C-uppsats Johanna Johansson

Transcription

C-uppsats Johanna Johansson
Johanna Johansson
Miljörelaterad skepsis och förnekelse– en studie
angående skillnader mellan mäns och kvinnors
hanterande och uppfattande av miljöproblem
Environmental skepticism and denial
– a study concerning differences between men’s
and women’s handling and apprehension of
environmental issues
Johanna Johansson
Kandidatexamen huvudområde Miljövetenskap 180 p
Miljövetenskap III MV109A 15 p
Examinationstermin: Vår 2015
Handledare: Kerstin Weimer
1
Johanna Johansson
Innehållsförteckning
Abstract.......................................................................................................................................... s. 3
1. Inledning.............................................................................................................. s. 3
2. Bakgrund och tidigare forskning....................................................................... s. 5
2.1 Miljöskepsis och förnekelse............................................................................................... s. 5
2.2 Barriärer för miljömedvetet handlande................................................................................ s. 7
2.3 Identitet..................................................................................................................................... s. 9
2.4 Belägg för skillnader mellan män och kvinnor................................................................... s. 11
3. Metod.................................................................................................................. s. 13
4. Analys och resultat............................................................................................. s.15
4.1 Enkät........................................................................................................................................ s.15
4.2. Intervjuer................................................................................................................................ s.23
5. Diskussion.......................................................................................................... s. 26
Referenser..................................................................................................................................... s. 29
2
Johanna Johansson
Abstract
Many human activities cause environmental issues that can result in irreversible and serious consequences
for all living things. Cognitive, emotional and economic barriers constitute a hotbed for environmental
skepticism and denial. In this study, the focus is on the degree to which Swedish men and women are
skeptical or in denial in relation to environmental issues. Other studies concerning this show that men are
somewhat more skeptical and deny somewhat more in relation to environmental issues than women. The
methods used in this study is a questionnaire and additional semi-structured interviews. The overall result
confirms by and large the results of the other studies concerning this and shows that men are somewhat more
likely than women to deny and to be skeptical in relation to environmental issues.
Keywords: Environmental skepticism, Denial, Environmental issues
Många mänskliga aktiviteter skapar miljöproblem som kan resultera i irreversibla och allvarliga
konsekvenser för allt levande. Kognitiva, emotionella och ekonomiska barriärer utgör en grogrund för
miljörelaterad skepsis och förnekelse. Denna studie fokuserar på till vilken grad svenska män respektive
kvinnor är skeptiska eller förnekar i förhållande till miljöproblem. Andra studier som gjorts kring detta visar
på att män är något mer skeptiska och förnekar något mer i förhållande till miljöproblem än kvinnor.
Metoderna som använts i denna studie är enkät och kompletterande semi-strukturerade intervjuer. Det totala
resultatet bekräftar i stort sätt de andra studiernas resultat och lyder att män i något högre grad än kvinnor
förnekar och är skeptiska i relation till miljöproblem.
Nyckelord: Skepsis, Förnekelse, Miljöproblem
1. Inledning
Forskning visar på att drastiska förändringar sker i miljön och att de kan resultera i irreversibla och
allvarliga konsekvenser för allt levande på jorden då planetära gränser och trösklar överskrids
(Rockström et al. 2009). Trots de vetenskapliga bevis som finns för att miljön påverkas negativt av
hur vi lever idag finns det fortfarande motstånd i form av skepsis till och förnekelse av allvaret eller
själva existensen av miljöproblem, vilket yttrar sig genom till exempel avsägelse av ansvar eller
avvisande av de vetenskapliga bevis som finns för vad som kan hända med vår planet om vi
fortsätter leva som vi gör idag. (Feygina, Jost & Goldsmith, 2010. s. 326).
De faktorer som framförallt utgör en grogrund för skepsis och förnekelse är kognitiva,
emotionella och ekonomiska barriärer där vi ständigt tampas med dubbla budskap angående
3
Johanna Johansson
miljöproblemen, vilket bland annat kan leda till att vår individuella insats kan kännas liten och
obetydlig (Lidskog & Sundquist, s. 10; Kollmuss & Agyeman, 2002. s. 243). Emotionella
reaktioner på miljöproblem kan i sin tur leda till någon form av avståndstagande medan avsaknad
av materiell belöning också utgör en problematik. Det finns också flera ekonomiska incitament för
att inte prioritera miljön (Kollmuss & Agyeman, 2002, s. 246). Identiteten som vi människor i
västvärlden har är till stor del utformad efter materialistiska värderingar och kolliderar också ofta
med miljömedvetet handlande. Resultatet av detta är fortsatt storskalig konsumtion, etc. trots
vetskapen om de miljöproblem vi står inför (Crompton & Kasser, 2010. s. 24). Förnekelse och
skepsis utgör således ett stort hinder för miljöanpassning och miljöåtgärder. (Opotow & Wiess,
2000. s. 479; Feygina, Jost & Goldsmith, 2010. s. 326).
Flera västerländska studier visar på könsmässiga skillnader i fråga om omsorg, oro och
intresse för miljön och miljöarbete och en annan studie vidare visar på könsmässiga skillnader i
fråga om miljörelaterad förnekelse och skepsis (McCright & Sundström, 2013. s.63; Bord &
O’Connor. 1997. s. 831; Stern, Dietz & Kalof. 1993. s. 348, Feygina, Jost & Goldsmith, 2010. s.
330). Samtliga studier visar alltså att kvinnor oftare än män har något större intresse och omsorg för
miljön och miljöfrågor än män. Vidare finns det ekofeministiska hypoteser som handlar om varför
sådana skillnader mellan män och kvinnor existerar (McCright & Sundström, 2013. s.63; Nugent &
Shandra, 2009. s. 209).
Syftet med denna studie är att analysera till vilken grad svenska män och kvinnor förnekar
eller hur skeptiska de är i förhållande till miljöproblem. Vidare syftar studien till att bekräfta om det
finns en skillnad mellan till vilken grad kvinnor och män förnekar eller är skeptiska, samt att
resonera kring potentiella faktorer som går att relatera till den potentiella skillnaden. Studien ska
besvara följande frågeställning:

Finns det någon skillnad på till vilken grad svenska män och kvinnor förnekar eller hur
skeptiska de är i förhållande till miljöproblem?
4
Johanna Johansson
2. Bakgrund och tidigare forskning
2.1 Miljöskepsis och förnekelse
Miljöskepsis innebär starkt tvivel och ifrågasättande av allvaret och autenticiteten av miljöproblem
(Dunlap, Jaques & Freeman, 2008. s.353-354.) Det finns fyra nyckelteman inom miljöskepsis vilka
lyder; Ifrågasättande av vetenskaplig forskning kring existensen eller betydelsen av miljöproblem,
skeptisk inställning till behov av miljöskyddspolicies, motarbetning av reglering av och ansvar för
miljöarbete hos företag och att se miljöarbete som ett hot mot västerländsk framgång och
utveckling. Trots de vetenskapliga bevis som finns för att miljön påverkas negativt av hur vi lever
idag finns det fortfarande motstånd i form av skepsis till allvaret eller själva existensen av
miljöproblem (Feygina, Jost & Goldsmith, 2010. s. 326). Skepsis kan vidare trappas upp till
förnekelse, vilket är en mekanism som skyddar oss mot obehagliga känslor och insikter (Opotow &
Wiess, 2000. s. 479 ).
