Språkhistoria och Grammatik

SPRÅKHISTORIA OCH
GRAMMATIK
Svenska VT-15
Åk 6-9
SPRÅK
Nästan alla levande varelser har ett språk.
 Detta krävs för att kunna kommunicera.
 Det kan vara kroppsspråk, alltså att man
använder kroppen för att visa vad man vill eller
menar.
 Eller det muntliga språket. Där vi med hjälp av
olika ljud formar ord.
 Språk är vårt ultimata sätt att få fram vad vi
tycker, känner och vill. Uttrycka känslor och
drömmar.
 Människans språk är det mest avancerade som
forskarna stött på.

ORD
Ord skulle inte finnas om vi inte kommit överens
om vilket ord som står för vad.
 Det hade också varit omöjligt att förstå varandra
om vi inte kommit överens om hur det ska låta.
 Till exempel: Om vi inte kommit överens om att
just stol ska kallas stol, kunde de ha fått ett helt
annat namn. Kanske öra?

SPRÅKFAMILJER
Alla språk härstammar från något som kallas
språkfamiljer.
 Alltså, språk som är ”släkt” med varandra.
 Svenskan härstammar från den indoeuropeiska
språkfamiljen. Denna familj är sedan uppdelad i
grenar. Svenska hamnar under germanska
språk.

INDOEUROPEISKA SPRÅKFAMILJEN
INDOEUROPEISKA SPRÅKFAMILJEN
SVENSK SPRÅKHISTORIA
Man kan dela in svenska språkets utveckling i 5
delar.
 1. Runsvenska. (800.e.kr.-1225)
 2. Fornsvenska. (1225-1526)
 3. Äldre nysvenska. (1526-1732)
 4. Yngre nysvenska. (1732-1906)
 5. Nusvenska (1906-)

RUNSVENSKA (800.E.KR.-1225)







För länge sedan pratade alla samma språk,
urgermanska.
Sedan splittrades språket och delades upp i olika
dialekter.
Det är vid denna splittring som runsvenska uppkom.
Runsvenska ör känd för sin skrift, så kallad runskrift.
Man har hittat ca 3000 runskrifter från denna tid i
Sverige.
I sten, berg och trä ristade man in berättelser från
krig och resor.
Tecknen som användes härstammar från Roms och
Greklands alfabet.
RUNSKRIFT
Runskrift kallas också futhark.
 Futhark skapades under de första århundradena
efter Jesus död.
 Futharken bestod först av 16 tecken.
 Senare utvecklades språket till 24 tecken.
 Dessa var de vanligaste: (Det kunde skilja)

RUNSKRIFT
Man skrev ofta tecknen i en slinga, eller format
som en drake eller orm.
 Det skiljer sig mycket från vårt sätt att skriva
idag.
 Vissa bokstäver finns inte ens med i futharken.
 Det kan också vara svårt att tyda, eftersom det
ljud vi har bestämt tillhör en bokstav, tillhör i
futharken en annan.

ÄLDRE URNORDISKA
YNGRE RUNRADEN (VIKINGATIDEN)
MEDELTIDA RUNOR
SKILLNADER

k-runan: även g
b-runan: även p
f-runan: även v
t-runan: även d
Andra viktiga förändringar var:
ai blev till e
Raisa > resa

Stain > sten
GRIPSHOLMSSTENEN
FORNSVENSKA(1225-1526)









Kom efter runsvenska.
När Sverige blev kristet ersattes runorna med
latinska bokstäver.
De första texterna skrivna på fornsvenska var
lagtexter.
Allra först kom en lista på västgötarnas lagar 1225.
Vid mitten av 1300-talet kom den första rikssvenska
lagboken "Magnus Erikssons landslag" (Magnus var
kung vid detta tillfälle).
Det fanns inga regler för hur man skulle stava.
Många ord från denna tid togs av grekiskan och
latinet.
De flesta hade med kristendomen att göra.
Till exempel: altare, biskop, klockare, kloster.
SKRIFTEN
Är inte lika svår att tyda som runsvenskan.
 De flesta bokstäver liknar de vi använder idag.
 Man införde fler vokaler för att göra det enklare
att läsa.
 Till exempel: fughl och sokn till foghel och soken.
 Formsystemet för ordböjningen förenklades, på
pluraländelserna "ar" och "ir" hade "r" börjat
falla bort.

TYSKA INFLUENSER










Under denna tid bosatte sig många människor från
Tyskland i Sverige särskilt i Stockholm och Göteborg.
De allra flesta var köpmän eller hantverkare.
De bildade ett förbund som kallas Hansan för tyska
köpmän.
Tyskan har därför påverkat vårt språk enormt.
Ex:
Titelord: t.ex. herra (Herr), fru (Frau), greve(Graf).
Handel: t.ex. köpa (kaufen), penning (Pfennig).
Yrken: t.ex. skomakare(Schuhmacher).
Varunamn: t.ex. frukt(Frucht), kryddor(Kräuter).
Byggnadskonst: t.ex. mur(Mauer), källare
(Keller), skräddare(Schneider)
ORDSPRÅK SKRIVET ÅR 1450
Medh lagh skal man land byggia.
 Nöd brythir lagh.
 Mange baekkia ok sma göra stora aa.
 Baetra aer thaeth thrae som boghis, aen thaeth
som bristir.
 Skogh hawir öron, ok mark hawir öghon.
 Man skal sla jaernith, tha thaeth aer heeth.
 Baetrae aer een fughil ij haende aen fyre i
skoghe.

ÄLDRE NYSVENSKA. (1526-1732)










Under denna tid (som också kopplas ihop med vasatiden och
stormaktstiden) lade grunden för det svenska riksskrift
språket. (alltså det officiella skriftliga språket i riket)
Saker som påverkade detta var tryckkonsten. Man kunde
alltså tillverka fler böcker.
Här började man använd ck istället för kk och även
bokstäverna å, ä och ö fick en egen plats.
De böcker man tryckte var religiösa.
Nya testamentet översattes för första gången 1526.
Gustav Vasa lät senare trycka hela bibeln i ca 2000 exemplar.
Nu fick folket ett gemensamt språk (det i bibeln).
Gudstjänsterna började också hållas på svenska.
Dock var det fortfarande en uppdelning på språket mellan
vardagslivet och kyrkan.
Gustav Vasas bibel fanns kvar till ca 1917 (med vissa
ändringar).
SPRÅKFÖRÄNDRINGAR
Under äldre nysvenskans tid låg Sverige ofta i
krig.
 Under kriget mot Tyskland tog Sverige många
militära begrepp som låneord. Ex: Korpral,
marsch och soldat.
 Frankrike var ett land som var mycket populärt i
denna tid. Landet stod för kultur och rikedom.
Sverige fick därifrån ord som parfym och
karamell.
