Planbeskrivning Bergtunneldelen_Samråd.indd

Transcription

Dnr: 2015-06
Samrådshandling, 2015-04-01
Hamnen
BRUNNSBERG
HÅ
Stationen
CENTRUM
KARLBERG
VARBERG
Sjukhus
Vä
s
tk us
MARIEDAL
tv ä g en
Varbergs
fästning
SÖRSE
Koloniområde
Ko
om
Hästhaga
BREARED
Tillägg till 24 plan- och
genomförandebeskrivningar
Ändring av detaljplaner för
Västkustbanan genom Varberg,
Bergtunneldelen
Varbergs kommun
Detaljplanens process
Planen upprättas med normalt förfarande i enlighet med Plan- och bygglagens (PBL 2010:900)
regler.
Normalt förfarande används när föreslagen detaljplan bedöms ha ett stort intresse för allmänheten, antas innebära betydande miljöpåverkan eller möjliggör en förändring i strid mot gällande översiktsplan.
Aktuellt förslag till ändring av detaljplaner för bergtunneldelen av Varbergstunneln förväntas
vara av stort intresse för allmänheten samt antas innebära betydande miljöpåverkan. I övrigt
anses planförslaget överensstämma med gällande översiktsplan.
I ett första skede upprättas samrådshandlingar. Under samrådstiden har sakägare, länsstyrelse,
myndigheter, intresseorganisationer, övriga intressenter och allmänhet möjlighet att tycka till
om förslaget. Inkomna synpunkter resulterar i en samrådsredogörelse samt eventuell bearbetning av förslaget. Därefter upprättas granskningshandlingar. Under granskningstiden har
ovanstående krets ännu ett tillfälle att komma med synpunkter. Inkomna synpunkter resulterar
i ett granskningsutlåtande samt i eventuella justeringar av förslaget. Efter ett nytt politiskt
ställningstagande kan planförslaget föras till antagande av kommunfullmäktige och vinner
efter länsstyrelsens prövning laga kraft.
Program
Samråd
Granskning
Antagande
Tidplan
Planprogram
2007, reviderat 2009-02-03
Samråd
andra kvartalet 2015
Granskning
fjärde kvartalet 2015
Antagande
första kvartalet 2016
Planhandlingar
Följande handlingar ingår i Tillägg till befintliga detaljplaner:
Plankarta med bestämmelser
Plan- och genomförandebeskrivning (denna handling)
Grundkarta
Fastighetsförteckning
Behovsbedömning
Miljökonsekvensbeskrivning
Program för detaljplan för Västkustbanan genom Varberg, godkänt 2009-02-03 med tillhörande programsamrådsredogörelse, 2008-12-17
Information
Planhandlingarna (ej fastighetsförteckning) finns på Varbergs kommuns webbplats,
www.varberg.se/aktuellaplaner
Planhandlingarna i sin helhet finns tillgängliga på:
Stadsbyggnadskontoret, Östra Långgatan 27, Varberg samt
Stadsbiblioteket, Kulturhuset Komedianten, Engelbrektsgatan 7, Varberg
Samrådstid: 2015-04-08 t.o.m. 2015-06-08
Underlag för detaljplanen
Följande handlingar har tagits fram som underlag till detaljplanen:
• VA-utredning till detaljplaner för Varbergstunneln, Tyréns 2015-04-01
•
Riskanalys Farligt gods, Faveo 2015-03-02
•
Trafikutredning Varbergs nya stationsområde, Sweco 2015-01 samt PM/komplettering av
Trafikutredningen, Sweco 2015-01-29
Följande handlingar tas fram i projekt Varbergstunneln och utgör underlag till detaljplanen:
• Järnvägsplan för Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra, Trafikverket, projektnummer 101107 (pågående)
•
Miljökonsekvensbeskrivning till järnvägsplan för Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra, Trafikverket (pågående)
•
Gestaltningsprogram, Trafikverket (pågående)
•
Barnkonsekvensanalys, Trafikverket (pågående)
•
PM Buller, Trafikverket (pågående)
•
PM Vibrationer, Trafikverket (pågående)
•
PM Stomljud, Trafikverket (pågående)
•
PM Elektromagnetiska fält, Trafikverket (pågående)
•
PM Luftmiljö, Trafikverket (pågående)
•
PM Naturmiljöinventeringar, Trafikverket (pågående)
•
PM Kulturmijö, Trafikverket (pågående)
•
PM Riskanalys Natura 2000, Trafikverket (pågående)
•
PM Risk och säkerhet, Trafikverket (pågående)
•
Rapport Naturmiljöinventeringar och naturvärden inom projekt Varbergstunneln, EnviroPlanning (2013)
Fram till järnvägsplanens granskningsskede kommer ytterligare kompletterande handlingar
att tas fram.
Innehåll
Inledning
6
Syfte
6
Plandata
6
Betydande miljöpåverkan
6
Uppdrag
6
Projektet och dess sammanhang
8
Sammanfattning av planförslaget
10
Tidigare ställningstaganden
12
Riksintressen och förordnanden
12
Planer och program
14
Befintliga förhållanden
19
Bebyggelse
19
Natur- och rekreation
20
Mark- och vattenförhållanden
22
Teknisk försörjning
23
Planförslag
24
Järnvägsanläggning
24
Trafik
26
26
Risk och säkerhet
26
Genomförande av projektet
30
Genomförandetid
30
Organisatoriska frågor
30
Tekniska frågor
40
Ekonomiska frågor
40
Konsekvenser
41
Miljökonsekvenser
41
Sociala konsekvenser
42
Ekonomiska konsekvenser
42
Medverkande
43
Inledning
Syfte
Syftet med detaljplanen för Västkustbanan genom Varberg, bergtunneldelen, är att möjliggöra
utbyggnad av järnvägstunnel under centrala Varberg. Utbyggnaden består av en spårtunnel för
dubbelspår och en service- och räddningstunnel som löper parallellt med spårtunneln.
Detaljplan tas fram som ett tillägg till gällande detaljplaner som redan i dag finns inom planområdet (ovanför tunnlarna). Detta innebär att gällande detaljplaner ändras så att utbyggnaden
av tunnlarna möjliggörs, men att befitliga detaljplaner i övrigt fortsätter att gälla jämsides med
detta tillägg.
Plandata
Planområdet är ett långsmalt område som sträcker sig genom centrala Varberg, med början i
norr i höjd med Magasinsgatan och med slut i söder vid Västkustvägen. Planområdet är cirka
2,4 kilometer långt och varierar i bredd mellan 40-280 meter, se Figur 1.
Betydande miljöpåverkan
En behovsbedömning av miljöpåverkan har gjorts. Detaljplanens genomförande bedöms medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 11§ miljöbalken. Därför har en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättats. Miljökonsekvensbeskrivningen för detaljplanerna fokuserar på att utreda konsekvenserna av Västkustbanan genom Varberg under driftskedet.
Miljökonsekvensbeskrivningen ingår i planhandlingarna och redovisas i ett särskilt dokument.
En sammanfattning av MKB:n finns längst bak i denna handling.
Detaljplanernas MKB använder sig till stora delar av underlag från Trafikverkets utredningar.
Flertalet av dessa utredningar pågår vilket gör att MKB:n kommer att utvecklas till granskningsskedet.
Uppdrag
Byggnadsnämnden beslutade 2013-10-03 att påbörja planprövning för detaljplaner för Varbergstunneln.
6
Inledning
Väg 41
E6
Getteröns
naturreservat
GÖINGEGÅRDEN
LUGNET
Getteröbron
LASSABACKA
Värnamoväge
n
Hamnen
BRUNNSBERG
HÅSTEN
Stationen
CENTRUM
KARLBERG
Sjukhus
Vä
s
tk us
MARIEDAL
tv ä g en
VARBERG
Varbergs
fästning
SÖRSE
Koloniområde
Koloniområde
te
rle
d
en
Hästhaga
Ös
BREARED
APELVIKEN
VAREBORG
Planområde
0
1
2
km
© Lantmäteriet, Geodatasamverkan
Figur 1.
Planområdets avgränsning
Inledning 7
Projektet och dess sammanhang
Bakgrund
Västkustbanan mellan Göteborg och Lund är en av Sveriges viktigaste järnvägar för både
persontrafik och godstrafik på regional och nationell nivå. Sedan 1980-talet har Västkustbanan
successivt byggts ut från enkelspår till dubbelspår, med avsikten att skapa ett snabbt, effektivt
och miljövänligt transportmedel.
Idag är cirka 85% av banan utbyggd till dubbelspår och i Halland är det endast sträckan Varberg-Hamra som fortfarande är enkelspårig. Trafikverket planerar därför en utbyggnad till
dubbelspår utmed denna sträcka med en tunnel under centrala Varberg.
Övergripande beskrivning av projektet
Projektet Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra, omfattar en utbyggnad till dubbelspår av Västkustbanan mellan Varberg och Hamra, en sträcka på cirka 7,5 km. Norrifrån
börjar utbyggnaden vid befintliga dubbelspår cirka 1,2 km norr om Getterövägen. Därifrån och
söderut sker ny utbyggnad i markplan fram till cirka 100 meter norr om Monarkbäcken där
nedsänkningen av spåren börjar och spåren går ner i ett tråg.
På ett område som sträcker sig cirka 1000 meter norr om Getteröbron kommer en ny godsbangård att anläggas väster om befintlig Västkustbana. Bangården kommer som bredast (inklusive befintlig Västkustbana) vara cirka 50 meter men smalna av till cirka 15-20 mot norr och
söder.