När människan utsätts för ett slags hot eller dilemma kan förnekelse bespara oss känslor
som ångest, rädsla och skuld (Opotow & Wiess, 2000. s. 481). Detta är en normal företeelse som
uppstår i det vardagliga livet, och är ett naturligt sätt för oss människor att hantera konflikter och
problem. Förnekelse är en försvarsmekanism som kännetecknas av selektiv blindhet, vilket antingen
är resultatet av en medveten eller icke medveten process. Förnekelse skyddar alltså oss från att
sättas i svåra situationer eller från obehagliga känslor och insikter. Vidare behöver inte förnekelse
bara ske på ett individuellt plan, utan kan också yttra sig kollektivt. Denna typ av förnekelse kallas
för ”social amnesia” och hjälper grupper att handskas med tragedier och smärta.
Förnekelse är dock inte bara negativ, den hjälper oss att bibehålla psykiskt och fysiskt
välmående, exempelvis genom placeboeffekten (Opotow & Wiess, 2000. s. 486). I andra fall, såsom
i förhållande till miljöproblem, kan istället förnekelse utgöra en fara för fortsatt god hälsa genom att
gränser riskerar att bli överskridna, vilket kan leda till förödande konsekvenser. Med förnekelse som
en ständigt närvarande och påverkande faktor i miljöproblemskonflikter blir det alltså svårt att
upprätthålla samarbete, kommunikation och förtroende samt att hitta konstruktiva lösningar.
Förnekelse banar också väg för moralisk exklusion, vilket innebär att djur, natur och människor som
drabbas hamnar utanför de etiska och moraliska ramarna (Opotow & Wiess, 2000. s. 478). Det finns
olika typer av förnekelse som resulterar i moralistisk exklusion;
5
Johanna Johansson

Förnekelse av kritiska konsekvenser
Skador på natur, djur, andra människor undangöms eller minimeras som resultat av denna typ av
förnekelse (Opotow & Wiess, 2000. s. 481). Det handlar även om att kategorisera en viss nivå av
skada som accepterad, ofta genom att påstå att den endast är lokal. Vem eller vad som skadas spelar
också in, och rangordnas därefter med människor, alternativt en själv i topp. Faktumet att
miljöproblem är gränsöverskridande ger således upphov till förnekelse av kritiska konsekvenser,
och orsakar att till exempel stater och länder som inte känner av effekten av ett miljöproblem inte
heller tar ansvar eller är villiga att reducera sina utsläpp, även om det är de som är delvis ansvariga
på ett eller annat sätt. Därav prioriteras lokala fördelar framför globala fördelar.

Förnekelse av involvering
Detta är en sorts förnekelse som kan innebära;
- Att vi tar avstånd från ansvar och skuld genom att beskylla och lägga ansvaret hos de drabbade
(Opotow & Wiess, 2000. s. 485).
- Att anse att miljöförstörelse inte beror på individuellt beteende utan kollektivt beteende.
- Att anse att miljöförstöring orsakas av högre auktoriteter, att inbilla sig att man beter sig ”grönt” i
förhållande till andra och känner därför ingen anledning att förbättra sig.
- Att tro att ens eget handlande inte är märkbart.

Orealistisk optimism
En orealistisk optimism kan vara en konsekvens av förnekelse, dvs. tron att miljöproblem är mer
kontrollerbara och förutsägbara än vad de är eller tro att allt kommer ordna sig (Bazerman, 2006. s.
183)
6
Johanna Johansson
2.2 Barriärer för miljömedvetet handlande
Många studier har gjorts angående vad som får människor att handla miljömedvetet respektive inte
göra det. Detta beskrivs dock som en mycket komplex fråga där många faktorer spelar in (Kollmuss
& Agyeman, 2002. ss. 240-242). Enligt teoretiska ramverk för hur miljömedvetet beteende skapas
leder kunskap och medvetenhet till en bättre attityd mot miljön och därmed ett mer miljömedvetet
beteende. Dessa har dock visat sig vara felaktiga då andra studier visat på att det inte är så enkelt
som att kunskap och medvetande om miljöproblemen leder till ett miljömedvetet beteende (Ajzen,
1991. ss. 181-182.) Trots detta baserar många miljöorganisationer fortfarande sina
kommunikationskampanjer på antagandet att mer kunskap ska leda till mer miljöfördelaktigt
beteende (Kollmuss & Agyeman, 2002. ss. 240-242). Logiskt sett går detta antagande emot den
välkända sanningen om hur svårt det är att ändra ett beteende, hur litet det än må vara eller trots att
vi kanske vinner på det i längden. Beteendet är alltså inte beroende av attityden eller kunskapen,
vilket skapar ett komplext vetenskapligt tomrum vilket många forskare har försökt förklara (Hines,
Hungerford & Tomera, 1986-87. s. 7, Kollmuss & Agyeman, 2002. ss. 240-242)
I Kollmuss & Agyemans artikel (2002) har både externa (ekonomiska, sociala,
institutionella och kulturella) och interna faktorer analyserats. Bland de interna faktorerna ingår;
känsloliv, motivation, värderingar, kunskap, attityder, ”locus of control”, ansvar och prioriteringar.
De faktorer som framförallt utgör en grogrund för skepsis och förnekelse är kognitiva, emotionella
och ekonomiska barriärer, som i sin tur har formats av samtliga andra faktorer.
Kognitiva barriärer
Eftersom många miljöproblem är extremt komplexa men inte omedelbart påtagliga, såsom
växthuseffekten, är det svårt för oss att greppa hur allvarliga de faktiskt ändå är (Kollmuss &
Agyeman, 2002. s. 253). Detta beror på att många miljöproblem inte berör våra sinnen, och i och
med det uppstår en svårighet att förmedla allvaret kring miljöproblemen. Den långsamma gradvisa
ekologiska destruktionen leder också till samma slags problematik. Historiskt sett har vi människor
först reagerat ordentlig när en katastrof inträffat och vi har fortfarande en tendens att tänka linjärt
och förenkla miljöproblem. Komplexiteten kring miljöproblemen är alltså svår att förmedla
respektive förstå och får oss att tveka eller att ta emotionellt avstånd.
7
Johanna Johansson
Emotionella barriärer
En emotionell koppling till naturvärlden är en viktig grundpelare för att forma positiva värderingar
och attityder till miljön (Kollmuss & Agyeman, 2002. s. 254). Att kunna investera emotionellt i
miljön är inte helt lätt för alla, och män har enligt studier mindre benägenhet än kvinnor att göra det.
Orsaken till att vissa människor bryr sig mindre om miljön och miljöproblem kan bero på brist på
kunskap och medvetenhet eller motarbetning av information som inte bekräftar våran livsstil. Brist
på kunskap och medvetenhet orsakas av den ofta komplexa och abstrakta naturen av miljöproblem.
