Prospektet - Nyemissioner.se

Transcription

Inbjudan till förvärv av aktier i
Internationella Engelska Skolan
i Sverige Holdings II AB (publ)
JOINT GLOBAL COORDINATORS
VIKTIG INFORMATION TILL INVESTERARE
Detta prospekt (”Prospektet”) har upprättats med anledning av erbjudandet till allmänheten i Sverige av aktier i Internationella Engelska Skolan i Sverige Holdings II AB
(publ), organisationsnummer 556900-7254, (ett svenskt publikt aktiebolag) och upptagandet till handel av aktierna på Nasdaq Stockholm (”Erbjudandet”). Med ”IES”,
”Bolaget” eller ”Koncernen” avses i detta Prospekt, beroende på sammanhanget, IES, den koncern som IES är moderbolag i eller ett dotterbolag i koncernen. Med ”Säljande Aktieägaren” avses Internationella Engelska Skolan i Sverige Holdings I AB, ett bolag kontrollerat av Huvudägaren och Grundaren, och med registrerad adress på
Nytorpsvägen 5 A, 183 53 Täby. Med ”TA Associates” eller ”Huvudägaren” avses TA Associates, L.P., ett så kallat ”limited partnership” bildat i enlighet med amerikansk
lagstiftning, med huvudsakligt säte på 200 Clarendon Street, 56th Floor, Boston, MA 02116, som agerar i sin kapacitet som direkt eller indirekt General Partner för TA XI,
L.P., TA Atlantic and Pacific VI, L.P., TA Subordinated Debt Fund III, L.P. och TA Investors III, L.P. (”TA Associates Funds”). En eller flera av TA Associates Funds är
majoritetsägare i Bock Senior Capital Investors S.à r.l. och Mountainstream Holding II S.à r.l. Med ”Grundaren” avses Barbara Bergström. Med ”Handelsbanken” avses
Handelsbanken Capital Markets, en del av Svenska Handelsbanken AB (publ) eller Svenska Handelsbanken AB (publ) i sig beroende på sammanhanget. Med ”Joint Global
Coordinators” avses ABG Sundal Collier AB (”ABG Sundal Collier”) och Handelsbanken.
De siffror som redovisas i detta Prospekt har, i vissa fall, avrundats och därför summerar inte nödvändigtvis tabellerna i Prospektet. Samtliga finansiella siffror är i
svenska kronor (”SEK”) om inget annat anges och ”MSEK” indikerar miljoner SEK.
Förutom vad som uttryckligen anges häri, har ingen finansiell information i detta Prospekt reviderats eller granskats av Bolagets revisor. Finansiell information som rör
Bolaget i detta Prospekt och som inte är en del av den information som har reviderats eller granskats av Bolagets revisor i enlighet med vad som anges häri, är hämtad från
Bolagets interna bokförings- och rapporteringssystem.
Erbjudandet riktar sig inte till allmänheten i något annat land än Sverige. Erbjudandet riktar sig inte heller till sådana personer vars deltagande förutsätter ytterligare
prospekt, registrerings- eller andra åtgärder än de som följer av svensk rätt. Ingen åtgärd har vidtagits eller kommer att vidtas i någon annan jurisdiktion än Sverige, som
skulle tillåta erbjudande av aktierna till allmänheten, eller tillåta innehav, spridning av detta Prospekt eller något annat material hänförligt till Bolaget eller aktierna i
Bolaget i sådan jurisdiktion. Anmälan om förvärv av aktier i strid med ovanstående kan komma att anses vara ogiltig. Personer som mottar ett exemplar av detta Prospekt
åläggs av Bolaget och Joint Global Coordinators att informera sig om, och följa, alla sådana restriktioner. Vare sig Bolaget eller Joint Global Coordinators tar något juridiskt ansvar för några överträdelser av någon sådan restriktion, oavsett om överträdelsen begås av en potentiell investerare eller någon annan. Aktierna i Erbjudandet har
inte registrerats och kommer inte att registreras enligt den vid var tid gällande U.S. Securities Act från 1933 (”Securities Act”) eller av någon annan delstatlig värdepappersmyndighet och erbjuds eller säljs inte i USA om inte aktierna är registrerade under Securities Act eller ett undantag från registreringsskyldigheten i Securities Act är
tillämpligt. Alla erbjudanden och försäljningar av aktier kommer att göras i enlighet med Regulation S i Securities Act. Aktierna får inte säljas, pantsättas eller på annat
sätt överlåtas i USA förutom i enlighet med ett undantag från, eller i en transaktion som inte omfattas av, registreringskraven i Securities Act och i överensstämmelse med
tillämplig delstatlig värdepapperslagstiftning. Mångfaldigande och spridning av hela eller delar av detta Prospekt i USA och röjande av dess innehåll är förbjudet. Aktierna
i Erbjudandet har inte godkänts av vare sig federal eller delstatlig amerikansk värdepappersmyndighet eller annan amerikansk myndighet. Inte heller har någon sådan
myndighet bekräftat riktigheten eller tillförlitligheten i detta Prospekt. Att påstå motsatsen är en brottslig handling i USA.
Detta Prospekt distribueras endast till och riktar sig endast till (i) personer som befinner sig utanför Storbritannien eller (ii) till professionella investerare som omfattas
av artikel 19 (5) i Financial Services and Markets Act 2000 (Financial Promotion) (”Ordern”) eller (iii) kapitalstarka enheter (Eng. high net-worth entities) enligt artikel
49 (2) (a) till (d) i Ordern, och andra personer till vilka det lagligen kan delges (alla sådana personer benämns gemensamt ”relevanta personer”). Detta Prospekt riktar
sig endast till relevanta personer och får inte användas eller åberopas av personer som inte är relevanta personer. Alla investeringar eller investeringsaktiviteter som detta
Prospekt avser är endast tillgänglig för relevanta personer och kommer endast riktas till relevanta personer.
Erbjudandet och detta Prospekt regleras av svensk rätt. Tvist i anledning av Erbjudandet eller detta Prospekt ska avgöras av svensk domstol exklusivt.
Detta Prospekt har godkänts och registrerats av Finansinspektionen i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. 25 § och 26 § lagen (1991:980) om handel med finansiella
instrument. Detta Prospekt har upprättats i en svenskspråkig och en engelskspråkig version. I händelse av att versionerna inte överensstämmer ska den svenskspråkiga
versionen äga företräde.
STABILISERING
I samband med Erbjudandet kan Joint Global Coordinators komma att genomföra transaktioner i syfte att hålla marknadspriset på aktierna på en nivå högre än den som
i annat fall kanske hade varit rådande på marknaden. Sådana stabiliseringstransaktioner kan komma att genomföras på Nasdaq Stockholm, OTC-marknaden eller på
annat sätt, och kan komma att genomföras när som helst under perioden som börjar på första dagen för handel i aktierna på Nasdaq Stockholm och avslutas senast 30
kalenderdagar därefter. Joint Global Coordinators har dock ingen skyldighet att genomföra någon stabilisering och det finns ingen garanti för att stabilisering kommer att
genomföras.
Stabilisering, om påbörjad, kan vidare komma att avbrytas när som helst utan förvarning. Under inga omständigheter kommer transaktioner att genomföras till ett pris
som är högre än det pris som fastställts i Erbjudandet. Inom en vecka efter stabiliseringsperiodens utgång kommer Joint Global Coordinators att offentliggöra huruvida
stabilisering utfördes eller inte, det datum då stabiliseringen inleddes, det datum då stabilisering senast genomfördes, samt det prisintervall inom vilket stabiliseringen
genomfördes för vart och ett av de datum då stabiliseringstransaktioner genomfördes.
FRAMÅTRIKTADE UTTALANDEN
Detta Prospekt innehåller vissa framåtriktade uttalanden och åsikter. Framåtriktade uttalanden är alla uttalanden som inte hänför sig till historiska fakta och händelser
samt sådana uttalanden och åsikter som är hänförliga till framtiden och som exempelvis innehåller uttryck som ”anser”, ”uppskattar”, ”förväntar”, ”väntar”, ”antar”, ”förutser”, ”avser”, ”kan”, ”kommer”, ”ska”, ”bör”, ”enligt uppskattning”, ”är av uppfattningen”, ”får”, ”planerar”, ”potentiell”, ”beräknar”, ”prognostiserar”, ”såvitt man känner
till” eller liknande uttryck som är ägnade att identifiera ett uttalande som framåtriktat. Detta gäller särskilt uttalanden och åsikter i detta Prospekt som avser framtida
finansiella resultat, planer och förväntningar på Bolagets verksamhet och ledning, framtida tillväxt och lönsamhet och allmän ekonomisk och regulatorisk omgivning
samt andra omständigheter som påverkar Bolaget.
Framåtriktade uttalanden är baserade på nuvarande uppskattningar och antaganden, vilka har gjorts i enlighet med vad Bolaget känner till. Sådana framåtriktade uttalanden är föremål för risker, osäkerheter och andra faktorer som kan medföra att de faktiska resultaten, inklusive Bolagets kassaflöde, finansiella ställning och resultat,
kan komma att avvika väsentligt från de resultat som uttryckligen eller indirekt ligger till grund för, eller beskrivs, i uttalandena, eller medföra att de förväntningar som
uttryckligen eller indirekt ligger till grund för, eller beskrivs i, uttalandena inte infrias eller visar sig vara mindre fördelaktiga jämfört med de resultat som uttryckligen
eller indirekt ligger till grund för, eller beskrivs i, uttalandena. Potentiella investerare ska därför inte fästa otillbörlig vikt vid de framåtriktade uttalandena häri, och potentiella investerare uppmanas starkt att läsa Prospektet, inklusive följande avsnitt: ”Sammanfattning”, ”Riskfaktorer”, ”Verksamhetsbeskrivning” och ”Operationell och
finansiell översikt”, vilka inkluderar mer detaljerade beskrivningar av faktorer som kan ha en inverkan på Bolagets verksamhet och den marknad som Bolaget är verksamt
på. Varken Bolaget, den Säljande Aktieägaren eller Joint Global Coordinators lämnar några garantier såvitt avser den framtida riktigheten i de uttalanden som görs häri
eller såvitt avser det faktiska inträffandet av förutsedda utvecklingar.
I ljuset av de risker, osäkerheter och antaganden som framåtriktade uttalanden är förenade med, är det möjligt att framtida händelser som nämns i detta Prospekt inte
kommer att inträffa. Dessutom kan framåtriktade uppskattningar och prognoser som refereras till i detta Prospekt och vilka härrör från tredje mans undersökningar visa
sig vara felaktiga. Faktiska resultat, prestationer eller händelser kan avvika väsentligt från sådana uttalanden, exempelvis till följd av de faktorer som framgår av avsnittet
”Riskfaktorer”.
Efter dagen för detta Prospekt tar varken Bolaget, den Säljande Aktieägaren eller Joint Global Coordinators något ansvar för att uppdatera något framtidsinriktat
uttalande eller för att anpassa dessa uttalanden till faktiska händelser eller utvecklingar, med undantag för vad som följer av tillämpliga lagar och regler eller Nasdaq
Stockholms regelverk för emittenter.
BRANSCH- OCH MARKNADSINFORMATION
Detta Prospekt innehåller bransch- och marknadsinformation hänförlig till Bolagets verksamhet och den marknad som Bolaget är verksamt på. Sådan information är
baserad på Bolagets analys av flera olika källor, däribland branschpublikationer och -rapporter.
Branschpublikationer eller -rapporter anger vanligtvis att informationen i dem har erhållits från källor som bedöms vara tillförlitliga, men att korrektheten och fullständigheten i informationen inte kan garanteras. Bolaget har inte på egen hand verifierat, och kan därför inte garantera korrektheten i, den bransch- och marknadsinformation som finns i detta Prospekt och som har hämtats från eller härrör ur dessa branschpublikationer eller -rapporter. Bransch- och marknadsinformation är till sin natur
framåtblickande, föremål för osäkerhet och speglar inte nödvändigtvis faktiska marknadsförhållanden. Sådan information är baserad på marknadsundersökningar, vilka
till sin tur är baserade på urval och subjektiva bedömningar, däribland bedömningar om vilken typ av produkter och transaktioner som borde inkluderas i den relevanta
marknaden, både av de som utför undersökningarna och respondenterna.
Varken Bolaget, den Säljande Aktieägaren eller Joint Global Coordinators tar något ansvar för riktigheten i någon bransch- eller marknadsinformation som inkluderas i
detta Prospekt. Sådan information som kommer från tredje man har återgivits korrekt och såvitt Bolaget kan känna till och förvissa sig om genom jämförelse med annan
information som offentliggjorts av berörd tredje man har inga uppgifter utelämnats på ett sätt som skulle göra den återgivna informationen felaktig eller missvisande.
VIKTIG INFORMATION OM FÖRSÄLJNING AV AKTIER
Observera att besked om tilldelning till allmänheten i Sverige sker genom utskick av avräkningsnota, vilket beräknas ske den 29 september 2016. Institutionella investerare beräknas att omkring den 29 september 2016 erhålla besked om tilldelning i särskild ordning, varefter avräkningsnotor utsänds. Efter det att betalning för tilldelade
aktier hanterats av Joint Global Coordinators kommer betalda aktier att överföras till av förvärvaren anvisad värdepappersdepå eller anvisat VP-konto. Den tid som
erfordras för överföring av betalning samt överföring av betalda aktier till förvärvarna av aktier i Bolaget medför att dessa förvärvare inte kommer att ha förvärvade aktier
tillgängliga på anvisad värdepappersdepå eller VP-konto förrän tidigast den 3 oktober 2016. Handel i Bolagets aktier på Nasdaq Stockholm beräknas påbörjas omkring den
29 september 2016. Det förhållandet att aktier inte finns tillgängliga på förvärvarens VP-konto eller värdepappersdepå förrän tidigast den 3 oktober 2016 kan innebära att
förvärvaren inte har möjlighet att sälja dessa aktier över börsen från och med den dag då handeln i aktien påbörjats utan först när aktierna finns tillgängliga på VP-kontot
eller värdepappersdepån.
Innehåll
Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
Riskfaktorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Inbjudan till förvärv av aktier i IES . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
Bakgrund och motiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
Villkor och anvisningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
Marknadsöversikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
Verksamhetsbeskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43
Finansiell information i sammandrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57
Operationell och finansiell översikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64
Kapitalisering, skuldsättning och
övrig finansiell information . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74
Styrelse, ledande befattningshavare och revisor . . . . . . . 76
Erbjudandet i sammandrag
Priset i Erbjudandet
52 SEK per aktie
Anmälningsperiod för
allmänheten
20 september – 27 september 2016
Anmälningsperiod för
institutionella investerare
20 september – 28 september 2016
Första handelsdag på
Nasdaq Stockholm
29 september 2016
Likviddag
3 oktober 2016
Övrigt
Kortnamn (ticker): ENG
ISIN-kod: SE0008585525
Bolagsstyrning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82
Aktiekapital och ägarförhållanden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87
Finansiell kalender
Bolagsordning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89
Delårsrapport för perioden
1 juli – 30 september, Q1 21 november 2016
Legala frågor och kompletterande information . . . . . . . . 90
1 oktober – 31 december, Q2 23 februari 2017
Regulatorisk överblick . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94
1 januari – 31 mars, Q3
18 maj 2017
Skattefrågor i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97
Historisk finansiell information . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99
Revisorsrapport avseende historisk
finansiell information . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .F26
Adresser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . A1
Vissa definitioner
IES
Den koncern som Bolaget är moderbolag i.
Bolaget
Internationella Engelska Skolan i Sverige
Holdings II AB (publ), dvs. emittenten.
ABG Sundal Collier
ABG Sundal Collier AB.
Handelsbanken
Handelsbanken Capital Markets, en del av
Svenska Handelsbanken AB (publ), eller Svenska Handelsbanken AB (publ) i sig beroende på
sammanhanget.
Euroclear Sweden
Euroclear Sweden AB.
TA Associates eller Huvudägaren
TA Associates, L.P., ett så kallat ”limited
partnership” bildat i enlighet med amerikansk lagstiftning, med huvudsakligt säte
på 200 Clarendon Street, 56th Floor, Boston,
MA 02116, som agerar i sin kapacitet som
direkt eller indirekt General Partner för TA
XI, L.P., TA Atlantic and Pacific VI, L.P.,
TA Subordinated Debt Fund III, L.P. och
TA Investors III, L.P. En eller flera av TA
Associates Funds är majoritetsägare i Bock
Senior Capital Investors S.à r.l. och Mountainstream Holding II S.à r.l.
Den Säljande Aktieägaren eller IES
Holdings I
Internationella Engelska Skolan i Sverige
Holdings I AB.
1
Joint Global Coordinators
ABG Sundal Collier och Handelsbanken.
Nasdaq Stockholm
Den reglerade marknad som drivs av Nasdaq
Stockholm Aktiebolag.
SEK, MSEK och TSEK
Svensk krona, miljoner svenska kronor och
tusen svenska kronor.
Grundaren
Barbara Bergström.
Sammanfattning
Sammanfattningen ställs upp efter informationskrav i form av ett antal ”punkter” som ska
innehålla viss information. Dessa punkter är numrerade i avsnitt A – E (A.1 – E.7). Denna sammanfattning innehåller alla de punkter som ska ingå i en sammanfattning för denna typ av
värdepapper och emittent. Eftersom vissa punkter inte behöver ingå, kan det finnas luckor i
numreringen av punkterna. Även om en viss punkt ska ingå i sammanfattningen för denna typ
av värdepapper och emittent kan det förekomma att det inte finns någon relevant information
att ange beträffande sådan punkt. I sådant fall innehåller sammanfattningen en kort beskrivning av aktuell punkt tillsammans med angivelsen ”ej tillämplig”.
AVSNITT A – INTRODUKTION OCH VARNINGAR
A.1
Introduktion och
varningar
Denna sammanfattning bör läsas som en introduktion till Prospektet. Varje beslut om att investera i värde
papperen ska baseras på en bedömning av Prospektet i sin helhet från investerarens sida. Om yrkande
avseende information i ett prospekt anförs vid domstol, kan den investerare som är kärande i enlighet
med medlemsstaternas nationella lagstiftning bli tvungen att svara för kostnaderna för översättning av
Prospektet innan de rättsliga förfarandena inleds. Civilrättsligt ansvar kan endast åläggas de personer som
lagt fram sammanfattningen, inklusive översättningar därav, men endast om sammanfattningen är vilseledande, felaktig eller oförenlig med de andra delarna av Prospektet, eller om den inte, läst tillsammans med
andra delar av Prospektet, ger nyckelinformation för att hjälpa investerare i övervägandet att investera i de
värdepapper som erbjuds.
A.2
Samtycke till finansiella mellanhänders användning av
Prospektet
Ej tillämplig. Finansiella mellanhänder har inte rätt att använda Prospektet för efterföljande återförsäljning eller slutlig placering av värdepapper.
AVSNITT B – EMITTENTEN OCH EVENTUELL GARANTIGIVARE
B.1
Firma och handelsbeteckning
Internationella Engelska Skolan i Sverige Holdings II AB (publ), org. nr. 556900-7254.
B.2
Emittentens säte
och bolagsform
Bolaget har sitt säte i Stockholms län, Täby kommun. Bolaget är ett publikt aktiebolag bildat i Sverige
enligt svensk rätt och bedriver sin verksamhet enligt svensk rätt. Bolagets associationsform regleras av
den svenska aktiebolagslagen (SFS 2005:551).
B.3
Beskrivning av
emittentens verksamhet
IES är en av de ledande fristående aktörerna inom utbildning i Sverige med cirka 21 400 elever fördelat
på 30 skolor vid starten för läsåret 2016/17 med elever från mer än 50 procent av landets kommuner.
IES bedriver skolverksamhet från årskurs 1 i grundskolan till och med gymnasiets tredje årskurs.
Huvuddelen av verksamheten bedrivs för elever i årskurs 4 till 9, vad som internationellt benämns
”middle school”, där 47 procent av IES elever går i årskurs 4 till 6 och 47 procent går i årskurs 7 till 9.
IES har en tydlig profil, som bygger på tre grundläggande övertygelser:
• Att det ska råda ordning och arbetsro, så att lärare kan undervisa och elever lära;
• Att eleverna ska lära sig behärska världsspråket engelska; och
• Att eleverna ska mötas av höga akademiska förväntningar och mål
Upp till hälften av undervisningen bedrivs på engelska av lärare som har engelska som modersmål. Drygt 600 lärare med kvalificerad utländsk lärarexamen – från främst Kanada, USA, och
Storbritannien – undervisar i IES-skolorna.
2
Sammanfattning
B.4a
Trender
Underliggande demografisk tillväxt ökar antalet elever i grundskolan
Enligt Skolverkets prognos väntas antalet barn i grundskolan fortsätta växa framöver vilket kräver fler platser i grundskolan. Under höstterminen 2023 räknar Skolverket med att cirka 1,1 miljoner elever går i grundskolan vilket motsvarar en genomsnittlig årlig tillväxttakt om totalt cirka en procent från hösten 2015.
En ökad andel elever väljer fristående skolor
Andelen elever som väljer att gå i fristående grundskolor har ökat kontinuerligt de senaste tio åren.
Sedan hösten 2005 har andelen elever som har valt att gå i en fristående grundskola ökat från åtta
procent till 15 procent hösten 2015.¹ Andelen elever i fristående grundskolor är fortsatt lägre än andelen
i fristående gymnasieskolor och förskolor.
Minskat antal ansökningar för att starta nya skolor
Antalet fristående skolor har ökat med 86 stycken sedan hösten 2010 till och med hösten 2015.² Den största
ökningen av fristående skolor skedde fram till hösten 2012 och därefter har tillväxten avtagit och intresset för
att starta fristående skolor minskat.
Stabil ökning i kommunernas ersättning till enskilda huvudmän
Hemkommunernas kostnader för grundskolan har ökat under de senaste tio åren. Den genomsnittliga
kostnaden har ökat från 69 100 SEK per elev 2004 till 97 100 SEK per elev 2014. Ersättningen till fristående aktörer har även den ökat i genomsnitt från 58 200 SEK per elev 2004 till 86 400 SEK per elev
2014. Totalt har hemkommunernas ersättningar till enskilda huvudmän ökat från cirka 4,0 miljarder
SEK kalenderåret 2004 till cirka 11,2 miljarder SEK kalenderåret 2014.³
Försämrade studieresultat ökar fokus på kvalitet och likvärdighet i grundskolan
Under många år har kunskapsresultaten i grundskolan sjunkit.⁴ Mot bakgrund av Sveriges fallande
studieresultat inbjöd den förra regeringen OECD att 2014 genomföra en granskning av svensk skola,
med fokus på grundskolan. Baserat på OECD-studien tillsatte regeringen i april 2015 en Skolkommission, med uppgift att föreslå åtgärder utifrån vad som kommit fram i OECD:s analys.⁵ En ytterligare
effekt av Sveriges fallande studieresultat är att regeringar mellan 2011–2014 implementerat nya riktade
statsbidrag för att försöka vända resultatutvecklingen.⁶
Fortsatt brist på behöriga lärare
Enligt Skolverket råder en stor brist på behöriga lärare och rekryteringsbehovet i grundskolan estimeras till cirka 25 000 heltidstjänster fram till 2019.⁷ Anledningen till det stora rekryteringsbehovet är att
lärare lämnar yrket eller går i pension och att många lärare är obehöriga samtidigt som antalet elever
i grundskolan ökar. På basis av detta har Skolverket föreslagit åtgärder för att motverka den rådande
bristen.⁸ Enligt Lärarförbundet råder även ett stort rekryteringsbehov av skolledare.⁹ Därmed blir det
allt viktigare för huvudmän att vara attraktiva arbetsgivare samt att hitta metoder för att attrahera och
behålla kompetenta skolledare.
B.5
Beskrivning av IES
och Bolagets plats i
koncernen
Koncernen omfattar moderbolaget Internationella Engelska Skolan i Sverige Holdings II AB (publ) samt
fyra direkt och indirekt helägda dotterbolag.
¹ Skolverket.
² Skolverket.
³ Skolverket.
⁴ Regeringen – Utbildningsdepartementet (U2015/03774/S).
⁵ Regeringen. Prop. 2015/16:1 Utgiftsområde 16.
⁶ Skolverket.
⁷ Skolverket.
⁸ Skolverket.
⁹ Lärarförbundet. Statistiken avser medlemmar i både Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund inom kommunal sektor.
3
Sammanfattning
B.6
Större aktieägare,
kontroll over Bolaget och anmälningspliktiga personer,
större aktieägare
samt kontroll
Per dagen för Prospektet har Bolaget en aktieägare, den Säljande Aktieägaren, med sammanlagt
40 050 000 aktier, motsvarande 100 procent av aktierna och rösterna i Bolaget.
Per dagen för Prospektet ägs den Säljande Aktieägaren till i) 76,0 procent av Huvudägaren genom bolagen
Mountainstream Holding II S.à r.l. (71,0 procent) och Smartstream Acquisitions S.à.r.l. (5,0 procent), ii) 23,6
procent av Grundaren genom bolaget Mountainstream Holding I S.à r.l., och iii) 0,4 procent av vissa nuvarande och tidigare nyckelpersoner i Koncernen (baserat på totalt antal aktier i den Säljande Aktieägaren),
inklusive de ledande befattningshavarna Ralph Riber, Fredrik Åkerman, Jörgen Stenquist, Annika Ryberg
och Damian Brunker (gemensamt ”Ägarna”).
Villkorat av och efter att noteringen av Bolaget har fullbordats kommer den Säljande Aktieägaren att
likvideras och den Säljande Aktieägarens aktier i Bolaget och försäljningslikviden från Erbjudandet att
skiftas ut till Ägarna. Antalet aktier i Bolaget som respektive nuvarande ägare i den Säljande Aktieägaren kommer att erhålla efter likvidationen kommer att baseras på bestämmelserna om fördelning av
tillgångar vid en likvidation i bolagsordningen för den Säljande Aktieägaren och värdet på aktierna i
Bolaget vid tidpunkten för likvidationen.
Tabellen nedan beskriver Bolagets ägarstruktur omedelbart före Erbjudandet och omedelbart efter
Erbjudandets genomförande.
Efter
Erbjudandet (förutsatt att Övertilldelningsoptionen inte
utnyttjas)
Ägande före
Erbjudandet
Aktieägare
IES Holdings I
Nya aktieägare
Totalt
Efter Erbjudandet
(förutsatt att Övertilldelningsoptionen
utnyttjas till fullo)
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent
40 050 000
100,0
30 037 500
75,0
28 535 625
71,25
-
-
10 012 500
25,0
11 514 375
28,75
40 050 000
100,0
40 050 000
100,0
40 050 000
100,0
Swedbank Robur, Investment AB Öresund och Norron Asset Management (”Ankarinvesterarna”) har
åtagit sig att under vissa villkor förvärva sammanlagt 5 178 076 aktier i Erbjudandet. Swedbank Robur
kommer därmed inneha cirka 5,01 procent, Investment AB Öresund cirka 4,8 procent och Norron Asset
Management cirka 3,12 procent av antalet aktier och röster i Bolaget efter Erbjudandets genomförande. Åtagandena omfattar därmed cirka 12,93 procent av antalet aktier i Bolaget efter Erbjudandets
genomförande.
4
Sammanfattning
B.7
Utvald finansiell
information i
sammandrag
I de följande tabellerna nedan redovisas IES utvalda historiska finansiella information för räkenskapsåren 2015/16, 2014/15 och 2013/14. IES räkenskaper för dessa perioder har upprättats i enlighet
med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av Europeiska Unionen.
Räkenskaperna för perioderna 2015/16 samt 2014/15 har reviderats av Bolagets revisor. Räkenskapsåret 2013/14 som presenteras nedan i den utvalda finansiella informationen är hämtad från jämförelsesiffror för räkenskapsåret 2014/15 då Bolaget för första gången upprättade koncernredovisning och
informationen är varken reviderad eller översiktligt granskad.
Detta Prospekt innehåller vissa finansiella nyckeltal som inte har definierats i enlighet med IFRS
samt andra finansiella nyckeltal. Nyckeltal som inte definierats enligt IFRS tillhandahålls eftersom IES
anser att dessa nyckeltal är viktiga i samband med investerares bedömning av Bolaget och Erbjudandet.
Vidare anser IES att dessa uppgifter möjliggör en mer meningsfull utvärdering av Bolagets rörelse och
verksamhet när de läses tillsammans med (men inte istället för) andra nyckeltal som definierats enligt
IFRS. De finansiella nyckeltal som inte beräknas enligt IFRS är inte reviderade och ska i synnerhet
inte ses som substitut för nyckeltal som beräknas enligt IFRS. Eftersom alla bolag inte använder dessa
eller andra nyckeltal som inte beräknas enligt IFRS på samma sätt, kan det sätt på vilket Bolaget valt
att beräkna dessa finansiella nyckeltal leda till att det inte går att jämföra de finansiella nyckeltal som
presenteras i detta Prospekt med liknande definierade begrepp som används av andra bolag.
