Årsredovisning 2014

Transcription

Årsredovisning 2014

Financial Services
ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2014
BMW FINANCIAL SERVICES SCANDINAVIA AB
556482-8555
Årsredovisningen omfattar
- Förvaltningsberättelse
- Resultaträkning
- Balansräkning
- Rapport över förändringar i eget kapital
- Kassaflödesanalys
- Noter till de finansiella rapporterna
Sida
2
10
11
12
13
14
BMW Financial Services Scandinavia AB
556482-8555
Styrelsen och den verkställande direktören för BMW Financial Services Scandinavia AB, nedan kallat
bolaget, avger härmed följande årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01--2014-12-31.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Allmänt om verksamheten
BMW Financial Services Scandinavia AB med säte i Sollentuna, org. nr 556482-8555, är ett helägt
dotterbolag till BMW Holding B.V. i Nederländerna, org. nr 27108701. Bolaget definieras som ett
kreditmarknadsbolag. Bolaget ingår därmed i den tyska BMW-koncernen med BMW AG org. nr HRB
42243 med säte i München, Tyskland som moderbolag.
Bolaget påbörjade finansieringsverksamhet i Sverige 1999. Motsvarande verksamhet bedrivs även i
Norge genom filialen BMW Financial Services Norge NUF, org nr. 981060113 . Filialen har inte erhållit
några statliga subventioner.
Bolaget är verksamt inom både finansiering och leasing av bilar och motorcyklar, samt därtill kopplade
tjänster. Detta gäller såväl nya som begagnade fordon. Förutom den traditionella finansieringen av de
märken som ingår i BMW-koncernen marknadsför bolaget även finansiering och administration av
vagnparker hos företagskunder under varumärket Alphabet Fleet Services. Bolaget erbjuder även
försäkringstjänster via samarbetspartnern IF. Överenskommelser med kund är utformade så att bolaget
har sådan säkerhet i aktuell egendom som tillsammans med eventuella andra säkerheter svarar mot
bolagets fordran på kunden.
Bolaget står under Finansinspektionens tillsyn, gällande norska filialen är denna även registrerad som
”filial av utenlandsk kredittinstitusjon” av Finanstillsynet i Norge sedan 2006.
Bolaget bedriver inte någon tillståndspliktig verksamhet ur miljösynpunkt.
Väsentliga händelser under 2014 samt marknadsförutsättningar
Under 2014 lanserade BMW ett flertal nya modeller på marknaden. Bolaget arbetar aktivt för att kunna
erbjuda finansieringslösningar till hela BMW:s modellprogram. I övrigt inträffade inga väsentliga
händelser under 2014.
Konkurrenssituation
Ett stort antal aktörer finns etablerade inom fordonsfinansiering och fordonsleasing. Ökat fokus på
denna typ av kreditgivning från traditionella affärsbanker innebär att konkurrensen hårdnat.
Konjunkturpåverkan
Utlåningsverksamheten är starkt konjunkturberoende eftersom en stor del av kunderna utgörs av
privatpersoner vars möjlighet att ta lån beror på ränteläge, inkomst m.m. Inom leasingverksamheten
utgörs kunderna huvudsakligen av företag där känsligheten för konjunktursvängningar bedöms vara
lägre.
2
556482-8555
Framtida utveckling
Fordonsmarknaden är ytterst konjunkturkänslig och påverkas starkt av den globala ekonomiska
utvecklingen. Det råder för närvarande delade meningar i omvärlden kring konjunkturutvecklingen för
de närmsta åren, såväl för Sverige som globalt. Bolaget följer utvecklingen för att anpassa verksamheten
utifrån rådande marknadsförutsättningar.
Personal
Ledningen har ansvar för den operativa verksamheten varvid det yttersta ansvaret vilar på VD och
CFO, tillika vVD. Under året har verkställande direktör Erik Hallvares valt att gå i pension, och i
september tillträdde ny VD Michael Dennett.
Bolaget ser en god utveckling av verksamheten och i och med tillväxten har även genomsnittligt antal
anställda ökat under 2014, då de på balansdagen uppgår till 91 (79). Samtliga medarbetare ingår i ett
personalutvecklingsprogram som omfattar regelbundna utvärderingar, medarbetarsamtal,
resultatuppföljning och utbildning för att säkerställa personalens kompetensutveckling samt
kontinuerlig kompetensförsörjning för bolagets räkning. Se not 11 för mer information om löner och
arvoden. I not 11 finns även mer information om principer för ersättning till ledande befattningshavare
samt de berednings- och beslutsprocesser som tillämpas.
Utveckling av bolagets verksamhet, resultat och ställning
Resultat
Årets resultat efter skatt uppgick till 121,7 Mkr (142,9 Mkr). Under 2014 har bolaget upplevt god
tillväxt i både låneportfölj och leasingtillgångar. Högre allmänna administrationskostnader har dock lett
till att resultatet före kreditförluster sjunkit till 132,9 Mkr (153,2 Mkr).
Investeringar
Nettoinvesteringarna i utlåningsverksamheten (Utbetalningar för nya lånekontrakt minus amorteringar
på befintliga kontrakt och återbetalningar för avslutade lån) uppgick för helåret till 335 Mkr (151 Mkr).
Nettoinvesteringarna i leasingobjekt uppgick i sin tur till 782 Mkr (488 Mkr).
Finansiering
Bolagets upplåning sker via det inom BMW-koncernen helägda bolaget BMW Finance N.V. i
Nederländerna som genomför kapitalmarknadstransaktioner främst genom utställande av
företagsobligationer. All upplåning görs i lokal valuta, det vill säga i svenska kronor för verksamheten i
Sverige och norska kronor för verksamheten i Norge. Bolaget tar inte emot återbetalningspliktiga
medel från allmänheten för sin finansiering.
Kreditförluster
De konstaterade kreditförlusterna under 2014 uppgick till 22,0 Mkr (19,6Mkr). Se vidare not 16. För
befarade kreditförluster görs dels en specifik förlustreservering efter individuell prövning, dels en
generell förlustreservering för hela kreditportföljen. För utlåning uppgick de totala reserverna per 31
december 2014 till 53,1 Mkr (51,1 Mkr) och för leasingtillgångar till 67,5 Mkr (59,9 Mkr). De totala
reserverna uppgick således till 120,6 Mkr (111,0 Mkr). Bolaget bedömer att detta är en acceptabel nivå i
förhållande till kreditvolym och risknivå.
3
556482-8555
Kapitaltäckning
Kapitaltäckningsreglerna kräver att bolagets kapitalbas med marginal ska täcka de föreskrivna
minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa
risker samt ytterligare identifierade risker i verksamheten. Per 31 december 2014 uppgick bolagets
totalkapitalgrad till 13,9 procent (14,3) vilket ledningen bedömer vara en godtagbar nivå. Se vidare not
32.
Bolagets årliga Interna Kapital Utvärdering (IKU) ligger till grund för analys kring risktolerans samt
riskaptit som görs i samband med affärsplan för kommande år.
Finansiella instrument
Finansiella instrument på tillgångssidan utgörs av följande poster i balansräkningen: utlåning till
kreditinstitut, utlåning till allmänheten, upplupna intäkter samt övriga tillgångar.
Finansiella instrument på skuldsidan utgörs av: skulder till kreditinstitut, upplupna kostnader samt
övriga skulder.
Se vidare not 2 redovisningsprinciper under finansiella instrument, samt not 30 finansiella tillgångar
och skulder.
Intern styrning och kontroll
Intern styrning och kontroll är viktigt för att tillse att bolagets verksamhet bedrivs enligt gällande
regler, att bolaget identifierar, mäter och kontrollerar relevanta risker samt har en effektiv organisation
och förvaltning av verksamheten och således en tillförlitlig finansiell rapportering.
Bolagsstyrning och riskkontroll
Styrelsen har enligt aktiebolagslagen det övergripande ansvaret för den interna kontrollen.
Kontrollmiljön utgår från den ansvarsfördelning mellan styrelse och VD och de principer som fastslås i
styrelsens samt VD:s arbetsordning/riktlinjer. VD har ansvaret för den löpande förvaltningen av
verksamheten. Styrelsen och VD i bolaget har flera funktioner till sin hjälp i detta arbete. Viktiga
kontrollfunktioner är funktionerna för regelefterlevnad, riskkontroll och internrevision (i enlighet med
Finansinspektionens föreskrift FFFS 2014:1). Även andra funktioner som exempelvis
redovisningsavdelningen samt kreditavdelningen är stöd för styrelsen och VD i fråga om god intern
styrning och kontroll. Alla chefer har inom respektive ansvarsområde ett ansvar för att verksamheten
bedrivs med god intern styrning och kontroll. BMW-koncernen har inrättat en regelefterlevnadskod,
BMW Group Legal Compliance Code, vilken alla anställda ska ha god kännedom om och vid vilken
bolaget lägger stor vikt.
För att säkerställa intern kontroll och styrning i alla delar av verksamheten har bolaget styrdokument
och ett internkontrollsystem ICS på plats. Styrdokumenten består av policys, instruktioner och
riktlinjer där principer och roller och ansvar bland annat dokumenteras. ICS säkerställer att kontroller
finns på plats dels inom den finansiella rapporteringen men även i bolagets alla centrala processer.
Styrelsen beslutar om huvudsakliga styrdokument samt får en regelbunden uppdatering kring risk och
regelefterlevnad i bolaget.
Risk- och regelefterlevnadsfrågor lyfts och beslutas i bolagets riskkommitté där bland annat VD, CFO
och chef för riskkontrolls- och regelefterlevnadsfunktionen är beslutsfattare. Riskkommittén
sammanträder regelbundet, varav nio gånger under det gångna räkenskapsåret. Där det är tillämpligt
föredras även dessa frågor för bolagets styrelse, antingen för information eller för beslut.
4
556482-8555
Frågor av strategisk betydelse för BMW-koncernen och limitsättning föredras även i BMW:s centrala
riskkommittéer i München, godkännande och beslut för lokal implementering fattas dock av bolaget.
Bolaget tillämpar modellen ”tre försvarslinjer” för hantering och kontroll av risker där strikt åtskillnad
mellan ansvarsområden är säkerställd. Affärsenheterna utgör första försvarslinjen och har ett ägarskap
och ansvar för risktagande och riskhantering. Andra försvarslinjen utgörs av funktionen för
riskkontroll och regelefterlevnad vars uppdrag är att säkerställa ett regelverk kring risktagande samt
utföra riskkontroll. Internrevisionen inom bolaget utgör den tredje försvarslinjen och en oberoende
granskningsfunktion med huvuduppgift att granska och utvärdera den interna kontrollen. Funktionen
för internrevision är upprättad genom SLA med bolagets koncernmoder BMW AG där årlig
revisionsplan framarbetas samt löpande rapportering till bolagets styrelse genomförs.
Bolaget har i enlighet med Finansinspektionens föreskrift 2014:1, kap. 6 valt att kombinera funktionen
för riskkontroll och regelefterlevnad. Denna funktion är oberoende från affärsverksamheten och chefen
för funktionen rapporterar till VD samt till styrelsen.
Ansvarsområdet rörande regelefterlevnad omfattar råd och stöd till verksamheten i
regelefterlevnadsfrågor, analys av relaterade risker samt uppföljning av regelefterlevnaden inom den
tillståndspliktiga verksamheten, penningtvättsfrågor och konsumentskydd ligger även inom
funktionsansvaret.
Gällande riskkontroll har funktionen det övergripande ansvaret för att utveckla och säkerställa att
bolagets strategier för risktagande utförs i enlighet med styrelsens avsikt och att policyer, instruktioner
och processer stöder en relevant uppföljning. Riskfunktionen utför även en oberoende analys,
bedömning och löpande rapportering kring bolagets samlade risker till styrelse, VD och andra ledande
befattningshavare. Rapportering sker löpande till VD samt kvartalsvis genom skriftlig rapport till
styrelsen.
Bolagets specifika risker beskrivs vidare nedan och i not 3.
Ersättningar
Ersättningspolicy tillsammans med bolagets riskanalys avseende risktagare och styrande dokument i
ersättningsfrågor bildar tillsammans det interna styrande regelverket för bolagets ersättningssystem.
