Ergonomiska risker i gruvmiljö

Comments

Transcription

Ergonomiska risker i gruvmiljö
1
Ergonomiska risker i
gruvmiljön
Pernilla Ericsson
Leg. sjukgymnast/Specialist i ergonomi
Arbets- och miljömedicin, Umeå
[email protected]
2
Projektet MineHealth
Hållbar utveckling för gruvarbetares välbefinnande,
hälsa och arbetsförmåga i Barents regionen
– en gemensam utmaning
www.minehealth.eu
3
Deltagande länder
Sverige
Norge
Finland
Ryssland
4
MineHealth - Syfte
• Minska risken för påverkan av:
− Kyla
− Vibrationer/buller
− Arbetsställningar
− Damm/avgaser
• Att ta fram personlig skyddsutrustning.
• Att utveckla bättre arbetsprocesser och verktyg för
att minska riskerna.
• Att ta fram utbildnings- och undervisningsmaterial.
• Öka kunskapen om gruvindustrins påverkan på det
regionala samhället.
• Särskild uppmärksamhet – kvinnor i gruvverksamheten
5
Svenska delen genomfördes i Aitik
Underhållspersonal
”Utomhuspersonal”
Maskinförare
6
Vad har vi gjort?
• Enkäter
• Hälsoundersökningar
• Exponeringsmätningar
• Handledning i SAM / Ergonomisk riskbedömning
• Krossoperatörer & truckförare
7
Belastningsbesvär - Ergonomi
Samhället förändras…
8
Att jobba är positivt, men…
• Var 5:e sysselsatt person har haft fysiska/psykiska
besvär relaterade till arbetet det senaste året.
• Kvinnor har mer besvär än män.
• Tydligt samband mellan värk i kroppen och dålig
arbetsmiljö.
• Riskfaktorer - tunga lyft, upprepade rörelser, obekväma
arbetsställningar, vibrationer och stress.
• Arbetstagare inom berg- och gruvarbete drabbas framför
allt av besvär i rygg och nacke.
Barn
Per Lindberg, CBF
Dubbelarbete
Kulturella
problem
Invandrare
Ensamstående
HIV
Auto-immuna sjd
Borrelia
Virus
LED
Reumatism
Bakterier
Boende
Ekonomi
Idrott
Familj
Släkt/
vänner
Infektioner
Fibromyalgi
“Fel” sjukdom
System sjukdomar
Diabetes
Olycksfall
Depression
MissFörsäkringsvillkor
Trafikolycka
Konkurrerande sjukdomar
bruk
Åderförkalkning
Oral galvanism
El-allergi
Cirkulation
Trötthetssyndrom
Sneda arbetsställningar
Ytterlägesbelastning
Akut överbelastning (o-fall)
Vibrationer
Upprepade mikro-trauma
Höga toppbelastn.
Dynamisk
Negativ
Aktiv
Kreativ
Småtrauma
Stimulans
Subjektiva besvär minskar
Oro
Faktorer som
medverkar vid
utvecklandet av
belastningsskador
Inaktiv
Stress
Depressiv
typ B
Psykologi
Förträngning
Flykt
Missbruk
typ A
Personlighet
Asteni
Neurotism
Hysteri
Hypokondri
Somatisering
Kost
Alkohol
Tidigare Tobakskonsumtion
Arbetsuppgifter
besvär
MissArbetskamrater
Infektionsexponering
Personlighet
Arbetsbelastning
Anpassningsbarhet bildning
Individ
Infektionsbenägenhet
Immunologi
Stress
Trivsel
Kroppsmått
Chefer
Vikt Fetma
Ärftlighet
Ålder
Kön
Psyko-social miljö Arbetsrotation
Kultur
Benskörhet Träningsgrad Kondition Längd
Variation
Statisk
Tidsfaktor
Monotoni
Minuter-timmar
Besvär
Positiv
Tidigare arbete
Trauma
Trädgårdsarbete
Passiv
Fritid
Oklara diagnoser
Ångest
Föreningsliv
Inaktiv
Socialt nätverk
9
Stimulans
Hobby
Social situation
Kronisk smärta
Gemenskap
Träning
Kulturliv
Skador
Organisation
Arbetsledning
År-decennier Kontroll
Smärtbeteende
