Planbeskrivning Bergtunneldelen_Samråd.indd
Transcription
Planbeskrivning Bergtunneldelen_Samråd.indd
Dnr: 2015-06 Samrådshandling, 2015-04-01 Hamnen BRUNNSBERG HÅ Stationen CENTRUM KARLBERG VARBERG Sjukhus Vä s tk us MARIEDAL tv ä g en Varbergs fästning SÖRSE Koloniområde Ko om Hästhaga BREARED Tillägg till 24 plan- och genomförandebeskrivningar Ändring av detaljplaner för Västkustbanan genom Varberg, Bergtunneldelen Varbergs kommun Detaljplanens process Planen upprättas med normalt förfarande i enlighet med Plan- och bygglagens (PBL 2010:900) regler. Normalt förfarande används när föreslagen detaljplan bedöms ha ett stort intresse för allmänheten, antas innebära betydande miljöpåverkan eller möjliggör en förändring i strid mot gällande översiktsplan. Aktuellt förslag till ändring av detaljplaner för bergtunneldelen av Varbergstunneln förväntas vara av stort intresse för allmänheten samt antas innebära betydande miljöpåverkan. I övrigt anses planförslaget överensstämma med gällande översiktsplan. I ett första skede upprättas samrådshandlingar. Under samrådstiden har sakägare, länsstyrelse, myndigheter, intresseorganisationer, övriga intressenter och allmänhet möjlighet att tycka till om förslaget. Inkomna synpunkter resulterar i en samrådsredogörelse samt eventuell bearbetning av förslaget. Därefter upprättas granskningshandlingar. Under granskningstiden har ovanstående krets ännu ett tillfälle att komma med synpunkter. Inkomna synpunkter resulterar i ett granskningsutlåtande samt i eventuella justeringar av förslaget. Efter ett nytt politiskt ställningstagande kan planförslaget föras till antagande av kommunfullmäktige och vinner efter länsstyrelsens prövning laga kraft. Program Samråd Granskning Antagande Tidplan Planprogram 2007, reviderat 2009-02-03 Samråd andra kvartalet 2015 Granskning fjärde kvartalet 2015 Antagande första kvartalet 2016 Planhandlingar Följande handlingar ingår i Tillägg till befintliga detaljplaner: Plankarta med bestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning (denna handling) Grundkarta Fastighetsförteckning Behovsbedömning Miljökonsekvensbeskrivning Program för detaljplan för Västkustbanan genom Varberg, godkänt 2009-02-03 med tillhörande programsamrådsredogörelse, 2008-12-17 Information Planhandlingarna (ej fastighetsförteckning) finns på Varbergs kommuns webbplats, www.varberg.se/aktuellaplaner Planhandlingarna i sin helhet finns tillgängliga på: Stadsbyggnadskontoret, Östra Långgatan 27, Varberg samt Stadsbiblioteket, Kulturhuset Komedianten, Engelbrektsgatan 7, Varberg Samrådstid: 2015-04-08 t.o.m. 2015-06-08 Underlag för detaljplanen Följande handlingar har tagits fram som underlag till detaljplanen: • VA-utredning till detaljplaner för Varbergstunneln, Tyréns 2015-04-01 • Riskanalys Farligt gods, Faveo 2015-03-02 • Trafikutredning Varbergs nya stationsområde, Sweco 2015-01 samt PM/komplettering av Trafikutredningen, Sweco 2015-01-29 Följande handlingar tas fram i projekt Varbergstunneln och utgör underlag till detaljplanen: • Järnvägsplan för Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra, Trafikverket, projektnummer 101107 (pågående) • Miljökonsekvensbeskrivning till järnvägsplan för Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra, Trafikverket (pågående) • Gestaltningsprogram, Trafikverket (pågående) • Barnkonsekvensanalys, Trafikverket (pågående) • PM Buller, Trafikverket (pågående) • PM Vibrationer, Trafikverket (pågående) • PM Stomljud, Trafikverket (pågående) • PM Elektromagnetiska fält, Trafikverket (pågående) • PM Luftmiljö, Trafikverket (pågående) • PM Naturmiljöinventeringar, Trafikverket (pågående) • PM Kulturmijö, Trafikverket (pågående) • PM Riskanalys Natura 2000, Trafikverket (pågående) • PM Risk och säkerhet, Trafikverket (pågående) • Rapport Naturmiljöinventeringar och naturvärden inom projekt Varbergstunneln, EnviroPlanning (2013) Fram till järnvägsplanens granskningsskede kommer ytterligare kompletterande handlingar att tas fram. Innehåll Inledning 6 Syfte 6 Plandata 6 Betydande miljöpåverkan 6 Uppdrag 6 Projektet och dess sammanhang 8 Sammanfattning av planförslaget 10 Tidigare ställningstaganden 12 Riksintressen och förordnanden 12 Planer och program 14 Befintliga förhållanden 19 Bebyggelse 19 Natur- och rekreation 20 Mark- och vattenförhållanden 22 Teknisk försörjning 23 Planförslag 24 Järnvägsanläggning 24 Trafik 26 Teknisk försörjning 26 Risk och säkerhet 26 Genomförande av projektet 30 Genomförandetid 30 Organisatoriska frågor 30 Tekniska frågor 40 Ekonomiska frågor 40 Konsekvenser 41 Miljökonsekvenser 41 Sociala konsekvenser 42 Ekonomiska konsekvenser 42 Medverkande 43 Inledning Syfte Syftet med detaljplanen för Västkustbanan genom Varberg, bergtunneldelen, är att möjliggöra utbyggnad av järnvägstunnel under centrala Varberg. Utbyggnaden består av en spårtunnel för dubbelspår och en service- och räddningstunnel som löper parallellt med spårtunneln. Detaljplan tas fram som ett tillägg till gällande detaljplaner som redan i dag finns inom planområdet (ovanför tunnlarna). Detta innebär att gällande detaljplaner ändras så att utbyggnaden av tunnlarna möjliggörs, men att befitliga detaljplaner i övrigt fortsätter att gälla jämsides med detta tillägg. Plandata Planområdet är ett långsmalt område som sträcker sig genom centrala Varberg, med början i norr i höjd med Magasinsgatan och med slut i söder vid Västkustvägen. Planområdet är cirka 2,4 kilometer långt och varierar i bredd mellan 40-280 meter, se Figur 1. Betydande miljöpåverkan En behovsbedömning av miljöpåverkan har gjorts. Detaljplanens genomförande bedöms medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 11§ miljöbalken. Därför har en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättats. Miljökonsekvensbeskrivningen för detaljplanerna fokuserar på att utreda konsekvenserna av Västkustbanan genom Varberg under driftskedet. Miljökonsekvensbeskrivningen ingår i planhandlingarna och redovisas i ett särskilt dokument. En sammanfattning av MKB:n finns längst bak i denna handling. Detaljplanernas MKB använder sig till stora delar av underlag från Trafikverkets utredningar. Flertalet av dessa utredningar pågår vilket gör att MKB:n kommer att utvecklas till granskningsskedet. Uppdrag Byggnadsnämnden beslutade 2013-10-03 att påbörja planprövning för detaljplaner för Varbergstunneln. 6 Inledning Väg 41 E6 Getteröns naturreservat GÖINGEGÅRDEN LUGNET Getteröbron LASSABACKA Värnamoväge n Hamnen BRUNNSBERG HÅSTEN Stationen CENTRUM KARLBERG Sjukhus Vä s tk us MARIEDAL tv ä g en VARBERG Varbergs fästning SÖRSE Koloniområde Koloniområde te rle d en Hästhaga Ös BREARED APELVIKEN VAREBORG Planområde 0 1 2 km © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 1. Planområdets avgränsning Inledning 7 Projektet och dess sammanhang Bakgrund Västkustbanan mellan Göteborg och Lund är en av Sveriges viktigaste järnvägar för både persontrafik och godstrafik på regional och nationell nivå. Sedan 1980-talet har Västkustbanan successivt byggts ut från enkelspår till dubbelspår, med avsikten att skapa ett snabbt, effektivt och miljövänligt transportmedel. Idag är cirka 85% av banan utbyggd till dubbelspår och i Halland är det endast sträckan Varberg-Hamra som fortfarande är enkelspårig. Trafikverket planerar därför en utbyggnad till dubbelspår utmed denna sträcka med en tunnel under centrala Varberg. Övergripande beskrivning av projektet Projektet Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra, omfattar en utbyggnad till dubbelspår av Västkustbanan mellan Varberg och Hamra, en sträcka på cirka 7,5 km. Norrifrån börjar utbyggnaden vid befintliga dubbelspår cirka 1,2 km norr om Getterövägen. Därifrån och söderut sker ny utbyggnad i markplan fram till cirka 100 meter norr om Monarkbäcken där nedsänkningen av spåren börjar och spåren går ner i ett tråg. På ett område som sträcker sig cirka 1000 meter norr om Getteröbron kommer en ny godsbangård att anläggas väster om befintlig Västkustbana. Bangården kommer som bredast (inklusive befintlig Västkustbana) vara cirka 50 meter men smalna av till cirka 15-20 mot norr och söder. Ett nytt läge för Varbergs station planeras cirka 150 meter norr om befintlig station. Det nya plattformsområdet kommer att i huvudsak ligga nedsänkt i det öppna tråget. Direkt söder om plattformarna övergår det öppna tråget i en täckt betongtunnel. Inom kvarteret ovan betongtunneln kommer Varbergs nya stationsområde med nedgångar till plattformarna att anläggas. Ungefär i höjd med Engelbrektsgatan övergår betongtunneln i en cirka 3 km lång bergtunnel. Bergtunneln går under befintlig bebyggelse med ett varierande djup mellan 8-25 meter under markytan och mynnar i Breareds rekreationsområde. Tunneln utformas som en dubbelspårstunnel med en parallell servicetunnel som även ska tjäna som räddningstunnel. Servicetunnelns norra mynning är placerad i Järnvägsparken, i centrala Varberg, och den södra är belägen inom Breareds rekreationsområde. Den nya järnvägen ansluter till befintlig järnväg vid Hamra. Figur 2. 