PDF-dokument

Transcription

PDF-dokument

Övning Gripen 2015
Utvärderingsrapport
Utgiven av
Länsstyrelsen i Hallands län
301 86 Halmstad
Telefon 010-224 30 00
www.lansstyrelsen.se/halland
Juni 2016
Ansvarig utgivare
Beredskapsfunktionen, Länsstyrelsen i Hallands län
Kontaktperson: Niklas Nordgren
Foto där inget annat anges
Elin Göransson, Länsstyrelsen i Hallands län
Diarienummer
455-979-2015
Innehåll
Förord ........................................................................................................................................ 4
Sammanfattning ....................................................................................................................... 5
Förkortningar, benämningar och förklaringar ..................................................................... 7
1
2
3
4
5
6
Inledning ......................................................................................................................... 10
1.1
Bakgrund ................................................................................................................... 10
1.2
Syfte med rapporten ................................................................................................... 10
1.3
Stödresurs från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap .............................. 10
1.4
Disposition ................................................................................................................. 10
1.5
Källor och upphovsrätt .............................................................................................. 10
Planeringsprocessen ....................................................................................................... 11
2.1
Planeringsorganisation............................................................................................... 11
2.2
Planeringsarbete ......................................................................................................... 12
2.3
Dokumentation i planeringsprocessen ....................................................................... 12
Beskrivning av övningen ................................................................................................ 13
3.1
Deltagare i övningsskedena ....................................................................................... 13
3.2
Övningsledningsorganisation .................................................................................... 14
3.3
Scenario för skede 3 .................................................................................................. 17
3.4
Övningsmetod ............................................................................................................ 19
3.5
Förberedelser inför skede 3 simuleringsövning med motspel ................................... 21
3.6
Utvärderingsseminarium 25 februari ......................................................................... 22
3.7
Övningens resursåtgång ............................................................................................. 23
3.8
Medias bevakning av övningen ................................................................................. 23
Övningens syfte, mål och utvärderingsmetod .............................................................. 24
4.1
Övergripande syfte .................................................................................................... 24
4.2
Övergripande mål ...................................................................................................... 24
4.3
Utvärderingsmetod .................................................................................................... 24
4.4
Rapportens remiss...................................................................................................... 27
Utvärdering ..................................................................................................................... 28
5.1
Simuleringsövningens planering ............................................................................... 28
5.2
Övningens genomförande .......................................................................................... 32
5.3
Övningens utvärdering .............................................................................................. 36
5.4
Övningens övergripande mål ..................................................................................... 39
5.5
Aktörernas delmål...................................................................................................... 54
Redovisning från seminarieövningen 1 oktober .......................................................... 94
6.1
Deltagande aktörer ..................................................................................................... 94
2
7
8
6.2
Inspel ......................................................................................................................... 94
6.3
Reflektioner ............................................................................................................... 99
Redovisning från distribuerade seminarieövningen 5 – 27 oktober ........................ 101
7.1
Övningens genomförande ........................................................................................ 101
7.2
Deltagare .................................................................................................................. 101
7.3
Metod ....................................................................................................................... 102
7.4
Resultat & Analys .................................................................................................... 104
Utvecklingsområden ..................................................................................................... 106
8.1
Åtgärdsförslag ......................................................................................................... 106
3
Förord
Som beredskapsdirektör vid Länsstyrelsen i Hallands län så slås jag av den entusiasm och det
engagemang hos samverkande aktörer som utvärderingen av övning Gripen visar på. I länet
har vi en tradition att vilja utveckla vår krisberedskap. En viktig hörnsten för utveckling är
viljan och förmågan till att öva och lära sig.
Kärnkraftsövning Gripen har stärkt samverkande aktörers förmåga att hantera samhällsskydd
och beredskap i länet. Detta har uppnåtts bland annat genom införandet och utnyttjandet av
MSB – Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar vilken har
gett samverkande aktörer en vägledning för att underlätta en aktörsgemensam inriktning och
samordning.
Det mest positiva som jag utläser i utvärderingen är att alla inblandade aktörer på ett aktivt
sätt har bidragit till en gemensam beslutsprocess. Aktörerna förhöll sig till samma strategi,
arbetade mot en gemensam lägesuppfattning, med gemensam beslutsfattning och att
gemensamt kommunicera resultatet, allt inom ramen för en kärnteknisk olycka. Det innebär
att ingående aktörer inte bara har fått en bättre förståelse för sin egen roll i en händelse av en
kärnteknisk olycka utan vi har också kommit en bra bit på väg för att förstå vad
aktörsgemensam inriktning och samordning verkligen är.
Naturligtvis har det framkommit områden som vi behöver utveckla, bland annat vår förmåga
att upprätta och kommunicera en samlad lägesbild. Länsstyrelsen i Halland kommer att
fortsätta arbetet med att utveckla vår krisberedskap tillsammans med samverkande aktörer.
Övning Gripen är en del av en särskild övningscykel inom kärnenergiberedskapen som
genomförs i de tre kärnkraftslänen, varifrån erfarenheter också hämtas och implementeras i
vår krisberedskap.
Till Dig som deltagit i övningen vill jag framföra mitt tack för ditt bidrag att utveckla våra
förmågor att hantera stora samhällsstörningar.
Niklas Nordgren
Beredskapsdirektör
4
Sammanfattning
För att öka länets förmåga att hantera konsekvenserna av en kärnteknisk olycka vid Ringhals
kärnkraftverk anordnade Länsstyrelsen i Hallands län en regional kärnkraftsövning 2015.
Övningen genomfördes i oktober och november 2015, med namnet Gripen och omfattade runt
750 deltagare från 26 olika aktörer. Övning Gripen genomfördes i fyra skeden, alla med olika
övningsformat; seminarieövning, distribuerad seminarieövning, simuleringsövning med
motspel och övning med fältenheter. I februari 2016 genomfördes ett utvärderingsseminarium
i Varberg.
De övergripande syftena med övningen var att utvärdera roll- och ansvarsfördelningen vid
utrymning av inre beredskapszonen kring Ringhals kärnkraftverk. Ett syfte var även att pröva
planverket för utrymning av inre beredskapszonen, med särskild tonvikt på ledning och
logistik vid mottagningsplatserna. Dessutom syftade övning Gripen till att pröva ledning,
samordning och kommunikation vid utrymning av inre beredskapszonen samt ge insikt i hur
ett utrymningsbeslut påverkar respektive aktör, ge insikt i värdet av en uthållig
kriskommunikation och pröva utrymningsorganisationens förmåga att genomföra en
utrymning av den inre beredskapszonen. De övergripande mål som tagits fram för övningen
tog sikte på skede 3, en simuleringsövning med motspel. I denna utvärderingsrapport
redovisas även skede 1 en seminarieövning och skede 2 en distribuerad seminarieövning.
Skede 4 som var en övning med fältenheter avhandlas som en bilaga.
Övergripande mål för simuleringsövningen:
1. Aktörerna i Hallands län har en god förmåga att samverka i enlighet med ”Strategi för
samverkan vid stora olyckor och kriser i Hallands län”.
2. Aktörerna har en god förmåga att skapa och upprätthålla en funktionell lägesbild.
3. Aktörerna har en god förmåga att förstå sin egen roll vid en kärnteknisk olycka.
4. Aktörerna har en god förmåga att gemensamt planera för beslut samt hantera fattade
beslut.
5. Aktörerna har en god förmåga att internt och externt kommunicera och tydliggöra
fattade beslut samt konsekvenserna av dessa.
6. Utrymningsorganisationen har en grundläggande förmåga att genomföra utrymning.
Som underlag för övningens utvärdering har olika enkäter använts. Målbedömningar baseras
främst på utvärderingsprotokoll från lokala utvärderare, dokumentation i form av dagböcker
och loggar samt diskussioner vid utvärderingsseminariet.
Det första målet, aktörerna i Hallands län har en god förmåga att samverka i enlighet med
”Strategi för samverkan vid stora olyckor och kriser i Hallands län”, är delvis uppfyllt.
”Strategi för samverkan vid stora olyckor och kriser i Hallands län” är inte tillräckligt känd
bland övningens deltagare, dock var det en del av de som övade i stabsledning som kände till
den. Eftersom bara hälften av aktörerna identifierar ett behov av att anpassa sina åtgärder och
sedan gör det, räcker det inte till för god förmåga. Dock är det många som arbetar på sin
lägesbild tidigt i händelsen, men färre som har tagit emot planerade samverkanspersoner 60
minuter efter övningsstart. Det framstår som om bristen på bra och klar kommunikation
mellan de övande aktörerna var det största hindret för en bra samverkan i enlighet med
”Strategi för samverkan vid stora olyckor och kriser i Hallands län”. Det var tidvis svårt att
etablera bra kontakt med Länsstyrelsen, vilket i sin tur gjorde det svårt för övande aktörer att
fortsätta agera inom sitt ansvarsområde.
5
Det andra målet, aktörerna har en god förmåga att skapa och upprätthålla en funktionell
lägesbild, är ej uppfyllt. Lägesbildsuppdateringen under dagen var bristfällig, särskilt med
tanke på de händelser som skedde. Självaste kommunikationen av lägesbilder fungerade bra
inom Rakel men var bristande inom de andra sambandsmedlena. Därtill saknade många
aktörer viktiga delar i sin lägesbild. Detta var något som förbättrades under övningens gång.
Delning och spridning av lägesbilden, internt och externt var ofta otillräcklig.
Det tredje målet, aktörerna har en god förmåga att förstå sin egen roll vid en kärnteknisk
olycka, är delvis uppfyllt. En betydande del av de övande hade inte genomgått utbildningar
inför övningen men bland de aktörer som genomfört utbildningar låg antalet på 60 – 90
procent av utbildad personal. Samtidigt använde aktörerna sig av sina planverk och arbetade
utefter dem under övningens gång, även om de tidvis frångick dessa.
Det fjärde målet, aktörerna har en god förmåga att gemensamt planera för beslut samt hantera
fattade beslut, är delvis uppfyllt. Aktörerna påvisar en stor vilja att komplettera och att bli
kompletterade i sitt arbete för att lösa uppgiften, de omhändertar fattade beslut och stor del
kommunicerar de ut besluten inom organisationen. Dock har kommunikationen och
samordningen kring beslut tidvis brustit.
Det femte målet, aktörerna har en god förmåga att internt och externt kommunicera och
tydliggöra fattade beslut samt konsekvenserna av dessa, är delvis uppfyllt. Större delen av
aktörer har en kommunikationsplan men alla använder den inte. Flera aktörer använder inte
WIS eller delger sin information via systemet, inte heller användes internetdagboken
tillräckligt mycket. Länsstyrelsens samband med Ringhals uppfyller inte förväntningarna då
de ofta inte kunde nå varandra. Vid information till allmänheten användes oftast ett
pedagogisk, enkelt och tydligt språk, även om det fanns några undantag. SR Halland P4, som
är en beredskapskanal, användes inte i den omfattning som kan förväntas och ofta fick de
felaktig eller oklar information. Prioriteringen av kriskommunikation, utsedda talespersoner
och utsedda talepunkter saknades hos flera aktörer. Deltagandet vid de två
kriskommunikationssamordningskonferenserna var dock bra. Informationsspridningen internt
var hos vissa aktörer mycket bra, men hos andra brast det då det inte fanns klara rutiner för
hur spridningen skulle ske. Kommunikation till andra aktörer vid
kommunikationsstörningarna var mycket bra då de flesta använde Rakel, för kommunikation
till allmänheten var arbetet lysande hos åtskilliga aktörer, men bristande hos ett fåtal andra.
Många aktörer med samverkanspersoner upplevde dem som ett mycket bra hjälpmedel för att
säkra upp informationsspridningen mellan Länsstyrelsen och dem själva.
Det sjätte målet tog sikte på skede 4, övning med fältenheter, och avhandlas i en separat
bilaga vid ett senare tillfälle.
Övningen har stärkt deltagande aktörers förmåga och kapacitet att hantera en mycket stor
samhällsstörning. Särskilt förmågan att arbeta gemensamt för att hantera en händelse har
stärkts. Men det finns fortfarande svagheter, och dessa svagheter syftade övningen till att
identifiera för att ge alla deltagare möjligheten att stärka förmågan ytterligare, därmed följer
utvecklingsområden och åtgärdsförslag i kapitel 8.
6
Förkortningar, benämningar och förklaringar
Förkortningar och benämningar
C MR V
FMTS
LU
Lv
Chef Militärregion Väst
Försvarsmaktens tekniska skola
Lokala utvärderare
Luftvärnsregemente
LÖL
Lokala övningsledare
MR V
MSB
PMR
Rakel
RL
RN
RSG
RÖ
SMHI
SR
Militärregion Väst
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Post Mitra Ringhals, där Mitra = Mitigation of Reactor Accidents
Radiokommunikation för effektiv ledning
Räddningsledare
Radionukleära
Räddningstjänsten Storgöteborg
Regional övning
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Sveriges Radio
SSM
Strålsäkerhetsmyndigheten
TiB
Tjänsteman i beredskap
VB
Vakthavande befäl
VMA
Viktigt meddelande till allmänheten
WIS
Skyddat webbaserat informationssystem
Förklaringar
Extraordinär händelse
Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, som
innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga
samhällsfunktioner och som kräver skyndsamma insatser av kommun och/eller landsting.
Geografiskt områdesansvar
Områdesansvaret kan beskrivas så, att det inom ett geografiskt område ska finnas ett organ
som verkar för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder som
behöver vidtas i en krissituation.
Filter (PMR)
Utgörs av en byggnad där det går en ledning från reaktor inneslutningen till filtret. Först går
utsläppet via ett vattenfilter där gaserna leds in, där det tvättas ur. Sen stiger gaser uppåt via
ett stenfilter där ytterligare radioaktiva partiklar tvättas ur. Det som kommer ut är då främst
ädelgaser.
7
Givare
Utgör basen i motspelet, är de som följer inspelslistan och gör inspelen till de övande
aktörerna. Utöver detta ska de även svara på frågor från de övande och vara beredda på att
improvisera inom ramen för varje moment.
Inrymning
Inrymning innebär att människor ska ta sig inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation.
Kontrollerat utsläpp och okontrollerat utsläpp
Det finns inget etablerat begrepp för kontrollerat och okontrollerat bland aktörerna, dock kan
definitionen nedan stå för hur det ämnades i övningen. Ett kontrollerat utsläpp är när en ventil
öppnas och ett utsläpp går genom filtret, denna ventil kan sedan stängas. Ett okontrollerat
utsläpp är när sprängblecket går och ett utsläpp går antingen genom filtret eller utanför, verket
har inte öppnat ventilen utan trycket har sprängt blecket och de har därmed inte möjlighet att
stänga ventilen.
Larmnivå: Haverilarm
En händelse eller störning vid kärnkraftverket har inträffat där utsläpp pågår, eller inte kan
uteslutas inom storleksordningen 12 timmar, vilket innebär att skyddsåtgärder utanför verket
är nödvändiga.
Larmnivå: Höjd beredskap
En händelse har inträffat vid kärnkraftverket som hotar omgivningens säkerhet. Hotet innebär
att anläggningen avviker från förväntad funktion t.ex. att minst två aktivitetsbarriärer har
genombrutits eller påtagligt hotats eller anläggningen har utsatts för påverkan vars
konsekvenser inte är analyserade eller av annan anledning inte är överblickbara och för vilka
omgivningens säkerhet inte kan garanteras.
Lägesbild
Lägesbild är en sammanställning av uppgifter för att få en bild över vad som har hänt, händer
eller förväntas hända.
Lägesuppfattning
Lägesuppfattning är en bedömning av hur det som inträffat påverkar aktören i sammanhanget.
Lägesuppfattningar bygger således på en lägesbild. Både lägesbild och lägesuppfattning är
kopplade till beslutsprocesser och behövs som underlag för att kunna avgöra om agerande
krävs på något sätt och i så fall hur.
Samordning
Samordning avser aktivitet som innebär att se till att den verksamhet som bedrivs av olika
samhällsorgan genomförs med utgångspunkt i gemensamma planeringsförutsättningar och att
själva genomförandet inte präglas av divergerande mål mellan olika samhällsorgan.
Samverkan
Samverkan avser den dialog och samarbete som sker mellan självständiga och sidoordnade
samhällsaktörer för att samordnat uppnå gemensamma mål.
VMA
VMA, Viktigt Meddelande till Allmänheten, är ett varningssystem som används vid olyckor
och allvarliga händelser, vid svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner och vid
8
krishantering i samband med extraordinära händelser. Det finns två nivåer på meddelanden:
varning och information. Varningsmeddelande sänds genast när det är omedelbar risk för
skada på liv, hälsa, egendom eller i miljön. Informationsmeddelande sänds utan krav på
omedelbarhet för att förebygga eller begränsa skador på liv, hälsa, egendom eller i miljön.
9
1 Inledning
1.1 Bakgrund
För att öka länets förmåga att hantera konsekvenserna av en kärnteknisk olycka vid Ringhals
kärnkraftverk anordnade Länsstyrelsen i Hallands län en regional kärnkraftsövning under
hösten 2015, med namnet Gripen.
Övningen var avgränsad till fyra fokusområden, som är beslutade av landshövdingen. Dessa
fokusområden är följande:

