budget 2016

Transcription

budget 2016

Västra Hisingen
BUDGET
2016
www.goteborg.se/vastrahisingen
Innehåll
Inledning................................................................................................................ 4
Sammanfattning................................................................................................. 5
Förutsättningar................................................................................................... 7
Vision och förhållningssätt.......................................................................... 7
Omvärldsanalys................................................................................................ 7
Stadsdelen Västra Hisingen............................................................................. 12
Stadsdelens utmaningar ................................................................................. 13
Befolkningsförändring................................................................................... 15
Förändrade behov inom sektorerna/verksamheterna...................... 19
Personal.............................................................................................................. 20
Ledarskap och medarbetarskap..................................................................... 20
Jämställda och konkurrenskraftiga löner....................................................... 22
Strategisk kompetensförsörjning.................................................................... 22
Hälsa och arbetsmiljö...................................................................................... 24
Ekonomi.............................................................................................................. 25
Aktuell ekonomisk situation............................................................................ 25
Eget kapital....................................................................................................... 26
Förvaltningens interna uppdrag................................................................ 27
Nämndens mål ................................................................................................... 28
Jämlikhet.......................................................................................................... Mänskliga rättigheter ...................................................................................... Stadsdelsnämndens politiska inriktning......................................................... Jämställdhet..................................................................................................... Demokrati ........................................................................................................ Funktionsnedsättning...................................................................................... Förskola och skola........................................................................................... Äldre.................................................................................................................. Miljö och klimat................................................................................................ Stadsutveckling och bostäder........................................................................ Trafik ................................................................................................................ Arbetsmarknad och vuxenutbildning............................................................. Näringsliv.......................................................................................................... Kultur................................................................................................................ Personal............................................................................................................ Upphandling..................................................................................................... 28
30
30
31
32
35
37
42
44
46
47
48
50
51
53
54
Effektiv resursanvändning............................................................................ 56
Utgångspunkter för en balanserad ekonomi........................................ 56
Ekonomisk plan för kommande budgetår............................................. 57
Inledning
Sammanfattning
Kommunfullmäktiges budget är Göteborgs Stads övergripande styrdokument och är tänkt att styra stadens utveckling. Göteborgarnas behov ska
vara vägledande. Viktigt är också att kvinnor och män i Göteborgs Stad får
möjlighet att engagera sig och vara delaktiga i verksamhetens utveckling.
Stadsdelsnämndens budget för 2016 är baserad på nämndens vision och
politiska inriktning inom de olika verksamheter som ligger inom nämndens
ansvarsområde. Budget utgår även från en omvärldsanalys där de större strategiska utmaningarna för stadsdelen lyfts fram. Till dessa hör bland annat
stora skillnader i livsvillkor bland stadsdelens invånare, en kraftig befolkningsökning, bostadsbrist och behovet av en långsiktig kompetensförsörjning.
Budgeten lyfter fram de mål och uppdrag som är särskilt prioriterade.
Övrigt ska utföras som tidigare, enligt gällande lagstiftning och övriga
styrdokument. Lagstiftning och ekonomiska ramar står över mål, riktlinjer,
planer, program och policys, som ska ses som stödjande dokument.
Från kommunfullmäktiges budget till lokalt budgetdokument i
stadsdelen
Det är nämndernas och bolagens ansvar att göra verklighet av budgetens
inriktningar och prioriterade mål. Varje enskild nämnd ska värdera sin egen
roll i arbetet med att nå intentionerna i budgeten.
Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget har stadsdelsnämnden
tagit ett beslut om ett mål- och inriktningsdokument för kommande år. Där
värderar stadsdelsnämnden innebörden av kommunfullmäktiges inriktningar
och prioriteringar i förhållande till den egna stadsdelens unika nuläge.
De ger nämnden möjlighet att välja ut de viktigaste målen och göra
inriktningarna konkreta, förtydligade och preciserade. Mål- och inriktningsdokumentet har sedan legat till grund för framtagandet av denna
budgethandling. Med utgångspunkt i stadsdelens situation föreslår förvaltningen konkretiseringar och anpassningar av kommunfullmäktiges och
nämndens mål. Budgeten anger de strategiska vägval som behövs för att i
större utsträckning nå målen.
När stadsdelsnämnden tagit beslut om budget, tar förvaltningen hand om
mål och uppdrag och arbetar in dem i verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna innehåller mer detaljerade beskrivningar av hur verksamheterna
konkret ska arbeta för att nå målen.
4
BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN
Befolkningsförändringarna i stadsdelen har stor betydelse för såväl de ekonomiska förutsättningarna som för sektorernas olika verksamheter. Under
2016 beräknas befolkningen i stadsdelen öka med drygt 800 personer.
Konsekvenserna för verksamheterna är störst inom grundskolan och i viss
mån inom äldreomsorgen. Antalet barn och ungdomar i grundskoleåldrarna
beräknas öka med närmare 270 personer. Bland de äldre är det framförallt
gruppen ensamstående över 75 år och antalet personer över 95 år som ökar.
Det kommer sannolikt att medföra ökade behov av såväl hemtjänst som
platser på äldreboende.
Befolkningsökningen under föregående och kommande år ger upphov till
ett stort behov av fler verksamhetslokaler. Takten på färdigställandet av
dessa står inte i proportion till sektorernas behov.
Stadsdelsnämnden har i sitt mål och inriktningsdokument lagt fast ett
antal mål och uppdrag. Många av dem är direkt kopplade till förvaltningens
olika verksamhetsområden. Några av målen har dock en mer övergripande
karaktär och berör områden som jämlikhet, mänskliga rättigheter, jämställdhet och demokrati. Andra mål riktar sig till områden där stadsdelsnämnden
inte har det primära ansvaret för genomförandet utan mer har rollen som
samarbetspart och pådrivare. Till denna kategori hör mål inom områden
som trafik, stadsutveckling och näringsliv. För samtliga mål finns strategier
utarbetade och till flertalet av dem dessutom mått och mätetal som anger
ambitionsnivåer för de kommande åren.
5
Utöver det innehåller budgeten även ett antal betydande ekonomiska satsningar inom i första hand sektorerna utbildning och äldreomsorg. Det
primära syftet med dessa är framförallt att öka grundbemanningen i verksamheterna.
Förutsättningar
VISION OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
Vår vision är en solidarisk, jämställd och jämlik stadsdel som är långsiktigt
socialt, ekonomisk och ekologiskt hållbar.
Där de tre hållbarhetsperspektiven samt barn-, äldre-, funktionshinder- och
jämställdhetsperspektivet genomsyrar alla verksamheter och ungdomarna i
stadsdelen har de verktyg som krävs för att förverkliga sina drömmar. Här
finns förutsättningar för meningsfull fritid samt möte med natur och kultur.
I vår solidariska stadsdel känner sig människorna delaktiga och behövda.
De är engagerade och tar ett gemensamt ansvar för varandra och för stadsdelens utveckling.
Invånare i Västra Hisingen ska kunna utveckla sin fulla potential i ett jämlikt samspel med andra oberoende av kön, könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexualitet
och ålder. Utbildningen och det livslånga lärandet är en grundförutsättning
för stadsdelens utveckling. Vår stadsdel är fri från diskriminering. Ingen
människa ska begränsas av diskriminerande eller förtryckande strukturer.
I vår del av världen ska alla leva ett tryggt liv i god hälsa och alla har goda
möjligheter att utvecklas utifrån egna förutsättningar. Vi ser och jobbar för
ett samhälle som är solidarisk, globalt, nationellt och lokalt.
OMVÄRLDSANALYS
Göteborg är ur många perspektiv en attraktiv stad med goda förutsättningar
för att stadens invånare ska kunna leva ett gott liv. Här finns en stor mångfald, fantastiska miljöer, en god tillväxt, ett brett utbud av arbetsplatser,
omfattande kommunal och privat service samt ett rikt kulturliv.
Samtidigt finns det i staden även betydande skillnader vad gäller livsvillkor,
både mellan befolkningsgrupper och mellan olika delar av staden. Det gäller
även inom enskilda stadsdelar där skillnader i hälsa, uppväxtvillkor och möjligheter att påverka sin livssituation fortfarande är stora. Utanförskap skapar
brist på tillit till välfärdssystemet vilket leder till att den sociala oron blir allt
tydligare i samhället. Under året har setts ett flertal tecken på social oro i
staden. Arbetet med att skapa en socialt hållbar stad med minskade skillnader engagerar många i stadens förvaltningar och bolag. Det är viktigt att det
6
7
FÖRUTSÄTTNINGAR
Stadsdelsnämnden har ett stabilt ekonomisk läge vid ingången av 2016.
Den kraftiga befolkningsökningen och stadsdelens ökade sociala tyngd har
resulterat i en kraftig utökning av stadsdelsnämndens ekonomiska ram. Det
stabila ekonomiska läget och den utökade ramen möjliggör en expansiv
budget som innehåller kompensation till verksamheterna för befolknings
ökningar samt ökade priser och lönekostnader.
Förra året upplevde Göteborg sin största folkökning på 50 år. Orsakerna
är flera, bland annat den ökande globaliseringen som leder till att allt fler
vill bo i storstadsregionerna, men också konflikter i omvärlden som gör att
människor flyr till länder som Sverige för att finna trygghet. Här står staden
inför en stor utmaning att kunna erbjuda goda bostäder och en kommunal
service som förskolor och skolor till allt fler människor. Göteborgs befolknings- och bebyggelsestruktur och den befolkningsutveckling som sannolikt
kommer att ske framåt innebär också utmaningar när det gäller att bygga
en fungerande infrastruktur som gör det möjligt för oss att resa snabbt och
miljövänligt till exempel till arbetsplatser och skolor. Sammantaget innebär
det att staden måste kunna finansiera både en fungerande välfärd för allt
fler människor och investeringar i infrastruktur som gator, kollektivtrafik
lösningar, lokaler med mera.
Stora skillnader i göteborgarnas livsvillkor och hälsa
Den växande segregationen är en stor utmaning för Göteborg. Under
2000-talet har den absoluta fattigdomen minskat i Sverige. Det beror till
stor del på ökade realinkomster. Däremot har den relativa fattigdomen ökat
under samma period, i takt med att inkomstspridningen har ökat. I rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg konstateras att ett samhälle
med små skillnader mellan människors livsvillkor stärker samhällsutvecklingen för alla. Det skapar grund för tillit, tilltro och trygghet som i sin tur
stärker förutsättningen att skapa en socialt hållbar stad.
Rapporten visar på stora skillnaderna i Göteborg inom ett par viktiga områden, så som utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och arbetslösheten.
Faktorer som är avgörande för goda livsvillkor och en god hälsa. Vid jämförelse över tid syns även att skillnaderna i medianinkomst mellan stadens
primärområden ökar. Dagens kunskapsunderlag visar också att ju längre
arbetslöshet, desto fler och tydligare blir de negativa effekterna på hälsan.
I Göteborg är långtidsarbetslösheten nästan 14 gånger högre i mellanområdet Bergsjön än i Södra Skärgården. Den grupp som ökar mest är kvinnor
med barn, utländsk bakgrund och låg utbildningsnivå och som inte har en
funktionell svenska. Dessa kvinnor och framförallt deras barn är en grupp
som stadens kompensatoriska uppdrag måste uppmärksamma.
8
Kraftig folkökning jämfört med tidigare prognoser
Den nya kommunprognosen visar att befolkningstillväxten blir större än vad
som tidigare antagits. Fram till 2025 förväntas kommunens folkmängd öka
med 83 000 till 624 000. Den nya prognosen innebär att befolkningen ökar
snabbare i alla åldersgrupper, särskilt märkbart för den kommunala serviceproduktionen blir det i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan.
De närmsta åren finns det några områden där de demografiska förändringarna får ett tydligt genomslag.
Fortsatt behov av fler platser inom barnomsorgen, men i en lägre takt än de
senaste åren. Befolkningsprognosen visar på 4000 fler 1-5 åringar fram till
2025.
Grundskoleåldrarna tillhör de som påverkas mest av den ökade invandringen i årets prognos. Den redan tidigare stora ökningen förstärks. Fram till
och med 2020 växer antalet personer med 9 600. Omräknat till skolklasser
med 25 elever i varje klass betyder det 380 nya klasser. De stora årskullarna
födda runt 1990 kommer att öka trycket på både bostads- och arbets
marknaden.
Befolkningen i de förvärvsarbetande åldrarna ökar med drygt 40 000 fram
till och med 2025. Tack vare den stora inflyttningen i åldrarna mellan 20
och 30 år växer både den yngre och den äldre delen av arbetskraften. Trots
den till antalet stora folkökningen i gruppen så är den procentuella till
växten lägre än för befolkningen som helhet. Detta innebär att fler ska
försörjas av färre.
Den stora fyrtiotalistgruppen når nu åldrarna 75-84 år, som därmed
kommer att öka med 50 procent fram till 2025. Den stora ökningen sker
från 2017 och framåt och kommer ställa krav på stadens hälso- och sjukvård
och kräva fler äldreboendeplatser.
Sammantaget kommer den demografiska utvecklingen att sätta välfärdssystemet inför stora utmaningar. Det ökade trycket ställer höga krav på
planeringen av verksamheten. I det sammanhanget blir det viktigt att fånga
skillnader i behov utifrån till exempel kön och individuella önskemål.
Bostadsbristen fortsatt hög
Bostadsbristen är akut i Göteborg. Allt fler grupper står idag utanför
bostadsmarknaden, främst nyanlända, unga vuxna, personer med social
problematik samt personer med funktionsnedsättning. En egen bostad är
9
FÖRUTSÄTTNINGAR
FÖRUTSÄTTNINGAR
engagemanget håller i sig och konkretiseras i olika insatser och handlingar.
