docRegionala utvecklingsnämnden
download 
Report Transcription
Regionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden RAPPORT Gudmundur Kristjansson Ställföreträdane Näringslivschef 040-6753414, 0768-870434 [email protected] Datum 2015-01-18 Dnr 1500068 1 (61) Näringsdepartementet 10333 Stockholm Verksamhetsrapportering - regional utveckling 2014 Skåne – en region med goda tillväxtförutsättningar Regeringen har i den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning identifierat följande nationella strategiska prioriteringar för regional konkurrenskraft och sysselsättning: Innovation och förnyelse, Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, Tillgänglighet samt Strategiskt gränsöverskridande samarbete. Region Skåne arbetar utifrån dessa prioriteringar i såväl det Regionala utvecklingsprogrammet, den Internationella Innovationsstrategin för Skåne, Näringslivsprogrammet samt strukturfondsprogrammen. Region Skånes arbete är fokuserat på att öka tillväxten, stärka innovationskraften och sysselsättningen i hela Skåne. Genom detta skapas förutsättningar för ett livskraftigt Skåne som utmärks av ökad internationell attraktivitet, välfärd och ett hållbart samhälle. I Skåne har ett ökat samarbete och nya strategiska allianser gynnat utvecklingen. Region Skåne samverkar idag med såväl aktörer på nationell nivå som regionens 33 kommuner, myndigheter, universitet och högskolor, näringsliv, föreningar och enskilda individer. Skåne är med sina 1,3 miljoner invånare Sveriges tredje största län och tillhör de län som har haft den snabbaste befolkningsökningen under de senaste decennierna. Den beror på en stor inflyttning från övriga delar av Sverige och från utlandet. Den snabba befolkningsökningen väntas avta under de närmaste åren, vilket kan ge förutsättningar att höja sysselsättningsgraden. P.g.a. stor inflyttning från utlandet finns i Skåne idag ca 200 olika nationaliteter representerade. Av Skånes folkmängd år 2013 var 16 procent födda utanför Norden - motsvarande siffra för riket var 13 procent. Sedan Öresundsbron öppnades sommaren år 2000 har pendlingen över sundet vuxit kraftig, enligt senaste data från 2012 antas ca 15 100 skåningar pendla till ett arbete i Danmark, vilket dock är en nedgång jämfört med de 19 000 personer som pendlade innan finanskrisen 2008-2009. Den tidigare starka nettoinflyttningen från Danmark har upphört till följd av den bostadsbubbla som sprack i Danmark 2007 och en svagare danska krona. Den svaga danska bostadsmarknaden är en bidragande orsak till den minskade pendlingen, eftersom gränspendlande danskar väljer att återvända till hemlandet då bostadspriserna sjunker. Potentialen i Öresundsregionen är stor. Det bor ca.3,8 miljoner invånare i regionen, vilket motsvarar drygt 25 procent av Sveriges och Danmarks befolkning. Men Postadress: 291 89 Kristianstad Telefon (växel): 044-309 30 00 Fax: 044-309 32 98 Internet: skane.se Organisationsnummer: 23 21 00-0255 2 (61) regionen står endast för knappt 25 procent av de båda ländernas samlade BNP. Öresundsregionen uppvisar en svagare utveckling än övriga huvudstadsregioner i Norden, vad avser såväl befolkningstillväxt som ekonomisk tillväxt, vilket till stor del är en effekt av den svaga tillväxten i den danska hovedstadsregionen. Enligt det danska regionalforskningsinstitutet CRT förväntas den danska delen av Öresundsregionen ha en relativt låg tillväxt i jämförelse med Skåne under det kommande decenniet. Trots detta kan den danska arbetsmarknaden, med bland annat en mera avancerad tjänstesektor kopplad till huvudstadsfunktionerna, fortsatt vara intressant för Skåne, men i takt med att den danska arbetslösheten stigit och sysselsättningsgraden i Danmark minskat har incitamenten att pendla från Danmark till Sverige stärkts. Trots Skånes gynnsamma utgångsläge fyller inte Skåne sin potential som nationell tillväxtmotor fullt ut. Skåne har en lägre bruttoregionprodukt både per capita och per sysselsatt än genomsnittet för riket. Återhämtningen efter finanskrisen 2008-09 har varit mycket kraftig. Under 2009 minskade sysselsättningen i Skåne med 15 500 personer mellan 16-64 år, men under 2010-2013 växte sysselsättningen med 24 500 personer. Tillväxten har varit hög inom inom handel, hotelloch restaurang, byggverksamhet, företagstjänster och utbildning. En av Skånes största utmaningar är den låga sysselsättningsgraden, vilken är lägst i riket. Den låga sysselsättningsgraden, drygt 3 procentenheter under riksgenomsnittet, beror inte på att arbetsmarknaden saknar tillväxt. Antalet personer med sin arbetsplats i Skåne var i slutet av 2013 större än det någonsin varit tidigare. Men eftersom även befolkningen i förvärvsarbetande ålder ökat kraftigare än i riket så ökade skillnaden i sysselsättningsgrad mellan Skåne och riket. En sysselsättningsprognos som Region Skåne tagit fram pekar mot att den låga sysselsättningsgraden relativt riket kommer att kvarstå till 2020. Visserligen förväntas Skåne ha en kraftig sysselsättningstillväxt, men ekonomin och arbetsmarknaden förmår inte skala upp fort för att minska skillnaden i sysselsättningsgrad relativt riket. Den långsiktiga kompetensförsörjningen utgör en stor utmaning för regionen. Under 2011/12 tog Region Skåne fram en utbildnings- och arbetsmarknadsprognos som pekade mot dels stora kommande brister på bland annat tekniskt utbildad personal på alla nivåer, lärare, och personal inom vård- och omsorg. I OECD Territorial Review beskrivs Skåne som en av OECD:s mest innovativa regioner. Skåne har en välutbildad befolkning och har, under det senaste decenniet, rört sig mot mer kunskapsintensiva sektorer. Framgången kan dock inte tas för given. OECD anser att Skåne ännu inte utnyttjar sin fulla potential på ett antal områden. En stark utveckling inom innovationsområdet motsvaras inte av samma ökning i sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Trots att Skåne har lyckats väl med att identifiera svagheter och lägga fram strategier för att möta dessa, finns det fortfarande ett stort behov av förbättringar i genomförandet. Den Internationella Innovationsstrategin för Skåne är enligt OECD Territorial Review ett av de viktiga verktygen för att genomföra de nödvändiga förbättringarna. Återrapportering 1 Genomförandet av det regionala tillväxtarbetet Det statliga 1:1-anslaget, Regionala tillväxtåtgärder, är en del av de medel som används för att implementera de övergripande målsättningarna för Skånes utveckling som anges i utvecklingsprogrammet: Tillväxt, Attraktionskraft, Bärkraft och Balans. Dessa Region Skåne 3 (61) målsättningar ligger väl i linje med regeringens mål för den regionala utvecklingspolitiken som berör därmed Region Skånes regionala utvecklingsansvar. Ett ansvar där det åligger att ha utgångspunkt i den nationella strategins prioriteringar. Tillväxtarbetet i regionen innebär en nära samverkan mellan olika aktörer som har det gemensamt att vilja främja utvecklingen i syfte att uppnå tillväxt och förstärkt konkurrenskraft i regionen. Detta har också inneburit att dessa aktörer bl.a. tillfört ekonomiska resurser och engagemang till de prioriterade satsningarna och det tillsammans med de resurser som Region Skåne har förfogat över har i flertal fall ytterligare kunnat stärkas med medel från EU:s strukturfonder, men även från kommuner, akademi och näringsliv. Sammantaget har de resurser som Region Skåne förfogar över till det regionala tillväxtarbetet 2014 (ca 146 miljoner kronor) kunnat växlas upp närmare 4 gånger. Det regionala tillväxtarbetet utgörs till stor del av aktiviteter och processer som bedrivs dels på övergripande nivå kopplat till det befintliga utvecklingsprogrammet och dels på sektors nivå kopplat till ett antal sektorsprogram. Innovation och förnyelse EU:s strukturfondsprogram i Skåne-Blekinge EU:s strukturfondsprogram i Skåne-Blekinge utgör viktiga instrument för förverkligandet av Skånes regionala utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030 och den Internationella innovationsstrategin för Skåne. Näringsliv Skåne har under 2013 och 2014 haft ansvaret för att samordna framtagandet av Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Skåne-Blekinge 2014-2020 samt Regional handlingsplan för Europeiska socialfonden 2014-2020 i Skåne-Blekinge. Näringsliv Skåne har också huvudsekreteraransvaret för Strukturfondspartnerskapet Skåne-Blekinge och samverkar med bl a Tillväxtverket, ESF-rådet, Region Blekinge och Länsstyrelserna i Skåne och Blekinge kring genomförandet av EU:s strukturfonder. Region Skåne fick under 2013 erbjudande om att samordna arbetet med att ta fram ett nytt regionalt strukturfondsprogram för Skåne-Blekinge samt att ta fram en socioekonomisk analys som ett av underlagen till det nationella socialfondsprogrammet. Det operativa arbetet med att ta fram förslag till nytt regionalt strukturfondsprogram för Skåne-Blekinge har drivits av Region Skåne (Näringsliv Skåne) och Region Blekinge tillsammans med en tjänstemannagrupp där även Tillväxtverket, ESF-rådet, Länsstyrelsen i Skåne, Kommunförbundet Skåne och Malmö stad har ingått. Processen kring innehållet har också bestått av större diskussionsmöten samt mindre workshops kopplade till insatsområdena i programmet. Under 2014 fick Region Skåne också erbjudande om att samordna arbetet med att ta fram en regional handlingsplan för socialfonden 2014-2020 i Skåne-Blekinge. Det operativa arbetet har genomförts i en tjänstemannagrupp med Region Blekinge, ESFrådet, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Länsstyrelsen Skåne. Representanter från kommunerna, idéburen sektor, landsbygdsprogrammet och det regionala strukturfondsprogrammet har fungerat som referensgrupp. Arbetet har också stämts av i två större workshops samt mot respektive regions kompetensplattformsarbete. Strukturfondspartnerskapet Skåne-Blekinge har fungerat som framskrivandepartnerskap och plattform för samarbetet mellan Skåne och Blekinge och har vid årets möten därför fokuserat på de nya strukturfondsprogrammens innehåll och på att skapa processer för att ta fram innehållet och möjliggöra påverkan på innehållet från Skåne-Blekinges aktörer. Under hösten 2014 har arbetet med att rigga för genomförandet av strukturfondsprogrammen 2014-2020 intensifierats. Strukturfondspartnerskapets sekretariat planerar tillsammans med Tillväxtverket och ESF-rådet för beredning av projekt och stöd till ett nytt Strukturfondspartnerskap Skåne-Blekinge. I syfte att skapa hållbara projekt som bidrar till Region Skåne 4 (61) genomförandet av regionala strategier kommer Region Skåne (Näringsliv Skåne) att erbjuda coachning av projekt som avser söka finansiering via regionala strukturfondsprogrammet och socialfondsprogrammet för Skåne-Blekinge. Coachningen sker i samverkan med Tillväxtverket, ESF-rådet och andra regionala samverkansparter. Region Skåne arbetar också med att förbättra sin roll som projektägare och medfinansiär och för att ytterligare ta ansvar för regional kunskapsutveckling och lärande från strukturfondsprogrammen. Entreprenörskap Under 2014 har det arbetet med att stärka entreprenörskapet i regionen fortsatt i samverkan med bl.a. Ung Företagsamhet, Drivhuset, Venture Lab, Venture Cup, inkubatorer, LRF, Almi, Länsstyrelsen Skåne, Coompanion Skåne, Centrum för Publikt Entreprenörskap, IFS, Malmö högskola, enskilda kommuner, Kommunförbundet Skåne och andra enheter internt inom Region Skåne. De övergripande målen är att få fler att vilja bli entreprenörer i Skåne, att stärka befintliga entreprenörer i Skåne samt att attrahera fler entreprenörer till Skåne. Entreprenörskap i utbildningssystemet och Samverkan Skola/Arbetsliv (SSA) Under hösten 2013 har en förstudie gällande områdena samverkan skola/arbetsliv och entreprenörskap i utbildningssystemet genomförts. Arbetet har gjorts i nära samverkan med Kommunförbundet Skåne, som sedan 2009-2013, varit projektägare av de två socialfondsprojekten ENTRIS och ENTRIS 2.0, där Region Skåne också deltagit. I förstudien ingår en kartläggning av olika organisationer med offentlig finansiering, som erbjuder olika koncept inom området samverkan skola/arbetsliv och entreprenörskap: http://redit.skane.com/sites/default/files/media/document/forstudie_vad_moter_de_un gal.pdf. Kartläggningen visar på en stor mängd aktörer med kortsiktig finansiering, flera överlappningar och en svag samverkan, som i många fall har svårt att tas emot av utbildningssystemet. Utifrån det resultat som framkommit presenteras i rapporten olika åtgärdsförslag, vilka har legat till grund för ett mer långsiktigt strategiskt arbete kopplat till entreprenörskap samt samverkan skola/arbetsliv inom utbildningssystemet. Kring de insatser som påbörjats att arbeta kring, följer här en återkoppling: En effektstudie av i huvudsak fyra offentligt finansierade aktörer är initierad. Aktörerna är de som Region Skåne idag i huvudsak finansierar; Ung Företagsamhet, Transfer, Venture Lab och Drivhuset. Aktörerna har med start under hösten 2014 medverkat i en utbildning för att lära sig använda en unik ”app” som är utvecklad efter 15 års forskning vid Chalmers tekniska högskola, för att mäta effekterna av entreprenörskap och samverkan skola/arbetsliv i utbildningen. Resultatet kommer att kompletteras med kvantitativa uppgifter från respektive aktör. Syftet är att komma fram till vilka aktörer som levererar på bästa sätt i Skåne idag på kort och lång sikt för att i nästa steg leda till metodutveckling av respektive aktörs koncept. Studien är en del i ett pilotprojekt tillsammans med Skolverket och flera aktörer/kommuner i Sverige. Utöver de tidigare nämnda organisationerna i Skåne deltar även Skurups kommun, Landskrona Stad, Sundsvalls kommun, Luleå Tekniska högskola, Växjö kommun, Göteborgs Stad, Lerums kommun och Mölndals kommun m fl. De första resultaten beräknas vara tillgängliga i februari/mars 2015 och kommer att användas för att utveckla och kvalitetssäkra aktörernas metoder. Region Skåne står tillsammans med Kommunförbundet Skåne värd för den nationell SSA-konferens i Skåne 2015. Konferensen 2015 har titeln ” Älska Samverkan – så blir skolan en förberedelse för arbetslivet på riktigt!” Målgruppen är lärare (från förskola – vux/högskola/universitet), studie- och yrkesvägledare, skolledare, övrig skolpersonal, näringsliv, offentlig sektor, idéburen sektor, politiker, myndigheter och aktörer i arbetsmarknads- och utbildningssystemet. Vi räknar med 500-600 deltagare. Region Skåne 5 (61) Utgångpunkten för konferensen är att det är hela skolans ansvar att arbeta med studie– och yrkesorientering. Vi vet att de barn som tidigt har kontakt med arbetslivet sällan/aldrig går arbetslös i sitt kommande yrkesliv. SSA-konferensen 2015 i Skåne ska präglas av tillväxtfokus och koppla an till SSA:s bäring på ungas inträde på arbetsmarknaden. Vi vill visa på ett regionalt samverkansperspektiv, där vi kartlägger vilka nya beståndsdelar som behövs för att fördjupa vårt samarbete och bygga framtiden. Vårt mål är att alla deltagare ska ha med sig en kontakt från konferensen, som de kan ta tag i redan nästa dag. I programmet syns Kairos Future, Ingvar Nilsson, (nationalekonomen bakom Idéer för livet), Cirkus Cirkör och PEAB m fl. Arbetet med konferensen har pågått sedan i våras och hemsidan för konferensen kring samverkan skola/arbetsliv (11-13 mars på Slagthuset i Malmö) är publicerad, se www.ssaskane2015.se. Konferenserna har tidigare arrangerats av olika kommuner/regioner sedan 2003 och målet är att belysa vikten av samverkan mellan utbildningsväsendet och arbetslivet från förskola till högskola/universitet. Mötesplatser och lärandemöten där aktörssystemet kring entreprenörskap och SSA för utbildningssystemet medverkar har på Region Skånes initiativ kontinuerligt arrangerats sedan hösten 2013, med fyra gånger per år. Tillfällena har varit mycket uppskattade och kommer fortsätta att genomföras med samma frekvens under 2015. Region Skåne fyller här en viktig funktion som kunskapsnod och samordningsaktör för att skapa lärande och sprida erfarenheter både mellan aktörer och vidare mot kommuner och nationella aktörer och myndigheter. Tillfällena bygger på erfarenhetsutbyte, metodutveckling och lärande. De senaste mötena har vi gemensamt filat på en ansökan till EU kring gemensamma utmaningar som till exempel kommunikationen med utbildningssystemet. Sommarlovsentreprenörer är ett koncept som syftar till att stimulera ungdomar till att utveckla sina entreprenöriella egenskaper genom att låta dem driva ett eget företag som sommarjobb. Region Skåne stöttade detta arrangemang i tio skånska kommuner under 2014. Enligt de uppgifter som inkommit har totalt 140 ungdomar varit aktiva i Skåne. Arbetet har varit mycket uppskattat och intresset från fler kommuner är stort. Konceptet kan med fördel användas för att engagera kommunernas olika förvaltningar för en gemensam satsning. På kommunernas näringslivschefsträff den 18/11 presenterades delar av resultatet. Den 21 januari 2015 inbjuder Region Skåne samtliga kommuner till erfarenhetsutbyte och information för kommande Sommarlovsentreprenörs-arrangörer. Som ett led i satsningen att göra entreprenörskap till en naturlig del av utbildningen i grund- och gymnasieskolan ger Region Skåne utvecklingsmedel till Ung Företagsamhet Skåne och Transfer Syd. På de fyra lärosätena i Skåne (Lunds universitet, Malmö högskola, Kristianstad högskola och SLU Alnarp) finns och utvecklas rådgivningsinstanser; VentureLab, Drivhuset Malmö, HKR Innovation (tidigare Stiftelsen Futurum Creative Center) och Alnarp Innovation kopplade till studenter och lärare som vill ha stöd i att utveckla sin idé och starta företag. Till verksamheterna finns även kopplat förinkubatorer. För 2014 års samverkansprojekt dessa emellan, beviljades gemensamma utvecklingsmedel från Region Skåne. Projektet grundas i kunskapsutbyte och arbete med kommunikationen i underrepresenterade grupper hos respektive lärosäte, så som lärarstudenter, vård och omsorg, humaniora, naturvetenskap, samhällsentreprenörskap samt sociala innovation inom de gröna näringarna vid SLU Alnarp. Samverkan kring detta har skett genom fyra formaliserade träffar (varje lärosäte är värd för varsin träff), där Region Skåne deltagit. Exempel på teman har varit: innovationsprocesser, affärsutvecklingsmetoder och metodutveckling av dessa och kommunikation med underrepresenterade grupper. Under dessa träffar har fokus legat på kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Region Skåne 6 (61) Stöd har även getts till Venture Cup och E-max. Effektivisera stödstrukturen Under hösten 2014 har vi inlett vårt arbete med nya Soundingboard 2.0, en ny mötesplats för beslutsfattare i det skånska innovationssystemet. Vårt arbete i denna grupp kommer att bli handlingsfokuserat och syfta till verklig förändring. Vi har fram tills årsskiftet genomfört två träffar som varit ytterst välbesökta med över 80 deltagare varje gång. Temat för första träffen den 3/11 var: Nu tar vi ansats för nästa strukturfondsperiod! Temat för andra mötet den 1/12 var: Ökat samarbete leder till större effekter! Vi har även arbetet fram en digital aktörsvisualisering under 2014. I det nya digitala verktyget finns de aktörer i Skåne som helt eller delvis finansieras av offentliga medel. Verktyget visar alla offentligt finansierade aktörer för att visa på en mångfald av utförare som finns i Skåne. Målgruppen för visualiseringen är aktörerna själva och i verktyget kan de sortera utifrån verksamhetsområde, huvudman eller vilken fas i företagsutvecklingen de är inriktade mot. Regional inkubatorstrategi En av de sex övergripande strategierna för att uppnå visionen i den Internationella Innovationsstrategin för Skåne (IIS) handlar om effektivisering av stödstrukturen för innovation. Genom ”att stärka den gemensamma helheten, främja öppenhet och synliggöra de sammanlagda resurserna finns en potential att effektivisera och stärka rollerna i stödstrukturen för innovation”. De skånska inkubatorerna och deras verksamheter utgör en sådan resurs, som fram till nu främst har hanterats och finansierats inom ramen för det nationella inkubatorprogrammet samt med kommunala medel. Region Skåne har främst bidragit med utvecklingsmedel i tidiga skeden och för att stärka upp som medfinansiär i ett antal regionalfondsprojekt. Ett engagemang har även funnits med koppling till Life Science området som kopplar till Region Skånes egen verksamhet. Med anledning av arbetet med Skånes internationella innovationsstrategi samt de förändringar som skett under året kopplat till det nationella inkubatorprogrammet aktualiserades behovet av ett regionalt perspektiv för att säkerställa ett fortsatt starkt inkubatorklimat i Skåne. Region Skåne fattade därför beslut om en regional inkubatorstrategi där sju målsättningar pekats ut för det fortsatta arbetet med de skånska inkubatorerna: Region Skåne skall verka för att bredden på inkubatorer bibehålles Region Skåne skall verka för en ökad kunskaps- och kompetensdelning mellan inkubatorerna Nationell spjutspetskompetens skall finnas i Skåne Region Skåne skall verka för en breddning av entreprenörsbasen till de grupper som i dagsläget är underrepresenterade Regin Skåne skall verka för att inkubatorerna får en mer uttalad utförarroll inom regionalt angelägna områden som inte täcks av den nationella agendan för inkubatorerna Region Skåne skall verka för ökad samordning Region Skåne skall stötta inkubatorerna i arbetet med att säkra långsiktig finansiering Ett arbete har inletts med att samla och utveckla inkubatorerna i Skåne utifrån strategin. Dels har ett antal lärandemöten arrangerats av Region Skåne för att utbyta information och kunskap inkubatorerna emellan, dels har Region Skåne gått in och gett finansiering till ett Region Skåne 7 (61) antal utvecklingsinsatser hos inkubatorerna som har påbörjats under året. Inkubatorn i Malmö, MINC, har fått finansiering för att utveckla sitt arbete med internationella entreprenörer, Ideon i Lund och Krinova i Kristianstad har fått medel för att utveckla sina inkubatorer till att fungera som bredare plattformsaktörer, THINK i Helsingborg har fått utvecklingsmedel för att förstärka sin ”lean-start-up-metod” och slutligen har The Creative Plot i Lund fått finansiering för att utveckla kunskapen hos samtliga inkubatorer i Skåne kring arbetet med entreprenörer från de kulturella och kreativa näringarna. Utöver detta har vi initierat ett projekt som ska utveckla en modell för hur entreprenörer med utländsk bakgrund bättre ska lockas till våra inkubatormiljöer i Skåne. Entreprenör Skåne 2014 – Kulturella och Kreativa Näringar Året satsning på Entreprenör Skåne har fokus på unga entreprenörer inom kulturella och kreativa näringar (KKN). I år finns 26 av 33 Skånska kommuner representerade med en alternativt flera entreprenörer och engagemanget under året har varit stort. Under årets första kvartal sattes tema för året samt kontinuerlig kontakt hölls med de Skånska kommunerna (Näringslivschefer) för att få in nomineringar ifrån så många kommuner som möjligt. Ett brett deltagande har varit viktigt för att genom satsningen främja tillväxt och sysselsättning inom små/medelstora företag i hela Skåne. Den 4 april arrangerades ett första uppstartsmöte för entreprenörerna i nya Regionhuset i Kristianstad och den 15 april genomfördes ett motsvarande uppstartsmöte på Regionhuset i Malmö. En presentation av samtliga entreprenörer genomfördes i samband med detta och lades ut på skane.com. Vidare har en grafisk profil för Entreprenör Skåne tagits fram som bl.a. använts till en broschyr för presentation av nätverkets deltagare. Broschyren och information om projektet ligger på www.skane.com/sv/entreprenor-skane-2014 där det också finns en blogg som används som plattform för erfarenhetsutbyte mellan deltagare i Entreprenör Skåne 2014 såväl som kommunerna. Den 9 maj samlades en grupp av deltagarna i nätverket för ett besök i Köpenhamn, hos Gehl Architects och möte med den internationellt erkände arkitekten David Sim från Skottland. Fokus för dagen låg på hur kreativa företag kan jobba med stora internationella projekt genom samverkan och nätverk. Under dagen i Köpenhamn besöktes även KPH, en inkubator/innovationsmiljö som liknar MINC i Malmö, där deras 5 års- jubileum ägde rum och våra Skånska entreprenörer fick möjlighet att nätverka med andra entreprenörer för att utbyta erfarenheter och diskutera utmaningar. Den 10 juni genomfördes en nätverksträff i samarbete med Media Evolution City i Malmö för en avstämning och lägesrapport halvvägs in i årets satsning. Här gav även gruppen feedback på önskat innehåll inför höstens träffar, där behov av en workshop för affärsutveckling lyftes fram. Några av entreprenörerna deltog också vid ”The Conference” den 19-20 augusti, ett årligt återkommande evenemang i Malmö kring utvecklingen och utmaningar kopplade till digitala branscher, med ämnen såsom storytelling, design, kommunikation etc. Den 4 september genomfördes en nätverksträff på Mindpark i Helsingborg tillsammans med inkubatorn THINK! och studiebesök gjordes också på BOOST Helsingborg i Dunkers kulturhus. Efter önskemål innan sommaren genomfördes den 16 oktober en worskshop med affärsutveckling där affärsutvecklare/coacher deltog ifrån Drivhuset, Krinova inkubator och Teknopol. Under året har också tre träffar ägt rum i samarbete med Ideon innovation (Lund), Minc (Malmö) och Mindpark (Helsingborg) där fokus har varit att etablera en mötesplats för Startups i Skåne. En satsning som ytterligare breddat nätverket för unga entreprenörer i Skåne och även kopplat ihop regionala noder för utökat samarbete. Region Skåne 8 (61) En avslutande träff kommer inom kort att äga rum och årets deltagare får utvärdera sin medverkan i Entreprenör Skåne 2014 och samtidigt påbörjas arbetet med att starta upp en ny omgång för genomförande av Entreprenör Skåne 2015, med nytt tema och nya entreprenörer. Ökat entreprenörskap inom vård och omsorg Affärsutvecklingsprogrammet, Affärsutveckling och Tillväxt i vård och omsorgsföretag har under våren 2014 genomfört fem olika träffar. Inom programmet finns deltagare från ett 35-tal företag som ägs och drivs av kvinnor. Målsättningen har varit att stimulera till ökad tillväxt inom branschen. Upplägget för programmet är en kombination av föredrag och individuell rådgivning. Detta program har möjliggjorts genom ett finansiellt samarbete med satsningen för Främja kvinnors företagande inom Region Skåne En insats som fortsätter löpande under 2014, är nätverksträffar för de privata aktörer som driver barnmorskemottagningar i Skåne. Träffarna genomförs växelvis ute hos de olika aktörerna runt om i Skåne. För att ytterligare stimulera till ökat entreprenörskap inom vård och omsorg, har vi genomfört kunskapsseminarier för att kompetensutveckla aktörer inom företagsfrämjande systemet. Region Skåne är medfinansiär till en treårig satsning i samarbete med Malmö Högskola inom Tillväxtverkets satsning