Ett nytt läge för Varbergs station planeras cirka 150 meter norr om befintlig station. Det nya
plattformsområdet kommer att i huvudsak ligga nedsänkt i det öppna tråget. Direkt söder om
plattformarna övergår det öppna tråget i en täckt betongtunnel. Inom kvarteret ovan betongtunneln kommer Varbergs nya stationsområde med nedgångar till plattformarna att anläggas.
Ungefär i höjd med Engelbrektsgatan övergår betongtunneln i en cirka 3 km lång bergtunnel.
Bergtunneln går under befintlig bebyggelse med ett varierande djup mellan 8-25 meter under
markytan och mynnar i Breareds rekreationsområde. Tunneln utformas som en dubbelspårstunnel med en parallell servicetunnel som även ska tjäna som räddningstunnel. Servicetunnelns norra mynning är placerad i Järnvägsparken, i centrala Varberg, och den södra är belägen
inom Breareds rekreationsområde. Den nya järnvägen ansluter till befintlig järnväg vid Hamra.
Figur 2.
8
Inledning
De olika delarna i projekt Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra.
Möjlig stadsutveckling i anslutning till järnvägsutbyggnaden
Varbergs kommun står inför en omfattande stadsomvandling. Industrihamnen planeras att flytta från stadens centrala delar åt nordväst där den nya Farehamnen anläggs. I kombination med
att järnvägen förläggs i tunnel samt att bangården flyttas norrut frigörs stora ytor mark. Detta
möjliggör för stadskärnan att växa mot havet och en ny stadsdel, Västerport, kan utvecklas.
Stadsomvandlingen bedrivs samlat i ett stadsutvecklingsprojekt där Farehamnen, Varbergstunneln och Västerport utgör delprojekt.
Parallella processer för järnvägsutbyggnaden
Projekt Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra, drivs av Trafikverket i samverkan
med Varbergs kommun, Region Halland och Jernhusen. Projektet består av tre olika processer
som är beroende av varandra: detaljplan, järnvägsplan och miljötillstånd.
Figur 3.
Parallella processer i projekt Varbergstunneln, Varberg-Hamra.
Inledning 9
Framtagande av detaljplaner längs sträckan
Parallellt med denna detaljplan tas ytterligare en detaljplan fram för sträckan Varberg- Hamra,
vilken omfattar norra och södra delen. Detaljplanerna ska, tillsammans med järnvägsplanen,
göra det möjligt att bygga dubbelspår i markplan, tråg och tunnel längs sträckan. Detaljplanerna kommer endast att beröra de delar av järnvägen som går genom detaljplanelagda delar
av stadsområdet och där detaljplaneändringar är nödvändiga samt områden som bedömts nödvändiga att planlägga för järnvägsändamål. I övriga delar regleras den framtida markanvändningen endast av järnvägsplanen. Av den anledningen ser järnvägsplanens och detaljplanernas
avgränsningar olika ut.
Detaljplanernas avgränsning beskrivs nedan och illustreras i Figur 4
1. Detaljplan för Västkustbanan genom Varberg, norra och södra delen
Ny detaljplan behövs för delar av den norra och södra delen för järnvägsplaneområdet, se två
separata områden i Figur 4.
2. Tillägg till 24 detaljplaner - Ändring av detaljplaner för Västkustbanan genom
Varberg, bergtunneldelen (denna handling)
Utmed den sträcka där järnvägen ligger i tunnel under centrala Varberg finns 24 gällande
detaljplaner. För att möjliggöra järnväg i tunnel under befintlig bebyggelse skapas ett tillägg
till de gällande detaljplanerna. Detta innebär att de gällande detaljplanerna fortsätter att gälla
jämsides med tillägg till dessa.
Sammanfattning av planförslaget
Detaljplanen hanterar delar av järnvägsutbyggnaden genom Varberg som berör mark som sedan tidigare är detaljplanelagd och där det inte har ansetts nödvändigt att göra ny detaljplan.
Detta innebär att denna plan möjliggör byggande av järnvägstunnel med början i norr i höjd
med Magasinsgatan och med slut i söder vid Västkustvägen.
Planen tillåter att järnvägstrafik får anläggas i tunnel under både kvartersmark och allmän
platsmark. En service- och räddningstunnel löper parallellt med dubbelspårtunneln för vilken
två mynningar planeras. Den norra mynningen, vilken omfattas av denna detaljplan, planeras
i järnvägsparken, norr om Otto Torells gata. Service- och räddningstunnelns södra mynning
planeras Breareds rekreationsområde, men omfattas inte av denna detaljplan utan ingår i detaljplanen för norra och södra delen av järnvägssträckningen.
För att skydda tunnelanläggningen finns det i detaljplanen restriktioner för all form av arbete i
berg inom hela planområdet. För att skydda mark och bebyggelse kommer tunnlarna att tätas
för att minimera grundvattensänkningen. I arbetet med tunneln och järnvägen kommer åtgärder för att minimera stomljudet utföras.
10
Inledning
Väg 41
E6
Getteröns
naturreservat
GÖINGEGÅRDEN
LUGNET
Getteröbron
LASSABACKA
Värnamoväge
n
Hamnen
BRUNNSBERG
HÅSTEN
Stationen
CENTRUM
KARLBERG
Sjukhus
Vä
s
tk us
MARIEDAL
tv ä g en
VARBERG
Varbergs
fästning
SÖRSE
Koloniområde
Koloniområde
te
rle
d
en
Hästhaga
Ös
BREARED
APELVIKEN
VAREBORG
Planområde tillägg
Planområde detaljplan
Ny sträckning järnväg
0
1
2
km
Figur 4.
Planområden och ny järnvägssträckning.
Inledning 11
Riksintressen och förordnanden
Riksintressen är geografiska områden som har pekats ut för att de innehåller nationellt viktiga
värden och kvaliteter. Riksintressen kan gälla för områden som är skyddsvärda på grund av
sina speciella natur- och kulturvärden, såväl som för områden som är av betydelse för ett speciellt nyttjande (kommunikationer, energiproduktion, totalförsvaret med mera). Bestämmelser
om riksintressen finns i 3 och 4 kap miljöbalken. Riksintressen enligt 3 kap utses av centrala
myndigheter inom sina respektive ansvarsområden, medan riksintressen enligt 4 kap beslutas
av riksdagen och anges direkt i lagtexten.
Planområdet berör tre riksintressen; riksintresse för kommunikation (3 kap miljöbalken), riksintresse för kulturmiljövård (3 kap miljöbalken) och riksintresse för kustzon (4 kap miljöbalken). se Figur 5
Planområdet berörs inte av några förordnanden, så som till exempel strandskydd, naturreservat
eller naturminne.
Riksintresse för kustzon
Hela Varbergs kustområde, väster om väg E6, är av riksintresse med hänsyn till de natur- och
kulturvärden som finns i området.
Vid bedömning av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas. Bestämmelserna utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter, det lokala näringslivet eller
för utförandet av anläggningar som behövs för totalförsvaret.
Planens genomförande bedöms inte utgöra en negativ påverkan på riksintresset.
Riksintressen för kommunikation - järnväg och anläggning för tågtrafik
Västkustbanan, med befintlig station i Varberg, växlingsbangård och järnväg på sträckan Varberg-Hamra, är av riksintresse.
Västkustbanan är av internationell betydelse och ingår i det utpekade TEN-T nätet, Transeuropeiska transportnätet, som är satsningar från EU:s sida på infrastruktur som kopplar samman
Europa. Banan sträcker sig från Göteborg till Lund och är en mycket viktig bana för personoch godstågstrafik. Banan ingår även i det utpekade strategiska godsnätet.
Även tillåtlighetskorridoren för planerad utbyggnad på sträckan Varberg-Hamra är av riksintresse.
Riksintresse för kulturmiljövård, Varbergs innerstad
Varbergs stadskärna, inklusive Platsarna och kurortsområdet, är av riksintresse för kulturmiljövård. Riksintresset består av medeltida slott och fästning med bevarade delar från såväl
dansk som svensk tid. Det äldre stadsområdet ”Platsarna” med enkel trähusbebyggelse från
1800-talet. Innerstaden med rutnätsplan från 1660-talet, småskalig trähusbebyggelse från
1700- och 1800-talen och monumental stenbebyggelse från ca 1860-1910 samt Kustsanatoriet
med välbevarad miljö.
Förändringar av befintlig bebyggelse och andra anläggningar av betydelse för områdets samlade miljökaraktär samt rivningar prövas restriktivt. Samråd bör tas med länsstyrelsen om förändringar övervägs som påtagligt kan inverka på miljöns kulturhistoriska värde. Förändringar
i kulturmiljön beskrivs i detaljplanens MKB. Eftersom järnvägen delvis dras i tunnel kan
miljön kring kulturvärden komma att förbättras.
12
Väg 41
E6
GÖINGEGÅRDEN
Getteröns
naturreservat
LUGNET
Getteröbron
LASSABACKA
Värnamoväge
n
Hamnen
BRUNNSBERG
HÅSTEN
Stationen
CENTRUM
KARLBERG
Sjukhus
Vä
s
tk u s
MARIEDAL
t vä g en
VARBERG
Varbergs
fästning
SÖRSE
Koloniområde
Koloniområde
APELVIKEN
Ös
BREARED
te
rle
d
en
Hästhaga
VAREBORG
RI kulturmiljövård
RI sjöfart
Natura 2000
RI väg
RI friluftsliv
RAMSAR-område
RI hamn
RI naturvård
Strandskydd utvidgat
RI järnväg
RI kustzon
Strandskydd generellt
RI järnväg - planerad
Naturreservat
Figur 5.