Utrymning av inre beredskapszonen

Ledning och samordning

Information och kommunikation

Upprättande av mottagningsplats
1.2 Syfte med rapporten
Huvudsyftet med denna rapport är att beskriva och utvärdera den regionala
kärnkraftsövningen Gripen. Förutom detta ska rapporten även utgöra ett underlag för att
fortsätta arbetet med utveckling av krishanteringsförmågan hos de aktörer som medverkar.
1.3 Stödresurs från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
I samband med regionala samverkansövningar har Länsstyrelsen möjlighet att få expertstöd
från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Inom MSB administreras stödet
av Enheten för övning vid Avdelningen för utveckling av beredskap. Stödet har bestått av
övningsexperten Thomas Bengtsson, MSB och auskultanten Sofie Ivarsson, MSB.
Resurspersonernas arbetstid och övriga omkostnader har bekostats av MSB.
1.4 Disposition
Efter utvärderingsrapportens inledning följer en beskrivning av planeringsprocessen
respektive övningens format. Dessa kapitel är rent beskrivande och innehåller inte någon
utvärdering. En beskrivning av övningens övergripande syfte och mål samt utvärderingsmetod
följer därpå. Rapportens tyngdpunkt ligger på utvärderingskapitlet som är indelat i övningens
förberedelser, genomförande, utvärdering, övergripande mål samt aktörernas delmål. Därefter
följer en redovisning och kortare analys av de två första övningsskedena. Rapporten avslutas
med ett kapitel om utvecklingsområden för att höja krishanteringsförmågan bland aktörerna.
1.5 Källor och upphovsrätt
För all text i denna rapport, där annat inte anges, ansvarar utvärderingsledaren Elin
Göransson. Samtliga deltagande aktörer har beretts möjlighet att lämna synpunkter på
formuleringar innan den slutliga rapporten har fastställts av Länsstyrelsen i Halland län.
Upphovsrätten till rapporten förutom fotografier innehas av Länsstyrelsen i Hallands län.
Rapporten får gärna kopieras eller citeras under förutsättning att källan anges. Samtliga bilder,
där inget annat anges, är fotograferade av Elin Göransson.
10
2 Planeringsprocessen
2.1 Planeringsorganisation
Inledningsvis upprättades en projektliknande planeringsorganisation som innehöll följande
personer och befattningar. Observera att namn kan ha förändrats under planeringsprocessen
liksom att ytterligare personer har deltagit i arbetet.
Övningsansvarig:
Lena Sommestad, Länsstyrelsen Halland
Övningsledare:
Kenneth Mattsson, Länsstyrelsen Halland
Utvärderingsledare:
Elin Göransson, Länsstyrelsen Halland
Biträdande övningsledare: Marcus Johansson, Länsstyrelsen Halland
Ludwig Jägerfall, Länsstyrelsen Halland
Daniel Csaki, Länsstyrelsen Halland
Övningsrådgivare:
Thomas Bengtsson, MSB
Sofie Ivarsson, MSB
Spelledare:
Jörgen Sävmark, FMTS
Spelkoordinator
Sofia Frising, Länsstyrelsen Halland
Lokala övningsledare:
Marcus Johansson, Länsstyrelsen Halland
Stig Husin, Länsstyrelsen Uppsala
Ingela Karlsson, Region Halland
Lars Berggren, Kungsbacka kommun
Lars Holmdahl, Polisregion Väst
Joakim Sjöström, Polisregion Väst
Thomas Blomdahl, Polisregion Väst
Sune Börjesson, Polisregion Väst
Linda Andersson, Ringhals AB
Jerry Steen, Trafikverket Region Väst
Thomas Gustafsson, Sveriges Radio Halland
Mircea Nitescu, Varbergs kommun.
Anders Ohlsson, Försvarsmakten MR V, Lv6 och FömedC
Petra Strokirk, Halmstad kommun
Frida Niméus, Räddningstjänsten Väst/Varberg
Charlotta Källerfelt, Länsstyrelsen Västra Götalands län
Elisabeth Johansson, Hylte kommun
Fredrik Tyrén, Kustbevakningen
Felicia Pettersson, Laholm Kommun
Poul Erik Nystrup, Danska Beredskabsstyrelsen
Thomas Andersson, Räddningstjänsten Storgöteborg
Therese Jouper, Räddningstjänsten Väst/ Falkenberg
Kurt Lindberg, Länsstyrelsen Jönköpings län
Hanna Pettersson, Länsstyrelsen Kronobergs län
11
Mats Isaksson, Göteborgs universitet
Jonas Andersson, SSM
2.2 Planeringsarbete
2.2.1 Uppstart 3 april, Halmstad
MSB:s övningsexpert och Länsstyrelsen i Hallands län träffades för att diskutera upplägg av
övningen. Mötet bestod av kreativa diskussioner och redovisning av tidigare
övningserfarenheter. Efter mötet påbörjades planeringsprocessen, med att bland annat skissa
på upplägg och bjuda in relevanta aktörer till övningen.
2.2.2 Planeringskonferenser
Startmöte – 3 april 2014, Halmstad
Dagen syftade till att presentera övningsupplägget och ge underlag för inbjudna aktörer att ta
ställning till sitt deltagande.
Planeringskonferens 1 – 17 september 2014, Halmstad
Dagen fokuserade på målarbete och att förbereda LÖL för det egna målarbetet.
Planeringskonferens 2 – 26 november 2014, Halmstad
Dagen fokuserade på scenariot.
Planeringskonferens 3 – 22 april 2015, Halmstad
Dagen fokuserade på motspelsplanering.
Planeringskonferens 4 – 2 september 2015, Halmstad
Dagen fokuserade på praktiska förberedelser.
Övrigt planeringsarbete
Under hela planeringsprocessen har flera arbetsgrupper bedrivit ett omfattande
planeringsarbete med scenario, motspel och utvärdering. Även flera skrivarstugor har hållits
för aktörerna, vilket givit möjlighet till samverkan för samordning av övningen.
2.3 Dokumentation i planeringsprocessen
Huvuddelen av den dokumentation som tagits fram i planerings- och utvärderingsprocessen
framgår av Tabell 1, Sammanställning av övningens dokumentation. Förutom de som
redovisas har även inbjudningar gått ut till olika aktiviteter, till exempel
planeringskonferenser och skrivarstugor. Samtliga dokument är per definition upprättade av
Länsstyrelsen i Hallands län, oavsett författare.
Dokument
Gavs ut vecka
Övningsbestämmelser för planeringsprocessen
v. 26 juni 2014
Övningsbestämmelser för genomförandet
v. 37 sep 2015
Övningsledningsbestämmelser
v. 38 sep 2015
Utvärderingsbestämmelser
v. 39 sep 2015
Övningssambandskatalog
v. 44 nov 2015
Utvärderingsrapport, remissversion
Feb 2016
Utvärderingsrapport, slutlig version
Mars 2016
Tabell 1, Sammanställning av övningens dokumentation
12
3 Beskrivning av övningen
3.1 Deltagare i övningsskedena
Ett stort antal aktörer bjöds in att delta i övningen. De aktörer som slutligen valde att delta i
övningsskedena framgår av Tabell 2, Sammanställning av övningsdeltagande aktörer. På
grund av flyktingsituationen avbröt Länsstyrelsen i Kronoberg sitt deltagande i skede 3 av
övningen och medverkade endast genom representant i motspelet.
Aktör
Danska Beredskabsstyrelsen
Falkenbergs kommun
Försvarsmakten, MR V
Göteborgs universitet, avd. för radiofysik
Halmstad kommun
Hylte Kommun
Sjöfartsverket
Kungsbacka kommun
Kustbevakningen
Laholms kommun
Länsstyrelsen i Jönköpings län
Länsstyrelsen i Kronobergs län
Länsstyrelsen i Uppsala län (speglad stab)
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Marks kommun
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap (MSB)
Polismyndigheten Region Väst
Region Halland
Räddningstjänsten Väst
Hallandstrafiken
SOS AB
Sveriges Radio Halland
Trafikverket
Varbergs kommun
Vattenfall/Ringhals AB
Skede 1
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Skede 2
X
X
Skede 3
X
X
X
X
Skede 4
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
½
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Tabell 2, Sammanställning av övningsdeltagande aktörer
13
3.2 Övningsledningsorganisation
Övningsledningsorganisationen i övning Gripen var omfattande och bestod av ett 120-tal
personer i form av lokala övningsledare, lokala utvärderare och motspel. Organisationens
huvuduppgift var att skapa förutsättningar för de övande aktörerna att nå sina uppställda mål.
3.2.1 Övningsledning
Övningsledningen bestod av följande personer.
Befattning
Namn
Övningsansvarig:
Lena Sommestad, Länsstyrelsen Hallands län
Övningsledare:
Kenneth Mattsson, Länsstyrelsen Hallands län
Biträdande övningsledare:
Marcus Johansson, Länsstyrelsen Hallands län
Ludwig Jägerfall, Länsstyrelsen Hallands län
Daniel Csaki, Länsstyrelsen Hallands län
Utvärderingsledare:
Elin Göransson, Länsstyrelsen Hallands län
3.2.2 Lokala övningsledare
Varje aktör hade en lokal övningsledare vars huvuduppgift var att delta i planeringsprocessen
och leda aktörens deltagande i övning. Aktörernas lokala övningsledare under övningarna var
följande personer (de markerade med en * var LÖL i skede 4 endast):
Danska Beredskabsstyrelsen
Försvarsmakten MR V, Lv6 och FömedC
Kungsbacka kommun
Kustbevakningen
Länsstyrelsen Halland län
Länsstyrelsen Jönköpings län
Länsstyrelsen Kronobergs län
Länsstyrelsen Uppsala län
Länsstyrelsen Västra Götalands län
Marks kommun
Polisregion Väst
Polisregion Väst
Region Halland
Ringhals AB
Räddningstjänsten Väst, Falkenbergs kommun
Räddningstjänsten Väst, Varbergs kommun
Sveriges Radio Halland
Sjöfartsverket
Trafikverket Region Väst
Varbergs kommun
Poul Erik Nystrup
Anders Ohlsson
Lars Berggren
Fredrik Tyrén
Marcus Johansson
Kurt Lindberg
Hanna Pettersson
Monika Wagner
Charlotta Källerfelt
Claudia Toledo Oregon
Thomas Blomdahl
*Sune Börjesson
Ingela Karlsson
Linda Andersson
Thomas Andersson
Therese Jouper
Frida Niméus,
Thomas Gustafsson
Diana Fröhler
Jonas Andersson
Jerry Steen
*Mircea Nitescu
14
3.2.3 Lokala utvärderare
Respektive verksamhet ansvarade för att rekrytera lokala utvärderare i syfte att värdera
måluppfyllnaden utifrån de delmål och indikatorer som tagits fram av lokala övningsledare.
Lokala utvärderare under simuleringsövning med motspel var följande personer:
Länsstyrelsen Jönköpings län
Ringhals AB
Försvarsmakten MR V
Polisregion Väst
Kustbevakningen
Sjöfartsverket
Trafikverket
Kungsbacka kommun
Varbergs kommun
Falkenbergs kommun
Marks kommun
Elin Johansson, Andreas Thulin, Nisse Nilsson,
Länsstyrelsen Kalmar län
Mia Dahlström, Combitech, Ana Norlén
Länsstyrelsen Kalmar län
Kurt Lindberg, Länsstyrelsen Jönköping län
Olle Berglund, Vattenfall AB
Agne Gustafsson, Försvarsmakten
Joakim Sjöström, Polisregion Väst
Mattias Heneborn, Kustbevakningen
Kia Krekula, Sjöfartsverket
Anders Jändel, Trafikverket
Matilda Gustavsson, Räddningstjänsten
Storgöteborg
Mattias Skoog, Varbergs kommun
Niklas Johansson, Räddningstjänsten Väst
Christina Hultén, Bollebygds kommun
Bo Andersson, Räddningstjänsten Storgöteborg
3.2.4 Motspelet
För att driva en simuleringsövning med motspel krävs ett motspel som har till huvuduppgift
att leverera övningsscenariot till de övande. För att kunna uppfylla logistiska och tekniska
behov till det motspel som var nödvändigt för övningen användes Försvarsmaktens
anläggning, FMTS i Halmstad.
Arbetet med att rekrytera givare och modulledare till motspelet påbörjades efter
planeringskonferens tre. I huvudsak bemannades motspelet av personal från övningens
aktörer. Länsstyrelsen rekryterade personal till spelledning, övriga världen samt till
kriskommunikationsmodulen. Följande personer bemannade motspelet:
Spelledning
Spelledare
Biträdande spelledare
Spelkoordinator
Teknikstöd
Resursstöd
Resursstöd
Jörgen Sävmark, FMTS
Thomas Bengtsson, MSB
Sofia Frising, Länsstyrelsen i Hallands län
Anders Thorsson, FMTS
Sofie Ivarsson, MSB
Daniel Csaki, Länsstyrelsen i Hallands län
Modul Nationell nivå samt övriga världen
Modulledare/Givare
Ulla-Britt Petersson, Länsstyrelsen i Hallands län
Givare
Mats Ardbreck, MSB
15
Givare
Givare
Givare
Givare övriga världen
Modul Regional nivå
Modulledare/Givare
Givare
Givare
Givare
Givare
Givare
Givare
Givare
Givare
Givare
Givare
Givare
Givare
Modul Lokal nivå
Modulledare/Givare
Givare
Givare
Givare
Givare
Modul Mottagningsplatser
Modulledare/Givare
Givare
Givare
Jonas Andersson, SSM
Henrik Alm, SOS
Benny Johansson, SOS
Helene Andersson, LRF
Erik Richardsen, MSB
Ann-Christin Johansson, Region Halland
Agnetha Norström, Region Halland
Ola Andersson, Region Halland
Malin Fredriksson, Region Halland
Stefan Jönsson, Länsstyrelsen Kronoberg, Landstinget
Kronoberg
Hanna Pettersson, Länsstyrelsen Kronoberg
Josef Sörensson, Västra Götalandsregionen
Lisa Klang, Västra Götalandsregionen
Maria Nilsson, Västra Götalandsregionen
Johan Aremyr, Västra Götalandsregionen
Niclas Samsioe, Västra Götalandsregionen
Bengt-Olof Svensson, Trafikverket
Malin Ankarstrand, Marks kommun
Karin Svensson, Marks kommun
Johan Arvidsson, Kungsbacka kommun
Annika Gripencreutz, Varberg och Falkenberg
Sofia Frindberg, Laholms kommun
Givare
Givare
Givare
Givare
Adam Folcker, Kungsbacka kommun
Mircea Nitescu, Varbergs kommun (kommunal platschef)
Mats Söderström, Kungsbacka kommun (kommunal
platschef)
Thomas Poddig, Marks kommun (kommunal platschef)
Eddie Björk, Polismyndigheten (Polisens platschef)
Kristian Olsson, Försvarsmakten (Militär platschef)
Joakim Franzon, Försvarsmakten
Modul Uppsamlingsplatser
Modulledare
Givare
Givare
Givare
Sune Börjesson, Polismyndigheten
Dan Lewstam, Polismyndigheten
Anders Larsson, Försvarsmakten
Sara Kusar, Hallandstrafiken
16
Modul Militär, polis och
räddningstjänst
Modulledare
Givare
Givare
Givare
Erik Norinder, Försvarsmakten
Torbjörn Andersson, Försvarsmakten
Lars Holmdahl, Polismyndigheten
Peter Sevestedt, Räddningstjänsten Storgöteborg
Modul Kust och hav
Modulledare
Givare
Givare
Givare
Givare
Mattias Hansson, Kustbevakningen
Jenny Ahnlund-Berg, Kustbevakningen
Lars Joacim Bergstedt, Sjöfartsverket
Håkan Björk, Sjöfartsverket
Mats Isaksson, Indikeringsledare
Modul Allmänhet & media
Modulledare
Givare
Givare
Givare
Givare
Givare
Givare
Givare
Givare
Hedvig von Hofsten
Beata Hansson
Staffan Schmidt
Richard Nyström
Margareta Anderberg
Håkan Andersson
Malin Linder
Ira Gustafsson
Anssi Suokko
3.3 Scenario för skede 3
Scenarioarbetets process
Ett omfattande arbete lades ner på övningens scenario, dock var det nödgat att senare ändra
vissa detaljer för att göra det mer trovärdigt och undvika oönskade händelser. Bland annat
togs tiden för när larmnivå Höjd Beredskap inträffade bort då det var svårt att skapa en
händelse på kärnkraftverket inom de tidsramar scenariogruppen önskade, samtidigt som de
mest trovärdiga tidsramarna skulle innebära för lång tid innan haverilarm.
Övningen strukturerades utefter ett kommunikationsavbrott där endast Rakel och
satellittelefon fungerade kl. 10.00 – 10.50 och ett utsläpp kl. 12.00 – 14.00. Därefter skrev
aktörerna, enskilt eller tillsammans, momentbeskrivningar. Syftet med dessa var dels att
säkerställa att scenariot möjliggjorde för de övande att öva mot målen, dels att utgöra
underlag för inspelsskrivandet och dels som ett stöd åt givarna i motspelet. Aktörerna fortsatte
sedan att skriva inspel utifrån momentbeskrivningarna. Länsstyrelsen avslutade
scenarioarbetet med att granska, analysera och sammanställa de ca 500 inspelen till en
gemensam inspelslista.
3.3.1 Förhistoria
Scenariot börjar med en händelse på Ringhals vid ett icke angivet klockslag vilket ger
larmnivå höjd beredskap, vid detta läge bemannas uppsamlings- och mottagningsplatserna,
17
och indikeringsarbetet påbörjas av indikeringsorganisationer (räddningstjänster och
Kustbevakningen). Kl. 07.55 kommer larmnivå Haverilarm vilket innebär att ett utsläpp
kommer inom 0-12 timmar.
Länsstyrelsen i Hallands län tar, kl. 07.55, beslut om utrymning av inre beredskapszonen av
räddningsledare Gerhard Ittner. Kl. 08.00 tar Stefan Angelborn över som räddningsledare vid
Länsstyrelsen i Hallands län.
Allmänheten varnas via VMA och RDS-mottagare, busstransporter beställs till brytpunkter
för att transportera utrymmande till mottagningsplatserna. Meddelande går ut till sjöfart och
luftfart att ingen får vistas inom utsatt restriktionsområde.
Skede 3 startar kl. 08.00 den 5 november 2015.
3.3.2 Moment och inspel
Scenariot följde strukturen moment och inspel. I Tabell 3 framgår den slutliga indelningen av
övningens 18 moment.
Moment
3.1 Sparbankshallen Varbergs kommun
3.2 Mottagningsplats Aranäsgymnasiet
Kungsbacka
3.3 Kunskapens Hus Marks kommun
3.5 Utrymning kustband
3.6 Trafikolycka Litserhult
3.7 FM Skyddsobjekt
3.8 Länsöverskridande påverkan
3.9 Uppsamlingsplatser
3.10 Indikering
3.11 Utsläpp av radioaktiva ämnen
3.12 Hantering av FM
förstärkningsresurser
3.13 Kommunicera utrymning
3.14 Förstärkningsresurser Polis & FM
3.15 Spärrplatser
3.16 Sjöfart
3.17 Utrymning Polisen land
3.18 Falkenberg
Ansvarig skribent
Räddningstjänsten Väst för Varbergs
kommun
Kungsbacka kommun
Marks kommun, SÄRF
Kustbevakningen
Räddningstjänsten Storgöteborg,
Länsstyrelsen Västra Götaland, Polisregion
Väst
Länsstyrelserna i Västra Götaland,
Kronoberg och Jönköping
Polisregion Väst
Ringhals, SSM
Polisregion Väst, Försvarsmakten MR V
Polisregion Väst
Sjöfartsverket
Polisregion Väst
Räddningstjänsten Väst för Falkenbergs
kommun
Tabell 3, Sammanställning av scenariots moment
18
3.4 Övningsmetod
Redan i ett tidigt stadie så bestämdes det att övningen skulle innehålla tre övningsmoment, en
seminarieövning, en distribuerad seminarieövning och en simuleringsövning med motspel.
Några aktörer önskade även öva fältenheter för att tillgodogöra behovet att testa förmågan att
genomföra en fysisk utrymning. Därmed tillkom skede 4, övning med fältenheter, detta skede
planerades av Polisregion väst, Militärregion väst och Varbergs kommun med stöd från
övningsledningen.
3.4.1 Skede 1 Seminarieövning 1 oktober
En seminarieövning är ett övningsformat där man genom samtal och diskussion har möjlighet
att hantera stora komplexa områden och ger möjlighet att föra samman flera expertområden
för att övningsdeltagarna genom dialog och reflektion får en ökad förståelse för sin egen och
andra organisationers roll i krisberedskapssystemet.
Den 1 oktober påbörjades de fyra övningsskedena med att över 150 personer från 28 olika
aktörer samlades för att genomföra en seminarieövning. Syftet med dagen, som en del av de
övergripande syftena, var att utvärdera roll- och ansvarsfördelningen vid utrymning av inre
beredskapszonen och pröva planverket för utrymning av inre beredskapszonen, med särskild
tonvikt på ledning och logistik vid mottagningsplatserna samt ge insikt i värdet av en uthållig
kriskommunikation.
Dagen inleddes med ett kortare anförande av övningsansvarig, Landshövding Lena
Sommestad innan ordet lämnades över till spelledare Gerhard Ittner från Militärregion väst,
som förde deltagarna genom de olika diskussionspunkterna i plenum med stöd från biträdande
spelledare Kenneth Mattsson och Ludwig Jägerfall från Länsstyrelsen i Hallands län.
3.4.2 Skede 2 Distribuerad seminarieövning 5 – 27 oktober
En distribuerad seminarieövning innebär att de övande aktörerna inte sitter på en gemensam
plats, utan löser inspelet vid egen vald plats och vid egen vald tid. Övningsledningen skickade
ut inspel varje vecka under 3 veckor och de lokala övningsledarna tog ansvar för att samla rätt
personer och boka nödvändig tid med dem för att lösa frågorna. Övningsformatet är
fördelaktigt då det är kostnadseffektivt för deltagare och ger stora möjligheter att analysera
frågorna efter eget behov.
Syftet med övningsskedet, som en del i de övergripande syftena, var att utvärdera roll- och
ansvarsfördelningen vid utrymning av inre beredskapszonen, och pröva planverket för
utrymning av inre beredskapszonen, med särskild tonvikt på ledning och logistik vid
mottagningsplatserna, samt ge insikt i hur ett utrymningsbeslut påverkar respektive aktör.
Under övningen distribuerades inspelen via WIS och svaren skickades även in i slutet på
veckan via WIS. Övningsledningen sammanställde svaren och distribuerade dem via WIS till
medverkande aktörer. Därefter hölls en telefonkonferens där det gavs möjlighet att ställa
vidare frågor på inspelen och där övningsledaren tog möjligheten att fråga utvalda aktörer om
deras svar.
3.4.3 Skede 3 Simuleringsövning med motspel 5 november
Övningsmetoden består av två huvuddelar, övande aktörer och ett motspel. Hos en övande
aktör kan vissa delar vara övade medan andra delar återfinns i motspelet.
19
Syftet med övningsskedet, som en del i de övergripande syftena, var att pröva planverket för
utrymning av inre beredskapszonen med särskild tonvikt på ledning och logistik vid
mottagningsplatserna, pröva ledning, samordning och kommunikation vid utrymning av inre
beredskapszonen, samt ge insikt i värdet av en uthållig kriskommunikation.
Eftersom aktörerna enbart får kommunicera med varandra eller med motspelet framställdes en
särskild övningssambandskatalog av övningsledningen, där det också framgick om
mottagaren är övad eller fanns i motspelet. De övande fick inte ta ”personliga” kontakter, utan
skulle hålla sig till de kommunikationsvägar som var angivna i sambandskatalogen och i
övningsbestämmelserna.
Inspelslistan som levererades till motspelet innehöll ca 450 inspel, ett vanligt Exceldokument
användes då MSB:s övningsverktyg Exonaut låg nere, dock ansågs det mycket praktiskt då
det var lätt att sortera på modul, moment, tid, avsändare och mottagare. Den totala listan
delades sedan upp på respektive modul.
Det upptäcktes under övningen att det var brist på inspel i Allmänhet och media modulen och
då återanvändes vissa inspel igen för att trigga igång aktörerna. En del nya inspel
improviserades av motspelsmodulen inom ramen för övningens mål och syfte.
Motspelsledningen hade även en kontakt med LÖL för att stämma av flödet på inkomna
inspel.
3.4.3.1 Övningswebben
Under övning Gripen användes MSB:s övningswebb. Övningswebben är en webbplats
utvecklad som en nätmötesplats och används vid övningar för att simulera social interaktion
via sociala medier, mediabevakning, strömmande media. Webbplatsen drivs av Enheten för
övning vid MSB. Under Gripen användes följande funktioner: X-book (simulerat Facebook),
Beredskapsradion, presslista med nyhetsartiklar samt kriswebbplatser för de övande
aktörerna. Hur övningswebben utnyttjades framgår av Tabell 4.
Övad aktör
Falkenbergs kommun
Kungsbacka kommun
Länsstyrelsen Halland
Länsstyrelsen Jönköping
Länsstyrelsen Västra
Götaland
Marks kommun
Militärregion Väst
Polisregion Väst
Räddningstjänsten
Storgöteborg
Varbergs kommun
Totalt
Antal
antal
publicerade
inlägg på
nyheter på
aktörens
kriswebbplats Xbooksida
7
5
11
8
19
19
5
4
Varav
dessa är
aktörens
egna
inlägg
4
7
18
3
Totalt antal
kommentarer
på aktörens
Xbooksida
Varav dessa
är aktörens
egna
kommentarer
2
6
23
1
1
3
6
0
10
9
9
12
0
10
0
1
-
-
-
-
0
6
5
3
2
Använde egen
sida
15
14
17
5
20
Övad aktör
SR Halland P4
Summa
Totalt
Antal
antal
publicerade
inlägg på
nyheter på
aktörens
kriswebbplats Xbooksida
7
63
73
Varav
dessa är
aktörens
egna
inlägg
6
66
Totalt antal
kommentarer
på aktörens
Xbooksida
Varav dessa
är aktörens
egna
kommentarer
6
70
1
18
Tabell 4, Sammanställning av aktörernas aktiviteter på Övningswebben
3.4.3.2 SR Beredskapsradio
Under hela övningsdagen för simuleringsövning med motspel sände Sveriges Radio Halland
genom sin beredskapsradio på webben, den var även tillgänglig via övningswebben. Flera
utav personalen var övande och musik blandades med nyheter, trafikinformation och
intervjuer på ett mycket realistiskt sätt. Reportrar vid sändningsledningen, trafikledningen,
studion i Halmstad samt på Länsstyrelsen i Hallands läns ledningsplats.
3.4.4 Skede 4 Övning med fältenheter 12 november
Övningsformatet är till för alla som genomför operativa insatser i fält och ger möjlighet att
öva förmågor hos både fältenheter och ledningsnivå.
Vid en utrymning vid
kärnteknisk olycka ska
polisen, med hjälp av
hemvärnet, utföra utrymning
från till exempel skolor och
äldreboenden. För
övningsdagen var två skolor i
inre beredskapszonen utvalda,
Väröbacka skolan och Bua
skolan, båda skolor utrymdes
men ingen av barnen eller
personalen togs in till
mottagningsplatsen i Varberg Bild 1, Hemvärnssoldat slussar elever till bussen vid Väröbacka
skolan
utan fick en busstur istället.
För figuranter på mottagningsplatsen användes istället elever från Drottning Blankas
gymnasium som var placerade vid Väröbacka skolan för vidare utrymning.
Väl på mottagningsplatsen fick figuranter gå igenom en indikeringsstation, och vid behov
saneringsstation, registrering, och andra stationer som POSOM.
3.5 Förberedelser inför skede 3 simuleringsövning med motspel
3.5.1 Genomgång för lokala övningsledare
Övningsledningen höll ett telefonmöte för lokala övningsledare den 3 november i syfte att
göra en sista avstämning. Vid mötet deltog de flesta lokala övningsledarna.
21
3.5.2 Genomgång för lokala utvärderare
Två genomgångar hölls inför simuleringsövningen, ett fysiskt möte den 12 maj 2015, samt ett
möte den 23 september där det även gavs möjlighet att närvara via Lync/telefonkonferens.
Löpande kontakt hölls även via direktkontakt och telefon. Den 9 oktober skickades de
färdigställda aktörsspecifika protokollen för de övergripande målen ut till de lokala
utvärderarna inför övningen.
3.5.3 Motspelets förberedelser
Motspelet samlades den 4 november på FMTS i Halmstad för utbildning av både givare och
modulledare. Dagen inleddes med diverse genomgångar av spelledningen och av företrädare
från FMTS. Efter lunch övergick verksamheten till praktiskt förberedelsearbete på respektive
arbetsplats. Givarna fick då logga in på datorer, provringa telefoner, utbilda sig på Rakel och
läsa in sig på scenariot.
3.6 Utvärderingsseminarium 25 februari
Ett utvärderingsseminarium genomfördes på Varbergs Stadshotell den 25 februari 2016 där 64
personer från 25 olika organisationer deltog. Länsråd Jörgen Peters inledde dagen med att
hälsa alla välkomna. Därefter gick utvärderingsledare Elin Göransson igenom dagens upplägg
övningsplaneringen, genomförande och utvärderingsmetod. Seminariets fokus låg på
diskussioner kopplade till övningens övergripande mål. Deltagarna delades upp i åtta grupper
som diskuterade igenom de första fem övergripande målen. Förutom måluppfyllnad
diskuterades även förslag på åtgärder och övningens effekt. Beredskapsdirektör Niklas
Nordgren avslutade därefter dagen med hur vi kan arbeta vidare.
22
3.7 Övningens resursåtgång
En samverkansövning av den här kalibern kostar både ekonomiska och personella resurser. I
Tabell 5 har en bedömning gjorts över övningens resursåtgång. Tabellen ska enbart spegla
aktörernas kostnader och tidsåtgång som är kopplade till gemensamma aktiviteter. Aktörernas
kostnader för egna förberedelser inför övningen samt för deltagandet i övningen redovisas
inte.
Aktivitet
Planering
 Planeringskonferenser
 Skrivarstugor
Tidsomfattning
1270 timmar
Övriga kostnader
96 000 kronor
Genomförande seminarieövningen 1 okt.
 Catering
1085 timmar
16 000 kronor
Genomförande distribuerad seminarieövning
5 – 27 okt.
Genomförande simuleringsövning 5 nov.
 Kostnader motspelet
 Övningswebben
Ej uppskattat
-
4100 timmar
100 000 kronor
Genomförande övning med fältenheter 12 nov.
 Lokalkostnader Sparbankshallen
 Hyra bussar
 Catering
650 timmar1
230 000 kronor
Utvärdering
 Utvärderingsseminarium
390 timmar
42 850 kronor
7495 timmar
484 850 kronor
Summa
Tabell 5, Sammanställning av övningens ekonomi och tidsåtgång
3.8 Medias bevakning av övningen
Media har varit informerade om övningen via pressmeddelande, och Sveriges Radio Halland
deltog även i planeringen som övande genom beredskapsradion. Efter övningens slut
genomförde Sveriges Radio Halland en skarp sändning med en intervju med delar av
räddningsledningen och övningsledningen.
1
Inkluderar inte figuranter.
23
4 Övningens syfte, mål och utvärderingsmetod
4.1 Övergripande syfte
Följande övergripande syfte är formulerat för övningen. Den avslutande siffran innebär en
hänvisning till vilket övningsskede som syftet främst tar sikte mot.
1.
Utvärdera roll- och ansvarsfördelningen vid utrymning av inre
beredskapszonen. (1, 2)
2.
Pröva planverket för utrymning av inre beredskapszonen, med särskild tonvikt
på ledning och logistik vid mottagningsplatserna. (1, 2, 3)
3.
Pröva ledning, samordning och kommunikation vid utrymning av inre
beredskapszonen. (3)
4.
Ge insikt i hur ett utrymningsbeslut påverkar respektive aktör. (2)
5.
Ge insikt i värdet av en uthållig kriskommunikation (1, 3)
6.
Pröva utrymningsorganisationens förmåga att genomföra en utrymning av den
inre beredskapszonen. (4)
4.2 Övergripande mål
Övningens övergripande mål tar enbart sikte mot simuleringsövningen med motspel, enligt
följande. Följande övergripande mål är formulerade för övningen.
 Aktörerna i Hallands län har en god förmåga att samverka i enlighet med ”Strategi
för samverkan vid stora olyckor och kriser i Hallands län”.
 Aktörerna har en god förmåga att skapa och upprätthålla en funktionell lägesbild.
 Aktörerna har en god förmåga att förstå sin egen roll vid en kärnteknisk olycka.
 Aktörerna har en god förmåga att gemensamt planera för beslut samt hantera
fattade beslut.
 Aktörerna har en god förmåga att internt och externt kommunicera och tydliggöra
 Utrymningsorganisationen har en grundläggande förmåga att genomföra
utrymning.
4.3 Utvärderingsmetod
4.3.1 De olika övningskedena
Övning Gripen 2015 är en s.k. totalövning, den inbegriper en seminarieövning, en
distribuerad seminarieövning, en simuleringsövning med motspel och en övning med
fältenheter. Utvärderingsmetoden skiljer sig åt för respektive övningsformat.
4.3.1.1 Seminarieövning – Skede 1
Seminarieövningen utvärderas efter de, för skedet, övergripande syftena som återfinns under
rubrik 4.1. Under seminarieövningen fanns det protokollförare. Vidare distribuerades även
enkät till deltagarna.
24
4.3.1.2 Distribuerad seminarieövning – Skede 2
Den distribuerade seminarieövningen utvärderas utifrån de, för skedet, övergripande syften
som återfinns under rubrik 4.1. Enkät skickades till övningsdeltagare med de lokala
övningsledarnas hjälp.
4.3.1.3 Simuleringsövning med motspel – Skede 3
Simuleringsövningen utvärderas utifrån de övergripande syften och mål som har satts för
skedet. Utvärderingen genomförs med att LU får utvärderingsprotokoll att utgå från,
protokollet behandlar de övergripande målen. Utvalda observatörer kan också få svara på
enkät för att fånga upp deras observationer.
4.3.1.4 Övning med fältenheter – Skede 4
Övningen genomförs på flera platser med flera aktörer. Varje medverkande aktör har en LU
och möjligen biträdande LU för att assistera dem i att utvärdera hela övningen. Utvärderingen
genomförs med hjälp av utvärderingsprotokoll som LU för och enkätutskick. Även figuranter
får svara på enkät.
4.3.2 Vad ska utvärderas?
Övningen kommer i första hand att utvärderas genom en målbaserad utvärdering.
Utvärderingens fokusområden kommer att vara.

Planeringsprocessen inför övningen

Övningens genomförande, format och upplägg

Övningens övergripande mål

Aktörernas delmål
4.3.3 Hur ska det utvärderas?
Underlag till utvärderingen kommer att utgöras av följande indata.



