Nr DiarieNr Ärendemening Informationsärenden

Transcription

KALLELSE till ledamöter
UNDERRÄTTELSE till ersättare med
flera
Kommunstyrelsen
Tid och plats:
Kommunstyrelsen kallas till sammanträde 2015-09-09, 13.15 Kommunhuset 293.
Catharina Fredriksson
Ordförande
Kristina Sköld
Sekreterare
Nr DiarieNr
Ärendemening
Sidan/
Föredragning
Kommunstyrelsen 9 september
Informationsärenden
1
KS.2013.2
Information från ordföranden och kommunchefen
2.
KS.2013.83
Information om medborgarundersökningen 2015
Föredragning
Niklas Thelin
3.
KS.2013.2
Information från räddningstjänsten
Föredragning
13.30
4.
KS.2013.63
KS.2015.22
Rapport från vård- och omsorgsnämnden kring
handlingsplan för ekonomi i balans och åtgärder efter
genomlysning av individ och familjeomsorgen
Föredragning
VON presidium
14.00
5.
KS.2015.94
Information nya rutiner för påminnelse- och kravhantering
6
Beslutsärenden
6.
KS.2015.84
Svar på remiss: Departementspromemoria Ett gemensamt 7
ansvar för mottagende av nyanlända
Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen
Ärendet överlämnas utan förslag till beslut.
7
KS.2015.92
Svar på remiss: en kommunallag för framtiden
80
Tillägg: Förtroendevalds rätt till att vara föräldralediga. I övrigt
enligt framskrivet förslag.
8.
KS.2014.157
Upprustning av Stjärnholmsvägen innan vägsamfällighet
tar över ansvaret
94
Enligt framskrivet förslag
9.
KS.2015.95
Höjt insatskapital i Kommuninvest
Tillägg: Finansieras ur eget kapital. I övrigt enligt framskrivet
förslag.
96
flera
Kommunstyrelsen
10. KS.2015.98
Medfinansiering för Leader Kustlinjen
98
11. KS.2015.63
Utredning kring organisatorisk placering av inköp och
upphandling
104
12 KS.2015.65
Regional bredbandsstrategi
113
13 KS.2014.108
Val av ersättare till Kommunstyrelsens arbetsutskott
Ärendet är ej behandlat av arbetsutskottet
14 KS.2014.109
Val av ersättare till ombud i Svelands
kustvattenvårdsförbund
15 KS.2014.109
Val av ledamot och ersättare till Samkultur Sörmland
16. KS.2013.5
Redovisning av delegationsbeslut
140
17. KS.2014.9
Delgivningar
146
flera
Kommunstyrelsen
Kommunfullmäktige 23 september
18. KS.2013.135
Övertag av gästhamnen
Se beslutsunderlag
19 KS.2015.70
Begäran om ansvarsfrihet för regionstyrelsen
Föredragning
Anders Hallin
Kl 15.00
Handlingar skickas
separat
147
20. KS.2015.68
Årsredovisning och ansvarsfrihet för
samordningsförbundet RAR 2014
154
21. KS.2015.66
Fastställande av 2016 års budget för
samordningsförbundet RAR i Sörmland
155
22. KS.2015.67
Årsredovisning och ansvarsfrihet 2014 för Sörmlands 158
Kollektivtrafikmyndighet
23. KS.2015.96
Förslag till namnbyte och förändring av reglementet
för Kommunens handikappråd
161
24. KS.2014.162
Ändring av budget 2015 avseende löneöversyn
166
25. KS.2014.138
Kommunövergripande integrationsplan
168
flera
Kommunstyrelsen
26. KS.2015.56
Riktlinjer för sponsring och samarbete hos Kultur- och 181
fritid
27. KS.2014.23
Svar på motion om god, nyttig och klimatsmart mat
inom skolan och vård- och omsorg
188
28. KS.2012.31
Genomgång av balanslistan
193
1(2)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Kommunstyrelseförvaltningen
Göran Bernhardsson
0155-381 54
Datum
Dnr
2015-08-05
KS.2015.94
Kommunstyrelsen
Information- Nya rutiner för påminnelse- och kravhantering
1. Sammanfattning
Oxelösunds kommun skickar ut mellan 14 – 15 000 kundfakturor per år. De flesta kunder
betalar sina skulder i god ordning, men ibland behöver en kund påminnas. Antalet
påminnelser har de senaste fem åren mer än fördubblats. Antalet varierar men ligger
mellan 30 – 110 påminnelser per månad. Vi kan också se en stor skillnad på
fakturamottagarnas betalningsvilja och hur dessa prioriterar bort kommunens fakturor till
förmån för andra leverantörer. Om betalning ändå inte erhålles trots påminnelse, nödgas vi
gå vidare med indrivning. Indrivning är reglerat i lag liksom de avgifter som är förknippade
med processen.
Det administrativa arbetet är omfattande och görs inte dagligen. Det medför att
påminnelser och krav kan försenas, vilket i sin tur innebär ett väsentligt sämre
betalningsutfall. Det försvårar också inkasso- och utmätningsförfarandet när ärenden drar
ut på tiden. Dessutom har vi försökt utveckla våra administrativa stödsystem, men det har
inte visat de positiva resultat vi förväntat oss.
Oxelösunds kommun har i många år haft avtal med olika inkassoföretag avseende
inkassoservice och efterbevakning. Detta nya avtal syftar till att överlåta hela påminnelseoch kravhanteringen i ett tidigare skede. En tredje part underlättar oftast relationen mellan
oss och kunden när vi inte får betalt. Tillgänglig statistik visar att betalningsvilja och förmåga förbättras väsentligt när tiden mellan förfallodag och påminnelse förkortas.
2. Alternativa förslag
Kommunen kan fortsätta som idag och bedriva påminnelse- och kravverksamhet med egen
personal och i egen regi.
3. Ärendet
Oxelösunds kommun skickar ut mellan 14 – 15 000 kundfakturor per år. Dessa avser
framförallt tjänster inom barnomsorg, äldreomsorg och musikskola, men även olika tillstånd
och annat. De allra flesta kunder betalar sina skulder i god ordning, men ibland behöver en
kund påminnas om att skulden är obetald. Sedan får vi ibland tyvärr ingen betalning trots
påminnelse, och då nödgas vi gå vidare med olika former av indrivning av vår fordran.
Vår handläggning präglas av kommunens gemensamma bästa för ögonen. De taxor som
Kommunfullmäktige fastställt för kommunens tjänster ska faktureras och naturligtvis
förväntas kunden betala för dessa. Också med hänsyn till det flertal kunder som sköter
sina betalningar har vi därför ingen möjlighet att låta bli ett indrivningsförfarande.
Indrivning är reglerat i lag och likaså de olika avgifter som är förknippade med processen.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
2(2)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-08-05
De mest förekommande avgifterna är: Påminnelseavgift:
Inkassoavgift:
Kronofogde:
KS.2015.94
60 kr
180 kr
600 kr
Det administrativa arbetet är omfattande och görs inte dagligen. Det medför att
påminnelser och krav kan försenas, vilket i sin tur innebär ett väsentligt sämre
betalningsutfall. Det försvårar också inkasso- och utmätningsförfarandet när ärenden drar
ut på tiden. Dessutom har vi försökt utveckla våra administrativa stödsystem, men det har
inte visat de positiva resultat vi förväntat oss.
Antalet påminnelser har de senaste fem åren mer än fördubblats. Antalet varierar men
ligger mellan 30 – 110 påminnelser per månad. Vi kan också se en stor skillnad på
fakturamottagarnas betalningsvilja och hur dessa prioriterar bort kommunens fakturor till
förmån för andra leverantörer.
Oxelösunds kommun har i många år haft avtal med olika inkassoföretag avseende
inkassoservice och efterbevakning. Detta nya avtal syftar till att överlåta hela påminnelseoch kravhanteringen i ett tidigare skede. En tredje part underlättar oftast relationen mellan
oss och kunden när vi inte får betalt. Tillgänglig statistik visar att betalningsvilja och förmåga förbättras väsentligt när tiden mellan förfallodag och påminnelse förkortas.
Det går så till att alla påminnelser och krav kommer att skickas ut från det inkassoföretag
som vi har avtal med. Detta innebär inga nya avgifter för kunden, eftersom kommunen
redan nu debiterar förekommande avgifter. Men vi förväntar oss att vi kommer att få en
förbättrad betalningsvilja från våra kunder. Det beror ex.vis på att påminnelser och krav
kommer att komma snabbare och på att just insikten att påminnelsen och kravet kommer
från ett inkassoföretag medför en förbättring.
Det finns också ett behov av att kommunens personal ska slippa de obehagliga personliga
situationer som kan uppstå när personal och kunder lätt möts i vardagslivet.
Kostnaden för kommunen regleras i avtalet med inkassoföretaget. Den består till största
delen av att vi får betala 24 kr i hanteringsavgift per påminnelse, vilket dock ersätter vår
tidigare kostnad för kuvert, porto, printning och manuell hantering. I de fall där ärendet
även går vidare till inkasso får vi retroaktivt en ersättning på 60 kr per inskickad gäldenär.
En del kringliggande kommuner har redan gått över till att sköta sina påminnelser via
inkassobolag. Trosa kommun är igång sedan något år tillbaka, och Nyköping och
Katrineholm räknar med att gå över till ett samarbete med Intrum Justitia under hösten.
Charlotte Johansson
Kommunchef
Beslut till:
Ekonomichef
Göran Bernhardsson
Redovisningschef
Ds 2015:33
Ett gemensamt ansvar för
mottagande av nyanlända
106 47 Stockholm Tel 08-598 191 90 Fax 08-598 191 91 [email protected] www.fritzes.se
ISBN 978-91-38-24319-0
xxx-xx-xx-xxxxx-x ISSN
ISSN xxxx-xxxx
0284-6012
915291_Ds-33_omsl_0mm.indd Alla sidor
Arbetsmarknadsdepartementet
2015-06-04 09:17
Ds 2015:33
Ett gemensamt ansvar för
mottagande av nyanlända
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm
Ordertelefon: 08-598 191 90
E-post: [email protected]
Webbplats: fritzes.se
För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer
på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Svara på remiss – hur och varför.
Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02)
En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner
som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss
Omslag: Regeringskansliets standard.
Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015.
ISBN 978-91-38-24319-0
ISSN 0284-6012
Innehåll
1
Sammanfattning.......................................................... 5
2
Förslag till lag om mottagande av vissa nyanlända
invandrare för bosättning.............................................. 7
3
Gällande ordning ......................................................... 9
3.1
Etableringen av vissa nyanlända invandrare ............................ 9
3.2
Mottagande av ensamkommande barn .................................. 13
3.3
Ersättning till individen .......................................................... 17
3.4
Ersättning till kommuner och landsting................................ 19
3.4.1
Ersättning till kommuner för personer i
Migrationsverkets mottagandesystem ................... 19
3.4.2
Ersättning till landsting för personer i
Migrationsverkets mottagningssystem .................. 20
3.4.3
Ersättning till kommunerna för mottagande av
nyanlända invandrare ............................................... 21
3.4.4
Ersättning till landsting för insatser för
nyanlända invandrare ............................................... 24
3.5
Kommunernas ansvar i fråga om mottagande av
nyanlända ................................................................................. 25
3.6
Den kommunala självstyrelsen och
proportionalitetsprincipen ..................................................... 28
3.6.1
Regeringsformen ..................................................... 28
3.6.2
Kommunallagen ....................................................... 31
4
Behov av förändring ................................................... 33
1
Ds 2015:33
4.1
Inledning ................................................................................. 33
4.2
Mottagandet av nyanlända är ojämnt fördelat ...................... 34
4.3
Mottagandet av nyanlända är otillräckligt............................. 36
4.4
Erfarenheter från försök att öka mottagandet...................... 38
4.5
Ett gemensamt ansvar för flyktingmottagandet ................... 39
5
Överväganden och förslag ........................................... 41
5.1
En ny lag som leder till att alla kommuner tar ansvar .......... 41
5.2
Lagens målgrupp ..................................................................... 42
5.3
Anvisning ................................................................................ 43
5.4
Sanktioner mot kommunerna bedöms inte nödvändiga ...... 45
5.5
Beslut om anvisning ska inte kunna överklagas .................... 46
5.6
proportionalitetsprincipen ..................................................... 47
5.7
Fördelning av mottagandet .................................................... 49
5.7.1
Lagen kompletterar systemet med frivilliga
överenskommelser .................................................. 49
5.7.2
Fördelning genom länstal och kommuntal............ 50
5.7.3
Prioritering av anvisningar...................................... 51
5.7.4
Överenskommelser om mottagande av
nyanlända ................................................................. 52
5.7.5
Vissa ersättningar till kommunerna ....................... 53
5.8
Kommunersättningarna bör ses över .................................... 54
6
Ikraftträdande ........................................................... 55
7
Konsekvenser ............................................................ 56
7.1
Ekonomiska konsekvenser för staten ................................... 56
7.2
Ekonomiska konsekvenser för myndigheterna .................... 58
7.3
Konsekvenser för kommunerna ............................................ 59
7.4
Övriga konsekvenser .............................................................. 60
2
Ds 2015:33
8
Författningskommentar .............................................. 63
3
1
Sammanfattning
Mottagandet av nyanlända flyktingar och andra skyddsbehövande i
en kommun sker huvudsakligen genom att de nyanlända ordnar sitt
boende på egen hand. De som inte ordnar boende på egen hand tas
emot i kommuner efter frivilliga överenskommelser mellan
kommunen och länsstyrelsen. Det mottagande som dessa
överenskommelser leder till är inte tillräckligt för att möta det
ökade behovet av kommunmottagande som följer av att allt fler
flyktingar och andra skyddsbehövande beviljas uppehållstillstånd i
Sverige.
Följden av det otillräckliga mottagandet är långa väntetider på
kommunanvisning. Det innebär att många nyanlända blir kvar på
anläggningsboenden under långa tidsperioder, vilket försenar
etableringen. För att säkerställa att nyanlända som har beviljats
uppehållstillstånd snabbt kan påbörja etableringen på
arbetsmarknaden och i samhällslivet föreslås i denna promemoria
en ny lag som innebär att kommuner kan anvisas att ta emot
nyanlända för bosättning oavsett om kommunen har en
överenskommelse om mottagande eller inte.
Flyktingmottagandet är ett gemensamt ansvar för samhället.
När alla kommuner är med och tar emot nyanlända kommer
fördelningen av mottagandet bli mer proportionerligt i förhållande
till
kommunernas
arbetsmarknadsförutsättningar,
befolkningsstorlek och annat mottagande. Det bedöms leda till
förbättrade förutsättningar för nyanländas etablering på
arbetsmarknaden och i samhällslivet.
5
2
Förslag till lag om mottagande av
vissa nyanlända invandrare för
bosättning
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om mottagande av vissa
nyanlända invandrare för bosättning genom anvisning till en
kommun.
Målgrupp
2 § Lagen gäller en nyanländ invandrare som har beviljats
uppehållstillstånd
1. enligt 5 kap. 1, 2, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716),
2. med stöd av bestämmelserna i 21 och 22 kap. utlänningslagen,
3. med stöd av bestämmelserna i 12 kap. 18 § utlänningslagen,
eller
4. på grund av anknytning till en nyanländ som avses i 1–3.
3 § Lagen gäller inte barn under 18 år som vid ankomsten till
Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan
vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som
efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare.
Anvisning till en kommun
4 § En kommun är skyldig att efter anvisning ta emot en
nyanländ för bosättning i kommunen. En anvisning innebär att
7
Ds 2015:33
kommunen ska anses vara bosättningskommun för den nyanlände
enligt 2 a kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453).
5 § Den eller de myndigheter som regeringen bestämmer får i
enskilda fall besluta om anvisning enligt 4 §.
Vid fördelning av anvisningar mellan kommuner ska hänsyn tas
till kommunens arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek
och det sammantagna mottagandet av nyanlända. Hänsyn ska också
tas till att nyanlända som är registrerade och vistas vid
Migrationsverkets anläggningsboenden eller har beviljats
uppehållstillstånd enligt 5 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) ska
prioriteras.
Bemyndigande
6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela ytterligare föreskrifter om anvisning enligt denna lag.
Överklagandeförbud
7§
Beslut enligt denna lag får inte överklagas.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.
8
3
Gällande ordning
3.1
Etableringen av vissa nyanlända invandrare
Etableringsinsatser
I lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända
invandrare finns bestämmelser om ansvar och insatser som syftar
till att underlätta och påskynda etableringen i arbets- och
samhällslivet för vissa i lagen angivna invandrare. Målsättningen
med insatserna är att ge nyanlända förutsättningar för
egenförsörjning och att stärka aktivt deltagande i arbets- och
samhällslivet.
Målgruppen för lagen är nyanlända som har fyllt 20 men inte 65
år och har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller andra
skyddsbehövande, på grund av synnerligen ömmande
omständigheter, på grund av hinder mot verkställighet i vissa fall
eller på grund av Sveriges internationella åtaganden. Även personer
som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller efter
tillfälligt skydd och tribunalvittnen omfattas. Anhöriga till dessa
nyanlända omfattas också om de har ansökt om uppehållstillstånd
inom sex år från det att den person som den anhörige har
anknytning till först togs emot i en kommun. Anhöriga omfattas
dock inte om den person som den anhörige har anknytning till är
svensk medborgare vid tidpunkten för den anhöriges ansökan om
uppehållstillstånd. Lagen gäller även för nyanlända som saknar
föräldrar i landet och har fyllt 18 men inte 20 år när
uppehållstillstånd beviljas och som beviljas uppehållstillstånd som
flyktingar eller andra skyddsbehövande, på grund av synnerligen
ömmande omständigheter, på grund av hinder mot verkställighet i
vissa fall eller på grund av Sveriges internationella åtaganden.
Arbetsförmedlingen
har
till
uppgift
att
samordna
etableringsinsatser enligt lagen och att vara stödjande och
9
Ds 2015:33
pådrivande i förhållande till berörda parter. Kommunerna har bl.a.
ansvar för att tillhandahålla samhällsorientering, utbildning i
svenska för invandrare (sfi) och övrig grundläggande service till
nyanlända som kommer till kommunerna.
Så snart den nyanlände har beviljats uppehållstillstånd ska
Arbetsförmedlingen genomföra etableringssamtal. Vid samtalet ska
en kartläggning göras av den nyanländes utbildningsbakgrund,
tidigare arbetslivserfarenhet, behov av utbildning och andra insatser
samt andra förhållanden av betydelse för hans eller hennes
etablering på arbetsmarknaden. Det framtida boendet ska också
omfattas (Se 2 och 2 a §§ förordningen (2010:409) om
etableringssamtal och etableringsinsatser för vissa nyanlända
invandrare).
Arbetsförmedlingen ska upprätta en etableringsplan för den
nyanlände. Av 3 § förordningen (2010:409) om etableringssamtal
och etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare framgår att
för den som har uppehållstillstånd vid inresan till Sverige ska
planen upprättas senast två månader från dagen för inresan i landet,
eller från dagen för det första etableringssamtalet. För den som
beviljas uppehållstillstånd efter inresan gäller att planen ska
upprättas senast två månader från dagen för beslutet om
uppehållstillstånd. Ett undantag gäller från de tidsgränser som
angetts för det fall den nyanlände inte har tagits emot i en kommun
utan fortfarande vistas på anläggningsboende efter beviljat
uppehållstillstånd. I ett sådant fall ska en etableringsplan inte
upprättas förrän den nyanlände blir kommunmottagen och då
senast inom en månad från kommunmottagandet, se 3 a §. Om det
finns särskilda skäl får planen upprättas senare, dock senast ett år
efter det att den nyanlände första gången folkbokfördes i en
kommun.
De nyanlända som inte har rätt till en etableringsplan på grund
av att de ännu inte tagits emot i en kommun kan ges möjlighet att
delta i sfi genom kommunens försorg. Kommuner som
tillhandahåller sfi under sådana förutsättningar har rätt till viss
ersättning enligt förordningen (2014:946) om statlig ersättning för
utbildning i svenska för invandare som ges till vissa utlänningar i
Migrationsverkets anläggningsboenden. En översikt över
kommunernas rätt till ersättning m.m. finns i avsnitt 3.4.
10
Ds 2015:33
Etableringsplanen ska vara individuell och ska innehålla insatser
för att underlätta och påskynda etableringen. Den ska utformas
med utgångspunkt i den kartläggning som gjorts under
etableringssamtalet och hänsyn ska tas till den nyanländes
familjesituation och hälsa. Planen ska minst innehålla utbildning i
svenska för invandrare, samhällsorientering och andra aktiviteter
för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering i
arbetslivet. Planen får omfatta högst 24 månader och ska som regel
motsvara verksamhet på heltid. Det finns i vissa fall möjlighet till
förlängning av planen.
Planen upphör att gälla när tiden för etableringsplanen har löpt
ut eller när den nyanlände har haft ett förvärvsarbete på heltid i
minst sex månader. Den kan också upphöra när den nyanlände
påbörjar en utbildning på högskolenivå för vilken han eller hon
erhåller studiemedel eller när den nyanlände utan godtagbart skäl
avvisar ett erbjudet lämpligt arbete under vissa förutsättningar.
Mottagande för bosättning
I förordningen (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa
nyanlända invandrare framgår att ansvaret för bosättning av
nyanlända som omfattas av etableringslagen är delat mellan
Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och länsstyrelserna.
Migrationsverket lämnar prognoser över hur många personer
som beräknas beviljas uppehållstånd under de kommande åren.
Utifrån det fastställer Arbetsförmedlingen efter samråd med
länsstyrelserna och Migrationsverket en fördelning av
mottagningsbehovet i varje län (länstal). Länsstyrelserna ska med
länstalet som riktvärde träffa överenskommelser med kommuner
inom länet om mottagande för bosättning av nyanlända
(kommuntal). Länsstyrelserna ska hålla Arbetsförmedlingen och
Migrationsverket underrättade om kommuntalen.
När länstalen fastställs och vid överenskommelser om
kommuntal ska utgångspunkten vara förutsättningarna för
förvärvsarbete. Det ska också säkerställas att det finns kapacitet för
att ta emot personer med särskilda behov av vård eller
rehabilitering.
11
Ds 2015:33
Arbetsförmedlingen ska vid behov anvisa bosättning i en
kommun till en nyanländ som har rätt till en etableringsplan och
som inte anvisas av Migrationsverket (se nedan). Anvisningen ska
avse en kommun som har en överenskommelse med länsstyrelsen
om mottagande för bosättning. Även andra som ingår i den
nyanländes hushåll omfattas av anvisningen. En nyanländ som
bosatt sig på egen hand och har behov av hjälp med bosättning ska
anmäla detta till Arbetsförmedlingen inom sex månader från den
dag då han eller hon beviljades uppehållstillstånd.
Arbetsförmedlingen ska ta ställning till den nyanländes behov av
bosättning utifrån vad som framkommit vid etableringssamtalet
och förutsättningarna för arbete inom pendlingsavstånd. Den
nyanlände som bor i eget boende får enbart anvisas bosättning i en
annan kommun än den som han eller hon bor i och anvisningen ska
utgå från arbetsmarknadsskäl.
Migrationsverket anvisar bosättning i en kommun till nyanlända
som har beviljats uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 2 §
utlänningslagen (2005:716), s.k. kvotflyktingar och till nyanlända
som inte har rätt till en etableringsplan enligt etableringslagen, t.ex.
på grund av prestationsförmåga som understiger 25 procent av
heltid. Även i dessa fall ska en anvisning avse en kommun som har
en överenskommelse med länsstyrelsen om mottagande för
bosättning.
Fördelningsmodell
Länstalen som Arbetsförmedlingen tar fram i samråd med
länsstyrelserna och Migrationsverket utgår från en fördelning som
främst baseras på arbetsmarknadens förutsättningar. Utöver det
beaktas andra variabler, t.ex. folkmängd och demografiska
förutsättningar.
Som komplement till länstalen tas även ett planeringstal fram.
Planeringstalet utgör en prognos över hur mottagandet av de
nyanlända som bosätter sig på egen hand förväntas fördela sig per
län. I planeringstalet inkluderas även ensamkommande barn och
anhöriga som beviljas uppehållstillstånd.
En viss omfördelning mellan län kan ske efter att länstalen
beräknats enligt den första fördelningen. För 2013 omfördelades en
12
Ds 2015:33
viss andel utifrån historiskt mottagande av nyanlända, och 2014
gjordes en omfördelning utifrån antal personer inskrivna i
Migrationsverkets mottagningssystem i respektive län. Utöver det
görs även vissa andra manuella justeringar.
Frivilliga överenskommelser om mottagande av nyanlända
Systemet för mottagande av nyanlända bygger på frivilliga
överenskommelser mellan länsstyrelserna och kommunerna.
Länsstyrelserna ska även verka för att det finns beredskap och
kapacitet hos kommunerna att ta emot nyanlända. Målsättningen är
att antalet anvisningsbara platser i överenskommelserna om
mottagande ska motsvara det beräknade behovet av anvisningsbara
platser, dvs. länstalet.
Länsstyrelserna arbetar utifrån regionala förutsättningar men
överenskommelsearbetet är likartat i hela landet och genomförs
genom dialog med kommunerna. I flera län används regionala
fördelningsmodeller för att fördela länstalen på kommunnivå. Där
sådana regionala fördelningsmodeller finns utgör de utgångspunkt i
dialogen med respektive kommun.
Överenskommelsen tecknas utifrån en av länsstyrelserna
gemensamt framtagen mall. I överenskommelsen anges antalet
anvisningsbara platser och ofta även mottagande av nyanlända som
bosätter sig på egen hand och anhöriga. Det förekommer att avtal
är sifferlösa. Överenskommelsen gäller som regel under ett
kalenderår, men kan revideras vid behov. Många kommuner
tecknar överenskommelser som gäller tillsvidare, med minst årliga
dialoger om antalet platser.
3.2
Mottagande av ensamkommande barn
I lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA)
finns bestämmelser om sysselsättning för och bistånd till vissa
utlänningar som befinner sig i Sverige. Lagen gäller utlänningar
som
1. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt
4 kap. 1 § eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller
13
Ds 2015:33
2 a § utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre
bestämmelser (asylsökande),
2. har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller
uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd med stöd av
bestämmelserna i 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlänningslagen och som
inte är folkbokförda här i landet, eller
3. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda
skäl medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas.
Lagen omfattar inte barn under 18 år som saknar
uppehållstillstånd, och som inte vistas på en anläggning, om de bor
hos en vårdnadshavare som har uppehållstillstånd.
Enligt lagen har Migrationsverket huvudansvaret för
mottagandet av utlänningar som omfattas av punkterna 1 och 2
ovan, och ska för detta ändamål driva förläggningar. Kommunerna
har enligt lagen befogenhet att anordna boenden för
ensamkommande barn.
I 1 § femte stycket anges att de barn som är under 18 år och som
vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller
från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas
ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare,
ska anses som ensamkommande barn. Alla ensamkommande barn
som omfattas av lagen ska registreras vid en förläggning.
Migrationsverket svarar för att bistånd lämnas enligt LMA.
Migrationsverket har enligt 3 § andra stycket möjlighet att
anvisa ensamkommande barn till en kommun. Det är i ett sådant
fall kommunen som ska anordna boendet för barnet. När
Migrationsverket har anvisat en kommun ska det anses att barnet
vistas i den kommunen i den mening som avses i 2 a kap. 1 §
socialtjänstlagen (2001:453). Socialnämnden i kommunen har
ansvaret för att utreda barnets behov och att besluta om lämpligt
boende för barnet. Boendet kan vara antingen ett särskilt boende
för ensamkommande barn eller någon annan form av boende som
efter utredning anses som lämpligt, t.ex. ett familjehem eller hos en
anhörig 1. Den anvisade kommunen ansvarar för att barnets stödoch hjälpbehov tillgodoses under tiden barnets ansökan om
uppehållstillstånd prövas eftersom barnets behov av hjälp anses ha
uppkommit i den kommunen. Det finns dock möjlighet för en
1
Prop. 2005/06:46, s. 49.
14
Ds 2015:33
kommun som beslutat om att barnet ska placeras i en annan
kommun att överlåta ärendet om barnet till den andra kommunen
efter överenskommelse, se 2 a kap. socialtjänstlagen.
När Migrationsverket anvisar ensamkommande barn till en
kommun ska barnets bästa tjäna som utgångspunkt för arbetet.
Enligt förarbetena till bestämmelserna är det bästa för ett
ensamkommande barn att snabbt bli anvisad till en kommun som
ordnar boende och ger barnet det stöd det behöver. 2 En kommun
som har en överenskommelse med Migrationsverket om
mottagande av ensamkommande barn anses ha bättre
förutsättningar att förbereda mottandet. En anvisning ska därför
som regel ske till en kommun med överenskommelse. Mottagande
bygger på frivilliga överenskommelser mellan staten och
kommunerna. Om det inte finns någon ledig plats i en kommun
med överenskommelse anses det bättre för barnet att anvisas till en
kommun utan överenskommelse än att bli kvar i
ankomstkommunen. Migrationsverkets anvisning sker i omedelbar
anslutning till barnets ankomst till Sverige.
Närmare om anvisning av ensamkommande barn
Den 1 januari 2014 infördes möjligheten för Migrationsverket att
anvisa ensamkommande barn även till kommuner som inte har
överenskommelser om mottagande. Principerna för fördelning av
anvisningsbara platser mellan kommunerna liksom rutiner för
anvisning utformas av Migrationsverket i samarbete med berörda
myndigheter och aktörer.
Länsstyrelserna tar fram fördelningstal för respektive län utifrån
det platsbehov som Migrationsverket beräknar i anslutning till sina
prognoser. Fördelningstalen fastställer hur många platser en
kommun förväntas tillhandahålla för mottagande av asylsökande
ensamkommande
barn.
Länsstyrelserna
träffar
sedan
överenskommelser
med
kommunerna
om
mottagande.
Överenskommelsen
tecknas
mellan
kommunen
och
Migrationsverket, och Migrationsverket anvisar till de
överenskomna platserna.
2
Prop. 2012/13:162, s. 25.
15
Ds 2015:33
Anvisning till en kommun sker enligt något av följande fyra steg
som anger i vilken turordning Migrationsverket ska anvisa en
kommun att ordna mottagandet för ett ensamkommande barn:
1.
2.
3.
4.
Anvisning till en kommun dit barnet anses ha viss
anknytning, t.ex. där en släkting bor.
Anvisning till kommun med överenskommelse och som har
anmält en ledig plats.
Anvisning till kommun med eller utan överenskommelse
1.
kommuner utan överenskommelse,
2.
kommuner
med
överenskommelse
vars
mottagande inte startat, eller
3.
kommun med mottagande lägre än kommunens
fördelningstal
Anvisning till samtliga kommuner.
Modellen för anvisningar är framtagen av Migrationsverket i
samarbete med länsstyrelserna och i dialog med Socialstyrelsen och
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt med
Barnombudsmannen. Under 2014 gjorde Migrationsverket 7 060
anvisningar, fördelade på de olika stegen för anvisning enligt
följande 3:
Steg 1: 2 818 anvisningar (40 procent)
Steg 4:
379 anvisningar (5 procent)
I vilken omfattning Migrationsverket behöver använda den
utvidgade möjligheten att anvisa till en kommun (steg 3 och 4)
beror på flera faktorer, bl.a. hur många ensamkommande barn som
ansöker om asyl i landet och hur många överenskomna platser som
finns lediga och har rapporterats in av kommunerna till
Migrationsverket.
3
Källa: Migrationsverket
16
Ds 2015:33
3.3
Ersättning till individen
Ersättning under tiden ansökan om uppehållstillstånd prövas
I lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. regleras
frågor om bistånd till vissa utlänningar som ansökt om
uppehållstillstånd i Sverige. Bistånd lämnas under förutsättning att
utlänningen är registrerad vid en förläggning (8 §). Rätten till
bistånd gäller också efter det att uppehållstillstånd har beviljats om
utlänningen inte anvisats eller har kunnat utnyttja en anvisad plats i
en kommun. För utlänningar som inte vistas på förläggning gäller
rätt till bistånd även under en månad från den dag de har beviljats
uppehållstillstånd.
Bistånd lämnas i form av logi, bostadsersättning, särskilt bidrag
och dagersättning.
Utlänningar som inte själva ordnar bostad har rätt till logi på en
förläggning. Den som ordnar sitt boende själv kan i särskilda fall få
bidrag till bostadskostnad (bostadsersättning) som uppgår till 350
kronor per månad. För att bostadsersättning ska lämnas krävs att
utlänningen har beviljats arbetstillstånd eller undantag från
skyldigheten att inneha arbetstillstånd eller har fått eller erbjudits
en anställning om minst tre månader och måste flytta till en ort där
Migrationsverket inte har möjlighet att erbjuda anläggningsboende.
Om utlänningens familj flyttar med kan ersättning utgå med 850
kronor per månad. Ett särskilt bidrag kan lämnas för annat
angeläget behov som en utlänning har.
Dagersättningen ska täcka kostnader för livsmedel, kläder och
skor, fritidsaktiviteter, hygienartiklar och andra förbrukningsvaror.
Även viss hälso- och sjukvård samt tandvård ska täckas av
ersättningen. Ersättningens storlek varierar från 19 till 71 kronor
per dag för vuxna ensamstående, beroende på om fri mat ingår i
inkvarteringen. Barnfamiljer får även dagersättning per barn, och
här varierar storleken beroende på bl.a. barnets ålder.
Ersättning efter uppehållstillstånd
Den som beviljats uppehållstillstånd, ingår i målgruppen för
etableringsuppdraget och deltar i aktiviteter enligt en
etableringsplan har rätt till etableringsersättning och under vissa
17
Ds 2015:33
förutsättningar även etableringstillägg och bostadsersättning.
Frågor om ersättning regleras i förordningen (2010:407) om
ersättning till vissa nyanlända invandrare. Etableringsersättningen
uppgår till 308 kronor per dag och utgår fem dagar per vecka.
Ersättningen blir lägre vid deltagande på deltid.
Etableringstillägg utgår med 800 kronor per månad för varje
hemmavarande barn som inte har fyllt 11 år och med 1 500 kronor
per månad för barn som har fyllt 11 men inte 20 år. Sådan
ersättning kan lämnas för högst tre barn. Bostadsersättning lämnas
till den som är ensamstående utan hemmavarande barn för den
bostad där han eller hon är bosatt och folkbokförd. Ersättningen
kan som mest utgå för den del av bostadskostnaden per månad som
överstiger 1 800 men inte 5 700 kronor.
En nyanländ som medverkar till upprättandet av en
etableringsplan och som inte har rätt till bistånd enligt lagen
(1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. har också rätt till
etableringsersättning. Sådan ersättning uppgår till 231 kronor per
dag fem dagar per vecka.
Nedsättning av ersättningen kan ske vid viss frånvaro från
aktiviteter som ingår i en etableringsplan. Etableringsersättningen
får inte lämnas för samma tid som en nyanländ erhåller vissa
förmåner enligt socialförsäkringsbalken.
Arbetsförmedlingen prövar frågor om etableringsersättning och
Försäkringskassan prövar frågor om etableringstillägg och
bostadstillägg. Försäkringskassan ansvarar för utbetalningen av
samtliga ersättningar.
Nyanlända som bor kvar i anläggningsboende efter att
uppehållstillstånd har beviljats har som nämnts ovan kvar samma
ersättningar som under tiden de är asylsökande till dess att de blir
kommunmottagna.
En nyanländ som inte har rätt till etableringsersättning enligt
etableringslagen eller bistånd enligt LMA och som inte själv kan
tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt,
har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin
livsföring i övrigt, se 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Den
enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå.
Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes
möjligheter att leva ett självständigt liv.
18
Ds 2015:33
3.4
Ersättning till kommuner och landsting
3.4.1
Ersättning till kommuner för personer i
Migrationsverkets mottagandesystem
För personer i Migrationsverkets mottagandesystem har
kommuner rätt till statlig ersättning enligt förordning (2002:1118)
om statlig ersättning för asylsökande m.fl. och förordning
(2014:946) om statlig ersättning för utbildning i svenska som ges
till vissa utlänningar i Migrationsverkets anläggningsboenden.
Ersättning för asylsökande ensamkommande barn
En kommun som träffat en överenskommelse om mottagande av
asylsökande ensamkommande barn får en årlig ersättning på
500 000 kronor.
En kommun har rätt till ersättning för kostnader för transport
av ensamkommande barn till den kommun som anvisats av
Migrationsverket.
För asylsökande ensamkommande barn lämnas ersättning för
vård som ges med stöd av socialtjänstlagen (2001:453). För en
överenskommen plats får kommunen 1 600 kronor per dygn. För
en belagd plats inom en överenskommelse får kommunen
ytterligare 300 kronor per dygn. En kommun som inte har en
överenskommelse får 1 900 kronor per dygn för vård i hem för vård
eller boende eller ersättning för faktiska kostnader om barnet vistas
i familjehem. Kommunen har rätt till ersättning för faktiska
kostnader för vård enligt lagen (1990:52) med särskilda
bestämmelser om vård av unga under förutsättning att kommunen
flyttar barnet från den överenskomna platsen och uppger att de har
en ledig överenskommen plats. Ersättningarna lämnas även för barn
mellan 18 och 21 år om vården påbörjats före 18 års ålder.
Kommunen har även rätt till ersättning för god man och
stödinsatser av förebyggande karaktär.
Ersättning för förskola och skola för asylsökande
Kommunen får ersättning för skola och barnomsorg för
asylsökande barn. Ersättning lämnas med schablonbelopp som för
19
Ds 2015:33
2015 är 39 100 kronor per år för barn i förskola, 31 900 per år för
en elev i förskoleklass, 62 600 kronor per år för en elev i
grundskola, grundsärskola, specialskola eller sameskola och 71 100
per år för en elev i gymnasieskola eller gymnasiesärskola.
Ersättningen betalas med ett belopp som för varje påbörjad
fyraveckorsperiod utgör en tiondel av det angivna beloppet. Efter
särskild prövning får Migrationsverket betala ersättning för barn
eller elever med behov av extra stöd.
Ersättning för utbildning i svenska för invandrare
Enligt förordningen (2014:946) om statlig ersättning för utbildning
i svenska för invandrare som ges till vissa utlänningar i
Migrationsverkets anläggningsboenden har en kommun rätt till en
schablonersättning för kostnader för utbildning i svenska för
invandrare. Ersättning lämnas för nyanlända som har beviljats
uppehållstillstånd men fortfarande vistas i Migrationsverkets
anläggningsboende. Den nyanlände ska också omfattas av
etableringslagen, dock utan begränsning till viss ålder. Kommunen
har rätt till ersättning med ett engångsbelopp om 7 000 kronor per
deltagare i utbildningen.
3.4.2
Ersättning till landsting för personer i Migrationsverkets
mottagningssystem
Ett landsting kan få ersättning för en genomförd
hälsoundersökning av en asylsökande som vid tiden för
hälsoundersökningen var registrerad i Migrationsverkets
mottagningssystem. Ersättningen består av ett fastställt
schablonbelopp, för år 2015 är beloppet 2 060 kronor, och betalas
ut en gång per person. Ersättningen ska täcka kostnader för
hälsoundersökning med hälsosamtal, samt eventuella tolkkostnader
i samband med undersökningen.
Landstinget får även ersättning för kostnader för hälso- och
sjukvård samt tandvård till asylsökande. Ersättningen består av ett
visst fastställt schablonbelopp som betalas ut per kvartal.
Schablonbeloppet varierar beroende på personens ålder, för 2015
från 3 545 kronor för personer 0-18 år till 5 335 kronor för
20
Ds 2015:33
personer fyllda 61 år. Schablonbeloppet ska täcka kostnader för
hälso- och sjukvård, tandvård samt landstingets kostnader för till
exempel tolk, hjälpmedel, sjuktransport eller sjukresa i samband
med vården. Landstingen har även rätt till sjukvårdskostnader som
överstiger 100 000 kronor.
3.4.3
Ersättning till kommunerna för mottagande av
nyanlända invandrare
Kommuner som tagit emot skyddsbehövande eller vissa andra
utlänningar för bosättning har rätt till ersättning enligt förordning
(2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar.
Grundersättning
Kommuner som har tecknat en överenskommelse om mottagande
av nyanlända får en grundersättning på fem prisbasbelopp per år,
vilket 2015 innebär 222 500 kronor.
Schablonersättning
Kommunen får en schablonersättning för varje nyanländ person
som tas emot. Schablonersättningen avser kommunens kostnader
för mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning,
särskilda introduktionsinsatser inom skola, förskola och
fritidshem,
utbildning
i
svenska
för
invandrare,
samhällsorientering, tolkning och andra insatser för att underlätta
etablering i samhället. För 2015 är schablonersättningen 83 100
kronor för personer upp till 64 år och 52 000 kronor för personer
över 65 år. Schablonersättningen betalas ut i omgångar under en
tvåårsperiod och om den nyanlända flyttar får den nya kommunen
återstoden av ersättningen.
Prestationsbaserad ersättning
En kommun som i förhållande till sin folkmängd tagit emot fler
nyanlända föregående år jämfört med medianvärdet för samtliga
21
Ds 2015:33
kommuner, har rätt till prestationsbaserad ersättning för varje
nyanländ som tas emot under innevarande år. Den tredjedel av de
ersättningsberättigade kommunerna som haft det högsta