Karta över riksintressen (förkortas som RI) och förordnanden.
Se även miljökonsekvensbeskrivningen.
13
Planer och program
Översiktsplaner
Föreslagen sträckning av tunneln följer den kommunomfattande översiktsplanen samt den
fördjupade översiktsplanen för stadsområdet (båda antagna av kommunfullmäktige 2010).
I gällande översiktsplan framgår att en utbyggnad av Västkustbanan till dubbelspår i en tunnel
under staden ska möjliggöras. Ett järnvägsreservat för tunneln finns. Av planens inriktningar
framgår att utbyggnaden ska prioriteras och att ingen bebyggelse får tillkomma som förhindrar utbyggnaden av dubbelspår på Västkustbanan med tunnel genom Varbergs stad och nytt
stationsområde.
Även den fördjupade översiktsplanen för stadsområdet stödjer och möjliggör utbyggnaden av
Västkustbanan till dubbelspår och tunnel under staden. I fördjupningen finns järnvägsreservat
för järnvägen ovan mark, i den sträckning som nu planeras. Fördjupningen lyfter också fram
de stadsutvecklingsmöjligheter som järnvägens nya dragning i en tunnel under staden möjliggör, i form av utveckling av nya stadsområden och bättre tillgänglighet mellan staden och
havet.
Förstudie för utbyggnad av dubbelspår delen Varberg – Hamra
År 2000 gjordes en förstudie för delen Varberg-Hamra. I denna förstudie beskrevs effekter
och konsekvenser av tre olika utbyggnadsalternativ, nämligen utmed befintlig sträckning,
i tunnel under staden samt öster om staden, längs med motorvägen. Med hänsyn till de i
förstudien redovisade positiva effekter vad avser främst samhällsutveckling samt trafik och
miljö beslutade Banverket att gå vidare med systemalternativet Tunnel under staden.
Järnvägsutredning
År 2002 gjordes en järnvägsutredning där två tunnelalternativ, en Stadsmiljötunnel (SMTÖ)
och en Centrumtunnel (CT) studerades. De båda tunnelalternativen jämfördes mot alternativet
att inte göra någon åtgärd och låta järnvägen ligga kvar i befintligt läge.
I september 2003 beslutade dåvarande Banverket att utredningsalternativ Stadsmiljötunnel
(SMTÖ) ska ligga till grund för fortsatt arbete med järnvägsplan och projektering.
Med järnvägsutredningen som grund fattade regeringen beslut om att ge projektet tillåtlighet
enligt kap 17 miljöbalken. Tillåtlighetsbeslutet fattades den 21 mars 2013.
Planprogram
Ett program för detaljplan för Västkustbanan genom Varberg har tagits fram vilket godkändes
i Kommunstyrelsens arbetsutskott 2009. Planprogrammet omfattar den korridor för tunnel, anslutande bana samt bangård som tagits fram i samband med järnvägsutredningen. Programmet
omfattar, förutom själva spårområdet, även mark för bulleråtgärder, schakt, tunnelmynningar
med mera kring spåret.
Gällande detaljplaner
Föreliggande detaljplan kommer att utgöra tillägg till 24 gällande detaljplaner. Detta innebär
att de gällande detaljplanerna fortsätter att gälla jämsides med detta tillägg. Gällande detaljplaner redovisas i tabell nedan och i Figur 6 på motstående sida. I tabellen nedan anges planerna
från norr till söder. Sex av planerna har en genomförandetid som fortfarande gäller. Gällande
genomförandetid innebär att fastighetsägare har rätt att genomföra det planen medger och
kommunen kan inte, utan att ersätta fastighetsägare, ändra planen. Aktuell ändringsplan utgör
ingen begränsning av de byggrätter gällande detaljplaner medger.
14
Plannummer
nummerordn.
Namn
Genomförandetid
pågår t.o.m
1
Stadsplan 1934
-
68
Stadsplanekarta över kvarteret Lagmannen och Kommersrådet mm.
-
166
Kvarteret Berget mm.
-
356
Detaljplan för Prosten 8
2017-12-31
366
Detaljplan för Prosten 9
2016-12-31
83
Förslag till ändring av stadsplanen för del av södra
hamnvägen mm
-
345
Brunnsparken 5
2015-12-31
285
Detaljplan för delar av Kungsgatan och Torggatan
-
105
Förslag till ändring i stadsplan för kvarteret Läkaren
-
378
Detaljplan för stadshotellet- del av Läkaren 9 och
Getakärr 3:46
2016-12-29
47
Stadsplanekarta över kvarteren Magistern och Kronofogden
-
228
Detaljplan kvarter bomlyckan
-
52
Stadsplanekarta över kvarteret Igladammen och Freden
-
34
Stadsplanekarta över kvarteret Spiggen m.m.
-
78
Förslag till ändring i stadsplanen för kvarteret Spiggen
-
95
Förslag till ändring i stadsplanen för Landerigatan
-
!!
!
( (
(
!
(
!
(
(
!
(!
68
166
356
366 285
345
!
(
!
(
Stadsplan1
378
83
!
(
43
!
(!
(
!
(!
(
!
(
!
(
!
(
105
47
!
(
!
(
!
(
228
75
52
374
34
78
399
95
Gällande detaljplaner med
genomförandetid kvar
Gällande detaljplaner
Gällande detaljplan Stadsplan 1
Figur 6.
(
!
(!
!
( !
(
57
Planområde
41
183
0
91
0,125 0,25
0,5
0,75
1
Km
Kartan visar vilka detaljplaner (24 st) som berörs av tilläggen i denna detalj
plan.
15
Plannummer
nummerordn.
Namn
Genomförandetid
pågår t.o.m
41
Stadsplanekarta över kvarteren Löjan, Stenbiten mm.
-
57
Stadsplanekarta över del av Mariedalsområdet
-
43
Stadsplanekarta över kvarteret Freden mm.
-
75
Stadsplanekarta över del av Mariedalsområdet
-
374
Sörse- del av Getakärr 5:1, söder om förskolan Rundgården
2020-12-31
183
Sörsedammsområdet
-
399
Detaljplan för Sörsedammen 2 mm, Sörsedammen del av 2024-01-30
Getakärr 6:71 och 5:1
91
Förslag till stadsplan för del av Varberg Sörsedammsområdet
-
Berörda fastighetsplaner
I så kallade fastighetsplaner (tidigare tomtindelningar) har kommunen för vissa detaljplaner
tidigare även lagt till bestämmelser om markens indelning i fastigheter, servitut, ledningsrätt
och liknande. För att möjliggöra fastighetsbildning för tunnel behöver dessa upphävas under
mark eller i sin helhet, se under rubriken Genomförande av projektet, Fastighetsplaner som
upphävs. Inom planområdet finns 29 fastighetsplaner: Dessa listas nedan från norr till söder
och redovisas på motstående sida på karta i Figur 7.
Tomtindelning för kvarteret Prosten (1383K-12/1952), fastställd 3 juli 1952.
Tomtindelning för kvarteret Gästgivaren (1383K-15/1953), fastställd 17 augusti 1953.
Tomtindelning för kvarteret Magistern (1383K-11/1931), fastställd 20 april 1931.
Tomtindelning för del av kvarter Bagaren ( 13-VAR-531), fastställd 9 februari 1982
Tomtindelning för kvarteret Folkskolan (1383K-60/1963), fastställd 26 februari 1963.
Tomtindelning för kvarteret Gyltalyckan (1383K-19/1955), fastställd 16 februari 1955
Tomtindelning för kvarteret Igladammen (1383K-31/1943), fastställd 13 februari 1943
Tomtindelning för kvarteret Igladammen (1383K-69/1961), fastställd 8 september 1961.
Tomtindelning för kvarteret Igladammen ( 1383K-9/1955), fastställd 4 december 1954
Tomtindelning för kvarteret Freden (1383K-1/1953), fastställd 9 januari 1953
Tomtindelning inom kvarteret Lubben (1383K-15/1938), fastställd 27 november 1937.
Tomtindelning för kvarteret Lubben (1383K-24/1966), fastställd 5 april 1966.
Tomtindelning för del av kvarteret Lubben (1383K-138/1966), fastställd 22 september 1966.
Tomtindelning inom kvarteret Siken (1383K-53/1938), fastställd 30 december 1937.
Tomtindelning inom kvarteret Siken (1383K-10/1944), fastställd 14 mars 1944.
Tomtindelning för kvarteret Siken (1383K-35/1952), fastställd 9 september 1952.
Tomtindelning för kvarteret Laken (1383K-75/1956), fastställd 11 december 1956.
Tomtindelning för kvarteret Laken (1383K-15/1963), fastställd 12 januari 1963.
Tomtindelning för kvarteret Stenbiten (1383K-33/1954), fastställd 6 april 1954.
Tomtindelning för kvarteret Stenbiten (1383K-19/1938), fastställd 27 november 1937.