Ersättning ska vara konkurrenskraftig, rimlig och ändamålsenlig samt bidra till en god etik och
företagskultur. Ersättningssystemet ska dels vara förenligt med och främja en effektiv riskhantering och
dels inte uppmuntra otillbörligt risktagande.
Vidare information kring bolagets ersättningssystem samt policy för ledande befattningshavare enligt
Finansinspektionens föreskrifter om ersättningssystem i kreditinstitut (FFFS 2011:1), beskrivs i not 11.
Lagar och regler
Företaget är av Finansinspektionen auktoriserat kreditmarknadsbolag och följer dess föreskrifter samt
de för verksamheten relevanta lagar och regler. Funktionen för riskkontroll och regelefterlevnad
bevakar regelbundet kommande lagar och regler samt informerar ledningen i bolaget löpande. Under
2014 har projekt genomförts för att hantera nya rapporteringskrav som framtagits från den Europeiska
bankmyndigheten, EBA under COREP samt FFFS 2014:13 om rapportering av internt bedömt
kapitalbehov. Bolaget har även arbetat aktivt med att säkerställa införlivande av nya regler från
Finansinspektionen rörande bland annat tillsynskrav och kapitalbuffertar (FFFS 2014:12), Föreskrifter
om informationssäkerhet och IT verksamhet (FFFS 2014:5), hantering av operativa risker (FFFS 2014:4)
samt under året tillkommande och uppdaterade regler kring kapitaltäckning.
5
556482-8555
Inför 2015 arbetar bolaget med att säkerställa efterlevnad till föreslagna ändringar i lagen (2009:62) om
åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Bolaget verkar enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om styrning, riskhantering och
kontroll i kreditinstitut (FFFS 2014:1).
Några tvister av väsentlig karaktär har ej förekommit under 2014.
Risker och osäkerhetsfaktorer
Bolaget är exponerat mot ett antal risker som kan påverka affärsverksamheten negativt. Ju bättre
förståelse och kontroll bolaget har för dessa risker, desto bättre resultat kan affärsverksamheten
generera. Verksamheten kännetecknas av en låg riskprofil och bolaget strävar efter att, inom ramarna
för fastställda avkastningskrav, ta så låg risk som möjligt.
Bolagets mest väsentliga risker består av kreditrisk, likviditetsrisk, marknadsrisk, innefattande
ränterisk och valutarisk, restvärdesrisk, operativa risker och strategisk risk. Med kreditrisk avses risken
att företaget inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra förlust p.g.a.
motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Med likviditetsrisk avses risken att företaget får
svårigheter att fullfölja åtaganden som är förenade med de finansiella skulderna p.g.a. att löptider för
företagets fordringar och skulder inte stämmer överens. Med marknadsrisk menas att verkligt värde på
finansiella instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser, i bolagets fall är
förändringar av ränteläget (ränterisk) den största marknadsrisken. Valutarisk är risken för att verkligt
värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i
valutakurser. Restvärdesrisk uppkommer då bolaget garanterar restvärdet på ett fordon; om restvärdet
är lägre än marknadsvärdet på leasingkontraktets slutdag uppstår restvärdesrisken. Operativ risk
omfattar risken för att fel eller brister i administrativa rutiner och system leder till oväntade
ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Strategisk risk avser risker som har en långsiktig effekt
på bolaget så som exempelvis investeringsbeslut i ny verksamhet eller nya produkter.
För att motverka dessa risker finns ett omfattande ramverk för riskhantering där det operativa ansvaret
ytterst vilar på den verkställande direktören. Aktuella styrdokument uppdateras regelbundet för att
reflektera företagets verksamhet, följa lagar och regler samt bästa praxis. Se vidare not 3 för mer
information om bolagets riskhantering.
Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång
Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen.
6
556482-8555
Flerårsöversikt
Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag.
Resultaträkning
Tkr
Ränteintäkter
Leasingnetto
Räntekostnader
Provisionskostnader
Övriga intäkter
Summa rörelseintäkter
Allmänna
administrationsomkostnader
Övriga kostnader
Kreditförluster
Summa kostnader
Rörelseresultat
Bokslutsdispositioner
Skatter
Årets resultat
Balansräkning
Tkr
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Materiella tillgångar
Övrigt
Summa tillgångar
Skulder till kreditinstitut
Övrigt
Summa skulder och avsättningar
Eget kapital
Summa skulder, avsättningar och
eget kapital
2014
211 747
269 065
-182 275
-79 427
90 119
309 229
2013
220 421
268 557
-203 689
-76 156
77 340
286 474
2012
239 533
265 456
-253 428
-78 330
72 111
245 342
2011
242 623
235 342
-244 011
-80 350
63 347
216 951
2010
206 500
176 720
-128 021
- 60 901
58 337
252 635
-144 129
-32 163
-14 135
-190 427
118 802
-121 810
-11 473
-14 800
-148 083
138 390
-118 214
-13 132
-12 532
-143 878
101 464
-104 283
-9 367
-14 047
-127 697
89 254
2 852
121 654
4 559
142 949
-17 227
84 237
-32 962
56 292
- 99 384
-15 252
-53 917
-168 553
84 082
21 900
86 652
192 634
2014
184 539
4 429 646
6 364 485
314 272
11 292 942
8 786 673
991 024
9 777 697
1 515 245
2013
96 917
4 094 150
5 582 662
222 496
9 996 225
7 735 787
891 689
8 627 476
1 368 749
2012
4 472
3 943 585
5 031 095
317 996
9 297 148
7 212 081
821 040
8 033 121
1 264 027
2011
212 421
4 051 032
4 488 546
297 523
9 049 522
7 131 545
840 074
7 971 620
1 077 903
2010
22 802
3 886 217
3 584 327
386 603
7 879 949
6 368 105
702 881
7 070 986
808 963
11 292 942
9 996 225
9 297 148
9 049 522
7 879 949
7
556482-8555
Nyckeltal
2014
2013
2012
2011
2010
11 292 942
12,97
4 429 646
8,19
6 364 485
14,00
9 996 225
7,52
4 094 150
3,82
5 582 662
10,96
9 297 148
2,74
3 943 585
-2,65
5 031 095
12,09
9 049 523
14,84
4 051 032
4,24
4 488 546
25,23
7 879 949
6,28
3 886 217
-3,29
3 584 327
20,10
13,42
13,9
13,69
1,79
13,60
1,73
11,91
1,56
10,27
9,76
8,24
1,08
10,51
1,43
8,66
0,91
9,46
0,62
14,70
2,44
2,97
3,06
2,87
2,92
3,53
13,23
12,79
12,40
11,68
11,29
1,75
2,15
1,87
1,91
2,20
1,62
1,93
1,71
1,70
1,50
2,64
2,40
1,99
1,96
2,99
0,14
0,16
0,14
0,18
0,75
91
79
71
62
69
Volym
Balansomslutning, tkr
Förändring under året, %
Utlåning till allmänheten, tkr
Kapital
Soliditet, %
Kapitaltäckningskvot
Kapitaltäckningsgrad, %
Resultat
Räntabilitet på eget kapital, %
Avkastning på tillgångar, %
Räntenetto/genomsnittlig utlåning
och leasing, %
Rörelsekostnader/genomsnittlig
utlåning och leasing, %
Intäkter/kostnader före
kreditförluster
Intäkter/kostnader efter
kreditförluster
Intäkter/Kostnader; endast
ränteintäkter, leasinghyra och
räntekostnader
Kreditförluster
Kreditförluster netto/genomsnittlig
utlåning och leasing %
Anställda
Medelantal anställda
Definitioner
Soliditet: Eget kapital i procent av balansomslutningen.
Kapitaltäckningskvot, kapitaltäckningsgrad: För räkenskapsåret 2010 har beräkningen skett enligt
reglerna i FFFS 2006:1.För räkenskapsåren 2011-2013 har beräkningen skett enligt reglerna i FFFS
2007:1. För 2014 har beräkningen skett enligt reglerna i FFFS 2014:12.
Räntabilitet på eget kapital: Rörelseresultat efter schablonskatt i procent av eget kapital
Avkastning på tillgångar: Nettovinsten dividerad med balansomslutningen
8
556482-8555
Förslag till disposition beträffande bolagets vinst
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel (belopp i tusentals kronor):
Fond för verkligt värde:
Aktuariella vinster/förluster:
Balanserat resultat
Årets resultat
Summa
- 58 921
878
1 406 614
121 654
1 470 225
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att:
i ny räkning överförs
varav fond för verkligt värde, omräkningsdifferens
varav ackumulerade aktuariella vinster/förluster
1 470 225
-58 921
878
Regelverket för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att ett institut vid varje tidpunkt ha en
kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och
operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i
enlighet med företagets interna kapitalutvärderingspolicy. Kapitalbasen enligt balansräkningen vid
årets utgång uppgår efter justeringar enligt kapitaltäckningsreglerna till 1 515 mkr (1 369 mkr) och
slutligt minimikapitalkrav till 1 148 mkr (766 mkr). Se vidare not 32.
Styrelsens bedömning är att företagets egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är
tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar företagets resultat
och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande
bokslutskommentar.
9
556482-8555
RESULTATRÄKNING
Tkr
Rörelsens intäkter
Ränteintäkter
Leasingintäkter
Räntekostnader
Räntenetto
Provisionsintäkter
Provisionskostnader
Övriga rörelseintäkter
Summa rörelseintäkter
Rörelsens kostnader
Allmänna administrationskostnader
Av- och nedskrivningar av materiella
anläggningstillgångar
Övriga rörelsekostnader
Summa kostnader före kreditförluster
Not
4
5
6
5
7
8
9
10, 11, 12, 13
14
15
Resultat före kreditförluster
2014
2013
211 747
1 446 620
-182 275
1 476 092
89 984
-79 427
134
1 486 783
220 421
1 315 886
-203 689
1 332 618
77 264
-76 156
76
1 333 802
-144 129
-121 810
-1 185 700
-24 017
-1 353 846
-1 035 626
-23 175
-1 180 611
132 937
153 191
Kreditförluster, netto
Rörelseresultat
16
-14 135
118 802
-14 801
138 390
Skatt på årets resultat
Årets vinst
17
2 852
121 654
4 559
142 949
RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT
Tkr
Årets resultat
Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat:
- Omräkningsdifferens utländska filialer
Poster som inte kan omföras till årets resultat:
- Aktuariella vinster/förluster på pensionsskulder
Summa övrigt totalresultat
2014
121 654
2013
142 949
- 11 717
-43 394
1 451
- 10 266
5 167
- 38 227
Årets totalresultat
111 388
104 722
10
556482-8555
BALANSRÄKNING
Tkr
Tillgångar
Materiella anläggningstillgångar, inventarier
Materiella anläggningstillgångar, leasingobjekt
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Summa tillgångar
Skulder, avsättningar och eget kapital
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser
Avsättning för uppskjutna skatter
Summa skulder
Eget kapital
Bundet eget kapital:
Aktiekapital (450.000 st aktier á 1.000 kr)
Reservfond
Fritt eget kapital:
Fond för verkligt värde
Aktuariella vinster/förluster
Balanserad vinst eller förlust
Årets vinst
Summa eget kapital
Summa skulder, avsättningar och eget kapital
Ställda säkerheter
Ansvarsförbindelser
Not
2014-12-31
2013-12-31
18
19
20
21
22
23
184 539
4 429 646
277
6 364 208
249 570
64 701
11 292 942
96 917
4 094 150
406
5 582 258
163 121
59 373
9 996 225
24
25
26
8 786 673
167 144
735 425
88 455
9 777 697
7 735 787
150 253
648 907
1 222
91 307
8 627 476
45 000
20
45 000
20
-58 921
878
1 406 614
121 654
1 515 245
11 292 942
-47 204
-573
1 228 557
142 949
1 368 749
9 996 225
Inga
Inga
Inga
Inga
27
28
11
556482-8555
RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL
Tkr
Ingående kapital
2013-01-01
Årets resultat
Övrigt totalresultat
Utgående eget
kapital 2013-12-31
Tkr
Ingående kapital
2014-01-01
Årets resultat
Övrigt totalresultat
Erhållet
koncernbidrag
Utgående eget
kapital 2014-12-31
Bundet eget kapital
Aktiekapital
Reservfond
45 000
20
45 000
20
Bundet eget kapital
Aktiekapital
Reservfond
45 000
20
Fritt eget kapital
Aktuariella
Omräkningsvinster/
reserv filial
förluster
Övrigt
fritt eget
kapital
Totalt
eget
kapital
1 228 557
142 949
1 264 027
142 949
- 38 227
-3 810
-5 740
- 43 394
5 167
-47 204
-573
1 228 557
1 368 749
Fritt eget kapital
Aktuariella
Omräkningsvinster/
reserv filial
förluster
Övrigt
fritt eget
kapital
Totalt
eget
kapital
1 228 557
121 654
1 368 749
121 654
- 10 266
-47 204
-573
- 11 717
1 451
35 018
45 000
20
-58 921
878
1 528 178
1 515 245
I omräkningsreserv filial ingår de kursdifferenser som uppstår då den utländska filialens resultat- och
balansräkning räknas om till rapporteringsvalutan.