8 Inledning De olika delarna i projekt Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra. Möjlig stadsutveckling i anslutning till järnvägsutbyggnaden Varbergs kommun står inför en omfattande stadsomvandling. Industrihamnen planeras att flytta från stadens centrala delar åt nordväst där den nya Farehamnen anläggs. I kombination med att järnvägen förläggs i tunnel samt att bangården flyttas norrut frigörs stora ytor mark. Detta möjliggör för stadskärnan att växa mot havet och en ny stadsdel, Västerport, kan utvecklas. Stadsomvandlingen bedrivs samlat i ett stadsutvecklingsprojekt där Farehamnen, Varbergstunneln och Västerport utgör delprojekt. Parallella processer för järnvägsutbyggnaden Projekt Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra, drivs av Trafikverket i samverkan med Varbergs kommun, Region Halland och Jernhusen. Projektet består av tre olika processer som är beroende av varandra: detaljplan, järnvägsplan och miljötillstånd. Figur 3. Parallella processer i projekt Varbergstunneln, Varberg-Hamra. Inledning 9 Framtagande av detaljplaner längs sträckan Parallellt med denna detaljplan tas ytterligare en detaljplan fram för sträckan Varberg- Hamra, vilken omfattar norra och södra delen. Detaljplanerna ska, tillsammans med järnvägsplanen, göra det möjligt att bygga dubbelspår i markplan, tråg och tunnel längs sträckan. Detaljplanerna kommer endast att beröra de delar av järnvägen som går genom detaljplanelagda delar av stadsområdet och där detaljplaneändringar är nödvändiga samt områden som bedömts nödvändiga att planlägga för järnvägsändamål. I övriga delar regleras den framtida markanvändningen endast av järnvägsplanen. Av den anledningen ser järnvägsplanens och detaljplanernas avgränsningar olika ut. Detaljplanernas avgränsning beskrivs nedan och illustreras i Figur 4 1. Detaljplan för Västkustbanan genom Varberg, norra och södra delen Ny detaljplan behövs för delar av den norra och södra delen för järnvägsplaneområdet, se två separata områden i Figur 4. 2. Tillägg till 24 detaljplaner - Ändring av detaljplaner för Västkustbanan genom Varberg, bergtunneldelen (denna handling) Utmed den sträcka där järnvägen ligger i tunnel under centrala Varberg finns 24 gällande detaljplaner. För att möjliggöra järnväg i tunnel under befintlig bebyggelse skapas ett tillägg till de gällande detaljplanerna. Detta innebär att de gällande detaljplanerna fortsätter att gälla jämsides med tillägg till dessa. Sammanfattning av planförslaget Detaljplanen hanterar delar av järnvägsutbyggnaden genom Varberg som berör mark som sedan tidigare är detaljplanelagd och där det inte har ansetts nödvändigt att göra ny detaljplan. Detta innebär att denna plan möjliggör byggande av järnvägstunnel med början i norr i höjd med Magasinsgatan och med slut i söder vid Västkustvägen. Planen tillåter att järnvägstrafik får anläggas i tunnel under både kvartersmark och allmän platsmark. En service- och räddningstunnel löper parallellt med dubbelspårtunneln för vilken två mynningar planeras. Den norra mynningen, vilken omfattas av denna detaljplan, planeras i järnvägsparken, norr om Otto Torells gata. Service- och räddningstunnelns södra mynning planeras Breareds rekreationsområde, men omfattas inte av denna detaljplan utan ingår i detaljplanen för norra och södra delen av järnvägssträckningen. För att skydda tunnelanläggningen finns det i detaljplanen restriktioner för all form av arbete i berg inom hela planområdet. För att skydda mark och bebyggelse kommer tunnlarna att tätas för att minimera grundvattensänkningen. I arbetet med tunneln och järnvägen kommer åtgärder för att minimera stomljudet utföras. 10 Inledning Väg 41 E6 Getteröns naturreservat GÖINGEGÅRDEN LUGNET Getteröbron LASSABACKA Värnamoväge n Hamnen BRUNNSBERG HÅSTEN Stationen CENTRUM KARLBERG Sjukhus Vä s tk us MARIEDAL tv ä g en VARBERG Varbergs fästning SÖRSE Koloniområde Koloniområde te rle d en Hästhaga Ös BREARED APELVIKEN VAREBORG Planområde tillägg Planområde detaljplan Ny sträckning järnväg 0 1 2 km © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 4. Planområden och ny järnvägssträckning. Inledning 11 Tidigare ställningstaganden Riksintressen och förordnanden Riksintressen är geografiska områden som har pekats ut för att de innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter. Riksintressen kan gälla för områden som är skyddsvärda på grund av sina speciella natur- och kulturvärden, såväl som för områden som är av betydelse för ett speciellt nyttjande (kommunikationer, energiproduktion, totalförsvaret med mera). Bestämmelser om riksintressen finns i 3 och 4 kap miljöbalken. Riksintressen enligt 3 kap utses av centrala myndigheter inom sina respektive ansvarsområden, medan riksintressen enligt 4 kap beslutas av riksdagen och anges direkt i lagtexten. Planområdet berör tre riksintressen; riksintresse för kommunikation (3 kap miljöbalken), riksintresse för kulturmiljövård (3 kap miljöbalken) och riksintresse för kustzon (4 kap miljöbalken). se Figur 5 Planområdet berörs inte av några förordnanden, så som till exempel strandskydd, naturreservat eller naturminne. Riksintresse för kustzon Hela Varbergs kustområde, väster om väg E6, är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området. Vid bedömning av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas. Bestämmelserna utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter, det lokala näringslivet eller för utförandet av anläggningar som behövs för totalförsvaret. Planens genomförande bedöms inte utgöra en negativ påverkan på riksintresset. Riksintressen för kommunikation - järnväg och anläggning för tågtrafik Västkustbanan, med befintlig station i Varberg, växlingsbangård och järnväg på sträckan Varberg-Hamra, är av riksintresse. Västkustbanan är av internationell betydelse och ingår i det utpekade TEN-T nätet, Transeuropeiska transportnätet, som är satsningar från EU:s sida på infrastruktur som kopplar samman Europa. Banan sträcker sig från Göteborg till Lund och är en mycket viktig bana för personoch godstågstrafik. Banan ingår även i det utpekade strategiska godsnätet. Även tillåtlighetskorridoren för planerad utbyggnad på sträckan Varberg-Hamra är av riksintresse. Riksintresse för kulturmiljövård, Varbergs innerstad Varbergs stadskärna, inklusive Platsarna och kurortsområdet, är av riksintresse för kulturmiljövård. Riksintresset består av medeltida slott och fästning med bevarade delar från såväl dansk som svensk tid. Det äldre stadsområdet ”Platsarna” med enkel trähusbebyggelse från 1800-talet. Innerstaden med rutnätsplan från 1660-talet, småskalig trähusbebyggelse från 1700- och 1800-talen och monumental stenbebyggelse från ca 1860-1910 samt Kustsanatoriet med välbevarad miljö. Förändringar av befintlig bebyggelse och andra anläggningar av betydelse för områdets samlade miljökaraktär samt rivningar prövas restriktivt. Samråd bör tas med länsstyrelsen om förändringar övervägs som påtagligt kan inverka på miljöns kulturhistoriska värde. Förändringar i kulturmiljön beskrivs i detaljplanens MKB. Eftersom järnvägen delvis dras i tunnel kan miljön kring kulturvärden komma att förbättras. 