16
PROSTEN
1383K-12/1952
GÄSTGIVAREN
1383K-15/1953
MAGISTERN
BAGAREN
1383K-11/1931
13-VAR-531
IGLADAMMEN
FOLKSKOLAN
1383K-31/1943
1383K-60/1963
GYLTALYCKAN
1383K-19/1955
IGLADAMMEN
FREDEN
1383K-69/1961
1383K-1/1953
IGLADAMMEN
1383K-9/1955
LUBBEN
LUBBEN
1383K-24/1966
LUBBEN
1383K-15/1938
1383K-138/1966
LAKEN
1383K-75/1956
SIKEN
LAKEN
1383K-10/1944
1383K-15/1963
SIKEN
1383K-53/1938
GÄDDAN
1383K-74/1956
SIKEN
KRABBAN
1383K-35/1952
1383K-80/1962
RÄKAN
1383K-83/1962
STENBITEN
1383K-33/1954
MARIEDAL
STENBITEN
OSTRONET
1383K-19/1938
1383K-82/1962
MUSSLAN
1383K-159/1971
SÖRSEDAMMEN
13-VAR-368
1383K-84/1962
STENBITEN
GÄDDAN
1383K-16/1963
1383K-72/1956
Figur 7.
Fastighetsplaner inom planområdet.
17
Tomtindelning för kvarteret Stenbiten (1383K-72/1956), fastställd 14 december 1956.
Tomtindelning för kvarteret Gäddan (383K-74/1956), fastställd 17 december 1956.
Tomtindelning för kvarteret Gäddan (1383K-16/1963), fastställd 12 januari 1963.
Tomtindelning för kvarteret Krabban (1383K-80/1962), fastställd 10 december 1962.
Tomtindelning för kvarteret Musslan (1383K-84/1962), fastställd 10 december 1962.
Tomtindelning för kvarteret Ostronet (1383K-82/1962), fastställd 10 december 1962.
Tomtindelning för kvarteret Räkan (1383K-83/1962), fastställd 10 december 1962.
Tomtindelning för kvarteret Mariedal (1383K-159/1971), fastställd 9 november 1971.
Tomtindelning för kvarteret Sörsedammen (13-VAR-368), fastställd 26 januari 1979.
18
I detta avsnitt beskrivs nuläget utifrån olika aspekter. Hur dessa förändras av planförslaget och
vilka konsekvenser det ger beskrivs längre fram i handlingen under Planförslag.
Bebyggelse
Inom planområdet, ovanför planerad järnvägstunnel, finns olika typer av bebyggelse. Planområdets norra del utgörs av de centrala delarna av staden, med en blandad stadsbebyggelse
med bostäder, handel, kultur och service. Bebyggelsen i de södra delarna består av villor och
flerbostadshus i Mariedal och Sörse.
Figur 8.
Markanvändning och bebyggelse inom och i anslutning till planområdet.
Kulturmiljö
En utredning av kulturmiljöer tas fram och beräknas vara färdig under våren 2015. Detaljplanehandlingarna kommer därmed kompletteras med ytterligare information till granskningsskedet.
Inom planområdet finns utpekade kulturmiljövärden. I planeringen för utbyggnaden av järnvägen har kulturmiljökaraktärer identifierats längs sträckan. Nedan följer en översiktlig beskrivning av identifierade kulturmiljökaraktärer tillsammans med värdefulla byggnader och miljöer
inom dessa, Se figur Figur 8 och Figur 9.
Riksintressen och förordnanden kopplade till kulturmiljön redovisas under Tidigare ställningstaganden
19
Karaktärsområde - Stationsområdet
Ur kulturmiljösynpunkt bedöms karaktärsområdet ha högt värde, framför allt gäller detta den
befintliga stationsbyggnaden. Stationsbyggnaden ligger dock utanför planområdet och berörs
inte av detta arbete. Den del av denna detaljplanen som ligger inom stationsområdet utgörs i
huvudsak av Järnvägsparken.
I samband med att järnvägen drogs genom Varberg anlades järnvägsparken. Järnvägsparken är
en långsmal park med en central stig mellan höga ädelträd. Parken är belägen mellan Västra
Vallgatan på ena sidan och parkeringsplats och järnväg på den andra. Parken fungerar som en
buffert och en koppling mellan innerstaden och järnvägsstationen, men även som en länk till
Engelska parken, som ligger söder om Järnvägsparken.
Karaktärsområde - Centrala Varberg
Centrala Varberg utgörs av innerstaden; rutnätsstaden med intilliggande stadsdelar. Planområdet berör främst de delar av karaktärsområdet som kallas rutnätsstaden.
Rutnätsstaden - Rutnätsstaden ligger inom riksintresset Varberg och ur kulturmiljösynpunkt
bedöms karaktärsområdet ha ett mycket högt värde.
Varberg inom Vallgatorna utgör med sin intakta rutnätsplan från 1660-talet ramen för Varbergs
bebyggelse och stadsliv åren 1666-1880. I sin helhet innehåller området en stor del välbevarad, småskalig träbebyggelse från 1700- och 1800-tal, samt en rad representativa byggnader
från 1800-talets andra hälft.
Flertalet byggnader inom centrala Varberg är utpekade och värderade i samband med den länsomfattande bebyggelseinventeringen som Kulturmiljö Halland genomförde 2009. Kommunen
har tagit fram ett planeringsunderlag för Varbergs stadskärna (antaget av byggnadsnämnden
2012).
Inom området finns ett antal fastigheter som försetts med skydd- och/eller varsamhetsbestämmelser i detaljplan. Bestämmelsernas innebörd varierar. Fastigheter som berörs av bestämmelserna ligger inom kvarteren Bomlyckan, Berget, Kvarnen, Brunnsparken, Prosten och Läkaren.
Planområdets norra del berör två större fornlämningsområden, det är Varberg 61:1 och 62:1.
Inom Varberg 61:1 kan kulturlager påträffas från Varberg på Platsarna 1613 - 1666. Inom Varberg 62:1 kan kulturlager påträffas från Varberg inom Vallgatorna, från 1660-talet och framåt
i tiden. I planområdets södra del finns ett antal gravsättningar och högar vid Västkustvägen.
Natur- och rekreation
Inom planområdet finns ett fåtal natur- och parkområden. Planområdets norra del omfattar
Järnvägsvägsparken och en mindre del av Engelska parken, utmed Västra Vallgatan. Parkerna
utgör målpunkter för rekreation. Inom Sörseområdet i planområdets södra del finns större
öppna grönytor.
Ett flertal inventeringar, för att identifiera naturvärden inom och i anslutning till utbyggnaden
av järnvägen, har genomförts under 2013 och 2014. Under 2013 gjordes en naturvärdesinventering, en fågelinventering, en våtmarksinventering med fördjupning avseende groddjur och
en biotopkartering. Utöver det utfördes elfiske i fyra vattendrag. Under 2014 kompletterades
inventeringarna med fördjupade artinventeringar samt naturvärdesinventering av etableringsytor och längs den befintliga järnvägens sträckning.
Planförslaget berör två naturmiljöer som har utpekat naturvärde. Järnvägsparken och Engelska
parken har tilldelats Naturvärdesklass 2 (Stor positiv betydelse för biologisk mångfald). ”Park
20
Väg 41
E6
Getteröns
naturreservat
GÖINGEGÅRDEN
LUGNET
Getteröbron
LASSABACKA
Värnamoväge
n
Hamnen
BRUNNSBERG
HÅSTEN
Stationen
CENTRUM
KARLBERG
tv ä g en
VARBERG
Varbergs
fästning
Sjukhus
Vä
s
tk us
MARIEDAL
SÖRSE
Koloniområde
Koloniområde
te
rle
d
en
Hästhaga
Planområde
APELVIKEN
Odlingslandskapet i norr
Industriområde-Lassabacka
Apelvikens kurort
Stationsområdet
Ös
BREARED
Centrala Varberg
Fästningsområdet
Kusten
Södra Varberg
Odlingslandskapet i söder
0
1
VAREBORG
2
km
Figur 9.
Identifierade karaktärsområden ur ett kulturmiljöperspektiv.
21
med grova lövträd av bland annat alm, bok, björk, jakaranda, lind. På träden har tre rödlistade
lavar påträffats. Sannolikt kan här finnas flera sällsynta lavar och insekter”. Naturvärdesobjekten har klassificerats mellan 1-4, med utgångspunkt från deras betydelse för biologisk mångfald, där klass 1 är det högsta naturvärdet.
Mark- och vattenförhållanden
Ett flertal geotekniska och geohydrologiska undersökningar pågår. Varefter dessa sammanställs kommer kännedom om jord, berg och grundvattenförhållanden att öka. Detaljplanehandlingarna kommer därmed kompletteras med ytterligare information till granskningsskedet.
Geotekniska förhållanden
I norra delen av planområdet, från stationen till Engelska parken, ligger bergytan på upp till
12 meters djup och överlagras av mestadels lera. I höjd med Engelbrektsgatan ligger bergytan
nästan uppe vid markytan och täcks enbart av någon enstaka meter jord. Berggrunden är av
god kvalitet och består av en storblockig charnockit.
Från Engelska parken till Pilhagsparkens norra del ligger berggrunden 7-10 meter under markytan. Jordlagren består främst av sand med silt- och lerskikt och närmast berget kan även morän påträffas. Berggrunden består av gnejsig granit vilken generellt är stor- till medelblockig,
men den genomkorsas även av några svaghetszoner, där större behov av tätning, vid byggande
av tunnel, kan föreligga.
I Pilhagsparken ligger berget mycket ytligt och berg i dagen kan observeras. Från Pilhagsparken till Mariedalsskolan ligger berget generellt ca 5 meter under markytan och överlagras sannolikt av sand och underordnad silt och lera. Från Mariedalsskolan till Västkustvägen är berget
åter ytligt och tittar ofta fram i markytan. Berggrunden består främst av gnejsig granit, vilken
är normal- till storblockig, det vill säga av god kvalitet. Även mindre mängder charnockit förekommer. Berggrunden genomkorsas av enstaka svaghetszoner.