för Entreprenörskap i vård och omsorgsutbildningar. Under perioden genomförs flera insatser både mot studenter och mot lärare. Under hösten 2014 har projektet avslutats och en slutrapport har lämnats in till Tillväxtverket. Den 29/10 genomförde Näringsliv tillsammans med Vårdförbundet en inspirationskväll, ämnet för kvällen var” Våga ta steget”. Syftet vara att skapa mötesplatser för presumtiva och befintliga entreprenörer. Programmet var en mix av inspiration och information. Det var ca 25 personer som deltog. Insatser för ökat entreprenörskap inom vård och omsorg - Nya vårdval, har genomförts under perioden hösten 2013 till och med hösten 2014. Projektets målgrupp har främst varit Region Skånes medarbetare. Flera insatser och aktiviteter har genomförts för att informera och stimulera presumtiva entreprenörer att starta eget inom de nya vårdvalen. Projektet har varit lyckat och väl genomfört och totalt har vi nått över 250 personer som deltagit i olika insatser och aktiviteter. Projektet har genomförts genom ett samarbete mellan Regionala Tillväxtnämnden och Hälso- och sjukvårdsnämnden. Under 2014 har vi på Näringsliv tillsammans med Inköp inom Region Skåne genomfört flera informationskvällar vars syfte var att visa på hur man kan göra affärer med Region Skåne. Tillfällena har varit väldigt välbesökta och vi har mött över 150 företagare. Samhällsentreprenörskap och samhällsinnovationer Utmaningar som ungdomsarbetslöshet, en resurssvagare offentlig sektor, utanförskap, ökad ohälsa, en åldrande befolkning, ökat behov av etablering och inkludering av människor från andra länder, men även mer globala utmaningar som också påverkar den regionala och lokala samhällsutvecklingen, som tillgång till rent vatten och klimatförändringar kräver nya och gränsöverskridande samarbeten. Flera av dessa utmaningar behöver angripas via nya Region Skåne 9 (61) samarbetskonstellationer där samhällsentreprenörer och samhällsinnovationer kan spela en stor roll. I Skåne har vi därför gått från att enbart arbeta med begreppet Triple Helix till att både mynta och arbeta utifrån begreppet Penta Helix, där akademin, offentlig sektor, privat sektor, idéburna organisationer och enskilda individer gemensamt samverkar för samhällsoch välfärdsutveckling. Näringsliv Skånes samarbete med bland andra aktörer inom den Idéburna sektorn i Skåne, Centrum för Publikt Entreprenörskap, Coompanion Skåne, Malmö högskola, Lunds universitet, enskilda kommuner och andra enheter internt inom Region Skåne har under 2014 fortsatt att stärka förutsättningarna för utveckling av samhällsentreprenörskap och samhällsinnovationer i Skåne. För att utveckla och underlätta åtkomsten till innovationsstödstrukturen för fler samhällsentreprenörer och för utveckling av socialal innovationer har ett initiativ tagits för etablering av en regional nod för målgruppen innehållande information, rådgivning, finansieringsmöjligheter, internationalisering, projektutveckling, upphandling, utbildning, lokal utveckling, social hållbarhet och utveckling av sociala företag. Den regionala noden ska utgöra en resurs för lokala utvecklingsnoder som etableras. Ambitionen är att samverkan noderna emellan ska medverka till att fler idéer ges möjlighet att utvecklas till nya produkter och tjänster. I noden finns idag aktörer som Coompanion Skåne, kansliet för Nätverket Idéburen sektor, Skånes föreningar och Centrum för Publikt Entreprenörskap, (CPE) CPE är ett resurscentrum och en inkubationsmiljö för samhällsentreprenörer och för utveckling av samhällsinnovationer. CPE verkar i hela Skåne och erbjuder unik kunskap kring information, rådgivning, mentorskap, kunskap om finansiering och tillgång till kontakter och nätverk med bäring på samhällsentreprenörer. Intresset för vad som görs och åstadkoms i Skåne inom området samhällsentreprenörskap och samhällsinnovationer har uppmärksammats på både nationell nivå och inom EU. Näringsliv Skåne finns också i dessa frågor representerat i referensgrupper hos bland andra Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor (MUCF) och SKL. Reviderad överenskommelse mellan Region Skåne och den Idéburna sektorn i Skåne. Som första region i Sverige undertecknades 2010 i Skåne en unik överenskommelse om samverkan mellan den idéburna sektorn och Region Skåne. Under 2014 har överenskommelsen reviderats och omfattar fem prioriterade insatsområden: Samverkan, Delaktighet och inflytande, Idéburet entreprenörskap, Idéburen sektor och ideellt engagemang, Lärande och Forskning. Under 2015 kommer en särskild satsning ske inom insatsområde Samverkan. I överenskommelsearbetet deltar även Länsstyrelsen Skåne och Kommunförbundet Skåne som adjungerade parter. Idéburet offentligt partnerskap (IoP) Inom arbetet med den överenskommelsen som tecknats mellan Region Skåne och den idéburna sektorn i Skåne har konceptet Idéburet Offentligt Partnerskap arbetats fram. Konceptet ger den offentliga aktören möjlighet att via en partnerskapsrelation med den idéburna sektorn, medverka till sociala innovationer, mångfald av aktörer, alternativa former av vård och omsorg för att lösa olika former av samhällsproblem. Hittills har nio IOP tecknats mellan Region Skåne och idéburna organisationer. Konceptet kommer att utvecklas under kommande år för att bredda möjligheterna för den idéburna sektorn att utgöra en viktig aktör inom samhällsutvecklingen i Skåne. Mikrofonden Skåne Under 2014 har Mikrofonden Skåne etablerats. Initiativet har sin grund i att samhällsentreprenörer upplever stora svårigheter att erhålla den första initiala finansieringen för utveckling av sin idé eller produkt. Region Skåne, Coompanion Skåne och Hela Sverige Ska Leva/Skåne har därför tillsammans tagit initiativ till etablerandet av en mikrofond. Finansieringen från mikrofonden ges i första hand som lån och är tänkt att fungera som ”dörröppnare” till andra former av finansieringskällor. Region Skåne 10 (61) Upphandling som ett strategiskt verktyg för regional och lokal utveckling Samverkan har inletts mellan Näringsliv Skåne och Koncerninköp i syfte att utveckla offentlig upphandling till ett strategiskt verktyg i det regionala utvecklingsarbetet. Arbetet har utvecklats i olika etapper och via olika initiativ alltsedan 2010 och ligger i linje med EUs nya upphandlingsdirektiv som träder i kraft 2016. Hittills har arbetet lett till att både mindre privata företag och organisationer inom civilsamhället engagerats i olika upphandlingsförfaranden. Processen kommer också att spridas till Skånes kommuner i och med att en handbok med konkreta råd och tips kring tillvägagångssätt tagits fram. I arbetet har, förutom Region Skåne, parter som Länsstyrelsen Skåne, Kommunförbundet Skåne, Livsmedelsakademin, LRF Skåne, SLU Alnarp samt organisationer inom civilsamhället deltagit. Metodhandbok för utveckling av sociala företag Med utgångspunkt i verksamheten i det arbetsintegrerande sociala företaget Yallatrappan har under 2014 en metod utvecklats och dokumenterats i en metodhandbok för start, utveckling och drift av sociala företag. Utvecklingsarbetet har finansierats via Region Skånes sociala investeringsfond. Under processens gång har två nya sociala företag utvecklats i Skåne och intresset för att ta del av metodiken är stor, både från intressenter i Skåne men även i landet i övrigt. Den kompetens som arbetats upp inom projektet kommer under 2015 att kopplas till den regionala resursnoden för utveckling av samhällsentreprenörers idéer och utveckling av sociala innovationer. Kulturella och kreativa näringar, KKN Region Skåne bedriver ett arbete för att främja Kulturella och kreativa näringar och stimulera entreprenörskap inom dessa näringar. Under 2013 antogs en unik regional strategi för kulturella kreativa näringar. Med utgångspunkt i strategin finns en handlingsplan med sju prioriterade delar: 1. Kartlägga och identifiera kulturella och kreativa näringar i regionen. 2. Samverka mellan kultur och näringsliv, samverka i Öresund och internationellt. 3. Synliggöra KKN genom att inrätta ett regionalt branschråd och ett pris för kulturföretagare. 4. Förbättra villkoren för konstnärligt och kreativt skapande. 5. Verka för att bygga kapacitet – förbättrade produktions-, distributions- och exportvillkor. 6. Integrera KKN i det skånska innovationsarbetet. 7. Verka för förbättrade finansieringsmöjligheter för KKN. Flertalet aktiviteter har genomförts under året med koppling till handlingsplanen. Bl. a. har ett branschråd för kulturella och kreativa näringar lanserats kallat för ”Skåne Creative Board”. Rådet blir Sveriges första regionala branschråd för kulturella och kreativa näringar. Rådet representerar Skånes samlade röst i frågor som rör kulturella och kreativa näringar. Rådet har samlats två gånger under hösten 2014. Region Skåne har också deltagit i Kulturmässan i Malmö. Under en dag under ett tak möttes kulturarbetare och organisationerna, företagen och myndigheterna som skapar kulturarbetarnas förutsättningar. Region Skåne medverkade från scenen med två medlemmar ur Skåne Creative Board. Region Skåne har också initierat en uppdragsutbildning – Att driva utveckling av kulturella och kreativa näringar. Kursen genomförs i samarbete med Kommunförbundet Skåne och Lunds universitet, med finansiellt stöd från Tillväxtverket. Första kurstillfället var juni i år, sista seminariet äger rum i september 2015. Utbildningen är utformad för personer med direkt ansvar för frågor knutna till kulturella och kreativa näringar och kommunal utveckling. Totalt deltar 18 kommuner. Region Skåne 11 (61) Ett annat viktigt område som vi börjat diskutera både internt och externt är hur vi kan stärka export och internationalisering av de kulturella och kreativa näringarna. Region Skåne medfinansierar bl. a. en satsning kallad Fast Forward, som också beviljats medel av Tillväxtverket för att främja exportmöjligheterna inom KKN. Projektet drivs av Media Evolution. Region Skåne har tagit en samordnande roll vad gäller design och i december deltog Region Skåne i Hong Kong Business and Design Week. Totalt fanns 30 skånska företag representerade på mässan, varav 11 var på plats i Hong Kong. Integration för hållbar regional tillväxt Under 2014 har Region Skåne fortsatt arbetet med att genomföra insatser kopplat till den handlingsplan som beslutades om 2012 ”Integration för hållbar regional tillväxt”. Handlingsplanen fokuserar på fem insatsområden: Vision om integration för tillväxt Lärande och samordning Regionalisera fungerande modeller Samla Näringslivet Agera föredöme Konslutbolaget Kontigo AB har, på uppdrag av Region Skåne, tagit fram ett kunskapsunderlag med fokus på ökat lärande om samband mellan integration och tillväxt, statistik samt goda exempel på hur ett integrationsarbete leder till ökad tillväxt. Leverans av studien har skett under året och skall fungera som ett kunskapsunderlag vid fortsatt visionsarbete om integration för tillväxt i Skåne. Med utgångspunkt i studiens modell/samband mellan integration och tillväxt inleddes ett arbete för att ytterligare konkretisera visionsarbetet genom att uppdra åt flertalet skribenter att i textform exemplifiera och synliggöra potentialen i att arbeta med integration för tillväxt. Vid slutet av året arrangerades två seminarier med koppling till insatsområdena ”vision för integration för tillväxt” och ”lärande och samordning” i handlingsplanen, där bl.a. Kontigos rapport presenterades och utgjorde diskussionsunderlag vid bägge dessa tillfällen. Under det ena seminariet deltog tjänstemän från ett antal kommuner i Skåne, samt företrädare för Almi IFS med målet att ta första steget mot ett gemensamt arbete och förhållningssätt i frågorna. Under det andra seminariet deltog representanter för övriga sortstadsregioner i syfte att få inspel till Region Skånes fortsatta arbete i frågorna samt dela lärdomar och erfarenheter i frågorna. Projektet Somali Information and Business Centre (SIBC) beviljades utvecklingsmedel för att genomföra en förstudie med syftet att nå ökad regionalisering av projektet och därmed också bidra till handlingsplanens insatsområde ”regionalisera fungerande modeller”. Projektet SIBC är ett delprojekt inom Partnerskap Skåne och del av den Regionala överenskommelsen (RÖK). SIBC syftar till att erbjuda nyanlända somaliska personer verktyg och förutsättningar för delaktighet och inkludering i samhället samt ta tillvara på outnyttjad potential kring somaliskföddas entreprenörskap. Webbplattform för rådgivningsaktörerna i Skåne Region Skåne har under 2014 fortsatt att utveckla den webbaserade plattform där Skånes offentligt finansierade rådgivningsaktörer finns samlade under en och samma webbplats. Syftet med satsningen är dels att göra det lättare för entreprenörer, innovatörer och nystartare att hitta till rätt rådgivningsaktör, dels att utveckla samverkan mellan aktörerna i stödsystemet och därmed förbättra servicen gentemot kunderna/användarna. En ny funktion på webbsidan är det som kallas för ”aktörskartan” som främst vänder sig till aktörerna i systemet. För mer info se: http://innovationssystemet.skane.com Region Skåne 12 (61) Landsbygdsutveckling Av Skånes yta utgör 96 % landsbygd medan endast 4 % utgörs av städer eller tätorter med fler än 3000 invånare. På de 4 % som utgörs av städer eller tätorter bor 75 % av hela Skånes befolkning på cirka 1,3 miljoner och på de 96 % som utgörs av landsbygd bor 25 % av befolkningen (325 000). Skåne står, i likhet med de flesta regioner och län i Sverige inför utmaningen att landsbygden utarmas på sin befolkning i och med att fler och fler människor väljer att flytta från landsbygden och istället bosätta sig i städer eller i större tätorter. ”Flykten” från landsbygden riskerar att skapa ett segregerat samhälle där kontrasten mellan landsbygd och stad kan utvecklas till ett större nationellt problem än den segregation vi idag ser mellan olika delar i en stad eller mellan människor med olika bakgrund och intressen. Rätt nyttjade är Skånes förutsättningar att utgöra en attraktiv region för boende, besökare, entreprenörer, företagare och studenter mycket goda, bland annat på grund av korta avstånd mellan städer och landsbygden, stor variation av landsskapsmiljöer och att snabbt kunna få tillgång till olika former av utbud som medborgarna efterfrågar, antingen det rör sig om kultur, nöjen, utbildningar, arbetstillfällen eller andra former av samhällsservice. En plats attraktionskraft bestäms dock inte enbart av tillgång till service utan handlar istället mycket om upplevd charm, möjligheten till social interaktion och en positiv känsla för platsen. I Skåne finns ett stort antal aktörer, som Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne, SLU Alnarp, LRF Skåne, Hela Sverige Ska Leva, Hushållningssällskapen, Coompanion Skåne, Centrum för Publikt Entreprenörskap, enskilda kommuner och verksamheten inom Leaderområdena, som i sitt kontinuerliga arbete driver frågan om landsbygdsutveckling framåt. I de projekt där det är möjligt involveras också den akademiska sektorn. Länsstyrelsen ansvarar för genomförandet av det nationella Landsbygdsprogrammet i Skåne utifrån en regional handlingsplan och Näringsliv Skåne finns med som representant i det av Länsstyrelsen sammansatta partnerskapet. I partnerskapet för Landsbygdsprogrammet ingår, förutom Länsstyrelsen Skåne och Region Skåne, även Hela Sverige Ska Leva, Skogsstyrelsen, LRF Skåne, SLU Alnap, Hushållningssällskapen i Skåne, Leader Skåne, Kommunförbundet Skåne, Naturskyddsföreningen och ESF-rådet Skåne Region Skåne ansvarar för Regionalt Serviceprogram för Skåne 2014-2018. Det regionala serviceprogrammet omfattar tre insatsområden: Satsa på kreativa servicelösningar, Bygga lokal kapacitet och nyttja landsbygden mer. Bland annat på grund av det vaccum som uppstått mellan EUs programperioder har tillgången på medel för landsbygdsutveckling under 2014 varit begränsad. För Region Skånes del har även medel för såväl nationell som regional medfinansiering också varit begränsat vilket medfört att nya projekt och initiativ har fått stå tillbaka och istället har påbörjade projekt avslutats efterhand. Programmet ska bidra till att uppnå en god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för boende, besökare och företagare och betonar vikten av samverkan mellan kommersiell och offentlig service och den ideella sektorn i syfte att uppnå en större mångfald av utförare och leverantörer av service och tjänster. Det Regionala Serviceprogrammet i Skåne genomförs i ett brett partnerskap där aktörer som Region Skåne, den Idéburna sektorn, kommuner, LRF Skåne, SLU Alnarp, Leader Skåne och Länsstyrelsen Skåne ingår. Under 2014 har Näringsliv Skåne tillsammans med andra aktörer drivit eller ingått i ett antal projekt kring landsbygdsutveckling och tillgång till service på landsbygden såsom: Kontanthantering och elektroniska betaltjänster Länsstyrelsen Skåne har av Post och Telestyrelsen (PTS) uppdraget att följa och bevaka utveckling kring kontakthantering och elektroniska betaltjänster. PTS har finansierat en förstudie med syfte att kartlägga behovet av olika insatser som rör kontanthantering Region Skåne 13 (61) och betaltjänster i Skåne. Rapporten har beställts av Region Skåne och Länsstyrelsen Skåne och har under 2014 genomförts av Skånes Hembygdsförbund tillsammans med Hela Sverige ska Leva Skåne. Kombinationen av att Svensk Kassaservice, som utförde kassa-, bank- och plusgirotjänster, lades ned och att många lokala bankkontor inte längre hanterar kontanter skapar nya förutsättningar för föreningar, småföretagare och privatpersoner att hantera betalningar. Detta gäller särskilt på landsbygden där mobil- och bredbandstäcknigen ibland utesluter elektroniska lösningar. För företagare och föreningar uppstår problemen oftast i samband med försäljning, evenemang och kontanthantering. För många äldre och i vissa fall personer med funktionsnedsättning är det vardagsärenden som att betala räkningar kombinerat med ovilja/okunskap/oförmåga att använda elektroniska betalningslösningar som innebär svårigheter. Utifrån de resultat som framkommit under förstudien kommer ett genomförandeprojekt att sättas igång under 2015. Naturunderstödd rehabilitering SLU Alnarp och Region Skåne har tillsammans med parterna LRF Skåne, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, under 2011 - 2013 drivit projektet Naturunderstödd Rehabilitering. Projektet har haft som syfte att erbjuda patienter med lättare depression eller utbrändhet rehabilitering i en grön miljö istället för den traditionella "vita" vården. Projektet har under 2014 övergått till ordinarie verksamhet inom Region Skåne. Ytterligare koncept med olika målgrupper där den gröna miljön används för rehabilitering är på väg att utvecklas. Upphandling Närproducerat. Intresset från främst kommunala och regionala offentliga verksamheter att hitta former för upphandling av lokalt producerade livsmedel är stort. Kunskap kring hur upphandlingsprocessen kan användas som ett instrument för detta ändamål behöver utvecklas och goda exempel behöver spridas som inspiration. Upphandling av lokalproducerade livsmedel handlar inte enbart om att kunna erbjuda äldreboenden och skolor bra mat, utan har också en viktig påverkan på näringslivs- och företagsutveckling och stimulerar entreprenörskap och nytänkande i närområdet. Region Skåne driver tillsammans med LRF Skåne och Livsmedelsakademin under 2013-2014 projektet Upphandling Närproducerat för att sprida kunskap och inspiration till främst upphandlingsansvariga, kostchefer och näringslivsansvariga i Skånes kommuner. Till projektet finns kopplat en grupp av experter kring skolmat, offentlig upphandling inom EU, upphandling av livsmedel och producenter av livsmedel. Kristianstad kommun drev fram till juli 2013 projektet ”Lokala Servicepunkter på den skånska landsbygden” i syfte att identifiera och inventera de orter med livsmedelsbutiker som finns i kommunen och därefter komma med förslag på hur servicenivån på dessa orter kan bibehållas eller byggas ut. Syftet med projektet var att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell, privat och offentlig sektor skapa lokala servicepunkter för både kommersiell och offentlig service. Kristianstad kommuns arbete med landsbygdsfrågor har uppmärksammats av Tillväxtverket, varför kommun valts till ”Ambassadörskommun” för att tjäna som inspiration för andra kommuner i Sverige kring arbetet med landsbygdsutveckling. Kristianstad kommun att valt att aktivt satsa på landsbygden i linje med sitt strategidokument "Växande landsbygd" och har också utvecklat ett eget landsbygdsprogram. På grund av sitt strategiska arbete med landsbygdsutveckling utsågs Kristianstad kommun i år av Hela Sverige Ska Leva till ”Årets landsbygdskommun 2014”. Region Skåne 14 (61) Reglab Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling. Här möts regioner, myndigheter, forskare och andra för att lära sig mer. Reglab har idag 24 medlemmar: 21 regioner/län, Vinnova, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Tillväxtverket. Man driver gemensamma utvecklingsprojekt, fördjupar de regionala analyserna och lär av varandra. Reglab är en plattform för att fördjupa kunskapen kring de regionala utvecklingsfrågorna. Region Skåne sitter i styrelsen för Reglab. Som aktiv medlem har flertalet medarbetare på Regional utveckling deltagit i ett antal lärprojekt under 2014, däribland Kompetensplattformsarbetet, Kulturella kreativa näringar, Innovationsarbetet – smartare regioner. Region Skåne har också varit aktiva i att formulera framtida lärprojekt för 2015 och framåt. Jämställdhetsperspektivet i det regionala tillväxtarbetet Jämställdhetsperspektivet har successivt utvecklats och integrerats än mer i det regionala tillväxtarbetet. Detta efter flera års arbete med Regionalt ResursCentrum för kvinnor i Skåne, RRC, arbetet med att Främja kvinnors företagande. RRC samt nu senast uppdraget kring handlingsplanen jämställd regional tillväxt. Handlingsplanen för jämställd regional tillväxt 2012-2014 Arbetet med denna handlingsplan återrapporterdes till Näringsdepartementet den 1 december 2014. Det övergripande syftet med Region Skånes handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2012 -2014 var att utveckla och konkretisera hur jämställdhet kan vara ett medel för ökad tillväxt. Målet med Region Skånes ovannämnda handlingsplan sammanfaller med målen för den nationella handlingsplanen för jämställd regional tillväxt nämligen att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Inom ramen för arbetet med handlingsplanen har sju utmaningar identifierats enligt nedan: Skåne har en könssegregerad arbetsmarknad. Könsstereotyper präglar ungas utbildningsval. Att skapa långsiktighet kring jämställdhet är en viktig utvecklingsfråga. Det finns för lite kunskap kring kopplingarna mellan jämställdhet och tillväxt. Kunskapen i vad jämställdhetsintegrering innebär är bristfällig. Jämställdhetsperspektivet tenderar att bli ett separat ”spår”. Arbetslösheten bland invandrarkvinnor är betydligt högre än den bland såväl utrikes födda män som bland infödda svenska män och kvinnor. Under den tid som Region Skåne har implementerat handlingsplanen har vi konstaterat att arbetet har utvecklats och integrerats i ordinarie verksamhet på flera sätt. Några aspekter uppmärksammas nedan: Kunskapen i jämställdhetsintegrering har ökat bland både chefer och medarbetare på Region Skåne tack vare en omfattande kompetensutvecklings insats. Detta har som konsekvens att det nu finns en medvetenhet om jämställdhet hos Region Skånes personal. De övergripande styrdokument som tagits fram under 2012-2014 exempelvis Skånes regionala utvecklingsstrategi 2014-2030 och Strukturfondsprogrammet 2014-2020 präglas av jämställdhetsperspektivet. Särskilda kompetensinsatser mot dessa arbetsgrupper spelade en tydlig roll i förhållande till detta. Intresset för jämställdhet hos Region Skånes personal och hos andra medverkande parter har ökat markant. Region Skåne 15 (61) På grund av ett omfattande förändringsarbete har kompetens i jämställdhetsintegrering hos både Region Skånes personal och andra medverkandeparter utvecklats markant. Jämställdhetsfrågan har blivit väl förankrad i ledningen för Region Skåne. Ledningen har varit engagerad i arbetet och visar nu en tydlig vilja för att stötta fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering av tillväxtarbetet. Ett konkret arbete med jämställdhetsintegrering av det företagsfrämjande systemet i Skåne har påbörjat. Region Skåne i egenskap av finansiär av kluster och rådgivande aktörsverksamhet har därför en avgörande roll i arbetet med jämställdhetsintegrering av företagsfrämjande systemet i Skåne, så att kvinnor och män kan starta och utveckla sitt företag på lika villkor. Hittills har detta varit ett pilotarbete som lett till att Region Skåne med början av 2015 ändrar finansieringsreglerna och uppföljningskraven. Alla de organisationer som får någon finansiering av Region Skåne kommer att återrapportera utifrån jämställdhetsperspektivet. Denna återrapporteringsmodell innefattar bland annat konkreta krav: Jämställda styrelser och verksamhetsledningsgrupper under två år Insatser som bidrar till mer jämställda branscher och målgrupper Könsuppdelade redovisningar angående huvudaktiviteter Jämställd kommunikation (digitalt och tryckt material, talare och deltagare vidseminarier, utbildningar och konferenser. Region Skåne har lagt en grund till intern samaverkan kring jämställdhetsfrågan. Detta interna samarbete kommer att fortsätta och kopplas ihop med andra insatser exempelvis den europeiska CEMR-deklarationen för jämställdhet på regional och lokal nivå. Det finns en tydlig vilja i hela organisationen att fortsatt arbete med jämställd tillväxt. Detta kommer väl till utryck i Skånes regionala utvecklingsstrategi. I Det öppna Skåne 2030 är människors lika värde och lika möjlighet att påverka grundläggande. För att nå dit kommer Region Skåne att arbeta med ett antal områden för att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser enligt nedan: Fortsatt kunskaps- och kompetensutveckling internt inom Region Skåne. Det interna samarbetet behöver fortsätta, utvecklas och kopplas ihop med andra insatser exempelvis den europeiska CEMR-deklarationen för jämställdhet på regional och lokal nivå. Insatser för att minska könssegregation på arbetsmarknaden riktade till skolan och rekryteringsprocesser hos arbetsgivare. Insatser för en bättre matchning i syfte att minska invandrarkvinnors utanförskap på arbetsmarknaden. Mentorskapsprogrammet för invandrarkvinnor hos Region Skåne 2014-2015 är ett konkret exempel för dessa typer av insatser. Implementering av nya regler för finansiering och återrapportering med början av 2015. Region Skåne kommer att ta fram en ny handlingsplan för jämställd regional utveckling för perioden 2015-2020 där de ovannämnda områdena kommer att utvecklas genom lämpliga insatser i syfte att Skåne ska bli mer jämställt. Medverkan under Nordiskt Forum Region Skåne medverkade under konferensen Nordiskt Forum (Nordiska kvinnorörelsens stora konferens) för att synliggöra vårt breda jämställdhetsarbete. Nordiskt Forum gick av stapeln i Malmö 12-14 juni och vi arrangerade totalt tre seminarier under den övergripande rubriken Jämställdhet skapar hälsa och tillväxt. Region Skåne 16 (61) Seminarierna arrangerades tillsammans av Näringsliv, Folkhälsa och Hälso- och sjukvården. Rubrikerna var: Lika villkor för män och kvinnors företagande? Lika villkor för män och kvinnors hälsa? Tänk tvärtom – för en jämställd vård Regionalt ResursCentrum för kvinnor i Skåne, RRC – Winnet Skåne Arbetet i RRC överlämnades 2013 till Winnet Skåne. Winnet Skåne gjorde också en ansökan om verksamhetsbidrag 2013-2015, som beviljades i mitten av 2013. Winnet Skåne fortsätter att driva och utveckla det arbete som RRC genomfört genom att: bidra till god utveckling av lokala resurscentra/nätverk för kvinnor i Skåne. bidra till kontakter mellan resurscentra i Skåne, i Sverige och internationellt. bidra till att kvinnor får ökad delaktighet i lokal och regional utveckling. bidra till att synliggöra, främja och utveckla kvinnors företagande. Under 2014 har Winnet Skåne fått särskilda medel för att ta fram en jämställdhetskarta för några av de skånska kommunerna. Målet är att få samtliga kommuner att göra detta arbete. Man har också levererat underlag till hur representativiteten i det skånska innovationssystemets ledningsstruktur ser ut utifrån ett könsperspektiv. Främja kvinnors företagande Det nationella programmet Främja kvinnors företagande, samordnat av Tillväxtverket, har som syfte att skapa tillväxt och förnyelse i näringslivet genom att fler företag drivs och utvecklas av kvinnor. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatserna som finansieras genom programmet ska bidra till affärsutveckling genom utbildning, rådgivning och mentorskap för blivande företagare som vill starta företag och företagare som vill utveckla sina företag. Region Skåne har, under programperioden 2011-2014, årligen mottagit 3,5 miljoner kronor från Tillväxtverket att fördela till affärsutvecklingsinsatser i Skåne. Projektägare har varit såväl offentliga aktörer som Almi företagspartner, Coompanion, Nyföretagarcentrum och Drivhuset, som privata aktörer. De genomförda programmen har genomgående fått mycket höga betyg av deltagarna. Under 2014 har drygt 200 företagare och blivande företagare deltagit. Inför 2014 upphandlades två affärsutvecklingsprogram; ett för företagare inom besöksnäringen och det andra för företagare med minst 10 anställda. Övriga affärsutvecklingsprogram har fortskridit med beviljade medel från utlysningen 2013. Ett antal konferenser, workshops och seminarier har genomförts under året. I juni arrangerade Region Skåne seminarium på Nordiskt forum samt under Båstadveckan. Fyra frukostseminarier har arrangerats med externa föreläsare, varav tre i samarbete med Minc. Två workshops med fokus på hur vi ska arbeta vidare med kvinnors företagande efter programmets slut har samlat projektledare inom programmet samt aktörer inom det företagsfrämjande systemet. Resultatet av detta är ett antal konkreta verktyg att arbeta vidare med inom respektive organisation. I slutet av året arrangerades en slutkonferens ”Lyft näringslivet” med en sammanfattning av programmets resultat. Under hösten bidrog Region Skåne med synpunkter på den nationella strategin för företagsfrämjande på likvärdiga villkor, som Tillväxtverket har skrivit fram. Strategin ska vara klar och lämnas in till regeringen i mars 2015. Region Skåne 17 (61) Ambassadörer för kvinnors företagande i Skåne och Blekinge Vi har under året koordinerat nätverket för Ambassadörer för kvinnors företagande. Uppdraget har inneburit att vi bokat ut föredragshållare från nätverket som berättar om sin väg till företagande. Målgruppen har varit skolor, nätverk och organisationer. Totalt har vi under perioden 2008-2014 bokat ut över 1300 uppdrag och nationellt har vi träffat över 150 000 personer. Vi har även organiserat flera nätverksträffar under året för entreprenörerna. Det miljöstrategiska arbetet för att stärka den regionala utvecklingen I syfte att medverka till en hållbar regional utveckling och en förbättrad miljö i Skåne arbetar Region Skåne som samlande aktör och facilitator med utgångspunkt i miljöstrategiskt program för Region Skåne. Särskilt fokus lades på klimat och energiarbetet, Skånes hav, kust och vatten samt natur- och rekreationsfrågor. Inom samtliga områden arbetar vi i bred samverkan med kommuner, akademi, andra regioner i Sverige och runt Östersjön, länsstyrelser, näringslivet, EUs organisationer och genom Sustainable Business Hub och andra kluster. Viktiga resultat under 2014: Ca 5 Mkr har delats ut till miljöförbättrande projekt genom Miljövårdsfonden, och Region Skånes årliga miljöpris delades mellan ett å-restaureringsprojekt och en recirkulerande cykelverkstad. Klimat- och energifrågor: Genom Skånes färdplan för biogas med målår 2020 främjar vi ökad produktion, transport och användning av biogas och agerar pådrivande forskning om biogas i Skåne, särskilt som fordonsbränsle. Vi har avsatt särskilda utvecklingsmedel för innovationer inom området, stödjer andra aktörer och samarbetar med framförallt Västra Götalandsregionen men också med Energigas Sverige och Swedegas om intensifierat nationellt biogasarbete. En utredning om gasbussars energieffektivitet har tagits fram. Vi har avslutat ett EU projekt om biogasinfrastruktur och deltar fortsatt i ett EU-Lifeprojekt om biogasproduktion från havet. Vi har under året genomfört en halvtidsutvärdering av färdplanen, som ska vara underlag för ett intensifierat arbete med Skånes biogasaktörer. Arbetet i Klimatsamverkan Skåne mellan Region Skåne, Länsstyrelsen i Skåne och Kommunförbundet Skåne fortsätter enligt verksamhetsplan. De viktigaste uppgifterna är opinionsbildning och att stödja näringslivet att bidra i klimatanpassning och minskad klimatpåverkan. Samarbete med Lunds universitet har resulterat i en vetenskaplig rapport om vägval för ett klimat säkrat Skåne. Rapporten presenteras i januari 2015 och ska utgöra grund för långsiktiga politiska beslut. Vi deltar fortsatt i utvecklingen kring energibärare som vätgas och el och förnybara energikällor som sol, vind, biodiesel m.m. En viktig insats har varit att delta i utformningen av ERUF och Interreg ÖKS vad gäller delarna om övergång till en koldioxidsnål ekonomi. Inom jordbruksområdet fortsätter samarbetet med Lunds universitet om ekosystemtjänsternas betydelse och hur de kan förändras av olika framtidsscenarier inklusive ett förändrat klimat. Dessutom har vi påbörjat ett efterfrågat arbete om en färdplan för ett hållbart skånskt lantbruk som ska lanseras under året. I samarbete med bland annat Lunds universitet, Skåne European Office, SP och Sustainable business hub har under 2014 inletts ett arbete om Skånes väg mot en bioekonomi. Region Skånes tre innovationsområden Personlig Hälsa, Smarta Material och Smarta Hållbara städer är alla direkt applicerbara i bioekonomin och regionens internationella innovationsstrategi utgör ett bra verktyg i arbetet. Bioekonomi innebär en plattform som Region Skåne 18 (61) ger en möjlighet att knyta samman det arbete som görs inom Region Skåne och i Skåne för att uppnå ett hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv, både i staden och på landsbygden. Arbetet kommer att intensifieras under 2015. Skånes hav, kust och vatten: En fördjupad handlingsplan för Skånes hav och kust har färdigställts och ska beslutas våren 2015. Här adresserar vi bl.a. behovet av multifunktionella lösningar för klimatanpassning som även inkluderar ekosystemtjänster i Skånes kustkommuner. Omfattande arbete har lagts ned på att förbättra förutsättningarna för Skånes marintekniska industri som bedöms ha en stor potential vad gäller förbättrad miljöprestanda inom sjöfart och utveckling av havsbaserad förnyelsebar energiproduktion. En tvärsektoriell handlingsplan för arbetet med läkemedelsrester i vattenmiljön har tagits fram, varunder årliga aktivitetsplaner kommer att utarbetas. Under 2014 startade ett SI-finansierat projekt med Region Skåne som lead partner och andra Östersjöaktörer som partners, med syftet att utveckla multifunktionella förhållningssätt till klimatförändringar vid kusten, såsom havsnivåhöjningar och erosion. BSR-projektet PartiSEApate om flernivåstyrning kopplat till havsplanering avslutades. Region Skåne var partner med fokus på sjöfart, hamnar samt klimatanpassning vid hav och kust. Samtidigt inleddes förberedelserna för ett nytt projekt tillsammans med andra Östersjöregioner, Smart Blue Regions (Blue Growth, Smart Specialisering i Östersjöregionerna). Natur och rekreation: Region Skåne satsar årligen stora resurser på skåningarnas tillgänglighet till naturen för en god folkhälsa samt ökad kunskap om naturens processer och klimataspekter. Detta sker främst genom stöd till friluftsanläggningar, utomhuspedagogiska projekt, utveckling av teknik och besöksnäring samt satsning på den internationellt kända vandringsleden Skåneleden. I arbetet mot målet att göra Skåneleden till en exportmogen led av internationell standard år 2020 fokuserar vi på ökad integration av och koppling till det lokala näringslivet (besöksnäringen) men också genom en generell standardförhöjning av både analog och digital infrastruktur, bl.a. genom ökade skötselinsatser men också förbättrad skyltning. Under året startade också förberedelserna för ett av Europas största vandringsevenemang ”Eurorando” som anordnas i Skåne 2016 med Region Skåne som medarrangör i bred samverkan med Skånes kommuner, STF, Helsinborgs stad och Event in Skåne. Befintliga företag – Affärsutveckling Export I syfte att förbättra de skånska företagens exportmöjligheter har arbetet med att stödja internationalisering av och öka exportandelen i skånska företag fortsatt under 2014. Under året har arbetet med att förbereda inför en ny programperiod varit i fokus. Exempel på insatser är: Exportsäljarprogrammet - en fortsatt möjlighet för internationell närvaro och praktik Under 2014 har en ny form för Exportsäljarprogrammet prövats. Programmet har då arbetat med befintliga resurser i företagen. Förutsättningarna för att driva programmet som vi gjort historiskt har inte riktigt funnits under året samtidigt som diskussioner med Arbetsförmedlingen har förts för att pröva en ny modell under 2015. Öka din kunskap om internationalisering – exportrelaterade informationsseminarier I syfte att öka skånska företags internationella konkurrenskraft och exportandelar har vi under 2014 arrangerat 5 exportrelaterade seminarier för att informera om finansieringsmöjligheterna för SME. Seminarierna genomförs i samarbete med Invest in Skåne och Enterprise Europe Network. Region Skåne 19 (61) Regionala exportförutsättningar I samarbete med IUC har ett arbete påbörjats för att få en aktuell bild av de regionala exportförutsättningarna. Detta med syftet att göra rätt prioriteringar i kommande års arbete med exportfrämjande insatser. Exportutveckling I samverkan med Invest in Skåne, Livsmedelsakademin, Packbridge och IUC har ett initiativ tagits och diskussioner påbörjats om ett större exportutvecklingsprojekt för mogna företag under den kommande programperioden. Kommunsamverkan Ett arbete har under året påbörjats för att fördjupa kommunsamverkan med syfte att bättre samordna de aktiviteter och resurser som Skånes 33 kommuner och Region Skåne lägger i näringslivsutveckling. En fördjupad kommunsamverkan syftar också till att skapa ett effektivare och mer tillgängligt stödsystem för näringslivet. IUC – bildandet av ett nytt kluster för industriföretag För att stärka arbetet med att utveckla tillverkningsindustrin i Skåne har en process påbörjats för att utifrån IUC tillsammans med berörda aktörer bilda ett nytt kluster för industriföretag. Affärsutvecklingscheckar Under 2014 fanns det möjlighet för skånska företag med max 49 anställda att söka s.k. Affärsutvecklingscheckar för utveckling av varor och tjänster samt för internationalisering. En check innebar medfinansiering med max 500 000 kronor (motsvarande 50 %) till företagens produkt- och tjänsteutvecklingsprojekt alternativt 250 000 kronor (motsvarande 50 %) för internationaliseringsprojekt. Uppdraget och finansieringen kommer från Tillväxtverket och förvaltas i Skåne av ett partnerskap bestående av Region Skåne, Almi Skåne, IUC Skåne och Invest in Skåne/ Enterprise Europe Network. Efterfrågan på dessa checkar har varit stor och effekten bra. Därför tog Region Skåne beslut om att utöver Tillväxtverkets medel skjuta till ytterligare 5 miljoner kr till checkar riktat mot små- och medelstora företag. Aktörssamverkan för ökad tillväxt i små- och medelstora företag. Under 2013 inleddes ett arbete med att bättre synka de aktörer i Skåne som arbetar med att öka tillväxten i små- och medelstora företag och under 2014 har arbetet fortskridit. Processen syftar till att effektivisera stödsystemet mot denna målgrupp och utifrån målgruppens behov/möjligheter göra rätt saker för att få maximal utveckling i Skåne. Att stärka SME i tillväxtfas är ett sätt att skapa fler arbetstillfällen och öka den regionala tillväxten. Processen har bidragit till att målgruppens behov och möjligheter identifierats samt tydliggjort vilka stödfunktioner som finns idag. Arbetet fortsätter med fokus på att effektivisera det gemensamma arbetet. Skånska snabbväxare Under 2014 har en omgång av utbildnings- och utvecklingsprogrammet Skånska snabbväxare genomförts med tio deltagande företag. Programmet ger tillväxtstärkande verktyg och konkret hjälp till företag med 5-30 anställda för att de ska växa snabbare och därmed skapa nya arbetstillfällen i Skåne. Programmet har drivits gemensamt av Ideon, Connect Skåne, Krinova Science Park, Ahrens & Partners och Region Skåne. Öppen Innovation Under 2014 har Region Skåne satsat 1 500 000 kronor i projekt rörande öppen innovation. Inkubatorerna Krinova, Ideon och Minc har vardera erhållit 500 000 Region Skåne 20 (61) kronor för projekt kring öppen innovation. Arbetet kring dessa projekt kommer att fortlöpa under 2015. Industriell plattform Under 2014 har stödfunktionen Industriell plattform vidareutvecklats. Stödfunktionens syfte är att stärka konkurrenskraften hos företag i regionen för att öka dess möjligheter att leverera till forskningsinfrastruktur, bl.a. ESS och MAX IV. I juni utsåg Vinnova det nybildade företaget Research Match AB att driva det nationella ILO-sekretariatet. Då Industriell plattforms och Research Matchs syfte och arbetssätt är snarlikt, största skillnaden är geografin, har regelbundna möten ägt rum under hösten för att hitta en struktur för samverkan. Industriell plattform har under 2014 arbetat med utvecklingen av två kompetensutvecklingsprojekt. Det ena projektet är tillsammans med ProMatEn, ett kompetenscentrum för materialutveckling på LTH, där syftet är att industri och akademi arbetar med kompetensutveckling tillsammans genom att bygga prototyper för användning inom forskningsinfrastruktur. Det andra projektet är tillsammans med Big Science sekretariatet, det danska ILO-sekretariatet, för kompetensutvecklingsinsatser på ”icke-tekniska” och driftskritiska områden. Projekten väntas komma igång under våren 2015. Vidare har en studieresa genomförts under 2014 till forskningsanläggningen GSI/FAIR i Tyskland tillsammans med ett antal företag i regionen, samt ett antal möten och konferenser med olika teman. En Internationell Innovationsstrategi för Skåne (IISS) Innovation, att skapa nya värden av gammalt och nytt, är en av grundpelarna för hållbar tillväxt. Under 2011 ställde ett stort antal aktörer i Skåne sig bakom en Internationell Innovationsstrategi för Skåne. Strategin var resultatet av ett omfattande analys- och förankringsarbete. Arbetet resulterade i visionen att Skåne ska vara Europas mest innovativa region 2020. Strategin ger strategisk vägledning och innehåller sex huvudstrategier som leder till målet. En viktig utgångspunkt för genomförandet är den Territorial Review som OECD presenterade 2012. Den internationella innovationsstrategin för Skåne lyftes i rapporten fram som ett internationellt föredöme. OCED gav fyra rekommendationer legat till grund för en stor del av det skånska utvecklingsarbetet Genomförande av den internationella innovationstrategin, samhandling 2014 Genomförandet av den Internationella Innovationsstrategin för Skåne har under 2014 intensifierats och flera större strategiska investeringar i innovationsinfrastrukturen ger nu resultat. Under 2014 har internationell samhandling har blivit allt viktigare och ett antal aktiviteter har genomförts utanför Skåne och Sverige. Samarbeten har genomförts i Öresund, String-regionen, Östersjöområdet, Europa/Bryssel/Baden Württemberg/Eindhoven, Kina-/Hongkong/Peking/Shanghai/Shenzhen och New York. Ett omfattande arbetet med att vidarerutveckla nationella nätverk har genomförts, bland annat har flera möten med Näringsdepartementet, VINNOVA och Tillväxtverket genomförts. Ett samarbetsavtal mellan Tillväxtverket och Region Skåne har undertecknats, avtalet öppnar för möjligheten att utveckla nya former av regionalnationellt samarbete. Systemiskt ledarskap Forsknings och Innovationsrådet i Skåne har under 2014 tagit en allt mer aktiv roll i att leda och stödja genomförandet av den Internationella Innovationsstrategin för Region Skåne 21 (61) Skåne. Detta har skett i form av gemensamma investeringar och organisering av utvecklingsarbetet i de tre strategiska innovationsområden Smarta Material, Personlig Hälsa och Smarta Hållbara Städer. Finansieringsnätverket har under året inlett sitt arbete. Under året genomförde FIRS och Soundingboard Innovation sin årliga konferens. De enades där bland annat om insatser för att stärka utvecklingen i det tre strategiska innovationsområden som pekas ut i den internationella innovationsstrategin för Skåne, Smarta Material, Smarta Hållbara Städer, Personlig Hälsa samt det finansiella nätverket som bildats. Under 2014 har arbetet kopplat överenskommelsen mellan Region Skåne och Tillväxtverket för samverkan inom näringslivs- och tillväxtområdet aktiverats och kontaktytor för strategisk dialog har stärkts. Under våren genomfördes ett första strategiskt möte mellan Regionstyrelsens ordförande och GD Tillväxtverket. En liknande process för strategisk samverkan genomförs med VINNOVA, som under flera år varit aktiva och stöttat arbetsprocessen för framtagande och genomförande av den internationella innovationsstrategin för Skåne. Under 2014 genomfördes därför också ett strategiskt möte mellan Regionstyrelsens ordförande och GD Vinnova. Smarta Hållbara Städer Under 2014 har utveckling och samhandling inom innovationsområdet genomgått en stark utveckling. Inom Smarta Hållbara Städer har det regionala samarbetet fortsatt kring de två innovationsplattformar i Lund respektive Malmö som skapats i samarbete med Vinnova, kommuner och industrin. Ett internationellt samarbete har inletts med Tammerfors, Finlands nationella nod inom hållbara städer. Under Skåne Innovation Week i juni undertecknades ett Letter of Intent mellan Region Skåne, Malmö, Lund och Tammerfors. Innovationsplattformarna för hållbara städer, i Lund respektive Malmö har byggt en mycket bra grund för fortsatt samverkan mellan städer, Region Skåne, akademi och företag, samt ett par kluster. Det har också lett till ökad tillit i viktiga delar av innovationssystemet, vilket gett snabbhet i att agera på andra utlysningar, något som speglas i ansökningar om FoI-agendor och Påverkansplattform H2020 inom smarta hållbara städer. Ur ett europeiskt perspektiv sker nu ett arbete med att växla upp Innovationsplattformarna med en ansökan till JPI Urban Europe, d v s att kliva upp på Europeisk nivå. Det finns en ökad samverkan runt förberedelser för H2020, och samarbete med skånska Bryssel-representationerna kopplat till detta. En process har inletts för att introducera smarta hållbara städer som tematiskt innehåll för Stringsamarbetets satsning på Green Growth, men arbetet är i tidigt skede. Samarbetet med Kina utvecklas väl genom ökad samverkan mellan aktörerna i Skåne och Hong Kong, Guangdong och Shenzhen. Detta har också satts i ett större strategiskt sammanhang där Skåne tar position nationellt gällande Kina. Det finns goda möjligheter att Skåne kan ta en roll i samarbete mellan EU och Kina. Smarta Material Inom Smarta Material tog utvecklingen ett avgörande steg framåt när Tyskland beslutade att gå in med den sista avgörande finansieringen i ESS. Det första spadtaget togs av bland annat utbildningsministern den 5 september. Ett flertal initiativ har tagit av den gemensamma arbetsgrupp, bland annat etablering av en ILO (Network for National Industries) och ett Material Business Center. Utvecklingen av innovationsområdet har omfattat planläggning, processledning, arbetsledning och genomförande av ett flertal samhandlingsaktiviter. En gemensam arbetsgrupp har bildats och den första workshoppen med representanter från industri, akademi, anläggningar och nationella myndigheter har genomförts. Samarbetet mellan Lunds Universitet, Malmö Högskola och Region Skåne har utvecklats mycket bra. Ett antal viktiga kontakter och samverkan har skett med nationell nivå bland annat Närings- Region Skåne 22 (61) departementet och IVA. Samverkan med Västra Götalandsregionen och Stockholms Läns Landsting har inletts och en process för att arbeta fram en ”Internationell Agenda för Smarta Material” har påbörjats. Det gemenamma utvecklingsarbetet har tre tydliga utgångspunkter; regional tillväxt, nationell tillväxt och en global positionering. Detta innebär att samtliga aktiviteter samverkar för att ge en positiv bild av både värdskap och potential av etableringarna ESS och MaxLab IV. Aktiviteterna har en tydlig internationell prägel från start, internationella nätverk från anläggningarna, universitet/ högskolor och näringsliv utnyttjas för att få tillräcklig bredd i arbetet. Ett flertal ansökningar till Vinnova vad avser forskningsagendor och SIO har lämnats in. Diskussioner om både näringslivs etablering, institutsetablering samt framtida Material KIC har inletts. Personlig Hälsa Under 2014 har utvecklingen av innovationsområdet Personlig Hälsa fortsatt inom flera områden, bland annat e-hälsa. Region Skåne har tidigare bildat ett så kallat koncernråd för e-hälsa. E-hälsa är på ett organisatoriskt tvärgående inom Region Skåne med representanter från kommunikation, hälso- och sjukvård, IT. En del i arbetet är att utveckla och tillvarata den internationella styrkepositionen inom området m-health. Innovationsarenan Mobile Heights vilken samlar huvudelen av den nationella mobilsektorn i Sverige, har satt ett särskilt fokus på M-health. Inom ramen för detta arbete kommer ett pilotprojekt kring hjärtsvikt att ingångsatts. Inom Personlig Hälsa, och området E-hälsa har bland annat projektet Redy for Health genomfört en dialog mellan representanter från industri, akademin och hälso-sjukvård kring framtida samarbete och hur de gemensamt kan driva utvecklingen av e-hälsa framåt i regionen. Ett annat viktigt steg togs när Vinnova före sommaren beslutade att satsa upp till 100 miljoner kronor på utvecklingsprogrammet SIO Folksjukdomar. Programmet, som involverar ett stort antal aktörer i Sverige, många av dem i Skåne, ska leda till utveckling av vård och behandling för diabetessjuka – och tillväxt i life science-företag. Region Skåne och Lunds Universitet har en nyckelroll i förarbetet till ansökan och i genomförandet Finansiering av innovationsstrategin Som en del av den gemensamma satsningen på genomförandet av den Internationella Innovationsstrategin för Skåne bildades 2013 ett strategiskt finansieringsnätverk. Nätverket leds av Rektorn för Malmö Högskola Stefan Bengtsson och stöds av Lunds Universitet (LU-Open). Nätverket bemannas gemensamt och har rollen att bistå med utveckling av finansieringsmodeller och agera facilitator för stora ansökningar. Nätverket har under 2014 att arbetat med metodutveckling inom områden som finansiell samhandling ”alignment of funding” samt att leda arbetat med större gemensamma ansökningsprocesser. Under året har möjligheterna att organisera ett gemensamt programkontor att studeras. Samarbetet med Horizon 2020 gruppen i FIRS kommer att utökas. Innovationsupphandling Under 2014 har arbete med att utveckla förmågan till innovationsupphandling fortsatt. Det politiskt upphandlingsstrategiutskott har inlett konkret innovationsupphandling inom bland annat palliativ vård och en tjänstemannagrupp för utveckling av innovationsupphandling har bildats. En viktig del har varit att samla relevanta direktörer, politiker och nationella experter för att tillsammans skall hitta lämpliga områden och få ett bra, kunskapsmässigt och finansiellt stöd. Ett nationellt advisory board har bildats. Tre pilot case är under utveckling, ett nytt biljettsystem till Skånetrafiken, ett kring cancersjukvård i hemmet samt ett nytt förkläde inom hälso-sjukvården. Region Skåne 23 (61) Arbetet med uppföljning, index, målformulering har fortsatt och sker i ett internationellt sammanhang med både OECD, NCP och internationella forskare. Området är ur internationell akademisk synvinkel bara i sin linda. Från klusterinitiativ till öppna internationella innovationsarenor. Skånes internationella klusterinitiativ har under året fortsatt utvecklingen mot Öppna Internationella Innovationsarenor. Utvecklingen kopplar till den internationella innovations-strategin, i vilken arenorna är en central roll. För att uppnå målsättningen som en av världens mest attraktiva platser - ett levande och innovativt nav - har Skåne fokusera på att integrera innovationssatsningar, arbestmarknadsinsatser och politik för ett gott företagsklimat. Syftet är att behålla och attrahera högutbildade och entreprenörer och att utveckla innovativa nyetableringar och mikroföretag. Syftet är att förbättra internationalisering och hitta nya vägar för att nyttja den potential Skånes mångfald har. Här spelar Skånes klustersatsningar en viktig roll. Ett kluster är en neutral arena som samlar organisationer från hela triple helix; små och stora företag, samhälle och akademin. Oftast sträcker sig klustret lång utanför en bransch. I ett kluster kan man driva frågor som är större än vad det största företag eller en enskild organisation har möjlighet att göra. Kluster leder frågor i organisatoriska mellanrum. Kluster handlar om infrastruktur för innovation, det vill säga att långsiktigt se till att stora och övergripande innovationsfrågor hanteras på ett strukturerat sätt. Frågeställningarna kan röra alltifrån att skapa måltidsglädje för personer på äldreboenden eller som ligger på sjukhus, utveckla mobila applikationer och molntjänster, attrahera den mest kompetenta arbetskraften inom ett