Motarbetning av information som inte bekräftar vår livsstil beror däremot på kognitiv dissonans,
vilket handlar om det mänskliga psykets strävan efter samstämmighet (Hornborg, 2012. s. 248). Vi
möts av motstridiga budskap i media där man å ena sidan uppmanas att värna om miljön och å
andra sidan att konsumera mer för att bli lycklig. Inom miljödebatten finns det också motstridiga
budskap såsom att vi måste åtgärda miljöproblem snarast och ändra våra livsstilar, samtidigt som
det påstås att vi är på rätt väg för att samhället genomgår en miljömodernisering (Lidskog &
Sundquist, s. 10). Budskapet om att vi är på rätt väg kan i sin tur orsaka att folk tolkar
informationen om miljökatastrofer som någon slags propaganda och hotbudskap för folk som är
skeptiska eller som förnekar allvaret i miljöproblemen. Dessa motstridigheter skapar en defekt
världsbild och därmed en viss psykisk obalans i vårt västerländska samhälle; ”vi förväntas vara
självsäkra och självständiga samtidigt som vi ska odla vår anpasslighet och kompromissvilja”
(Hornborg, 2012. s. 248). Informationen hanteras också olika på grund av vad som stämmer överens
med ens världsbild och värderingar. Vi väljer vidare vår informationskälla genom selektiv sökning,
och hanterar informationen genom selektivt uppmärksammande (Von Hippel & Trivers, 2011. s. 11)
.
En emotionell reaktion vad det gäller miljöproblem behöver inte det betyda att man handlar
miljömedvetet (Kollmuss & Agyeman, 2002. s. 255). Denna reaktion brukar uttrycka sig genom
känslor som rädsla, ilska, förtvivlan, smärta eller skuld. Att man regerar på ett emotionellt plan kan
därav resultera i överväldigande emotionella reaktioner som i sin tur kan leda till avståndstagande
och förnekelse. Något som är avgörande för hur vi agerar utifrån dessa känslor är vår ”locus of
control” (Kollmuss & Agyeman, 2002. s. 256). ”Locus of control” handlar om vilken slags kontroll
vi känner att vi har, där man skiljer mellan intern och extern ”locus of control”. En person med
intern kontroll tror sig kunna göra skillnad genom att ändra sitt eget beteende. En person med extern
kontroll lägger istället ansvaret på andra, och anser att deras eget beteende inte kan skapa någon
förändring.
8
Johanna Johansson
Ekonomiska barriärer
Avsaknad av materiell belöning utgör också en problematik i och med att det finns ekonomiska
incitament för att inte prioritera miljön (Kollmuss & Agyeman, 2002, s. 245). En grundläggande
faktor för att ett mänskligt beteende (i det här fallet miljövänligt beteende) ska fortgå är att det finns
någon slags belöning eller positiv förstärkning. Ett exempel på relativt lyckade system inom
miljösektorn är små åtgärder som att panta flaskor, vilket ger en direkt belöning genom att man får
pengar för det. Åtgärder för de stora miljöproblemen som är globala, miljöproblem som kanske inte
märks av ännu eller miljöproblem på en icke lokal nivå är därför svåra att bli belönade för och
prioriteras därefter (Kollmuss & Agyeman, 2002, s. 246). Det är också svårt för politiken, företagen
och privatpersonerna att välkomna miljöanpassning då det ofta innebär högre kostnader, vilket
innebär en börda istället för belöning (Crompton & Kasser, 2010. s. 227). En annan form av
belöning kan vara att man känner sig bra för det känns som om man gör rätt. Denna form av
belöning kan dock endast kännas av då vi känner ett personligt ansvar och tror oss kunna göra
skillnad, vilket innebär en intern ”locus of control” (Kollmuss & Agyeman, 2002. s. 243).
2.3 Identitet
Förslag om strängare miljöpolicys och uppmaningar till allmänheten att göra små
livsstilsförändringar, till exempel att inte ha en rinnande kran när man borstar tänderna är de
vanligaste tillvägagångssätten för att försöka öka miljöhänsyn (Crompton & Kasser, 2010. s. 23,
Vansteenkiste, Simons, Lens, Sheldon & Deci. 2004, s. 246). Dessa har dock inte nått ända fram då
det inte görs så mycket som egentligen skulle behöva göras för miljön. Studier visar på en allmän
ovilja i den privata sfären till ändring av livsstil eller att investera högre kostnader för att skydda
miljön (Crompton & Kasser, 2010. s. 23). Detta leder i sin tur till att politiker och företag hävdar att
det inte är genomförbart att utveckla strängare policys, på grund av att det strider mot deras
intressen och att de riskerar förlora väljare eller kunder. En ond cirkel skapas där det således inte
händer så mycket, varken på ett privat plan eller policyplan.
Det är vidare mycket viktigt att den privata sfären anpassar sitt beteende till ett mer
miljövänligt beteende, samt att strängare policys utvecklas (Crompton & Kasser, 2010. s. 24).
Klassiska miljökampanjer brukar betona att små förändringar gör skillnad och i kontexten till
komplexiteten och storleken av miljöproblemen finns det en risk att vi upplever att små
9
Johanna Johansson
ansträngningar är insignifikanta (Thøgersen & Crompton, 2009. s. 151). Detta resulterar i att folk
inte kräver speciellt ambitiösa miljöpolicys och politikerna och företagen nekar ofta därför en sådan
implementering. I och med att det är så samhället fungerar idag har vi byggt vår identitet kring
detta, vilket inte är speciellt positivt för miljön i många fall (Crompton & Kasser, 2010. s. 24). De
mest kritiska aspekterna av mänsklig identitet som är negativa för miljön är;

Värderingar och mål med livet
Denna aspekt av mänsklig identitet handlar om hur vi människor värderar saker och vad vi anser
som värt att sträva efter i livet (Crompton & Kasser, 2010. s. 25). I västvärlden är det mycket
vanligt att sträva efter hög status, självförbättring och materialistisk rikedom. En sådan strävan och
sådana värderingar tenderar att skapa negativa attityder och beteenden gentemot det som finns
utanför den mänskliga sfären vilket kan resultera i ointresse för skador på miljö och låg värdering
av andra arter.

In-groups och out-groups
En ”in-group” är den gruppen i samhället vi människor identifierar oss med, (vår sociala identitet)
vilka kan vara människor av samma nationalitet, människor som har liknande värderingar och
intressen, etc. (Crompton & Kasser, 2010. s. 25). Att känna tillhörighet till en grupp, som är vår ”ingroup” skapar automatiskt en ”out-group” som inkluderar allt som står utanför vår ”in-group”.
Studier har visat på att vi tenderar att behandla ”out-groups” mer okänsligt. Detta ligger till grund
för utvecklandet av fenomen som stereotypisering, diskriminering, och fördomar. Det har vidare
påvisats att människor i industrialiserade länder som har ovanstående strävan och värderingar
utesluter djuren och naturen för att de inte tillhör deras ”in-group”, och behandlar dem där efter
(Crompton & Kasser, 2010. s. 25).

Reaktioner vid rädsla och hot
Vetskapen om storskaligheten och allvaret med miljöproblem kan leda till att vi människor känner
oss hotade, rädda, eller skyldiga (Crompton & Kasser, 2010. s. 25). Eftersom sådana känslor hotar
vår identitet, livsstil och självbild använder vi oss av strategier för att klara av eller mota bort dessa
10
Johanna Johansson
obehagliga känslor. Samtidigt som dessa strategier får oss mindre stressade kan det resultera i
skepsis och förnekelse, vilket innebär att vi antingen förminskar problemen, avsäger oss ansvar,
beskyller andra eller rentav struntar i problemen.