Enkäter
-
för deltagare i planeringsprocessen
-
för övningsdeltagare vid seminarieövning 1 oktober
-
för övningsdeltagare vid simuleringsövning 5 november
-
för motspelet den 5 november
-
för lokala övningsledare och lokala utvärderare 5 november
-
för övningsdeltagare vid övning med fältenheter 12 november
-
för figuranter den 12 november
-
för lokala övningsledare och lokala utvärderare den 12 november
Observationer
-
lokala utvärderare under övningsdagen
-
utvärderingsledaren under övningsdagen
Dokumentation
25
-
utvärderingsprotokoll från lokala utvärderare
-
loggar, dagböcker och annan dokumentation från övade funktioner
-
loggar och annan dokumentation från motspelet
-
Övningswebben
-
dokumentation från diskussioner vid utvärderingsseminarium 25 februari
4.3.4 Enkäter
Hur många som deltog och svarsfrekvens återfinns i kapitel 5.3.4.
Enkäten för planeringsprocessen skickades ut via epost den 13 november till alla som deltagit
i planeringen. Enkäten syftar till att ta reda på deras uppfattning om hur planeringsprocessen
har fungerat samt delaktighet och transparens. Enkäten skulle återsändas till
utvärderingsledaren senast den 1 december.
Enkäten för deltagare i seminarieövningen låg vid varje deltagares plats. Spelledaren
uppmanar att den fylls i eftersom. I slutet på dagen samlades enkäten in av
utvärderingsledaren. Enkäten syftar till att ta reda på deltagarnas uppfattning om syftet är
uppnått, om seminarieövningens format och programinnehåll.
Enkäten för övningsdeltagare i den distribuerade övningen distribuerades efter övningen med
hjälp av lokala övningsledare alternativt lokal utvärderare. Enkäten syftar till att ta reda på
deltagarnas uppfattning om syftet är uppnått, om övningens format samt de förberedelser som
är gjorda inför övningsdagen.
Enkäten för övningsdeltagare i simuleringsövningen skickades ut den 6 november direkt efter
övningen under ledning av respektive lokala utvärderare alternativt lokal övningsledare.
Enkäten syftar till att ta reda på deltagarnas uppfattning om övningens format samt de
förberedelser som är gjorda inför övningsdagen.
Enkäten för motspelet fylldes i direkt efter övningen under ledning av spelledaren. Enkäten
syftar till att ta reda på motspelets uppfattning om motspelets organisation, ledning och
arbetsformer samt de förberedelser som är gjorda inför övningsdagen.
Enkäten för övningsdeltagare i fältövningen skickades via epost direkt efter övningen under
ledning av respektive lokala utvärderare alternativt lokal övningsledare. Om aktören har
skiftbyte är det viktigt att även personalen som deltog i början av dagen får möjlighet att fylla
i enkäten. Enkäten syftar till att ta reda på deltagarnas uppfattning om syftet är uppnått, om
övningens format samt de förberedelser som är gjorda inför övningsdagen.
Enkäten för figuranter distribuerades direkt efter övningen av utvärderingsledare via epost.
Enkäten syftar till att ta reda på figuranters uppfattning om övningen, övningens organisation,
ledning och arbetsformer samt de förberedelser som är gjorda inför övningsdagen.
Enkäten för lokala övningsledare och lokala utvärderare skickades ut via epost efter
övningen. Enkäten syftar till att ta reda på respondenternas uppfattning om hur övningen har
bedrivits samt samarbetet inom övningsledningsorganisationen. Enkäten skulle svaras på
senast den 14 december.
Enkäter efterfrågade ofta efter enkättagarens subjektiva bedömning och denna bedömning
representeras sedermera i denna rapports text och tabeller, till exempel i stor utsträckning och
i tillräckligt stor utsträckning.
26
4.3.5 Besöksresa
Övningsledaren och utvärderingsledaren ägnade övningsdagen till att besöka ett antal aktörer.
Syftet med besöksresan var främst att få en bild över övningens förlopp och hur arbetet
bedrevs hos aktörerna. På grund av övningens geografiska utbredning var det omöjligt att
besöka alla övande aktörer.
Dagen inleddes på FMTS där motspelet var samlade. Resan påbörjades därefter mot
Mark där kommunens stab besöktes. Därefter fortsatte resan till Polisregion Väst
Ledningscentral i Göteborg och Länsstyrelsen i Västra Götalands län i Göteborg. Efter lunch
gick resan ner i Halland för att avsluta resan hos Länsstyrelsen i Hallands län. Under bilfärden
kunde även telefonmöten och Rakelmöten avlyssnas.
4.4 Rapportens remiss
Rapporten gick ut på remiss i början av februari 2016 med 2 veckors remisstid. Av tabellen
nedan framgår utfallet av remissen.
Kategori
Antal remissinstanser
Lokala övningsledare
33
Lokala utvärderare
22
Övningsledning
7
Övriga
5
Summa
67
Antal inkomna svar
5
2
3
4
14
Tabell 6, Resultatet av rapportens remissvar
27
5 Utvärdering
5.1 Simuleringsövningens planering
5.1.1 Planeringsprocessen
Planeringsprocessen i en regional samverkansövning bygger på aktörernas delaktighet och
engagemang. I Tabell 7 redovisas utfallet på fyra frågor om delaktighet och insyn samt tid till
förberedelser.
Planeringsprocessen i övning Gripen var omfattande och tog mycket tid i anspråk.
Övningsledningen försökte tidigt att beskriva tidsåtgången men det blev en brant lärkurva i
övningsmetodiken genom hela planeringsprocessen. Detta trots att MSB förlagt en utbildning
i Lokal Övningsledare i Halmstad under hösten 2014 där flera som senare tog rollen som LÖL
i övning Gripen deltog.
Aktörernas engagemang går inte att mäta men 15 procent anger att de lagt ned mindre än 40
timmar i planeringsprocessen, 23 procent har lagt ner mellan 40 och 80 timmar, 21 procent
har lagt ner mellan 80 och 120 timmar och 41 procent har lagt ner mer än 120 timmar.
Överlag har representationen varit god vid planeringsaktiviteter och huvuddelen av aktörerna
har företrätts av samma person i hela planeringsprocessen.
Fråga
I otillräcklig
utsträckning
I tillräcklig
I stor
utsträckning utsträckning
I vilken utsträckning anser du att du fått tillräcklig
tid för att arbeta med övningsförberedelser?
18 %
49 %
33 %
I vilken utsträckning anser du att övningens
dokumentation varit tillräcklig, t ex övningsbestämmelser, kallelser, mötesprotokoll mm?2
15 %
62 %
21 %
I vilken utsträckning upplever du att du har haft
insyn i planeringsprocessen?
13 %
61 %
26 %
I vilken utsträckning upplever du att du har haft
möjlighet att påverka planeringsprocessen?
10 %
82 %
8%
Tabell 7, Sammanställning av deltagarna i planeringsprocessens syn på planeringsprocessen
Deltagarna i planeringsprocessen är också positiva till sitt arbete då 47 procent anser att
helhetsintrycket av hela planeringsprocessen var ganska bra och 30 procent ansåg att
helhetsintrycket var mycket bra, 21 procent ansåg att helhetsintrycket var acceptabelt. Flera
respondenter anger dessutom att det varit en god stämning i planeringsprocessen med högt i
tak och öppna diskussioner i syfte att lösa uppkomna problem.
Tidigt i planeringsprocessen bestämdes tidpunkter för planeringskonferenser samt leveranser
av underlag från aktörerna. Tidsplanen presenterades i Övningsbestämmelse för
planeringsprocessen, det upplevdes som positivt att datumen var bestämda tidigt. Dock kunde
2
En person svarade att de i ingen utsträckning ansåg att övningsdokumentationen varit tillräcklig. Respondenten
förklarar sedan i en kommentar att det inte var dokumentationen i sig som är otillräcklig men att det snarare var
för mycket och en enklare struktur eller sammanfattning skulle varit bättre.
28
fler skrivarstugor ha bokats in tidigt då det krävdes mer än först planerat.
Några aktörer upplevde frustration med övningsplaneringens synkronisering då
scenarioskrivning, momentskrivning och inspelsskrivning blev en något cirkulär process där
justeringar hela tiden fick göras. Det fanns även en viss frustration över hur mötena blev
strukturerade i mitten av processen då det upplevdes en dipp då övningsledningen blev mindre
tydlig, detta kan ha orsakats av att övningsledaren hade andra åtaganden i nära en månad och
övriga inom övningsledningen fann det svårt att täcka upp. Kort därefter skapades dock en
strukturerad redundans i övningsledningen för att minska eventuella framtida störningar.
5.1.2 Målarbete
Ett omfattande arbete lades ner på att formulera mål för övningen, både övergripande mål
samt delmål för aktörerna. Till dessa formulerades även indikatorer. I Tabell 8 redovisas
respondenternas syn på målformuleringsarbetet.
Fråga
I ingen
I otillräcklig I tillräcklig
I stor
utsträckning utsträckning utsträckning utsträckning
I vilken utsträckning upplever du
att målformuleringsarbetet bedrivits
på ett bra sätt?
5%
13 %
71 %
11 %
nyttan av målformuleringsarbetet?
5%
8%
61 %
26 %
nyttan av att ta fram indikatorer till
målen?
5%
5%
53 %
37 %
I vilken utsträckning upplever du ha
fått stöd i arbetet med att ta fram
mål och indikatorer? (Stöd från
Länsstyrelsen eller MSB)
8%
15 %
66 %
11 %
Tabell 8, Sammanställning av deltagarna i planeringsprocessens syn på målformuleringsarbetet
Deltagarna är bevisligen positiva till målformuleringsarbetet, genomgående anser runt 80
procent att det var i tillräcklig utsträckning eller i stor utsträckning bra eller nyttigt. Dock är
resultatet något lägre i det upplevda stödet från Länsstyrelsen eller MSB, men det är
fortfarande en stor grupp som upplevde ett stort stöd. Därtill kan nämnas att MSB erbjöd extra
stöd i framtagande av mål och indikatorer, vilket endast två aktörer nyttjade.
I efterföljande kommentarer kan det utläsas att det är flera lokala utvärderare som svarat på
enkäten, de lokala utvärderarna kom in först efter de övergripande målformuleringarna var
avklarade och hade därmed inte någon möjlighet att påverka. Detta kan ses som en brist som
bör åtgärdas vid nästa övningsplaneringsprocess.
5.1.3 Scenarioarbete
Ett omfattande arbete lades ner på att skriva övningens scenario, främst i form av
momentbeskrivningar och inspel. I kommentarerna till frågorna nämns det att det var ett tungt
arbete i början, utan att många deltagande förstod nyttan av dem. I de senare skedena ökade
dock förståelsen och en önskan att mer tid hade lagts på att färdigställa dem bättre. Några
kommenterar att de önskade att Länsstyrelsen hade styrt arbetet tydligare och haft ett mer
29
klart scenario från början, dock var det både en lärkurva för övningsledningen samt att vissa
sena ändring gjordes för att få en så bra övning som möjligt. I Tabell 9 nedan redovisas
respondenternas syn på scenariot.
Fråga
I ingen
I stor
att scenarioarbetet bedrivits på ett
bra sätt?
9%
29 %
53 %
9%
nyttan av scenarioarbetet?
9%
12 %
56 %
23 %
nyttan av momentbeskrivningarna
för att kunna göra relevanta inspel?
15 %
3%
59 %
23 %
I vilken utsträckning upplever du ha
fått stöd i arbetet med att ta fram
moment och inspel? (Stöd från
Länsstyrelsen eller MSB)
15 %
32 %
47 %
6%
Tabell 9, Sammanställning av deltagarna i planeringsprocessens syn på scenarioarbetet
5.1.4 Övningens deltagare
Den samlade bedömningen utifrån enkätsvar är att de aktörer som deltog som övade var
relevanta utifrån scenariot, syfte med övningen och aktörers behov.
Det var en mycket bra uppslutning på övande aktörer, och det upplevdes särskild positivt att
så många nationella och regionala myndigheter övades eller deltog genom motspelet. Dock
fanns det en saknad efter vissa aktörer, MSB nämns i flera kommentarer och även sjukvården
nämns som saknad. Det bör nämnas att Region Halland initialt inte ämnade medverka i
simuleringsövning med motspel, skede 3, utan skulle genomföra en seminarieövning parallellt
med simuleringsövningen, dock ändrade Region Halland åsikt under övningens gång och gick
då helt in i simuleringsövningen. Att MSB skulle vara med som övad aktör efterfrågades av
övningsledningen och andra deltagare i planeringsprocessen. Då de inte hade möjlighet att
övas hade de behövts fler personer i motspelet. MSB tillgängliggjorde en person för övningen,
som deltagare i skede 1 och för motspelet i skede 3. Detta upplevdes som bristfälligt av
deltagarna då en kärnteknisk olycka inte endast är regional utan får långtgående nationella
konsekvenser. Med endast en person som spelade i motspelet fick MSB svårt att fullborda sin
roll vid en stor händelse, vilket gör att andra aktörer ger upp med att söka stöd via MSB under
övningens gång, något som kan komma att påverka aktörers syn på MSB även vid verkliga
händelser.
5.1.5 Övningsdokumentationen
Utvärderingsansvarig bedömer utifrån enkätsvar att övningsdokumentationen generellt sett
har varit tillräcklig. Däremot kunde det varit bättre hantering av vår utvalda
dokumentdelningsyta på www.msb.se/fronter då det stundtals var oklart vilken version som
var senast uppdaterad.
30
Övningssambandkatalogen
Lokala övningsledare uppmanades att skicka in uppgifter före ett angivet datum. De aktörer
som inte skickade in uppgifter påmindes. Inledningsvis samlade en person in alla
kontaktuppgifter till katalogen. Ett första utkast färdigställdes och skickades ut på remiss till
aktörerna som fick ange om deras uppgifter var korrekta, tillräckliga eller om något skulle tas
bort. Remisstiden gick ut bara en vecka före övningens genomförande, då erfarenheter från
tidigare övningar visar att aktörer kommer på ändringar in i det sista. Dagen innan övning så
skickades en uppdaterad sambandskatalog ut, med nyligen inkomna uppdateringar. Trots det
upptäckte man under övningsdagen att några nummer var felaktiga.
En viss frustration rapporterades från en aktör då motspelet ringde fel nummer samt att
Allmänhetsmodulen i motspelet ringde in på pressnumret som tydligen inte händer i vanliga
fall. Det finns alltid möjligheter att andra aktörer använder fel nummer in men då vi hade en
sambandskatalog var detta lite försmädligt.
5.1.6 Aktörernas förberedelser inför övningen
Under planeringsprocessen för övningen låg mycket ansvar på LÖL att förbereda sig själv och
övande personal inför övningen. Anledningen till att ge möjligheten för samtliga övande
aktörer att delta i planeringsprocessen var för att kunna forma övningen efter varje aktörs
specifika behov. Det ansågs också ge bättre resultat ifall respektive aktör genomförde egna
utbildnings- och övningsaktiviteter.
Sex frågor ställdes till övningsdeltagarna om förberedelserna inför övningsskede 3. Svaren på
två av dessa frågor redovisas i Tabell 10 och visar på att bra insatser gjorts för att informera
övande om övningens syfte och mål, samt i övrigt förbereda. Dock är det mindre bra att hela
26 procent kände sig otillräckligt förberedda.
Fråga
I ingen
I stor
I vilken utsträckning kände du dig
tillräckligt förberedd inför
övningen?
4%
26 %
60 %
10 %
I vilken utsträckning tycker du att
du har blivit insatt i övningens syfte
och mål?
2%
9%
62 %
27 %
Tabell 10, Sammanställning av deltagarnas syn på frågor om förberedelser inför övningsskede 3
Inför en regional samverkansövning är det lämpligt att lokala övningsledare håller en
genomgång för de medarbetare som ska delta. För att underlätta för lokala övningsledare togs
det fram en bildpresentation av övningen som kunde användas som stöd vid genomgångar,
bilaga 2 till Övningsbestämmelser genomförande. Genomgången skulle ge tillfälle att
presentera övningsbestämmelserna, för att sedan komplettera med lokal information. 68
procent av samtliga övande anger att de deltagit i en genomgång före övningen.
Inläsningen av övningsdokumentationen är ytterligare en del av aktörernas förberedelser inför
övningen. Inför övningen fanns det två dokument som skulle läsas av alla övande,
Övningsbestämmelser för genomförandet och Utvärderingsbestämmelser. Av deltagarna
anger 84 procent att de tagit del av Övningsbestämmelser och 32 procent att de läst
Utvärderingsbestämmelser.
31
5.2 Övningens genomförande
5.2.1 Seminarieövningen 1 oktober
Mer om seminarieövningen återfinns i Kapitel 6
Det var över 150 deltagare under övningsdagen med bra spridning inom deltagande aktörer,
glädjande var att alla kommuner i Hallands län deltog, inte bara kärnkraftskommunerna, samt
flera regionala och nationella aktörer. Deltagarna fick möjlighet att bedöma de olika
punkterna på dagen, resultatet framgår i Tabell 11. Det är positivt att majoriteten anser att det
var givande eller mycket givande att delta i övningsdagen. Kvalitén av lunchdiskussionerna
berodde mycket på vilken lunchgrupp deltagare valde för att diskutera då vissa grupper inte
tog upp diskussionsfrågorna alls, vilket kan förklara det sämre resultatet i enkäten. Dock
skedde det ändå ett nätverkande under lunchen mellan aktörer, vilket är mycket viktigt för
framtida tillfällen.
Diskussionspunkt
Mindre
givande
Acceptabelt
Givande
Mycket
givande
Redovisning av larmprocessen
2%
14 %
55 %
29 %
Diskussion om vad olika aktörers staber
gör
3%
20 %
61 %
16 %
Diskussion om de centrala myndigheternas
agerande
2%
21 %
58 %
19 %
Redovisning av gemensam lägesbild från
Länsstyrelsen
9%
32 %
49 %
10 %
Diskussion om lägesbild
4%
33 %
52 %
11 %
Diskussion om samverkanskonferens
3%
31 %
54 %
12 %
Diskussion om information till allmänheten
6%
36 %
43 %
15 %
Lunchdiskussion
16 %
33 %
44 %
8%
Diskussion om åtgärder och verksamhet 6
timmar efter larm
3%
35 %
49 %
13 %
Diskussion om höjningen från höjd
beredskap till haverilarm
3%
26 %
51 %
21 %
Tabell 11, Sammanställning av deltagarnas syn på seminariets punkter
Seminarieövningen bedöms ha varit uppskattad av deltagarna. 27 procent av dessa anser att de
utvecklats i sin yrkesroll i stor utsträckning samt 61 procent i tillräcklig utsträckning. Vidare
anser 35 procent av deltagarna att det varit mycket viktigt för dem att delta i seminariet, 52
procent att det var viktigt medan 13 procent anser att det var mindre viktigt att delta i
seminariet. 29 procent av deltagarna anser att helhetsintrycket av seminariet var mycket bra
och 55 procent att det var bra.
32
Några kommenterade vidare att de ansåg att de fick en bra helhetssyn av komplexiteten inom
kärnenergiberedskapen i Hallands län och de aktörer som är involverade där. Flera
kommenterade även att de önskat mer information om vad som skulle diskuteras under
seminarieövningen för att få ett bättre och mer relevant deltagande, några aktörer hade satsat
främst på chefsnivå där andra hade valt handläggarnivå. Det hade kunnat vara tydligare att
övningsdagen vände sig till både chefsnivå och handläggarnivå och syftet var att öka
förståelsen för vad en sådan här händelse innebär inom hela organisationen.
5.2.2 Distribuerade seminarieövningen 5 – 29 oktober
Mer om den distribuerade seminarieövningen återfinns i Kapitel 7
Det var en väl förberedd grupp personer som deltog i den distribuerade seminarieövningen, i
Tabell 12 går det att utläsa att 97 procent hade tagit del av övningsbestämmelser inför
övningen och 82 procent hade deltagit i en genomgång före övningen. Det speglar de 82
procent som anser att de var i tillräcklig eller i stor utsträckning förberedda inför övningen.
Fråga
I otillräcklig
utsträckning
I tillräcklig
utsträckning
I stor
utsträckning
I vilken utsträckning kände du dig tillräckligt
förberedd inför övningen?
18 %
52 %
30 %
I vilken utsträckning anser du att du fått
tillräcklig information om övningen för att du
skulle kunna förbereda dig?
12 %
52 %
36 %
I vilken utsträckning tycker du att du har
blivit insatt i övningens syfte och mål?
6%
49 %
45 %
Tabell 12, Sammanställning av deltagares syn på förberedelserna inför övningsskedet
Övningen var den första av Länsstyrelsens distribuerade seminarieövningar som genomförts
och det är mycket positivt att så många tog mycket med sig från den. Hela 91 procent anser att
de har utvecklats i tillräcklig- eller i stor utsträckning inom sin yrkesroll. 94 procent ansåg att
övningens inspel varit relevanta och nyttiga i tillräcklig- eller i stor utsträckning för dem och
deras organisation. Några kommentarer önskade att samverkanskonferenserna som hölls varje
vecka hade utnyttjats bättre för att utbyta reflektioner, men alla aktörerna gavs möjlighet att
tala, ett alternativ som inte utnyttjades av alla. Övningsledaren tog även på sig att ställa frågor
till utvalda aktörer utifrån deras inlämnade svar.
Fråga
I otillräcklig
utsträckning
I tillräcklig
utsträckning
I stor
utsträckning
I vilken utsträckning anser du att övningen
har bidragit till att du utvecklats i din
yrkesroll/roll i krisorganisationen?
9%
33 %
58 %
I vilken utsträckning tycker du att övningens
inspel (frågor) har varit relevanta och nyttiga
för dig och din organisation?
6%
42 %
52 %
I vilken utsträckning tycker du att du har
tillräcklig erfarenhet för att svara på de
ställda frågorna till dig?
3%
64 %
33 %
Tabell 13, Sammanställning av övandes syn på deltagandet
33
Det är även mycket positivt att 98 procent anser att det var viktigt eller mycket viktigt att de
deltog i övningen samt att 91 procent hade ett bra eller mycket bra helhetsintryck av
övningsskedet. Det var mycket uppskattat bland aktörerna med den inbyggda flexibiliteten att
kunna styra övningstider och resurser själva under veckans gång. Alla aktörer fick även lämna
in sina svar i WIS, vilket uppdagade att några aktörer inte hade rätt att publicera i WIS, vilket
åtgärdades inför skede 3.
5.2.3 Simuleringsövning med motspel 5 november
Mer om simuleringsövningen återfinns i Kapitel 5.4
Det är mycket positivt med 84 procent som anser att deras deltagande i övningen har bidragit i
tillräcklig eller i stor utsträckning att de utvecklas i sin yrkesroll, samt att hela 80 procent
anser att övningen var upplagd på ett realistiskt sett i tillräckligt eller i stor utsträckning. Dock
är det 22 procent som ansåg att de inte hade tillräcklig utbildning för att arbeta i sin befattning
vilket bör kräva en utbildnings- och övningsinsats.
42 procent av övningsdeltagarna anser att det varit mycket viktigt för dem att delta i övningen,
47 procent att det var viktigt medan 10 procent anser att det var mindre viktigt att delta i
övningen. 28 procent av deltagarna anser att helhetsintrycket från övningen var mycket bra
och 52 procent bra. Vad som är något anmärkningsvärt är att 20 procent anser att
helhetsintrycket enbart var acceptabel eller mindre bra. Anledningen till det relativt låga
helhetsintrycket har dock inte kunnat utläsas från enkätsvaren, även om det är några
kommentarer om oklarheter. Det bör dock inte ses som ett slutbetyg till övningsledningen.
Fråga
I ingen
utsträckning
I stor
utsträckning utsträckning utsträckning
I vilken utsträckning tycker du att du
har tillräcklig utbildning för att
arbeta i den befattning som du haft
under övningen?
2%
20 %
55 %
23 %
I vilken utsträckning anser du att
dagens övning har bidragit till att du
utvecklats i din yrkesroll?
3%
13 %
50 %
34 %
I vilken utsträckning anser du att
övningen lagts upp på ett realistiskt
sätt?
1%
14 %
58 %
27 %
Tabell 14, Sammanställning av deltagarna syn på frågor om övningsdagen
Övningstekniska frågor
Någon aktör har angett att de fick för lite inspel eller inte kände sig delaktiga i övningen.
Grunden i hela scenarioarbetet var att lokala övningsledare ansvarar för inspelskrivandet
utifrån egna uppsatta mål. Det var även lokala övningsledarens uppgift under övningsdagen
att i samråd med motspelet anpassa belastningen hos aktören. Problem uppstod dock initialt
med inspel för Varbergs kommun och Falkenbergs kommun då de har en gemensam växel
som även var övad, växeln förde flest samtal vidare till Varbergs kommun, efter samtal
mellan LÖL och motspel så rättades problemet till.
34
Att SR Halland P4 övade och sände under hela övningsdagen upplevdes som oerhört positivt
och gav en ytterligare dimension till övningen. En del aktörer klagade dock på att de
planerade presskonferenser och var missnöjda att varken övande aktörer, media eller motspel
dök upp, dessa var dock inte inplanerade under övningen och varken övande eller motspelet
hade möjlighet att resa till aktörerna under övningsdagen.
Ett antal aktörer valde att avsluta övningen tidigare än 16.00 och kommunicerades genom att
lägga ut en text i WIS. Detta uppfattades som negativt under övningen. Det finns en klar
fördel med att huvuddelen av aktörerna i en samverkansövning övar under samma tider, just
för att samverkan ska kunna övas.
5.2.4 Motspelet under skede 3
Personal och förberedelser
Modulledare och givare i motspelet hade förberett sig väl inför övningen. 83 procent anser att
de i tillräcklig eller stor utsträckning känt sig förberedda inför övningen. 75 procent av
gruppen anser att de i tillräcklig eller stor utsträckning fått information inför övningen. Över
90 procent anser att de hade tillräckligt med erfarenhet att arbeta i den befattning de hade i
motspelet. Övningsbestämmelser hade
lästs av 81 procent innan övningen medan
Övningsledningsbestämmelser enbart
lästes av 60 procent. Övningens syfte och
mål var känt av 92 procent. Hela 91
procent hade deltagit i förberedelserna
den 4 november. Överlag bedöms
motspelet ha varit tillräckligt bemannat
med personal och rätt kompetenser. Några
aktörer saknades i motspelet med följd av
att de som spelade dessa roller inte hade
detaljkunskaper om aktören. Att SSM och
SMHI satt med i motspelet utan att ha
ordentligt med förberedda underlag var en Bild 2, Kust- och havmodulen (Bild Daniel Csaki)
stor brist för både givarna och de övande.
Kartor och väderprognoser efterfrågades av flera aktörer men det var svårt och ibland
omöjligt för givarna att leverera.
Lokaler, teknik och logistik
Logistiken som sköttes av FMTS anser 88 procent av motspelets personal att det fungerade
bra eller mycket bra. 77 procent av motspelets personal anser att tekniken fungerade bra eller
mycket bra. Det var en viss brist i antalet
Rakelmobiler men det löstes genom att dela
mellan aktörer. Det blev även problem för
Polisregion Väst då det uppdagades att de
övande på polisens LC i Göteborg inte hade
de talgrupper som behövdes för
Rakelsamverkan med Halland, vilket
tvingande en utav polisens givare i
Bild 3, Motspelet deltar i en samverkanskonferens via motspelet att få gå skarp och lösa
Rakel (Bild Sofie Ivarsson)
35
situationen. Ett teknikprov hade gjorts dagarna innan övningen, men polisen närvarande inte.
94 procent av motspelets personal anser att arbetsmiljön i motspelslokalerna varit bra eller
mycket bra. Även om mail, fronter (en samarbetsyta för dokumentdelning) och
övningswebben krånglade lite under dagen, men det löstes ofta bra av motspelet själva.
Genomförande av simuleringen
Det fanns brister i inspelslistan, trots många genomgångar för att säkerställa kvalitén, dock
hanterades det bra av motspelet. Ledningen av motspelet bedöms ha fungerat väl.
Spelledningsgenomgångarna har uppskattats för att leda och koordinera motspelet och
nödvändiga för att kunna driva scenariot framåt. Avslutningsvis anger 95 procent av
respondenterna att övningen drivits på ett realistiskt sätt i tillräcklig eller stor utsträckning
och deras helhetsintryck är bra eller mycket bra.
5.2.5 Övning med fältenheter 12 november
Övning med fältenheter avhandlas i en speciell bilaga vid ett senare tillfälle.
5.3 Övningens utvärdering
5.3.1 Lokala utvärderare (LU)
Aktörerna rekryterade lokala utvärderare företrädesvis inom sina egna organisationer, dock
tog tre av de deltagande länsstyrelserna hjälp från Länsstyrelsen i Kalmar län som erbjöd
utvärderare till Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och
Länsstyrelsen i Kronobergs län. Detta gav möjligheter till erfarenhetsutbyte mellan aktörerna.
En annan erfarenhet från övningen är att aktörer som bedriver verksamhet på fler platser bör
placera ut lokala utvärderare på samtliga platser för att kunna få en så bra bild som möjligt av
hur krishanteringsarbetet bedrivs, framförallt om det finns delmål formulerade för de olika
verksamheterna. När utvärderingsunderlag lämnas in till utvärderingsledaren är det dock
viktigt att det kommer ett utvärderingsprotokoll per aktör. Sammanställningsarbetet om det
funnits flera lokala utvärderare måste alltså vara gjort innan underlaget lämnas in.
Mängden beskrivande text varierar mellan olika utvärderare, vilket kan bero på både tidsbrist
och ambitionsnivå (eller både och). När en lokal utvärderare rekryteras är det därför viktigt att
denne även planerar in, och ges, tid för att sammanställa och renskriva
utvärderingsprotokollet.
5.3.2 Förberedelser för lokala utvärderare
Det hölls två genomgångar för lokala utvärderare, ett fysiskt möte den 12 maj 2015, samt ett
möte den 23 september där det även gavs möjlighet att närvara via Lync/telefonkonferens.
Det första mötet gick igenom utvärderingsbestämmelserna och utvärderingsprocessen, vad
som förväntades av de lokala utvärderarna samt vad de kunde förvänta sig från den lokala
utvärderaren. Det andra mötet presenterade utvärderingsprotokollet för de övergripande målen
och alla deltagare fick möjlighet att uttala sig och ge feedback, några observationspunkter
ändrades under sittande möte i respons till förslag. Generellt har deltagandet från LU varit
mycket bra.
36
5.3.3 Utvärderingsprotokollet
Ett specifikt utvärderingsprotokoll togs fram för varje aktör utifrån de övergripande målen
och dess indikatorer, den bestod av specifika och ibland tidsangivna observationspunkter. De
var till större delen lika, dock gäller vissa framtagna indikatorer för övergripande mål 1 endast
aktörer i Halland som skrivit på Strategi för samverkan vid stora olyckor och kriser. Lokala
utvärderare ansvarade sedan själva för att ta fram ett eget utvärderingsprotokoll utifrån
aktörens egna delmål.
Flera lokala utvärderare fann det problematiskt att hantera två protokoll under övningsdagen,
ett för det övergripande och ett för aktörens egna delmål, något som är svårt att lösa. En
möjlighet skulle vara att skriva protokollen i Excel så att det är lättare att kombinera det
övergripande protokollet med aktörernas protokoll då det där är möjligt att kombinera och
sortera.
Mängden text i kommentarerna har varierat kraftigt. Några utvärderare har endast svarat på
frågor och inte skrivit några kommentarer, andra har skrivit flera sidor med kommentarer. Att
protokollen fylls i digitalt underlättar arbetet med sammanställningen av utvärderingen
avsevärt och är att rekommendera för framtida övningar.
5.3.4 Enkäter
Det är svårt för utvärderingsledaren att ha en klar bild på svarsfrekvensen på flera enkäter som
varit utskickade då de har sänts via LÖL eller LU till övande. Analys av enkäterna påbörjades
först i januari 2016 och svar som inkommit efter den första januari har tagits med i
bedömningen/utvärderingen.
Utvärderingsenkät för planeringsprocessen hade en svarsfrekvens på slutförd enkät på 50
procent, 90 procent påbörjade enkäten. Enkäten skickades ut via email genom Relationswise,
ett enkätverktyg. En utav anledningarna till varför så många inte slutförde enkäten kan
förklaras med en bugg i enkäten där alla frågor krävde svar, men vissa deltagare hade inte
varit med under hela planeringsprocessen.
Utvärderingsenkät för deltagare i seminarieövningen den 1 oktober hade en
svarsfrekvens på 75 procent. Enkäten delades ut i pappersform under dagen och lämnades vid
utgången när dagen var över.
Utvärderingsenkät för deltagare i den distribuerade seminarieövningen den 5 – 26
oktober har en oklar svarsfrekvens då övningsledningen inte har en klar siffra på hur många
som deltog ute hos respektive aktör. Det var 64 personer som påbörjade enkäten och 28
personer som avslutade den.
Utvärderingsenkät för övningsdeltagare den 5 november hade en svarsfrekvens på 64
procent med 215 personer som svarade. En uppkommen brist var att den digitala enkäten
blockerades av vissa aktörers datasystem.
Utvärderingsenkät för motspelet den 5 november hade en svarsfrekvens på 84 procent. Det
var 62 personer som påbörjade enkäten och 52 som avslutade den.
Utvärderingsenkät för deltagare i fältövningen den 12 november hade inte en bra
svarsfrekvens. 20 personer påbörjade enkäten och endast 11 personer avslutade den. Den
37
dåliga uppslutningen kan bero på att varken militärens IT system eller polisens IT system, de
större grupperna av övande, tillät tillgång till enkäten från deras datorer, dock fungerade det
via telefonerna. En uppmaning skickades ut till övande men det har inte bättrat siffrorna.
Utvärderingsenkät för figuranter den 12 november hade en bra svarsfrekvens. Det var 150
personer som påbörjade enkäten och 99 som avslutade den. Figuranter utgjordes mest av
skolelever från Drottning Blankas gymnasium och hemvärnet. Ytterligare figuranter kom från
skolorna i inre beredskapszonen men då dessa ännu inte nått tonåren bedömdes de som för
unga för att svara på enkäten.
Utvärderingsenkät för lokala övningsledare och lokala utvärderare hade en svarsfrekvens
på slutförd enkät på 48 procent, 87 procent påbörjade enkäten. Det är oklart varför en så liten
mängd av deltagande LÖL och LU slutförde enkäten.
5.3.5 Rapportens remiss
Rapporten skickades ut till 67 personer varvid svar har inkommit från 14 personer. Detta
innebär en svarsfrekvens på 21 procent, vilket inte är särskilt bra.
38
5.4 Övningens övergripande mål
5.4.1 Övergripande mål 1
Aktörerna i Hallands län har en god förmåga att samverka i enlighet med ”Strategi för
samverkan vid stora olyckor och kriser i Hallands län”. (indikator iii-vi gäller alla övande
aktörer)
Indikatorer för bedömning av måluppfyllnad
i. Efter övningen har alla aktörer i Hallands län känt till strategin.
ii. Regionala aktörer och deras ledningsfunktioner ska ha haft kännedom om strategin
innan händelsen.
iii. Berörda aktörer anpassar egna åtgärder, efter behov, till andra aktörers åtgärder.
iv.
Berörda aktörer informerar regelbundet andra om avvikelser i omvärlden genom
WIS, samverkanskonferens och Internetdagboken (för berörda aktörer).
v. Egen lägesbild för första samverkanskonferensen efter fattat utrymningsbeslut
planeras efter senast 60 minuter.
vi.
Samverkanspersoner är på plats och aktiva i utvalda staber inom (60 minuter) från
övningsstart.
Kunskap om strategin
Strategin för samverkan i Hallands län uttrycker en gemensam vilja att skapa ett
helhetsperspektiv vad avser krishantering. Den bärande idén är då vi behöver se bortom
organisatoriska gränser, dock utan att frånta någon organisation eller aktör sitt ansvar.
Den har tagits fram av Länsstyrelsen i Hallands län, Region Halland, Polismyndigheten och
alla sex kommuner i länet. Dock gick övningen över länsgränser och dessa utomläns aktörer
blev undantagna från de två första indikatorerna.
Det var mycket stärkande att se alla berörda aktörer hade kunskap om strategin inom sin stab,
och stabsledningarna snittade det 73 procent som hade kunskap, varav 3 aktörer utgjorde 100
procent. Dock var det lite nedslående att stabsmedlemmarna snittade på endast 19 procent två
lokala utvärderare ställde inte frågan till stabsmedlemmarna utan förutsatte efter utskick av
strategin att de kände till den. Ytterligare arbete för att sprida information om strategin och
dess innehåll behövs, det har redan tidigare talats om att strategin ska revideras och då
informeras brett igen.
Anpassning av arbetet gentemot andra aktörer
Det är mycket positivt att se 92 procent av aktörerna inhämtar information om andra aktörers
agerande och analyserar deras åtgärder gentemot deras egna. Därefter identifierade 64 procent
ett behov av att anpassa aktörens åtgärder, vilket 50 procent av aktörerna sedan gjorde. Många
lokala utvärderare anser dock att det var mycket svårt att bedöma indikatorerna. Svagheter
upptäcktes inom samverkanskonferenserna som hölls, där uppkomna frågor som ”togs med”
efter konferensen till synes inte arbetades med, detta försvårade andra aktörers möjligheter att
arbeta vidare inom sitt ansvarsområde.
Många upplevde även att den dåliga disciplinen vid samverkanskonferenser försvårade
möjligheterna till bättre samverkan, till exempel klarade inte vissa aktörer att tysta sina
mikrofoner när det inte var deras tur att tala, en annan aktör höll inte strukturerad bevakning
39
av WIS och missade då kallelser till samverkanskonferenser, saker som bör vara enkelt för oss
att bli bättre på.
Till positiva iakttagelser kan nämnas Trafikverket som bestämde sig för att kvarhålla två tåg i
Varberg för att kunna assistera vid eventuellt behov för utrymning som en anpassning till
andra aktörers behov.
Avvikande händelser
Det fanns ett antal avvikande händelser som dök upp under övningen, 62 procent av aktörerna
upptäckte avvikande händelser och av dessa kommunicerade 71 procent den händelsen vidare.
Till dessa händelser kan nämnas vägavstängningar som inte informerats om, ett otillräckligt
behov av mottagningsplatser och utökningar av riskområden. Den främsta metoden för att
kommunicera avvikelser var genom direktkontakt vilket användes i 86 procent av fallen,
vidare nyttjades även samverkanskonferenserna (43 procent) och sist WIS och
Internetdagboken (29 procent respektive). Det kan tänkas att direktkontakt tas för att
kommunicera avvikande händelser vid ärenden som behöver kommuniceras lite hastigare.
Lägesbildsarbetet
Det är uppmuntrande att se 83 procent av aktörerna har en lägesbild eller arbetar på en
lägesbild en timma efter övningsstart, dock något dystert med 17 % som ännu inte påbörjat
processen. Att sammanställa en lägesbild är något av det första som behöver göras vid en
händelse för att etablera vad som hänt och vad som behöver lösas.
Samverkanspersoner
Som en del i strategin för att ytterligare stärka samverkan använde vi samverkanspersoner
inom vissa staber i övningen. I förberedelse till övningen hade några aktörer blivit utvalda för