kompetens- och/eller ett geografiskt område, till att arbeta för att göra städer och regioner resilienta (motståndskraftiga mot exempelvis stormar, översvämningar och större olyckor). Kluster handlar också om kunskapsöverföring mellan de olika delarna i triple helix och att skapa arenor för att driva en utveckling i samförstånd. De kluster som finns i Skåne arbetar med dessa frågor på olika sätt, till exempel genom events, i internationella och nationella projekt, genom innovationspiloter och på fysiska platser där krafterna samlas. Syftet är i grunden detsamma; att säkerställa att Skåne och Sverige ligger i absolut framkant vad gäller öppna innovationsprocesser och långsiktig utvecklingskraft. Tillsamman samlar dagens kluster i Skåne cirka 1 000 olika organisationer och tusentals människor som på olika sätt bidrar i arbetet. Under 2014 har arbetet kommit igång med att bygga upp ett logistikkluster i regionen. Flera möten och samtal har förts mellan representanter i logistikbranschen som kommit fram till att Skåne med sitt unika logistikläge med tillhörande resurser måste samverka för att skapa högre effektivitet med smarta och innovativa lösningar för att kunna möta framtidens krav från näringsliv, miljö och infrastruktur. I dagsläget arbetar representanter från Region Skåne, Familjen Helsingborg, Copenhagen Malmö Port, Network Logistics, Lunds Universitet, Campus Helsingborg och Malmö Högskola med att utforma klusterplattformen där möte, projekt och innovation ska ske mellan akademin, privata och den offentliga sektorn. Under våren har en omfattande analys och dialogprocess genomförts och en Life Science strategi för Region Skåne har tagits fram. Ett utvecklingsarbete har inletts för att underlätta för patienter med hjärtsvikt. Arbetet, som bedrivs på Sjöbo vårdcentral, är ett samarbete mellan Sony Mobile och Region Skåne. (Marie-Louise/Lennart) Unga och Innovation Ett flertal aktiviteter för att förstå och lyfta fram innovationskraften bland unga har genomförts under 2014. Internationella studenter har genomförts studier och uppsatser Region Skåne 24 (61) inom området, Media Evolution har genomfört ett flertal event och en internationell vecka med fokus på samhällsinnovation. Under året genomfördes Innovation Carneval i Malmö och Lund, i samband med konferensen i Malmö organiserades ett särskilt event kring Unga och Innovation. Regional mobilisering kring ESS och MAX IV Tillsammans med ett stort partnerskap av lokala och regionala aktörer i Skåne och Blekinge har Region Skåne drivit projektet ESS MAX IV i regionen – TITA från januari 2010 till dec 2012. Satsningen handlar om att stärka innovationsstrukturen, tillgängligheten och attraktiviteten i regionen för att skapa tillväxt och sysselsättning till följd av etableringen av forskningsanläggningarna ESS och MAX IV. Projektet har medfinansierats av EU och är en av de största strukturfondssatsningarna i Sverige. I slutfasen definierades ett antal strategier och insatser och ansvariga aktörer, för att det fortsatta arbetet med att tillvarata samhällsnyttan av anläggningarna. Efter projektets avslutning har insatserna integrerats i den ordinarie verksamheten hos berörda aktörer, och Region Skåne koordinerar arbetet. Under 2014 har handlingsplaner har upprättats för samtliga insatser, och avrapportering har skett till TITA:s styrgrupp samt till Regionstyrelsens arbetsutskott. Särskild avstämning har skett med Science Village Scandinavia AB. Inom ”industriell plattform” och innovationsområdet ”smarta material” har Region Skåne specifikt satsat resurser för att utveckla insatser utifrån TITA. ESS har diskuterats ur olika perspektiv i flera olika sammanhang under året, bl a på seminarier i Almedalen, på Folkemödet på Bornholm, Folketinget i Köpenhamn, Mötesplats Skåne och på Öresundstinget. Under 2014 har ett förprojekt inom Interregprogrammet genomförts med syfte att förbereda inför en ansökan till kommande Interregprogram för Öresund-Kattegat-Skagerrak. Syftet är att i nästa steg se potentialen av ESS och MAX IV i ett gränsregionalt perspektiv, vilket blir extra viktigt med tanke på att Sverige och Danmark gemensamt är värdländer för ESS. Omfattande dialog och process har förts med lärosäten, kommuner och organisationer kring gränsregionalt forskningssamarbete, marknadsföring, samt gränshinders- och mottgandefrågor i forskarperspektiv etc. Målet är att lämna in en Interreg ansökan när det nya ÖKS-programmet inleds, sannolikt våren 2015. Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Kompetensplattform i Skåne Sedan uppdraget kom 2010 har arbetet i Skåne med att etablera kompetensplattformen utvecklats från ett relativt löst nätverksarbete till mer formaliserade strukturer. I oktober 2012 bildades därför Kompetenssamverkan Skåne (KoSS) som representeras av Arbetsförmedlingen, Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län, Lärosäten Syd (Lunds Universitet, Högskolan Kristianstad, Malmö Högskola samt SLU Alnarp) och Region Skåne (ordförande). Kompetenssamverkan Skånes mål är att genom samverkan med branschföreträdare, arbetsmarknadens parter och aktörer i utbildningssystemet samt andra regioner och statliga myndigheter verka för att stärka Skånes konkurrenskraft och tillväxtarbete genom olika insatser för att stärka en god kompetensförsörjning. Region Skåne 25 (61) Kompetenssamverkan Skånes uppgift är att vara rådgivande åt sina uppdragsgivande organisationer. Kompetenssamverkan Skåne är inte ett beslutsfattande organ utan ett samverkande organ med följande uppgifter: Kraftsamla offentliga aktörer i Skåne och när möjligt agera samlat i dialog med Regeringskansli och statliga myndigheter Forum för utvecklingsdiskussioner och dialog Identifiera och genomföra analyser och kunskapsutveckling Samverka kring regionala målbilder och omvärldsbevakning Samverka med andra aktörer i utbildnings- och kompetensfrågor Kompetenssamverkan Skåne består av en styrgrupp med representanter från ledningsnivå inom respektive organisation med Region Skåne i en ordföranderoll. Det finns även en arbetsgrupp bemannat av tjänstemän från respektive organisation. Under 2013 beslutades att KoSS ska fokusera arbetet inom åtta områden som anses ha särskilt stor betydelse för att främja Skånes kompetensförsörjning. Det är följande områden: Integration på arbetsmarknaden Könsintegrerad arbetsmarknad Ungas inträde på arbetsmarknaden Lärar-, utbildning och skolutveckling Teknik- och Naturvetenskapliga utbildningar Kompetensförsörjning inom vård och omsorg Samverkan skola och yrkesliv Utveckla och främja vuxenutbildningen De områden som främst arbetats med under 2014 är ungas inträde på arbetsmarknaden, teknik- och naturvetenskapliga utbildningar, kompetensförsörjning inom vård och omsorg samt samverkan skola och yrkesliv. En central del i det regionala kompetensförsörjningsarbetet består i omvärldsanalys och utarbetandet av kunskapsunderlag och behovsanalyser för olika branscher och verksamheter samt prognosarbete. Region Skåne satsar också mycket resurser på att sprida och kommunicera analyserna till olika aktörer. Under 2014 fick Kompetenssamverkan Skåne (Region Skåne som projektägare) beviljat medel från Tillväxtverket för att under åren 2014-2016 kunna etablera ett sekretariat, ta fram en strategi och handlingsplan för Kompetensförsörjning i Skåne samt arbeta med kunskapshöjande insatser. Detta möjliggjorde att en projektledare och en kommunikatör anställdes till sommaren 2014. Fokus under hösten 2014 har varit att upprätta ett fungerande sekretariat, förankra arbetet, göra verksamhetsplanering, skapa en kommunikationsstrategi och grafisk profil som ger struktur och grund för vidare kommunikationsarbete. Vi har även påbörja arbetet med en webbsida för Kompetenssamverkan Skåne. Under hösten har en konsult upphandlats för att hjälpa till i framtagandet av strategi och handlingsplan under 2015. För att konkretisera arbetet inom ramen för Kompetenssamverkan Skåne har mindre fokusgrupper/arbetsgrupper bildats. Arbetet i grupperna har kommit olika långt men planer för vad som ska göras under 2015 är under utarbetande. Utöver det organisatoriska arbetet med att konsolidera Kompetenssamverkan Skåne och dra upp riktlinjerna för arbetet under 2015-2016 har Region Skåne (som formellt ansvarig för uppdraget att etablera den regionala kompetensplattformen) genomfört en Region Skåne 26 (61) rad insatser och projekt under 2014. Nedan ges en kort lägesrapport över de viktigaste insatserna: Gymnasiesamverkan Teknikcollege Skåne Teknikcollege Skåne har som fokus att stärka teknik- och industrirelevanta utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå. Insatser görs även för att öka teknikintresset i grundskolan. Under 2014 har ytterligare tre kommunala aktörer aviserat att de vill Teknikcollegecertifiera sina tekniska utbildningar. Det innebär att Teknikcollege Skåne idag arbetar med åtta kommunala utbildningsaktörer. Unionen har anslutit sig och sitter med i den regionala styrgruppen. Utredningen Framtidens yrkeshögskola inom teknik och tillverkning har presenterats under året. Arbetet med Kompetenskartering skånsk industri håller på att avslutas och kommer att presenteras under första kvartalet 2015. Rapporten är en kompetenskartläggning av fyra segment av tillverkningsindustrin; livsmedel, cleantech, maskinvaru samt teknikföretag specialiserade på leverenser mot forskningsanläggningar som ESS och MaxLab. Vård och omsorgscollege Vård och omsorgscollege Skåne arbetar för att öka anställningsbarheten samt tillgodose kompetensförsörjningen. Detta gör man bl.a. genom att certifiera utbildningsanordnare och arbetsgivare i Skåne, kvalitetssäkra handledarutbildning och validering samt ta fram karriärvägar för undersköterskor. Ytterligare ett fokus är att marknadsföra yrken inom vård och omsorg. Samverkansinlärning (SI) Under 2014 har Region Skåne i samverkan med Lunds tekniska högskola (LTH), Malmö högskola, Teknikcollege Skåne och en rad kommuner drivit ett pilotprojekt kring samverksinlärning. SI är egentligen en förkortning för Supplemental Instruction. SI-verksamheten utvecklades ursprungligen vid Kansas University i USA och introducerade vid LTH 1994. Filosofin bakom SI är att inlärningen av ett ämne förstärks genom utbyte av tankar och idéer mellan studenterna. SI sker i möte om ca 515 studenter där diskussionen leds av en äldre student. Den äldre studenten ska inte agera lärare utan hjälpa till med att klargöra svåra frågeställningar inom ämnet, stimulera till problemlösning och samarbete i grupp. De äldre studenterna genomgår en inledande SI-ledarutbildning där de får verktyg att använda ute på fältet. SIverksamheten vid universitetet har visat sig vara ett effektivt sätta att öka studentgenomströmningen. LTH har under åren också utvecklat konceptet vidare och även tillämpat det i gymnasieskolor och delvis också i grundskolor. I det pilotprojekt som Region Skåne drivit tillsammans med Lunds tekniska högskola, Malmö högskola, Teknikcollege Skåne och ett antal kommuner har fokus legat på att bygga upp en SI-verksamhet vid Malmö högskola, driva SI-verksamhet vid gymnasieskolor i Trelleborg och Hässleholm i teknikprogrammet samt testa SIkonceptet på Industritekniska programmet på Bastionskolan i Trelleborg. I Hässleholm har man även utbildat SI-ledare på gymnasienivå som går ut och håller studiegrupper i ett antal högstadieklasser. Erfarenheterna av pilotprojektet är positiva. SI-verksamheten bidrar till problemlösningsförmåga, erfarenhet av att arbeta i grupp och höjd studiemotivation. Region Skåne har nu initierat en utredning för att beskriva förutsättningarna (kostnader, organisation, verksamhetsplan) för att bygga upp en regional plattform för Region Skåne 27 (61) SI-verksamheten för Skåne med målsättningen att på sikt få med fler skolor och utvidga konceptet till fler ämnen. Samverkan Skola-Arbetsliv Region Skåne står tillsammans med Kommunförbundet Skåne värd för den nationella SSA-konferensen i Skåne 2015. Konferensen 2015 har titeln ” Älska Samverkan – så blir skolan en förberedelse för arbetslivet på riktigt!” Målgruppen är lärare (från förskola – vux/högskola/universitet), studie- och yrkesvägledare, skolledare, övrig skolpersonal, näringsliv, offentlig sektor, idéburen sektor, politiker, myndigheter och aktörer i arbetsmarknads- och utbildningssystemet. Utgångpunkten för konferensen är att det är hela skolans ansvar att arbeta med studie– och yrkesorientering. SSAkonferensen 2015 i Skåne ska präglas av tillväxtfokus och kopplar an till SSA:s bäring på ungas inträde på arbetsmarknaden. Kompetenssamverkan Skåne står bakom konferensen samt kommer att synas i såväl workshops som marknadsföring. Kompetensforum Kompetensforum är ett forum vars syfte är att informera och lyfta kunskap om exempelvis framtagna fakta och rapporter. Tema, målgrupper och utformning ser olika ut men Kompetenssamverkan Skåne har som mål att genomföra 3-4 kompetensforum per år. Under år 2014 genomfördes tre stycken. Ett med fokus på Kompetensförsörjning och möjligheterna inom ramen för Strukturfonderna, ett med temat NEETs (UVAS- unga som varken arbetar eller studerar) och ett med temat kompetensförsörjning och kommunerna i Skånes arbete. ESF-förstudier Inom ramen för Kompetenssamverkan Skåne beviljades fem stycken ESF förstudier, varav tre till Region Skåne. Den första, Skånsk kunskapsnod för arbetsmarknadsfrågor, är en kartläggning över den Skånska kraftsamlingen gällande ungdomsarbetslöshet. Ur kartläggningen träder en fragmenterad bild fram gällande finansieringsstrukturer, samarbeten och insatser för att minska ungdomsarbetslösheten. Samtidigt visar studien att det görs väldigt mycket i Skåne och att den totala kapaciteten är hög, de olika aktörerna och strukturerna måste bara bli mer samspelta. Den andra heter Kunskapslyft tvärtom. Med hjälp av intervjuer med unga arbetslösa och näringslivsrepresentanter var förstudiens syfte att undersöka möjligheten att i större utsträckning inkludera unga i utvecklingen av arbetsmarknadsinsatser. Det övergripande målet var att framtida insatser ska ta större hänsyn till ungas och vuxnas gemensamma kunskaper, kompetenser och erfarenheter. Förstudiens resultat visar att det finns ett stort mervärde i att lyssna till målgruppens självupplevda behov för att överkomma hinder och lättare kunna matcha insats med individ. Den tredje förstudien handlar om att göra en mer systematisk kartläggning av utanförskapet i Skåne. (rapporten publiceras under våren 2015). Andra ansökningar från KoSS-aktörer och där Region Skåne engagerat sig är projekt om förutsättningarna att bygga upp en regional valideringsverksamhet och om förutsättningarna att etablera en regional plattform för yrkes-SFI i Skåne. När det gäller yrkes-SFI har redan nästa steg tagits och under 2015 kommer en samordningsfunktion att inrättas. Dialog med folkhögskolor och yrkeshögskolor Region Skåne har en dialog med Föreningen Skånes Folkhögskolor i Samverkan där samtliga 17 skånska folkhögskolor ingår. Under 2013 togs ett gemensamt initiativ att ta fram en rapport med syfte att belysa folkhögskoleutbildningarnas möjligheter att medverka till att främja ungas etablering på arbetsmarknaden. Under 2014 fortsatte dialogen med ambitionen att under 2015 kunna gå vidare med några konkreta initiativ. Region Skåne 28 (61) Yrkeshögskolan är en relativt ny utbildningsform men uppfattas av många privata företag och offentliga verksamheter som viktig för möjligheten att utforma utbildningar som direkt motsvarar företagens kompetensbehov. Företag, branschorganisationer, utbildningsanordnare har dock signalerat att man anser att systemet för tilldelning av utbildningsplatser inte alltid fungerar tillfredställande. Man upplever en ryckighet och kortsiktighet i beslut från Myndigheten för Yrkeshögskolan. Region initierade en utredning som publicerades sommaren 2014 – Framtidens yrkeshögskola inom teknik och tillverkning. Utredningen presenterar en rad förslag på möjliga insatser på olika nivåer: departement, myndighet samt regionala aktörer. Framför allt föreslås att en översyn görs för att se om det är möjligt att bygga in ett mer långsiktigt perspektiv i framförallt de kostsamma tekniska utbildningarna. Under året har rapporten presenterats och diskuterats på olika seminarier och konferenser både regionalt och nationellt. Region Skåne vill gärna bidra till en nationell dialog kring hur yrkeshögskolan som utbildningsform kan utvecklas. Region Skåne för kontinuerligt dialog med dels nätverket för yrkeshögskoleutbildningarna i Skåne (YHIS), ett antal delregional nätverk samt olika branschföreträdare. Inom Teknikcollege Skåne är frågan om framtidens yrkeshögskola inom teknikområdet prioriterat. Underlag till MYH Region Skåne, precis som alla andra regioner, lämnar årligen in underlag till Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) om hur det förväntade utbildningsbehovet ser ut i regionen inom YH-området. Region Skåne ser positivt på det uppdraget men ser också behov av en dialog mellan MYH och regionerna hur arbetet bäst ska genomföras för att få fram kvalitetssäkrat material. Regionerna och de regionala kompetensplattformarna hamnar ibland i en situation, där utbildningsanordnarna har starka intressen att framhäva stora utbildningsbehov, samtidigt som det kan vara svårt för regionerna att på egen hand få fram tillräckligt med kunskap om hur den faktiska behovssituationen ser ut inom specifika utbildningsområden. Dialog med andra regioner och nationella myndigheter Region Skåne deltog aktivt under 2014 i REGLAB:s nätverk och har återkommande dialog med en del av de övriga regionerna både i REGLAB-sammanhangen och i andra sammanhang. Region Skåne deltog också i det särskilda lärprojekt som drevs inom REGLAB under 2014 med syfte att utveckla regionala indikatorer inom kompetensförsörjningsområdet. Målet är att bygga upp en jämförbar regional statistik med fokus på matchningsproblematiken på arbetsmarknaden. Region Skåne deltar också i SKL:s nätverk REGKOMP och Tillväxtverkets RKG-grupp. Under 2014 var det särskilt prioriterat att öka samverkan med Blekinge, Södra Småland och med Stockholm och Västra Götaland. Resultatet är att det ofta handlar om erfarenhetsutbyte men är svårare att gå vidare till konkret samverkan. Det finns behov av att komma längre i att konkretisera samarbetet mellan regioner inom kompetensförsörjningsområdet. Region Skåne ser också behov av ett mer stabilt nationellt nätverk/plattform där regioner och statliga myndigheter kan samverka kring kompetensförsörjningsfrågorna. Det har delvis skett genom att de Regionala kompetensförsörjningsdagarna nu fått en mer formaliserad karaktär. Men Region Skåne menar att man kanske på nationell nivå måste överväga om det finns behov av att etablera någon form av nationell plattform inom kompetensförsörjningsområdet där regioner och myndigheter får uppdrag och mandat att samverka. Inte minst finns det behov av att utveckla och sammanställa statistik och analyser inom regional utbildnings- och kompetensförsörjningsområdet, ett arbete som Region Skåne gärna medverkar i. Region Skåne 29 (61) Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne (UAPS) Under 2011 samverkade Region Skåne med Stockholm och Västra Götaland i framtagandet av regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser med förebild i SCB:s nationella prognos – Trender och prognoser. I januari 2012 presenterade Region Skåne utbildnings- och arbetsmarknadensprognosen på en välbesökt konferens. Prognosarbetet har blivit ett centralt kunskapsunderlag både för aktörerna i Kompetensplattformen/Kompetenssamverkan Skåne och för en mängd andra aktörer. Utöver att vara ett kunskapsunderlag har prognosarbetet inneburit en bred förankring och mobilisering runt utbildnings- och kompetensförsörjningsfrågorna. Under perioden 2012 - 2013 har det hållits ett sextiotal presentationer för omkring 2 000 åhörare. Totalt har 2 000 rapporter distribuerats. UAPS utgör t.ex. ett centralt underlag för Högskolor och Universitet idag och har resulterat i en närmare dialog mellan Region Skåne och lärosätena. Arbetet med presentationer och diskussioner kring prognosresultaten fortsatte även under 2014 om än med minskad intensitet. Behovet av regionala prognoser och yrkesanalyser kommer sannolikt att öka i och med att (förra) regeringen meddelade att högskolor och universitet numera måste basera sin utbildningsplanering på ”regionala och nationella prognoser”. Hur den nya regeringen ser uppdraget med regionala kompetensplattformar och prognoser blir sannolikt klarare under 2015. Under 2014 har Region Skåne tillsammans med Stockholm och Västra Götaland startat planeringen för nya regionala prognoser för storstadsregionerna som kommer att publiceras 2016 och beskriva utvecklingen 2014 - 2025. Under året har förstudier genomförts med syfte att undersöka vilka möjligheter det finns att utveckla och förbättra prognoserna. Under året har också fyra regioner i Östra Mellansverige anslutit sig till utvecklingsarbetet. Regionerna har gemensamt ansökt om medfinansiering av utvecklingsarbetet hos Tillväxtverket. Under 2014 publicerades Sysselsättnings- och regionalekonomisk prognos 2011 2022 baserad på rAps-modellen. Arbetet genomfördes i samverkan med Arbetsförmedlingens analysfunktion i Skåne. Prognosen publiceras i februari 2014 och har spridits brett både i Skåne och till relevanta myndigheter och nätverk på nationell nivå. Vidare inleddes arbetet med att utveckla en särskild delmodell för att bättre kunna prognostisera den Öresundsregionala arbetsmarknaden - MOCCA. Ambitionen under 2015-2016 är också att utveckla och fördjupa analysen av prognosresultaten samt utveckla verktyg för att kunna sprida resultaten bredare genom t.ex. målgruppsanpassning mot ungdomar, lärare etc. Region Skåne ser också behov av ett nationellt utvecklingsarbete när det gäller regionala analyser och prognoser och vill gärna medverka i eventuella sådana satsningar i framtiden. Strategisk kompetensförsörjning inom sjukvården Inom Region Skåne som organisation pågår också ett stort arbete med fokus på strategisk kompetensförsörjning inom sjukvården. Region Skåne är regionens största arbetsgivare med drygt 30 000 anställda, primärt inom vården. Inom Region Skåne har etablerats ett särskilt koncernråd, direkt kopplat till regiondirektören, som ska arbeta särskilt med strategisk kompetensförsörjning och utbildningsplanering inom sjukvården. Under 2014 har en analys genomförts av hur sjuksköterskornas arbetsmarknadssituation ser ut i Skåne med fokus på tillgång, efterfrågan och omsättning för ett antal specifika utbildningsinriktningar. Underlaget används som stöd för koncernrådets diskussioner som konkreta insatser kopplat till utbildning, kompetensutveckling och arbetsmiljörelaterade frågor. Under 2015 kommer analysarbetet utvidgas till andra yrkesgrupper som t.ex. undersköterskor. Region Skåne 30 (61) Job og uddannelse i Öresundsregionen Under 2014 avslutades ett större Interreg-projekt om arbetsmarknad och kompetensförsörjning i ett Öresundsregionalt perspektiv. Region Skåne har medverkat, tillsammans med Arbetsförmedlingen och Malmö kommun och en rad danska organisationer, i Interreg-projektet Job og uddannelse i Öresundsregionen. Projektet har arbetat med att utveckla gemensamma utbildningar och utbyte av praktikplatser inom t.ex. vård- och omsorg för att på så sätt främja rörligheten på en gemensam arbetsmarknad; bygga upp gränsregionala branschråd samt utveckla en gränsregional yrkesbarometer – Öresundsbalansen – som på halvårsbasis bedömer tillgång och efterfrågan på 200 yrkesgrupper i Skåne respektive Själland. Det har beslutats att Öresundsbalansen kommer att implementeras som en del av den ordinarie verksamheten inom den danska och svenska arbetsförmedlingsverksamheten. På svensk sida blir det arbetsförmedlingen i Skåne som tar det operativa driftsansvaret. På sikt är målet att Öresundsbalansen kan komplettera den långa Utbildnings- och arbetsmarknadsprognosen för Skåne. Rapporter som tagits fram - Tillverkning, tjänster och tillväxt: Rapporten beskriver strukturomvandlingen i Skåne i ett jämförande perspektiv med de andra storstadsregionerna från 1985 till 2012. Rapporten har särskilt fokus på tillverkningsindustrins utveckling och betydelse för den regionala ekonomin och sysselsättningen. - Folkhögskolan – en del av Skånes kompetensförsörjning: Rapporten beskriver vilken roll folkhögskolorna kan ha för att främja ungas väg till utbildning och arbete - Skåne 2022 – Ekonomi och sysselsättning: En prognos med rAps-verktyget för Skåne 2022. Rapporten beskriver en prognostiserad utveckling för arbetsmarknad och ekonomi. I rapporten görs också en fördjupad analys över sambandet mellan regional tillväxt, sysselsättning och skattekraft. - Framtidens Yrkeshögskola inom teknik och tillverkning: Rapporten diskuterar yrkeshögskolans betydelse för industrin kompetensförsörjning. I rapporten läggs fram ett antal förslag på förbättringsområden och insatser på nationella och regional nivå. - En utbildningsgaranti – möjligheter på regional nivå: Rapporten beskriver situationen förskånska ungdomars studieresultat och arbetsmarknadssituation. Rapporten föreslår att en regional utbildningsgaranti inrättas och att aktivitetsansvaret utökas till att omfatta unga vuxna upp till 25 års ålder. - Kompetenskartläggning inom industrin (publiceras våren 2015): Rapporten analyserar tillverkningsindustrins utveckling i Skåne med särskilt fokus på fyra branschsegment. Rapporten presenterar ett antal förslag på utbildningsoch kompetensutvecklingsinsatser för framtidens industri. Ungas inträde på arbetsmarknaden Den höga ungdomsarbetslösheten har varit ett återkommande ämne i den svenska välfärdspolitiska debatten under senare decennier. Oavsett politik och oberoende av konjunktursvängningar på arbetsmarknaden har arbetslösheten i åldrarna under 25 år utvecklats ogynnsamt (Olofsson & Wadensjö 2007). Förutsättningarna för ungdomars arbetsmarknadsetablering och försörjning har förändrats påtaglig sedan 1990-talets inledande krisår. Den svenska arbetsmarknaden Region Skåne 31 (61) utvecklas i riktning mot ett kunskapsbaserat arbetsliv präglat av höga kvalifikationskrav i ett ideologiskt klimat som betonar den enskildes eget ansvar, kompetens och valfrihet. Utbildningsperioderna har förlängts. Generellt sett tar det allt längre tid att etablera sig på arbetsmarknaden och det har blivit svårare för ungdomar att få varaktiga arbetstillfällen. En stor grupp ungdomar lever i relativ fattigdom, uppbär försörjningsstöd, drabbas av ohälsoproblem och fastnar i långvarigt utanförskap (Olofsson & Panican 2013). Situationen för utrikes födda är svårare än för inrikes födda. Det är t.ex. väl känt att utrikes födda har större svårigheter att fullborda skolan (SOU 2012:80). Det finns mycket nationell och internationell forskning som visar att arbetslöshet förknippas med låga inkomster, psykisk och fysiskt ohälsa. Forskare brukar framhålla att arbetslöshet i unga år leder till bestående negativa effekter, för individen såväl som samhället (så kallad ärrbildning). Arbetslöshet i unga år genererar överrisker för arbetslöshet och låga inkomster längre fram i livet. För unga som kommer från mer gynnade socioekonomiska förhållanden och som är arbetslösa under kortare perioder behöver naturligtvis inte konsekvenserna bli så svåra. Flertalet unga är också arbetslösa under ganska korta perioder. Gruppen arbetslösa är ingen homogen grupp och de insatser som krävs för att möta arbetslösheten måste därför vara av flera olika slag. I internationella jämförelser utmärker sig Sverige på ett negativt sätt gällande ungdomsarbetslösheten. Ibland hänvisas till att sättet att mäta ungdomsarbetslösheten leder till att arbetslösheten i Sverige överdrivs (för en kritisk diskussion på detta tema se Forslund 2014; Wadensjö 2014; Oscarsson 2013). Sedan oktober 2007 har Statistiska centralbyrån (SCB) redovisat arbetslöshetsstatistiken (arbetskraftsundersökningarna - AKU) i enlighet med ILO:s rekommendationer och EU:s statistiksystem. Det innebär bland annat att ungdomar som är heltidsstuderande och söker jobb kan räknas som arbetslösa. En betydande andel av de arbetslösa svenska ungdomarna under 25 år är dock också studerande. Men i en rapport där SCB (2013) analyserar sättet att jämföra ungdomsarbetslösheten mellan länder som följer samma beräkningssystem dras slutsaten att jämförbarheten i statistiken är mycket god. Däremot påverkar institutionella faktorer såsom utbildningssystemets utformning jämförbarheten i statistiken mellan länder. Länder med omfattande lärlingssystem får en lägre arbetslöshet eftersom en större andel av de studerande definieras som sysselsatta och därmed inte kan räknas som arbetslösa. Även studiemedelssystemets utformning kan påverka arbetslöshetstalen i olika länder på olika sätt. I länder där studiemedel även betalas ut under sommarmånaderna minskar den säsongsbetingade arbetslösheten bland ungdomar. Trots att sättet att mäta arbetslöshet påverkar jämförbarheten måste det ändå betonas att arbetslösheten är ett mycket stort problem. Arbetslöshetstalen är tvåsiffriga bland unga även om vi sorterar bort de som är studerande. Det är alltså viktigt att betona att de arbetslösa inte utgör någon homogen grupp. Det är särskilt viktigt att beakta etableringsförutsättningarna för unga med svag utbildningsbakgrund. En av de största utmaningarna framöver är stödja den stora grupp unga som idag inte uppfyller de grundläggande kvalifikationskrav som ställs för varaktig sysselsättning på svensk arbetsmarknad. Arbetsmarknads- och kompetensförsörjningsfrågor har inte bara stor betydelse på nationell nivå. Den har också stor betydelse för den regionala tillväxten och frågan har under en lång tid varit aktuell för diskussion i Regionala tillväxtnämnden. 