12
556482-8555
KASSAFLÖDESANALYS
2014
2013
118 802
138 390
1 185 700
-14 658
-1 222
-265
1 035 626
-14 182
1 152
-
1 288 357
1 160 986
Ökning/minskning av utlåning till allmänheten
Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut
Förändring av övriga tillgångar
Förändring av övriga skulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
-335 496
1 050 886
-92 008
86 999
1 998 738
-299 173
840 869
36 502
84 775
1 823 960
Investeringsverksamheten
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-4 007 885
2 061 751
-1 946 134
-3 332 416
1 606 480
-1 725 936
35 018
35 018
0
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Kursdifferenser i likvida medel
Likvida medel vid årets slut
88 177
96 917
-555
184 539
98 025
4 472
-5 580
96 917
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
- Utlåning till kreditinstitut
Summa
184 539
184 539
96 917
96 917
Erhållen ränta
Erlagd ränta
211 746
-182 275
220 421
-203 689
Tkr
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, mm
- Av- och nedskrivningar
- Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar
- Avsättningar
Betald inkomstskatt
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar
av rörelsekapital
Finansieringsverksamheten
Erhållet koncernbidrag
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel med utgångspunkt att:
- De har en obetydlig risk för värdefluktuationer.
- De kan lätt omvandlas till kassamedel.
- De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.
13
556482-8555
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
Samtliga belopp i tusentals kronor om inte annat anges.
Not 1
Uppgifter om företaget
Årsredovisningen avges per 31 december 2014 och avser BMW Financial Services Scandinavia AB, som
är ett svenskregistrerat kreditmarknadsbolag med säte i Sollentuna. Organisationsnumret är 5564828555 och adressen till huvudkontoret är Box 775, 191 27 Sollentuna.
Företaget är helägt dotterföretag till BMW Holding B.V. i Nederländerna, org. nr 27108701. Ytterst
ingår bolaget i den tyska BMW-koncernen med BMW AG i München som moderbolag (org. nr HRB
42243). Adress till huvudkontoret är: Bayerische Motoren Werke Aktiengesellschaft, 80788, München,
Tyskland.
Koncernredovisningen för moderbolaget BMW AG finns att tillgå på företagets hemsida,
www.bmwgroup.com
Företaget har en utländsk filial: BMW Financial Services, Norge (Org nr 981060113).
Not 2
Redovisningsprinciper
Överensstämmelse med normgivning och lag
Företagets årsredovisning är upprättad enligt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning
i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) och Rådet för finansiell rapportering RFR 2
Redovisning för juridiska personer. Företaget tillämpar s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses
standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS
2008:25. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och tolkningsuttalanden tillämpas så långt
detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen samt med hänsyn till sambandet mellan
redovisning och beskattning.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 28:e februari 2015. Resultat- och
balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 5:e mars 2015.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som
presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår nedan.
Ändrade redovisningsprinciper och förändringar av presentationen
Ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2014 har inte haft någon väsentlig effekt på bolagets
finansiella rapporter. FFFS 2014:18 utkom under 2014 och ändrade FFFS 2008:25 i vissa delar. Detta
har medfört ett antal nya upplysningskrav.
Uppställningen i de finansiella rapporterna har förändrats något eftersom detta medför att händelser
och transaktioner återges på ett bättre sätt. Tidigare så har den första förhöjda leasingavgiften som
bolagets kunder betalar redovisats vid raden "Materiella tillgångar, Leasingobjekt". Denna post
redovisas från och med i år vid raden "Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter". Klassificeringen
av jämförelseuppgifterna för tidigare perioder har justerats för detta. Förändring av
restvärdesriskreserven har tidigare redovisats vid raden "Kreditförluster, netto". Nedskrivningar
relaterade till leasingobjekt har också redovisats vid denna rad. Från och med i år redovisas dessa
poster vid raden "Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar". Restvärdesriskreserven
14
556482-8555
har tidigare redovisats vid raden "Övriga skulder". Restvärdesriskreserven redovisas från och med i år
vid raden "Materiella tillgångar, Leasingobjekt". Klassificeringen av jämförelseuppgifterna för tidigare
perioder har justerats för detta.
Tkr
Ursprunglig balans- och
resultaträkning 2013
Omklassificering
Ny balans- och
resultaträkning 2013
Leasingobjekt
Övriga
tillgångar
Övriga
skulder
Förutbetalda
intäkter
Av- och
nedskrivningar
Kreditförluster
5 223 484
359 178
206 736
-43 615
171 189
-20 936
312 406
336 501
-1 047 463
11 837
-2 964
-11 837
5 582 662
163 121
150 253
648 907
-1 035 626
-14 801
Nya och ändrade IFRS, tillägg och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas
Under 2014 presenterade IASB den tredje och sista delen av den nya standarden IFRS 9. IFRS 9 är
obligatorisk från och med räkenskapsår som börjar 1 januari 2018 eller senare och ska tillämpas
retroaktivt. Standaren kommer att ersätta IAS 39. Klassificering och värdering av finansiella skulder är i
princip oförändrat jämfört med IAS 39 med ett enda undantag; förändringar i egen kreditrisk när
verkligt värde alternativet tillämpas redovisas enligt IFRS 9 i övrigt totalresultat. Modellen för
nedskrivningar i IFRS 9 består av tre steg som utgår ifrån förändringar i kreditkvaliteten på de
finansiella tillgångarna. Modellen innebär att ett företag måste bedöma sannolikheten för kreditförlust
inom de tolv första månaderna och boka upp en reserv för dessa förluster. Detta är steg 1 i modellen
och innebär i praktiken att företag kommer att redovisa en dag 1-förlust vilket kommer ge en väsentlig
påverkan för företag med stora portföljer av finansiella tillgångar i kategorierna upplupet
anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat. Steg 2 i modellen tillämpas när en
kreditförsämring skett och då redovisas en avsättning för beräknade kreditförluster under hela
instrumentets löptid. Redovisning av ränteintäkter i både steg 1 och 2 bygger på bruttoredovisning
vilket innebär att ränteintäkter redovisas till sitt fulla belopp i resultaträkningen medan
nedskrivningarna redovisas på separat rad. I steg 3, som liknar den modell som finns i IAS 39, har en
förlusthändelse inträffat. I detta steg sker redovisning av ränteintäkterna netto, det vill säga med
beaktande av nedskrivningen. För vanliga kundfordringar och leasingfordringar finns dock
förenklingsregler som innebär att företaget kan redovisa en reserv för hela fordringens löptid direkt och
därmed inte behöver fånga upp när en väsentlig försämring av kreditvärdigheten har inträffat.
Under 2014 presenterades även en ny standard för intäktsredovisning, IFRS 15. IFRS 15 träder i kraft
den 1 januari 2017 och ska tillämpas retroaktivt. IFRS 15 har en samlad modell för all
intäktsredovisning och den har en så kallad balansräkningsansats. Tanken är att man utgår ifrån att allt
tar sin början i ett avtal om försäljning av en vara eller tjänst, mellan två parter. Man inleder således
med att identifiera ett kundavtal, vilket hos säljaren genererar en tillgång (rättigheter, det vill säga löfte
om erhållande av ersättning) och en skuld (åtagande, det vill säga löfte om överföring av varor/tjänster).
Företaget redovisar enligt modellen sedan en intäkt när man uppfyller åtagandet att leverera utlovade
varor eller tjänster till kunden.
En bedömning av om hur bolaget påverkas av ovanstående förändringar i IFRS har ännu inte gjorts.
Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och
skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder
som värderas till verkligt värde (se not 30). Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt
15
556482-8555
värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller
finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Företaget har två funktionella valutor, svenska kronor för den svenska verksamheten och norska
kronor för den norska verksamheten. De finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga
belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.
Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att företagets ledning
gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av
redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.
Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer
som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och
antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte
annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och
bedömningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den
period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs
och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en
betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra
väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 30.
Utländsk valuta
Företagets funktionella valuta är svenska kronor. Det svenska moderbolagets transaktioner i utländsk
valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen.
Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den
valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som då uppstår, redovisas i
resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska
anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid anskaffningstillfället. Icke-monetära tillgångar och
skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder
vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.
För den utländska filialen räknas resultaträkningen om till den funktionella valutan enligt en
genomsnittlig valutakurs för hela året. Balansräkningen räknas däremot om till den funktionella
valutan enligt samma balansdagskurs som för moderbolaget. Valutakursdifferenserna som då uppstår
redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital.
Ränteintäkter och räntekostnader
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av
effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida inoch utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av
fordran eller skulden.
Upparbetade ränteintäkter på utlåning redovisas månadsvis i samband med att perioden stängs och
den månatliga ränteberäkningen görs. Även leasinghyra redovisas som intäkt när den aktuella perioden
stängs.
16
556482-8555
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av räntor på finansiella
tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden,
inklusive ränta på osäkra fordringar
Provisionsintäkter
En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det
är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla
företaget, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de
utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på
ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att
erhållas.
Företagets
avgiftsintäkter
består
framförallt
av
aviseringsavgifter,
påminnelseavgifter,
uppläggningsavgifter samt avgifter för avyttring av leasingbilar. Dessa är i allmänhet relaterade till en
specifik transaktion (så som fakturering eller utfärdande av påminnelse) och redovisas omedelbart som
intäkt vid transaktionstillfället, med undantag för uppläggningsavgifter som periodiseras över
finansieringens livstid.
Företagets provisionsintäkter består huvudsakligen av provisioner för förmedling av försäkringar.
Dessa intäktsförs i samband med att kunden betalar faktura avseende försäkringspremie.
Klassificering av leasingavtal och redovisning av leasingintäkter
Klassificering av leasingavtal som operationella eller finansiella görs på kontraktsnivå och utgår ifrån en
bedömning av avtalsvillkorens ekonomiska innebörd. Om avtalsvillkorens ekonomiska innebörd är att
avtalet innebär en finansiering av ett köp av en tillgång, klassificeras avtalet som en finansiell lease. Om
avtalsvillkorens ekonomiska innebörd är ett hyresavtal klassificeras leasingavtalet som en operationell
lease. Huvudfaktorn vid bedömningen av avtalens ekonomiska innebörd är en bedömning av om
väsentligen alla risker och belöningar av den materiella tillgången övergått från leasegivaren till
leasetagaren. De två viktigaste bedömningskriterierna är då om:
-
leasingperioden omfattar större delen av leasingobjektets ekonomiska livslängd även om
äganderätten inte övergår
nuvärdet av minimileaseavgiften vid leasingavtalets början uppgick till i allt väsentligt
tillgångens verkliga värde.
Finansiella leasingavtal redovisas i resultat- och balansräkning som operationella leasingavtal. I posten
leasingintäkter redovisas leasingintäkter brutto, det vill säga före avskrivningar enligt plan.
I leasingintäkter – netto från finansiella leasingavtal som redovisas som operationella ingår
avskrivningar enligt plan som periodiseras och redovisas progressivt under leasingavtalets löptid, i
enlighet med annuitetsmetoden. Detta innebär att dessa avtal ger upphov till en högre nettointäkt i
början på avtalets löptid och en lägre nettointäkt i slutet på avtalets löptid.
Bolaget har i sina operationella leasingavtal en restvärderisk eftersom restvärdet då inte är garanterat.