att skicka samverkanspersoner
till Länsstyrelsen, men även
andra aktörer tog emot
samverkanspersoner. 70
procent rapporterar att
samverkanspersoner är på plats
inom 60 minuter från
övningsstart. En del aktörer
saknade samverkansparter i sin
organisation, särskilt polisen
Bild 4, Samverkanspersoner i Länsstyrelsen i Hallands läns stab
som var mycket önskad, men
flest saknade en samverkansperson på Länsstyrelsens stab då de anser att det hade underlättat
kontakterna med Länsstyrelsen och den upplevda bristen eller förseningen av information.
Utveckling av bättre informationsdelningsrutiner från Länsstyrelsen kan lindra ett sådant
behov.
Några av samverkanspersonerna som anlänt till Länsstyrelsen var dock inte säkra på sin
uppgift inom staben och utgjorde inte ett stöd till Länsstyrelsen eller till egen organisation. I
framtiden kan det vara bra att utveckla rutiner inom Länsstyrelsens stab för hur
samverkanspersoner ska tas emot, men även ett klargörande av vad som förväntas av
anländande samverkanspersoner.
40
Uppfattningar från utvärderingsseminariet 25 februari
Deltagarna på utvärderingsseminariet utryckte att många övande arbetade efter Strategin men
var inte alltid medvetna om strategin, de ifrågasatte även om det skulle vara nödvändigt för
alla övande att ha vetskap om Strategin. Många upplevde frustration om att
samverkanskonferenserna inte blev arbetsmöten utan endast informationsdelgivningsmöten,
och att det inte var tillräckligt mycket information som delgavs i WIS från aktörerna. Ett fåtal
ansåg att målet var uppfyllt.
Bedömning av måluppfyllnad
Slående få av stabsmedlemmarna kände till strategin vid övningen slut, så även om 73 procent
av stabsledningarna kände till strategin så är det inte alla aktörer, vilket efterfrågas i
indikatorerna. Hälften av aktörerna som identifierar ett behov att anpassa sina åtgärder gör
det, vilket inte räcker för god förmåga. Flera kommunicerade sina avvikande händelser via
direktkontakt, men enligt indikatorn skulle det ske via WIS, samverkanskonferens eller
internetdagboken, vilket väldigt få nyttjade för detta. Dock är det många som arbetar på sin
lägesbild tidigt i händelsen, men färre som har tagit emot planerade samverkanspersoner 60
minuter efter övningsstart.
Det framstår som bristen på bra och klar kommunikation ha upplevts som det största hindret
för en bra samverkan i enlighet med ”Strategi för samverkan vid stora olyckor och kriser i
Hallands län”. Det var tidvis svårt att etablera bra kontakt med Länsstyrelsen, vilket i sin tur
gjorde det svårt för aktörer att fortsätta agera inom sitt ansvarsområde. Ett bra sätt att
motverka det hinder för agerande är checklistor som ger utvalda aktörer initiala riktlinjer och
åtgärder att arbeta efter, där räddningsledningen antar att de fullföljer det om inte annat
kommuniceras till dem. Detta avlastar räddningsledningen vid uppstart och ger aktörer en
större möjlighet att agera inom sitt område. Klara och välbevakade linjer in till staberna är
även nödvändigt för att få bra kontakt när behov uppstår, vilket inte alltid uppnåddes under
övningen. Målet bedöms därmed som delvis uppfyllt.
41
Aktörerna har en god förmåga att skapa och upprätthålla en funktionell lägesbild.
i. Lägesbilden uppdateras regelbundet genom aktörers delande av information vid
samverkanskonferens, WIS och Internetdagboken (för relevanta aktörer).
ii. Berörda aktörer håller sig regelbundet informerade om andra aktörers
åtgärder/behov genom WIS, samverkanskonferens och Internetdagboken (för
relevanta aktörer).
iii. Uppgifterna i de egna aktörernas lägesbild är av betydelse för deras verksamhet.
iv.
Aktörer använder regelbundet WIS, samverkanskonferens och Internetdagboken
(för relevanta aktörer) för att hämta information till sin lägesbild.
v. Lägesbilden sprids vid uppdatering och är känd för egen personal i staben samt
eventuella samverkanspersoner närvarande.
Lägesbildsuppdatering och internspridning
Vid dokumenteringen av lägesbildsuppdatering i staberna så har det uppstått problem då det
endast är två lokala utvärderare som noterat tiden, som efterfrågades i kontrollpunkten, då
lägesbilden senast var uppdaterad. Flera lokala utvärderare har istället svarat ja eller nej,
vilket utvärderingsledaren tolkar som att lägesbilden var uppdaterad vid den efterfrågade
tiden. I Tabell 15 nedan representeras endast procenten på det antal som angett tid eller svarat
ja på frågan när protokollet senast var uppdaterat.
Uppdateringen av lägesbilden är på gränsen till
acceptabel, om inte något lägre. Kontrolltiden
10.20 siktade på kommunikationsstörningarna
som rådde då. Kontrolltiden kl. 12.30 syftade att
undersöka hur många aktörer som tagit med
utsläppet, som kom ca kl. 12.00, i sin lägesbild
dock blev informationen om utsläppet ut till
aktörerna försenast och det kan då förklara den
lägre siffran.
Bild 5, Länsstyrelsen i Västra Götaland med
karta av indikeringszonen i bakgrunden
Spridning av lägesbilden inom staben snittar rätt
likt över dagen, en av anledningarna som ges i kommentarerna är bristande rutiner på
internspridning av lägesbilden, trots att det är av yttersta vikt att alla som arbetar med
händelsen är informerade om vad som sker. Några aktörer spred dock inte lägesbilden vidare
utanför organisationen utan den skrevs på en Whiteboard, vilket fungerade för den interna
spridningen men det fanns då ingen möjlighet till dokumentering eller digital vidarespridning.
Kopplar vi uppdateringen och den interna spridningen av lägesbilden går att utläsa att en
inaktuell lägesbild sprids i staben vilket ger alla funktioner en felaktig bild av läget. Det skulle
vara bättre om en rutin för att regelbundet uppdatera och tidsstämpla lägesbilder
implementerades så att alla stabsmedlemmar är medvetna om hur gammal lägesbilden är och
när nästa uppdatering väntas spridas.
42
Kontrolltider
Kl. 08.45
Kl. 10.20
Kl. 12.30
Kl. 15.00
uppdaterad (tid)
31 %
54 %
46 %
54 %
Spridd till alla
funktioner i staben?
62 %
67 %
62 %
69 %
Tabell 15, Sammanställning av aktörers lägesbildsuppdateringar
Kvalitet av lägesbilden
Både i de lokala utvärderarnas kommentarer och i Tabell 16, Sammanställning av aktörers
lägesbildsinnehåll går det att utläsa att lägesbilden utvecklades under dagen. Flera aktörer
börjar dagen med en bristfällig lägesbild men den förbättras allt eftersom händelsen blir
klarare och personalen mer rutinerade. Dock var det flera som inte inkluderade vissa
rubriker/innehåll inom sina lägesbilder, där står samverkansbehov med som ett klart exempel,
något som inte nämndes trots stora upplevda problem med samverkan. Från tabellen går det
inte att utläsa kvalitén av det som stod inom de respektive områden, men utifrån kommentarer
blir lägesbilderna bättre och tydligare längre fram i händelsen. Länsstyrelsen i Hallands län
hade svårt att sammanställa en bra samlad lägesbild från alla olika källor av inkommande
information och en viss begreppsförvirring uppstod bland aktörerna, till exempel var
begreppet ”kontrollerat och okontrollerat utsläpp” något som ofta blev förvirrat, mer om det i
Kapitel 5.4.5.
Innehåll klockan 09.45
Ja
Nej
Innehåll klockan 15.30
Delvis
Ja
Nej
Delvis
Händelseutveckling
67 %
8%
31 %
75 %
0%
25 %
Förväntad utveckling
31 %
32 %
46 %
38 %
31 %
31 %
Konsekvenser på kort sikt
38 %
23 %
38 %
58 %
8%
36 %
Konsekvenser på lång sikt
15 %
23 %
62 %
33 %
33 %
33 %
Vidtagna åtgärder
69 %
23 %
8%
67 %
17 %
17 %
Planerade åtgärder
62 %
31 %
8%
64 %
27 %
9%
Resurser; situation och behov 46 %
8%
46 %
67 %
17 %
17 %
Planerad samverkan
54 %
46 %
0%
42 %
33 %
25 %
Samverkansbehov (med
frivilliga och företag, mm.)
15 %
54 %
31 %
31 %
54 %
15 %
Tabell 16, Sammanställning av aktörers lägesbildsinnehåll
Lägesbildsbevakning
Alla aktörer bevakar andra aktörers lägesbilder under händelsens gång, även om det ibland är
svårt att se hur informationen från den bevakningen sprids vidare inom staben. Bevakningen
sker främst via Rakel och WIS, det fanns vissa problem för aktörer att koppla upp sig till
samverkanskonferenser och där var även problem med att säkerställa att kallelser till
samverkanskonferenser nådde ut till aktörerna, trots att de publicerades på WIS och
Internetdagboken. En aktör hade svårigheter med att veta vilka Rakel kanaler som skulle
användas, något som stod i sambandskatalogen. Förvirring över kontaktvägar uppstår även i
skarpa händelser, fördelen med en övning är att det finns en sambandskatalog att utgå från.
43
Bland de lokala utvärderarna nämner flera att mer WIS utbildning krävs ute bland aktörerna,
samtidigt som det ofta behövs en klar rutin för vem som bevakar WIS och till vem de
förmedlar informationen vidare. Internetdagboken ser minst användning, detta kan bero på att
nästan alla aktörer är mer vana vid WIS och det finns en upplevd oklarhet på när vad ska
delges var. Alla aktörer har inte vanan av att använda Internetdagboken, samtidigt som någon
aktör inte har tillgång till WIS. Det behövs tydligare inriktning med vad som ska användas
och när.
Genom
WIS
Rakel
Samverkanskonferens
Internetdagboken
Ja
77 %
92 %
69 %
61 %
Nej
15 %
8%
8%
31 %
Delvis/oklart
8%
0%
23 %
8%
Tabell 17, Sammanställning av hur andra aktörers lägesbild bevakas
De aktörer som bevakas mest är främst Länsstyrelsen i Hallands läns stab, men även andra
aktörer bevakas. De som nämns mest utöver Länsstyrelsen är SR Halland P4, MSB, SSM,
Polisen och social media, utav dessa är endast SR Halland P4 och polisen övande aktörer, de
andra aktörerna var placerade i motspelet. Dock var det svårt att etablera vilka aktörer som
bevakades mest. Syftet med kontrollen var främst att säkerställa bevakning av andras
lägesbilder, men även få en indikation om vilka aktörer som anses viktigast i händelsen.
Några aktörer hade placerat ut samverkanspersoner vid olika staber och ett fåtal av dessa
upplevdes som fördelaktiga för att förbättra samverkan mellan aktören och till exempel
Länsstyrelsen i Hallands län. Dock upplevdes det som svårt för samverkanspersonerna som
kom till en stab då det uppstod förvirring över vad som förväntades av dem, både från den
gästande och mottagande organisationen.
Vid utvärderingsseminariet ansåg flera deltagare att WIS ibland hindrade mer än det hjälpte,
men flera menade att aktörer måste arbeta mer aktivt med WIS och säkerställa bevakning och
delgivning av information i WIS. En bättre instruktion för hur Rakel, Internetdagboken och
särskilt WIS ska nyttjas vid en händelse efterlystes. Lägesbilden ansåg flera var bristfällig och
ingen deltagare ansåg att målet var uppfyllt.
Lägesbildsuppdateringen var bristfällig, särskilt med tanke på de händelser som skedde.
Bevakning av information var mycket stark inom Rakel men bristande inom de andra
sambandsmedlena. Därtill saknade många aktörer viktiga delar i sin lägesbild, dock var detta
något som förbättrades under övningens gång. Spridningen av lägesbilden, internt och externt
var ofta otillräcklig. Målet bedöms som ej uppfyllt.
44
Aktörerna har en god förmåga att förstå sin egen roll vid en kärnteknisk olycka.
i. Varje aktör har ett tydligt planverk som behandlar den egna organisationens arbete
vid en kärnteknisk olycka som initieras vid uppstart av övningen och nyttjas under
övningen.
ii. Större delen av personal som övas i respektive aktörs stab har genomgått någon
utbildning som omnämns i ”Utbildnings- och övningsstrategi för radiologiska och
nukleära händelser”. (Detta kan inbegripa baskunskap som ges internt, men också
Introduktionsutbildning på Ringhals samt MSB:s RN kurser).
Utbildningsläge
Det var sämre bland personal som var utbildade i enlighet med ”Utbildnings- och
övningsstrategi för radiologiska och nukleära händelser”, denna strategi inkluderar MSB:s RN
kurser men även introduktionskursen vid Ringhals kärnkraftverk och likvärdiga utbildningar.
Ungefär hälften av de lokala utvärderarna indikerade att det var okänd eller mycket låg andel
bland stabsmedlemmarna som var utbildade. Den andra halvan av aktörerna höll dock en
marginal mellan 60 och 90 procent av stabspersonal som var utbildade inom området.
Planverk
Det var positivt att se för den första indikatorn med 100 procent av aktörer som hade sina
planverk närvarande och följde dessa i sitt arbete. Aktörerna har visat en god förståelse för sin
roll vid en kärnteknisk olycka.
Dock nämner flera aktörer en
frustration i att förhålla sig till
planverket där en annan aktör,
placerad vid annan stab, som
leder arbetet. Det blir
förseningar som aktören inte
vanligtvis är van vid i sitt
arbete och under övningen
gick de utanför planverket för
att ta direktkontakt för att öka
tempot i att lösa vissa
uppgifter. Vilket då kan lösa
uppgiften, men inte som
Bild 6, Stabsgenomgång på Länsstyrelsen i Hallands län
planverket säger. Detta i sin
tur kan ge upphov till merarbete då en aktör kanske måste retirera för att inte emotsätta sig
andra aktörers agerande enlig gällande planverk.
Detta kan kräva att fler övningar på planverket för att hitta en bra metod att arbeta, både i
samverkan och inom egen aktör. Erfarenheten av upplevda fördröjningar i arbetet kan även
föranleda att stående order skrivs in för aktörer för olika situationer i planverket för en olycka
vid en kärnteknisk anläggning.
45
Det påträffades även att beredskapsplaner för händelser vid Ringhals finns, men de har sämre
möjlighet att anpassa sig till vid en kärnteknisk olycka vid annan anläggning. Det är motiverat
att planer anpassas för flera olika scenarion med olyckor vid kärnteknisk anläggning, till
exempel en transportolycka, en ubåtsolycka eller en nedfallen satellit.
Övningstekniskt upplevdes det som att trycket som borde finnas vid en verklig händelse vid
Ringhals kärnkraftverk inte infann sig. Detta kan bero på att de lokala övningsledarna inte
uppfattat sin organisations kapacitet att hantera situationen och därmed inte skrivit tillräcklig
med inspel, eller att det är svårt att fullt simulera alla kringliggande faktorer som påverkar
aktörer.
Deltagarna på utvärderingsseminariet utryckte att fler aktörer bör inkluderas i begreppet
Ringhalsberedskapen, särskilt omkringliggande kommuner. Utöver det ansåg deltagarna att
flera var utbildade men att fler behövde utbildas.
Det är en betydande del av övande som inte genomgått utbildningar men är det fortfarande en
stor del som har utbildats. Samtidigt använde aktörerna sig av sina planverk och arbetade
utefter dem under övningens gång, även om de tidvis frångick dessa. Målet bedöms som
delvis uppfyllt.
46
Aktörerna har en god förmåga att gemensamt planera för beslut samt hantera fattade beslut.
i. Vid beslut som påverkar flera aktörer genomförs samverkan med de aktörerna i
rimlig tid innan beslut fattas.
ii. Beslut som har konsekvenser för aktörer, kommuniceras innan de genomförs.
iii. Aktörerna anpassar sitt arbete efter den rådande situationen och visar flexibilitet
vid omhändertagandet av fattade beslut.
iv.
Fattade beslut förmedlas ut i respektive aktörs egen organisation som sedermera
verkställer de delar av beslutet som ligger inom organisationens ansvarsområde.
Samverkan och kommunikation rörande beslut
Den främsta beslutstagaren under övning Gripen var räddningsledaren vid Länsstyrelsen i
Hallands läns stab, många av de beslut som räddningsledaren tar har klara konsekvenser på
andra aktörer. Självklart finns det andra beslut som tas av andra aktörer vid en händelse som
denna, men besluten med de stora konsekvenserna kommer oftast från räddningsledaren.
Bördan ligger på räddningsledaren och dennes stab att kommunicera, samverka och samordna
med de andra aktörerna. Utifrån de lokala utvärderarnas protokoll upplevs det tidvis som
problematiskt att den egna staben sitter sysslolös i väntan på räddningsledarens beslut, eller
att de får ställa frågor om agerande flera gånger utan att få ett svar, till exempel om trafiken.
Ett beslut som inte blev
kommunicerat med andra
aktörer var
inrymningsbeslutet när
utsläppet väl var ett
faktum, beslutet
kommunicerades utan klar
samverkan med till
exempel kommuner, polis
eller
indikeringsorganisation,
aktörer som alla blir
mycket påverkade av ett
beslut om inrymning.
Förslagsvis kunde en
konferens genomförts i
Bild 7, Stabsarbete vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län
förberedande syfte med
klar inriktning om förväntat agerande vid utsläpp. Även aktörer som inte berördes direkt
räknade med en indirekt påverkan och önskade därmed bli informerade vid beslutstagande.
En notering från de lokala utvärderarna vid Länsstyrelsens stab noterar att både
räddningsledare och stabschef är på många möten under övningsdagen. Situationen lämnar
andra stabsmedlemmar med att försöka hålla ställningarna under ledningens bortfall, vilket
kan leda till oklara meddelanden till både interna och externa aktörer i händelsen. En sådan
otillgänglighet från stabsledningen skapar ett vakuum där det blir svårt att agera på
förfrågningar eller andra företeelser, ett sätt att förhindra detta är att antingen etablera någon
form av mötesförbud eller en klar delegation på beslutstagande.
47
En kommun efterlyste även bättre direktsamordning kommunerna emellan när det gällde
daglig kommunal verksamhet, till exempel om skolorna meddelas vara stängda i en kommun
men öppen i en annan kan det ge upphov till förvirring och oro. Att etablera en möjlig
direktsamordning mellan kommunerna inom sådana områden borde inte vara orimlig.
Eget agerande gällande tagna beslut
Alla lokala utvärderare har noterat att aktörerna anpassar sitt arbete till den rådande
situationen och visar på en flexibilitet när de omhändertar och verkställer de delar av beslutet
som ligger inom organisationens ansvarsområde. Något färre protokoll delger att den interna
spridningen av beslut haltar, indikativt är att det är de större staberna som förefaller ha svårare
att sprida information internt, en anledning som nämns att oklara rutiner för spridning av
beslut samt oklara ansvar för spridning av information.
Under utvärderingsseminariet utryckte deltagare att vissa beslut måste fattas utan samverkan
då tiden kräver det. Dock att det tidigt måste påbörjas en omfallsplanering i samverkan utifrån
farligast och troligast så att förankring finns ute bland alla aktörer för vilka beslut kan komma
att tas, samt att beslutsfattaren förstår konsekvenserna av beslutet.
Målet bedöms som delvis uppfyllt. Aktörerna påvisar en stor vilja att komplettera och att bli
kompletterade i sitt arbete för att lösa uppgiften, de omhändertar fattade beslut och stor del
kommunicerar de ut besluten inom organisationen. Dock har kommunikationen och
samordningen kring beslut tidvis brustit i sådan allvarlig grad att det måste anses att de första
två indikatorerna inte är uppfyllda.
48
Aktörerna har en god förmåga att internt och externt kommunicera och tydliggöra fattade
beslut samt konsekvenserna av dessa.
i. Varje aktör har en fastställd kommunikationsplan som initieras och nyttjas av
aktörerna.
ii. Nyttjar de tilldelade sambandsmedlena Rakel, WIS, Internetdagboken (för
relevanta aktörer).
iii. Kommunikationen internt och externt använder lika begrepp och terminologi som
andra aktörer nyttjar.
iv.
Aktörer förmedlar lättförståelig information till allmänheten t.ex. undviker
fackspråk.
v. Samstämmiga budskap ges i den externa kommunikationen från alla medverkande
aktörer.
vi.
Aktörer fortsätter att kommunicera med berörda aktörer och invånare i den inre
beredskapszonen även vid stora kommunikationsstörningar.
vii.
Aktörer återkopplar vidtagna åtgärder från aktörer vid samverkanskonferenser.
viii. Samordning av kommunikation är en stående punkt vid samverkanskonferenser.
ix. Speciell konferens för kriskommunikationssamordning genomförs minst en gång.
x. Talepunkter och talespersoner för respektive aktör finns tydligt redovisade efter
samverkanskonferenser.
xi. Fattade beslut ska vara tillgängliga i WIS inom 5 minuter.
xii. Information delges kontinuerligt till 113 13.
xiii. Information inhämtas kontinuerligt från 113 13.
Planer, samband och återkoppling
Hela 92 procent av aktörerna har en fastställd kriskommunikationsplan och 75 procent av dem
använder den aktivt under övningen. Resultatet är positivt men lämnar lite kvar till aktörer att
arbeta med.
När det gäller sambandsmedlena Rakel, WIS och Internetdagboken (för relevanta aktörer) så
använder alla aktörerna Rakel, 77 procent använder WIS och 50 procent av relevanta aktörer
använder Internetdagboken. Det är betydande att alla aktörer i händelsen rapporterar en
användning av Rakel då det arbetats mycket att få ett brett deltagande, några organisationer
har ännu inte anammat WIS, trots att det är det enda informationssystem för att dela
information med aktörer i hela Sverige. Mindre imponerande är användningen av
Internetdagboken, som lider av ett oklart syfte för användning, dock är det de främsta delade
informationssystem gentemot Ringhals, som är en alldeles för viktig aktör i sammanhanget att
bortse från. Skulle Ringhals ansluta sig till WIS skulle alla ha en större klarhet över vilket
informationssystem och vilken information som ska delges där.
Indikatorn som talar om att fattade beslut ska vara tillgängliga i WIS inom 5 minuter menade
att säkerställa att alla aktörer delade information med andra aktörer, om beslut de fattade och
beslut de verkställt. Att det skulle vara upplagda inom 5 minuter kan vara ett för högt ställt
krav. Kl. 11.30 hade endast 15 procent av aktörerna lagt upp fattade beslut i WIS inom 5
49
minuter, kl. 14.30 var det 25 procent av aktörerna som lagt upp det i WIS. Samma siffror
visas vid verkställda beslut som är tillgängliga i WIS inom 5 minuter. En lokal utvärderare
kommenterar att det är svårt att mäta tiden, men att beslut läggs upp utan dröjsmål, vilket
stödjer att det var för kort tid att lägga upp informationen i WIS. Dock finns det en aktör som
inte delger information alls i WIS utan endast använder det för att omvärldsbevaka. Det är
mycket viktigt att information delges så att andra aktörer har en möjlighet att bli medvetna om
hur situationen föreligger inom de olika ansvarsområdena. Flera aktörer nämner att de har
insett ett utbildningsbehov inom WIS.
70 procent av aktörerna
återkopplade vidtagna
åtgärder under
samverkanskonferenser
men önskan om detta
upplevdes olika av
aktörerna, då vissa
rapporterade att de
arbetade efter sin plan och
andra endast delgav
information som de ansåg
vara viktigt för andra
aktörer. En aktör uppgav
att de inte räknades upp
Bild 8, Länsstyrelsen i Hallands läns kommunikationsfunktion (del av)
och då kände sig osäkra
om de borde delge något. En klarare struktur behövs för samverkanskonferenserna, men även
en bättre mötesdisciplin bland ledare och deltagare.
En aktör förklarade att de hade fler personer i kommunikationsfunktionen än någonsin
tidigare men kände ändå att de hade behövt vara fler, detta med en annan aktör som sade sig
ha alldeles för lite tryck på sig och hade förväntat mycket värre. När det är en övning så beror
trycket oftast på mängden inspel som är skrivna för aktören, med den valda övningsmetoden
för övning Gripen så skrev varje aktörs egen lokala övningsledare inspelen.
Kommunikation till allmänheten
69 procent av aktörerna bedöms använda lättförståelig information i sin kommunikation till
allmänheten, som gott exempel av tydlig rak information är ”Räddningsledaren vid
Länsstyrelsens stab har tagit beslut… vilket innebär…”. Även sämre exempel ges, som
termen ”inrymning” vilket omnämns från flera utvärderare och som inte alltid förklaras när
det används, begreppet ”närområdet” är inte heller helt självklart. ”Haverilarm” var likaså en
term som inte har en helt given innebörd. 54 procent anser att det uppstått begreppsförvirring
under övningen; orden ”inrymning”, ”utrymning”, mottagningsplats, evakueringsplats,
härdsmälta, och vindriktningen blåste från eller till olika håll under övningens gång. Det var
likaså mycket stor förvirring inom SR Halland P4 om begreppet ”kontrollerat utsläpp”
gentemot ”okontrollerat utsläpp” och trots frågor till Länsstyrelsens stab och andra aktörer tog
det många timmar innan klarhet infanns. Detta är mycket allvarligt, oavsett om det är
information till andra aktörer eller allmänheten. Antingen behövs det mycket bättre och
klarare definitioner av begreppen som används, eller så behöver det vara färre begrepp som
används och mer förklarade meningar, till exempel ”människor behöver gå inomhus och
stänga dörrar och fönster” istället för ordet ”inrymning”.
50
Samstämmighet i informationen ut till allmänheten var ofta mycket bra, 80 procent, som den
sista halvtimman innan övningsslut steg till 100 procent. Dock berodde detta på att de flesta
aktörer endast kopierade informationen från Länsstyrelsen i Hallands län och la upp den på
deras egna sidor, något som skapade problem när Länsstyrelsen uppdaterade sin information
utan att andra aktörer upptäckte det, Länsstyrelsen fick då ringa till aktörer för att få dem att
uppdatera sin information. Ett antal aktörer tar lång tid på sig att uppdatera information på
deras allmänna sidor, något som allmänheten med all trolighet inte accepterat.
På en direkt fråga om informationssamordning mellan aktörerna från en övande aktör till
Länsstyrelsen svarar Länsstyrelsen att samordning innebär att aktören kopierar Länsstyrelsens
budskap och publicerar det, i det här fallet gör aktören således och budskapen är likriktade
under hela övningen. Emellertid genomfördes det två informationssamordningskonferenser
för att ge alla övande aktörer möjlighet att samordna sig tillsammans med Länsstyrelsen, 85 %
av aktörerna uppger att de deltog på minst en sådan konferens under övningen. Några aktörer
ansåg att Länsstyrelsen behöver ta fram mer förberedd information på engelska och ta fram
översättningar på talepunkter och begrepp för de kritiska informationspunkterna vid en
kärnteknisk händelse.
Kommunikation är en mycket stor del av en
händelse men endast 58 procent av aktörerna
ser att kriskommunikationssamordning är en
uppmärksammad punkt hos aktören. 69
procent har en klart redovisad talesperson hos
sig och endast 54 procent har redovisade
talepunkter inom kriskommunikation.
Kriskommunikationsarbetet måste stärkas
ytterligare hos aktörerna för att kunna uppnå
en god förmåga att kommunicera vid en
mycket allvarlig samhällsstörning.
Bild 9, Länsstyrelsen i Västra Götalands läns
kommunikationsfunktion (del av)
SR Halland P4 var placerade i Länsstyrelsens stab i Halmstad, men det tog två timmar innan
de bjöds in till pressträff. Media är en tillgång för att förmedla klar och korrekt information
till allmänheten, särskilt SR Halland P4 som är en beredskapskanal, men detta är beroende på
att de får klar och korrekt information till sig. Nu blev det istället ryktesspridning och osäkra
besked om vad som gäller och vad som kommer hända framöver. Till exempel berättar SR att
en filtrerad tryckavlastning pågår vid kl. 11.25, vilket innebär att det då är ett utsläpp som
pågår, vilket inte stämde. Senare när det pågår ett utsläpp, kl. 12.30, talas det om att det är
överhängande fara för ett utsläpp. Det rådde även stor förvirring om det var ett kontrollerat
eller okontrollerat utsläpp och vad det innebar. Dock meddelades radion av Länsstyrelsen att
det är ett utsläpp vid kl. 12.22, endast två minuter efter staben fått det bekräftat, vilket måste
anses vara snabb spridning av information. Det skulle vara bra om en utbildad person
lokaliserades vid SR studio som talesperson i radio vid en händelse, denna person kan
klargöra begrepp som används och hjälpa till att få bra information till media.
Arbetet under kommunikationsstörningarna
Som nämnts innan använde alla aktörer Rakel under övningen, det kom väl till användning
under kommunikationsstörningen som varade i 50 minuter, från kl. 10.00 – 10.50. Några
aktörer anser att kommunikationen förbättrades när alla aktörer använde Rakel då deltagare i
konferenser var tvungna att hålla sig kort och det inte fanns något annat än tyst läge när
51
aktörerna inte talade. De aktörer som inte alla satt i samma lokaler upplevde problem då det
inte fanns Rakelapparater på båda platserna, det löstes med att fysiskt åka till plats för att tala
med varandra.
För information till allmänheten under kommunikationsstörningarna användes främst SR P4,
Halland och Väst. Länsstyrelsen Halland har SR Halland P4 hos sig men Länsstyrelsen Västra
Götaland skickar en löpare till SR Väst P4 med information. Sjöfartsverket nyttjar VHF radio
för att nå ut till fartyg i relevanta områden längs med kusten. Flera aktörer påvisar en stark
insikt i problematiken med kommunikationsstörningar och att man måste vara kreativ. En
aktörs kommunikationsfunktion producerar affischer med basinformation till allmänhet och
den interna organisationen, de skickas med en kommunikatör i bil som besöker de olika
förvaltningsstaberna.
Informationsarbetet under utsläppet
I utvärderingsprotokollet efterfrågades tiden när aktören fick vetskap om utsläpp av
radioaktiva ämnen, svaren delar sig markant då vissa säger att informationen kom kl. 12.00,
utsläppet var planerat till kl. 12.00 men Ringhals själva blev inte varse om utsläppet tills en
stund efter kl. 12.00 och informerade först Länsstyrelsen ca kl. 12.15. Information skulle
kunnat komma från motspelet, eftersom det är flera aktörer som säger sig ha fått
informationen vid 12.00. De flesta nämner tiden kl. 12.20 eller 12.30 som tiden de fick
information om pågående utsläpp. Flera aktörer får information om utsläppet via WIS och
internetdagboken, men de flesta får det via pågående samverkanskonferenser. Det är påtagligt
dåliga rutiner för att kommunicera ett pågående utsläpp och detta måste åtgärdas med klara
enkla rutiner för hur informationen sprids till aktörer vid händelse.
Deltagarna på utvärderingsseminariet utryckte att terminologin var tillräckligt samstämmig.
Vissa begrepp föll igenom, till exempel kontrollerat utsläpp som inte tidigare hade definierats
och inte heller var självklar. Representant från SR P4 menade även att de hade en uppgift att
formulera om och göra det mer lättbegripligt för allmänheten. Annars ansågs det ha varit ett
mycket bra arbete som skedde runt kommunikationssamordning.
Större delen av aktörer har en kommunikationsplan men alla använder den inte. Flera aktörer
nyttjar inte WIS eller delger sin information via systemet, inte heller användes
internetdagboken tillräckligt mycket. Det behöver utredas och fastställas hur systemen ska
användas. Det fanns höga förväntningar på Länsstyrelsen gentemot andra aktörer, vissa var
inte helt realistiska och en klarare information om vad som kan väntas från Länsstyrelsen
behövs. Dock fanns det andra förväntningar som inte införlivades, till exempel var det ofta
svårt att nå Länsstyrelsen vilket begränsade andra aktörers möjligheter till agerande.
Länsstyrelsens samband med Ringhals var fungerade inte alltid då de ofta inte kunde nå
varandra av olika anledningar, en situation som inte får uppstå.
Vid information till allmänheten användes oftast ett pedagogisk, enkelt och tydligt språk, även
om det fanns få undantag. Det var ett stort underutnyttjande av SR Halland P4, som ofta fann
sig med felaktig eller oklar information, trots deras många försök att nå klarhet. Prioriteringen
av kriskommunikation, utsedda talespersoner och utsedda talepunkter saknades hos flera
aktörer. Deltagandet vid de två kriskommunikationssamordningskonferenserna var bra.
52
Informationsspridningen internt var hos vissa aktörer mycket bra, men hos andra brast det då
det inte fanns klara rutiner för hur spridningen skulle ske. Kommunikation till andra aktörer
vid kommunikationsstörningarna var mycket bra då de flesta använde Rakel, för
kommunikation till allmänheten var arbetet lysande hos åtskilliga aktörer, men bristande hos
ett fåtal andra. Många aktörer med samverkanspersoner upplevde dem som ett mycket bra
hjälpmedel för att stäkra upp informationsspridningen mellan Länsstyrelsen och dem själva.
Målet bedöms som delvis uppfyllt, förmågan kan inte anses vara god.
Det övergripande mål nummer 6, ”Utrymningsorganisationen har en grundläggande förmåga
att genomföra utrymning”, skapades endast för skede 4 utrymning med fältenheter och
avhandlas således inte i denna rapport, den kommer publiceras i en bilaga till denna rapport
vid ett senare tillfälle.
53
5.5 Aktörernas delmål
I följande avsnitt återges bedömningen av aktörernas delmål. Bedömningarna är gjorda av
respektive aktörs lokala utvärderare. Mängden text varierar men behöver inte återspegla den
feedback som getts direkt till aktören.
5.5.1 Danska Beredskabsstyrelsen
Nedan görs utvärdering av Beredskabsstyrelsens delmål och indikatorer för övning Gripen.
1) Utnyttjande av svenska kommunikationssystemen
Utnyttjande av två svenska kommunikationssystem prövades
a) WIS med Beredskabsstyrelsen som användare
WIS blev upprättad med en administratör/redaktör och en redaktör som
användare. Det fungerade bra under hela övningen.
b) Samband till Rakel prövades. Beredskabsstyrelsen har inte själv Rakel, men
använder ett likande system, men de två systemen kan inte fungera
tillsammans med vår nuvarande uppsättning. I stället kopplades
Beredskabsstyrelsen till Rakel via telefonförbindelse bredvid en Rakel-station
under samordningsmötet via Rakel.
2) Kännedom av planverk för händelser i Sverige, som kräver utrymning där
Evakueringarnas genomföring följdes genom kommunikationsmedel och under
seminarieövningen i skede 1.
a) Särskilt skede 1 gav en god bild av hur beslutsfattandet pågår
b) Skede 3 gav ett gott intryck av de praktiska problemen med att genomföra en
evakuering, särskilt när det finns ett utsläpp under den tidiga evakueringen.
Tyvärr kunde Beredskabsstyrelsen icke deltaga i Skede 4 på grund av egen
nationell övning KRISØV 2015.
5.5.2 Falkenbergs kommun
Utvärdering är enbart en sammanställning av erfarenheter och lärdomar som dragits på lokal
nivå. Sammanställningen grundar sig på observationer från övningsdagen,
utvärderingsmallen, enkätsvar samt utvärderingsmöte tillsammans med stabschefen och den
lokala övningsledaren efter övningen. Länsstyrelsen i Hallands län ansvara för den regionala
utvärderingen.
Delmål 1: Kommunens krisorganisation har kännedom om kommunens planer för hantering
av särskilda och extraordinära händelser samt tillhörande dokument.
Staben arbete med det webbaserade informationssystemet, WIS, under hela övningen.
Samverkansstaben hade bra koll på kommunens planer när det gäller hantering av särskilda
händelser.
Delmål 2: Kommunens krisorganisation har förmåga att agera utifrån kommunens roll och
ansvara vid utrymning av inre beredskapszonen.
En sammanfattning av staborientering läggs upp i anslutning till avslutat möte i WIS.
54
Stabschefen deltar vid samverkanskonferenser och bidrar till en gemensamlägesbild.
Samverkanskonferenser där Lync nyttjades var under alla kritik. Det var fel på tekniken,
ljudnivån, ingen samtalsdisciplin, tidskrävande och gav överlag ingen inriktning från
räddningsledningen.
Samverkanskonferenserna är en nyckel för att vi ska kunna skapa oss en gemensam lägesbild.
Men det får inte ta för mycket tid. För det första, är det ens lämpligt att ropa upp samtliga
aktörer i början? Detta moment tar alldeles för mycket tid. Det bör vara upp till varje enskild
aktör att se till att vara på plats och se till att tekniken fungerar.
Nästa fundering, behöver verkligen alla aktörer informera om att de jobbar enligt sin
krispärm? Om en aktör kan bidra med något till samtliga aktörer ska detta självklart fram men
annars bör man överväga att inte erinra något. Frågeställningen till varje aktör bör vara:
 har aktörer något samverkansbehov
 finns det något hjälpbehov från aktören
 annan viktig information från aktören
Falkenbergs kommun har en löpande kontakt med Varbergs kommun och försöker hjälpa till
med de arbetsuppgifter som önskas. I övningen blev Falkenbergs primära uppgifter att:
 förbereda att kunna ta emot människor (lokaler och sovplatser)
 hantering av egen personal i området, då det pågick en stor mässa i Göteborgsområdet
 upprätta en löpande kontakt med Varbergs kommun och se över deras hjälpbehov på
lång och kort sikt
Samverkansstaben jobbar aktivt med att söka ny information och hanterar situation utifrån
förutsättningarna bra. Kommunchefen och samverkansstaben agerade korrekt utifrån
kommunens roll vid en utrymning av den inreberedskapszonen.
Delmål 3: Kommunens krisorganisation har god förmåga att leda, samordna och
kommunicera vid utrymning av inre beredskapszonen.
Staben saknade inte någon extern samverkansperson.
Informationsfunktionen arbetade ständigt med att försöka informera och länka till
Länsstyrelsen i Hallands läns hemsida där den senaste informationen fanns tillgänglig. Infofunktion deltog även i en telefonkonferens gällande information. Samverkanskonferensen
blev både försenad och avbruten.
En funktion som kommer bli extremt hårt belastad vid en verklig händelse är kommunens
telefonväxel och kommunikationscentralen (KSC) på Varbergs brandstation. Det är därför av
yttersta vikt att jobba proaktivt i denna funktion och att bemanna upp i tid.
5.5.3 Försvarsmakten MR V
Delmål 1: Försvarsmakten har en mycket god förmåga att samverka med och avdela
efterfrågade resurser till understödd civil motpart.
55