mottagandet i förhållande till sin folkmängd får 15 000 kronor per
mottagen nyanländ, nästa tredjedel får 10 000 kronor per mottagen
nyanländ och den sista tredjedelen får 5 000 kronor per mottagen
nyanländ.
Kommuner som via anvisning tar emot nyanlända från
anläggningsboende eller kvotflyktingar får 15 000 kronor per
mottagen nyanländ.
Förutsättningen för att få ta del av prestationsbaserad ersättning
är att kommunen har tecknat en överenskommelse om mottagande.
Ersättning för initiala kostnader för ekonomiskt bistånd
Eftersom etableringsersättningen betalas ut i efterskott har den
kommun som en nyanländ först tas emot i rätt till ersättning för
initiala kostnader för ekonomiskt bistånd. För nyanlända som har
anvisats från ett anläggningsboende är ersättningen 7 500 kronor
för den som är över 20 år. För nyanlända som är över 20 år och har
bosatt sig på egen hand är ersättningen 4 000 kronor. För personer
under 20 år är ersättningen 3 000 kronor oavsett boende.
Ersättning för ekonomiskt bistånd, stöd och service samt hälso- och
sjukvård
För personer som har en sjukdom eller funktionsnedsättning vid
mottagandet, får kommunen även ersättning för ekonomiskt
bistånd och stöd och hjälp i boendet enligt socialtjänstlagen
(2001:452). För denna grupp får kommunen även ersättning för
kostnader som sammanlagt överstiger 60 000 kronor under en
tolvmånadersperiod och avser insatser enligt lagen (1993:387) om
stöd och service till vissa funktionshindrade, assistansersättning
enligt socialförsäkringsbalken, bostadsanpassning enligt lagen
(1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. och kostnader för
hälso- och sjukvård.
22
Ds 2015:33
Ersättning till landsting
Landstingen har rätt till en schablonersättning för
hälsoundersökning som görs inom tolv månader från att en person
tagits emot i en kommun. Under 2015 uppgår ersättningen till
2 060 kronor per hälsoundersökning.
Landstingen har även rätt till ersättning för kostnader för hälsooch sjukvård till flyktingar och andra skyddsbehövande som har en
sjukdom eller en funktionsnedsättning vid mottagandet under
förutsättning att vårdbehovet bedöms vara minst tre år och
kostnaderna överstigit 60 000 under en 12-månadersperiod.
Ersättning för mottagande av ensamkommande barn med
Kommuner får även ersättning för mottagande av ensamkommande
barn, dvs. barn som kommer utan vårdnadshavare före 18 års ålder.
Ersättning för ensamkommande barn betalas ut enligt tre olika
ersättningsformer som längst till och med barnet nått 21 års ålder.
För ensamkommande barn som tas emot får kommunen en
schablonersättning på 30 000 kronor.
Kommunen ersätts utöver schablonen med 1 900 kronor per
dygn för belagd plats inom särskilt överenskomna platser och med
1 600 kronor per dygn för plats som inte är belagd.
För platser utöver de överenskomna platserna får kommunen
ersättning för faktiska kostnader för familjehemsboende eller
boende och vård i hem för vård och boende enligt socialtjänstlagen
samt vård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om
vård av unga. Kommunen kan dessutom få ersättning för kostnader
för ekonomiskt bistånd till ungdomar som går i gymnasieskolan.
Ersättning för vissa hyreskostnader
Kommuner kan få ersättning på upp till 12 000 kronor för
hyreskostnader som uppstått innan en nyanländ flyttat in i en
bostad. Ersättning lämnas i mån av tillgång på medel.
23
Ds 2015:33
Ersättning för att skapa beredskap och mottagningskapacitet samt för
att utveckla samverkan
Länsstyrelsen disponerar medel som får lämnas till kommuner och
kommunalförbund för insatser för att skapa beredskap och
tillräcklig mottagningskapacitet för mottagande av nyanlända.
Ersättning lämnas i mån av tillgång på medel.
Ersättning för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider
och familjekontakter
Länsstyrelsen disponerar medel som får lämnas till flyktingguider
och familjekontakter som syftar till att underlätta etablering i
samhället, skapa nätverk, stödja språkinlärning eller ge socialt stöd
till ensamkommande barn. Ersättning lämnas i mån av tillgång på
medel.
3.4.4
Ersättning till landsting för insatser för nyanlända
invandrare
Ett landsting har rätt till ersättning för kostnader för hälso- och
sjukvård för nyanlända om det gäller en sjukdom eller ett
funktionshinder som den nyanlände hade när han eller hon först
togs emot i en kommun, om vårdbehovet bedöms vara i minst tre
år och de sammanlagda vårdkostnaderna överstiger 60 000 kronor
under en tolvmånadersperiod.
Ersättning med 2 060 kronor per person betalas för hälsoundersökning som görs inom tolv månader från kommunmottagandet. Landsting kan också, efter ansökan till
Migrationsverket, få ersättning för betydande särskilda kostnader
för insatser för personer eller familjer som har särskilda behov eller
extraordinära kostnader, som t.ex. vårdinsatser. Ersättning lämnas i
mån av tillgång på medel.
24
Ds 2015:33
3.5
Kommunernas ansvar i fråga om mottagande av
nyanlända
Kommunerna har en central och viktig roll i etableringen av
nyanlända. Viktiga kommunala uppgifter och ansvarsområden av
särskild betydelse för nyanländas etablering är bostadsförsörjning,
sfi, annan vuxenutbildning, skola, förskoleverksamhet och
skolbarnomsorg, andra insatser för barn och ungdomar samt
insatser inom det sociala området och praktisk hjälp till nyanlända i
samband med bosättning. 4
Bostadsförsörjning
Det kommunala åtagandet i fråga om bostadsförsörjning baseras i
allt väsentligt på kommunallagen (1991:900) och socialtjänstlagen
(2001:453).
En utgångspunkt för bostadspolitiken är att bostaden är en
social rättighet. Målsättningen är att skapa förutsättningar för alla
att leva i goda bostader till rimliga kostnader. Förverkligandet av
denna målsättning förutsätter aktiva insatser av kommunerna. Planoch bygglagen (2010:900) ger kommunen ett grundläggande ansvar
för planeringen av markanvändningen i kommunen som också är av
betydelse i sammanhanget. Kommunallagen ger kommunerna rätt
att engagera sig i verksamheter av allmänt intresse som har
anknytning till kommunens område eller medlemmar. Enligt
socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att de
som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver.
Den som inte själv kan tillgodose sina behov, eller kan få dem
tillgodosedda på annat sätt, har rätt till bistånd för sin försörjning
och för sin livsföring i övrigt. Biståndet ska tillförsäkra den
enskilde en skälig levnadsnivå. Plan- och bygglagen ger kommunen
ett allmänt ansvar för användningen av mark och vatten samt för
bebyggelseutvecklingen inom kommunens område. I detta ligger
också ett ansvar för att goda boendemiljöer skapas. 5
Enligt
lagen
(2000:1383)
om
kommunernas
bostadförsörjningsansvar ska varje kommun med riktlinjer planera
4
5
Prop. 2009/10:60, s. 52.
Prop. 2000/01:26, s. 14 f.
25
Ds 2015:33
för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska
vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda
bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för
bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.
Riktlinjerna ska innehålla uppgifter om kommunens mål för
bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, kommunens
planerade insatser för att nå uppsatta mål, och hur kommunen har
tagit hänsyn till relevanta mål, planer och program som är av
betydelse för bostadsförsörjningen. Det innebär bl.a. att
kommunen i riktlinjerna ska ta hänsyn till det nationella målet för
bostadsmarknaden som omfattar långsiktigt väl fungerande
bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud
av bostäder som svarar mot behoven. Även det
integrationspolitiska målet ska beaktas liksom ansvaret på den
regionala nivån för integration och bosättning för nyanlända
flyktingar och deras anhöriga. 6
Av 5 § följer att en kommun ska lämna regeringen de uppgifter
om kommunens bostadförsörjningsplanering som regeringen
begär. I 6 § anges att om kommunens riktlinjer för
bostadsförsörjningen saknar uppgifter om hänsyn till relevanta mål,
planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen,
så får regeringen förelägga kommunen att anta nya riktlinjer.
Utbildning i svenska och samhällsorientering
Enligt skollagen (2010:800) är kommunerna skyldiga att erbjuda sfi
till alla folkbokförda personer över 15 år som saknar sådana
grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar
till att ge (22 kap.). Enligt skollagen ska varje kommun aktivt verka
för att nyanlända som omfattas av lagen (2010:197) om
etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare kan påbörja
utbildningen inom en månad från det att den nyanlända anmält sig
till sfi hos kommunen.
Enligt
etableringslagen
och
lagen
(2013:156)
om
samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare ska
kommunerna erbjuda samhällsorientering. Det gäller för nyanlända
6
Prop. 2012/13:178, s. 16.
26
Ds 2015:33
som har beviljats uppehållstillstånd enligt vissa grunder i
utlänningslagen (2005:716). Samhällsorienteringen ska påbörjas så
snart som möjligt efter det att den nyanlände har folkbokförts i
kommunen.
I
2§
förordningen
(2010:1138)
om
samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare anges att
samhällsorienteringen ska ge en grundläggande förståelse för det
svenska samhället och en grund för fortsatt kunskapsinhämtande.
Målet ska vara att deltagarna utvecklar kunskap om de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,
den enskildes rättigheter och skyldigheter i övrigt, hur samhället är
organiserat, och praktiskt vardagsliv. I förordningen finns vidare
bestämmelser om hur utbildningen ska utformas och genomföras.
Socialtjänstlagens bestämmelser om ansvarsfördelning mellan
kommuner i fråga om stöd och hjälp
Som grundprincip enligt socialtjänstlagen (2001:453) gäller att den
kommun där den enskilde vistas har det yttersta ansvaret för att
han eller hon får stöd och hjälp (2 kap. 1 § och 2 a kap. 1 §).
Principen gäller dock inte oinskränkt. Om det står klart att en
annan kommun har ansvaret för den enskildes stöd och hjälp
ansvarar vistelsekommunen endast i akuta situationer (2 a kap. 2 §).
Sådana situationer kan omfatta akuta vård- och stödinsatser, hjälp
att arrangera en hemresa eller ett tillfälligt boende för den som
utsatts för hot. 7
Om den enskilde är bosatt i en annan kommun än
vistelsekommunen ska i stället bosättningskommunen ansvara för
det stöd och hjälp som den enskilde behöver. Enligt 2 a kap. 3 §
avses med bosättningskommun den kommun där den enskilde är
stadigvarande bosatt, eller den kommun som den enskilde har sin
starkaste anknytning till om det är en annan kommun än den där
han eller hon är stadigvarande bosatt eller om den enskilde inte har
någon stadigvarande bostad. Det är således bosättningskommunen
som ansvarar för att utreda behovet av, besluta om, verkställa och
finansiera de stöd och hjälpinsatser som den enskilde behöver. Så
länge en kommun är bosättningskommun ansvarar kommunen för
7
Prop. 2010/11:49, s. 37.
27
Ds 2015:33
den enskildes behov, oavsett om han eller hon vistas i kommunen
eller inte.
Det anges ingen allmän definition i socialtjänstlagen av vad som
menas med bosättningskommun. Vägledande för bedömningen av
bosättningskommun är den kommun som den enskilde har starkast
anknytning till. Om en enskild har ett stadigvarande boende kan
man utgå ifrån att han eller hon har starkast anknytning till den
kommunen, och att detta är den kommun där den enskilde är
folkbokförd. Om folkbokföring saknas av någon anledning bör den
enskilde i stället anses ha starkast anknytning till den kommun där
han eller hon borde vara folkbokförd med tillämpning av
bestämmelserna i folkbokföringslagen (1991:481) och den praxis
som utvecklats i anslutning till lagen.
Om en enskild inte har ett stadigvarande boende, vilket
framförallt gäller hemlösa, men även de som flyttar mellan tillfälliga
boenden, ska den kommun till vilken den enskilde i övrigt har
starkast anknytning anses vara bosättningskommun. Även i denna
fråga kan ledning sökas i folkbokföringslagen. Som övriga
omständigheter bör exempelvis beaktas var den enskilde har sitt
sociala nätverk och vilken uppfattning han eller hon själv har i fråga
om sin anknytning till olika kommuner.
3.6
proportionalitetsprincipen
3.6.1
Regeringsformen
I regeringsformen finns flera bestämmelser som har betydelse för
den kommunala självstyrelsen. I 1 kap. 1 § anges att den svenska
folkstyrelsen förverkligas genom ett representativt och
parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. I 1
kap. 7 § regeringsformen anges att det i riket finns kommuner på
lokal och regional nivå. Närmare bestämmelser om vilka uppgifter
kommunerna har finns i kommunallagen (1991:900) och i
speciallagstiftning.
I 8 kap. 2 § första stycket 3 regeringsformen anges att
föreskrifter ska meddelas genom lag om de avser grunderna för
kommunernas organisation och verksamhetsformer och för den
28
Ds 2015:33
kommunala beskattningen samt kommunernas befogenheter i
övrigt och deras åligganden. Riksdagen har dock möjlighet att
enligt 8 kap. 3 § första stycket regeringsformen bemyndiga
regeringen att genom förordning meddela föreskrifter såvida dessa
inte avser annan rättsverkan av brott än böter, skatt, utom tull på
införsel av varor, eller konkurs eller utsökning.
Särskilda bestämmelser för kommunerna finns i 14 kap.
regeringsformen. I 1 och 2 §§ anges bl.a. att beslutanderätten i
kommunerna utövas av valda församlingar och att kommunerna
sköter lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse på
den kommunala självstyrelsens grund. På samma grund sköter även
kommunerna de andra angelägenheter som bestäms i lag.
Kommunerna får ta ut skatt för skötseln av sina angelägenheter
enligt 14 kap. 4 § regeringsformen.
I 14 kap. 3 § regeringsformen behandlas inskränkningar i den
kommunala självstyrelsen. Bestämmelsen innebär att en
regelmässig prövning av de kommunala självstyrelseintressena ska
göras under lagstiftningsprocessen med tillämpning av en
proportionalitetsprincip. Enligt bestämmelsen bör inskränkningar i
den kommunala självstyrelsen inte gå utöver vad som är nödvändigt
med hänsyn till de ändamål som har föranlett dem.
Någon formellt fastlagd definition av vad som avses med
kommunal självstyrelse finns inte men den närmare innebörden av
bestämmelserna om kommunal självstyrelse belystes i förarbetena.
Av förarbetena till den tidigare lydelsen av regeringsformen (SFS
1974:152, omtryckt i SFS 2003:593) framgår att det varken ansågs
lämpligt eller möjligt att en gång för alla dra orubbliga och
preciserade gränser i grundlag kring en kommunal
självstyrelsesektor och att arbets- och befogenhetsfördelningen
mellan stat och kommun i ganska vid omfattning i stället måste
kunna ändras i takt med samhällsutvecklingen. Det uttalades vidare
att det var av grundläggande betydelse för kommunernas
kompetens att de utöver sina särskilda åligganden hade en fri sektor
inom vilken de kunde ombesörja egna angelägenheter och att det
inom detta område fanns utrymme för en kommunal initiativrätt.
Det anfördes även att denna initiativrätt kunde sägas bilda en kärna
i den kommunala självbestämmanderätten som borde komma till
klart uttryck i regeringsformen (prop. 1973:90 s. 190).
29
Ds 2015:33
Principen om kommunal självstyrelse har fått en tydligare
markering i nuvarande bestämmelser i 14 kap. 2 § regeringsformen
där det, som nämnts, anges att kommunerna sköter lokala och
regionala angelägenheter av allmänt intresse och angelägenheter
som bestäms i lag på den kommunala självstyrelsens grund. I
förarbetena anförs att tydliggörandet inte innebar att den
kommunala självstyrelsen utvidgades. Det skulle även i
fortsättningen vara möjligt att föreskriva skyldigheter för
kommuner och landsting i speciallagstiftning, i de fall detta
motiverades av vikten att åstadkomma en reglering som gav
likvärdig service för invånarna, oberoende av var de var bosatta. I
dessa fall måste dock, anfördes det vidare, den föreslagna
proportionalitetsprincipen i 14 kap. 3 § regeringsformen beaktas
(prop. 2009/10:80 s. 211).
Beträffande införandet av proportionalitetsprövningen vid
inskränkning av kommunal självstyrelse anförde regeringen (prop.
2009/10:80 s. 212–213) att det inte var ovanligt att den kommunala
självstyrelsen i lagstiftningsärenden ställdes mot andra intressen
och att det ibland uppstod en omfattande diskussion kring
kommunernas krav på en lokal eller regional bestämmanderätt och
nationella krav på en enhetlig reglering. Det ansågs viktigt i sådana
sammanhang att den kommunala självstyrelsen blev föremål för
ingående
överväganden.
Bestämmelser
om
proportionalitetsprövning ansågs därför fylla en viktig funktion till
skydd för den kommunala självstyrelsen. Regeringen anförde att
proportionalitetsprövningen därvid borde innefatta en skyldighet
att undersöka om det ändamål som regleringen avsåg skulle kunna
uppnås på ett för det kommunala självbestämmandet mindre
ingripande sätt. Det framhölls att det huvudsakliga syftet med
bestämmelserna var att åstadkomma en ordning som innebar att
intresset av kommunal självstyrelse under beredningen av
lagförslag regelmässigt ställdes mot de intressen som låg bakom
lagförslaget. Regeringen anförde också att av bestämmelsens
fakultativa utformning framgick det att riksdagens bedömning när
det gäller konsekvenserna för den kommunala självstyrelsen inte
kunde blir föremål för lagprövning i efterhand.
30
Ds 2015:33
3.6.2
Kommunallagen
Kommunallagen innehåller grundläggande bestämmelser om
kommunerna och deras kompetens.
Principen om kommunal självstyrelse finns i 1 kap. 1 §. Där
anges att Sverige är indelat i kommuner och landsting och att dessa
på demokratins och den kommunala självstyrelsens grund sköter
de angelägenheter som anges i lagen eller i särskilda föreskrifter.
Enligt 2 kap. 1 § får kommuner och landsting själva ta hand om
sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till
kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och
som inte ska handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat
landsting eller någon annan. Denna reglering brukar benämnas
kommunernas allmänna eller generella kompetens. Av
bestämmelsen framgår även att den allmänna kompetensen
begränsas av att en angelägenhet måste bäras upp av ett till
kommunen eller till dess medlemmar knutet intresse för att kunna
bli föremål för kommunens omvårdnad (lokaliseringsprincipen).
Av 2 kap. 2 § framgår dessutom att kommuner och landsting ska
behandla sina medlemmar lika (likställighetsprincipen), såvida det
inte finns sakliga skäl för något annat.
Det framgår av 2 kap. 4 § att det finns särskilda föreskrifter om
kommunernas befogenheter och skyldigheter på vissa områden.
Vid sidan av kommunallagen finns ett stort antal lagar som
innehåller bestämmelser om kommunernas befogenheter och
skyldigheter på olika områden, exempelvis socialtjänstlagen
(2001:453) samt planoch bygglagen (2010:900).
31
4
Behov av förändring
4.1
Inledning
Bland riksdagspartierna och i samhället i stort finns en bred
uppslutning bakom Sveriges migrationspolitik med en rättssäker
asylprocess baserad på internationella konventioner och juridiska
riktlinjer. Konflikter runt om i världen leder till att många
människor söker asyl och beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Av
det följer ett ökat behov av kommunmottagande. Sveriges
kommuners sammanlagda mottagande av flyktingar och andra
skyddsbehövande samt deras anhöriga har ökat kraftigt de senaste
åren men är ändå långt ifrån tillräckligt.
Majoriteten av de asylsökande som beviljats uppehållstillstånd
bosätter sig på egen hand, ofta redan under asyltiden. Av dem som
ordnar sitt boende själva är det många som flyttar in hos anhöriga
eller bekanta.
Mottagande av nyanlända som inte bosätter sig på egen hand
regleras
i
dag
genom
frivilliga
överenskommelser.
Överenskommelserna kan betraktas som avsiktsförklaringar som
kommunerna varken är förpliktigade att teckna eller att följa.
Nuvarande system kan därför varken säkerställa att alla kommuner
tecknar en överenskommelse om mottagande av nyanlända eller att
överenskommelsen leder till ett mottagande som motsvarar
överenskommelsen. Systemet saknar därmed möjlighet att
säkerställa att det frivilliga mottagandet blir tillräckligt.
Riksrevisionen 8 har i sin granskning av de statliga insatserna för
mottagande och bosättning av nyanlända invandrare i kommunerna
dragit slutsatsen att det finns utrymme för att effektivisera
mottagandet. Bland annat framhöll Riksrevisionen behovet av
8
Nyanländ i Sverige - Effektiva insatser för ett snabbt mottagande, RiR 2014:15.
33
Ds 2015:33
reformer för att få fler nyanlända med uppehållstillstånd att
snabbare lämna Migrationsverkets mottagningssystem och anvisas
en plats för bosättning i en kommun. Regeringens bedömning av
och åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser
överlämnades till riksdagen i december 2014. 9 Regeringen instämde
i allt väsentligt i Riksrevisionens övergripande bedömning. I syfte
att skapa ett långsiktigt hållbart och flexibelt system för
mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända aviserade
regeringen att boendeplanering inom asylmottagandet, liksom
organisationen vid mottagande av nyanlända, ska ses över.
Regeringen aviserade även i budgetpropositionen för 2015
(prop. 2014/15:1) en översyn som ska leda till förslag som ger ett
långsiktigt hållbart och flexibelt system för mottagande av
asylsökande och nyanlända. Enligt budgetpropositionen ska
översynen bl.a. leda till förslag som säkerställer att kommunernas
mottagande av nyanlända flyktingar och andra skyddsbehövande
motsvarar behovet, så att dagens situation, där många som beviljats
uppehållstillstånd tvingas vänta alldeles för länge på en
kommunplats, kan undvikas.
För att hantera det ökade behovet av mottagande som beräknas
under de kommande åren krävs dock förändringar redan innan den
aviserade utredningen har genomförts och lämnat sina förslag.
4.2
Mottagandet av nyanlända är ojämnt fördelat
Tabellerna nedan (4.1 och 4.2) visar hur många nyanlända som
anvisats respektive bosatt sig på egen hand mellan 2010 och 2014.
9
Riksrevisionens rapport om statliga insatser för mottagande och bosättning av nyanlända,
Rskr 2014/15:31.
34
Ds 2015:33
Tabell 4.1 Antalet kommunmottagna som anvisats respektive bosatt sig på
egen hand 10 åren 2010–2014
Egenbosatta
2010
8 229
2011
6 661
2012
11 101
2013
26 625
2014
37 240
Anvisade
6 983
7 030
7 690
7 874
8 596
Totalt
15 212
13 691
18 791
34 499
45 836
Av de nyanlända som blev kommunmottagna under 2014 bosatte
sig drygt 80 procent på egen hand i en kommun. Under perioden
2010–2014 har i genomsnitt 70 procent av de nyanlända bosatt sig
på egen hand och 30 procent har bosatt sig efter anvisning.
Tabell 4.2. Andel kommunmottagna som anvisats respektive bosatt sig på egen
hand 11 åren 2010–2014, procent
2010
2011
2012
2013
2014
genomsnitt
Egenbosatta
54
49
59
77
81
70
Anvisade
46
51
41
23
19
30
Totalt
100
100
100
100
100
100
Antal
15 212
13 691
18 791
34 499
45 836
-
Både mottagandet av personer som bosätter sig på egen hand och
som bosätter sig efter anvisning är ojämnt fördelat över Sveriges
kommuner. I de tio kommuner där flest nyanlända bosatt sig på
egen hand under perioden 2010–2014 rör det sig om 31–58
nyanlända per 1 000 invånare 12. I exempelvis Södertäljes fall
motsvarar detta drygt 3 800 personer. De kommuner som har haft
10
Statistiken bygger på uppgifter som avser kommunmottagna enligt ersättningsförordingen.
Till egenbosatta räknas asylsökande som beviljats uppehållstillstånd och som på egen hand
ordnat boende i en kommun – antingen redan under tiden som asylsökande eller i samband
med att personen fått uppehållstillstånd. Som egenbosatta räknas här även ”anhöriga” och
”övriga” enligt Migrationsverkets redovisningsgrupper. Till anvisade räknas asylsökande som
beviljats uppehållstillstånd och som har bosatt sig i en kommun efter anvisning av
Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket. Till anvisade räknas även kvotflyktingar.
Ensamkommande barn särredovisas inte i tabellerna. Könsuppdelad statistik finns inte
tillgänglig för alla år.
11
Se föregående not.
12
Befolkningen 1 november 2014.
35
Ds 2015:33
lägst mottagande av egenbosatta har tagit emot några enstaka
personer. De kommuner som har ett högt mottagande av anvisade
personer i förhållande till folkmängden är förhållandevis små sett
till befolkningsstorlek. Sorsele, med en befolkning på knappt 2 600
personer och ett mottagande på 213 personer, är den kommun som
tagit emot flest nyanlända efter anvisning i förhållande till sin
storlek.
4.3
Mottagandet av nyanlända är otillräckligt
Bosättningsanvisningar till nyanlända i anläggningsboende under
2014
Vid utgången av 2013 bodde ca 6 000 personer som hade anmält
behov av bosättningshjälp från Arbetsförmedlingen i
anläggningsboende 13. Under 2014 begärde ytterligare 14 000
personer boende i anläggningsboende hjälp med bosättning. Under
året fick 5 500 personer i gruppen en anvisning varav 1 300 tackade
nej till anvisningen och ordnade boende på egen hand. Ytterligare
7 500 avbröt sitt bosättningsärende och ordnade boende på egen
hand. Vid utgången av 2014 väntade ca 7 000 personer i
anläggningsboende på anvisning enligt Arbetsförmedlingens
statistik.
Bosättningsanvisning under 2014 till nyanlända som inte bor i
anläggningsboende
Utöver de som bodde i anläggningsboenden fanns 4 500 personer
som bosatt sig på egen hand som hade begärt hjälp med
bosättningsanvisning vid utgången av 2013. Under 2014 tillkom
5 000 personer. Sedan 2014 är bosättningshjälp för personer som
bosatt sig på egen hand behovsprövad och enbart ca 200 i denna
grupp fick en anvisning under 2014.
Under 2014 anvisade Migrationsverket kommunplats till 1 900
kvotflyktingar och 80 nyanlända med särskilda behov och utan rätt
13
Avsnittet baseras på statistik från Arbetsförmedlingen.
36
Ds 2015:33
till etableringsplan. Migrationsverket anvisade därutöver 7 060
ensamkommande barn.
Behovet av anvisningsbara platser under kommande år är större än
tillgången
Vid utgången av 2014 bodde ca 9 600 personer med
uppehållstillstånd kvar i Migrationsverkets anläggningsboende i
väntan på att tas emot för bosättning i en kommun. 14
Migrationsverket bedömer att antalet kommer att öka till 10 900
personer vid utgången av år 2015 och till 13 600 personer vid
utgången av år 2016. Utöver dem som finns kvar på
anläggningsboendena vid årets slut beräknas 9 500 personer under
2015 och 12 900 under 2016 lämna anläggningsboendena innan de
anvisas en kommun. Denna grupp har behov av hjälp med
bosättning men bosätter sig på egen hand i takt med att
väntetiderna ökar. Antalet personer som kommer att anvisas från
anläggningsboenden beräknas vara 8 200 under 2015 och 9 000
under 2016. Antalet personer som beräknas anvisas är därmed långt
under det antalet som är kvar i anläggningsboenden vid årets slut
och det antal som väntat på kommunplacering men lämnat
anläggningsboendet och ordnat boende på egen hand innan de fått
en anvisning.
När det frivilliga mottagandet inte motsvarar behovet uppstår
ett underskott av anvisningsbara platser som leder till att personer
blir kvar i anläggningsboenden i stället för att bli
kommunmottagna. Det innebär att etableringsprocessen för dessa
nyanlända fördröjs och försvåras. Underskottet medför dessutom
att nyanlända ger upp och ordnar boende på egen hand, vilket ofta
resulterar i att de flyttar till kommuner som redan har ett högt
mottagande av nyanlända.
14
Anledningen till att antalet är fler än utgående bosättningsärenden hos
Arbetsförmedlingen är bl.a. att det finns personer som fått uppehållstillstånd som ännu inte
hunnit bli registrerade hos Arbetsförmedlingen. En annan förklaring är att ett
bosättningsärende avslutas hos Arbetsförmedlingen när det är avklarat, d.v.s. när en person
tackat ja eller nej. Därefter kan det ta viss tid innan den som tackat ja flyttar till kommunen
och innan den som tackat nej flyttar ut från anläggningsboendet. Ytterligare ett antal
personer har inte rätt till etableringsplan och kan då bo på anläggningsboende utan att finnas
med i Arbetsförmedlingens statistik.
37
Ds 2015:33
4.4
Erfarenheter från försök att öka mottagandet
Åtgärder för att stimulera kommunernas mottagande
Flera åtgärder har vidtagits de senaste åren i syfte att stimulera
kommunerna att öka det frivilliga mottagandet av nyanlända till en
nivå som motsvarar behovet. Olika typer av ekonomiska styrmedel
har använts. Ett exempel är att starten av etableringstiden för
personer på anläggningsboende numera påbörjas först efter att den
nyanlände är kommunmottagen. Förändringen innebär att de
nyanlända som tas emot i kommunerna ännu inte har påbörjat sin
etableringstid och att de därmed har rätt till etableringsersättning
under upp till två år. För kommunen innebär det att risken för att
behöva betala ut ekonomiskt bistånd till en nyanländ som inte
längre har rätt till etableringsersättning minskar. En annan
ekonomisk stimulans är den prestationsbaserade ersättningen till
kommunerna som trädde i kraft 2014. 15 Samtidigt infördes en
möjlighet för kommuner att få ersättning för hyreskostnader som
uppstår i väntan på att en nyanländ flyttar in i en bostad. Under
2014 anslogs även en förstärkning av de medel för att skapa
beredskap och mottagningskapacitet samt för att utveckla
samverkan, som länsstyrelserna fördelar till kommunerna.
Nationella samordnare för kommunalt flyktingmottagande
I januari 2014 utsåg regeringen två nationella samordnare för
kommunalt flyktingmottagande, Gunnar Hedberg (M) och Lars
Stjernkvist (S). Samordnarna skulle genom dialog och spridning av
goda
exempel
motivera
kommunföreträdare
att
öka
flyktingmottagandet. Efter att ha besökt samtliga län och träffat
ledande företrädare för ungefär 250 kommuner var samordnarnas
övergripande slutsats att ett jämnare ansvarstagande för
flyktingmottagandet, mellan län och mellan kommuner inom län,
skulle möjliggöra både ett större och bättre mottagande. I sin
slutrapport föreslog samordnarna ett antal åtgärder för att nå ett
15
Ersättningen beskrivs i avsnitt 3.3
38
Ds 2015:33
jämnare mottagande, bl.a. en lagstiftad skyldighet för kommunerna
att ha beredskap för mottagande av nyanlända. 16
Erfarenheter från den utvidgade möjligheten att anvisa
ensamkommande barn
Sedan den utvidgade möjligheten till anvisning av mottagandet av
ensamkommande barn infördes den 1 januari 2014 sker
mottagandet utan de väntetider som uppstod tidigare. Många
kommuner och länsstyrelser vittnar om positiva erfarenheter av
lagändringen eftersom de allra flesta kommunerna nu delar på
ansvaret. 17 Mottagandet grundas på överenskommelser i första
hand vilket leder till bra planeringsförutsättningar för kommunerna
och lagändringen har lett till att antalet överenskomna platser ökat.
En stor del av mottagandet av ensamkommande barn sker via
anvisning till en kommun där det finns en person som barnet har
någon form av anknytning till. Den kritik som har framförts om
tillämpningen av lagstiftningen har främst berört anvisning utifrån
anknytning. Kommuner är kritiska till att anvisning på grund av
anknytning görs utan att beakta huruvida boendet kan ordnas hos
den person barnet har anknytning till. En annan kritik är att
kommuners mottagande p.g.a. anknytning inte räknas av under
innevarande år vid fördelning av ensamkommande barn enligt
övriga kriterier.
4.5
Ett gemensamt ansvar för flyktingmottagandet
Bedömning: För att förbättra etableringen i samhället bör
bosättning av nyanlända flyktingar och andra skyddsbehövande
samt deras anhöriga ske snabbare och fördelningen mellan
kommunerna vara mer proportionerlig i förhållande till
arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek och annat
mottagande. För att uppnå detta bör alla kommuner vara med
och ta ansvar för mottagandet.
16
17
Samordnarna överlämnade en slutrapport till regeringen i november 2014 (A2104/232/IU)
En kommun saknar ännu överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn.
39
Ds 2015:33
Skälen för bedömningen: Enligt Migrationsverkets prognoser
kommer ett stort antal personer att söka asyl i Sverige under de
kommande åren. Givet läget i de ursprungsländer de asylsökande
förväntas komma ifrån beräknas ett stort antal personer beviljas
uppehållstillstånd och kommer därmed att vara i behov av
bosättning i en kommun. Nuvarande mottagande av nyanlända som
inte bosätter sig på egen hand bygger på att kommuner frivilligt
erbjuder sig att ta emot nyanlända och vidtar åtgärder som
möjliggör ett mottagande. Kommuner som i sin planering av
bostadsförsörjning inte i tillräcklig utsträckning har beaktat
ansvaret för etablering och bosättning av nyanlända kan därmed
hävda att de inte har möjlighet att ta emot nyanlända.
Trots flera förändringar som syftat till att stimulera
kommunerna att frivilligt ta emot fler nyanlända beräknas antalet
anvisningsbara platser bli långt ifrån tillräckligt under de
kommande åren. När det frivilliga mottagandet är lägre än behovet
uppstår långa väntetider i anläggningsboenden som fördröjer den
nyanländes etablering på arbetsmarknaden och i samhället.
Väntetiden leder också till att fler nyanlända ger upp och ordnar
sitt boende själva, vilket ofta resulterar i att de flyttar till
kommuner som redan har ett högt mottagande av nyanlända.
Väntetiden leder därför till att den ojämna fördelningen av
mottagandet i landets kommuner förstärks. En konsekvens av det
befintliga systemet är därmed att mottagandet huvudsakligen sker i
kommuner där de nyanländas landsmän bor, och inte nödvändigtvis
i kommuner med bäst förutsättningarna för utbildning eller
etablering på arbetsmarknaden.
Nuvarande regler kan varken säkerställa att kommunerna tar
emot nyanlända i den omfattning det behövs i dag eller att de har
en beredskap för att möjliggöra ett mottagande på längre sikt.
Systemet för mottagande av nyanlända behöver förändras så att det
främjar en effektiv etableringsprocess för nyanlända. För att uppnå
det måste väntetiderna i anläggningsboenden minska. Detta
förutsätter att alla kommuner är med och bidrar till att nyanlända
ska kunna etablera sig så snabbt som möjligt i Sverige.
40
5
Överväganden och förslag
5.1
En ny lag som leder till att alla kommuner tar
ansvar
Förslag: En ny lag om mottagande av vissa nyanlända
invandrare för bosättning ska införas.
Skälen för förslaget: Enligt förordningen (2010:408) om
mottagande
för
bosättning
av
vissa
invandrare
(bosättningsförordningen)
får
Arbetsförmedlingen
och
Migrationsverket anvisa vissa nyanlända invandrare plats för
bosättning i en kommun. En anvisning får dock göras endast till en
kommun som har träffat en överenskommelse om mottagande och
som godtar anvisningen i det enskilda fallet. Många kommuner
avböjer anvisningar för att det inte finns tillgängliga bostäder i
kommunen. För att uppnå ett mottagande som motsvarar behovet
och är proportionerligt fördelat i förhållande till kommunernas
mottagande bör en kommun kunna anvisas att ta emot nyanlända
oavsett om kommunen har en överenskommelse om mottagande
eller inte. En sådan ordning berör den kommunala självstyrelsen
och måste därför regleras i lag. Med hänsyn till att målgruppen bör
omfatta nyanlända flyktingar och andra skyddsbehövande som har
beviljats uppehållstillstånd passar frågan ur ett systematiskt
perspektiv inte särskilt väl in i någon befintlig lag. Det bör därför
införas en ny lag som reglerar mottagande av vissa nyanlända
invandrare för bosättning.
En inskränkning av den kommunala självstyrelsen bör enligt 14
kap. 3 § regeringsformen inte gå utöver vad som är nödvändigt med
hänsyn till de ändamål som har föranlett den. I avsnitt 5.6 redovisas
övervägandena i detta avseende.
41
Ds 2015:33
5.2
Lagens målgrupp
Förslag: Lagen ska omfatta en nyanländ som har beviljats
1. enligt 5 kap. 1, 2, 4 eller 6 § utlänningslagen,
2. med stöd av bestämmelserna i 21 och 22 kap.
utlänningslagen,
3. med stöd av bestämmelserna i 12 kap. 18 §
utlänningslagen, eller
4. på grund av anknytning till en nyanländ som avses i 1–3.
Lagen ska inte gälla barn under 18 år som vid ankomsten till
Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan
vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller
som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare.
Skälen för förslaget: Målgruppen för den föreslagna lagen bör
omfatta samma målgrupp som gäller för lagen (2010:197) om
etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare med den
skillnaden att någon begränsning till viss ålder inte bör göras
eftersom alla åldersgrupper har lika stort behov av
bosättningshjälp. Även nyanlända som är över 65 år bör därför
omfattas av den föreslagna lagen. Även nyanlända som har nedsatt
prestationsförmåga och därför inte får del av etableringsinsatser
bör av samma skäl omfattas.
Nyanlända under 18 år som saknar föräldrar eller annan
ställföreträdare anvisas med stöd av lag (1994:137) om mottagande
av asylsökande m.fl. och bör därför inte ingå i målgruppen för den
nu föreslagna lagen.
42
Ds 2015:33
5.3
Anvisning
Förslag: En kommun ska vara skyldig att efter anvisning ta
emot en nyanländ för bosättning i kommunen. En anvisning ska
innebära att kommunen ska anses vara bosättningskommun för
den nyanlände enligt 2 a kap. 3 § socialtjänstlagen.
Regeringen bemyndigas att bestämma vilken eller vilka
myndigheter som i enskilda fall får besluta om anvisning.
Vid fördelning av anvisningar mellan kommuner ska hänsyn
tas
till
kommunens
arbetsmarknadsförutsättningar,
befolkningsstorlek och det sammantagna mottagandet av
nyanlända. Hänsyn ska också tas till att nyanlända som är
registrerade
och
vistas
vid
Migrationsverkets
anläggningsboenden eller har beviljats uppehållstillstånd enligt
5 kap. 2 § utlänningslagen ska prioriteras.
Skälen för förslaget: Till skillnad från en anvisning av ett
ensamkommande barn medför en anvisning av övriga nyanlända
enligt nuvarande bestämmelser ingen skyldighet för kommunen att
ta emot den som anvisas. Nuvarande regler i kombination med att
antalet nyanlända som beviljats uppehållstillstånd ökar leder till att
väntetiderna i anläggningsboenden blir allt längre. För att
målsättningen att etableringen av nyanlända ska ske snabbare än i
dag ska nås måste väntetiderna i anläggningsboenden kortas
väsentligt. En kommun som anvisas en nyanländ bör därför vara
skyldig att ta emot honom eller henne för bosättning. Det bör inte
vara möjligt för kommuner att avvisa en anvisning. Genom en
skyldighet för kommunen att acceptera en anvisning kommer
förutsättningarna för en snabb etablering förbättras avsevärt.
Förändringen kommer att bidra till ett mottagande som är mer
proportionerligt
i
förhållande
till
kommunens
mottagande. Det innebär att resurserna i landets alla kommuner
kommer att användas för att främja nyanländas etablering på ett
bättre sätt än i dag.
En anvisning av ensamkommande barn enligt gällande
bestämmelser innebär att barnet ska anses vistas i den anvisade
kommunen. Eftersom anvisning enligt detta förslag kommer att
avse nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd bör i stället
43
Ds 2015:33
kommunen anses vara bosättningskommun. På så sätt blir det
tydligt att den anvisade kommunen ansvarar för skola, barnomsorg
och annan service den nyanlände har behov av. Det blir också
tydligt att den nyanlände bör tas emot i den anvisade kommunen i
syfte att bosätta sig där. Ansvaret för kommunen bör således
inträda redan vid tidpunkten för anvisningen.
Eftersom den föreslagna lagen syftar till att bidra till en
snabbare etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet genom
ett gemensamt ansvar och en mer proportionerlig fördelning av
mottagandet bör det inte vara möjligt för kommunen att fullgöra
sin skyldighet genom att erbjuda en nyanländ som anvisats till
kommunen boende i en annan kommun. En sådan möjlighet skulle
kunna motverka den föreslagna lagens positiva effekt på de
nyanländas etableringsförutsättningar. En sådan ordning skulle
dessutom kunna leda till att en nyanländ tackar ja till en anvisning
till en kommun men i praktiken erbjuds boende i en helt annan
kommun. Det skulle skapa en osäkerhet för den nyanlände som
inte är godtagbar.
Den möjlighet som den enskilde har att själv välja bostadsort
såväl innan som efter beviljat uppehållstillstånd bör inte påverkas av
möjligheten till anvisning. För den enskilde kan förutsättningarna
för en god etablering uppstå i en annan kommun än den kommun
som anvisats att ta emot den nyanlände. Att begränsa möjligheten
att bosätta sig på egen hand riskerar att begränsa dessa nyanländas
förutsättningar för etablering i arbets- och samhällslivet. Den som
omfattas av den nu föreslagna lagen bör därför även
fortsättningsvis kunna tacka nej till en anvisning och ordna boende
på egen hand.
Vilken eller vilka myndigheter som ska ansvara för anvisningar
bör regleras i förordning. En utgångspunkt bör vara att den
nuvarande fördelningen av ansvaret för anvisning inte bör
förändras när den nya lagen om mottagande för bosättning av vissa
nyanlända invandrare införs. Det innebär att Arbetsförmedlingen
liksom i dag bör anvisa personer som ingår i den föreslagna lagens
målgrupp och omfattas av etableringslagen med undantag för
vidarebosatta s.k. kvotflyktingar. Migrationsverket bör liksom i dag
ansvara för att anvisa kvotflyktingar, ensamkommande barn och
personer vars prestationsförmåga är så låg att de inte omfattas av
etableringsuppdraget. Regeringen har aviserat en översyn av
44
Ds 2015:33
mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända som bl.a.
ska leda till förslag som ger ett långsiktigt hållbart och flexibelt
system för mottagande av nyanlända. Som ett resultat av översynen
kan ansvaret för bosättning av nyanlända komma att förändras i
framtiden.
För att förutsättningarna för etableringen ska bli så bra som
möjligt bör hänsyn tas kommunens arbetsmarknadsförutsättningar,