Vatten och hydrogeologi
Inom tunneldelen finns inga korsande vattendrag, diken eller dikningsföretag.
Eftersom jordlagren längs tunnelsträckan mestadels är relativt tunna, så används de normalt
inte för grundvattenuttag. Utifrån bedömningar gjorda i samband med borrningar av energibrunnar, så är berget (charnockit och gnejs) ofta måttligt till rikligt vattenförande beroende
på förekomst av såväl brantstående som horisontella spricksystem. Några grundvattenuttag av
betydelse, för dricksvattenförsörjning görs dock knappast inom bergtunneldelen. I området
finns dock ett stort antal energibrunnar för uttag av värme ur bergmassan.
Jordlagren ovan berget utgörs främst av friktionsjordar som, ur sättningssynpunkt, i huvudsak
är okänsliga för grundvattenavsänkningar. Inom delområden längs planerad bergtunnel förekommer dock lerlager, ofta relativt nära bergytan, vilka skulle kunna medföra risker för sättningar om grundvattennivån skulle sänkas av mycket. Bedömningsvis är dock dessa lerlager
rätt väl konsoliderade (stabila) och riskerna för sättningar bedöms som begränsade.
Förorenad mark
En utredning av förorenad mark tas fram och beräknas vara färdig under våren 2015. Detaljplanehandlingarna kommer därmed kompletteras med ytterligare information till granskningsskedet. Inom planområdet kan det inte uteslutas att föroreningar (främst klorerade lösningsme-
22
del) kan finnas i berggrundvattnet, men risken bedöms som liten.
En VA-utredning (2015) har tagits fram för detaljplanen vilken belyser förutsättningar för
erforderliga VA-system inom berörda områden, dels i befintligt utförande samt i förhållande
till framtida förusättningar. Utredningen belyser dagvatten, vatten, avlopp, el, tele, opto, gas
och fjärrvärme.
Dagvatten
Varbergs kommuns dagvattenpolicy (2008) avser att säkerställa att dagvattnets föroreningar
inte släpps ut i miljön, att grundvattenbalansen bibehålls, att skador på fastigheter och andra
anläggningar inte uppkommer samt att bebyggelsemiljön berikas och att vattenprocesserna
synliggöras. Där dagvatten bildas ska lokalt omhändertagande av dagvattnet ske inom aktuellt
område i så hög utsträckning som möjligt.
Befintligt stationsområde är i dag förlagt i markplan och är i huvudsak dränerat via täckt
dränering. Omgivande områden samt övriga delar ovan mark längs tunnelområdet avvattnas
i dagsläget via befintligt dagvattennät. Inom planområdet finns ett flertal korsande eller längsgående dagvattenledningar. Dessa redovisas i VA-utredningen.
Vatten, avlopp, värme och el
Inom planområdet finns ett flertal korsande och längsgående befintliga kablar och ledningar.
Ledningsslag och ledningsägare redovisas i detalj i VA-utredningen.
23
Planförslag
Järnvägsanläggning
Tunnlar och skydd av järnvägsanläggningen
Planen tillåter att järnvägstrafik får anläggas i tunnel under både kvartersmark och allmän
platsmark.
I denna plan hanteras 170 meter av den 300 meter långa, planerade betongtunneln och 2,2
kilometer av den 2,8 km långa bergtunneln. I planområdets norra del kommer järnvägen att gå
i betongtunnel under marknivån för att sedan, i höjd med Västra Vallgatan/Engelbrektsgatan,
övergå i en bergtunnel. Tunneln utformas som en dubbelspårstunnel. Parallellt med bergtunneln och cirka 10 meter från denna kommer det att gå en servicetunnel som även ska tjäna
som räddningstunnel. Servicetunneln förläggs på spårtunnelns västra sida och det kommer att
finnas flera förbindelser mellan de båda tunnlarna. Avståndet mellan förbindelserna utreds.
I planen anges inom vilka nivåer anläggning av järnvägstunnlar får ske. I halvcirklar på plankartan anges lägsta nivå i meter, under nollplanet, till vilken tunnel får anläggas. Längs tunnelsträckan varierar marknivån, vilket innebär att nollplanet längs sträckan hamnar mellan 2-38
meter under marknivån. Detta innebär att avståndet från marknivån till tunnelns tak varierar
längs tunnelsträckan mellan ett par meter till cirka 26 meter. De nivåer som anges på plankartan ska sammanbindas så att de bildar ett lutande plan mellan sig. Detta plan utgör nedre gräns
för område reserverat för järnväg. Från detta plan, och max 26,5 meter däröver (för betongtunneln) och max 21,5 meter däröver (för bergtunneln), får järnvägstrafik anläggas. Spårtunneln
är cirka 9 meter hög och 14 m bred. Övrigt utrymme under och över tunneln är främst för
skydd av tunneln.
I detaljplanen finns bestämmelser som syftar till att skydda järnvägsanläggningen. Restriktioner finns för ingrepp i mark i form av schaktning, spontning, pålslagning, borrning och
liknande vilket preciseras i planbestämmelser. Det finns också en bestämmelse som medger
underjordiska konstruktioner, t.ex. behov av underjordiska vattenmagasin och ledningar för
omhändertagande av anläggningens vatten.
Se vidare beskrivning av höjdsättning och skydd mot översvämning under Risk och säkerhet.
Figur 10.
24
Planförslag
Principiell tvärsektion. Parallellt med spårtunneln ligger service- och räddningstunneln. Spårtunneln är en dubbelspårstunnel som är cirka 14 meter
bred och 9 meter hög. Avståndet mellan spårtunnel och service- och räddningstunneln är cirka 10 meter. Med jämna mellanrum kommer det att finnas
förbindelser mellan tunnlarna.
Figur 11.
Planområdet sträcker sig från Magasinsgatan i norr till Västkustvägen i söder. Från Magasinsgatan går järnvägen i en betongtunnel och i höjd med
Västra Vallgatan/Engelbrektsgatan går den över i bergtunnel. Avståndet
mellan marknivån och tunneln varierar på sträckan. Betongtunneldelen
ligger endast några meter under marknivån, medan bergtunneln i höjd med
Kattegattsvägen, ligger cirka 19 meter under marknivån och strax innan
Västkustvägen cirka 26 meter under marknivån.
Planförslag
25
Servicetunnelns mynning
I planen ingår även den nordliga nedfarten till servicetunneln vars mynning planeras i nuvarande Järnvägsparken. Planen reglerar placeringen av nedfarten.
Trafik
Planförslaget möjliggör en kraftig kapacitetsökning på järnvägen, jämfört med idag. Snabbtågen kan komma att gå med 1 tåg/timme och riktning varav hälften stannar i Varberg. Öresundstågen kan komma att gå med som mest 4 tåg/timme och riktning norr om Varberg.
Godstrafiken på Västkustbanan kan utgöras av 20 genomgående godståg/dygn samt 18 godståg/dygn som angör godsbangården, att jämföra med dagens 29 godståg. Utöver dessa tåg
antas två tåg/dygn angöra Varberg via Viskadalsbanan.
Eftersom detaljplanen endast omfattar järnväg i tunnel bedöms inte övrig trafik påverkas av
planförslaget.
Dagvatten
De förändringar som sker inom planområdet och som påverkar dagvattensituationen är främst
kopplade till servicetunnelns mynning i marknivå samt betongtunneldelen. Nedfart till servicetunneln kommer att behöva hårdgöras för att underlätta uppställning och framkomlighet för
räddningsfordon. Dessa ytor kommer att behöva avvattnas. Den nya betongtunneln innebär
även att en del ledningar måste läggas om. I VA-utredningen tillhörande detaljplanen redovisas en hållbar principlösning som skall uppfylla de krav som ställs på dagvattenhanteringen.
Vatten, avlopp, värme och el
Ett flertal befintliga fastigheter inom planområdet har servisanslutningar till det allmänna
vattenförsörjnings- och spillvattennätet. Dessa kommer att påverkas i olika omfattning men
framförallt genom att anslutande ledningsnät kommer att behöva läggas om i samband med
utbyggnaden av järnvägsanläggningen. I en framtida situation ska dock säkerställas att befintliga förbindelsepunkter kan kvarstå eller ersättas med nya med motsvarande kapacitet och
nivåförutsättningar.
Planerad järnvägsanläggning kommer ha ett ökat behov av brandvatten jämfört med dagens
situation. Omfattningen är under utredning. Parallellt pågår VIVAB´s utredning gällande kapacitet i befintligt nät. Utifrån kommande resultat av dessa båda utredningar utarbetas lämplig
lösning för att säkerställa tillräcklig brandvattenkapacitet för både järnvägsanläggningen och
omgivande områden.
Vid en eventuell brandsituation i järnvägsanläggningens tråg och tunneldel ska släckvatten
omhändertas enligt särskilda normer. Likaså gäller vid en eventuell olycka med läckage av
farligt gods. I dessa situationer ska anläggningens utlopp till recipient stängas för uppsamling
och sanering av kontaminerat vatten.
Risk och säkerhet
Personsäkerhet
I och med planens genomförande försvinner alla plankorsningar med spårbunden trafik, vilket
innebär att trafiksäkerheten ökar och risken för personpåkörningar minskar.
26
Planförslag
I händelse av olycka och behov av utrymning från spårtunneln, kan detta ske via förbindelser
till servicetunneln och vidare ut genom servicetunnelns mynning i Järnvägsparken, alternativt
i Breared. Ytor för räddningsfordon finns i tunneln samt i anslutning till förbindelserna mellan
servicetunnel och spårtunnel. Tunnelmynningarna ska vara tillgängliga för räddningstjänsten
och återsamlingsyta för resenärer ska finnas vid respektive mynning.