För att möjliggöra en radikal minskning av skillnader i livsvillkor krävs en
styrning av hela staden och en samverkan med civilsamhället som präglas av
tydliga prioriteringar och aktivt arbete för att förstärka innovationsarbetet.
En fortsatt ökning av antalet nyanlända
Invandringen var rekordhög 2014, både till Sverige i stort och till Göteborg.
Det är framförallt krisen i Syrien som ligger bakom, men även oroligheter i
ett flertal andra länder har bidragit. Enligt Migrationsverkets prognos från
februari 2015 förväntas invandringen fortsätta att öka kraftigt till följd av
stora flyktingströmmar. Fram till år 2017 antas antalet flyktingar som be
viljas asyl och tas emot av kommunerna mer än fördubblas jämfört med
2014. Mot bakgrund av detta har prognosen vad gäller förväntad inflyttning
till Göteborg höjts för samtliga år i den senaste kommunprognosen. Fram
till år 2019 ligger den årliga höjningen på 1 000 till 1 500 personer per år
och därefter på 500 årligen.
Det finns en stor osäkerhet kring invandringens storlek, framförallt på några års sikt. Osäkerhet finns både när det gäller hur stor flyktingströmmen
blir till Sverige och hur stor andel av flyktingarna som kommer att bosätta
sig i Göteborg. Om Migrationsverkets prognos om flyktinginvandringen för
2016 och framåt slår in och Göteborgs andel av flyktingmottagningen blir
lika stor som 2014, så blir befolkningstillväxten betydligt större än vad som
antagits i årets kommunprognos.
Det höjda mottagandet innebär, förutom problem att hitta bra bostäder,
också utmaningar för stadens skolor. Det blir fler barn och unga som är i
behov av extra stödinsatser i ett inledningsskede. Tillgången till lokaler för
skola och förskola måste också hålla jämna steg med behoven och redan
idag har ett antal stadsdelar betydande svårigheter att få planeringen att
fungera på ett bra sätt.
Socialtjänsten behöver bemannas och resursmässigt förstärkas långsiktigt
för att möta de behov som ett ökat mottagande kommer att innebära, både i
form av utredningskapacitet men också köp av olika insatser. En snabb
etablering på arbetsmarknaden och tillvaratagandet av människors erfarenheter och kompetenser är centralt för personers möjligheter att etablera sig
i samhället. Det ställer krav på att i högre grad anpassa samhällets etableringsinsatser utifrån individens behov och förutsättningar.
10
På sikt är ett mångkulturellt samhälle ett effektivt och starkt samhälle.
Invandring bidrar till att göra Sverige bättre och mer dynamiskt. Erfaren
heten visar att samhällen där man har hög grad av innovation och en hög
grad av förändringskraft präglas av mångfald.
Svårt att rekrytera rätt kompetens
Samtidigt som staden är inne i ett stort generationsskifte på arbetsmarknaden är det svårt att rekrytera yrkes- och specialutbildad personal och inom
vissa verksamheter personal med erfarenhet. Det gäller framförallt fritidspedagoger, förskollärare, lärare med vissa ämneskombinationer, socionomer,
specialistutbildade sjuksköterskor, undersköterskor samt rektorer och chefer
generellt. Nationella föreskrifter och satsningar gällande de olika verksamheterna inom stadsdelarnas ansvarsområde kan innebära kraftigt ökade
rekryteringsbehov. Exempelvis kommer satsningar på kvalitet inom grundskola och förskola samt ökande antal barn i skolåldern att medföra ökade
rekryteringsbehov av förskollärare och lärare. Inom socialtjänsten är utmaningen framför allt den höga omsättningen och att det ofta saknas erfarna
handläggare som står för stabilitet och som kan introducera nyanställda,
ofta nyexaminerade socialsekreterare.
Ekonomisk utveckling
Den svenska tillväxten väntas bli relativt kraftig under 2015 och 2016 för
att därefter dämpas. Det ger en god skattetillväxt för kommunsektorn 2015
och 2016. Återhämtningen fortsätter i svensk ekonomi och BNP förväntas
växer med ca 3 procent både i år och nästa år. Utvecklingen förstärks av
konjunkturåterhämtningen i OECD-länderna och den svaga kronkursen.
Samtidigt ökar de demografiska behoven kraftigt i framför allt skolåldrarna.
Utvecklingen förstärks av flyktinginvandringen som på kort sikt medför
ökade kostnader.
Samtidigt som sysselsättningen ökar stabilt, ökar även arbetskraften påtagligt på grund av stor invandring. Nyanlända har dock en svag ställning
på arbetsmarknaden och svårare att matchas till de lediga jobb som finns.
Det är en av orsakerna till att arbetslösheten minskar långsamt i Sverige
och beräknas vara ca 7 procent år 2017. I Göteborg minskar arbetslösheten
snabbare än i genomsnitt i landet för närvarande.
Även om skattetillväxten är stark väntas kostnadsutvecklingen för staden bli
ännu högre. Även om utvecklingen är förväntad är den inte hållbar på sikt
och den kommuncentrala beredskapen för att möta oförutsedda kostnader
11
FÖRUTSÄTTNINGAR
FÖRUTSÄTTNINGAR
centralt för personers möjligheter att etablera sig i samhället. Det ställer
krav på fler bostäder, men också förmågan att i högre grad anpassa samhällets bostadsutbud till individens behov. Bostadsbristen påverkar socialtjänsten som fortfarande i många fall får kompensera för detta. Bristen på
bostäder för personer med funktionsnedsättningar är fortsatt ett problem i
staden. Nya boendeformer samt boendestödet behöver utvecklas.
Forskning tyder på att det är mycket svårt att åstadkomma kostnads
effektiva rationaliseringar i personalintensiva välfärdstjänster. För att minska
ett faktiskt eller relativt kostnadsläge behöver istället själva behovet av välfärdstjänsterna förebyggas och minskas. Det åstadkoms genom att ett investeringssynsätt appliceras även på välfärdstjänsterna genom så kallade sociala
investeringar. Förutom ett förbättrat kostnadsläge förbättras därutöver
människors liv genom att de med hjälp av tidiga insatser får mer jämlika
livschanser. Det finns ett stort behov av att i Göteborgs Stad hitta en
accepterad modell för sociala investeringar som möjliggör detta.
Stadsdelen Västra Hisingen
I stadsdelen Västra Hisingen finns kustnära samhällen, landsbygd och miljonprogramsområden. Stadsdelen består av Torslanda och Biskopsgården
och här bor drygt 53 000 människor med en spännande blandning av olika
bakgrund, språk och kultur. Här finns fordonsindustrin och Skandinaviens
största hamn, som båda är viktiga motorer i Sveriges ekonomi. Rikt föreningsliv, vackra naturområden, näringsliv med både entreprenörer och industri samt människor från världens alla hörn skapar förutsättningar för en
dynamisk stadsdel där många vill leva, arbeta och bo.
Förvaltningens uppdrag
På uppdrag av politikerna i stadsdelsnämnden erbjuder Västra Hisingens
stadsdelsförvaltning stöd och service till invånarna inom områdena förskola,
skola, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning, hemsjukvård samt fritid och kultur.
Förvaltningen arbetar också med folkhälsa, miljö och stadsutveckling.
Varje dag serveras måltider till bland annat de nästan tiotusen barn och
ungdomar som passerar dörrarna till våra förskolor och skolor. Varje vecka
görs mer än tusen besök av seniorer på våra träffpunkter för äldre, varje
månad lånas nästan tjugofemtusen böcker i stadsdelens bibliotek och varje
år tar socialtjänsten femtiotusen beslut som har stor påverkan på människors liv.
Stadsdelens utmaningar
FÖRUTSÄTTNINGAR
FÖRUTSÄTTNINGAR
är lägre än tidigare. Detta ställer krav på ekonomiska marginaler hos nämnderna och tidiga insatser och åtgärder för att möta kostnadsökningar inom
exempelvis individ- och familjeomsorgen.
Minska klyftorna
Göteborg är en segregerad stad där skillnaderna i livsvillkor och hälsa
mellan människor är stora. För att minska klyftorna måste hela Göteborgs
Stad arbeta tillsammans för att skapa ett mer socialt hållbart samhälle tillsammans med näringsliv och civilsamhälle. I detta arbete är det avgörande
att staden utvecklas inom hållbarhetens alla tre dimensioner: den ekonomiska, den ekologiska och den sociala.
De stora ojämlikheterna mellan olika områden och grupper finns också i
stadsdelen Västra Hisingen. Ett sätt som det visar sig på är att det skiljer
fem år i medellivslängd för en man och fyra år för en kvinna, beroende på
vilket område man bor i. Medellivslängden är lägst i västra Biskopsgården
och högst i Torslanda.
För att kompensera för dessa skillnader i livsvillkor hos befolkningen satsar
stadsdelsförvaltningen resurser på dem som behöver det mest. Det sociala
stödet till utsatta unga och barnfamiljer prioriteras för att förbättra barns
uppväxtvillkor. I samverkan med andra myndigheter, så som Arbetsför
medlingen och Försäkringskassan, arbetar vi för att få fler människor i
arbete och sysselsättning. Skolan kompenserar också för elevers olika
förutsättningar på så väl elevnivå som mellan olika skolor.
Stadsdelsförvaltningen arbetar också med att genom uppsökande verksamhet få fler barn att gå i förskolan, erbjuder utbildning i hur föräldrar kan
stötta sina barn att stå tryggt i två kulturer samtidigt och samarbetar med
Polisen för att tidigt fånga upp unga som har en socialt orolig tillvaro.
Satsningar görs så att människor som bor i stadsdelen får arbete i den
kommunala verksamheten genom specialinriktade utbildningar och
språkpraktik.
Öka tryggheten
Västra Hisingen ska vara en trygg stadsdel där alla som bor och verkar kan
trivas och utvecklas. Det är stora skillnader mellan vad som uppfattas som
otryggt i olika delar av stadsdelen. I Biskopsgården är oro för gäng och
kriminalitet hög, medan trygghet i Torslanda kopplas till trafiksäkerhet för
barn.
Stadsdelförvaltningen verkar för att skapa trygghet genom att få fler vuxna
i närmiljön, rusta upp mörka och nedgångna områden och erbjuda anpassat
föräldrastöd. En trygg och säker kollektivtrafik tillsammans med goda
12
13
Ta hand om en växande befolkning
Göteborg är en attraktiv stad och urbaniseringen bidrar till att fler människor bosätter sig i vårt område. Hit kommer också många människor som
är på flykt från olika orosområden i världen, särskilt från Syrien. Västra
Hisingen är en växande stadsdel.
En utmaning är att skapa ett gott mottagande för alla nyanlända och integrera dem i samhället på ett bra sätt. Socialtjänsten arbetar aktivt med att ge
stöd och hjälp till nyanlända flyktingar, bland annat genom olika boende
lösningar. Skolan ger särskild studiehandledning för nyanlända barn och
arbetar med språkutveckling inom både förskolan och skolan.
En annan utmaning som befolkningsökningen medför är att öka antalet
bostäder i stadsdelen. För många invånare i Biskopsgården är trångboddhet
och bostadsbrist ett problem som påverkar vardagen. I Torslanda behövs ett
mer varierat bostadsbestånd. Det kräver förändringar och beslut som ligger utanför förvaltningens verksamheter. Förvaltningen kommer försöka
påverka andra förvaltningar och bostadsbolag så att det byggs fler bostäder
med rimliga hyror. Detta kommer bland annat ske genom arbetet med de
lokala utvecklingsprogram som har tagits fram tillsammans med invånare
och medarbetare i stadsdelen.
Ge inflytande och skapa delaktighet
Inom det sociala arbetet handlar inflytandearbetet om att skapa förutsättningar för individen att vara delaktig i samhället och leva ett självständigt
liv. Barn och unga ska vara medskapande av sin egen fritid. Äldres inflytande över sin vardag ska öka. Inom organisationen strävar vi efter att var och
en som jobbar hos oss tar till sig vikten av ett bra bemötande gentemot både
de vi är till för och våra kollegor.
Behålla och locka kompetent personal
För att kunna ge bästa service till invånare och brukare behövs en effektiv
organisation som använder resurserna på bästa möjliga sätt. Genom en god
arbetsmiljö för våra medarbetare och aktivt arbete för att vara en attraktiv
arbetsgivare, kan vi behålla och locka till oss kompetenta medarbetare.
Samverkan med olika samhällsaktörer liksom mellan olika sektorer, verksamheter, avdelningar och medarbetare i stadsdelsförvaltningen är grundläggande för att nå målen. Tillsammans skapas en öppen och jämlik stadsdel
där många vill leva, arbeta och bo.
BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING
Generellt stadsdelssektorn
I slutet av 2014 uppgick stadens folkmängd till 541 115 personer. Under
den kommande femårsperioden förväntas befolkningen öka med 39 000.
Det är en högre folkökning än vad som tidigare antagits. Att befolkningstillväxten förväntas bli snabbare beror på Migrationsverkets antaganden om
att flyktinginvandringen kommer att öka. Den nya prognosen visar på att
folkmängden stiger till 624 000 år 2025.
Ännu fler ska ha inflytande över hur det är att bo och verka i Västra
Hisingen. Därför fokuseras arbetet på att öka inflytandet för stadsdelens
invånare, brukare och medarbetare. Ju fler som är delaktiga, medskapande
och får inflytande desto bättre blir resultatet både för den enskilde individen
och för samhället i stort.
Den dagliga kontakten med invånare, till exempel föräldrar till barn i förskolan och äldre som har hemtjänst ger mycket kunskap och erfarenheter.
Utöver det arbetar stadsdelen med medborgardialog i frågor som bland
annat rör trygghet, trafik och stadsbyggnad. Invånarna bjuds in att själva
komma med och rösta på förslag i en medborgarbudget kring hur invånarna
vill att stadsdelen ska utvecklas.