Koncernens resultatrapport
IFRS
Reviderade
Belopp i MSEK
Nettoomsättning
2014/15
2013/14
1 753
1 512
1 294
54
36
25
1 807
1 547
1 319
Övriga rörelseintäkter
Omsättning
Ej reviderad
2015/16
Undervisnings- och måltidskostnader
-242
-217
-198
Övriga externa kostnader
-386
-321
-272
Personalkostnader
-957
-806
-677
-52
-48
-41
170
156
130
Avskrivningar
Rörelseresultat
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Finansnetto
Resultat före skatt
Skatt på årets resultat
Uppskjuten skatt
Årets resultat
0
0
1
-6
-6
-54
-5
-5
-53
164
150
77
-29
-26
-21
-8
-7
-2
127
117
54
Koncernens rapport över totalresultatet
IFRS
Reviderade
Ej reviderade
Belopp i MSEK
2015/16
2014/15
2013/14
Årets resultat
127
117
54
Poster som kommer att
omklassificeras till resultatet
Årets omräkningsdifferens
0
0
0
Årets övriga totalresultat efter skatt
0
0
0
127
117
54
Årets totalresultat
5
Sammanfattning
B.7
Fortsättning
Koncernens rapport över finansiell ställning
IFRS
Reviderade
Belopp i MSEK
Ej reviderad
30 juni 2016 30 juni 2015
Goodwill
30 juni 2014
661
661
Byggnader på ofri grund
5
6
6
Maskiner och inventarier
109
95
85
32
35
37
4
5
5
811
801
793
Kundfordringar
9
9
9
Aktuell skattefordran
1
0
0
Övriga fordringar
21
0
1
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
90
71
61
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Långfristiga fordringar
Summa anläggningstillgångar
661
Likvida medel
233
95
58
Summa omsättningstillgångar
356
175
128
1 166
976
922
SUMMA TILLGÅNGAR
Eget kapital
730
603
487
Summa eget kapital
730
603
487
149
Skulder till kreditinstitut
94
0
Uppskjuten skatteskuld
40
32
25
133
32
173
81
150
75
Leverantörsskulder
70
56
53
22
Summa långfristiga skulder
Aktuella skatteskulder
Övriga kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Summa kortfristiga skulder
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
6
0
2
50
50
42
102
83
70
303
341
262
1 166
976
922
Sammanfattning
B.7
Fortsättning
Koncernens kassaflödesanalys
IFRS
Reviderade
Belopp i MSEK
Ej reviderad
2015/16
2014/15
2013/14
Rörelseresultat
170
156
130
Erhållen ränta
0
0
1
-6
-6
-33
52
48
41
2
1
1
-32
-47
-23
187
152
116
Den löpande verksamheten
Erlagd ränta
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar
Övrigt
Betald inkomstskatt
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapital
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Förändring av rörelsefordringar
Förändring av rörelseskulder
-38
-8
-9
33
23
-4
-6
15
-13
181
167
103
-64
-55
-49
0
0
-5
-64
-55
-54
-4
0
0
225
0
225
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
Förskottshyra
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
Externt lån
Upptaget lån kreditinstitut
Amortering av lån kreditinstitut
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Periodens kassaflöde
Likvida medel vid periodens början
Kursdifferens i likvida medel
Likvida medel vid periodens slut
7
-200
-75
-350
22
-75
-125
139
37
-76
95
58
134
0
0
0
233
95
58
Sammanfattning
B.7
Fortsättning
Nyckeltal
Belopp i MSEK
Omsättning
Omsättningstillväxt, %
Justerat rörelseresultat¹²
Justerad rörelsemarginal, %¹²
Rörelseresultat
Rörelsemarginal, %
Årets resultat
Soliditet¹²
Investeringar
Medelantal årsanställda¹²
Utdelning per aktie, SEK¹²,¹⁴
2015/16
2014/15
1 807¹0
1 547¹0
2013/14
1 319¹¹
16,8%¹¹
17,3%¹¹
21,1%¹¹,¹³
178¹¹
156¹¹
130¹¹
9,9%¹¹
10,1%¹¹
9,9%¹¹
170¹0
156¹0
130¹¹
9,4%¹¹
10,1%¹¹
9,9%¹¹
127¹0
117¹0
54¹¹
62,6%¹¹
61,8%¹¹
52,8%¹¹
64¹0
55¹0
49¹¹
1 937¹0
1 684¹0
1 446¹¹
-
-
-
Nyckeltal som inte beräknas enligt IFRS
IES redovisar i detta Prospekt vissa finansiella nyckeltal som inte definierats enligt IFRS. Bolaget
anser att dessa nyckeltal ger värdefull information till investerare eftersom de i kombination med (men
inte istället för) andra nyckeltal möjliggör utvärdering av aktuella trender på ett värdefullt sätt. Dessa
nyckeltal ska dock inte betraktas som en ersättning för poster som beräknas enligt IFRS. Eftersom
börsnoterade bolag inte alltid beräknar dessa nyckeltal på samma sätt är det inte säkert att presentationen häri är jämförbar med andra bolags nyckeltal med samma benämningar. Tabellerna nedan
återspeglar beräkningen av ”justerat rörelseresultat” och "soliditet". Justerat rörelseresultat presenteras
för att tydliggöra utvecklingen i den underliggande verksamheten över tid. Soliditet presenteras för att
det är ett av styrelsen antaget finansiellt mål och visar utvecklingen över tid. Medelantal årsanställda
presenteras eftersom det är den enskilt största kostnadsdrivaren och visas för att tydligöra utvecklingen
över tid. Personalkostnader motsvarade cirka 58 procent av rörelsekostnaderna 2015/16. Tabellerna och
beräkningarna är ej reviderade.
Härledning av icke IFRS-baserade nyckeltalet justerat rörelseresultat
Belopp i MSEK
2015/16
2014/15
2013/14
170
156
130
Kostnader avseende planerat förvärv i Spanien
2
–
–
Kostnader avseende IFRS implementering och
förstärkta rutiner avseende bolagsstyrning
6
–
–
178
156
130
2015/16
2014/15
2013/14
730
603
487
1 166
976
922
62,6%
61,8%
52,8%
Rörelseresultat
Justerat rörelseresultat
Härledning av det icke-IFRS baserade nyckeltalet soliditet
Belopp i MSEK
Eget kapital
Totala tillgångar
Soliditet
¹⁰ Reviderat.
¹¹ Ej reviderat.
¹² Ej beräknat enligt IFRS.
¹³ Omsättningen för 2012/13 är hämtad från Internationella Engelska Skolan i Sverige AB:s reviderade årsredovisning vilken har upprättats enligt Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR). Internationella Engelska Skolan i Sverige Holdings II AB har funktionen av ett holdingbolag i Koncernen, och finansiell
information för Internationella Engelska Skolan i Sverige AB är i allt väsentligt jämförbar med motsvarande information för Internationella Engelska Skolan i
Sverige Holdings II AB. Räkenskaperna för Internationella Engelska Skolan i Sverige AB omfattar dock inte Koncernens engelska verksamhet, vilken motsvarade mindre än en procent av omsättningen 2015/16.
¹⁴ IES har inte lämnat utdelning under relevanta räkenskapsperioder.
8
Sammanfattning
B.7
Fortsättning
Finansiella definitioner
Justerat
rörelseresultat
Justerat rörelseresultat avser resultat före finansiella poster och skatt,
justerat för jämförelsestörande poster.¹⁵
Justerad
rörelsemarginal
Justerat rörelseresultat dividerat med omsättning.
Jämförelsestörande
poster
Jämförelsestörande poster särredovisas för att tydliggöra utvecklingen i den
underliggande verksamheten. Jämförelsestörande poster är poster såsom
rådgivningskostnader vid förvärv, kostnader som följer strategiska beslut
samt väsentliga omstruktureringskostnader.
Likvida medel
Kassa och bank samt kortfristiga placeringar.
Investeringar
Investeringar i materiella och immateriella tillgångar exklusive förvärvsrelaterade investeringar.
Nettoskuld
Långfristiga och kortfristiga räntebärande skulder minus likvida medel.
Omsättningstillväxt
Omsättningen under perioden uttryckt i procent av föregående års omsättning.
Rörelsekapital
Kortfristiga tillgångar exklusive likvida medel minskat med rörelseskulder.
Rörelseresultat
(EBIT)
Rörelseresultat (EBIT) avser resultat före finansiella poster och skatt.
Rörelsemarginal
Rörelseresultat (EBIT) dividerat med omsättning.
Soliditet
Eget kapital dividerat med totala tillgångar.
Väsentliga händelser under perioden för den historiska finansiella informationen
IES omsättning ökade med 16,8 procent till 1 807 MSEK 2015/16 jämfört med 1 547 MSEK 2014/15.
Ökningen beror främst på ökat antal elever till följd av att tre nya grundskolor öppnats i Umeå, Hässleholm och Kista. Rörelseresultatet ökade med 9,0 procent till 170 MSEK 2015/16 jämfört med 156 MSEK
2014/15. Det justerade rörelseresultatet uppgick till 178 MSEK 2015/16 jämfört med 156 MSEK 2014/15,
vilket motsvarar en ökning om 14,1 procent. Ökningen av rörelseresultatet förklaras främst av ökat
antal elever samt att IES erhållit statsbidrag för läxhjälp.
IES omsättning ökade med 17,3 procent till 1 547 MSEK 2014/15 jämfört med 1 319 MSEK 2013/14.
Ökning beror främst på ökat antal elever i befintliga skolor samt ett ökat antal elever genom etablering
av tre nya grundskolor i Falun, Liljeholmen och Tyresö. Rörelseresultatet ökade med 20,0 procent till
156 MSEK 2014/15 jämfört med 130 MSEK 2013/14. Ökningen av rörelseresultatet förklaras främst av
den ökade omsättningen till följd av ökat antal klasser och elever.
Väsentliga händelser sedan den 30 juni 2016
I augusti 2016 startades en ny skola i Älvsjö, Stockholms kommun. Skolan har ca 370 elever från start
och redan en lång kö för att komma in.
IES tecknade den 5 juli 2016 ett villkorat köpeavtal att förvärva 50 procent av aktierna i de tre spanska
skolbolagen som tillsammans bildar Grupo Educativo Elians. De tre skolorna omsätter drygt 100 MSEK.
Avsikten var att ha fullföljt förvärvet den 5 juli men på grund av en oförutsedd formalitet på säljarens sida
som förutsätter ett domstolsbeslut, valde parterna att teckna ett villkorligt avtal som medger tid för säljarna att lösa situationen. Båda parter är övertygade om att försäljningen kommer att formaliseras inom
12 månader och har därför omedelbart börjat arbeta med att utveckla partnerskapet. Vidare har IES givit
ett rörelsekapitallån på sammanlagt 2,1 MEUR mot säkerhet i 50 procent av aktierna i de tre skolbolagen.
Årsstämma i Bolaget hölls den 24 augusti 2016.
Bolaget har den 24 augusti 2016 ingått ett nytt finansieringsavtal, villkorat av att noteringen genomförs.
Bolaget har den 2 september 2016 ansökt om upptagande till handel av Bolagets aktier på Nasdaq
Stockholm. Nasdaqs bolagskommitté har den 9 september beslutat att uppta Bolagets aktier till handel
på sedvanliga villkor, däribland att spridningskravet uppfylls senast på första handelsdagen.
Extra bolagsstämma i Bolaget den 13 september 2016 beslutade om a) ökning av aktiekapitalet genom
fondemission med utgivande av nya aktier, b) minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna med indragning av befintliga aktier och c) emission av nya aktier med betalning genom kvittning
av fordran på Bolaget. Efter åtgärderna uppgår antalet aktier i Bolaget till 40 050 000 och aktiekapitalet till 1 001 250 kronor.
¹⁵ Justeringen avser engångskostnader i samband med Erbjudandet samt det villkorade förvärvet av Grupo Educativo Elians.
9
Sammanfattning
B.8
Proformaredovisning
Ej tillämplig. Prospektet innehåller inte någon proformaredovisning.
B.9
Resultatprognos
Ej tillämplig. Bolaget offentliggör inte någon resultatprognos.
B.10
Anmärkningar i
revisionsberättelsen
Ej tillämplig. Det finns inte några anmärkningar i revisionsberättelserna.
B.11
Rörelsekapital
Ej tillämplig. IES anser att det befintliga rörelsekapitalet är tillräckligt för att tillgodose IES nuvarande
behov av rörelsekapital över den kommande tolvmånadersperioden.
AVSNITT C – VÄRDEPAPPEREN
C.1
Slag av
värdepapper
Aktier i Internationella Engelska Skolan i Sverige Holdings II AB (publ), org. nr. 556900-7254 med
ISIN-kod: SE0008585525.
C.2
Valuta
Aktierna är denominerade i SEK.
C.3
Totalt antal aktier i
Bolaget
Per dagen för Prospektet finns det totalt 40 050 000 aktier i Bolaget med ett kvotvärde om cirka
0,025 SEK. Samtliga aktier är fullt betalda.
C.4
Rättigheter som
Varje aktie i Bolaget berättigar innehavaren till en röst på bolagsstämma, och varje aktieägare är berätsammanhänger med tigad att rösta för samtliga aktier som aktieägaren innehar i Bolaget. Om Bolaget emitterar nya aktier,
värdepapperen
teckningsoptioner eller konvertibler vid en kontantemission eller en kvittningsemission har aktieägarna
som huvudregel företrädesrätt att teckna sådana värdepapper i förhållande till antalet aktier som innehades före emissionen. Aktierna medför rätt till utdelning för första gången på den avstämningsdag för
utdelning som infaller närmast efter att aktierna tagits upp till handel. Samtliga aktier i Bolaget ger lika
rätt till utdelning samt till Bolagets tillgångar och eventuella överskott i händelse av likvidation.
C.5
Inskränkningar i
den fria överlåtbarheten
Ej tillämplig. Aktierna i Bolaget är fritt överlåtbara och inte föremål för några överlåtelsebegränsningar.
C.6
Upptagande till
handel
Nasdaq Stockholms bolagskommitté har beslutat att uppta Bolagets aktier till handel på Nasdaq Stockholm på vissa villkor, däribland att spridningskravet för Bolagets aktier uppfylls senast på noteringsdagen. Handeln i Bolagets aktier beräknas påbörjas omkring den 29 september 2016.
C.7
Utdelningspolicy
Bolaget har antagit en utdelningspolicy som innebär en målsättning att 30 procent av nettovinsten efter
skatt delas ut, med utrymme för undantag från styrelsen om till exempel attraktiva förvärv kan skapa
mervärde för aktieägarna.
10
Sammanfattning
AVSNITT D – RISKER
D.1
Huvudsakliga risker En investerare bör noggrant beakta de riskfaktorer som beskrivs i Prospektet innan denne beslutar sig
avseende emittenten för att investera i IES. Det finns en rad faktorer som påverkar eller skulle kunna påverka IES verksamhet,
och dess verksamhet resultat eller finansiella ställning, vilket kan leda till att kursen för Bolagets aktier sjunker betydligt och
investerare riskerar att förlora hela eller delar av sin investering. Huvudsakliga risker relaterade till IES
och dess verksamhet är att:
• IES omsättning är beroende av efterfrågan på den skolverksamhet som IES erbjuder. Denna efterfrågan
är i sin tur beroende av de övergripande trenderna inom skolväsendet. Om dessa trender inte fortsätter
eller om efterfrågan minskar, till exempel på grund av alternativa utbildningar, en förändring av ambitionsnivåer avseende utbildning eller ett förändrat politiskt klimat, kan detta ha en negativ inverkan på
efterfrågan på den skolverksamhet som IES erbjuder;
• Framtida eventuella förändringar eller begränsningar i möjligheten att bedriva skolverksamhet i
vinstsyfte kan medföra en minskad marknadsandel för IES samt skulle kunna begränsa IES tillväxtmöjligheter och lönsamhet, eller begränsa möjligheten att lämna utdelning till aktieägarna. Sistnämnda
begränsning skulle kunna bli särskilt märkbar i en noterad miljö där återkommande vinstutdelningar
kan vara en viktig faktor för aktieägare. Nämnda faktorer skulle kunna få en väsentlig negativ inverkan
på IES verksamhet, finansiella ställning eller resultat;
• IES verkar på en starkt reglerad marknad och påverkas därmed av ändringar i lagar, regler och myndigheters tolkningar och praxis. Således kan lagändringar eller förändringar av föreskrifter och regler,
eller ändring av tolkningar därav, medföra en väsentlig negativ inverkan på IES verksamhet, finansiella
ställning eller resultat;
• IES är beroende av skolpeng som fastställs på nationell och kommunal nivå. Det finns således en risk
att begränsningar av ersättningen, samt förändringar i utbildnings- och ersättningssystem, kan ha en
väsentlig negativ inverkan på IES verksamhet, resultat och finansiella ställning;
• IES kan komma att bli föremål för granskning och negativ publicitet rörande fristående aktörer inom
skolväsendet, vilket kan leda till att IES förlorar elever och tillväxtmöjligheter och därigenom få en
väsentlig negativ inverkan på IES verksamhet, finansiella ställning och resultat;
• IES är beroende av att kunna anställa och behålla kompetent personal och ledningspersoner på konkurrenskraftiga villkor. Om IES inte lyckas attrahera och behålla kompetenta medarbetare på rimliga löneoch andra anställningsvillkor, finns det en risk för att IES inte kan bedriva sin verksamhet på ett effektivt
sätt eller att uppnå sina operativa och finansiella mål. Detta kan i sin tur få en väsentlig negativ inverkan
på IES verksamhet, finansiella ställning och resultat;
• IES är beroende av olika godkännanden och tillstånd för att kunna bedriva sin verksamhet, inklusive
tillstånd för skolverksamhet från Skolinspektionen, tillstånd för användning av skolbyggnader samt
tillstånd som rör arbetsmiljö och miljöbestämmelser. Det är inte säkert att dessa för verksamheten
nödvändiga tillstånd och godkännanden kan erhållas, upprätthållas eller förnyas (i tillämpliga fall)
på rimliga villkor och kostnader eller överhuvudtaget. Om erhållandet av tillstånd och godkännanden
försenas eller om dessa inte alls erhålls, eller om IES inte uppfyller de villkor som gäller för något av de
tillstånd och godkännanden som IES erhållit, kan detta få en väsentlig negativ inverkan på IES verksamhet, finansiella ställning eller rörelseresultat; samt
• IES är beroende av att hitta för verksamheten lämpliga lokaler och upprätthålla hyresavtal samt är
vidare exponerat mot risken för skador på hyrda lokaler och bundenhet vid långa hyresavtal. Om IES vid
behov inte kan säga upp eller hyra ut hyrda lokaler i andra hand, kan hyresavtalen påverka lönsamheten
i negativ riktning och försvåra, fördröja eller fördyra expansion. Förekomsten av någon av dessa omständigheter skulle kunna få en negativ inverkan på IES verksamhet, finansiella ställning och resultat.
11
Sammanfattning
D.3
Huvudsakliga risker Huvudsakliga risker avseende Erbjudandet och Bolagets aktier är att:
avseende värde
• En aktiv, likvid och fungerande marknad för Bolagets aktier inte utvecklas samt att priset i Erbjudanpapperen
det inte kommer att återspegla den kurs som investerare på marknaden kommer vara villiga att köpa
och sälja aktierna till efter Erbjudandet. Investerare kanske således inte kan vidaresälja aktierna till en
kurs motsvarande eller överstigande priset i Erbjudandet;
• Aktiekursen kan komma att vara mycket volatil och en investerare som köper aktier i Erbjudandet eller
på marknaden kan förlora en del av eller hela sin investering;
• Kursen för aktierna i Bolaget kan sjunka om det sker omfattande försäljning av aktier i Bolaget.
Försäljning av stora mängder av aktier av den Säljande Aktieägaren, eller uppfattningen om att sådan
försäljning kommer att ske, kan få kursen för aktierna i Bolaget att sjunka;
• Den Säljande Aktieägaren kommer även efter Erbjudandet att kunna utöva ett betydande inflytande
över IES verksamhet, vilket kan komma att avvika från övriga aktieägares intressen;
• Begränsningar i möjligheten för fristående aktörer att bedriva skolverksamhet i vinstsyfte föreslås från tid till annan, och kan leda till begränsningar i Bolagets möjlighet att lämna utdelning till
aktieägarna. Storleken på en framtida utdelning till Bolagets aktieägare, om sådan lämnas, beror på
bland annat framtida intjäning, finansiell ställning, kassaflöden, behov av rörelsekapital och kostnader
för investeringar. Bolaget kan komma att inte ha tillräckligt med utdelningsbara medel och Bolagets
aktieägare kanske inte kommer att besluta om utdelning i framtiden;
• Valutakursdifferenser kan inverka på värdet av aktieinnehav eller betalda utdelningar. Det innebär
att aktieägare utanför Sverige kan få en negativ effekt på värdet av innehav och utdelningar när dessa
omvandlas till andra valutor om den svenska kronan minskar i värde mot den aktuella valutan;
• Aktieägare i vissa jurisdiktioner kan vara föremål för begränsningar som gör att de inte kan delta i
företrädesrättsemissioner, eller att deltagande på annat sätt försvåras eller begränsas. I den utsträckning som Bolagets aktieägare i jurisdiktioner utanför Sverige inte kan utöva sina rättigheter att teckna
nya aktier i eventuella företrädesrättsemissioner skulle deras proportionella ägande i Bolaget minska;
samt
• Ankarinvesterarna kanske inte uppfyller sina åtaganden, vilket skulle kunna få en negativ effekt på
Erbjudandets genomförande.
AVSNITT E – ERBJUDANDET
E.1
Emissionsintäkter
och emissionskostnader
Inga emissionsintäkter erhålls eftersom ingen nyemission genomförs i samband med Erbjudandet. IES
kostnader hänförliga till upptagandet av aktierna till handel på Nasdaq Stockholm och Erbjudandet, beräknas uppgå till omkring 12,5 MSEK.
E.2a
Motiv och användning av emissionslikvid
Den Säljande Aktieägaren och Bolagets styrelse och ledning bedömer att det främjar en fortsatt framgångsrik verksamhet för IES att ytterligare bredda ägandet med en krets av långsiktiga och i Sverige väl
förankrade ägare, liksom att ge möjlighet till delägande för personal och en i utbildning engagerad allmänhet inklusive föräldrar. För etablerade institutionella ägare i Sverige är den transparens och likviditet som följer av en börsnotering en förutsättning för att kunna investera i bolag. Bolaget kommer inte att
erhålla några intäkter från försäljningen av de aktier som den Säljande Aktieägaren säljer i Erbjudandet.
E.3
Villkor
Allmänt – Erbjudandet omfattar 10 012 500 aktier som erbjuds av den Säljande Aktieägaren. Vid
utnyttjande av övertilldelningsoptionen kan Erbjudandet dessutom komma att utökas med ytterligare
upp till 15 procent av det totala antalet aktier som omfattas av Erbjudandet. Erbjudandet riktar sig till
allmänheten i Sverige samt institutionella investerare i Sverige och internationellt.
Priset i Erbjudandet – 52 SEK per aktie.
Anmälningsperiod – Allmänheten i Sverige ska anmäla sig för förvärv av aktier inom ramen för
Erbjudandet under perioden 20 september – 27 september 2016. Institutionella investerare i Sverige eller
utlandet ska anmäla sig för förvärv av aktier inom ramen för Erbjudandet under perioden 20 september – 28 september 2016.
Anmälan – Anmälan för allmänheten i Sverige ska avse lägst 100 och högst 10 000 aktier, i jämna poster om 50 aktier. Institutionella investerare i Sverige eller utlandet anmäler sig för förvärv i Erbjudandet
i enlighet med särskilda instruktioner.
Tilldelning – Beslut om tilldelning av aktier fattas av den Säljande Aktieägaren i samråd med Joint
Global Coordinators.
Likviddag – Planerad likviddag är den 3 oktober 2016.
12
Sammanfattning
E.4
Intressen och
intressekonflikter
IES finansiella rådgivare i samband med Erbjudandet och noteringen (samt till dem närstående företag)
har tillhandahållit, och kan i framtiden komma att tillhandahålla, tjänster inom ramen för den ordinarie
verksamheten och i samband med andra transaktioner åt IES för vilka de erhållit, respektive kan komma
att erhålla ersättning.
E.5
Säljande
aktieägare/
Lock up-avtal
Inom ramen för Erbjudandet kommer den Säljande Aktieägaren att avyttra 25,0 procent av aktierna i
Bolaget till de köpare som anvisas av den Säljande Aktieägaren i samråd med Joint Global Coordinators,
alternativt såvida Joint Global Coordinators misslyckas har Joint Global Coordinators åtagit sig att
själva förvärva de aktier som omfattas av Erbjudandet. Den Säljande Aktieägaren avser vidare lämna en
Övertilldelningsoption som innebär en utfästelse att, på begäran av Joint Global Coordinators senast 30
dagar från första dagen för handel i Bolagets aktier, avyttra ytterligare upp till 15 procent av det totala
antalet aktier som omfattas av Erbjudandet.
Grundaren och Bolagets samtliga aktieägande ledande befattningshavare kommer i samband med
noteringen att åta sig, med vissa förbehåll, att inte sälja sina respektive innehav under 360 dagar efter
att handeln på Nasdaq Stockholm har inletts. Den Säljande Aktieägaren och Huvudägaren har lämnat
motsvarande åtagande för en period om 180 dagar från och med att handeln på Nasdaq Stockholm har
inletts eller, om det inträffar senare, fram till dagen för att likvidationen av den Säljande Aktieägaren
fullbordats, dock inte senare än 360 dagar.
E.6
Utspädningseffekt
Ej tillämplig. Ingen nyemission genomförs i samband med Erbjudandet.
E.7
Kostnader som
åläggs investerare
Ej tillämplig. Courtage utgår ej.
13
Riskfaktorer
En investering i Bolagets aktier är förknippad med olika risker. Det finns en rad faktorer som
påverkar, eller skulle kunna påverka, IES verksamhet, både direkt och indirekt. Nedan beskrivs,
utan någon särskild ordning och utan anspråk på att vara uttömmande, de riskfaktorer och betydande omständigheter som anses vara väsentliga för IES verksamhet och framtida utveckling.
De risker som beskrivs nedan är inte de enda riskerna som IES och dess aktieägare kan exponeras för. Ytterligare risker som för närvarande inte är kända för IES, eller som IES för närvarande anser är oväsentliga, kan också ha en negativ inverkan på IES verksamhet, resultat eller
finansiella ställning. Sådana risker kan också leda till att Bolagets aktiekurs sjunker betydligt,
och investerare riskerar att förlora hela eller del av sin investering.
Utöver detta avsnitt ska investerare även ta hänsyn till den övriga information som lämnas
i Prospektet i dess helhet. Prospektet innehåller också framåtriktade uttalanden som påverkas
av framtida händelser, risker och osäkerhetsfaktorer. Bolagets verkliga resultat kan skilja sig
väsentligt från de förväntade resultaten i dessa framåtriktade uttalanden på grund av många
faktorer, däribland de risker som beskrivs nedan och i andra delar av Prospektet.
Risker relaterade till IES och dess
verksamhet
IES kan komma att tvingas begränsa sin
verksamhet till följd av försämrade förutsättningar
för offentlig finansiering och/eller förändrade
makroekonomiska faktorer
Risker relaterade till branschen och
marknaden
IES påverkas av efterfrågan på
skolverksamhet utförd av fristående aktörer
IES verksamhet kan komma att påverkas negativt av en
nedgång i den allmänna ekonomiska situationen i Sverige
och övriga världen. En ekonomisk nedgång kan sätta press
på de skatteintäkter som inflyter till staten och som i sin tur
används för att finansiera bland annat den skolverksamhet som IES bedriver. Detta skulle kunna begränsa IES
möjligheter att erhålla finansiering ur offentliga medel för
att bedriva sin verksamhet. Sådana begränsningar kan exempelvis leda till att skolpengen minskar, vilket i sin tur kan
minska IES omsättning.
IES omsättning är beroende av efterfrågan på den skolverksamhet som IES erbjuder. Denna efterfrågan är i sin tur
beroende av de övergripande trenderna inom skolväsendet.
En ökande befolkning med stigande ambitioner att utbilda
sig har över tid medfört en ökad efterfrågan på utbildning. Om dessa trender inte fortsätter eller om efterfrågan
minskar, till exempel på grund av alternativa utbildningar,
en förändring av nyssnämnda ambitionsnivåer eller ett förändrat politiskt klimat, kan detta ha en negativ inverkan på
efterfrågan på den skolverksamhet som IES erbjuder.
IES utbildningskoncept bygger på att barn bör lära sig
behärska det engelska språket i tidig ålder, att lärande förutsätter ordning, struktur och trygghet samt att höga akademiska förväntningar och ambitioner gör att varje barn kan
lyckas, oavsett social bakgrund. IES förmåga att leverera
resultat enligt utbildningskonceptet är bland annat beroende av att medarbetarna lever upp till de krav och mål som
uppställs. Om uppfyllnaden av dessa krav och mål försenas,
endast sker i viss utsträckning eller inte alls kan detta ha en
negativ inverkan på IES möjlighet att bedriva högkvalitativ
skolverksamhet, vilket i sin tur kan ha en negativ inverkan
på IES resultat.