befolkningsstorlek och det sammantagna mottagandet när
fördelning av anvisningarna görs. För att säkerställa att processen
för bosättning och mottagande av nyanlända enligt den föreslagna
lagen fungerar ändamålsenligt bör en prioritering inom målgruppen
också kunna göras. Anvisningar av nyanlända med
uppehållstillstånd som är registrerade och vistas vid
Migrationsverkets anläggningsboenden samt kvotflyktingar bör
prioriteras. Nyanlända som bosatt sig på egen hand bedöms ha
bättre förutsättningar för att etablera sig på arbetsmarknaden och i
samhället. Det motiverar att anvisningar till denna grupp bör
komma i fråga först när det finns förutsättningar för kommunerna
att ta emot fler nyanlända som anvisas.
5.4
Sanktioner mot kommunerna bedöms inte
nödvändiga
Bedömning: Sanktioner bör inte införas i lagen om mottagande
för bosättning av vissa nyanlända invandrare.
Skälen för bedömningen: Lagen föreslås innebära att kommuner
ska vara skyldiga att ta emot nyanlända för bosättning inom
kommunen oavsett om kommunen har en överenskommelse om
detta eller inte. En fråga som bör övervägas i sammanhanget är om
det finns behov av sanktioner för den kommun som av någon
anledning inte lever upp till denna skyldighet.
Det förslag som nu lämnas har stora likheter med anvisning av
ensamkommande barn enligt lagen (1994:137) om mottagande av
asylsökande m.fl. I det lagstiftningsärendet ansåg regeringen att det
inte fanns något som tydde på att det skulle finnas ett behov av
sanktioner. Vidare anförde regeringen att den reglering som
föreslogs inte borde utformas på ett sätt som går utöver vad som är
45
Ds 2015:33
nödvändigt med hänsyn till syftet med lagstiftningen (prop.
2012/13:162 s. 20).
Ett syfte med den föreslagna lagen är att mottagandet av
nyanlända ska ske snabbare än vad som är fallet i dag. Det skulle
därför kunna anses finnas ett behov av sanktioner för den kommun
som inte tillräckligt snabbt uppfyller sin skyldighet. Under den
dialog som fördes under 2014 mellan regeringens samordnare för
flyktingmottagande och kommunerna har det emellertid
framkommit att många kommuner anser att ett gemensamt ansvar
för mottagandet är nödvändigt för att etableringen av nyanlända
ska fungera på bästa sätt. Med hänsyn till detta och i övrigt finns
det för närvarande inget som tyder på att mottagande efter
anvisning inte kommer att ske i kommunerna på det sätt som
föreslås. Det kan heller inte anses nödvändigt med hänsyn till
syftet med lagen att i nuläget föreslå sanktioner. I det fall den
föreslagna lagen inte får avsedd effekt bör sanktioner övervägas.
5.5
Beslut om anvisning ska inte kunna överklagas
Förslag: Beslut enligt denna lag ska inte kunna överklagas.
Skälen för förslaget: Flyktingmottagandet är ett gemensamt
ansvar för samhället. Den lag som nu föreslås har till syfte att
främja etableringen av nyanlända invandrare. För att nå detta syfte
krävs att bosättningsprocessen snabbas på och att mottagandet av
nyanlända fördelas mer proportionerligt mellan kommunerna.
En förutsättning för ett snabbt mottagande är att såväl
kommunen som den nyanlände kan förlita sig på att
myndigheternas anvisning gäller. En möjlighet för kommunen att
överklaga ett beslut om anvisning skulle kunna leda till att
kommunmottagandet fördröjs orimligt länge, vilket skulle vara till
stor nackdel för den enskilde eftersom hela etableringsprocessen
fördröjs. Om ett beslut att en viss kommun ska ta emot en
nyanländ skulle vara överklagbart riskerar den nyanlände att bli
kvar vid anläggningsboendet under lång tid tills beslutet vinner laga
kraft alternativt tvingas flytta om ett överklagande bifalls. Systemet
för fördelning av mottagandet (se avsnitt 5.7) innebär att
kommunen kommer att känna till antalet personer som kommer
46
Ds 2015:33
att behöva tas emot i kommunen under det kommande året. På så
sätt kan kommunen planera och skapa förutsättningar för sitt
mottagande. Av dessa skäl bör ett beslut om anvisning inte kunna
överklagas av kommunen.
Den föreslagna lagen bör inte medföra någon skyldighet för den
nyanlände att flytta till den kommun som anvisats. Detta innebär
att den nyanlände inte heller bör kunna överklaga ett beslut om
anvisning.
5.6
proportionalitetsprincipen
Bedömning: Förslaget innebär en inskränkning av den
kommunala självstyrelsen. Inskränkningen bedöms inte gå
utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som
föranlett den och är därmed godtagbar vid beaktande av
proportionalitetsprincipen enligt 14 kap. 3 § regeringsformen.
Skälen för bedömningen: Proportionalitetsprincipen i 14 kap. 3 §
regeringsformen innebär att en inskränkning i den kommunala
självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn
till
de
ändamål
som
har
föranlett
den.
Vid
proportionalitetsbedömningen ska dels en analys göras av de
konsekvenser förslaget får för den kommunala självstyrelsen, dels
ska
en
avvägning
göras
mellan
de
kommunala
självstyrelseintressena och de nationella intressena som den
föreslagna lagstiftningen ska tillgodose.
Det förslag som nu lämnas innebär inte att ansvarsfördelningen
mellan staten och kommunerna förändras. Däremot kommer
förslaget medföra att mottagandet omfördelas mellan
kommunerna. Av de nyanlända som blivit kommunmottagna under
senare år (se avsnitt 4.2) har 70 procent av de kommunmottagna
bosatt sig på egen hand. Mottagandet av nyanlända som bosätter
sig i kommunen på egen hand kan kommunen inte styra över.
Den föreslagna lagen innebär en skyldighet för kommuner att ta
emot nyanlända som anvisas. Anvisning för mottagande av
nyanlända sker i dag men bara till kommuner som tecknat
47
Ds 2015:33
överenskommelse om mottagande och som vid anvisningstillfället
godtar anvisningen. Förslaget innebär att den eller de myndigheter
som regeringen bestämmer kan anvisa nyanlända till en kommun
oberoende av om den har träffat en överenskommelse. Det medför
att kommunernas handlingsutrymme påverkas på så sätt att det
kommunala självstyret inskränks.
För kommuner som redan har överenskommelser om
mottagande och som frivilligt tar emot nyanlända i relativt hög
omfattning innebär förslaget i praktiken inte någon större
förändring. Kommuner som har ett högt mottagande av nyanlända
som bosätter sig på egen hand har i praktiken tagit emot ett stort
antal nyanlända oavsett omfattningen på kommunens
överenskommelse. För dessa kommuner kommer förslaget inte
leda till ett högre mottagande. Intentionen är att kommuner som i
dag tar emot få nyanlända ska kunna ges ett större ansvar för
mottagandet. I kommuner som har överenskommelser men ändå
tar emot förhållandevis få nyanlända som anvisas till kommunen
eller kommuner som inte alls tar emot nyanlända som anvisas till
kommunerna kommer förändringen därför att bli större.
Länsstyrelserna har allt sedan etableringsreformen trädde i kraft
gjort stora ansträngningar för att förmå alla kommuner att ta emot
nyanlända. Regeringens nationella samordnare (se avsnitt 4.4) har
också haft i uppgift att genom bl.a. dialog med kommunerna främja
mottagandet av nyanlända. I januari 2014 införde regeringen ett
prestationsbaserat ersättningssystem för kommunerna i syfte att
stimulera mottagandet. Dessa och andra åtgärder har emellertid
inte varit tillräckliga för att tillgodose behovet av mottagande i
kommunerna.
Förslaget
möjliggör
ett
snabbare
kommunmottagande och en utjämning av mottagandet mellan
kommunerna. En avvägning mellan det starka allmänna intresset av
att förbättra förutsättningarna för nyanlända att snabbt etablera sig
på arbetsmarknaden i syfte att bli självförsörjande och vikten av att
den kommunala självstyrelsen inte inskränks ytterligare leder i
detta fall till slutsatsen att det allmänna intresset väger över.
Inskränkningen av den kommunala självstyrelsen bedöms därmed
inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål
som föranlett den. Den skyldighet som den föreslagna lagen
innebär bedöms alltså som godtagbar även vid beaktande av
proportionalitetsprincipen i 14 kap. 3 § regeringsformen.
48
Ds 2015:33
5.7
Fördelning av mottagandet
5.7.1
Lagen kompletterar systemet med frivilliga
överenskommelser
Förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om anvisning
enligt lagen.
Bedömning: Det nu gällande systemet med länstal och
frivilliga överenskommelser bör behållas när den nya lagen om
mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare införs.
Skälen för förslaget och bedömningen: Närmare föreskrifter om
anvisning bör regleras i förordning eller myndighetsföreskrifter.
Den nuvarande ordningen som gäller för beräkning av länstal
och frivilliga överenskommelser enligt bosättningsförordningen
bör gälla även i fortsättningen. Det finns både vilja och kapacitet i
majoriteten av landets kommuner att ta ansvar för mottagandet av
nyanlända. De frivilliga överenskommelserna bedöms bidra till att
skapa
goda
planeringsförutsättningar
för
kommunerna.
Kommunernas handlingsutrymme och möjligheter att anpassa sin
verksamhet efter lokala förutsättningar säkerställs och uppmuntras.
Detsamma gäller möjligheterna till regionalt samarbete eller
samarbete mellan enskilda kommuner.
Bristerna i det nuvarande systemet med frivilliga
överenskommelser om mottagande är främst att det inte
säkerställer ett mottagande som motsvarar behovet. Det befintliga
systemet med överenskommelser och frivilligt mottagande har
bortsett från det, stora förtjänster och bör därför kvarstå även vid
införande av den föreslagna lagen om mottagande för bosättning av
vissa nyanlända invandrare.
49
Ds 2015:33
5.7.2
Fördelning genom länstal och kommuntal
Bedömning: När länstalet fastställs bör även kommuntal som
anger fördelning av mottagandebehovet på kommunnivå
fastställas.
När
länsoch
kommuntal
fastställs
bör
arbetsmarknadssituation och folkmängd beaktas. Även annat
mottagande bör beaktas.
Läns- och kommuntal bör fastställas i förväg för ett år i taget.
Vid stora förändringar av mottagandebehovet bör läns- och
kommuntalen kunna revideras under innevarande år.
Skälen för bedömningen: När den föreslagna lagen om
mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare införs bör
Arbetsförmedlingen även fortsättningsvis, efter samråd med
länsstyrelserna och Migrationsverket, fastställa en fördelning av
mottagandebehovet i varje län (länstal). I det nuvarande systemet
baseras kommuntalen på de frivilliga överenskommelserna. I det
system som bör gälla när den föreslagna lagen införs bör det i
stället fastställas en fördelning på kommunnivå (kommuntal) som
inte baseras på överenskommelser. Detta bedöms vara en
förutsättning för att den föreslagna lagen ska leda till en tillräcklig
mottagningskapacitet och därmed bidra till snabbare etablering.
Kommuntalen bör, på samma sätt som länstalen, fastställas av
Arbetsförmedlingen efter samråd med länsstyrelserna och
Migrationsverket. Kommuntalen bör sedan ligga till grund för
dialoger som syftar till att kommuntalen fylls med överenskomna
platser i så stor utsträckning som möjligt (se vidare under avsnitt
5.7.4).
För att de nyanländas förutsättningar för att etablera sig på
arbetsmarknaden och i samhället ska bli så bra som möjligt bör
arbetsmarknadssituation och folkmängd beaktas när läns- och
kommuntalen fastställs. För att den föreslagna lagen ska bidra till
ett mer proportionerligt fördelat mottagande bör dessutom annat
mottagande i kommunen beaktas när läns- och kommuntalen
fastställs.
Förslaget bör ge kommunerna de planeringsförutsättningar som
behövs för att de ska kunna tillhandahålla de bostäder som behövs
för att ta emot det antal nyanlända som motsvarar kommuntalen.
50
Ds 2015:33
Läns- och kommuntal bör därför fastställas i förväg för ett år i
taget.
Läns- och kommuntal som varierar under året skulle försvårara
planeringsarbetet i kommunerna. Migrationsverkets prognos som
ligger till grund för läns- och kommuntalen och revideras vid flera
tillfällen under ett år. När mottagandet inte motsvarar behovet
ökar väntetiderna i anläggningsboenden och fler personer blir kvar i
boendena vid utgången av året utan att kunna påbörja sin
etablering. En viss utgående balans kommer att kunna accepteras
även i det nya systemet. Läns- och kommuntalen bör därför enbart
revideras
under
innevarande
år
om
prognosen
för
mottagningsbehovet förändras betydligt.
5.7.3
Prioritering av anvisningar
Bedömning: Vid fastställande av läns- och kommuntal bör den
närmare
prioriteringen
av
anvisningar
bestämmas.
Utgångspunkten bör vara möjligheten att åstadkomma en
effektiv och ändamålsenlig bosättningsprocess.
Skälen för bedömningen: Kommunernas möjligheter att bygga
upp den mottagandekapacitet som krävs kommer att ske successivt.
Berörda myndigheter bör därför ha möjlighet att bestämma den
närmare prioriteringen av anvisningar enligt den föreslagna lagen.
Prioriteringen bör tydliggöra hur många nyanlända, utöver dem
med uppehållstillstånd som är registrerade och vistas vid
Migrationsverkets anläggningsboenden samt kvotflyktingar, som
kommunerna kommer att anvisas att ta emot under nästkommande
år. De fastställda läns- och kommuntalen bör bestå under hela året.
I praktiken bör det innebära att det på förhand anges hur stor del
av kommuntalet som avser anvisningar av den prioriterade gruppen
och hur stor del som avser anvisningar av nyanlända som bosatt sig
på egen hand. Vid förändringar som är så stora att kommuntalen
revideras under innevarande år bör även fördelningen mellan
grupperna kunna förändras. I normalfallet bör dock antalet
nyanlända i de båda grupperna, i likhet med läns- och
kommuntalen, ligga fast för ett år i taget.
51
Ds 2015:33
Nuvarande regler som gäller för anvisning av nyanlända som
ordnat boende på egen hand regleras i förordning och bör upphävas
när den föreslagna lagen införs. Eftersom få i gruppen har fått
bosättningsanvisningar enligt nuvarande bestämmelser innebär
förslaget
enbart
en
marginell
förändring.
När
mottagningskapaciteten i landets kommuner har byggts upp och
nyanlända som bosatt sig på egen hand kan anvisas med stöd av den
föreslagna lagen kommer det att medföra ökade möjligheter till
bättre boende även för denna grupp.
5.7.4
Överenskommelser om mottagande av nyanlända
Bedömning: Länsstyrelsen bör träffa överenskommelser med
kommuner inom länet om anvisningsbara platser för bosättning
av nyanlända som avses i lagen om mottagande för bosättning av
vissa nyanlända invandrare.
Kommuntal bör efter överenskommelser mellan kommuner
kunna omfördelas mellan kommuner inom länet. Om de
överenskomna platserna inte motsvarar länstalet bör de
kommuner vars mottagande inte motsvarar kommuntalet kunna
få anvisningar till dess att kommuntalet nås.
Skälen för bedömningen: För att skapa bästa möjliga
förutsägbarhet för kommunerna bör anvisningar enligt den
föreslagna lagen om mottagande för bosättning av vissa nyanlända
invandrare så långt som möjligt utgå från frivilliga
överenskommelser.
Kommuntalen bör ange det antal nyanlända som respektive
kommun bör ta emot under ett år. Kommuntalen bör ligga till
grund för länsstyrelsernas dialog med kommunerna. Dialogen
syftar till att kommunerna ska teckna överenskommelser om att
tillhandahålla anvisningsbara platser.
Genom att läns- och kommuntal tas fram av
Arbetsförmedlingen i samverkan med Migrationsverket och
länsstyrelserna kan myndigheternas samlade kunskaper tillvaratas.
Det skapas utrymme för att få samsyn kring hur olika variabler som
används för fördelningen ska beaktas. Ett viktigt syfte är att
minimera de anvisningar som görs utanför överenskommelserna.
52
Ds 2015:33
Bedömningen är att förutsättningarna för det skapas om
fördelningen tas fram i en process som ger flexibilitet i och
legitimitet för det underlag som länsstyrelsen kommer att använda
för att få till stånd frivilliga överenskommelser med de enskilda
kommunerna.
Kommuntalen bör kunna omfördelas mellan kommuner i ett län
efter överenskommelser mellan kommunerna. Om en kommun
t.ex. samråder med en annan kommun om att ha ett högre
mottagande än sitt kommuntal och därmed möjliggör för en annan
kommun att ha ett mottagande som är lägre än sitt kommuntal bör
det vara möjligt. Möjligheten till omförhandling kommunerna
emellan kan leda till att fördelningen påverkas av andra faktorer än
de som Arbetsförmedlingen, i samråd med Migrationsverket och
länsstyrelserna har beaktat vid fastställandet av kommuntalen.
Om de överenskomna platserna inte motsvarar kommuntalen
kan de kommuner vars mottagande inte motsvarar kommuntalet få
anvisningar tills dess att kommuntalet nås. I det fall det skett
omfördelningar mellan kommuner bör anvisning kunna ske upp till
det kommuntal som gäller efter omfördelning.
5.7.5
Vissa ersättningar till kommunerna
Bedömning: Migrationsverket bör, till en kommun som har
anmält en anvisningsbar plats inom en överenskommelse, lämna
ersättning för kommunens hyreskostnader till dess att en
nyanländ som omfattas av den föreslagna lagen flyttar in.
Anvisningsersättningen inom den prestationsbaserade
ersättningen bör omfatta nyanlända som anvisas med stöd av
den föreslagna lagen.
Skälen för bedömningen: Enligt den lag som föreslås i denna
promemoria bör en kommun kunna anvisas att ta emot ett visst
antal nyanlända personer varje år. För att fullgöra denna skyldighet
behöver kommunen tillgängliggöra bostäder som nyanlända kan
erbjudas. Staten bör finansiera de hyreskostnader kommunen har
från det att kommunen anmäler en anvisningsbar plats inom en
överenskommelse tills dess att en nyanländ flyttar in. Enligt
nuvarande regler ersätts kommunerna för tomhyror med högst
53
Ds 2015:33
12 000 kronor per bostad och i mån av tillgång på medel. För att
staten ska ersätta kommunerna för dessa kostnader fullt ut bör
dessa begränsningar tas bort när den nya lagen införs.
Enligt nuvarande regler får en kommun som tar emot en person
som anvisas från anläggningsboende eller tas emot som
kvotflykting, utöver övriga ersättningar, 15 000 kronor per
mottagen person. Detta motsvarar den grupp som bör prioriteras i
den föreslagna lagen om mottagande för bosättning av vissa
nyanlända. Eftersom den föreslagna lagens målgrupp även
inkluderar nyanlända som bosatt sig på egen hand, som kommer att
anvisas när förutsättningar finns, bör anvisningsersättningen
omformuleras så att den ges till kommuner som tar emot
nyanlända med stöd av den föreslagna lagen oavsett vilken del av
målgruppen de tillhör.
5.8
Kommunersättningarna bör ses över
Bedömning: Alla kommuner ska vara med och bidra för att
nyanlända ska kunna etablera sig så snabbt som möjligt. En
översyn av kommunersättningarna eller andra typer av
statsbidrag som ökar kommunernas förutsättningar för att
erbjuda bra etablering av nyanlända bör göras i syfte att förslag
ska kunna presenteras i budgetpropositionen för 2016.
Skälen
för
bedömningen:
Kommunersättningar
för
flyktingmottagande regleras i förordningen (2010:1122) om statlig
ersättning för insatser för vissa utlänningar. Den ersättning
kommunen i huvudsak får är en schablonersättning på för
närvarande 83 100 kronor per person som ännu inte fyllt 65 år.
Ersättningen syftar till att täcka kommunens kostnader för
mottagande.
Förändringar av kommunersättningarna eller övriga statsbidrag
som behövs för att kommunerna ska kunna erbjuda ett bra
mottagande när den föreslagna lagen införs bör hanteras i
budgetpropositionen för 2016.
54
6
Ikraftträdande
Förslag: Lagen ska träda i kraft den 1 juli 2016.
Skälen för förslaget: Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli
2016. Några särskilda övergångsbestämmelser bedöms inte vara
nödvändiga.
55
Ds 2015:33
7
Konsekvenser
7.1
Ekonomiska konsekvenser för staten
I denna promemoria går det inte att redovisa antalet personer som
kommer att anvisas med stöd av den föreslagna lagen om
mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare. Antalet
är beroende både av antalet nyanlända och av de antaganden som
myndigheterna kommer att göra när läns- och kommuntalen
fastställs. I detta avsnitt redovisas uppgifter om antalet under 20162018 givet ett antal antaganden samt Migrationsverkets och
Arbetsförmedlingens prognoser från april 2015.
Under denna tidsperiod är bedömningen att enbart den
prioriterade gruppen, d.v.s. nyanlända som vistas vid
anläggningsboende samt kvotflyktingar kommer att anvisas. De
uppgifter som använts och de antaganden som har gjorts
presenteras i tabellen nedan.
Tabell 7.1 Antalet nyanlända som beräknas anvisas med stöd av den
föreslagna lagen
2016,
halvårseffekt
2017
2018
Nyanlända med PUT i anläggningsboende
vid årets slut
6 800
10 900
3 400
Antal som avbryter under året enligt aktuell
prognos
6 450
15 700
9 200
Antal som skulle ha anvisas med nuvarande
regler
4 500
9 000
9 000
Summa
17 750
35 600
21 600
Avbryter innan de får en anvisning
-3 550
-7 120
-4 320
-888
-1 780
-1 080
Tackar nej till anvisning
56
Ds 2015:33
Kvar vid årets slut
kvotflyktingar
Summa
-2 663
-5 340
-3 240
950
1 900
1 900
11 600
23 260
14 860
De antaganden som gjorts är att 20 procent kommer att avbryta
innan de får en anvisning, att 5 procent kommer att tacka nej till
den anvisning de får och att antalet nyanlända som inte hunnit
anvisas under året blir 15 procent. Givet dessa antaganden och den
aktuella prognosen skulle antalet som anvisas med stöd av den
föreslagna lagen vara 11 600 under andra halvåret 2016 och 23 260
under 2017 och 14 860 under 2018.
Under 2014 var den summerade målgruppen beräknad på detta
sätt 22 610 personer varav 9 600 var kvar i anläggningsboende vid
årets slut, 7 510 hade avbrutit och bosatt sig på egen hand innan de
fått en anvisning, 5 500 bosätts efter anvisning och 1 300 tackade
nej till en anvisning. Det innebär att 33 procent avbröt, 6 procent
tackade nej och 42 procent var kvar i anläggningsboende vid
utgången av året. Eftersom den nya lagen kommer att leda till att
väntetiderna minskar avsevärt är bedömningen att andelen som
avbryter bosättningsärendet och ordnar boende på egen hand
kommer att minska.
De ekonomiska konsekvenserna för staten består i de ökade
kostnader som förslaget beräknas medföra för tomhyror och
ersättning vid mottagande efter anvisning. Kostnader för tomhyror
har beräknats utifrån antagandena att 2,1 personer bor i varje
hushåll och att kommunerna kommer att söka ersättning för två
månadshyror för 25 procent av dem som anvisas. Den
genomsnittliga hyreskostnaden antas vara snitthyran i riket 2013
som var 5 479 kronor per månad. Hyran har sedan räknats fram
med KPI. Givet antagandet om antalet personer som kommer att
anvisas kan de ökade kostnaderna för tomhyrorna uppskattas till 16
miljoner kronor 2016 och 2017 och 21 miljoner kronor 2018.
Utöver detta tillkommer kostnader till följd av att fler personer
anvisas när den nya lagen införs. Kommunerna får
anvisningsersättning på 15 000 kronor för alla som anvisas.
Kostnadsökningen har beräknats på en volymökning där de som
enligt Migrationsverkets prognos beräknas få en anvisning genom
det frivilliga mottagandet räknas av från den grupp som beräknas få
en anvisning när den nya lagen införs. Utöver det har det beaktats
57
Ds 2015:33
att den prestationsbaserade ersättningen till kommuner som har ett
högt mottagande kommer att minska något när fler anvisas till
andra kommuner. Sammantaget uppskattas kostnadsökningen till
71 miljoner kronor 2016, 143 miljoner kronor 2017 och 59 miljoner
kronor 2018.
7.2
Ekonomiska konsekvenser för myndigheterna
Länsstyrelsen
kommer
att
behöva
intensifiera
sitt
förhandlingsarbete med kommunerna för att kommuntalen i så
stor utsträckning som möjligt ska motsvaras av överenskommelser
om anvisningsbara platser. Det kommer även att krävas insatser för
att informera om det nya regelverket och att stödja kommunerna.
Länsstyrelsernas resurser kan därmed behöva ses över inför
Det system som används för att länsstyrelserna ska hålla
Arbetsförmedlingen och Migrationsverket underrättade om
överenskommelserna kommer att behöva vidareutvecklas. De
kommuntal som Arbetsförmedlingen föreslås ta fram ska avse både
nyanlända
som
anvisas
av
Arbetsförmedlingen
och
Migrationsverket. Myndigheterna behöver därför utveckla
ändamålsenliga strukturer och verktyg för att dokumentera
överenskommelser om anvisningsbara platser och anvisningar från
de båda myndigheterna.
Länstalen baseras i dag på en fördelningsnyckel som
Arbetsförmedlingen har utarbetat i samråd med länsstyrelserna och
Migrationsverket. Fördelningen ska i det föreslagna systemet,
utöver de variabler som används idag, ta hänsyn till övrigt
mottagande vilket till viss del görs redan i dag. Dessutom ska
fördelningen göras på kommunnivå. Varken fördelningen på
kommunnivå eller de tillkommande variablerna bedöms påverka
den resursåtgång som uppgiften kräver hos Arbetsförmedlingen på
något betydande sätt.
Förslaget innebär inte någon förändring av den målgrupp som
Migrationsverket har bosättningsansvar för. De ökade kostnader
förslaget leder till för Migrationsverket kommer att handla om att
vara med och bygga upp de strukturer och verktyg som krävs för
58
Ds 2015:33
tillämpningen av lagstiftningen. Detta bedöms rymmas inom
myndighetens anslag.
För Arbetsförmedlingen kommer förslaget att leda till att fler
nyanlända anvisas inom myndighetens bosättningsansvar.
Resursåtgången per anvisad bedöms dock bli lägre när kommunen
inte har möjlighet att säga nej till en anvisning. Med nuvarande
regler behöver Arbetsförmedlingen ofta anvisa en och samma
person till fler kommuner innan en kommun till slut tackar ja till
anvisningen. Dessutom kommer Arbetsförmedlingens arbete med
att upprätta bosättningsunderlag till personer som bosatt sig på
egen hand att förändras. Under år då nyanlända som bosatt sig på
egen hand inte är inkluderade i kommuntalen kommer
Arbetsförmedlingen
inte
att
behöva
upprätta
några
bosättningsunderlag för gruppen. Sammantaget är bedömningen att
de resurser Arbetsförmedlingen behöver för att klara
bosättningsuppdraget inte kommer att förändras i någon betydande
omfattning.
Bedömningen
är
att
både
uppbyggnaden
av
myndighetsgemensamma strukturer och verktyg samt de
administrativa resurser som kommer att krävas när den nya lagen
införs ryms inom myndighetens anslag.
7.3
Konsekvenser för kommunerna
Kommunerna kommer att få full kostnadstäckning för
hyreskostnader som avser tiden från det att kommunen har anmält
en anvisningsbar plats inom en överenskommelse tills dess att en
nyanländ hinner flytta in. Nyanlända är efter inflyttning själva
betalningsansvariga för sina hyreskostnader. När de blivit
kommunmottagna har de rätt till statlig etableringsersättning,
precis som i dag. Nyanlända som har barn kan ha rätt till statligt
bostadsbidrag och de som inte har barn kan i stället få tillägg för
bostadskostnaderna via etableringsersättningen.
Förslaget innebär en inskränkning av den kommunala
självstyrelsen. Inskränkningen bedöms dock inte gå utöver vad som
är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som föranlett den och är
därmed godtagbar vid beaktande av proportionalitetsprincipen
enligt 14 kap. 3 § regeringsformen (se vidare avsnitt 5.6).
59
Ds 2015:33
De långa väntetiderna i det nuvarande systemet leder till en
förstärkning av den ojämna fördelningen av mottagandet, där vissa
kommuner står för en betydande andel av mottagandet. I princip
alla nyanlända blir för eller senare kommunmottagna. Förslaget
kommer att korta väntetiderna och leda till en mer proportionerlig
fördelning av mottagandet men innebär på sikt inte att fler
personer blir mottagna i landets kommuner än vad som varit fallet
utan föreslagen lag. Förslaget innebär att nyanlända som i dag är
inskrivna i Migrationsverkets mottagandesystem snabbare kommer
att tas emot i kommunerna vilket t.ex. innebär att vissa
investeringar kan behöva göras. Det kan i sin tur leda till ökade
kostnader för kommunsektorn. Kommunersättningarna för
flyktingmottagandet eller andra typer av statsbidrag bör ses över i
syfte att förslag ska kunna presenteras i budgetpropositionen för
2016.
Den mer proportionerliga fördelningen kan minska kostnader i
vissa kommuner för t.ex. förskola och skola som följer av ett
mycket högt och ibland svårförutsett mottagande. Samtidigt kan
vissa kommuner komma att behöva förstärka sitt bostadsbestånd.
Den utvidgade anvisningsmöjligheten innebär utöver det ingen
förändring i förhållande till kommuners åtaganden gentemot
nyanlända som bosätter sig i kommunen själva eller tas emot i
kommunen frivilligt. De merkostnader kommunerna har för att ta
emot nyanlända ersätts av staten via schablonersättningen och
anvisningsersättningen.
7.4
Övriga konsekvenser
Förslaget kommer att ha en återhållande effekt på väntetiderna i
anläggningsboenden vilket påverkar utgifterna på utgiftsområde 8
Migration. Effekterna på utgiftsområde 8 kommer att hanteras i
Eftersom förslaget syftar till att korta väntetiderna för personer
som annars hade blivit kvar i anläggningsboenden har förslaget viss
betydelse för landstingen. För personer som befinner sig i
mottagandesystemet får landstingen en schablonersättning per
kvartal på 3 545 kronor för personer upp till 18 år, 4 200 kronor för
60
Ds 2015:33
personer upp till 60 och 5 335 kronor för personer över 61 år.
Motsvarande ersättning finns inte för nyanlända som har blivit
kommunmottagna. För personer som är kommunmottagna
finansieras sjuk- och hälsovård av landstingen själva med vissa
undantag. Hur stor ersättning landstingen får i schablonersättning
är beroende av det totala antalet personer i Migrationsverkets
mottagandesystem. Även om den föreslagna lagen kommer att viss
återhållande effekt på antalet tyder de aktuella prognoserna på att
det antalet kommer att öka under de kommande åren. Det bedöms
inte vara rimligt att ersätta landstingen för regeländringar som
förändrar antalet personer i mottagandesystemet. Principen att
landstingen får ersättning för personer som befinner sig i
mottagandesystemet men inte för personer som är
kommunmottagna bör gälla även fortsättningsvis.
Förslaget bedöms inte ha några nämnvärda konsekvenser för
organisationer. Förslaget bedöms inte ha några nämnvärda
konsekvenser för varken små eller stora företag.
Förslaget kommer att ha positiv effekt för de nyanlända vars
väntetider i anläggningsboenden minskar. Detta kan leda till
snabbare etablering på arbetsmarknaden och i samhället och
därigenom bidrar förslaget till att uppnå de integrationspolitiska
målen.
Långa väntetider är lika skadliga för kvinnor som för män,
flickor och pojkar. Förslaget bedöms vara bra för såväl kvinnor
som män och bedöms inte ha några nämnvärda konsekvenser för
jämställdheten. Med kortare tid i anläggningsboende förväntas
barnen snabbare kunna etablera sig i en mer permanent situation
med skola och vänner.
61
8
Författningskommentar
Förslaget till lag om mottagande av vissa nyanlända
invandrare för bosättning
1§
I paragrafen anges lagens innehåll.
2§
I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Övervägandena
finns i avsnitt 5.2.
Av första stycket framgår målgruppen för lagen som
överensstämmer med målgruppen för lagen (2010:197) om
etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare med den
skillnaden att för den nu föreslagna lagen gäller ingen begränsning
till viss ålder.
Punkt ett avser en person som har beviljats uppehållstillstånd
enligt 5 kap. 1, 2, 4 eller 6 § utlänningslagen.
I 5 kap. 1 § föreskrivs att uppehållstillstånd ska beviljas för
flyktingar,
alternativt
skyddsbehövande
och
övriga
skyddsbehövande. I 5 kap. 2 § föreskrivs en rätt till
uppehållstillstånd för utlänningar som tagits emot i Sverige inom
ramen för ett beslut som regeringen har meddelat om överföring av
skyddsbehövande till Sverige (vidarebosättning). Härmed avses de
vidarebosatta personer som överförs till Sverige i samarbete med
FN:s flyktingorgan, UNHCR, och som kommer direkt till Sverige
från ett annat land, ofta ett flyktingläger. De har som regel
permanent uppehållstillstånd redan vid ankomsten till Sverige och
bosätts genom Migrationsverkets försorg direkt i en kommun.
63
Ds 2015:33
I 5 kap. 4 § föreskrivs att uppehållstillstånd på grund av Sveriges
internationella åtaganden i vissa situationer ska beviljas om det inte
föreligger synnerliga skäl. I 5 kap. 6 § föreskrivs att
uppehållstillstånd får beviljas på grund av synnerligen ömmande
omständigheter. För barn får uppehållstillstånd beviljas om
omständigheterna är särskilt ömmande.
Punkt två avser personer som har beviljats uppehållstillstånd
med tillfälligt skydd eller efter tillfälligt skydd enligt 21 kap.
utlänningslagen. Bestämmelsen omfattar även de vittnen och deras
anhöriga som i enlighet med 22 kap. och efter framställan från en
internationell tribunal eller domstol har beviljats uppehållstillstånd
i Sverige.
Punkt tre avser personer som har beviljats uppehållstillstånd
enligt 12 kap. 18 § utlänningslagen på grund av
verkställighetshinder, t.ex. för att det finns skälig anledning att anta
att utlänningen skulle vara i fara att straffas med döden, eller att
utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller
förnedrande behandling eller bestraffning om han eller hon
återvänder till sitt hemland.
Punkt fyra avser nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd
grund av anknytning till en utlänning som har beviljats
uppehållstillstånd med stöd av någon av de bestämmelser som
anges i punkterna ett till tre. Uppehållstillstånd på grund av
anknytning ska under vissa förutsättningar ges till en utlänning
som är anhörig till någon som är bosatt i Sverige eller som har
beviljats uppehållstillstånd för bosättning här, den s.k.
anknytningspersonen. De anhöriga som kan få uppehållstillstånd på
grund av anknytning är bl.a. medlemmar ur kärnfamiljen, dvs.
make, sambo och ogifta barn under 18 år till anknytningspersonen,
se 5 kap. 3 § utlänningslagen.
3§
I
paragrafen
föreskrivs
ett
undantag
från
lagens
tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
Lagen gäller inte för barn under 18 år som vid ankomsten till
Sverige är skild från sina föräldrar eller annan vuxen person som får
anses ha trätt i föräldrarna ställe, eller som står utan sådan
64
Ds 2015:33
ställföreträdare efter ankomsten till Sverige, dvs. ensamkommande
barn.
4§
I paragrafen anges att en kommun är skyldig att efter anvisning ta
emot en nyanländ för bosättning och att kommunen då ska anses
vara bosättningskommun. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.
I och med anvisningen uppstår således en skyldighet för
kommunen att ta emot den nyanlände för bosättning. Några
särskilda krav på typ av bosättning ställs inte. Det är upp till
kommunen att avgöra hur skyldigheten ska fullgöras i ett enskilt
fall.
Anvisningen innebär att kommunen ska anses vara
bosättningskommun
enligt
2 a kap. 3 §
socialtjänstlagen
(2001:453). Detta innebär att den kommun som den nyanlände
anvisats till ansvarar för stöd och hjälp till den nyanlände även om
hon eller han vistas i en annan kommun. Ansvaret som
bosättningskommun medför också en skyldighet att utreda
behovet av, besluta om, verkställa och finansiera de stöd- och
hjälpinsatser som den enskilde kan behöva.
5§
I paragrafen anges att den eller de myndigheter som regeringen
bestämmer får i enskilda fall besluta om anvisning enligt 4 §.
Av andra stycket framgår de principer som ska styra
fördelningen
av
anvisningar
mellan
kommunerna.
Förutsättningarna för en snabb arbetsmarknadsetablering för den
nyanlände ska vara en utgångspunkt. Vidare ska det sammantagna
mottagandet för kommunen beaktas och kommunens
befolkningsmängd. En nyanländ som är registrerad och vistas vid
Migrationsverkets
anläggningsboende
eller
har
beviljats
uppehållstillstånd enligt 5 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) ska
prioriteras när anvisningar beslutas. Av detta följer att nyanlända
som bor i eget boende kan anvisas först när det enligt
kommunernas planering finns förutsättningar att ta emot
nyanlända som redan är kommunplacerade.
65
Ds 2015:33
Något krav på den nyanlände att acceptera en anvisning till viss
kommun ställs inte enligt paragrafen. Om den nyanlände skulle
tacka nej till anvisningen följer av 8 § lagen (1994:137) om
mottagande av asylsökande m.fl. att rätten till bistånd enligt den
lagen upphör. Detta innebär att den nyanlände inte längre har rätt
till bl.a. logi, dvs. att bo kvar i anläggningsboendet. Därmed tillhör
den som tackat nej till en anvisning inte längre målgruppen för
lagen och han eller hon har inte möjlighet att få en ny anvisning till
en annan kommun.
6§
I paragrafen ges ett bemyndigande till regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer att meddela ytterligare
föreskrifter om anvisning enligt lagen. Övervägandena finns i
avsnitt 5.7.
7§
Av paragrafen framgår att beslut som fattas med stöd av lagen inte
får överklagas. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.
66
Departementsserien 2015
Kronologisk förteckning
1.Gäldenärens möjligheter
att överklaga utmätningsbeslut. Ju.
23.Höjt avgiftstak för avgift enligt social
tjänstlagen (2001:453) 8 kap. 5 §. S.
2.Värdepapperscentraler och kontoföring
av finansiella instrument. Fi.
24.Ett effektivare förbud vid bristande
kreditprövning. Ju.
3.Trossamfundens sociala insatser.
En preliminär undersökning. S.
25.Ett ändamålsenligt minoritetsskydd.
Ju.
4.Brottmålsprocessen – en konsekvens
analys. Ju.
26.Avskaffande av systemet med
etableringslotsar. A.
5.Uppbörd av böter. Ju.
27. Gränsöverskridande informations
utbyte om trafiksäkerhetsrelaterade
brott. Genomförande av det nya
CBE-direktivet. Ju.
6.En jämnare och mer aktuell utveckling
av inkomstpensionerna. S.
7.Rätten till försvarare, m.m. Ju.
8.Ytterligare en månad inom
föräldrapenningen reserveras
för vardera föräldern. S.
9.Ett reformerat bilstöd. S.
10.Återlämnande av olagligt utförda
kulturföremål. Ku.
11.Res lätt med biljett. N.
12.Missbruk av svenska pass.
Omfattning och åtgärdsförslag. Ju.
13.Ändringar i lagen om kontroll av skyd
dade beteckningar på jordbrukspro
dukter och livsmedel. N.
14. Statliga utställningsgarantier.
En översyn. Ku.
15.Sanktionsavgifter för andra aktörer på
fiskets område än yrkesfiskare. N.
16.Avlägsnande av vrak. Ju.
17.Avskaffande av den bortre tidsgränsen i
sjukförsäkringen. S.
18.Patientrörlighet inom EES – vissa
kompletterande förslag. S.
19.Det kommunala vårdnadsbidraget
avskaffas. S.
20. Kostnadsansvar för
smittskyddsläkemedel. S.
21.Offentliggörande av uppgifter om
ekologiska aktörer. N.
22. Barnombudsmannens anmälnings
skyldighet. S.
28.Bidrag för glasögon till barn och unga.
S.
29.Skärpta åtgärder mot missbruk av
tidsbegränsade anställningar. A.
30.Genomförande av EU:s direktiv om
penningförfalskning. Ju.
31.Framtidens filmpolitik. Ku.
32.Anknytningskravet i skuldsaneringslagen. Ju.
33.Ett gemensamt ansvar för mottagande
av nyanlända. A.
Departementsserien 2015
Systematisk förteckning
Näringsdepartementet
Avskaffande av systemet med
etableringslotsar. [26]
Res lätt med biljett. [11]
Skärpta åtgärder mot missbruk av
tidsbegränsade anställningar. [29]
Ändringar i lagen om kontroll av skyddade
beteckningar på jordbruksprodukter
och livsmedel. [13]
Ett gemensamt ansvar för mottagande av
nyanlända. [33]
Sanktionsavgifter för andra aktörer på
fiskets område än yrkesfiskare. [15]
Finansdepartementet
Offentliggörande av uppgifter
om ekologiska aktörer. [21]
Värdepapperscentraler och kontoföring av
finansiella instrument. [2]
Socialdepartementet
Justitiedepartementet
Trossamfundens sociala insatser.
En preliminär undersökning. [3]
Gäldenärens möjligheter
att överklaga utmätningsbeslut. [1]
En jämnare och mer aktuell utveckling av
inkomstpensionerna.[6]
Brottmålsprocessen – en konsekvensanalys. [4]
Ytterligare en månad inom
föräldrapenningen reserveras
för vardera föräldern.[8]
Uppbörd av böter.[5]
Rätten till försvarare, m.m. [7]
Missbruk av svenska pass.
Omfattning och åtgärdsförslag. [12]
Avlägsnande av vrak. [16]
Ett effektivare förbud vid bristande kredit
prövning. [24]
Ett ändamålsenligt minoritetsskydd. [25]
Gränsöverskridande informationsutbyte
om trafiksäkerhetsrelaterade brott.
Genomförande av det nya
CBE-direktivet. [27]
Genomförande av EU:s direktiv om
penningförfalskning. [30]
Anknytningskravet i skuldsaneringslagen.
[32]
Kulturdepartementet
Återlämnande av olagligt utförda
kulturföremål. [10]
Statliga utställningsgarantier.
En översyn. [14]
Framtidens filmpolitik. [31]
Ett reformerat bilstöd. [9]
Avskaffande av den bortre tidsgränsen i
sjukförsäkringen. [17]
Patientrörlighet inom EES – vissa
kompletterande förslag. [18]
Det kommunala vårdnadsbidraget
avskaffas. [19]
Kostnadsansvar för
smittskyddsläkemedel. [20]
Barnombudsmannens anmälnings
skyldighet. [22]
Höjt avgiftstak för avgift enligt social
tjänstlagen (2001:453) 8 kap. 5 §. [23]
Bidrag för glasögon till barn och unga. [28]
1(2)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Datum
Dnr
2015-06-30
KS.2015.92
Arbetsutskottets förslag till
Kommunstyrelsen beslut i kommunstyrelsen
Susanna Shaibu
0155-381 14
Tillägg: Förtroendevalds rätt till att
vara föräldralediga. I övrigt enligt
framskrivet förslag.
Svar på remiss: En kommunallag för framtiden
1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut
Kommunstyrelsens beslut
Godkänna förslag till remissvar daterat 2015-06-30.
2. Sammanfattning
Utredningen ”En kommunallag för framtiden” har överlämnat sitt slutbetänkande (SOU
2015:24) den 23 mars 2015.
Utredaren har haft två fasta referensgrupper; den ena parlamentariskt sammansatt den
andra bestående av företrädare för civilsamhälle och näringslivsorganisationer. Till
utredningen har också knutits en expertgrupp med representanter från kommuner och
Sveriges Kommuner och Landsting. Betänkandet – som består av två delar – omfattar
drygt 1100 sidor utgör en genomlysning av hela kommunallagen.
Betänkandet har remitterats till samtliga kommuner, landsting och regioner för synpunkter
på förslagen eller materialet i betänkandet.
Förslaget innebär ett antal ändringar rörande