14
15
FÖRUTSÄTTNINGAR
FÖRUTSÄTTNINGAR
möjligheter att gå och cykla gör att olika grupper kan röra sig i stadsdelen
och det skapar också en känsla av trygghet. Därför görs satsningar på att
minska buskörning med mopeder, attitydförändringar kring trafikbeteende
och på att utveckla kollektivtrafiken mellan områdena inom stadsdelen.
Särskild uppmärksamhets ska ägnas åt kvinnors upplevda otrygghet.
9 000
2014-2019
8 000
2014-2025
7 000
6 000
5 000
Befolkningsförändringar mellan 2015/2016
4 000
3 000
2 000
1 000
0
-1 000
Skillnaderna mellan Torslanda och Biskopsgården syns tydligt i befolkningsstruktur och i flyttmönster. Andelen barnfamiljer är högre i Torslanda,
medan andelen äldre och ungdomar är högre i Biskopsgården. Biskopsgården har en stor inflyttning från utlandet, medan inflyttningen till Torslanda
kommer nästan uteslutande från övriga Göteborg.
Ålder
0
1-5
6-9
10-12 13-15 16-18
65-74 75-79 80-84 85-89 90-94
95-w
Källa: Stadsledningskontoret
Folkökningen 2015 ligger på en hög nivå om än något lägre än år 2014.
Såväl födda som döda ligger på samma nivåer som de senaste åren. Trots
detta har staden en stor befolkningsökning till följd av en omfattande
inflyttning. Det är också flyttmönstren som är den stora osäkerhetsfaktorn
kring hur stor befolkningstillväxten blir. Osäkerheten om flyktingin
vandringen är mycket stor. De flyktingar som bosätter sig i Göteborg i
avvaktan på att få sina asylansökningar prövade ingår inte i befolknings
statistiken eller i prognosen.
Befolkningsökningen i stadsdelen nästa år beräknas till 825 personer, vilket
motsvarar en ökning med 1,5%. De största ökningarna andelsmässigt väntas när det gäller barn och ungdomar i skolåldern. Också i den allra äldsta
åldersgruppen, 95 år och äldre väntas en stor ökning i förhållande till gruppens storlek. Diagrammet nedan visar den förväntade befolkningsförändringen i samtliga ålderskategorier i stadsdelen:
500
451
400
300
200
100
0
-100
86
17
-24
0
1-5
6-9
141
41
77
10-11 12-15 16-19
-8
39
-1
-3
-5
20-64 65-74 75-79 80-84 85-89 90-94
13
95-w
Ålder
Lokalt perspektiv
Befolkningsförändringar den kommande femårsperioden
Västra Hisingen är en stadsdel med en hög andel barn och färre unga vuxna
än kommungenomsnittet.
Kommande femårsperiod förväntas antalet barn i förskolåldrarna ökar
endast marginellt. Samtidigt ökar antalet barn i grundskoleåldrarna med
nästan 1 100 stycken.
BEFOLKNINGENS ÅLDERSSTRUKTUR
Antal äldre över 85 år förväntas vara oförändrat. Tabellen visar befolkningsprognosen i de olika ålderskategorierna från 2015 och fram till 2019.
2%
Västra Hisingens totala folkmängd förväntas att öka med 3 700 personer de
kommande fem åren. Det innebär att stadsdelens folkmängd förväntas öka i
en något lägre takt än de gångna fem åren.
1%
Göteborg
0%
0
16
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
17
FÖRUTSÄTTNINGAR
FÖRUTSÄTTNINGAR
BEFOLKNINGSPROGNOS, FÖRÄNDRING 2014–2019 OCH 2014–2025 EFTER ÅLDER
Förändring
Ålder
2014-12-31
2015
2016
2017
2018
718
766
783
800
820
832
114
1-5 år
4 185
3 274
3 360
3 388
3 451
3 483
64
6–9 år
3 155
3 274
3 360
3 388
3 451
3 483
328
10–15 år
4 167
4 315
4 497
4 676
4 818
4 920
753
16–18 år
1 871
1 905
1 972
1 996
2 092
2 180
309
19–24 år
3 995
3 941
3 906
3 880
3 855
3 847
-148
25–29 år
3 748
3 767
3 799
3 809
3 821
3 796
48
30–34 år
3 815
3 911
4 048
4 086
4 191
4 235
420
35–64 år
20 400
20 734
21 061
21 338
21 626
21 921
1 521
65–74 år
4 071
4 132
4 125
4 188
4 146
82
75–84 år
2 261
2 248
2 286
2 296
2 423
2 468
207
85–89 år
620
617
626
595
596
348
-11
90– år
296
304
312
306
311
310
14
Totalt
53 289
54 072
54 897
55 554
56 353
56 990
3 701
0 år
FÖRÄNDRADE BEHOV INOM
SEKTORERNA/VERKSAMHETERNA
2019 2014–2019
PROGNOSTISERAD ”VOLYMFÖRÄNDRING” ENLIGT BEFOLKNINGSANSVAR
Delverksamhet/tjänst
2015
2016
Beräknad kostnad (mkr)
8
43
4
Grundskola/antal elever
årsplatser
225
269
16
Skolbarnsomsorg/antal
årsplatser
117
120
3
Äldreomsorg/antal invånare 75 år och äldre
11
43
2
Förskola/antal barn
årsplatser
Lokaler
Flera objekt löper på som planerat. Det är dock bekymmersamt att arbetet
har stannat upp för ett flertal nya skolor som bör stå klara mellan 20172020. Flera planerade BMSS går också trögt, eller har stoppat upp i
processen.
Källa: Samhällsanalys och Statistik, Stadsledningskontoret Göteborgs Stad.
Namn på lokal/objekt
Ärende
Verksamhet
Färdig enligt
plan
Status
Primärområdesprognoser
Kålhagen, modul
utökning
förskola
Kv 1 2016
Långsam
Samtliga primärområden utom Arendal inom Västra Hisingen förväntas
öka sin folkmängd fram till år 2019 jämfört med idag. Björlanda ökar med
över 1 000 personer om det planerade bostadsbyggandet genomförs.
Björlandagården, paviljonger
ny
skola
KV 3 2016
Löper på
Byvädersgången/Sjumilaparken
ny
fsk
Kv 3 2016
Löper på
Noleredsskolan, paviljong
utökning
skola
Kv 3 2016
Långsam
Några av primärområdena inom Biskopsgårdsdelen av Västra Hisingen tar
traditionellt emot en betydligt större del av invandringen än som motsvaras
av deras storlek. Detta gör områdena känsliga för förändringar i invandringen till Göteborg.
Kålhagen, modul
utökning
förskola
Kv 1 2016
Långsam
Björlandagården, paviljonger
ny
skola
KV 3 2016
Löper på
Byvädersgången/Sjumilaparken
ny
fsk
Kv 3 2016
Löper på
Noleredsskolan, paviljong
utökning
skola
Kv 3 2016
Långsam
De villadominerade primärområdena i den västra delen har i grunden en
större utflyttning än inflyttning. Detta medför att bostadsbyggandet inte får
fullt genomslag i befolkningsutvecklingen och om det inte byggs nya bostäder så minskar befolkningen.
Torslandaskolan L-M, paviljong
skola
Kv 3 2016
Löper på
18
Landamäreskolan
ny
skola
Kv 3 2016
Löper på
Falkebovägen, 6 lgh
ny
BMSS
Kv 4 2016
Löper på
Sunnerviksgatan
ny
fsk
2016
Långsam
Lilla Solstrålegatan 10
ny
fsk
KV 3 2017
Löper på
19
FÖRUTSÄTTNINGAR
FÖRUTSÄTTNINGAR
FOLKMÄNGD 2014-12-31 OCH BEFOLKNINGSPROGNOS 2015-2019
Ärende
Verksamhet
Färdig enligt
plan
Status
S Långströmsparken, 6 lgh
ny
BMSS
2017
Löper på
Ny skola Biskopsgården
ny
skola
2017
Stopp
Låssby
ny
skola
2018
Stopp
Skra Bro
ny
äbo
2018
Långsam
Skra Bro etapp 1
ny
BMSS
2018
Långsam
Skra Bro/ Låssby
ny
fsk
2018
Stopp
Svartedalsskolan,
ny / om
skola
2018
Stopp
Gamla Låssbyvägen, 6 lgh
ny
BMSS
2019
Löper på
Länsmanstorget, 6 lgh
inhyrning
BMSS
Långsam
fsk
Långsam
Långströmsparken
Mossfyndsgatan 15, badrum
utredning
BMSS
Stopp
N om Hjuviksvägen
ny
BMSS
Långsam
Norra Lysevägen 10
utredning
DagC
Långsam
Ryaskolan, utökning
utökning
skola
Stopp
sjumilaskolan,
utökning
skola
Långsam
Svartedalens äldrecentrum ,
matsal
nybyggnad
skola
Långsam
Skra Bro etapp 2
ny
BMSS
Hästevik ny skola
ny
skola
Stopp
Torslandaskolan L-M
ny
skola
Stopp
Älvegårdsvägen
ny
BMSS
osäker
osäker
Långsam
Stopp
En anledning till att flera projekt går långsamt eller har dragit ut på tiden är
att Lokalsekretariatet inte haft en färdig, fastställd budgetram. Andra orsaker till förseningar är avsaknad av byggbar mark, överklaganden och brist på
inhyrningsbara lokaler.
PERSONAL
Ledarskap och medarbetarskap
samt följa upp och utvärdera resultat. Ledaren/chefen är vidare medarbe
tarens viktigaste arbetsmiljöfaktor, förmågan att kommunicera, agera och
vara lyhörd är avgörande för ett lyckat resultat. Förutsättningar gällande
mandat, delegation, antal medarbetare och administrativt närstöd är andra
viktiga faktorer.
I stadsdelen har chefer olika förutsättningar när det gäller antal underställda och tillgång till administrativt stöd, vilket är två av flera faktorer
som påverkar arbetsbelastningen. Med en tung arbetsbelastning minskar
möjligheterna för att vara en närvarande, entusiasmerande och motiverande
chef. Stadsdelen arbetar aktivt för att minska antalet medarbetare/chef och
därigenom öka möjligheten till ett nära ledarskap genom att utöka antalet
enhetschefer när så är möjligt, både organisatoriskt och ekonomiskt. En
omvärldsbevakning pågår med att ta tillvara andra stadsdelars erfarenheter
bl.a. genom andra förvaltningars medverkan i projektet Chefios.
En god samverkan med de fackliga organisationerna är viktigt för att skapa
en trivsam och väl fungerande arbetsplats, ett gott samverkansklimat med
goda relationer och respekt för varandras olika roller är avgörande för att
det ska bli verklighet.
Medarbetarskap innebär delaktighet och medskapande. Ett gott medarbetarskap förutsätter också tydliga mål och uppdrag samt befogenhet
och förutsättningar att klara uppdraget. Kreativitet och nytänkande ska
uppmuntras och medborgarnas behov ska alltid vara i centrum. Göteborgs
Stads förhållningssätt är implementerade och finns som en röd tråd i bl.a.
utvecklingssamtal och lönekriterier. Stadens nya medarbetar- och arbetsmiljöpolicy är ytterligare en komponent som förstärker förhållningssätten och
tydliggör de förväntningar som staden har på medarbetare men även vad
medarbetare kan förvänta sig av staden som arbetsgivare.
Inför 2016 fortsätter förvaltningen att fokusera på delaktighet och inflytande såväl internt som externt. Ett verktyg i detta arbete är ett arbetsmaterial kring gott bemötande. Det utgår från stadens fyra förhållningssätt
och samtliga diskrimineringsgrunder. Arbetsplatsträffarna (APT) är viktiga
forum för att nå ett gott medarbetarskap, tillika avdelningsmöten/enhetsmöten och utvecklingssamtal. Ytterligare en viktig faktor för gott medarbetarskap är en känd lönepolitik med tydliga lönekriterier.
Ledarskap kan beskrivas som konsten att leda människor, att motivera,
engagera och entusiasmera mot vägen till måluppfyllelse. I ledarskapet ingår
att formulera och fastställa operativa mål och strategier för verksamheten
20
21
FÖRUTSÄTTNINGAR
FÖRUTSÄTTNINGAR
Namn på lokal/objekt
Efter löneöversyn 2015 finns det inte några osakliga löneskillnader mellan
män och kvinnor eller utifrån etnisk bakgrund på gruppnivå inom stadsdelen.
Stadsdelens totala lönebild visar att kvinnors medianlön uppgick till 98
procent av männens lön. Redovisat per basintervall, som värderar de olika
befattningarnas svårighetsgrad, framgår att kvinnor har en högre medianlön
än männen i de lägre basintervallen, medan de har en lägre medianlön än
männen i de högre basintervallen.
För att nå målet med att minska osakliga löneskillnader mellan män och
kvinnor i jämförelse med fackförvaltningar, bolag och lönebilden i västra och södra Sverige krävs ett större analysarbete med att identifiera
jämförelsegrupper utifrån ansvar, befogenheter, kompetenskrav och marknadslöneläge inklusive rekryteringsmöjligheter. Ett analysarbete med dessa
jämförelser har påbörjats för några befattningar, ex psykolog samt chefer.
Särskilt avsatta medel utöver index och avtalsnivåer ger möjlighet att successivt nå konkurrenskraftiga löner för att behålla medarbetare, attrahera
sökande samt att vara ett alternativ vid yrkesval oavsett kön. Avsatta medel
i löneöversynen 2015 gav effekter för flera av de befattningar som särskilt
uppmärksammats. Särskilt avsatta medel för 2016 ska efter analys riktas
mot bland andra sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster/fysioterapeuter och behandlingsassistenter.