Förändringar i bedömda restvärden vid avtalets slutförfall redovisas på följande sätt; en minskning av
det bedömda framtida restvärdet redovisas genom en ökning av de årliga avskrivningarna samt en
engångsförlust (nedskrivningsförlust). En höjning av det bedömda framtida restvärdet redovisas genom
en minskning av kommande års avskrivningar.
17
556482-8555
Provisionskostnader
Bolagets provisionskostnader består huvudsakligen av belopp som betalats ut till återförsäljare av
fordon som förmedlat finansieringsaffärer till bolaget. Dessa aktiveras som tillgångar och periodiseras
över finansieringens livslängd.
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade
värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Detta innebär framförallt
realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på tillgångar och skulder som innehas för
handelsändamål. Se vidare not 30 Finansiella tillgångar och skulder.
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, bonus
och provisioner, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också
hyres-, revisions-, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt
kassadifferenser.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultatet, i
övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital beroende på var underliggande transaktion redovisas.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de
skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av
aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader
mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli
realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och
skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag
redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på
uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Under posten Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende
tidigare år.
Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel och
lånefordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder och låneskulder.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part enligt
instrumentets avtalsmässiga villkor.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller
bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell
skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks.
Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
18
556482-8555
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i
balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt
att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget
förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband
med att lånebelopp utbetalas.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för
transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång
som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive
transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i
vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39.
Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom
beskrivs nedan.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller
fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till
upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som
beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas
inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.
Andra finansiella skulder
Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori.
Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Till vilken kategori företagets finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not 30 Finansiella
tillgångar och skulder.
Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument
Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar och finansiella leasingavtal som redovisas som
operationella
Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva belägg som tyder på att en
finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera
händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa
förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen
med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett
nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del
angående följande förlusthändelser:
-
betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,
ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,
det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell
rekonstruktion,
upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter
Objektiva bevis utgörs av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på
möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet.
19
556482-8555
Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde
Ett lån klassificeras som osäkert om en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att
tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade
framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Som objektiva bevis på att lånet är
osäkert räknar företaget i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva
bevis kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit till företagets kännedom
genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande
utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i företagets system och
rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till företagets låntagare som görs på grund av att låntagaren
har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva bevis om att lånet är osäkert.
Företaget utvärderar på individuell basis om ett nedskrivningsbehov finns för osäkra lån och om en
kreditförlust ska redovisas.
Utöver den individuella prövningen av huruvida en specifik fordran är osäker eller ej görs också en
gruppvis reservering för osäkra fordringar i bolagets låne- och leasingportföljer. Bakgrunden till detta är
att det kan antas att fler fordringar än de som för närvarande identifierats som osäkra kommer att
orsaka kreditförluster i framtiden. På grund av eftersläpning av information har företaget dock ännu
inte identifierat dessa fordringar.
För att hantera dessa dolda kreditförluster har en gruppvis nedskrivning gjorts. Storleken på denna
gruppvisa nedskrivning bygger på procentsatser som tagits fram i enlighet med IAS 39 och utifrån
historiska fakta om företagets kreditförluster i respektive kundkategori. Procentsatserna uppdateras
årligen. De gruppvisa nedskrivningarna belastar resultaträkningen på samma sätt som nedskrivningar
för osäkra fordringar.
Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som
hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde
beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då
tillgången redovisades första gången. En nedskrivning belastar resultaträkningen.
Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två
bedömningstillfällen redovisas denna förändring som kreditförlust eller återvinning av kreditförlust.
För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har
finansiella svårigheter redovisas en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt
de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än
redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de
omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.
Återföring av nedskrivningar: Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde
En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och
det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna
beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla
kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av
nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster.
Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som
redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt
kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
20
556482-8555
Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten
anses vara konstaterad, vilket är när en säkerhet avyttrats med förlust, eller när det är ställt utom allt
tvivel att säkerheten ej kommer att kunna återkrävas.
Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare
redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden
Kreditförluster netto.
Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att
framtida ekonomiska fördelar kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet för
tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade
avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som
separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering
eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller
utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering
av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med
avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Utleasade tillgångar där företaget är leasegivare
Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing, vilket medför att tillgångar för
vilket leasingavtal ingåtts (oavsett om avtalen är finansiella eller operationella) redovisas på samma rad
i balansräkningen som för motsvarande tillgångar som företaget äger. För tillämpade
avskrivningsprinciper, se nedan.
Leasade tillgångar där företaget är leasetagare
Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Operationell leasing innebär att
leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden.
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida
ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och
anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas
som kostnad i den period de uppkommer.
Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften
avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i
de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade
värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband
med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande.
21
556482-8555
Avskrivningsprinciper
Företaget har i sin stock av anläggningstillgångar inte identifierat några separata komponenter med
väsentligt olika avskrivningsperioder.
Inventarier skrivs av linjärt på 3-5 år efter bedömning av tillgångarnas ekonomiska livslängd.
Anläggningstillgångar som är leasingobjekt i finansiella leasingavtal där företaget är leasegivare
redovisas i resultat- och balansräkning som operationella leasingavtal, och skrivs av med tillämpning av
annuitetsmetoden. Detta innebär att avskrivningarna görs enligt progressiv metod. Avskrivningstiden
följer leasingkontraktets livslängd, vilket generellt sätt innebär 3-5 år.
Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje
års slut.
Nedskrivningar av materiella tillgångar
Nedskrivningsprövning
De redovisade värdena för företagets materiella tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om
det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas
enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde (se nedan).
Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna
vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen
oberoende kassaflöden – en så kallad kassagenererande enhet.
En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters)
redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde.
Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som
beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.
Vid nedskrivning eller återföring av nedskrivning av en utleasad tillgång tillämpas reglerna för
finansiella leasingavtal.
Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre
föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av
återvinningsvärdet. Reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter
återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning
där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.
Skulder och eget kapital
När företaget emitterar ett finansiellt instrument redovisas detta, eller dess delar vid första
redovisningstillfället som finansiell skuld, som finansiell tillgång eller som egetkapitalinstrument i
enlighet med den ekonomiska innebörden av de villkor som gäller för instrumentet samt i enlighet med
definitionerna av finansiell skuld, finansiell tillgång och egetkapitalinstrument. Instrument som ska
klassificeras som eget kapital enligt lag eller annan författning redovisas som eget kapital även om den
ekonomiska innebörden av instrumentets villkor är att instrumentet är ett skuldinstrument.
Utdelningar
Utdelningar redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen.
22
556482-8555
Ersättningar till anställda
Ersättningar efter avslutad anställning: pensionering genom försäkring
Företagets pensionsplaner för avtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal. Enligt IAS
19 är en avgiftsbestämd plan en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget
betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell
förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att
betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande
period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter
avslutad anställning än avgiftsbestämd plan.
Pensionsplanerna för majoriteten av företagets anställda har bedömts vara förmånsbestämda planer
som omfattar flera arbetsgivare. Företaget har gjort bedömningen att UFR 10 "Redovisning av
pensionsplanen ITP 2 som finansieras genom försäkring i Alecta" är tillämplig för företagets
pensionsplaner. Företaget saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning som
förmånsbestämd pensionsplan, och redovisar därför i enlighet med UFR 10 samtliga pensionsplaner
som avgiftsbestämda. Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas
som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt
företaget under en period.
Ersättningar vid uppsägning
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är
bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att
avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att
uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att
accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
Kortfristiga ersättningar
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de
relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och
bonusbetalningar när bolaget har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana
betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.
Avsättningar
En avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har en befintlig juridisk eller informell
förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska
resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet
kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom
diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella
marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade
med skulden.
Koncernbidrag och aktieägartillskott
Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos
givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag som erhålls från eller lämnas till
systerföretag redovisas i eget kapital
Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)
En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser
och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett
åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde
av resurser kommer att krävas.
23
556482-8555
Not 3
Risker och riskhantering
I bolagets verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker så som kredit- och motpartsrisker,
marknadsrisker och likviditetsrisker och men även icke-finansiella risker så som operativa risker och
strategiska risker.
Bolagets risker och riskhantering per riskområde beskrivs vidare nedan.
Kreditrisk
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att företaget inte erhåller betalning enligt överenskommelse
och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser.
BMW-koncernen har följande kreditbeviljande instanser: Global Credit Committee (GCC), Regional
Credit Committee (RCC), National Credit Committee (NCC) och lokal credit manager. Lokal credit
manager och NCC finns inom BMW Financial Services Scandinavia AB, medan GCC och RCC är
centralt placerade riskfunktioner, överordnade de lokala. GCC och RCC utformar koncernens centrala
riktlinjer och policies för riskhantering vilka implementeras i verksamheten efter antagande av bolagets
styrelse.
Kreditlimiter på stora engagemang sätts genom ett ramverk utarbetat av GCC, och baseras på en
bedömning av kundens kort- och långsiktiga betalningsförmåga i förhållande till förväntad utveckling
för kundens bransch och dennes engagemang hos bolaget. Exempel på nyckeltal som bedöms är
kassalikviditet och soliditet. En sammanvägning av dessa faktorer och nyckeltal ger en riktlinje för hur
stabil motparten kan bedömas vara. Den stora merparten av engagemang faller under credit managers
och NCC ansvar. Större engagemang förbereds av dessa och limiter presenteras i högre instanser innan
formellt godkännande tas av bolaget.
Stora engagemang kategoriseras enligt ett internt scoringssystem, vilket innebär att varje engagemang
erhåller ett ratingvärde mellan 1 och 9. Ett lågt ratingvärde tilldelas om motparten bedöms vara stabil,
medan ett högre ratingvärde genereras av att det bedöms finnas högre riskfaktorer kring
engagemanget.
För små engagemang och privatpersoner används information från Bisnode Kredit AB (tidigare AAA
Soliditet AB) och i enlighet med riktlinjer i bolagets instruktion för kreditrisk. Bland faktorer som tas i
beaktande finns inkomstuppgifter, betalningshistorik och typ av objekt. Det fattas i hög utsträckning
automatiska kreditbeslut i bolagets kreditbedömningssystem enligt de angivna parametrarna. I de fall
då beslutet faller utanför de gränser som är uppsatta för automatisk beviljning, handläggs ärendet av
särskilda kredithandläggare som samlar in ytterligare information för att kunna besluta om huruvida
BMW Financial Services Scandinavia AB ska bevilja utlåning.
För att balansera risken i BMW Financial Services Scandinavia AB sker exponeringen mot både
privatpersoner och företag, stora som små. I nästan samtliga fall tas det finansierade objektet som
säkerhet för finansieringen. För att balansera risken i den enskilda affären kan handläggaren ta in en
större kapitalinsats eller minska restskulden vid lånets utgång. Även borgensåtagande och solidariskt
betalningsansvariga medköpare kan användas som riskreducerande verktyg.
Riskexponeringen mäts och rapporteras månadsvis genom olika nyckeltal för kreditexponering, volym
och ålderssammansättning av förfallna fordringar. Dessa rapporteras både lokalt till ledningen, samt till
BMW-koncernens centrala riskfunktioner som i sin tur gör egna analyser av riskerna.
24
556482-8555
Företagets affärssystem skapar varningar när fordringar förfaller till betalning utan att vara reglerade.
Ett samarbete med inkassobyrå samt ett antal konsulter på fältet bistår BMW Financial Services
Scandinavia AB i det faktiska inkassoarbetet. Både inkassobyrå och konsulter utvärderas regelbundet.
Företagets kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter
visas i tabellerna nedan.
Kreditriskexponering brutto och netto 2014
Utlåning till
allmänheten
med säkerhet
Utlåning till
kreditinstitut
Leasingobjekt
redovisade som
operationella
leasingavtal
Total kreditriskexponering
Total
kreditriskexponering
(före nedskrivning)
Outnyttjade
kreditlimiter
Nedskrivning
Redovisat
värde
4 482 758
230 295
-53 112
4 429 646
4 429 646
230 295
184 539
-
-
184 539
-
184 539
6 431 704
330 419
-67 497
6 364 208
6 364 208
330 419
11 099 001
560 713
-120 608
10 978 393
10 793 854
745 252
Total
efter
avdrag
säkerheter
Kreditriskexponering brutto och netto 2013
Utlåning till
allmänheten
med säkerhet
Utlåning till
kreditinstitut
Leasingobjekt
redovisade som
operationella
leasingavtal
Total kreditriskexponering
Total
efter
avdrag
säkerheter
Värde av
säkerheter
avseende
poster i
balansräkningen
Total
(före nedskrivning)
Outnyttjade
kreditlimiter
Nedskrivning
Redovisat
värde
Värde av
säkerheter
avseende
poster i
balansräkningen
4 145 235
173 913
-51 085
4 094 150
4 094 150
173 913
96 917
0
96 917
96 917
5 642 155
221 054
-59 897
5 582 258
5 582 258
221 054
9 511 000
394 967
-96 855
9 414 145
9 317 228
491 884
Det finns ej några väsentliga tillgångar vars villkor omförhandlats.