2010 kom uppdraget om de ”regionala kompetensplattformarna” ifrån Näringsdepartementet till Region Skåne. Uppdraget (som gavs till alla regionala självstyrelseorgan), som syftar till att arbeta med kompetensförsörjningsfrågor på kort och lång sikt ur ett regionalt perspektiv ligger mycket nära arbetsmarkandsfrågan. Förutom Region Skåne ingår Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Kommunförbundet Skåne och Lärosäten Syd i det som kommit att kallas Kompetenssamverkan Skåne. Arbetet har gått ifrån att vara Region Skåne 32 (61) relativt löst sammansatt till att successivt få mer strukturerade former. (Finansiering för arbetet har också tillkommit ifrån Tillväxtverket 2014.) Mot bakgrund av denna bild beslutade Regionala tillväxtnämnden hösten 2012 att bilda en politisk styrgrupp kring ungdomsarbetslöshetsfrågan (ungas inträde på arbetsmarknaden). Arbetet i styrgruppen har varit strategiskt och syftat till att initiera, utveckla och lyfta fram goda exempel på området. 2012 släppte också OECD sin rapport om Skåne där de bekräftade det vi redan hade på känn: att Skåne är en av världens bästa regioner att leva och verka i. Skåne har goda möjligheter att bli en av de mest konkurrenskraftiga regionerna inom OECD. Men för att behålla och utveckla vår position måste vi bygga vidare på att de tillgångar som Skåne har att erbjuda, Skåne måste bli bättre på att matcha de kompetenser som utbildningssystemet levererar mot de behov som arbetslivet efterfrågar. Avslutningsvis kan nämnas att arbetet med kompetensförsörjning och arbetsmarknadsfrågor fick en tydligare förankring i budgeten för Regionala tillväxtnämnden i och med 2014 års budget ”Kraftsamling för fler jobb i Skåne” Kortfattad sammanställning av aktuella aktiviteter inom ramen för ungas inträde på arbetsmarknaden En utbildningsgaranti – möjligheter på regional nivå Trots att gymnasiekompetensen är stark sammanlänkad med ungdomarnas framtida försörjnings- och etableringsmöjligheter framträder det i Skåne en dyster bild gällande ungdomarnas studieresultat (dock stora skillnader mellan kommunerna). Nästan hälften av Skånes kommuner ligger under riksgenomsnittet. När det gäller andelen elever som i årskurs 9 har uppnått målen i samtliga ämnen under våren 2013 är bilden inte lika nedslående. Skåne hävdar sig på ett positivt sätt i ett nationellt perspektiv och visar även bättre resultat jämfört med Stockholms län och Västra Götaland. Slutsatsen är att Skåne uppvisar tillfredsställande resultat på grundskolenivå dock betydligt sämre resultat på gymnasienivå. Glappet mellan Skåne och andra delar av landet är stort gällande ungdomsarbetslöshet. För åldersgruppen 18-24 år uppgick arbetslösheten till nästan 21 procent i Skåne jämfört med drygt 17 procent i Sverige. Andelen arbetslösa är nästan dubbelt så stor som i Stockholms län. Andelen unga som varken studerar eller förvärvsarbetar (”unga utanför”) är högre i Skåne än i andra delar av landet. Det totala antalet ungdomar i åldersgruppen 20-24 med aktivitetsersättning (förtidspension) ökar i Skåne såväl som på riksnivå. Andelen unga vuxna med försörjningsstöd i befolkningen 18-24 år är något högre i Skåne jämfört med riket och nästan dubbelt så hög jämfört med Stockholms län (återigen stora skillnader mellan kommunerna i Skåne). Sysselsättningen förväntas öka i Skåne både under 2014 och 2015. Efterfrågan på arbetskraft kommer framför allt att öka bland arbetstagare med längre eftergymnasial utbildning. Mycket talar för att en eftergymnasial utbildning blir allt viktigare för en framgångsrik etablering på arbetsmarknaden. Det kommer att bli ett överskott på arbetskraft inom yrken som kräver kortare utbildning. Små och medelstora företag inom byggverksamhet, IT, teknik och industri kommer att drabbas av rekryteringsproblem när det gäller yrkesutbildad arbetskraft. En fullbordad gymnasieutbildning är av avgörande betydelse för individens etablering och försörjning. Det är också den utgångspunkten som ligger till grund för förslaget till en utbildningsgaranti. Region Skåne 33 (61) Förändringar på nationell nivå: Förlängd skolplikt för att underlätta för ungdomar att uppnå fullbordad gymnasieutbildning. Viktigast - diskutera former och innehåll för insatser som avser unga som inte uppnår de grundläggande kvalifikationskraven för inträde på arbetsmarknaden. Ett reglerat aktivitetsansvar som omfattar unga upp till 25 års ålder. Särskild riktad statlig finansiering för att möjliggöra insatserna. Avtal med huvudorganisationerna på arbetsmarknaden om gemensamma åtaganden kopplat till arbetslösa ungdomar och lärlingsplatser. Ett utbildnings- och sysselsättningskontrakt. Ökat och riktat stöd till vuxenutbildning (permanenta statsbidraget för yrkesinriktad vuxenutbildning och stöd till folkhögskolor). Utvidgat inflytande för arbetslivets parter. De nationella programråden bör få en starkare och friare ställning i förhållande till Skolverket. Ökat och riktat stöd till lärlingsutbildning både inom gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen samt i form av arbetslivsreglerad utbildning (yrkesintroduktion). Starkare och tydligare reglerade åtaganden gällande vägledning (Skollagen). Ett nytt ämne under grundskolans sista två år: utbildnings- och arbetslivskunskap. Förändringar på regionall nivå: Formulera mål för genomströmningen i gymnasieskolan på regional och lokal nivå med en tidshorisont på fem år. Utse en sysselsättnings- och utbildningsambassadör i regionen med ansvar för att samla alla berörda parter för att uppnå målen. Inled förhandlingar med parter, företrädare för branscher och företag om rekryteringsbehov, kvalifikationskrav, praktikplatser och utbildningsmöjligheter. Eftersträva överenskommelser om erkända kvalifikationer. Formalisera utbytet mellan arbetslivet och enskilda skolor på regional nivå. Kommunerna bör tillsammans med Arbetsförmedlingen och Region Skåne etablera ett gemensamt organ för att förtäta utbytet med arbetslivet. Inför ett regionalt lärlingsråd med ansvar för lärlingsutbildning inom och utanför gymnasieskolan. Majoriteten i lärlingsrådet ska företräda arbetslivet. Upprätta ett regionalt utbildningscenter för att samordna vuxenutbildningen i olika kommuner och för att stärka banden till arbetslivet. Utbildningscentret bör bistå med kompetens och stöd vad gäller validering (mot erkända kvalifikationer och etablerade kurser). Boost by FCR Region Skåne stöttar sedan 2014 fotbollsföreningen FC Rosengård i deras arbete med arbetsmarkandsinsatser inom ramen för projektet Boost by. Föreningen har en lång framgångsrik historia av att driva arbetsmarknadsprojekt och under åren 2011-2014 så har ca 2000 ungdomar i Malmö tagit del av projektet. I Region Skånes arbete tillsammans med projektet har bland annat projektutveckling ingått för att skapa närmare kontakt med hälso- och sjukvården med särskilt fokus på psykosocial hälsa hos målgruppen som projektet vänder sig till. Region Skåne 34 (61) MFF Karriärakademin MFF i samhället bedriver också arbetsmarknadsprojekt för ungdomar. Tanken med projektet är att skapa en matchning mellan arbetslösa ungdomar och företag i MFFs företagsnätverk. Region Skåne, Malmö stad och Arbetsförmedlingen är projektpartners i förprojekteringen som startade första september 2014. Sommarlovsentreprenörer Mycket uppskattat initiativ i Svalöv, Staffanstorp, Vellinge, Sjöbo, Burlöv, Eslöv och Svedala Region Skånes bidrag om maximalt 100 000 per kommun har bidragit till att 20 ungdomar per kommun har fått möjlighet att prova på att starta företag under sommarlovet som alternativ till anställning och som ett sätt till självförsörjning. Initiativet har fått positiv respons i media. Industrinatten 2014 Den 15 oktober mellan kl 16 och 22 går Industrinatten 2014 av stapeln i Malmö. Eventet är ett marknadsföringsevent för arbetstillfällen och karriärmöjligheter inom teknik- och industribranschen. Framtidens medarbetare möter företag och produkter. Industrinatten är en kraftsamling för att visa upp industriföretag i Malmö och underlätta framtida rekryteringar. 2014-års paroll är ”For Malmö by Malmö” och mediakampanjen – ”Vaken?”. Uppsök Skåne Projektet har som grundtanke att söka upp och kompetensmatcha ungdomar 18-26 år genom att använda de företagsnätverk som finns inom ramen för Uppstart Malmö. Modellen har prövats med framgång i Malmö ”Uppsök Malmö” och skall nu spridas till andra kommuner. TOY Team of young professionells är en satsning som möjliggör för nyutexaminerade akademiker att skapa viktiga arbetslivs- och näringslivskontakter. Att öppna upp företag för externa nya kompetenser under kontrollerade och effektiva former. Akademiker får arbeta med befintliga företag och vidareutveckla deras idéer och företag får tillgång till ny kunskap direkt från högskolan allt i regi av Krinova. Hur kan studie- och yrkesvägledning bidra till regional tillväxt? Studie- och yrkesvägledningen har förändrats genom GY 11. Studie- och yrkesvägledning är nu hela skolans ansvar, lärare, rektorer och studie- och yrkesvägledare. Målet är att alla elever skall få tillgång till kontinuerlig vägledning av sådan kvalitet att eleverna kan göra medvetna och väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Genom att förkorta studietiden vilket leder till en snabbare utgång i arbetslivet så skapas regional tillväxt. För att åstadkomma detta krävs en kvalitets- och verksamhetsutveckling av studie- och yrkesvägledningen genom huvudmannaplaner Fyra kommuner deltar i pilotverksamheten, Landskrona, Östra Göinge, Lund och Skurup Förstudie kring Arbetsmarknadskunskap Betydelsen av väl underbyggda och medvetna val av utbildning som leder till ett framtida arbetsliv kan inte nog överskattas. Bland arbetsgivarna börjar kompetensoch arbetskraftsbristen bli akut. Samtidigt upplever ungdomar ett växande utanförskap när ingångsjobb saknas. Glappet mellan ungdomar och den kompetens som efterfrågas av arbetslivet har vuxit. Region Skåne 35 (61) Studie- och yrkesvägledning fungerar bra och är hela skolans ansvar men är ibland inte tillräckligt. Region Skåne och Kommunförbundet Skåne vill därför ge möjlighet till utomstående stöttning för arbetet med studie- och yrkesvägledning. Jobba i Västerås är en ekonomisk förening med syftet att sätta arbetsmarknaden på schemat. De har skapat ett nationellt koncept – Arbetsmarknadskunskap, www.arbetsmarknadskunskap.se. Utgångspunkten är att glappet mellan ungdomarna och jobben minskar om det pratas mer arbetsmarknad med barn, ungdomar och deras föräldrar i skolan. Tanken är att offentliga och privata arbetsgivare är bäst på att göra det - tillsammans med lärare, studie- och yrkesvägledare och skolledare. I konceptet Arbetsmarknadskunskap erbjuds lektionsmaterial och arbetsmarknadskunskap till regionens elever från årskurs sju till sista året på gymnasiet. Parallellt med detta bjuds deras föräldrar till föräldramöten där de tillsammans med skolan pratar om arbetsmarknadskunskap. Vi tror att det är vid köksbordet som de viktigaste frågorna avgörs! Region Skåne och Kommunförbundet Skåne vill därför genomföra en förstudie om Skånes förutsättningar att använda sig av Arbetsmarknadskunskap. Jobbkörkortet Region Skåne stöttar Bjuvs kommun i projektet Jobbkörkortet. Ett metodutvecklingsprojekt tillsammans med Arbetsförmedlingen i syfte att skapa ett ”Jobbkörkort” med virtuella utbildningsmoduler för att underlätta för unga att söka och få jobb på dagens arbetsmarknad. Inkluderande Samverkan Region Skåne stöttar Skurups kommun i arbetet med inkluderande samverkan. Ett projekt för en mer lustfylld, meningsfull motivationsskapande arena som förebygger ungdomsarbetslöshet och som tar tillvara på varje individs potential och stimulerar ortens näringsliv. Syftet med projektet är att öka ungas möjligheter att lyckas genom att göra väl underbyggda framtidsval. Arbetsmarknadsdagar En satsning genom Transfer att genomföra arbetsmarknadsdagar i 7 kommuner (Malmö, Landskrona, Trelleborg, Sjöbo, Helsingborg, Hässleholm och Eslöv). Fokus ligger på se senare åren i grundskolan, åk 8 och 9 samt gymnasiet. Arbetsmarknadsdagarna genomförs i samarbete med det lokala näringslivet och arbetsmarknaden. Radical Innovation for new food concepts Projektet skall genom att använda open innovation metoden skapa nya matkoncept tillsammans med lokala matproducenter och en kompetens pol av personer (främst kvinnor) med olika kulturell och professionell bakgrund. Kunskapslyft tvärtom I projektet Kunskapslyft tvärtom vill Region Skåne tillsammans med andra aktörer och tillsammans med unga undersöka möjligheterna att inkludera unga i utveckling av arbetsmarknadsinsatser riktade till unga. Det övergripande målet är att framtida insatser ska ta större hänsyn till ungas och vuxnas gemensamma kunskaper, kompetenser och erfarenheter. Detta ska ske inom ramen för ett gemensamt lärande och utvecklingsarbete på tvärs av ålder. Projektet skall utmynna i slutsatser och rekommendationer kring ungas delaktighet och konkreta metoder för delaktighet. Region Skåne 36 (61) Skånsk kunskapsnod för arbetsmarknadsfrågor Skåne står inför utmaningen att unga kvinnor och män riskerar att hamna i ett utanförskap och därmed inte heller få möjlighet att bidra till regionens tillväxt. För att möta denna utmaning krävs samordnade insatser av flera olika aktörer på flera olika nivåer. Syftet med projektet handlar om att kraftsamla inför denna utmaning genom att skapa en Skånsk kunskapsnod för arbetsmarknadsfrågor. Det handlar bland annat om att inventera och samordna kunskap, analyser och samverkansplattformar. Det öppna Skåne 2030 En av de viktigaste prioriteringarna under 2014 var arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi. Arbetet inleddes 2012 och har haft en omfattande process och dialog och den 17 juni 2014 beslutade en enhällig regionfullmäktige att ställa sig bakom förslaget till strategi som utgår från målbilden om Det öppna Skåne 2030. Förutom målbilden innehåller utvecklingsstrategin ett nuläge där Skånes styrkor och utmaningar identifieras, samt fem prioriterade ställningstaganden med ett antal delstrategier samt några mätbara mål. De fem prioriterade ställningstagandena är: Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortsstruktur Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster Skåne ska vara globalt attraktivt Mer om arbetet under återrapportering 2. Binda samman Skånes flerkärniga ortstruktur Skånes tillgänglighet ska utvecklas Ny regional plan för transportinfrastruktur för åren 2014-2025 har beslutats under 2014 och den bygger på dialog och underlag från kommuner, Trafikverket, näringslivet och andra intressenter. I det flerkärniga Skåne behövs järnvägssystemet byggas ut för att erbjuda miljövänliga pendlingsmöjligheter samtidigt som långväga godstransporter genom regionen tas om hand. Det finns en bred uppslutning kring prioriteringarna som siktar till ett hållbart transportsystem med stora satsningar på kollektivtrafik och cykel. En cykelvägsplan har även tagits fram, bilaga till RTIplanen, som visar hur avsatta medel satsas utifrån visionen att göra Skåne till en cykelregion. Under våren 2014 intensifierades arbetet med Skånepaktet inför beslut om nationell infrastrukturplan som kom i april. Skåne har en flerkärnig ortstruktur, en storstadsregion med flera mindre och några större centralorter. Infrastruktur bidrar till att binda samman Skåne och skapar möjlighet för människor att bo, arbeta och verka i hela Skåne. Infrastrukturen i Skåne måste bättre anpassas till förändrade regionala behov och förutsättningar när det gäller internationella transportrelationer, interregional tillgänglighet och regional pendling. Den växande befolkningen ställer särskilda krav på regionen. I Skånepaketet identifierades behov och prioriterade infrastrukturinsatser på totalt 36 miljarder kronor. De stora behoven av satsningar är framför allt på den statliga järnvägsinfrastrukturen och sammantaget utgör järnvägssatsningar cirka 75 procent av behovet. Utfallet motsvarar cirka 21 miljarder kronor i Skåne för planperioden. Region Skåne 37 (61) Inom ramen för Skånepaketet har under arbetets gång formerna för en ny modell kring genomförandet av infrastrukturinvesteringar testats tillsammans med staten. Skåne har uppvaktat staten kring ett investeringspaket för Skåne, innehållande bland annat en satsning på arbetspendling i storstadsregionen Skåne. Paketlösningen har studerats av Region Skåne tillsammans med kommunerna och arbetet har löpt parallellt med förberedelserna till förslagen till ny nationell plan och ny regional plan. Efter regeringens beslut i april har den nationella planen analyserats och arbetet med Skånepaketet utvärderats. Arbetet med att utveckla arbetsformerna och ta höjd för nästa planperiod är redan igång, där ett ännu starkare engagemang från parterna och tydligare åtaganden kring gemensamma projekt fortsätter – kopplat till regeringens satsning Sverigeförhandlingen. Under hösten inleddes arbetet med Sverigeförhandlingen. Region Skåne bjöd in kommunerna till informationsträff och en regional samverkansgrupp bildades bestående av de åtta kommuner som identifierats som regionala kärnor i enlighet med Strukturbild för Skåne. Planering av den fortsatta processen initierades och två möten med kansliet för Sverigeförhandlingen hölls tillsammans med de fyra tillväxtmotorerna i Skåne. Region Skånes ambition är att samordna de gemensamma regionala frågeställningarna i Sverigeförhandlingen och därmed underlätta kommunernas arbete samt bidra till de regionala och interregionala perspektiven. Kansliet för Sverigeförhandlingen bjöds också in som talare vid Bostadsnätverkets heldagskonferens 28 november (se vidare info under rubriken Ökat fokus på bostadsfrågor). Region Skåne har i samverkan med representanter för skånska kommuner och Trafikverket påbörjat arbetet inför nästa plangenomgång genom att under hösten 2014 genomföra en utvecklad systemanalys för att se vilka infrastruktursatsningar som behövs för att nå de skånska regionala utvecklingsmålen. Region Skåne vill söka svar på frågan på vilket sätt infrastrukturplaneringen bidrar till Skånes tillväxt och vilken infrastruktur som behövs för att nå uppsatta mål avseende tillväxt, arbetsmarknad och klimat. Uppdraget består av fyra delar; traditionell systemanalys för Skåne och de åtta skånska regionala kärnorna, en utvecklad systemanalys, som även inkluderar ett bredare samhällsutvecklingsperspektiv, en analys av vilken infrastrukturutveckling som behövs för att nå uppsatta mål för Skåne samt en analys av vad det kostar att inte göra nödvändiga infrastrukturinvesteringar i Skåne. I slutet av januari 2015 beräknas systemanalysen vara färdigställd. Region Skåne har under hösten 2014 haft dialog med Trafikverket kring en utveckling av genomförandeprocessen av den regionala och nationella planen. En processkartläggning pågår i syfte att kvalitetssäkra processen och skapa ett tydligare arbetssätt och transparens. Dels bidrar utvecklingen av samverkansprocessen till att det regionala utvecklingsansvaret bättre kan tillgodoses dels att Skånes kommuner erhåller en tydlighet kring processens upplägg. Det sedan tidigare påbörjade arbetet med att ta fram en ny godstransportstrategi för Skåne har fortgått. Planen är att dokumentet skall kunna antas under första halvåret 2015. Region Skåne har även deltagit i flera strategiskt viktiga åtgärdsvalsstudier exempelvis rörande Malmö-Lund, Hässleholm-Lund, Skånebanan samt Österlenbanan. För Lommabanan har ett medfinansieringsavtal slutits. Region Skåne medverkar efter detta i en samrådsgrupp för genomförande av upprustning av banan för persontrafik. Region Skåne 38 (61) Ökad tillgänglighet med kollektivtrafik Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet och därmed ansvarig för den regionala kollektivtrafiken i länet. I mars antog regionfullmäktige Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015. Programmet är resultatet av en genomgripande revidering av regionens första trafikförsörjningsprogram, med ökad tydlighet kring målen för kollektivtrafikens fortsatta utveckling som resultat. Det visar att Region Skåne har stora ambitioner för kollektivtrafikens utveckling och innehåller stora satsningar de kommande åren. I trafikförsörjningsprogrammet slås ett antal strategiska ställningstaganden fast – viktiga grunder för att målen ska uppnås. Många av de åtgärder som planeras i den skånska kollektivtrafiken tar sikte på att knyta ihop länet och krympa de tidsmässiga avstånden för att därigenom underlätta för medborgarna att ta sig mellan bostad och arbete/studier. Trafikförsörjningsprogrammet revideras årligen och ett nytt program kommer att fastställas under 2015. Stråkstudier för införandet av regionalt superbusskoncept på sju stråk i Skåne är färdiga och åtgärdsvalsstudier tas fram i samverkan med Trafikverket och berörda kommuner. Regionalt superbusskoncept är ett nytt begrepp som syftar till att uppnå en långsiktig, strukturbildande kollektivtrafik. Regionalt superbusskoncept syftar till att på ett mer kostnadseffektivt sätt än med järnväg åstadkomma ett högkvalitativt, långsiktigt och strukturbildande kollektivtrafiksystem med hög attraktivitet och hög status. På så vis möjliggörs omfattande kollektivtrafiksatsningar i stråk som inom en överblickbar tid inte är tillräckligt starka för att motivera en spårinvestering. Långsiktiga infrastruktursatsningar tillsammans med en medveten fysisk planering ger goda förutsättningar för en hållbar utveckling. För att uppnå en god lösning som uppmuntrar till kollektivt resande och samhällsutveckling är det av största vikt att flera aktörer samverkar och tillsammans planerar för helheten. Under 2014 har ett omfattande arbete lagts på detta arbete som fortsätter under 2015 med bl.a. workshops, kunskapsunderlag och planeringsunderlag. I syfte att skapa underlag för fördjupade analyser har en geografisk tillgänglighetsmodell utvecklats. Modellen visar tillgängligheten med såväl kollektivtrafik som med bil till/från ett antal målpunkter i och utanför Skåne. Projekten för utbyggnad av spårvagnstrafik i Skåne har fortsatt under året utan att staten har prioriterat detta i den nationella transportinfrastrukturplanen. Intensivt arbete med att genomförande av beslutade planer Utbyggnader av regionala vägar, trafiksäkerhetsåtgärder, cykelvägsutbyggnader, kollektivtrafikåtgärder mm har genomförts i enlighet med den regionala transportinfrastrukturplanen 2014-2025 som fastställts av regionfullmäktige 2014. Genomförandetakten ligger något under den planeringsram som fastställts av regeringen då planen upprättades. Inom den nationella transportinfrastrukturplanen pågår utbygganden av tunnel genom Hallandsåsen så att Västkustbanan mellan Lund och Göteborg får en genare sträckning och dubbelspår. Trafikstart beräknas till 2015. Ombyggnaden av Spillepengen i Malmö, som förbättrar förbindelsen mellan E6 och Malmö hamn, pågår. Trafikplatsen, där ca 40 000 fordon passerar på ett dygn, är en av regionens viktigaste knutpunkter. Trelleborgsbanan anpassas för persontrafik och vid årsskiftet 2015/2016 ska det bli möjligt att åka Pågatåg mellan Trelleborg och Malmö. För att öka säkerheten på banan byggs samtliga obevakade järnvägskorsningar om till planskilda korsningar och i Region Skåne 39 (61) samband med detta även ett flertal nya vägar. Projektet finanseras från nationell och regional infrastrukturplan samt kommunal medfinansiering och förskottering. Utbyggnaden av Kattegattleden pågår. Beslut har tagits om klassning till Nationell cykelturistled nummer 1för den ca 40 mil långa leden. Projektet Pågatåg Nordost är klart och omfattar 16 nya stationer som byggts för att förbättra kommunikationerna i norra Skåne samt södra Småland. För Skånes del innebär det persontågstrafik till 9 nya orter och de två sista av dessa öppnades under 2014. Projektet finansieras gemensamt av Trafikverkets nationella plan, den regionala infrastrukturplanen, kommunal medfinansiering samt förskottering av Region Skåne. Större vägprojekt som pågått under hela eller delar