Delar av Västra Hisingens geografiska läge med ett visst längre avstånd från
centrala staden utan fullt ut tillfredsställande kollektivtrafik är också en
påverkansfaktor i det lönestrategiska arbetet. Statistik inom området visar
att kvinnor i högre gras använder kollektivtrafik. Då flertalet medarbetare i
stadsdelen är kvinnor är det extra angeläget att bevaka frågan.
Strategisk kompetensförsörjning
”Målet med Göteborgs stads kompetensförsörjning är att rätt kompetens
finns på rätt plats vid rätt tidpunkt och i rätt omfattning. För att medverka
till att alla verksamheter har den kompetens som behövs, och för att uppnå
anställningstrygghet, måste alla stadens organisationer arbeta strategiskt
med kompetensförsörjning ”(Samverkan Göteborg).
Kompetensförsörjningens perspektiv är att attrahera och rekrytera nya
medarbetare, behålla och säkra kompetens samt att motivera och utveckla
medarbetare utifrån verksamhetens behov och utmaningar. Göteborgs stad
22
har arbetat fram övergripande kommungemensamma kompetensförsörjningsplaner och där kompetensförsörjningsplanen utgör ett planeringsstöd
för att stödja organisationen i arbetet med att försörja verksamheterna med
rätt kompetens – för att utföra våra uppdrag, nå våra mål och möta framtida
utmaningar och som underlag för att förvaltningarna att ta fram egna lokala
kompetensförsörjningsplaner.
I Västra Hisingen har sektor utbildning, förskola, arbetat fram en kompetensförsörjningsplan med stadens övergripande kompetensförsörjningsplan
som bas. Planen har därefter reviderats och uppdateras löpande med nya
utvecklingsfrågor bland annat med fokus på att attrahera ny personal och
behålla befintlig personal, närvarande ledarskap och att stödja utvecklingen
av systematiskt kvalitetsarbete med fokus på utveckling.
Inom sektor Äldreomsorg har kompetensförsörjningsplanen reviderats
kontinuerligt med utgångspunkt i den kommunövergripande planen. Den
stora kompetenskritiska frågan inom Äldreomsorgen är rekrytering av
undersköterskor och sjuksköterskor. Några av de prioriterade aktiviteterna
är arbetet med införande av Attraktiv hemtjänst i förvaltningen. Ett nytt
IT-stöd för kompetensförsörjning som är på gång att implementeras som
ett led i kartläggningen av befintlig samt behov av ny kompetens.
Inom sektor utbildning, skola har ett arbete påbörjats med en lokal kompetensförsörjningsplan för år 1-3, förskoleklass och fritidshemsverksamhet,
som kommer pågå under hösten 2015/våren 2016. Det pågår också en omfattande behörighetskartläggning avseende tillsvidare- och tidsbegränsade
anställdas lärarbehörighet och legitimation som ska uppdateras kontinuerligt, där målet på sikt är att inkludera kartläggningen i kompetens
försörjningsplanen.
Inom IFO-funktionshinder har ett arbete med lokal kompetens
försörjningsplan påbörjats under hösten 2015, där en av de stora kompetenskritiska frågorna är svårigheten att rekrytera socialsekreterare.
Det långsiktiga målet är att alla sektorer ska arbeta fram egna kompetensförsörjningsplaner och att dessa uppdateras för varje verksamhetsår. De lokala kompetensförsörjningsplanerna ger en möjlighet till en helhetssyn över
de utvecklingsfrågor och kompetenskritiska frågor som varje sektor har att
hantera och även stadsdelen som helhet. Helhetssynen möjliggör ett planeringsunderlag i arbetet med verksamhetsutveckling inom våra olika sektorer.
Förutsättningar för staden att klara sina rekryteringsbehov varierar mellan
olika yrkesgrupper och verksamheter. Det långsiktiga arbetet med samord-
23
FÖRUTSÄTTNINGAR
FÖRUTSÄTTNINGAR
Jämställda och konkurrenskraftiga löner
Det är också viktigt att behålla befintlig personal och hålla nere personalomsättningen, både ur ett kvalitetsperspektiv och ett kostnadsperspektiv.
En nyrekrytering beräknas kosta stadsdelen åtminstone 200-250 tkr i tidsåtgång och annonsering vid rekrytering och produktionsbortfall i samband
med introduktion.
Hälsa och arbetsmiljö
Hälso- och arbetsmiljöarbete innefattar hälsofrämjande, förebyggande och
efterhjälpande (rehabiliterande arbete). Genom att lägga fokus på främjande
och förebyggande arbete minimeras de efterhjälpande insatserna. Det är
särskilt viktigt att aktivt arbeta mot kränkande behandling och trakasserier.
I en god personalpolitik ingår också att ge information om stöd för an
ställda som utsätts för våld i nära relationer. Arbetsmiljö och hälsoarbetet är
en strategisk viktig del i att vara en attraktiv arbetsgivare.
Under 2015 skapades nya rutiner för arbetsmiljöronderna bland annat
arbetet med att det hälsofrämjande synsättet ska ses som en naturlig del i
arbetsmiljöarbetet. De nya rutinerna kring uppföljningen av arbetsmiljöronderna, två ggr per år i LSG och FSG, kommer att utvärderas och vidareutvecklas 2016.
Under hösten 2015/våren 2016 planeras och genomförs en tvådagars
grundutbildning i hälsa- och arbetsmiljö. Utbildningen riktar sig framförallt
till nya chefer och deras skyddsombud. En nyhet i utbildningen är att stort
fokus läggs på det hälsofrämjande arbetet. Genom att öka chefernas kunskaper i hälsofrämjande arbete skapas fler välmående och hälsofrämjande
arbetsplatser. Det kommer även planeras för en fördjupningsutbildning utifrån chefernas önskemål och behov.
arbetsmiljö. Resultatet av den medarbetarenkät som genomförs i november
2015 kommer att få stort fokus under 2016. Nytt stödmaterial och stöttning
från HR ska hjälpa cheferna att aktivt arbeta med resultatet. Medarbetar
enkäten kommer även att bli utgångspunkt vid arbetsmiljöronderna.
EKONOMI
TILLDELAD EKONOMISK RAM
Kommunbidrag i mkr
2015
2016
Befolkningsansvar
2 338
2 519
152
181
6,8 %
7,9 %
Förändring i mkr
Förändring i procent
Aktuell ekonomisk situation
Stadsdelen har i budgeten för 2016 fått ett tillskott i nämndbidraget om
181 mkr i förhållande till 2015 års budget. Detta motsvarar ett tillskott
om nästan 8 procent i jämförelse med 2015. I budgeten från Kommunfullmäktige finns betydande satsningar och tillskott för i första hand skola och
äldreomsorgen. Utöver dessa satsningar används större delen av tillskottet
för att täcka kommande löne- och prisökningar 2015 och för att klara de
volymökningar inom i första hand skolan som förväntas uppstå i samband
med befolkningsförändringar. Också antalet äldre i stadsdelen ökar och vi
ser ett ökande behov av såväl äldreboende som hemtjänst som kräver ökade
resurser. Stadsdelen har också blivit socioekonomiskt ”tyngre”, bland annat
har antalet äldre ensamboende invånare ökat och antalet barn och ung
domar med kort vistelsetid i Sverige är betydligt fler.
Medarbetarenkäten är en viktig del i arbetsmiljöarbetet. Tidigare resultat
har visat på ett stort engagemang hos medarbetare och chefer, men också en
allt för hög arbetsbelastning. Den grupp medarbetare som i enkäten valde
alternativet annat på frågan om kön, är generellt mindre nöjda med sin
Möjligheten för nämnden att använda det egna kapitalet är begränsat till
0,5 procent av kommunbidraget, vilket motsvarar drygt 12 mkr. Detta i sin
tur betyder att stadsdelen behöver skapa egna ekonomiska marginaler för
att möta eventuella oförutsedda kostnader. I den utvärdering som gjordes
av den nya stadsdelsorganisationen, gjordes bedömningen att det är rimligt
att ha en buffert för oförutsedda kostnader på ett belopp motsvarande
1 procent av kommunbidraget vilket för Västra Hisingens del skulle innebära 25 mkr. Nämnden har i 2015 års budget haft en buffert på 17 mkr.
Denna har dock till delar använts under året, och därför behövs nya pengar
sättas av inför 2016 för att fortsatt ha en beredskap för oförutsedda kostnader och nya satsningar. Samtidigt har respektive sektor en avsättning på
24
Arbetsmiljön för socialsekreterare har haft ett särskilt fokus 2015 utifrån
socialsekreterarkomissionen med bland annat en längre introduktion på hela
staden-nivå och arbetstyngdsmätning. Arbetet fortsätter under 2016.
25
FÖRUTSÄTTNINGAR
FÖRUTSÄTTNINGAR
nad marknadsföring och utveckling av insatser inom ramen för ”employer
branding” kommer ha fortsatt stor betydelse och HR-avdelningarna har
en viktig roll i kvalitetssäkringen av arbetsgivarerbjudandet genom stöd till
chefer och andra.
Det ekonomiska läget per 2015-08-31 är under kontroll och stadsdelen
räknar med ett överskott för år 2015 på ca 15 mkr. Att stadsdelen lyckats
behålla ett gott ekonomiskt läge beror till stor del på att man lyckats skapa
buffertar som kan möta oförutsedda kostnader både på central nivå och
på sektorsnivå. Bland sektorerna redovisar sektor IFO/funktionshinder ett
relativt stort underskott men räknar med att nå ekonomisk balans vid årets
slut. Underskottet beror i första hand på att stadsdelen köpt fler boenden
och placeringar inom IFO-verksamheten än föregående år. Såväl priser per
plats som volymer har ökat kraftigt under både 2014 och 2015. Övriga
sektorer har en ekonomi i balans inför 2016.
Budgetförslaget innebär att stadsdelen kan fortsätta bedriva nuvarande och
planerad verksamhet utan att vidta sparåtgärder. Dessutom finns utrymme
för satsningar på skola/förskola och att öka bemanningen inom äldreom
sorgen samt tillföra resurser till Individ- och familjeomsorgen.
Det finns ett antal ekonomiska risker/osäkerheter i budgetförslaget. Stadsdelen har blivit socioekonomiskt tyngre vilket kommer att öka behovet av
kommunal service. De oroligheter som varit i Biskopsgården det senaste
året har också inneburit ökade kostnader för stadsdelen i form av ett antal
placeringar på sociala boenden.
Eget kapital
Stadsdelen hade vid årsskiftet 2014/2015 ett eget kapital på 71 mkr. Därefter fick stadsdelen ett tillskott i det egna kapitalet om drygt 3 mkr beroende
på att Västra Hisingen inte fått full kompensation för befolkningsökningen
under 2014. Den senast gjorda prognosen per 2015-08-31 pekar på ett
överskott i stadsdelen för 2015 och därmed också ett större eget kapital. Det
egna kapitalet förväntas vid 2015 års slut uppgå till 89 mkr, vilket motsvarar
ca 3,5 procent av kommunbidragets storlek år 2016. Detta bedöms vara en
rimlig nivå för att klara konjunktursvängningar och oförutsedda händelser.
Den övre gränsen för det egna kapitalet är 80 mkr för år 2015, stadsdelsnämnden behöver därför gå in med en begäran till Kommunstyrelsen om
man ska behålla ett eget kapital som är större än så. Inför år 2016 höjs
denna gräns till 90 mkr beroende på att stadsdelen nu har vuxit i storlek
avseende kommunbidraget. Kommunstyrelsen har i sina budgetriktlinjer
därför rekommenderat stadsdelsnämnden att ha ett eget kapital i intervallet
55–90 mkr från år 2016.
26
Förvaltningens
interna uppdrag
I 2015 års budget lyftes tio interna utmaningar fram som särskilt viktiga för
förvaltningen att arbeta med. Dessa utmaningar har sin grund i områden
som förvaltningens enhetschefer lyfter fram i sina verksamhetsplaner.
Syftet är att tydliggöra vilka förutsättningar cheferna behöver ha för att
bättre kunna hantera dessa utmaningar. De förutsättningar som kom fram
har sedan arbetats vidare med av förvaltningsledning och en ny lista för
2016 har arbetats fram gemensamt, där några av de tidigare områdena finns
kvar, några har kunnat strykas och ytterligare några har tillkommit. Förvaltningsledningen ser att arbetet med att möjliggöra dessa förutsättningar är
ett viktigt internt utvecklingsarbete som pågår och som kommer att pågå
under 2016.
Följande fem områden har identifierats inför 2016:
1. Säkerställa att varje sektor prioriterar delaktighet och inflytande
2. Arbeta för en trygg stadsdel
3. Säkerställa lokalförsörjningen i stadsdelen i samband med expansion och
befolkningsökning
4. Arbeta med den strategiska kompetensförsörjningen i Västra Hisingen
och öka frisknärvaron
5. Fortsätta arbetet med social hållbarhet
Inom flera av dessa områden har ett arbete redan initierats. Exempelvis har
områdescheferna fått i uppdrag att arbeta med den sociala hållbarheten i
stadsdelen vilket resulterat i ett antal projekt som pågår, bland annat arbete
för att rekrytera fler barn till förskolan och att utbilda arbetslösa kvinnor
och män till yrken inom intern service.
Flera av områdena inryms också i nämndens mål och inriktningsdokument
inför 2016, vilket innebär att de tas omhand av förvaltningen som arbetar
fram strategier för att nå mål och uppdrag.
27
FÖRVALTNINGENS INTERNA UPPDRAG
FÖRUTSÄTTNINGAR
cirka 0,5 procent av nämndbidraget avsatt i reserv, vilket kan motivera en
lägre buffert för nämnden.
hälsan i vissa grupper i vår befolkning behöver vi arbeta med de systematiska skillnader som bidrar till orättvisa förutsättningar och uppväxtvillkor.