Organisation
EU-rätt
Medlemskap i kommunen
Anslagstavlan
Samt revisionen
I betänkandet redovisas att utredningen tittat på frågan om att möjliggöra delegering av
beslutanderätt från nämnd till annan än anställd och föreslår att det inte ska införas.
Utredningen har inte fått uppfattning om vilka problem dagens regler innebär samt vilka
verksamheter som berörs.
I kommunens remissvar påpekar vi därför att frågan bör utredas vidare. Samt att i
Oxelösund är konsulter verksamma inom både bygglov och socialtjänst. Dessa konsulter
får enligt nuvarande lagstiftning inte fatta beslut på delegation. De aktuella
verksamheterna är hårt belastade och rekrytering av personal är svårt. En möjlighet att
delegera beslutanderätt till annan än anställd skulle underlätta för verksamheterna att
klara sina uppdrag.
Beslutsunderlag
Förslag till remissvar daterat 2015-06-30.
Sammanfattning av betänkandet
En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
2(2)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-06-30
Charlotte Johansson
Kommunchef
Beslut till:
Finansdepartementet
Susanna Shaibu
Kanslichef
KS.2015.92
1(1)
Kommunstyrelsens kontor
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Handläggare
Susanna Shaibu
0155-381 14
[email protected]
Datum
Dnr
2015-06-30
KS.2015.92
Regeringskansliet
[email protected]
Remissvar: En kommunallag för framtiden
Ert Dnr Fi20115/1581
8.3.7 Delegering av beslutanderätt till annan än anställd
Oxelösunds kommun vill att möjligheten för nämnd att delegera beslutanderätt till annan
än anställd utreds vidare.
I kommunen har vi idag konsulter som är verksamma inom bygglov och socialtjänst.
Dessa verksamheter är hårt belastade och rekrytering av personal är svårt. En möjlighet
att delegera beslutanderätt till annan än anställd skulle underlätta för verksamheterna att
klara sina uppdrag.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
2015-02-24
1 (11)
Juridiska avdelningen
Helena Linde
Anna Lindström
En kommunallag för framtiden
Utredningen ”En kommunallag för framtiden” har överlämnat sitt slutbetänkande
(SOU 2015:24) den 23 mars 20151.
Betänkandet har remitterats till samtliga kommuner,landsting och regioner.
Remisstiden utgår den 30 oktober.
Utredaren har haft två fasta referensgrupper; den ena parlamentariskt sammansatt
den andra bestående av företrädare för civilsamhälle och näringslivsorganisationer.
Till utredningen har också knutits en expertgrupp om 22 personer (däribland SKL).
Utredaren har också under arbetets gång besökt arbetsutskottet vid tre tillfällen.
SKL har bjudit in till tre remisskonferenser; dels en den 24 juni i Stockholm (som också
kommer att webbsändas) samt ytterligare två efter sommaren,
den 21
augusti i Malmö respektive en den 1 september i Stockholm.
Betänkandet – som består av två delar – omfattar drygt 1100 sidor utgör en
genomlysning av hela kommunallagen.
Utredningsförslaget innebär sammanfattningsvis följande:
Organisationsfrågor
1. Styrelsens ställning stärks
Fullmäktige föreslås få besluta att styrelsen ska kunna fatta beslut om vissa
frågor som rör andra nämnders verksamhet. Det ska dock inte kunna gälla
nämndernas myndighetsutövning eller ärenden som i övrigt rör enskilda.
2. Möjlighet till underställd nämnd tas bort
Fullmäktige föreslås inte längre kunna besluta att en nämnd ska vara underställd
en annan nämnd. Fullmäktige ska inte längre kunna föreskriva att en lokal nämnd
eller en nämnd som är underställd en annan nämnd inte får väcka ärenden i
fullmäktige.
3. Utrymmet för beställar -utförarnämnder förtydligas
Förtydligande som innebär att fullmäktige föreslås få besluta att en nämnd ska
tillhandahålla tjänster åt en annan nämnd. Fullmäktige föreslås också få möjlighet
att besluta att en nämnd inte ska anvisas några medel, d.v.s. hänvisas till
nettoanslag.
4. Försöksverksamhet med majoritetsstyre
En lag om försöksverksamhet med majoritetsstyre i kommuner och landsting
föreslås. Möjligheten föreslås gälla för mandatperioden 2018–2022. Enligt
förslaget ska fullmäktige garantera insyn för de partier som finns representerade i
Sveriges Kommuner och Landsting
Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20
Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50
Org nr: 222000-0315, [email protected], www.skl.se
2015-02-24
fullmäktige, men som inte har ledamöter i styrelsen genom ett reglemente. I detta
ska klargöras ska att alla partier ska ges en god tillgång till information om
styrelsens arbete, pågående ärenden och administrativt stöd i övrigt.
5. Program om mål och riktlinjer
En skyldighet för fullmäktige att för varje mandatperiod anta ett program för mål
och riktlinjer för uppföljning av verksamhet som bedrivs av privata utförare har
införts och trätt i kraft.
I slutbetänkandet föreslås programskyldigheten utvidgas till all sådan verksamhet
som kommunen eller landstingen själv bedriver – men som också kan bedrivas av
privata utförare.
Enligt förslaget ska det i programmet också anges hur sådana mål och riktlinjer
samt föreskrifter i lag eller annan författning ska följas upp.
6. Instruktion för direktören
Styrelsen ska utse en direktör. Direktören ska ha den ledande ställningen bland
personalen och vara chef för den förvaltning som finns under styrelsen. Styrelsen
får besluta att direktören ska ha en annan benämning.
Direktören ska ansvara för att det finns ett underlag till beslut i samtliga ärenden
som styrelsen ska behandla och svarar för att styrelsens beslut verkställs.
Styrelsen ska i en instruktion fastställa hur direktören ska leda förvaltningen
under styrelsen. Instruktionen ska också fastställa direktörens övriga uppgifter.
7. Delegation
Nämnden ska besluta om i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av
delegation ska anmälas till den. Beslut som inte anmäls ska protokollföras
särskilt, om beslutet får överklagas genom laglighetsprövning.
I kommunallagen ska införas en möjlighet för nämnderna att delegera
beslutanderätt till sina presidier.
8. Bisysslor
I kommunallagen ska det finnas en hänvisning till bestämmelsen i
regeringsformen om skyldigheten för den som utför offentliga
förvaltningsuppgifter att iaktta saklighet och opartiskhet. Det ska också i lagen
finnas en hänvisning till bestämmelserna om bisysslor i lagen om offentlig
anställning.
9. Bemanning i bolagsstyrelser
Fullmäktige ska kunna besluta att minoriteten av ledamöterna i en styrelse i ett
kommunalt aktiebolag ska kunna utses på annan än partipolitisk grund. Hur
ledamöter ska utses ska regleras i särskilda riktlinjer.
2 (11)
2015-02-24
EU-rätt, konkurrens och marknader
1. Förhållandet till EU-rätten förtydligas
Det ska förtydligas att kommunernas och landstingens möjligheter att utöva
sina befogenheter kan begränsas av EU-rätten. De gäller om inte annat följer
av reglerna om statsstöd.
2. Tjänster av allmänt intresse – i förhållande till kompetensen
Det ska i kommunallagen anges att kommuner och landsting inom sina
befogenheter får tillhandahålla tjänster av allmänt intresse enligt unionens
fördrag.
3. Betydelsen av att verka konkurrensneutralt
I kommunallagen ska föras in ett målsättningsstadgande. Enligt det ska
kommuner och landsting, när de agerar på en marknad, verka för att
uppträda konkurrensneutralt. Detta ska gälla om inte annat följer av lag eller
annan författning.
4. Vägledningsfunktion hos upphandlingsstödet förslås
Upphandlingsstödet ska ges uppgiften att vägleda kommuner och landsting
som avser att ge ett stöd. Utredningen föreslår att fem miljoner kronor avsätts
till den verksamheten fr.o.m. budgetåret 2016.
Utvidgat medlemskap
1. Ett företag med fast driftställe föreslås bli kommunmedlem
Juridiska personer som bedriver näringsverksamhet från ett fast driftställe i en
kommun eller i ett landsting ska vara medlem i den kommunen eller
landstinget.
2. En ideell förening med verksamhet föreslås bli kommunmedlem
Ideell förening ska vara medlem i kommun och i landsting, om föreningens
styrelse har säte i kommunen eller i landstinget eller om föreningen bedriver
verksamhet där.
3. Vissa unionsmedborgare (som inte får folkbokföras) föreslås få
medlemskap…
En unionsmedborgare som är bosatt i kommunen eller landstinget men enligt
folkbokföringslagen inte ska folkbokförs där, ska också vara medlem i
kommunen eller landstinget. Fullmäktige får besluta att en sådan
unionsmedborgare också ska kunna lämna medborgarförslag.
… och rösta i kommunala folkomröstningar
Lagen om kommunala folkomröstningar ska ändras så att en
unionsmedborgare som är bosatt i kommunen eller landstinget men inte ska
folkbokföras där, också ska kunna delta i kommunala folkomröstningar.
3 (11)
2015-02-24
Laglighetsprövning
1. Större möjlighet till laglighetsprövning av budgetbeslut
Enligt dagens regler går det inte – med hänvisning till att ett beslut innebär ett
befogenhetsöverskridande eller strider mot lag – att laglighetspröva beslut
med hänvisning till krav på god ekonomisk hushållning, balanskravet eller
reglerna för resultatutjämningsreserver. Den begränsning i vilka
prövningsgrunder som kan tillämpas vid laglighetsprövning för vissa
budgetbeslut ska tas bort. Nuvarande prövningsgrunder ska behållas men
förtydligas och redigeras språkligt.
2. Snävare utrymme att verkställa överklagade beslut
Reglerna om verkställighet och rättelse av beslut i kommunallagen ska
skärpas. Att ett beslut inte kan rättas ska vara ett skäl för att beslutet inte ska
få verkställas förrän det fått laga kraft.
Anslagstavlan digitaliseras
1. Det ska på en anslagstavla på respektive kommuns, landstings eller
kommunalförbunds webbplats tillkännages att protokollet över ett beslut
justerats. Där ska också fullmäktiges sammanträden tillkännages. Den
fysiska anslagstavlan ska utgå.
2. Tillkännagivanden av delegationsbeslut som inte ska anmälas till nämnd, ska
anslås på kommunens, landstingets eller kommunalförbundets anslagstavla.
3. Föredragningslistor inkl. kallelsen till fullmäktige och nämnder får anslås på
anslagstavlan. Den digitala anslagstavlan får användas också för annan
information som skull meddelats på en fysisk anslagstavla.
4. Kommuner, landsting och kommunalförbund ska på anslagstavlan i den
utsträckning de bestämmer publicera justerade protokoll som förts vid ett
sammanträde med fullmäktige eller en nämnd, om det inte finns hinder i lag
eller annan författning, dvs. främst regler om sekretess och skydd för
personuppgifter. Det ska på anslagstavlan upplysas om hur man överklagar
beslut enligt kommunallagen.
5. Anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll
på kommunens, landstingets eller kommunalförbundets webbplats.
6. Kommuner, landsting och kommunalförbund ska i sina lokaler eller på annan
plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på anslagstavlan.
7. Nuvarande skyldighet att lämna en kungörelse till varje ledamot och ersättare
ska benämnas som en skyldighet att kalla var och en av dessa till
sammanträde.
4 (11)
2015-02-24
8. Skyldigheterna att i ortstidning kungöra fullmäktiges sammanträden och
tillkännage justering av landstingens beslutsprotokoll ska upphöra.
9. Regeln om att bevis om anslagsdagen ska tecknas på protokollet eller
utfärdas särskilt ska tas bort.
10. I kommunalförbund med förbundsdirektion ska det sammanträde vid vilket
budgeten fastställs tillkännages på kommunalförbundets anslagstavla minst
en vecka före sammanträdesdagen.
11. Lagen om vissa anslag på kommuns anslagstavla ska upphävas.
12. Lagen om kommunala indelningsdelegerade ska ändras till följd av
utredningens förslag om bl.a. anslagstavlan. Tillkännagivanden om
sammanträden ska ske på de kommunala anslagstavlorna och inte i
ortstidning. Ledamöterna ska på valfritt sätt kallas till sammanträdena.
13. Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ska ändras med
anledning av utredningens förslag om webbaserad anslagstavla.
Tillkännagivanden om samordningsförbundens sammanträden och justerade
protokoll ska ske på en för samordningsförbundet egen webbaserad
anslagstavla. I förbundsordningen ska regleras på vilken webbplats som
samordningsförbundets anslagstavlaska finnas, dvs. på en egen eller på
någon av de samverkande kommunernas eller landstingens.
14. Bestämmelserna i PBL om tillkännagivande av beslut om att anta, ändra eller
upphäva en regionplan ska ändras så att det ska ske på förbundets
anslagstavla enligt bestämmelserna i kommunallagen.
Revision
1. Beredningsansvaret för revisorernas budget
Fullmäktiges presidium föreslås uttryckligen ges ansvaret för att bereda
förslaget till budget för revisorer.
2. Obligatorisk yttranderätt för revisorernas sakkunniga
De sakkunniga ska alltid beredas tillfälle att yttra sig när fullmäktige behandlar
revisionsberättelsen. De ska också ha rätt till upplysningar från nämnder och
fullmäktigeberedningar.
3. Ordföranden i revisionen alltid väljas ur minoriteten
Om en revisor utses till ordförande bland revisorerna ska denna utses från
den politiska minoriteten.
4. ”Spegling” av valbarhetshindret för revisorer
Idag är fullmäktiges ledamöter och ersättare inte valbara som revisorer. Nu
föreslås motsvarade valbarhetshinder också gälla omvänt. Revisorer föreslås
därmed inte heller vara valbara som ersättare eller ledamot i fullmäktige.
5. Handläggning i fullmäktige av årsredovisning och ansvarsfrihet i omvänd
5 (11)
2015-02-24
ordning
Godkännande av årsredovisningen föreslås ske innan fullmäktige tar ställning
till frågan om ansvarsfrihet.
6. Möjlighet att fyllnadsvälja revisor utvidgas
Avgår en revisor som valts proportionellt idag kan fyllnadsval inte ske. Den
inskränkningen föreslås nu tas bort.
7. Begreppsjustering
Begreppet årsbokslut ska ersättas med årsredovisning.
Lagteknisk översyn
1. En genomgripande teknisk bearbetning av kommunallag föreslås.
Det innebär fyra nya kapitel; ett för de anställda, ett för medborgarna. Ett om
kommunal samverkan och ett om överlämnande av kommunala
angelägenheter.
2. Effekten av att valbarhet upphört förslås fördröjas
Enligt dagens regler upphör ett förtroendeuppdrag direkt när en
förtroendevald inte längre är valbar. Det händer exempelvis om personen
folkbokförs i en annan kommun. Nu föreslås en uppmjukning som innebär att
uppdraget ska upphöra automatiskt först efter det fullmäktigesammanträde
som inträffar efter det att valbarheten upphört. Det ger fullmäktige lite längre
tid att utnyttja möjligheten att besluta att den förtroendevalde får ha kvar sitt
uppdrag för återstoden av mandattiden.
3. Tidigare tillträde efter omval och extraval
Fullmäktige föreslås få besluta att de förtroendevalda som väljs efter det att
ett omval, ett extra val eller en förnyad sammanräkning har hållits, kan
tillträda vid en tidigare tidpunkt än två månader efter att omvalet, extra valet
eller sammanräkningen avslutats. De förtroendevalda vars uppdrag upphör i
och med att omvalet, extra valet eller sammanräkningen har avslutats,
upphör vid den tidpunkt de nyvalda förtroendevalda tillträder sina uppdrag.
4. Ersättarna i en styrelse föreslås vara minst fem.
Förslaget innebär en skärpning av dagens regel som säger att styrelsen bör
bestå av minst fem ledamöter och lika många ersättare.
5. Klargörande av att nämndberedningar kan bestå av andra än
förtroendevalda
Det ska uttryckligen framgå att nämnden till en nämndberedning får välja
även andra än förtroendevalda.
6. Mindre justeringar i reglerna om kommunalförbunds förbundsordningar
föreslås
Kraven på vad kommunalförbundens förbundsordningar ska innehålla bör
ändras i vissa begränsade avseenden.
7. Krav på att budgethandlingar och årsredovisning ska finnas på
6 (11)
2015-02-24
webbplatsen
Krav på att årsredovisningen och förslaget till budget ska hållas tillgängliga
för allmänheten på kommunernas och landstingens webbplatser föreslås
införas.
8. Alla föreslås kunna använda titeln borgarråd, men måste vara valbara i
kommunen
En förtroendevald som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av
heltid får benämnas borgarråd. En sådan förtroendevald ska uppfylla de
villkor för valbarhet som gäller för andra förtroendevalda i kommunallagen.
Utöver borgarråd får kommunalråd, landstingsråd m.fl. tidigast väljas av
fullmäktige vid första sammanträdet efter det att val av fullmäktige har hållits i
hela landet.
9. Enhetlig reglering för borgarråd och kommunal resp. landstingsråd
Utöver borgarråd ska kommunalråd, landstingsråd m.fl. som inte är ledamot i
fullmäktige närvara vid fullmäktiges sammanträde. De får delta i
överläggningarna och framställa förslag men inte delta i besluten.
10. Istället för att ange att Stockholms kommun ska ha 101 ledamöter i
fullmäktige knyts kravet till antalet röstberättigade samtidigt som gränsen
höjs så att endast Stockholms kommun träffas
I kommuner med över 600 000 röstberättigade ska antalet
fullmäktigeledamöter bestämmas till minst 101.
11. Terminologin i kommunallagen justeras.
a. Begreppen anslå och behörighet förslås utgå.
b. Vissa begrepp föreslås moderniseras;
c. funktionshinder föreslås ersättas med funktionsnedsättning ,
d. förrätta och äga rum föreslås ersättas med hålla,
e. han föreslås ersättas med mer könsneutrala begrepp; dock inte hen
(!)
f. vunnit laga kraft föreslås ersättas med fått laga kraft , och
g. vård föreslås ersättas med skötsel .
h. Begreppen föreskrifter , lag eller annan författning och kungöra bör
användas mer stringent.
i. Även begrepp som uttrycker lagens personkretsar bör användas mer
stringent, bl.a. föreslås nyttjarna ersättas med brukarna .
Om kapitelindelningen och förändringar inom respektive kapitel
Första kapitlet anger grunderna för den kommunala verksamheten och tar upp de
mest grundläggande principerna om kommunal självstyrelse och demokrati. En ny
bestämmelse om att beslutanderätten utövas av valda församlingar tillförs kapitlet.
En hänvisning till regeringsformens regler om saklighet och opartiskhet förs in.
Andra kapitlet om kommunala angelägenheter samlar bestämmelserna, eller
hänvisningar till bestämmelserna om den kommunala kompetensen och kommunala
principer. Bestämmelser som kopplar kommunallagen till EU-rätten förs in i kapitlet.
7 (11)
2015-02-24
Tredje kapitlet handlar om organisation och verksamhetsformer för kommuner och
landsting tillsammans en översikt av kommunala organ och verksamhetsformer.
Fjärde kapitlet samlar liksom tidigare bestämmelserna om de förtroendevalda.
Partistödsreglerna flyttas till detta kapitel.
Femte kapitlet samlar liksom tidigare bestämmelserna om fullmäktige. Även
bestämmelserna om fullmäktiges uppgifter ska finnas i detta kapitel.
Sjätte kapitlet samlar bestämmelser om styrelsen och övriga nämnder så samma sätt
som tidigare.
Sjunde kapitlet är nytt och behandlar de anställda. Där finns de nya bestämmelserna
om direktören. Tidigare bestämmelser om anställdas valbarhetshinder flyttas, jäv för
de anställda och bestämmelserna om delegation till anställda flyttas till detta kapitel.
Det ska också finnas en hänvisning till de (oförändrade) materiella bestämmelserna
om skyldighet för anställda att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden
och till revisorer samt om bisysslor för anställda. Bestämmelserna om
partssammansatta organ och närvarorätt för personalföreträdare blir kvar i kapitel
sju.
I det nya kapitlet om medborgarna ska samlas bestämmelserna om medborgarnas
möjligheter att påverka, dvs. regler om medlemskap, medlemmarnas rättigheter,
rösträtt, medborgarförslag, folkinitiativ, brukarinflytande, självförvaltningsorgan,
mötesoffentlighet, handlingsoffentlighet, anslagstavlan, tillkännagivande av protokoll,
kommunala föreskrifter, insyn och information. Kapitlet föreslås innehålla de
materiella bestämmelserna eller hänvisningar till de materiella bestämmelserna som
reglerar dessa frågor.
I det nya kapitlet om kommunal samverkan ska samlas bestämmelserna om
kommunalförbund och gemensam nämnd.
I det nya kapitlet om överlämnande av kommunala angelägenheter ska samlas
bestämmelserna om överlämnande till kommunala bolag, stiftelser och föreningar
samt till privata utförare, som i huvudsak trädde i kraft den 1 januari 2015.
I ekonomikapitlet ska anges i en tydligare tidsordning än i nuvarande kommunallag,
genom att bestämmelserna om budget kommer först, därefter regler om bl.a.
hantering av över- och underskott och slutligen hanteringen av räkenskaperna.
I revisionskapitlet samlas bestämmelserna om den kommunala revisionen.
Bestämmelserna om revisionens uppgifter placeras före bestämmelserna som
reglerar hur revisorerna väljs. Jävsbestämmelserna ska anpassas till vad som gäller
för övriga förtroendevalda.
I kapitlet om laglighetsprövning inarbetas bl.a. de förändringar som hänger samman
med det utvidgade medlemskapet.
Hänvisningar till nuvarande kommunallag eller bestämmelser i den ska ersättas med
hänvisningar till den föreslagna kommunallagen eller bestämmelser i den.
Hänvisningen i bibliotekslagen till nuvarande 2 kap. 1 § KL om den allmänna
8 (11)
2015-02-24
kommunala kompetensen ska ändras till att hänvisa till 2 kap. 1 och 2 §§ i den
föreslagna kommunallagen. Hänvisningarna till kommunallagens
delegationsbestämmelser i 26 kap. 7 § miljöbalken, 12 § lagen om skydd mot
olyckor, 14 § livsmedelslagen, 15 § lagen om foder och animaliska biprodukter, 8 §
lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, 26
§ lagen om brandfarliga och explosiva varor, 6 § lagen om kontroll av ekologisk
produktion och 9 § lagen om sprängämnesprekursorer ska göras enhetligare när de
ändras och hänvisningar görs till den nya kommunallagen. Hänvisningen i 6 kap. 5 §
lagen om vissa kommunala befogenheter till nuvarande 6 kap. 33 § KL ska avse 6
kap. 37 § och 7 kap. 5 § i den föreslagna kommunallagen. Hänvisningar till juridiska
personer enligt nuvarande 3 kap. 16–18 b §§ KL ska ändras till 10 kap. 2–5 och 7 §§ i
den föreslagna kommunallagen.
9 (11)
2015-02-24
Övergångsbestämmelser
Den nya kommunallagen ska träda i kraft den 1 januari 2018. Genom lagen upphävs
kommunallagen (1991:900) och lagen (1970:462) om vissa anslag på kommuns
anslagstavla.
Bestämmelserna om att fullmäktige får välja förtroendevalda som fullgör sitt uppdrag
på heltid eller betydande del av heltid vid första sammanträdet efter det att val av
fullmäktige har
hållits i hela landet, ska dock tillämpas första gången i andra kommuner än
Stockholms kommun och i landstingen efter det att nästa ordinarie val har hållits i
landet.
Bestämmelserna om att förtroendevalda som fullgör sitt uppdrag på heltid eller
betydande del av heltid ska uppfylla valbarhetsvillkoren för att bli valda, ska dock
tillämpas första gången efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet.
Bestämmelserna om att en revisor inte kan bli valbar som ledamot i fullmäktige, ska
dock tillämpas första gången efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet.
Bestämmelserna om när fullmäktige får besluta att de nyvalda förtroendevalda ska
tillträda sina förtroendeuppdrag efter ett omval, extra val eller förnyad
sammanräkning, ska dock tillämpas första gången efter det att nästa ordinarie val
har hållits i landet.
Bestämmelserna om att förtroendevalda som fullgör sitt uppdrag på heltid eller
betydande del av heltid ska närvara vid fullmäktiges sammanträden och möjligheten
för dem att framställa förslag men inte delta i besluten, ska dock tillämpas första
gången i andra kommuner än Stockholms kommun och i landstingen efter det att
nästa ordinarie val har hållits i landet.
Bestämmelserna om antalet ersättare i styrelsen, ska dock tillämpas första gången
efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet.
Bestämmelserna om ordförande i revisionen, ska dock tillämpas första gången efter
det att nästa ordinarie val har hållits i landet.
Äldre bestämmelser gäller fram till dess nästa ordinarie val har hållits i landet för
underställda nämnder som fullmäktige beslutat om före ikraftträdandet.
Äldre bestämmelser gäller fram till dess nästa ordinarie val har hållits i landet om att
fullmäktige får föreskriva att en lokal nämnd inte får väcka ärenden i fullmäktige.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överklagande av beslut som har
tillkännagetts före ikraftträdandet.
Lagen om försöksverksamhet med majoritetsstyre ska träda i kraft den 1 juli 2017
och gälla till den 31 december 2022.
Ändringarna i lagen om folkomröstningar, lagen om kommunala
10 (11)
2015-02-24
indelningsdelegerade och lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser
och övriga följdändringar i andra författningar ska träda i kraft den 1 januari 2018.
11 (11)
1(1)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Maria Malmberg
Datum
Dnr
2015-08-20
KS.2014.157
Kommunstyrelsen
Upprustning av Stjärnholmsvägen innan vägsamfällighet tar
över ansvaret
1. Alternativ 1. Sjärnholmsvägen upprustas med asfalt till en maximal kostnad
av 1 385 000 kr.
Alternativ 2. Stjärnholmsvägen upprustas med fyllning utan asfalt till en maximal
kostnad av 550 000 kr.
2. Kostnaden tas på exploateringskontot för området.
2. Sammanfattning
Ny detaljplan i Stjärnholmsområdet innebär att vägen går från kommunalt
huvudmannaskap till enskilt huvudmannaskap. Det innebär att samfälligheten i området
tar över ansvaret för vägen. Samfälligheten vill inte ta över vägen i dess nuvarande skick
utan vill att den rustas upp innan övertagandet. Kommunstyrelseförvaltningen avser att
rusta vägen och har tagit in offert på asfaltering respektive upprustning med fyllning och
utan asfalt. Pris enligt offert för väg med asfalt är 1 254 931 kr. Pris enligt offert utan
asfalt är 498 639 kr. Kommunstyrelsen behöver ta ställning till omfattningen av
upprustningen.
Kostnader för vägen tas från exploateringskontot som har intäkter och kostnader kopplad
till bland annat försäljningar av mark i området och detaljplaner.
På grund av eventuella oförutsedda händelser är det lagt en buffert mot det offererade
priset i alternativen som finns i beslut .
Beslutsunderlag *
Kartbild
Charlotte Johansson
Kommunchef
Maria Malmberg
Mark- och exploateringsstrateg
Beslut till: *
Mark- och exploateringsstrateg, för åtgärd
Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen, för kännedom
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
1(2)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Göran Bernhardsson
0155-381 54
Datum
Dnr
2015-08-04
KS.2015.95
Kommunstyrelsen
Arbetsutskottets förslag till
beslut i kommunstyrelsen
Tillägg: Finansieras ur eget kapital.
I övrigt enligt framskrivet förslag.
Höjt insatskapital i Kommuninvest
Oxelösunds kommun betalar in särskild medlemsinsats till Kommuninvest upp till den
högsta nivån redan 2015.
2. Sammanfattning
Föreningsstämman i Kommuninvest ekonomisk förening fastställde 2015-04-16 nya
stadgar där det framgår att medlemsinsatsen ska uppgå till 900 kr per invånare för
kommunmedlemmar senast 2018.
Det finns dock en möjlighet att fullgöra den obligatoriska insatsskyldigheten genom en
extra insats redan 2015.
Oxelösunds kommuns insatskapital uppgår i dagsläget till 5 682 tkr, vilket motsvarar
492 kr per invånare. Den högsta nivån för kommunmedlemmar är 900 kr per invånare,
vilket för Oxelösunds del motsvarar 10 395 tkr. Resterande del att betala blir därmed
4 713 tkr.
Likvidmässigt måste detta betalas senast 2015-12-31.
Kommuner som önskar betala in en ökad medlemsinsats måste lämna en bindande
anmälan till Kommuninvest senast 2015-10-31.
Kommunen kan avvakta med besked och inbetalning till senare år. I så fall kommer vi att
få en ny förfrågan under 2016 o.s.v. ända fram till slutet av 2018 då detta höjda
insatskapital enligt Kommuninvests nya stadgar skall vara reglerat i vilket fall.
4. Ärendet
För att klara EU:s nya kapitalkrav samt säkra kommunsektorns finansiering krävs en
kraftig förstärkning av Kommuninvests kapitalbas. Föreningsstämman i Kommuninvest
ekonomisk förening fastställde 2015-04-16 därför nya stadgar. I dessa stadgar framgår att
medlemsinsatsen ska uppgå till 900 kr per invånare för kommunmedlemmar senast 2018.
Det finns dock en möjlighet för medlemmarna att snabbare fullgöra den obligatoriska
insatsskyldigheten som följer av medlemsskapet genom en extra insats redan 2015.
Många medlemmar har aviserat sin avsikt att redan under 2015 sätta in hela eller
huvuddelen av den högsta insatsnivån. Fördelen är bl.a. att medlemmen inte längre är
skyldig att erlägga den årliga insatsen som annars skulle betalas. Förekommande
återbäring och ränta får då till allt större del behållas av medlemmen. Erhållen ränta
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
2(2)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-08-04
KS.2015.95
kommer då att förbättra kommunens finansnetto positivt. Dessutom är det en stor fördel
för Kommuninvests anseende att kunna visa upp en hög grad av uppslutning till
kapitalfrågan, vilket på gynnar oss som låntagare i Kommuninvest.
Oxelösunds kommuns insatskapital uppgår i dagsläget till 5 682 tkr, vilket motsvarar 492
kr per invånare. Den högsta nivån för kommunmedlemmar är 900 kr per invånare, vilket
för Oxelösunds del motsvarar 10 395 tkr. Resterande del att betala blir därmed 4 713 tkr.
Likvidmässigt måste detta betalas senast 2015-12-31.
Kommuner som önskar betala in en ökad medlemsinsats måste lämna besked till
Kommuninvest senast 2015-10-31. Denna anmälan är bindande.
Charlotte Johansson
Kommunchef
Beslut till:
Kommuninvest
Ekonomichef
Göran Bernhardsson
Redovisningschef
Tjänsteskrivelse
1(3)
Datum
Beteckning
2015-07-30
Charlotte Johansson
Telefon 0155-38 101, 070-567 10 88
[email protected]
Leader Sörmlandskusten 2014-2020
Kommunstyrelsens beslut.
1.
Godkänna medfinansiering av Leader Sörmlandskusten med
200 tkr per år fördelat på betalningsperioden 2016-2022..
2 200 tkr avsätts i budget årligen för betalningsperioden för Leader
Sörmlandskusten med start 2016, att beakta i MBB-processen för
2016-2018.
3. Kommunstyrelsens ordförande får i uppdrag att underteckna medfinansieringsintyg för Leader Sörmlandskusten.
2. Sammanfattning
Jordbruksverkets urvalsprocess är nu slutförd och 48 områden i Sverige har blivit
prioriterade att bilda Leader-områden. Leader Sörmlandskusten i vilket
Oxelösunds kommun ingår, är ett av de områden som blivit prioriterade. Totalt
har 34 300 000 kr blivit reserverat för Leader Sörmlandskusten. Eftersom en stor
del av 2015 har passerat
föreslås betalningsperioden bli 2016-2022. Detta beslutas av styrelsen för Leader
Sörmlandskusten.
Leader Sörmlandskusten bestod ursprungligen av kommunerna Oxelösund,
Nyköping,Södertälje, och Trosa kommun. I denna programperioden har Salem
tillkommit. Oxelösunds kommuns ska lämna ifrån sig ett medfinansieringsintyg
för programperioden samt utse en representant i styrelsen för den ideella
föreningen Sörmlandskusten som avses bildas för Leader Sörmlandskusten. I
ansökan till Jordbruksverket anges att styrelsen skall bestå av femton
representanter varav de fem ingående kommunerna utser var sin representant.
En representant från Oxelösund har utsetts innan det konstituerande mötet för
den nya styrelsen för Leader Sörmlandskusten som äger rum den 26 augusti 2015.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
Tjänsteskrivelse
2(3)
Datum
Beteckning
2015-07-30
3. Ärendet
Inför den nya programperioden har ett nytt område bildats för Lokalt ledd
utveckling med stöd av Leadermetoden. Området består av tidigare Leader
Kustlinjen med kommunerna Nyköping, Oxelösund och Trosa samt Leader
Södertälje landsbygd. I området ingår även Salems kommun. Den totala
befolkningen inom det nya Leaderområdet uppgår till 178 540 personer.Exklusive
de två större tätorterna, Nyköping och Södertälje, är folkmängden som direkt
kommer att beröras av utvecklingsinsatser, 73 856 personer.Kuststräckan av
landskapet Södermanland – ”Sörmlandskusten” – begränsas av två
storstadsområden. I norr av Storstockholm och i söder av den fjärde
storstadsregionen Norrköping/Linköping, båda starka arbetsmarknader och
tillväxtområden. Inom vårt område finns två större tätorter, Nyköping och
Södertälje som också kännetecknas av stark tillväxt. Även landsbygdsområdet
inom Sörmlandskusten har goda förutsättningar att utvecklas med ett ökat
boende och nya företag. Dock finns behov av utvecklingsinsatser inom service
och kommunikationer.Den pågående utbyggnaden av bredband är av
grundläggande betydelse för landsbygdens utveckling och behöver påskyndas
och ges nya resurser.Den pågående planeringen av snabbjärnväg (Ostlänken) från
Järna till Linköping sträcker sig till största delen genom området och kommer på
sikt att bli en motor i utvecklingen i kombination med den befintliga flygplatsen
vid Skavsta. Även hamnen i Oxelösund är en viktig länk i transportkedjan med en
stark utvecklingspotential.
I det strategiska arbetet fokuseras på fyra insatsområden med det övergripande
målet att skapa fler arbetstillfällen. Dessa insatsområden är:
1. Skapa fler arbetstillfällen genom att utveckla de gröna näringarna och den
lokala matproduktionen
2. Strategisk mångfald
3. Utveckla modeller för boende och service på landsbygden
4. Skapa fler arbetstillfällen genom att utveckla turismen
Förutom dessa insatsområden (som är beskrivna till sitt innehåll i vår strategi)
kommer vi även att tillämpa horisontella mål som kommer att genomsyra våra
insatsområden. Dessa horisontella mål är:
1. Hållbar utveckling
2. Ungas delaktighet
3. Jämlikhet
Även dessa horisontella mål finns närmare beskrivna i strategidokumentet.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
Tjänsteskrivelse
3(3)
Datum
Beteckning
2015-07-30
LAG är Leaderområdets styrelse som kommer att bestå av 15 personer, varav 5
vardera skall representera offentlig, ideell och privat sektor med geografisk
spridning över området och med en jämlik fördelning mellan män och kvinnor.
Styrelsens viktigaste uppgift, förutom att leda organisationens arbete, är att ta
ställning till inkommande projektansökningar och göra ett lämpligt urval med
hänsyn tagen till de fastställda insatsområdena. Till sin hjälp kommer styrelsen
att ha ett antal urvalskriterier som underlag för en poängsättning av projekten.
Hela urvalsprocessen kommer att vara transparant och möjlig att följa.
Leader Sörmlandskusten kommer, liksom tidigare, att vara en ideell förening vars
medlemmar är ett omfattande partnerskap med representation från föreningar
och organisationer verksamma inom Leaderområdet. I samband med bildandet
av föreningen, som beräknas ske vid en konstituerande stämma den 26 augusti,
kommer förutom val även beslut om stadgar för föreningen och en rad övriga
organisatoriska frågor.De tidigare föreningarna, Leader Kustlinjen och Södertälje
Landsbygd, kommer att likvideras så snart allt arbete från föregående
programperiod är slutfört.
4. Ekonomiska konsekvenser
Oxelösunds kommuns medfinansiering beräknas bli 200 tkr per år under perioden
2016-2020.Jordbruksverket har nu meddelat att Leader Sörmlandskusten ingår
bland de områden som
prioriterats. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför att beslut om
finansiering fattas inom ramen för detta ärende.
Beslutsunderlag:
1. Fördelning av medfinansiering under perioden 2016-2020 redovisas i
bilaga.
2. Medfinansieringsblankett
3. Jordbruksverket – krav på medfinansiering
Charlotte Johansson Kommunchef
Beslut till: Ekonomichef (F Å)
Kommunchef (F K) Kultur- och fritidschef (F K) Mark- och exploateringsstrateg (F K)
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
Bilaga 3
Sida 1 av 1
2015-04-21
Krav på medfinansiering
Ni ska till ansökan om att starta leaderområde för lokalt ledd utveckling bifoga
blanketten – Medfinansieringsintyg för att starta leaderområde för lokalt ledd
utveckling
Den här blanketten använder ni för att intyga att leaderområdet har tillräcklig medfinansiering
och likviditet för ett smidigt genomförande. Er reserverade budget ska medfinansieras med 33
procent övrig offentlig medfinansiering. För att räkna ut medfinansiering per år delas summan
som anges i meddelandet med 7 år.
Av dessa ska ni styrka att det finns minst 75 procent övrig offentlig medfinansiering i pengar
av 2016 års medfinansiering från era offentliga aktörer. Övriga 25 procent av
medfinansieringen kan medfinansieras i pengar, offentliga resurser eller offentlig
medfinansiering som projekten ordnat själva.
Den faktiska övriga offentliga medfinansieringen i pengar ska betalas ut årligen till LAG i
förskott för att säkerställa LAG-pott. Leaderområdet fördelar själva ut summan mellan de
offentliga aktörerna inom leaderområdet. Jordbruksverket kommer att kontrollera summan av
inskickade medfinansieringsintyg för att kunna godkänna leaderområdet.
Avsiktsförklaring
Jordbruksverket rekommenderar att ni använder blanketten - Avsiktsförklaring –
leaderområde för lokalt ledd utveckling programperioden 2014-2020. Denna blankett ska inte
skickas in till Jordbruksverket utan behållas på leaderkontoret. Avsiktsförklaringen visar att
de offentliga aktörerna avser att medfinansiera leaderområdet hela programperioden.
Medfinansieringsintyg
för att starta leaderområde för
lokalt ledd utveckling 2014–2020
Bilaga nr
Använd den här blanketten för att intyga övrig offentlig
medfinansiering till leaderområdet.
Den ifyllda blanketten är en bilaga till ansökan om att
starta leaderområde för lokalt ledd utveckling 2014–
2020.
Med detta intyg åtar undertecknad finansiär sig att under 2016 medfinansiera leaderområde
(leaderområdets namn)
med organisationsnummer
Medfinansieringen i pengar är minst:
kronor som ska betalas ut årsvis i förskott.
Finansiär
Undertecknad finansiär åtar sig att medfinansiera med det angivna beloppet
SJV FPMB 12:25 2015-05
Organisation, namn och adress
Datum
Organisationsnummer
Underskrift av behörig firmatecknare
Namnförtydligande
Anvisning till blanketten
Vem ska använda blanketten?
Den här blanketten använder leaderområdena för att intyga övrig offentlig medfinansiering i
pengar för år 2016 från sina offentliga aktörer. Leaderområdets tilldelade budget ska
medfinansieras med 33 procent övrig offentlig medfinansiering. För att räkna ut årlig
medfinansiering delas summan som anges i meddelandet om prioritering utsänt i april, med 7 år.
Krav är minst 75 procent faktisk medfinansiering i pengar. Övriga 25 procent av
medfinansieringen kan medfinansieras i pengar, offentliga resurser eller via övrig offentlig
medfinansiering via projekten men behöver inte intygas i förväg.
Faktisk medfinansiering i pengar ska betalas ut årligen till LAG i förskott för att säkerställa
tillräcklig LAG-pott. Leaderområdet fördelar själva ut summan mellan de offentliga aktörerna
inom leaderområdet. Jordbruksverket kommer att kontrollerar summan av inskickade
medfinansieringsintyg för att kunna godkänna leaderområdet.
Jordbruksverket kommer att ställa krav på att minst 75 % av den offentliga medfinansieringen
betalas in årsvis i förskott till leaderområdet under hela programperioden.
När ska du skicka in ansökan?
Medfinansieringsintyget ska skickas in som en bilaga till Ansökan om att starta ett leaderområde
inom lokalt ledd utveckling. Detta stöd går att söka till och med den 31 december 2015.
Så här fyller du i blanketten
Fyll i namn och organisationsnummer för leaderområdet.
Ange den summa pengar som medfinansiären minst ska betala in i förskott för 2016.
Finansiären undertecknar och fyller i övriga kontaktuppgifter och skickar den i original till
leaderområdet.
Vi rekommenderar starkt att ni även använder blanketten - Avsiktsförklaring avseende
leaderområdet för lokalt ledd utveckling 2014-2020. Denna blankett ska inte skickas in till
Jordbruksverket utan arkiveras på leaderkontoret.
Vart ska du skicka ansökan?
Leaderområdet ska skicka medfinansieringsintyget i original som en bilaga till Ansökan om att
starta leaderområde för lokalt ledd utveckling 2014-2020 till:
Jordbruksverket
Enheten för lokalt ledd utveckling
551 82 Jönköping
www.jordbruksverket.se/lokaltleddutveckling
1(7)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Magnus Pettersson
Datum
Dnr
2015-08-19
KS.2015.63
Kommunstyrelsen
Utredning kring organisatorisk placering av inköp och
upphandling
1.
Godkänna utredningen
2.
Inköpsverksamheten stannar inom kommunens organisation
2. Sammanfattning
Enligt beslut i Kommunstyrelsen 2014-11-05 § 133 har kommunchefen fått i uppdrag att
utreda konsekvenserna med organisatoriska förändringar vad avser inköp och
upphandling och ev. samgående med Nyköping eller andra kommuner.
Utifrån uppdraget har vi valt att koncentrera oss på 3 alternativ:

Fortsätta i egen regi.

Någon form av sammanslagning med till exempel Trosa/Gnesta

Någon form av sammanslagning med Nyköping
Vår slutsats i utredningen är att vi skall hålla fast vid ett lokalt inköpskontor i Oxelösund
och att samtidigt utöka och utveckla redan befintliga samarbeten. Vi bedömer att det
kommer att vara väldigt viktigt att befinna sig nära de lokala användarna och det lokala
näringslivet. Det blir lättare bedriva rätt inköpsverksamet som passar Oxelösunds
kommun.
Om vi fortsätter att bedriva inköpsverksamhet i Oxelösunds kommun har vi fortfarande
möjligheten att samverka redan idag har vi möjlighet att komma åt större volymer genom
samverkan med övriga närliggande kommuner. Det är redan etablerade samarbete som
funnits i många år. Vi medverkar i två olika nätverk. Dels ett som avser hela Sörmland
där samtliga kommuner medverkar. I detta forum diskuteras upphandlingsfrågor men vi
gör också gemensamma upphandlingar på så sätt har vi möjlighet att komma åt större
volymer genom samverkan. Även gemensamma utbildningar arrangeras som till exempel
i entreprenadjuridik för både upphandlare och personal från verksamheten.
Förutsättningarna i omvärlden kan dock förändras till exempel att organisationsformen
inköpscentraler slår igenom och blir ett framgångsrikt sätt att bedriva inköpsverksamhet
på. Fortsätter vi att bedriva inköpsverksamhet i egen regi i Oxelösund har vi fortfarande
möjlighetet att byta inriktning på inköpsverksamheten i framtiden utifrån hur omvärlden
utvecklas.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
2(7)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-08-19
KS.2015.63
3. Ärendet
3.1 Bakgrund
Enligt beslut i Kommunstyrelsen 2014-11-05 § 133 har kommunchefen fått i
uppdrag att utreda konsekvenserna med organisatoriska förändringar vad avser
inköp och upphandling och ev. samgående med Nyköping eller andra kommuner.
Utifrån uppdraget har vi valt att koncentrera oss på 3 alternativ:



Fortsätta i egen regi.
Någon form av sammanslagning med tex Trosa/Gnesta
Någon form av sammanslagning med Nyköping
Inköpsenheten genomför samtliga upphandlingar åt kommunen, Oxelö Energi och
Kustbostäder. Bevakar och avropar ifrån SKL Kommentus upphandlingar och avtal.
Samarbetar med de andra kommunerna i Sörmland och Landstinget Sörmland i olika
upphandlingar
Arbetar med support och utbildning/information åt verksamheterna när de genomför sina
direktupphandlingar.
För tillfället är det 2.0 tjänster på avdelningen. I genomsnitt har det gjort ca 25 upphandlingsärenden per år under de senaste 5 åren. Inköpsenheten genomför samtliga
upphandlingar åt våra helägda kommunala dotterbolag Kustbostäder AB och Oxelö
Energi AB.
Under 2016 kommer de båda personer som finns på Inköpsenheten att gå i pension.
Utöver politikernas utredningsuppdrag är detta också en anledning att titta över
Inköpsenhetens organisering i framtiden.
3.2 Metoder
Inköp har gjort en SWOT-analys av inköpsverksamheten, detta har även gjorts av de
kommunala bolagen och av koncernlednings - gruppen. Utifrån detta material har vi
gjort en sammanfattning av de olika analyserna se bilaga 3.
Utöver detta har vi också samlat in en hel del artiklar i olika media som har handlat om
inköpsverksamheten. Vi har också på inköpsträffar när länets kommuner regelbundet
träffas i inköpsfrågor fört frågan om inköpsverksamhetens organisering på tal.
3.3 Omvärldsanalys
I kontakt med andra närliggande kommuner är trenden att man ökar resurserna på sina
inköpsavdelningar. Förstärker, utökar och utbildar. Även ute på avdelningarna förstärker
man med speciella avropare, inköpsansvariga.
Ett annat spår i upphandlings Sverige är att försöka få till avtal med små volymer för att
kunna underlätta för mindre lokala leverantörer.
Kommunerna satsar mer resurser på uppföljning av befintliga avtal och avtalstrohet i syfte
att spara pengar. Vilket också är lättare att göra i en mindre organisation.
3(7)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-08-19
KS.2015.63
En annan tydlig trend kring den framtida inköpsorganisationen är att inköpsprocessens
fokus flyttas från själva inköpsprocessen till mer omfattande förstudier, behovs- och
marknadsanalyser samt uppföljning av leverans och avtal.
Åsikterna bland inköparna i upphandlingssverige går i dag isär om en inköpsverksamhet
för att vara effektiv och kompetent skall bygga på organiserad samverkan eller en liten
organisation.
3.4 Sammanfattning swotanalyser
Oxelösund-kvar i egen regi
Styrkor :
Utifrån de gjorda SWOT-analyserna kan man sammanfatta de olika styrkorna och
svagheterna med att ha kvar inköpsverksamheten i egen regi enligt nedanstående.










Utifrån Närhet/tillgänglighet till personer i verksamheterna och i bolagen och till
lokal information
Hög servicegrad genom närheten till bolagen och verksamheterna
Närhet till det lokala näringslivet
Korta beslutsvägar
Enklare för politiken att påverka och styra upphandlingsverksamheten när den
finns i vår egen regi.
Upphandlingarna kan anpassas till lokala behov hos verksamheterna.
Vi har ett unikt upphandlingssamarbete med våra bolag.
Närhet och tillgänglighet till de lokala politikerna, verksamheterna och våra bolag.
Vi finns nära de vi jobbar med och för.
Möjlighet att vara med på HBV:s ramavtal via Kustbostäder.
Svagheter:
 Sårbarheten vid eventuell frånvaro hos personal, sjukdom, ledigheter.
 Svårare att rekrytera och behålla kompetent personal.
 Vi har begränsad spetskompetens.
 Svårigheter att vid vissa upphandlingar erhålla bra priser beroende på mindre
volymer.
Gnesta /Trosa alternativet
svagheterna med att driva inköpsverksamheten i ett samarbete med Trosa
kommun/Gnesta kommun.
Styrkor:
 Fler gemensamma upphandlingar.
 Skulle kunna bli lokalt placerade beroende på hur den nya organisationen ser ut.
 Täcka upp för varandra vid frånvaro.
 Gemensamma styrdokument.
4(7)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-08-19
KS.2015.63
Svagheter
 Politiken har en stor påverkan på det lokala upphandlingsarbetet.

Skillnader mellan kulturerna i de olika kommunerna.

Mer byråkrati. En gemensam nämnd av något slag. Uppföljning Måste det finnas en
gemensam inköpscentral? I så fall behövs budget, uppföljning osv.

Var ska dessa representanter sitta? Gemensam arbetsplats.