25
556482-8555
Åldersanalys av utlåning och leasingtillgångar
Bokfört värde för kontrakt med fordringar förfallna 60 dgr eller
mindre
Summa
2014
2013
253 003
253 003
360 776
360 776
Som osäkra fordringar klassificeras sådana fordringar som varit förfallna till betalning under mer än 60
dagar, eller fall där kunden uppvisar betydande finansiella svårigheter som kommit till företagets
kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den
löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet. Vid tecken på bedrägeriförsök klassificeras också
fordran som osäker. Se vidare not 2 angående redovisningsprinciper för osäkra fordringar.
Kvalitet i de finansiella tillgångar som vare sig förfallit till betalning eller är nedskrivningsbara är god.
Som oreglerade men ej osäkra lånefordringar klassificeras sådana fordringar som varit förfallna i upp
till 60 dagar och i övrigt ej visat några av de tendenser som uppvisas av osäkra lånefordringar.
Specifikation av utlåning till allmänheten
Lånefordringar per kategori av låntagare
Lånefordringar, brutto
- företagssektor
- hushållssektor
Summa
Varav:
Kontrakt med oreglerade men ej osäkra fordringar:
- företagssektor
- hushållssektor
Kontrakt med osäkra fordringar:
- företagssektor
- hushållssektor
Avgår:
Specifika nedskrivningar för osäkra fordringar:
- företagssektor
- hushållssektor
Gruppvisa nedskrivningar för samtliga lånefordringar:
- företagssektor
- hushållssektor
Lånefordringar, nettoredovisat värde
- företagssektor
- hushållssektor
Summa
2014
2013
805 289
3 677 469
4 482 758
554 890
3 590 345
4 145 235
20 931
95 585
18 192
117 708
6 776
33 587
6 213
40 201
-2 771
-12 653
-3 014
-19 504
-6 770
-30 918
-3 824
-24 743
795 748
3 633 898
4 429 646
548 052
3 546 098
4 094 150
26
556482-8555
Säkerhetsfördelning för lånefordringar 2014
Företagssektor
Privatpersoner
Totala
lånefordringar
Borgen
381 902
104 564
Äganderättsförbehåll
795 748
3 633 898
Återköpsförbehåll
227 643
16 042
Totalt värde
av
säkerheter
795 748
3 633 898
Värde på
säkerheter
oreglerade
fordringar
20 931
95 585
486 466
4 429 646
243 685
4 429 646
116 516
40 362
Värde på
säkerheter
osäkra
fordringar
6 213
40 201
46 414
Säkerhetsfördelning för lånefordringar 2013
Företagssektor
Privatpersoner
Totala
lånefordringar
Borgen
367 178
92 991
Äganderättsförbehåll
597 874
3 496 276
Återköpsförbehåll
173 029
8 928
Totalt värde
av
säkerheter
548 052
3 546 098
Värde på
säkerheter
oreglerade
fordringar
18 192
117 708
460 169
4 094 150
181 957
4 094 150
135 900
Värde på
säkerheter
osäkra
fordringar
6 776
33 587
Samtliga lånefordringar har äganderättsförbehåll. Sedan omfattas vissa fordringar av ytterligare
säkerheter
Ianspråktagna säkerheter
Under året togs totalt 96 (5) säkerheter i anspråk och dessa värderades till 14,8 (1,1) Mkr. När en
säkerhet tagits i anspråk, säkerställs att den är i försäljningsbart skick. Därefter auktioneras den ut till
återförsäljare av bilar för att täcka bolagets fordringar och kostnader i samband med ianspråktagandet.
Kreditkvalitet i fordringar för utlåning och leasing mätt i andel kontrakt med minst en månadsfaktura i
förfall fördelat på ålder
Procent
Förfallet < 30 dagar
Förfallet > 30 dagar
Total andel kontrakt med faktura i förfall
Total andel kontrakt med faktura ej förfallet med god kreditkvalitet
2014-12-31
3,16
0,47
0,18
0,05
0,17
4,04
95,96
2013-12-31
3,48
0,63
0,12
0,11
0,27
4,61
95,39
27
556482-8555
Likviditetsrisk
Likviditetsrisk är risken för att företaget får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med
sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad
intjäningsförmåga till följd av att företagets betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid.
Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider.
Företaget finansierar sin verksamhet genom upplåning från moderbolaget BMW Finance N.V. i
Nederländerna. Bolaget följer BMW-koncernens policy för att hantera likviditetsrisker, vilket innebär
att löptiderna för upplåningen ska placeras på så sätt att de matchar det beräknade inflödet av likvida
medel. På så sätt minimeras likviditetsriskerna. Bolaget har styrdokument i enlighet med
Finansinspektionens föreskrifter om hantering och offentliggörande av likviditetsrisker för
kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2010:7) och innehar en likviditetsreserv för att kunna möta
oväntade likviditetsproblem.
Bolagets likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår
av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen,
belyser företagets likviditetssituation.
Nominella kassaflöden – kontraktuellt återstående löptid 2014
På anfordran
Utlåning till
kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
Operationella
1
leasingavtal
Övriga
tillgångsposter
Summa
tillgångar
1
3-12 mån
1-5 år
>5 år
Utan
löptid
184 539
184 539
Skulder till
kreditinstitut
Outnyttjade
limiter
Övriga skulder
och EK
Summa
skulder & EK
Netto löptider
< 3mån
184 539
331 539
1 382 159
2 886 281
353 022
4 953 001
953 376
2 459 986
3 136 509
407
6 550 278
1 284 915
3 842 145
6 022 790
1 778 218
2 999 627
4 222 522
353 429
314 548
314 548
314 548
12 002 366
9 000 367
560 713
184 539
Summa
560 713
2 338 932
2 999 627
4 222 522
-1 054 017
842 518
1 800 268
353 429
2 506 269
2 506 269
2 506 269
12 067 350
-2 191 542
- 64 984
Avser leasingavtal som till sin ekonomiska innebörd är finansiella men som klassificerats som operationella
28
556482-8555
Nominella kassaflöden – kontraktuellt återstående löptid 2013
På anfordran
Utlåning till
kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
Operationella
leasingavtal
Övriga
tillgångsposter
Summa
tillgångar
3-12 mån
1-5 år
>5 år
Utan
löptid
96 917
96 917
Skulder till
kreditinstitut
Outnyttjade
limiter
Övriga skulder
och EK
Summa skulder
och EK
Netto löptider
< 3mån
96 917
327 632
1 357 290
2 632 021
320 237
4 637 180
878 017
2 198 155
2 680 462
-
5 756 634
1 205 649
3 555 445
5 312 483
1 380 890
2 076 910
4 826 065
320 237
222 900
222 900
222 900
10 713 631
8 283 865
394 967
96 917
Summa
394 967
1 775 857
2 076 910
4 826 065
-570 208
1 478 535
486 418
320 237
2 260 439
2 260 439
2 260 493
10 939 271
-2 037 539
-225 640
Marknadsrisk
Marknadsrisk omfattar risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt
instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. De viktigaste typerna av
marknadsrisker i bolagets verksamhet är: valutarisk och ränterisk.
Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på företagets fastförräntande tillgångar sjunker
då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan
form av ränterisk är inkomstrisken, dvs. risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge
genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.
Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i olika utländska valutor storleksmässigt inte
överensstämmer.
Ränterisk
Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument
varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i
verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som
påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken
men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.
Bolagets kreditgivning i Sverige och Norge sker så gott som uteslutande till rörliga räntor. Detta
innebär att prisrisken blir obetydlig eftersom räntor för kreditgivningen följer utvecklingen för det
allmänna ränteläget.
29
556482-8555
Försäljning av företagets låne- och leasingfordringar förekommer ej, vilket innebär att marknadsvärdet
på företagets fordringar (och därmed prisrisken) är mindre relevant.
För att i största möjliga utsträckning säkra räntenettot har bolaget som mål att utlånings- och
upplåningsräntorna ska samvariera.
Räntebindningstider för tillgångar och skulder 2014
Utlåning till
kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
Operationella
2
leasingavtal
Övriga
tillgångsposter
Summa
tillgångar
Skulder till
kreditinstitut
Övriga skulder
Eget kapital
Summa skulder
& EK
Differens
tillgångar och
skulder
2
1 -3 mån
3-12 mån
1-3 år
3-5 år
Utan ränta
Totalt
184 539
-
-
-
-
184 539
4 429 646
-
-
-
-
4 429 646
6 364 208
-
-
-
-
6 364 208
-
-
-
-
314 549
314 549
10 978 393
-
-
-
314 549
11 292 942
1 772 321
-
2 961 702
-
3 446 655
-
605 994
-
991 025
1 515 245
8 786 672
991 025
1 515 245
1 772 321
2 961 702
3 446 655
605 994
2 506 270
11 292 942
9 206 072
-2 961 702
-3 446 655
-605 994
-2 191 721
-
30
556482-8555
Räntebindningstider för tillgångar och skulder 2013
Utlåning till
kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
Operationella
3
leasingavtal
Övriga
tillgångsposter
Summa
tillgångar
Skulder till
kreditinstitut
Övriga skulder
Eget kapital
Summa skulder
& EK
Differens
tillgångar och
skulder
1 -3 mån
3-12 mån
1-3 år
3-5 år
Utan ränta
Totalt
96 917
-
-
-
-
96 917
4 094 150
-
-
-
-
4 094 150
5 582 258
-
-
-
-
5 582 258
-
-
-
-
222 900
222 900
9 773 325
-
-
-
222 900
9 996 225
4 232 543
-
1 307 065
-
2 196 179
-
-
891 690
1 368 749
7 735 787
891 690
1 368 749
4 232 543
1 307 065
2 196 179
-
2 260 439
9 996 225
5 540 782
-1 307 065
-2 196 179
-
-2 037 539
-
En analys har gjorts av företagets känslighet för ändrade räntenivåer i termer av effekt på resultatet av
en ränteändring på 1%. En ökning av räntan på 1 % skulle medföra en effekt på resultatet under ett års
tid på 8,1 (6,4) Mkr. En sänkning av räntan skulle leda till en resultatförsämring på samma belopp.
3
31
556482-8555
Valutarisk
Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument
varierar på grund av förändringar i valutakurser.
Tillgångar och skulder i TSEK fördelat på väsentliga valutor
NOK
Tillgångar
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder, avsättningar och eget kapital
Övriga skulder inkl. eget kapital
Summa skulder och eget kapital
Effekt (före skatt) av 10 % ökning av valutakurs i TSEK
gentemot utländsk valuta
Effekt på eget kapital av 10 % ökning av valutakurs i
TSEK gentemot utländsk valuta
2014-12-31
2013-12-31
79 360
1 848 108
2 760 535
74 866
4 762 870
45 749
1 726 691
2 386 459
94 544
4 253 443
3 934 673
828 198
4 762 870
3 636 287
617 156
4 253 443
5 611
5 695
55 899
47 554
Bolagets norska filial bedriver sin verksamhet helt i lokal valuta (NOK). Eftersom dess upplåning från
BMW Finance N.V. i Nederländerna också görs i lokal valuta uppstår ingen valutarisk i upplåningen.
Därmed har filialen ingen löpande valutakursrisk att ta hänsyn till i verksamheten. Detsamma gäller
det svenska moderbolagets verksamhet i Sverige. Den enda egentliga valutakursrisken uppstår då
filialens balans- och resultaträkning ska konsolideras i den funktionella valutan (SEK). Då uppstår
omräkningsdifferenser i de finansiella rapporterna som påverkar resultat och ställning. Årets
omräkningsdifferenser framgår i noterna samt i delposten Omräkningsreserv Valutakurser Filialer i
eget kapital. Den estimerade valutakursrisken på eget kapital beräknas uppgå till 55 899 (47 554) TSEK
vid en valutakursförändring mellan SEK och NOK på 10 % .