Jämlikhet
Stadsdelsnämndens politiska inriktning
Vi vill skapa trygga och stödjande uppväxtmiljöer för alla barn och ung
domar, där de känner framtidstro, delaktighet i samhället och vågar drömma
stort varje dag. Stadsdelens insatser ska komma alla våra invånare tillgodo
och möjliggöra äldres möjligheter att leva ett självständigt och aktivt liv
långt upp i åldrarna.
För att kunna sammanfatta och göra en bedömning av måluppfyllelsen av
dessa två mål har förvaltningen valt ut de mål som anses vara de som ytterst
påverkar denna bedömning. Det är utifrån måluppfyllelsen i dessa identi
fierade mål som förvaltningen kommer att göra bedömningen i uppföljningsrapporterna till nämnden.
Identifierade verksamhetsmål som ”bygger upp”
måluppfyllelsen i de mer övergripande målen ovan
Viktiga områden att utveckla
• Skolan ska i ökad omfattning kompensera för elevers olika förutsättningar på så väl elevnivå som mellan olika skolor.
• Minska skillnader i hälsa, utjämna livschanser och att förebygga sociala
problem.
• Alla skolor ska ges förutsättningar att nå bättre kunskapsresultat och de
skolor som har lägst kunskapsresultat ska öka mest.
• Skapa bättre förutsättningar för arbete.
• Tillgängligheten till kultur ska öka.
• Identifiera riskgrupper bland kvinnor och män för att öka tidiga och
förebyggande insatser.
• Göteborgarnas möjlighet till delaktighet och inflytande ska öka.
• Möjligheten till stöd, boende, rehabilitering och sysselsättning för
kvinnor och män som drabbas av psykisk ohälsa ska stärkas.
• Närheten till grönområden, offentliga platser och möjligheten till fysiska
aktiviteter utomhus är viktiga aspekter i stadsplaneringen, särskilt för
barnen.
MÅL
Västra Hisingen ska vara en jämlik stadsdel.
Skillnaderna i livsvillkor och hälsa ska minska. På Västra Hisingen
ska jämlikhetsarbetet leda till att alla barn har en bra start i livet
och genom skolåren samt en gynnsam fysisk miljö. Alla ska ges
förutsättningar för arbete och hälsofrämjande och hållbara miljöer.
• Sysselsättningen för grupper långt ifrån arbetsmarknaden ska öka. Unga,
utrikes födda och personer med funktionsnedsättning är överrepresenterade bland långvarigt arbetslösa och behöver särskilda insatser. Arbetet
ska fokuseras på att skapa förutsättningar för arbete till arbetslösa föräldrar och unga.
• Det ökande bostadsbyggandet ska bättre styras mot de behov som finns
i stadsdelen. Stadsdelens LUP ska användas och ständigt förändras för
att bättre kommunicera stadsdelens behov i stadsutvecklingsprocesser
som staden har genom facknämnderna. Bostadsbristen ska byggas bort
och bostadsbehoven tillgodoses bättre genom en tät dialog med berörda
nämnder.
Uppdrag
Strategier
Förvaltningen ser att dessa två mål är två sidor av samma mynt. Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren (exempelvis utbildning,
delaktighet och sysselsättning), livsmiljöerna (den fysiska och sociala
miljön) och individens egna val och levnadsvanor. Det är framför allt processer och strukturer i samhället som skapar ojämlik hälsa. För att öka
28
• Äldres livsvillkor ska förbättras.
• Antalet hushåll med egen försörjning ska öka så att långvarigt beroende
av försörjningsstöd minskar.
• Barnfamiljer ska erbjudas ökat försörjningsstöd under högtider.
• En familjecentral ska etableras vid Friskväderstorget.
29
NÄMNDENS MÅL
NÄMNDENS MÅL
Nämndens mål Stadsdelsnämndens politiska inriktning
I arbetet för ett socialt hållbart samhälle är mänskliga rättigheter en hörnsten och kräver samordning och centralt strategiskt stöd. Rättigheterna
inbegriper bland annat rätten till social trygghet, bostad, bästa möjliga hälsa,
utbildning, arbete och lika lön för lika arbete utan diskriminering.
• Stadsdelen ska arbeta systematiskt utifrån alla diskrimineringsgrunder
genom ett samlat program.
• Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling ska intensifieras.
• All verksamhet i stadsdelen ska genomsyras av ett normkritiskt
perspektiv och fler anställda ska ha HBTQ-kompetens.
• Segregation ska bytas mot inkludering och sammanhållning genom en
fokus på sociala förutsättningar för jämlik delaktighet och främjande av
samhällsgemenskapen.
• Förvaltningen ska ge service till kvinnor och män i stadsdelen med en
huvudinriktning som passar alla typer av familjekonstellationer och
relationer.
MÅL
Stadsdelens verksamheter ska genomsyras av mänskliga
rättigheter och främja likabehandling.
Stadsdelen ska sträva efter att alla invånare ska få sina mänskliga
rättigheter tillgodosedda. Arbetet ska fokusera såväl på stads
delen som arbetsplats som på mötet med invånare.
Strategier
Även dessa två mål är tätt sammanlänkade. Likabehandling är en viktig del
i de mänskliga rättigheterna. Det samma gäller för alla insatser mot olika
former av diskriminering.
För att kunna sammanfatta och göra en bedömning av måluppfyllelsen av
dessa två mål har förvaltningen valt ut de mål som anses vara de som ytterst
30
påverkar denna bedömning. Det är utifrån måluppfyllelsen i dessa identi
fierade mål som förvaltningen kommer att göra bedömningen i uppföljningsrapporterna till nämnden.
NÄMNDENS MÅL
NÄMNDENS MÅL
Mänskliga rättigheter
Identifierade verksamhetsmål som ”bygger upp” måluppfyllelsen i de mer
övergripande målen ovan
»» Den strukturella könsdiskrimineringen ska motverkas.
»» Stadsdelens arbete ska inriktas på att möjliggöra deltagande och
inflytande för grupper som vanligtvis inte är aktiva i beslutsprocesser.
»» All information och stödinsatser i stadsdelen ska utformas så att alla
individer kan nås och tillgodogöra sig såväl informationen som
insatsen.
Uppdrag
• Förvaltningen ska ta fram likabehandlingsplaner i förhållande till alla
diskrimineringsgrunder. Arbetet ska gälla ur såväl personal- som in
vånarperspektiv.
• Den normkritiska kompetensen ska höjas i stadsdelens verksamheter.
Jämställdhet
Västra Hisingen ska vara en förebild för en jämställd utveckling. Kvinnor
och män ska bli ekonomiskt jämställda och ha samma makt att forma
samhället och sina liv. Jämställdhet är centralt i arbetet för jämlikhet.
• Jämställdhetsperspektivet ska integreras i stadsdelens alla verksamheter
och i styrning av organisationen.
• Strukturer måste synliggöras för att jämställdheten ska kunna analyseras
och mannens roll problematiseras.
• Viktiga komponenter för jämställdhetssäkring är könsuppdelad statistik,
kartläggningar och analyser samt konsekvensbedömningar utifrån kön.
31
Den strukturella könsdiskrimineringen ska motverkas.
Strategier
Fortsätta öka kunskapen på ledningsnivå om jämställdhets- och jämlikhetsperspektivets betydelse. Sprida stadsdelens ställningstagande som beskrivs
i Planen för rättigheter och skyldigheter ur ett medarbetarperspektiv.
Implementera det stödmaterialet som är framtaget på staden-nivå för jämställdhets- och jämlikhetsintegrerad planering och uppföljning som ett
genomgående arbetssätt både för det interna och externa arbetet. Cheferna i
alla sektorer genomgår utbildningen ”Leda och styra jämställt”.
Implementera stödmaterialet för Jämlikhetsintegrerad planering och uppföljning. Genom att använda materialet uppfylls KF´s uppdrag att ”alla
nämnder och bolag ska ta fram likabehandlingsplaner i förhållande till alla
diskrimineringsgrunder”. Verksamhetsutvecklare och utvecklingsledare MR
finns som stöd.
Normkritiskt arbete i sektorerna. Processhandledare jämställdhet finns som
stöd i arbetet.
Arbete med materialet ”Ett gott bemötande” som ett verktyg i enheterna i
samtalet om stadens förhållningssätt och diskrimineringsgrunderna.
Jämix-index (180 är
max)
Nuläge
Ambition 2016
Ambition 2017
98 %
99 %
100 %
127
130
133
Demokrati
Medborgarnas kanaler till tjänstepersoner och politiker samt deras möjligheter till att direkt påverka politiken måste utvecklas vidare för att skapa
32
• Föreningslivet är en viktig plattform i arbetet med att öka människors
förståelse för demokratiska processer.
• Barn och unga behöver egna forum för inflytande. Ungdomsråden i
stadsdelen och samt Göteborgs ungdomsfullmäktige är viktiga delar.
• Att öka valdeltagandet i Göteborg är ett långsiktigt arbete som behöver
ske även mellan valår.
• Kvalitativa utvärderingar och framtidsplanering ska ske med brukare för
att öka deras inflytande och verksamheternas kvalitet.
MÅL
Stadsdelens arbete ska inriktas på att möjliggöra deltagande
och inflytande för grupper som vanligtvis inte är aktiva i besluts
processer.
Implementering av lokal handlingsplan för arbetet med Våld i nära
relationer.
Kvinnors lön som andel
av mäns
• Nämnden och förvaltningen ska arbeta aktivt och uppsökande mot före
ningar och kvinnor och män i stadsdelen i syfte att skapa en representativ och öppen medborgardialog.
Göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande
ska öka.
Kompetenshöjande aktiviteter kring HBTQ-frågor i samband med
West Pride.
Mått
Strategier
Strategierna beskriver vägen till gemensam måluppfyllelse för de båda
ovanstående målen. Förvaltningen ska ta fram en plan för medborgardialog
i Västra Hisingen 2016. Planen bygger på Göteborgs stads principer för
medborgardialog. Medborgarbudget för trygghetsskapande åtgärder kommer genomföras under året. Ett fortsatt arbete med inflytandekultur i ett
invånar-, brukar- och medarbetarperspektiv kommer att ske, liksom införande av ny rutin för synpunktshantering. LUP (Lokalt utvecklingsprogram) kommer att användas i arbetet med stadsdelens utveckling. LUP bygger på fakta utifrån statistik, medborgardialoger och medarbetardialoger.
33
NÄMNDENS MÅL
NÄMNDENS MÅL
tilltro och trygghet. Viktiga steg i denna process är öppnandet av medborgarkontoren, träffpunkter och en större närvaro av nämndpolitiker i medborgardialoger där vi möter invånarna tillsammans med förvaltningen
i olika forum.
MÅL
Nuläge
Ambition 2016
Ambition 2017
Andel som vet vart de
ska vända sig om de vill
framföra synpunkter
eller klagomål på äldreboendet?
Kvinnor: 52
Män: 50
Kvinnor: 70
Kvinnor: 75
Män: 70
Män: 75
Andel som vet vart de
ska vända sig om de vill
framföra synpunkter
eller klagomål på hemtjänsten?
Kvinnor: 62
Kvinnor: 70
Kvinnor: 75
Män: 62
Män: 70
Män: 75
Andel som anser att
de har möjlighet att
påverka insatsen inom
IFO/FH
78
79
79
Antal synpunkter som
inkommit till förvaltningen
i.u
100
150
Delaktighet och inflytande åk 2, pojkar i
grundskolan
83
84
86
Delaktighet och inflytande åk 2, flickor i
grundskolan
84
85
86
grundskolan
74
76
78
grundskolan
72
74
78
grundskolan
63
65
67
grundskolan
59
62
67
Uppdrag
• Demokratistärkande insatser ska ske i de områden i stadsdelen som har
lägst valdeltagande.
• Stadsdelen ska samarbeta med stadens samordnande funktion och
kontakt gentemot externa aktörer i frågor som rör arbetet mot vålds
bejakande extremism.
• Stadsdelens stöd till kvinnors organisering ska stärkas och stimuleras.
Flickors deltagande i fritidsverksamhet, kulturverksamhet och föreningsliv ska öka och denna prioritering ska genomsyra verksamheten.
• Våra fritidsgårdar ska erbjuda öppna verksamheter som riktar sig till
ungdomar som är 13–20 år.
• Ta fram en handlingsplan för att utveckla festivalnäringen i stadsdelen.
• Utveckla och förenkla för medborgare och föreningar i stadsdelen att
använda stadsdelens lokaler.
• Ungdomsråden ska användas som resurs i nämndens beslutsfattande.
• Nämnden ska implementera stadens principer för medborgardialog.
Funktionsnedsättning
Västra Hisingen ska vara en inkluderande stadsdel där alla, oavsett funktionalitet, kan delta på lika villkor. Personer med funktionsnedsättningar ska
ha rätt till en meningsfull sysselsättning och erbjudas daglig verksamhet av
god kvalitet vid behov.
• Stödet till kvinnor och män med barn med funktionsnedsättningar ska
utvecklas.
• All information och stödinsatser utformas så att alla individer kan nås
och tillgodogöra sig såväl informationen som insatsen.
• Det plattformsarbete som pågått inom staden som gäller myndighets
utövningen behöver vidareutvecklas.
34
35
NÄMNDENS MÅL
NÄMNDENS MÅL
Mått
Strategier
All information och stödinsatser i stadsdelen ska utformas så
att alla individer kan nås och tillgodogöra sig såväl informationen
som insatsen.
Stödet till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning ska fortsätta
att utvecklas. Föräldrarna behöver avlastas så de inte själva har ansvaret att
samordna insatser från olika aktörer. Strategin för att tillgodose detta är
att aktivt informera om och erbjuda samordnade individuella planer (SIP).
Definitioner och begrepp kring samverkan ska tydliggöras för att ge bättre
förutsättningar för verksamheterna att initiera till och medverka i
samverkan.
Strategier
Stadsdelsförvaltningen ska använda klarspråkad, enkel svenska och tillgänglighetsanpassa den information som utgår från stadsdelsförvaltningen.