av 2014 är: E22 Rolsberga-Fogdarp. Ca 5 km motorväg invigdes under sommaren. Väg 108 Holmeja-Klågerup. Ca 5 km fyrfilig mötesfri väg som öppnades för trafik efter sommaren. Väg 21 Vanneberga-Önnestad. Ca 8 km mötesfri väg som öppnas för trafik sommaren 2015. Järnvägsplan för den i Sydsverige viktiga 4-spårsutbyggnaden på sträckan mellan Flackarp och Arlöv pågår och regeringen har fattat beslut om tillåtlighet enligt Miljöbalken. Förberedelser pågår också för ett större vägprojekt på E22 mellan Linderöd och Vä. Ca 21 km motorväg med byggstart för etapp 1 under 2015. Järnvägsplan Simrishamnsbanan har nu kommit till status val av lokaliseringsalternativ. Eftersom det saknas finansiering för projektet så upphör planläggningsprocessen. I och med detta upphör utredningsarbetet av Simrishamnsbanan och frågan drivs vidare avseende finansiering. Internationell tillgänglighet Region Skåne har deltagit som delprojektledare i två Interreg-projekt som syftar till att öka den internationella tillgängligheten till Skåne, The Scandinavian 8 million City och Green STRING corridor. De omfattar geografin Oslo-Göteborg-SkåneKøbenhavn respektive Skåne-Hamburg. Projekteten redovisas mer utförligt under rubriken Östersjösamarbete. Satsning på hållbara transporter och resande Transporter är en viktig del för Skånes utveckling men det är nödvändigt att transportsystemet utvecklas på ett sätt som är effektivare, där andelen förnybara drivmedel ökar och där allt fler resor görs med kollektivtrafik, cykel eller gång. Viktigt för arbetet är att alla trafikslag och alla färdmedel beaktas liksom alla typer av åtgärder för att vi gemensamt ska nå ett hållbart transportsystem. Region Skåne arbetar strategisk för att driva och stödja utvecklingen för ett hållbart transportsystem inom områdena: Fysisk planering, Beteendepåverkan, Kollektivtrafik, Teknikutveckling och förnybara drivmedel samt Transportbehov och överflyttning. I plattformen Hållbar Mobilitet Skåne (HMSkåne) samarbetar Region Skåne med Trafikverket Region Syd och Länsstyrelsen i Skåne för att stärka arbetet med hållbart och miljöanpassat resande. Centrat HMSkåne har som uppdrag att i regional samverkan påverka, driva och stödja utvecklingen för hållbara resor och transporter i Skåne. HMSkåne är nätverksskapare och kunskapsspridare i en mångfald av samverkansprojekt inom hållbart resande och hållbara transporter. Arbetet ligger i linje med och kopplas till såväl nationella mål och riktlinjer som regionala mål och program. I samband med infrastruktursatsningen Pågatåg Nordost har HMSkåne Region Skåne 40 (61) arbetat med olika mobility management-åtgärder för att öka resandet med kollektivtrafik till och från de nya stationsorterna och att få i synerhet bilister att testa den nya tågtrafiken. Regionen arbetar för ökad samverkan i cykelfrågor och cykling kopplat till kollektivtrafik. I sydvästra Skåne har HMSkåne i kommunal samverkan marknadsfört pendling på cykel, Pendla med cykel, även på lite längre sträckor i utpekade stråk. Detta för att öka kunskapen om och uppmärksamma på möjligheterna. I denna satsning arbetar man med tidsangivelser istället för sträckor för att presumtiva cyklister ska ha något att relatera till. Tävlingen Skånetrampar är en möjlighet för arbetsgivare att uppmuntra cykling bland personalen. Inom området grön medarbetartransport sker samarbete med kommunerna och Region Hovedstaden för att få till en struktur för hur företag och offentliga organisationer kan arbeta med effektivare och hållbarare arbets- och tjänsteresor. För att möjliggöra för fler elfordon på de svenska vägarna har regionen deltagit i ett EU-projekt, E-mission, där man tagit fram en strategi för ladd infrastruktur samt ökat marknadsintroduktion för elfordon. Samverkan sker också med andra regionala elfordonsprojekt i Sverige. Projektet har lanserat kampanjen Din nya kollega i Öresundregionen med syftet att locka fler företag att prova på elbilen. Flera offentliga organisationer har gjort satsningar för att gå i täten för byte till fossilfria transporter och förhoppningen är att allt fler företag anser detta viktigt och startar ett utbyte av sina fordon. Målet med kampanjen har varit att få ännu fler företag att överväga ett utbyte av ett eller flera fordon i bilparken till elfordon. Avsändare för kampanjen var Region Skåne och Malmö stad i samarbete med Region Hovedstaden och Københavns Kommune. Ett elbilsrally har också arrangerats för fjärde året i rad. Den 26-27 mars arrangerades konferensen MMÖresund 2014. Konferensen är ett svensk-danskt samarbete. Konferensen hade temaområdena Mobility Management möter ITS och smarta mobilitetstjänster, Effektivare mobilitet i företag och verksamheter samt Möjligheter med mobility management i samhällsplaneringen. Innan konferensen hölls en crashcourse för ca 30 studenter från 6 universitet Öresundsregionen. En uppföljning på 2007 års resvaneundersökning gjordes under hösten 2013 och denna var färdigställd i augusti 2014. Resvaneundersökningen, Resvanor Syd 2013, finns tillgänglig i både rapportform och ett sökbart webbverktyg. Ökad digital tillgänglighet genom bredband Som ett led i att verkställa Bredbandstrategins mål om tillgänglighet för bredband i Skåne, har Bredbandsforum för Skåne startats. Där förankras och effektiviseras bredbandsutbyggnaden genom en bred samverkan mellan regionens samlade kompetenser inom offentlig sektor, näringslivet och akademin i Skåne. Regions Skåne beviljar kanalisationsstöd för utbyggnad av bredbandsnätet i Skåne. Under 2014 betalades drygt tre miljoner kronor ut i kanalisationsstöd till skånska bredbandsprojekt där man lägger ner kanalisationsrör för bredbandsfiber. Arbetet med en den digitala agendan för Skåne är inne i en slutförande fas. Arbetet syftar till att dels att stödja den övergripande strategin och bidra till regionens innovationsklimat, dels att ge bästa tänkbara service till såväl medborgare som medarbetare och privata samarbetspartners. Stärkt attraktionskraft genom hållbara fysiska strukturer Satsning på fysisk planering/Strukturbild för Skåne Sedan 2005 har Region Skåne arbetat med Strukturbild för Skåne som har till syfte att Region Skåne 41 (61) stärka det regionala perspektivet i den kommunala översiktsplaneringen, att förankra det regionala utvecklingsarbetet i den kommunala översiktsplaneringen samt att som helhet verka för en god utveckling i hela Skåne. Bakgrunden är ambitionen att arbeta med den fysiska samhällsplaneringens regionala dimension och kopplingen till regional utveckling – att överbrygga glappet mellan den regionala utvecklingsstrategin och den kommunala översiktsplaneringen. Strukturbild för Skåne har sedan 2012 tillsammans med de skånska kommunerna arbetat med att formulera strategier för hur Skånes fysiska strukturer ska kunna utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. I januari 2014 presenterades de slutligen antagna strategierna för Det flerkärniga Skåne. Basen i strategierna är målbilden om att Skåne år 2030 har utvecklats till en attraktiv och livskraftig region med flera starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Det finns fem strategiområden som ska bidra till att utveckla det flerkärniga Skåne, med grund i den fysiska planeringen. De fem strategiområdena är - Satsa på Skånes tillväxtmotorer och regionala kärnor samt utveckla den flerkärniga ortsstrukturen, Stärka tillgängligheten och binda samman Skåne, Växa effektivt med en balanserad och hållbar markanvändning, Skapa socialt hållbara, attraktiva orter och miljöer som erbjuder hög livskvalitet samt Stärka Skånes relation inom Öresundsregionen, södra Sverige och södra Östersjön. Avsikten är att dessa ska användas i det kommunala planeringsarbetet och i det regionala utvecklingsarbetet. Under vårvintern 2014 genomfördes rundabordssamtal med tjänstemän i de skånska kommunerna, för att diskutera bland annat hur arbetet med strategierna för Det flerkärniga Skåne bör gå vidare. Samtalen visade att Strukturbild för Skånes funktion som arena för dialog, diskussion och samverkan mellan den kommunala och den regionala nivån är viktig för de skånska kommunerna och att ett gemensamt skåneperspektiv är en styrka för den kommunala fysiska planeringen. De gemensamma strategierna behöver finnas med som grund på såväl regional som kommunal nivå. I detta behöver kommunerna både uppmuntras och utmanas att i högre utsträckning medverka i det gemensamma arbetet och att använda strategierna. De kommunala tjänstemännen har ett ansvar för att vara bärare av och förankra arbetet med Strukturbild för Skåne i den egna organisationen. Att mötesformerna varieras i form av workshops, seminarier och rundabordsamtal uppskattas. Samtidigt finns en efterfrågan efter nya typer av dialogforum t.ex. frukostseminarier och inspirationsföreläsningar. En viktig del i utvecklingen av arbetet med Strukturbild för Skåne är att initiera olika typer av samarbeten och anpassa arbetsformerna efter de specifika förutsättningarna och hjälpa kommunerna att hitta ”oväntade samarbeten”. Fler aktörer som till exempel näringslivet kan inkluderas i arbetet. Det är även viktigt att geografiskt utöka arenan och samverka med angränsande kommunerna och regionerna norr om Skåne respektive Öresund. Det kunskapsunderlag som tagits fram inom Strukturbild för Skåne är uppskattat, framförallt kartmaterialet och mer metodbaserade TemaPM med verktygslådor och utvärderingsmodeller. Samtidigt efterfrågas mer lättillgängligt material och snabbare analyser. Uppdatering av tidigare framtaget material och analyser av eventuella förändringar efterfrågas också. Inom ramen för Trafikverkets projekt Den attraktiva regionen har ett arbete påbörjats för att arbeta vidare med och konkretisera strategier för Det flerkärniga Skåne. Projektet har inledningsvis fokuserats på att arbeta för att stärka Helsingborg som tillväxtmotor samt att tillsammans med Kristianstad och Hässleholms kommuner arbeta för att stärka dessas roll som tillväxtmotor i nordöstra Skåne. Denna del av Region Skåne 42 (61) projektet är även med i Tillväxtverket och Boverkets gemensamma program för stärkt lokalt och regionalt samspel mellan fysisk planering och näringslivsutveckling. Arbetet med Helsingborg respektive Kristianstad-Hässleholm kopplas även samman i en gemensam studie kring Skånebanans potential och utveckling. På nationell nivå deltar bland annat Boverket och SKL i projektet, vilket ger möjlighet till ytterligare dialog. Alla tre deltagande kommuner i projektet är identifierade som regionala kärnor i Skåne. Totalt har Skåne åtta regionala kärnor och arbete pågår för att även starta upp ytterligare dialog och samverkan med de resterande fem kärnorna – Malmö, Lund, Landskrona, Trelleborg och Ystad. Ytterligare ett samarbete, som är i sin uppstartsfas, är en pågående dialog med kommunerna Åstorp, Klippan, Perstorp, Svalöv, Bjuv och Örkelljunga i nordvästra Skåne för att diskutera möjligheten att tillsammans med dem genomföra en studie för att belysa hur dessa kommuner kan utvecklas i Skånes flerkärniga ortstruktur. Ett projekt om klimatförebyggande åtgärder genom planering påbörjades 2013 och slutrapporten TemaPM Klimatsmart planering – fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan presenterades i mars 2014. Rapporten belyser sambanden mellan fysiska strukturer och påverkan på klimatet genom utsläpp av växthusgaser. Syftet är att visa hur den fysiska planeringen kan vara ett medel till att begränsa vår påverkan på klimatet. I rapporten presenteras ett enkelt verktyg som kan användas som stöd i den fysiska planeringen för att bedöma klimatpåverkan. För att ytterligare inspirera till ökat klimatfokus i planeringen bjöd Strukturbild för Skåne in till ett par workshopar där planeringsverktyget användes i ett antal aktuella planprojekt i de skånska kommunerna. Strukturbild för Skåne har under 2014 också startat ett projekt som fokuserar på hur kommunerna med fysisk planering kan förbättra förutsättningarna för ökat cyklande i mindre tätorter. Det är idag stor skillnad på andelen resor som sker med cykel i Skånes större städer och i de mindre tätorterna. Potentialen för ett ökat cyklande är stort och skulle ge stora samhällsekonomiska vinster genom bland annat minskade klimatpåverkande och luftförorenande utsläpp och minskad ohälsa genom ökad fysisk aktivitet. Genom att skapa förutsättningar att cykla till stationer eller bytespunkter för kollektivtrafiken, förbättras också tillgängligheten ur ett regionalt perspektiv. Projektet beräknas vara klart och kunna presenteras i februari/mars 2015. För att öka samverkan med angränsade kommuner och regioner pågår sedan 2013 ett samarbete mellan Strukturbild för Skåne och Region Halland, Regionförbundet södra Småland, Regionförbundet Kalmar samt Region Blekinge där de olika organisationerna bland annat arbetar med att försöka definiera flerkärnighet och regionala kärnor i ett större geografisk perspektiv. Den målbild som målas upp i Det flerkärniga Skåne utgår ifrån vikten av att göra Skåne mer attraktivt att bo och verka i. De fysiska strukturerna ger förutsättningar, möjligheter och barriärer för vårt sociala liv. Samtidigt är den fysiska strukturen är långsiktig och trög att förändra vilket gör att sociala påföljder kan cementeras för en längre tid och påverka många människor om utmaningar och skilda behov inte uppmärksammas. Därför har det sociala perspektivet varit med i arbetet med att formulera strategierna. Perspektivet behöver dock fördjupas och konkretiseras. Under 2014 har därför ett arbete inletts om social hållbarhet kopplat till fysisk planering. Arbetet syftar till utveckla kunskapen och tydliggöra kopplingen mellan social hållbarhet och fysisk planering, både på regional och på kommunal nivå samt att utveckla verktyg för att med fysisk planeringen konkret kunna arbeta med de sociala utmaningar som Skåne står inför. Region Skåne 43 (61) Det finns ett intresse att återigen lyfta möjligheter och problematik rörande planering av stationsnära lägen och Strukturbild för Skåne kommer att arbeta med denna fråga. Att effektivt nyttja markresursen i anslutning till stationer och bytespunkter kommer vara en viktig framgångsfråga för Skåne, då den högkvalitativa jordbruksmarken behöver hushållas med i väsentligt högre utsträckning än som gjorts hittills. Dessutom är det en viktig fråga för att effektivt nyttja den befintliga infrastruktur som finns. Utmaningarna och hindren är dock många och det behöver tas fram konkreta exempel och verktyg kring hur stationsnära bebyggelse kan realiseras. Frågan har lyfts bland annat kopplat till utvecklingen av regionalt superbusskoncept, Sverigeförhandlingen och genomförande av den regionala trafikinfrastrukturplanen. Vid genomförande av det regionala superbusskonceptet ges till exempel goda förutsättningar för att genom strategisk stadsplanering i anslutning till stationsmiljöerna öka attraktiviteten i en del mindre orter i Skåne, då superbussen innebär en långsiktig försäkran om tillgång till god kollektivtrafik. Ett arbete för att stimulera en sådan utveckling har just påbörjats och kommer att drivas vidare under våren 2015, tillsammans med de kommuner som är berörda av planerade superbusstråk. Seminarieserien om hållbar stadsutveckling i framkant, som startade 2013, har fortsatt. Seminarieserien drivs i samarbete med Sustainable Urban Development, som är ett triple helix-kluster bestående av offentlig sektor, akademi och näringsliv. Seminarierna under hösten 2014 har fokuserat på kreativa och framsynta angreppssätt i stadsplaneringen för att anpassa samhället till det förändrade klimatet samt platsens betydelse för utveckling av besöksnäringen. Seminarierna har varit välbesökta med ca 80-tal deltagare på varje och tre seminarier om bl.a. ekosystemtjänster och stadskärnornas transformation är planerade till våren 2015. Ökat fokus på bostadsfrågor Ett projekt om den regionala bostadsmarknaden har pågått under 2014. Projektet utmynnar i ett TemaPM om bostäder för studenter och unga vuxna, som planeras vara klart i april 2015. Bostadsfrågan i stort har varit i fokus under hela året. I början av 2014 släppte Region Skåne rapporten Satsningar på kollektivtrafik ger ökat bostadsbyggande. Syftet med denna var att visa på hur mycket planerat bostadsbyggande som finns, kopplat till våra stora strategiska infrastruktursatsningar kring kollektivtrafik i Skånepaketet. Skånes befolkning ökar samtidigt som bostadsbyggandet under lång tid har varit lågt. Det gap som uppstått mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden är nu så stort att det riskerar att hämma tillväxten i Skåne. Region Skåne bjöd därför, tillsammans med Länsstyrelsen i Skåne län och Kommunförbundet Skåne, in till en heldagskonferens den 28 november med syfte att ta ett samlat grepp om problematiken. Utifrån de olika aktörernas kompetens och kraft kan vi förstå den skånska utmaningen och agera mer samlat och kraftfullt. Skånskt ledningsforum som är Regionstyrelsens presidie, kommunförbundets presidie och länsledningen från Länsstyrelsen i Skåne, har under 2014 även beslutat att bilda ett regionalt bostadsnätverk med fokus på ett ökat bostadsbyggande i Skåne. Syftet med nätverket är att samla bostadsmarknadens aktörer för samverkan kring frågan. Stärkt arbete inom PBL och bostadsförsörjning Arbetet med att konkretisera strategier för Det flerkärniga Skåne sker på olika sätt, bland annat genom Region Skånes roll som remissinstans för PBL samt som underlag till den regionala transportinfrastrukturplaneringen, och trafikförsörjningsprogrammet. Remisshanteringen av översikts- och detaljplaner samt bostadsförsörjningsprogram har fortsatt utvecklats under året där remissvarens koppling till framtagna regionala strategier har varit i fokus. Kommunerna skickar nu översiktsplaner och detaljplaner endast till Region Skånes centrala adress och samordning av remissvaren görs. Den interna kompetensutvecklingen kring Region Skånes roll enligt PBL och kopplingen Region Skåne 44 (61) till regionala strategier har också fortsatt. Att stärka översiktsplanen som ett strategiskt instrument har från början varit en viktig del i arbetet med Strukturbild för Skåne. Fokus ligger inte på utformning av den enskilda översiktsplanen, utan på att lyfta den regionala dimensionen liksom översiktsplanens strategiska funktion som politiskt verktyg. Under året har Region Skåne yttrat sig över nästan 350 ärenden enligt PBL. Strategier för Det flerkärniga Skåne är ett tydligt underlag i yttrandena liksom Trafikförsörjningsprogram, RTI-planen, den regionala utvecklingsstrategin och andra regionala strategier så som kulturplan, folkhälsoarbete och näringslivsarbete. Region Skåne har tagit initiativ till dialog med kommunerna och deltar gärna på ett tidigt stadium i deras arbeten. Strategiskt gränsöverskridande samarbete Vanguard-initiativet I samarbete med våra partners i Europa verkar Region Skåne för att regioner ska ha en mer aktiv roll för att skapa tillväxt. Tillsammans vill vi koppla samman innovativa värdekedjor och skapa nya konkurrensfördelar för Europa i en global ekonomi. Vanguard-initiativet är ett initiativ från 21 regioner i 10 europeiska länder som syftar till att locka hit ny och behålla nuvarande tillverkningsindustri. Skåne ingår tillsammans med regioner som Flandern och Skottland. De deltagande regionerna förbinder sig att arbeta tillsammans med den europeiska nivån för att hitta sätt att koppla ihop regionala strategier för innovations- och tillväxtsatsningar på strategiskt viktiga områden och därigenom bidra till en ny industripolitik för Europa. På Vanguard-initiativets årsmöte i Milano i november 2014 kom de deltagande regionerna bland annat överens om att förenkla tillgången till gemensam finansiering av saminversteringsprojekt och att utforska lösningar till för att stärka privat/offentligfinansiering genom Europeiska investeringsbanken. Den vägledande riktningen för samarbetet är smart specialisering. Begreppet bygger vidare på tidigare erfarenheter av att arbeta med nationella och regionala innovations-strategier inom ramen för EU:s sammanhållningspolitik. Skillnaderna är att man tydligare betonar vikten av att ta ett internationellt perspektiv, att man måste utgå från regionala förut-sättningar och att tillämpa en bred definition av innovations begreppet. Vanguard-initiativet består av följande regioner: Asturien (ES), Baden-Württemberg (DE), Baskien (ES), Birkaland (FI), Dalarna (SE), Flandern (BE), Katalonien (ES), Lombardiet (IT), Małopolska (PL), Navarra (ES), Nord-Pas de Calais (FR), Norte (PT), Nordrhein-Westfalen (DE), Oberösterreich (AT), Rhône-Alpes (FR), Schlesien (PL), Skottland (UK), Skåne (SE), Vallonien (BE), Zuid-Holland (NL) Integrationen i Öresundsregionen måste öka / Strategiskt gränsöverskridande samarbete (inkl Östersjöstrategin) Region Skåne samverkar på en rad områden med grannregionerna såväl inom som utom Sverige. Öresund Öresundsregionen utgör Nordens största storstadsområde med ca 3,8 milj invånare. För att stärka Skånes tillväxtmöjligheter är det avgörande att utveckla Öresundsintegrationen och att främja en väl integrerad gränsregional arbetsmarknad. Öresundskomiteen är den politiska plattformen för samverkan i Öresundsregionen och syftar till att verka för att integrationen vidareutvecklas. Region Skåne är tillsammans med Region Hovedstaden och Region Skåne 45 (61) Region Själland drivande aktörer i Öresundsregionen. Under 2014 har fokus bl a varit på gränshindersarbete och ökad gränsregional samverkan mellan universiteten. Under Almedalsveckan och Folkemödet på Bornholm har ett intensivt påverkansarbete utförts med syfte att förbättra förutsättningarna för Öresundsintegrationen. I ”Det öppna Skåne 2030”, den skånska utvecklingsstrategin som antogs juni 2014, tydliggörs att den gemensamma gränsregionala arbetsmarknaden ska vidareutvecklas. Eftersom ESS kommer att ha anläggningen lokaliserad till Lund medan all data processing sker i Köpenhamn, blir detta en katalysator för det gränsregionala forskningssamarbetet, och ett förprojekt har genomförts under 2014 med syfte att förbereda inför en Interregansökan om ESS och MAX IV i ett gränsregionalt perspektiv. För att underlätta vardagsintegrationen finns Öresunddirekt, som arbetar med information och rådgivning om bland annat arbetsmarknads-, socialförsäkrings- och skattefrågor till privatpersoner som arbetar och bor på båda sidor om Öresund. På svensk sida finns en ”butik” i Malmö, som är ett samarbete mellan Region Skåne, Länsstyrelsen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Skatteverket. I Webredaktionen är lokaliserad till Köpenhamn, och finansieras av Region Skåne, Region Hovedstaden, danska ministerier m fl. Under 2014 har Malmökontoret flyttats till ett förbättrat ”pendlarläge”. Diskussioner om utformning av engelsk hemsida och utökad information för tredjelandsmedborgare har förts. Seminarier om näringslivets utvecklingsmöjligheter i ett gränsregionalt perspektiv har hållits på Öressunddirekt, på Folkemödet på Bornholm och på Mötesplats Skåne. Det gränsregionala Interreg IV A-programmet för Öresund-Kattegat-Skagerrak, med ett särskilt område för Öresundsregionen, är ett viktigt instrument för att stödja samarbetet. Inom ramen för programmet har en rad samarbetsprojekt genomförts med svenska och danska partners. Region Skåne medverkar, aktivt i programmet – såväl på projektnivå som i programmets beslutsstrukturer. Samarbetsprojekt finns inom alla Region Skånes ansvarsområden, exempelvis infrastruktur/transporter, kultur, näringslivsutveckling, arbetsmarknad och kompetensförsörjning, fysisk planering, samt hälso- och sjukvård. Inför programperioden 2014-2020 har Region Skåne, på uppdrag av Näringsdepartementet, samordnat framtagandet av det operativa programmet för Interreg VA Öresund-KattegatSkagerrak. Programmet godkändes av EU-kommissionen i december 2014 och öppnar sin första utlysning i februari 2015. Av särskild vikt i det gränsöverskridande samarbetet i Öresundsregionen är gemensam och jämförbar statistik som gör det möjligt att följa utvecklingen av integrationen i regionen. Region Skåne har här, tillsammans med danska regioner, SCB och dess danska motsvarighet, arbetet för att få till stånd sådan statistik. Under 2014 har Interregprojektet Örestat III avslutats och avrapporterats. Region Skåne anser att en kvalificerad gränsregional statistik i grunden är ett nationellt ansvar, som dock varit svårt att få gehör för på nationell nivå i både Sverige och Danmark. Sydvästra Östersjöområdet Utvecklingsaxeln Öresundsregionen – Hamburg/Nordtyskland blir allt viktigare genom att regionerna knyts samman genom den kommande Fehmarn bältförbindelsen. Två stora europeiska arbetsmarknader länkas samman, och inom exempelvis ämnesområdet materialvetenskap finns stora möjligheter till stärkt samarbete mellan ESS/MAX IV och liknande anläggningar i Hamburg. Region Skåne samverkar med de danska regionerna Hovedstaden och Själland, Köpennhamns kommun samt de tyska delstaterna SchleswigHolstein och Hamburg i det så kallade STRING-samarbetet. Samarbetet har på senare tid stärkts, och en ”STRING Strategy 2030” har upprättats med fokus på infrastruktur, grön Region Skåne 46 (61) tillväxt, forskning, turism och kultur samt gränsregionalt samarbete. I den regionala rapport som togs fram under 2014 lyfter man fram ett antal indikatorer som är relevanta för samarbetet och ska följas upp under kommande år. Parterna inom samarbetet har också arbetat för att myndigheter i de tre länderna ska samarbeta kring ett sammanhängande transportsystem mellan Öresund och Hamburg. Ett av kraven som parterna vill få igenom är att restiden med järnväg mellan Köpenhamn och Hamburg ska ta maximalt 2, 5 timmar. Interreg-projekt projekt Green STRING corridor Projektet har bedrivits 2011-2014 med deltagelse från regioner, kommuner och universitet i Skåne och på Själland. Projektet syftar till att utveckla en grön transportkorridor ÖresundHamburg i samband med Fehmarn Bält förbindelsen. Dvs öka tillgängligheten utan att öka miljöbelastningen och kartlägga näringslivsmöjligheter som detta ger. Förbindelsen väntas öppnat 2021/22 och de samlade investeringar i korridorens infrastruktur är ca 80 mia kronor. Fehmarn förbindelsen kommer radikalt att ändra den internationella tillgänglighet för Skåne, eftersom det kommer at bli snabbare att åka med bil och tåg till Hamburg än Stockholm. Projektet har initierat et stort antal aktiviteter med tyska samverkansparter för identifiera möjliga näringslivsmöjligheter. Projektet har framför allt jobbat med utvecklingen av logistiksektorn, som har resulterat i samverkansavtal mellan de tyska, danska och skånske. Ett annat fokus har varit bristen på gemensam standard i korridoren för godstransport, längden av lastbiler och godståg. Projektet har identifierat stora brister som behöver löses på nationell nivå Sverige-Danmark-Tyskland. På projektets