Kreditspreadrisk
Med kreditspreadrisk avses risken för att värdet av koncernens tillgångar och skulder inklusive derivat
kan variera på grund av förändringar i det företagsspecifika räntepåslaget (kreditspreaden). Företaget
har inga kupongbärande positioner eller kreditderivat som bedöms kunna förändras genom
förändringar i det föregtagsspecifika räntepåslaget (kreditspreaden). Bolaget har obligationer och andra
räntebärande värdepapper värderade till marknadsvärde som är lägre än det garanterade nominella
beloppet och därmed ingen exponering mot kreditspreadrisk.
Restvärdesrisk
Restvärdesrisk motsvarar risken att det av bolaget garanterade restvärdet på ett fordon på
leasingavtalets slutdag är lägre än faktiskt marknadsvärde, och att bolaget därmed vidkänns en förlust.
32
556482-8555
Operativa risker
Operativ risk förekommer i all verksamhet som bedrivs inom bolaget och i samverkan med externa
parter. Operativ risk innefattar direkta och indirekta förluster resulterande från otillräckliga eller icke
ändamålsenliga processer, administrativa rutiner eller system, mänskliga fel eller externa händelser
bortom bolagets påverkan. Förluster för bolaget kan även uppstå på grund av att juridiska
förutsättningar ändras så som lagar och regler inkluderande dess tolkning.
Bolaget har en Operativ Risk Management (ORM) process med systemstöd på plats för att tydliggöra
och analysera både risker, incidenter och faktiska förluster för att kontinuerligt förbättra verksamheten.
Det förebyggande arbetet med operativ risk genomförs kontinuerligt i riskidentifieringsworkshops med
nyckelpersoner inom bolaget. Därutöver utbyts regelbundet erfarenheter inom operativ risk inom
BMW gruppen för att sprida bästa praxis.
Gällande legala risker säkerställer funktionen för regelefterlevnad att verksamheten tillämpar gällande
lagar, förordningar och andra regler samt är informerade kring kommande legala förutsättningar för
verksamheten.
En viktigt faktor för att motverka operativ risk är att upprätthålla en god intern kontroll.
Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i företaget, som bland
annat omfattar:
-
kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner,
klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna,
IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och upplåningssystem med inbyggda maskinella
avstämningar och kontroller,
behörighetssystem,
interna informations- och rapporteringssystem för att bl. a. tillgodose ledningens krav på
information om exempelvis företagets riskexponering, samt
informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda företagets och kundernas tillgångar.
en god beredskap och kringorganisation för extraordinära händelser.
Strategisk risk
Marknadsförutsättningar kan förändras och affärsbeslut kan fattas som visar sig vara ogynnsamma.
Fordonsfinansiering är en konkurrensutsatt marknad och andra aktörer påverkar ständigt bolagets
position. Vidare påverkar konjunktursvängningar konsumenters möjlighet att finansiera en bil.
Sammantaget är dessa faktorer exempel på den strategiska risk som bolaget är utsatt för. Därutöver
innefattar strategisk risk även ryktesrisk. BMW är i dagsläget ett starkt varumärke och bolaget månar
om att de tjänster som tillhandahålls motsvarar kundernas förväntningar.
Strategisk risk är generellt svår att skydda sig mot. Bolaget gör dock en kvantitativ scenarioanalys för
affärsrisker och en mer kvalitativ analys av långsiktiga risker och ryktesrisker. Målsättningen med
riskanalysen är att i ett tidigt skede uppfatta exempelvis marknadsförändringar och hantera
konkurrens.
33
556482-8555
Not 4
Geografisk fördelning
Ränteintäkter
Leasingintäkter
Räntekostnader
Provisionsintäkter
Provisionskostnader
Summa
Not 5
2014
118 227
990 752
-76 730
48 735
-59 277
135
1 021 842
Sverige
2013
126 783
900 531
-100 977
39 940
-55 019
53
911 311
2014
93 519
455 867
-105 545
41 250
-20 150
464 941
Norge
2013
93 638
415 354
-102 712
37 324
-21 137
23
422 490
2014
211 746
1 446 619
-182 275
89 985
-79 427
135
1 486 783
Totalt
2013
220 421
1 315 885
-203 689
77 264
-76 156
76
1 333 801
Ränteintäkter och räntekostnader
2014
2013
577
211 170
211 747
363
219 968
90
220 421
118 228
93 519
126 783
93 638
Ränteintäkter avseende finansiella instrument som ej värderats till
verkligt värde
Ränteintäkter från osäkra fordringar
211 746
1 301
220 422
2 423
Räntekostnader
Summa
-182 275
-182 275
-203 689
-203 689
-76 730
-105 545
-100 977
- 102 712
-182 275
-203 689
Räntemarginal (totala ränteintäkter i % av genomsnittlig
balansomslutning minus totala räntekostnader i % av genomsnittlig
balansomslutning exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade
reserver), %
1,37
1,24
Medelränta utlåningen, %
3,32
3,74
Ränteintäkter
Ränta på finansiella instrument som hålles till förfall
Summa
Varav Sverige
Varav Norge
Varav Sverige
Varav Norge
Räntekostnader avseende finansiella instrument som ej värderats till
verkligt värde
34
556482-8555
Not 6
Leasingintäkter och samlat räntenetto
2014
1 212 327
2013
1 122 060
Avskrivningar enligt plan
Leasingintäkter, netto, för finansiella leasingavtal
-952 323
260 004
-885 886
236 174
Ränteintäkter (not 5)
Totala räntekostnader (not 5)
Samlat räntenetto inklusive leasingintäkter
211 747
-182 275
289 476
220 421
-203 689
252 906
Avgiftsintäkter
2014
80 409
2013
68 752
Försäkringsprovisioner
Summa
9 575
89 984
8 512
77 264
Provisioner för förmedling av finansiering
2014
-79 427
2013
-76 156
Summa
-79 427
-76 156
2014
121
13
134
2013
121
-45
76
Leasingintäkter från finansiella leasingavtal
- Varav Sverige
- Varav Norge
Not 7
39 553
40 856
31 710
37 042
Provisionskostnader
- Varav Sverige
- Varav Norge
Not 9
810 704
311 356
Provisionsintäkter
- Varav Sverige
- Varav Norge
Not 8
881 136
331 191
-59 277
-20 150
-55 019
-21 137
Administrationsavgift till utländskt systerbolag
Övrigt
Summa
35
556482-8555
Not 10
2014
2013
-53 671
-18 437
-6 238
-10 725
-89 071
-39 278
-12 639
-7 347
-9 311
-68 575
-24 299
-5 217
-25 542
-55 058
-144 129
-21 325
-5 284
-26 626
-53 235
-121 810
Personalkostnader
- löner och arvoden
- sociala avgifter
- kostnad för pensionspremier
- övriga personalkostnader
Summa personalkostnader
Övriga allmänna administrationsomkostnader
- IT-kostnader
- Främmande tjänster
- Övriga
Summa övriga allmänna administrationsomkostnader
Summa
Not 11
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
Medelantalet anställda
Sverige
Norge
Totalt
Män
29
9
38
2014
Kvinnor
41
12
53
Totalt
70
21
91
Män
23
7
30
Styrelseledamöter och ledande befattningshavare
Antal styrelseledamöter på balansdagen
Kvinnor
Män
Totalt
Antal verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare
Kvinnor
Män
Totalt
2013
Kvinnor
37
12
49
Totalt
60
19
79
2014
2013
5
5
5
5
1
5
6
1
5
6
Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader 2014
Verkställande direktör
Andra ledande befattningshavare
Övriga anställda
Summa
Grundlön
4
-6 242
-5 649
-34 918
-46 809
Rörlig
ersättning
-729
-899
-5 234
-6 862
Övriga
förmåner
-158
-562
-6 493
-7 214
Pensionskostnad
-537
-366
-5 356
-6 238
Summa
-3 404
-7 476
-61 808
-67 123
4
Tidigare VD:s anställning upphörde 2014-12-31 och nuvarande VD tillträdde 2014-09-01, varför kostnaderna är högre i år
jämfört med föregående. år. Därutöver har avgångsvederlag utbetalats.
36
556482-8555
Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader 2013
Andra ledande befattningshavare
Övriga anställda
Summa
Grundlön
-1 310
-5 068
-27 644
-34 022
Rörlig
ersättning
-318
-655
-4 287
-5 260
Övriga
förmåner
-133
-1 736
-2 190
-4 059
Pensionskostnad
-537
-621
-6 189
-7 347
Summa
-2 298
-8 080
-40 309
-50 687
Ledande befattningshavares ersättningar
Berednings- och beslutsprocess
Bolagets ersättningssystem utgår från Finansinspektionens föreskrifter om ersättningssystem i
kreditinstitut (FFFS 2011:1) Ersättningspolicy tillsammans med bolagets riskanalys avseende risktagare
och styrande dokument i ersättningsfrågor bildar tillsammans det interna styrande regelverket för
bolagets ersättningssystem.
Principiellt ska ersättning vara konkurrenskraftig, rimlig och ändamålsenlig samt bidra till en god etik
och företagskultur. Ersättningssystemet ska vidare vara förenligt med och främja en effektiv
riskhantering och inte uppmuntra otillbörligt risktagande. En oberoende granskning och översyn av
bolagets ersättningssystem sker årligen av funktionen för riskkontroll och regelefterlevnad. Funktionen
föreslår sedan ersättningspolicy till styrelsen och denna fastställs alltid på årsbasis. Bolagets
ersättningskommitté granskar sedan, tillsammans med funktionen för riskkontroll och regelefterlevnad
att föreslagen rörlig ersättning är i linje med bolagets ersättningspolicy.
Ersättningskommittén utses av styrelsen ånyo varje år och består av två medlemmar som har detaljerad
kunskap kring ersättning och riskhantering. Bolagets ersättningskommitté kan ej bestå av personer
verksamma i operativa ledningsorganet.
Till grund för styrelsens beslut och i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter, bereder även
funktionen för riskkontroll och regelefterlevnad en riskanalys avseende ersättningssystem och styrande
dokument i ersättningsfrågor. Här definieras bland annat särskilt reglerad personal och risktagare inom
bolaget.
BMW Financial Services huvudkontor i München förhandlar med verkställande direktören om dennes
lön och övriga anställningsvillkor. Styrelsen beslutar sedan om verkställande direktörens lön och övriga
anställningsvillkor. Verkställande direktören skall förhandla med de andra ledande befattningshavarna
om lön och övriga anställningsvillkor samt beslutar om dessa.
Lön och arvoden
Styrelsens ordförande och ledamöter erhåller inget arvode för sitt arbete. Ersättning till verkställande
direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, förmåner samt
pension. Rörlig ersättning utgår enbart i form av kontantbetalningar, aktier och dylikt förekommer ej.
Med andra ledande befattningshavare avses de fem personer som bistår verkställande direktören i
ledningsgruppen.
För verkställande direktören baseras den rörliga ersättningen på mål fastställda av BMW Financial
Services huvudkontor i Tyskland. För andra ledande befattningshavare beslutas mål med den rörliga
ersättningen av den verkställande direktören. Utfallet beror huvudsakligen på det finansiella resultatet
för bolaget, BMW-koncernen samt individuellt definierade målsättningar.
37
556482-8555
Funktionen för riskkontroll och regelefterlevnad
affärsverksamheten de är tillsatta för att kontrollera.
har ingen rörlig ersättning kopplad till
Uppskjutande
De som, enligt ersättningspolicy, i sin tjänst kan utöva ett väsentligt inflytande över företagets risknivå
är identifierade i riskanalys. Dessa befattningshavare omfattas av regler kring uppskjutande av rörlig
ersättning enligt nedan. I enlighet med företagets ersättningspolicy och finansinspektionens föreskrifter
skall minst 40% av den rörliga ersättningen, överstigande 100 000 SEK, till befattningshavare enligt
ovan skjutas upp i tre år innan den betalas ut.