12 Tidigare ställningstaganden Väg 41 E6 GÖINGEGÅRDEN Getteröns naturreservat LUGNET Getteröbron LASSABACKA Värnamoväge n Hamnen BRUNNSBERG HÅSTEN Stationen CENTRUM KARLBERG Sjukhus Vä s tk u s MARIEDAL t vä g en VARBERG Varbergs fästning SÖRSE Koloniområde Koloniområde APELVIKEN Ös BREARED te rle d en Hästhaga VAREBORG RI kulturmiljövård RI sjöfart Natura 2000 RI väg RI friluftsliv RAMSAR-område RI hamn RI naturvård Strandskydd utvidgat RI järnväg RI kustzon Strandskydd generellt RI järnväg - planerad Naturreservat Figur 5. Karta över riksintressen (förkortas som RI) och förordnanden. Se även miljökonsekvensbeskrivningen. Tidigare ställningstaganden 13 Planer och program Översiktsplaner Föreslagen sträckning av tunneln följer den kommunomfattande översiktsplanen samt den fördjupade översiktsplanen för stadsområdet (båda antagna av kommunfullmäktige 2010). I gällande översiktsplan framgår att en utbyggnad av Västkustbanan till dubbelspår i en tunnel under staden ska möjliggöras. Ett järnvägsreservat för tunneln finns. Av planens inriktningar framgår att utbyggnaden ska prioriteras och att ingen bebyggelse får tillkomma som förhindrar utbyggnaden av dubbelspår på Västkustbanan med tunnel genom Varbergs stad och nytt stationsområde. Även den fördjupade översiktsplanen för stadsområdet stödjer och möjliggör utbyggnaden av Västkustbanan till dubbelspår och tunnel under staden. I fördjupningen finns järnvägsreservat för järnvägen ovan mark, i den sträckning som nu planeras. Fördjupningen lyfter också fram de stadsutvecklingsmöjligheter som järnvägens nya dragning i en tunnel under staden möjliggör, i form av utveckling av nya stadsområden och bättre tillgänglighet mellan staden och havet. Förstudie för utbyggnad av dubbelspår delen Varberg – Hamra År 2000 gjordes en förstudie för delen Varberg-Hamra. I denna förstudie beskrevs effekter och konsekvenser av tre olika utbyggnadsalternativ, nämligen utmed befintlig sträckning, i tunnel under staden samt öster om staden, längs med motorvägen. Med hänsyn till de i förstudien redovisade positiva effekter vad avser främst samhällsutveckling samt trafik och miljö beslutade Banverket att gå vidare med systemalternativet Tunnel under staden. Järnvägsutredning År 2002 gjordes en järnvägsutredning där två tunnelalternativ, en Stadsmiljötunnel (SMTÖ) och en Centrumtunnel (CT) studerades. De båda tunnelalternativen jämfördes mot alternativet att inte göra någon åtgärd och låta järnvägen ligga kvar i befintligt läge. I september 2003 beslutade dåvarande Banverket att utredningsalternativ Stadsmiljötunnel (SMTÖ) ska ligga till grund för fortsatt arbete med järnvägsplan och projektering. Med järnvägsutredningen som grund fattade regeringen beslut om att ge projektet tillåtlighet enligt kap 17 miljöbalken. Tillåtlighetsbeslutet fattades den 21 mars 2013. Planprogram Ett program för detaljplan för Västkustbanan genom Varberg har tagits fram vilket godkändes i Kommunstyrelsens arbetsutskott 2009. Planprogrammet omfattar den korridor för tunnel, anslutande bana samt bangård som tagits fram i samband med järnvägsutredningen. Programmet omfattar, förutom själva spårområdet, även mark för bulleråtgärder, schakt, tunnelmynningar med mera kring spåret. Gällande detaljplaner Föreliggande detaljplan kommer att utgöra tillägg till 24 gällande detaljplaner. Detta innebär att de gällande detaljplanerna fortsätter att gälla jämsides med detta tillägg. Gällande detaljplaner redovisas i tabell nedan och i Figur 6 på motstående sida. I tabellen nedan anges planerna från norr till söder. Sex av planerna har en genomförandetid som fortfarande gäller. Gällande genomförandetid innebär att fastighetsägare har rätt att genomföra det planen medger och kommunen kan inte, utan att ersätta fastighetsägare, ändra planen. Aktuell ändringsplan utgör ingen begränsning av de byggrätter gällande detaljplaner medger. 14 Tidigare ställningstaganden Plannummer nummerordn. Namn Genomförandetid pågår t.o.m 1 Stadsplan 1934 - 68 Stadsplanekarta över kvarteret Lagmannen och Kommersrådet mm. - 166 Kvarteret Berget mm. - 356 Detaljplan för Prosten 8 2017-12-31 366 Detaljplan för Prosten 9 2016-12-31 83 Förslag till ändring av stadsplanen för del av södra hamnvägen mm - 345 Brunnsparken 5 2015-12-31 285 Detaljplan för delar av Kungsgatan och Torggatan - 105 Förslag till ändring i stadsplan för kvarteret Läkaren - 378 Detaljplan för stadshotellet- del av Läkaren 9 och Getakärr 3:46 2016-12-29 47 Stadsplanekarta över kvarteren Magistern och Kronofogden - 228 Detaljplan kvarter bomlyckan - 52 Stadsplanekarta över kvarteret Igladammen och Freden - 34 Stadsplanekarta över kvarteret Spiggen m.m. - 78 Förslag till ändring i stadsplanen för kvarteret Spiggen - 95 Förslag till ändring i stadsplanen för Landerigatan - !! ! ( ( ( ! ( ! ( ( ! (! 68 166 356 366 285 345 ! ( ! ( Stadsplan1 378 83 ! ( 43 ! (! ( ! (! ( ! ( ! ( ! ( 105 47 ! ( ! ( ! ( 228 75 52 374 34 78 399 95 Gällande detaljplaner med genomförandetid kvar Gällande detaljplaner Gällande detaljplan Stadsplan 1 Figur 6. ( ! (! ! ( ! ( 57 Planområde 41 183 0 91 0,125 0,25 0,5 0,75 1 Km © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Kartan visar vilka detaljplaner (24 st) som berörs av tilläggen i denna detalj plan. Tidigare ställningstaganden 15 Plannummer nummerordn. Namn Genomförandetid pågår t.o.m 41 Stadsplanekarta över kvarteren Löjan, Stenbiten mm. - 57 Stadsplanekarta över del av Mariedalsområdet - 43 Stadsplanekarta över kvarteret Freden mm. - 75 Stadsplanekarta över del av Mariedalsområdet - 374 Sörse- del av Getakärr 5:1, söder om förskolan Rundgården 2020-12-31 183 Sörsedammsområdet - 399 Detaljplan för Sörsedammen 2 mm, Sörsedammen del av 2024-01-30 Getakärr 6:71 och 5:1 91 Förslag till stadsplan för del av Varberg Sörsedammsområdet - Berörda fastighetsplaner I så kallade fastighetsplaner (tidigare tomtindelningar) har kommunen för vissa detaljplaner tidigare även lagt till bestämmelser om markens indelning i fastigheter, servitut, ledningsrätt och liknande. För att möjliggöra fastighetsbildning för tunnel behöver dessa upphävas under mark eller i sin helhet, se under rubriken Genomförande av projektet, Fastighetsplaner som upphävs. Inom planområdet finns 29 fastighetsplaner: Dessa listas nedan från norr till söder och redovisas på motstående sida på karta i Figur 7. Tomtindelning för kvarteret Prosten (1383K-12/1952), fastställd 3 juli 1952. Tomtindelning för kvarteret Gästgivaren (1383K-15/1953), fastställd 17 augusti 1953. Tomtindelning för kvarteret Magistern (1383K-11/1931), fastställd 20 april 1931. Tomtindelning för del av kvarter Bagaren ( 13-VAR-531), fastställd 9 februari 1982 Tomtindelning för kvarteret Folkskolan (1383K-60/1963), fastställd 26 februari 1963. Tomtindelning för kvarteret Gyltalyckan (1383K-19/1955), fastställd 16 februari 1955 Tomtindelning för kvarteret Igladammen (1383K-31/1943), fastställd 13 februari 1943 Tomtindelning för kvarteret Igladammen (1383K-69/1961), fastställd 8 september 1961. Tomtindelning för kvarteret Igladammen ( 1383K-9/1955), fastställd 4 december 1954 Tomtindelning för kvarteret Freden (1383K-1/1953), fastställd 9 januari 1953 Tomtindelning inom kvarteret Lubben (1383K-15/1938), fastställd 27 november 1937. Tomtindelning för kvarteret Lubben (1383K-24/1966), fastställd 5 april 1966. Tomtindelning för del av kvarteret Lubben (1383K-138/1966), fastställd 22 september 1966. Tomtindelning inom kvarteret Siken (1383K-53/1938), fastställd 30 december 1937. Tomtindelning inom kvarteret Siken (1383K-10/1944), fastställd 14 mars 1944. Tomtindelning för kvarteret Siken (1383K-35/1952), fastställd 9 september 1952. Tomtindelning för kvarteret Laken (1383K-75/1956), fastställd 11 december 1956. Tomtindelning för kvarteret Laken (1383K-15/1963), fastställd 12 januari 1963. Tomtindelning för kvarteret Stenbiten (1383K-33/1954), fastställd 6 april 1954. Tomtindelning för kvarteret Stenbiten (1383K-19/1938), fastställd 27 november 1937. 16 Tidigare ställningstaganden PROSTEN 1383K-12/1952 GÄSTGIVAREN 1383K-15/1953 MAGISTERN BAGAREN 1383K-11/1931 13-VAR-531 IGLADAMMEN FOLKSKOLAN 1383K-31/1943 1383K-60/1963 GYLTALYCKAN 1383K-19/1955 IGLADAMMEN FREDEN 1383K-69/1961 1383K-1/1953 IGLADAMMEN 1383K-9/1955 LUBBEN LUBBEN 1383K-24/1966 LUBBEN 1383K-15/1938 1383K-138/1966 LAKEN 1383K-75/1956 SIKEN LAKEN 1383K-10/1944 1383K-15/1963 SIKEN 1383K-53/1938 GÄDDAN 1383K-74/1956 SIKEN KRABBAN 1383K-35/1952 1383K-80/1962 RÄKAN 1383K-83/1962 STENBITEN 1383K-33/1954 MARIEDAL STENBITEN OSTRONET 1383K-19/1938 1383K-82/1962 MUSSLAN 1383K-159/1971 SÖRSEDAMMEN 13-VAR-368 1383K-84/1962 STENBITEN GÄDDAN 1383K-16/1963 1383K-72/1956 Figur 7. Fastighetsplaner inom planområdet. Tidigare ställningstaganden 17 Tomtindelning för kvarteret Stenbiten (1383K-72/1956), fastställd 14 december 1956. Tomtindelning för kvarteret Gäddan (383K-74/1956), fastställd 17 december 1956. Tomtindelning för kvarteret Gäddan (1383K-16/1963), fastställd 12 januari 1963. Tomtindelning för kvarteret Krabban (1383K-80/1962), fastställd 10 december 1962. Tomtindelning för kvarteret Musslan (1383K-84/1962), fastställd 10 december 1962. Tomtindelning för kvarteret Ostronet (1383K-82/1962), fastställd 10 december 1962. Tomtindelning för kvarteret Räkan (1383K-83/1962), fastställd 10 december 1962. Tomtindelning för kvarteret Mariedal (1383K-159/1971), fastställd 9 november 1971. Tomtindelning för kvarteret Sörsedammen (13-VAR-368), fastställd 26 januari 1979. 