En minskning i efterfrågan på IES skolverksamhet på
grund av de ovan nämnda faktorerna eller andra faktorer
kan ha en väsentlig negativ inverkan på IES verksamhet,
finansiella ställning eller resultat.
Framtida eventuella förändringar eller
begränsningar i möjligheten att bedriva
skolverksamhet i vinstsyfte kan medföra väsentliga
negativa effekter för IES
Fristående skolor är, och har varit, föremål för omfattande
granskningar från bland annat myndigheter och media.
Från tid till annan har det även föreslagits begränsningar
för offentligt finansierad skolverksamhet som bedrivs av
fristående aktörer samt begränsningar avseende dessa
aktörers möjlighet att bedriva skolverksamhet i vinstsyfte.
Sådana förslag kan även läggas fram i framtiden. Exempelvis tillsatte regeringen i mars 2015 en utredning som bland
annat ska undersöka förslag om att överskott i verksamheter
inom vård, skola och omsorg som huvudregel ska återföras
till verksamheten (den så kallade Reepalu-utredningen).
Riksdagen beslutade den 16 juni 2015 om ett tillkännagivande som uppmanar regeringen att ändra utredningens inriktning, så att kvalitetskrav ställs i centrum, inte driftsform,
och så att även valfrihet och mångfald säkras. Bakom Riks-
14
Riskfaktorer
dagens beslut stod partier med majoritet i parlamentet och
i opinionen. Med anledning av tillkännagivandet utfärdade
regeringen tilläggsdirektiv till utredningen den 5 november
2015. Den fick därvid också i uppdrag att vidareutveckla
Ägarprövningsutredningens förslag om krav på ekonomisk
långsiktighet, insikt, erfarenhet och lämplighet för tillstånd
att bl.a. bedriva utbildning inom skolväsendet (se vidare
nedan). Delar av utredningens uppdrag ska redovisas per 1
november 2016, andra delar senast den 2 maj 2017.
Den 11 februari 2015 överlämnade den så kallade Ägarprövningsutredningen ett betänkande till regeringen med
förslag att det vid Skolinspektionens prövning ska ställas
krav på insikt, erfarenhet och lämplighet för att beviljas
godkännande eller tillstånd att bedriva verksamhet enligt
skollagen. Om sökanden är en juridisk person ska bedömningen omfatta bland annat verkställande direktör, styrelseledamöter samt ägare och andra som har ett väsentligt inflytande över verksamheten. Prövningen av om en sökande
har tillräcklig erfarenhet och insikt och i övrigt är lämplig
ska göras utifrån en samlad bedömning av de uppgifter som
framkommer i ansökningsförfarandet. Utredningen föreslår
härutöver att den som ansöker ska visa att den har ekonomiska förutsättningar att bedriva en långsiktig verksamhet.
Hur stora de finansiella behoven är varierar beroende på
vilken verksamhet som ska bedrivas. Utredningen föreslår
vidare att kraven på insikt, erfarenhet och lämplighet samt
ekonomiska förutsättningar ska gälla fortlöpande, det vill
säga även efter det att tillstånd eller godkännande beviljats.
IES följer utvecklingen inom pågående utredningar och
den politiska debatten. Om krav skulle införas som exempelvis begränsar fristående aktörers möjligheter till kostnadstäckning och/eller vinstgenerering, sådana aktörers möjlighet att överföra vinstmedel till sina aktieägare eller utökar
kraven på fristående aktörers verksamhet skulle det kunna
leda till att IES affärsmodell i dess nuvarande form påverkas
negativt eller blir föremål för omfattande förändringar. Det
finns även en risk att myndigheter beslutar om begränsningar eller förbud, helt eller delvis, mot offentligt finansierad
skolverksamhet som bedrivs av fristående aktörer. Sådana
begräsningar och förbud kan medföra en minskad marknadsandel för IES samt skulle kunna begränsa IES tillväxtmöjligheter och lönsamhet, eller begränsa möjligheten att
lämna utdelning till aktieägarna. Sistnämnda begränsning
skulle kunna bli särskilt märkbar i en noterad miljö där återkommande vinstutdelningar kan vara en viktig faktor för
aktieägare. Nämnda faktorer skulle kunna få en väsentlig
negativ inverkan på IES verksamhet, finansiella ställning
eller resultat.
politiska faktorer och/eller politiska beslut, såsom införande
av verksamhetsbegränsande lagstiftning, skulle kunna ha
en negativ inverkan på IES resultat. IES måste följa och
påverkas av omfattande och komplicerade lagar och regler
på nationell och kommunal nivå. Dessa lagar och regler
avser bland annat kvalitet på skolverksamheten, medarbetares kvalifikationer och skyldigheter, offentlig finansiering
av skolverksamheten, prissättning samt operativa riktlinjer.
Om IES inte skulle följa tillämpliga lagar eller regler kan
detta leda till begränsningar i verksamheten, ökade operativa kostnader eller kostnader på grund av böter eller andra
påföljder, indragna eller förändrade tillstånd samt till att
IES avtalsparter ges rätt att säga upp eller ändra avtal som
ingåtts med IES.
Förändringar i ekonomisk utveckling eller i lokala,
regionala eller politiska församlingar, till exempel till följd
av val eller förändringar i myndigheters personal, kan även
leda till förändringar av lagar och regler. Sådana ändringar
kan medföra ökade operativa kostnader för IES eller leda
till minskad efterfrågan på, eller minskade intäkter till, IES
skolverksamhet. Ändringar av lagar och regler kan vidare
begränsa eller omöjliggöra för IES att bedriva en bärkraftig
verksamhet. En för IES viktig bestämmelse är Skollagens
2 kap. 17 §, som ger ett permanent undantag från krav på
svensk lärarlegitimation för de lärare med utländsk examen
som IES använder för undervisningen på engelska. En
ändring i nämnda bestämmelse, eller en för IES ogynnsam
tolkning av den, skulle kunna få en väsentlig påverkan på
IES och dess verksamhet. I maj 2016 mottog IES ett beslut
från Skolverket rörande IES ansökan om medel för tjänster
som förstelärare av innebörd att lärare i språk (men däremot
lärare i alla andra ämnen) inte skulle omfattas av undantaget i Skollagens 2 kap. 17 för användning av utländska
lärare såsom fullt behöriga lärare i språkligt inriktade skolor
av IES slag. Beslutet medför att IES tillsvidare självt får
ta kostnaden för att låta även lärare i engelska omfattas av
systemet med karriärtjänster. Motsvarande tolkning kan
förväntas vad gäller statliga medel för ”lärarlönelyftet”.
Det är vidare möjligt att nya lagar och regler kan komma
att antas som kan leda till att aktörer inom skolväsendet
måste anpassa sina respektive verksamheter med ökade
kostnader och/eller ökad administration som följd. Idag är
IES såsom huvudman för fristående skolor inte skyldig att
tillämpa den offentlighetsprincip som gäller för kommunala
huvudmän. Den 7 oktober 2015 överlämnade dock en särskild utredare ett betänkande, på uppdrag av den svenska
regeringen från juni 2014, förslag om hur offentlighetsprincipen i praktiken kan införas även i fristående skolor. Betänkandet föreslår att offentlighetsprincipen, genom bestämmelser som skulle få effekt den 1 juli 2017, ska införas även
hos huvudmän för fristående skolor, vilket skulle medföra
ett antal nya krav avseende bland annat registrering samt
tillhandahållande och arkivering av allmänna handlingar.
Detta skulle kunna leda till en ökad administrativ börda
IES verkar på en starkt reglerad marknad och
påverkas därmed av ändringar i lagar, regler och
myndigheters tolkningar och praxis
IES verkar på en starkt reglerad marknad. Dessa regleringar
påverkar många aspekter av IES verksamhet. Den politiska,
ekonomiska och regulatoriska miljön är föränderlig och
15
Riskfaktorer
och större kostnader för IES. Nya lagar och regler skulle
vidare kunna påverka IES möjlighet att bedriva verksamheten enligt det nuvarande konceptet och därmed begränsa
dess möjlighet att särskilja sig på marknaden. Således kan
lagändringar eller förändringar av föreskrifter och regler
medföra en väsentlig negativ inverkan på IES verksamhet,
lönsamhet minskar. Om IES inte lyckas konkurrera på ett
framgångsrikt sätt kan detta få en väsentlig negativ inverkan på dess verksamhet, finansiella ställning eller resultat.
IES kan komma att bli föremål för granskning och
negativ publicitet rörande fristående aktörer inom
skolväsendet
Skolverksamhet har stor påverkan på människors framtid
och genererar därmed ett stort intresse och engagemang
från föräldrar, myndigheter, media och andra intressenter.
Skolinspektionen genomför i ljuset av detta granskningar av
skolverksamhet. En reguljär sådan granskning av IES avses
ske under 2017. Faktiska eller upplevda problem som framkommer genom granskning eller på annat sätt kan leda till
negativ publicitet i media. I samband med sådana händelser
kan också vidare utredningar och rättsliga åtgärder komma
att vidtas mot IES och dess medarbetare.
Negativ publicitet och rättsliga åtgärder kan få en negativ
inverkan på IES varumärke, vilket kan försämra dess förmåga att konkurrera på utbildningsmarknaden. Om IES inte
lyckas reagera på ett effektivt sätt på sådana händelser kan
detta dessutom leda till ytterligare ansvar för IES och ytterligare negativt påverka IES varumärke. Negativ publicitet
som primärt avser andra aktörer på utbildningsmarknaden
kan påverka ryktet också för IES, oavsett om IES varit direkt involverad i aktuell händelse eller inte. Detta kan även
påverka marknaden för aktörer inom skolväsendet genom
att myndigheter blir mindre villiga att tillåta skolverksamhet i fristående regi.
Ovan angivna scenarier kan leda till att IES förlorar elever
och tillväxtmöjligheter, vilket kan få en väsentlig negativ inverkan på IES verksamhet, finansiella ställning och resultat.
IES är beroende av skolpeng som fastställs på
nationell och kommunal nivå
IES verksamhet är beroende av de ersättningssystem som
fastställs på nationell och kommunal nivå. Detta innebär
att verksamheten inte enbart påverkas av efterfrågan på och
tillgången till skolverksamhet, utan IES behöver även anpassa sig till och driva sin verksamhet utefter dessa system för
att kunna tillhandahålla sina tjänster på ett effektivt sätt.
Eftersom skolpengen varierar mellan varje kommun, kan
lönsamheten mellan kommunerna variera. Ersättningssystemen i varje kommun är vidare föremål för förändringar,
ibland med kort varsel.
En utredning (SOU 2015:93) lämnade i november 2015
förslag till den svenska regeringen om sänkt schablonersättning för så kallad dold mervärdeskatt från 6 till 5 procent.
Förslaget har varit föremål för remiss och regeringens ställningstagande till den fortsatta processen kan väntas under
hösten 2016.
Det finns en risk för att IES inte kommer att få tillräcklig
ersättning för att täcka alla sina kostnader för att tillhanda
hålla utbildningstjänster. Det finns vidare en risk för att IES,
för det fall ersättningen är otillräcklig, inte kan kompensera
detta genom att bredda sitt utbud eller genom att justera
sina operativa kostnader i motsvarande mån. Följaktligen
kan ersättningssystemen och förändringar av dem inverka
på det sätt IES bedriver sin verksamhet. Det finns således
en risk att begränsningar av ersättningen, inklusive att
schablonersättningen för dold mervärdesskatt, och därmed
skolpengen, reduceras, samt förändringar i utbildnings- och
ersättningssystem, kan ha en väsentlig negativ inverkan på
IES verksamhet, resultat och finansiella ställning.
Risker relaterade till verksamheten
IES är beroende av att kunna anställa och behålla
kompetent personal och ledningspersoner på
konkurrenskraftiga villkor
IES verksamhet är personalintensiv och per den 30 juni
2016 hade IES ett medelantal om 1 937 anställda. Personal
omsättningen är förhållandevis hög, särskilt i samband
med terminsskiften. Det är av största vikt för IES att kunna
anställa och behålla välutbildad och kompetent personal,
inklusive ledningspersoner, rektorer, lärare och övrig personal. IES måste även av regulatoriska skäl följa omfattande
regler och system som rör klassificering och karakterisering
av medarbetare. De ökade behörighetskraven för lärare, i
kombination med en generell lärarbrist och politiskt tryck,
har även pressat lärarlönerna uppåt. Löneökningar kan
medföra ökade kostnader såvitt gäller befintliga såväl som
framtida nya anställningar. Det finns en risk att IES inte
har möjlighet att anpassa sin verksamhet till en sådan högre
lönenivå.
Dessutom består en stor andel av IES lärarkår av individer med bakgrund från engelskspråkiga länder, såsom
Nordamerika, Australien, Sydafrika och Storbritannien, och
IES är utsatt för konkurrens från offentliga och
andra fristående aktörer
IES är och förväntar sig i framtiden vara fortsatt utsatt
för konkurrens från både offentliga och andra fristående
aktörer inom skolväsendet. Flera fristående aktörer har
med framgång etablerat sig på marknaden på senare år. IES
konkurrensförmåga varierar och är beroende av ett antal
faktorer, inklusive antalet konkurrenter, bredden på IES utbildningsutbud, IES varumärke samt engagemang, kvalitet
och kunskap hos IES medarbetare. Om IES inte lyckas att
framgångrikt konkurrera med offentliga och andra fristående aktörer kan detta till exempel leda till att IES tappar
marknadsandelar och elever till konkurrerande aktörer,
och att andelen elever och föräldrar som väljer IES därmed
minskar, vilket i sin tur kan leda till att IES omsättning och
16
Riskfaktorer
IES är därmed beroende av att kunna attrahera och behålla
sådan personal. Regleringar om och begränsningar kring
arbetskraftsinvandring kan få en väsentlig negativ inverkan
på IES verksamhet, finansiella ställning och resultat.
Om IES inte lyckas attrahera och behålla kompetenta
medarbetare på rimliga löne- och andra anställningsvillkor,
finns det en risk för att IES inte kan bedriva sin verksamhet på ett effektivt sätt eller att uppnå sina operativa och
finansiella mål. Detta kan i sin tur få en väsentlig negativ inverkan på IES verksamhet, finansiella ställning och resultat.
Skolinspektionen krävs typiskt sett att IES uppnår vissa
kvalitetsstandarder. Vissa kommunala tillstånd för användning av skolbyggnader har även lämnats för en bestämd
tidsperiod. Även om IES inte tidigare nekats förnyat
tillstånd för användning av skolbyggnader, finns det en
inneboende risk för att IES, om så sker, kommer att drabbas av negativ publicitet, ekonomiska konsekvenser, till
exempel med anledning av bundenhet till hyresavtal, samt
praktiska utmaningar med att omlokalisera verksamheten.
Utöver sedvanliga tillstånd för skolverksamheten har IES
även ett särskilt tillstånd från Skolinspektionen för var
och en av sina skolor att kunna bedriva upp till hälften av
undervisningen på engelska. För att kunna upprätthålla
detta krävs att undervisningens innehåll och utformning
säkerställer att eleverna får tillräckliga kunskaper i svenska
för att nå kunskapskraven i samtliga ämnen, att de lärare
som undervisar på engelska uppfyller kraven enligt skollagen och att utbildningen håller god kvalitet. Skulle villkoren
inte uppfyllas kan Skolinspektionen återkalla tillståndet. Att
villkoren för att få bedriva undervisningen på engelska är
uppfyllda kontrolleras av Skolinspektionen i samband med
deras regelbundna tillsyn av skolorna.
Utöver de tillstånd som är kopplade till skolverksamheten
i sig måste IES eller dess fastighetsägare få, upprätthålla och
ibland förnya olika tillstånd som rör bland annat arbetsmiljö och miljöbestämmelser. Det är inte säkert att dessa
för verksamheten nödvändiga tillstånd och godkännanden
kan erhållas, upprätthållas eller förnyas på rimliga villkor
och kostnader eller överhuvudtaget. Förutom kraven på att
upprätthålla vissa standarder som rör kvalitet, tjänster och
regelefterlevnad kan erhållandet av tillstånd vara föremål
för politiska eller andra faktorer som står utom IES kontroll.
Om erhållandet av tillstånd och godkännanden försenas
eller om dessa inte alls erhålls, eller om IES inte uppfyller
de villkor som gäller för något av de tillstånd och godkännanden som IES erhållit, kan detta få en väsentlig negativ
inverkan på IES verksamhet, finansiella ställning eller
rörelseresultat.
IES har högt ställda krav på en trygg och ordnad
skolmiljö och är beroende av att rektorer,
lärare och andra medarbetare lever upp till IES
förväntningar och krav
IES koncept vilar bland annat på övertygelsen om en trygg
och ordnad skolmiljö, som kännetecknas av ordning,
struktur och trygghet. IES rektorer, som ytterst ansvarar
för skolmiljön, ges en betydande självständighet att leda
sina verksamheter. Lärare och andra medarbetare arbetar
tillsammans med eleverna varje dag och är avgörande för
att upprätthålla IES värderingar och utbildningskoncept.
I enlighet med IES högt ställda krav har IES ett system
för kvalitetskontroll. Bolagets ledning gör därutöver med
regelbundenhet oanmälda besök i skolorna. Trots detta finns
en risk för att rektorer, lärare eller andra medarbetare, eller
elever, begår regelöverträdelser eller avvikelser från interna
riktlinjer. Förekomsten av sådana omständigheter kan ha
en väsentlig negativ inverkan på IES verksamhet, finansiella
ställning och resultat.
IES är beroende av sitt varumärke för att kunna
tilldra sig nya elever och kompetenta medarbetare
och en försämring av IES, och andra aktörers,
varumärke kan påverka IES verksamhet negativt
IES varumärke är en viktig faktor i att tilldra sig och behålla
elever och kompetenta medarbetare. IES varumärke påverkas inte bara av den inriktning och strategi IES väljer att arbeta med, den kvalitet de valda inriktningarna och strategierna håller eller den kritik eller beröm IES löpande erhåller.
Även misslyckanden från och annan negativ publicitet om
andra aktörer inom skolväsendet, särskilt fristående aktörer,
kan påverka IES varumärke och verksamhet negativt, oavsett om IES haft egen del i sådana misslyckanden eller inte.
Om IES varumärke försämras kan IES få svårigheter att
attrahera elever och/eller kompetenta medarbetare, vilket
kan ha en väsentlig negativ inverkan på IES verksamhet,
finansiella ställning och resultat.
IES är beroende av att kunna expandera sin
verksamhet genom organisk tillväxt
IES är beroende av att kunna expandera och utveckla sin
verksamhet organiskt genom att etablera nya skolor och
expandera antalet årskurser i befintliga skolor. En framgångsrik organisk tillväxt är beroende av flera faktorer, till
exempel att IES lyckas hitta lämpliga lokaler för expansion
samt att finansiering för sådan expansion kan genereras
genom den befintliga verksamheten eller erhållas på för IES
fördelaktiga villkor.
Det finns en risk att IES inte lyckas genomföra sina
tillväxtplaner i den takt och omfattning som avsetts, bland
annat på grund av att nya eller utökade tillstånd eller godkännanden eventuellt inte kan erhållas eller att utbudet av
lokaler på den aktuella geografiska marknaden är begränsat.
IES är beroende av olika godkännanden och
tillstånd för att kunna bedriva sin verksamhet
IES är beroende av att få och upprätthålla tillstånd från
Skolinspektionen och andra för att kunna bedriva sin
verksamhet. För att kunna upprätthålla tillstånden från
17
Riskfaktorer
Vidare finns det risker i samband med integration av expanderade verksamheter och projekt i IES befintliga verksamheter. Exempelvis kan uppstartskostnaderna bli högre än
förväntat och anpassningen till IES befintliga verksamhet
kan vara svårare än förväntat.
eller fyra procent av företagets globala årsomsättning vid
överträdelse av vissa regler.
Om IES misslyckas med att följa tillämpliga regler kan
IES bli skyldigt att betala böter eller skadestånd, vilket
skulle kunna få en negativ inverkan på IES finansiella ställning eller resultat.
IES verksamhet kan påverkas negativt av
arbetsrelaterade konflikter
IES är beroende av väl fungerande IT-system som
är förenliga med tillämplig dataskyddslagstiftning
Många av IES medarbetare omfattas av kollektivavtal,
främst ett kollektivavtal ingånget mellan Almega Tjänsteföretagen, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Idea,
Vision och Kommunal. Per dagen för detta Prospekt föreligger inte några väsentliga tvister eller meningsskiljaktigheter
med relevanta fackliga organisationer och relationerna
mellan IES och dessa organisationer bedöms vara goda. Det
finns emellertid en risk för att tvister och meningsskiljaktigheter kan uppstå framgent, vilket kan resultera i strejker
eller andra störningar. Det finns också en risk för att IES,
efter att gällande kollektivavtal löper ut, inte kan teckna nya
kollektivavtal på tillfredsställande villkor utan förekomst av
strejker eller liknande stridsåtgärder. Sådana arbetsrelaterade konflikter kan medföra negativ inverkan på IES verksamhet, finansiella ställning och resultat.
IES kan också påverkas väsentligen negativt på grund av
arbetsrelaterade konflikter som inte direkt involverar IES
och som står utom IES kontroll, exempelvis vid nationella
eller kommunala strejker inom samhällskritiska arbetsgrupper. Sådana händelser kan leda till störningar i IES verksamhet och medföra försämrat rykte och ökade kostnader
eller på andra sätt få en väsentlig negativ inverkan på IES
verksamhet, finansiella ställning eller rörelseresultat.
IES är beroende av att dess IT-system och därtill relaterade
processer fungerar obehindrat och utan avbrott. Exempelvis
används mjukvaran SchoolSoft för att hjälpa medarbetare, elever och elevernas föräldrar att kommunicera med
varandra och hålla ordning på det dagliga skolarbetet. Det
finns en risk att IES system kan drabbas av avbrott eller
störningar, bland annat till följd av sabotage, datorvirus,
programfel eller den mänskliga faktorn. IES omfattas av
lagar om dataskydd och trots säkerhetsåtgärder finns det en
risk att datasekretessen kan äventyras. Detta kan medföra
ökade kostnader för regelefterlevnad, skadeståndskrav och
böter, minskad konkurrenskraft samt förlorade affärsmöjligheter. Det kan även få en väsentlig negativ inverkan på
IES verksamhet, finansiella ställning eller resultat.
IES är föremål för risker kopplade till externa
faktorer, såsom oförutsägbara säkerhetsrisker och
risker relaterade till externa leverantörer
Det finns en rad externa faktorer, utanför IES kontroll, som
kan påverka förutsättningarna för verksamheten.
Förekomsten och svårighetsgraden av externa faktorer och
oförutsägbara säkerhetsrisker, såsom skadegörelse, hot, våldsamheter eller andra liknande händelser, kan begränsa IES
möjlighet att bedriva sin verksamhet och kan även leda till att
IES, på grund av avbrott i verksamheten eller skador, ådrar
sig stora förluster. IES förebyggande säkerhetsarbete kan
visa sig otillräckligt för att förhindra sådana händelser eller
för att täcka förlusterna med anledning av sådana händelser.
Vilken som helst av dessa händelser skulle kunna påverka
IES resultat och finansiella ställning negativt. Vissa typer av
händelser kan även leda till skadat renommé och göra IES
mindre attraktiv i elevers, elevers föräldrar och medarbetares
ögon och därigenom ha en väsentlig negativ inverkan på IES
verksamhet, finansiella ställning och resultat.
IES är även beroende av externa leverantörers tillgänglighet, produktion, kvalitetssäkring och leveranser, till
exempel av läromedel, IT, möbler, catering och underhåll.
Felaktiga, försenade eller uteblivna leveranser från leverantörer av olika slag kan innebära att IES skyldigheter gentemot elever, medarbetare och andra i sin tur försenas eller
måste avbrytas, blir bristfälliga eller felaktiga, vilket skulle
påverka IES verksamhet negativt. Bristfälliga eller försenade leveranser, eller ett bortfall av en eller flera leverantörer,
skulle kunna få negativa konsekvenser för IES verksamhet,
IES kan bli skyldigt att betala böter eller
skadestånd för felaktig hantering av
personuppgifter
IES behandlar och lagrar en mängd olika data i både
elektronisk och fysisk form, däribland en stor mängd personuppgifter. Hur hanteringen av personuppgifter ska ske
regleras i personuppgiftslagen (”PuL”) för vilken Datainspektionen är tillsynsmyndighet med uppgift att övervaka
att lagens bestämmelser följs.
En ny Dataskyddsförordning har antagits på EU-nivå
och kommer att vara tillämplig från och med 25 maj 2018.
Förordningen kommer att gälla direkt i hela EU och kommer
därför att ersätta den svenska PuL. Förordningen innehåller många bestämmelser som redan idag finns i PuL, men
det finns även en hel del nyheter och förändringar jämfört
med nuvarande regler. Bland annat införs nya regler om att
säkerhetsincidenter måste anmälas, och regler som stärker
integritetsskyddet för enskilda. Förordningen innehåller
även strängare påföljder om de nya reglerna inte efterlevs.
Bland annat ges tillsynsmyndigheten rätt att utdöma administrativa sanktionsavgifter på upp till 20 miljoner Euro
18
Riskfaktorer
Risker relaterade till finansiering
IES är föremål för risker relaterade till IES
finansiering och finansiella åtaganden
IES är beroende av att hitta för verksamheten
lämpliga lokaler och upprätthålla hyresavtal samt
är vidare exponerat mot risken för skador på hyrda
lokaler och bundenhet vid långa hyresavtal
Faktorer som marknadsförhållanden, den allmänna tillgängligheten till krediter och IES kreditvärdering inverkar
på tillgången på ytterligare finansiering och möjligheten
till refinansiering. Dessutom är tillgången på ytterligare
finansiering och möjligheten till refinansiering beroende av
att IES långivare har en positiv uppfattning om IES långoch kortfristiga finansiella utsikter samt ställning i övrigt.
Störningar och osäkerhet på kapital- och kreditmarknaderna kan också begränsa tillgången på kapital eller göra den
väsentligt dyrare för IES. Vidare garanterar Internationella
Engelska Skolan i Sverige AB dotterbolaget IES International English Schools UK Ltd:s fullgörande av ett driftsavtal
med Sabres Educational Trust avseende en skola i England
omfattande cirka 500 elever med en avtalstid till och med
den 31 augusti 2022. Samtliga dessa faktorer, inklusive
risken att IES blir skyldigt att fullgöra åtaganden under nyss
nämnda garanti, kan få en väsentlig negativ inverkan på IES
verksamhet, finansiella ställning eller resultat.
IES är beroende av att hitta för verksamheten lämpliga lokaler samt att ingå och upprätthålla erforderliga hyresavtal.
IES hyr samtliga lokaler i vilka skolverksamheten bedrivs.
Hyresavtalen har en hyrestid på upp till 20 år. Hyresavtalen har generellt ingåtts på marknadsmässiga villkor, med
undantag för några få avtal där det indirekta besittningsskyddet avseende gräsplan och samlingslokal avtalats bort.
IES är exponerat mot risken att de hyrda lokalerna, till följd
av åverkan från miljöfaktorer såsom bränder eller vattenläckage och/eller verksamhetsdeltagare, skadas samt mot
risken att uppsägning sker från hyresvärdens sida eller att
andrahandsuthyrning till IES inte kan upprätthållas med
följd att verksamheten måste omlokaliseras. Ett misslyckande med att identifiera lämpliga lokaler, att upprätthålla, eller
i framtiden på för IES fördelaktiga villkor ingå, erforderliga
hyresavtal och/eller att tillse att hyrda lokaler inte skadas
eller på annat sätt genererar kostnader för relevant hyresvärd skulle kunna få en negativ inverkan på IES verksamhet,
Hyresavtalens långa löptid exponerar IES för risken att
lokalerna inte möter verksamhetens behov under hela löptiden. Detta kan vara fallet om antalet elever i en skola blir
lägre än förutsett och lokalen inte utnyttjas på avsett sätt,
eller om elevunderlaget ger utrymme för expansion medan
lokalerna inte kan möta ett ökat antal elever. Om IES vid
behov inte kan säga upp eller hyra ut hyrda lokaler i andra
hand, kan hyresavtalen påverka lönsamheten i negativ riktning och försvåra, fördröja eller fördyra expansion. Förekomsten av någon av dessa omständigheter skulle kunna få
en negativ inverkan på IES verksamhet, finansiella ställning
och resultat.