Om befattningshavaren ingår i den verkställande ledningen eller har en hög total ersättning som
uppgår till eller överstiger den totala ersättningen till någon i den verkställande ledningen, kommer
istället 60%, på belopp överstigande 100 000 SEK, skjutas upp i tre år innan den rörliga ersättningen
betalas ut. Beslut om slutgiltig utbetalning av den innehållna rörliga ersättningen fattas av bolagets
ersättningskommitté.
Uppskjuten rörlig ersättning som inte har förfallit till betalning uppgår till 2,3 MSEK, varav 1 MSEK
beviljats under räkenskapsåret. Beloppet har dock kostnadsförts för det verksamhetsår ersättningen
avser. Under räkenskapsåret har inte någon uppskjuten rörlig ersättning utbetalats.
Pensioner
Bolaget följer bolaget BMW:s interna koncernpolicy vad avser pensionsålder för verkställande
direktören. För övriga gäller rätt att avgå med pension vid 65 års ålder. Pensionerna för VD och andra
ledande befattningshavare är premiebestämda till 16 % av den årliga lönen. Även den rörliga
ersättningen är pensionsgrundande. Samtliga pensioner är oantastbara, dvs. ej villkorade av framtida
anställning. Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat.
Övriga förmåner
Övriga förmåner kan inkludera tjänstebil, ränteförmån, bostadsförmån, parkeringsförmån.
Uppsägningstid och avgångsvederlag
Tidigare VD har erhållit ett avgångsvederlag motsvarande 4 242 KSEK. Vid uppsägning från bolagets
sida har verkställande direktör rätt till lön under uppsägningstiden, som är 12 månader. Avtal om
avgångsvederlag med nuvarande VD finns ej. Andra ledande befattningshavare har avtal enligt
gällande svensk arbetsrätt med undantag för expatriater.
Lån till ledande befattningshavare
Lån till verkställande direktör eller styrelseledamöter förekommer ej.
Styrelseuppdrag för ledningsorgan
Utöver uppdrag i styrelse hos BMW Financial Services Scandinavia AB har en styrelseledamot ett (1)
uppdrag i annan styrelse och inga intressekonflikter anses förekomma.
Not 12
Ersättning till revisorerna
KPMG
Revisionsuppdraget
Skatterådgivning
Övriga tjänster
Summa
2014
2013
-2 318
-125
-142
-2 585
-1 791
-101
-223
-2 115
38
556482-8555
Not 13
Operationella leasingavtal
Framtida minimileaseavgifter som kommer att erhållas
avseende icke uppsägningsbara leasingavtal:
Förfaller till betalning inom ett år
Summa
2014
2013
203 053
203 053
186 715
186 715
Samtliga leasingavtal som finns i bolagets portfölj kan förtidsavslutas av kunden. Beloppen ovan avser
därför endast fordringar på kunder för månadsavgifter som fakturerats och ej betalts per 31 december
2014 (2013).
Bolaget är inte leasetagare i några avtal som är icke uppsägningsbara.
Not 14
Av- och nedskrivning av materiella anläggningstillgångar
Avskrivningar enligt plan
Nedskrivningar
Summa
2014
-1 177 683
-8 017
-1 185 700
2013
-1 047 463
11 837
-1 035 626
Avskrivningar enligt plan:
Inventarier
Leasingobjekt
Summa
-129
-1 177 555
-1 177 684
-135
-1 047 328
-1 047 463
-8 017
-8 017
11 837
11 837
2014
-20 093
-146
-3 778
-24 017
2013
-20 573
157
-2 759
-23 175
Nedskrivningar, netto:
Leasingobjekt
Summa
Not 15
Övriga rörelsekostnader
Marknadsföringskostnader
Resultateffekter av valutakursdifferenser
Avvecklingskostnader
Summa
39
556482-8555
Not 16
Kreditförluster, netto
Specifik reservering
Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster
Årets nedskrivning för befarade kreditförluster
Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster
Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar
Gruppvis reservering
Avsättning/upplösning av gruppvis nedskrivning
Årets nettokostnad för gruppvis värderade lånefordringar
Årets nettokostnad för kreditförluster
Not 17
2014
2013
-21 956
7 119
10 147
-4 690
-19 564
-813
9 223
-11 154
-9 445
-9 445
-3 647
-3 647
-14 135
-14 801
2014
2 852
2 852
2013
4 559
4 559
Skatt på årets resultat
Uppskjuten skatt (spec i not 27)
Summa
Avstämning av effektiv skatt
2014 (%)
Resultat före skatt
Skatt enligt gällande skattesats
Ej avdragsgilla kostnader
Ej skattepliktiga intäkter
Skatt ej hänförlig till resultat
Justering i samband med tillämpning av
restvärdesavskrivning
Skattemässiga underskott för vilka ingen
uppskjuten skattefordran redovisats
Skattemässiga överskott för vilka ingen
uppskjuten skatteskuld redovisats
Övriga förändringar av temporära
differenser
Redovisad effektiv skatt
2013 (%)
-22,00
-4,84
1,21
-0,01
2014
118 802
-26 136
-5 754
1 435
-13
-22,00
-1,66
2,63
0,41
2013
138 390
-30 446
-2 297
3 636
564
25,65
30 468
21,81
30 188
2,96
3 520
-0,56
-668
2,41
2 852
2,11
3,30
2 914
4 559
Filialens andel av resultatet före skatt uppgår till 58 611 KSEK. Ingen skatt utgår på filialens resultat.
Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder
Uppskjutna skattefordringar och - skulder hänför sig till följande:
Utlåning
Totalt
Uppskjuten skattefordran
2014
2013
15 294
12 388
10 266
9 652
25 560
22 040
Uppskjuten skatteskuld
2014
2013
-114 015
-113 347
-114 015
-113 347
Netto
2014
2013
-98 721 -100 959
10 266
9 652
-88 455
- 91 307
Nettoförändringen, 2 852 KSEK, har redovisats över resultaträkningen.
40
556482-8555
Not 18
2014
2013
Utestående fordringar, brutto
- svensk valuta
- utländsk valuta
Summa
105 179
79 360
184 539
51 168
45 749
96 917
Löptidsinformation:
Betalbara på anfordran
184 539
96 917
2014
2013
2 612 093
1 870 665
4 482 758
2 392 397
1 752 838
4 145 235
-15 424
-37 688
-53 112
-22 518
-28 567
-51 085
4 429 646
4 094 150
Not 19
Utestående fordringar, brutto
- svensk valuta
- utländsk valuta
Summa
Reservering för befarade kreditförluster:
- individuell nedskrivning
- gruppvis nedskrivning
Summa
Utgående värde, netto
Förändring av befarade kreditförluster
Ingående balans 1 januari 2013
Vända reserver avseende konstaterade kreditförluster
Nya reserver under året
Reserver som är vända utan förlust
Omräkningsdifferens
Utgående balans 31 december 2013
Ingående balans 1 januari 2014
Vända reserver avseende konstaterade kreditförluster
Nya reserver under året
Reserver som är vända utan förlust
Omräkningsdifferens
Utgående balans 31 december 2014
Individuellt
värderade
osäkra
fordringar
-22 949
9 477
-17 409
7 478
885
-22 518
-22 518
4 811
-17 929
20 057
156
-15 424
Gruppvis
värderade
osäkra
fordringar
-26 816
-1 751
-28 567
-28 567
-9 404
Summa
-49 765
9 477
-19 160
7 478
885
- 51 085
-51 085
4 811
-27 333
284
-37 688
- 53 112
41
556482-8555
Not 20
Inventarier
Ingående anskaffningsvärden
Årets förändringar:
-Försäljningar och utrangeringar
-Omräkningsdifferenser
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående avskrivningar
-Försäljningar och utrangeringar
-Avskrivningar
-Omräkningsdifferenser
Utgående ackumulerade avskrivningar
Utgående restvärde enligt plan
Not 21
2014
3 522
2013
4 511
-5
3 517
-880
-109
3 522
-3 116
-3 970
-129
5
-3 240
880
-135
109
-3 116
277
406
2014
7 341 791
2013
6 639 159
4 007 855
-3 061 730
-50 894
8 237 022
3 332 416
-2 389 152
-240 632
7 341 791
-1 699 636
-1 483 304
1 063 298
-1 177 555
8 575
-1 805 318
796 853
-1 047 328
34 143
-1 699 636
-59 897
-61 413
17 561
-25 578
418
-67 497
13 196
-14 325
2 645
-59 897
6 364 208
5 582 258
Leasingobjekt
Ingående anskaffningsvärden
- Förvärv
- Avyttringar och utrangeringar
- Omräkningsdifferenser
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående avskrivningar
- Försäljningar och utrangeringar
- Årets avskrivningar
Utgående ackumulerade avskrivningar
Ingående nedskrivningar
- Återförd nedskrivning
- Årets nedskrivningar
Utgående ackumulerade nedskrivningar
Utgående restvärde enligt plan
Särskild leasingavgift som bolagets kunder erlägger vid avtalets ingående har tidigare minskat bolaget
anskaffningsvärde för leasingobjekt. Den särskilda leasingavgiften redovisas från och med
räkenskapsåret 2014 som en förutbetald intäkt. Klassificeringen av jämförelseuppgifterna har ändrats.
Se även not 26.
42
556482-8555
Not 22
Övriga tillgångar
Momsfordran
Kundfordringar: Leasing
Övriga tillgångar
Summa
Not 23
Varav koncernbolag
2013
8 061
45 616
5 696
59 373
2014
2013
4 852 000
3 934 673
8 786 673
4 099 500
3 636 287
7 735 787
8 786 673
7 735 787
2014
161 104
6 040
167 144
2013
145 344
4 909
150 253
2014
375 810
170 462
35 575
25 912
20 011
16 103
91 552
735 425
2013
336 502
154 468
33 138
37 101
15 737
14 411
57 550
648 907
Övriga skulder
Leverantörsskulder
Övriga skulder
Summa
Not 26
2014
8 031
30 010
26 660
64 701
Utestående skulder, brutto
- svensk valuta
- utländsk valuta
Summa
Not 25
2013
21 327
186 715
-44 921
163 121
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Upplupna ränteintäkter
Utbetalda provisioner
Övrigt
Summa
Not 24
2014
25 758
203 053
20 759
249 570
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Förutbetald särskild leasingavgift
Förutbetalda leasingintäkter
Förutbetalda serviceavgifter
Upplupna räntekostnader
Upplupna personalrelaterade kostnader
Upplupen provision
Övriga poster
Summa
Särskild leasingavgift som bolagets kunder erlägger vid avtalets ingående har tidigare minskat bolaget
anskaffningsvärde för leasingobjekt. Den särskilda leasingavgiften redovisas från och med
räkenskapsåret 2014 som en förutbetald intäkt. Klassificeringen av jämförelseuppgifterna har ändrats.
43
556482-8555
Not 27
Uppskjuten skatt
Skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som har
redovisats i resultaträkningen samt å andra sidan den
inkomstskatt som belöper sig på verksamheten utgörs av:
- uppskjuten skattefordran på kostnad återförd i beskattningen
och avdragsgill kommande år
- uppskjuten skatteskuld hänförlig till skattemässigt ej
avdragsgilla nedskrivningar
Summa
Not 28
2014
2013
-25 560
-22 040
114 015
88 455
113 347
91 307
Eget kapital
För specifikation av förändringar av eget kapital, se "Rapport över förändringar i eget kapital" på sidan
12.
Not 29
Transaktioner med närstående
Närståenderelationer existerar med ett antal systerbolag inom BMW-koncernen. Bolaget finansierar sin
verksamhet via upplåning från BMW Finance N.V. i Nederländerna. I stort sett samtliga bolagets
räntekostnader och koncerninterna skulder beror på detta. I övrigt faktureras bolaget av de
auktoriserade BMW återförsäljare där kunden väljer att ta finansiering via BMW Financial Services.
Huvuddelen av beloppen under inköp av varor nedan avser sådan fakturering. Slutligen delas vissa
operativa kostnader i verksamheten mellan olika koncernbolag varför viss fakturering till övriga
koncernbolag sker. Vissa kostnader faktureras även från moderbolaget. Transaktioner med närstående
är prissatta på marknadsmässiga villkor i de fall de inte avser ren vidarefakturering av omkostnader, i
vilket fall vinstpåslag ej görs.