Påverka själv
Smärta
Styrka
Degenerativa förändringar
Symtom
Röntgen
Funktion
Koordination
Smidighet
Rörlighet
Uthållighet
“Mind map” över olika möjliga, bidragande orsaksfaktorer till kroniska sjukdomstillstånd i rörelseorganen (Nisell & Vingård (1992))
10
Överbelastning
11
Ergonomi
Anpassa arbetet efter människan
Fysisk
arbetsmiljö
Arbetsteknik/
Beteende
Psykosocial
arbetsmiljö
Samspelet
människa - maskin
Organisation/
Planering av arbetet
12
Arbetsmiljölagen
• Arbetsgivare har ansvar för att förebygga ohälsa och
olycksfall och skapa en god arbetsmiljö.
• Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika
förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende.
• Starkt styrt eller bundet arbete skall undvikas eller
begränsas.
• Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och
kontrollera verksamheten (SAM).
• Arbetstagaren skall medverka i arbetsmiljöarbetet, följa
givna föreskrifter och använda skyddsanordningar.
13
Berg- och gruvarbete AFS 2010:1
Arbetsmetoder och utrustning ska väljas som förebygger
ohälsa och olycksfall orsakade av tex …
• vibrationer
• otillräcklig belysning
• olämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser.
14
Belastningsergonomi AFS 2012:2
Arbetsgivaren ska undersöka risker med…
• arbetsställningar och arbetsrörelser
• manuell hantering
• repetitivt arbete
• synförhållanden
• stämbanden
• fysiska faktorer
• organisatoriska faktorer
• psykosociala faktorer
15
Systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2001:1
16
Undersökning - ergonomi
Samla information…
• Vilka arbetsuppgifter ingår?
• Vilken arbetsuppgift är vanligast?
• Är någon arbetsuppgift extra belastande eller ger besvär?
• Tunga lyft, upprepade rörelser, obekväma arbetsställningar,
vibrationer, stress?
• Hälsoundersökning?
Hur mycket?
Hur ofta?
Hur länge?
17
Ergonomiska riskbedömningsmetoder
AFS 2012:2
Mäter arbetsställning i nacke, ländrygg,
axel/arm och ben.
Även lyft, repetitivt arbete och förvärrande
faktorer i arbetet.
Quick Exposure Check
Mäter positioner och rörelser i nacke,
axel/arm, handled/hand och ländrygg.
Fångar även risker som vibrationer,
tidspress och stress.
18
Åtgärder - ergonomi
• Förebygga skadlig fysisk belastning
• Kunskap, kompetensutveckling
• Undvika belastande arbetsställningar och rörelser
• Variation - fysisk rörlighet och återhämtning
• Handlingsfrihet och eget ansvar
• Motverka vibrationer och stress
• Egen träning
OBS! Dialog mellan chef och medarbetare!
19
Kontroll / Uppföljning
Systematiskt varje år!
Tex. SSAB Luleå
20
Tack för mig!
21
Litteratur
• Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljölagen, 2012.
• Arbetsmiljöverket. Berg- och gruvarbete, AFS 2010:1.
• Arbetsmiljöverket. Belastningsergonomi, AFS 2012:2.
• Arbetsmiljöverket. Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS
2001:1.
• Prevent. Vägledning Belastningsergonomi, 2011.
• Prevent. Arbetsrelaterad stress, 2007.
• Prevent. Vibrationsguiden Helkroppsvibrationer, 2006.
www.av.se
http://www.prevent.se/sv/Bransch/Industri/Gruvindustri/

Similar documents