Risker relaterade till legala frågor och skatt
IES kan bli föremål för olika tvister och legala
processer med tredje part eller tillsyns- och
förvaltningsmyndigheter
Rättsliga tvister och processer kan ha en väsentlig negativ
inverkan på IES. I vissa processer kan sökanden kräva skadestånd och andra påföljder som, om de utgår eller påförs,
medför utgifter för IES, med negativ inverkan på IES finansiella ställning och resultat. IES kan i samband med sådana
processer också ådra sig stora kostnader som inte täcks av
försäkringar.
Även om IES anser att det per dagen för detta Prospekt
inte föreligger någon tvist eller process av väsentlig karaktär, finns det en risk för att sådana tvister kan uppkomma
framgent och som därmed kan få väsentlig negativ inverkan
på IES finansiella ställning och resultat. För det fall IES blir
indraget i tvister eller blir föremål för böter eller andra åligganden som utfärdas av relevanta myndigheter kan dessutom IES rykte och renommé skadas, även om de finansiella
effekterna inte behöver vara betydande. Det finns också en
risk för att tvister av olika slag förhindrar IES medarbetare
från att fullgöra sina sedvanliga arbetsuppgifter, med negativ inverkan på IES verksamhet som följd.
En nedskrivning av goodwill och andra tillgångar
skulle kunna ha en negativ inverkan på IES
finansiella ställning och resultat
Goodwill utgör en betydande del av IES balansräkning.
Per den 30 juni 2016 uppgick koncernens goodwill till 661
MSEK, motsvarande 56,7 procent av den totala tillgångsmassan och 90,5 procent av eget kapital. Goodwillposten är
primärt ett resultat av förvärvet av IES 2012. Det som inte
kan hänföras till ett visst tillgångsslag, exempelvis varumärken, redovisas därmed som goodwill. IES genomför normalt
prövningar av nedskrivningsbehovet på goodwill och andra
tillgångar minst en gång årligen, men oftare om behov skulle
föreligga. Även om IES för närvarande inte förväntar sig att
det är nödvändigt att göra några nedskrivningar av goodwill
eller andra tillgångar finns det, för det fall exempelvis en eller flera av de i detta avsnitt beskrivna risker förverkligas, en
risk för att sådana behov uppkommer framöver, vilket skulle
kunna få en väsentlig negativ påverkan på IES eget kapital,
IES verksamhet är föremål för olika arbetsmiljöoch arbetsskyddsbestämmelser som kan
medföra böter eller andra påföljder samt ökade
administrativa kostnader
IES verksamhet omfattas av diverse arbetsmiljö- och arbetsskyddsbestämmelser. Dessutom har rektorer och lärare
befogenhet att på olika sätt säkra en trygg och säker skola i
varje enskilt fall, till exempel genom förebyggande arbete,
inklusive larm och övervakningstjänster. Trots dessa åtgär-
19
Riskfaktorer
der kan skador och olyckor ske, och oförutsedda externa
faktorer kan skapa arbetsmiljöproblem trots förebyggande
arbete. Om IES inte följer relevanta arbetsmiljö- och arbetsskyddsbestämmelser för verksamheten kan det leda till
böter eller andra påföljder för IES. Det finns även en risk
att IES drabbas av negativ publicitet eller ökade operativa
kostnader som ett resultat av ändringar i verksamheten som
genomförs för att följa dessa bestämmelser eller förebygga
olyckor. Ovan angivna faktorer kan, tillsammans eller var
för sig, få en väsentlig negativ inverkan på IES verksamhet,
Förändringar i skattelagstiftningar kan öka IES
skattekostnader eller på annat sätt ha en väsentlig
negativ inverkan på Bolagets finansiella ställning
och resultat
Eftersom lagar, avtal och andra föreskrifter avseende beskattning, liksom andra fiskala avgifter, historiskt har varit
föremål för upprepade förändringar och justeringar, är ytterligare förändringar att vänta framöver i de jurisdiktioner
där IES är verksamt, eventuellt med retroaktiv verkan. Alla
sådana förändringar kan ha en betydande inverkan på IES
skattebelastning samt en väsentlig negativ inverkan på IES
verksamhet, finansiella ställning och resultat.
I Sverige överlämnade i juni 2014 Företagsskattekommittén förslag till den svenska regeringen beträffande införandet av ett nytt system för svensk företagsbeskattning.
Kommittén lämnade ett huvudförslag och ett alternativt
förslag. Det tillkännagavs i höstbudgetpropositionen 2015
att kommitténs förslag är föremål för vidare bearbetning
av regeringen, att eventuell lagstiftning kommer baseras på
kommitténs alternativa förslag samt att det kommer kunna
träda ikraft tidigast den 1 januari 2017. Enligt det alternativa
förslaget skulle bolagsskattesatsen sänkas och avdrag för
en bolagskoncerns finansiella nettokostnader begränsas till
20 procent av ett justerat EBIT underlag. I juli 2016 antog
Europeiska unionens råd ett direktiv, bestående av bindande
minimiregler mot skatteflykt, som ska implementeras av
medlemsländerna senast den 31 december 2018. Enligt
direktivet ska avdrag för en skattebetalares finansiella nettokostnader som utgångspunkt begränsas till 30 procent
av EBITDA, med möjlighet för medlemsstaterna att införa
vissa undantag. Den svenska regeringen förväntas beakta
direktivet i den interna lagstiftningsprocessen. IES finansiella nettokostnader är i detta hänseende för närvarande
begränsade i förhållande till verksamhetens EBIT/EBITDA.
Om IES finansiella nettokostnader, vid tidpunkten för
introduktion av lagstiftning baserad på kommitténs alternativa förslag eller Rådets direktiv, utgör en betydande del
i förhållande till verksamhetens EBIT/EBITDA eller någon
annan ytterligare begränsning i avdragsrätten för räntor
införs i Sverige, kan IES skattekostnad öka och detta kan ha
en väsentlig negativ inverkan på IES verksamhet, finansiella
ställning och resultat.
IES skattesituation kan försämras om Bolagets
tidigare eller nuvarande hantering av skattefrågor
med framgång ifrågasätts
IES bedriver verksamhet genom ett antal dotterbolag i
Sverige och Storbritannien. Hanteringen av skattefrågor inom
IES är baserad på tolkningar av gällande skattelagstiftning,
skatteavtal och andra skatteföreskrifter i de berörda länderna
samt ställningstaganden från berörda skattemyndigheter.
Vidare inhämtar IES regelbundet råd från oberoende skatteexperter i dessa frågor. IES och dess dotterbolag är från tid
till annan föremål för skatterevisioner och granskningar. Det
finns en risk att skatterevisioner eller granskningar resulterar
i att tillkommande skatter påförs, exempelvis med hänsyn
till aktie- och lånetransaktioner med anställda och styrelseledamöter samt deras aktieägande i IES. En skatterevision
avseende inkomstskatt, mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter har initierats i det svenska dotterbolaget Internationella
Engelska Skolan i Sverige AB. En reservation har gjorts i balansräkningen om 561 100 SEK. Vid tidpunkten för Prospektet är dock det faktiska utfallet av den pågående skatterevisionen alltjämt oklart. Om IES tolkning av skattelagstiftning,
skatteavtal och andra skatteföreskrifter eller dess tillämplighet är felaktig, om en eller flera myndigheter med framgång
gör negativa skattejusteringar avseende en affärsenhet inom
IES eller om gällande lagar, avtal, föreskrifter eller tolkningar
av dessa eller den administrativa praxisen i förhållande till
dessa förändras, inklusive med retroaktiv verkan, kan IES
tidigare och nuvarande hantering av skattefrågor ifrågasättas.
Om skattemyndigheter med framgång gör gällande sådana
anspråk, kan detta leda till en ökad skattekostnad, inklusive
skattetillägg och ränta, och ha en väsentlig negativ inverkan
på IES verksamhet, finansiella ställning och resultat.
20
Riskfaktorer
Risker relaterade till Erbjudandet
intressen kanske inte är samma som Bolagets intressen eller
andra aktieägares intressen och den Säljande Aktieägaren
kan komma att utöva sitt inflytande över IES på ett sätt som
inte ligger i övriga aktieägares intresse.
En aktiv, likvid och fungerande marknad för
Bolagets aktier kanske inte utvecklas
Före Erbjudandet finns det inte någon marknad för aktier i
Bolaget. Det finns en risk för att en aktiv och likvid handel
inte kommer att utvecklas eller, om en sådan utvecklas, att
den inte kommer att bestå efter att Erbjudandet genomförts. Priset i Erbjudandet har fastställts av den Säljande
Aktieägaren och styrelsen för IES i samråd med Joint Global
Coordinators. Detta pris kommer inte nödvändigtvis att
återspegla den kurs som investerare på marknaden kommer
vara villiga att köpa och sälja aktierna till efter Erbjudandet.
Investerare kanske således inte kan vidaresälja aktierna till
en kurs motsvarande eller överstigande priset i Erbjudandet.
Utdelningar från Bolaget är beroende av många
olika faktorer och kan komma att utebli eller variera
Begränsningar i möjligheten för fristående aktörer att
bedriva skolverksamhet i vinstsyfte föreslås från tid till annan, och kan leda till begränsningar i Bolagets möjlighet att
lämna utdelning till aktieägarna. Storleken på en framtida
utdelning till Bolagets aktieägare, om sådan lämnas, kommer även att vara beroende av ett flertal faktorer, vilka kan
innefatta framtida intjäning, finansiell ställning, kassaflöden, behov av rörelsekapital, kostnader för investeringar och
andra faktorer. Bolaget kan komma att inte ha tillräckligt
med utdelningsbara medel och Bolagets aktieägare kanske
inte kommer att besluta om utdelning i framtiden.
Aktiekursen kan komma att vara mycket volatil
Det har förekommit extrema upp- och nedgångar i kurser och
volymer på aktiemarknaden tidigare som ofta inte har haft
någon koppling till, eller har varit oproportionerliga i förhållande till, de noterade bolagens resultat. Generella ekonomiska och industriella faktorer kan ha en påverkan på kursen
för ett bolags aktier, inklusive Bolaget, oberoende av bolagets
faktiska resultat. Dessa fluktuationer kan vara ännu mer uttalade i handeln med aktierna en kort tid efter Erbjudandet. En
investerare som köper aktier i Erbjudandet eller på marknaden kan förlora en del av eller hela sin investering.
Valutakursdifferenser kan inverka på värdet av
aktieinnehav eller betalda utdelningar
Aktier kommer endast att noteras i SEK och eventuella
utdelningar kommer att betalas i SEK. Det innebär att
aktieägare utanför Sverige kan få en negativ effekt på värdet
av innehav och utdelningar när dessa omvandlas till andra
valutor om den svenska kronan minskar i värde mot den
aktuella valutan.
Försäljning av större poster av aktier i Bolaget kan
komma att negativt påverka aktiekursen
Aktieägare i vissa jurisdiktioner kan vara
förhindrade att delta i framtida nyemissioner
Kursen för aktierna i Bolaget kan sjunka om det sker omfattande försäljning av aktier i Bolaget, särskilt försäljningar
från Bolagets styrelseledamöter, ledande befattningshavare
och större aktieägare eller när ett större antal aktier säljs.
Försäljning av stora mängder av aktier av den Säljande
Aktieägaren (och senare, av Huvudägaren och Grundaren),
eller uppfattningen om att sådan försäljning kommer att ske,
kan få kursen för aktierna i Bolaget att sjunka.
Om Bolaget emitterar nya aktier vid en kontantemission har
aktieägarna som huvudregel företrädesrätt att teckna nya
aktier i förhållande till antalet aktier som innehades före
emissionen. Aktieägare i vissa andra länder kan dock vara
föremål för begränsningar som gör att de inte kan delta i
företrädesrättsemissioner, eller att deltagande på annat sätt
försvåras eller begränsas. Exempelvis kan aktieägare i USA
vara förhindrade att utöva företrädesrätt om aktierna och
teckningsrätterna inte är registrerade enligt Securities Act
och om inget undantag från registreringskraven enligt Securities Act är tillämpligt. Aktieägare i andra jurisdiktioner
utanför Sverige kan påverkas på motsvarande sätt om teckningsrätterna eller de nya aktierna inte är registrerade eller
godkända av behöriga myndigheter i dessa jurisdiktioner.
Bolaget har inte skyldighet att ansöka om registrering
enligt Securities Act eller att ansöka om motsvarande godkännanden enligt lagstiftningen i någon annan jurisdiktion
utanför Sverige med avseende på sådana teckningsrätter
och aktier och att göra detta i framtiden kan vara opraktiskt
och kostsamt. I den utsträckning som Bolagets aktieägare i
jurisdiktioner utanför Sverige inte kan utöva sina rättigheter
att teckna nya aktier i eventuella företrädesrättsemissioner
skulle deras proportionella ägande i Bolaget minska.
Den Säljande Aktieägaren kommer även efter
Erbjudandet att kunna utöva ett betydande
inflytande över IES verksamhet, vilket kan komma
att avvika från övriga aktieägares intressen
Efter att Erbjudandet genomförts kommer den Säljande
Aktieägaren att äga cirka 71,3 procent av aktierna i Bolaget
(baserat på full anslutning till Erbjudandet samt att Övertilldelningsoptionen utnyttjas i sin helhet). Därför kommer
den Säljande Aktieägaren (och senare, Huvudägaren) även
fortsättningsvis att ha möjlighet att utöva betydande inflytande över utgången i de ärenden som hänskjuts till Bolagets
aktieägare för godkännande, inklusive val av styrelseledamöter och eventuella ökningar av aktiekapitalet, samgåenden, konsolideringar eller försäljningar av samtliga, eller
nästan samtliga, IES tillgångar. Den Säljande Aktieägarens
21
Riskfaktorer
Åtagandena från Ankarinvesterarna är inte
säkerställda och kan därmed komma att inte
infrias
Swedbank Robur, Investment AB Öresund och Norron Asset
Management (”Ankarinvesterarna”) har åtagit sig att, direkt
eller indirekt via dotterbolag, till priset i Erbjudandet, förvärva aktier i Erbjudandet till det belopp som anges nedan
och som motsvarar den andel av aktierna i Bolaget efter
Erbjudandets genomförande som anges nedan:
Swedbank Robur, cirka 104 MSEK, 5,01 procent;
Investment AB Öresund, cirka 100 MSEK, 4,8 procent; och
Norron Asset Management, cirka 65 MSEK, 3,12 procent.
Ankarinvesterarnas åtaganden är emellertid inte säkerställda genom bankgaranti, spärrmedel eller pantsättning
eller liknande arrangemang, varför det finns en risk för att
Ankarinvesterarna inte kommer att kunna infria sina åtaganden. Ankarinvesterarnas åtaganden är vidare förenade
med vissa villkor avseende bland annat att en viss spridning
av Bolagets aktier uppnås i samband med Erbjudandet. För
det fall något av dessa villkor inte uppfylls finns det en risk
för att Ankarinvesterarna inte uppfyller sina åtaganden,
vilket skulle kunna få en negativ effekt på Erbjudandets
genomförande.
22
Inbjudan till förvärv av aktier i IES
IES och den Säljande Aktieägaren har beslutat att genomföra en ägarspridning av aktierna i Bolaget genom en försäljning av
befintliga aktier. IES styrelse har därför ansökt om notering av Bolagets aktier på Nasdaq Stockholm.
Erbjudandet består av två delar: ett erbjudande till allmänheten i Sverige och ett till institutionella investerare i Sverige
och internationellt. Härmed erbjuds investerare att förvärva 10 012 500 befintliga aktier från den Säljande Aktieägaren,
motsvarande 25,0 procent av det totala antalet aktier i Bolaget. För att täcka eventuell övertilldelning i samband med
Erbjudandet har den Säljande Aktieägaren åtagit sig att, på begäran av Joint Global Coordinators, sälja ytterligare högst
1 501 875 befintliga aktier i Bolaget motsvarande upp till 15,0 procent av antalet aktier som omfattas av Erbjudandet eller
upp till 3,75 procent av det totala antalet aktier i Bolaget (”Övertilldelningsoptionen”). Baserat på full anslutning i Erbjudandet och om Övertilldelningsoptionen utnyttjas till fullo omfattar Erbjudandet upp till 11 514 375 aktier, motsvarande upp till
28,75 procent av det totala antalet aktier i Bolaget.
Priset i Erbjudandet har fastställts av den Säljande Aktieägaren i samråd med styrelsen för IES och Joint Global Coordinators till 52 SEK per aktie baserat på de diskussioner som föregått de åtaganden som gjorts av Ankarinvesterarna, kontakter
med andra institutionella investerare samt rådande marknadsförhållanden. Priset i Erbjudandet reflekterar följaktligen det
bedömda investeringsintresset från institutionella investerare och den Säljande Aktieägarens strävan att Bolaget får en stark
institutionell ägarbas och en bred spridning av aktierna bland allmänheten i Sverige.
Swedbank Robur, Investment AB Öresund och Norron Asset Management (”Ankarinvesterarna”) har åtagit sig att, på
samma villkor som övriga investerare, förvärva sammanlagt 5 178 076 aktier i Erbjudandet. Ankarinvesterarna kommer
därefter inneha cirka 12,9 procent av antalet aktier i Bolaget. Åtagandena är förenade med vissa villkor.
Det totala värdet av Erbjudandet uppgår till 599 MSEK under antagandet om att Övertilldelningsoptionen utnyttjas i sin
helhet. Bolagets transaktionskostnader hänförliga till Erbjudandet förväntas uppgå till cirka 12,5 MSEK. Inga aktier eller
andra värdepapper emitteras av IES i samband med Erbjudandet. Bolaget kommer inte att erhålla någon del av försäljningslikviden från den Säljande Aktieägaren.
Täby, 16 september 2016
Internationella Engelska Skolan i Sverige Holdings I AB
23
Bakgrund och motiv
IES är en av de ledande fristående aktörerna inom utbildning i Sverige med cirka 21 400 elever fördelat på 30 skolor¹⁶ vid
skolstarten för läsåret 2016/17 med elever från mer än 50 procent av landets kommuner. IES bedriver skolverksamhet från
årskurs 1 i grundskolan till och med gymnasiets tredje årskurs. Huvuddelen av verksamheten bedrivs för elever i årskurs 4
till 9, vad som internationellt benämns ”middle school”. Inom grundskolan är IES den ledande enskilda huvudmannen sett
till antalet elever samt driver 9 av de 10 största friskolorna i Sverige.¹⁷ IES har en tydlig profil, som bygger på tre grundläggande övertygelser:
• Att det ska råda ordning och arbetsro, så att lärare kan undervisa och elever lära;
• Att eleverna ska lära sig behärska världsspråket engelska; och
• Att eleverna ska mötas av höga akademiska förväntningar och mål.
Upp till hälften av undervisningen bedrivs på engelska av lärare som har engelska som modersmål. Drygt 600 lärare med
kvalificerad utländsk lärarexamen – från främst Kanada, USA, och Storbritannien – undervisar i IES-skolorna.
IES har sedan verksamheten grundades 1993 utvecklats till en av de största skoloperatörerna i Sverige. Verksamheten har
uppvisat en stark tillväxt i antalet elever med en genomsnittlig organisk ökning om 19 procent per år de senaste tio åren.¹⁸ I
juli 2016 tecknade IES ett villkorat köpeavtal att förvärva 50 procent av aktierna i de tre spanska skolbolag som tillsammans
bildar Grupo Educativo Elians. Förvärvet förväntas formaliseras inom 12 månader.
Den Säljande Aktieägaren och IES styrelse avser bredda IES ägande och har ansökt om notering av Bolagets aktier på
Nasdaq Stockholm.
Den Säljande Aktieägaren och Bolagets styrelse och ledning bedömer att det främjar en fortsatt framgångsrik verksamhet
för IES att ytterligare bredda ägandet med en krets av långsiktiga och i Sverige väl förankrade ägare, liksom att ge möjlighet
till delägande för personal och en i utbildning engagerad allmänhet inklusive föräldrar. För etablerade institutionella ägare i
Sverige är den transparens och likviditet som följer av en börsnotering en förutsättning för att kunna investera i bolag.
IES har under 23 år drivits med kvalitet i fokus och långsiktighet som riktning. Skolbyggnader hyrs som regel med kontrakt på upp till 20 år. En ny skola som startas ska verka för generationer. Verksamhetens fortsatta framgång mår väl av att
få in än fler långsiktiga och stabila ägare som också kan backa upp vad IES står för i utbildningshänseende.
IES styrelse och ledning är av uppfattningen att en börsnotering är till fördel för IES också eftersom denna ger IES tillgång
till de svenska och internationella kapitalmarknaderna för eventuella framtida kapitalbehov.
Majoritetsägaren TA Associates avser att kvarstå som huvudägare även efter börsnoteringen och stödja IES fortsatta utveckling. Grundaren Barbara Bergström avser, tillsammans med maken Hans Bergström, kvarstå med ett betydande ägande
och fortsatt engagemang i IES efter genomförandet av Erbjudandet.
I övrigt hänvisas till redogörelsen i föreliggande Prospekt, vilket har upprättats av styrelsen för IES med anledning av
ansökan om upptagande till handel av Bolagets aktier på Nasdaq Stockholm samt det i samband därmed lämnade Erbjudandet.
Styrelsen för IES är ansvarig för innehållet i detta Prospekt. Härmed försäkras att alla rimliga försiktighetsåtgärder
har vidtagits för att säkerställa att uppgifterna i Prospektet, såvitt styrelsen vet, överensstämmer med de faktiska förhållandena och att ingenting är utelämnat som skulle kunna påverka dess innebörd.
Täby, 16 september 2016
Internationella Engelska Skolan i Sverige Holdings II AB (publ)
Styrelsen
Styrelsen för IES är ensamt ansvarigt för innehållet i detta Prospekt i enlighet med vad som framgår häri. Den Säljande
Aktieägaren bekräftar dock bundenhet av villkoren för Erbjudandet i enlighet med vad som framgår av ”Villkor och anvisningar”.
Internationella Engelska Skolan i Sverige Holdings I AB
¹⁶ IES i Älvsjö startade sin verksamhet i augusti 2016 för elever i årskurs 4 till 9.
¹⁷ SCB, per oktober 2015.
¹⁸ 2005/06 – 2015/16.
24
Villkor och anvisningar
Erbjudandet
perioden. Sådan förlängning kommer i förekommande fall att
offentliggöras genom pressmeddelande före anmälningstidens utgång.
Om flera anmälningar inges av samma förvärvare kommer endast den först registrerade att beaktas. För sent inkommen anmälan liksom ofullständigt eller felaktigt ifylld
anmälningssedel kan komma att lämnas utan avseende.
Inga tillägg eller ändringar får göras i den på anmälningssedeln tryckta texten.
Erbjudandet omfattar 10 012 500 aktier som erbjuds av den
Säljande Aktieägaren. Erbjudandet är uppdelat i två delar:
• erbjudandet till allmänheten i Sverige¹⁹, och
• erbjudandet till institutionella investerare i Sverige och
internationellt²⁰.
Utfallet av Erbjudandet förväntas offentliggöras genom
pressmeddelande omkring den 29 september 2016.
Prospektet finns tillgängligt på IES webbplats
(www.engelska.se), Handelsbankens webbplats
(www.handelsbanken.se/investeringserbjudande), ABG
Sundal Colliers webbplats för pågående erbjudanden samt
Nordnets webbplats.
Anmälan via Handelsbanken
Anmälan kan inges till Handelsbanken enligt ett av följande
alternativ:
• Kunder i Handelsbanken som är anslutna till Internettjänsten kan även anmäla sig för förvärv av aktier via
internet i enlighet med instruktioner på Handelsbankens
webbplats, www.handelsbanken.se under ”Spara och
placera”, ”Placeringserbjudande”, ”Övriga Erbjudanden”.
Anmälan via Handelsbankens Internettjänst kan göras
fram till kl. 24.00 den 27 september 2016. För anmälan
via internet krävs att den som anmäler sig har VP-konto
hos valfritt svenskt kontoförande institut eller värdepappersdepå hos Handelsbanken.
Övertilldelningsoption
Den Säljande Aktieägaren kommer att utfärda en option till
Joint Global Coordinators, vilken kan utnyttjas helt eller
delvis av Joint Global Coordinators, under 30 dagar från första dagen för handel i Bolagets aktier på Nasdaq Stockholm,
att förvärv av ytterligare 1 501 875 befintliga aktier av den
Säljande Aktieägaren, motsvarande 15 procent av det högsta
totala antalet aktier som omfattas av Erbjudandet, till ett
pris motsvarande priset i Erbjudandet, för att täcka eventuell övertilldelning i samband med Erbjudandet.
Eller
• Fyll i den för Erbjudandet upprättade anmälningssedeln
och lämna den till valfritt Handelsbankskontor under anmälningsperioden. Anmälningssedeln kan även skickas per
post till Handelsbanken Capital Markets, HCXS-O/emission, 106 70 Stockholm. Anmälningssedeln kan erhållas
från Handelsbankens webbplats www.handelsbanken.se/
investeringserbjudande, där även Prospektet finns att tillgå.
Den som anmäler sig via anmälningssedel måste ha (i)
en värdepappersdepå hos Handelsbanken, eller (ii) ett
debiteringskonto i Handelsbanken och ett VP-konto hos
valfritt svenskt kontoförande institut. Debiteringskontot
måste vara ett allkonto, checkkonto eller sparkonto hos
Handelsbanken. Anmälningssedeln måste vara Handelsbanken tillhanda senast kl 17.00 den 27 september 2016.
För kunder med ISK-depå (investeringssparkonto) i
Handelsbanken som erhåller tilldelning, kommer Handelsbanken att förvärva motsvarande antal tilldelade
aktier i Erbjudandet för vidareförsäljning till kundernas
ISK-depåer till priset i Erbjudandet.
Fördelning av aktier
Fördelning av aktier till respektive del i Erbjudandet kommer att ske på basis av efterfrågan. Fördelningen kommer
att beslutas av den Säljande Aktieägaren i samråd med Joint
Global Coordinators.
Erbjudandepris
Priset i Erbjudandet har fastställts av den Säljande Aktieägaren i samråd med styrelsen för IES och Joint Global
Coordinators till 52 SEK per aktie baserat på de diskussioner som föregått de åtaganden som gjorts av Ankarinvesterarna, kontakter med andra institutionella investerare samt
rådande marknadsförhållanden. Courtage utgår ej.
Erbjudande till allmänheten
Anmälan
Anmälan från allmänheten i Sverige om förvärv av aktier
ska avse lägst 100 aktier och högst 10 000 aktier²¹, i jämna
poster om 50 aktier. Anmälan är bindande.
Anmälan kan göras under perioden 20 september – 27 september 2016 och inges till Handelsbanken och till Nordnet
enligt respektive banks instruktioner. Bolagets styrelse
och den Säljande Aktieägaren, i samråd med Joint Global
Coordinators, förbehåller sig rätten att förlänga anmälnings-
Anmälan via Nordnet
Depåkunder hos Nordnet kan anmäla sig för förvärv av
aktier via Nordnets Internettjänst fram till kl. 23.59 den 27
september 2016. Mer information om anmälningsförförande
via Nordnet finns tillgänglig på www.nordnet.se.
¹⁹ Till allmänhet räknas privatpersoner och juridiska personer i Sverige som anmäler sig för förvärv av högst 10 000 aktier.
²⁰ Till institutionella investerare räknas privatpersoner och juridiska personer som anmäler sig för förvärv av fler än 10 000 aktier.
²¹ Den som anmäler för förvärv av fler än 10 000 aktier måste kontakta ABG Sundal Collier eller Handelsbanken i enlighet med vad som anges i
avsnittet ”Erbjudandet till institutionella investerare – Anmälan”.
25
Anmälan för anställda i IES
Betalning
Tilldelning
Via Handelsbanken
Anställda i IES med skattemässig hemvist i Sverige som
önskar förvärva aktier ska följa särskilda instruktioner från
Bolaget.
Full betalning för tilldelade aktier ska erläggas kontant
senast den 3 oktober 2016 enligt anvisningar på utsänd
avräkningsnota.
Beslut om tilldelning av aktier fattas av den Säljande Aktie
ägaren i samråd med Joint Global Coordinators varvid målet
är att uppnå en bred spridning av aktierna bland allmänheten i Sverige för att möjliggöra en regelbunden och likvid
handel med Bolagets aktie på Nasdaq Stockholm.
Tilldelningen är inte beroende av när under anmälningsperioden anmälan inges.
Förtur till tilldelning till anställda i IES med skattemässig hemvist i Sverige kommer att avse aktier till ett värde av
högst 30 000 SEK per anställd.
I händelse av överteckning kan tilldelning komma att utebli eller ske med ett lägre antal aktier än vad anmälan avser,
varvid tilldelning helt eller delvis kan komma att ske genom
slumpmässigt urval.
Anmälningar från vissa kunder hos Handelsbanken kan
komma att särskilt beaktas. Tilldelning kan även komma
att ske till anställda i Handelsbanken och Nordnet, dock
utan att dessa prioriteras. Tilldelningen sker i sådant fall i
enlighet med Svenska Fondhandlarföreningens regler och
Finansinspektionens föreskrifter.