18 Tidigare ställningstaganden Befintliga förhållanden I detta avsnitt beskrivs nuläget utifrån olika aspekter. Hur dessa förändras av planförslaget och vilka konsekvenser det ger beskrivs längre fram i handlingen under Planförslag. Bebyggelse Inom planområdet, ovanför planerad järnvägstunnel, finns olika typer av bebyggelse. Planområdets norra del utgörs av de centrala delarna av staden, med en blandad stadsbebyggelse med bostäder, handel, kultur och service. Bebyggelsen i de södra delarna består av villor och flerbostadshus i Mariedal och Sörse. Figur 8. Markanvändning och bebyggelse inom och i anslutning till planområdet. Kulturmiljö En utredning av kulturmiljöer tas fram och beräknas vara färdig under våren 2015. Detaljplanehandlingarna kommer därmed kompletteras med ytterligare information till granskningsskedet. Inom planområdet finns utpekade kulturmiljövärden. I planeringen för utbyggnaden av järnvägen har kulturmiljökaraktärer identifierats längs sträckan. Nedan följer en översiktlig beskrivning av identifierade kulturmiljökaraktärer tillsammans med värdefulla byggnader och miljöer inom dessa, Se figur Figur 8 och Figur 9. Riksintressen och förordnanden kopplade till kulturmiljön redovisas under Tidigare ställningstaganden Befintliga förhållanden 19 Karaktärsområde - Stationsområdet Ur kulturmiljösynpunkt bedöms karaktärsområdet ha högt värde, framför allt gäller detta den befintliga stationsbyggnaden. Stationsbyggnaden ligger dock utanför planområdet och berörs inte av detta arbete. Den del av denna detaljplanen som ligger inom stationsområdet utgörs i huvudsak av Järnvägsparken. I samband med att järnvägen drogs genom Varberg anlades järnvägsparken. Järnvägsparken är en långsmal park med en central stig mellan höga ädelträd. Parken är belägen mellan Västra Vallgatan på ena sidan och parkeringsplats och järnväg på den andra. Parken fungerar som en buffert och en koppling mellan innerstaden och järnvägsstationen, men även som en länk till Engelska parken, som ligger söder om Järnvägsparken. Karaktärsområde - Centrala Varberg Centrala Varberg utgörs av innerstaden; rutnätsstaden med intilliggande stadsdelar. Planområdet berör främst de delar av karaktärsområdet som kallas rutnätsstaden. Rutnätsstaden - Rutnätsstaden ligger inom riksintresset Varberg och ur kulturmiljösynpunkt bedöms karaktärsområdet ha ett mycket högt värde. Varberg inom Vallgatorna utgör med sin intakta rutnätsplan från 1660-talet ramen för Varbergs bebyggelse och stadsliv åren 1666-1880. I sin helhet innehåller området en stor del välbevarad, småskalig träbebyggelse från 1700- och 1800-tal, samt en rad representativa byggnader från 1800-talets andra hälft. Flertalet byggnader inom centrala Varberg är utpekade och värderade i samband med den länsomfattande bebyggelseinventeringen som Kulturmiljö Halland genomförde 2009. Kommunen har tagit fram ett planeringsunderlag för Varbergs stadskärna (antaget av byggnadsnämnden 2012). Inom området finns ett antal fastigheter som försetts med skydd- och/eller varsamhetsbestämmelser i detaljplan. Bestämmelsernas innebörd varierar. Fastigheter som berörs av bestämmelserna ligger inom kvarteren Bomlyckan, Berget, Kvarnen, Brunnsparken, Prosten och Läkaren. Planområdets norra del berör två större fornlämningsområden, det är Varberg 61:1 och 62:1. Inom Varberg 61:1 kan kulturlager påträffas från Varberg på Platsarna 1613 - 1666. Inom Varberg 62:1 kan kulturlager påträffas från Varberg inom Vallgatorna, från 1660-talet och framåt i tiden. I planområdets södra del finns ett antal gravsättningar och högar vid Västkustvägen. Natur- och rekreation Inom planområdet finns ett fåtal natur- och parkområden. Planområdets norra del omfattar Järnvägsvägsparken och en mindre del av Engelska parken, utmed Västra Vallgatan. Parkerna utgör målpunkter för rekreation. Inom Sörseområdet i planområdets södra del finns större öppna grönytor. Ett flertal inventeringar, för att identifiera naturvärden inom och i anslutning till utbyggnaden av järnvägen, har genomförts under 2013 och 2014. Under 2013 gjordes en naturvärdesinventering, en fågelinventering, en våtmarksinventering med fördjupning avseende groddjur och en biotopkartering. Utöver det utfördes elfiske i fyra vattendrag. Under 2014 kompletterades inventeringarna med fördjupade artinventeringar samt naturvärdesinventering av etableringsytor och längs den befintliga järnvägens sträckning. Planförslaget berör två naturmiljöer som har utpekat naturvärde. Järnvägsparken och Engelska parken har tilldelats Naturvärdesklass 2 (Stor positiv betydelse för biologisk mångfald). ”Park 20 Befintliga förhållanden Väg 41 E6 Getteröns naturreservat GÖINGEGÅRDEN LUGNET Getteröbron LASSABACKA Värnamoväge n Hamnen BRUNNSBERG HÅSTEN Stationen CENTRUM KARLBERG tv ä g en VARBERG Varbergs fästning Sjukhus Vä s tk us MARIEDAL SÖRSE Koloniområde Koloniområde te rle d en Hästhaga Planområde APELVIKEN Odlingslandskapet i norr Industriområde-Lassabacka Apelvikens kurort Stationsområdet Ös BREARED Centrala Varberg Fästningsområdet Kusten Södra Varberg Odlingslandskapet i söder 0 1 VAREBORG 2 km © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 9. Identifierade karaktärsområden ur ett kulturmiljöperspektiv. Befintliga förhållanden 21 med grova lövträd av bland annat alm, bok, björk, jakaranda, lind. På träden har tre rödlistade lavar påträffats. Sannolikt kan här finnas flera sällsynta lavar och insekter”. Naturvärdesobjekten har klassificerats mellan 1-4, med utgångspunkt från deras betydelse för biologisk mångfald, där klass 1 är det högsta naturvärdet. Mark- och vattenförhållanden Ett flertal geotekniska och geohydrologiska undersökningar pågår. Varefter dessa sammanställs kommer kännedom om jord, berg och grundvattenförhållanden att öka. Detaljplanehandlingarna kommer därmed kompletteras med ytterligare information till granskningsskedet. Geotekniska förhållanden I norra delen av planområdet, från stationen till Engelska parken, ligger bergytan på upp till 12 meters djup och överlagras av mestadels lera. I höjd med Engelbrektsgatan ligger bergytan nästan uppe vid markytan och täcks enbart av någon enstaka meter jord. Berggrunden är av god kvalitet och består av en storblockig charnockit. Från Engelska parken till Pilhagsparkens norra del ligger berggrunden 7-10 meter under markytan. Jordlagren består främst av sand med silt- och lerskikt och närmast berget kan även morän påträffas. Berggrunden består av gnejsig granit vilken generellt är stor- till medelblockig, men den genomkorsas även av några svaghetszoner, där större behov av tätning, vid byggande av tunnel, kan föreligga. I Pilhagsparken ligger berget mycket ytligt och berg i dagen kan observeras. Från Pilhagsparken till Mariedalsskolan ligger berget generellt ca 5 meter under markytan och överlagras sannolikt av sand och underordnad silt och lera. Från Mariedalsskolan till Västkustvägen är berget åter ytligt och tittar ofta fram i markytan. Berggrunden består främst av gnejsig granit, vilken är normal- till storblockig, det vill säga av god kvalitet. Även mindre mängder charnockit förekommer. Berggrunden genomkorsas av enstaka svaghetszoner. Vatten och hydrogeologi Inom tunneldelen finns inga korsande vattendrag, diken eller dikningsföretag. Eftersom jordlagren längs tunnelsträckan mestadels är relativt tunna, så används de normalt inte för grundvattenuttag. Utifrån bedömningar gjorda i samband med borrningar av energibrunnar, så är berget (charnockit och gnejs) ofta måttligt till rikligt vattenförande beroende på förekomst av såväl brantstående som horisontella spricksystem. Några grundvattenuttag av betydelse, för dricksvattenförsörjning görs dock knappast inom bergtunneldelen. I området finns dock ett stort antal energibrunnar för uttag av värme ur bergmassan. Jordlagren ovan berget utgörs främst av friktionsjordar som, ur sättningssynpunkt, i huvudsak är okänsliga för grundvattenavsänkningar. Inom delområden längs planerad bergtunnel förekommer dock lerlager, ofta relativt nära bergytan, vilka skulle kunna medföra risker för sättningar om grundvattennivån skulle sänkas av mycket. Bedömningsvis är dock dessa lerlager rätt väl konsoliderade (stabila) och riskerna för sättningar bedöms som begränsade. Förorenad mark En utredning av förorenad mark tas fram och beräknas vara färdig under våren 2015. Detaljplanehandlingarna kommer därmed kompletteras med ytterligare information till granskningsskedet. Inom planområdet kan det inte uteslutas att föroreningar (främst klorerade lösningsme- 22 Befintliga förhållanden del) kan finnas i berggrundvattnet, men risken bedöms som liten. Teknisk försörjning En VA-utredning (2015) har tagits fram för detaljplanen vilken belyser förutsättningar för erforderliga VA-system inom berörda områden, dels i befintligt utförande samt i förhållande till framtida förusättningar. Utredningen belyser dagvatten, vatten, avlopp, el, tele, opto, gas och fjärrvärme. Dagvatten Varbergs kommuns dagvattenpolicy (2008) avser att säkerställa att dagvattnets föroreningar inte släpps ut i miljön, att grundvattenbalansen bibehålls, att skador på fastigheter och andra anläggningar inte uppkommer samt att bebyggelsemiljön berikas och att vattenprocesserna