slutkonferens den 1 oktober 2014 i Köpenhamn påpekade EU’s klimatkommisarie behovet av att få mera fart på införandet av alternativa drivmedel. STRING partnerna har under 2014 initierat arbetet med denna problematik under namnet GREAT. Den Skandinaviska arenan – axeln Oslo/Göteborg-Öresund Inom utvecklingsaxeln Oslo-Göteborg-Öresundsregionen finns ett politiskt samarbete inom ”Den Skandinaviska Arenan”, och projektet ”The Scandinavian 8 million City” syftar till att utveckla tillgängligheten och knyta samman regionerna. Genom att knyta samman arbetsmarknaderna och öka samarbetet mellan universiteten kan tillväxtpotentialen utvecklas. Projektet har syftet till att ökar förutsättningarna för en större global konkurrenskraft av regionen. Företagskulturen och universitetskulturen är mycket lik varandra i ett globalt perspektiv. Projektet har haft samtliga regioner i korridoren OsloKøbenhavn som deltagare och omfattar två av de största gränsregioner i Sverige. Projektet har utrett förutsättningarna för en utbyggd järnväg i hela korridoren resp. en höghastighetsbana och identifierat positiva effekter på arbetsmarknaden och näringslivsutvecklingen. Projektets slutkonferens var 9 april 2014 i Stockholm. Östersjöområdet och Östersjöstrategin Region Skånes arbete med EU:s strategi för Östersjöregionen har bidragit till att förenkla kommunikationen i flernivåperspektiv (regionalt/nationellt/EU). Vi ser att vi snabbare ”pratar om samma sak”, synkroniserar våra ansträngningar och finner synergier inom olika områden och samarbeten där vi finns representerade från Skåne och Sverige. Vi ser också behovet av att utveckla och samarbeta bättre internt i vår egen organisation mellan våra avdelningar för att kunna bidra med relevant kunskap och input till makroregionalt perspektiv; Öresund-Fehmarn Bält (STRING) och Östersjöregionen. Ett tydligt exempel på mervärde av Östersjöstrategin ser vi inom arbetet med våra innovationsområden (smart specialisering), där vi tillsammans med EU/Smart Specialisation Platform (S3),Vinnova och Tillväxtverket arrangerar seminarier och konferenser och på så vis identifierar och mobiliserar strategiska samarbetspartners i programperiod 2014-2020. Region Skånes engagemang i Östersjöstrategin är starkt inom prioriteringsområdet forskning och innovation som leds av Sverige (Vinnova) i samarbete med Polen. Region Region Skåne 47 (61) Skåne har varit partner inom BSR Stars (Östersjöprogrammet) och medverkar som regional expert i styrkommittén bestående av representanter från Östersjöländernas närings- och utbildningsdepartement samt innovationsmyndigheter. Flera skånska innovationsarenor har deltagit med målet att skapa samarbete med innovationsmiljöer i Östersjöområdet. Vi följer och deltar löpande i samtalen gällande prioriteringar och vill som regional aktör fortsätta att bidra med vår kunskap inför uppdatering av ny handlingsplan för Östersjöstrategin som beslutas i juni 2015. Dessutom deltar Region Skåne i styrkommittén på temat samfinansieringsfrågor i Östersjöregionen genom flaggskeppet BSR Fund. Målet är att lägga fram förslag på förbättringar under programperiod 2014-2020 som kan leda till ökat och förenklat transnationellt samarbete i makroregionen. Diskussion pågår löpande med Vinnova, Näringsdepartementet, Tillväxtverket, S3-platform, Östersjöprogrammet och EU Kommissionen om samarbetsmöjligheter där vi kan använda våra skånska innovationsområden som piloter. Kunskapen kring finansiell samhandling och förmågan att genomföra större transnationella projekt menar vi attraherar investeringar och ytterligare internationella partners, utvecklar innovationer samt bidrar till hållbar och konkurrenskraftig tillväxt. Gällande Region Skånes deltagande i olika samarbetsprojekt med koppling till Östersjöregionen hänvisas till tidigare redovisning. Till viktiga externa nätverk och samarbeten för att dra nytta av Östersjöstrategin räknar vi de projekt/partnerskap vi deltar i samt: Tillväxtverket – Östersjönätverk Vinnova och Näringsdepsrtement – PA Innovation/EUSBSR iBSG – informal Baltic Sea Group (Bryssel) CPMR – Conference of peripheral and maritime regions of Europe BSSSC – Baltic Sea States Subregional Cooperation BDF – Baltic Development Forum EU Kommissionen, DG Regio ITPS, Smart Specialisation Platform (S3), Sevilla De tyska delstaterna Schleswig- Holstein, Mecklenburg-Vorpommern, Hamburg, Berlin och Brandenburg Västpommern, Polen STRING-samarbetet Öresundssamarbetet Östersjöns Parlamentarikerkonferens (Baltic Sea Parliamentary Conference, BSPC), samarbets-organisation främst för nationella parlamenten i Östersjöstaterna (Region Skåne, observatör) Region Skåne är sedan 2004 medlem i Central European Transport Corridor (CETC), som är ett samarbete mellan regioner i korridoren längs väg E65 genom Östereuropa från Sverige till Adriatiska havet. Syftet är förbättrad tillgänglighet i korridoren, förstärkning av transportinfrastrukturen, stärkande av den ekonomiska utvecklingen och förbättrade levnadsvillkor, samt stöd för intermodala och miljövänliga transportmöjligheter. Region Skåne fick i januari 2013 svenska regeringens godkännande att bli medlem i den Europeiska Gruppering för Territoriellt Samarbete (EGTS) för CETC som sedan bildades under våren 2014. Grupperingen har sitt säte i Szczecin, Polen. Det gränsregionala Interreg IV A-programmet South Baltic är ett instrument som för Skåne kompletterar det större Östersjöprogrammet. Under programperioden 2014-2020 har projekt initierats inom exempelvis miljö- och avfallshantering, kultur, Region Skåne 48 (61) arbetsmarknadsfrågor samt gränsöverskridande utbyte och integration inom en rad områden. Region Skåne medverkar på tjänstemannanivå i framtagandet av Interreg A-programmet för South Baltic 2014-2020. Programförslaget skickades in till EU-kommissionen i december 2014. Region Skåne har medverkat i interregprojektet TransGovernance där regioner och myndigheter från 9 länder har analyserat erfarenheter från arbetet med transportutveckling i Östersjöområdet. Ansvarsfördelning, samarbetsformer och beslutsprocesser har analyserats ur ett flernivåperspektiv. Utvecklingen i gränsöverskridande storstadsområden har behandlats med Öresundsregionen som ett av exemplen. En viktig fråga har också varit hur resultat och förslag från interregionala analyser kan tas tillvara i den nationella infrastrukturplaneringen. Även samspelet mellan myndigheter, regioner och näringsliv i transportkorridorer har behandlats. Projektet redovisar en mängd erfarenheter från projekt och samarbetsplattformar i olika delar av Östersjöområdet och lämnar förslag till förbättringar. Det avslutades vid ett seminarium i Bryssel i november 2014 med deltagare från bl a EU Kommissionen, det svenska Näringsdepartementet och Trafikverket, regioner, näringsliv och universitet. Region Skåne har också medverkat genom underlag och förslag i det Core Corridor Forum som under 2014 bildats av Komissionens koordinator för huvudkorridoren SkandinavienMedelhavet. Samverkan sker i detta arbete med Näringsdepartementet, Trafikverket och övriga berörda regioner. Även de skånska core hamnarna Malmö och Telleborg medverkar i forumets arbete. Ett annat exempel på projekt inom detta program där vi medverkar är Science Link, som ska utgöra en länk för att överbrygga glappet mellan forskningsanläggningar och företagen och utveckla ett ömsesidigt utnyttjande av forskningsinfrastruktur och kompetens – ett delprojekt inom ramen för det pågående arbetet med att utveckla Baltic Science Link, som är ett flaggskeppsinitiativ i EU:s strategi för Östersjöregionen. Återrapportering 2 Det öppna Skåne 2030 – Skånes regionala utvecklingsstrategi Året inleddes med att förslag till ny regional utvecklingsstrategi var på remiss mellan den 20 januari-31 mars och under denna period anordnades ett tiotal tvärsektoriella remissdialoger runt om i Skåne. Ett par hundra engagerade personer från Skånes kommuner, näringsliv, statliga myndigheter och organisationer samt från den idéburna sektorn valde att träffas i något av Skånes fyra hörn för att diskutera remissförslaget. Parallellt genomfördes en omfattande medborgardialog; både via Skånepanelen (kvantitativ enkätundersökning), diskussion i fokusgrupper och gymnasiedialog. Det kom in drygt hundra officiella remissyttranden och med hänsyn till dessa togs ett slutgiltigt förslag fram som utgår från målbilden om Det öppna Skåne 2030. Förutom målbilden innehåller utvecklingsstrategin ett nuläge där Skånes styrkor och utmaningar identifieras, samt fem prioriterade ställningstaganden med ett antal delstrategier samt några mätbara mål. De fem prioriterade ställningstagandena är: Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortsstruktur Region Skåne 49 (61) Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster Skåne ska vara globalt attraktivt Region Skåne har fått mycket positiv återkoppling från andra aktörer för det faktum att den regionala utvecklingsstrategin har tagits fram i bred dialog med Skånes olika utvecklingsaktörer. Detta ses som en framgångsfaktor och därför har det varit, och kommer att vara, den ständigt återkommande prioriteringen i det fortsatta utvecklingsarbetet att vidhålla och värna den breda dialogen. Syftet med den regionala utvecklingsstrategin är att mana till samverkan och Region Skåne måste som processledare föregå med gott exempel. I juni 2014 beslutade en enhällig regionfullmäktige att ställa sig bakom förslaget till Skånes nya regionala utvecklingsstrategi om Det öppna Skåne 2030, med följande beslut: 1. Regionfullmäktige fastställer föreliggande förslag till Skånes regionala utvecklingsstrategi. 2. Regionfullmäktige beslutar att Skånes regionala utvecklingsstrategi ska ligga till grund för Region Skånes budget och efterföljande verksamhetsplaner. 3. Regionfullmäktige uppmanar de skånska utvecklingsaktörerna att ställa sig bakom föreliggande förslag till Skånes regionala utvecklingsstrategi och att aktivt delta för att genomföra strategins intentioner. 4. Regionfullmäktige uppmanar till samhandling kring strategins intentioner inom olika gemensamma arenor och samverkanskonstellationer. Regionstyrelsen beslutade även följande: 1. Regionstyrelsen uppdrar åt regiondirektören att säkerställa utvecklingsstrategins intentioner inom Region Skånes verksamhet och det långsiktiga åtagandet avseende att leda arbetet kring genomförande. 2. Regionstyrelsen beslutar att samtliga förvaltningar inom Region Skåne ska arbeta med strategins intentioner och ta fram nödvändiga handlingsplaner kring genomförande. I samband med beslutet i juni skickades Skånes regionala utvecklingsstrategi ut i både fysisk och digital form till varit delaktiga i det regionala utvecklingsarbetet; främst politiker och tjänstemän i Skånes kommuner, samt alla aktörer som fått utvecklingsstrategin på remiss. I dagsläget har mer än 2000 exemplar delats ut och efterfrågan är fortsatt stor. Skånes regionala utvecklingsstrategi finns tryckt i olika former: lång- och kortversion, på svenska och engelska, samt i två roliga kortvarianter för att kunna delas ut i marknadsföringssyfte. Den digitala webbplatsen www.skane2030.se är plattformen för arbetet. I april anordnades Attraktionskraft Skåne – en heldagskonferens om Skånes utveckling och attraktionskraft kopplat till den nationella strategin Attraktionskraft Sverige. Den 15 augusti arrangerades Mötesplats Skåne för andra gången. Under en heldag genomfördes 40 seminarier och en direktsänd partiföreträdardebatt – allt med fokus på att diskutera Skånes viktigaste utvecklingsfrågor med sikte på Det öppna Skåne 2030. Runt 1300 personer besökte Mötesplats Skåne, som har blivit den viktigaste mötesarenan i Skåne för att diskutera regionens utveckling. Under hösten har fokus legat på hur målbilden och strategierna i Skånes regionala utvecklingsstrategi ska genomföras. En viktig parameter är att få alla utvecklingsaktörer att känna ägarskap för Skånes utveckling och underlätta för samverkan mellan olika aktörer och sektorer. I november tog regiondirektören beslut Region Skåne 50 (61) om plan för genomförande med aktiviteter för förvekligande av strategin. Fokus ligger på att skapa ägarskap kring Skånes utveckling, både internt och externt. Andra områden rör kommunikation, påverkan, budget, intern verksamhetsplanering, kompetensutveckling, resurser och organisation. Med beslutad strategi inleds nu nästa fas i arbetet där Skåne ska gå från ord till handling och faktiskt genomföra strategin. Region Skåne har ett utpekat ansvar avseende framtagandet av strategin, men även genomförande, uppföljning, utvärdering och samverkan. Att fullfölja strategins åtagande genom Region Skånes egen verksamhet är centralt där Region Skåne kan agera vägledande för andra. Ord, vilja och ambition måste följas av handling. Den regionala utvecklingsstrategin är ingenting om den inte är vägledande och tas med i fortsatt arbete. Region Skånes medarbetare och chefer har en nyckelroll i att vara goda ambassadörer för den regionala utvecklingsstrategin och det regionala utvecklingsansvaret. För RUS genomförande krävs ett brett ägarskap med många ambassadörer som ”lever och andas” det öppna Skåne. Region Skånes för-troendevalda, chefer och medarbetare måste ha kunskap om syftet med den regionala utvecklingsstrategin, Region Skånes utvecklingsuppdrag, kopplingen mellan VP/budget/RUS, och sin egen roll i arbetet. Det regionala utvecklingsarbetet utgörs till stor del av aktiviteter och processer som bedrivs på olika sätt och av olika aktörer. Att få andra aktörer att äga materialet är viktigt så att det inte bara blir Region Skånes strategi. Det krävs ett aktivt arbete med att kontinuerligt kommunicera, synliggöra och driva arbetet för att få andra att känna ökat ägarskap. Region Skånes roll som processledare behöver utvecklas. En viktig del i arbetet blir därmed att aktivt ta med den regionala utvecklingsstrategin i pågående processer, samarbeten och utvecklingsplattformar och vid behov identifiera områden där befintliga samarbetsforum saknas och initiera sådana. För att få en överblick av vilket utvecklingsarbete som sker i Skåne av samtliga aktörer har Region Skåne kartlagt pågående processer och plattformar för samverkan som stöttar önskad utveckling kopplat till de fem ställningstagandena. Kartläggningen pekar också på befintliga planer, strategier och mål som stödjer genomförandet av delstrategierna och pekar mot målbilden Skåne 2030. Arbetet med att ta fram den regionala utvecklingsstrategin inleddes med en kommundialog, Skånesamtalen, där Region Skånes politiska ledning besökte samtliga skånska kommuner. Det finns en efterfrågan, behov och en direkt beställning kring att genomföra något liknande kring nästa steg genomförandet. Därutöver krävs en kontinuerlig, utvecklad och utvidgad extern dialog. Kommuner, statliga myndigheter, högskolor och universitet, näringslivs- och branschorganisationer samt idéburna organisationer har alla ett gemensamt ansvar att arbeta för ett öppet Skåne 2030. Dialogen med dessa aktörer måste fortsätta eftersom det är genom dialog ett ägarskap skapas, fler engagerar sig, lösningar identifieras på komplexa problem, åter-koppling och utvärdering lyfts och diskuteras. Tvärsektoriella nätverk bidrar till ökat samarbete och mer tillit, vilket ger förutsättningar för mera samhandling. Under hösten har Länsstyrelsen Skåne, Trelleborgs kommun och den idéburna intresseorganisationen NÄTVERKET – idéburen sektor Skåne valt att ställa sig bakom Skånes regionala utvecklingsstrategi i sina organisationer; som exempel på hur ägarskapet för utvecklingsstrategin sprids till andra aktörer än Region Skåne. I december lanserades Region Skånes nya hemsida http://rapport.skane.se/huga/ för uppföljning av det regionala utvecklingsarbetet (HUGÅ - Hur har det gått i Skåne 2014?). Aldrig tidigare har det regionala uppföljningsarbetet varit så tydligt kopplat Region Skåne 51 (61) till den regionala utvecklingsstrategin som i år. Samtliga indikatorer som tagits fram för att mäta Skånes utveckling har koppling till de 29 målen i den regionala utvecklingsstrategin. Samverkan inom arbetet med den regionala utvecklingsstrategin Under arbetet med Skånes regionala utvecklingsstrategi har Region Skåne bjudit in Skånes olika utvecklingsaktörer till dialogmöten i olika konstellationer. Förutom med Skånes kommuner, näringsliv och medborgare har Region Skåne haft särskilda sittningar med Länsstyrelsen, statliga myndigheter och Kommunförbundet Skåne vid flera tillfällen. Flera aktörer framförde i sina remissyttranden att de varit med och tagit fram Skånes regionala utvecklingsstrategi via dessa dialogmöten – som ett tydligt bevis på hur de uppfattar sin delaktighet. Region Skånes roll som processledare har stärkts betydligt under året, där en av huvuduppgifterna har varit att hålla dialogen med Skånes utvecklingsaktörer och samordna arbetet. Under arbetets gång har det också blivit allt mer tydligt att samarbetspartners ser Region Skånes roll som processledare och initiativtagare till olika mötesarenor, samarbeten och nya gemensamma projekt. Men Region Skånes roll som processledare behöver utvecklas vidare. En viktig del i arbetet blir att aktivt ta med den regionala utvecklingsstrategin i pågående processer, samarbeten och utvecklingsplattformar och vid behov identifiera områden där befintliga samarbetsforum saknas och initiera sådana. Region Skåne erbjuder redan särskilda mötesarenor för alla aktörer involverade i arbetet med utvecklingsstrategin, såsom Mötesplats Skåne och Attraktionskraft Skåne. Region Skåne bör ta ansvar för att utveckla fler relevanta forum och bjuda in till tvärsektoriella möten med syfte att diskutera Skånes viktigaste framtidsfrågor utifrån breda perspektiv. Genom att skapa arenor för samtal om vilka värderingar och beteenden som påverkar uppdraget i rätt riktning, skapar organisationen en känsla av sammanhang som inspirerar till engagemang. Region Skåne ser att det finns en fortsatt efterfrågan på ökad samverkan i Skåne, och Region Skåne tar ansvar för att underlätta att så sker. Störst framgång under 2014 har samarbetet med den idéburna sektorn varit. Region Skåne har sedan länge god och kontinuerlig kommunikation med de skånska kommunerna, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen i Skåne, men det är först under året 2014 som representanter från den idéburna sektorn tydligt uttryckt uppskattning för att de involveras i arbetet med den nya regionala utvecklingsstrategin och säger sig vilja ta aktiv del i genomförandet. Samverkan inom arbetet Strukturbild för Skåne Sedan 2005 bedrivs arbetet med Strukturbild för Skåne som är ett initiativ för fysisk planering med den regionala skalan i fokus som en del av det regionala utvecklingsarbetet i Skåne. Arbetet drivs av Region Skåne i nära samverkan med Skånes 33 kommuner. Syftet med Strukturbild för Skåne är att koppla samman det regionala utvecklingsarbetet med kommunernas översiktsplanering. Inom arbetet med Strukturbild för Skåne är samverkan och dialog en viktig utgångspunk och arbetet har utvecklats kontinuerligt i dialog med kommunerna. Under våren 2014 genomfördes en ny omgång av rundabordssamtal. Syftet med samtalen var att identifiera och diskutera de frågor kopplat till den fysiska planeringen som är relevanta att arbeta med på regional nivå samt att få inspel till det vidare arbetet. Strategier för Det flerkärniga Skåne, ett gemensamt strategiskt dokument framtaget inom Strukturbild för Skåne, var en viktig utgångspunkt. Fokus för samtalen hamnade snarare på arbetsformer och gemensamma processer än förslag på ämnesområden att arbeta vidare med, även om också detta berördes. Region Skåne 52 (61) En slutsats som blev tydlig under samtalen är att Strukturbild för Skånes funktion som arena för dialog, diskussion och samverkan mellan den kommunala och den regionala nivån är viktig för de skånska kommunerna och att ett gemensamt Skåneperspektiv är en styrka för den kommunala fysiska planeringen. De gemensamma strategierna behöver finnas med som grund på såväl regional som kommunal nivå. I detta behöver kommunerna både uppmuntras och utmanas att i högre utsträckning medverka i det gemensamma arbetet och att använda strategierna. De kommunala tjänstemännen har ett ansvar för att vara bärare av och förankra arbetet med Strukturbild för Skåne i den egna organisationen. För att skapa ett större engagemang är det viktigt att Strukturbild för Skåne arbetar mot såväl en långsiktig som en kortsiktig horisont. Ett sätt som Strukturbild för Skåne har valt att arbeta tillsammans med kommunerna är att de medverkar som exempel i det kunskapsunderlag som tas fram. Under 2014 har arbete pågått med två olika rapporter med detta upplägg. Fokus för dessa har varit klimatsmart planering samt att öka cyklandet i mindre tätorter. Sammanlagt har sju kommuner deltagit som exempel. Kopplat till rapporterna har det även ordnats workshops med bredare deltagande från fler kommuner. Dessutom har de skånska kommunerna involverats i ett arbete om bostadssituationen för studenter och unga vuxna genom deltagande i workshops. Region Skåne deltar genom Strukturbild för Skåne i Trafikverkets projekt Den attraktiva regionen som är ett forsknings- och utvecklingsprojekt med syfte att utveckla samspelet kring ett transportsystem som bidrar till regional utveckling, miljöeffektiv rörlighet och social hållbarhet samt att utveckla samspelet mellan regionala och kommunala aktörer för gemensamma prioriteringar. Deltagandet i projektet tar utgångspunkt i att konkretisera och genomföra strategier för Det flerkärniga Skåne. Projektet har inledningsvis fokuserats på att arbeta för att stärka Helsingborg som tillväxtmotor samt att tillsammans med Kristianstad och Hässleholms kommuner arbeta för att stärka dessas roll som tillväxtmotor i nordöstra Skåne. Denna del av projektet är även med i Tillväxtverket och Boverkets gemensamma program för stärkt lokalt och regionalt samspel mellan fysisk planering och näringslivsutveckling. Arbetet med Helsingborg respektive KristianstadHässleholm kopplas även samman i en gemensam studie kring Skånebanans potential och utveckling. På nationell nivå deltar även bland annat Boverket och SKL i projektet, vilket ger möjlighet till ytterligare dialog. Genom Den attraktiva regionen samverkar Strukturbild för Skåne på ett nytt sätt med kommunerna. För att öka samverkan med angränsade kommuner och regioner har Strukturbild för Skåne tillsammans med Region Halland, Regionförbundet södra Småland, Regionförbundet Kalmar samt Region Blekinge under 2013 inlett ett samarbete där de olika organisationerna bland annat arbetar med att försöka definiera flerkärnighet och regionala kärnor i ett större geografisk perspektiv. Planeringssamverkan Skåne Planeringssamverkan är ett forum som arrangeras av Region Skåne. Den del av verksamheten som arbetar med regional transportinfrastruktur genomför tillsammans med Strukturbild för Skåne, kollektivtrafikmyndigheten och Skånetrafiken dialogmöten och samordning med de 33 skånska kommunerna. Syftet är att förankra och diskutera planeringsunderlagen och förslagen till regional transportinfrastrukturplan. Trafikverket deltar också. Forumet har utvecklats från att mest handla om trafikteknisk planering för kommunernas trafikingenjörer till ett forum där hela Skånes strategiska fysiska samhällsplanering även om det finns en tyngdpunkt på infrastrukturen. Genom att visa på kopplingen mellan de regionala Region Skåne 53 (61) utvecklingsmålen och infrastrukturplaneringen, kan vi bättre samordna och skapa förankring i de skånska kommunernas översiktliga planering. Forumet är ett av de viktigare tillfällena då Region Skåne tar emot synpunkter och förankrar kommunernas önskemål för den regionala transportinfrastrukturplanen. Under år 2014 genomfördes åtta heldagstillfällen, 2 ggr á fyra tillfällen på olika orter i Skåne. Mötestillfällena innehåll workshops, diskussioner, seminarier där den regionala infrastrukturplaneringen behandlades men också kopplingen till den regionala utvecklingsstrategin och nationell infrastrukturplanering. På så sätt får kommunala planerare delta i detta planeringsarbete utöver den planerings som sker i enskilda infrastrukturprojekt. Forumet ger möjlighet för kommunala planerare i Skåne att informera sig om vad som händer i alla skånska kommuner, inom trafikverket och Region Skåne. HMSkåne Arbete med miljöanpassat resande och miljöanpassade transporter sker bl a inom samarbetsplattformen Hållbar Mobilitet Skåne där Region Skåne, Trafikverket, Länsstyrelsen, de skånska kommunerna m fl medverkar. HM Skåne arbetar kontinuerligt för att öka samverkan och kunskapen i regionen inom området hållbara transporter. I samband med infrastruktursatsningen Pågatåg Nordost har man arbetat med olika mobility management åtgärder och informationsinsatser för att öka resandet med kollektivtrafik till och från de nya stationsorterna. Andra satsningar under året har varit att verka för ökad samverkan i cykelfrågor och ökad arbetspendling med cykel, även på lite längre sträckor. Skånskt Bredbandsforum Region Skånes bredbandstrategi beskriver målet att 95 procent av Skånes hushåll och samtliga verksamheter ska ha tillgång till minst 100Mbit/s senast år 2020. Som ett led i att verkställa Bredbandstrategins mål, har Region Skåne startat ett bredbandsforum för Skåne där experter och ledande beslutsfattare möts i ett gemensamt forum i Skåne. Skånskt Bredbandsforum är ett samarbete mellan Region Skåne, Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen Skåne samt näringsliv och akademi. Skånskt Bredbandsforum utgörs av ett kansli (som idag bemannas av SkåNet) och en styrgrupp. Forumets sammansättning ger olika intressenter möjlighet att vara en del av dialogen och få möjlighet till samverkan. Syftet är att förankra och effektivisera bredbandsutbyggnaden genom en bred samverkan mellan regionens samlade kompetenser inom offentlig sektor, näringslivet och akademin i Skåne. Inom ramen för Bredbandsforums uppdrag har Region Skåne startat ett projekt för att stödja utbyggnaden av bredbandsnäten i de skånska kommunerna. I arbetet med att nå bredbandsmålet år 2020 ingår att hjälpa kommunerna i Skåne med bredbandsstrategier och stöd vid dialog med invånare och marknadens aktörer samt stöd i planeringsprocessen med att aggregera efterfrågan. Projektet följer utbyggnaden och ger statistiska underlag till analys av måluppfyllnad och stöd till kommunerna i deras planering och uppföljning. Resultatet ska på ett mätbart sätt visa att målbilden successivt uppfylls. Skånskt ledningsforum Skånskt ledningsforum består av ledningarna för Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne samt Kommunförbundet Skåne och är en arena där frågor av betydelse för Skånes utveckling ska lyftas. Skånskt ledningsforum startades december 2013 och träffas ca 3-4 ggr år och lyfta olika frågor av strategisk betydelse för Skånes