Kunder i Handelsbanken ska ha angivit värdepappersdepå eller debiteringskonto i Handelsbanken vid anmälan
och måste se till att likvida medel motsvarande tilldelat
antal aktier enligt avräkningsnotan finns tillgängligt från
kl. 01.00 på likviddagen som beräknas vara den 3 oktober
2016. Handelsbanken har rätt att dra likviden på likviddagen från det bankkonto som är anslutet till värdepappersdepån respektive angivet debiteringskonto i Handelsbanken,
motsvarande det antal aktier som anmälan avser eller
motsvarande det lägre antal aktier som tilldelats i händelse
av överteckning.
Via Nordnet
Tilldelade aktier bokas mot debitering av likvid på angiven
depå, vilket beräknas ske omkring den 29 september 2016.
Bristande eller felaktig betalning
Observera att om full betalning inte erläggs i rätt tid eller
om medel inte finns på angivet bankkonto kan tilldelade
aktier komma att överlåtas till annan. Skulle försäljningspriset vid en sådan överlåtelse komma att understiga priset i
Erbjudandet enligt Erbjudandet kan den som ursprungligen
erhöll tilldelning av dessa aktier komma att få svara för mellanskillnaden.
Besked om tilldelning
Tilldelning beräknas ske omkring den 29 september 2016.
Snarast därefter kommer avräkningsnota att sändas ut till
dem som erhållit tilldelning i Erbjudandet. De som inte
tilldelats aktier erhåller inte något meddelande.
Erbjudande till institutionella
investerare
Via Handelsbanken
Anmälan
Internetkunder hos Handelsbanken beräknas erhålla avräkningsnota med besked om tilldelat antal aktier omkring
kl. 09.00 den 29 september 2016 i sin e-brevlåda i Internettjänsten. De som anmält sig genom ett av Handelsbankens
kontor beräknas kunna få information om tilldelning från
och med den 29 september 2016 om de kontaktar bankkontoret som tog emot anmälan.
Anmälningsperioden för institutionella investerare i Sverige
och internationellt äger rum under perioden 20 september
– 28 september 2016. Bolagets styrelse och Den Säljande
Aktieägaren, i samråd med Joint Global Coordinators,
förbehåller sig rätten att förkorta samt förlänga anmälningstiden i det institutionella erbjudandet. Sådan förkortning
eller förlängning av anmälningstiden kommer offentliggöras
av Bolaget genom pressmeddelande före anmälningsperiodens utgång. Anmälan ska ske till ABG Sundal Collier eller
Handelsbanken i enlighet med särskilda instruktioner.
Via Nordnet
De som anmält sig via Nordnets Internettjänst erhåller
besked om tilldelning genom en teckning av aktier mot samtidig debitering av likvid på angiven depå, vilket beräknas
ske omkring kl. 09.00 den 29 september 2016. För att inte
förlora rätten till eventuell tilldelning ska depåkunder hos
Nordnet ha tillräckliga likvida medel tillgängliga på depån
från och med den 27 september 2016 kl. 23:59 till likviddagen som beräknas vara den 3 oktober 2016.
Tilldelning
Beslut om tilldelning av aktier fattas av den Säljande Aktie
ägaren i samråd med Joint Global Coordinators varvid målet
är att IES får en god institutionell ägarbas. Avsikten är att
intresseanmälningar, som i allt väsentligt bedöms vara
likvärdiga, ska behandlas lika. Intresseanmälningar från
institutionella investerare som bedöms kunna bli långsiktiga
ägare i Bolaget kan komma att prioriteras. Tilldelningen
26
kommer att beslutas helt diskretionärt och någon garanti för
tilldelning lämnas inte.
Nasdaq Stockholm, OTC-marknaden eller på annat sätt, och
kan komma att genomföras när som helst under perioden
som börjar på första dagen för handel i aktien på Nasdaq
Stockholm och avslutas senast 30 kalenderdagar därefter.
Se vidare under ”Stabilisering” i avsnittet ”Legala frågor och
kompletterande information”.
Besked om tilldelning
Institutionella investerare beräknas i särskild ordning erhålla besked om tilldelning omkring den 29 september 2016
varefter avräkningsnota utsänds.
Offentliggörande av utfallet i
Erbjudandet
Betalning
Full betalning för tilldelade aktier ska erläggas kontant i
enlighet med avräkningsnotan och mot leverans av aktier
senast den 3 oktober 2016.
Det slutliga utfallet av Erbjudandet förväntas offentliggöras
genom pressmeddelande omkring den 29 september 2016.
Pressmeddelandet kommer finnas tillgängligt på IES webbplats www.engelska.se.
Bristande eller felaktig betalning
Rätt till utdelning
Observera att om full betalning inte erläggs inom föreskriven tid kan tilldelade aktier komma att överlåtas till annan.
Skulle försäljningspriset vid en sådan överlåtelse komma att
understiga priset i Erbjudandet kan den som ursprungligen
erhöll tilldelning av dessa aktier komma att få svara för mellanskillnaden.
De erbjudna aktierna medför rätt till vinstutdelning första
gången på den avstämningsdag för utdelning som infaller
närmast efter att aktien tagits upp till handel. Eventuell
utdelning betalas ut efter beslut av bolagsstämma. Utbetalningen ombesörjs av Euroclear Sweden. Rätt till utdelning
tillkommer den som på den av bolagsstämman fastställda
avstämningsdagen var registrerad som ägare i den av
Euroclear Sweden förda aktieboken. Beträffande avdrag för
svensk preliminärskatt, se avsnittet ”Skattefrågor i Sverige”.
För vidare information, se ”Utdelningspolicy” i avsnittet
”Verksamhetsbeskrivning”.
Registrering av tilldelade och
betalda aktier
Registrering hos Euroclear Sweden av tilldelade och betalda
aktier, för såväl institutionella investerare som för allmänheten i Sverige, beräknas ske med början den 3 oktober
2016, varefter Euroclear Sweden sänder ut en VP-avi som
utvisar det antal aktier i Bolaget som registrerats på mottagarens VP-konto.
Villkor för Erbjudandets
fullföljande
Den Säljande Aktieägaren, Bolaget och Joint Global Coordinators avser att ingå ett avtal om placering av aktier i
IES omkring den 28 september 2016 (”Placeringsavtalet”).
Erbjudandet är villkorat av att intresset för Erbjudandet
enligt Joint Global Coordinators bedömning är tillräckligt
stort för handel i aktien, att Placeringsavtalet ingås, att
vissa villkor i avtalet uppfylls samt att Placeringsavtalet
inte sägs upp. Placeringsavtalet föreskriver att Joint Global
Coordinators åtaganden att förmedla köpare till eller, för det
fall Joint Global Coordinators misslyckas med detta, själva
köpa de aktier som omfattas av Erbjudandet är villkorade
bland annat av att inga händelser inträffar som har så
väsentligt negativ inverkan på Bolaget att det är olämpligt
att genomföra Erbjudandet samt vissa andra villkor. Joint
Global Coordinators kan säga upp Placeringsavtalet fram
till likviddagen, den 3 oktober 2016, om några väsentligt
negativa händelser inträffar, om de garantier som IES givit
Joint Global Coordinators skulle visa sig brista eller om
några av de övriga villkor som följer av Placeringsavtalet ej
uppfylls. Om ovan angivna villkor ej uppfylls och om Joint
Global Coordinators säger upp Placeringsavtalet kan Erbjudandet avbrytas. I sådant fall kommer vare sig leverans av
eller betalning för aktier genomföras under Erbjudandet. Se
under rubriken ”Placeringsavtal” i avsnittet ”Legala frågor
och kompletterande information” för mer information om
Placeringsavtalet.
Notering på Nasdaq Stockholm
IES har ansökt om notering av Bolagets aktie på Nasdaq
Stockholm. Nasdaq Stockholms bolagskommitté har den 9
september 2016 beslutat att uppta aktierna i IES till handel
på Nasdaq Stockholm på vissa villkor, däribland att spridningskravet för Bolagets aktie uppfylls senas på noteringsdagen. För det fall Bolagets styrelse slutligt beslutar om
notering av Bolagets aktie beräknas handeln i Bolagets aktie
påbörjas omkring den 29 september 2016. Detta innebär
att handel kommer att påbörjas innan aktier överförts till
förvärvarens VP-konto eller värdepappersdepå och i vissa
fall innan avräkningsnota erhållits. Det innebär vidare att
handel kommer att påbörjas innan villkoren för Erbjudandets fullföljande uppfyllts. Handel i Bolagets aktie, som sker
innan Erbjudandet blir ovillkorat, kommer att återgå om
inte Erbjudandet fullföljs.
Kortnamnet på Nasdaq Stockholm för Bolagets aktie är
ENG.
Stabilisering
I samband med Erbjudandet kan Joint Global Coordinators, komma att genomföra transaktioner i syfte att hålla
marknadspriset på aktien på en nivå högre än den som i
annat fall kanske hade varit rådande på marknaden. Sådana
stabiliseringstransaktioner kan komma att genomföras på
27
Viktig information rörande möjlig
heten att sälja tilldelade aktier
Övrigt
Att Handelsbanken är emissionsinstitut innebär inte i sig att
Handelsbanken betraktar den som anmält sig i Erbjudandet
som kund hos banken för placeringen.
Handelsbankens respektive Nordnets mottagande och
hantering av anmälningssedlar leder inte till att det uppstår
ett kundförhållande mellan förvärvare i Erbjudandet och
respektive bank. Förvärvaren betraktas för placeringen hos
Handelsbanken respektive Nordnet endast om respektive
bank har lämnat råd till förvärvaren om placeringen eller
annars har kontaktat förvärvaren individuellt angående placeringen. Följden av att Handelsbanken respektive Nordnet
inte betraktar förvärvaren som kund för placeringen är att
reglerna om skydd för investerare i lagen om värdepappersmarknaden inte kommer att tillämpas på placeringen. Detta
innebär bland annat att varken s.k. kundkategorisering eller
s.k. passandebedömning kommer att ske beträffande placeringen. Förvärvaren ansvarar därmed själv för att denne
har tillräckliga erfarenheter och kunskaper för att förstå de
risker som är förenade med placeringen.
Besked om tilldelning till allmänheten i Sverige sker genom
utskick av avräkningsnota, vilket beräknas ske omkring den
29 september 2016. Efter det att betalning för tilldelade
aktier hanterats av Handelsbanken respektive Nordnet kommer betalda aktier att överföras till av förvärvaren anvisad
värdepappersdepå eller VP-konto. Den tid som erfordras för
överföring av betalning samt överföring av betalda aktier
till förvärvarna av aktier i IES medför att dessa förvärvare
inte kommer att ha förvärvade aktier tillgängliga på anvisad
värdepappersdepå eller VP-konto förrän tidigast den 3 oktober 2016. Handel i IES aktie på Nasdaq Stockholm beräknas
komma att påbörjas omkring den 29 september 2016. Observera att förhållandet att aktier inte finns tillgängliga på
förvärvarens VP-konto eller värdepappersdepå kan innebära
att förvärvaren inte har möjlighet att sälja dessa aktier över
börsen från och med den dag då handeln i aktien påbörjats.
Information om behandling av
personuppgifter
Den som förvärvar aktier i Erbjudandet kommer att lämna
in personuppgifter till Handelsbanken respektive Nordnet.
Personuppgifter som lämnas till Handelsbanken respektive Nordnet kommer att behandlas i datasystem i den
utsträckning som behövs för att tillhandahålla tjänster och
administrera kundengagemang. Även personuppgifter som
inhämtas från annan än den kund som behandlingen avser
kan komma att behandlas. Det kan också förekomma att
personuppgifter behandlas i datasystem hos företag eller organisationer med vilka Handelsbanken respektive Nordnet
samarbetar. Information om behandling av personuppgifter
lämnas av Handelsbankens kontor respektive Nordnet, vilka
också tar emot begäran om rättelse av personuppgifter.
28
Marknadsöversikt
Prospektet innehåller information avseende IES verksamhet och marknader från tredje man.
Om inget annat anges är sådan information baserad på en analys av flera källor, bland annat
offentlig information från Skolverket och Skolinspektionen samt annan offentligt tillgänglig
information. Informationen har återgivits korrekt och IES anser att källorna är tillförlitliga men
har inte oberoende verifierat informationen, varför dess riktighet eller fullständighet inte kan
garanteras. Såvitt IES kan känna till och försäkra genom jämförelse med annan information
som offentliggjorts från berörd tredje man har inga uppgifter utelämnats på ett sätt som skulle
göra den återgivna informationen felaktig eller missvisande.
Därutöver har IES gjort ett antal uttalanden i Prospektet avseende sin bransch och sin konkurrensposition inom branschen. Dessa uttalanden är baserade på Bolagets erfarenhet och egen
undersökning avseende marknadsförhållandena. IES kan inte garantera att något av dessa
antaganden är riktiga eller att de på ett korrekt sätt reflekterar dess marknadsposition inom
branschen och IES kan inte genomgående garantera att interna undersökningar eller information har blivit verifierade av oberoende källor, som kan ha uppskattningar eller åsikter avseende
branschrelaterad information som skiljer sig från IES.
Marknadsinformation kan innehålla uppskattningar vad avser framtida marknadsutveckling
och annan framåtriktad information. Framåtriktad information innebär ingen garanti avseende framtida resultat eller utveckling, och verkligt utfall kan avvika väsentligt från de uttalanden
som görs i den framåtriktade informationen. Läs avsnittet ”Viktig information till investerare –
framåtriktade uttalanden” på insidan av omslaget till Prospektet.
Introduktion till IES marknad²²
IES verksamhet inom det svenska skolväsendet²⁵
IES är en fristående aktör som verkar inom det offentligt
finansierade skolväsendet i Sverige. IES verkar främst inom
grundskoleutbildning med fokus på årskurs 4 till 9. Vid ingången av läsåret 2016/17 var IES huvudman för 29 grundskolor
och en gymnasieskola i Sverige.²³ IES driver även på uppdrag
av en stiftelse en skola i England. I juli 2016 tecknade IES ett
villkorat köpeavtal att förvärva 50 procent av aktierna i de
tre spanska skolbolag som tillsammans bildar Grupo Educativo Elians. Bolagen driver skolor som omfattar förskola till
gymnasium. Två av dessa skolor följer den brittiska läroplanen
och den tredje skolan följer en tvåspråkig spansk läroplan. Med
anledning av att IES utländska verksamhet för närvarande
utgör mindre än en procent av IES verksamhet kommer detta
marknadsavsnitt främst att behandla grundskolan i Sverige.²⁴
2015/16
Grundskola
Gymnasium
Skolor
28 (97%)
1 (3%)
Elever
19 080 (96%)
695 (4%)
Källa: IES
²² Med CAGR avses i detta och kommade avsnitt i Prospektet genomsnittlig årlig tillväxt.
²³ IES i Älvsjö startade sin verksamhet i augusti 2016 för elever i årskurs 4 till 9.
²⁴ A ndel av omsättningen för räkenskapsåret 2015/16. Storleksförhållandet mellan de geografiska områdena och segmenten är detsamma de senaste
tre räkenskapsåren.
²⁵ A ntal elever och skolor baserat på information från Skolverket per oktober 2015.
29
Marknadsöversikt
Översikt av det svenska skolväsendet (exklusive vuxenutbildning)
Det svenska skolväsendet
Totalt antal elever: 2,4 miljoner¹
Total kostnad (kommunen) 2014: 224 miljarder SEK¹
Skolform
Förskola²
Förskoleklass
Grundskola³
Gymnasieskolan⁴
Ålder
1-5 år
6 år
7-15 år
16-18 år
Skoltyp
Frivillig
Frivillig
Obligatorisk
Frivillig
Kostnader 2014
65 miljarder
6 miljarder
91 miljarder
37 miljarder
Antal elever 2015/16
493 609
116 312
985 620
323 141
Ökning antal elever
2010/11–2015/16, % (CAGR)
+35 613
+8% (+2%)
+12 783
+12% (+2%)
+99 133
+11% (+2%)
-62 571
-16% (-3%)
Andel elever i
fristående skolor 2015/16
20%
11%
15%
26%
IES huvudfokus
¹ Inklusive fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, grundsärskola, specialskola och gymnasiesärskola (exklusive vuxenutbildning).
² Insamlandet av uppgifter om antal barn i förskola förändrades hösten 2014 vilket gör att antalet barn hösten 2015 inte är direkt jämförbar med
tidigare år.
³ E xklusive grundsärskola, specialskola och fritidshem och annan pedagogisk verksamhet.
⁴ E xklusive gymnasiesärskola.
Källa: Skolverket
Det svenska skolväsendet innefattar förskola till vuxenutbildning. Förskolan och förskoleklassen är frivillig, medan
grundskoleutbildningen är obligatorisk i nio år (årskurs 1 till
9) och gymnasieskolan är treårig och frivillig. Skolväsendet
är statligt reglerad via skollagen (2010:800) och skolförordningar samt nationella myndigheter. Undervisningen
bedrivs av enskilda huvudmän, som har eget tillstånd från
staten (via Skolinspektionen), eller av kommunala huvudmän. Den verksamhet som bedrivs av fristående skolor är
bidragsfinansierad av kommunen, men kommunen är inte
huvudman och har inget ansvar för den fristående verksamheten.²⁶ Även grunderna för ersättningen till fristående skolor är nationellt reglerad, enligt principen om ”lika villkor”
mellan kommunala och fristående skolor.²⁷
Under hösten 2015 gick cirka 2,4 miljoner elever i förskolor,
fritidshem och skolor (exklusive vuxenutbildning), varav cirka
40 procent eller 985 620 elever gick i grundskolan.²⁸ Antalet
elever i skolan²⁹ har ökat de senaste fem åren med undantag
för gymnasieskolan. Andelen som väljer att gå i en fristående
skola varierar mellan de olika skolformerna.
Andelen som gick i en fristående grundskola uppgick
hösten 2015 till 15 procent vilket är lägre än i både gymnasieskolan och förskolan där motsvarande andel var 26 procent
och 20 procent.³⁰
Kommunernas totala kostnader för samtliga skolformer,
inklusive fritidshem och annan pedagogisk verksamhet men
exklusive vuxenutbildning uppgick till cirka 224 miljarder
SEK kalenderåret 2014, varav grundskolan stod för cirka
91 miljarder SEK eller cirka 40 procent av de totala kostnaderna.³¹
Beskrivning av den svenska
grundskolan
Grundskoleutbildningen i Sverige är obligatorisk för alla
barn från och med det kalenderår som barnet fyller sju år.
Skolplikten sträcker sig därefter i nio år eller senast till när
eleven fyller 18 år.
²⁶ SOU 2013:53.
²⁷ Prop 2008/09:171.
²⁸ Skolverket. Inkluderar antalet elever i förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola per oktober 2015.
²⁹ Förskola, förskoleklass, grundskola och gymnasieskola.
³⁰ Skolverket.
³¹ Skolverket. Kostnaden för vuxenutbildning (komvux, särvux och SFI) uppgick till 7 miljarder SEK för kalenderåret 2014.
30
Marknadsöversikt
Utveckling av antal elever i grundskolan 1988/89-2015/16³²
CAGR
Kommunal
Fristående
Totalt
5 år
10 år
15 år
20 år
1,5%
-0,9%
-1,2%
-0,4%
6,7%
6,7%
8,5%
10,4%
2,1%
-0,1%
-0,4%
0,2%
1988/ 1989/ 1990/ 1991/ 1992/ 1993/ 1994/ 1995/ 1996/ 1997/ 1998/ 1999/ 2000/ 2001/ 2002/ 2003/ 2004/ 2005/ 2006/ 2007/ 2008/ 2009/ 2010/ 2011/ 2012/ 2013/ 2014/ 2015/
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14
15
16
Kommunal
(tusental)
880
899
919
936
957
Fristående
(tusental)
14
17
20
23
27
894
917
939
959
Totalt
(tusental)
906
895
882
878
887
980 1 000 1 009 1 006
997
979
952
919
882
850
817
796
781
777
779
795
816
60
67
71
76
81
86
89
96
105
112
120
126
134
145
984 1 010 1 035 1 052 1 059 1 057 1 046 1 024
995
962
936
906
892
886
889
899
921
949
986
31
35
43
Kommunal (tusental)
53
840
Fristående (tusental)
Källa: Skolverket
Marknadsstorlek och tillväxt
läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Det är upp till varje ansvarig huvudman
att bestämma vilket arbetssätt och vilken metodik som
tillämpas för att följa läroplanen och uppnå de stipulerade
målen. På nationell nivå sker uppföljning av hur väl eleverna
når målen genom nationella prov som genomförs i årskurs
3, 6 och 9. Utvärdering sker även genom slutbetyg i årskurs
6 till 9. Därutöver mäts andelen av eleverna som går ut årskurs 9 med gymnasiebehörighet.
I oktober 2015 gick 985 620 elever i grundskolan varav 35
procent av eleverna gick i årskurs 1–3, 33 procent i årskurs
4–6 samt 32 procent av eleverna i årskurs 7–9.³³
Den allmänna skolplikten medför att antalet elever i grundskolan i stort sett följer befolkningsutvecklingen för barn i
skolåldern. Mellan läsåren 2001/02 och 2010/11 minskade
elevantalet varje år, drivet av låga födelsekullar i Sverige under 1990-talet. Från och med hösten 2010 har elevunderlaget
ökat med en genomsnittlig årlig tillväxttakt om cirka två procent. Under samma period har antalet elever som väljer att gå
i en fristående skola ökat med en genomsnittlig årlig tillväxttakt om cirka sju procent. Läsåret 2015/16 gick 15 procent
eller 145 471 elever i en fristående grundskola.³⁴
Styrning av grundskolan och
grundskolans intressenter
Fram till i början av 1990-talet var styrningen av det svenska skolsystemet centraliserad till staten. Under 1991 överläts
ansvaret till kommunerna (med undantag för sameskolan)
och 1992 genomfördes friskolereformen vilket gjorde det
möjligt för andra än kommuner att bedriva skolverksamhet. År 1992 infördes även det fria skolvalet som ger elever
och vårdnadshavare rätt att välja fritt mellan kommunala
och fristående skolor. Fristående skolor finansieras framförallt via kommunerna genom en så kallad ”skolpeng”, enligt
Grundskoleutbildningens mål
De generella målen för grundskoleutbildningen stipuleras
i skollagen och syftar till att ge en utbildning av hög och
likvärdig kvalitet. Alla ska ges förutsättningar att uppnå de
nationella målen och utveckla sina kunskaper, färdigheter
och kompetenser så långt som möjligt.
Samtliga grundskolor i Sverige måste följa den nationella
³² I kommunens siffror ingår även elever som går i sameskolan. Mellan 1988/89 och 1992/93 finns endast data över totalt antal elever. Fristående
skolor inkluderar från och med hösten 2007 internationella skolor samt riksinternatskolor. I denna figur inkluderas internationella skolor samt
riksinternatskolor även för tidigare läsår. Läsåret 2015/16 ingick 7 elever från en skolenhet med landstinget som huvudman i kommunens siffror.
Uppgifter om elever avser den 15 oktober eller närliggande vardag. Detta gäller fr.o.m. läsåret 1992/93. Tidigare år, t.o.m. läsåret 1991/92, avser
uppgifterna den 15 september eller närliggande vardag. Läsåret 1995/96 är antalet elever underskattat med totalt ca 330 p.g.a. att uppgifter saknades för vissa fristående skolenheter.
³³ Skolverket.
³⁴ Skolverket.
31
Marknadsöversikt
Styrning av grundskolan och dess intressenter
Utbildningsdepartementet (ansvarar för regeringens utbildningspolitik)
Statliga myndigheter
Skolinspektionen
Skolverket
Granskar skolor, bedömer
ansökningar om att driva
fristående skola och har
tillsynsansvar.
Tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och
nationella prov. Ansvarar
för den officiella statistiken
på skolområdet och gör
nationella uppföljningar och
utvärderingar.
Special
pedagogiska
skolmyndigheten
Sameskol
styrelsen
Finansiering
Kommunerna
Finansierar skolgången för alla grundskoleelever bosatta i kommunen oavsett huvudman i
enlighet med nationell lagstiftning.
Huvudman (utövare)
Elever
Har rätt till grundskole
utbildning och vårdnadshavaren/eleven har rätt
att välja vilken skola
eleven vill gå i.
Offentlig huvudman
(kommuner/staten)
Enskild huvudman
(fristående aktörer)
Ansvarig för att organisera utbildningen så att
de nationella målen uppnås.
Källa: Skolverket, Skolinspektionen och OECD
grundregler fastställda av staten i syfte att säkra lika villkor
för fristående och kommunala skolor.
lagen, läroplaner och andra föreskrifter. Grundläggande i huvudmannens ansvarstagande är att utbildningen motsvarar
skollagens krav på kvalitet, är likvärdig och att utbildningen
förankras i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Hösten 2015 fanns det 4 845 skolenheter (”skolor”) varav
4 018, eller 83 procent var offentliga skolor som i huvudsak
drevs av kommuner.³⁵
Med enskild huvudman menas den enskilda fysiska eller
juridiska person som bedriver utbildning vid en fristående
skola. Skolinspektionen beslutar om tillstånd för huvudmän
och har tillsynsansvar för fristående skolor. För ytterligare
information om tillstånd se avsnittet ”Regulatorisk överblick”.
Av de 4 845 skolorna hösten 2015 var 827, motsvarande 17
procent, fristående skolor som drevs av totalt 593 enskilda
huvudmän.³⁶ Av de fristående skolorna var 710 skolor med
allmän inriktning, 65 skolor med konfessionell inriktning,
38 skolor med undervisning enligt Waldorfpedagogik, elva
internationella skolor samt tre riksinternatskolor. Antalet
skolor med enskild huvudman har ökat med 86 skolor sedan
läsåret 2010/11.³⁷
Statliga myndigheter
Inom skolväsendet finns det främst två myndigheter som
på uppdrag av regeringen övervakar grundskoleutbildningen, Skolinspektionen och Skolverket. Skolinspektionen
är tillsynsmyndighet för skolväsendet och är ansvarig för
granskningen av alla skolor samt godkännande av enskilda
huvudmän som driver fristående skolor. Skolverket är
ansvarig för nationella kunskapskrav, föreskrifter, allmänna
råd och nationella prov. Skolverket ansvarar även för statistik, uppföljningar och utvärderingar på nationell nivå.
Huvudmän
Det finns tre typer av huvudmän inom grundskoleutbildning:
kommuner, staten (som är huvudman åt sameskolan) samt
enskilda aktörer (som driver fristående skolor). Huvudmannen har det yttersta ansvaret för att grundskoleutbildningen
genomförs i enlighet med de bestämmelser som finns i skol-
³⁵ Enligt Skolverkets definition av skolenhet. I detta Prospekt används skolenhet synonymt med skola. Läsåret 2015/16 ingick en skolenhet med landstinget som huvudman i det totala antalet enheter.
³⁶ Skolverket.
³⁷ Skolverket.
32
Marknadsöversikt
ning av hög kvalitet inte får vara beroende av en enskild
individs ekonomiska förutsättningar.³⁹ Finansieringen av
skolväsendet kommer främst från Sveriges kommuner som
i sin tur finansierar grundskolan via skatteintäkter, statsbidrag och övriga intäkter. Alla kommuner får generella statsbidrag från staten och var och en av kommunerna allokerar
sedan resurserna per skola inom kommunen. Kommunerna
och enskilda huvudmän kan även ansöka om riktade statsbidrag för specifika ändamål i skolan.⁴⁰
Vårdnadshavare betalar för att ha sina barn i fritidshem. Avgiften är densamma oavsett huvudman, regleras enligt lag och
baseras på vårdnadshavarens inkomst. Därutöver kan skolor
erbjuda så kallad ”fritidsklubb” för elever i årskurs 4–6 som
håller öppet under den skolfria delen av skoldagen.⁴¹ Verksamheten är frivillig och avgiften fastställs av respektive skola.
Kommunernas kostnader för grundskolan har ökat med en
genomsnittlig årlig tillväxttakt om cirka tre procent sedan kalenderåret 2009 och uppgick kalenderåret 2014 till 91 miljarder
SEK. Kostnaden per elev har under samma period ökat med en
genomsnittlig årlig tillväxttakt om strax under tre procent per
år och uppgick 2014 i genomsnitt till 97 100 SEK.
Elever och vårdnadshavare
Sedan det fria skolvalet infördes har vårdnadshavaren och
eleven rätt att välja om eleven vill ansöka om att gå i en
skola med kommunal huvudman eller enskild huvudman.
Kommunen där eleven är folkbokförd (”hemkommunen”)
är enligt lag skyldig att ordna utbildning för alla elever som
har rätt att gå i grundskolan. För kommunala skolor är det
kommunen som avgör hur många elever som får plats vid
varje skola och ska i första hand utgå från vårdnadshavarens
och elevens önskemål. Däremot får vårdnadshavaren och
elevens önskemål om placering vid en kommunal skola inte
gå ut över en annan elevs rätt till en skolplats nära hemmet
(”närhetsprincipen”). Även elever som har haft en placering i
den kommunala skolans förskoleklass har förtur. I vissa fall
har eleven rätt att gå i en kommunal skola utanför hemkommunen. Det är den mottagande kommunen som avgör om
eleven ska beredas en plats.