Vidare ska stadsdelsförvaltningen medverka till och fortsätta implementera
stadenövergripande strategier, policies och verktyg för kommunikation för
Göteborgs Stad.
Stadsdelsförvaltningen ska ge chefer goda förutsättningar att ta sitt
kommunikationsansvar genom att ge stöd, kompetensutveckling och processledning inom kommunikation på en strategisk nivå. Större förändringar,
projekt och händelser ska ha en kommunikationsplan för att säkerställa att
rätt information når rätt målgrupp på bästa sätt och i rätt tid.
Stadsdelsförvaltningen ska arbeta för att förbättra varje medarbetares möjligheter att ge relevant information, skapa dialog och fånga upp synpunkter
i mötet med brukaren.
Stadsdelsförvaltningen ska omvärldsbevaka och utvärdera nya möjligheter
till utveckling som kan underlätta för boende, besökare och näringsliv att
tillgodogöra sig information från stadsdelsförvaltningen.
Mått
Andel föräldrar som
informerats om och
erbjudits samordnade
individuella planer (SIP)
Nuläge
Ambition 2016
Ambition 2017
50 %
100 %
100 %
MÅL
Daglig verksamhet ska kvalitetsgranskas av extern aktör för
att utvärdera resultat och effekter av nuvarande verksamhet.
Strategier
Utgångspunkten för att kvalitetsgranska daglig verksamhet är den internt
utförda verksamheten i stadsdelen. Fokus är tjänstekvalitet och kan röra
både upplevd kvalitet och processkvalitet.
Uppdrag
MÅL
Den riktade satsningen på löner för medarbetare inom ÄO, IFO
och funktionshinder ska komma medarbetarna till del.
Strategier
Riktade satsningar utifrån centrala och lokala behov analyseras och följs upp
samt redovisas i uppföljningsrapporter. Jämställda och konkurrenskraftiga
löner är viktiga oavsett befattning för möjligheten att attrahera, behålla och
utveckla personal för bästa möjliga måluppfyllelse.
MÅL
Utveckla stödet för föräldrar till barn med funktionsnedsättning.
36
• Enkelt avhjälpta hinder inom stadsdelens fastigheter ska fortsätta
åtgärdas enligt inventering.
• Skyndsamma åtgärder ska genomföras för att antalet icke verkställda
LSS-beslut ska minska.
Förskola och skola
Likvärdigheten i skolan ska öka där fokus ska ligga på det kompensatoriska
uppdraget. Resurser till skolan, både ekonomiska och genom andra skol
utvecklingsinsatser, ska fördelas efter behov. Pedagogisk användning av
informations- och kommunikationsteknik ska genomsyra utbildningen.
37
NÄMNDENS MÅL
NÄMNDENS MÅL
MÅL
Mått
Nuläge
Ambition 2016
Ambition 2017
• Utbyggnaden av förskolan ska fortsätta för att stärka kvaliteten, särskilt
genom minskad storlek på barngrupperna.
Andel flickor med minst
godkänt i alla ämnen
åk 9
75,0 %
77 %
79 %
• Skolan ska förankra och utveckla demokrati och mänskliga rättigheter,
samt arbeta mot alla former av mobbning, diskriminering och kränkningar.
Andel elever med lägst
E i SVA åk 9
57,5 %
59 %
61 %
• Den normkritiska kompetensen ska höjas och vara tillgänglig för varje
förskola och skola.
• Stöd till flickor och pojkar i behov av särskilt stöd ska sättas in tidigt.
• Rektorns roll som pedagogisk ledare ska stärkas och lärarna ska ges
större utrymme till kollegial samverkan, liksom till att utveckla sig själv
och de förmågor som påverkar framgången i klassrummet.
MÅL
Skolan ska i ökad omfattning kompensera för elevers olika
förutsättningar på såväl elevnivå som skolnivå.
Strategier
Barn- och elevhälsoplanen ska implementeras på samtliga nivåer. Samverkan mellan olika samarbetspartners inom barn- och elevhälsan ska förstärkas. Värdegrundsarbetet Bygga broar med barn och unga i centrum startas,
chefer och medarbetare utbildas. Det inkluderande arbetssättet förstärks
som ett medel för det kompensatoriska arbetet. Göteborgs Stads riktlinjer
för nyanlända elevers rätt till utbildning ska implementeras.
Mått
Nuläge
Ambition 2016
Ambition 2017
Andel pojkar med minst
åk 6
74,2 %
76 %
84 %
Andel flickor med minst
åk 6
81,3 %
82 %
84 %
Andel pojkar med minst
åk 9
65,3 %
38
68 %
79 %
MÅL
Skolan ska vara en plats där barn med olika bakgrund kan
mötas. Stadsdelen ska ta ansvar för mottagandet av nyanlända
och skillnaden mellan andelen nyanlända i skolorna ska minska.
Strategier
Organisationen och arbetssättet för nyanlända barn och elever ska utvecklas.
Ökat fokus ska läggas på studiehandledning och modersmålsundervisning.
Samverkan mellan Välkomsten och mottagande skolor ska fortsätta att utvecklas. Även föräldraprogrammet som Välkomsten erbjuder utvecklas
vidare. Informationen till nyanlända om det fria skolvalet förstärks.
De lokalmässiga förutsättningarna för mottagande i hela stadsdelen ska
säkerställas.
Mått
Nuläge
Ambition 2016
Ambition 2017
Antal skolor med mindre än 1,5 % nyanlända
elever
15
14
13
Antal skolor med mer än
10 % nyanlända elever
3
3
3
MÅL
Alla skolor ska ges förutsättningar att nå bättre kunskapsresultat
och de skolor som har lägst kunskapsresultat ska öka mest.
Strategier
5 stycken språkutvecklare (5×20 %) arbetar i stadsdelen. Resursfördelningen
ska ses över. Varierande lärmiljöer används som ett medel i verksamheterna.
Kompetensen ska öka hos chefer, pedagoger och elever genom BFL
(bedömning för lärande). Kompetenshöjande insatser (ex. mattematiklyftet,
IKT, läslyftet, språkutveckling och värdegrundsarbetet) kommer att genomföras. Övergångarna förbättras mellan Förskola/F-5/6-9. Det pedagogiska
ledarskapet stärks.
39
NÄMNDENS MÅL
NÄMNDENS MÅL
Nuläge
Ambition 2016
Ambition 2017
Skillnaden mellan skolor
med hög (över medel)
respektive låg (under
medel) andel elever
med lägst E i åk 6 *
59,0 %
55 %
50 %
Skillnaden mellan skolor
med hög (över medel)
respektive låg (under
medel) andel elever
med lägst E i åk 9 **
45,9 %
Andel pojkar i åk 9 som
är behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan
78,5 %
Andel flickor i åk 9 som
86,7 %
43 %
80 %
88 %
40 %
Nuläge
Ambition 2016
Ambition 2017
78,5 %
80 %
90 %
83 %
Andel pojkar i åk 9 som
86,7 %
88 %
90 %
90 %
Andel flickor i åk 9 som
Uppdrag
• Gör en översyn över intaget av nyanlända barn i skolan och säkerställa
intag endast sker vid terminsstart .
• Informationsaktiviteter ska göras för att öka närvaron i förskolan för
barn till långvarigt arbetslösa.
MÅL
Stadsdelen ska tillvarata lärarnas och barnskötarnas kompetenser
samtidigt som behörigheten säkerställs. Därför är målet att all
personal i förskolan som saknar utbildning erbjudas
barnskötarutbildning eller förskollärutbildning.
Strategier
Stadsdelen deltar i en stadengemensam satsning för att utreda möjlig
heterna till att utbilda redan anställda barnskötare till förskollärare.
Detsamma gäller satsningen för att utbilda timanställda inom förskolan till
barnskötare.
40
Det kommunala aktivitetsansvaret och formerna för samarbetet med utbildningsförvaltningen utvecklas.
Mått
** De skolor över medel har i genomsnitt 84,7 % måluppfyllelse, jämfört med 38,8 % för de
skolor under medel.
Andel utbildade barnskötare och förskollärare
Stadsdelens grundskolor ska samverka med gymnasieskolan om
elever som riskerar att inte bli behöriga till nationellt program.
Strategier
* De skolor över medel har i genomsnitt 91,1 % måluppfyllelse, jämfört med 32,1 % för de skolor
under medel.
Mått
MÅL
Nuläge
Ambition 2016
Ambition 2017
81,9 %
85%
90 %
• Skolan ska erbjuda kurser i feministiskt självförsvar.
• Elevhälsoteamens arbete med fysisk och psykosocial hälsa ska stärkas,
därför ska kuratorstjänsterna på ungdomsmottagningarna och i skolan
utökas.
• Erbjuda föräldrautbildning för alla nyanlända föräldrar i stadsdelen.
• Sommarsysselsättning ska erbjudas alla elever i årskurs 9.
• Sommarlovsentreprenörer ska utvecklas och integreras i ordinarie
verksamhet. 50 platser ska beredas även 2016.
• 8 stycken stadsdelsvärdar ska anställas och arbeta under 2016. Åter
rapport ska ske till presidiet löpande.
• Satsningen på trygghetsvärdar på skolorna ska fortgå efter utvärdering
av extern aktör.
41
NÄMNDENS MÅL
NÄMNDENS MÅL
Mått
• Pedagogisk omsorg i hemmet (familjedaghem) ska erbjudas och
utvecklas i stadsdelen.
• Fler medarbetare ska anställas till fritidshemmen och fritidspersonal ska
erbjudas fortbildning och stöd genom nätverk.
Äldre
Äldres möten med stadsdelens verksamheter ska präglas av respekt för individens integritet och rättigheter. De flesta äldre kvinnor och män vill bo
kvar hemma och då ska staden erbjuda god vård och omsorg för att skapa
trygghet. För att ge äldre ökat inflytande, självbestämmande och skapa mer
attraktiva jobb inom hemtjänsten ska arbetet med Attraktiv Hemtjänst förstärkas och de kompetensutvecklande insatserna fortsätta.
• Göteborg ska vara en bra stad för äldre kvinnor och män med god tillgänglighet och gott om mötesplatser.
• Stadsdelens hälso- och sjukvård och hemtjänst ska anpassas efter att allt
fler med stora omsorgs- och vårdbehov bor kvar hemma.
• Stadsdelen ska arbeta för hög personalkontinuitet.
• Stödet till de närstående behöver därför stärkas utifrån den åtgärdsplan
som staden har tagit fram.
MÅL
Äldres livsvillkor ska förbättras.
Strategier
I mötet och genom dialog ska den enskilde få ett ökat inflytande över sin
vardag. I det individuella mötet ska medarbetaren utgå från ett förhållningssätt där jämställdhet och jämlikhet beaktas och där varje individ möts
utifrån dennes egna förmågor, behov och önskemål. Detta förväntas öka den
enskildes delaktighet och inflytande över sin vardag.
42
Verksamheten ska därför arbeta vidare med att skapa förtroendefulla
relationer genom kontaktmannaskapet och att planera för en god kontinuitet. Fortsatt implementering och uppföljning av Attraktiv hemtjänst och
Värdighetsgarantierna kommer att leda till en kvalitetsförbättring för den
enskilde.
För att äldres livsvillkor ska förbättras har en handlingsplan tagits fram utifrån en rapport om äldres hälsa i Göteborg. Fokus i det förebyggande arbetet kommer att vara på utveckling av anhörigstöd, träffpunkter och
mötesplatser samt samarbete med volontärer och civilsamhället i övrigt.
Social gemenskap och delaktighet är viktiga utgångspunkter för att känna
meningsfullhet i sin vardag. Ett stärkt arbete med möjlighet att delta i
aktiviteter, enskilda eller i gemenskap med andra samt utevistelser är en del
i detta.
Mat och trivsel kring måltider har stor betydelse för välbefinnandet. Inom
ordinärt boende ska möjligheten till individuella lösningar förstärkas och
inom särskilt boende ska verksamheten öka samarbetet med Intern service
för att se över möjligheten att kunna välja mellan flera rätter.
För att förbättra äldres livsvillkor ska de dialoger som sker med målgruppen
äldre lyftas fram i olika samverkansforum. Detta med syfte att synliggöra
behov av exempelvis bättre tillgänglighet, ökad trygghet eller behov av olika
boendeformer.
Samverkan med både interna och externa parter ska förstärkas för att ta
tillvara de olika kompetenser som behövs för att verka för den enskildes
bästa. På så vis säkerställs en god vård genom hela vårdkedjan, den enskilde
ska känna sig trygg hemma och på så vis kan onödiga inskrivningar på sjukhus förhindras.
Den viktigaste förutsättningen för en god måluppfyllelse är engagerade
medarbetare och enhetschefer. Verksamheten kommer därför fortsätta att
utveckla det interna arbetet med ett nära ledarskap, med att skapa goda
arbetsplatser och med att ge medarbetarna förutsättningar för ett professionellt arbetssätt. Detta behövs också för att i framtiden kunna attrahera och
rekrytera medarbetare med rätt kompetens.
43
NÄMNDENS MÅL
NÄMNDENS MÅL
• Skolorna ska se över möjligheten att erbjuda frukost och frukt till
eleverna där behov finns.
Personalkontinuitet
hemtjänst
Andel som är ganska
eller mycket nöjd med
hemtjänsten
Nuläge
Ambition 2016
Ambition 2017
Kv: 13
Kv: 12
Kv: 11
Mn: 13
Mn: 12
Mn:11
Kv: 78
Kv: 84
Kv: 86
Mn: 84
Mn: 84
Mn: 86
Kv: 92
Kv: 93
Kv: 94
Mn: 85
Mn: 93
Mn: 94
Hållbart medarbetarengagemang sektor ÄO-HS
78
80
82
Nöjd medarbetarindex
sektor ÄO-HS
54
58
60
Andel som är ganska
eller mycket nöjd med
sitt boende
Uppdrag
• Säkerställa att behovet av korttidsplatser kan tillgodoses för stadsdelens
invånare. Förstärka kompetensen och ge medarbetarna goda möjligheter
att utvecklas.