2.4 Belägg för skillnader mellan kvinnor och män
Flera västerländska studier angående befintligheten av könsmässiga skillnader i fråga om omsorg,
oro och intresse för miljön och miljöarbete visar på att kvinnor oftare visar sig ha något större
intresse och omsorg än män (McCright & Sundström, 2013. s.63; Feygina, Jost & Goldsmith, 2010.
s. 330; Bord & O’Connor. 1997. s. 831; Stern, Dietz & Kalof. 1993. s. 348). En amerikansk studie
visar vidare på könsmässiga skillnader i fråga om förnekelse, skepsis, attityder och rättfärdigande
av det nuvarande systemet, där män oftare än kvinnor är skeptiska eller förnekar (Feygina, Jost &
Goldsmith, 2010. s. 330). Studierna angående intresse, omsorg och oro för miljön och miljöarbete
skapar tillsammans med studien som berör förnekelse och skepsis ett belägg för att samma
könsmässiga skillnader i fråga om skepsis och förnekelse i förhållande till miljöproblem också är
aktuella bland svenska män och kvinnor. Den mest framstående teorin och hypoteser kring denna
skillnad mellan kvinnor och män är; kvinnliga och manliga socialiseringsprocesser, kvinnliga och
manliga sociala roller och ekofeminism (McCright & Sundström, 2013. s.63; Nugent & Shandra,
2009. s. 209).
Socialiseringsprocesser
Socialiseringsprocesserna sägs ha mest påverkan under barndomen, där skillnaderna mellan
manliga och kvinnliga socialiseringsprocesser leder till olika viktiga karaktärsdrag; omsorg,
värderingar, riskuppfattningar, tillit till vetenskap (McCright & Sundström, 2013. s.65). En
stereotypisk feminin identitet karaktäriseras av empati, omhändertagande och tillgivenhet medan en
stereotypisk maskulin identitet karaktäriseras av likgiltighet, herravälde och kontroll (Xiao &
McCright, 2012. s.1069). Relaterat till miljöproblem får då kvinnor större benägenhet på grund av
en femenin omsorgsfull etik som får dem att vilja rå om och oroa sig för miljön medan män får en
mindre benägenhet genom en maskulin och hårdare uppfostran (McCright & Sundström, 2013.
s.65). Denna hypotes innebär alltså att kvinnor tenderar att ta miljöproblem mer på allvar genom att
inse risker, lita på vetenskapen, värdera miljön högre och bry sig om miljön mer än vad män gör.
11
Johanna Johansson
Sociala roller
Hypotesen om sociala roller syftar på de roller som män respektive kvinnor tenderar att ha i
samhället, såsom arbetspositioner, hemmafrustatus och föräldraskap. Högavlönade fulltidsjobbande
män har mer ekonomiska bekymmer än ekologiska, medan kvinnor som är hemmafruar eller ägnar
sig mer åt föräldraskapet, vilket kan leda till att kvinnor bryr sig mer om miljön (Xiao & McCright,
2012. s.1070). Denna hypotes har dock förkastats i många studier angående könsskillnader i
miljöhänsyn . Studierna har visat på att mäns och kvinnors sociala roller och status inte är en
avgörande faktor för graden av miljöhänsyn, då högavlönade fulltidsjobbande kvinnor fortfarande
visar mer miljöhänsyn (McCright & Sundström, 2013. s.65).
Ekofeminism
Ett av de ekofeministiska teoretiska perspektiven (det mest relevanta för denna studie) handlar om
hur både könsdiskriminering och miljöförstöring är sammanlänkade och bottnar i den patriarkala
dominansen som en social struktur (Nugent & Shandra, 2009. s. 209). Närmare förklarat finns en
relation mellan hur kvinnan och naturen domineras och utnyttjas, både symboliskt och genom att
feminisera naturen. Denna teori bygger på empiriska bevis för att det skiljer sig mellan mäns och
kvinnors miljömässiga värderingar, beteenden och attityder, där resultatet av studier visat att
kvinnor bryr sig mer om människans negativa påverkan på miljön än män.
Genom att kvinnor påverkas mer än män av negativa ekologiska förändringar och kvinnors
vårdande natur drar somliga ekofeminister slutsatsen att kvinnor helt enkelt har en djupare relation
till naturen (Nugent & Shandra, 2009. s. 209). Andra drar slutsatsen att kvinnor, genom den djupa
relationen till naturen, är mer benägna att än män att erkänna det destruktiva förhållandet mellan
människa och natur. Således anses kvinnor då också mer benägna att förändra de destruktiva
förhållandena.
12
Johanna Johansson
3. Metod
Denna studies fokus var aktörers förhållningssätt till ett visst fenomen, där aktörerna utgjordes av
män och kvinnor, och där fenomenet var skepsis och förnekelse i relation till miljöfrågor och
miljöproblem. Studien avgränsades till svenska män ock kvinnor då det är i Sverige där studien
utförts. Metoderna som använts i denna studie är enkäter och semi-strukturerade intervjuer. Enkäter
valdes som metod för att de ger en fyllig empirisk grund att stå på med mycket data genom att den
ger möjlighet att analysera om det finns samband mellan att vara man respektive kvinna och grad av
förnekelse och skepsis på ett systematiskt sätt (Bryman, 2011, s. 326). För att få djupare inblick och
för att skapa rum för resonemang kring vilka faktorer som påverkat den potentiella skillnaden
mellan män och kvinnors miljörelaterade skepsis och förnekelse genomfördes kompletterande semistrukturerade intervjuer. I en av de andra studierna som berör förnekelse och skepsis har enkäter och
intervjuer också använts som metod och verkade därför vara ett optimalt tillvägagångssätt (Feygina,
Jost & Goldsmith, 2010. s. 328).
Enkäten var en webbenkät som delades ut öppet på en social media kallad Facebook. Den
bestod av 8 frågor med där varje fråga hade 4 svarsalternativ som kunde mäta grad av skepsis och
förnekelse i förhållande till information kring eller hanterande av miljöproblem (se bilaga 1).
Frågorna var noga utformade för att undersöka respondenternas grad av skepsis och förnekelse på
ett subtilt sätt så att respondenterna e inte skulle känna sig anklagade. Respondenterna blev heller ej
informerade om att studien handlade om just skepsis och förnekelse utan endast om att det var en
miljövetenskaplig studie. Denna åtgärd vidtogs på grund av risken att göra respondenterna illa till
mods och därefter kanske inte svara helt ärligt, som i sin tur kan bero på just förnekelsemekanismer
(Opotow & Wiess, 2000. s. 481). Tydlig information om att enkäten var anonym gavs också för att
respondenterna skulle känna sig så bekväma som möjligt. Data från enkäten analyserades sedan
enligt en univariat analysmetod genom frekvenstabeller, vilka visar antalet personer och den
procentuella andelen personer som valt var och en av alternativvariablerna (Bryman, 2011, s. 326).
En grov uppskattning av resultatskillnader också gjord utifrån frekvenstabellerna och för att
försäkra resultatens trovärdighet har Chi-2 test utförts på samtliga tabeller.