En vårdnadshavare och elev har även möjlighet att ansöka
om en plats i en fristående grundskola i eller utanför hemkommunen. Huvudregeln är att en fristående grundskola ska
vara öppen för alla. Om det finns fler sökande elever än platser får den fristående skolan basera intagningen på de kriterier som Skolinspektionen har godkänt: syskonförtur, elever
som har gått i skolans förskoleklass, kötid och närhetsprincip.
En fristående skola behöver inte tillämpa alla urvalsgrunder
men ska vara tydlig med vilka kriterier som tillämpas.³⁸
Ersättning till fristående grundskolor
Ersättningen till fristående grundskolor utgår från skollagens krav och utbetalas från elevens hemkommun. Enligt
”likabehandlingsprincipen” ska ersättningen beräknas efter
samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av
resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag.⁴³
Ersättningen är därmed objektivt beräknad oberoende av
huvudman och följer eleven oavsett om eleven går i en kom-
Finansiering
Grundskoleutbildning ska enligt skollagen vara avgiftsfri
oavsett huvudman. Detta grundas i att en likvärdig utbild-
64
59
57
56
55
53
53
52
52
51
50
49
49
47
44
60
97
100
91
93
86
83
90
88
80
85
78
83
77
79
77
75
3,5%
75
3,7%
3,9%
74
3,3%
3,5%
73
2,4%
2,7%
70
3,3%
Per elev
68
Total kostnad
73
20 år
72
15 år
69
10 år
66
5 år
64
80
CAGR
61
100
95
Utveckling av hemkommunens kostnader för grundskolan 1994 – 2014⁴²
80
60
40
40
20
20
0
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Källa: Skolverket
Total kostnad (miljarder SEK)
2011
2012
2013
2014
Per elev (TSEK)
³⁸ Skolverket.
³⁹ Skolverket.
⁴⁰ SKL.
⁴¹ För IES del benämns detta ”Junior Club”.
⁴² Skolverket. Samtliga kostnadsuppgifter avser kalenderåret. Kostnad per elev är beräknad baserat på total kostnad för hemkommunen dividerat
med antal folkbokförda grundskoleelever i kommunen.
⁴³ SKL.
33
0
Marknadsöversikt
munal eller fristående skola. Fristående aktörer har även
möjlighet att överklaga kommunens myndighetsbeslut om
nivån på skolpengen till förvaltningsrätt.
Ersättningsnivån ska beslutas innan kalenderårets början
och betalas ut i förskott, oftast månadsvis. Ersättningen
består av ett grundbelopp och i vissa fall ett tilläggsbelopp:
• Grundbeloppet baseras på hemkommunens fördelning
av kostnader till egna skolor och ska avse ersättning för
undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, lokalkostnader, administration och mervärdesskatt.⁴⁴
• Tilläggsbelopp lämnas för elever som har ett omfattande
behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Beloppet är individanpassat till varje enskild
elev men varierar mellan kommunerna.⁴⁵
socioekonomiska sammansättning. Variabler som tillmäts
stor vikt är till exempel föräldrars utbildningsnivå samt
utländsk bakgrund. För ytterligare information om hur
ersättningen till fristående aktörer beräknas, se avsnittet
”Regulatorisk överblick”.
Kostnaden per elev för hemkommunen skiljer sig mellan
kommunerna. Det fria skolvalet medför samtidigt att fristående aktörer tar emot elever från ett stort antal kommuner.
Det innebär att ersättningen för respektive elev till fristående aktörer varierar. Tabellen nedan illustrerar hur totalkostnaden för hemkommunen samt hemkommunens ersättning
till andra kommuner och ersättningen till fristående aktörer
varierar mellan olika kommungrupper. Anledningen till de
stora skillnaderna i ersättning mellan kommungrupperna
är bland annat skillnader i demografisk sammansättning,
antalet elever, socioekonomisk resursfördelning, typ av skolor samt kostnadsstruktur. Enligt Sveriges Kommuner och
Landsting förklaras skillnaden mellan kommunens totala
kostnad per elev och ersättningen per elev till fristående
aktörer av att kommunala skolor i större utsträckning tar
del av den socioekonomiska resursfördelningen och har fler
elever i behov av tilläggsbelopp.
För att skolor med en högre andel elever som väntas ha
större behov av stöd och stimulans ska få ökade resurser, ger
kommunerna även socioekonomiskt baserade tilläggsbelopp
inom skolpengen.⁴⁶ Det står varje kommun fritt att välja
metodik och kriterier för den socioekonomiska resursfördelningen samt storlek på ersättningen. Resursfördelningen
innebär en omfördelning av den befintliga ersättningen och
gör att ersättningen per elev varierar baserat på elevkårens
Hemkommunens kostnader per elev i grundskolan, medelvärden för kommungrupper 2014⁴⁷
SEK
Totalkostnad
Ersättningar
till andra
kommuner
Ersättningar
till enskilda
huvudmän
Skolskjutsar
Samtliga kommuner
97 100
93 700
86 400
3 090
Storstäder
103 400
96 300
93 700
510
92 400
93 300
82 500
1 340
Större städer
93 900
93 600
83 500
2 930
Förortskommuner till större städer
94 600
93 700
90 500
3 900
99 600
94 900
84 300
4 970
112 500
109 100
96 400
6 290
5 890
Kommungrupper
Förortskommuner till storstäder
Pendlingskommuner
Turism- och besöksnäringskommuner
Varuproducerande kommuner
Glesbygdskommuner
Kommuner i tätbefolkad region
Kommuner i glesbefolkad region
99 100
97 100
93 300
115 700
88 500
98 100
9 820
94 900
84 200
83 400
4 600
101 000
78 100
81 200
5 210
Källa: Skolverket
⁴⁴ SFS 2010:800. Ersättningen för administration och mervärdesskatt är schablonbaserad och uppgår till tre respektive sex procent av den budgeterade kostnaden för undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, lokalkostnader.
⁴⁵ SFS 2010:800.
⁴⁶ SKL.
⁴⁷ Kommungruppsindelningen är gjord av Sveriges Kommuner och Landsting. Definitionen av ersättning per elev i andra kommuner är: ”Total ersättning till andra kommuner dividerat med medeltalet folkbokförda elever i kommunen 15 oktober eller närliggande vardag 2013 och 15 oktober eller
närliggande vardag 2014 för vilka ersättning har erlagts”. Definitionen av ersättning per elev till enskilda huvudmän är: ”Total ersättning till fristående skolor dividerat med medeltalet folkbokförda elever i kommunen 15 oktober eller närliggande vardag 2013 och 15 oktober eller närliggande
vardag 2014 för vilka ersättning har erlagts”.
34
Marknadsöversikt
Hemkommunens genomsnittliga ersättning per elev i grundskolan till enskilda huvudmän 1994-2014⁴⁸
100 000
CAGR
5 år
10 år
15 år
20 år
Per elev
3,7%
4,0%
4,3%
3,9%
80 000
60 000
83 200
83 700
86 400
74 600
71 900
65 500
65 800
64 200
62 300
58 200
57 600
54 100
50 000
48 500
46 000
47 700
41 900
40 500
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
78 900
0
40 600
20 000
40 400
40 000
2011
2012
2013
2014
Per elev (SEK)
Källa: Skolverket
Kommunernas ersättningar till enskilda huvudmän uppgick
till i genomsnitt 86 400 SEK per elev 2014, en ökning med
en genomsnittlig årlig tillväxttakt om cirka fyra procent
sedan 2009.
Kommunens totala utgifter till enskilda huvudmän uppgick till drygt 11 miljarder SEK för kalenderåret 2014, vilket
motsvarar en genomsnittlig årlig tillväxttakt om cirka tio
procent sedan 2009. Ökningen drivs främst av en ökning
av elevantalet i fristående skolor men även av en ökning i
ersättning per elev från hemkommunerna som illustreras i
figuren ovan.
verksamheter och fortbilda personal. Bidragen fördelas vanligtvis av Skolverket och är i många fall öronmärkta för vissa
insatser och vissa mottagare. Exempel på bidrag för statliga
initiativ är karriärtjänster, lärarlönelyftet och läxhjälp. Syftet med bidragen är att ge elever bättre förutsättningar för
att lära sig och nå de uppsatta målen i läroplanen.⁴⁹
Konkurrensöversikt
Rätten till fritt skolval gör att IES anser sig konkurrera med
både offentliga och fristående aktörer inom grundskoleutbildning. Samtliga 290 kommuner erbjuder grundskoleutbildning och totalt valde 85 procent av eleverna att gå i en
grundskola med kommunal huvudman läsåret 2015/16. De
kommunala huvudmännens skolors upptagningsområde ut-
Riktade statliga bidrag
Huvudmän, både offentliga och enskilda, som driver grundskolor kan ansöka om bidrag från staten för att utveckla
Hemkommunens totala ersättningar till enskilda huvudmän i grundskolan 1994-2014⁵⁰
12
10
CAGR
Total kostnad
5 år
10 år
15 år
20 år
10,1%
10,9%
14,3%
15,7%
8
6
Källa: Skolverket
9,6
10,2
11,2
7,6
6,9
5,9
5,5
5,0
4,6
4,0
3,6
2,8
2,5
1,9
1,5
1,3
1,0
0,8
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
8,6
0
0,7
2
0,6
4
2011
2012
2013
2014
Total kostnad (miljarder SEK)
⁴⁸ Samtliga kostnadsuppgifter avser kalenderåret. Ersättning per elev till enskilda huvudmän är baserat på total ersättning till fristående skolor
dividerat med medeltalet folkbokförda elever i oktober det innevarande och föregående läsåret för vilka ersättning erlagts. Ersättning per elev före
1999 är baserat på total ersättning till fristående skolor dividerat med medtalet elever under vår- och höstterminen för vilka ersättning erlagts.
⁴⁹ Skolverket.
⁵⁰ Avser total ersättning för elever i fristående skola.
35
Marknadsöversikt
Översikt av de tio största huvudmännen i grundskolan, 2015/16
görs i regel av grundskoleelever som är bosatta i kommunen.
De fristående skolornas upptagningsområde utgörs i högre
grad av grundskoleelever från kringliggande kommuner i
tillägg till elever som är bosatta i den kommun där skolan är
belägen.
Sedan fritt val infördes har andelen som valt en fristående
grundskola successivt ökat och uppgick till 15 procent läsåret 2015/16.⁵¹ Dock varierar andelen mellan olika kommuner,
till exempel var andelen som valde en fristående grundskola
i Stockholms kommun 25 procent jämfört med till exempel
två procent i Oskarshamns kommun.⁵² För att driva en
fristående grundskola krävs godkännande från Skolinspektionen och läsåret 2015/16 fanns det totalt 593 godkända
enskilda huvudmän som totalt drev 827 grundskolor.⁵³ De
största enskilda huvudmännen inom grundskolan sett till
antal elever är Internationella Engelska Skolan i Sverige AB,
Pysslingen Förskolor och Skolor AB, Kunskapsskolan i Sverige AB och Vittraskolorna AB. Läsåret 2015/16 gick cirka
två procent av alla grundskoleelever i en skola som drevs av
IES. Vidare drevs cirka en procent av grundskolorna av IES.
Den största huvudmannen i Sverige, sett till antal elever
i grundskolan, är Stockholms kommun följt av Göteborgs
kommun och Malmö kommun. Hösten 2015, var IES den
fjärde största huvudmannen sett till antal elever och den
största enskilda huvudmannen. Tabellen till höger visar de
tio största huvudmännen i grundskolan baserat på antal
elever hösten 2015.
Antal
elever
Andel av samtliga elever i
grundskolan
Stockholms kommun
60 660
6,2%
Göteborgs kommun
36 004
3,7%
Malmö kommun
23 499
2,4%
i Sverige AB
19 080
1,9%
Huvudman
Uppsala kommun
15 942
1,6%
Linköping kommun
12 588
1,3%
Jönköping kommun
11 634
1,2%
Örebro kommun
11 507
1,2%
Norrköpings kommun
11 324
1,1%
Västerås kommun
10 974
1,1%
Källa: Skolverket, per oktober 2015
Fristående aktörer
Bland de enskilda huvudmännen är marknaden fragmenterad och cirka 90 procent av huvudmännen driver endast en
skola och drygt hälften av eleverna går i en skola som drivs
av en av dessa huvudmän.⁵⁴ Samtidigt väljer allt fler elever
att gå i en skola som drivs av en av de tio största enskilda huvudmännen. Hösten 2015 gick cirka 38 procent av eleverna i
en fristående skola som drevs av en av de tio största enskilda
huvudmännen, vilket är en ökning med cirka tio procentenheter sedan 2009.⁵⁵ Fyra av huvudmännen, Internationella
Engelska Skolan i Sverige AB, Pysslingen Förskolor och Skolor AB, Kunskapsskolan i Sverige AB och Vittraskolorna AB,
har över 5 000 elever. Sammanlagt gick drygt 30 procent av
alla elever i fristående skolor i en skola som drevs av de fyra
största enskilda huvudmännen.
Andel elever i kommunala, fristående och IES grundskolor 2015/16⁵⁶
Huvudman
Antal elever, tusental (andel av totalt)
Antal skolor (andel av totalt)
Kommunal
Fristående
(exkl. Internationella
Engelska Skolan
i Sverige AB)
Internationella
Engelska Skolan
i Sverige AB
840 (85%)
126 (13%)
19 (2%)
4 012 (83%)
799 (16%)
28 (1%)
Källa: Skolverket, per oktober 2015
⁵¹ Skolverket.
⁵² Skolverket.
⁵³ Skolverket.
⁵⁴ Skolverket.
⁵⁵ Skolverket.
⁵⁶ Hösten 2015 fanns fem sameskolor med staten som huvudman. Vidare gick sju elever i en grundskola med landstinget som huvudman.
36
Marknadsöversikt
Översikt av de 10 största enskilda huvudmännen baserat på antal elever, grundskolan, 2015/16⁵⁷
Antal
skolor
Andel av
samtliga
fristående
skolor
Antal
elever
Andel av
samtliga elever
i fristående
skolor
Median
skola,
antal
elever
Huvudman
Koncernmoder
Internationella Engelska
Skolan i Sverige AB
Internationella Engelska
Skolan i Sverige Holdings II
28
3,4%
19 080
13,1%
679
Pysslingen Förskolor
och Skolor AB
AcadeMedia AB
46
5,6%
10 411
7,2%
195
Kunskapsskolan i
Sverige AB
Magnora Aktiebolag (Familjen
Emilsson och Investor AB)
29
3,5%
9 977
6,9%
357
Vittraskolorna AB
AcadeMedia AB
26
3,1%
5 718
3,9%
217
Fridaskolorna AB
Frida Utbildning AB
5
0,6%
2 398
1,6%
466
Futuraskolan AB
Cibenon AB
7
0,8%
1 985
1,4%
232
ULNO AB
-
4
0,5%
1 608
1,1%
372
Thoren Framtid AB
Thoren Framtid AB
10
1,2%
1 429
1,0%
117
Prolympia AB
TED International Holding AB
3
0,4%
1 233
0,8%
467
AcadeMedia fria
grundskolor AB
AcadeMedia AB
7
0,8%
1 201
0,8%
122
165
20,0%
55 040
37,8%
Totalt för de 10 största enskilda huvudmännen
Andel % skolenheter/elever i de 10 största enskilda huvudmännen av samtliga skolenheter/elever i grundskolan
3,4%
5,6%
Källa: SCB, per oktober 2015 och Retriever
Trender på IES marknad
kets uppskattning, hade per 22 november 2015, 30 409 barn
i grundskoleåldern kommit till Sverige under 2015 med rätt
till utbildning. Av dessa var 7 448 barn i åldrarna 7–9 år
(årskurs 1–3), 6 764 barn i åldrarna 10–12 år (årskurs 4–6)
samt 16 197 barn i åldrarna 13–15 år (årskurs 7–9).⁶⁰
Bolagets ledning ser följande huvudtrender på marknaden
för grundskoleutbildning.
Underliggande demografisk tillväxt ökar antalet
elever i grundskolan
Störst befolkningsökning i förortskommuner⁶¹
Enligt statistikföretaget Statisticons befolkningsprognoser
kommer Sveriges folkmängd att öka de närmaste tio åren
och uppgå till 11 miljoner invånare 2025. Befolkningstillväxten skiljer sig mellan kommunerna vilket påverkar
efterfrågan på platser i grundskolan. Mellan 2015 och 2020
förväntas befolkningsökningen vara störst i Sundbyberg
(+25 procent), Knivsta (+21 procent), Järfälla (+16 procent), Solna (+16 procent) och Nykvarn (+15 procent). Av
dessa fem kommuner ligger fyra i Stockholms län och en i
Enligt Skolverkets prognos väntas antalet barn i grundskolan fortsätta växa framöver vilket kräver fler platser i grundskolan. Under höstterminen 2023 räknar Skolverket med att
cirka 1,1 miljoner elever går i grundskolan vilket motsvarar
en genomsnittlig årlig tillväxttakt om totalt cirka en procent
från hösten 2015.⁵⁸
En ökning av nyanlända barn med rätt
till utbildning
Kommunerna är därtill skyldiga att anordna undervisning
för asylsökande barn i grundskoleåldern.⁵⁹ Enligt Skolver-
⁵⁷ Koncernmoder enligt information från Retriever per 2016-08-11. Thoren Framtid förvärvade KarlOskar Utbildning AB 2015.
⁵⁸ Skolverkets prognos baseras på samtliga 0–6 åringar 2015-12-31 enligt SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) och antagandet är att dessa
börjar skolan vid sju års ålder. Framskrivningarna av antal elever kommande år avser endast barn folkbokförda i Sverige. Nyanlända barn som inte
hunnit bli folkbokförda ingår inte, vilket betyder att framskrivningen av antal elever är underskattad.
⁵⁹ Skolinspektionen.
⁶⁰ Skolverket.
⁶¹ Enligt SKLs kommungruppsindelning klassificeras Järfälla, Solna och Sundbyberg som förortskommuner till storstäderna och Knivsta och Nykvarn
som förortskommuner till större städer.
37
Marknadsöversikt
Utveckling av antal elever i grundskolan 2003/04-2022/23
2015/162022/23
CAGR
Antal elever
(tusental
Totalt
1,0%
73
Årskurs 4–9
1,4%
67
Årskurs 1–3
0,2%
6
Prognos
1 046
1 024
995
962
936
906
892
886
889
899
921
949
1 001
1 020
1 032
1 042
1 049
1 057
1 058
986
731
728
712
685
656
625
601
587
579
583
596
615
640
651
663
673
684
696
703
707
316
296
283
277
280
281
290
300
310
316
325
334
345
350
357
358
357
352
353
351
2003/04 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18 2018/19 2019/20 2020/21 2021/22 2022/23
Källa: Skolverket
Åk 1–3 (tusental)
Åk 4–9 (tusental)
Uppsala län. Störst minskning förväntas i Laxå (-9 procent),
Ljusnarsberg (-7 procent), Dorotea (-7 procent), Vilhelmina
(-6 procent) och Askersund (-6 procent). För Stockholms
kommun väntas befolkningen uppgå till strax över en miljon
2020, en ökning med nio procent sedan 2015. Befolkningen i
Göteborgs kommun och Malmö kommun förväntas öka med
sju och nio procent under motsvarande period.⁶²
En ökad andel elever väljer fristående skolor
Andelen elever som väljer att gå i fristående grundskolor
har ökat kontinuerligt de senaste tio åren. Sedan hösten
2005 har andelen elever som har valt att gå i en fristående
grundskola ökat från åtta procent till 15 procent hösten
2015.⁶³ Andelen elever i fristående grundskolor är fortsatt
lägre än andelen i fristående gymnasieskolor och förskolor. I
dessa skolformer gick 26 respektive 20 procent av eleverna i
fristående skolor och förskolor hösten 2015.⁶⁴
⁶² Statisticon, www.befolkningsprognoser.se/sverige-växer/ hämtad 2016-08-25.
⁶³ Skolverket.
⁶⁴ Skolverket.
38
Marknadsöversikt
Utveckling av andel av eleverna som går i fristående förskolor, grundskolor och gymnasieskolor
2005/06 – 2015/16
%
30
26%
25
20%
20
17%
15%
15
13%
10
5
8%
2005/06
2006/07
2007/08
2008/09
2009/10
Förskola
Källa: Skolverket
2010/11
2011/12
Grundskola
Från och med hösten 2005 fram till hösten 2010 sjönk det
totala antalet elever i grundskolan med en genomsnittlig
årlig tillväxttakt om cirka minus två procent. Under motsvarande period ökade antalet elever i fristående grundskolor
med en genomsnittlig årlig tillväxttakt om cirka sju procent.
2012/13
2013/14
2014/15
2015/16
Gymnasium
Från hösten 2010 till hösten 2015 fortsatte antalet elever i
fristående skolor att öka med en genomsnittlig årlig tillväxttakt om cirka sju procent. I kommunala skolor hade antalet
elever ökat med en genomsnittlig årlig tillväxttakt om drygt
en procent per år under motsvarande period.
Tillväxt i antal elever i kommunala grundskolor jämfört med i fristående grundskolor 2006/07-2015/16
Tillväxt jmf. med fg år (%)
Tusental elever
10
1 000
8
975
6
950
4
925
2
0
6
-4
7
-4
4
-4
-3
900
10
7
7
-2
0
7
2
5
3
6
3
9
-1
-2
850
-4
-6
875
825
2006/07
Källa: Skolverket
2007/08
2008/09
2009/10
2010/11
2011/12
Kommunal (inkl. sameskolan), % vänster axel
2012/13
2013/14
2014/15
2015/16
800
Totalt antal elever, tusental höger axel
Fristående, % vänster axel
riska förändringar påverkar aktörerna på skolmarknaden.
Ett exempel är ökade krav på huvudmännens kapacitet att
leva upp till högt ställda krav i undervisningen samt att
kunna uppvisa finansiell stabilitet. Det innefattar bland annat att huvudmännen måste kunna rekrytera och behålla behöriga lärare och rektorer, erhålla hyresavtal för lokaler och
finansiera nödvändiga investeringar för att bedriva skolverk-
Minskat antal ansökningar för att starta nya skolor
Antalet fristående skolor ökade med 86 stycken sedan hösten 2010 till och med hösten 2015.⁶⁵ Den största ökningen
av fristående skolor skedde fram till hösten 2012 och därefter har tillväxten avtagit och intresset för att starta fristående skolor minskat.⁶⁶
Att grundskolan är föremål för utredningar och regulato⁶⁵ Skolverket.
⁶⁶ Skolinspektionen.
39
Marknadsöversikt
Tillstånd för nyetableringar av grundskolor, ansökningsomgång 2010 – 2015⁶⁷
Tillstånd för nyetableringar per
ansökningsomgång
Godkännande
Andel av totalt %
Avslag
Andel av totalt %
Avskrivning
2010
2011
2012
2013
2014
79
83
43
25
33
2015
25
36%
32%
29%
17%
31%
32%
98
118
45
99
57
41
44%
46%
30%
69%
54%
52%
44
55
60
20
16
13
Andel av totalt %
20%
21%
41%
14%
15%
16%
Totalt
221
256
148
144
106
79
Källa: Skolinspektionen
samhet. Dessa faktorer skapar högre etableringströsklar för
nya mindre aktörer. För höstterminen 2016 har till exempel
25 nya grundskolor fått tillstånd att starta, vilket motsvarar
cirka 32 procent av ansökningarna från ansökningsomgången 2015.⁶⁸ Enligt Skolinspektionen kommer merparten av
de godkända ansökningarna från huvudmän som redan har
skolor sedan tidigare. Den vanligaste orsaken till att en ansökan om att starta en ny skola avslås är att den sökande inte
kunnat visa att skolan kommer att få tillräckligt många elever
för att verksamheten ska kunna bedrivas på lång sikt.⁶⁹
Skolinspektionen har tagit emot totalt 112 ansökningar
om att starta nya grundskolor höstterminen 2017 (inklusive
grundskola, förskoleklass, fritidshem) vilket är en ökning
med 33 stycken ansökningar jämfört med föregående år
men 144 ansökningar färre än 2011 när antalet ansökningar
var som högst.⁷⁰
Stabil ökning i kommunernas ersättning till
enskilda huvudmän
Hemkommunernas kostnader för grundskolan har ökat under
de senaste tio åren. Den genomsnittliga kostnaden har ökat
från 69 100 SEK per elev 2004 till 97 100 SEK per elev 2014.
Ersättningen till fristående aktörer har även den ökat i genomsnitt från 58 200 SEK per elev 2004 till 86 400 SEK per elev
2014. Totalt har hemkommunernas ersättningar till enskilda
huvudmän ökat från cirka 4,0 miljarder SEK kalenderåret
2004 till cirka 11,2 miljarder SEK kalenderåret 2014.⁷¹
Försämrade studieresultat ökar fokus på kvalitet
och likvärdighet i grundskolan
Under många år har kunskapsresultaten i grundskolan sjunkit. Det framgår av både nationella mätningar och internationella undersökningar. Andelen elever som är behöriga till
gymnasieskolans nationella program har sjunkit och svenska
Svenska elevers prestation i PISA jämfört med OECD-snittet 2000, 2009, 2012
520
510
500
Matematik, OECD-genomsnitt
490
Läsförståelse, OECD-genomsnitt
480
Naturvetenskap, OECD-genomsnitt
470
Matematik, Sverige
460
Läsförståelse, Sverige
450
Naturvetenskap, Sverige
2000
2009
2012
Källa: Skolverket
⁶⁷ Inkluderar grundskola, förskoleklass och fritidshem. Att Skolinspektionen avskriver ett ärende beror vanligtvis på att huvudmannen dragit tillbaka
sin ansökan. År 2012 ingår en ansökning i ”avskrivning” som klassificeras som ”godkännande/avskrivning” och fyra ansökningar som klassificeras
som ”avslag/avskrivning”. År 2015 ingår en ansökning i ”avskrivning” som klassificeras som ”godkännande/avskrivning” och en ansökning som
klassificeras som ”avslag/avskrivning”.
⁶⁸ Skolinspektionen, en ytterligare ansökan var godkänd men har avskrivits.
⁶⁹ Skolinspektionen.
⁷⁰ Skolinspektionen.
⁷¹ Skolverket.
40
Marknadsöversikt
elevers resultat i den internationella kunskapsutvärderingen,
Program for International Student Assessment (PISA), som
genomförs av organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling (OECD) var tredje år, har försämrats.⁷²
Mot bakgrund av Sveriges fallande studieresultat inbjöd
den förra regeringen OECD att 2014 genomföra en granskning av svensk skola, med fokus på grundskolan. OECD
redovisade sina rekommendationer våren 2015. Bland annat
fann OECD allvarliga brister ifråga om närvaro och ordning
i svensk skola. Oro och stök i klassrummet var en av faktorerna där Sverige avviker negativt från övriga OECD länder.
Vidare avviker Sverige negativt ifråga om förväntningar på
eleverna och därifrån elevernas egen känsla av ansvar för
sina studier. OECD identifierar även lågt intresse för att bli
lärare och svag lärarrekrytering som ett problemområde.
Svenska skolor brister också ifråga om tydligt ledarskap.⁷³
Baserat på OECD-studien tillsatte regeringen i april 2015 en
Skolkommission, med uppgift att föreslå åtgärder utifrån
vad som kommit fram i OECD:s analys.⁷⁴
En ytterligare effekt av Sveriges fallande studieresultat är
att regeringar mellan 2011 – 2014 implementerat nya riktade
statsbidrag för att försöka vända resultatutvecklingen.⁷⁵
Det innefattar både stora breda satsningar såsom ”karriärtjänster”⁷⁶ samt bidrag med smalare målgrupp och mindre
anslag, som till exempel utvecklingsmedel för entreprenörskap i skolan.⁷⁷
att snabbt och effektivt ta vara på nyanländas lärarkompetens och annan kompetens som kan komma till nytta i
skolan.⁷⁹
Enligt Lärarförbundet råder även ett stort rekryteringsbehov av skolledare. Inom den kommunala sektorn är till
exempel fyra av tio skolledare över 55 år och förväntas gå i
pension inom tio år.⁸⁰ Därmed blir det allt viktigare för huvudmän att vara attraktiva arbetsgivare samt att hitta metoder för att attrahera och behålla kompetenta skolledare.
Introduktion till den spanska
skolmarknaden
Det spanska skolväsendet inkluderar elever mellan 0 – 18 år.
Skolväsendet är uppdelat i daghem/förskola (för barn mellan 0 – 6 år), ”Primaria” (för elever mellan 6 – 12 år), ”Educatión Secundaria Obligatoria” (för elever mellan 12 – 16 år)
och ”Bachillerato/Formación” (universitetsförberedande
utbildning för elever mellan 16 och 18 år). Antalet personer
i skolåldern uppgick till cirka 8,8 miljoner 2013, en ökning
med drygt 700 000 personer sedan 2005.⁸¹ Cirka 65 000
elever gick i en skola som undervisade enligt en brittisk
läroplan 2015/16.