synliggöras. Där dagvatten bildas ska lokalt omhändertagande av dagvattnet ske inom aktuellt område i så hög utsträckning som möjligt. Befintligt stationsområde är i dag förlagt i markplan och är i huvudsak dränerat via täckt dränering. Omgivande områden samt övriga delar ovan mark längs tunnelområdet avvattnas i dagsläget via befintligt dagvattennät. Inom planområdet finns ett flertal korsande eller längsgående dagvattenledningar. Dessa redovisas i VA-utredningen. Vatten, avlopp, värme och el Inom planområdet finns ett flertal korsande och längsgående befintliga kablar och ledningar. Ledningsslag och ledningsägare redovisas i detalj i VA-utredningen. Befintliga förhållanden 23 Planförslag Järnvägsanläggning Tunnlar och skydd av järnvägsanläggningen Planen tillåter att järnvägstrafik får anläggas i tunnel under både kvartersmark och allmän platsmark. I denna plan hanteras 170 meter av den 300 meter långa, planerade betongtunneln och 2,2 kilometer av den 2,8 km långa bergtunneln. I planområdets norra del kommer järnvägen att gå i betongtunnel under marknivån för att sedan, i höjd med Västra Vallgatan/Engelbrektsgatan, övergå i en bergtunnel. Tunneln utformas som en dubbelspårstunnel. Parallellt med bergtunneln och cirka 10 meter från denna kommer det att gå en servicetunnel som även ska tjäna som räddningstunnel. Servicetunneln förläggs på spårtunnelns västra sida och det kommer att finnas flera förbindelser mellan de båda tunnlarna. Avståndet mellan förbindelserna utreds. I planen anges inom vilka nivåer anläggning av järnvägstunnlar får ske. I halvcirklar på plankartan anges lägsta nivå i meter, under nollplanet, till vilken tunnel får anläggas. Längs tunnelsträckan varierar marknivån, vilket innebär att nollplanet längs sträckan hamnar mellan 2-38 meter under marknivån. Detta innebär att avståndet från marknivån till tunnelns tak varierar längs tunnelsträckan mellan ett par meter till cirka 26 meter. De nivåer som anges på plankartan ska sammanbindas så att de bildar ett lutande plan mellan sig. Detta plan utgör nedre gräns för område reserverat för järnväg. Från detta plan, och max 26,5 meter däröver (för betongtunneln) och max 21,5 meter däröver (för bergtunneln), får järnvägstrafik anläggas. Spårtunneln är cirka 9 meter hög och 14 m bred. Övrigt utrymme under och över tunneln är främst för skydd av tunneln. I detaljplanen finns bestämmelser som syftar till att skydda järnvägsanläggningen. Restriktioner finns för ingrepp i mark i form av schaktning, spontning, pålslagning, borrning och liknande vilket preciseras i planbestämmelser. Det finns också en bestämmelse som medger underjordiska konstruktioner, t.ex. behov av underjordiska vattenmagasin och ledningar för omhändertagande av anläggningens vatten. Se vidare beskrivning av höjdsättning och skydd mot översvämning under Risk och säkerhet. Figur 10. 24 Planförslag Principiell tvärsektion. Parallellt med spårtunneln ligger service- och räddningstunneln. Spårtunneln är en dubbelspårstunnel som är cirka 14 meter bred och 9 meter hög. Avståndet mellan spårtunnel och service- och räddningstunneln är cirka 10 meter. Med jämna mellanrum kommer det att finnas förbindelser mellan tunnlarna. Figur 11. Planområdet sträcker sig från Magasinsgatan i norr till Västkustvägen i söder. Från Magasinsgatan går järnvägen i en betongtunnel och i höjd med Västra Vallgatan/Engelbrektsgatan går den över i bergtunnel. Avståndet mellan marknivån och tunneln varierar på sträckan. Betongtunneldelen ligger endast några meter under marknivån, medan bergtunneln i höjd med Kattegattsvägen, ligger cirka 19 meter under marknivån och strax innan Västkustvägen cirka 26 meter under marknivån. Planförslag 25 Servicetunnelns mynning I planen ingår även den nordliga nedfarten till servicetunneln vars mynning planeras i nuvarande Järnvägsparken. Planen reglerar placeringen av nedfarten. Trafik Planförslaget möjliggör en kraftig kapacitetsökning på järnvägen, jämfört med idag. Snabbtågen kan komma att gå med 1 tåg/timme och riktning varav hälften stannar i Varberg. Öresundstågen kan komma att gå med som mest 4 tåg/timme och riktning norr om Varberg. Godstrafiken på Västkustbanan kan utgöras av 20 genomgående godståg/dygn samt 18 godståg/dygn som angör godsbangården, att jämföra med dagens 29 godståg. Utöver dessa tåg antas två tåg/dygn angöra Varberg via Viskadalsbanan. Eftersom detaljplanen endast omfattar järnväg i tunnel bedöms inte övrig trafik påverkas av planförslaget. Teknisk försörjning Dagvatten De förändringar som sker inom planområdet och som påverkar dagvattensituationen är främst kopplade till servicetunnelns mynning i marknivå samt betongtunneldelen. Nedfart till servicetunneln kommer att behöva hårdgöras för att underlätta uppställning och framkomlighet för räddningsfordon. Dessa ytor kommer att behöva avvattnas. Den nya betongtunneln innebär även att en del ledningar måste läggas om. I VA-utredningen tillhörande detaljplanen redovisas en hållbar principlösning som skall uppfylla de krav som ställs på dagvattenhanteringen. Vatten, avlopp, värme och el Ett flertal befintliga fastigheter inom planområdet har servisanslutningar till det allmänna vattenförsörjnings- och spillvattennätet. Dessa kommer att påverkas i olika omfattning men framförallt genom att anslutande ledningsnät kommer att behöva läggas om i samband med utbyggnaden av järnvägsanläggningen. I en framtida situation ska dock säkerställas att befintliga förbindelsepunkter kan kvarstå eller ersättas med nya med motsvarande kapacitet och nivåförutsättningar. Planerad järnvägsanläggning kommer ha ett ökat behov av brandvatten jämfört med dagens situation. Omfattningen är under utredning. Parallellt pågår VIVAB´s utredning gällande kapacitet i befintligt nät. Utifrån kommande resultat av dessa båda utredningar utarbetas lämplig lösning för att säkerställa tillräcklig brandvattenkapacitet för både järnvägsanläggningen och omgivande områden. Vid en eventuell brandsituation i järnvägsanläggningens tråg och tunneldel ska släckvatten omhändertas enligt särskilda normer. Likaså gäller vid en eventuell olycka med läckage av farligt gods. I dessa situationer ska anläggningens utlopp till recipient stängas för uppsamling och sanering av kontaminerat vatten. Risk och säkerhet Personsäkerhet I och med planens genomförande försvinner alla plankorsningar med spårbunden trafik, vilket innebär att trafiksäkerheten ökar och risken för personpåkörningar minskar. 26 Planförslag I händelse av olycka och behov av utrymning från spårtunneln, kan detta ske via förbindelser till servicetunneln och vidare ut genom servicetunnelns mynning i Järnvägsparken, alternativt i Breared. Ytor för räddningsfordon finns i tunneln samt i anslutning till förbindelserna mellan servicetunnel och spårtunnel. Tunnelmynningarna ska vara tillgängliga för räddningstjänsten och återsamlingsyta för resenärer ska finnas vid respektive mynning. En rapport som fokuserar på personrisker och personsäkerhet pågår och beräknas vara färdig under våren 2015. Räddningstjänstens tillgänglighet till tunnelmynningar och tråg utreds också. Detaljplanehandlingarna ska kompletteras till granskningsskedet. Farligt gods En riskanalys för farligt gods har tagits fram (2015). Sannolikheten att en farlig godsolycka på järnvägen ska inträffa i anslutning till aktuellt område är mycket liten. Om det trots allt skulle inträffa kan det inte uteslutas att konsekvenserna blir stora. Risk för tredje man avseende farligt godsolyckor ökar inte på grund av planerad utbyggnad av Västkustbanan/Varbergstunneln. På grund av ett inneboende skydd i form av tråget samt överdäckningen kommer konsekvenserna av en farligt godsolycka i stationsområdet snarare att minska risken jämfört med dagsläget. För befintlig bebyggelse som i dag ligger nära järnvägen och där sträckningen i framtiden kommer gå genom tunnel kommer risknivåerna för farligt godsolyckor att minska betydligt. Buller Eftersom detaljplanen endast omfattar järnväg i tunnel uppstår inget luftburet buller, däremot kan stomljud uppkomma, se nedan. Stomljud Stomljud uppstår genom att vibrationer sprids genom marken till närliggande byggnader och sätter konstruktionen i svängning som i sin tur avger ett lågfrekvent muller som i vissa fall kan höras inomhus. Stomljud är framför allt en fråga att beakta vid bostäder i närheten av tågtunnlar. Det saknas nationella krav gällande stomljud från spårbunden trafik i tunnel. I detta projekt föreslås att det projektspecifika målvärdet LASmax 30 dBA ska tillämpas i så stor utsträckning som möjligt. Beräkning av stomljudsnivåer efter utbyggnaden av tunneln har utförts för kvarter med bostäder och andra känsliga fastigheter längs tunnellinjen. Utan