Utökat antal anställda.
Nyköping
svagheterna med att driva inköpsverksamheten i ett samarbete med Nyköpings kommun.
Styrkor:
 Minskad sårbarhet
 Lättare att utveckla organisationen och driva utvecklingsarbete.
 Gemensamma styrdokument/riktlinjer och policys.
 Finns ett befintligt samarbete påbörjat.
 Gemensam servicenämnd finns.
Svagheter:
 Risken är att vi försvinner och tappar vår identitet. Blir nedprioriterade i Nyköping.
 Svårare för politiken att påverka och styra upphandlings -verksamheten när den inte
längre finns i vår regi.
 Tappar vår lokala förankring.
 Svårt att hålla samma höga servicegrad som idag p gr av närheten och
tillgängligheten till bolagen och verksamheterna försämras.
 I en större organisation är arbetssättet mer uppdelat mellan upphandlarna och
verksamheten vilket ställer högre krav på planeringen av de administrativa tjänsterna.
 Verksamheterna kan välja andra vägar att göra vissa upphandlingar vilket kan
medföra att lagen om offentlig upphandling LOU åsidosätts.
 Långa beslutsvägar
 Skild politisk samsyn mellan våra kommuner.
 Handläggningstiderna för upphandlingsprocessen förlängs.
Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutsförslaget
Vår slutsats i utredningen är att vi skall hålla fast vid ett lokalt inköpskontor i Oxelösund
och att samtidigt utöka och utveckla redan befintliga samarbeten. Vi bedömer att det
kommer att vara väldigt viktigt att befinna sig nära de lokala användarna och det lokala
näringslivet. Det blir lättare bedriva rätt inköpsverksamet som passar Oxelösunds
kommun.
5(7)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-08-19
KS.2015.63
Om vi fortsätter att bedriva inköpsverksamhet i Oxelösunds Kommun har vi fortfarande
möjligheten att samverka redan idag har vi möjlighet att komma åt större volymer genom
samverkan med övriga närliggande kommuner. Det är redan etablerade samarbete som
funnits i många år. Vi medverkar i två olika nätverk. Dels ett som avser hela Sörmland där
samtliga kommuner medverkar. I detta forum diskuteras upphandlingsfrågor men vi gör
också gemensamma upphandlingar på så sätt har vi möjlighet att komma åt större
volymer genom samverkan. Även gemensamma utbildningar arrangeras som till exempel
i entreprenadjuridik för både upphandlare och personal från verksamheten.
Det andra nätvärket som vi är med i omfattar kommunerna i Östra Sörmland (Nyköping,
Trosa och Gnesta) här förs också diskussioner kring inköpsfrågor och görs gemensamma
upphandlingar. Lämpliga gemensamma upphandlingar är sådana där specifika krav och
villkor för den enskilda kommunens verksamheter inte behöver ställas. Se exempel
nedan.
Gemensamma upphandlingar som genomförs i olika konstellationer i Sörmland är:
Livsmedel, Resebyråtjänster, kontorsmaterial, begagnade möbler, parkeringsbevakning,
tvätttjänster, mindre entreprenadarben för gata och VA, papper, plast och städkem mm,
avloppspumpar, VA-material och kemikalier för avloppsreningsverket.
Kommentus är SKLs inköpssambete där vi redan i dag med på ett flertal stora ramavtal
som tex drivmedel, eldningsolja, fordon, läromedel och vägmärken. Dessutom har vi
succesivt utökat samarbetet med Landstinget gällande upphandlingar för bland annat
sjukvårdsmaterial och vaccin. Detta är samarbeten som hela tiden utvecklas och blir mer
omfattande
Befintliga etablerade nätverk fyller en viktig funktion där gemensamma upphandlingar,
utbildningar, utbyte av nyheter, erfarenheter och upphandlingsunderlag utgör viktiga delar
för deltagarna. En större organisation kan inte tillgodogöra sig utbytet i nätverken bättre
än en mindre varför synergieffekterna i det avseendet inte kan påräknas.
Frågan om att besitta spetskompetens är viktig i dag och kommer att bli än viktigare i
framtiden Vi ser det som svårt även om vi går samman med andra kommuner att få
heltäckande spetskompetens. Det här området är så stort och komplext så att oavsett om
vi har kompetensen själva eller tillsammans med flera andra kommuner så är vi
fortfarande för små. Nödvändig kompetens kan redan i dag inhandlas externt vid behov
vilket vi redan gör i dag tex när våra upphandlingar överklagas. Vi anlitar i sådana fall
experter från SKL Kommentus. De samarbeten som vi dag har med Landstinget
Sörmland och övriga kommuner ger oss också möjlighet att ta del av spetskompetens
inom olika områden.
I den lilla kommunen är det svårare att rekrytera och behålla kompetent personal. Det här
är den lilla kommunens dilemma. Inköpare är idag ett bristyrke och risken finns att
personer som kommer hit går vidare till större arbetsplatser efter några år. En ny
upphandlare kan dock se Oxelösund som attraktiv just därför att kommunen är liten.
Möjligheter finns att få arbeta brett och över många områden.
Sårbarheten vid eventuell frånvaro hos personal, sjukdom, ledigheter är ett annat
dilemma som den lilla kommunen har. I Oxelösund finns en väl fungerande
inköpsverksamhet om vi kan rekrytera duktig personal och intresse finns att komma hit
och arbeta med upphandlingsfrågor samtidigt som vi utökar redan etablerade samarbeten
finns möjligheter att minska risken för sårbarhet. Men det går inte att lämna några
garantier saker kan inträffa som kan göra att vi hamnar i en sårbar situation.
Som tidigare nämnts så kommer nuvarande inköpare att gå i pension under 2016. Det
finns dock i nuläget intresse från externt och internt håll som bedöms som hållbart för att
6(7)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-08-19
KS.2015.63
vi ska kunna fortsätta bedriva inköp från Oxelösund. Viktigt är att vi så tidigt som möjligt
kan börja anställa och skola in dessa.
Kompetensförstärkning av befintlig personal inom ekonomienheten är en framkomlig väg
för att begränsa sårbarheten och samtidigt öka servicen till verksamheterna vid tex
direktupphandlingar, vilka beräknas öka i omfattning eftersom beloppsgränsen för denna
typ av upphandling har höjts från 271 000 till 505 800 kr.
Förutsättningarna i omvärlden kan dock förändras tex att organisationsformen inköpscentraler slår igenom och blir ett framgångsrikt sätt att bedriva inköpsverksamhet på.
Fortsätter vi att bedriva inköpsverksamhet i egen regi i Oxelösund har vi fortfarande
möjlighetet att byta inriktning på inköpsverksamheten i framtiden utifrån hur omvärlden
utvecklas.
En annan förändring i omvärlden är att den nya regeringen har aviserat förändringar i
lagstiftningen kring upphandlingar vilket skall leda till förenklingar i
upphandlingsprocessen. Dessutom har den nya regeringen aviserat att en
upphandlinsmyndighet kommer att bildas vilket säkerligen också kommer att leda till
förändade förutsättningar för hur upphandlingsverksamheten kommer att bedrivas i
framtiden.
Under omvärldsavsnittet redogjorde vi också för den trend som handlar om att inköpsprocessen håller på att utökas genom tex avtalsuppföljning och inköpsanalys. Här finns
stora möjligheter att lokalt utöka samarbetet med Ekonomifunktionen och via ekonomisystemet bli bättre på avtalsuppföljning. Ett sådant närmare samarbete underlättas också
av att de båda funktionerna finns på plats i Oxelösund. En sådan utökad uppföljning av
tecknade avtal i kombination med att få verksamheterna att i högre utsträckning vara
avtalstrogna och inte handla från leverantörer som vi inte har avtal med, kan innebära en
kostnadsbesparing på upp till 10 % av de påverkbara kostnaderna.
En annan sak som bör beskrivas är Inköpsenhetens organisatoriska placering förutsatt
att Inköpsverksamheten stannar inom Oxelösunds kommun. För närvarande sorterar
Inköpsenheten under ekonomienheten. Förslaget i framtiden är att denna organisering
fortgår. Det finns en nära koppling till ekonomienheten vilket kommer att förstärkas om vi
utvecklar inköpsverksamheten genom att skapa strukturer och rutiner för förbättrad
avtalsuppföljning via tex ekonomisystemet.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse 2015-08-19
Beslut i Kommunstyrelsen 2014-11-05 § 133
Charlotte Johansson
Kommunchef
Beslut till:
Magnus Pettersson
Ekonomichef
7(7)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-08-19
Inköpschef (FK)
Ekonomichef (FÅ)
KS.2015.63
Sammanträdesprotokoll
Blad 1 (2)
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2014-11-05
Ks § 133
Dnr KS.2014.106
Översyn av kommunens uppdrag, organisation och bemanning ur
ett långsiktigt perspektiv
1.
Godkänna rapporten.
2.
Kommunchefen får i uppdrag att utreda konsekvenserna med organisatoriska
förändringar vad anser inköp och upphandling och ev. samgående med
Nyköping eller andra kommuner. Uppdraget ska återredovisas till halvårsskiftet
2015.
Sammanfattning
Fullmäktige har i budget 2014 gett Kommunstyrelsen i uppdrag att göra en översiktlig
översyn av kommunens uppdrag, organisation och bemanning utifrån långsiktiga
behov.
Koncernledningen har med hjälp av hela kommunens chefsgrupp processat ärendet
och kommit fram till att den viktigaste organisatoriska frågan för att öka kommunens
attraktivitet, service och bemötande är ”en väg in” för kommuninvånaren/kunden. För
att utreda denna fråga föreslås en förstudie under hösten 2014 finansierad genom de
extra medel kommunstyrelsen har till sitt förfogande. En ansökan är gjord och
planeras att behandlas på kommunstyrelsen 2014-09-09. I övrigt finns primärt inget
behov av en förändrad organisation annat än i form av smärre justeringar. Sådana
justeringar pågår inom berörda förvaltningar/nämnder. I övrigt så är det
verksamhetsutveckling och förfining av viktiga processer och genomlysningar av
delar av verksamheten som är det riktigt viktiga för att kunna möta framtiden och för
att använda resurserna på ett så kvalitativt och effektivt sätt som möjligt. Behovet av
utvecklig varierar men är på vissa håll stort och risken är att fokus förloras om man
riktar in sig på en förändrad organisation. Det skapar både oro och otrygghet och
gagnar vare sig kommuninvånare eller medarbetare.
I fråga om bemanning kan både personalomsättning och kommande
pensionsavgångar anses ligga på normala nivåer. Vad gäller socialsekreterare och
sjuksköterskor har omsättningen varit alltför stor och åtgärder behöver vidtas för att
stärka Oxelösunds kommun som en attraktiv arbetsgivare för dessa grupper.
Beslutsunderlag
Bilaga statistik bemanning
Tjänsteskrivelse översyn ver 2
Utdragsbestyrkande
Blad 2
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2014-11-05
Dagens sammanträde
Framskrivet förslag
Godkänna rapporten.
Förslag
1.
Dag Bergentoft (M) föreslår följande tillägg: Kommunchefen får i uppdrag att
utreda konsekvenserna med organisatoriska förändringar vad anser inköp
och upphandling och ev. samgående med Nyköping eller andra kommuner.
Solweig Ericsson Kurg (FP) instämmer.
2.
Ordföranden föreslår följande tillägg: Uppdraget ska återredovisas till
halvårsskiftet 2015.
Beslutsgång
1.
Ordföranden frågar om Dag Bergentofts (M) tilläggsförslag 1 och finner att
kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget.
2.
Ordföranden frågar om sitt eget tilläggsförslag 2 och finner att
kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget.
______
Beslut till:
Charlotte Johansson (FÅ)
Henny Larsson (FÅ)
Magnus Petersson (FÅ)
Irene Bengtsson (FÅ)
Peter Rasmussen (FÅ)
Conny Zetterlund (FÅ)
Elisabeth Bäckman-Steninger (FÅ)
Utdragsbestyrkande
1(1)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Datum
Dnr
2015-08-20
KS.2015.65
Kommunstyrelsen
Susanna Shaibu
0155-381 14
Regional bredbandsstrategi
Oxelösunds kommun ställer sig bakom regional bredbandsstrategi ”Digitalt innanförskap
– En vision om bredband i Sörmland”.
2. Sammanfattning
För att stimulera utbyggnadstakten av både fast och mobilt bredband i länet har
Regionförbundet och Länsstyrelsen i Sörmland tagit initiativ till att arbeta fram en
länsstrategi som skall kunna utgöra ett stöd för kommunerna att förverkliga ambitionen
att 90 % ska ha tillgång till 100 Mbit/s bredband år 2020.
Oxelösund har mycket goda geografiska förutsättningar och har kommit långt i
bredbandsutbyggnaden. Kommunen kommer endast att delta i vissa delar av arbetet då
utvecklingsbehovet är mindre än på andra håll i länet. Kommunen ställer sig bakom
strategin och vill bidra till övriga länets utveckling.
Beslutsunderlag
”Digitalt innanförskap – En vision om bredband i Sörmland”.
Charlotte Johansson
Kommunchef
Susanna Shaibu
Kanslichef
Beslut till:
Regionförbundet Sörmland
Håkan Franzén, Oxelö Energi, för kännedom
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
Digitalt innanförskap
- En vision om bredband i Sörmland
Februari 2015
Förord
För individer, företag och offentliga organisationer blir digitala tjänster alltmer nödvändiga
för att kunna kommunicera och fungera effektivt. I takt med att digitala tjänster påverkar och
blir allt mer betydelsefulla i våra liv har bredband blivit viktig infrastruktur i det digitala
samhället. Konsekvensen av att ha dåligt, eller inget bredband, leder till digitalt utanförskap.
Vi vill se till allas möjligheter att använda digitala tjänster och därigenom ge alla lika villkor
för möjligheterna att ta del av information, tjänster och kommunikation.
Vår vision för bredband i Sörmland är därför att alla skall ha tillgång till bra bredband överallt
- i hemmet, på arbetsplatsen, i offentliga lokaler och utomhus, att de bredband som finns att få
är tillgängliga för olika former av fastighetstyper och geografiska lägen, att bredbandet finns
att få i den kvalitet (hastighet/prestanda/tillgänglighet) som är tillräcklig för att med fullgod
användarupplevelse använda alla digitala tjänster överallt och att bredbandet ger valfrihet att
använda efterfrågade tjänster.
Vår ambition på kort sikt är att inte bara undanröja de hinder som försvårar och fördyrar
utbyggnaden av bredbandsinfrastrukturer utan att även så långt det är möjligt aktivt engagera
oss i frågan genom att samarbeta med olika aktörer. Efter bästa förmåga och tilldelade
ekonomiska resurser skall vi fortsätta att medfinansiera och stödja utbyggnad av bredband i
kommersiellt svaga områden för att sträva efter ett digitalt innanförskap för alla i Sörmland.
In i detta arbete tar vi med oss insikten att detta inte löses med en tillfällig kraftansträngning
utan att de digitala infrastrukturerna blir allt mer samhällskritiska och kräver långsiktighet
och är ett kontinuerligt arbete under överskådlig framtid. Ett arbete vars framgång är
beroende av ett samarbete mellan kommunerna i Sörmland, regionförbundet och länsstyrelsen
men också med utbyten med närliggande kommuner och län som är framgångsrika inom
området.
2
Innehåll
1
Inledning ................................................................................................................................. 4
2
De digitala tjänsternas allt större betydelse ........................................................................ 5
3
Bredbandsutbyggnaden - nuläge ......................................................................................... 7
4
Visionen för Sörmland – digital infrastruktur för alla .................................................... 13
5
Engagemang och samverkan är nyckeln till framgång .................................................. 14
6
Vem gör vad ......................................................................................................................... 22
6.1
Sörmlands kommuner ................................................................................................. 22
6.2
Regionförbundet Sörmland ........................................................................................ 23
6.3
Länsstyrelsen ................................................................................................................ 24
6.4
Aktiviteter ..................................................................................................................... 25
6.5
Uppföljning ................................................................................................................... 25
3
1 Inledning
Tillgång till bredbandsinfrastruktur och därmed digitala tjänster är en viktig fråga för tillväxt,
näringsliv, landsbygd, medborgare och i utvecklingen av den offentliga sektorn. Enligt
regeringens bredbandsstrategi skall utbyggnaden i första hand ske genom marknadens försorg
och staten skall bidra där marknadens aktörer saknar förutsättningar för att verka. För att skapa
förutsättningar för bredbandsutbyggnaden är kommuner, länsstyrelser och regionförbund
nyckelaktörer och engagemanget därifrån är många gånger avgörande för att få infrastruktur på
plats. Detta både för att skapa goda förutsättningar för marknadens aktörer att investera i fast och
mobil infrastruktur för bredband men även för att på olika sätt medverka till utbyggnad i
områden som är av minst kommersiellt intresse.
Merparten av kommunerna i Sörmland har tidigare tagit fram lokala strategier och
handlingsplaner för bredbandsutbyggnaden. Sedan en tid tillbaka samarbetar länsstyrelsen i
Södermanland och regionförbundet Sörmland kring utbyggnaden av såväl fast- som mobilt
bredband i regionen/länet.
Under år 2014 beslutade vi att ta fram en regional bredbandsstrategi med målsättningen att skapa
en gemensam målbild för bredbandsutbyggnaden samt att ligga till grund för handlingsplaner
och utbyggnadsåtgärder i länet. För detta arbete anlitades konsultföretaget A-focus som har lett
arbetet. Förutom löpande möten och avstämningar med ansvariga personer på regionförbundet
och Länsstyrelsen har representanter från samtliga kommuner i Sörmland varit aktivt
involverade. Befattningshavare som har inkluderats i processen har varit kommunstyrelsens
ordförande, kommunchefer, näringslivssamordnare samt IT och bredbandsansvariga.
4
2 De digitala tjänsternas allt större betydelse
Digitala tjänster påverkar allt fler aspekter av våra liv. Det är inte längre bara enklare bastjänster
som e-post, meddelandetjänster och telefoni utan även e-handel, informationssökning, sociala
nätverkstjänster och myndighetskontakter. Till detta kommer ett allt större utbud och
konsumtion av audiovisuella tjänster. I takt med att samhället blir allt mer digitalt påverkas också
allt fler viktiga områden som är av stor betydelse i människors liv. Det är inte bara enskilda
individer som berörs av denna utveckling utan även företagen och det offentliga. För nästan alla
företag har digitala tjänster på kort tid utvecklats till en nödvändighet för kontakter med kunder,
leverantörer och myndigheter, men också för olika former av affärsmöten via videokonferens.
Även för myndigheter, skola, vård och andra offentliga organ är digitala tjänster av allt större
betydelse och redan idag används de för undervisning på distans och i hemsjukvården.
Grundläggande faktorer som rätten till utbildning, arbete och vård berörs i allt större
utsträckning. De digitala tjänsterna påverkar snart sagt alla aspekter av våra liv.
Digitala tjänster påverkar
Hur vi interagerar med andra människor
Hur vi arbetar
Hur vi bedriver företag
Hur vi har kontakt med offentliga organisationer
Hur kommuner bedriver sin verksamhet
Hur landstinget bedriver sin verksamhet
Hur våra bilar och andra prylar fungerar
5
Bilden nedan visar på internets utveckling med avseende på vad nätet används till för ändamål.
Inledningsvis när internet blev allmänt populärt runt år 2000 var de vanligaste
användningsområdena e-post och hemsidor. Då gick det ännu utmärkt att ansluta sig till internet
med modem via telejacket, en tjänst som idag är obsolet. Sedan dess har internet ökat i
popularitet både hos användarna och hos dem som tillhandahåller tjänsterna – oavsett om de är
globala företag som Apple och Google eller om de är den lokala handlaren i byn – alla är där.
Historik och prognos med avseende på vilka digitala tjänster internet används till
Ur användarens perspektiv är det användningsområdena som attraherar, vad man kan göra med
hjälp av tjänsterna på internet. Att kommunicera, bli underhållen, göra affärer, kontakta
myndigheter etc. För svenskarna är internet redan idag den främsta informationskällan både när
det gäller nyheter, politik, kultur och underhållning. På lite längre sikt går så gott som alla
digitala tjänster, kommunikation och mediadistribution, via internet - inklusive det mesta av tv
och radio samt även samhällskritiska tjänster som trygghetslarm och kommunikation med 112tjänster.
Bredband är drivmedlet i det digitala samhället. Betydelsen av en väl fungerande
internetanslutning via bredband ökar med antal tjänster och tillämpningar och utvecklingen i den
riktningen går mycket snabbt. Utan bra bredband kan användarna inte ta del av allt detta. Att ha
dålig eller ingen anslutning till internet är att vara i digitalt utanförskap, vilket har konsekvenser
för individen men också för samhället i de fall då individer inte är digitalt nåbara. Det gör i sin
tur att bredband är en fråga som har stor betydelse för ett antal områden som är av stor vikt för
regionen och dess olika kommuner. Vilka av nedanstående områden som är av störst betydelse
6
varierar naturligtvis något från kommun till kommun, men alla berörs i hög grad av de flesta av
områdena. Av denna anledning är tillgången på bra bredband, både fast och mobilt, av stort
intresse för oss.
Bredband har betydelse för:
tillväxt och förutsättningar att bedriva företag
att attrahera arbetskraft till en kommun
individers möjlighet att utbilda sig
bra vård och omsorg
hur attraktivt det är att bosätta sig i regionen
att bedriva effektiv offentlig verksamhet
regionenens attraktivitet som turistmål
3 Bredbandsutbyggnaden - nuläge
Sedan i början av 2000-talet har infrastruktur för bredband successivt byggts ut i stora delar av
Sverige. Bredband har kunnat erbjudas genom nyetablering av fiber, mobilnät som har
uppgraderats och byggts ut med 3G och därefter 4G, teknikuppgradering av fasta nät som initialt
byggdes för andra syften, exempelvis kopparnätet och kabel-tv-näten. Generellt i Sverige råder
det betydande skillnader mellan olika delar av landet och mellan olika kommuner, så är även
fallet i Sörmland. Vissa kommuner har kommit längre i utbyggnaden av t ex fiber och andra har
av olika skäl bättre täckning och kapacitet i mobilnäten. Givet den snabba utvecklingen av
användarnas behov står dock samtliga kommuner i länet inför fortsatta utmaningar avseende
utbyggnaden av infrastruktur för bredband.
Fast bredbandsinfrastruktur
Den fasta bredbandsinfrastrukturen ansluter i huvudsak bostäder och arbetsställen. Vad som
användarna uppfattar vara bra bredband varierar över tiden. Grundkraven är att bredbandet ska
vara tillräckligt snabbt för att inte vara hämmande för de digitala tjänster man avser att använda
det för. Det skall också ha en stabilitet som motsvarar dess betydelse för individerna eller
verksamheten och det skall finnas att tillgå till en rimlig kostnad. Utvecklingen avseende hur och
till vad internet används har medfört en succesiv förändring av användarnas krav på
bredbandens hastighet och tillförlitlighet.
Nedanstående bild visar utvecklingen av olika hastigheter på det fasta bredbandet.
7
Nationell ökad efterfrågan på bredband i allt högre hastigheter, PTS 2014
Bredband på upp till 10 Mbit/s som tidigare ansågs vara en fullt tillräcklig bandbredd för de allra
flesta användarna minskar successivt och har i princip halverats i antal under de senaste fem
åren. Trenden är att om ytterligare fem år kommer ytterst få ha fast bredband på hastigheter
under 10 Mbit/s – om de kan välja. För de fasta infrastrukturerna har den utvecklingen ökat
efterfrågan på fiber, framförallt på bekostnad bredband via det gamla kopparnätet, så kallat
xDSL.
8
Fast bredbandsanslutning, Svensk telemarknad fram till första halvåret 2014, PTS
Fast bredband via fiber är den infrastruktur som kan erbjuda högst hastighet och tillväxten av
fiber är en direkt följd av den ökade användningen av internet till allt mer bandbreddskrävande
tillämpningar. Bredband via kopparnätet (xDSL) har tekniska begränsningar att erbjuda de höga
hastigheter som allt fler användare efterfrågar och tappar därför marknadsandel. Bredband via
kabel-tv har ingen större tillväxt i antal anslutningar men hastigheterna i dessa nät blir allt högre i
och med uppgradering av den tekniska utrustningen i nätet och fiber närmare kabel-tv
fastigheterna.
En fortsatt utbyggnad av fiber för fast bredband är en förutsättning för att användandet av
digitala tjänster inte skall hämmas av bredband som är otillräckligt för användarnas behov. De
nationella målen är att 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 100 Mbit/s år
2010. Från de mätningar som PTS gör avseende detta kan vi se att det finns mycket utbyggnad
kvar att göra i Sörmland innan de nationella målen är nådda. Värt att notera är att regeringens
mål bara avser fast bredband, men användarnas efterfrågan finns naturligtvis även på mobilt
bredband.
9
Andel med tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, 2013
80%
70%
60%
50%
Rikssnitt
40%
Rikssnitt
30%
20%
10%
0%
Befolkning
Arbetsställen
Jämförelse av tillgången till bredband om minst 100 Mbit/s via fiber eller kabel tv år 2013, PTS
Den prognos över tillväxten av bredband i Sörmland som gjordes i utredningen ”Bredbandskartläggning Sörmland 2014” visar att om utbyggnaden fortsätter i samma takt som under
perioden 2010 – 2012, kommer endast 64 procent av Sörmlands befolkning ha tillgång till fiber år
2020. Det är dock stora skillnader mellan de olika kommunerna i Sörmland och vissa ligger
närmare målet än andra. Med ”tillgång till bredband” avses enligt PTS tolkning att infrastrukturen är utbyggd fram till fastigheten. För att bedöma hur stor utbyggnad som återstår
mäter PTS även om fiber finns inom drygt 300 meter från fastigheterna. Inom detta avstånd finns
fiber till 66 procent av bostäderna och 55 procent av arbetsställena i Sörmland. Det stora flertalet
fastigheter som återstår att ansluta med fiber är enfamiljshus som idag i bästa fall har xDSL.
Mobil bredbandsinfrastruktur
Användandet av internet och digitala tjänster är dock inte avgränsat till hemmet eller
arbetsplatsen dit fiber kan nå. Behoven finns där i alla situationer, även när användarna är
mobila. Därför är det trådlösa bredbandet minst lika viktigt som det fasta. Det är sällan lika
snabbt men har fördelen att det fungerar även utanför hemmet och arbetsplatsen, i bästa fall
nästan överallt. Numer ansluts också allt fler terminaler trådlöst oberoende om det är inomhus
eller utomhus. Trådlöst bredband kan antingen vara av typen mobilt bredband (4G) eller WiFi.
För att möta den ökade efterfrågan på gränslös kommunikation krävs en stor utbyggnad av
trådlös access. Eftersom exempelvis pris och kapacitet upplevs som begränsande i mobilnät har
10
efterfrågan på WiFi ökat under senare år. Även om tekniken i första hand är avsedd för
inomhusmiljö har den även börjat användas för att erbjuda täckning i gränslandet mellan
inomhus- och utomhusmiljö som exempelvis köpcentra, sportarenor och på torg.
Post- och telestyrelsens bredbandskartläggning i slutet av 2013 visar att situationen i Sörmland
var strax under riksgenomsnittet på flera områden. Av PTS kartläggningen framgår att alla
hushåll och arbetsställen i länet täcks av mobilt 4G, åtminstone för mobiltelefonitjänsten
utomhus. Beräknad mobiltäckning för telefonitjänsten är dock inte detsamma som att man från
sin smartphone kan använda alla de tjänster man önskar. Täckningen varierar för olika tjänster.
Datahastigheten i mobilnät är högst närmast basstationen och kan där medge användning av
video och andra krävande applikationer. Längst
ut från basstationen medger kapaciteten att
endast telefoni och meddelandetjänster fungerar.
Täckningen för mer bandbreddskrävande tjänster
än telefoni och sms är således långt ifrån
heltäckande i regionen, sådana täckningskartor
saknas dock.
En indikation på den generella kvalitén på mobilnäten i Sörmland är den genomsnittliga
hastighet som användarna i praktiken mäter upp från sina terminaler. Den informationen kan
hämtas från tjänsten bredbandskollen som Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE)
sammanställer. I jämförelse med ett antal närliggande län erbjuder flera av operatörerna lägre
kapacitet i mobilnäten i Sörmland.
11
Medelhastighet mobil nedladdning Mb/s
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Uppmätt medelhastighet i mobilnäten under tidsperioden januari-maj 2014, källa .SE
Den uppmätta medelhastigheten i mobilnäten är i huvudsak en konsekvens av hur många
mobilbasstationer som mobiloperatörerna har i förhållande till antalet användare. Att hastigheten
i mobilnäten i Sörmland är lägre än i andra län är en indikation på att mobilnäten i Sörmland är i
ännu större behov av förtätning och förbättring än i många andra län. Därmed inte sagt att
användarna är nöjda med mobilnäten i andra län, de har dock anledning att vara mindre
missnöjda.
Vilka möjliga lösningar som kan bli aktuella
för att öka kapaciteten i publika nät för
trådlös kommunikation är olika beroende på
typen av nät. Mobilnäten behöver framförallt förbättras avseende nätens densitet,
det vill säga fler basstationer behöver
byggas. WiFi-nät finns i mycket stora antal
redan idag men de behöver genom nya
affärsmodeller bli publikt tillgängliga på sätt som användarna känner sig trygga med. Även fler
nya WiFi-nät i publika miljöer kommer med stor sannolikhet att etableras. Sverige ligger efter
inom detta område. Ett illustrerande exempel på det är att Telia i Sverige har färre än 5 tusen
publika WiFi och deras motsvarighet i Storbritannien har hela 5 miljoner WiFi. Det finns all
anledning att tro på en mycket stark ökning av antalet basstationer för trådlösa nät, oavsett
teknisk lösning – 4G eller WiFi. Prognosen från A-focus rapport ”Digitala tjänster - Gemensamma
regler ger tillväxt i Europa i rapporten” till Näringsdepartementet 2015 är att antalet basstationer
12
för mobilnät kommer att öka från dagens cirka 20 tusen till 50 tusen år 2030, vilket betyder att
också mobilnäten är långt ifrån färdigbyggda.
4 Visionen för Sörmland – digital infrastruktur för alla
För att möta den samhällsförändring som vi är mitt inne i och tillgodose efterfrågan från
privatpersoner, företag och offentlig sektor har Sörmland en vision som eftersträvar att inkludera
alla, utan undantag.
Alla som är permanentboende i Sörmland
Alla som arbetar i Sörmland
Alla som bedriver offentlig verksamhet i Sörmland
Alla som går i skolan i Sörmland
Alla som bedriver näringsverksamhet i Sörmland
Alla som är på tillfälligt besök i Sörmland
Alla som har fritidshus i Sörmland
Bredband är drivmedlet i det digitala samhället. För att det vackra Sörmland fortsatt ska vara en
attraktiv plats att leva, verka och växa i krävs tillgång till bra bredband. Hög kostnad, bristfällig
kvalitet eller att det helt enkelt saknas bredband riskerar att hämma utvecklingen av det digitala
Sörmland. Det ska vara enkelt att förverkliga sina drömmar, ambitioner och idéer i Sörmland.
Visionen det digitala Sörmland kräver ett långsiktigt arbete för att steg för steg undanröja hinder
och vidta åtgärder. Resultat kräver ett nära samarbete mellan marknadens aktörer, kommuner,
intresseorganisationer, regionförbundet och länsstyrelsen. Genom att identifiera och adressera
hinder samt samordna och öka vårt engagemang i frågor och utmaningar som rör bredband ska
vi successivt arbeta oss närmare och närmare att uppnå visionen.
Vision
Visionen är att alla i Sörmland:
har tillgång till bra bredband överallt - i hemmet, på arbetsplatsen, i offentliga
lokaler och utomhus,
att de bredband som finns att få är prisvärda - med minsta möjliga skillnad mellan
olika former av fastighetstyper och geografiska lägen,
att bredbandet finns att få i den kvalitet (hastighet/prestanda/tillgänglighet) som
är tillräcklig för att med fullgod användarupplevelse använda alla digitala tjänster
överallt,
att bredbandet ger valfrihet att använda efterfrågade tjänster.
13
5 Engagemang och samverkan är nyckeln till framgång
Visionen innebär att den digitala infrastrukturen i form av fast och trådlöst bredband utvecklas
till en samhällsviktig infrastruktur i likhet med exempelvis el, vatten, vägar och järnvägar. I likhet
med dessa infrastrukturer kommer bredband att kräva ett långsiktigt och kontinuerligt arbete.
För att tillvarata de möjligheter som IT, internet och bredband medger i samhället presenterades
2009 en nationell bredbandsstrategi med målen att:
Sverige ska ha bredband i världsklass.
År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100
Mb/s.
Alla hushåll och företag böra ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska
samhällstjänster och service via bredband.
Med ett tidsperspektiv på tio år identifierades även ett delmål 2015 då 40 procent förväntas ha
tillgång till 100 Mb/s. Delmålet är redan uppnått.
Bredband är inte ett offentligt ansvar på samma sätt som exempelvis vård, skola och omsorg. I
den nationella bredbandsstrategin tydliggörs att det i första hand inte är det offentligas roll att stå
för de investeringar som krävs för att användarna ska ha möjlighet att få tillgång till det bredband
de vill ha, och behöver. Även om huvuddelen av finansieringen kommer från kommersiella
aktörer har kommun, region och staten en avgörande roll för utvecklingen. Nedan beskriver vi
några olika förhållningssätt.
14
Inte agera alls
På nivån underst i bilden är förhållningssättet att det offentliga inte på något sätt agerar i denna
fråga. Investeringar och utbyggnad av bredband genomförs av kommersiella aktörer och drivs av
användarnas efterfrågan och betalningsvilja. Utbyggnaden är kringgärdad av regler och tillstånd
där det offentliga har en stor roll. Krångliga regler, otydlighet och höga kostnader ökar
investeringsriskerna. Med ökade risker minskar möjligheterna att användarnas efterfrågan får
genomslag i faktisk utbyggnad. Även i de kommersiellt starkaste områdena i Sverige försöker
idag det offentliga underlätta för marknadsaktörer att genomföra investeringar. Därigenom är
denna understa nivån ”inte agera alls” ett alternativ som numera tillhör historien
Skapa grundförutsättningar – nationell nivå
Som ett resultat av den nationella bredbandsstrategin har ett antal nationella initiativ tagits för att
skapa bra grundförutsättningar för bredbandsutbyggnad.
Bredbandsforum
Bredbandsforum bildades 2010 med syftet att främja samverkan kring bredbandsutbyggnaden.
Ett av huvudsyftena är att identifiera åtgärder för att skapa grundförutsättningar för utbyggnad
av bredband. Företag, myndigheter och organisationer möts för att tillsammans hitta lösningar
som ökar tillgången till bredband. Forumets styrgrupp består av företrädare för olika företag,
organisationer och leds av ansvarig minister.
Arbetsgrupper inom bredbandsforum har arbetat med att exempelvis identifiera och undanröja
hinder för utbyggnad, robusthet samt stöd till byalag. Det pågående arbetet fokuserar på hur
efterfrågan kan samordnas och utbyggnad av fiber till villor.
Plan- och bygglagen
Plan- och bygglagen (2010:900) innehåller både möjligheter och skyldigheter att hantera
infrastruktur för elektronisk kommunikation i den fysiska planeringen och i bygglovsärenden.
Elektronisk kommunikation är ett allmänt intresse. Detta innebär att vid planläggning och i
bygglovsärenden ska möjligheterna till elektronisk kommunikation vägas mot andra allmänna
intressen för att åstadkomma ett från helhetssynpunkt bra resultat. Elektroniska
kommunikationer ingår därmed i den grundläggande infrastrukturen för bebyggelse och ska
finnas med i kommunernas översiktsplanering.
Ändring av svensk lag för att underlätta utbyggnad av bredbandsinfrastruktur
Regeringen arbetar med att införa EU-direktivet om åtgärder för att minska kostnaderna för
utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation (2014/61/EU) i svenska lag.
15
Direktivet syftar till att minska kostnaderna för utbyggnad av bredband för att uppnå målen i
den digitala agendan för Europa och berör ett flertal olika infrastrukturägare. Ett av syftena är att
kunna utnyttja annan infrastruktur för att underlätta och minska kostnaderna för utbyggnad av
bredband. Direktivet ska vara implementerat i svensk lagstiftning senast den 1 januari 2016.
Skapa grundförutsättningar – lokal nivå
Under de kommande åren står vi inför en kraftansträngning i utbyggnad av främst fiber och
trådlös infrastruktur. För att lyckas krävs förståelse och samverkan mellan involverade parter.
Eftersom utbyggnaden av fiber och trådlöst bredband är lokal och involverar kommuner ur flera
olika perspektiv har kommunernas agerande en stor betydelse. Oavsett om det rör sig om
utbyggnad av infrastruktur för fast eller trådlöst bredband är den kommunala organisationen och
ansvarsområdena involverade på ett flertal olika sätt. Några exempel på sådana områden är
beviljande av marktillträde, grävtillstånd, samförläggning i samband med andra
infrastrukturprojekt, detaljplaner. Att se till att samtliga sådana områden och beröringspunkter
med de som vill investera i infrastruktur för bredband går smidigt och till rimliga kostnader är att
skapa goda förutsättningar.
Årligen investeras drygt nio miljarder kronor inom elektronisk kommunikation av privata och
offentliga aktörer. Under senare år är det främst fiber och mobilnät som stått för de stora
investeringarna. Det är inte bara olika tekniker utan även olika geografiska områden som slåss
om investeringsmedlen. För att nå Sörmlands vision är det avgörande att regionen skapar bra
grundförutsättningar och attraherar en så stor del som möjligt av dessa investeringar.
Investeringar i bredbandsinfrastruktur har stora likheter med andra typer av
företagsinvesteringar. Det rör sig om kommersiella företag som genom investeringar önskar
etablera något som kan ge en skälig avkastning. Liksom för andra investeringsobjekt är inte heller
denna riskfri. Utöver exempelvis betalningsvilja, anläggningskostnader och konkurrens påverkar
kommunens agerande och bemötande investeringskalkylen. Hur enkel eller besvärlig man är att
ha att göra med har betydelse.
16
Telenor har låtit göra en undersökning av förutsättningarna att investera i olika kommuner.
Studien är inte heltäckande för alla Sveriges kommuner men visar på viktiga faktorer ur en
investerares perspektiv.
Mobil
Fast
Index över förutsättningarna att nätutbyggnad i några kommuner. Källa Nexia DA.
Studien redovisar ett index som är en sammanvägning av olika praktiska faktorer. Krångliga
regler, långa handläggningstider, hinder och höga avgifter försvårar utbyggnaden. Linköping och
Västerås är exempel på kommuner som har betydligt högre tillgång på bra bredband än
Eskilstuna och Jönköping. Det beror på att man i både Linköping och Västerås i många år varit
aktiva inom detta område och förutom att investera i eget stadsnät har man en välkomnande och
öppen attityd till de kommersiella aktörernas investeringar, vilket tabellen ovan visar. Rätt
hanterat behöver det inte finnas något motsatsförhållande mellan egna offentliga investeringar i
stadsnät och attraktivitet för kommersiella investeringar.
För att ytterligare öka intresset att investera i Sörmland kan kommunerna dra nytta av varandra.
Genom mer likformade villkor för att investera och en samlad dialog med marknadsaktörerna
underlättas förutsättningarna för investeringar. Här har regionförbundet och länsstyrelsen en
viktig roll att bistå kommunerna och samordna dialogen med marknadsaktörerna
Bredbandssamordnare
Som tidigare beskrivits möter investerare kommunerna ur många olika perspektiv exempelvis
strategisk partner, som tillståndsgivare och fastighetsägare. Detta innebär många olika
beröringspunkter inom den kommunala organisationen. Det är inte unikt för den här typen av
investeringar utan gäller även i många andra fall, därför finns näringslivskontoren i
17
kommunerna. Denna funktion är lika viktig för att stimulera investeringarna i bredband som för
andra investeringar från kommersiella aktörer i kommunen. En kommunal
bredbandssamordnare har här en viktig funktion som sammanhållande för marknadsaktörernas
kontakter med kommunen. I en kontinuerlig dialog med marknadsaktörerna kan möjligheter och
hinder identifieras. Utöver att hjälpa marknadsaktörerna i kontakter med kommunen har även
bredbandssamordnaren ofta en viktig roll att driva det interna arbetet med bredbandsfrågor
inom den kommunala organisationen.
Idag är bredbandssamordnare organisatoriskt placerade på olika funktioner i regionens
kommuner. Bredbandssamordnaren bör vara placerad på eller ha ett nära samarbete med
näringslivskontoret. Placering på kommunalägt stadsnät bör undvikas eftersom möjligheterna
agera oberoende och trovärdigt i förhållande till konkurrenter är begränsade. Det är exempelvis
inte möjligt att trovärdigt föra diskussioner om strategiskt samarbete eller utbyggnadsplaner för
fiber respektive trådlös infrastruktur.
Viktiga arbetsuppgifter för bredbandssamordnaren:
Underlätta och vägleda investerare i infrastruktur i kontakter med kommunen.
Identifiera behovet av mobil och fast bredbandsinfrastruktur i kommunen för offentlig
verksamhet, privatpersoner och företag.
Kartlägga tillgång till mobil och fast bredbandsinfrastruktur och ha dialog med
infrastrukturägare om utbyggnad och investeringar.
Samordna kontakter med andra kommuner, regionförbundet och länsstyrelsen.
Bygga bredband – nationell nivå
Utöver bra grundförutsättningar kräver bredbandsutbyggnaden betydande investeringar i både
trådlös och fast bredbandsinfrastruktur för att möta efterfrågan.
Finansiering av bredbandsutbyggnad
Årligen investeras drygt nio miljarder kronor på den svenska marknaden för elektronisk
kommunikation. Det motsvarar cirka 15 procent av slutkundsintäkterna på marknaden. De totala
investeringsbeloppet har varit relativt konstant under många år. Däremot varierar vilka aktörer
samt i vilken infrastruktur och till vilka tjänster som investeringarna går till. I dagsläget och för
de närmaste åren har de kommersiella aktörerna extra fokus på nyetablering av fiber till
enfamiljshus i tätort samt förtätning av antalet basstationer i mobilnäten. Den bidragsfinansierade
utbyggnaden har fokus på byanätsprojekt i glesbygd.
18
Årliga investeringar i miljarder kronor
12
10
8
6
4
2
0
2010
2011
2012
2013
2014
Investeringar i mobilnät
Investeringar i fastnät - marknadens aktörer
Investeringar i fastnät - stadsnät
Investeringar i fastnät - stöd
Investeringar i fast och mobil infrastruktur under perioden 2010-2014. Källa: A-focus
Diagrammet ovan visar de totala investeringarna under de senaste fem åren, vilka i genomsnitt
har legat på cirka 9,2 miljarder. Marknadens kommersiella aktörer står för 80 procent, stadsnäten
för 15 procent och olika former av stöd för 5 procent. Det visar betydelsen av att som region
attrahera investeringarna från de kommersiella aktörerna, varav Telia är den största.
Ett antal olika uppskattningar har gjorts av vilka investeringar som krävs för att nå de nationella
målen om bredbandsutbyggnad. Eftersom de nationella målen inte omfattar utbyggnad av
trådlöst bredband omfattar uppskattningarna bara utbyggnaden av bredband för att täcka in
permanentboende och arbetsställen.
Under år 2014 genomförde EY (Ernst & Young) en undersökning initierad av
IT&Telekomföretagen, Skanova, Svenska Stadsnätsföreningen (SSNf) och Sveriges Kommuner &
Landsting (SKL). För att nå de nationella målen uppskattades att ytterligare 50 miljarder kronor
behöver investeras i accessnätsfiber. I tillägg till dessa investeringar i accessnätet tillkommer även
vissa investeringar exempelvis fiber mellan olika byar och samhällen. Beräkningarna visar att
kostnaderna succesivt ökar för att nå de sista procenten av befolkningen och arbetsställena.
19
Investeringar i acessnätsfiber
29 mdkr
40 mdkr
54-60 mdkr
Ca 45 mdkr
56% med 100 Mb/s (fiber och
kabel-TV enlig PTS, 2013)
Genomförda investeringar
> 80 %
> 90%
Nära 100%
Framtida investeringar
Framtida investeringar i fiber för att nå olika delar av befolkningen i Sverige, EY 23 juni 2014
Vi kan konstatera att med nuvarande investeringsnivåer är det en utmaning att möta efterfrågan
av fast bredbandsinfrastruktur. Förutom detta krävs även omfattande investeringar i trådlös
infrastruktur som bedöms behöva ökas från nuvarande årliga nivå på drygt tre miljarder kronor.
Investeringar kommer i största utsträckning att, direkt eller indirekt, finansieras via användarnas
efterfrågan och betalningsvilja. I kontakter med marknadsaktörerna säger de sig märka en ökad
betalningsvilja för fiberaccess vilket kan underlätta utbyggnaden. För Sörmland är det viktigt att
skapa bra grundförutsättningar för investeringar och föra en aktiv dialog med marknadens
aktörer för att attrahera nödvändigt investeringskapital till regionen.
Även med en stark efterfrågan kommer områden med höga kostnader och anslutning av
betalningssvaga användare vara en utmaning. Utöver marknadsaktörernas investeringar har
genom åren olika offentliga stöd tilldelats via exempelvis kommunala investeringar,
landsbygdsprogrammet, strukturfonder, PTS och kanalisationsstöd. För tidsperioden 2014 - 2020
finns 3,25 miljarder kronor avsatta i landsbygdsprogrammet för utbyggnad av bredband på
landsbygden. Däremot omfattar strukturfondsmedel i Östra Mellansverige där Sörmland ingår
inte bredband för perioden 2014 - 2020. Utöver EU eller statliga medel kommer det utifrån lokala
förutsättningar även finnas behov av kommunala investeringsmedel för att stötta utbyggnaden
av bredband. Vilka medel som finns att söka från vilken myndighet och för vilket ändamål har
varierat över tiden. Det är därför viktigt att hålla sig informerad om dessa medel och att ha
beredskap för kommunal medfinansiering när så behövs.
20
Bygga bredband – lokal nivå
Förutom att skapa goda grundförutsättningar kan vi vara mer eller mindre aktivt involverade i
utbyggnaden av bredband. Det kan ta sig många olika former med allt ifrån att investera och
driva ett eget kommunalt stadsnät till att aktivt stötta byalagsnät eller att ingå samarbetsavtal
med en eller flera operatörer. De kommuner och regioner som tar ett aktivt intresse i
bredbandsfrågan även på denna nivå är också dom som har bäst fast och mobilt bredband i
landet. Vår ambition är att bli en av dom.
Som tidigare konstaterats krävs en kontinuerlig dialog med marknadsaktörerna för att skapa bra
grundförutsättningar för utbyggnad. Utbyggnadsplaner för mobil och fast bredband bör vara en
del av dialogen för att även identifiera områden där det kommersiella underlaget är svagt och
kommersiell utbyggnad uteblir. Länsstyrelsen har här med stöd av kommunerna en viktig roll att
prioritera och tilldela de stödmedel som finns i landsbygdsprogrammet.
De kommuner som investerat och byggt kommunala stadsnät bör utnyttja dessa investeringar för
att bidra till konkurrens, utbyggnad av mobil infrastruktur och utbyggnad i kommersiellt svaga
områden.
Särskilt om trådlöst bredband
Under senare år har det i flera kommuner aktualiserats om kommunen själv eller i samarbete
med andra ska erbjuda WiFi på allmän plats. I vissa fall erbjuds uppkoppling gratis. Idag finns
kommersiella aktörer som erbjuder trådlösaccess via mobilnät och WiFi varför kommunen måste
genomföra en noggrann analys innan en eventuell utbyggnad av WiFi. Hur kommunen väljer att
agera kan variera stort. Allt från att kommunen upplåter plats för accesspunkter på kommunala
fastigheter, tillhandahåller fiber access till accesspunkter, investerar i accesspunkter till att