utveckling. Det är ett initiativ för att stärka samarbetet i regionen och även skapa förutsättningar för ett samlat skånskt Region Skåne 54 (61) agerande. Teman har inledningsvi varit bostadsbyggande och markanvändning, integrationsfrågor, kompetensutveckling och EU:s nya programperiod. Konkret resultat från mötena är att bilda ett Skånskt bostadsnätverk (se nedan), se över RÖK:en ”Regional överenskommelse för Skåne län om samverkan kring utveckling av etablering för asylsökande, flyktingar och andra invandrare” så att denna etablerade samverkanskonstellation blir en tydligare aktör i det praktiska arbetet med frågorna samt utvecklade uppgifter för Kompetenssamverkan Skåne avseende ungas inträde på arbetsmarknaden. I december 2014 beslutades att forumet ska fortsätta under 2015 med fortsatt fokus på lyfta frågor men även klimat och arbetsmarknad. Skånskt bostadsnätverk Skånes befolkning ökar samtidigt som bostadsbyggandet under lång tid har varit lågt. Det gap som uppstått mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden är nu så stort att det riskerar att hämma tillväxten i Skåne. Skånskt ledningsforum, se ovan, har under 2014 beslutat att bilda ett regionalt bostadsnätverk med fokus på ett ökat bostadsbyggande i Skåne. Syftet med nätverket är att samla bostadsmarknadens aktörer för samverkan kring frågan. Skånepaket/RTIgrupp/Sverigeförhandlingen Inför arbetet med att ta fram de nationella och regionala transportinfrastrukturplanerna för 2014-2025 lämnade Region Skåne tillsammans med de 33 skånska kommunerna under 2012 en gemensam skrivelse till infrastrukturministern med en önskan om ett samarbete med staten kring en sammahållen satsning i Skåne, ett prioriteringspaket kallat Skånepaketet. Arbetsgruppen för Skånepaketet, en utveckling av samverkan kring länstransportplan/RTI-plan, träffades intensivt inför arbetet med ny planomgång. I gruppen deltar representanter från Trafikverket, Länsstyrelsen i Skåne, kommunerna i form av de fyra hörn samarbetena samt Region Skåne. Efter beslut av nuvarande plan pågår redan diskussioner kring arbetet inför kommande planperiod. En mindre konstellation mellan kommunerna och Region Skåne, Samverkan för långsiktig infrastruktursatsningar i Skåne, har bildats som träffas för att utvärdera och lägga upp kommande arbete. Processledning och samverkan inför kommande nationell och regional plan pågår där Sverigeförhandlingen utgör en viktig del. Arbetet med att koordinera olika pågående processer så väl på nationell, regional och kommunal nivå är central i arbetet som t ex Sverigeförhandlingen kopplat till nästa planeringsomgång nationell och regional plan. SPIS Projekten för utbyggnad av spårvagnstrafik i Skåne har fortsatt under året, även om spårvägsprojekten inte är prioriterad i den nationella transportinfrastrukturplanen. Projektet SPIS står för Spårvagn i Skåne och är ett samarbete mellan Region Skåne, Lund, Malmö och Helsingborgs kommuner. SPIS-projektet har finansierats av EU med s.k. ELENA-pengar. Denna stödperiod avslutas i mars 2015, men SPIS-projektet förväntas att fortsätta vidare. Syftet med SPIS är att samverka kring de frågor som är gemensamma för realisering av spårväg i de tre kommunerna. Under de tre åren som har gått har projektet arbetat med samorganisering av utformning och design, kommunikation, finansiering, vagnkoncept och upphandling samt drift- och underhåll. K2 Region Skåne är en av finansiärerna bakom K2 – det nya nationella kompetens- och forskningscentret för kollektivtrafik. K2 är baserat i Lund men har ett nationellt storstadsfokus. Det drivs av Lunds universitet, Malmö högskola och VTI. Ett viktigt syfte Region Skåne 55 (61) med K2 är att skapa en arena för samverkan mellan forskningsinstitutioner, företag, myndigheter och organisationer för att underlätta och främja utvecklings- och innovationsprocesser som stödjer detta övergripande och gemensamma mål. Verksamhetens uppgifter består av att sprida befintlig kunskap, bygga ny kunskap samt se till att forskningsresultat omsätts i praktisk verksamhet, till exempel genom att anordna workshops, utbildningar och seminarier. Efter en uppstartsperiod på två år går nu K2 in i full drift. Region Skåne ser en stor potential i K2 och är därför en aktiv part i dess verksamhet. Landsbygdsobservatorium Länsstyrelsen i Skåne, Region Skåne, SLU Alnarp, LRF och Kommunförbundet Skåne driver sedan 2011 Sveriges första landskapsobservatorium. Observatoriet utgör en digital mötesplats som syftar till ökad kunskap och dialog mellan de aktörer som på olika sätt arbetar med landskapets resurser. Observatoriet kan ses som en del i att sprida den av Sverige ratificerade europeiska landskapskonventionen och att verka för att dess intentioner får genomslagskraft i Skåne. Syftet med observatoriet är att uppnå ett hållbart nyttjande av landskapets resurser genom att bland annat öka dialogen mellan landskapets aktörer, stärka förutsättningarna för en mer medveten samhällsplanering, förändra föreställningen om landskapet som bild till landskapet som system och att lyfta fram och stärka landsbygden och det stadsnära landskapets betydelse i den fysiska planeringen. Landskapsobservatoriet samlar kunskap och kompetens om landskapets utveckling, belyser aktuella händelser, projekt, rapporter, forskning, analyser, statistik, strömningar och tendenser inom landskapsområdet samt utforskar hur landskapet påverkas av politiska beslut, globala och lokala trender etc. Detta kommuniceras genom artiklar, filmer, intervjuer, krönikor, reportage, visualiseringar eller notiser på webbplatsen www.landskapsobservatorium.se. Klimatsamverkan Se avsnittet ”Det miljöstrategiska arbetet för att stärka den regionala utvecklingen” Utveckling av uppföljning, utvärdering, analys och lärande Analys och uppföljning Det regionala utvecklingsarbetet och den regionala utvecklingsstrategin följs upp årligen. På hemsidan presenteras statistik för att visa hur utvecklingen går i Skåne när det gäller områden som befolkningsförändring, inflyttning, utbildning, sysselsättning, näringsliv och folkhälsa. Under 2014 har ett arbete utförts för att göra statistiken mer tillgänglig för medborgare och samarbetspartners. Länk: http://rapport.skane.se/huga/ Region Skåne tar årligen fram befolkningsprognoser för Skåne och dess kommuner. Befolkningsprognoserna är ett viktigt underlag i Region Skånes planeringsarbete. För dimensionering av de olika verksamheterna är den framtida befolkningens storlek och åldersfördelning en viktig komponent. Även andra myndigheter och organisationer använder sig av Region Skånes befolkningsprognoser i sitt planeringsarbete. Befolkningsutvecklingen i Skåne följs löpande och rapporteras på webben. Länk: http://skane.se/sv/Skanes-utveckling/Samhallsanalys/Rapporter-och-publikationer-AO/Skane/ Region Skånes medarbetare tar årligen fram en omvärldsanalys med syfte att vara ett av flera underlag i budget och verksamhetsplanering. Uppdraget är dels att ta fram en rapport och dels att vidareutveckla arbetssättet kring omvärldsanalys i organisationen. Omvärldsanalysen blickar utåt och framåt med en tidshorisont på 3-5 år. Trenderna Region Skåne 56 (61) sätts in i en modell som beskriver relationen dem emellan. De bedöms utifrån parametrarna, strategisk påverkan samt graden av brådska. För respektive trend beskrivs förväntade konsekvenser och strategiska råd. Arbetet sker kontinuerligt under året och under 2014 var ett 70-tal medarbetare med i arbetet. Skåne har under 2014 tagit fram en ny modell för att beräkna målpunktstillgängligheter samtidigt för bil- och kollektivtrafikresor i Skåne. Modellen hanterar ungefärligt det omland som motsvarar ungefär 2 timmars restid utanför länsgränsen både i Sverige och i Danmark. Således kan man beräkna hur många personer alternativt sysselsatta som kan nå en vald målpunkt (adress, ruta, koordinat) eller ett utpekat utbud av målpunkter (t ex sjukhus, apotek, stationer, regionala kärnor, kommuncentra). Modellen kan användas för att utvärdera och värdera kollektivtrafik gentemot bilresor och om man gör detta för ett antal år i följd kan man följa upp förändring i tillgänglighet, dels förändringen av själva närhetsområdena (geografin kring punkten) men även förändringen i antalet personer som innefattas innanför beräkningsområdena. Publikationen ”Tillgänglighet i Öresundsregionen, Tillgänglighetsatlas 2014” är framtagen under året som ett samarbete mellan enheten för samhällsanalys, kollektivtrafikmyndigheten och EU-projektet Örestat III och visar ett antal exempelresultat från modellen. Region Skåne har under perioden 2011-2014 aktivt arbetat som lead partner med Interreg-projektet Örestat III tillsammans med en rad organisationer i Öresundsregionen. Projektet har haft tre huvudsyften: Skapa ny och bättre gränsregional statistik i Öresundsregionen kopplat till den Öresundsregionala utvecklingsstrategin. Skapa en ny modern trespråkig Öresundsdatabas. Säkra den framtida finansiering, särskilt i Sverige. Vad gäller de två första punkterna finns idag en ny Öresundsdatabas på danska, svenska och engelska. Den är laddat med ny statistik som gör det lättare att följa utvecklingen och integrationen i Öresundsregionen. De uppgifter som fanns i den gamla databasen har flyttats till den nya. Fortfarande 14 år efter att Öresundsbron färdigställts saknas statistik över personer som arbetspendlar över riksgräns i nationell officiell statistik i både Sverige, Danmark och Norge. Detta innebär att statistik som beskriver sysselsättningsnivån blir för låg i hela Sverige och särskilt i gränsregionerna. Vidare saknas även uppgifter om lönesummor, arbetslöshet med mera som behövs för att på ett bra och rättvist sätt göra jämförelser mellan exempelvis Skåne och Själland. De positiva effekterna kring gränsregionalitet och EU:s fria marknad som åstadkoms i gränsregioner faller bort och får snarare den motsatta effekten i jämförelser. Vad gäller den framtida finansieringen av Öresundsdatabasen har Örestat III-projektet vänt sig till Nordiska Ministerrådet, Malmö stad och Köpenhamns kommun. Dessa har dock meddelat att de inte avser medfinansiera arbetet med Öresundsdatabasen. Även näringsdepartementet som tidigare arbetade med den gränsregionala statistikdatabasen www.statnord.org har fått en förfrågan om att medfinansiera Öresundsdatabasen med 500 000 sek årligen. Dock har inte Region Skåne erhållit något formellt svar. Region Skåne menar fortsatt att produktionen och tillhandahållandet av statistik med kvalitet är ett statligt ansvar och att det är fel att regionala aktörer själva skall finansiera siffror över pendlare över riksgräns, korrekt sysselsättningsnivå med mera. Det är också ett faktum att flera statliga myndigheter behöver uppgifterna i sitt arbete. Efter Örestat III-projektet avslutande finns endast två organisationer som står för uppdatering och drift för år 2015. Det är Region Skåne och danska staten via Danmarks Statistik. Region Skåne avser dock fortsatt driva frågan gentemot näringsdepartementet om statligt ansvar och finansiering av korrekt statistik för hela Sverige där arbetspendlare över riksgräns ingår. Region Skåne 57 (61) För att följa utvecklingen på arbetsmarknaden och i näringslivet tas årlig sysselsättningsprognos fram. Vart tredje år görs ett större arbete med att även göra en kompetensförsörjningsprognos. Under 2014 har Region Skåne har även tagit fram analyser om strukturomvandlingens effekter och tillverkningsindustrins utveckling och kompetensbehov. Under 2014 gjordes även en rapport om befolkning, arbetsmarknad och näringsliv i Öresundsregionen, vilken var en del av arbetet med interregprojektet ”Job og uddannelse” som avslutades under 2014. Region Skåne är lead partner i Interreg-projektet Örestat III. Projektet syftar till att förbättra den gränsregionala statistiken i Öresundsregionen kopplat till den Öresundsregionala utvecklingsstrategin. Arbetet intensifierades under 2013, bland annat har en modernare och mer användarvänlig databas lanserats och kontinuerligt publiceras statistik som produceras som ett resultat av projektets arbete. Under 2013 påbörjades även det viktiga förankringsarbetet för hur drift och finansiering skall se ut då projektet avslutas 2014. Gränspendlare, personer som flyttar över riksgräns samt annan statistik som avser aktivitet över riksgräns saknas i den officiella statistiken. Projektet har bland annat påpekat detta i ett hittills obesvarat brev till näringsdepartementet där Region Skåne menar att gränsrelationell statistik på sikt skall ingå i svensk officiell statistik. Tills detta är genomfört måste den svenska staten ge Öresundsdatabasen finansiell stöd som den danska staten gör. Öresundsdatabasen innehåller även harmoniserad statistik för Danmark och Sverige som ej tidigare funnits och skapar unika möjligheter att följa arbetsmarknadsutveckling och konjunkturläget i Öresundsregionen. Arbetslöshetsstatistik som arbetats fram under 2013 kommer att publiceras på månadsbasis. Arbete har även lett till att följande statistik finns eller inom kort kommer att publiceras: pendlingsindikator på kvartalsbasis, jämförbar regionalekonomisk statistik, utbildningsstatistik, hushållsstatistik, miljöräkenskaper etcetera. Vid sidan av själva arbetet med Öresundsdatabasen deltar Region Skåne i ett nätverk för den gränsregionala statistiken och öresundsanalyser. Länk: www.orestat.se Utvärdering Region Skåne har med start 2013 börjat med att årligen utvärdera vårt arbete med regional utveckling. Utvärderingen vänder sig till våra samarbetspartners och fungerar som ett NöjdSamarbetsIndex. Här ger våra samarbetspartners oss ett totalbetyg för hur vi varit att samarbeta med kring regional utveckling under det gånga året samt delbetyg inom områdena, tillgänglighet, effektivitet, kompetens och samt kvalitet. Resultatet kan sedan användas i ett förbättringsarbete.” Samverkan med Länsstyrelsen och andra statliga myndigheter Sedan 1998 har Region Skåne ansvar för den regionala utvecklingen i länet, försöksverksamheten och från 2011 har Region Skåne ett permanent ansvar för dessa frågor. Ett samarbete sker med Länsstyrelsen på flera områden. Regelbundna möten mellan Länsstyrelsens ledning och Region Skånes ledning äger rum om aktuella frågor. Samverkan med andra statliga myndigheter sker på olika sätt, bl.a. med Trafikverket kring trafikinfrastrukturfrågor, inom näringslivspolitiken med Tillväxtverket och Vinnova och inom kulturområdet med Kulturrådet. Regionalt sker också samverkan med Arbetsförmedlingen, bl a inom ramen för arbetet med Kompetensplattformen. Samarbetet mellan Region Skåne och Skånes universitet och högskolor är omfattande Samverkan mellan Region Skåne och Länsstyrelsen i Skåne sker inom ramarna för Strukturfondspartnerskapet Skåne-Blekinge där Region Skåne har ordförandeposten och Region Skåne 58 (61) Länsstyrelsen sitter som ledamot. I beredningen av projektansökningarna sker en samverkan med Tillväxtverket och ESF-rådet. Inom interregprogrammet Öresund/Kattegatt/Skagerack sker en motsvarande samverkan. Inom ramen för Strukturbild för Skåne sker en samverkan med Länsstyrelsen och andra myndigheter inom bl.a. den referensgrupp som är knuten till arbetet. I gruppen finns representanter från bland annat Länsstyrelsen i Skåne län, Kommunförbundet Skåne, Malmö Högskola, Lunds universitet, Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet Campus Helsingborg, SLU Alnarp, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, LRF, Skogsstyrelsen, Boverket, Tillväxtverket, Trafikverket, Näringsdepartementet, Sveriges kommuner och landsting samt danska samarbetspartners. Återrapportering 3 Redovisning hur handlingsplanen för jämställd regional tillväxt genomförs i det regionala tillväxtarbetet lämnades in som en särskild rapport vid månadsskiftet nov/dec 2014. Återrapportering 4 Kommersiell service Det Regionala Serviceprogrammet Skåne 2014-2018 syftar till att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt och utveckling i hela Skåne genom att prioritera ramverk och plattformar som kan stödja processer, snarare än att investera i enskilda projekt. Det Regionala Serviceprogrammet Skåne 2014-2018 ska bidra till ett attraktivt Skåne för boende, besökare och företag och ansluter till visionen i den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030 och till andra strategiska utvecklingsdokument på både regional, nationell och EU-nivå. Fungerande kommersiell, offentlig och idéburen service är viktiga förutsättningar för att utveckla hela Skåne men på grund av sämre tillgång till både nationella och regionala medel samt att vi befinner oss i ett läge där en programperiods avslutats och nästa inte kommit igång har gjort att igångsättning av nya projekt och initiativ under 2014 fått stå tillbaka. Istället har betoning lagts på att slutföra igångvarande satsningar och att dra upp riktlinjer för 2015. Det är främst äldre personer av båda könen som i högre grad efterfrågar lokal tillgång på service i form av livsmedel och drivmedel medan yngre personer som är mer lättrörliga inte upplever sig vara lika beroende av närheten till lokal service, utan mera efterfrågar tillgång till bredband med hög kapacitet för att via nätet kunna ta del av utbud och utföra de tjänster man är i behov av. Under de senaste åren kan vi se en tendens i Skåne att serviceläget på landsbygden tenderar att försämras över tid. Fler och fler livsmedelsbutiker på framförallt mindre orter uppger att man får större och större problem att upprätthålla sin verksamhet och därmed servicegraden. I flera mindre orter har detta bidragit till att fullsortimentsbutiken görs om till servicebutik med ett mindre utbud av varor. Det här är en utveckling som står i kontrast mot det allt mer ökande intresset från alltfler människor, främst personer i medelåldern – ofta med barn, som vill bosätta sig på landsbygden i Skåne. En utmaning vi står inför i Skåne är att försöka balansera den minskande servicegraden mot det ökande intresset av att bosätta sig på landsbygden. Region Skåne 59 (61) Tillgången till drivmedel skiljer sig en aning från situationen vad gäller livsmedel i och med att små nischade drivmedelsleverantörer på strategiska orter, ofta i anslutning till någon annan serviceinrättning, etablerar tankställen som inte kräver bemanning. En utveckling i negativ riktning vi kunnat notera är den alltmer försämrade möjligheten till kontanthantering, både för bofasta, företagare, besökare och föreningar på landsbygden. Alltfler banker avecklar kontanthanteringen vilket medverkar till svårigheter för privatpersoner att få tag i kontanter och för företagare och föreningar att kunna bli av med, ibland stora summor, kontanter. Detta är en oroande utveckling som Region Skåne följer med stort intresse för att se om vi i samverkan med andra parter kan hitta lösningar där behovet är som störst. Frågan kring betaltjänster och kontanthantering är också avgörande för många ideella föreningar som inte lyckats lösa hanteringen med elektroniska betallösningar. Under kommande programperiod har avsevärda medel från nationellt håll avsatts för att gynna serviceutveckling på landsbygden och Skåne kommer under de närmaste sex åren att ha möjlighet att ta del av utvecklingsmedel i en omfattning som tidigare inte varit möjlig. Dessa medel från nationellt håll har dock till stor del inriktats mot utveckling av livsmedelsbutiker och drivmedelsanläggningar på landsbygden, utan att ta hänsyn till regionala skillnader av servicebehov. Inriktningen mot livsmedelsbutiker och drivmedelsanläggningar ligger tyvärr inte alls i linje med de insatsområden som angetts i det Regionala Serviceprogrammet för Skåne 2014-2018 och i den regionala utvecklingsstrategin. Region Skåne har det regionala utvecklingsansvaret, men då de medel som från nationellt håll avsatts för serviceutveckling tillförts Landsbygdsprogrammet kommer det att försvåra möjligheten att tillgodose den skånska landbygdens reella behov av serviceutveckling. En utmaning för Region Skåne i rollen som utvecklingsaktör blir därför att under de närmaste åren bidra till samförståndslösningar och samverkansformer, som med hjälp av de resurser som finns tillgängliga, utveckla projekt och initiativ som kan medverka till att servicelösningar kommer till stånd utifrån de förutsättningar som finns och de behov som ska tillgodoses. Initiativ under 2014 Kontanthantering och elektroniska betaltjänster Länsstyrelsen Skåne har av Post och Telestyrelsen (PTS) uppdraget att följa och bevaka utveckling kring kontakthantering och elektroniska betaltjänster. PTS har under 2014 finansierat en förstudie med syfte att kartlägga behovet av olika insatser som rör kontanthantering och betaltjänster i Skåne. Rapporten har beställts av Region Skåne och Länsstyrelsen Skåne och har genomförts av Skånes Hembygdsförbund tillsammans med Hela Sverige ska Leva Skåne. Kombinationen av att Svensk Kassaservice, som utförde kassa-, bank- och plusgirotjänster, lades ned och att många lokala bankkontor inte längre hanterar kontanter skapar nya förutsättningar för föreningar, småföretagare och privatpersoner att hantera betalningar. Detta gäller särskilt på landsbygden där mobil- och bredbandstäcknigen ibland utesluter elektroniska lösningar. För företagare och föreningar uppstår problemen oftast i samband med försäljning, evenemang och kontanthantering. För många äldre och i vissa fall personer med funktionsnedsättning är det vardagsärenden, som att betala räkningar kombinerat med ovilja/okunskap/oförmåga att använda elektroniska betalningslösningar, som innebär svårigheter. Utifrån de resultat som framkommit under förstudien kommer ett genomförandeprojekt att sättas igång under 2015. Resultatet av förstudien finns sammanställt i en rapport kallad Region Skåne 60 (61) ”Betaltjänster för alla? – en förstudie om betaltjänster och kontanthantering i Skåne”. Region Skåne, i egenskap av regional utvecklingsaktör och ansvarig på Länsstyreslen i Skåne har fortlöpande kontakt och samråd kring betaltjänstproblematiken. Regionala tillväxtåtgärder – anslag 1:1 inkl de extra medel som tilldelats Skåne under åren 2013 och 2014 Region Skånes arbete med det regionala tillväxtarbetett finansieras av de två tillväxtfrämjande anslagen; statliga 1:1-anslaget (17 miljoner kr 2013) och de egna regionala skattemedlen (ca 124 miljoner kr 2014). Under året fick dessutom Skåne ett tillägg på 5 miljoner kr till det statliga anslaget. Region Skåne har sedan 2005 arbetat med att bevilja affärsutvecklingscheckar till små- och medelstora företag i Skåne. Medlen har kommit från Tillväxtverkets program och efterfrågan har varit stor och effekten bra. Medlen har fördelats av ett partnerskap bestående av Region Skåne, Almi Skåne, IUC Skåne och Invest in Skåne/ Enterprise Europé Network. Eftersom efterfrågan har varit stor och checkarna har gett ett bra resultat har Region Skåne valt att lägga extra tillägget på 5 miljoner kr in i detta sammanhang. Det har möjliggjort att företag har kunnat söka denna typ av checkar under hela året och inte bara under våren, som det hade varit enbart med Tillväxtverkets medel. Att avsätta resurserna till detta har bedömts ligga väl i linje med de ambitioner som funnits med dessa extra resurser. Nedan redogörs för dessa extra resurser samt i en separat redovisning i anslutning till denna verksamhetsredovisning. Under 2014 fick Skåne ytterligare ett tillägg på 5 miljoner kr till det statliga anslaget. Detta tillägg tilldelades de regioner i Sverige som bedömdes behöva stärka konkurrenskraften. Region Skåne har särskilt fokuserat på insatser, inom ramen för denna satsning, som är inriktade på att förbättra omställningsförmåga och förnyelse av näringslivet. Skåne behöver prestera bättre som tillväxtmotor. Detta har bedömts kunna leda till att Skånes ekonomiska tillväxt framöver inte behöver vara lägre relativt de övriga storstadsregionerna. Detta har också bedömts kunna leda till en bättre position vad gäller den skånska sysselsättningsgraden som är lägst i landet och därför har Region Skåne valt att satsa på små- och medelstora företag då fyra av fem arbetstillfällen skapas i dessa företag. Region Skåne har sedan 2005 arbetat med och beviljat affärsutvecklingscheckar till små- och medelstora företag i Skåne. Medlen har kommit från Tillväxtverkets program och efterfrågan har varit stor och effekten bra. Medlen har fördelats av ett partnerskap bestående av Region Skåne, Almi Skåne, IUC Skåne och Invest in Skåne/ Enterprise Europe Network . Eftersom efterfrågan har varit stor och checkarna har gett ett bra resultat har Region Skåne valt att lägga det extra tillägget på 5 miljoner kr in i detta sammanhang. Det har möjliggjort att företag har kunnat söka denna typ av checkar under hela året och inte bara under våren, som det hade varit enbart med Tillväxtverkets medel. Att avsätta resurserna till detta har bedömts ligga väl i linje med de ambitioner som funnits med dessa extra resurser, samt med Regionala tillväxtnämndens beslut från 2013-09-27 där tre insatsområden för det extra 1:1anslaget fastställdes. De tre insatsområdena är stimulansåtgärder riktade mot små och medelstora företag, främja export i små- och medelstora företag samt att Arbeta med ”open innovation” i Skånes främsta innovationsmiljöer. Region Skåne 61 (61) Under 2014 har anslaget givit oss möjlighet att erbjuda ytterligare sex företag en affärsutvecklingscheck inriktad mot produktutveckling (2 740 000 kr) samt tio ytterligare företag en affärsutvecklingscheck inriktad mot internationalisering (2 217 500 kr). Dessa affärsutvecklingscheckar går i linje med insatsområdena ett och två som Regionala Tillväxtnämnden beslutade om. Vi bedömer att de långsiktiga effekterna är positiva utifrån tidigare analyser av affärsutvecklingscheckarnas inverkan på tillväxt hos de berörda företagen. Båda anslagen, det statliga och det regionala, styrs av samma regionala styr- och måldokument, vilka i sina utgångspunkter är starkt kopplade till den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013 inklusive de tydliganden i regeringens skrivelse 2009/ 10:221 om strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Då Region Skåne beslutat att inte använda sig av möjligheten att ge företagsstöd är dessutom reglerna för användningen av de två anslagen i stort sett identiska. Vilket av anslagen som används till ett visst insatsområde är därför en relativt öppen fråga, vilket innebär att det ger en ofullständig bild av Region Skånes regionala tillväxtfrämjande arbete om endast medelsanvändningen av 1:1-anslaget tas i beaktande. Trots det kan sägas att medelsanvändningen av 1:1 anslaget har varit främst inriktat på satsningar relaterade till att främja den skånska innovationskraften och klusterutveckling, vilket innebär att prioriteringen – innovation och förnyelse – i den nationella strategin har varit i fokus. Mätta Ivarsson Ordförande Mikael Stamming Utvecklingsdirektör Region Skåne