åtgärder riskerar det projektspecifika målet LASmax 30 dBA att överskridas för fastigheterna direkt ovanpå och väldigt nära tunnellinjen. Stomljudsdämpande åtgärder krävs. De föreslagna skyddsåtgärderna innebär att spåret kompletteras med vibrationsisolerad spårplatta eller elastisk befästning. En rapport om stomljud pågår och beräknas vara färdig under våren 2015. Detaljplanehandlingarna ska kompletteras till granskningsskedet. Vibrationer Vibrationsmätningar har utförts. Resultatet sammanställs i rapport som beräknas färdig under våren 2015. Preliminära resultat visar att samtliga registrerade nivåer på bjälklag understiger riktvärdet för befintlig miljö 1,0 mm/s. Riktvärdet för vibrationer för nybyggnad av bana är 0,4 mm/s. I nuläget går det inte utesluta att riktvärdena för vibrationsnivåerna från järnvägen kan underskridas utmed hela sträckan Detaljplanehandlingarna ska kompletteras till granskningsskedet. Planförslag 27 Elektromagnetiska fält Gränsvärden eller skyddsavstånd för elektromagnetiska fält finns inte fastslagna i Sverige. För att vara på säkra sidan tillämpas därför den så kallade försiktighetsprincipen. Det innebär att man har tagit fram värden att jämföra med, som innebär att man med marginal underskrider nivåer som kan innebära risk för hälsan. Trafikverkets målsättning är att det genererade elektromagnetiska fältet från kontaktledningen vid bostäder och stadigvarande arbetsplatser ska understiga värdet 0,4 μT som årsmedelvärde. Den nya järnvägsanläggningen bedöms vara bättre än befintlig och generellt ge förutsättningar för mindre elektromagnetiska fält. Att järnvägen förläggs i tunnel innebär att färre befintliga bostäder kommer att utsättas för elektromagnetiska fält. En rapport om elektromagnetiska fält pågår och beräknas vara färdig under våren 2015. Detaljplanehandlingarna ska kompletteras till granskningsskedet. Luftmiljö Ventilationsschakt från tunnlarna bedöms inte behövas. Inom stationen, på plattformarna, finns dock risk för förhöjda partikelvärden i luften. Detta föreslås förhindras genom att luften dras upp i ventilationsschakt innan den når plattformarna. Detaljplanehandlingarna ska kompletteras till granskningsskedet. Förorenad mark Urgrävning av förorenade massor inom planområdet bedöms bli aktuellt vilka isåfall kommer avlägsnas och omhändertas. Risk för översvämning av anläggning Vid en stigande havsnivå finns det risk för översvämning. Trafikverket har beslutat att en permanent skyddsnivå på +3,5 m (över nollplanet) ska användas för att skydda tråg och tunnel från översvämning. Tråget och tunneln ska genom skyddskonstruktioner skyddas mot översvämning från havet eller översvämning vid skyfall. Möjlighet till påbyggnad vid behov ska finnas. Tunnelmynningen i norr ska skyddas med en spårtröskel och stängningsbara luckor. Även nedgångarna till perrongerna vid stationsområdet kommer att vara stängningsbara. I den södra delen ligger järnvägsanläggningen betydligt högre och risk för översvämningar på grund av höjt havsvattenstånd bedöms därmed inte finnas. Grundvattensänkning och bergvärmeanläggningar Vid anläggande av bergtunneln kommer grundvattnet i berget och överliggande jord att påverkas genom en sänkt grundvattennivå. Tätningsåtgärder kommer utföras för att minska grundvattenavsänkningen. Vid byggande av bergtunneln bedöms det troligt att förinjektering av bergmassan kommer att ske, det vill säga att cement trycks in i berget, före utsprängning av tunneln. Detta innebär att genomsläppligheten hos bergmassan och därmed grundvatteninströmningen kommer att reduceras. Omfattning av tätning eller andra åtgärder för att minska grundvattenavsänkningen kommer att vägas mot påverkan på omgivningen. Potentiella objekt i tunnelns omgivning som kan påverkas negativt av en grundvattensänkning är till exempel vissa äldre byggnader (ökad sättningsrisk) samt bergvärmeanläggningar/energibrunnar (minskad energipotential). Beaktande av eventuella ytterligare känsliga objekt, eventuella föroreningar i grundvattnet, saltvattenpå- 28 Planförslag verkan från havet, med mera kommer också göras. En översiktlig utbredning av grundvattenavsänkningen är under framtagande för miljökonsekvensbeksrivningen för järnvägsplanen, men en mer detaljerad bild av avsänkningen samt påverkan på omgivningen kommer att arbetas fram till systemhandling och vattendomsansökan. Detaljplanehandlingarna ska kompletteras till granskningsskedet. Inom hela planområdet finns restriktioner för nyetablering av bergvärmeanläggningar. Restriktioner finns för all form av ingrepp i berg. Inom område betecknat med T1 och T2 (områden inom vilket Trafikverket önskar äganderätt genom tredimensionell fastighetsbildning) är det inte tillåtet att ha någon form av brunnar i berg eller energibrunnar. Trafikverket avser att kompensera för borttagande av befintliga brunnar. Planförslag 29 Genomförande av projektet Genomförandebeskrivningen har till uppgift att redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, ekonomiska och tekniska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Plan- och genomförandebeskrivningen har ingen rättsverkan. Avsikten med beskrivningen av genomförandet av projektet är att den ska vara vägledande vid genomförandet av detaljplanen. Genomförandetid Genomförandetiden är den tidsrymd inom vilken en detaljplan är tänkt att genomföras. Som huvudregel får planen inte ändras, ersättas eller upphävas mot berörda fastighetsägares vilja under genomförandetiden. Denna detaljplanens genomförandetid är 5 år från den dag planen vunnit laga kraft. Organisatoriska frågor Markägoförhållanden Fastighetsägare och rättighetshavare inom planområdet framgår av den till detaljplanen hörande fastighetsförteckningen. Fastigheter som berörs av planen redovisas i tabeller, nedan Konsekvenser för fastigheter och rättigheter. Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Marken inom berörd detaljplan är dels kvartersmark i enskild och allmän ägo dels allmän platsmark (gator, torg och parkmark) i kommunens ägo. Varbergs kommun är huvudman för allmän platsmark. Varberg Vatten AB är huvudman för allmän vatten- och avloppsanläggning. Varbergs kommun, Hamn och Gata, äger gatuavvattningsledning. Varberg Energi AB äger el-, fjärrvärme-, gas- och fiberoptiska nät. Fortum Distribution AB äger elnät. Skanova äger telenät. VMA äger VA Jernhusen. IP-Only Networks AB, Telenor Sverige AB och TDC Sverige äger fiberoptiska nät. Finansiering och avtal Projekt Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg - Hamra är finansierat i den gällande nationella planen för transportsystemet för åren 2014-2025, där medel för byggnation finns avsatta under åren 2017-2025. Det finns även ett genomförande- och finansieringsavtal mellan staten genom dåvarande Banverket å ena sidan och Varbergs kommun, Jernhusen AB och Region Halland å andra sidan. Avtalet undertecknades 2009. Innan detaljplanen antas ska avtal upprättas mellan Trafikverket och Varbergs kommun som reglerar ansvarsfördelning och förutsättningar för järnvägsprojektets och detaljplanens genomförande. Avtalet ska reglera mark- och rättighetsupplåtelser, drifts- och skötselfrågor 30 Genomförande av projektet samt mark- och intrångsfrågor under byggtiden. Innan detaljplanen antas bör avtal avseende om- och nyanläggningar av ledningar tecknas mellan respektive ledningsägare och Trafikverket för att säkerställa åtagande vad gäller kostnader, utförande och ansökan om ledningsrätt. Utförande Trafikverket ansvarar för utbyggnaden av järnvägsanläggningen med tillhörande spårområde, tråg och tunnlar samt nödvändiga åtgärder i övrigt i anslutning till anläggningen. Drift och underhåll Trafikverket ansvarar för drift och underhåll av järnvägsanläggningen med tillhörande spårområde, tråg och tunnlar. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsplaner som upphävs De 29 fastighetsplaner, som ligger inom planområdet, upphävs helt eller delvis. 