Skolor lyder under nationell lagstiftning och riktlinjer
formulerade av staten medan övriga skolfrågor, till exempel godkännanden om att starta nya skolor, i regel sköts
regionalt.⁸² För elever mellan 6 – 16 år gäller skolplikt och
utbildningen är avgiftsfri beroende på vilken skola eleven
väljer att gå i. Det finns tre typer av skolor, statliga (som är
avgiftsfria och finansieras av offentliga medel), ”Concertado” (privata skolor som subventioneras av staten) och helt
privata skolor. År 2014/15 var cirka 68 procent av skolorna
statliga, cirka 19 procent ”Concertado” och cirka 13 procent
helt privata.⁸³ För att få offentlig finansiering och offentliga
subventioner krävs att skolan följer den spanska läroplanen.
Skolor som istället följer en annan godkänd läroplan, till
exempel den brittiska läroplanen, finansieras helt genom
elevavgifter. Exempel på avgifter som skolorna tar ut är undervisningsavgifter och avgifter för skolmat, transport och
”efter-skolan-aktiviteter”.
Fortsatt brist på behöriga lärare
Enligt Skolverket råder en stor brist på behöriga lärare
och rekryteringsbehovet i grundskolan estimeras till cirka
25 000 heltidstjänster fram till 2019.⁷⁸ Anledningen till det
stora rekryteringsbehovet är att lärare lämnar yrket eller
går i pension och att många lärare är obehöriga samtidigt
som antalet elever i grundskolan ökar. På basis av detta har
Skolverket föreslagit åtgärder för att motverka den rådande
bristen; bland annat att regeringen utreder om det går att
skapa nya och snabbare vägar in i läraryrket, långsiktiga
satsningar på kompetensutveckling, att göra statsbidraget
”Lärarlyftet” permanent, samt en nationell samordning för
⁷² Regeringen – Utbildningsdepartementet (U2015/03774/S).
⁷³ OECD – Improving Schools in Sweden: An OECD Perspective.
⁷⁴ Regeringen, Prop. 2015/16:1 Utgiftsområde 16. OECD:s rekommendationer fokuserar på tre huvudområden: att skapa förutsättningar som främjar
kvalitet och likvärdighet i alla skolor, att bygga upp kapaciteten för undervisning och lärande genom en långsiktig personalstrategi och att stärka
styrningen av skolväsendet och se över ansvarsutkrävandet med fokus på förbättring.
⁷⁵ Skolverket.
⁷⁶ Statsbidrag för karriärtjänster infördes hösten 2013. Syftet med statsbidraget är att stimulera huvudmän att inrätta karriärsteg med löneökning för
särskilt yrkesskickliga lärare.
⁷⁷ Skolverket.
⁷⁸ Skolverket, rekryteringsbehov heltidstjänster årskurs 1-9.
⁷⁹ Skolverket.
⁸⁰ L ärarförbundet. Statistiken avser medlemmar i både Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund inom kommunal sektor.
⁸¹ OECD. Baserat på befolkningsmängd för personer mellan 0-18 år i Spanien 2005 och 2013.
⁸² Förutom i Ceuta- och Melilla-regionerna.
⁸³ För alla skolformer; det fanns 18 731 stycken statliga skolor, 5 055 stycken ”Concertado” och 3 677 stycken helt privata skolor.
41
Marknadsöversikt
Den höga arbetslösheten bland unga i Spanien⁸⁴ har bidragit till att allt fler föräldrar efterfrågar undervisning enligt
den brittiska läroplanen. Förhoppningen är att färdigheter
inom det engelska språket ska förbättra framtidsutsikterna
för barnen. Sedan den första engelska skolan grundades i
Madrid 1940 har antalet enskilda tillstånd om att bedriva
undervisning enligt brittisk läroplan ökat till 118 stycken⁸⁵.
År 2014/15 fanns brittiska skolor i elva av Spaniens 17
regioner. En stor del av skolorna är belägna i storstäder
såsom Madrid eller Barcelona, eller i turistområden såsom
Costa Blanca, Costa del Sol eller Kanarieöarna. Efterfrågan
på engelskspråkig undervisning har även gjort att statliga
skolor i vissa regioner bedriver 30 – 40 procent av undervisningen på engelska.
Lagstiftningen som styr etableringen av utländska
skolor, inklusive engelska skolor, i Spanien är "Real Decreto 806/1993 (28 de mayo)". För att få bedriva en skola
enligt brittisk läroplan krävs i regel godkännande från
regionen samt att skolan kan uppvisa ett intyg från Storbritannien som styrker att undervisningen bedrivs enligt
landets rådande läroplan. Viktiga faktorer som regionerna
tar hänsyn till i ansökan är läroplan, lokaler, resurser och
dokumentation för hantering av till exempel mobbning och
elevsäkerhet.
⁸⁴ OECD – Under första kvartalet 2015 uppgick arbetslösheten för unga till 50 procent vilket är den högsta nivån av alla OECD-länder.
⁸⁵ Baserat på antalet separata tillstånd.
42
Verksamhetsbeskrivning
IES i korthet
Upp till hälften av undervisningen bedrivs på engelska av
lärare som har engelska som modersmål. Drygt 600 lärare
med kvalificerad utländsk lärarexamen – från främst Kanada,
USA, och Storbritannien – undervisar i IES-skolorna.
Centralt i IES verksamhet är att åstadkomma ett starkt
ledarskap på respektive skola samt att rekrytera skickliga
lärare från olika engelskspråkiga länder. Därmed skapas
förutsättningar för skolor av internationell karaktär och
med hög kvalitet. Genom att därutöver fostra en lärmiljö
präglad av ordning och reda och arbetsro ges lärarna bästa
möjliga förutsättningar för att undervisa och eleverna för att
lära. Det genomgående synsättet är att skolan är en arbetsplats och ska utmärkas av de förutsättningar som gäller för
en väl fungerande arbetsplats. IES följer den svenska läroplanen och har tillstånd från Skolinspektionen. Skolgången
är avgiftsfri och verksamheten finansieras av skolpeng.
Skolan är aktivt vald av föräldrar och elever, i enlighet med
principerna inom det svenska friskolesystemet. Intagning
följer strikt datumordning för ansökan, kompletterad med
syskonförtur.
IES har byggt upp en operativ styrmodell, med en liten
central organisation med administrativa stödfunktioner,
vilket möjliggör för rektorer och personal i skolorna att fokusera på det som är viktigast – att bedriva skolverksamhet
som lever upp till IES höga kvalitetsmål.
IES har sedan verksamheten grundades 1993 utvecklats
till en av de största skoloperatörerna i Sverige. Verksamheten har uppvisat en stark tillväxt i antalet elever med
en genomsnittlig organisk ökning om 19 procent per år de
senaste tio åren.⁸⁶
IES är en av de ledande fristående aktörerna inom utbildning i Sverige, sett till elevantal, med cirka 21 400 elever
fördelat på 711 klasser i 30 skolor vid skolstarten för läsåret
2016/17 med elever från mer än 50 procent av landets kommuner. IES bedriver skolverksamhet från årskurs 1 i grundskolan till och med gymnasiets tredje årskurs. Huvuddelen
av verksamheten bedrivs för elever i årskurs 4 till 9, vad som
internationellt benämns ”middle school”, där 47 procent av
IES elever gick i årskurs 4 till 6 och 47 procent gick i årskurs
7 till 9 under läsåret 2015/16.
Fördelning av elever i IES skolor för läsåret
2015/16
%
50
47
47
40
30
20
10
4
2
0
Årskurs 1–3
Årskurs 4–6
Årskurs 7–9
Gymnasiet
Källa: Skolverket
IES har en tydlig profil, som bygger på tre grundläggande
övertygelser:
• Att det ska råda ordning och arbetsro, så att lärare kan
undervisa och elever lära;
• Att eleverna ska lära sig behärska världsspråket engelska;
och
• Att eleverna ska mötas av höga akademiska förväntningar
och mål
Ett unikt koncept som vilar på
tre övertygelser
Barbara Bergström, som är amerikansk medborgare och tidigare lärare i Sverige inom de naturvetenskapliga ämnena,
grundade IES 1993 med en stark övertygelse om att det
fanns ett bättre sätt att bedriva skolverksamhet än vad hon
Utveckling avseende antalet elever i IES skolor i Sverige
20 000
15 000
4 816
5 392
6 702
8 991
11 202
13 189
15 420
17 471
19 775
2004/05
4 414
0
3 433
5 000
2 754
10 000
2005/06
2006/07
2007/08
2008/09
2009/10
2010/11
2011/12
2012/13
2013/14
2014/15
2015/16
Källa: Skolverket, förutom läsåret 2013/14 vilket är från IES
⁸⁶ 2005/06 till 2015/16.
43
hade bevittnat som lärare på skolor inom kommunal regi i
Sverige. På basis av hennes iakttagelser som lärare etablerade Barbara Bergström ett utbildningskoncept som vilar på
tre övertygelser och som fortfarande genomsyrar IES:
• Behärska det engelska språket. Det engelska språket
har blivit språket som håller samman världen, ”nyckeln
till världen”. Barn bör lära sig att behärska det engelska språket, inte bara kunna det, vid en tidig ålder. Att
behärska ett språk uppnås bäst genom ”language immersion”, också kallat språkbad, och lärare med engelska som
modersmål i en internationell miljö.
• En trygg och ordnad skolmiljö i vilken lärare
kan undervisa och elever lära. Ordning, struktur
och trygghet är nödvändiga förutsättningar för lärande.
En skola som kännetecknas av ordning och reda och
lugna inlärningsförhållanden signalerar också respekt
för värdet av utbildning. ”Tough love” blev mottot för en
skola som är strikt i beteendenormer men som samtidigt
förmedlar kärlek för elever och en stark vilja att hjälpa
varje enskild elev att nå sin akademiska potential. Att öva
på gott uppförande och korrekt beteende på en arbetsplats
i kombination med en uppskattning av de positiva resultaten som uppnås genom hårt arbete förbereder eleverna för
framgång i vuxenlivet.
• Höga akademiska förväntningar och ambitioner.
IES övertygelse är att varje barn kan nå framgång oavsett
social bakgrund. Denna strävan att stödja varje elev att
förverkliga sin egen potential gäller för såväl de elever
som kräver särskilt stöd för att uppnå kraven som för de
mest begåvade eleverna.
förfrågan från Järfälla kommun om att ta över och utveckla
en grundskola med betydande utmaningar.
Den initiala tillväxtfasen (2003 – 2011)
Barbara Bergström arbetade kvar som rektor på skolan i
Gubbängen/Enskede fram till och med vårterminen 2003.
Därefter påbörjades en expansion av verksamheten även utanför Stockholmsområdet. Initialt etablerades tre nya skolor i
augusti 2003, inom två timmars reseavstånd från Stockholm:
i Gävle, Örebro och Linköping. I augusti 2005 startades skolan i Bromma, då Stockholms stad ställde gamla Riksbyskolan vid Brommaplan till förfogande. Hösten 2006 startades
nya grundskolor, årskurs 6-9, i Eskilstuna och i Täby.
I en ambition att vidga verksamheten för framtiden gick
styrelsen in i flera typer av projekt som senare inte materialiserades under 2007-2008. Ett var att starta gymnasieskolor
också utanför Stockholm. Föräldrar till barn i de nu stora
engelska grundskolorna i Gävle och Linköping framförde
starka önskemål om att deras barn skulle kunna fortsätta på
ett engelskt gymnasium. Planerna materialiserades med nya
byggnader och anställning av rektorer. Det visade sig dock att
föräldrarnas önskemål inte alltid var ungdomarnas när det
var dags för gymnasieval. Etablerade gamla läroverk med hög
status behöll sin dragningskraft, samtidigt som en hög andel
av elever i en stad som Gävle valde yrkesinriktade program.
Härtill kom ett fall i demografin, med kraftig nedgång av antalet 16-åringar under några år. Mot denna bakgrund beslöt
styrelsen att avbryta försöket att etablera nya gymnasier.
IES försökte även under 2007-2008 etablera sig i Spanien,
ett land i stort behov av lyft i engelska språket och med
stor vana av alternativ till den offentligt drivna skolan.
Efter noggranna studier med hjälp av Exportrådet ingicks
en överenskommelse med en expansiv kommun utanför
Madrid. Projektet var färdigt för byggstart när finanskrisen
inträffade och med särskild kraft påverkade den spanska
ekonomin och byggmarknaden. Styrelsen beslöt då att
stoppa projektet.
Efter de erfarenheter som vunnits beslöt styrelsen att
återgå till en expansion i de årskurser där IES hade sitt
kärnkunnande, vad som internationellt benämns ”middle
school”. Man började också gå något neråt i åldrarna, genom
att addera årskurserna 4-5 i grundskolan till de tidigare
årskurserna 6-9. Till detta bidrog att ”mellanstadiet” började återetableras via den nya läroplanen för grundskolan
och med införande av nationella prov även i årskurs 6. En
expansion neråt i åldrarna var relativt enkel att genomföra
då rektorer fanns på plats och elever i kön kunde erbjudas
plats något år tidigare. Det fanns också påtagliga pedagogiska fördelar med att börja med ”språkbad” i engelska vid
en tidigare ålder och att vänja barnen tidigt vid den typ av
arbetsdisciplin och målinriktning som utmärker IES. Prognoserna för demografin var därtill gynnsamma.
Nya grundskolor etablerades 2009 i Jönköping, Karlstad
och Sundsvall, 2010 i Göteborg, Borås och Nacka, 2011 i
Hässelby och Uppsala. Samtidigt utvidgades flertalet av de
Historik
Etableringen av IES-konceptet (1993 – 2002)
IES grundades 1993 av Barbara Bergström tillsammans med
en lärarkollega efter att friskolereformen antagits av riksdagen 1992. Barbara Bergström är amerikansk medborgare
och arbetade som lärare i naturvetenskap i en kommunal
skola. Hon hade en bestämd uppfattning om hur en skola
skulle kunna drivas bättre, om hon fick friheten utanför det
kommunala systemet. Hon lämnade därför sitt lärarjobb för
att starta Engelska Skolan, som IES då kallades. Den bars
från start av de tre övertygelser som nämnts ovan och som
alltsedan dess genomsyrar verksamheten.
Dåvarande Skolverket beviljade tillstånd och den första
skolan öppnade vid Roslagstull i Stockholms innerstad.
Utbildningskonceptet och energin bakom uppskattades från
starten av föräldrar i Stockholm och skolan fylldes snabbt
upp. En stor anledning till det var att det Engelska Skolan
stod för ifråga om disciplin och kunskapsinriktning stod
i skarp kontrast till dominerande synsätt i de kommunala
skolorna vid denna tidpunkt. 1998 avslutades partnerskapet
mellan Barbara Bergström och hennes medgrundare. Barbara Bergström behöll ägandet av Bolaget, men flyttade skolan till nya lokaler i Gubbängen, där även en gymnasieskola
etablerades 1999. 2002 accepterade Barbara Bergström en
44
redan etablerade skolorna till att omfatta även årskurserna
4 och 5. Detta möjliggjordes på några orter genom att nya
byggnader hyrdes, så att ”junior school” (4 – 5) fick plats i
egna lokaler.
2011 startades också English Summer School, via ett
dotterbolag, för språkresor till USA och England. Verksamheten blev framgångsrik men var administrativt krävande.
Den är vilande från 2013.
I juli 2016 ingick IES ett villkorat avtal om att förvärva 50
procent av aktierna i de tre skolbolagen som tillsammans
bildar Grupo Educativo Elians, ett familjebyggt företag för
privatskolor med undervisning på engelska i Spanien. Detta
avtal är avsett att ge en grund för expansion i Spanien,
denna gång med ett inom utbildning och spanskt skolväsen
erfaret team på plats.
Våren 2016 slutade Barbara Bergström som arbetande
styrelseordförande. Hon kvarstår i styrelsen för IES och är
fortsatt engagerad i rekryteringen av skolledare samt som
kulturbärare. Den interna utbildningen av kommande skolledare har utvidgats, genom program inom ”The Barbara
Bergström School Leadership Academy”.
I augusti 2016 etablerades en ny grundskola i Älvsjö,
Stockholms kommun. Den startade med 12 klasser och cirka
370 elever och har redan en lång kö. Vid början av läsåret
2016/17 driver IES 30 skolor i Sverige med cirka 21 400
elever. Per 30 juni 2016 fanns 112 000 registreringar i IES
skolköer, för att få en plats under kommande år.
Professionalisering under fortsatt tillväxt
(2012 – idag)
I augusti 2012 ingick Barbara Bergström ett partnerskap
med det internationella investeringsföretaget TA Associates, baserat i Boston vars kapital bland annat kommer från
ledande amerikanska universitet och forskningsstiftelser.
TA Associates förvärvade cirka 75 procent, medan Barbara
Bergström behöll 25 procent och fortsatte som arbetande
styrelseordförande.
2012 tecknade IES avtal med föräldrastiftelsen Sabres
Educational Trust om att driva skolverksamheten i en skola
i Brandon norr om London. Skolan öppnades i september
2012.
På försök, för att vinna erfarenhet för framtiden, beslöt
styrelsen att expandera skolan i Jönköping – där det fanns
lokalutrymme – till att omfatta även årskurserna 1 – 3. Verksamheten startade i augusti 2012. Ytterligare erfarenhet av
detta skolstadium, som även innebär drift av fritidshem, har
vunnits i Eskilstuna och Gävle.
Läsåren 2012/13 och 2013/14 etablerades ytterligare
sex skolor i Sverige (Halmstad och Västerås 2012 samt
Huddinge, Skärholmen, Lund och Krokslätt/Göteborg 2013).
Samtidigt påbörjades ett antal initiativ för att förstärka
och effektivisera styrningen av IES och därmed skapa ytterligare förutsättningar för rektorer och skolor att fokusera på
kvalitet och akademiskt innehåll i skolverksamheten.
2013 utsågs Ralph Riber till VD i IES. Kort därefter
rekryterades Fredrik Åkerman till CFO och nyckelpersoner
till centrala stödfunktioner för främst rektorer anställdes,
däribland en skoljurist på heltid med bakgrund som undervisningsråd från Skolinspektionen.
Hösten 2014 etablerades ytterligare tre grundskolor, i Liljeholmen (Telefonplan), Tyresö och Falun. Hösten 2015 startades framgångsrikt nya grundskolor i Umeå, Hässleholm
och Kista. Läsåret 2015/16 drev IES nio av de tio största
friskolorna inom grundskolan sett till antalet elever.⁸⁷ Antalet elever har ökat från 11 200 läsåret 2011/12 till 21 400
läsåret 2016/17, en ökning med drygt 2 000 elever per år.
Skolinspektionen genomförde 2014/15 en stor kvalitetsundersökning av 36 skolhuvudmän, varav endast fem lämnades
utan anmärkning, däribland IES. Skolinspektionen konstaterade 2014 efter tillsyn av hälften av IES skolor att ”Skolorna
inom Internationella Engelska Skolan har goda kunskapsresultat och ansvariga driver ett bra kvalitetsarbete.”⁸⁸
Styrkor och konkurrensfördelar
IES är den ledande friskoleoperatören inom grundskola i
Sverige med huvudinriktning mot årskurs 4 till 9. Skolverksamheten bedöms ha flera styrkor och konkurrensfördelar
som sammantaget ger IES goda förutsättningar för fortsatt
tillväxt och en fortsatt stark position inom grundskoleutbildning i Sverige.
Stor efterfrågan på utbildning med kvalitet
och växande antal elever inom grundskolan
Offentligt finansierad och prioriterad verksamhet
Grundskoleutbildning är obligatorisk i Sverige och högt
prioriterad. Det fria skolvalet möjliggör för elever och föräldrar att söka till de skolor de önskar, såväl friskolor som
kommunala skolor. Utbildningen finansieras av ett kommunalt bidrag per elev i den kommun eleven bor i, benämnt
skolpeng, som beräknas utifrån kommunens budgeterade
kostnad för sin verksamhet.
Sambandet mellan kösystemet för grundskolan (som
skiljer sig helt mot gymnasiet), skolpengens koppling till
kostnaden för kommunalt driven skolverksamhet samt en
expanderande demografi skapar förutsägbarhet för IES. Det
fria skolvalet innebär samtidigt en stor möjlighet för aktörer
som kan erbjuda utbildning med hög kvalitet och en tydlig
inriktning.
Ökande antal elever inom grundskolan
Mellan läsåren 2001/02 och 2015/16 minskade antalet
elever i grundskolan med 6,9 procent och med 9,3 procent
inom årskurserna 4 till 9 som är IES huvudinriktning. Trots
denna demografiska nedgång har IES under hela denna
period uppvisat stark och stabil elevtillväxt.
⁸⁷ SCB.
⁸⁸ Pressmeddelande från Skolinspektionen 17 oktober 2014 – ”Bra utgångsläge för Internationella Engelska Skolan”.
45
Framöver är demografin gynnsam för fortsatt tillväxt
inom grundskolan. Årskullarna växer och det finns ett stort
behov av nya skolor, särskilt i större städer, med tyngdpunkt på Stockholmsregionen. IES bedöms därför ha goda
möjligheter att även fortsättningsvis starta nya skolor och
attrahera nya elever.
friskoleoperatörer såsom IES som har en lång historik av att
etablera nya skolor och gör det svårare för nya aktörer att
etablera sig. Vidare har IES en väl fungerande central organisation med alla nödvändiga stödfunktioner för att kunna
hantera de krav som ställs för att etablera skolor vilket kan
ses i antalet godkända ansökningar där IES i högre grad får
sina ansökningar godkända än andra friskoleoperatörer. Under de senaste åren har IES fått närmare 100 procent av sina
ansökningar godkända, vilket kan jämföras med 32 procent
för alla övriga friskoleoperatörer under 2015.
Ökande andel elever väljer
friskolor i grundskolan
Sedan friskolereformen 1992 har antalet elever som går i
friskolor ökat stadigt i grundskolan. Andelen elever som går
i friskolor utgör dock fortfarande en begränsad andel, cirka
15 procent under läsåret 2015/16. Cirka två procent av alla
elever i grundskolan gick i en av IES skolor under samma
period.
Ökningen av antalet grundskoleelever i friskolor under
läsåren 2008/09 till 2015/16 var omkring 56 000 elever, av
denna ökning stod IES för 25 procent, motsvarande en ökning om 14 000 elever. IES bedömer att trenden att allt fler
elever söker sig till friskolor kommer att fortsätta. IES har,
med sitt renodlade och uppskattade koncept, goda möjligheter att attrahera en stor andel av dessa elever framöver.
Tydligt skolkoncept med en
ledande marknadsposition
Ett unikt och uppskattat skolkoncept underbyggt
av starka akademiska resultat samt nöjda elever
och föräldrar har skapat ett starkt varumärke
IES efterfrågas av föräldrar och ungdomar som vill att ungdomarna ska behärska världsspråket engelska, som söker
trygghet och arbetsro i skolan och strävar efter att ge ungdomarna bästa möjliga akademiska förutsättningar. I IES
årliga, anonyma, enkätundersökning som besvarades av föräldrar med elever i IES skolor våren 2016 angav 30 procent
av de tillfrågade att de valde IES främst för att de önskar att
ungdomarna ska lära sig det engelska språket, 36 procent
valde IES för att man uppskattar konceptet ”Tough love” –
med ordning och arbetsro – och 24 procent valde IES för att
man uppskattar de höga akademiska förväntningarna.
I de nationella proven för årskurs 9 i kärnämnena
svenska, engelska och matematik presterar IES elever år
efter år betydligt bättre än det nationella genomsnittet och
även bättre än snittet för friskolor.
IES sätt att bedriva verksamheten, kombinerat med de
goda skolresultaten, har skapat ett gott renommé. I den
årliga, anonyma, enkätundersökningen uppger 96 procent
av föräldrarna att de skulle rekommendera IES till en annan
förälder som frågar.
Kvalitetsfokus gynnar etablerade
friskoleaktörer med dokumenterad kvalitets
efterlevnad såsom IES
För att öka kvaliteten i den svenska skolan så har bland
annat Skolinspektionens krav på ansökningar för att
etablera skolor blivit hårdare. För att få etablera en skola
måste en ansökan dels underbyggas med en elevprognos
som säkerställer att det finns ett tillräcklig stort elevantal
och att skoloperatören har de finansiella resurserna för
att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt. Vidare
måste skoloperatören också uppfylla en rad andra krav
såsom tillgång till ändamålsenliga lokaler och en organisation som aktivt kan arbeta med kvalitetsfrågor. Dessa höga
krav för att få starta en ny skola gynnar stora och etablerade
Resultat på de nationella proven för åk 9 i kärnämnena (andel elever med toppbetyg, A-C).
Svenska
Engelska
96%
67%
68%
71%
63%
62%
52%
51%
2013/14
2014/15
59%
2012/13
Källa: Skolverket
97%
97%
64%
60%
72%
80%
68%
49%
97%
Matematik
2015/16
2012/13
IES
81%
81%
70%
70%
2013/14
2014/15
Friskolor
46
52%
53%
48%
39%
2015/16
Nationellt snitt
2012/13
41%
41%
32%
33%
2013/14
2014/15
2015/16
Förutsägbarhet i framtida elevantal och
stabilt ökande skolpeng medför trygghet
i IES intäktsbas och möjliggör effektivt
användande av resurser
Förutsägbarhet i framtida elevantal och stabil
skolpeng medför trygghet i IES intäktsbas
Över 20 år av kontinuerligt kvalitetsfokus och
etablering av nya skolor har lett till att IES är den
ledande friskolan inom grundskola i Sverige
Sedan 1993 har IES, med sin tydliga profil, byggd på sina tre
grundläggande övertygelser utvecklats till en av de största
skoloperatörerna i Sverige. Stark efterfrågan från elever och
föräldrar synliggörs i den stora skolkö IES idag har, och den
historiska förmåga man haft att fylla sina skolor och växa
verksamheten.
IES har goda förutsättningar för att bli välkomnade i
kommuner, även om de politiska regleringarna och attityderna kring friskolor i allmänhet skulle bli mer begränsande. Detta hänger samman med IES rykte som en sedan
länge etablerad och seriös skolorganisation, som tillför en
kvalitetsskola till kommunen. IES koncept är tydligt och
kompletterar existerande skolutbud.
Genom sitt långvariga och goda samarbete med stora
fastighetsbolag kan IES vid etablering befria kommunen
från investeringar för att bygga om en kontorsbyggnad till
skola eller helt renovera en nedsliten skolbyggnad under år
med stora behov av nya skolor (Umeå och Tyresö är aktuella
exempel). Vid öppning av kommunala skolor skulle kommuner själva behöva göra dessa investeringar.
Dessa är några av förklaringarna till varför IES från
läsåret 2005/06 till 2015/16 kunnat öka antalet elever från
cirka 3 400 till cirka 19 800, motsvarande en genomsnittlig
ökning om 19 procent per år. Under läsåret 2015/16 var IES
den största enskilda huvudmannen inom svensk grundskola
sett till antal elever.
IES framgångsrika historik av att etablera nya skolor kombinerat med en ökning av antalet elever i befintliga skolor
tillsammans med en förutsägbar skolpeng som ökat nästan
varje år över en 20-årsperiod har resulterat i konsekvent intäktstillväxt över lång tid, 23 procent per år mellan 2005/06
och 2015/16.
Trygghet avseende framtida intäkter erhålls genom god
förutsägbarhet avseende framtida elevantal, baserat på
elever i IES befintliga skolor tillsammans med den kö IES
skolor för närvarande har, och en historiskt stabilt ökande
skolpeng. Ingen av IES skolor utgör mer än sju procent av
Koncernens omsättning. Dessutom får IES skolpeng från
fler än 50 procent av landets kommuner vilket skapar en ytterligare trygghet i intäkterna då IES inte är beroende av en
enskild kommuns skolpeng.
Vidare skapar IES kö för att bli intagen kommande år en
trygghet vid framtida expansion och etableringar. Per 30
juni 2016 fanns totalt 112 000 registreringar i kön.
Fulla klasser och effektivt användande av resurser
Genom en god efterfrågan av IES koncept kan IES bedriva
undervisning med fulla klasser om cirka 30 elever per klass i
en trygg och ordnad skolmiljö. Detta i kombination med IES
stora skolor, med 23 klasser i snitt under läsåret 2015/16,
möjliggör ett mer effektivt användande av resurser och
skapar förutsättningar för IES att uppfylla långtgående krav
på stödresurser inom elevvård med mera.
IES genererade en justerad rörelsemarginal om cirka
tio procent under 2015/16. Det kassaflöde som genereras
möjliggör återinvesteringar i befintliga skolor, framtida skoletableringar och utgör en trygghet för fortsatt verksamhet.