Sammanställning över närståendetransaktioner
Systerbolag
Systerbolag
Moderbolag
Moderbolag
År
2014
2013
2014
2013
Försäljning
av varor/
tjänster till
närstående
23 077
18 829
901
8
Inköp av
varor
/tjänster från
närstående
-1 238 697
-993 847
-2 342
-2 048
Övrigt (t.ex.
ränta,
utdelning)
-179 711
-200 714
-
Fordran på
närstående
per 31
december
4 962
3 039
-
Skuld till
närstående
per
31 december
8 918 629
7 847 237
699
-
Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning
Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 11.
44
556482-8555
Not 30
Finansiella tillgångar och skulder
2014
Utlåning till kreditinstitut (Nivå 3)
Utlåning till allmänheten (Nivå 2)
Övriga tillgångar (Nivå 3)
Upplupna intäkter (Nivå 3)
Summa
Skulder till kreditinsitut (Nivå 3)
Övriga skulder (Nivå 3)
Upplupna kostnader (Nivå 3)
Summa
Lånefordringar/
kundfordringar
184 539
4 429 646
249 570
8 031
4 871 786
8 786 673
167 144
153 577
9 107 394
2013
Utlåning till kreditinstitut (Nivå 3)
Utlåning till allmänheten (Nivå 2)
Övriga tillgångar (Nivå 3)
Upplupna intäkter (Nivå 3)
Summa
Skulder till kreditinsitut (Nivå 3)
Övriga skulder (Nivå 3)
Upplupna kostnader (Nivå 3)
Summa
Andra
finansiella
skulder
Lånefordringar/
kundfordringar
96 917
4 094 150
206 735
8 061
4 405 863
Andra
finansiella
skulder
7 735 787
171 188
157 938
8 064 913
Summa
redovisat
värde
184 539
4 429 646
249 570
8 031
4 871 786
8 786 673
167 144
153 577
9 107 394
Verkligt
värde
184 539
4 424 785
249 570
8 031
4 866 925
8 698 190
167 144
153 577
9 018 911
Summa
redovisat
värde
96 917
4 094 150
206 735
8 061
4 405 863
7 735 787
171 188
157 938
8 064 913
Verkligt
värde
96 917
4 088 194
206 735
8 061
4 399 907
7 612 874
171 188
157 938
7 942 000
Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer:
- Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument
- Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1
- Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden
Beräkning av verkligt värde
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde
på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan.
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med
utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader
(t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv
marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare,
branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och
dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på
affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För
finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs.
Företaget innehar för närvarande inga finansiella instrument där aktiv marknad finns.
45
556482-8555
Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad
Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet
genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög
utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad
som möjligt.
Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden
där diskonteringsräntan har satts utifrån aktuella marknadsräntor i svenska kronor och norska kronor
för lån utan säkerhet.
För tillgångar och skulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det
redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kundfordringar och leverantörsskulder med en livslängd
överstigande sex månader diskonteras i samband med att verkligt värde fastställs.
Verkligt värde på upplåning beräknas utifrån aktuella marknadsräntor där upplåningens ursprungliga
kreditspread har hållits konstant om det inte finns tydliga bevis för att en förändring av företagets
kreditvärdighet har lett till en observerbar förändring av företagets kreditspread.
Not 31
Viktiga uppskattningar och bedömningar
Klassificering av finansiella tillgångar och skulder
Företagets redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika
kategorier:
-
Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för ”handel” förutsätter att dessa motsvarar
beskrivningen av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under
redovisningsprinciper.
-
Finansiella tillgångar och skulder som företaget initialt valt att värdera till verkligt värde via
resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts.
-
Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att
företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall i enlighet med
vad som anges under redovisningsprinciper.
Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar
Nedskrivningar för kreditförluster
Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på
företagets bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av
dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på
varje underliggande säkerhet.
Gruppvis förlustreservering tillämpas för portföljer av fordringar med liknande ekonomiska egenskaper
då erfarenheten visar att dessa vid varje givet tillfälle innehåller fordringar som kommer att orsaka
framtida kreditförluster, men som ännu ej identifierats. Vid bedömningen av storleken av gruppvisa
kreditförlustreserveringar beaktar företaget historisk statistik och utfall av kreditförluster från tidigare
perioder.
Den slutliga storleken på gruppvisa reserveringar bygger därmed på antaganden om förekomsten av
kreditförluster i olika kundkategorier som kan visa sig felaktiga.
46
556482-8555
Fastställande av verkligt värde
Innehav av finansiella instrument som saknar priser från välfungerande likvida marknader gör att
vedertagna värderingsmodeller måste användas där uppskattningar och antaganden tillämpas utöver
de marknadsparametrar som kan användas i värderingsmodellerna. Detta avser framförallt de
finansiella instrument som ingår i balansposterna Övriga tillgångar och Övriga skulder. För mer
information om hur verkligt värde beräknas för dessa instrument hänvisas till not 30 Finansiella
tillgångar och skulder.
Not 32
Kapitaltäckning
Informationen om bolagets kapitaltäckning i denna not avser sådan information som ska lämnas enligt
6 kap. 3-4 §§ Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag och som avser information som framgår av artiklarna 92.3 d och f,
436 b och 438 i förordningen (EU) nr 575/2013 och av 8 kap. 7 § i Finansinspektionens föreskrifter och
allmänna råd (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar samt kolumn a bilaga 6 i
kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1423/2013.
Reglerna innebär att företagets kapitalbas (eget kapital och eventuellt upptagna förlagslån etc.) med
marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven och dessutom omfatta beräknat
kapitalkrav för ytterligare identifierade risker.
Lagstadgade minimikrav på kapital, så kallat pelare I, omfattar kapitalkrav för den kreditrisk,
marknadsrisk och operativ risk som bolaget är exponerad mot. Därutöver arbetar bolaget löpande med
en intern kapitalutvärderingsprocess (IKU), pelare II, i syfte att tillförsäkra att bolagets kapital även
täcker övriga risker som finns inom bolagets verksamhet.
Bolagets minimikapitalkrav uppgår till 8%, därutöver håller bolaget vid var tid och i enlighet med
Finansinspektionens föreskrifter en kapitalkonserveringsbuffert på 2,5% och en kontracyklisk
kapitalbuffert på 1%.
Företaget bedömer att den nuvarande kapitalbasen är tillräcklig för att möta de risker som är kopplade
till verksamheten och som den förväntas utvecklas, även med hänsyn till resultat av stresstester.
Företaget har en fastställd process för att utvärdera kapitalbehov och kapitalkrav som baseras på:
-
företagets riskprofil,
identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,
så kallade stresstester och scenarioanalyser,
förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt
ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar.
Utvärderingen av företagets kapitalbehov är en integrerad del av arbetet med bolagets årliga
verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och minst en årlig översyn görs för att säkerställa att
riskerna är korrekt beaktade och avspeglar företagets verkliga riskprofil och kapitalbehov.
Inom arbetet med IKU betraktas bolagets samlade riskbild och här görs även analys kring bolagets
riskaptit. Detta arbete utförs av företagets ledning tillsammans med funktionen för riskkontroll och
regelefterlevnad. Riskaptiten reflekterar bolagets kapitalbas samt motståndskraft mot både kort och
långfristig stress, utifrån en konservativ hållning till risk . Vidare finns specifika risklimiter som även de
är konservativt satta. Styrelsen godkänner bolagets IKU, inkluderande riskaptit på årlig basis samt att
den genomgår en intern, och för bolaget oberoende, kvalitetsgranskning med hjälp av bolagets centrala
riskfunktion placerad i München.
47
556482-8555
Information om företagets riskhantering lämnas i not 3.
Bolaget har valt att i denna årsredovisning lämna samtliga de upplysningar som krävs om kapitalbas,
kapitalkrav och riskhantering enligt Finansinspektionens föreskrifter och EU förordningar.
Informationen avser BMW Financial Services Scandinavia AB, organisationsnummer 556482-8555 och
ska lämnas minst en gång årligen. Informationen avser bolaget som helhet, inklusive den kvarvarande
utländska filialen i Norge.
Bolaget publicerar årsredovisningen på företagets webbplats. Där lämnar bolaget även kvartalsvis
aktuella upplysningar kring kapitaltäckning och likviditet.
Bolagets lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i kapitaltäckningsreglerna summeras nedan med
efterföljande specifikationer. Kapitalbasen är summan av primärt kapital och supplementärt kapital
efter avdrag. Kapitalbasen består för närvarande endast av primärt kapital. I det primära kapitalet ingår
bundet och fritt eget kapital. Som primärt kapital ingår även obeskattade reserver (periodiseringsfond)
med schablonmässigt avdrag för skatt.
Pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur
kapitalbasen, eller återbetalning av skulder mellan moderföretag och dess dotterföretag föreligger ej.
Krav på bundet eget kapital för bolaget uppgick till motsvarande 5 000 000 EUR (tillika bolagets
startkapital) enligt Lag (1992:1610) om finansieringsverksamhet.
48
556482-8555
Primärt kapital
Eget kapital
Beräknad/antagen utdelning
Eget kapital
Kärnprimärkapital
Total kapitalbas
Kapitalkrav
Kreditrisk enligt schablonmetoden
Marknadsrisk
Avvecklingsrisk
Operativ risk
Kapitalkrav
Riskvägda exponeringsbelopp
1.
Institutsexponeringar
2.
Företagsexponeringar
3.
Hushållsexponeringar
4.
Övriga poster
Summa kreditrisk
Basmetoden
Summa operativ risk
Valutarisk
Summa marknadsrisk
Summa riskvägt exponeringsbelopp
Kapitalrelationer och buffertar
Kärnprimärkapitalrelation, %
Primärkapitalrelation, %
Total kapitalrelation, %
Kapitalbas i förhållande till kapitalkrav
Institutsspecifika buffertkrav %
varav krav på kapitalkonserveringsbuffert, %
Totalt kapitalkrav inklusive buffertkrav, %
Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert, %
2014
2013
1 515 245
1 515 245
1 515 245
1 515 245
1 368 749
1 368 749
1 368 749
1 368 749
787 963
44 698
42 052
874 713
697 208
33 487
35 746
766 441
798 264
2 738 856
6 312 412
9 849 532
525 653
525 653
558 730
558 730
10 933 915
19 388
548 050
2 659 575
5 488 088
8 715 100
446 825
446 825
418 587
418 587
9 580 513
13,9
13,9
13,9
1,73
2,5
2,5
10,5
3,4
14,3
14,3
14,3
1,79
0,0
0,0
8,0
6,3
Uppgifter lämnas endast för buffertkrav som trätt i kraft. Bolaget tillämpar schablonmetoden vid
beräkning av kapitalkraven. Eftersom bolaget inte är utsatt för några risker i handelslager, råvarurisker
och valutakursrisker finns inga kapitalkrav för dessa riskkategorier. Möjligheten att minska
kapitalkravet genom beräkningar av kreditriskskydd har ej utnyttjats.
Kapitalkravet för operativ risk beräknas genom basmetoden, vilket innebär att kapitalkravet motsvarar
15 % av en genomsnittlig intäktsindikator för de tre senaste åren. Under 2014 har bolaget med god
marginal uppfyllt minimikapitalkravet. Totalkapitalgraden har vid inget rapporteringstillfälle varit lägre
än 12%.
49
556482-8555
Ort och datum samt underskrift av styrelsen och verkställande direktör
Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god
redovisningssed. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och
ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av företaget som
skapats av årsredovisningen.
Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 28:e februari 2015.
Företagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 5:e mars 2015.
Sollentuna 2015-02-28
Christian Kalinke
Klaus Kibsgaard
Robert van Acker
Christer Stahl
Michael Dennett
Revisorspåteckning
Vår revisionsberättelse har lämnats 2015-03-04
KPMG AB
Mattias Lötborn
Auktoriserad revisor
50

Årsredovisning 2014

Transcription

Similar documents

BMW Motorrad 3asy Ride priser och månadskostnader

Läs mer om sommarens erbjudande - Theanders Bil AB

Årsredovisning 2014

Företag X - Bokoredo

Presentation från Årsstämma 2015

30 september 2015 Offentliggörande av information

BODELNINGSAVTAL efter äktenskapsskillnad