En rapport som fokuserar på personrisker och personsäkerhet pågår och beräknas vara färdig under våren 2015. Räddningstjänstens tillgänglighet till tunnelmynningar och tråg utreds
också. Detaljplanehandlingarna ska kompletteras till granskningsskedet.
Farligt gods
En riskanalys för farligt gods har tagits fram (2015). Sannolikheten att en farlig godsolycka på
järnvägen ska inträffa i anslutning till aktuellt område är mycket liten. Om det trots allt skulle
inträffa kan det inte uteslutas att konsekvenserna blir stora.
Risk för tredje man avseende farligt godsolyckor ökar inte på grund av planerad utbyggnad
av Västkustbanan/Varbergstunneln. På grund av ett inneboende skydd i form av tråget samt
överdäckningen kommer konsekvenserna av en farligt godsolycka i stationsområdet snarare
att minska risken jämfört med dagsläget. För befintlig bebyggelse som i dag ligger nära järnvägen och där sträckningen i framtiden kommer gå genom tunnel kommer risknivåerna för
farligt godsolyckor att minska betydligt.
Buller
Eftersom detaljplanen endast omfattar järnväg i tunnel uppstår inget luftburet buller, däremot
kan stomljud uppkomma, se nedan.
Stomljud
Stomljud uppstår genom att vibrationer sprids genom marken till närliggande byggnader och
sätter konstruktionen i svängning som i sin tur avger ett lågfrekvent muller som i vissa fall
kan höras inomhus. Stomljud är framför allt en fråga att beakta vid bostäder i närheten av
tågtunnlar.
Det saknas nationella krav gällande stomljud från spårbunden trafik i tunnel. I detta projekt
föreslås att det projektspecifika målvärdet LASmax 30 dBA ska tillämpas i så stor utsträckning
som möjligt.
Beräkning av stomljudsnivåer efter utbyggnaden av tunneln har utförts för kvarter med bostäder och andra känsliga fastigheter längs tunnellinjen. Utan åtgärder riskerar det projektspecifika målet LASmax 30 dBA att överskridas för fastigheterna direkt ovanpå och väldigt nära
tunnellinjen. Stomljudsdämpande åtgärder krävs. De föreslagna skyddsåtgärderna innebär att
spåret kompletteras med vibrationsisolerad spårplatta eller elastisk befästning.
En rapport om stomljud pågår och beräknas vara färdig under våren 2015. Detaljplanehandlingarna ska kompletteras till granskningsskedet.
Vibrationer
Vibrationsmätningar har utförts. Resultatet sammanställs i rapport som beräknas färdig under
våren 2015. Preliminära resultat visar att samtliga registrerade nivåer på bjälklag understiger
riktvärdet för befintlig miljö 1,0 mm/s.
Riktvärdet för vibrationer för nybyggnad av bana är 0,4 mm/s. I nuläget går det inte utesluta
att riktvärdena för vibrationsnivåerna från järnvägen kan underskridas utmed hela sträckan
Detaljplanehandlingarna ska kompletteras till granskningsskedet.
Planförslag
27
Elektromagnetiska fält
Gränsvärden eller skyddsavstånd för elektromagnetiska fält finns inte fastslagna i Sverige. För
att vara på säkra sidan tillämpas därför den så kallade försiktighetsprincipen. Det innebär att
man har tagit fram värden att jämföra med, som innebär att man med marginal underskrider
nivåer som kan innebära risk för hälsan. Trafikverkets målsättning är att det genererade elektromagnetiska fältet från kontaktledningen vid bostäder och stadigvarande arbetsplatser ska
understiga värdet 0,4 μT som årsmedelvärde. Den nya järnvägsanläggningen bedöms vara
bättre än befintlig och generellt ge förutsättningar för mindre elektromagnetiska fält. Att järnvägen förläggs i tunnel innebär att färre befintliga bostäder kommer att utsättas för elektromagnetiska fält.
En rapport om elektromagnetiska fält pågår och beräknas vara färdig under våren 2015. Detaljplanehandlingarna ska kompletteras till granskningsskedet.
Luftmiljö
Ventilationsschakt från tunnlarna bedöms inte behövas. Inom stationen, på plattformarna,
finns dock risk för förhöjda partikelvärden i luften. Detta föreslås förhindras genom att luften
dras upp i ventilationsschakt innan den når plattformarna. Detaljplanehandlingarna ska kompletteras till granskningsskedet.
Förorenad mark
Urgrävning av förorenade massor inom planområdet bedöms bli aktuellt vilka isåfall kommer
avlägsnas och omhändertas.
Risk för översvämning av anläggning
Vid en stigande havsnivå finns det risk för översvämning. Trafikverket har beslutat att en permanent skyddsnivå på +3,5 m (över nollplanet) ska användas för att skydda tråg och tunnel
från översvämning.
Tråget och tunneln ska genom skyddskonstruktioner skyddas mot översvämning från havet
eller översvämning vid skyfall. Möjlighet till påbyggnad vid behov ska finnas. Tunnelmynningen i norr ska skyddas med en spårtröskel och stängningsbara luckor. Även nedgångarna
till perrongerna vid stationsområdet kommer att vara stängningsbara. I den södra delen ligger
järnvägsanläggningen betydligt högre och risk för översvämningar på grund av höjt havsvattenstånd bedöms därmed inte finnas.
Grundvattensänkning och bergvärmeanläggningar
Vid anläggande av bergtunneln kommer grundvattnet i berget och överliggande jord att påverkas genom en sänkt grundvattennivå. Tätningsåtgärder kommer utföras för att minska grundvattenavsänkningen. Vid byggande av bergtunneln bedöms det troligt att förinjektering av
bergmassan kommer att ske, det vill säga att cement trycks in i berget, före utsprängning av
tunneln. Detta innebär att genomsläppligheten hos bergmassan och därmed grundvatteninströmningen kommer att reduceras.
Omfattning av tätning eller andra åtgärder för att minska grundvattenavsänkningen kommer
att vägas mot påverkan på omgivningen. Potentiella objekt i tunnelns omgivning som kan
påverkas negativt av en grundvattensänkning är till exempel vissa äldre byggnader (ökad sättningsrisk) samt bergvärmeanläggningar/energibrunnar (minskad energipotential). Beaktande
av eventuella ytterligare känsliga objekt, eventuella föroreningar i grundvattnet, saltvattenpå-
28
Planförslag
verkan från havet, med mera kommer också göras.
En översiktlig utbredning av grundvattenavsänkningen är under framtagande för miljökonsekvensbeksrivningen för järnvägsplanen, men en mer detaljerad bild av avsänkningen samt
påverkan på omgivningen kommer att arbetas fram till systemhandling och vattendomsansökan.
Detaljplanehandlingarna ska kompletteras till granskningsskedet.
Inom hela planområdet finns restriktioner för nyetablering av bergvärmeanläggningar. Restriktioner finns för all form av ingrepp i berg. Inom område betecknat med T1 och T2 (områden
inom vilket Trafikverket önskar äganderätt genom tredimensionell fastighetsbildning) är det
inte tillåtet att ha någon form av brunnar i berg eller energibrunnar. Trafikverket avser att kompensera för borttagande av befintliga brunnar.
Planförslag
29
Genomförandebeskrivningen har till uppgift att redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, ekonomiska och tekniska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Plan- och genomförandebeskrivningen har ingen
rättsverkan. Avsikten med beskrivningen av genomförandet av projektet är att den ska vara
vägledande vid genomförandet av detaljplanen.
Genomförandetid
Genomförandetiden är den tidsrymd inom vilken en detaljplan är tänkt att genomföras. Som
huvudregel får planen inte ändras, ersättas eller upphävas mot berörda fastighetsägares vilja
under genomförandetiden.
Denna detaljplanens genomförandetid är 5 år från den dag planen vunnit laga kraft.
Organisatoriska frågor
Markägoförhållanden
Fastighetsägare och rättighetshavare inom planområdet framgår av den till detaljplanen
hörande fastighetsförteckningen.
Fastigheter som berörs av planen redovisas i tabeller, nedan Konsekvenser för fastigheter och
rättigheter.
Huvudmannaskap och ansvarsfördelning
Marken inom berörd detaljplan är dels kvartersmark i enskild och allmän ägo dels allmän
platsmark (gator, torg och parkmark) i kommunens ägo.
Varbergs kommun är huvudman för allmän platsmark.
Varberg Vatten AB är huvudman för allmän vatten- och avloppsanläggning.
Varbergs kommun, Hamn och Gata, äger gatuavvattningsledning.
Varberg Energi AB äger el-, fjärrvärme-, gas- och fiberoptiska nät.
Fortum Distribution AB äger elnät.
Skanova äger telenät.
VMA äger VA Jernhusen.
IP-Only Networks AB, Telenor Sverige AB och TDC Sverige äger fiberoptiska nät.
Finansiering och avtal
Projekt Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg - Hamra är finansierat i den gällande nationella planen för transportsystemet för åren 2014-2025, där medel för byggnation finns avsatta
under åren 2017-2025. Det finns även ett genomförande- och finansieringsavtal mellan staten
genom dåvarande Banverket å ena sidan och Varbergs kommun, Jernhusen AB och Region
Halland å andra sidan. Avtalet undertecknades 2009.
Innan detaljplanen antas ska avtal upprättas mellan Trafikverket och Varbergs kommun
som reglerar ansvarsfördelning och förutsättningar för järnvägsprojektets och detaljplanens
genomförande. Avtalet ska reglera mark- och rättighetsupplåtelser, drifts- och skötselfrågor
30
samt mark- och intrångsfrågor under byggtiden.