• Förbättra möjligheterna att välja mat inom äldreomsorgen.
Miljö och klimat
I en ekologiskt hållbar stadsdel tillgodoses dagens behov utan att det tär på
framtida generationers livsvillkor där människor ges möjlighet att leva i
enlighet med naturens kretslopp.
• Energieffektivisering ska fortsatt vara ett aktivt arbete.
• Stadsdelen ska arbeta för att förebygga uppkomsten av avfall och i andra
hand för en högre grad av återanvändning och återvinning.
• Kemikalieplanen ska genomföras, vilket innebär att Göteborgs Stad ska
sluta använda farliga kemikalier inom sina verksamheter.
• Vi värnar starkt om våra naturskyddade områden så som till exempel
Svarte Mossen och Torslandaviken, vilka är viktiga naturtillgångar för
vår gröna stadsdel.
44
MÅL
Stadsdelen ska bidra till att Göteborg minskar sin klimatpåverkan
för att bli en hållbar stad med globalt och lokalt
rättvisa utsläpp.
Strategier
Genom förvaltningens utvecklingsarbete Med tanke på miljön kommer
det systematiska förbättringsarbetet att fortsätta. Det befintliga nätverket
av miljöombud kommer även under år 2016 att ha en viktig roll i att stötta
och inspirera till aktiviteter och samarbeten inom och mellan olika verksamheter. Förvaltningens reseregler och energianvändning följs upp årligen
och förbättringsåtgärder genomförs utifrån resultaten – både på enhets- och
förvaltningsnivå.
Med tanke på miljön omfattar de flesta av de strategier som omnämns i det
nyligen antagna klimatstrategiska programmet (KF, september 2014). Det
handlar om hållbar konsumtion, förebyggande av avfall och minskad
klimatpåverkan från maten i förvaltningens verksamheter. Ytterligare en
strategi som förvaltningen kan arbeta med är: Utbilda en ny generation
klimatsmarta medborgare. Här finns också tydliga kopplingar till förskolans/skolans läroplaner och skolans kursplaner. Förvaltningen ska fortsätta
arbeta aktivt för att minska sin elanvändning och samarbetar här med
lokalförvaltningen i ett 3-årigt projekt mellan år 2014-2017 där alla förvaltningens verksamheter deltar. Utöver detta vill också förvaltningen driva på
takten i klimat- och miljöarbetet genom att söka miljöprogramspengar och
extern finansiering för flera projekt. Här handlar det bland annat om utåtriktat klimat- och miljöarbete, fortsatt arbete för att uppnå kemikalieplanen
och resurshushållning genom ökad återanvändning/delning – både internt
och genom att ge invånarna bättre förutsättningar till detta.
Mått
Minskad el-användning i
våra byggnader (i jämförelse med föregående
år)
Nuläge
Ambition 2016
Ambition 2017
-3 %
-7 %
-7 %
Uppdrag
• Två städdagar (vår/höst) ska införas där hela stadsdelen (inklusive fastighetsägare, nämnd, förvaltningsledning) städar och värnar vår del av Göteborg. Ett program ska tas fram inför genomförandet. Återrapporteras
till nämnden.
45
NÄMNDENS MÅL
NÄMNDENS MÅL
Mått
Nybyggnation ska förtäta, komplettera och utveckla staden där befintliga
resurser och redan gjorda investeringar kan nyttjas effektivt. Nybyggnation
ska bidra till en högre täthet i redan befintlig bebyggelse samt en större
mångfald av både innehåll och människor. Utformning av bebyggelse och
offentliga platser ska ske med människan i fokus. Genom att bygga samman områden med stort fokus på sociala perspektiv kan vi se till att segre
gationen minskar och att det blir lättare att ta sig mellan olika delar av
staden och stadsdelen.
• Stadsdelens invånare ska inom gångavstånd ha god kollektivtrafik,
service, affärer, skolor, torg och grönområden.
• Stadsdelen ska byggas så att bilen blir mindre nödvändig.
• Det behövs fler boendealternativ för kvinnor och män med funktionsnedsättning.
MÅL
Det ökande bostadsbyggandet ska bättre styras mot de behov
som finns i stadsdelen. Stadsdelens LUP ska användas och stän
digt förändras för att bättre kommunicera stadsdelens behov i
stadsutvecklingsprocesser som staden har genom facknämn
derna. Bostadsbristen ska byggas bort och bostadsbehoven till
godoses bättre genom en tät dialog med berörda nämnder.
Strategier
I april 2015 antogs det lokala utvecklingsprogrammet för Västra Hisingen
(LUP) av nämnden. Förvaltningen arbetar med att ta fram handlings
planer och lägga ut ansvar för genomförande. För en hel del av de föreslagna
inriktningarna är det någon annan än stadsdelsnämnden som har huvud
ansvaret för åtgärden. Här är LUP en riktlinje för hur stadsdelsförvaltning
och nämnd ska förhålla sig till de nämnder och andra aktörer som har huvudansvar och förfogar över frågan. LUP innehåller en mängd inriktningar
för förvaltningens fortsatta arbete kring bostäder och byggande och baseras
bland annat på invånares synpunkter.
Förvaltningen ska delta aktivt i arbetet med bostadsförsörjning för särskilda
grupper.
46
Mått
Antal nybyggda bostäder i stadsdelen
Nuläge
Ambition 2016
Ambition 2017
226
300
400
Uppdrag
• Förvaltningen fortsätter med att verka för att fler fastighetsägare bygger
växthus i anslutning till bostäder samt att verka för att mer odlingsmark
öppnas upp och utnyttjas av stadsdelens medborgare och vidare även att
dessa ges de bästa förutsättningarna för att framgångsrikt kunna sälja
och köpa sina grödor på stadsdelens torg.
• Fler bostäder för personer med funktionsnedsättning ska tas fram.
Trafik
Trafiken ska bidra till stads- och regionutvecklingen. Biltrafiken ska minska
till förmån för kollektivtrafik, cykel och gående. För att invånarna i Västra
Hisingen ska välja kollektivtrafiken före bilen, så måste kollektivtrafiken
vara attraktiv. Ett större kollektivtrafiknät krävs för att alla ska kunna resa
miljövänligt, enkelt och mer tillgängligt
• För att nå ett effektivare nyttjande av bilen behöver vi underlätta för
bilpooler och kunna använda flera trafikslag under en och samma resa
• Skolbarn och skolungdomar ska erbjudas fria resor med kollektivtrafiken
under sommaren.
MÅL
Det hållbara resandet ska öka.
Tvärförbindelse ska byggas för att avlasta trafiken i Torslanda.
Verka för att en vacker och modern bro byggs mellan Torslanda
och Öckerö.
Säkrare överfarter såsom bevakade övergångar på Kongahälla
vägen samt bullerskydd.
Cykelväg till Sillvik.
47
NÄMNDENS MÅL
NÄMNDENS MÅL
Förvaltningen kommer att använda Bo Bra-processen för att påverka
fastighetsägare lokalt.
Stadsutveckling och bostäder
I enlighet med LUP bl.a. arbeta för en busslinje Torslanda–Biskopsgården
och ringlinjer inom stadsdelen och närområden, utökade bussförbindelser
till de stora arbetsplatserna i Västra Hisingen. Genomföra hållbara resvanor tillsammans med skolor (så kallat Mobility Management). Arbeta för
en tvärförbindelse mellan Kongahällavägen och Väg 155, medverka i att ta
fram en strategi för trafik i ytterområden, genomföra gemensamma dialoger
med invånare och politiker från Göteborgs Stad och Öckerö, medverka i
utvecklingen kring Kongahällavägen, arbeta för en spårväg mellan Länsmansgården-Björlanda och en linbana Lindholmen-Biskopsgården-HjuvikÖckerö.
Mått
Utbetald reseersättning
för användning av privat
bil i tjänsten.
Nuläge
Ambition 2016
Ambition 2017
380 tkr/år
340 tkr/år
300 tkr/år
Uppdrag
• Det hållbara resandet i stadsdelens verksamheter ska öka.
• Stadsdelens fordonsflotta ska vara miljövänlig, attraktiv och tillgänglig
• Verka för att spårvagnslinjen från Länsmansgården förlängs till
Björlanda Kile-genom Volvo
• Verka för att en busslinje etableras mellan Biskopsgården och Torslanda
• Verka för upprustade cykelbanor som binder ihop stadsdelen
Arbetsmarknad och vuxenutbildning
Stadsdelens riktade arbetsmarknadsinsatser ska fokusera främst på åtgärder
till ungdomar och arbetslösa föräldrar. Göteborg ska ha en attraktiv och
inkluderande arbetsmarknad där diskriminerande strukturer ska brytas.
Insatser för kvinnor och män med funktionsnedsättning behöver inten
sifieras.
• Vid fördelning av praktikplatser och sommarjobb ska stadsdelen verka
48
för att män får platser inom kvinnodominerade yrkesområden och
kvinnor inom mansdominerade yrkesområden.
• Ungdomar som gått direkt från skolan till arbetslöshet måste uppmärksammas.
• Särskilda insatser ska göras för dem som inte har arbete eller utbildningsplats och som saknar kontakt med Arbetsförmedlingen.
• Långtidsarbetslösa får pröva på arbeten inom kommunens verksamheter
och kan även bryta sitt beroende av försörjningsstöd för att istället få
tillgång till de gemensamma sociala försäkringssystemen.
MÅL
Sysselsättningen för grupper långt ifrån arbetsmarknaden
ska öka. Unga, utrikes födda och personer med funktions
nedsättning är överrepresenterade bland långvarigt arbetslösa
och behöver särskilda insatser. Arbetet ska fokuseras på att
skapa förutsättningar för arbete till arbetslösa föräldrar och unga.
Strategier
Samverkan mellan aktörer inom arbetsmarknad och utbildning är en förutsättning för att nå det gemensamma målet att förbättra den enskildes
möjligheter att närma sig arbetsmarknaden. Att erbjuda rätt insats och göra
tät uppföljning av insatsen, vilket kräver tillräckligt med socialsekreterare,
är en förutsättning för goda resultat för gruppen långtidsberoende. Utifrån
befintliga resurser prioriteras målgrupperna unga och långtidsberoende
barnfamiljer, primärt inom Biskopsgården.
Mått
Nuläge
Ambition 2016
Ambition 2017
Antalet nytillkomna hushåll med försörjningsstöd (snitt/mån senaste
12 mån)
101
91
91
Antalet avslutade hushåll med försörjningsstöd (snitt/mån senaste
12 mån)
116
105
105
Antal långtidsberoende
av försörjningsstöd
1 362
1 226
1 226
116
105
105
- varav 18-24 år
49
NÄMNDENS MÅL
NÄMNDENS MÅL
Strategier
Uppdrag
• Antalet ferieplatser i stadsdelen ska öka.
• Kommunikation med lokala/företag/are – vet företagen om vad Västra
Hisingen kommer att prioritera i upphandlingar framöver.
• Förvaltningen ska göra översyn för att kunna organisera och utforma
traineetjänster i samarbete med andra förvaltningar på Hisingen.
• Stadsdelen ska på olika sätt arbeta för att anställa långtidsarbetslösa
medborgare inom förvaltningen eller andra organisationer tex lokala
fastighetsbolag.
• Alla arbetsmarknadsinsatser, kontakter med myndigheter samt andra
berörda aktörer ska samordnas och beslutas av HR-avdelningen, inte
på enhetsnivå eller bemanningsenheterna. Stadsdelens arbetsmarknadsinsatser ska anmälas till nämnden halvårsvis nedbrutet på enhetsnivå.
• Hitta samarbetsformer och synergier med folkhögskola och vuxenutbildningen i Västra Hisingen.
• Samordna och sammanlänka befintliga och nya arbetsmarknadsprojekt
i stadsdelen samt i ett tidigt skede söka samarbete med övriga delar av
kommunen.
• Utveckla samverkan inom Delta arbetslöshetsprojekt.
Näringsliv
Vi vill främja möjligheterna för kvinnor och män i stadsdelen att skapa egna
arbetstillfällen och ser fördelen med många torg och de unika kulturer och
erfarenheter som finns.
Arbetet med att förbättra företagsklimatet ska utvecklas. Stöd till småföretagen ska ges på fler språk än svenska och synergieffekter ska skapas med
stadens arbetsmarknadsåtgärder.
• Samverkan med aktörer från näringslivet ska utvecklas i syfte att skapa
sysselsättning för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.
• Stadsdelen ska uppmuntra framväxten av delandets ekonomi som bygger
på cirkulära principer, förtroende och tillit.
50
• Handlingsplanen för att det ska vara enkelt att driva företag i Göteborg
ska implementeras i stadsdelen.
Kultur
Möjligheten att utöva och uppleva kulturaktiviteter ska öka, liksom stödet
till fri konst och kultur. Kulturen ska också vara öppen för fler målgrupper i
stadsdelen. Den kulturella jämlikheten ska stärkas så att alla har möjligheten
att utveckla sin delaktighet i kulturlivet efter sina förutsättningar, behov och
intressen.
• Kulturskolan ska förstärkas och tillgängligheten öka så att fler verksamheter och aktörer kan inrymmas.
• Stadsdelen ska inspirera och stödja aktiviteter och verksamheter som
bygger på och förutsätter ungdomars aktiva engagemang och ansvars
tagande.
• Folkbildning är viktig i sin fria roll och folkbildningsaktörerna är viktiga
som samarbetspartners, därför ska folkbildning uppmuntras.
MÅL
Tillgängligheten till kultur ska öka.