De kompletterade intervjuernas frågor berörde i stort sätt samma teman som enkätfrågorna,
men lämnade en möjlighet till djupare svar där respondenten också kunde motivera detta. De frågor
som ställdes lydde; 1.Hur uppfattar du miljöproblem? 2. Vem tycker du bär ansvaret för att åtgärda
miljöproblemen? 3.Litar du på vetenskapen kring miljöproblem? 4. Hindrar bekvämlighet dig från
13
Johanna Johansson
att handla miljömedvetet? 5.Undviker du information om miljöproblem för att det är psykiskt
påfrestande? Totalt 4 intervjuer genomfördes med fyra frivilliga män och kvinnor som också
deltagit i enkätundersökningen. Intervjuerna tog ca 15 min och gjordes via Skype medan de
spelades in genom ett inspelningsprogram på datorn. Också här informerades respondenterna endast
om att det var en miljövetenskaplig studie samt att deras svar skulle presenteras anonymt.
Intervjuerna transkriberades för att sedan analyseras genom en tematisk analysmetod där de mest
centrala teman av frågorna och svaren utvanns. Analysmetoden genomfördes med hjälp av en
matrisbaserad tematisk analysmetod för att ordna och syntetisera data (Bryman, 2011, s. 528). Det
bör vidare observeras att intervjuerna inte används som bevismaterial för att stödja enkäternas
resultat, utan endast för att bidra med en djupare inblick i hur en man respektive kvinna kan tänka
kring dessa frågor. Därmed skapas utrymme för ett resonemang kring vilka faktorer som kan ligga
bakom de potentiella skillnaderna.
14
Johanna Johansson
4. Analys och resultat
4.1 Enkät
Totalt svarade 100 personer på enkäten, därav 66 kvinnor och 34 män.
I Bilaga 2 finns Chi-2 test uträkningarna.
I Bilaga 1 finns enkätfrågorna och en beskrivning av hur frågorna är tänkta att besvara grader av
skepsis och förnekelse.
Tabell 1. Fråga 1: Litar du på vetenskapen kring miljöproblem?
I tabell 1 står alternativen ”alltid” och ”ganska ofta” för en låg eller ingen grad av skepsis och
alternativen ”inte så ofta” och ”aldrig” står för en högre grad av skepsis. Totalt har de två
alternativen som indikerar högre grad av skepsis ett procentvärde på 9% män och 9% kvinnor, där 9
% av kvinnorna och 3 % av männen valt ”inte så ofta” och där ”aldrig” valdes av och 0 % kvinnor
och 6% män. Detta resulterar i att de andra två alternativen som indikerar låg eller ingen grad av
skepsis ligger på totalt 21% av både kvinnorna och männen, där 21 % av männen och 17 % av
kvinnorna valt ”alltid” och där 71% av männen och 74 % av kvinnorna valt ”ganska ofta”.
Den totala summan av procentandelen kvinnor och män som valt de alternativ som indikerar
på hög respektive låg skepsis pekar på att det inte är någon större skillnad mellan kvinnors och
mäns grad av skepsis i fråga om tillit till vetenskapen kring miljöproblem. Ett Chi-2 test bekräftar
att det inte går att bevisa skillnad och därmed gäller nollhypotesen.
15
Johanna Johansson
Tabell 2. Fråga 2: Är du skeptisk till hur omfattande och allvarliga miljöproblemen faktiskt är?
I tabell 2 står alternativen ”mycket skeptisk” och ”ganska skeptisk” för en högre grad av skepsis
medan alternativen ”inte så skeptisk” och inte alls skeptisk står för låg eller ingen grad av skepsis.
Totalt har de två alternativen som indikerar högre grad av skepsis ett procentvärde på 21% män och
17% kvinnor, där kvinnornas procent endast står för det mildare alternativet ”ganska skeptisk” och
där männens är fördelade på båda med 9% som valt alternativet ”mycket skeptisk” och 12% som
valt ”ganska skeptisk”. Detta resulterar i att de två andra alternativen som indikerar låg eller ingen
grad av skepsis ligger på totalt 83% kvinnor och 79% män, där 39% av kvinnorna och 50% av
männen valde ”inte så skeptisk” och 44% kvinnor och 29% män valde alternativet ”inte alls
skeptisk”.
Genom dessa data går det att utläsa att männen i högre grad än kvinnorna tenderar att vara
skeptiska till hur omfattande och allvarliga miljöproblem är genom att 9% av männen valde
alternativet ”mycket skeptisk” medan 0% av kvinnorna valt detta. Procentvärdena på alternativen
”ganska skeptisk” och ”inte så skeptisk” indikerar dock att männen tenderar att vara mindre
skeptiska. Samtidigt finns det en starkare indikation att män tenderar att vara mer skeptiska i
procentvärdena av alternativet ”inte alls skeptisk”. Den totala summan av procentandelen kvinnor
och män som valt de alternativ som indikerar på hög respektive låg skepsis, tillsammans med
procentens placering pekar på att män tenderar att vara mer skeptiska till hur omfattande och
allvarliga miljöproblemen är än kvinnor, vilket också bekräftas genom ett Chi-2 test där
nollhypotesen kan förkastas.
16
Johanna Johansson
Tabell 3. Fråga 3: Hur allvarliga konsekvenser tror du att världen ställs inför om vi struntar i att
åtgärda miljöproblemen?
I tabell 3 står alternativen ”mycket allvarliga” och ”ganska allvarliga” för en högre grad av skepsis
medan alternativen ”inte så allvarliga” och inte alls allvarliga står för låg eller ingen grad av
skepsis. Totalt har de två alternativen som indikerar på låg eller ingen grad av skepsis ett
procentvärde på 91% män och 98% kvinnor, där 83% av kvinnorna och 70% av männen har valt
alternativet ”mycket allvarliga” och där 15% av kvinnorna och 21% av männen valt alternativet
”ganska allvarliga”. Detta resulterar i att de två andra alternativen som indikerar på en högre grad
av skepsis ligger på totalt 2 % kvinnor och 9% män, där samtliga procent tillhör alternativet ”inte
så allvarliga”.
Detta resultat visar på att män i högre grad än kvinnor tenderar att vara skeptiska i fråga om
hur allvarliga konsekvenser de tror att världen ställs inför om miljöproblemen inte åtgärdas, genom
att 9% av männen valde alternativet ”inte så allvarliga” medan 0% av kvinnorna valde detta. Något
som också styrker detta är faktumet att 13 % fler av kvinnorna valde alternativet ”mycket
allvarliga”. Den totala summan av procentandelen kvinnor och män som valt de alternativ som
indikerar på hög respektive låg skepsis, tillsammans med procentens fördelning pekar slutligen på
att män tenderar att vara mer skeptiska än kvinnor. Trots detta visar ett Chi-2 test på att det inte går
att bevisa att det är någon skillnad mellan män och kvinnors svar i denna fråga. Därmed gäller
nollhypotesen.
17
Johanna Johansson
Tabell 4. Fråga 4: Upplever du att information angående miljöproblem är psykiskt påfrestande och
väljer därför att helst inte läsa om sådan information?
I tabell 4 står alternativen ”alltid” och”ganska ofta” för en högre grad av förnekelse medan
alternativen ”inte så ofta” och ”aldrig” står för låg eller ingen grad av förnekelse. Totalt har de två
alternativen som indikerar låg eller ingen grad av förnekelse ett procentvärde på 81% kvinnor och
82% män, där 52% av kvinnorna och 32% av männen har valt alternativet ”inte så ofta” och där
29% av kvinnorna och 50% av männen valt alternativet ”aldrig”. Detta resulterar i att de två andra
alternativen som indikerar på en högre grad av förnekelse ligger på totalt 19% kvinnor och 18%
män, där 4% av kvinnorna och 0% av männen valt alternativet ”alltid” och 15 % av kvinnorna och
18% av männen valt ”ganska ofta”.