kommunen erbjuder gratis access till internet. Innan ett beslut om att satsa på WiFi måste
kommunen analysera om en satsning står i strid med i första hand kommunallagen,
statsstödsreglerna eller konkurrenslagens regler om offentlig säljverksamhet. Några frågor som
behöver besvaras och analyseras i förhållande till lagstiftningen.
Syftet, varför ska WiFi erbjudas?
Hur ser den lokala marknaden ut? Finns risk för snedvridning av konkurrensen?
Hur ska tjänsten realiseras? Upphandling eller uppdrag till stadsnät?
Hur ska tjänsten finansieras?
21
I Helsingborg har WiFi erbjudits gratis i kommunens lokaler och utomhus i de centrala delarna
av Helsingborg. I oktober 2014 påbörjade Konkurrensverket en förstudie för att undersöka om
kommunens agerande står i strid med konkurrenslagens regler om offentlig säljverksamhet.
Sammanfattningsvis innebär den ökade efterfrågan från användarna ett stort fokus på utbyggnad
av fiber och trådlös infrastruktur under de närmaste åren.
6 Vem gör vad
Som beskrivits tidigare är en förutsättning för att nå visionen om ett digitalt Sörmland att
samarbetet mellan de olika inblandade fungerar bra. Eftersom arbetet är långsiktigt krävs en
öppen dialog om åtgärder och kontinuerliga förbättringar.
6.1
Sörmlands kommuner
Kommunerna har en viktig roll för en positiv utveckling. Eftersom förutsättningarna varierar
mellan regionens kommuner både i nuvarande tillgång till infrastruktur och förutsättningar för
utbyggnad är det av stor vikt att kommunerna tar ställning och dokumenterar hur kommunen
ska stödja den regionala strategin. Vilka mål och konkreta aktiviteter krävs i den egna
kommunen? Ställningstagande, mål och aktiviteter bör dokumenteras i en kommunal
bredbandsstrategi. Eftersom efterfrågan utvecklas och behov förändras krävs en återkommande
utvärdering av status, mål och aktiviteter för att nå visionen om ett digitalt Sörmland.
För att attrahera investeringar behöver kommunerna kontinuerligt, i dialog med investerare och
andra kommuner, arbeta med att minska ekonomiska och administrativa hinder för utbyggnaden
av alla former av fast och trådlös bredbandsinfrastruktur. Villkoren för utbyggnad ska vara
tydliga och icke diskriminerande. Harmoniserade villkor och processer innebär att investerare
kan värdera investeringar i hela Sörmland snarare än i enskilda kommuner. Genom samarbete
mellan kommunerna under regionförbundets ledning kan kommunerna verka för att
harmonisera villkor för utbyggnad.
Redan idag pågår samverkan mellan kommuner för att gemensamt hitta lösningar för utbyggnad
i gränstrakter mellan kommunerna. En samverkan som bör fortsätta och systematiseras.
22
Sammanfattningsvis ansvarar kommunerna för att:
ta ställning och dokumentera hur kommunen ska stödja den regionala strategin, mål och
aktiviteter i en kommunal bredbandsstrategi. Återkommande utvärdera om kommunens
agerande strävar mot regionens vision om ett digitalt Sörmland.
arbeta aktivt för att minska ekonomiska och administrativa hinder för utbyggnaden av alla
former av fast och trådlös bredbandsinfrastruktur.
ha tydliga och icke diskriminerande villkor och regelverk som påverkar offentliga och
privata aktörers utbyggnad av bredbandsinfrastruktur.
verka för att i regionen harmonisera villkor för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur.
ha en bredbandssamordnare med arbetsuppgifter och organisatorisk placering enligt
strategin.
medverka i en regional samordningsgrupp med uppdrag att bereda och förankra
strategiska bredbandsfrågor i regionen och fungera som kompetensresurs i regionen.
6.2
Som tidigare konstaterat är samverkan en viktig faktor för att lyckas med strategin. Samverkan
krävs både för beslutsfattande och operativt arbete. Regionförbundet har här en viktig uppgift att
bistå kommunerna i deras arbete och facilitera den regionala samverkansgruppen för
bredbandssamordnare i regionen.
Sörmland har stor samverkan och utbyte med närliggande regioner. På liknande sätt som
samverkan inom regionen bidrar till att attrahera investeringsmedel och underlätta utbyggnad
bör samverkan även sökas med närliggande regioner för att dra nytta av varandras
ansträngningar. Samverkan bör även sökas för att undersöka förutsättningarna för utbyggnad i
gränstrakter mellan regionerna.
Regionförbundet ansvarar för att tillsammans med kommunerna och länsstyrelsen följa upp
utvecklingen i regionen i förhållande till bredbandsstrategin. Se nedan om uppföljning av
strategin. Initiativ ska tas till nya mål och aktiviteter för att nå visionen om ett digitalt Sörmland.
Uppföljningen av strategin och förslag till åtgärder redovisas för regionförbundets styrelse.
Sammanfattningsvis ansvarar regionförbundet för att:
ha bredbandssamordnare och sakkunskap i frågor som rör utbyggnaden av bredband.
leda regionala samverkansgruppen för bredband.
årligen följa upp utvecklingen i regionen
vid behov föreslå nya mål och aktiviteter för att uppfylla bredbandsstrategin.
23
ansvara för kontakter och samordna dialogen med närliggande regioner.
6.3
Länsstyrelsen
I likhet med regionförbundet har länsstyrelsen en viktig roll att bistå kommunerna med kunskap
och facilitera samverkan. Länsstyrelsen har också ett viktigt ansvar för tilldelning av stödmedel
ur landsbygdsprogrammet för utbyggnad av bredband. Under perioden 2014 - 2020 finns cirka
110 miljoner kronor i stödmedel för Sörmland. För att underlätta ansökningar av bidrag arbetar
länsstyrelsen med att sprida kunskap om villkoren för stödmedel och prioritera tilldelning av
medel där de utifrån den regionala strategin ger maximal effekt.
Redan idag har länsstyrelsen en dialog med flertalet marknadsaktörer och bör samordna dialogen
inom regionen för att både föra dialog om investeringsplaner och strategiska samarbeten. I
dialogen med marknadsaktörerna är det rimligt att kräva att varje aktör har en samordnare för
sina aktiviteter i Sörmland.
För att både framhålla potentialen i att investera i Sörmland och försöka säkerställa att eventuella
regionala särintressen tillvaratas bör länsstyrelsen medverka i nationella forum för
bredbandsfrågor.
Sammanfattningsvis ansvarar länsstyrelsen för att:
ha bredbandssamordnare och sakkunskap i frågor som rör utbyggnaden av bredband.
samordna och leda dialogen med marknadens aktörer.
tydliggöra regelverket för att effektivisera ansökningsprocessen av nationella stödmedel.
tillsammans med regionen prioritera tilldelning av stödmedel för bredbandsutbyggnad för
att maximera effekten i förhållande till den regionala strategin.
medverka och positionera Sörmland i nationella forum för bredbandsfrågor.
bedriva strategiskt arbete inom ramen för Digital Agenda.
24
6.4
Aktiviteter
De huvudaktiviteter som initialt behöver vidtas under 2015 redovisas nedan.
Aktivitet
Kommun
Beslut om bredbandsstrategi
Region
Länsstyrelsen
X
X
Beslut om att stödja den regionala strategin,
mål och aktiviteter i en kommunal
bredbandsstrategi
X
Erbjuder
processtöd
Tillsätter bredbandssamordnare och etablerar
regional samordningsgrupp
X
X
Kartläggning av villkor för utbyggnad av mobil
och fast bredband
Bidrar med
underlag
X
Tydliggör villkor och prioriterar stödmedel för
bredband
Bistår
X
Bistår
Bistår
X
Bidrar med
underlag
X
Bidrar med
underlag
Strukturerar dialog med marknadsaktörer
Årlig uppföljning av strategin
6.5
X
Uppföljning
Att återkommande följa upp strategin är av stor betydelse för att identifiera vilka åtgärder som
krävs för att nå visionen. Eftersom visionen tar utgångspunkt i användarperspektivet är det
viktigt att uppföljningen tar sin utgångspunkt från användaren. För att identifiera åtgärder bör
även grundförutsättningar och utbyggnad följas upp.
Användarperspektivet
En återkommande kvalitativ undersökning varje eller vartannat år som riktar sig till ett
urval av användare i länet som består av privatpersoner, företag och offentlig verksamhet.
Undersökningen ska primärt försöka identifiera hur användare i regionen upplever
tillgången och efterfrågan på bredband.
Kvantitativ uppföljning av bredbandstillgången. Årligen samlar PTS och .SE in uppgifter
om tillgången till bredband och kapacitet. Uppgifterna sammanställs och presenteras av
regionförbundet.
Grundförutsättningar och utbyggnad
Uppföljning av förutsättningar för utbyggnad och investeringar i bredband. Utvärdering
görs genom enkät till kommuner och ägare av mobil respektive fast
25
bredbandsinfrastruktur i regionen. Resultatet sammanställs i ett index. (Jämför med Nexias
undersökning åt Telenor)
Uppföljning
Exempel på frågor till kommuner
Tillåts inplacering av basstationer i kommunalt ägda fastigheter?
Hyra för inplacering av basstationer?
Finns en kommunal strategi för utbyggnad av trådlös bredbandsinfrastruktur?
Handläggningstid angående bygglov för basstationer?
Har kommunen process för samförläggning av infrastruktur?
Återställningskrav för grävtillstånd?
Tillåts microtrenching?
Handläggningstid för grävtillstånd?
Tillhandahåller kommunalt stadsnät svartfiber?
Uppföljning
Exempel på frågor till ägare av bredbandsinfrastruktur
Finns gemensam kontaktperson för kommuner, regionförbund och länsstyrelse i
Sörmland?
Ange på en skala 1-10 hur enkla Sörmlands olika kommuner är att arbeta med?
Är den politiska inriktningen i bredbandsfrågorna i kommunerna kända?
Ange på en skala 1-10 hur enkla länsstyrelsen respektive regionförbundet är att arbeta
med för utbyggnad av bredband?
Kommer ni för respektive kommun att öka eller minska era investeringar inför
kommande år i jämförelse med nuvarande investeringsnivå?
26
Blad 1 (7)
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2015-08-19
Dnr KS.2012.3
Anmälan av delegationsbeslut
Redovisning av delegationsbeslut godkänns
Sammanfattning
Kommunstyrelsen har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och
tjänstemän enligt en av kommunstyrelsen antagen delegationsordning. Dessa
beslut skall redovisas till kommunstyrelsen. Redovisningen innebär inte att
kommunstyrelsen får ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot står
det kommunstyrelsen fritt att återkalla lämnad delegation.
Beslut:
Beslutsfattare
Beslutsdatum
Maria Malmberg
Punkt i
del.
Ordn
Beslutets innehåll i korthet
Beslutet
hittas
B.9
Godkännande att provfiska
vid Beten
Castor
2015-04-20
Maria Malmberg
B.9
2015-05-20
Katarina Haddon
Susanna Shaibu
Maria Malmberg
Catharina
Fredriksson
Göran Bernhardsson
Göran Bernhardsson
Henny Larsson
Maria Malmberg
Maria Malmberg
Maria Malmberg
Titti Kendall
2015-05-04
2015-05-25
2015-05-26
2015-05-26
D.3
A.11
B.9
B.6
Arrende jakt vid Aspa 2:3
Anställningsavtal Maggie
Eriksson/Tran
Beslut om avslag på begäran
att lämna ut allmän handling
Fiskerättsavtal Ålö, Lilla o
Stora Trässö
Tomträttsavtal, Ingenjören 6
2015-05-27
C.11
Omplacering lån 45 mkr
2015-05-27
C.11
Tecknande av ränteswap
Anställningsavtal
personalkonsult Petra Hedin
2015-05-05
2015-05-28
2015-05-29
2015-05-29
2015-03-20
Titti Kendall
D.3
B.4
B.4
B.4
D5
D5
2015-03-20
Köp av Stjärnholm 5:17
Köp av Stjärnholm 5:18
Köp av Gutefåret 4
Anställningsavtal
usk Tigist Ariko
Anställningsavtal USK
Abhimanyu Bhardwaj
Utdragsbestyrkande
Kustbostäder
Personalakt
Castor
Kustbostäder
Kustbostäder
Ekonomi
Ekonomi
Personalakt
Fastighetsregister
Fastighetsregister
Fastighetsregister
Personalakt
Personalakt
Blad 2
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
Titti Kendall
Titti Kendall
Titti Kendall
Titti Kendall
Titti Kendall
Titti Kendall
Titti Kendall
Titti Kendall
Titti Kendall
Titti Kendall
2015-08-19
2015-03-20
2015-03-20
2015-03-31
2015-03-20
2015-04-22
2015-03-20
2015-03-20
2015-03-20
2015-03-20
D5
D5
D3
D5
D5
D5
D5
D5
D5
D5
Linda Bergman
Anneli Eriksson
Anställningsavtal vb
Sandra Edqvist
Matilda Engdahl
Björn Fridolfsson
Heidi Hansdotter
Kamal Hayann
Linda Ljungkvist
Michaela Nilsson
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Marta Carlsson
2015-05-12
B.12
Javid Naseri
Neena Rani
Mikaela Roos
Maria-Therese Skarp
Anställnigsavtal vb
Jenny Svalberg
Sandra Wallin
Anställningsavtal Lena
Lundin ec projekt
Anställningsavtal Cecilia
Rasmussen ec Sjötången
Ändringsbeslut BAB 2015-010
Marta Carlsson
2015-05-12
B.12
Bifall 2015-055
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-05-05
B.12
Bifall2015-069
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-05-19
B.12
Ändringsbeslut BAB 2015-070
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-05-05
B.12
Bifall 2015-075
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-05-07
B.12
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-05-25
B.12
Avslag 2015-076
Bifall 2015-077
Marta Carlsson
2015-05-19
B.12
Bifall 2015-078
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-05-18
B.12
Bifall 2015-079
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-05-12
B.12
Bifall 2015-080
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-05-19
B.12
Bifall 2015-081
BAB-diariet
Titti Kendall
Titti Kendall
Titti Kendall
Titti Kendall
Titti Kendall
Iréne Bengtsson
Titti Kendall
2015-03-20
2015-03-20
2015-03-31
2015-03-23
2015-03-20
2014-09-24
2015-05-01
2015-05-06
D5
D3
D5
D3
D5
D5
D3
Utdragsbestyrkande
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
BAB-diariet
BAB-diariet
Blad 3
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2015-08-19
Marta Carlsson
2015-05-18
B.12
Bifall 2015-082
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-05-18
B.12
Bifall 2015-083
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-05-18
B.12
Bifall 2015-084
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-05-18
B.12
Bifall 2015-085
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-05-19
B.12
Bifall 2015-086
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-05-26
B.12
Bifall 2015-087
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-05-28
B.12
Bifall 2015-088
BAB-diariet
D:5
Anställningsavtal usk
Shurooq Nsaif
Personalakt
B.8
Bifall till borrning Ox. hamn
Anställningsavtal informatör
Elin Glanell
Anställningsavtal
skoladministratör Anna
Grenryd
Anställningsavtal skolkurator
Anna-Lena Eriksson
Anställningsavtal
skolsköterska
Eva Johansson
Anställningsavtal lärare
Jenny Ravne
Anställningsavtal
specialpedagog
Maria Carlfjord
Sofia Zetterlund
Nermina Asic
Pernilla Andersson
Anställnigsavtal USK Sanna
Leidebrand
Anställningsavtal UN Hans
Obrelius
Anställningsavtal UN
Christina Rhen Ponce
Anställningsavtal UN Sanna
Nornberg
Anställningsavtal UN Marie
Timan
Uppsägning på den
anställdes egna initiativ UN
Christina Rhen Ponce
Anställningsavtal UN Alon
Kurzbaum
Anställningsavtal UN Ulf
Nyström
Castor
Gunilla Schånberg
2015-06-04
Maria Malmberg
2015-06-05
Conny Zetterlund
D.3
2015-06-04
Göran Forss
D.3
2015-03-27
Göran Forss
2015-04-07
Göran Forss
D.3
D.3
2015-04-24
Göran Forss
2015-03-27
Göran Forss
D.3
D.3
2015-04-13
Göran Forss
Titti Kendall
Titti Kendall
Titti Kendall
Charlotte Bergstedt
Charlotte Bergstedt
Charlotte Bergstedt
Charlotte Bergstedt
2015-05-25
D.3
2015-06-01
2015-05-18
2015-08-17
2015-01-07
2015-01-12
2015-02-23
2015-02-23
Charlotte Bergstedt
D.3
D.3
D.3
D.3
D.7
2015-03-01
Charlotte Bergstedt
Charlotte Bergstedt
2015-03-02
2015-05-11
D.3
D.3
Utdragsbestyrkande
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Blad 4
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
Charlotte Johansson
2015-08-19
2015-06-11
Castor
B.8
Samverkan och
medfinansiering kring ”Visor
vid vattnet”
Förordnande av
kommunchef under
semesterperiod
Avsiktsförklaring. Samverkan
avs arbetslösa unga
Sven Malmberg
Maria Rasmussen
Fornvård Stjärnholm 5:37
Charlotte Johansson
2015-06-23
Catharina
Fredriksson
Pia Karell
Pia Karell
Maria Malmberg
2015-06-25
2015-06-23
2015-06-24
2015-06-25
A.6
D.3
D.3
Castor
castor
Personalakt
Personalakt
Castor
Marta Carlsson
2015-06-02
B.12
Bifall 2015-089
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-06-02
B.12
Bifall 2015-090
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-06-09
B.12
Bifall 2015-091
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-06-02
B.12
Bifall 2015-092
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-06-02
B.12
Bifall 2015-093
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-06-03
B.12
Bifall 2015-094
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-06-04
B.12
Bifall 2015-095
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-06-04
B.12
Bifall 2015-096
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-06-25
B.12
Bifall 2015-097
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-06-08
B.12
Bifall 2015-098
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-06-08
B.12
Bifall 2015-099
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-06-16
B.12
Bifall 2015-100
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-06-09
B.12
Bifall 2015-101
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-06-10
B.12
Bifall 2015-103
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-06-18
B.12
Delvis bifall 2015-104
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-06-18
B.12
Bifall 2015-105
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-06-18
B.12
Bifall 2015-106
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-06-23
B.12
Bifall 2015-108
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-06-18
B.12
Bifall 2015-109
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-06-18
B.12
Bifall 2015-110
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-06-18
B.12
Bifall 2015-111
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-06-24
B.12
Bifall 2015-113
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-06-23
B.12
Bifall 2015-114
BAB-diariet
Räddningschef,
Sörmlandskustens
räddningstjänst
E.1
2015-07-07
Castor
Beviljat 2015-06-23
Utdragsbestyrkande
Blad 5
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2015-08-19
Maria Malmberg
B.8
2015-07-07
Yttrande ang nätkonssession
där hamnen köper
Vattenfalls elledning
Castor
Marta Carlsson
2015-07-07
B.12
Ändringsbeslut 2015-081
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-07-01
B.12
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-07-17
B.12
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-07-01
B.12
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-07-01
B.12
Bifall 2015-112
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-07-01
B.12
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-07-01
B.12
Bifall 2015-116
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-07-06
B.12
Bifall 2015-119
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-07-03
B.12
Bifall 2015-120
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-07-06
B.12
Bifall 2015-121
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-07-06
B.12
Bifall 2015-122
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-07-06
B.12
Bifall 2015-123
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-07-14
B.12
Bifall 2015-126
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-07-15
B.12
Bifall 2015-127
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-07-15
B.12
Bifall 2015-128
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-07-15
B.12
Bifall 2015-129
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-07-16
B.12
Bifall 2015-130
BAB-diariet
Marta Carlsson
2015-07-17
B.12
Bifall 2015-131
Anställningsavtal VOF LiseLotte Rådstam
Anställningsavtal VOF Petra
Shahin
Bifall 2015-132
BAB-diariet
Bifall 2015-133
Samverkan och
medfinansiering konsert
Jogersö
Anställningsavtal David
Karlsson vik turistansvarig
Anställningsavtal UN Marie
Thorén
Anställningsavtal UN Hans
Obrelius
Anställningsavtal UN Hajan
Ballan
Katarina Eklund
Anställningsavtal UN Peter
Carlfjord
BAB-diariet
Katarina Haddon
Katarina Haddon
2015-06-17
2015-07-20
D.3
D.3
Marta Carlsson
2015-07-20
B.12
Marta Carlsson
2015-07-22
B.12
Charlotte Johansson
2015-07-28
Conny Zetterlund
2015-06-16
Marta Carlsson
2015-08-05
Charlotte Bergstedt
Charlotte Bergstedt
Charlotte Bergstedt
Charlotte Bergstedt
Charlotte Bergstedt
2015-08-11
2015-08-13
2015-06-13
2015-08-11
2015-08-11
D.3
B.12
D.3
D.5
D.3
D.3
D.3
Utdragsbestyrkande
Personalakt
Personalakt
BAB-diariet
Castor
Personalakt
BAB-diariet
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Blad 6
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
Charlotte Bergstedt
Charlotte Bergstedt
Charlotte Bergstedt
Charlotte Bergstedt
Charlotte Bergstedt
Charlotte Bergstedt
2015-08-19
2015-06-19
2015-08-12
2015-08-12
2015-08-13
2016-01-07
2015-08-13
Charlotte Bergstedt
D.3
D.3
D.3
D.3
D.3
D.3
D.7
2015-06-25
Charlotte Bergstedt
D.7
2015-02-12
Charlotte Bergstedt
D.7
2015-04-07
Charlotte Bergstedt
D.7
2015-06-15
Maria Malmberg
B.8
2015-08-13
Catharina
Fredriksson
Catharina
Fredriksson
A.6
2015-08-12
2015-08-12
A.6
Anställningsavtal UN Dennis
Jansson, vik
Anställningsavtal UN Maria
Lennander, vik
Joachim Michelitsch
Anställningsavtal UN Amar
Ridzic
Anställningsavtal UN Anna
Rodrick Cengic
Anställningsavtal UN Anders
Östlund
Uppsägning på den
anställdes egnas initiativ UN
Jeanette Backman
Uppsägning på den
Christina Eriksson
Uppsägning på den
Pether Johansson
Uppsägning på den
Veronica Syversen
Beslut om tillfällig
användning av kommunens
mark i samband med
Maraton SM i kanot
Remiss av
Handlingsprogram
(KS.2014.122)
Remiss av räddningsplan
(KS.2015.97)
Utdragsbestyrkande
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Personalakt
Castor
Castor
Castor
Blad 7
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2015-08-19
Delgivningar
Redovisade delgivningar läggs till handlingarna.
Delges:
Protokoll 2015-03-27
Nyköpings- Oxelösunds överförmyndarnämnd
Protokollsutdrag ÖFN § 7 2015-04-20 Månadsrapport/verksamhetsuppföljning
februari 2015
Protokollsutdrag ÖFN § 8 2015-04-20 Uppföljning av internkontrollplan år 2014
Protokollsutdrag ÖFN § 9 2015-04-20 Vidtagna åtgärder på Nyköpings Oxelösunds
överförmyndarnämnd efter inspektionsrapport 2014-10-23, Länsstyrelsen i
Stockholm
Protokollsutdrag ÖFN § 11 2015-04-20 Inrättande av budgetgrupp för NyköpingsOxelösunds överförmyndarnämnd perioden 2015-2018
Kommunfullmäktige Nyköpings kommun
Protokollsutdrag KF § 134 2015-05-12 Uttalande för revisorerna samt
revisionsberättelse rörande granskning av Nyköpings kommuns räkenskaper och
förvaltning för år 2014
Protokollsutdrag KF § 176 2015-06-09 Revisionsberättelse Nyköpings Oxelösunds
Vattenverksförbund 2014
Protokollsutdrag KF § 177 2015-06-09 Godkännande av 2014 års redovisning för
Nyköping-Oxelösunds Vattenverksförbund
Nyköping- Östgötalänken AB
Miljö-och klimatrådet, Södermanlands län
Avsiktsförklaring för samarbete och genomförande av åtgärdsprogram för
Södermanlands miljö
Förab
Bolagstämmoprotokoll 2015-05-13
Direktionen för Nyköping/Oxelösunds vattenverksförbund
Protokollsutdrag NOVF § 28 2015-05-21 Information och diskussion om förslag till
budget 2016
Länsstyrelserna, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen
Informations- och prognosbrev- Många söker skydd i Europa men färre än väntat
når Sverige
Utdragsbestyrkande
1(1)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Susanna Shaibu
0155-381 14
Datum
Dnr
2015-07-01
KS.2015.70
Kommunstyrelsen
Begäran om ansvarsfrihet för regionstyrelsen
Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige
Regionstyrelsen beviljas ansvarsfrihet för år 2014.
2. Sammanfattning
Regionförbundet Sörmlands revisorer har granskat regionförbundets verksamhet och
bokslut för år 2014. Revisorerna föreslår att årsredovisningen ska godkännas och att
regionstyrelsens ledamöter ska beviljas ansvarsfrihet.
.
Beslutsunderlag
Årsredovisning 2014
Revisionsberättelse
Charlotte Johansson
Kommunchef
Susanna Shaibu
Kanslichef
Beslut till:
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
1(1)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Susanna Shaibu
0155-381 14
Datum
Dnr
2015-07-01
KS.2015.68
Kommunstyrelsen
Årsredovisning och ansvarsfrihet för samordningsförbundet
RAR 2014
1. Årsredovisning godkänns.
2. Styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014.
3. Sammanfattning
Revisorerna har granskat årsredovisningen 2014 för Samordningsförbundet RAR. De
tillstyrker att förbundets årsredovisning godkänns och att styrelsens ledamöter beviljas
ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014.
Beslutsunderlag
Granskningsrapport
Charlotte Johansson
Kommunchef
Susanna Shaibu
Kanslichef
Beslut till:
Samordningsförbundet RAR
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
1(2)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Magnus Pettersson
Datum
Dnr
2015-08-10
KS.2015.66
Kommunstyrelsen
Fastställande av 2016 års budget för samordningsförbundet
RAR i Sörmland
Godkänna förslaget till budget för samordningsförbundet RAR för 2016.
Oxelösunds andel av budget 2016 146 479 kr inarbetas i detaljbudgeten inom Vård och
Omsorgsnämndens budget för 2016
2. Sammanfattning
Samordningsförbundet bjöd den 18 mars 2015 in till ett medlemsmöte för att diskutera
förbundets verksamhet och ekonomi samt framtida inriktning och budget.
Samordningsförbundets budget har sedan starten 2005 varit 15 mkr med undantaget
2010 och 2011 då budgeten var 13 mkr eftersom staten minskade sin tilldelning under
dessa år.
Medlemsmötets uppfattning var en oförändrad budget för 2016 skulle gälla. Oxelösund
stödjer denna uppfattning. Det skulle betyda att kostnaden för Oxelösunds del skulle bli
enligt nedanstående tabell.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
2(2)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-08-10
Charlotte Johansson
Kommunchef
Beslut till:
Samordningsförbundet RAR (FK)
Vård och Omsorgsnämnden (FÅ)
Magnus Pettersson
Ekonomichef
KS.2015.66
1(1)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Datum
Dnr
2015-07-01
KS.2015.67
Kommunstyrelsen
Susanna Shaibu
0155-381 14
Årsredovisning och ansvarsfrihet 2014 för Sörmlands
Kollektivtrafikmyndighet
1. Årsredovisning godkänns.
2. Direktionens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014.
2. Sammanfattning
Revisorerna har granskat årsredovisningen 2014 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet.
De tillstyrker att myndighetens årsredovisning godkänns och att direktionens ledamöter
beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014.
Beslutsunderlag
Charlotte Johansson
Kommunchef
Susanna Shaibu
Kanslichef
Beslut till:
Sörmlands kollektivtrafikmyndighet
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
1(1)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Datum
Dnr
2015-08-06
KS.2015.96
Kommunstyrelsen
Björn Selim
Förslag till namnbyte och förändring av reglementet för
Kommunens handikappråd
Godkänna namnbytet och förändringen av reglementet för kommunens handikappråd
2. Sammanfattning
I samband med starten för rådets arbete för det nya verksamhetsåret aktualiserades
frågan om namnbyte och en förändring av reglementet. Två principer har varit ledande i
de diskussioner som förts, den första att anpassa namnet till ett mer modernt språkbruk
och det andra att vitalisera rådets arbete. Det nya namnet som rådet önskar anta är
Kommunens råd för funktionsnedsättningsfrågor (KRFF) och det nya arbetssättet är
inrättandet av ett arbetsutskott som består dels av representanter från
kommunstyrelsen och dels av representanter från de anslutna föreningarna. I övrigt
består förändringarna av ett tydliggörande av representationen och redaktionella
förändringar.
Inspiration har till stor del hämtats från motsvarande råd hos Landstinget Sörmland.
Såväl namnet som konstruktionen med ett arbetsutskott är konkreta exempel på
inflytandet.
En bred diskussion har först skett emellan de ansluta föreningarna som i sin vilja att
modernisera språkbruket valt att döpa om sitt egna gemensamma samarbetsorgan från
handikappkommittén till funktionsnedsättningskommittén.
Inrättandet av ett arbetsutskott har skett och arbetet upplevs fungera väl. Det förslag till
förändringar i reglementet som finns har i väntan på beslut ifrån Kommunfullmäktige
genomförts på prov för att inte tappa den vitalisering av arbetet som var en av de
ledande principerna.
Beslutsunderlag
Förslag till nytt reglemente KRFF
Reglemente för KHR
Charlotte Johansson
Kommunchef
Björn Selim
Nämndsekreterare
Beslut till:
Kommunfullmäktige (för åtgärd)
Kommunens handikappråd (för kännedom)
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
OXELÖSUNDS KOMMUNS
FÖRFATTNINGSSAMLING
Reglemente kommunens råd
för funktionsnedsättningsfrågor
Dnr
KS 289/99
Reviderat
1 (2)
Gäller från
2001-01-01
2015-06-11
REGLEMENTE FÖR KOMMUNENS RÅD FÖR FUNKTIONSNEDSÄTTNINGSFRÅGOR
§1
Kommunens råd för funktionsnedsättningsfrågor (KRFF) är ett organ för samråd och ömsesidig
information mellan kommunen och företrädare för organisationer som arbetar med
funktionsnedsättningsfrågor och är verksamma i kommunen.
§2
KRFF är en remissinstans. Organisationerna som arbetar med funktionsnedsättningsfrågor ges genom
rådet möjlighet att till kommunen lämna synpunkter i ett tidigt skede av olika beslutsprocesser i
ärenden, som har betydelse för människor med funktionsnedsättning. KRFF har ej beslutsfunktion.
§3
KRFF är organisatoriskt knuten till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen utser bland sina politiker två
ordinarie ledamöter, varav en ordförande och en vice ordförande samt två ersättare för dessa.
De organisationer i Oxelösund-Nyköping som arbetar med funktionsnedsättningsfrågor
utser en ordinarie ledamot och en ersättare som sina representanter i rådet. Dessa skall
vara bosatta i Oxelösund.
Ledamöter (och ersättare) väljs för en period om 4 år. Mandatperioden räknas från 1
januari året efter det har varit val i kommunfullmäktige. Organisationerna som arbetar
med funktionsnedsättningsfrågor skall genom Funktionsnedsättningskommittén lämna in
namn på sina representanter i KRFF till kommunstyrelsen snarast möjligt året efter valåret.
På motsvarande sätt anmäles byte av ledamot och ersättare till KRFF under löpande
mandatperiod.
OXELÖSUNDS KOMMUNS
Reglemente kommunens råd
för funktionshindersfrågor
Dnr
KS 289/99
Reviderat
2 (2)
Gäller från
2001-01-01
2015-06-11
§4
KRFF sammanträder fyra gånger per år. Vid behov kallas till extra sammanträde. Skriftlig kallelse samt
föredragningslista utsändes till rådets ledamöter senast en vecka före sammanträdet.
Protokoll förs vid sammanträden i KRFF. Protokollet justeras av ordföranden och en av rådet utsedd
ledamot från organisationerna som arbetar med funktionsnedsättningsfrågor.
Sekreterare utses av kommunen.
Protokollet publiceras på kommunens hemsida.
Ersättare har närvaro och yttranderätt.
§5
KRFF har knutet till sig ett arbetsutskott för att förbereda frågor inför varje ordinarie sammanträde.
Arbetsutskottet består av 3 ledamöter där ordföranden i KRFF fungerar som sammankallande. Utöver
ordföranden ingår ordföranden och sekreteraren från funktionsnedsättningskommittén.
§6
Till i rådet tjänstgörande representanter, som är utsedda av Funktionsnedsättningskommittén, utgår
reseersättning enligt av kommunfullmäktige fastställda regler. I förekommande fall kan ersättning
utgå för förlorad arbetsförtjänst.
Funktionsnedsättningskommitténs utskick ombesörjs och bekostas av kommunen. Kommunen
upplåter sammanträdesrum kostnadsfritt för kommitténs sammanträden.
OXELÖSUNDS KOMMUNS
Reglemente handikapprådet
Dnr
Gäller från
KS 289/99
2001-01-01
1 (2)
2.S
REGLEMENTE FÖR KOMMUNALA HANDIKAPPRÅDET
§1
Kommunens handikappråd (KHR) är ett organ för samråd och ömsesidig information mellan
kommunen och företrädare för handikapporganisationer verksamma i kommunen.
§2
KHR är en remissinstans. Handikapporganisationerna ges genom rådet möjlighet att till
kommunen lämna synpunkter i ett tidigt skede av olika beslutsprocesser i ärenden, som har
betydelse för människor med funktionshinder. KHR har ej beslutsfunktion.
§3
KHR är organisatoriskt knuten till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen utser bland sina
politiker två ordinarie ledamöter, varav en ordförande och en vice ordförande samt två
ersättare för dessa.
Handikapporganisationerna utser genom Handikappkommittén sina representanter i rådet.
Representanterna består av 9 ledamöter och 9 ersättare. Ledamöterna och ersättarna skall vara
bosatta i Oxelösund.
Ledamöter (och ersättare) väljs för en period om 4 år. Mandatperioden räknar från 1 januari
året efter det har varit val i kommunfullmäktige. Handikapporganisationerna skall genom
Handikappkommittén lämna in namn på sina representanter i KHR till kommunstyrelsen
snarast möjligt året efter valåret. På motsvarande sätt anmäles byte av ledamot och ersättare
till KHR under löpande mandatperiod.
§4
KHR sammanträder fyra gånger per år. Vid behov kallas till extra sammanträde. Skriftlig
kallelse samt föredragningslista utsändes till rådets ledamöter senast två veckor före
sammanträdet.
Protokoll förs vid sammanträden i KHR. Protokollet justeras av ordföranden och en av rådet
utsedd ledamot från handikapporganisationerna.
Sekreterare utses av kommunen.
Protokollet tillställs KHR:s ledamöter och ersättare samt till samtliga nämnder i kommunen
för kännedom.
OXELÖSUNDS KOMMUNS
Reglemente handikapprådet
Dnr
Gäller från
KS 289/99
2001-01-01
2 (2)
2.S
§5
Till i rådet tjänstgörande representanter, som är utsedda av handikapporganisationerna, utgår
reseersättning enligt av kommunfullmäktige fastställda regler. I förekommande fall kan
ersättning utgå för förlorad arbetsförtjänst.
Handikappkommitténs utskick ombesörjs och bekostas av kommunen.
Kommunen upplåter sammanträdesrum kostnadsfritt för kommitténs sammanträden.
1(2)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Datum
Dnr
2015-07-15
KS.2014.162
Kommunstyrelsen
Henny Larsson
Fördelning av medel för prioriterade grupper i Löneöversyn
2015
Godkänna omfördelning av 665 tkr enligt nedan:
Kommunstyrelsen
Utbildningsnämnden
Vård- och omsorgsnämnden
Kultur- och fritidsnämnden
37 tkr
284 tkr
334 tkr
10 tkr
och att finansiera detta genom minskning av anslaget för prioriterade grupper med 665
tkr.
2. Sammanfattning
2015-02-18 fattade Kommunfullmäktige beslut om en korrigering av budget avseende
nivåer för löneökningar i löneöversyn 2015. Beslutet var att avsätta 2,7% för
löneökningar baserat på lönekriterier samt 0,2% för löneökningar för prioriterade grupper.
2,7% fördelades direkt ut i respektive nämnds budget medan resterande 0,2% låg kvar
på finansförvaltningen. Dessa medel bör fördelas ut till berörda budgetansvariga
nämnder och chefer så att de får kompensation för gjorda löneökningar till prioriterade
grupper.
3. Ärendet
3.1 Ärendets beredning
2015-02-18 fattade Kommunfullmäktige beslut om en korrigering av budget avseende
nivåer för löneökningar i löneöversyn 2015. Beslutet var att avsätta 2,7% för löneökningar
baserat på lönekriterier samt 0,2% för löneökningar för prioriterade grupper. 2,7%
fördelades direkt ut i respektive nämnds budget medan resterande 0,2% låg kvar på
finansförvaltningen. Fördelningen av dessa 0,2% kan ses i tabellen nedan och en
omfördelning i budgeten bör göras för att berörda budgetansvariga nämnder och chefer
får kompensation för gjorda löneökningar för de prioriterade grupperna.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
2(2)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-07-15
3.2 Fördelning av medel för prioriterade grupper
Nämnd
KS
UN
UN
UN
UN
UN
VoN
VoN
VoF
VoF
VoF
VoF
VoF
VoF
VoF
VoF
VoF
VoF
VoF
VoF
VoF
KFN
Totalt
Ansvar
Påslag per månad
inkl. PO
Per 9 mån
231000
3 000
4 154
37 384
552000
10 800
14 954
134 583
563200
3 500
4 846
43 615
563400
1 500
2 077
18 692
581500
1 000
1 385
12 461
581501
6 000
8 308
74 768
624000
2 000
2 769
24 923
627000
3 500
4 846
43 615
631100
2 700
3 738
33 646
631200
2 049
2 837
25 533
631300
3 720
5 151
46 356
632200
2 100
2 908
26 169
632300
400
554
4 985
633000
800
1 108
9 969
635200
1 000
1 385
12 461
635500
300
415
3 738
637200
500
692
6 231
637300
500
692
6 231
638100
5 500
7 615
68 538
638300
1 000
1 385
12 461
641200
700
969
8 723
800100
800
1 108
9 969
53 369
73 895
665 052
Charlotte Johansson
Kommunchef
Beslut till:
Kommunchef (FK)
Personalchef (FK)
Ekonomichef (FÅ)
Henny Larsson
Personalchef
KS.2014.162
2015-07-09
Kommunstyrelsen
Integrationsplan - Att möta nyanlända i Oxelösund
1. Integrationsplan – Att möta nyanlända i Oxelösund, del 1antas.
2. Uppdra till nämnderna och kommunbolagen att ta fram
Integrationsplan – åtgärdsplan, del 2. Arbetet sa ske samordnat.
2. Bakgrund och sammanfattning
Kommunstyrelsen beslutade 2014-11-05 att ge kommunchefen i uppdrag att ta fram en
kommunövergripande integrationsplan för att underlätta integrationen för nyanlända i Oxelösunds
kommun.
Kommunstyrelsen har godkänt förslag till Integrationsplan och beslutat remittera det till samtliga
nämnder och till kommunbolagen för synpunkter senast den 1 augusti 2015.
Integrationsplanen ska kompletteras med en del 2 i form av en åtgärdsplan. Åtgärdsplanen ska
innehålla konkreta aktiviteter inom områden som är viktiga för de nyanlända. Åtgärdsplanen
arbetas förslagsvis fram av en arbetsgrupp med representanter från kommunens förvaltningar och
bolagen. Integrationsplanen med åtgärder och aktiviteter ska implementeras i kommunens alla
förvaltningar och i kommunbolagen.
Synpunkter har kommit in från vård- och omsorgsnämnden, utbildningsnämnden, kultur och
fritidsnämnden och miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Nämnderna ställer sig positiva till
förslaget. De redovisar ett antal synpunkter i sina svar. Dessa synpunkter är av en sådan karaktär
att de inte motiverar någon ändring i planen del 1. Däremot kommer synpunkterna att tas med i det
kommande arbetet med Integrationsplan – åtgärdsplan, del 2.
Beslutsunderlag
Förslag till Integrationsplan – Att möta nyanlända i Oxelösund, del 1
Remissyttrandena
Beslut till:
Alla nämnder och kommunbolagen, för åtgärd
Integrationsplan – Att möta
nyanlända i Oxelösund
Del 1
Dokumenttyp
Övrig plan
Fastställd av
Dokumentansvarig
Dokumentinformation
Övrig plan – Integrationsplan – Att möta nyanlända i Oxelösund
Beslutsdatum
2015-xx-xx
Reviderat
Förvaring
Castor
Dnr
xx.2015.xx
Datum
2015-xx-xx
Arbete
Bostad
Mötesplats
En väg in
Utbildning
Praktik
Hälsa
2 (3)
3 (3)
Datum
2015-xx-xx
Bakgrund
övergripande integrationsplan för att underlätta integrationen för nyanlända i Oxelösunds
kommun. Oxelösunds kommuns verksamheter styrs via vision och mål. Kommunen har
fem kommunmål som hela koncernen gemensamt ansvarar för att uppnå. Kommunen ser
ett behov av att införa vision och strävansmål för att möta nyanlända i Oxelösund.
Vision
Alla nyanlända i Oxelösund ska kunna utvecklas optimalt utifrån sina förutsättningar.
Alla ska känna sig delaktiga, behövda och ha möjlighet att behålla sin identitet och skapa
sig ett bra liv.
Mål
I Oxelösund arbetar vi för ökad integration 1 så att minst 50 procent av alla nyanlända har
egen försörjning inom etableringsperioden 2
Integrationsplan
Kartläggning
Arbetet har skett tillsammans med nyanlända för att ta fram nyanländas behov. Tre
grupper med nyanlända som varit bosatta olika lång tid i Oxelösund har fått svara på
frågan: ”Vad är viktigt för dig för att få ett bra liv i Sverige?” Svaren är utgångspunkten för
integrationsplanen och åtgärdsplanen.
Analys
Styrgrupp, arbetsgupp och referensgrupp har deltagit i analysarbetet och med att ta fram
integrationsplanen. Styrgruppen består av Vård- och omsorgs chef och Utbildningschef. I
arbetsgruppen ingår representanter från kommunens förvaltningar och kommunbolagen.
Referensgruppen är ett befintligt nätverk för att samverka och säkerställa en helhetssyn
kring de nyanländas situation i Oxelösund. Nätverket representerar kommun,
myndigheter och frivilliga organisationer.
Genomförande
Integrationsplanen ska genomföras i kommunens alla förvaltningar och i
kommunbolagen. Aktiviteter
Integrationsplanen kompletteras med en del 2 i form av en åtgärdsplan. Åtgärdsplanen
innehåller konkreta aktiviteter inom områden som är viktiga för de nyanlända.
Integrationsplanen med åtgärder och aktiviteter ska implementeras i kommunens alla
förvaltningar och i kommunbolagen.
Uppföljning
Integrationsplanens aktiviteter prioriteras i alla kommunens förvaltningar och i
kommunbolagen. Uppföljning sker löpande i delårs- och helårsrapporter utifrån
kommunens fem mål. Målet ”I Oxelösund arbetar vi för ökad integration så att minst 50
procent av alla nyanlända har egen försörjning inom etableringsperioden” föreslås som
ett område i kommande genomlysning av kommunens verksamheter.
1(2)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
Camilla Norrgård Sundberg
Datum
Dnr
2015-05-12
MSN.2015.24
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden
Yttrande över remiss: Kommunövergripande integrationsplan
1. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut
Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut
Nämnden ställer sig positiv till ”Integrationsplan – Att möta nyanlända i Oxelösund Del 1”.
2. Sammanfattning
övergripande integrationsplan för att underlätta integrationen för nyanlända i Oxelösunds
kommun. Kommunen ser ett behov av att införa vision och strävansmål för att möta
nyanlända i Oxelösund.
Integrationsplanen ska kompletteras med en del 2 i form av en åtgärdsplan.
Åtgärdsplanen ska innehålla konkreta aktiviteter inom områden som är viktiga för de
nyanlända. Integrationsplanen med åtgärder och aktiviteter ska implementeras i
kommunens alla förvaltningar och i kommunbolagen.
3 Ärendets beredning
Kommunstyrelsen har godkänt förslaget och remitterat det till samtliga nämnder.
4 Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutsförslaget
Det är bra att kommunen tar fram en Integrationsplan och alla behöver hjälpa till för att få
integrationen i samhället att fungera på ett bra sätt.
Synpunkter från Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
-
-
Målet är att minst 50 % av alla nyanlända har egen försörjning inom
etableringsperioden (2 år). Tänker man sig då personer i arbetsför ålder samt ett
antal barn?
Det är inte otänkbart att det bland de nyanlända finns både barn och vuxna med
olika former av funktionsnedsättning. Möjlighet till bostadsanpassning är begränsad
i samband med byte av bostad, kommer de som nyanlända till Oxelösund så byter
de bostad. Behovet ska också vara bestående eller långvarigt (hur lång blir
vistelsen i Oxelösund?).
Viktigt att tänka på när de erbjuds bostad i vår kommun är att de hushåll som har
någon familjemedlem med funktionsnedsättning får en lämplig bostad med hänsyn
till funktionsnedsättningen.
Alla på förvaltningen kan påverkas när det gäller att ställa upp med handledning till
praktikanter. Finns det mål om hur kommunen ska arbeta med t.ex. praktikplatser?
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
2(2)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-05-12
MSN.2015.24
-
Beroende av vad som står i åtgärdsplanen kommer både plan och bygg påverkas
om det ska byggas nya bostäder för att möta ett ökat behov.
-
I del 2 av beslutet från KS står det att när planen antagits ska den kompletteras
med verksamheternas åtgärdsplaner. Är detta något som varje förvaltning ska ta
fram eller vilka verksamheter syftar man på? Kommer det i så fall att finnas någon
mall för detta?
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse
Sammanträdesprotokoll från KS §66
Integrationsplan – Att möta nyanlända i Oxelösund, del 1
Elisabeth Bäckman Steninger
Förvaltningschef
Beslut till:
Ks (FÅ)
Camilla Norrgård Sundberg
Miljöstrateg
Blad 13 (19)
Sammanträdesdatum
2015-06-11
Kfn §43
Dnr KFN.2015.31
Remittering av kommunövergripande integrationsplan
Kultur- och fritidsnämndens beslut
Godkänna remissförslaget och att resultatet av diskussionen får gälla som
remissyttrande
Sammanfattning
Kommunstyrelsen beslutade att ge kommunchefen i uppdrag att ta fram ett
förslag till integrationsplan. Förslaget presenterades och integrationsplanen
beslutades att skickas på remiss till nämnderna. Nämnderna föreslås ge
synpunkter på integrationsplanen senast den 1 augusti 2015.
Beslutsunderlag
Remissvar integrationsplan 2015 tj.sk..docx
Integrationsplan remissversion.docx
Protokoll 2015-04-22 - Ks § 66.docx
Dagens sammanträde
Conny Zetterlund föredrar ärendet.
Följande är reslutatet av diskussionen;
Böcker på nyanländas hemspråk ska finnas på biblioteket. Kommunens ansvar
enligt bibliotekslagen. Gäller alla åldrar. Samverkan med skolbiblioteken.
Nyanlända ska hitta möjligheter att delta i föreningars verksamheter. Gäller för
barn unga och vuxna.
Behov av mötesplatser finns för att kunna upptäcka och utveckla kontakter mellan
människor och kulturer. Projekt och aktiviteter behöver genomföras
Koordinaten behöver böcker för språkstudier för nyanlända.
Fler datorer behövs på Koordinaten för studier och för information om hemsländer.
Nationaldagen – en del av nationaldagen ska uppmärksamma nyanlända och
skapa möjligheter till möten. Göra extra satsningar på nationaldagen.
Ökat samarbete inom kommunen, göra samarbetsprojekt.
Utdragsbestyrkande
Blad 14
Sammanträdesdatum
2015-06-11
Använda musik, teater, mat mm som teman för möten mellan människor.
Framskrivet förslag
Godkänna remissförslaget
Förslag
Ordföranden föreslår att reslutatet av diskussionen får gälla som remissyttrande
Beslutsgång
Ordförande frågar om framskrivet förslag och finner att nämnden beslutar enligt
förslaget
Ordföranden frågar om eget tillägssförslag och finner att nämnden beslutar enligt
eget förslag
______
Beslut till:
Kommunstyrelsen (för åtgärd)
Kultur- och fritidschefen (för kännedom)
Utdragsbestyrkande
Blad 16 (22)
Sammanträdesdatum
Utbildningsnämnden
Un §40
2015-06-04
Dnr UN.2015.32
Utbildningsnämndens beslut
Anta remissvar daterat 2015-05-26
Sammanfattning
Utbildningsnämnden har på uppdrag av kommunstyrelsen tagit fram ett remissvar
till en kommunövergripande integrationsplan. Syftet med den är att presentera
konkreta förslag och åtgärder om hur kommunen kan arbeta för att så snabbt som
möjligt etablera nyanlända svenskar i samhället.
Utbildningsnämnden har i sitt remissvar lämnat synpunkter på ett antal
utvecklingsområden och förtydliganden i planen. Utöver redaktionella ändringar
önskar utbildningsnämnden ytterligare förtydliganden för bland annat vilka som
ska anses tillhöra målgruppen nyanlända. Utbildningsnämnden anser också att
integrationsplanen ska ha ett tydligare barn- och ungdomsperspektiv samt
utveckla konkreta åtgärdsprogram som skapar förutsättningar för att arbeta mot
planens mål utifrån skolans verksamhetsområde
Beslutsunderlag
Remissvar integrationsplan Utbildningsnämnden
Integrationsplan remissversion.docx
Protokoll 2015-04-22 - Ks § 66.docx
Tjänsteskrivelse Remissvar integrationsplan Utbildningsnämnden
Dagens sammanträde
Goran Cengic föredrar ärendet
______
Beslut till:
Utdragsbestyrkande
Remissvar
Datum
2015-05-26
1(1)
Dnr
UN.2015.32
Utbildningsförvaltningen
Goran Cengic
[email protected]
Utbildningsnämnden gör bedömningen att det behövs en väl förankrad integrationsplan i
kommunen för att på bästa sätt kunna möta utmaningarna som kommunen står inför.
Utbildningsförvaltningens enheter möter dagligen utmaningarna som uppstår ur
segregation och annan integrationsproblematik för nyanlända i Sverige. En förutsättning är
att integrationsplanen i sina åtgärder tar hänsyn till ett interkulturellt perspektiv som är
välkomnande för alla nya invånare. Det är viktigt att bemöta problematiken med den
strukturella segregeringen som finns i kommunen för att kunna fortsätta en positiv
utveckling.
Utbildningsnämnden anser att integrationsplanen behöver förtydligas på ett antal punkter.