Strategier
Anpassade och funktionella lokaler är en förutsättning för att alla ska kunna
tillgängliggöra kulturen i stadsdelen. Genom att fortsätta att anpassa kultur
och fritids lokaler och aktivt arbeta för att få fler som använda lokalerna till
att utöva, producera och konsumera kultur, leder till att fler få tillgång till
kulturen.
Mått
Andelen tillgänglighetsanpassade aktiviteter
och arrangemang
Nuläge
Ambition 2016
Ambition 2017
90 %
95 %
95 %
51
NÄMNDENS MÅL
NÄMNDENS MÅL
Uppdrag
MÅL
Fler ska bli delaktiga i stadsdelens kulturliv, särskilt fokus ska
ligga på barn, unga och äldre.
Att inspirera till och stödja aktiviteter och verksamheter som byg
ger på och förutsätter elevers aktiva engagemang och
ansvarstagande.
Strategier
Utveckla samarbetet som har startat i Ryaskolan där kulturskolan finns i
fritidshemsverksamheten efter skoltid och sprida arbetssättet till andra
skolor. Genom att förvaltningen använder befintliga resurser mer rationellt
i Hisingens Kulturskola och i samverkan med grundskolan blir fler barn och
unga delaktiga i Kulturen. På stadsdelens öppna träffpunkter ska det finnas
ett brett utbud av kulturaktiviteter där jämställdhet och jämlikhet uppmärksammas och alla målgruppers perspektiv tas tillvara. Genom träffpunktsråd
ges de äldre möjlighet till inflytande över verksamhetens innehåll vilket ger
ett varierat utbud och aktiviteter inom flera olika intresseområden. Genom
informationsspridning i olika kanaler bjuds målgruppen in för att delta och
påverka.
Mått
Nuläge
Ambition 2016
Ambition 2017
Strategier
Arbetssättet BFL (bedömning för lärande) integreras och förstärks.
Två elever från varje årskurs i 7-9 erbjuds utbildning i elevskyddsombudsuppdraget varje år. Detta ger goda förutsättningar för ett kvalitativt arbetsmiljöarbete genom elevernas engagemang och ansvarstagande. Ungdomsfullmäktiges arbete utvecklas. Samarbetet utvidgas mellan förskoleklass,
skola, fritidshem och Kulturskolan.
Mått
Nuläge
Ambition 2016
Ambition 2017
Se avsnitt under
”Demokrati”, sid 34
Uppdrag
Antal antagna elever
6-19 år i den frivilliga
kulturskolan
Pojkar: 276
Pojkar: 300
Pojkar: 500
Flickor: 431
Flickor: 500
Flickor: 500
• Alla elever i grundskolan ska erbjudas minst ett scenkonstbesök per år
Andel antagna elever
6-15 år av befolkningen
i den frivilliga kulturskolan och den under
skoltid
Pojkar: 7 %
Pojkar: 8 %
Pojkar: 14 %
• Kulturskolan ska byggas ut så att kön försvinner.
Flickor: 12 %
Flickor: 14 %
Flickor: 14 %
Pojkar: 30 %
Pojkar: 50 %
Pojkar: 50 %
Personal
Flickor: 22 %
Flickor: 30 %
Flickor: 50 %
Andel antagna elever
6-19år som fått sitt
förstahandsval i den
frivilliga kulturskolan
Netto-kön till kultur
skolan av elever som
sökt minst två aktiviteter men inte fått plats
Antal besök på stadsdelens öppna träffpunkter
Totalt: 242
Pojkar: 75
Pojkar: 25
Flickor: 75
Flickor: 25
Kv: 625
Kv: 640
Kv: 650
Mn: 332
Mn: 360
Mn: 650
• Göra en förstudie över om intresset till 2-skift på en eller flera skolor i
stadsdelen i syfte att nyttja lokaler och resurser mer optimalt
För att verksamheterna ska kunna rekrytera, behålla och utveckla kompetenta medarbetare krävs kompetensutveckling, tydlighet i organisationen
och delegering av ansvar. Det är viktigt att ta tillvara all kompetens som
finns bland personer med utländsk bakgrund.
• Intern rörlighet ska stimuleras, såväl inom som mellan Göteborgs stads
förvaltningar och bolag för att ge medarbetare tillfälle att utvecklas.
• Framtida ledare inom den egna organisationen ska identifieras och ges
förutsättningar att växa med arbetsuppgifterna.
52
53
NÄMNDENS MÅL
NÄMNDENS MÅL
MÅL
• Vid rekrytering ska särskild uppmärksamhet fästas vid stadens värdegrund samt frågor som rör etik och moral.
• För tryggad kompetensförsörjning behövs relativt sett högre löner för
grupper inom vård, omsorg och undervisning.
• Utbildningsinsatser i samband med sociala hänsyn vid upphandling kan
lämpligen användas som ett medel att ge sysselsättning och arbete åt
invånarna i bostadsområden som ska upprustas.
MÅL
Hållbara upphandlingar skapar förutsättningar för jobb, minskar
skillnader i livsvillkor och bidrar till en bättre miljö.
Uppdrag
Strategier
• Av den arbetade tiden i Göteborgs Stad ska max fem procent utföras av
timavlönad personal.
Förvaltningen ska i större utsträckning delta i Upphandlingsbolagets
referensgrupper i samband med nya upphandlingar för att kunna föra fram
önskemål om social hänsyn.
• Utbildningsbehov av invånare till bristyrken i stadsdelen ska utredas av
stadsdelen
• Andelen födda utanför Norden ska öka på chefsnivå. En aktiv uppföljning ska ske utifrån framtagen handlingsplan.
• En lönesatsning ska göras på de anställda som har lägst löner i stadsdelen.
• Hyreslagen ska tillämpas i de fall där försörjningsstöd sökes och sedermera beviljas andrahandshyresgäster, det innebär att hyresvärden måste
ha godkänt andrahandsuthyrningen för att försörjningsstöd ska utgå till
den sökande.
• Fler socialsekreterare ska anställas samtidigt som det administrativa
stödet ska öka för uppgifter som inte innebär myndighetsutövning.
• Normen för utannonserade tjänster ska vara heltid. Avsteg från denna
regel ska motiveras för presidiet under verksamhetsåret.
Att i samband med förnyad konkurrensutsättning, ha fokus på hållbara
upphandlingar.
Förvaltningen ska tillämpa stadens modell för sociala upphandlingar, där
ramavtalen så medger.
Mått
Nuläge
Ambition 2016
Ambition 2017
Antalet deltagare i
referensgrupper på
Upphandlingsbolaget
-
Bemanna samtliga
förfrågningar
Bemanna samtliga
förfrågningar
Andel av tjänsteupphandlingar som görs
med social hänsyn
-
50 %
50 %
50 %
50 %
50 %
Andel ekologiska måltider
Uppdrag
Upphandling
Genom upphandlingsvillkoren ska stadsdelen bidra till att säkerställa
avtalsenliga löner, övertids- och semesterersättning, bättre arbetsmiljö och i
förlängningen att skillnader i livsvillkor och hälsa minskar i Göteborg.
Viktiga områden att utveckla:
• Att minst 50 procent av stadens tjänsteupphandlingar görs med sociala
hänsyn.
• Andelen ekologisk mat ska uppgå till minst 50 procent.
• Betrakta alla upphandlingar/inköp i systemperspektiv – värdekedjan,
logistiken.
• Utgångspunkten ska vara de svenska kollektivavtalen och att kollektiv
avtalsliknande villkor ska gälla i stadens upphandlingar.
54
55
NÄMNDENS MÅL
NÄMNDENS MÅL
• Personalsammansättningen ska på alla nivåer spegla befolknings
strukturen.
UTGÅNGSPUNKTER FÖR EN
BALANSERAD EKONOMI
Stadsdelen har vid ingången av år 2016 en ekonomi i balans. Av sektorerna
är det IFO/FH som har ett visst underskott medan övriga sektorer redovisar
överskott. Däremot finns det enskilda enheter inom samtliga sektorer som
behöver vidta åtgärder för klara sin ekonomiska ram. Inga generella spar
beting finns utlagda i budgeten för 2016.
Utgångspunkterna i budgetarbetet för 2016 har varit att kompensera verksamheten fullt ut för förväntade ökningar avseende befolkningsökningar,
löner och priser. Eftersom kompensationen från Kommunfullmäktige för
löne- och prisökningar är lägre än tidigare år finns extra avsättningar för
detta i stadsdelens budget. Då många centrala löneavtal ännu inte är klara
för år 2016 är nivån och kostnadsökningarna för detta osäkra. Under nästa
år kommer arbetsgivaravgiften för anställda upp till och med 26 år att
öka väsentligt. Någon kompensation för detta erhålls inte i Kommunfull
mäktiges budget. Därför kompenseras sektorerna bara delvis för detta och
måste räkna in denna kostnadsökning när de beräknar personalkostnaderna
för 2016.
Stadsdelens befolkning ökar snabbt och det finns behov av nya
eller ombyggda lokaler. Inför 2016 kommer ett antal nya lokaler att tas i
bruk och detta innebär också att lokalkostnaderna kommer att öka och viss
del av budgettillskottet behöver användas för detta. Befolkningsökningen är
störst i åldrarna 6-15 år och merparten av de nya lokalerna avser skolan.
När det gäller prioriteringar mellan sektorerna har utgångspunkten varit
att följa de intentioner som finns Kommunfullmäktiges budget och prioritera områdena skola, förskola och äldreomsorg. Det är också inom dessa
områden som stadsdelsnämnden redan tidigare har uppmärksammat behov
av resursförstärkningar. Samtidigt ser vi att stadsdelen blir ”tyngre” socioekonomiskt i jämförelse med övriga stadsdelar, vilket motiverar förstärkning
av personal inom IFO-området. Samtidigt minskar antalet personer som
har daglig verksamhet och beslut om LSS, vilket gör att budgeten för funktionshinderområdet minskar kommande år.
56
I budgeten för 2016 finns också avsättningar för att kunna förbättra måluppfyllelsen och att klara av de uppdrag som finns i nämndens mål- och
inriktningsdokument.
EKONOMISK PLAN FÖR KOMMANDE BUDGETÅR
Kommunbidraget för stadsdelsnämnden år 2016 uppgår till 2 519 mkr, en
ökning med 181 mkr, eller 7,8 procent i förhållande till det ursprungliga
kommunbidraget för år 2015. Ökningen mellan åren är stor men ska bland
annat täcka de direkta kostnader stadsdelen kommer att ha för den förväntade befolkningsökningen det kommande året, vilka är beräknade till ca 26
mkr år 2016, exklusive utökning av lokaler. Den största befolkningsökningen sker i åldern 6-15 år och därför avsätts resurser för 268 nya elever och
120 nya skolbarnsomsorgsplatser. Extra medel avsätts också för en förväntad ökning av antalet äldre i stadsdelen det kommande året, som kommer
att innebära en ökad efterfrågan på hemtjänst och äldreboendeplatser.
Indexuppräkningar för kommande löne- och prisökningar under året beräknas till 66 mkr, här reserveras också pengar för om de centrala löneavtalen
skulle hamna på en högre nivå än de 2 procent i löneökning som Kommunfullmäktige kompenserar för, och en uppräkning av priskompensation till
2,4 procent.
Stadsdelen följer också de satsningar som kommunfullmäktige har lagt ut i
sitt förslag. Det innebär bland annat en sammanlagd förstärkning med 47
mkr till sektor utbildning och 13 mkr till äldreomsorgen. En del av denna
satsning finansieras centralt av statsbidrag och en avräkning kommer att
göras nästa år för att se hur dessa har använts. Om pengarna inte använts
fullt ut, kan stadsdelen eventuellt bli återbetalningsskyldig för dessa. Utöver
detta gör stadsdelen en egen satsning på IFO-området som förstärks med
5 mkr utöver de satsningar som sker från kommunfullmäktige. Samtidigt
minskar budgeten för IFO/FH-sektorn beroende på att kommunbidraget
för försörjningsstöd minskar med 5 mkr för år 2016 och att antalet personer
med daglig verksamhet och beslut enligt LSS minskar i jämförelse med
föregående år.
57
EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING
Effektiv resursanvändning
SAMMANSTÄLLNING ÖVER BUDGETFÖRDELNING PER SEKTOR FÖR ÅR 2016
Budget 2015 (mkr)
Utbildning
IFO/FH
Äldreomsorg
Kultur/
fritid
Gemensamt/
ofördelat
Summa
1 113
692
343
64
126
2 338
Befolkningsför
ändringar
23
Pris- och löne
ökningar
-
Nya lokaler
9
Justeringar för nya
uppdrag
11
3
26
2
-14
4
58
2
13
0
3
47
8
13
1
Buffert/oförutsett
Budget 2016 (mkr)
66
-1
Uppdrag i måloch inriktnings
dokument
Kvalitetsförstärkningar och övriga
satsningar
66
1 203
686
363
66
3
69
4
4
201
2 519
Adress: Box 480 63, 418 22 Göteborg
Telefon: 031-365 00 00
E-post:[email protected]
www.goteborg.se/vastrahisingen
Göteborgs Stad Grafiska gruppen 151101-004-138 Foto: Lo Birgersson, Mostphotos.com, Scandinav/Calle Bredberg Tryck: Lenanders Grafiska AB Januari 2016
Västra Hisingen

budget 2016

Transcription

Similar documents

Om DELTA - Samordningsförbundet Göteborg Hisingen

Varmt välkommen till 2015 års Hisingen Runt!

1 Snabbprotokoll Sammanträdesdatum 2015-09-29

Göteborgs Stad

Synpunktsblankett

Förskolechef på 50%. Kombinationstjänst med 50 % som förskollärare.

Planerade annonserade markanvisningar 2015

Vi efterlyser en bättre samordning och planering från