Genom dessa data går det att utläsa att kvinnorna till en viss högre grad tenderar att förneka,
då fler kvinnor än män upplever att information angående miljöproblem är psykiskt påfrestande och
att de därför väljer att undvika sådan information. Den totala summan av procentandelen kvinnor
och män som valt de alternativ som indikerar på hög respektive låg grad av förnekelse, tillsammans
med procentens fördelning pekar slutligen på att kvinnor tenderar att förneka mer än män. Trots
detta visar ett chi-2 test på att det inte går att bevisa att det är någon skillnad mellan män och
kvinnors svar i denna fråga. Därmed kan nollhypotesen inte förkastas.
18
Johanna Johansson
Tabell 5. Fråga 5: Är det viktigt för dig att hålla dig uppdaterad angående miljöproblem?
I tabell 5 står alternativen ”inte alls viktigt” och ”inte så viktigt” för en högre grad av förnekelse
medan alternativen ”mycket viktigt” och ”ganska viktigt” står för låg eller ingen grad av förnekelse.
Totalt har de två alternativen som indikerar på låg eller ingen grad av förnekelse ett procentvärde på
61% män och 86% kvinnor, där 30% av kvinnorna och 26% av männen har valt alternativet
”mycket viktigt” och där 56 % av kvinnorna och 35 % av männen valt alternativet ”ganska viktigt”.
Detta resulterar i att de två andra alternativen som indikerar på en högre grad av förnekelse ligger
på totalt 14% kvinnor och 39 % män, där 13% av männen och 3% av kvinnorna valt alternativet
”inte alls viktigt och där 26% män och 7 % kvinnor valde alternativet ”inte så viktigt”. Detta är en
ganska markant skillnad.
Tabellen visar att männen tenderar att förneka i högre grad än kvinnorna. Fler kvinnor än
män anser att det är mer viktigt att hålla sig uppdaterad angående miljöproblem och många fler män
anser att det är mindre eller inte viktigt alls. Detta bekräftas av ett Chi-2 test där nollhypotesen kan
förkastas.
19
Johanna Johansson
Tabell 6. Fråga 6: Hur stort ansvar anser du att varje enskild individ har för att motverka
miljöproblemen?
I tabell 6 står alternativen ”inte alls stort” och” inte så stort” för en högre grad av förnekelse medan
alternativen ”mycket stort” och ”ganska stort” står för låg eller ingen grad av förnekelse. Totalt har
de två alternativen som indikerar på låg eller ingen grad av förnekelse ett procentvärde på 68% män
och 89 % kvinnor, där 53 % av kvinnorna och 21 % av männen har valt alternativet ”mycket stort”
och där 24 % av kvinnorna och 47 % av männen valt alternativet ”ganska stort”. Detta resulterar i
att de två andra alternativen som indikerar på en högre grad av förnekelse ligger på totalt 11%
kvinnor och 32% män, där 6% av männen och 0% av kvinnorna valt alternativet ”inte alls stort”
och där 26 % män och 11 % kvinnor valt alternativet ”inte så stort”. Skillnaden här är relativt
markant.
Genom dessa data går det att utläsa att männen tenderar att förneka i högre grad än
kvinnorna angående personligt ansvar i och med att fler kvinnor än män anser att varje enskild
individ har stort eller ganska stort ansvar, samt att många fler män anser att det inte är så stort eller
inte stort alls. Detta bekräftas av ett Chi-2 test där nollhypotesen kan förkastas.
20
Johanna Johansson
Tabell 7. Fråga 7: Anser du att högre auktoriteter, exempelvis regeringen eller andra myndigheter
bär ansvaret för miljöproblemen och att uppdraget att åtgärda dem ligger i deras händer?
I tabell 7 står alternativen ”håller absolut med” och ”håller med till stor del” för en högre grad av
förnekelse medan alternativen ”håller inte med alls” och ”håller med till viss del” står för låg eller
ingen grad av förnekelse. Totalt har de två alternativen som indikerar låg eller ingen grad av
förnekelse ett procentvärde på 32 % män och 30% kvinnor, där 0% av kvinnorna och 3 % av
männen har valt alternativet ”håller inte med alls” och där 30 % av kvinnorna och 29 % av männen
valt alternativet ”håller med till viss del”. Detta resulterar i att de två andra alternativen som
indikerar på en högre grad av förnekelse ligger på totalt 70% kvinnor och 68 % män, där 42 % av
männen och 29% av kvinnorna valt alternativet ”håller absolut med” och där 26% av männen och
41% av kvinnorna valt alternativet ”håller med till stor del”.
Procentantalet av män och kvinnor som valt alternativ som står för hög respektive låg grad
av förnekelse är mycket jämnt. Fördelningen inom alternativen som står för hög grad förnekelse
visar dock ett noterbart procentantal kvinnor i större utsträckning valt ”håller med till stor del” än
män, som alltså indikerar på högre grad av förnekelse. Samtidigt visar samma fördelning en likadan
skillnad i procentantalet som valt alternativet ”håller absolut med” där istället männen i större
utsträckning valt detta alternativ.
Genom dessa data går det att utläsa att det inte är någon större skillnad mellan hur än
männen och kvinnorna tenderar att förneka personligt ansvar. Ett chi-2 test bekräftar att
nollhypotesen gäller.
21
Johanna Johansson
Tabell 8. Fråga 8: Känner du att bekvämlighet står i vägen för att du ska handla miljömedvetet?
I tabell 8 står alternativen ”håller absolut med” och ”håller med till stor del” för en högre grad av
förnekelse medan alternativen ”håller inte med alls” och ”håller med till viss del” står för låg eller
ingen grad av förnekelse. Totalt har de två alternativen som indikerar på låg eller ingen grad av
förnekelse ett procentvärde på 47 % män och 59% kvinnor, där 7% av kvinnorna och 7 % av
männen har valt alternativet ”håller inte med alls” och där 52 % av kvinnorna och 26 % av männen
valt alternativet ”håller med till viss del”. Detta resulterar i att de två andra alternativen som
indikerar på en högre grad av förnekelse ligger på totalt 41% kvinnor och 53% män, där 32% av
männen och 20% av kvinnorna valt alternativet ”håller absolut med” och där 21 % av männen och
21 % av kvinnorna valt alternativet ”håller med till stor del”.
Tabellen visar att fler män än kvinnor har valt både alternativet ”håller absolut med” och
alternativet ”håller inte med alls”, vilket ger ett ganska otydligt budskap. Den totala summan av
procentandelen kvinnor respektive män som valt de alternativ som indikerar hög respektive låg grad
förnekelse tyder dock på att det procentuellt sätt är fler män än kvinnor som tenderar att förneka i
fråga om bekvämlighet. Också den mindre procentskillnaden mellan män och kvinnor som valt
alternativet ”håller inte alls med” tyder på detta. Chi-2 testet för denna fråga bevisar att det är
skillnad mellan män och kvinnors svar, vilket betyder att nollhypotesen kan förkastas.