Innan detaljplanen antas bör avtal avseende om- och nyanläggningar av ledningar tecknas
mellan respektive ledningsägare och Trafikverket för att säkerställa åtagande vad gäller kostnader, utförande och ansökan om ledningsrätt.
Utförande
Trafikverket ansvarar för utbyggnaden av järnvägsanläggningen med tillhörande spårområde,
tråg och tunnlar samt nödvändiga åtgärder i övrigt i anslutning till anläggningen.
Drift och underhåll
Trafikverket ansvarar för drift och underhåll av järnvägsanläggningen med tillhörande spårområde, tråg och tunnlar.
Fastighetsrättsliga frågor
Fastighetsplaner som upphävs
De 29 fastighetsplaner, som ligger inom planområdet, upphävs helt eller delvis. 27 fastighetsplaner upphävs under en viss nivå i marken. Nivån anges på plankartan och är anpassad
till bergnivån, till vilken äganderätt genom tredimensionell fastighetsbildning eller servitut
kommer att behövas för skydd av tunneln. Två fastighetsplaner upphävs helt, då bergnivån där
går ända upp i marknivån. De 27 fastighetsplaner som upphävs under en viss nivå i marken
fortsätter att gälla från denna nivå uppåt och ovan mark och fastighetsindelningen ovan mark
påverkas på så vis inte.
Fastighetsplaner inom planområdet redovisas under rubriken Tidigare ställningstagande, Berörda fastighetsplaner. Information om upphävande finns även på plankartan.
MARKPLAN
+XXm EŝǀĊĨƌĊŶǀŝůŬĞŶĨĂƐƟŐŚĞƚƐƉůĂŶĞƌƵƉƉŚćǀƐ
BERG
Figur 13
Av de 29 fastighetsplaner som finns inom planområdet upphävs 27 st från en
nivå under marken och nedåt och fortsätter på så vis att gälla. uppåt från
denna nivå och ovan mark.
31
Fastighetsbildning
Trafikverket ska, med järnvägsplanen som grund, förvärva det utrymme som behövs för betong- och bergtunneln. Tunneln ska utgöra en egen fastighet, vilken skapas genom en tredimensionell fastighetsbildning. Den tredimensionella fastigheten kommer att omfatta spårtunnel och servicetunnel, området mellan tunnlarna, samt det område över, under och vid sidan av
tunnlarna som behövs för att säkra anläggningen. Den tredimensionella fastigheten urholkar
de fastigheter som ligger ovanför tunneln.
Övriga rättigheter så som servitut kommer att bildas runt om tunnlarna för skydd av dessa.
Servituten omfattar restiktioner för alla ingrepp i mark och berg utan Trafikverkets tillstånd.
Ansökan om lantmäteriförrättning görs hos lantmäterimyndigheten i Varbergs kommun och
förrättningen bekostas av Trafikverket.
Fastigheter och övriga rättigheter som berörs av planen redovisas i tabeller, se nedan Konsekvenser för fastigheter och rättigheter.
Figur 12.
Spårtunneln, servicetunneln och område mellan och kring tunnlarna
kommer att utgöra en egen fastighet vilken bildas genom tredimensionell
fastighetsbildning. Servitut, med vissa restriktioner kommer att bildas runt
denna..
Ledningsrätter
Nya ledningsrätter kommer att bildas, eller befintliga kan komma att ändras, i samband med
byggnation av järnvägsanläggningen.
Ledningsrätter som berörs av planen redovisas i tabeller, nedan Konsekvenser för fastigheter
och rättigheter.
32
Konsekvenser för fastigheter och rättigheter
Inom planområdet finns fastigheter och rättigheter/servitut. För mer information hänvisas till
fastighetsförteckningen.
I tabellerna nedan redovisas konsekvenser för de fastigheter och rättigheter som berörs av
planens genomförande. Påverkan på fastigheten avser endast den delen av fastigheten som
omfattas av detaljplanen. Detaljplanens gränser redovisas på plankartan.
Fastigheter och rättigheter är indelade i fem olika tabeller, utifrån vilka konsekvenserna blir.
Fastigheter och rättigheter i tabellerna redovisas från norr till söder i den mån det går. Sörsedammen 4, 5 och 6 är nybildade fastigheter, bildade 2015-03-04, och finns inte synliga i grundkartan. Konsekvenserna för dessa fastigheter kommer att redovisas först i granskningsskedet.
Tabell 1 innehåller de fastigheter som avstår mark till tunneln genom tredimensionell fastighetsbildning och avstår mark till servicetunnelns uppgång samt får restriktioner för arbete
i mark och berg. Underjordiska konstruktioner, tillhörande järnvägsanläggningen, kan också
bli aktuellt.
Tabell 2 innehåller de fastigheter som avstår mark till tunneln genom tredimensionell fastighetsbildning samt får restriktioner för arbete i mark och berg. Underjordiska konstruktioner,
tillhörande järnvägsanläggningen, kan också bli aktuellt.
Tabell 3 innehåller de fastigheter som avstår mark till tunneln genom tredimensionell fastighetsbildning samt får restriktioner för arbete i berg.
Tabell 4 innehåller de fastigheter får restriktioner för arbete i berg.
Tabell 5 innehåller övriga rättigheter, såsom servitut och ledningsrätter.
Utöver angedda konsekvenser i tabellerna berörs fastigheter av att fastighetsplaner upphävs
inom planområdet, enligt plankartan.
33
TABELL 1
Fastighet
Påverkan på fastighet
del av Getakärr 3:121
Fastigheten avstår mark till tunneln. Tunneln ska utgöra
en egen fastighet, vilken skapas genom tredimensionell
fastighetsbildning.
Fastigheten avstår mark till servicetunnelns uppfart.
För delar av fastigheten gäller att ingrepp i mark i form av
schaktning, spontning, pålslagning och borrning och
liknande, djupare än 2 meter, inte får ske. Servitut
kommer att belasta fastigheten.
liknande, djupare än 0,5 meter, inte får ske.
För delar av fastigheten gäller att inga ingrepp i berg i
form av schaktning, spontning, pålslagning och borrning
och liknande får ske.
Underjordiska konstruktioner tillhörande järnvägsanläggningen kan bli aktuella.
Om det inom område betecknat med T1 på plankartan
finns energibrunnar eller andra brunnar i berg, kommer
dessa att behöva avlägsnas. Trafikverket avser att
kompensera för borttagande av befintliga brunnar.
TABELL 2
Fastighet
Fastigheten avstår mark till tunneln. Tunneln ska utgöra
fastighetsbildning.
liknande, djupare än 2 meter, inte får ske. Servitut
kommer att belasta fastigheten.
liknande, djupare än 0,5 meter, inte får ske.
För delar av fastigheten gäller att inga ingrepp i berg i
form av schaktning, spontning, pålslagning och borrning
och liknande får ske.
Underjordiska konstruktioner tillhörande järnvägsanläggningen kan bli aktuellt.
34
TABELL 3
Fastighet
Getakärr 3:45
Fastigheterna avstår mark till tunneln. Tunneln ska utgöra
fastighetsbildning.
Getakärr 3:46
Berget 1
Berget 4
Berget 5
Berget 9
Professorn 7
Prosten 7
För fastigheterna gäller att inga ingrepp i berg i form av
liknande får ske. Servitut kommer att belasta de delar
inom planområdet som inte omfattas av tredimensionell
fastighetsbildning.
Prosten 8
Prosten 9
Brunnsparken 5
del av Brunnsparken 6
Getakärr 3:43
del av Läkaren 9
del av Gästgivaren 6
Gästgivaren 7
Gästgivaren 8
Gästgivaren 9
Gästgivaren 15
Gästgivaren 16
del av Magistern 6
Magistern 7
del av Bagaren 11
del av Kronofogden 13
Kronofogden 16
Kronofogden 17
Bokbindaren 13
Bokbindaren 14
Bokbindaren 20
Getakärr 3:128
Getakärr 3:125
Getakärr 3:126
del av Kvarnliden 1
del av Kvarnliden 5
del av Kvarnliden 7
del av Kvarnliden 9
del av Folkskolan 1
Bomlyckan 16
Gyltalyckan 2
Gyltalyckan 3
Gyltalyckan 4
Gyltalyckan 5
Gyltalyckan 6
35
TABELL 3
Fastighet
del av Gyltalyckan 7
fastighetsbildning.
Igladammen 1
del av Igladammen 3
del av Igladammen 4
Igladammen 11
Igladammen 14
del av Spiggen 16
del av Lubben 1
Lubben 7
Lubben 8
Lubben 9
Lubben 10
del av Lubben 11
del av Lubben 12
del av Lubben 13
del av Lubben 14
Lubben 15
Lubben 16
Lubben 17
del av Lubben 24
Lubben 25
del av Siken 5:28
Siken 17
Siken 18
Siken 19
del av Siken 20
del av Stenbiten 25
del av Laken 5
Laken 6
del av Laken 7
Gäddan 1
Gäddan 2
del av Gäddan 3
del av Gäddan 13
Gäddan 14
Gäddan 15
Gäddan 16
del av Krabban 1
Musslan 1
Musslan 2
Musslan 3
del av Musslan 4
del av Ostronet 1
36
fastighetsbildning.
TABELL 3
Fastighet
Ostronet 2
fastighetsbildning.
Ostronet 3
Räkan 2
del av Lektorn 8
del av Mentorn 1
del av Mariedal 6
del av Adjunkten 6
del av Sörsedammen 2
fastighetsbildning.