MR V avdelar samverkans resurser för samverkan med civila aktörer:
 Stabs och samverkansofficerare ur FM avdelas till lsty N län (1-2 RL och
en svoff)
 Samverkansofficerare ur FM avdelas till lsty O län (en svoff)
 Samverkansofficerare ur FM avdelas till polisens bakre ledning
(regionledning) (en svoff)

MR V avdelar och leder efterfrågade resurser i dialog med understödd
räddnings ledare.
MR V avdelade samverkansofficerare till Länsstyrelsen i Halland och Västra-Götaland samt
polismyndigheten i Västra-Götaland enligt egen Plan för kärnteknisk olycka. Ordern gavs i ett
tidigt skede och samverkansofficerarna var på plats. Kommunikationen mellan
samverkansofficerarna och MRV ledningsplats var inledningsvis mest från samverkansofficer
till MR V ledningsplats och inte motsatta. Viktigt att samverkansofficerarna inte fattar egna
beslut utan delger information om MR V möjligheter samt för vidare förfrågningar till
ledningsplatsen. Hur respektive Länsstyrelse utnyttjade sina samverkansofficerare har inte
kartlagts i detalj.
Delmål 2: MR V stab har en god förmåga att skapa och upprätthålla en funktionell lägesbild.
 Skapas och vidmakthålls en aktuell och gemensam lägesbild?
MR V stab upprättade en egen lägesbild utifrån de rapporter som delgavs på alla
sambandsmedel. Vad gäller den samlade lägesbilden så upplevde ledningsplatsen att den var
mycket svår att hitta i WIS och internetdagboken. De protokoll/anteckningar som skrevs av
Länsstyrelsen efter samverkanskonferenserna delgavs i senaste laget. Detta kan bero på att
staben hade svårt att hitta information. Staben borde tidigare utnyttja de kartor som fanns
uppsatta för att mer visuellt skapa lägesbilden. Efterhand så uppdaterades och delgavs/spreds
lägesbilden till alla funktioner.
Det finns en utvecklingsdel i att ta fram konsekvenser för egna förband på lång sikt. Efterhand
så utvecklades organisationen med avgränsade arbetsuppgifter för stabsmedlemmarna och
utnyttjande av CBRN-officer bör inte låsas fast som insatsledare utan vara kunskapsbanken
för att se mer på lång sikt.
RAKEL utnyttjades men det bör övervägas om inte MR V ska har tillgång till de Nationella
talgrupperna. Staben missade en del information som ev. HKV fick men som inte delgavs.
Med hänsyn till att MR V är den naturliga samverkanspartnern i regionen så behöver staben
fler talgrupper (nationella).
56
Vad gäller kunskapen och färdigheten i WIS så finns behov av flera med behörigheter på
olika nivåer. Utbildning bör genomföras med alla stabsmedlemmar. Staben gjorde några
inlägg i WIS, men det kan ske med större intensitet.
Delmål 3: Deltagande organisationsenheter har en god förmåga att tillämpa MRV taktiska
plan för stöd vid kärnteknisk olycka.
 Aktuella och kända planer

MR V stab skall ha en beredskap för att kunna larma och leda resurser enligt plan.

I ledningsrummet så fanns MR V taktiska plan lätt gripbar och tillgänglig. Denna repeterades
och alla i ledningslaget var väl införstådda med planen. Checklistan för åtgärder i kronologisk
ordning följdes. Den blev lite väl forcerad i inledningsskedet m.h.t. att spelet startade tidigare
under natten. MR V taktiska plan är delgiven organisationsenheterna. Kompletterade order
skickades ut till förbanden i god tid. Uppföljning och kontroll av deltagande OrgE kunde
gjorts med fastställda tidpunkter, så att struktur skapas.
Delmål 4: MRV stab har en god förmåga att leda och samordna Försvarsmaktens
verksamheter vid utrymning av den inre beredskapszonen.

Larmar berörda förband och enheter i Försvarsmakten som direkt påverkas
inom egen militärregion.

Beslut att ta personal i anspråk för räddningstjänst meddelas av
C MR V/VB MR V.

C MR V leder insatsen via C OrgE som leder sina insatta enheter

Säkerställ egen uthållighet och verksamhetssäkerhet.

Begäran om stöd som inte kan tillgodoses med MR V egna resurser
vidarebefordras av C MR V till HKV/ INSS för beslut.

Insatsen leds i huvudsak med ordinarie sambandsmedel.
 larmning
Övriga sambandsmedel
mellan försvarsmakten
och och
civila
SOS
gjordes som ett flödesspel
(innan kl. 08.00)
omaktörer
MR Vbestäms
är med iefter
den
larmplanen
klarlades
inte.med
Detta
är därmed
fortfarande en frågeställning i ett verkligt läge. MR
direkt
samverkan
respektive
aktör.
V larmade egna förband och VB FM enligt egen Checklista. Dock så larmades VB FM lite

sent.
Det lagstöd som beslutades av Räddningsledaren var LSO vilket innebar att personalen från
främst LV 6 och FömedC kunde beordras in för tjänstgöring. Ledningen genomfördes via
OrgE med aktivering av MR V plan för kärnteknisk olycka och därefter en kompletterande
order för verksamheten. Det sattes inte på prov hur man skulle säkerställa den egna
uthålligheten. Här hade det varit på plats att organiseras ett ”planlag” för en eventuell
fortsättning.
57
Det inkom några förfrågningar där resurser ur MR V inte var tillräckliga. Dessa
framställningar togs om hand och vidarebefordrades till HKV för handläggning och beslut.
Det orienterades bland annat om ett ”Regeringsbeslut” att utnyttja Fm personal som
skyddsvakter även vid civila anläggningar. Detta blev aldrig bekräftat och kört i botten med
hänsyn till att HKV inte han med att göra en analys på detta.
Insatsen leddes till största delen på tfn och Internet. Det blev ett tfn bortfall vid en
samverkanskonferens (spelmässigt) där staben omedelbart övergick till RAKEL. Kontroll
ringningar till OrgE genomfördes.
Delmål 5: Deltagande enheter i Skede 4 skall ha en grundläggande förmåga att stödja polisen
vid utrymning av inre beredskapszonen.

C MR V leder insatsen via C OrgE som leder sina insatta enheter

Rakel är huvudsambandsmedel inom insatsområdet.

Halmstad garnison stödjer på order polisen i Halland genom att:
- avdela militär insatschef (MIC) till polisens fältstab
- upprättar och bemannar två (2) uppsamlingsplatser (1+9 pers)
- upprättar och bemannar en (1) mottagningsplats (1+20 pers)

Insatsen leds i huvudsak med ordinarie sambandsmedel.