22
Johanna Johansson
Resultat
Överlag indikerar enkätdata på att män i något högre grad än kvinnor är skeptiska och förnekar mer,
då 4 (fråga 2, 5, 6 och 8) av de tabeller där nollhypotesen inte kan förkastas visar detta resultat. De
resterande 4 tabellerna (1, 3, 4, och 7) bekräftar nollhypotesen. Detta bekräftar på så vis resultatet
av andra studier gjorda inom området; att det finns en skillnad, där män tenderar att vara mer
skeptiska eller förneka mer, men att denna skillnad inte är särskilt stor.
Även om Chi-2 testen fastställer statistiska bevis för huruvida nollhypotesen kan förkastas
eller inte så är det inte säkert att svarsutfallen mäter skepsis och förnekelse på ett tillförlitligt sätt.
En anledning till detta är problemet som beskrivs i metoden som handlar om att skepsis och
förnekelse kan vara svårt att över huvud taget undersöka då det kan vara riskabelt att ställa frågorna
rakt ut eftersom det kan få folk att känna sig obekväma och svara icke-sanningsenligt på grund av
detta (Opotow & Wiess, 2000. s. 481). Av den här anledningen är det också problematiskt att
utforma frågorna så att de rättvist kan spegla just skepsis och förnekelse. Det är på så vis det blir
osäkert att svarsutfallet är en faktisk indikator på skepsis eller förnekelse. Orden som frågorna
innehåller kan också tolkas på olika sätt och kan leda till att svaren inte blir rättvisa. Med dessa
problem i åtanke är det svårt att säga helt säkert om denna studies resultat är korrekta och
trovärdiga.
4,2 Intervjuer
Intervjuerna består av fyra intervjuer med två män och två kvinnor och skänker en liten inblick hur
en man respektive kvinna kan tänka kring miljöproblem. Intervjuerna presenteras nedan i tabell 9
enligt en tematisk analysmodell i form av en matris, där centrala teman belyses. Med utgångspunkt
av innehållet i denna tabell analyseras faktorer som kan tänkas påverka mäns respektive kvinnors
skepsis och förnekelse.
Kvinna 1 är 51 år och jobbar som personlig assistent.
Kvinna 2 är 23 år och är arbetslös.
Man 1 är 40 år och jobbar med radioaktivt avfall.
Man 2 är 24 år och är student.
23
Johanna Johansson
Tabell 9. Tematisk analys matris. Övergripande tema: Miljöproblem.
24
Johanna Johansson
Analys
Från svaren att döma tyder de på att dessa män i högre grad än kvinnorna är mer skeptiska
och förnekar mer. Genom att analysera svaren går det att resonera kring vad som kan ligga bakom
skillnaderna;
De kognitiva barriärerna verkar större hos de två männen än kvinnorna vilket visar sig i
deras svar angående uppfattning av miljöproblem, där båda känner att de känns avlägsna. De båda
männen svarar också att de inte anser att deras individuella ansvar är lika stort som kvinnorna anser
att det är vilket också kan tyda på större kognitiva barriärer. I kontrast ser kvinnorna mycket
allvarligt på miljöproblemen och uttrycker oro och obehag. Dock är samtliga intervjupersoner mer
eller mindre skeptiska till vetenskapen kring miljöproblemen, och de uttrycker att media och risk
för korruption är anledningen till denna skepsis
Att männen också tycks förhålla sig till miljön mer som en out-group mer än en in-group är
också evident då de svarar att bekvämligheten kommer före att handla på ett miljömedvetet sätt. De
både kvinnorna uttrycker att bekvämlighet inte sätter stopp för ett miljömedvetet handlande.
Ett av svaren från Man 1 gav speglar också att socialiseringsprocesser möjligtvis
påverkar honom till att inte intressera sig för miljöproblemen angående psykisk påfrestning. Man 2
har också svarat att han inte upplever någon psykisk påfrestning och att han inte bryr sig, vilket kan
tyda på att de emotionella barriärerna är större hos männen. Till skillnad från männen tycker Kvinna
1 att det kan vara psykiskt påfrestande att läsa om miljöproblemen, och väljer därför att ibland inte
läsa om det. Kvinna 2 känner skuld, men ser miljöproblemen som en oundviklig sanning.
25
Johanna Johansson
5. Diskussion
De analyserade resultaten av enkäten visar att män i något högre grad än kvinnor tenderar att
förneka eller vara skeptiska i förhållande till information kring eller hanterande av miljöproblem.
Detta innebär att resultaten av tidigare studier också kan bekräftas, men eftersom det råder
osäkerhet huruvida svarsutfallen speglar skepsis och förnekelse går det inte att lita helt på att
resultatet är korrekt. Det krävs därför fler studier angående ämnet i Sverige för att kunna
generalisera och säkerställa resultaten. När det gäller intervjuerna finns samma problematik
eftersom det i stort sett handlar om samma frågor. På grund av att intervjuerna också var småskaliga
och få skapades också bara utrymme till ett ”skrapa på ytan” resonemang om vilka faktorer som kan
ligga bakom skillnaderna.
Skillnaden mellan mäns och kvinnors tendens att förneka eller vara skeptiska i förhållande
till information kring eller hanterande av miljöproblem kan tänkas bero på de kognitiva, emotionella
och ekonomiska barriärerna som beskrivs i Kollmus & Agyemans artikel (2002). Utifrån resultatet
av den här och andra studier att döma finns det en möjlighet att de samtliga barriärerna är större för
män än för kvinnor, vilket i sin tur kan tänkas härleda till skillnaden mellan mäns och kvinnors
identitet och de socialiseringsprocesser som påverkar identiteten. Därav kan det också vara så att
män inte har lika stark koppling till naturvärlden som kvinnor har. Resultatet av det skulle vara att
djur, natur och andra människor som drabbas ses mer som en ”out group” av män, vilket i sin tur
skulle bekräfta vissa ekofeministiska teorier.
Även om resultatet stödjer och bekräftar tidigare studier och forskning kvarstår faktumet att
skillnaden inte är särskilt påtaglig bland svenska män och kvinnor enligt denna studie. Detta är i sig
ett positivt resultat eftersom det kan betyda att det genom fortsatt forskning kan utvecklas en
strategi för att minimera dessa skillnader, och på så sätt förminska den totala miljörelaterade skepsis
och förnekelsen i Sverige. Studiens resultat kan vidare inte bekräfta om det är en produkt av det
ekofeministiska teoretiska perspektivets nav och noder. Inte heller om det beror på sociala roller
eller socialiseringsprocesser. Möjligheten finns där men det krävs vidare forskning för att
säkerställa detta. Således, med fortsatt, mer djupgående forskning och förståelse angående vilka
barriärer som är de mest kritiska och vad det är som gör att det skiljer sig mellan svenska män och
kvinnor kan vara en väg att gå. Om det skulle visa sig att det är socialiseringsprocesserna som är
grunden till varför män är mer skeptiska och förnekar mer i förhållande till miljöproblem än
kvinnor kan man utifrån detta försöka påverka socialiseringsprocesserna utifrån ett samhällsplan,
26
Johanna Johansson
där skillnaderna mellan normerna för vad som är manligt och kvinnligt gradvis kan bli färre och
färre. Miljöorganisationer, myndigheter och institutioner som ämnar uppmana människor att ha
större miljöhänsyn eller liknande skulle vidare kunna använda sig av information som denna studie
gett då resultatet signalerar att det möjligtvis hade varit gynnsamt med en annorlunda approach för
kvinnor och män.