27 fastighetsplaner upphävs under en viss nivå i marken. Nivån anges på plankartan och är anpassad till bergnivån, till vilken äganderätt genom tredimensionell fastighetsbildning eller servitut kommer att behövas för skydd av tunneln. Två fastighetsplaner upphävs helt, då bergnivån där går ända upp i marknivån. De 27 fastighetsplaner som upphävs under en viss nivå i marken fortsätter att gälla från denna nivå uppåt och ovan mark och fastighetsindelningen ovan mark påverkas på så vis inte. Fastighetsplaner inom planområdet redovisas under rubriken Tidigare ställningstagande, Berörda fastighetsplaner. Information om upphävande finns även på plankartan. MARKPLAN +XXm EŝǀĊĨƌĊŶǀŝůŬĞŶĨĂƐƟŐŚĞƚƐƉůĂŶĞƌƵƉƉŚćǀƐ BERG Figur 13 Av de 29 fastighetsplaner som finns inom planområdet upphävs 27 st från en nivå under marken och nedåt och fortsätter på så vis att gälla. uppåt från denna nivå och ovan mark. Genomförande av projektet 31 Fastighetsbildning Trafikverket ska, med järnvägsplanen som grund, förvärva det utrymme som behövs för betong- och bergtunneln. Tunneln ska utgöra en egen fastighet, vilken skapas genom en tredimensionell fastighetsbildning. Den tredimensionella fastigheten kommer att omfatta spårtunnel och servicetunnel, området mellan tunnlarna, samt det område över, under och vid sidan av tunnlarna som behövs för att säkra anläggningen. Den tredimensionella fastigheten urholkar de fastigheter som ligger ovanför tunneln. Övriga rättigheter så som servitut kommer att bildas runt om tunnlarna för skydd av dessa. Servituten omfattar restiktioner för alla ingrepp i mark och berg utan Trafikverkets tillstånd. Ansökan om lantmäteriförrättning görs hos lantmäterimyndigheten i Varbergs kommun och förrättningen bekostas av Trafikverket. Fastigheter och övriga rättigheter som berörs av planen redovisas i tabeller, se nedan Konsekvenser för fastigheter och rättigheter. Figur 12. Spårtunneln, servicetunneln och område mellan och kring tunnlarna kommer att utgöra en egen fastighet vilken bildas genom tredimensionell fastighetsbildning. Servitut, med vissa restriktioner kommer att bildas runt denna.. Ledningsrätter Nya ledningsrätter kommer att bildas, eller befintliga kan komma att ändras, i samband med byggnation av järnvägsanläggningen. Ledningsrätter som berörs av planen redovisas i tabeller, nedan Konsekvenser för fastigheter och rättigheter. 32 Genomförande av projektet Konsekvenser för fastigheter och rättigheter Inom planområdet finns fastigheter och rättigheter/servitut. För mer information hänvisas till fastighetsförteckningen. I tabellerna nedan redovisas konsekvenser för de fastigheter och rättigheter som berörs av planens genomförande. Påverkan på fastigheten avser endast den delen av fastigheten som omfattas av detaljplanen. Detaljplanens gränser redovisas på plankartan. Fastigheter och rättigheter är indelade i fem olika tabeller, utifrån vilka konsekvenserna blir. Fastigheter och rättigheter i tabellerna redovisas från norr till söder i den mån det går. Sörsedammen 4, 5 och 6 är nybildade fastigheter, bildade 2015-03-04, och finns inte synliga i grundkartan. Konsekvenserna för dessa fastigheter kommer att redovisas först i granskningsskedet. Tabell 1 innehåller de fastigheter som avstår mark till tunneln genom tredimensionell fastighetsbildning och avstår mark till servicetunnelns uppgång samt får restriktioner för arbete i mark och berg. Underjordiska konstruktioner, tillhörande järnvägsanläggningen, kan också bli aktuellt. Tabell 2 innehåller de fastigheter som avstår mark till tunneln genom tredimensionell fastighetsbildning samt får restriktioner för arbete i mark och berg. Underjordiska konstruktioner, tillhörande järnvägsanläggningen, kan också bli aktuellt. Tabell 3 innehåller de fastigheter som avstår mark till tunneln genom tredimensionell fastighetsbildning samt får restriktioner för arbete i berg. Tabell 4 innehåller de fastigheter får restriktioner för arbete i berg. Tabell 5 innehåller övriga rättigheter, såsom servitut och ledningsrätter. Utöver angedda konsekvenser i tabellerna berörs fastigheter av att fastighetsplaner upphävs inom planområdet, enligt plankartan. Genomförande av projektet 33 TABELL 1 Fastighet Påverkan på fastighet del av Getakärr 3:121 Fastigheten avstår mark till tunneln. Tunneln ska utgöra en egen fastighet, vilken skapas genom tredimensionell fastighetsbildning. Fastigheten avstår mark till servicetunnelns uppfart. För delar av fastigheten gäller att ingrepp i mark i form av schaktning, spontning, pålslagning och borrning och liknande, djupare än 2 meter, inte får ske. Servitut kommer att belasta fastigheten. För delar av fastigheten gäller att ingrepp i mark i form av schaktning, spontning, pålslagning och borrning och liknande, djupare än 0,5 meter, inte får ske. För delar av fastigheten gäller att inga ingrepp i berg i form av schaktning, spontning, pålslagning och borrning och liknande får ske. Underjordiska konstruktioner tillhörande järnvägsanläggningen kan bli aktuella. Om det inom område betecknat med T1 på plankartan finns energibrunnar eller andra brunnar i berg, kommer dessa att behöva avlägsnas. Trafikverket avser att kompensera för borttagande av befintliga brunnar. TABELL 2 Fastighet Påverkan på fastighet del av Getakärr 3:1 Fastigheten avstår mark till tunneln. Tunneln ska utgöra en egen fastighet, vilken skapas genom tredimensionell fastighetsbildning. För delar av fastigheten gäller att ingrepp i mark i form av schaktning, spontning, pålslagning och borrning och liknande, djupare än 2 meter, inte får ske. Servitut kommer att belasta fastigheten. För delar av fastigheten gäller att ingrepp i mark i form av schaktning, spontning, pålslagning och borrning och liknande, djupare än 0,5 meter, inte får ske. För delar av fastigheten gäller att inga ingrepp i berg i form av schaktning, spontning, pålslagning och borrning och liknande får ske. Underjordiska konstruktioner tillhörande järnvägsanläggningen kan bli aktuellt. Om det inom område betecknat med T1 på plankartan finns energibrunnar eller andra brunnar i berg, kommer dessa att behöva avlägsnas. Trafikverket avser att kompensera för borttagande av befintliga brunnar. 34 Genomförande av projektet TABELL 3 Fastighet Påverkan på fastighet Getakärr 3:45 Fastigheterna avstår mark till tunneln. Tunneln ska utgöra en egen fastighet, vilken skapas genom tredimensionell fastighetsbildning. Getakärr 3:46 Berget 1 Berget 4 Berget 5 Berget 9 Professorn 7 Prosten 7 För fastigheterna gäller att inga ingrepp i berg i form av schaktning, spontning, pålslagning och borrning och liknande får ske. Servitut kommer att belasta de delar inom planområdet som inte omfattas av tredimensionell fastighetsbildning. Om det inom område betecknat med T1 på plankartan finns energibrunnar eller andra brunnar i berg, kommer dessa att behöva avlägsnas. Trafikverket avser att kompensera för borttagande av befintliga brunnar. Prosten 8 Prosten 9 Brunnsparken 5 del av Brunnsparken 6 Getakärr 3:43 del av Läkaren 9 del av Gästgivaren 6 Gästgivaren 7 Gästgivaren 8 Gästgivaren 9 del av Gästgivaren 14 Gästgivaren 15 Gästgivaren 16 del av Magistern 6 Magistern 7 del av Bagaren 11 del av Kronofogden 13 Kronofogden 16 Kronofogden 17 del av Getakärr 3:130 Bokbindaren 13 Bokbindaren 14 Bokbindaren 20 Getakärr 3:128 del av Getakärr 3:129 Getakärr 3:125 Getakärr 3:126 del av Getakärr 3:115 del av Kvarnliden 1 del av Kvarnliden 5 del av Kvarnliden 7 del av Kvarnliden 9 del av Folkskolan 1 Bomlyckan 16 Gyltalyckan 2 Gyltalyckan 3 Gyltalyckan 4 Gyltalyckan 5 Gyltalyckan 6 Genomförande av projektet 35 TABELL 3 Fastighet Påverkan på fastighet del av Gyltalyckan 7 Fastigheterna avstår mark till tunneln. Tunneln ska utgöra en egen fastighet, vilken skapas genom tredimensionell fastighetsbildning. del av Gyltalyckan 8 del av Getakärr 3:46 Igladammen 1 del av Igladammen 3 del av Igladammen 4 Igladammen 11 Igladammen 14 del av Spiggen 16 del av Getakärr 5:26 del av Getakärr 5:1 del av Lubben 1 Lubben 7 Lubben 8 Lubben 9 Lubben 10 del av Lubben 11 del av Lubben 12 del av Lubben 13 del av Lubben 14 Lubben 15 Lubben 16 Lubben 17 del av Lubben 24 Lubben 25 del av Siken 5:28 Siken 17 Siken 18 Siken 19 del av Siken 20 del av Stenbiten 25 del av Laken 5 Laken 6 del av Laken 7 Gäddan 1 Gäddan 2 del av Gäddan 3 del av Gäddan 13 Gäddan 14 Gäddan 15 Gäddan 16 del av Krabban 1 Musslan 1 Musslan 2 Musslan 3 del av Musslan 4 del av Ostronet 1 36 Genomförande av projektet För fastigheterna gäller att inga ingrepp i berg i form av schaktning, spontning, pålslagning och borrning och liknande får ske. Servitut kommer att belasta de delar inom planområdet som inte omfattas av tredimensionell fastighetsbildning. Om det inom område betecknat med T1 på plankartan finns energibrunnar eller andra brunnar i berg, kommer dessa att behöva avlägsnas. Trafikverket avser att kompensera för borttagande av befintliga brunnar. TABELL 3 Fastighet Påverkan på fastighet Ostronet 2 Fastigheterna avstår mark till tunneln. Tunneln ska utgöra en egen fastighet, vilken skapas genom tredimensionell fastighetsbildning. Ostronet 3 Räkan 2 del av Lektorn 8 del av Mentorn 1 del av Mariedal 6 del av Adjunkten 6 del av Sörsedammen 2 del av Getakärr 6:17 För fastigheterna gäller att inga ingrepp i berg i form av schaktning, spontning, pålslagning och borrning och liknande får ske. Servitut kommer att belasta de delar inom planområdet som inte omfattas av tredimensionell fastighetsbildning. Om det inom område betecknat med T1 på plankartan