Övriga sambandsmedel mellan försvarsmakten och civila aktörer bestäms
efter direkt samverkan med respektive aktör.
Ledningsstrukturen fungerade med att MR V utövade ledning av OrgE enligt gällande
ledningsstruktur. Under övningen skede 4 så var MRV ledningslag reducerat till Insatsledare
med hänsyn till verkligt ledningstryck.
RAKEL användes som huvudsambandsmedel mellan MIC vid uppsamlingsplatser och
mottagningsplats. MIC vid polisens fältstab utgick ur 45:e Hv-bat.
Bemanningen vid uppsamlingsplatserna och mottagningsplatserna var kraftigt reducerade
utifrån Gällande plan. Men de som var inkallade för att lösa uppgiften gjorde detta på ett
mycket bra sätt.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan man säga att MR V stab löste uppgiften mot givna målsättningar.
Vad gäller den samlade lägesbilden så upplevde ledningsplatsen att den var mycket svår att
hitta i WIS och internetdagboken. De protokoll/anteckningar som skrevs av Länsstyrelsen
efter samverkanskonferenserna delgavs i senaste laget. Det finns kvarvarande
utbildningsbehov i WIS och internetdagboken, samt vilka som ska ha behörigheterna. En
erfarenhet är att ha någon ”ostörd” plats med sambandsmedel för konferenserna.
Vid kommunikationskonferenserna så måste någon Länsstyrelse ha ”lead” ex Länsstyrelsen
Halland. Utifrån lägesbilden och den kommunikativa strategin så ska det efter mötet vara klar
58
vilka budskap/talepunkter som ALLA ska förmedla ut. Det bör vara ledande Länsstyrelse som
gör detta. Här finns en utvecklingspotential.
Organisationen av ledningslaget utvecklades efterhand och nyttjandet av kartor, bilder mm.
Vad gäller den samlade lägesbilden så upplevde ledningsplatsen att den var mycket svår att
hitta i WIS och internetdagboken. De protokoll/anteckningar som skrevs av Länsstyrelsen
efter samverkanskonferenserna delgavs i senaste laget.
Den fastställda planen för kärnteknisk olycka var väl kommunicerad och checklistan följdes i
de tillämpliga delar som kunde göras. I staben bör metoden vara att ta emot orienteringar från
OrgE och även skicka ut orienteringar vid fastställda tider som harmoniserar med de regionala
samverkanskonferenserna och därmed kunna ge en bättre lägesuppfattning till övriga aktörer.
RAKEL användes vid flera tillfällen. Men det uppdagades att MR V inte hade access till vissa
talgrupper. Det var ”nationell nivå”. Här bör det utvärderas om inte MR V som är den
naturliga parten i detta område bör få den tillgången. Förmodligen så fanns HKV med vid de
konferenserna men här genomfördes ingen informationsöverföring och därmed uppstod ett
glapp.
Bedömningen av övningen i helhet är att det finns små detaljer som behöver rättas till för att
få det att ska gå ännu bättre. Det gjordes många bra saker och det fanns en mycket positiv
utveckling. Det var också mycket lärorikt och kunskapsuppbyggande att vara med i
ledningsövningen.
De som har gjort övningen ska ha all heder och beröm för en väl planerad och genomförd
övning.
5.5.4 Kungsbacka kommun
Följande utvärdering baseras på observationer under övningen av övningsutvärderare,
observatörer, övningsledning, samt enkätsvar från utvärderingsformulär och den muntliga
genomgång som gjordes i samband med att övningen den 5 november avslutades.
Kungsbacka tog inför övningen fram ett övergripande syfte i två delar, fem stycken delmål
samt tillhörande indikatorer för att kunna mäta måluppfyllelse. Under planeringen av
övningen gjordes vissa justeringar av bl.a. övningsupplägg och omfattning, t.ex. valdes att
ingen funktion skulle öva på Mottagningsplatsen Aranäs, vilket från början varit avsikten.
Syfte, delmål och indikatorer har dock inte justerats utifrån de nya förutsättningarna, vilket till
viss del påverkar möjligheten att utvärdera måluppfyllelsen.
Inriktning från Kungsbackas Säkerhetsstrateg var att lägga mer fokus på en övergripande
beskrivning av intryck och observationer, samt att ge rekommendationer på
utvecklingsmöjligheter, än att basera utvärderingen enbart utifrån indikatorerna.
Syfte
Kungsbacka hade inför övningen preciserat följande övergripande syfte:
”Kommunledningen i Kungsbacka kommun skall få ökad insikt om kommunens
roll och uppgifter i händelse av en kärnteknisk olycka vid Ringhals.
Prova kommunledningsstabens förmåga till ledning och samordning av
Mottagningsplats Aranäs.”
59
Kommentar:
Övningens första syfte med övningen anses väl uppfyllt, både utifrån observationer och
utifrån de enkätsvar som övningsdeltagarna lämnat (16 av 18 personer menar att övningen
bidragit till att de utvecklats i sin yrkesroll/roll i krisorganisationen). När det gäller den andra
delen av syftet är bedömningen att övningen till viss del prövade kommunledningsstabens
förmåga till ledning, men att momentet att pröva samordning gentemot Mottagningsplatsen
Aranäs utgick.
Att genom samverkan uppnå gemensamma inriktningar och samordning av åtgärder och
information är centrala delar av hanteringen av en kärnkraftshändelse. Här finns
utvecklingsmöjligheter för att i högre grad koppla samman beslutsfattare i kommunen med
övriga ”centrala aktörer”.
Föreslagna prioriterade åtgärder/fokusområden
Följande områden föreslås som prioriterade områden för vidare utveckling av Kungsbackas
krisledningsförmåga:
-
Samverkan
Informationsdelning och lägesuppföljning
Tekniska system (främst WIS och Rakel)
Delmål A
”Kungsbacka kommun har god förmåga att etablera krisledning där både stabspersonal och
beslutsfattare agerar enligt Plan för Samhällsstörning, Plan för händelse vid Ringhals
kärnkraftverk, Stabsarbetsplan och Kriskommunikationsplan.”
Indikatorer
A1. Larmning,
information
till/inkallning
av
personal
(beslutsfattare,
stab,
kommunikatörer och mottagningsplats)
A2. Lokal och utrustning iordningställs ändamålsenligt (redan gjort?)
A3. Förmåga att visualisera lägesbild, behov, prognoser, organisation, etc. (plotting)
A4. Starta upp dokumentation/logg
A5. … (fyll på från planer…)
A6. …
Kommentar:
Övningsupplägget innebar att samtliga övningsdeltagare fanns på plats vid övningsstart.
Larmningsskedet inte ingick därmed inte i övningen.
Övningen inleddes med att stabschefen informerade om kommunens roll och stabens
uppgifter, detta i lugnt tempo vilket är positivt ur ett lärande perspektiv. Ett något högre
tempo hade förmodligen både behövts och hållits om det varit en ”skarp händelse”.
Avsedda lokaler användes och var iordningsställda. Vissa förbättringsåtgärder kan vidtas för
att öka kunskap om och tillgänglighet till tekniska hjälpmedel och kommunikationsmedel.
Exempelvis bör det förtydligas hur telefoni, WIS, Rakel och Dagboken hanteras i lokalerna
och av stabens olika funktioner.
60
Det finns en god förståelse för vikten av att upprätthålla aktuell lägesbild, däremot behövs
ökad förmåga att på ett tillräckligt enkelt och pragmatiskt sätt visualisera aktuell lägesbild. En
GIS-karta användes som på ett informativt vis illustrerade viktiga objekt inom kommunen och
som bidrog till att skapa bra beslutsunderlag. Man har dock svårt att fånga läget i stort
(händelse på Ringhals, i landet/länet/kommunen, påverkan på kommunal verksamhet,
allmänhet, etc.) på whiteboard (eller annanstans). En tydligare struktur kring hur man ska
arbeta med att upprätta en lägesbild, där man lyfter fram det som är mest avgörande för
kommunens arbete, samt hur denna ska förmedlas internt och externt, rekommenderas.
En logg påbörjades tidig, och justerades efterhand. Under genomgången efter övningen
framfördes idéer på att göra loggen interaktiv, och tillgänglig från olika funktioner.
Delmål B
”Kungsbacka kommuns krisledningsstab har god förmåga att leda och fördela uppgifter samt
ge och ta emot information vid Platsstaben Mottagningsplats Aranäs.”
Indikatorer
B1. Upprätta (precisera med bemanning, funktioner) mottagningsplats enligt plan
B2. Upprätta kommunikationskanaler mellan stab och mottagningsplats
B3. Skapa och kontinuerligt upprätthålla aktuell och relevant lägesbild på bägge platser
B4. Utifrån information och eget analys- och bedömningsarbete skapa hypoteser kring
händelseutveckling, konsekvenser för kommunen (geografiskt och egen vsh) och behov
av åtgärder
B5. Föreslå prioriteringsgrunder och förslag till beslut
B6. Omsätta beslutade åtgärder, fördela uppgifter
B7. Uppföljning och justering
B8. …
Kommentar:
Upprättande av Mottagningsplats Aranäs övades inte.
Förmågan att upprätta, kontinuerligt revidera och förmedla en aktuell lägesbild kan utvecklas
(se ovan).
Det ses som en framgångsfaktor att avdela personer till analys av konsekvenser på lång sikt,
samt att dessa ”fredades” genom att de satt i ett separat rum. Analysfunktionen arbetade på ett
föredömligt sätt med analys av möjliga händelseförlopp och konsekvenser i längre tidsskalor,
vilket låg till grund för de beslut som sedan fattades.
Ledningen hade tillsammans med analysfunktionen även intressanta diskussioner kring vikten
av att upprätthållande av samhällsviktiga funktioner, behov av prioriteringar och att
”försumma servicenivå i rätt ordning”. Här kan man tänka sig att på ett tydligare sätt
”operativ” nyttja underlag från genomfört RSA-arbete genom att redan genomförda analyser
av skyddsvärden kan ligga till grund för prioriteringar vid hantering av olika störningar.
61
Staben lyckades även fånga omvärldsfaktorer som t.ex. Migrationsverket som viktig aktör och
hantering av asylboenden.
Under uppstarten gick Stabschefen igenom de initialt prioriterade uppgifterna
(kommunikation, kontakt med socialtjänsten och skolan), samt betonade allvarligheten i
händelsen. Uppföljning av vidtagna åtgärder m.m. gjordes vid kontinuerliga
stabsorienteringar. Vid stabsorienteringarna fördelades även nya arbetsuppgifter. En något
tydligare uppföljning kunde gjorts av de övergripande inriktningar på arbetet som gavs av
ledningen. I övrigt tycks strukturen fungera väl.
Delmål C
”Kungsbacka kommun har god förmåga att samverka med andra aktörer.”
Indikatorer
C1. Inhämta och lämna/publicera relevant information
C2. Identifiera behov av prioriteringar och beröringspunkter med andra aktörer
C3. Vid behov bidra till gemensamt bedömningsarbete
C4. Matcha behov av samverkanspersoner
C5. Skapa förutsättningar för inriktning och samordning mellan beslutsfattare
C6. …
Kommentar:
Inhämtad information omhändertas på ett bra sätt av staben. Vad som kan förbättras är en mer
aktiv informationsinhämtning av den specifika information som ledning/stab saknar.
Uppfattningen är att kommunledningen och staben förväntade sig att få mer information från
Länsstyrelsen. Då en stor del information fanns att tillgå via t.ex. WIS, Dagboken samt att
forum för informationsutbyte gavs genom bl.a. samverkanskonferenser bör man från
kommunens sida se över hur man hanterar dessa informationskanaler och hur en mer aktiv
informationsdelning utifrån kommunens behov skulle kunna se ut. Kan samverkansperson
skickas till Länsstyrelsen? En mer aktiv informationsinhämtning vid
samverkanskonferenserna? Är det rätt personer/funktioner som deltar vid
samverkanskonferenserna? I vilken utsträckning sker och behövs dialog direkt mellan
beslutsfattare från de olika aktörerna? Beslutsfattarsamverkan och eventuella gemensamma
bedömningsarbeten med andra aktörer är områden som bör utvecklas.
Ytterligare område som kan utvecklas är kopplat till strategier och handhavande kring WIS
och Rakel. Inledningsvis följer kommunen inte WIS på ett strukturerat sätt, varför
inbjudningar till samverkanskonferenser missas.
Samverkansperson från RSG fanns redan på plats vid övningens start. Detta kan ha bidragit
till upplevelsen att denne person ingick i kommunens organisation. Här behövs ett
förtydligande och ökad kunskap om syfte, roll och uppgifter som en samverkansperson har.
Därtill behövs en tydlig dialog vid aktuell händelse då syfte, roll och uppgift till viss del kan
variera. Förslagsvis kan Kungsbacka kommun utveckla tankar och koncept kring i vilka
situationer/behov de kan skicka och ta emot samverkanspersoner till/från andra
organisationer.
62
Delmål D
”Kungsbacka kommun har mycket god förmåga att hantera och sprida information kring
händelsen till allmänhet och media enligt Kriskommunikationsplanen.”
Indikatorer
D1. Omvärldsbevaka
D2. Identifierat behov av information och informationskanaler
D3. Utforma anpassad, korrekt, snabb (etc.) information
D4. Kommunicera enhetligt budskap (säga samma sak)
D5. …
Kommentar:
I stort tycks Kungsbacka kommun vara långt framme när det gäller kriskommunikation.
Kommunikationsfunktionen arbetar aktivt och är noga med vad och på vilket sätt kommunen
ska uttala sig och när man istället ska hänvisa till andra aktörer. Förmågan att bidra till ett
enhetligt budskap mellan aktörer bedöms som mycket god.
Vid omfattande händelser, och då många kommunikatörer är involverade i arbetet, kan det
vara fördelaktigt med en tydligare struktur i arbetet (motsvarande stabsarbete och en
”kommunikationsstab”)
Det tycks finnas varierad kunskap kring hur ”Viktigt Meddelande till Allmänhet” (VMA)
fungerar. Kommunens kriskommunikatörer skulle kunna ha nytta av en ökad kunskap kring
VMA-funktionen.
Delmål E
”Kungsbacka kommun skall ha god förmåga att rapportera lägesbild samt ge och ta emot
information vid Platsstaben Mottagningsplats Aranäs.”
Indikatorer
E1. Upprätthålla lämpliga kommunikationskanaler (WIS, Rakel, Lync, E-post, Telefon,
osv.) till den centrala staben (och Länsstyrelsen?)
E2. Omsätta information i tillämpbart beslutsunderlag för att upprätthålla och skapa bästa
förutsättningar för den egna funktionen
E3. Sortera i vad som är viktigt att informera om (till utrymmande, övrig allmänhet, media,
personal, samverkande aktörer, m.fl.)
E4. Kunna lämna kortfattat, relevant information i tid
E5. …
Kommentar:
Platsstab Mottagningsplats Aranäs övades inte. Funktionen spelas av ett ”motspel”. De
personer som ingick i motspelet kan ha värdefulla synpunkter på hur samspelet mellan staben
och ”Aranäs” fungerade, dessa har dock inte inkluderats i denna rapport.
63
Det kan vara bra att vid annat övningstillfälle särskilt testa förmågan att agera på geografiskt
skilda platser (i detta fall Kommunhuset och mottagningsplats Aranäs) och att då pröva
förmågan att kommunicera, förmedla lägesbilder, behov, beslut, etc. mellan dessa platser.
En tydligare visualisering av den egna organisationen (funktioner, arbetsledare/chefer,
kontaktuppgifter, fysisk placering, etc.) kan underlätta det interna kommunikationsflödet
(t.ex. ökad kontakt med Upplysningscentralen).
Förmågan att nyttja de olika kommunikationskanalerna behöver utvecklas (se ovan).
5.5.5 Kustbevakningen
Utvärdering av Kustbevakningens delmål i kärnkraftsövning Gripen.
Syfte
Förbättra och bekräfta förmågan att leda myndighetens egna resurser och samverka med
övriga aktörer vid en kärnteknisk olycka.
Delmål 1: Kustbevakningens ledningscentral/stab har en mycket god förmåga att initiera, leda
och samordna kustbevakningens resurser enligt beredskapsplanen.
1. Regional befattningshavare (RBH/räddningsledare hos KBV) bildar stab i enlighet
med myndighetens räddningstjänstplan
2. RBH samt stab utför de uppgifter som åligger myndigheten i beredskapsplanen samt
övrigt stöd som Länsstyrelsens räddningsledare efterfrågar.
3. Ser över möjlighet till att förstärka uthålligheten genom att förflytta personal och
utrustning från de stationer med beredskapsutbildning från OKG och Forsmark.
Mycket god förmåga, samtliga indikatorer uppfyllda under övningen.
Delmål 2: Kustbevakningens ledningscentral/stab har en god förmåga att samverka med
övriga aktörer i beredskapsorganisationen.
1. Upprättar samband med Räddningsledare/stab hos Länsstyrelsen i Halland samt
skickar en samverkansperson till Länsstyrelsens stab.
2. Säkerställer att kommunikationsplan för samverkande aktörer upprättas i
kustbevakningens stab(Rakel, telefon, mail osv).
3. Upprättar samband med JRCC för att ta del av vilken information som lämnas till
sjöfarten samt bistå med den uppgiften vid behov.
God förmåga att säkerställa kommunikationsplanen i KBV:s stab och upprätta lokalt
samband, men stora svårigheter med att kommunicera/delta i samverkanskonferenser via
telefon under övningen.
I övrigt var indikatorerna uppfyllda och förmågan i delmål 2 god.
64
Delmål 3: Kustbevakningens ledningscentral/stab har en god förmåga att samverka med
Polisen och samordna Kustbevakningens egna resurser vid en utrymning av den inre
beredskapszonen i kustnära områden samt till sjöss.
1. Upprätta samband med Polisens lednings- och fältstab vid en utrymning av kustnära
områden.
2. Gemensamt beslut tas av Polisen och KBV om hamn där de utrymda ska sättas iland
samt transporteras vidare ifrån.
Samband upprättades samt hamn för ilandsättning utsågs så förmågan får anses vara god.
Delmål 4: Kustbevakningens ledningscentral/stab har en god förmåga att bidra till och ta del
av den samlade lägesbilden.
1. Ledningscentral och stab kan logga in och använda sig av internetdagboken.
2. Ledningscentral och stab finns med i relevanta Rakelgrupper.
3. Ledningscentral och stab för in relevant information i internetdagboken för att bidra
till en gemensam lägesbild.
Vi kunde varit mer kommunikativa och använt oss mer av internetdagboken för att förmedla
lägesbild. Kan därför ej anses ha en god förmåga enligt delmål 4.
65
5.5.6 Länsstyrelsen i Hallands län
Delmål 1a
Länsstyrelsen har en mycket god förmåga att leda samverkan i enlighet med ”Strategi för
vii.
Strategin ska lyftas på första samverkanskonferensen, efter rutin, av
Länsstyrelsen i Hallands län.
viii. Länsstyrelsen initierar en samverkanskonferens inom 60 minuter.
ix. Länsstyrelsen informerar sig om vilka åtgärder andra aktörer behöver
vidta vid första samverkanskonferensen.
x. Länsstyrelsen styr aktörernas åtgärder vid samverkanskonferenser utifrån
fattade beslut.
xi. Länsstyrelsen genomför skeendetolkning kontinuerligt under händelsen.
xii. Länsstyrelsen utarbetar en strategisk målinriktning (beslut i stort) och
delger den till alla medverkande aktörer genom samverkanskonferens,
WIS och internetdagboken.
xiii. Länsstyrelsen skapar och delger, via samverkanskonferens, WIS och
internetdagboken, en relevant lägesbild för länet.
xiv. Länsstyrelsen genomför en särskild samverkanskonferens för
kommunikatörer senast 120minuter efter gemensam
samverkanskonferens.
xv. Länsstyrelsen samordnar informationen ut till allmänhet med andra
aktörer.
Samverkanskonferenser
Länsstyrelsen kallade till den första samverkanskonferensen kl. 09.10 vilket var endast 10
minuter sent utifrån målbilden på att en samverkanskonferens skulle initieras inom en timma.
Dock var tiden för genomförande av första samverkanskonferens kl. 09.30, vilket är sent för
kallelsen att skickas ut då endast 10 aktörer deltog enligt minnesanteckningarna.
Samverkansstrategin lyftes inte heller på första samverkanskonferensen, vilket
övningsplaneringsgruppen ämnade skapa en rutin för innan övningsstart, men inte hann
verkställa. Väl under den första samverkanskonferensen så informerar sig Länsstyrelsen sig
om vilka åtgärder som andra aktörer behöver vidta, till exempel om vägar, förstärkningar,
stabslägen och omfallsplanering. Emellertid finns inget dokumenterat att Länsstyrelsen styr
aktörernas åtgärder vid samverkanskonferenserna.
Ledning av händelsen
Skeendetolkning, som bör genomföras kontinuerligt, gjordes tidvis men inte strukturerat.
En strategisk målinriktning (beslut i stort) arbetas fram och delges till aktörer via
samverkanskonferens, WIS och internetdagboken, första delgivning i WIS sker vid kl. 09.30.
Länsstyrelsen tar dock inte fram vad som kan ses som en relevant lägesbild för händelsen.
Den lägesbild som delges är mer en sammanställning av inträffade händelser.
Kommunikationssamordning
66
En målbild fanns att Länsstyrelsen skulle genomföra en särskild samverkanskonferens för
kommunikatörer inom 120 minuter efter gemensam samverkanskonferens vilket även gjordes
kl. 11.30. Länsstyrelsen var även tidig med att ta samordningsrollen inom information och
kommunikation då de redan vid kl. 08.45 lade ut gemensamma budskap i WIS.
Bedömning
Målet bedöms som delvis uppfyllt. Länsstyrelsen tar mycket bra initiativ till
kommunikationssamordning, och tar även de första stegen vid andra samverkanskonferenser.
Att Länsstyrelsen inte styrde andra aktörers åtgärder behöver inte betyda att de fallerade, utan
sådan styrning ska ske vid behov. Dock är lägesbilden som delas bristfällig för sitt syfte,
något som även påverkar andra delar av Länsstyrelsens arbete i händelsen.
Delmål 2a
Länsstyrelsen har en god förmåga att möjliggöra aktörers behov att förmedla en funktionell
lägesbild.
i. Länsstyrelsen definierar hur lägesbilden ska delas.
ii.
Länsstyrelsen informerar aktörerna att dela sin lägesbild i WIS-händelsen
och internetdagboken.
iii.
Länsstyrelsen ger möjlighet för aktörer, under samverkanskonferensen, att
förmedla sin lägesbild.
Dela lägesbilder
Det går inte att finna någon dokumentation om Länsstyrelsen definierar hur lägesbilden ska
delas av aktörerna under händelsen. Några aktörer delar sin lägesbild i WIS men de flesta
aktörer bevakar endast WIS och delger inget. Huvuddelen av information om läget hos
aktörer delges via samverkanskonferenser, vilket gör att samverkanskonferenserna tar mycket
lång tid och ger få möjligheter att faktiskt avhandla problem som uppstått hos aktörerna.
Bedömning
Målet bedöms som delvis uppfyllt. Länsstyrelsen ger ingen dokumenterad styrning på att
lägesbilder ska delas i WIS, men de ger alla aktörer möjlighet att dela information vid
samverkanskonferenserna.
67
Delmål 2b
Länsstyrelsen har en god förmåga samla och förmedla en delad lägesbild.
i. Länsstyrelsen analyserar kontinuerligt inkomna lägesbilder.
ii.
Länsstyrelsen sammanställer kontinuerligt relevant information från
lägesbilder och analyser för delgivning av delad lägesbild.
iii.
Länsstyrelsen förmedlar samlad lägesbild i WIS och internetdagboken.
iv.
Länsstyrelsen förmedlar samlade lägesbilder vid samverkanskonferenser.
Länsstyrelsen har personal som arbetar med att sammanställa lägesbilden vid stabsfunktion
N3 Ledning och samordning, samt analysera utifrån det korta perspektivet vid funktion N2
Analys, samt det längre perspektivet vid funktion N5 Planering och samverkan. Dock är det
endast ett fåtal aktörer i händelsen som delar sin information i WIS och Internetdagboken. Det
gör det svårt för Länsstyrelsens stab att då kontinuerligt sammanställa och analysera
information till en delad lägesbild som även är funktionell.
Den första lägesbilden som läggs ut i WIS från Länsstyrelsen är daterad kl. 13.00 och kommer
upp på WIS kl. 14.10 (en miss i WIS gjorde att notisen för lägesbild lades upp kl. 13.00 men
filen blev tillagd först kl. 14.10). En uppdatering sker kl.13.30 med ytterligare information
från polisen, som delas i WIS kl. 14.21. Tidigare lägesbilder skapades men delgavs inte.
Mycket input till lägesbilden delges från aktörerna via samverkanskonferenser istället för WIS
men svårigheter uppstår när kallelser till samverkanskonferenser, som sprids i WIS och
Internetdagboken, inte hörsammas av alla aktörerna. Detta försvårar arbetet med att
vidmakthålla en bra lägesbild ytterligare.
Den information som delges mest från Länsstyrelsen vid samverkanskonferenser är
information om vad som sker vid Ringhals kärnkraftverk.
Bedömning
Målet bedöms som delvis uppfyllt. Länsstyrelsen har personal som analyserar och
sammanställer information som kommer in, det delas även viktig information vid
samverkanskonferenserna. De lägesbilder som delas i WIS och Internetdagboken är
undermåliga och delges mycket sent i händelsen, dock blir det märkbara förbättringar i
kvalitén desto längre dagen fortskrider. En annan brist som uppkom var den interna
spridningen av lägesbilden som tidvis fallerade.
Delmål 3a
Länsstyrelsen har en god förmåga att tydliggöra sin roll och sitt ansvar vid en kärnteknisk
olycka
i. Länsstyrelsen förmedlar och hävdar sin räddningsledarroll vid första
samverkanskonferens.
68
Länsstyrelsen hävdar sin räddningsledarroll vid första samverkanskonferensen.
Bedömning
Målet bedöms som uppfyllt. Länsstyrelsen hävdar sin räddningsledarroll vid första
samverkanskonferensen.
Delmål 4a
Länsstyrelsen har en god förmåga att i de fall där det krävs samråd med medverkande aktörer
samråda för att fatta beslut.
i. Länsstyrelsen begär in underlag för beslutsfattning i god tid innan beslut
ska fattas i de fall där det krävs.
ii.
Länsstyrelsen går igenom tillgängligt underlag och analyserar i god tid
innan beslut ska fattas i de fall där det krävs.
iii.
Länsstyrelsen fattar beslut utifrån analyserat underlag.
iv.
Länsstyrelsen delger helhetsbilden för det fattade beslutet till aktörer när
beslutet förmedlas.
Det är oklart om Länsstyrelsen begär in underlag för beslutsfattning i god tid innan beslut ska
fattas i de fall där de krävs. Länsstyrelsen analyserar underlag som är tillgängligt i god tid,
men det är det vissa beslut som måste fattas snabbt och då på oklara underlag. Det gjordes
omfallsplanering utifrån olika scenarier inom funktion N5 Planering och samverkan, men om
eller hur dessa kommunicerades till andra aktörer är oklart.
Det finns ingen dokumentation om Länsstyrelsen delger sin framtagna helhetsbild för fattade
beslut till aktörer när det förmedlas. Om det skedde under övningen var det via
odokumenterade samtal.
Bedömning
Måluppfyllnad går ej att bedöma. Underlag för bedömning av målet är bristfälligt.
Delmål 4b
Länsstyrelsen har en god förmåga att hantera aktörers frågor innan och efter fattat beslut.
i. Länsstyrelsen informerar aktörerna om vilka kontaktvägar som används
för eventuella frågor enligt rutin.
ii.
Länsstyrelsen tar emot inkommande frågor.
iii.
Länsstyrelsen återkommer på inkomna frågor från aktörer.
69
Länsstyrelsen informerar inte andra aktörer om vilka kontaktvägar som ska användas. Vissa
kontaktvägar går att utläsas från övningssambandskatalogen, men detta delges inte på rutin
vid en verklig händelse.
Inkommande frågor från andra aktörer tas emot men dokumenteras inte alltid, vilket gör det
lättare att missa frågeställningar.
Bedömning
Målet bedöms som ej uppfyllt. Länsstyrelsen informerar inte om kontaktvägar in. De tar emot
inkommande frågor men det är svårt att utläsa om Länsstyrelsen återkommer på frågorna till
aktörerna då dessa svar inte dokumenteras.
Delmål 5a
Länsstyrelsen har en god förmåga att kommunicera beslut till relevanta aktörer genom
relevanta kommunikationskanaler.
i. Länsstyrelsen förmedlar vilka kommunikationskanaler som kommer att
användas för att informera aktörer om beslut i den första
ii.
Länsstyrelsen använder sig av de fastställda kommunikationskanalerna.
Länsstyrelsen använder sig av de fastställda kommunikationskanalerna, Rakel, WIS,
Internetdagboken och samverkanskonferens, men det finns ingen dokumentation som visar att
Länsstyrelsen förmedlar vilka kommunikationskanaler som kommer att användas för att
informera aktörer om beslut i den första samverkanskonferensen.
Bedömning
Målet bedöms som delvis uppfyllt. Länsstyrelsen förmedlar inte vilka kommunikationskanaler
som kommer användas i övningen, dock har detta redan skett innan övningens start via
sambandskatalogen och övningsbestämmelserna. Detta kan ha föranlett att ingen sådan
information förmedlades av övande. Dock användes de fastställda kommunikationskanalerna i
övningen.
70
Delmål 5b
Länsstyrelsen har en god förmåga att samordna kommunikationskanaler för att förmedla
fattade beslut.
i. Länsstyrelsen initierar minst en presskonferens, och planerar för framtida
presskonferenser.
ii.
Länsstyrelsen använder media regelbundet som ett verktyg för att nå ut
med information.
iii.
Länsstyrelsen formulerar talepunkter utifrån den information som
förmedlats av respektive aktör.
Länsstyrelsen använder media regelbundet för att nå ut med information, i övningen användes
Radio P4 samt Övningswebben. Länsstyrelsen kallar till två presskonferenser via WIS, kl.
10.00 och kl. 12.00. Nyttjandet av Sveriges Radio P4 var dock inte så utvecklad som det
kunde vara. Det tog två timmar innan pressen bjöds in till en pressträff.
Även talepunkter förmedlas utifrån den information som kommer in till Länsstyrelsen.
Det uppstod dock viss förvirring när Länsstyrelsen lade ut ett pressmeddelande på xBook runt
kl. 09.00, vilket andra aktörer kopierade till sina xBook sidor. När det sedan skedde en
uppdatering i Länsstyrelsens information så uppdaterade inte de aktörer som tidigare hade
kopierat information från Länsstyrelsen. Stabsfunktion N7 Kommunikation fick då ringa runt
till aktörer och be dem uppdatera sina sidor.
Det blev tidvis intern ryktesspridning i staben på ledningsplatsen, även i SR P4, om saker som
inte stämde, till exempel att utsläppet var ett faktum när det endast var mycket troligt inom
den närmsta tiden. Detta fångades inte alltid upp vilket gjorde att felaktig information gick ut
till lyssnare och rättades först långt senare.
Beslut om att jodtabletter bör intagas i inre beredskapszonen kommer ut sent och beslutet i sig
har inte den geografiska tydligheten vilket ledde till att Varbergs kommun uppmanar alla sina
invånare att ta jodtabletter.
Bedömning
Målet bedöms som uppfyllt. Utifrån indikatorerna så har Länsstyrelsen initierat
presskonferenser, regelbundet använt media som verktyg för att nå ut med information och
formulerat talepunkter för information som förmedlas till Länsstyrelsen. Dock finns det
förbättringspotential i hur samordningen av information till aktörer och dess uppdatering ska
ske. Även informationskanaler inom staben behöver klargöras. Samt att det bör finnas en
stabsperson med god förståelse av händelsen som hela tiden är tillgänglig för SR P4/media.
Delmål 5c
Länsstyrelsen har en god förmåga att hantera allmänhetens frågor innan och efter fattat beslut.
71
i. Länsstyrelsen bevakar regelbundet relevanta kommunikationskanaler som
riktar sig mot allmänheten.
ii.
Länsstyrelsen ger snabba och sakliga besked på allmänhetens frågor.
iii.
Länsstyrelsen undviker dubbla budskap till allmänheten genom att nyttja
väl formulerade talepunkter utifrån den information som förmedlats av
respektive aktör
iv.
Länsstyrelsen förmedlar lättförståelig information till allmänheten t.ex.
undviker fackspråk.
v.
Länsstyrelsen förser 113 13 med relevant information regelbundet.
vi.
Länsstyrelsen upprättar och bemannar en upplysningscentral för
besvarande av allmänhetens frågor vid behov.
Länsstyrelsen informerar tidigt allmänheten om vilka kontaktvägar som ska användas.
Inkommande frågor från allmänheten tas om hand via Länsstyrelsens upplysningscentral i
staben och de svar som delges där upplevs generellt som positiva av de personer i motspelet
som ringer in. Personalen ger snabba och sakliga besked på allmänhetens frågor samt
undviker att ge dubbla budskap till allmänheten genom att nyttja välformulerade talepunkter
utifrån informationen som förmedlats av respektive aktör. Länsstyrelsen undviker även
användandet av för mycket fackspråk, dock uppstod förvirring om larmnivåerna och dess
möjliga konsekvenser under övningens gång.
Länsstyrelsen bevakar och omhändertar även saker som skrivs i sociala medier väldigt väl,
emellertid så blir det ofta fel eller missvisande information som sänds från SR P4 utan att den
rättas av Länsstyrelsen.
De som arbetade med den externa kommunikationen i Länsstyrelsens stab hanterade det
mycket bra; de skrev pedagogiskt, använde ett enkelt och tydligt språk, och undvek för det
mesta fackspråk och krångliga formuleringar. De var även mycket duktiga på att nyttja tiden
under blackouten för att rätta och förbättra arbete som redan hade gjorts.
Bedömning
Målet bedöms som delvis uppfyllt. Länsstyrelsen uppfyller alla indikatorer men brister i
bevakningen och uppföljningen av den information som går ut från SR P4, vilket tidvis är
felaktig.
Generella reflektioner om genomförandet:
Deltagarna tog övning på stort allvar och var mycket engagerade i sina uppgifter. De var
kunniga och visade på en stor förmåga till problemlösning och anpassar sig snabbt till nya
situationer. Det uppstod även god gemenskap över enhetsgränserna och många övande
uttrycker uppskattande kommentarer om sina kollegor som deltog i övningen.
72
Stabsledningen genomförde mycket bra och tydliga stabsgenomgångar, men både stabschef
och räddningsledare blev ofta bortkallade på möten som tidvis förhindrade effektiv ledning av
stabens arbete.
Stabsfunktionerna fungerade bättre än tidigare övningar, trots mycket större belastning. Dock
måste uppgifterna för funktion N3 Ledning och samordning, som hade för många uppgifter
och för lite plats att arbeta, ses över. Även vissa stabsprocesser måste klargöras för att
säkerställa informationsflödet mellan de olika funktionerna i staben. Flera bland den övande
personalen blev frustrerade över brister i det interna informationsflödet. Men det går att se att
arbetet fungerar bättre och bättre desto längre övningen fortskrider. Till exempel var
informationen om att härdsmälta skulle komma inom några få timmar något som spreds ut
sent till vissa delar av staben.
Det var första gången som ett helt skift från varje funktion i staben övades och de var runt 75
personer från Länsstyrelsen som övades.
Arbetet med att säkerställa personalbemanning för flera dagar framåt fungerade mycket väl
och förstärkning planerades in från andra länsstyrelsens så väl som från Försvarsmakten.
Servicen som gavs under dagen av funktion N4 uppskattades även den mycket, med mat,
godis, dricka och kontorsmateriel underlättades och stöttades stabsarbetet mycket väl.
Det uppmärksammades även att det var mycket bra hantering av teknikstrul vid
samverkanskonferenser, problemen hanterades snabbt.
Funktion N7 Kommunikation fick förstärkning från två andra länsstyrelser för att leda arbetet,
något som fick mycket positiv kritik från den övande personalen. Både att det öppnade upp
för kunskapsutbyte och att det var lättare att söka stöd från deras respektive
”hemlänsstyrelser”.
Det ansågs mycket positivt att SR P4 var på plats och övade, något som testade
Länsstyrelsens förmåga att hantera media och gav ett bra tillfälle att öva den.
Rutiner för samverkanskonferenser och vilka som ska sitta med måste bli tydligare, det var
ofta alldeles för många personer närvarande. Internetdagboken som var ämnad för mer
minutoperativa loggningar användes knappt.
En enkel, klar och lättdelad stabsarbetsplan som uppdateras måste göras tillgänglig för alla
delar av staben så att det inte uppstår förvirring. Det uppstod även förvirring om vart vissa
funktioner var placerade.
Det fanns ett antal samverkanspersoner som inte fungerade bra eller integrerades i staben,
rutiner för hur staben tar emot samverkanspersoner behöver stärkas.
5.5.7 Länsstyrelsen i Uppsala län
Syfte
 Pröva planverk för upprättande av ledningsfunktion.
 Pröva att stödja drabbat län på distans.
 Pröva ledning, samverkan och kommunikation vid kärnteknisk händelse i Ringhals.
73
Delmål
1) Länsstyrelsen i Uppsala län har en grundläggande förmåga att upprätta ledningsfunktion
vid en kärnteknisk händelse i annat län – Delvis uppfyllt
Indikatorer:
 Länsstyrelsen deltar i en samverkanskonferens inom 60 minuter. Delvis uppfyllt.
Första samverkanskonferensen genomfördes inte inom 60 minuter, men Uppsala
deltog när den genomfördes 9.45.
 Länsstyrelsen har en inriktning för stabens arbete inom 30 minuter efter deltagande
i första samverkanskonferens. Uppfyllt
Under samverkanskonferensen framkom att man kommer att begära hjälp från externa
aktörer. Stabschefen gav därför inriktning till staben om att inventera egna resurser direkt
efter samverkanskonferenser i syfte att kunna stödja drabbat län.
2) Länsstyrelsen har en god förmåga att ta emot en delad lägesbild från drabbat län – Delvis
uppfyllt
Indikatorer:
 Länsstyrelsen tar emot och förmedlar den delade lägesbilden inom egen stab Ja
 Länsstyrelsen analyserar egna åtgärder utifrån den delade lägesbilden. Delvis
uppfyllt. Lägesbilden diskuterades, men fokus var fortfarande att stödja drabbat
län med resurser. Man tappade därför fokus på det egna länet.
Länsstyrelsen Uppsala upprättade en lägesbild baserad på information man fått direktkontakt
med länsstyrelsens stab i Halland samt utifrån information som framkom vid
samverkanskonferenserna. Den egna lägesbilden uppdaterades i samband med att
Länsstyrelsen i Halland distribuerade sin lägesbild via WIS.
3) Länsstyrelsen har en god förmåga att gemensamt planera för beslut samt hantera fattade
beslut
a) Länsstyrelsen har en grundläggande förmåga att hantera förfrågningar om stöd Uppfyllt
Indikatorer:
 Länsstyrelsen tar emot inkommande förfrågningar Ja
 Länsstyrelsen fattar beslut utifrån inkommande förfrågningar Ja
 Länsstyrelsen återkommer på inkomna förfrågningar från räddningsledningen i
Halland. Ja
Länsstyrelsen i Uppsala hade en ambition att vara proaktiva och snabbt erbjuda sina resurser
till drabbat län. Detta lyckades man med innan det drabbade länet kom med en formell
förfrågan om att stödja med resurser.
4) Aktörerna har en grundläggande förmåga att kommunicera internt och externt
a) Länsstyrelsen har en god förmåga att kommunicera genom relevanta
kommunikationskanaler - Delvis uppfyllt
74
Indikatorer:
 Länsstyrelsen inhämtar information genom de fastställda
kommunikationskanalerna Ja
 Länsstyrelsen delger information genom de fastställda kommunikationskanalerna.
Delvis uppfyllt. Man planerade för informationsinsatser, men eftersom extern
kommunikation inte övades fullt ut så verkställdes inte kommunikationsinsatserna.
 Länsstyrelsen kommunicerar internt och externt via WIS Delvis uppfyllt. Endast
en extern händelse upprättas i WIS och man lyckades inte hantera läsrätter fullt ut.
Länsstyrelsen Uppsala hade en delad händelse upprättad i WIS och bevakade även
Länsstyrelsen Hallands WIS-händelse. Intern kommunikation hanterades inte i WIS.
Utdelning av läsrätter fungerade inte helt och vissa aktörer fick inte läsrätten beviljad under
övningen.
b) Länsstyrelsen har en god förmåga att bevaka allmänhetens frågor innan och efter
fattade beslut i drabbat län – Uppfyllt
Indikatorer:
 Länsstyrelsen följer händelseutvecklingen genom omvärldsbevakning Ja
 Länsstyrelsen planerar för egna informationsinsatser utifrån
kommunikationsinsatser i drabbat län Ja
Länsstyrelsen Uppsala bevakade händelsen i Halland via givna kommunikationskanaler och
planerade för egna kommunikationsinsatser som dock inte verkställdes eftersom det var en
avgränsning i övningen.
5.5.8 Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Utvärdering av första målet: stabsarbete
Övergripande mål
Övergripande mål: Aktörerna i Hallands län har en god förmåga att samverka i enlighet med
”Strategi för samverkan vid stora olyckor och kriser i Hallands län”.
Länsstyrelsen delmål
Länsstyrelsen har god förmåga att vidta åtgärder och samverka med berörda aktörer enligt
Länsstyrelsens krisledningsplan, Länsstyrelsens program för räddningstjänst och sanering vid
kärnteknisk olycka och kriskommunikationsplan.
Målet anses uppfyllt.
Måluppfyllelse baserad på bedömning av följande indikatorer:
 Länsstyrelsen vidtar åtgärder utifrån checklista för höjd beredskap alt haverilarm, se
program för räddningstjänst och sanering. (Indikatorn uppfylld.)
 Länsstyrelsen arbetar efter åtgärdskort i kriskommunikationsplanen. (Indikatorn
uppfylld)
 Krisstaben kan hantera ledningsplatsens teknik som behövs (Indikatorn uppfylld.)
 Krisstabens medlemmar vet vad/hur/när de ska göra och får tydliga arbetsuppgifter
från krisstabschefen alt funktionsansvariga. Funktionerna samverkar vid behov.
(Indikatorn delvis uppfylld.)
75
Några av utvärderarnas övergripande kommentarer:
Vårt övergripande intryck av stabsarbetet är att länsstyrelsen lyckades skapa ett i stort, väl
fungerande stabsarbete. Samtliga deltagare bidrog till ett mycket gott samarbetsklimat.
Samverkan mellan funktionerna i staben kunde fungerat bättre. Cheferna var dock upplåsta i
många möten och tappade därmed möjligheten att styra och prioritera.
Åtgärder vidtogs i enlighet med relevanta planverk. Räddningsledare, stabschef och
funktionschefer följde planverk. Åtgärder enligt planverk för räddningstjänst var något mer
dominerande än åtgärder enlig krisledningsplan och geografiskt områdesansvar.
Den nya ledningsplatsen verkar fungera mycket bra för staben att arbeta i. Personalen
hanterade tillgänglig teknik på ett mycket bra sätt.
Utvärdering av andra målet: lägesbild
Övergripande mål
Delmål 1:
Länsstyrelsen har en god förmåga att möjliggöra aktörers behov av informationsdelning.
 Länsstyrelsen genomför samverkanskonferenser mm med syfte att skapa samlad
lägesbild (Indikatorn uppfylld.)
Delmål 2:
Länsstyrelsen har en god förmåga att regelbundet inhämta lägesrapporter från berörda aktörer
i länet och utifrån dessa ta fram en samlad lägesbild som blir underlag för beslut om
inriktning och åtgärder.
Målet anses inte uppfyllt.
 Arbetet med att ta fram en första lägesbild initieras tidigt. En första lägesbild är
framtagen och rapporterad till berörda inom 2 timmar efter övningsstart. Fler
lägesbilder tas fram efter behov. (Indikatorn uppfylldes inte.)
Delmål 3:
Länsstyrelsen har en god förmåga att regelbundet förmedla den samlade lägesbilden till
berörda aktörer, internt och externt.
Målet anses delvis uppfyllt.
Måluppfyllelse efter bedömning av följande indikatorer:
 Lägesbilden kommuniceras enligt rutin (WIS inom länet, mail till MSB,
regeringskansliet och andra myndigheter.) Lägesbilden kommuniceras även vid
nationella samverkanskonferenser om så efterfrågas. (Indikatorn uppfylldes i någon
grad)
76
Några av utvärderarnas övergripande kommentarer:
Generellt sett är förmågan att skapa och upprätthålla en funktionell lägesbild bristfällig under
denna övning. Metoder och mallar för att skapa lägesbild finns, men används inte fullt ut.
Förmågan att anordna, driva och medverka i samverkankonferenser god och man följer andra
aktörers åtgärder i deras kanaler. Vår upplevelse är dock att en muntlig lägesbild finns i
staben och även presenteras på samverkanskonferenser. I denna ingår även en kommunikativ
lägesbild. Då lägesbilden inte finns skriftlig försvårar det möjligheterna att sprida den. Staben
uppmärksammar själva att de brister i förmågan att skapa lägesbild och försöker åtgärda den
mot slutet av övningen.
Utvärdering av tredje målet: roller
Övergripande mål
Delmål 1:
Länsstyrelsen har en god förmåga att internt och externt tydliggöra sin egen och övriga
berörda aktörers roller och ansvar.
Målet anses som delvis uppfyllt.
 Krisstabschefen säkerställer att alla i krisstaben vet Länsstyrelsens roll. Felaktiga
beskrivningar av Länsstyrelsens roll uppmärksammas och korrigeras. (Indikatorn
uppfylldes i någon grad)
 Länsstyrelsen informerar om sin roll på samverkanskonferenser. (kunde inte bedömas)
Några av utvärderarnas övergripande kommentarer
Vårt generella intryck är att staben och dess medlemmar har en korrekt uppfattning om sin
egen och andras roller vid denna händelse. Dock har vi svårt att uppfatta om det förs några
resonemang i staben om roller och uppgifter eller att det görs aktiva försök att tydliggöra detta
för alla inblandade för säkerhets skull. Vi saknade t.ex. reflektioner kring hur
räddningstjänstansvaret förhåller sig till det geografiska områdesansvaret.
Utvärdering av fjärde målet: beslutsfattande
Övergripande mål
Aktörerna har en god förmåga att gemensamt planera för beslut samt hantera fattade beslut.
Delmål 1:
Länsstyrelsen har god förmåga att samråda med medverkande aktörer kring behovet av
åtgärder i Västra Götalands län.
Målet bedöms som delvis uppfyllt.
77
 Länsstyrelsen söker aktivt information och samverkar kring behov av skyddsåtgärder i
VG-län med SSM och Länsstyrelsen i Halland. (Indikatorn uppfylldes i stor grad)
 Behov av samordning av resurser, åtgärder och information tas upp vid
samverkanskonferenser och samordningsåtgärder initieras. (Indikatorn uppfylldes)
 Länsstyrelsen samverkar och samråder med berörda aktörer inför egna beslut om
åtgärder i VG-län och i hantering av fattade beslut, när så krävs. (Indikatorn
uppfylldes)
Delmål 2:
Länsstyrelsen har god förmåga att i samverkan med Länsstyrelsen i Halland samordna
åtgärder och eventuellt prioritera resurser vid en pågående räddningsinsats i båda länen.
Målet anses delvis uppfyllt.
Måluppfyllnad baserad på bedömning av följande indikatorer:
 Länsstyrelsen har en samverkansperson på plats i Halland (Indikatorn uppfylldes)
 Länsledningarna samverkar kring ev. strategiska frågor (Indikatorn stämmer i någon
grad)
Delmål 3:
Länsstyrelsen har en god förmåga att se hur egna beslut påverkar/påverkas av andra aktörers
hantering av händelsen.
Målet kan inte bedömas.
 Samverkanspersoner i Mark och Halland är lyhörda för hur våra beslut påverkar och
rapporterar till krisstaben (Indikatorn kunde inte bedömas)
 Frågor kring uthållighet mm tas upp på samverkanskonferens. (Indikatorn kunde inte
bedömas)
Delmål 4:
Länsstyrelsen har grundläggande förmåga att bevaka de mänskliga rättigheterna i samband
med en omfattande utrymning.
 Länsstyrelsen bevakar de mänskliga rättigheterna utifrån de rättighetsperspektiv och
de målgrupper som nämns i handlingsplanen för Länsstyrelsens arbete med
jämställdhet och jämlikhet. (Indikatorn anses uppfylld)
Delmål 5:
Länsstyrelsen har grundläggande förmåga att stödja Länsstyrelsen i Halland i upprätthållandet
av ett acceptabelt djur- och smittskydd i samband med en omfattande utrymning.
78
 Länsstyrelsen bidrar till att "Information om hur produktionsdjur ska hanteras (ska de
utrymmas, ska de avlivas, hur kan de skötas på plats) når lantbrukare". (Indikatorn
anses uppfylld)
 Länsstyrelsen bidrar till att "Allmänhet som tar med sällskapsdjur till mottagningsplats
ska veta hur de ska hanteras. Plan för hur sanering av sällskapsdjur går till ska vara
framtagen. Syftet med planen är bl.a. att säkerställa att djuren inte utgör en fara för
människor. (Indikatorn anses uppfylld)
Några av utvärderarnas övergripande kommentarer
Det målområde som är svårast att utvärdera i denna övning är beslutsfattande. Det är tydligt
att länsstyrelsen har god insikt i behovet av att samverka med andra aktörer kring deras och
egna beslut. Däremot är det svårt att observera denna förmåga i övningen eftersom
länsstyrelsen dels fattar få egna beslut utöver de gällande intern arbetsledning, dels har svårt
att få framför allt Länsstyrelsen i Hallands län att avsätta tid för samverkan. De
övningstekniska förutsättningarna att få aktörer från det egna länet deltar, som man skulle
kunna söka samverkan med, påverkar troligen också.
Vi ser dock särskilt tydligt att såväl räddningsledaren som kommunikationschefen i Västra
Götaland söker samverkan med sina motsvarigheter i Halland. Det egna länets
samverkansperson i staben i Halland blir en viktig länk.
Delmålen kopplade till beslutsfattande att bevaka mänskliga rättigheter samt djur- och
smittskydd uppfylls då detta bevakas särskilt av analysfunktionen i staben.
Utvärdering av femte målet: kommunikation
Övergripande mål
Aktörerna har en god förmåga att internt och externt kommunicera och tydliggöra fattade
beslut samt konsekvenserna av dessa.
Delmål 1:
Länsstyrelsen har en god förmåga att kommunicera beslut till berörda aktörer.
Målet kan inte bedömas.
 Beslut förmedlas enligt rutin (genom WIS, e-post och vid samverkanskonferenser) till
berörda aktörer (Indikatorn kunde inte bedömas)
Delmål 2:
Länsstyrelsen har en god förmåga att löpande, internt och externt, förmedla snabb, korrekt,
tydlig och tillgänglig information om det inträffade, vilka åtgärder människor behöver vidta
samt vad Länsstyrelsen och övriga samhället gör för att hantera krisen.
79
 Ledningsgruppen får en första information om händelsen inom 30 minuter och hålls
sedan uppdaterad om de delar av händelsen som får stor påverkan på Länsstyrelsens
verksamhet. (Indikatorn uppfylldes)
 Länsstyrelsens medarbetare informeras och hålls uppdaterade om händelsen och
Länsstyrelsens roll via intranätet. (Indikatorn uppfylldes till stor grad)
 Växel och receptioner informeras om händelsen innan kl. 9. Växeln och receptionerna
ska veta vart de ska hänvisa frågor från allmänhet, media och samverkande aktörer.
(Indikatorn uppfylldes)
 En första information publiceras på Länsstyrelsens webbplats, Facebook och Twitter
så snart det finns bekräftad information om händelsen och Länsstyrelsens ansvar.
Detta ska ha skett senast kl. 9. (Indikatorn uppfylldes)
 En målgruppsanalys görs för att identifiera vilka grupper Länsstyrelsen har ansvar för
att nå och om det finns särskilda behov (språk, funktionsnedsättning m.m.) att ta
hänsyn till i kommunikationen. (Indikatorn uppfylldes)
 Information om händelsen, viktiga budskap till allmänheten och länkar till berörda
aktörer publiceras löpande på Länsstyrelsens webbplats, Facebook och Twitter och i
andra relevanta kanaler samt förmedla länk till webbinfo till redaktionen för
krisinformation.se (Indikatorn uppfylldes till stor grad)
Delmål 3:
Länsstyrelsen har en grundläggande förmåga att samordna budskap och
kommunikationsinsatser med berörda aktörer i vårt län och med Länsstyrelsen i Hallands län,
när så krävs.
 Kommunikationssamverkan sker enligt länets nya inriktning och rutiner för
kriskommunikationssamverkan (se specificerad aktivitetslista). (Indikatorn kunde inte
bedömas)
Delmål 4:
Länsstyrelsen har en grundläggande förmåga att hantera frågor från allmänhet och media
under hela händelsen.
 Vanliga frågor och svar som Länsstyrelsen ansvarar för samt länkar till andra aktörers
information publiceras och uppdateras på webben. (Indikatorn uppfylldes till någon
grad)
 Kontaktuppgifter till Länsstyrelsen samt länk till vår webbinformation förmedlas till
113 13. (Indikatorn uppfylldes)
 Talesperson för mediefrågor utses tidigt och får mediestöd av pressansvarig.
 Länsstyrelsen deltar i planering av ev. aktörsgemensamt presscenter eller
presskonferens. (Indikatorn uppfylldes)
Några av utvärderarnas övergripande kommentar.
80
Vårt generella intryck är att länsstyrelsen har en mycket god förmåga att hantera intern och
extern kommunikation. Snabb och korrekt information kommer ut i alla kanaler enligt plan.
Diskussion kring målgruppsanpassnings av information sker. Talesperson och talepunkter tas
fram.
Naturligtvis påverkas kommunikationen av att det saknas en skriftlig lägesbild och att de två
funktionerna läge och kommunikation inte lyckas etablera bra samverkan. Däremot har
funktionen mycket bra samverkan med t.ex. räddningsledare och länsledning.
Funktionen har mycket god insikt i vikten av samverkan med Länsstyrelsen i Hallands län,
men lyckas inte etablera kontakt förrän väldigt sent. Därför är det också svårt att utvärdera om
rutiner för samverkan tillämpas. Detta är också svårt att utvärdera p.g.a. att få aktörer i det
egna länet deltar i övningen.
5.5.9 Marks kommun
Delmål 1: Krisledningsstaben i Marks kommun har en grundläggande förmåga att genomföra
stabsfunktionerna analys, lägesbild samt dokumentation.
Indikatorer
 Genomföra skiftbyte/avlösning, Ja