37
Tabell 4
Fastighet
Påverkan på fastigheten
del av Berget 7
liknande får ske. Servitut kommer att belasta fastigheterna.
del av Berget 13
Gästgivaren 10
del av Sparbanken 12
del av Sparbanken 13
Kronofogden 17
del av Bokbindaren 10
Bokbindaren 15
del av Bomlyckan 2
del av Bomlyckan 11
del av Bomlyckan 12
del av Bomlyckan 13
del av Bomlyckan 14
del av Bomlyckan 15
del av Kvarnliden 2
del av Kvarnliden 8
Kvarnliden 2
del av Igladammen 2
del av Siken 14
del av Freden 1
del av Siken 15
del av Siken 16
del av Siken 21
Stenbiten 2
del av Stenbiten 3
del av Gäddan 4
del av Gäddan 12
del av Krabban 2
del av Sörsedammen 3
38
Tabell 5
Rättigheter
Ändamål
Påverkan
Sv 2. För getakärr 7:2
Järnvägstrafik
Kommer antagligen att upphöra
Sv 3, Sv4. för Getakärr
7:2
Stationshållning, Järnvägstrafik
Kommer antagligen att upphöra
Övriga marksamfälligheter, anläggningssamfälligheter och övriga rättigheter inom planområdet
anses i nuläget inte påverkas, då de omfattar ändamål i markplan eller ledningar i mark och därför
inte påverkas av byggandet av tunneln i den del där tunneln byggs i berg.
39
Tekniska frågor
Parallellt med detaljplaneprocessen pågår tekniska utredningar, mer information om dessa redovisas i granskningsskedet.
Ekonomiska frågor
astighetsägaren har rätt till ersättning för mark som Trafikverket tar i anspråk under byggtiden
och för de flesta skador som uppstår i samband med byggandet. Även den som har nyttjanderätt eller någon annan särskild rätt till en fastighet kan ha rätt till ersättning. Ersättningen
bestäms utifrån reglerna i expropriationslagen. Trafikverket avser att i första hand träffa avtal
med berörda fastighets- och rättighetshavare i de fall som ersättningsgill skada uppkommer.
Hur stor ersättningen blir bestäms utifrån förhållandena den dag när Trafikverket tar marken
i anspråk, den så kallade värdetidpunkten. När Trafikverket och fastighetsägaren har kommit
överens skrivs ett avtal om ersättningen.
Vid järnvägsbyggande är det valigtvis genom en lantmäteriförrättning som Trafikverket får
tillgång till mark enligt en fastställd järnvägsplan. Om det inte går att komma överens om
ersättning genom en frivillig förhandling beslutar lantmätaren om ersättning vid lantmäteriförrättningen. Detta beslut kan överklagas till mark- och miljödomstolen.
Nödvändig flytt eller ombyggnad av fjärrvärme-, gas-, VA-, tele-, eller elledningar samt återställande av mark bekostas av Trafikverket och regleras i avtal med ledningsägare.
Planens genomförande förutsätter lantmäteriförrättning vilken ska bekostas av Trafikverket
om inget annat avtalas.
Planavgift
Planavgiften bekostas av Trafikverket.
40
Konsekvenser
En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har upprättats för detaljplanerna som tas fram för att
möjliggöra Västkustbanan genom Varberg. Miljökonsekvensbeskrivningen för detaljplanerna
fokuserar på att utreda konsekvenserna av Västkustbanan genom Varberg under driftskedet.
Miljökonsekvensbeskrivningen ingår i planhandlingarna men redovisas i ett särskilt dokument.
Nedan följer en sammanfattning av konsekvenserna av denna planens genomförande.
Miljökonsekvenser
Nollalternativ
I miljöbalkens 6 kap. § 7 framgår att en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla en ”beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd”. Detta
brukar kallas för nollalternativet. Nollalternativet är den situation som kan antas bli följden av
att planerad utbyggnad av Västkustbanan inte blir av och avser en situation år 2030 eftersom
Trafikverket har 2030 som prognosår.
I nollalternativet ligger järnvägen kvar längs med havet och utgör en fysisk barriär mellan
bebyggelseområden och havet. De som bor längs med järnvägen kommer fortsatt bli bullerstörda eftersom trafiken ökar något och tågen blir längre. Centrala Varberg byggs inte om
enligt planförslaget vilket bidrar till att dagens kulturmiljö förblir intakt men möjligheterna
till stadsutvecklig i Varberg minskar. Plankorsningar med järnvägen kvarstår i nollalternativet
vilket ger sämre säkerhet för allmänheten än planförslaget. Kapaciteten och trafiksäkerheten
runt stationen kan i nollalternativet försämras då fler tåg och människor rör sig i stationsområdet. Rekreationsområdet i Brearead behålls orört och utnyttjas fortsatt för rekreation och friluftsliv. Förorenade områden kvarstår och kan långsiktigt ge negativa konsekvenser på yt- och
grundvattenkvaliteten. Föroreningssituationen kan orsaka negativa konsekvenser för växt- och
djurliv.
Planförslaget
Generellt bidrar ett genomförande av planförslaget till att mer transporter flyttas från väg till
järnväg. Detta ger positiva konsekvenser för klimatet och miljön eftersom utsläppen av koldioxid och andra luftföroreningar minskar.
I Järnvägsparken i centrala Varberg föreslås nedfart till en servicetunnel som vid byggskedet
kommer att ge stora konsekvenser för parkmiljön. En ny park kommer troligen att etableras
igen. Intrånget i parken får stora konsekvenser på stadsbilden samt att parken har höga naturvärden som kan påverkas negativt. Riksintresse och fornlämningsområde ligger i huvudsak
ovan på tunneln men kan i utkanten komma att påverkas negativt i och med att nuvarande station förlorar sin funktion och Järnvägsparken kommer att påverkas.
En viktig del av Varbergs kulturhistoria försvinner när järnvägen rivs upp och förläggs i tunnel. Möjligheten att röra sig mellan Varbergs stadsdelar och havet ökar när järnvägen längs
havet tas bort.
Olycksrisken för boende i Varberg minskar eftersom färre människor bor i direkt närhet av
järnvägen efter utbyggnaden av tunneln. Sammantaget kommer antalet bostäder som exponeras för höga bullernivåer från järnvägstrafiken att minska.
Konsekvenser
41
Sociala konsekvenser
Planförslaget möjliggör för förtätning och ett mer sammahållet Varberg. Attraktiva mötesplatser kan skapas och det blir enklare och tydigare röra sig mot havet. En trygg stadsmiljö kan
skapas vilket kan bidra till fler möten mellan människor. Färre personer bedöms i planförslaget
utsättas för buller från tågtrafiken vilket är positivt för människors hälsa och välbefinnande.
Planskilda passager över tråg och betongtunneln föreslås och ökar tillgänglighet och tryggheten att röra sig i centrala Varberg. Trafiksäkerheten blir bättre när järnvägen förläggs i tunnel
och plankorsningarna kan stängas. Den förbättrade tågtrafiken kommer att stärka möjligheterna att resa och mötas vilket gynnar samspel och integration. Ett genförande av planförslaget
innebär generellt att personer som saknar bil att gynnas. Här dominerar kvinnor, äldre och
yngre personer samt låginkomsttagare.
Ekonomiska konsekvenser
Planförslaget möjliggör för stadsutveckling i centrala Varberg och en ökad tillgänglighet till
havet vilket skapar förutsättningar för attraktiva boendemiljöer och mötesplatser som attraherar verksamheter och skapar tillväxt. Järnvägsutbyggnaden skapar bättre möjligheter till
tågpendling och en regionförstoring kan uppnås liksom en större arbetsmarknadsregion. Dessa
förutsättningar är viktigt för Varberg som bostadsort och arbetsmarknad. Dessa utvecklingsmöjligheter kan ge stora positiva ekonomiska konsekvenser för Varberg.
En fullt utbyggd Västkustbana ger minskade restider och minskade risker för förseningar
för resenärer och godstransporter. Restidsvinsterna värderas ha ett stort samhällsekonomiskt
värde för resenärerna och godskunderna. Planförslaget innebär att planskilda korsningar försvinner vilket ökar säkerheten och väntetider vid bommar för bilresenärer minskar. Detta ger
samhällsekonomiska vinster. I planförslaget minskar bullerstörningar vilket minskar behov av
bullerskyddsåtgärder och förbättrar människors hälsa vilket ses som positivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
42
Konsekvenser
Medverkande
Planförslaget har tagits fram av planenheten, Stadsbyggnadskontoret, genom Maria Hagelberg, planarkitekt på Varbergs kommun samt Pernilla Olofsson, Susanne Klint, Anna Vindelman, Ida Marttila, Sarah Graemer och Elouise le Veau på Tyréns AB. Representanter från
övriga förvaltningar på Varbergs kommun har deltagit i planarbetet.
Claus Pedersen
Maria Hagelberg
Planchef
Planarkitekt
Konsekvenser
43

Planbeskrivning Bergtunneldelen_Samråd.indd

Transcription

Similar documents

Hela inbjudan här - IT-utvecklarna i Varberg

Ny digital Varbergskarta på varberg.se

Styrelsen för Kallbadhusets vänner 2015 Ordförande: Leif Persson

Varbergsposten tipsar om Konsten att hålla tal.

Till boende och verksamheter

här - KEKS

Gemensamhets el ginsten pdf

Kulturgaranti - Varbergs kommun

Trafikverket bjuder in till ”Öppet hus”