finns energibrunnar eller andra brunnar i berg, kommer dessa att behöva avlägsnas. Trafikverket avser att kompensera för borttagande av befintliga brunnar. Genomförande av projektet 37 Tabell 4 Fastighet Påverkan på fastigheten del av Berget 7 För fastigheterna gäller att inga ingrepp i berg i form av schaktning, spontning, pålslagning och borrning och liknande får ske. Servitut kommer att belasta fastigheterna. del av Berget 13 Gästgivaren 10 del av Gästgivaren 12 del av Gästgivaren 13 del av Sparbanken 12 del av Sparbanken 13 del av Kronofogden 5 del av Kronofogden 14 del av Kronofogden 15 Kronofogden 17 del av Bokbindaren 10 Bokbindaren 15 del av Getakärr 3:111 del av Getakärr 3:126 del av Bomlyckan 2 del av Bomlyckan 11 del av Bomlyckan 12 del av Bomlyckan 13 del av Bomlyckan 14 del av Bomlyckan 15 del av Kvarnliden 2 del av Kvarnliden 8 del av Gyltalyckan 9 Kvarnliden 2 del av Igladammen 2 del av Siken 14 del av Freden 1 del av Siken 15 del av Siken 16 del av Siken 21 Stenbiten 2 del av Stenbiten 3 del av Gäddan 4 del av Gäddan 12 del av Krabban 2 del av Sörsedammen 3 38 Genomförande av projektet Tabell 5 Rättigheter Ändamål Påverkan Sv 2. För getakärr 7:2 Järnvägstrafik Kommer antagligen att upphöra Sv 3, Sv4. för Getakärr 7:2 Stationshållning, Järnvägstrafik Kommer antagligen att upphöra Övriga marksamfälligheter, anläggningssamfälligheter och övriga rättigheter inom planområdet anses i nuläget inte påverkas, då de omfattar ändamål i markplan eller ledningar i mark och därför inte påverkas av byggandet av tunneln i den del där tunneln byggs i berg. Genomförande av projektet 39 Tekniska frågor Parallellt med detaljplaneprocessen pågår tekniska utredningar, mer information om dessa redovisas i granskningsskedet. Ekonomiska frågor astighetsägaren har rätt till ersättning för mark som Trafikverket tar i anspråk under byggtiden och för de flesta skador som uppstår i samband med byggandet. Även den som har nyttjanderätt eller någon annan särskild rätt till en fastighet kan ha rätt till ersättning. Ersättningen bestäms utifrån reglerna i expropriationslagen. Trafikverket avser att i första hand träffa avtal med berörda fastighets- och rättighetshavare i de fall som ersättningsgill skada uppkommer. Hur stor ersättningen blir bestäms utifrån förhållandena den dag när Trafikverket tar marken i anspråk, den så kallade värdetidpunkten. När Trafikverket och fastighetsägaren har kommit överens skrivs ett avtal om ersättningen. Vid järnvägsbyggande är det valigtvis genom en lantmäteriförrättning som Trafikverket får tillgång till mark enligt en fastställd järnvägsplan. Om det inte går att komma överens om ersättning genom en frivillig förhandling beslutar lantmätaren om ersättning vid lantmäteriförrättningen. Detta beslut kan överklagas till mark- och miljödomstolen. Nödvändig flytt eller ombyggnad av fjärrvärme-, gas-, VA-, tele-, eller elledningar samt återställande av mark bekostas av Trafikverket och regleras i avtal med ledningsägare. Planens genomförande förutsätter lantmäteriförrättning vilken ska bekostas av Trafikverket om inget annat avtalas. Planavgift Planavgiften bekostas av Trafikverket. 40 Genomförande av projektet Konsekvenser En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har upprättats för detaljplanerna som tas fram för att möjliggöra Västkustbanan genom Varberg. Miljökonsekvensbeskrivningen för detaljplanerna fokuserar på att utreda konsekvenserna av Västkustbanan genom Varberg under driftskedet. Miljökonsekvensbeskrivningen ingår i planhandlingarna men redovisas i ett särskilt dokument. Nedan följer en sammanfattning av konsekvenserna av denna planens genomförande. Miljökonsekvenser Nollalternativ I miljöbalkens 6 kap. § 7 framgår att en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla en ”beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd”. Detta brukar kallas för nollalternativet. Nollalternativet är den situation som kan antas bli följden av att planerad utbyggnad av Västkustbanan inte blir av och avser en situation år 2030 eftersom Trafikverket har 2030 som prognosår. I nollalternativet ligger järnvägen kvar längs med havet och utgör en fysisk barriär mellan bebyggelseområden och havet. De som bor längs med järnvägen kommer fortsatt bli bullerstörda eftersom trafiken ökar något och tågen blir längre. Centrala Varberg byggs inte om enligt planförslaget vilket bidrar till att dagens kulturmiljö förblir intakt men möjligheterna till stadsutvecklig i Varberg minskar. Plankorsningar med järnvägen kvarstår i nollalternativet vilket ger sämre säkerhet för allmänheten än planförslaget. Kapaciteten och trafiksäkerheten runt stationen kan i nollalternativet försämras då fler tåg och människor rör sig i stationsområdet. Rekreationsområdet i Brearead behålls orört och utnyttjas fortsatt för rekreation och friluftsliv. Förorenade områden kvarstår och kan långsiktigt ge negativa konsekvenser på yt- och grundvattenkvaliteten. Föroreningssituationen kan orsaka negativa konsekvenser för växt- och djurliv. Planförslaget Generellt bidrar ett genomförande av planförslaget till att mer transporter flyttas från väg till järnväg. Detta ger positiva konsekvenser för klimatet och miljön eftersom utsläppen av koldioxid och andra luftföroreningar minskar. I Järnvägsparken i centrala Varberg föreslås nedfart till en servicetunnel som vid byggskedet kommer att ge stora konsekvenser för parkmiljön. En ny park kommer troligen att etableras igen. Intrånget i parken får stora konsekvenser på stadsbilden samt att parken har höga naturvärden som kan påverkas negativt. Riksintresse och fornlämningsområde ligger i huvudsak ovan på tunneln men kan i utkanten komma att påverkas negativt i och med att nuvarande station förlorar sin funktion och Järnvägsparken kommer att påverkas. En viktig del av Varbergs kulturhistoria försvinner när järnvägen rivs upp och förläggs i tunnel. Möjligheten att röra sig mellan Varbergs stadsdelar och havet ökar när järnvägen längs havet tas bort. Olycksrisken för boende i Varberg minskar eftersom färre människor bor i direkt närhet av järnvägen efter utbyggnaden av tunneln. Sammantaget kommer antalet bostäder som exponeras för höga bullernivåer från järnvägstrafiken att minska. Konsekvenser 41 Sociala konsekvenser Planförslaget möjliggör för förtätning och ett mer sammahållet Varberg. Attraktiva mötesplatser kan skapas och det blir enklare och tydigare röra sig mot havet. En trygg stadsmiljö kan skapas vilket kan bidra till fler möten mellan människor. Färre personer bedöms i planförslaget utsättas för buller från tågtrafiken vilket är positivt för människors hälsa och välbefinnande. Planskilda passager över tråg och betongtunneln föreslås och ökar tillgänglighet och tryggheten att röra sig i centrala Varberg. Trafiksäkerheten blir bättre när järnvägen förläggs i tunnel och plankorsningarna kan stängas. Den förbättrade tågtrafiken kommer att stärka möjligheterna att resa och mötas vilket gynnar samspel och integration. Ett genförande av planförslaget innebär generellt att personer som saknar bil att gynnas. Här dominerar kvinnor, äldre och yngre personer samt låginkomsttagare. Ekonomiska konsekvenser Planförslaget möjliggör för stadsutveckling i centrala Varberg och en ökad tillgänglighet till havet vilket skapar förutsättningar för attraktiva boendemiljöer och mötesplatser som attraherar verksamheter och skapar tillväxt. Järnvägsutbyggnaden skapar bättre möjligheter till tågpendling och en regionförstoring kan uppnås liksom en större arbetsmarknadsregion. Dessa förutsättningar är viktigt för Varberg som bostadsort och arbetsmarknad. Dessa utvecklingsmöjligheter kan ge stora positiva ekonomiska konsekvenser för Varberg. En fullt utbyggd Västkustbana ger minskade restider och minskade risker för förseningar för resenärer och godstransporter. Restidsvinsterna värderas ha ett stort samhällsekonomiskt värde för resenärerna och godskunderna. Planförslaget innebär att planskilda korsningar försvinner vilket ökar säkerheten och väntetider vid bommar för bilresenärer minskar. Detta ger samhällsekonomiska vinster. I planförslaget minskar bullerstörningar vilket minskar behov av bullerskyddsåtgärder och förbättrar människors hälsa vilket ses som positivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. 42 Konsekvenser Medverkande Planförslaget har tagits fram av planenheten, Stadsbyggnadskontoret, genom Maria Hagelberg, planarkitekt på Varbergs kommun samt Pernilla Olofsson, Susanne Klint, Anna Vindelman, Ida Marttila, Sarah Graemer och Elouise le Veau på Tyréns AB. Representanter från övriga förvaltningar på Varbergs kommun har deltagit i planarbetet. Claus Pedersen Maria Hagelberg Planchef Planarkitekt Konsekvenser 43