Målgruppen nyanlända behöver definieras ytterligare då det finns olika typer av
nyanlända med olika behov t.ex. de som har eller inte har permanent
uppehållstillstånd.

Ett förtydligande av innebörden av egen försörjning behövs.

Utbildningsnämnden anser att man under rubriken ”Genomförande” bör lägga till att
nämnderna skall ges förutsättningar att arbeta med integrationsplanen istället för
formuleringen som råder.

Det saknas ett utpräglat barn- och ungdomsperspektiv som syftar till att sätta in
tidiga insatser i skolorna. Tidiga insatser i skolan har visat sig vara ett
kostnadseffektivt sätt att hantera långsiktig problematik.

En sista punkt som bör förändras är formuleringen ”Barn och ungdomar brukar lära
sig det nya språket snabbt”, detta är en olycklig formulering som inte tar i hänsyn ett
barn- och ungdomsperspektiv på rätt sätt. En möjlig ändring av den formuleringen
kan lyda ”Med rätt stöd och förutsättningar kan barn och ungdomar utveckla sina
språkkunskaper”.
OXL2621 v 1.0 2007-03-13
Slutligen anser utbildningsnämnden att integrationsplanens omfattning ger indikationer på
att det behövs en samordnare för ett sådant stort kommunövergripande arbete. Kommunen
står inför en stor utmaning med integrationsarbetet och utbildningsnämnden vill gärna
poängtera att alla kostnader som uppstår i samband med det ska ses som en investering
för framtiden.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
1(3)
Tjänsteskrivelse
Björn Selim
Datum
Dnr
2015-04-20 08:53:59
KS.2015.56
Kommunstyrelsen
Riktlinjer för sponsring och samarbete hos Kultur- och fritid
Avslå Kultur- och fritidsnämndens förslag att:
1 Delegera till kultur- och fritidschefen att teckna sponsoravtal upp till 50.000 kr.
2 Revidera kultur- och fritidsnämndens delegationsförteckning
2. Sammanfattning
Det finns ett beslut fattat av Kultur- och fritidsnämnden angående den summa som
Kultur- och fritidschefen kan beslut om inom ramen för vidaredelegation som inte
överensstämmer med summa som anges i kommunens policy för sponsring och
samarbete.
Denna diskrepans kritiserades i den revisionsrapport ifrån Oxelösunds kommuns
revisorer som Kommunfullmäktige godkände med beslutet §45 KF 2015-05-12. Som en
följd av detta har ett arbetssätt utarbetats av Kommunstyrelseförvaltningen tillsammans
med Kultur- och fritidsförvaltningen som inte strider mot kommunens policy för sponsring
och samarbete.
Arbetssättet är att de sponsringsavtal som övergår den summan där Kultur- och
fritidschefen har rätten att besluta om med delegation formuleras om till att gälla under
förutsättning att Kultur- och fritidsnämnden fattar erforderligt beslut. Då det är
förhållandevis få sponsorsavtal det handlar om och eftersom många av parterna har
fungerat som sponsorer under fler år är uppfattningen att verksamheten inte kommer
påverkas negativt. Inga ingångna avtal har brutits. De redan ingångna avtal som strider
emot kommunens sponsring löper inte längre än till årets slut varför det föreslås att de får
löpa ut.
Med ovanstående förslag till beslut får Kultur- och fritidsnämnden förändra beslut §18
KFN 2015-03-19 för att inte strida mot kommunens policy. En möjlighet kan vara att
ompröva beslutet till förmån för det arbetssätt som idag används genom att etablera det
som en riktlinje.
I samband med att ett avtal om sponsring-, samarbets - eller reklamavtal ingås bör alltid
noga hänsyn tas till kommunens riktlinjer om muta och bestickning samt om
verksamhetens beskaffenhet är lämplig för etablerandet av ett avtal.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
2(3)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-04-20 08:53:59
KS.2015.56
Alternativt förslag till beslut;
Revidera policyn för sponsring och samarbete genom att höja summan för samtliga
förvaltningschefer kan besluta om inom ramen för vidaredelegation.
Med ovanstående förslag till beslut etableras ingen princip om att förändringen av
förvaltningschefen vidaredelegation prövas motiveras med hänsyn till en enskild
verksamhets behov eftersom förändringen kommer gälla samtliga.
4. Ärendet
Det finns ingen överhängande risk för att om avtal om sponsring, samarbete och
samarbete inte kan undertecknas vid förhandlingstillfället så faller avtalet. Detta eftersom
Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar med sponsring sedan 20 år tillbaka och har en god
kontakt med de sponsorer där summan är över den gräns som Kultur- och fritidschefen
kan besluta om med delegation. Värt att notera är att det finns i dagsläget ingen
begränsning på hur stor eller liten summa eller motprestation som krävs för ett giltigt avtal
utan en tillit till respektive parter att teckna ett så gynnsamt avtal som möjligt.
Sponsring är ett samarbete med olika parter som exempelvis andra kommuner,
studieförbund, företag, föreningar. Sponsring är något som genomförs regelbundet och ett
avtal om dess innehåll och omfattning skrivs. Kulturverksamheten för vuxna i Oxelösunds
kommuns regi med bl.a. konserter och kulturprogram finansieras helt genom intäkter och
främst sponsorer. Sponsorer kan vara årliga men också tillfälliga. Ungdomsverksamhet
har också vid vissa aktiviteter sponsorer. Beloppen när det gäller årssponsorer kan variera
beroende på vilka program som avses. Ett ingånget sponsoravtal bör dock skrivas under
snarast möjligt efter överenskommelsen, däremot finns det i dagsläget inget som hindrar
att avtalet träder i kraft efter erforderligt beslut av respektive nämnd.
Det var med tanke att underlätta arbetet med sponsring som Kultur- och fritidsnämnden
med beslut §18 KFN 2015-03-19 föreslog att öka det belopp som Kultur- och fritidschefen
få en vidaredelegation på från 10.000 kr till 50.000 kr. Beslut om avtal om sponsring fattas
i dagsläget vid det möte eller den förhandling som sker. I framtida förhandlingar om
sponsring finns en pedagogisk uppgift i att förklara varför avtalet inte direkt kan vara
gällande så att inte det får en negativ effekt på förhandlingarna. Ett framtida arbetssätt där
förhandlingarna anpassas tidsmässigt till nämndsammanträdena kan därför vara lämpligt.
4.1 Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutsförslaget
Begäran att delegera till Kultur- och fritidschefen att teckna sponsorsavtal upp till 50 000kr
och att revidera Kultur- och fritidsnämndens delegationsordning bör avslås med
motiveringen att de strider emot kommunens policy för sponsring och samarbete.
Kommunstyrelseförvaltningen har tillsammans med Kultur- och fritidsförvaltningen
utarbetat ett arbetssätt som löser den problematik som uppstått. En förändring i
arbetssättet och inställning till förhandlingarna om sponsorsavtal hos Kultur- och
fritidsförvaltningen har skett som en konsekvens.
Då det är förhållandevis få sponsorsavtal det handlar om som bryter emot riktlinjen för
sponsring och samarbete och eftersom många av parterna har fungerat som sponsorer
under fler år, är uppfattningen att verksamheten inom Kultur- och fritidsförvaltningen inte
kommer påverkas negativt vid ett avslag.
3(3)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-04-20 08:53:59
KS.2015.56
4.2 Koppling till andra beslut och mål
§ 18 KFN 2015-03-19
4.3 Barn- och ungdomsperspektiv
En minskning av kulturaktiviteter för barn och unga är inte aktuellt eftersom det är en
prioriterad verksamhet.
4.4
Konsekvenser
Det finns en överhängande risk att om avtal om sponsring och samarbete inte kan
undertecknas vid förhandlingstillfället utan måste avvakta beslut av berörd nämnd
antingen utgår avtalet i sin helhet eller anpassas till den beloppsnivå som möter
förvaltningschefens delegationsbefogenhet.
Den mest negativa tolkningen innebär att beloppet som kommer Kultur- och
fritidsverksamheten tillhanda minskas och den mest positiva tolkningen att är att den ökar.
Genom ett bifall till kommunstyrelseförvaltningens förslag etableras principen att
förändringar i kommunens policyer inte kan motiveras med hänsyn till verksamhetens
behov av en enskild förvaltningschef.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse daterad 2015-04-20
§ 18 KFN 2015-03-19
Riktlinjer för sponsring och samarbete ändrad delegation 2
Charlotte Johansson
Kommunchef
Beslut till:
Kommunfullmäktige (för åtgärd)
Kultur- och fritidsnämnden (för kännedom)
Kultur- och fritidschef (för kännedom)
Björn Selim
Nämndsekreterare
Blad 1 (1)
Sammanträdesdatum
2015-03-19
Kfn §18
Dnr KFN.2014.11
Riktlinjer för sponsring och samarbete
Kultur- och fritidsnämndens beslut
Kultur- och fritidsnämndens förslag till beslut i kommunfullmäktige:
Sammanfattning
Kommunfullmäktige har antagit riktlinjer för sponsring och samarbete
Kulturverksamheten finansieras till stor del av sponsorer. För att arbetet med
kulturprogram och administration ska fungera friktionsfritt föreslås att kultur- och
fritidschefen får en vidaredelegation på maximalt 50.000 kr. Kulturverksamheten i
Oxelösund har arbetat sedan drygt 20 år med sponsring. Samtliga verksamheter
inom kultur, fritid och turism arbetar med olika samarbeten och dessa regleras via
avtal.
Beslutsunderlag
riktlinjer_sponsring.pdf
Riktlinjer för sponsring och samarbete ändrad delegation 2.docx
______
Beslut till:
Kultur- och fritidschef (för kännedom)
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
1(3)
Datum
Beteckning
2015-03-03
Kultur- och fritidsförvaltningen
Koordinaten Järntorget 7-9
Conny Zetterlund
Telefon 0155-383 56, 070-397 08 42
[email protected]
Mall för tjänsteskrivelse (ärenderubrik)
1. Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till beslut
Kultur- och fritidsnämndens förslag till beslut i kommunfullmäktige:
2. Sammanfattning
Kommunfullmäktige har antagit riktlinjer för sponsring och samarbete
Kulturverksamheten finansieras till stor del av sponsorer. För att arbetet med
kulturprogram och administration ska fungera friktionsfritt föreslås att kultur- och
fritidschefen får en vidaredelegation på maximalt 50.000 kr. Kulturverksamheten
i Oxelösund har arbetat sedan drygt 20 år med sponsring. Samtliga
verksamheter inom kultur, fritid och turism arbetar med olika samarbeten och
dessa regleras via avtal.
3. Ärendet
Kommunfullmäktige har antagit riktlinjer för sponsring och samarbete.
Med sponsring avses ett avtalsförhållande till ömsesidig nytta, mellan en kommunal
verksamhet och en eller flera externa parter (sponsorer). Sponsorn lämnar ersättning i
form av kontanta medel, varor eller tjänster. Den kommunala verksamheten förbinder sig
som motprestation att exponera sponsors företagsnamn, varor eller tjänster.
Skatteverket har definierat kultursponsring. En direkt motprestation är nödvändig i annat
fall är det gåva. Skatteverket har som exempel på motprestation inträdesbiljetter, lokaler
exponering av varumärke eller företagsnamn.
Samarbete innebär att en kommunal verksamhet och samarbetspartnern har träffat en
överenskommelse om hur arbetsuppgifter och ansvar ska fördelas när aktiviteten ska
genomföras.
För både sponsring/partnerskap och samarbete gäller att skriftliga avtal träffas och att
objektivitetsprincipen och likabehandlingsprincipen beaktas. Ytterligare information
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
Tjänsteskrivelse
2(3)
Datum
Beteckning
2015-03-03
finns i bifogade ”Riktlinjer för sponsring och samarbete”.
Kultur och fritid arbetar med sponsring sedan 20 år tillbaka. Kontrakt har tecknats med
olika företag. Samarbete med olika parter som andra kommuner, studieförbund, företag,
föreningar genomförs regelbundet och avtal skrivs.
Kulturverksamheten med bl.a. konserter och kulturprogram finansieras helt genom
intäkter och främst sponsorer. Sponsorer kan vara årliga men också tillfälliga.
Ungdomsverksamhet har också vid vissa aktiviteter sponsorer. Beloppen när det gäller
årssponsorer kan variera upp till 50.000 kr beroende på vilka program som avses. Ett
ingånget sponsoravtal behöver skrivas under snarast möjligt efter överenskommelsen.
För att underlätta arbetet och för att kunna genomföra sponsoravtal behöver kultur- och
fritidschefen få en vidaredelegation på upp till 50.000 kr. Riktlinjerna fastställer att
kommunfullmäktige får vidaredelegera beslut om avtal upp till 10.000 kr. Utifrån
årssponsorer, enstaka sponsrade aktiviteter och kulturevenemang så behöver beloppet
ökas till 50.000 kr för att möjliggöra arbetet med sponsorer. Beslut om sponsorer
behöver fattas samtidigt som företagsbesöken görs.
Sponsoravtalen anmäls som delegation och delegationsförteckningen kompletteras med
beslutet. Samarbetsavtalen registreras i kommunens ärendesystem och
sponsringsavtalen registreras i kommunens avtalsdatabas.
4. Ärendets bakgrund
Kommunfullmäktige har fattat beslut om riktlinjer för sponsring och samarbete 2013-1030 Kultur- och fritidsnämnden fattade beslut om ovanstående vidaredelegering 2014-0212 § 9. Beslut behöver fattas av kommunfullmäktige. Kultur- och fritidsnämnden fattar
därför ett nytt förslag till beslut i kommunfullmäktige.
5. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutsförslaget
Kultur- och fritidschefen föreslår att vidaredelegationen genomförs och att det maximala
beloppet blir 50.000 kr. Kultur- och fritidsnämndens delegationsförteckning kompletteras
med beslutet.
6. Konsekvenser
 Ekonomi
Kulturprogrammen finansieras av sponsorer samt andra intäkter. Fritids och
ungdomsaktiviteter finansieras endast till viss del av sponsorer.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
Tjänsteskrivelse
Datum
3(3)
Beteckning
2015-03-03
Beslutsunderlag:
Tjänsteskrivelse, daterad 2015-03-03
Riktlinjer för sponsring och samarbete, antagna av kommunfullmäktige 2013-10-30
KFN 2014:9
Conny Zetterlund
Kultur- och fritidschef
Beslut till:
Kommunstyrelsen (FÅ)
Kultur- och fritidschefen (FK)
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
Tjänsteskrivelse
1(3)
Datum
Beteckning
2015-08-11
Charlotte Johansson
Telefon 0155-38 101, 070-567 10 88
[email protected]
Svar på motion om God, nyttig och klimatsmart mat i
förskolor och skolor samt inom vård och omsorg i Oxelösunds
kommun.
Motionen anses besvarad.
2. Sammanfattning
Folkpartiet har motionerat om att kommunen under 2015 ska ha ställt om matlagningen
inom kommunenes verksamheter så att den är Östersjövänlig vilket innebär, god och
hälsosam, ekologiskt odlad och helst från kretsloppsgårdar, mindre kött och mer
grönsaker och fullkorn, säsongsanpassad samt lokalt producerad.
Sammanfattningsvis konstateras härmed att motionen redan uppfylls genom att
kommunen serverar näringsriktig mat, fullmäktige har antagit Måltidspolicy samt
pågående livsmedelsupphandling.
3. Ärendet
Folkpartiet har i en motion undertecknad av Klas Lundbergh inkommen
2014-02-19 föreslagit att kommunen senast under budgetåret 2015 ska ha ställt om
matlagningen så att den så långt möjligt ska vara Östersjövänlig , dvs;

God och hälsosam

Ekologiskt odlad och helst från kretsloppsgårdar

Mindre kött och mer grönsaker och fullkorn

Säsongsanpassad

Lokalt producerad

Minskat svinn
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
Tjänsteskrivelse
2(3)
Datum
Beteckning
2015-08-11
4. Ärendets beredning
Under våren 2015 har en Måltidspolicy för samtliga kommunala verksamheter arbetats
fram i bred delaktighet mellan tjänstemän och politiker. Kommunfullmäktige beslutade
att anta Måltidspolicyn den 10/6 2015 §71.
I måltidspolicyn har fullmäktige fastlagt vilken inriktning som verksamheten ska arbeta
mot. Policyn ska under hösten 2015 kompletteras med riktlinjer och handlingsplan.
Måltidspolicyn ska integreras som en självklar del i kommunens löpande
kvalitetsuppföljning och utgör där en tydlig profil i hälsofrämjande arbete.
Kommunen tar ansvar för att erbjuda god och hälsosam mat genom att redan idag följa
de Nordiska näringsrekommendationerna och Livsmedelsverkets riktlinjer inom skola
och omsorg.
För förskola och skola rekommenderas idag på nationell nivå 25% ekologiskt odlade
livsmedel. Genom den pågående livsmedelsupphandlingen tillsammans med Nyköping,
Gnesta och Trosa beräknar vi att vi ska uppnå det nationella målet. Inom ramen för
nämnda upphandling är också målet att kunna köpa livsmedel från kretsloppsgårdar.
Mindre kött och mer grönsaker och fullkorn. Redan idag har flera vegetariska rätter
införts som huvudrätter framför allt i skolorna. Av Måltidspolicyn framgår också att
kommunen ska sträva efter att minska köttkonsumtionen och öka servering av
vegetariska rätter.
Säsongsanpassad. Måltiderna som serveras inom kommunens verksamheter innehåller
redan idag variationsrikt salladsbord anpassat efter säsong.
Lokalt producerad. I den pågående livsmedeslupphandlingen arbetar vi aktivt på att
teckna avtal med fler lokalt knutna producenter/bönder.
Minskat svinn. Kostenheten samarbetar med Oxelö Energi vad gäller minskat svinn
genom att t ex anordna tävlingar framför allt inom skolans verksamhet. En ständig dialog
förs mellan kostenheten och skolans ledningspersonal. På ett pedagogiskt sätt
medvetandegörs därmed eleverna samtidigt som svinnet minskar.
Sammanfattningsvis konstateras härmed att motionen redan uppfylls genom att
kommunen serverar näringsriktig mat, fullmäktige har antagit Måltidspolicy samt
pågående livsmedelsupphandling.
5. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutsförslaget
Kommunstyrelseförvaltningens bedömning är att intentionerna i motionen redan är
uppfyllda.
6. Äldreperspektiv
Beaktat i Måltidspolicyn.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
Tjänsteskrivelse
Datum
3(3)
Beteckning
2015-08-11
7. Barn- och ungdomsperspektiv
Beaktat i Måltidspolicyn.
Beslutsunderlag:
Antagen Måltidspolicy KF § ? 2015
Charlotte Johansson
Rita Saarimaa Kommunchef
Vik kostchef
Beslut till:
Kostchef (F.K.)
Kommunchef (F.K.)
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
Blad 1
Sammanträdesdatum
Kommunfullmäktige
Kf §14
2014-02-19
Dnr KS.2014.23
Motion: god, nyttig och klimatsmart mat inom skolan och vård- och
omsorg
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen överlämnas till Kommunstyrelsen för beredning.
Dagens sammanträde
Kommunfullmäktige medger att Klas Lundbergh (FP) lämnar följande motion:
”Det kommer den ena larmrapporten efter den andra om hur kosten påverkar
märmiskan. Vi blir det vi äter. Människor som är stillasittande löper särskild risk att
skadas av otillfredsställande kost.
Kommunen har ansvar får mat till de som många gånger inte kan bestämma själva
vad de ska äta och som därmed behöver det bästa skyddet, dvs. barn på förskolor
och i skolor samt gamla inom omsorgen.
Folkpartiet menar att den mat som serveras i kommunens olika delar ska vara av
sådant slag att matgästerna får kraft, energi och glädje och att matlagningen ska
vara miljö- och klimatsmart Södertälje kommun har gått före med ett förtjänstfullt
arbete och Södertälje kan säkert tjäna både som inspiratör och möjlighetsgörare .
Maten i omsorgen ska, så långt det är möjligt, vara Östersjövänlig, dvs.
• God och hälsosam
• Ekologiskt odlad och helst från kretsloppsgårdar
• Mindre kött och mer grönsaker och fullkorn
• Säsongsanpassad
• Lokalt producerad
• Minskat svinn
Folkpartiet anser att kommunen senast under budgetåret 2015 ska ha ställt om
matlagning mm enligt ovan. Ett underlag till budget för omställningen behöver tas
fram under våren 2014. Förhoppningsvis serveras redan idag sådan mat inom
kommunen att omställningen inte behöver bli särskilt omfattande.
”Det är allas vårt ansvar att överlämna en bra miljö till kommande generationer.
Ingen kan göra allt men alla kan göra något!" (citat Södertäljemodellen. Enskilda
avlopp i kretslopp)
_______
Utdragsbestyrkande
Sammanträdesdatum
Kommunfullmäktige
2014-02-19
Utdragsbestyrkande
Blad 2
Beskrivning
ÄrendeNr
Uppdrag
Uppdrag klart
Redovisning av besparingar på lokalkostnader
KS-2011-30
Återkomma med den del av redovisningen som avser den allmänna översynen
under hösten 2011
Återremiss Ksau 20 aug
Lägesrapport jan
2015
Jämställdhetsplan 2012-2015
Fonder för skador, säkerhet och
arbetsmiljö
Samverkan mellan Oxelösunds och
Nyköpings kommuner gällande
mät-, kart- och GIS-verksamhet
KS.2012.64
Vid nästa revidering ska planen utvidgas till att omfatta även andra områden
enligt diskrimineringslagens vidare tolkning av jämställdhetsbegreppet.
Kommunstyrelsen följer årligen upp ekonomi och beviljade ansökningar
Höst/vinter 2015
Mars 2016
Genomlysning av individ- och
familjeomsorgens (IFO) verksamhet
Avtal fastighetsförvaltning
KS.2012.139
KS.2012.63 Utredningen godkänns. En uppföljning av verksamheten bör ske och rapporteras Mars 2014
till kommunstyrelsen innan 2015 års utgång med avsikt att fungera som underlag Lägesrapport april
för en eventuell förändring av avtalet.
Mars 2015
Dec 2015
1.
Vårdoch
omsorgsnämndens
presidium
kallas
till
Kommunstyrelsens
KS.2013.63
Ks jan 2015
sammanträde i maj för att redogöra för hur arbetet fortskrider.
Juni 2015
2. Vård- och omsorgsnämndens presidium kallas till
Mars 2015
Kommunstyrelsens sammanträden i september och december
Maj 2015
2015 för att rapportera hur genomförandet av åtgärder fortskrider
och följs upp.
Sep 2015
3. Kommunchefen får i uppdrag, att i dialog med socialchefen,
Dec 2015
KS.2013.97
säkerställa att förutsättningar finns för att stötta och säkra arbetet
utifrån ett kommunövergripande perspektiv.
Ärendet återremitteras för att säkerställa att kommande fastighetsstrateg har
möjlighet att utvärdera och vid behov omförhandla avtalet.
Nya styrdokument för kommunala bolagen KS.2015.135 Uppdra till kommunchefen att i samråd med berörda
förvaltningar och bolag upprätta förslag till avtal för kommunuppdragen gällande
fastigheter och gata/park.
Investering i nytt lägerboende
KS.2012.145 1. Ge kommunstyrelsen i uppdrag att verkställa inköp och färdigställande av
Återgång av markköp i Gästhamnen
KS.2013.135 Ärendet återremitteras för att belysa hur konsekvenserna för hävning av
Ombyggnad av kök Peterslundsskolan
KS.2014.12
Framtidens förskola och skola
KS.2012.133 1. Nybyggnadsalternativet som förespråkas i utredningen daterad 2014-01-14
modul för lägerboende till en maximal kostnad av 1 600 tkr.
markköpet påverkar kommunen. KS 2014-03-12
Återrapportera till kommunstyrelsen i oktober 2014 om hur arbetet med
ombyggnation av kök på Peterslundsskolan genomförts
utreds ytterligare.
2. Ge kommunchefen i uppdrag att skicka ut en förfrågan om att ta in kostnaden
27 nov
6 november
Lägesrapport sep
2014
Mars 2015
Sep 2015
Maj 2014
Lägesrapport första
Ks 2015
Sep 2015
Dec 2014
Sep 2015
Mars 2015
Sep 2015
för genomförande av en markundersökning och förprojektering för en ny
förskola/skola. Baserad på utredning om förskolorna daterad 2014-01-14.
3. Ge kommunchefen i uppdrag att i samråd med Miljö- och Samhällsbyggnads
förvaltningen förbereda en detaljplaneprocess och att skicka ut en förfrågan för
att ta in kostnader för att ta driva denna process. Detaljplaneprocessen ska
omfatta Häggenområdet med omnejd.
4. Kommunchefen återkommer till kommunstyrelsen med kostnadsförslag senast
2014-05-31
1. Miljöstrategen får i uppdrag att tillsammans med kommunens förvaltningar ta
fram ett förslag till en miljö- och hållbarhetsplan för kommunen. Planen ska minst
uppfylla kraven som ställs för att kunna söka medlemskap i Sveriges
ekokommuner och ha tydliga och mätbara mål.
2. När miljö- och hållbarhetsplanen är antagen ska Oxelösunds kommun ta
ställning till ansökan om medlemskap i Sveriges ekokommuner.
3. Miljöstrategen får i uppdrag att utreda om kommunen bör införa ett
ledningssystem för hållbar utveckling och återkomma till Ks med denna utredning
och förslag till fortsättning.
Uppdra till kommunstyrelsen att vidare utreda frågan om eventuellt inrättande av
ett ungdomsråd.
Förändringarna utvärderas av kommunstyrelsen efter ett år och utvärderingen
rapporteras till kommunfullmäktige senast 2016-06-01.
Kommunens miljöarbete
KS.2014.33
Rapport från demokratiberedningen,
inklusive medborgardialog, öppna
sammanträden. e-förslag och
ungdomspanel
Översyn av kommunens uppdrag,
organisation och bemanning ur ett
långsiktigt perspektiv
KS.2014.58
KS.2014.106 Kommunchefen får i uppdrag att utreda konsekvenserna med organisatoriska
Maj 2015
Sep 2015
Handlingsprogram för en säkrare och
tryggare kommun
KS.2014.122 1. Inom ramen för samverkansavtalen mellan Oxelösunds och Nyköpings
Jan 2016
Granskning av upplåtelse och försäljning
av mark
KS.2014.110
Maj 2015
Sep 2015
Granskning av personalfunktionen
KS.2014.123
Två rätter på kommunens särskilda
boenden
KS.2013.118
förändringar vad anser inköp och upphandling och ev. samgående med Nyköping
eller andra kommuner.
kommuner, gällande skydd mot olyckor samt åtgärder inför och vid
extraordinära händelser, får Nyköpings kommun, Sörmlandskustens
räddningstjänst, i uppdrag att:
a) Utvärdera nuvarande handlingsprogram för en tryggare och säkrare kommun
som underlag för revideringen av detsamma.
b) Ta fram förslag till handlingsprogram för perioden 2016-2020
Uppdra till kommunchefen att ta fram riktlinjer för försäljning av mark till företag
samt att se över beloppsgränser i delegationsordningen för kommunstyrelsens
ordförande.
Uppdra till kommunchefen att i dialog med kommunstyrelsen ta fram en plan för
strategisk kompetensförsörjning.
Satsningen utvärderas under hösten 2015 och redovisas för kommunstyrelsen.
Första Ks 2015
Mars 2015
Lägesrapport Maj
2015
Maj 2016
April/maj 2016
Dec 2015
Q1 2016
Uppföljning av mål- och budget 2015
KS.2015.22
Uppdra till vård- och omsorgsnämnden att göra en handlingsplan för
att nå budget i balans och återkoppla till kommunstyrelsens nästa
sammanträde.
1. Handlingsplanen godkännes
2. Vård- och omsorgsnämnden får i uppdrag att komplettera ärendet med
prissatta åtgärder för att nå en budget i balans. Kompletteringarna
rapporteras vid ett extra arbetsutskott i juni månad
3. Vid varje Kommunstyrelse i höst skall Vård- och Omsorgsnämnden
återrapportera handlingsplanen.
Uppdrag att se över ägandet av
fastighetsbeståndet
KS.2015.50
1. Ge kommunchefen i uppdrag att göra en genomgång av kommunens
fastigheter för att ta utreda vilka vi skall satsa på vilka som skall
säljas/rivas eller annan åtgärd.
Maj 2015
9 sep
30 sep
28 okt
2 dec
Dec 2015
2. Utredningen skall redovisas senast december 2015 till Kommunstyrelsen
Kommunövergripande integrationsplan
KS.2014.138 1.
2.
Kommunstyrelsens balanslista 2015-09-09
Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslaget och remittera det till
samtliga nämnder och styrelser för synpunkter senast 1 augusti.
När planen antagits efter nämndernas synpunkter ska den kompletteras med
verksamheternas åtgärdsplaner.
Okt 2015

Nr DiarieNr Ärendemening Informationsärenden

Transcription

Similar documents

Inbjudan_SIOS_11nov2015

Regeringens avsedda fördelning av stöd till

Det globala klassrummet

Integrationsnytt november 2015

Beviljade ansökningar §37 plus 2014

Informationssida i Framtidsvalet

SOFI konferens

Språkintroduktionsprogrammet – organisation, undervisning och

Handlingar ärende 05