Motsägelsefulla svar och risk för missuppfattningar
Några av de längre frågorna kan tänkas ha löpt en risk att antingen missuppfattas på grund
av hastig läsning eller feltolkning av innebörd. Dessa frågor är de som tabell 4 ”Upplever du att
information angående miljöproblem är psykiskt påfrestande och väljer helst att inte läsa om sådan
information?” och 7 ”Anser du att högre auktoriteter, exempelvis regeringen eller andra
myndigheter bär ansvaret för miljöproblemen och att uppdraget att åtgärda dem ligger i deras
händer?” redovisar svaren för.
Frågan som tabell 4 redovisar svaren för kan exempelvis ha lästs hastigt och uppfattats som
en fråga som endast handlar om de upplever att information angående miljöproblem är psykiskt
påfrestande, där delfrågan om respondenten därför väljer att undvika sådan information kanske fallit
bort. Tabell 5 redovisar svaren för frågan ”Är det viktigt för dig att hålla dig uppdaterad angående
miljöproblem?” och indikerar att männen förnekar i högre grad än kvinnorna. Frågorna 4 och 5 har
en tydlig relation och svarsresultaten visar en motsägelsefullhet till varandra då de borde haft
liknande utfall. Detta gör att enkätens data kan vara opålitlig på grund av ovanstående risker.
Frågan som tabell 7 redovisar svaren för löper också en risk för att vara opålitlig då frågan
kan ha missuppfattats av samma anledning som tabell 4:as fråga, då frågan handlar om både ansvar
för utvecklingen och åtgärdandet av miljöproblem. Samma motsägelsefullhet uppstår också här i
relation till föregående fråga 6 som lyder; ”Hur stort ansvar anser du att varje enskild individ har
för att motverka miljöproblemen?” där data indikerar att män förnekar mer än kvinnor i kontrast till
vad tabell 7 visar. Dessa frågor borde också alstra liknande utfall. Frågorna kunde vidare ha
formulerats annorlunda respektive delats upp i två separata frågor för att undvika dessa
felmarginaler.
Det mest kritiska problemet i denna studie är sättet som frågorna är utformade på. En annan
faktor som gör att denna studie löper risk att vara opålitlig är representativiteten av urvalet. Att dela
27
Johanna Johansson
en enkät på en social media som Facebook kan orsaka ett bortfall av vissa åldersgrupper. Den här
studien kunde ha fått ett mer pålitligt resultat om enkäten delades ut på annat sätt som med säkerhet
nådde alla åldersgrupper och om frågorna med säkerhet skulle spegla skepsis och förnekelse.
Storskaligare och mer ingående intervjuer skulle också vara optimalt.
Slutsats
Även om det inte går att säga helt säkert om denna studies resultat är pålitligt på grund av
ovanstående problem, så kan den ändå fungera som en byggsten och ett underlag för vidare
forskning angående hur man kan tackla eller arbeta runt miljörelaterad skepsis och förnekelse med
skillnaden mellan kvinnor och män i åtanke eftersom kan vara möjligt att det är gynnsamt att
använda sig av anpassade sätt att hantera dessa. I sin tur kan detta bidra till att öka förståelsen för
komplexiteten och paradoxen angående hanterandet och uppmärksammandet av miljöproblem. Att
studera ämnet djupare kan alltså vara en viktig kunskapsgrund att stå på när det gäller att försöka
åtgärda och motverka miljöproblem i västvärlden.
28
Johanna Johansson
7. Referenser
Ajzen, I. (1991). The theory of planned behavior. Organizational Behavior and Human Decision
Processes, 50(2), 179-211.
Bazerman, M. H. (2006). Climate Change as a Predictable Surprise. Climatic Change. Vol. 77,
No.1-2, pp. 179-193.
Bord, R. J. & O’Connor, E. (1997). The Gender Gap in Environmental Attitudes. Social Science
Quarterly Vol. 78 pp. 830–840.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.). Malmö: Liber.
Crompton, T. & Kasser, T. (2010). Human Identity: A missing link in environmental campaigning.
Environment: Science and Policy for Sustainable Development, Vol. 54, No. 4, pp. 23-33.
Dunlap, R., Jaques, P. & Freeman, M. (2008). The organisation of denial: Conservative think tanks
and environmental scepticism. Environmental Politics, Vol. 17, No.3, pp. 349-385.
Feygina, I., Jost, J. T. & Goldsmith, R. E. (2010). System Justification, the Denial of Global
Warming, and the Possibility of “System-Sanctioned Change”. Personality and Social
Psychology Bulletin, Vol. 36, No. 3, pp. 326-338.
Hines, J.M., Hungerford, H.R. & Tomera, A.N. (1986–87). Analysis and synthesis of research on
responsible pro-environmental behavior: a meta-analysis, The Journal of Environmental
Education, 18(2), pp. 1–8.
Hornborg, A. (2012). Myten om Maskinen: Essäer om makt, modernitet och miljö. Bokförlaget
Diadalos AB, Göteborg.
Kollmus, A. & Agyeman, J. (2002). Mind the Gap: Why do people act environmentally and what
are the barriers to pro-environmental behavior? Environmental Education Research, Vol. 8,
No. 3, pp 239-260.
Lidskog, R. & Sundqvist, G. (2011). Miljösociologi. Studentlitteratur AB, Lund.
McCright, A. M. & Sundström, A. (2013) Examining Gender Differences in Environmental
29
Johanna Johansson
Concern in the Swedish General Public, 1990-2011. International Journal of Sociology, Vol.
43, No. 4. pp. 63-86.
Opotow, S. & Wiess, L. (2000). Denial and the Process of Moral Exclusion in Environmental
Conflict. Journal of Social Issues, Vol. 56, No. 3, pp. 475-490.
Stern, P. C., Dietz, T. & Kalof, L. (1993). Value Orientations, Gender, and Environmental Concern.
Environment and Behavior Vol.25 pp.322–348.
Thøgersen, J. B. & Crompton, T. (2009). Simple and Painless? The Limitations of Spillover in
Environmental Campaigning. Journal of Consumer Policy, Vol.32 pp.141–163.
Vansteenkiste, M. Simons, J. Lens, W. Sheldon, K. M. & Deci, E. L. (2004). Motivating Learning,
Performance, and Persistence. The Synergistic Effects of Intrinsic Goal Contents and
Autonomy-Supportive Contexts. Journal of Personality and Social Psychology, Vol. 87
pp.246–260.
Von Hippel, W. & Trivers, R. (2011). The evolution and psychology of self-deception. Behavioral
and brain sciences, Vol 34, No 1, pp 1-56.
Xiao, C. & McCright A. M. (2012). Explaining Gender Differences in Concern about
Environmental Problems in the United States. Society and Natural Resources, Vol 25, pp
1067-1084.
Nugent, C. & Shandra J. M. (2009) State Environmentaö Protection Efforts, Women's Status, and
World Polity. A Cross-National Analysis. Organization & Environment, Vol 22, No. 2, pp.
208-229.
30
Johanna Johansson
31