Analysarbete ska genomföras för att presentera ett antal möjliga handlingsalternativ på
en stabsorientering. Detta kan tas med till nämnden men om KC är beslutfattande
väljer denna vilket alternativ som ska användas.
Inga alternativ presenterades

Kunna presentera en lägesbild – på tavlan (visualiserad) eller en dragning på en
ledningsgenomgång där den presenteras för alla andra.
Ja, förmågan förbättrades för varje stabsgenomgång

Alla större händelser/beslut och inkommen eller utgående information ska
dokumenteras i dagboken (i syfte att diarieföras). Ja
Delmål 2: Krisledningsstaben i Marks kommun har en grundläggande förmåga att upprätta
samband och kommunicera mellan sin mottagningsplats och övriga samverkande aktörer.
Indikatorer
 Att man för och uppdaterar en aktuell sambandstablå. Ja

Webben – kommunikation. Hemsidan ska uppdateras enligt aktuellt läge och
bekräftad/beslutad information som ska delges allmänheten (+ UC). Ja

WIS – staben ska kunna tillgodogöra sig information från andra aktörer och klara av
att göra inlägg i aktuell händelse.
Staben tog emot information i WIS men kommunicerade ut sin egen information på
internetdagboken och samverkanswebben
Delmål 3: Krisledningsstaben i Marks kommun har en grundläggande förmåga att använda
RAKEL som sambandsmedel mellan ledningsplatserna vid kommunhuset kunskapens hus
samt Länsstyrelsen i Västra Götaland.
81
Indikatorer
 Rakel – lyckas få kontakt med de organisatoriska motparter som man avser samverka
med. Ja
Övriga synpunkter att arbeta vidare med för att utveckla arbete i krisledningsstaben i
Marks kommun
Marks kommun visade på stort engagemang att med kunnig personal göra en bra insats under
övningen. Personalen var inte utbildad eller övad för uppgiften sedan tidigare och de arbetade
efter nya instruktioner som inte var kända i staben men de lyckades ändå göra en god insats
under övningen.
Information
Kommunen saknade kriskommunikationsplan.
Information hur samordnas den? vilken information går man ut med? Är information till
allmänheten en fråga vid ledningsgenomgångar.
Informationen i WIS bevakades men kommunen valde att inte rapportera i WIS. All
information delades i övningswebben.
Informerade kommunen tillräckligt?
Samverkansperson
Länsstyrelsen skickade en samverkansperson.
Vilken roll ska en samverkans person ha? Hur samverkar kommunen med denne?
Kommunen saknade samverkansperson från SÄRF.
Stabsgenomgång
Tänk på att vara tydlig, följ dagordningen.
Vilket budskap går vi ut med?
Förslag på åtgärder att arbeta vidare med
Grundutbildning för personalen i krisledningen
Stabsmetodik för krisledningsstaben (rollkort dagordning vid stabsmöten osv)
Stabschefutbildning för stabschef
Upprätta kriskommunikationsplan
Skapa en organisation för kriskommunikation
Utbilda i kriskommunikation
WIS utbildning
Rakel utbildning
82
5.5.10
Polisregion Väst
Syfte: Höja Polisens förmåga till ledning och samverkan vid kärnteknisk olycka
Delmål 1: Organisationen har en god förmåga att leda verksamheten.
I.
II.
Uppstart av arbetet med särskild händelse sker inom acceptabel tid
Arbetet i staberna bedrivs enligt planverk.
Polismyndigheten har en 24/7 verksamhet vilket innebär att man har en organisation som med
väldigt kort varsel snabbt kan starta oavsett händelse. Personalen har generellt sett en hög
förmåga att arbeta med hastigt uppkomna händelser då detta ofta sker i vardagen. Detta avser
såväl den strategiska som den operativa staben3 vilket stämde mycket väl vid övningstillfället.
Planverk fanns tillgängliga i båda staberna. I båda arbetade man efter dessa. Det tog dock lång
tid innan man tittade på dem i fältstaben. Detta kan sannolikt förklaras med att
polisinsatschefen samt hans personal var väl förtrogna med vad uppgiften innebar. Det fanns
därför inget direkt behov av att titta i planverken. Följden blev dock att man missade
information om hur lägesbilden spreds.4
Transportkansliet som var placerat i fältstaben5 fungerade bra med transportkoordinator6 som
gav dem stort spelrum men som ändå hade full kontroll på deras arbete.
Målet bedöms vara uppfyllt.
Delmål 2: Organisationen har en god förmåga att samordna verksamheten.
I.
Arbetet i staberna bedrivs enligt planverk
Organisationen har en god förmåga att samordna Polismyndighetens verksamhet då man
redan har en struktur för detta i vardagen. Då man dessutom har genomarbetade planverk
innebär det att samordning underlättas.
3
Fältstaben
Se delmål 3
5
Placerat i angränsande rum
6
Polis i fältstaben
4
83
Med anledning av omorganisationen som pågår finns dock behov att uppdatera hela
myndighetens struktur avseende krisberedskap.
Målet bedöms vara uppfyllt.
Delmål 3: Organisationen har en god förmåga att kommunicera.
I.
II.
III.
Lägesbilden uppdateras regelbundet.
Lägesbilden sprids inom egen organisation.
Man använder WIS och Internetdagboken.
Organisationen har en god förmåga att kommunicera inom egen verksamhet. Lägesbilden var
dock vid några tillfällen ofullständig. Detta berodde till stor del på att WIS och
Internetdagboken inte användes fullt ut. En utveckling krävs för att kunna hantera dessa på
samtliga nivåer.
Övningen tydliggjorde ett stort behov av att tidigt placera en samverkansperson i
Länsstyrelsens stab. Denne hade kunnat överbrygga de brister som framkom med anledning
av bristfällig förmåga i WIS och Internetdagboken. Vidare konstateras att en
samverkansperson fyller en väldigt viktig funktion vad gäller samverkan mellan aktörerna.
Tillgängligheten till nyckelfunktioner är avgörande för alla aktörers agerande i insatser.
Vissa brister i kommunikationen mot externa aktörer identifierades. Detta avser vi att hantera
vidare i särskild ordning.
Målet bedöms vara delvis uppfyllt.
5.5.11
Ringhals
Nedan görs utvärdering av Ringhals AB:s delmål och indikatorer för övning Gripen.
Delmålen utgår från de övergripande målen för övningen.
Övergripande mål 1
Aktörerna i Hallands län har en god förmåga att samverka i enlighet med ”Strategi
för samverkan vid stora olyckor och kriser i Hallands län”.
Delmål 1:
Ringhals har en god förmåga att bidra till samverkan i enlighet med ”Strategi för
Indikator
1) OL, AL, SL och INFO deltar i samverkanskonferens på uppmaning av
Länsstyrelsen.
84
Utvärdering av indikator:
Indikator ej utmanad. Länsstyrelsen uppmanade inte till sådant möte.
Delmål 2:
Ringhals har haft en god förmåga att uppfatta strategin för samverkan med aktörerna.
Indikator
1) OL, AL, SL och INFO fattar beslut i enlighet med resultat från
Indikator ej utmanad. Ej tillämpligt, Ringhals deltog inte i samverkansmöte.
Summering
Ringhals har en grundläggande förmåga att kommunicera.
Ringhals upplevde det tidvis svårt att nå Länsstyrelsen-RL via telefon. Enligt uppgift
beroende på problem med LST växeln.
Delmål 1:
Ringhals stab har en god förmåga att förmedla det aktuella läget i händelsen.
Indikatorer
1) Ringhals stab meddelar Länsstyrelsen och övriga aktörer vid starkt förändrat läge
alternativt efter stabsmöte - via webdagbok
Indikator ej uppfylld. Ringhals informerade muntligt att utsläpp startat, inte i
Internetdagboken. Förmågan bedöms som grundläggande.
2) INFO kommunicerar läget enligt instruktion
Indikator uppfylld.
3) OL m fl. kan återge lägesbilden vid stabsmöte
Indikator uppfylld.
4) Uppdaterade lägesrapporter skickas till SSM enligt plan.
Indikator ej uppfylld. RAB skickade endast två lägesrapporter till SSM och till
Länsstyrelsen. Planen anger en i timmen.
Summering
Ringhals har en grundläggande förmåga att skapa och upprätthålla en funktionell
lägesbild.
85
Delmål 1:
Ringhals har en god förmåga att förstå hur beslut inom kraftverket påverkar övriga
aktörer.
Indikatorer
1) Beslut som har påverkan på externa aktörer kommuniceras i god tid innan
genomförande (om möjligt)
Indikator uppfylld.
2) Rätt aktörer informeras
Indikator uppfylld.
Summering
Stabens medlemmar följer sina respektive befattningsinstruktioner och därmed
bedöms att de följer sitt planverk.
Aktörerna har en god förmåga att gemensamt planera för beslut samt hantera fattade
beslut.
Delmål 1:
Ringhals har en god förmåga att samråda med övriga aktörer inför beslut.
Indikatorer
1) Ringhals samverkar med Länsstyrelsen och förstår konsekvenser av fattade
beslut.
Indikator uppfylld. Ringhals har dock svårigheter att nå rätt befattningshavare
på Länsstyrelsen via telefon.
2) Ringhals har en god förmåga att kommunicera med Länsstyrelsen innan och efter
fattat beslut.
Indikator uppfylld. Ringhals har dock svårigheter att nå rätt befattningshavare
på Länsstyrelsen via telefon.
Summering
Frågeställningen har liten påverkan på verksamheten i Ringhals
Aktörerna har en god förmåga att internt och externt kommunicera och tydliggöra
86
Delmål 1:
Ringhals har en god förmåga att kommunicera beslut till berörda myndigheter genom
relevanta kommunikationskanaler.
Indikator
1) Beslut förs in i webdagboken och förmedlas av respektive funktion
Indikator ej uppfylld. Ringhals var inte konsekvent i vad som fördes in i
internetdagboken. Förmågan bedöms som grundläggande.
Delmål 2:
Ringhals har en god förmåga att informera personalen via tillgängliga
kommunikationskanaler för att förmedla fattade beslut.
Indikator
1) Information publiceras på intern hemsida och intern-tv.
Indikator uppfylld.
Delmål 3:
Ringhals har en god förmåga att informera Vattenfall ICM/CMT, externa intressenter
och media innan och/eller efter fattat beslut
1) ICM/CMT informeras löpande.
Indikator ej uppfylld. ICM (CIS) informerades enligt plan, denna del får anses
uppfylld. Information till CMT var bristfällig, denna del uppfylldes inte.
Summering
Ringhals förmåga att förmedla snabb och korrekt information till SSM och till
Vattenfallskoncernen kan förbättras.
Ringhals förmåga att kommunicera med Länsstyrelsen kan utvecklas, detta måste
dock ske i samarbete med Länsstyrelsen då Ringhals under övningen gjorde
upprepade försök att nå Länsstyrelsen/RL utan att lyckas.
5.5.12
Delmål 1: God förmåga att förstå sin egen roll vid en kärnteknisk olycka.
RSG har en handlingsplan vid kärnteknisk olycka vid Ringhals. Kunskap och vetskap om
hanteringen inom RSG:s ledning och stabs funktioner angående handlingsplanen bör
förbättras. Det finns även brister i handlingsplanen vad gäller mätpunkter och
indikeringsprotokoll. Det finns dock en god förståelse för hur och vilka som skall utföra
indikeringsuppdragen inom RSG vilket beskrivs i en larmplan (Lp 5).
Delmål 2: God förmåga att upprätta stab enligt larmplan 5.
RSG har en god förmåga att upprätta en operativ stab. Detta görs tämligen ofta i RSG normala
uppdrag. Lp 5 är en ytterst komplicerad händelse vilken enbart övats på och som vid en skarp
87
insats är svår att bedöma om det skulle fungera tillfredställande. RSG har en god rutin och en
ständigt pågående stab med färdiga rutiner om staben behöver förstärkas. Det finns ändå mål
att förbättra rutiner och utvecklings behov av RSG operativa stab.
Delmål 3: God förmåga att följa lägesbild från Länsstyrelsen Halland/Länsstyrelsen Västra
Götaland och Kungsbacka kommun.
Under övningen upplevdes det att RSG hade en så god lägesbild som kunde förväntas av den
komplicerade händelsen. Dock saknades det en gemensam bild av spridnings beräkningar som
var mycket väsentlig för det fortsatta arbetet. Denna efterfrågades men levererades inte till
RSG stab.
Delmål 4: God förmåga att internt och externt kommunicera fattade beslut.
Lägesbilder följdes upp via Internetdagbok Halland samt via WIS. En brist från RSG var att
vi själva inte förde anteckningar i WIS vad gäller RSG beslut och utförda uppgifter. Detta
beror på bristande utbildning och kunskap av hantering av WIS programmet internt inom
RSG. Via sociala medier fördes information ut till allmänhet på ett bra sätt. Information lades
också ut på både intern och extern hemsida kontinuerligt. Det tog dock för lång tid att dela ut
informationen från RSG stab att ett utsläpp inträffade på Ringhals. Detta skedde efter ca 1
timme efter det att utsläppet inträffade.
Delmål 5: God förmåga att stötta Kungsbacka kommun.
Via larmplan 5 har vi klargjorda rutiner för att operativt stödja Kungsbacka kommun i
indikeringsuppdrag. Samverkans person skickades till Kungsbacka kommun för
samverkansuppgifter mellan RSG och kommunens krisledning. Denna person ”försvann”
dock in i Kungsbacka kommuns stab och fick egna uppgifter i denna stab, vilket gjorde att
samverkansfunktionen mer eller mindre försvann. Detta blev en brist. Om denna person skall
användas till andra uppgifter måste detta kommuniceras med RSG stab, där RCB då får
besluta om hur funktionen skall användas och eventuellt resurs förstärka
samverkansfunktionen med ytterligare personer. Samverkansfunktionen är en viktig del vid
denna typ av händelser.
Delmål 6: God förmåga att bistå räddningsledaren vid Länsstyrelsen Halland.
Vad gäller indikeringsuppdraget har RSG en god förståelse och förmåga att stödja
Länsstyrelsen Halland vid denna typ av händelser. Dock är det svårare att bedöma förmågan
vid ett större spridnings område där vi kan ställas inför samtidig indikering, utrymnings hjälp
och hantera andra LSO uppdrag. Åtgärdsplanerna som finns i pärmar i RSG stab bör övas och
hanteras oftare i övningar för att skapa en större förståelse och kunskap speciellt inom RSG
ledningsfunktioner och stabsarbete.
Sammanfattning utvärdering stabsmedlemmar:
Räddningssektion
 Bra- Rätt frågor att arbeta med för stöd till egen organisation. Hade framförhållning
 Förbättra- Organiseringen inom egen sektion
 Viktigt att ta med- Övningsmomenten ger bra kunskap
Underhålls sektion
88



Bra- hade god framförhållning
Förbättra- Svårt att hitta resurser i daedalos, svårt system att arbete i
Viktigt att ta med- Bra erfarenhet
Personal sektion
 Bra- God framförhållning
 Förbättra- Rörigt informations flöde
 Viktigt att ta med- Förbättra kunskapen om enheternas förmågor
Info sektion
 Bra- Info flödet. Bra rutiner som är in arbetade och jobbas med i vardagen
 Förbättra- Kontakt ut till skadeplatsen för gemensamt budskap. Bättre kontakt med
andra kommunikatörer på andra staber mm.
 Viktigt att ta med- Bra med övning och erfarenhet.
SC



Bra- Bra kontakt mellan SC och RCB samt sektorer.
Förbättra- Stabsarbetsplan. Tydligare plotting. Tydlighet i arbetsupplägg.
Viktigt att ta med- Erfarenhet i rollen. Bra att känna av rollen som SC.
RCB
 Bra-Stor övning. Bra lära känna nya SC. Bra med medhjälpare till RCB
 Förbättra- Tydlighet vid SO från sektorerna. Några missar i arbetet exempelvis telefon
konferens som missas. Rakel till samverkans personer. Var tog samverkans person i
Kungsbacka vägen?
 Viktigt att ta med- Bra övning
Motspel
 Behövs bättre kunskap angående Ringhals krisplan inom RSG. För hård press
stundtals på staben.
 Motspel och övningsförberedelser tar mycket tid och energi samt personella resurser.
5.5.13
Varbergs kommun
Hösten 2015 deltog Varbergs kommun i den regionala kärnkraftsövningen Gripen. Denna
rapport innefattar utvalda delar av Varbergs kommuns rapport från övning Gripen skede 3 (av
totalt 4). I rapporten sammanfattas de erfarenheter och lärdomar som dragits på lokal nivå.
Sammanställningen grundar sig på observationer vid övningstillfället, enkätsvar från deltagare
samt utvärderingsmöte med lokal övningsledare och stabschef efter avslutad övning.
Endast en utvärderare var tillsatt för att utvärdera Varbergs kommuns deltagande i övningen,
åt både Länsstyrelsen Halland och kommunen själva. Av naturliga skäl kan en ensam
utvärderare inte vara på flera platser samtidigt, så denna rapport är nästintill uteslutande
baserad på iakttagelser och frågor till samordningsstabens deltagare.
89
Beskrivning av övningen
Varbergs kommun övade Krisledningsnämnd, Koncernledningsgrupp, Samordningsstab
(dokumentation, förvaltningsrepresentanter, logistik, kommunikation och stabsledning),
kommunsamordningscentralen samt Förvaltningsstaber för socialförvaltningen och barn- och
utbildningsförvaltningen.
Kommunikationsfunktionen i samordningsstaben övade på eget initiativ med kommunens
testmiljö för webbplats (kopia av varberg.se). Det bidrog till en särskilt realistisk hantering av
information jämfört med övningen i övrigt.
Delmål
Kommunens krisorganisation har kännedom om kommunens planer för hantering av särskilda
och extraordinära händelser samt tillhörande dokument.
Samordningsstaben arbetade utifrån planer, dokument och checklistor genom att bland annat
organisera sig efter satta strukturer i kommunens lednings- och informationsplan.
Deltagarna visade prov på god kännedom inom respektive ansvarsområde och använde det
webbaserade informationssystemet WIS under hela övningen.
Kommunens krisorganisation har förmåga att agera utifrån kommunens roll och ansvar vid
utrymning av inre beredskapszonen.
Enligt stabschefen var skede 2 av övningen Gripen en mycket bra förberedelse till skede 3.
Kommunens förvaltningar fick då en bra förståelse för rollen TIB (Tjänsteman I Beredskap)
och dess samordnande roll i en händelse av kris.
90
Under skede 3 deltog stabschefen vid alla samverkanskonferenser och förmedlade den
gemensamma lägesbilden till sin stab löpande. Sammanfattningar av stabsorienteringarna
publicerades av dokumentationsfunktionen, utan dröjsmål, i WIS.
Samverkanskonferenserna där Lync användes som kommunikationsplattform var under all
kritik. Samtalsdisciplinen, deltagarnas bristande förmåga att använda tekniken, ljudkvalitén
och inte minst bristande ledning av konferensen (Räddningsledning Länsstyrelsen) ledde till
mycket stor frustration i ett mycket allvarligt läge i scenariot. Samverkanskonferenserna
tillhör de absolut mest viktiga och kritiska delarna i att hantera en allvarlig händelse och då är
det inte acceptabelt att deltagarna inte kan hantera utrustningen (Lync) eller att man spiller
värdefull tid genom att exempelvis inleda konferensen med att ropa upp alla aktörer. Detta
påverkade kommunens möjlighet att agera så effektivt som möjligt och samordningsstabens
förtroende för Räddningsledningen.
Staben hade löpande kontakt med Falkenbergs kommun som förberedde stödjande insatser till
exempel i form av mottagande av människor och sovplatser till dessa. Samverkan med
grannkommunen upplevdes fungera mycket bra.
I ett senare skede av övningen gick Räddningsledaren (Länsstyrelsen) in och stoppade
beslutet att evakuera människor till Halmstad med motiveringen ”att Varberg klarar
situationen själva” trots att Varbergs kommun klart och tydligt framfört att man inte gjorde
det. Stabschefen anser efter övningen att Räddningsledaren glömde bort vad som var
angeläget i scenariot, dvs. det aktuella läget i Varbergs kommun med härdsmälta på
kärnkraftverket och människors liv och hälsa.
- Det märkligaste beskedet jag någonsin fått, till och med under övning, reflekterar
Stabschefen.
- I en verklig händelse likt denna hade jag trotsat order från Räddningsledare och tagit
konsekvenserna av sådant agerande efteråt.
I en annan kritisk del av övningen rådde det stor otydlighet från Räddningsledningen
gällandes inrymning eller utrymning i de olika områdena. En lägesrapport från
Räddningsledningen med ett nytt besked återtogs utan förklaring och förvirringen kring vilket
beslut som var gällande var mycket stor i samordningsstaben.
Samverkan mellan Räddningsledning och kommunens stabschef behöver ske vid tillfällen
utöver samverkanskonferenser.
Kommunens krisorganisation har en god förmåga att leda, samordna och kommunicera vid
utrymning av inre beredskapszonen.
Kommunens förmåga att kommunicera i en större kris är svårt att bedöma utifrån en övning
av detta slag. Särskilt i den snabba digitala informations- och mediatäta tid vi lever i idag.
Även om det till viss del simulerades frågor, påståenden och ryktesspridning från allmänhet
och media i övningen, så var mängden och komplexiteten troligtvis försvinnande liten i
jämförelse med om scenariot hade varit en verklig händelse.
Rent generellt, även i lägen som inte kan betecknas som krisläge, har människor en tendens
att känna sig för dåligt informerade. I en händelse av kris finns ett stort behov och en stor
förväntan om snabb, saklig och korrekt information för alla typer av frågeställningar. En
mycket svår uppgift.
91
Kommunikationsfunktionen gör ett gediget arbete under övningen. Man följer stödmaterial
som finns i de planer som berör information och kommunikation. Man gör också mer än vad
som förväntats ur ett övningstekniskt perspektiv när man till exempel anordnar och genomför
en presskonferens helt utan motspel. Likaså vidarepublicerar man information från
Länsstyrelsen enligt plan och deltar i särskild samverkanskonferens för
kommunikationsfrågor. Men som kommuninvånare förväntar man sig nog långt mycket mer
information från kommunens verksamheter än vad utfallet blev.
Förmågan att kommunicera de stora besluten ur ett ledningsperspektiv bedöms vara god. Men
det krävs en djupare analys av vilken typ av information som måste kommuniceras från
verksamheterna i ett sådant här stort och omfattande scenario. Exempelvis publicerades
endast en kort webbtext om evakuering av skolbarn under hela övningen. Inget alls om andra
svårrörliga grupper av människor som exempelvis äldre.
En viktig förutsättning för god kommunikation är att det finns bra underlag. Om det
exempelvis i verksamheterna finns en otydlighet i beslut och bristfälliga eller inaktuella
lägesbilder har kommunikationsfunktionen ett extremt svårt uppdrag. En stor del av
frustrationen bland de övade på funktionen kan härledas till just brist på underlag från
verksamheterna och att man i samordningsstaben sitter ganska långt från händelsernas
operativa centrum. Eller att det senare mer beror på bristande samverkan mellan förvaltningar
och kommunikationsfunktionen i samordningsstaben?
En del i scenariot var ett kommunikationsavbrott där inga telefon- eller dataförbindelser
kunde användas. Kommunikationsfunktionen tillverkade då informationsmaterial i affischformat och distribuerade dem med bil till strategiska platser.
92
Övriga lärdomar
Det arbetades generellt lite med kartor under övningen. Både lokalt i samordningsstaben och,
vad det verkar, centralt hos Räddningsledningen. När kartmaterial väl användes blev det stor
förvirring då den inkomna kartinformationen baserades på församlingsnamn, vilket för alla i
staben var okända indelningar och benämningar av geografiska områden. En fråga man bör
ställa sig är om det finns rutiner för att samverka med kommunens GIS-avdelning i en
händelse av kris?
93
6 Redovisning från seminarieövningen 1 oktober
Beskrivning av dagens upplägg
Aktörerna blev inbjudna till Ringhals informationscenters biosalong, ca 155 aktörer kom till
övningen och välkomnades av Landshövding Lena Sommestad och spelledare, tillika
presumtiv räddningsledare, Gerhard Ittner. Nyckeldeltagare kallades ner till scenen en efter en
och fick svara på frågor under tiden andra deltagare satt kvar i publiken, men även publiken
fick frågor under övningens gång.
Målet med dagen
a) Att verifiera och komplettera länsstyrelsens plan för olycka vid kärnteknisk
anläggning.
b) Aktörerna ska ha en god förmåga att få en gemensam förståelse för beslut samt
hantera fattade beslut.
c) Och därtill även att klarlägga komplexiteten inom beredskapsarbetet vid en
kärnteknisk olycka med fokus på ledning och logistik på mottagningsplatserna.
6.1 Deltagande aktörer
Aktör
Beredskabsstyrelsen, Danmark
Falkenbergs kommun
Halmstad kommun
Hylte kommun
Kungsbacka kommun
Kustbevakningen
Laholms kommun
Länsstyrelsen Skåne
Länsstyrelsen i Uppsala län
Marks kommun
MSB
Polisregion Väst
Region Halland
Ringhals AB
Räddningstjänsten Väst
Varbergs kommun
6.2 Inspel
Nedan följer en redovisning av de inspel och svar som aktörer gav under seminarieövningen.
94
6.2.1 Inspel 1 – Aktörernas ansvarsområde, roller och larmning
Kommunerna
Kommunerna larmas genom sin räddningschef i beredskap eller TIB som i sin tur får larma
vidare inom kommunen. Initialt larmas krisledningsgruppen för att skapa en lägesbild av
händelsen. Krisledningsnämndens ordförande informeras och krisledningsnämnden kallas in.
Ringhals
Ringhals har oftast en längre process innan larmnivån höjd beredskap uppkommer. Vid larm
larmar skyddschefen vakthavande ingenjör (VHI) som har en inställelsetid på 15 minuter.
VHI använder sig av en åtgärdskalender och beredskapsorganisationen mobiliseras internt
samtidigt som SOS kontaktas.
SOS Alarm
Larmet kommer till SOS som följer Länsstyrelsens 29 sidor långa larmplan. SOS överlämnar
till KBX-funktionen i Stockholm som tar vid.
Initialt larmas Länsstyrelsen via sin tjänsteman i beredskap (TIB), av KBX-funktionen, som i
sin tur aktiverar krisledningsorganisationen. Länsstyrelsen går upp i stab och utser en
räddningsledare. Samverkan med berörda aktörer i länet sker i huvudsak via telefonmöten och
med att representanter som sitter med i staben. Länsstyrelsen ansvarar även för att informera
MSB och regeringen om händelseförloppet.
Region Halland
Regionens primära uppgift är att ta hand om eventuellt skadade personer. Larm kommer till
TIB som har mandat att aktivera krisledningsorganisationen. Regioner och landsting som inte
är drabbade kan stödja drabbad region.
Polismyndigheten
Huvuduppgiften är att stödja räddningstjänsten med avspärrningar, bistå vid utrymningar eller
skydda egendom. Vid misstanke om brott inleder polisen en förundersökning om händelsen.
Larmet kommer in till ledningscentralen i Halland, från SOS, som kontaktar
regionledningscentralen i Göteborg.
Trafikverket
Trafikverkets TIB får larmet via SOS och börjar arbeta efter sin plan som är upprättad utifrån
scenariot höjd beredskap vid en kärnteknisk olycka.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
MSB:s uppgift är att samverka och samordna på nationell nivå samt skapa en nationell
lägesbild för att leverera den till berörda departement i regeringskansliet. Relativt omedelbart
kallar MSB till trepartssamtal med strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och Länsstyrelsen.
Vidare kommer MSB att bjuda in till samverkanskonferenser och information. Myndigheten
larmas genom TiB som aktiverar egen organisation.
Försvarsmakten, Militärregion väst
Försvarsmakten förbereder sig för att kunna stödja samhället i händelse av en kärnteknisk
olycka. Myndigheten larmas numera via Vakthavande Befäl (VB) som i sin tur aktiverar
andra delar inom Försvarsmakten. Samverkan sker med regionala- och lokala
95
samverkanspartners men i huvudsak att hjälpa polisen med att bemanna uppsamlings- och
mottagningsplatser.
Sveriges Radio
Svarar för VMA och informationsmeddelande samt larmar samtidigt reklamkanaler och SVT.
Larm hamnar hos sändningsledningen i Stockholm, som vidarebefordrar till trafik och
serviceredaktionen och den lokala P4 kanalen.
Länsstyrelsen Västra Götaland
Länsstyrelsen i Västra Götaland får larmet via TIB som larmas via KBX och som följer den
nationella larmplanen. TIB kontaktar säkerhetsdirektören som informerar ledningsgruppen.
Sju initiala stabsmedlemmar och en presumtiv räddningsledare kallas in
Länsstyrelsen Jönköping
Länsstyrelsen i Jönköping får larmet via SOS till TIB som informerar länsledning och
beredskapsdirektör som gör en bedömning av situationen om de ska gå upp i stab eller inte.
Länsstyrelsen Kronoberg
Länsstyrelsen i Kronoberg får larmet via SOS till TIB som informerar länsledning och
beredskapsdirektör som gör en bedömning av situationen om de ska gå upp i stab eller inte.
Länsstyrelsen Skåne
Länsstyrelsen i Skåne får larmet via SOS till TIB som inväntar samverkanskonferensen innan
kontakt tas med länsledning. Därefter tas eventuellt beslut av länsledningen om att gå upp i
stab.
Uppsala län
Länsstyrelse i Uppsala får larmet från SOS till TIB. TIB kallar till en samverkansstab på ca 10
personer för att kunna stödja andra län samtidigt startar arbetet med en utredning om
händelsen kan beröra det egna länet.
Länsstyrelsen i Kalmar
Länsstyrelsen i Kalmar får larmet från SOS till TIB. TIB kallar till en samverkansstab på ca
10 personer för att kunna stödja andra län samtidigt startar arbetet med en utredning om
händelsen kan beröra det egna länet.
Kustbevakningen (KBV)
Larmet kommer från SOS till vakthavande befäl (VB) som i sin tur aktiverar andra delar av
KBV och de går upp i stab. KBV primära uppgift är att följa mätslingorna, indikering, och
varna sjöfart och boende. Kustbevakningen ska uthålligt kunna leda och samordna ordinarie
verksamhet samt biträda och samverka med övriga delar av samhället såväl centralt som
regionalt i händelse av extraordinära händelser som kan komma att medföra svåra
påfrestningar för samhället.
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM)
Tjänsteman i reaktorberedskap utgör kontaktpunkt gentemot svenska kärnkraftverk och tar
dygnet runt emot och värderar information om ovanliga och allvarliga händelser hos dessa.
Beredd, via tjänsteman i beredskap, larma myndighetens beredskapsgrupp och
krisorganisation. Tjänsteman i beredskap utgör kontaktpunkt hos Strålsäkerhetsmyndigheten i
en strålningsrelaterad nödsituation och tar dygnet runt emot larm om inträffade händelser och
erbjuder rådgivning per telefon eller via annat tillgängligt sambandsmedel. Beredd larma
96
myndighetens beredskapsgrupp och krisorganisation. Enligt instruktionen har SSM också ett
särskilt funktionsansvar som behörig myndighet (Competent Authority) enligt Internationella
atomenergiorganets (IAEA) konventioner om assistans och tidig varning vid nukleära eller
radiologiska nödsituationer. Enligt konventionen om assistans är SSM kontaktpunkt och har
samordningsansvar för IAEA:s assistansprogram, RANET. SSM är också utsedd behörig
myndighet (Competent Authority) för EU:s tidiga varning program ECURIE.
Beredskabsstyrelsen
Larmet till Danmark går från SOS till rikspoliscentralen som i sin tur larmar
beredskabsstyrelsen, som beslutar om och i vilken utsträckning beredskapen ska aktiveras.
Beredskapsstyrelsens uppgift är att samordna och styra myndigheternas totala prestanda.
Rikspolisen är en internationell kontakt för den danska kärnenergin i nödsituation, medan
beredskapsstyrelsen har den Operativa beredskapen. De båda myndigheterna är bemannade
dygnet runt.
6.2.2 Inspel 1.1 – Framtagande av gemensam lägesbild
Vid larmnivå höjd beredskap är det en stor bredd av aktörer som deltar, och det förväntas vara
ett stort medialt intresse, vilket gör lägesbilden bredare och svårare att vidmakthålla än vid
mindre händelser. Vid Länsstyrelsen används både WIS och Internetdagboken för att sprida
information till andra aktörer, WIS för beslut och information och Internetdagboken för
minutoperativ information.
Länsstyrelsen Västra Götaland önskar bli upptagen som en närmst berörd aktör och lyssnar
gärna av en första samverkanskonferens då det kan bli aktuella skyddsåtgärder även i Västra
Götalands län. Även Länsstyrelsen Kronoberg ser ett sådant behov.
Länsstyrelsen i Hallands län informerar därefter Regeringskansliet och håller regelbunden
kontakt med dem. MSB tar vid med nationella samverkanskonferenser och SSM börjar
producera prognoser och spridningskartor.
Vidare diskuterades informationsspridning från myndigheter när ingen har en klar bild över
vad som händer. Här har till exempel Sveriges Radio en mycket viktig roll, både som
myndighet och för att bedriva journalistik. De sprider viktigt information från myndigheter
och allt eftersom händelsen utvecklas kommer den journalistiska rollen vara mer självständig
och granskande. De kommer inte ”skapa andrum” för myndigheter.
Det blir dock ett informationsvakuum då Länsstyrelsen TiB har en timmas inställningstid till
ledningsplatsen, sen ska personer ringas och information samlas ihop. Det kommer vara minst
två timmar innan information kommer från Länsstyrelsen.
MSB anser att händelsen är relativt enkel då vi vet vart det inträffar, vilka som finns där och
vilka ämnen det kan röra sig om. Vid en transportolycka är det betydligt svårare att få reda på
vilken person som har mer information. Dock är det risk för mycket vilseledande information
vid en kärnteknisk olycka.
Samverkanspersoner kan vara mycket viktiga vid en kärnteknisk olycka, även om inte MSB
och SSM ser framför sig att de kommer skicka någon till Länsstyrelsens stab ser
Länsstyrelsen att de kommer kalla dem.
97
6.2.3 Inspel 2 – Åtgärder och verksamhet 6 timmar efter larm
Staber utvidgas och uppsamlingsplatser och mottagningsplatser bemannas, flera funktioner
och aktörer ansluter sig till mottagningsplatserna. Dock är det inte säkert att alla
mottagningsplatser går att använda i alla lägen, likaså med uppsamlingsplatserna. Frågan
dyker upp om inte beredskapsplaneringen är lite för småskalig, att områden och planering
måste utvidgas med mottagningsplatser i andra kommer och län till exempel.
Polisen får en mycket stor roll i utrymningsplaneringen, de har en funktion i staben benämnd
utrymningsledare som ska ta hand om till exempel transportfrågor, de vill gärna ha med
Trafikverket som samverkanspart i sin stab för att underlätta. Polisen ser gärna att
utrymningen börjar redan vid höjd beredskap då det är många personer och det är bättre att
vara proaktiv.
Andra beslut fattas också vid höjd beredskap, till exempel installning av djur.
Om det har uppstått strålskador vid kärnkraftverket kan Varbergs sjukhus ta hand om två
personer om gången, Halmstad sjukhus kan ta hand om 2-3 personer.
Frågan om information till icke-svensktalande personer är också en viktig fråga att arbeta
vidare med, det kan till exempel finnas asylboenden i inre beredskapszonen.
6.2.4 Inspel 3 – Från höjd beredskap till haverilarm
Vid ett haverilarm utlöser Ringhals ett RDS-larm per automatik, vid höjd beredskap är det
Länsstyrelsen som väljer när de vill skicka ut ett RDS-larm.
Kustbevakningen kör redan mätslingor från höjd beredskap men kan nu, beroende på
prognoser och väderläge, göra omdirigering av båttrafiken. Trafikverket planerar för
trafikledning för både väg och järnväg. Polisen kan stänga E6 men vid stopp längre än två
timmar så brukar Trafikverkets entreprenörer stänga av vägar med sitt material, det materialet
finns redan utplacerat vid påfarter till motorväg.
Polisens gör inte mycket annorlunda men förhållningssättet ändras, blir ”gult läge”. För
Försvarsmakten ändras inte mycket heller, de förankrar endast mer uppåt i organisationen.
6.2.5 Inspel 3.1 – Utsläpp
Det uppstår nu ett högre tryck på personalen vid SSM, men allt ska redan vara igång enligt
plan. SSM ger Länsstyrelsen expertstöd och mätningar och avvägningar görs. Hur utsläppet
ser ut kommer dock inte finnas information om på flera dagar, utan vid ett tidigt skede är den
endast en riktning och en kvalificerad gissning. FOI forskar på tillförlitligheten i prognoser
samt om och hur de kan användas som beslutsunderlag.
Det blir uppmaningar till allmänheten om att ta jodtabletter och andra skyddsåtgärder. Även
kompletteringsutdelningar av jodtabletter i andra län kan bli aktuellt. Troligtvis blir det
spontanutrymningar där internationella siffror talar om 60 procent som spontanutrymmer.
Dock är det svårt att utgå från att personer kommer göra här. Diskussioner har förts om att
rekommendera att personer utrymmer, inte att det är tvunget, något som har testats vid
bränder av polisen.
98
Frågor dyker upp om hur man säkerställer att inre beredskapszonen är utrymd och hur
plundring inte sker, något som är nästan omöjligt att svara på idag. Med avspärrningar kan det
även uppstå problem med personer som arbetar utanför men har sina familjer inne i området,
avspärrningar gäller och personer kommer inte ges tillträde till att komma in, men det går inte
att garantera att de inte kommer in. Det går att föreskriva att man inte får vistas på området
enligt ordningslagen. Men det svarar inte på problematiken. Har utrymningen skett i god tid
så undviks problematiken då barn och andra redan blivit utrymda.
Beroende på prognoserna så kan kanske bara en eller två mottagningsplatser användas, dock
finns det ingen plan för hur upprättandet av nya mottagningsplatser ska ske. Likaså blir det
problem om vinden ligger på mot Varberg och sjukhuset drabbas.
Efter mottagningsplatsen ska personer transporteras vidare och det kommer uppstå problem
med vart de ska inkvarteras. Det går kanske att dra lärdomar av flyktingsituationen som råder
och hur lösningar har skapats där.
6.3 Reflektioner
Nedan följer reflektioner från utvärderingsledaren Elin Göransson och assisterande
utvärderingsledare Elin Johansson.
6.3.1 Inspel 1 – Aktörernas ansvarsområde, roller och larmning
Utifrån uppstarts proceduren får polisen initialt en problematisk roll då de behöver agera
snabbt innan Länsstyrelsens stab är fullbemannad. Det kan vara bra att de har klara
överenskomna mandat att agera i ett tidigt skede för att tillgodose deras behov att agera och
Länsstyrelsen uppstartstid. En annan möjlighet är att Länsstyrelsen blir larmad tidigt, vid
första misstanke och startar upp en begränsad stab med till exempel funktionschefer för att
förbereda för möjligheten för höjd beredskap, och på så vis vara redo att agera och stödja
andra aktörers behov till agerande.
För kommunernas del sker vidarelarmning från TiB eller liknande manuellt, det kan vara bra
att detta istället sker via en larmlista hos SOS, eller att larmlistor för SMS-utskick skapas då
det tar mycket tid att larma in personal manuellt.
Det kom även fram att Länsstyrelsen i Uppsala län har en bra rutin för hur de hanterar en
händelse i ett annat län. Det kan vara bra att kärnkraftslänen samordnar sig med en gemensam
rutin.
TiB har flera samtal att ringa och ta emot vid det initiala skedet vid en händelse. Det är viktigt
att inte TiB låser sig vid telefonen och således inte går att nå. TiB behöver redan här stöd från
ytterligare en person.
6.3.2 Inspel 1.1 – Framtagande av gemensam lägesbild
För närvarande bjuds inte de andra kärnkraftslänen in automatiskt till Länsstyrelsen i Hallands
samverkanskonferenser, eftersom kärnkraftslänen har ett uppdrag att stödja varandra så
behöver de bli kallade i ett tidigt skede.
När det kommer till lägesbildsproduktion går inte detta att göra under en
samverkanskonferens av en sådan magnitud, det är möjligt att istället begära in underlag för
99
att sammanställa en lägesbild. Detta har även kommit fram under skede 3 då det blev mycket
rörigt att rapportera lägesbilder under sittande konferens.
Samtidigt är information om att ingen information finns men kommer snart också
information. Sådana gemensamma initiala budskap kan vara skrivna redan i förväg och
inkluderade i planverken.
För WIS och Internetdagboken så stämmer inte information som sades i seminarieövningen
helt, att WIS används för beslut och information och Internetdagboken ska vara
minutoperativt, under skede 3 var det bristfälligt och mycket oklart användande av
Internetdagboken.
6.3.3 Inspel 2 – Åtgärder och verksamhet 6 timmar efter larm
Driftsättning av mottagningsplatser och uppsamlingsplatser har aldrig övats, hur lång tid tar
det att kalla in personal och iordningställa mottagningsplatsen för att ta emot folk? En
inkallningsövning kan vara en bra möjlighet att se hur lång tid det tar att driftsätta dessa
platser.
Det är mycket positivt att polisen vill ta med Trafikverket i sin regionala stab. För närvarande
skickar Trafikverket en samverkansperson till Länsstyrelsen och det gör även Polisregion
Väst, bland andra. Att undersöka hur samverkanspersoner ska fördelas bland aktörerna och
vilka behov som finns, gentemot andra aktörer och sin egen aktör, är fördelaktigt.
6.3.4 Inspel 3.1 – Utsläpp
SSM har tidigare fört påståenden om att prognoser inte är tillförlitliga som beslutsunderlag,
vilket diskuteras som underlag till ett utrymningsbeslut, ytterligare diskussion behövs för att
ge räddningsledare och andra klara besked.
Ett utrymningsbeslut är mycket enkelt att ta, men otroligt svår att genomföra. Det kan vara bra
med en checklista, eller liknande, för att underlätta att se helheten vid genomförandet.
Att istället ge rekommendation till allmänheten om utrymning än att beordra utrymning kan
vara ett bra alternativ och bör diskuteras vidare som en möjligt tidig åtgärd.
För att säkerställa att personer är utrymda bör möjligheter till bevakning utredas vidare. Även
möjligheter att ha ett befolkningsregister som kryssas av allt eftersom när personer är utrymda
bör utredas.
För alternativa mottagningsplatser så har egentligen alla kommuner ett ansvar för mottagande,
om alla kommuner har en plats och en plan tillgänglig så blir situationen mycket lättare,
därtill kan det finnas mobila resurser för att indikera och sanera personer.
6.3.5 Avslutade reflektioner om övningsdagen
Många av de kommuner som inte tidigare berörts av beredskapsplaneringen runt Ringhals
kände att det var viktigt att komma med. Andra länsstyrelser tyckte även det var bra men tittar
gärna mer på länsövergripande samverkan.
Flera deltagare ansåg att det var mycket bra genomfört då alla fick en bild på andra aktörers
agerande och tankar vid händelsen och hur den fortskrider. Mer information om vad
deltagarna ansåg går att utläsa under rubrik 5.2.1.
100
7 Redovisning från distribuerade seminarieövningen 5 –
27 oktober
7.1 Övningens genomförande
Syfte
För övning Gripen formulerades sex stycken syften varpå tre av dem kopplades till skede 2:

Utvärdera roll- och ansvarsfördelningen vid utrymning av inre beredskapszonen.

Pröva planverket för utrymning av inre beredskapszonen, med särskild tonvikt
på ledning och logistik vid mottagningsplatserna.

Ge insikt i hur ett utrymningsbeslut påverkar respektive aktör.
Bakgrund
Skede 2 genomfördes i form av en distribuerad seminarieövning mellan den 5-26 oktober år
2015. En distribuerad seminarieövning är ett övningsformat där aktörerna löser inspelen på
sina respektive arbetsplatser till skillnad mot en seminarieövning där aktörer samlas på en
gemensam plats för att lösa inspelen. Därmed får respektive lokal övningsledare en slags
spelledarroll och ska sammankalla personal på respektive plats och lösa de tilldelade inspelen.
Respektive aktör får sedermera avgöra hur mycket resurser som ska läggas på övningen.
7.2 Deltagare
Nedanstående tabell visar de aktörer som deltog i skede 2 samt vem som var lokal
övningsledare (LÖL) för respektive aktör.
Aktör
Länsstyrelsen i Uppsala län
Region Halland
Falkenbergs kommun
Kungsbacka kommun
Marks kommun
Varbergs kommun
Polisregion Väst
LÖL
Marcus Johansson
Kurt Lindberg
Hanna Pettersson
Monika Wagner
Charlotta Källerfelt
Ingela Karlsson
Frida Niméus
Lars Berggren och bitr. Monica
Wessman
Claudia Toledo Oregón
Frida Niméus
Jonas Andersson
Joakim Sjöström
Jouko Westin
Jerry Steen
Tabell 18, Sammanställning av deltagande aktörer och LÖL i skede 2
101
7.3 Metod
Metod för genomförandet
Den distribuerade seminarieövningen under övning Gripen pågick under tre veckor och
Länsstyrelsen i samråd med övriga aktörer formulerade ett tema/fokusområde för respektive
vecka som kopplades mot de syften som var framtagna för övningsformatet.
Nedanstående teman formulerades för skede 2:



Stabsetablering vid höjd beredskap alternativ förändring vid haverilarm
Omhändertagande av utrymningsbeslut inom respektive organisation samt
resursinventering
Långsiktiga konsekvenser efter ett utrymningsbeslut inom respektive
organisation och dess ansvarsområde
Respektive tema bröts ner i inspel som distribuerades ut vid starten för respektive temavecka.
Till inspelen följde även ett kortare scenario för att aktörerna skulle förstå var i den
kärntekniska olyckan de befann sig. Aktörerna hade sedan en vecka på sig att diskutera och
sammanställa svar till inspelen och lägga ut på WIS. Varje vecka följdes upp av en
samverkanskonferens där respektive aktör fick delge hur de upplevt den gångna veckans
arbete med inspelen. Länsstyrelsen gick igenom svaren och ställde specifika frågor till vissa
utvalda aktörer där Länsstyrelsen ansåg det nödvändigt för aktören att utveckla sitt svar
(benämndes ”Kenneth frågar”). När sista veckan var avslutad genomfördes en
uppföljningskonferens där aktörerna fick möjligheten att summera sin upplevelse av skede 2.
Aktörerna gavs möjligheten att formulera egna inspel s.k. aktörsspecifika frågeställningar som
de ansåg vara av värde för den egna organisationen att besvara. Däremot var det bara en aktör
som tog fram aktörsspecifika frågeställningar för den egna organisationen.
Samverkanskonferensernas genomfördes enligt nedanstående mall:
1
Inledning och upprop
Länsstyrelsen
2
Lägesinformation kommande
vecka avseende:
1. Vilka utmaningar dök upp
vid arbetet med veckans
frågeställningar?
2. Kenneth frågar
3. Redovisning av
sammanställning
4. Har ni funderingar över
nästa veckas tema?
3
Övriga frågor
Alla
4
Avslutning
Länsstyrelsen
1. Aktörsvis enligt närvaro
102
7.3.1 Frågeställningar
Nedanstående frågor formulerades för respektive vecka7:
Vecka 1
1. Vilken planering och underlag finns för att etablera en stab vid en kärnteknisk
olycka? (exempelvis risk- och sårbarhetsanalys, krisplan)
2. Vilken eller vilka delar av era verksamheter berörs av ovanstående plan/underlag?
(exempel på verksamheter kan vara en förvaltning, en skola, en vårdcentral etc.)
3. Hur lång tid tar det att etablera denna verksamhet? Påverkas denna etablering av
tidpunkt på året, hur?
a. Genomför gärna en larm/uppstartsövning om möjligt.
b. Diskutera även hur denna etablering påverkas av semestrar, helgdagar eller
perioder av hög sjukfrånvaro.
4. Vilka typer av underlag behöver er beredskapsorganisation för att kunna verka?
Diskutera med medlemmar ur er beredskapsorganisation.
5. På vilket sätt har ni förankrat planeringen med era medarbetare och ledning?
6. Har ni genomfört någon övning och/eller utbildning med fokus på kärnteknisk
olycka?
7. På vilket sätt påverkas er beredskapsorganisation av en höjning av beredskapsläget
till haverilarm?
8. Vilka brister och svagheter har ni upptäckt i er planering under denna temavecka?
Fyll på era svar i tabellen, som kan utökas vid behov.
Vecka 2
1. Hur vill er organisation bli informerade om ett utrymningsbeslut av den inre
beredskapszonen? Hur är er kontakt gentemot andra organisationer som påverkas av
ett beslut om utrymning?
a. Diskutera er organisations kontaktvägar med länsstyrelsens krisledning samt
andra aktörer som ingår i kärnenergiberedskapen.
b. Hur ser kontaktvägarna ut mellan er organisation och landsting/region?
2. Beskriv kommunikationsflödet inom den egna organisationen med anledning av ett
utrymningsbeslut?
a. Vem behöver veta vad, och på vilket sätt?
3. Vilka uppgifter har er organisation att lösa vid ett beslut om utrymning av den inre
beredskapszonen?
Finns det uppgifter att lösa som ligger utanför Plan för kärnteknisk olycka som är upprättad av
Länsstyrelsen? (beakta MSB:s begrepp om helhetssyn.8 )
4. Har er organisation tillräckligt med resurser för att lösa uppgifter redovisade i fråga 3?
a. Varierar resurserna över tid?
b. Har er organisation resurser att dela till andra påverkade aktörer?
Sammanställning av svaren återfinns i Övning Gripen – skede 2, inkomna svar vecka 1, 2 och 3.
Helhetssyn är ett förhållningssätt som utgår ifrån samhällets skyddsvärden. Det innebär att se sin egen
hantering som en del av en helhet. Det bidrar till att samhällets resurser används så effektivt som möjligt. Att ha
helhetssyn innebär att känna ansvar för mer än den egna uppgiften och att se sin egen och andra aktörers
hanteringar som en helhet, för att tydligt bidra till att helheten använder samhällets samlade resurser effektivt.
7
8
103
5. Påverkas er organisation av ett utrymningsbeslut?
a. Hur påverkas ordinarie verksamhet i er organisation av ett utrymningsbeslut.
b. Har ni personal som exempelvis bor i den inre beredskapszonen.
Vecka 3
1. Vilken typ av stabsläge befinner sig er organisation i för att hantera en händelse i detta
skede?
a. Vilka uppgifter har er organisation att lösa i detta skede?
b. Vilken uthållighet har er organisation, krävs det stöd för att klara dessa
uppgifter?
2. Hur påverkas er organisation av det läget som samhället befinner sig i vid detta skede?
a. Vilken verksamhet måste ni prioritera?
b. Vilken verksamhet kan ni skjuta upp?
c. Påverkas situationen av årstider, semester eller helger samt perioder av hög
sjukfrånvaro?
3. På vilket sätt kommer ni att skaffa information utanför den egna organisationen vid
detta skede?
a. Identifiera vilka externa aktörer ni samverkar med och i vilka frågor.
4. Hur bör allmänheten informeras och av vilken/vilka aktörer?
a. Vilket kommunikationsansvar har er organisation?
b. Skiljer det sig gentemot Länsstyrelsen i Hallands läns kommunikationsansvar?
5. Vilka paralleller ser ni till en långvarig utrymning av den inre beredskapszonen med
det pågående arbetet med att hantera flyktingströmmen hösten 2015?
a. Inom vilka områden finns det lärdomar att dra från hanteringen av
flyktingströmmen?
b. Hur påverkar den rådande flyktingströmmen ett genomförande av en
utrymning om den skulle ske idag?
Insamlat material
Utvärderingen av övningsformatet grundar sig på de svar som aktörerna inkom med under de
tre övningsveckorna, de synpunkter som togs upp i samband med uppföljningskonferensen
samt den webbenkät deltagande aktörer svarade på efter övningens genomförande.
Webbenkäten syftade till att få en uppfattning om deltagarna tycker att syftet med övningen
uppnåddes, övningsformatet samt förberedelserna inför övningsformatet.
7.4 Resultat & Analys
Eftersom det inte formulerades några mål för den distribuerade seminarieövningen är det svårt
att göra någon djupare analys av aktörernas svar på inspelen.
Inkomna svar och utvecklingsområden
Frågorna under vecka 1 behandlade till stor del det initiala skedet vid en kärnteknisk olycka
samt vilka beredskapsförberedelser som finns att tillgå på förhand. Vecka 2 fokuserade kring
en eventuell utrymning och vilka konsekvenser ett sådant beslut skulle kunna få utifrån
deltagande aktörers perspektiv. Vecka 3 tog sikte på de mer långsiktiga konsekvenserna av ett
104
utrymningsbeslut t.ex. hur aktörerna har planerat för att kunna personalförsörja sin egen
organisation under en längre tid.
Alla aktörer har någon form av plan att utgå ifrån vid hanteringen av en kärnteknisk olycka.
En del av aktörerna har generella planer som används för alla kriser och en del har en specifik
plan för en kärnteknisk olycka t.ex. länsstyrelsernas program för räddningstjänst och sanering.
Utvecklingsområdena som flera aktörer nämner är revidering av planer och checklistor så att
de är aktuella. En del aktörer upplever även att de saknar en först-på-plats-instruktion vilken
kan vara en åtgärd för att minska tiden för att etablera en stab. Dessutom är det flera aktörer
som ser ett behov av en kompetenshöjning vad gäller hanteringen av en kärnteknisk olycka
där de anser att fler utbildningar och övningar är tillvägagångssättet för att uppnå detta.
En mer konkret brist som flera aktörer nämnde var att de inte visste hur stor del av deras egen
personal som var bosatta i den inre beredskapszonen trots antagandet att det finns personal
som bor i den inre beredskapszonen. Andelen boende i den inre beredskapszonen kan vara av
vikt för personalförsörjningen då denna personal personligen drabbas av den kärntekniska
olyckan och kan därmed förväntas prioritera sitt privata liv framför sin arbetsgivare. En åtgärd
för proaktivitet är att ta fram listor på personal som bor i den inre beredskapszonen och att ha
en siffra kan ge förutsättningar att på förhand kunna göra omfallsplanering.
Eftersom övningen sammanföll med hanteringen av flyktingsituationen var det en del aktörer
som under övningens gång uttryckte att de inte kunde avsätta den tid som de hade ambitionen
att avsätta, vilket i sin tur kan antas ha påverkat utförligheten i deras svar.
105
8 Utvecklingsområden
I samband med utvärderingsseminariet den 25 februari kommer utvecklingsområden och
åtgärder att identifieras och diskuteras. Det som presenteras nedan är potentiella åtgärder som
identifierats av utvärderingsledaren och som kommer presenteras och diskuteras på
utvärderingsseminariet. Senast ett år efter övningen översänder Länsstyrelsen en uppdaterad
kopia till MSB på åtgärdsplanen som ska redovisa vilka åtgärder i planen som genomförts,
vilket möjliggör en analys av de långsiktiga effekterna av genomförd övning.
8.1 Åtgärdsförslag
Krishantering
Etablera förankrade lokala områdesnamn utanför inre beredskapszonen (t.ex.
postkodsområden) för att kommunicera beslut gällande begränsade områden.
Utred förhållandet mellan WIS och Internetdagboken vid en händelse.
Upprätta en struktur och stående dagordning för samverkanskonferenser.
Utveckla en agenda för samverkansmöte.
Utarbeta länsgemensamma rutiner för WIS användningen.
Utveckla en rapporteringsmall för lägesrapporter.
Identifiera och utveckla förbestämda initiala riktlinjer och inriktningar för aktörer att förhålla
sig till vid en kärnteknisk olycka (så de inte behöver invänta RL för att kunna agera).
Säkerställ en rutin för tidig uppstart av beredskapsorganisationer vid tidigare larmnivå än höjd
beredskap, för att ge aktörer möjlighet att starta upp sin stab i ett tidigt skede och förbereda
för eventuella behov vid höjd beredskap.
Identifiera samverkanspersoner och skriv in i planverk om och var de ska placeras/tas emot.
Skapa rutin för regelbunden uppdatering av lägesbild och tidsmärkning därav, oavsett
händelser, så att staben vet när lägesbilden är uppdaterad och när de kan vänta sig nästa.
Denna rutin skulle endast vara aktuell vid stora händelser med flera stabsmedlemmar och
mycket aktivitet.
Skapa rutin för lägesbildsspridning, externt och internt.
Revidering av aktörsegna planverk.
Tillgängliggör en kunnig person som hela tiden är tillgänglig för media, för att undvika
spridning av felaktiga rykten, felaktig tolkning av information etc.
Sätt mötesbegränsningar på stabsledning så att ledningen av staben säkerställs.
Utred möjligheter för att göra en första informationsspridning/inkallning via SOS eller via
SMS listor att ta kontakt/samla sin egen organisation för att förbereda sig och undvika
manuell vidareringning hos aktörer.
Skapa kärnkraftläns-gemensam rutin för agerande vid händelse i ett annat kärnkraftslän.
Uppdatera larmlistor hos SOS att inkludera andra län.
Utveckla samverkan med angränsande län eftersom skydds- och informationsåtgärder behöver
samordnas över länsgränserna.
Identifiera personal som bor i den inre beredskapszonen för att förbereda eventuellt bortfall av
tillgänglig personal vid en kärnteknisk olycka.
Utred möjligheter att snabbt etablera vilka som är säkert utrymda från ett område, dels för att
klargöra att områden är utrymda och dels för att klargöra för släkt och vänner att en person är
utrymd.
Fortsätt att utreda prognoser som möjliga beslutsunderlag vid till exempel utrymning.
Diskutera möjligheter för ”rekommendera utrymning” till allmänheten i inre
beredskapszonen.
Utred en specificering på hur sambandet under pågående händelse mellan räddningsledare och
Ringhals ska se ut.
Aktörer skapar en först-på-plats instruktion för att underlätta uppstartsarbetet vid den egna
organisationen.
Utbildning och övning
Vidareutveckla implementeringen av gemensamma grunder och konceptet ISF.
Utbilda stabsmedlemmar i WIS-användning.
Utbilda stabsmedlemmar i Rakel-användning.
Utbilda personal inom de utbildningar som nämns i ”Utbildnings- och övningsstrategi för
radiologiska och nukleära händelser”.
Skapa flera mindre aktörsinterna och aktörssexterna samverkansövningar där ”uppstart av
staben”, samverkanskonferens, skapa lägesbild och informationsspridning ingår tillsammans
med lärande delar.
Skapa möjligheter till självstudier inom relevanta områden.
Övningstekniskt
De lokala utvärderarna måste vara med när LÖL kommer in i övningsplaneringsprocessen för
att undvika att delmål skapas som inte går att utvärdera.
Exkludera inte indikeringssamordnare från övande till motspel i nästa kärnkraftsövning.
Undvik enkät med tvingande frågor.
Övrigt
Information på internetsidan beredskap.halland.org måste uppdateras eller tas bort.
107

PDF-dokument

Transcription

Similar documents

ROLLSPEL OMKRING DEN MENINGSKAPANDE

VIKNINGSINSTRUKTIONER STEG 1 STEG 2 STEG 3 STEG 4 STEG 5

Här - Frölunda OL

Hemträningsprogram efter cuffsutur

ROLLSPEL OMKRING DEN EMOTIONELLA DIALOGEN

Ditt ord är fritt: Debattmachen_lärarhandledning

FYRA FALL

VINTERSOL 2015 - Försvarsmakten

Kontrollplockning – gul nivå

Samarbetsövningar