Av rörelseresultatet omvandlas en övervägande andel till
kassa, främst drivet av låg rörelsekapitalbindning. Detta
har historiskt medfört att IES kunnat växa utan externa
kapitaltillskott.
Engagerad organisation med stöd av effektiva
stödfunktioner som möjliggör tillväxt
och bevarar fokus på utbildning
IES ledning har under de senaste åren framgångsrikt etablerat en operativ modell som möjliggör bibehållandet av en
liten central organisation i en juridisk enhet som är huvudman för alla IES skolor. I den centrala organisationen ingår
stödfunktioner såsom skolhälsa, akademisk utveckling, HR,
skoljurist, ekonomi, lön, IT, expansion och byggnad samt
marknadsföring.
Detta möjliggör för respektive enskild skolas rektor och
personal att fokusera på det som är viktigast – att bedriva
skolverksamhet och leva upp till kvalitetsmålen. IES bärs
också av ett mycket tydligt koncept, grundat i starka övertygelser och en stark kultur, vilket kraftfullt bidrar till fokus
i verksamheten, klar riktning från ledarskapet i skolorna
och att det går att expandera utan att förlora kärnan av vad
organisationen står för.
Den centrala organisationen leder etableringen av nya skolor, vilket möjliggör för alla IES skolor att bibehålla kvalitet
och fokus, samtidigt som IES kan fortsätta sin expansion.
Stor tillväxtpotential
Betydande potential för fortsatt etablering av
skolor i Sverige
Givet gynnsamma demografiska och strukturella trender
samt ett framgångsrikt koncept finns det goda tillväxtmöjligheter framöver. IES huvudfokus är fortsättningsvis att
växa organiskt genom etablering av nya skolor och utöka
antalet klasser i befintliga skolor i grundskolan. Fokus
för nyetableringar kommer att vara på tillväxt- och hög-
47
Kvalitetsmål
skoleorter. Utöver detta ser IES möjlighet att växa ytterligare i årskurserna F-3. I dagsläget har man erfarenhet
från årskurserna 1-3. Vidare har IES sedan 1999 bedrivit
gymnasieverksamhet i Stockholm, vilket IES även skulle
kunna utvärdera att expandera inom. IES bedömer att det
finns stor tillväxtpotential, framförallt i en expansion neråt
i årskurser. Detta har också andra fördelar: elever kan börja
ännu tidigare med inlärning på engelska, IES kan attrahera
elever redan från början av grundskolan och möjlighet finns
att expandera på befintliga orter med en organisation som
redan är på plats.
IES strävar efter att ge sina elever möjlighet till en god
utbildning och karaktärsdaning för livet, i en skolmiljö präglad av ordning, disciplin, arbetsfokus och trygghet. Akademiskt är målet att IES ska visa särklassiga resultat i ämnet
engelska, betydligt bättre resultat än snittet för svenska skolor i ämnet matematik samt bättre resultat än snittet i ämnet
svenska. Ett kompletterande mål är att IES ska kunna visa
”added value”, dvs. att skolresultaten förbättras mer för en
och samma elevgrupp över tid i IES än i andra skolorganisationer, till exempel mätt såsom förbättring i resultat på de
nationella proven i årskurs 6 jämfört med samma årskulls
prestationer på de nationella proven i årskurs 9. IES strävar
därtill efter att 100 procent av eleverna ska känna sig trygga
i skolan och att alla elever som går ut grundskolan ska ha
erhållit behörighet till gymnasiet.
Fördelning av elever i Sverige läsåret 2015/16 samt
fördelning av IES elever
%
50
47
47
Finansiella mål
Tillväxt
40
10 procent i årlig tillväxt, med potential för ytterligare tillväxt genom förvärv.
30
24
23
22
23
Lönsamhet
20
10
0
Minst 8 procent i rörelsemarginal (EBIT).
8
0
Förskola
Klass 1–3
Kapitalstruktur
4
2
En soliditet om minst 40 procent.
Klass 4–6
Sverige
Klass 7–9
Gymnasiet
Utdelningspolicy
IES
30 procent av nettovinsten efter skatt delas ut, med utrymme för undantag från styrelsen om till exempel attraktiva
förvärv kan skapa mervärde för aktieägarna.
Källa: Skolverket
Potential för export av konceptet utomlands
Expansion utanför Sverige utgör en möjlighet för IES i
tillägg till fortsatt tillväxt på den svenska marknaden.
Utgångspunkten är att IES ska verka på marknader där
efterfrågan finns på tvåspråkig undervisning, där engelska
utgör det ena språket i tillägg till det lokala språket. IES
kan på nya marknader tillföra kompetens för att ge elever
förmåga att behärska engelska som andraspråk, dra nytta
av en upparbetad metodik för rekrytering av engelskspråkiga lärare, erbjuda ett utvecklat ramverk för att förbättra
kvaliteten i verksamheter och tillföra kunskap om effektiv
finansiell styrning som stödjer verksamheters expansion.
Ett första steg i denna strategi är IES nyligen signerade
villkorade köpeavtal för att förvärva 50 procent av aktierna i
de tre skolbolagen som tillsammans bildar Grupo Educativo
Elians i Spanien.
IES utbildningskoncept
Lärande i fokus
IES ser skolan som en arbetsplats, där fokus ligger på att
skapa utmärkta förhållanden för såväl undervisning som
lärande. Därför finns krav på både elever och lärare att
bemöta varandra med uppmuntran och respekt. Skolan
ska hållas ren, säker och lugn. Det läggs också stor vikt vid
punktlighet. Utöver detta bör elever förvara all elektronisk
utrustning som kan störa undervisningen i skåp under
skoltid, både elever och lärare följer en klädkod, passande
för en arbetsplats. Lektioner ska börja i tid och lektionstiden
utnyttjas till fullo. Alla äter i antingen matsalen eller kafeterian. Ledorden är att agera med ärlighet och integritet vid
alla tillfällen, och att aldrig fuska.
Vidare lägger IES stor vikt på att alla elever ska kunna nå
sin fulla akademiska potential och som en extra stödresurs
till elever erbjuds alla IES elever schemalagt stöd i form av
läxhjälp.
48
Utbildningskonceptet djupt förankrat i
modern forskning
dagen i skolan. Dessa praktiska normer för vad som anses
vara lämpligt beteende skapar värderingar, värderingar
som formar vanor vilka kommer att hjälpa IES elever i både
vuxenlivet och deras framtida karriärer.
Att garantera en sådan skolmiljö är av stor vikt för IES
elevers framtid, och ett löfte från IES som organisation till
såväl föräldrar som elever och lärare.
IES uppfattning om vad som är utmärkta förhållanden för
en undervisningsmiljö har starkt stöd i modern forskning.
Exempelvis har sociala experiment av Kelling och Wilson
påvisat ett behov av att vara noggrann med detaljer som
signalerar ordning eller oordning i en miljö.⁸⁹
Smutsiga toaletter, graffitti och stökiga korridorer tenderar att leda till ökade förseningar vid lektioner och mer
högljudda klassrum. I forskning av professor Torkel Klingberg vid Karolinska Institutet påvisas att arbetsminnet, det
vill säga förmågan att upprätthålla information under en
kortare tidsperiod, måste fokuseras på den aktuella uppgiften för att åstadkomma effektiv inlärning.⁹⁰ Om störningar
uppkommer, genom exempelvis förseningar, ljud från mobiltelefoner eller högljudda elever, bryts elevernas inlärning.
Detsamma händer om en elev är rädd för mobbning och trakasserier under den följande rasten; kroppen mobiliseras till
försvar och förmågan till inlärning upphör. I OECDs analys
av svenska skolor, baserad på den senaste PISA-studien,
framgår att stökiga klassrum, hög frånvaro och brist på
fokus i skolarbetet är områden där svenska skolor visar på
störst negativ avvikelse jämfört med skolor i andra länder.
IES har etablerat en gemensam värdegrund för att bevara en
skolmiljö där elever kan lära sig och lärare kan lära ut.
IES tillämpar regler och rutiner med stark förankring
i forskning och den praktiska erfarenhet IES förvärvat
under de 23 år Bolaget har verkat för att skapa en säker och
attraktiv miljö för såväl lärare som elever. Med denna lugna
och ordningssamma miljö har lärare och elever möjligheten
att nyttja lektionstiden till fullo, vilket bidrar till effektiv
inlärning. Regler och rutiner blir integrerade delar av var-
Uppskattat utbildningskoncept
I den årliga, anonyma, enkäten till föräldrar med barn i IES
skolor våren 2016 angav 96 procent att de skulle rekommendera skolan till en annan förälder.
• 84 procent av eleverna uppgav att de skulle rekommendera IES till en kompis.
• 99 procent av IES medarbetare och 93 procent av eleverna
uppgav att de tyckte skolan har en säker och trygg miljö.
• 95 procent av lärarna uppgav att de normalt sätt kan
påbörja lektionerna på utsatt tid utan problem.
Akademiska resultat
IES fokus och höga krav på akademiska prestationer återspeglas i de nationella proven där andelen elever med högt
betyg (A-C, eller C+ som det uttrycks internationellt) på de
nationella proven i årskurs 9 år efter år varit högre än det
nationella snittet men även högre än andra friskolor. IES
elever når förväntade toppresultat i ämnet engelska och även
betydligt bättre resultat än genomsnittet för svenska skolor i
matematik och svenska.
Det genomsnittliga meritvärdet (ett av Skolverket sammanvägt betygsmått) vid avslutning från grundskolans
årskurs 9 våren 2015 var för IES 265 poäng, att jämföra
med det nationella snittet på 225 poäng. IES uppvisar en
Andel elever med toppbetyg (A–C) på de nationella proven för läsåret 2014/15
97
100
81
80
71
60
40
70
62
53
51
41
33
20
0
Friskolor
Nationellt snitt
Matematik
Svenska
Engelska
Källa: Skolverket
⁸⁹ Kelling, George L.; Wilson, James Q. Broken windows: the police and neighborhood safety. Atlantic Monthly. 1982 Mar; 249(3):29–38.
⁹⁰ The Learning Brain, Oxford University Press, 2013.
49
Översikt av IES skolor och elever
betydande positiv skoleffekt, innebärande att de akademiska
resultaten överstiger vad myndigheterna förutspår utifrån
statistiska samband mellan elevers socioekonomiska bakgrund och förväntat skolresultat.
Av alla elever som gick ut IES grundskolor våren 2015 fick
98 procent betyg som gav dem behörighet för gymnasiet.
Motsvarande andel för alla niondeklassare i Sverige var 86
procent. Nedbrutet på de högskoleförberedande programmen var:
• 96 procent behöriga för naturvetenskapsprogrammet,
jämfört med rikssnittet om 83 procent
• 98 procent behöriga för det estetiska programmet, jämfört med rikssnittet om 85 procent
• 96 procent behöriga för samhällsvetenskapsprogrammet,
det humanistiska programmet och ekonomiprogrammet,
jämfört med rikssnittet om 83 procent.
Fokus på grundskoleklasserna 4–9
IES bedriver skolverksamhet från årskurs 1 upp till gymnasiets tredje årskurs. Huvudinriktningen är årskurs 4–9
i grundskolan, vad som internationellt benämns ”middle
school”. Av det totala antalet elever om 19 775 som gick i IES
skolor under läsåret 2015/16 gick 380 elever i årskurs 1–3,
9 360 elever i årskurs 4-6, 9 340 elever i årskurs 7–9 och
695 elever i gymnasiet.⁹¹
Utveckling av antalet elever
IES har en lång historik av tillväxt i antalet elever som går i
någon av IES skolor. Från läsåret 2005/06 till 2015/16 ökade
antalet elever från cirka 3 400 till 19 800, motsvarande en
genomsnittlig ökning om 19 procent per år. Sedan 2009/10
har antalet elever ökat med drygt 2 000 per år.
Utveckling av antalet elever för IES
20 000
15 000
5 392
6 702
8 991
11 202
13 189
15 420
17 471
19 775
2004/05
4 816
0
4 414
5 000
3 433
2 754
10 000
2005/06
2006/07
2007/08
2008/09
2009/10
2010/11
2011/12
2012/13
2013/14
2014/15
2015/16
⁹¹ Skolverket.
50
Lång historik av att etablera nya skolor
leholm och Kista. För läsåret 2016/17 har IES etablerat en
ny skola i Älvsjö. Det bör noteras att tillväxten i antal elever
och i omsättning ett visst år inte endast beror på nya skolor
startade det året utan även på tillväxten år 2, år 3 och år 4
i skolor som startats tidigare. Denna kumulativa effekt av
expansion är stark, genom att lager av tillväxt läggs till lager.
I augusti 2017 kommer fyra skolor att öppnas i Årsta,
Landskrona, Södertälje och Helsingborg. Alla skolorna har
kontrakt och godkännande på plats. Under 2018 planeras två skolor att öppnas (Sundbyberg och Länna) som
är beroende av specifika tillstånd och/eller erforderliga
godkännanden.
IES har en lång historik av framgångsrik etablering av
nya skolor. Under perioden 2004 till 2011 etablerade IES
elva skolor i Sverige (Bromma (2005), Täby och Eskilstuna
(2006), Jönköping, Karlstad och Sundsvall (2009), Göteborg, Borås och Nacka (2010) samt Hässelby och Uppsala
(2011)). Från 2012 till 2013 etablerades därutöver ytterligare
sex skolor i Sverige (Halmstad och Västerås (2012) samt
Huddinge, Skärholmen, Lund och Krokslätt (2013). Hösten
2014 etablerades ytterligare tre grundskolor i Liljeholmen
(Telefonplan) i Stockholm, Tyresö och Falun. Hösten 2015
etablerades nya grundskolor framgångsrikt i Umeå, HässUtveckling av antalet skolor
30
25
20
15
10
7
9
9
9
12
15
17
19
23
26
29
0
6
5
2004/05
2005/06
2006/07
2007/08
2008/09
2009/10
2010/11
2011/12
2012/13
2013/14
2014/15
2015/16
Geografisk översikt av skolor
Per datumet för detta Prospekt har IES
30 skolor i Sverige, varav sju skolor har
etablerats under de senaste tre läsåren.
Under hösten 2015 startades framgångsrikt nya grundskolor i Umeå, Hässleholm
och Kista och under hösten 2016 startades en ny skola i Älvsjö med 12 klasser.
IES har fokuserat på att etablera skolor
i universitetsstäder och tillväxtregioner
där efterfrågan på IES unika utbildningskoncept är starkt. IES skolor finns
belägna i 22 av Sveriges kommuner men
har elever från 155 av landets kommuner
vilket påvisar dragningskraften i IES
koncept.
Källa: IES, per 2016/17
51
Fokus på stora skolor
IES skolkö för sina grundskolor hade per den 30 juni 2016
cirka 112 000 registreringar. IES har individuella köer för
var och en av sina skolor och det är möjligt att stå i flera skolors köer samtidigt, vilket innebär att den totala siffran inte
är identisk med antal unika personer. IES tillämpar strikta
regler vad gäller sin skolkö där principen ”först till kvarn”
appliceras med undantaget syskonförtur som innebär att om
man har ett syskon som redan går på skolan ifråga kan man
få förtur. IES värnar om integriteten i sitt kösystem och kön
administreras genom systemet SchoolSoft.
Under läsåret 2015/16 stod IES som huvudman för nio av de
tio största friskolorna inom grundskolan. Medianstorleken
på en skola driven av IES var 679 elever, vilket är cirka tre
gånger större än för skolor som drivs av andra huvudmän.
Den stora attraktiviteten och förtroendet för IES gör dels
att klasserna kan hållas fulla, dels att nya skolor snabbt kan
expandera till att fylla sina byggnader.
Att uppväxlingen i volym från år 1 till år 2 och år 3 går så
snabbt för IES har betydande ekonomiska fördelar. Lönsamhet uppstår som regel redan andra året av en ny skola,
och ibland rentav första året. Upp till en viss brytpunkt, vid
vilken odelbarheter sätter in (behov av dubblerad sporthall,
skolrestaurang, etc.), ger det god skolekonomi att driva en
så stor skola att personal kan utnyttjas fullt ut, liksom dyrt
utrustade salar för kemi, slöjd och hemkunskap. Administrationskostnader kan delas på fler elever, lokalkostnadsersättning utgår för fler elever och det blir lättare att lägga scheman även för lärare med ovanliga ämneskombinationer. IES
skolor möter högt ställda krav på stödresurser för elevvård
(till exempel skolhälsa, kuratorer och stödlärare) med mera,
liksom ledningsstöd för rektorer som i sin tur underlättar för
lärare att kunna fokusera på undervisningen. Storleken på
skolorna bidrar till att göra detta möjligt.
IES hade under läsåret 2015/16 tre av Sveriges tio största
grundskolor samt nio av de tio största friskolorna.
Decentraliserad och
professionaliserad organisation
Organisationsstruktur
IES har en enkel organisationsstruktur där det finns en
juridisk person som sköter all ekonomi, är huvudman för
alla tillstånd för att bedriva skolverksamhet och som bidrar
med stödfunktioner. Den centrala organisationen arbetar
kontinuerligt med uppföljning och utvärdering av varje individuell skola genom månatlig rapportering för att säkerställa
att kvaliteten bevaras.
Centrala processer och stödfunktioner
IES ledning har under de senaste åren framgångsrikt etablerat en operativ modell som möjliggör bibehållandet av en liten central organisation. I den centrala organisationen ingår
stödfunktioner såsom akademisk utveckling, skolhälsa, HR,
ekonomi, lön, IT, expansion och byggnad, marknadsföring
samt skoljuridik. IES har därutöver centralt tecknat ramavtal som skolorna har möjlighet att ta del av, inom exempelvis
IT, licenser, telefoni, el, säkerhet och kopiering. Skolorna
förhandlar och tecknar ofta mindre avtal lokalt men de har
möjlighet att ta hjälp av den centrala inköpsorganisationen
vilket de i många fall gör.
Respektive enskild skolas rektor och personal fokuserar
på det som är viktigast – att bedriva skolverksamhet. Tack
vare detta arbetssätt kan IES fortsätta med sin expansion
IES skolkö
Sverige tillämpar fritt skolval i både grundskolan och gymnasiet. I gymnasiet har man möjlighet att applicera urvalskriterier baserat på betyg men även andra kriterier, så kallad frikvot.
För fristående grundskolor har Skolinspektionen accepterat
följande urvalskriterier: syskonförtur, elever som har gått i
skolans förskoleklass, kötid och närhetsprincip. En fristående
skola behöver inte använda alla grunderna, utan kan välja en
eller flera av dem. Skolan måste dock vara tydlig med vilka
urvalsgrunder som används och i vilken ordning de kommer.
De tio största grundskolorna samt medianstorleken för de största friskoleoperatörerna per huvudman
1 320
1 259
1 188
679
1 120
1 098 1 088 1 074
1 004
993
985
467 466
372
357
232
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
Fristående skolor
Källa: SCB
52
4
5
6
217
7
195
184
122
117
9
10
8
Kommunala skolor
Median
kommunala
skolor
och behålla den höga akademiska kvaliteten utan att addera
kostnader för stödfunktioner då dessa sköts genom den
centrala organisationen.
Rektorerna har fullt ansvar för skolans verksamhet och
personal. De rapporterar direkt till VD. Huvudkontorets
huvudsakliga uppgift är att vara stödjande för skolorna.
en god grund för fortsatt utveckling av utbildningen i sina
skolor.”⁹² Skolinspektionen fastslår också att Internationella
Engelska Skolan i Sverige AB är en mycket stabil organisation för elever och föräldrar. ”Huvudmannen har kunnat redovisa att det finns ekonomiska förutsättningar att bedriva
skolverksamhet av god kvalitet och att skolenheterna har en
stabil elevprognos.”
Utöver den reguljära tillsynen redovisade Skolinspektionen den 3 februari 2015 resultatet av en särskild Kvalitetsgranskning av skolhuvudmän, Rapport 2015:1 ”Huvudmannens styrning av grundskolan – ett uppdrag med eleven i
fokus”. Av de 36 särskilt granskade huvudmännen var 19
kommunala och 17 enskilda. Fyra av de senare var större
friskoleföretag: IES, Kunskapsskolan, Pysslingen och Vittra.
Endast fem av de granskade huvudmännen blev utan anmärkning från Skolinspektionen, däribland IES och de tre
andra större skolföretagen. Skolinspektionen skriver: ”De
fyra stora skolföretagen som ingått i granskningen har alla
ett utmärkt kvalitetsarbete och en styrkedja som är tydlig
för samtliga nivåer i organisationen. Skolans kärnprocess,
undervisningen, står i fokus och måluppfyllelse enligt de
nationella målen för utbildningen har en framträdande plats
i arbetet. De har valt lite olika strategier för sitt kvalitetsarbete, men för det som varit granskningens fokus framstår
dessa huvudmän som goda exempel.”.⁹³
VD
Skolor
1 910 FTEs
Central organisation
27 FTEs¹
Rektorer: 29
Stödfunktioner
Akademisk utveckling
Akademisk utveckling
Skolhälsa
Skolhälsa
Administration
HR
Ekonomi
Lön
Lärare: 1 329 FTEs
IT
Annan personal:
552 FTEs
Expansion och byggnad
Marknadsföring
Skoljuridik
Medelantal årsanställda (FTEs): 1 937
¹ Inklusive VD.
Källa: IES för läsåret 2015/16
IES arbete med och uppföljning av kvalitet
IES VD är ansvarig för kvalitetsfrågor i företaget, medan
”Head of Academics” har ledningsansvar för kvalitetsprocessen. Dr Hans Bergström, som är sekreterare i styrelsen
för IES, har tillsammans med Grundaren Barbara Bergström varit avgörande för utvecklingen av IES kvalitetssystem. Kvalitetsprocessen är en central del även av styrelsens
arbete. Styrelsen har beslutat om hela det system för kvalitetsarbete som tillämpas inom IES. Kvalitetsrapporten är
huvudämnet för styrelsens höstmöte varje år. Rektorer utses
av styrelsen, vilket är ett uttryck för dess höga värdering av
betydelsen av ledarskapet i skolorna. Vid varje styrelsemöte
ägnas minst en punkt åt kvalitetsfrågor och bedömningen
från VD och grundare av den aktuella situationen vad gäller
ledarskap i skolorna.
Skollagen (2010:800) stipulerar att varje skolorganisation måste ha ett centralt system som garanterar kvalitet,
något IES har jobbat med sedan start. De nationella proven
i årskurs 6 och 9 är centrala när IES utvärderar sina skolor,
då de på ett objektivt sätt möjliggör en resultatjämförelse i
matematik, svenska och engelska mot nationella genomsnittet och resultat i andra friskolor.
Från januari till maj varje akademiskt år blir föräldrar,
elever och personal hos IES inbjudna att fylla i en årlig kvalitetsundersökning. Frågorna undersöker i vilken utsträckning skolan lever upp till organisationens värdegrund och
Meriterad ”Advisory board”
IES vetenskapliga råd inrättades av styrelsen under 2013
med syftet att verka som inspiratör och bollplank för IES
akademiska utveckling. Rådet leds av docent Hans Bergström och träffas två gånger per år för att diskutera ämnen
som berör skolverksamheten. Ledamöterna i rådet engageras
även som föreläsare inom organisationen, såsom för samlingar av skolornas ”Head of Department” för matematik och
svenska, Academic coordinators, rektorskonferenser, etc.
I rådet ingår följande personer:
• Hans Bergström, Docent, ordförande
• Sangeeta Bagga-Gupta, Professor Örebro universitet
• Torkel Klingberg, Professor Karolinska Institutet
• Hugo Lagercrantz, Professor Karolinska Institutet och
Astrid Lindgrens barnsjukhus
• Hans Albin Larsson, Professor Högskolan för lärande och
kommunikation, Jönköping
Fokus på kvalitet och uppföljning
Skolinspektionens kvalitetsgranskning
Efter en reguljär tillsyn av 12 av IES-skolorna publicerade
Skolinspektionen hösten 2014 i ett pressmeddelande sitt
omdöme om IES verksamhet: ”Skolorna inom Internationella Engelska Skolan har goda kunskapsresultat och
ansvariga driver ett bra kvalitetsarbete. IES har därmed
⁹² Pressmeddelande från Skolinspektionen 17 oktober 2014 – ”Bra utgångsläge för Internationella Engelska Skolan”.
⁹³ Skolinspektionens slutrapport, sidan 33 ff.
53
löften och håller en hög kvalitet.
Varje skola erhåller individuella analysrapporter från IES
huvudkontor. Dessa dokument ger en sammanfattning över
skolans prestation och utveckling och ger en detaljerad insyn
i de akademiska resultaten samt de erfarenheter som via
enkäterna förmedlats av föräldrar, elever och personal. Varje
skolledning informeras via ett omfattande tabellmaterial om
skolans placering i en rangordning av IES-skolorna, enligt
den undersökta variabeln. Det förhållandet att IES driver
många skolor av samma karaktär och i samma årskurser underlättar effektiva jämförelser. Vid den muntliga genomgången av det omfattande datamaterialet jämförs också förra årets
utvecklingsmål med årets resultat, och slutsatser dras framåt.
All denna dokumentation utgör grunden för en diskussion
med skolans ledning som genomförs under ett skolbesök under höstterminen. IES kvalitetssystem bygger på kort avstånd
mellan data och handling, med ett minimum av mellanled,
och är något som aktivt arbetas med löpande under året.
Utöver detta möts rektorerna regelbundet på rektorskonferenser, under ledning av VD och ofta med deltagande
av Grundaren Barbara Bergström. Även de biträdande
rektorerna möts regelbundet för att gå igenom exempel på
problem i skolornas vardag och utbyta tankar om hur man
bäst möter dem. Att dela på ”best practices” mellan skolorna
ingår i ledarskapskulturen. Vid regionala konferenser – i
fem regioner – möts företrädare för ämnen och professioner för att dela erfarenheter. IES ”Head of Academics” har
därutöver särskilda samlingar med skolornas ledare för
olika ämnen (”Head of Department”) och kommunicerar på
många olika sätt riktlinjer, teman etc. att särskilt uppmärksamma.
IES skoljurist hanterar eventuella klagomål från Skolinspektionen. Skoljuristen mottar även rapporter å huvudmannens vägnar gällande kränkande behandling och
oberättigad och utökad frånvaro från skolan. Rapporter
och klagomål som når IES centrala ombudsmannafunktion
ingår bland indikationerna på skolornas kvalitet.
från Skolinspektionen har IES rätt att i sin undervisning på
engelska använda utländska lärare med lärarexamen. Andelen kvalificerade lärare hos IES är hög jämfört med genomsnittet för svenska skolor. Utländska lärare genomgår en
noggrann selektionsprocess innan de anställs, där det bland
annat kontrolleras att deras utbildning minst motsvarar den
svenska lärarutbildningen.
2015/16 kommer IES lärare från:
Sverige, 49%
USA, 11%
Kanada, 12%
Storbritannien och Irland, 14%
Övriga, 14%
Källa: IES
IES har ett omfattande nätverk för rekrytering av utmärkta
lärare internationellt. För att underlätta rekryteringen av utländska lärare har IES inrättat flera processer för att underlätta ankomsten av lärarna till Sverige. Nya lärare genomgår
en introduktionsvecka på den skola där man ska arbeta,
tillsammans med övriga kollegor. Introduktionen innefattar
bland annat en genomgång av det svenska skolsystemet och
läroplanen samt skolans och IES värdegrund och metodik.
Därutöver erhåller nyanlända dokumentation med information kring det svenska samhället, vart man vänder sig i
olika frågor och vilka rättigheter och skyldigheter boende
i Sverige har. Nyanställda från andra länder än Sverige får
därutöver hjälp med att ordna visum, starta bankonto, hjälp
med att skaffa bostad och andra praktiska frågor.
För att säkerställa en hög kvalitet bland IES lärare och
stödja dem i sin professionella utveckling har IES introducerat ett mentorprogram för lärare. Särskilt skickliga och erfarna lärare i olika ämnen hjälper till med att följa lektioner
och ge goda råd till kollegor, i en förtroendefull professionell
atmosfär. Genom IES storlek kan också organisationen bidra
med annan utveckling, stimulerande lärarutbyten, samarbeten med universitet, etc. På regionala konferenser möts
lärare i samma ämne från olika IES-skolor för att diskutera
gemensamma frågor, byta tips om undervisningsmaterial,
etc. Eftersom en stor del av IES undervisning sker på engelska, kan IES lätt dra nytta av det stora flöde av idéer och
material som kommer från den engelskspråkiga världen.
Utöver detta har IES etablerat ”The Barbara Bergström
School Leadership Academy”, ett mentorprogram lett av
erfarna rektorer, vars syfte är att utveckla framtida ledare
inom IES.
Människorna i organisationen – deras övertygelse, inspirationsförmåga och känsla av mening – är avgörande för
skolornas framgång.
Internationell lärarkompetens och
rekrytering
En hörnsten i IES koncept är det engelska språket där upp
till hälften av undervisningen bedrivs på engelska av lärare
som har engelska som modersmål. Omkring hälften av lärarkåren inom IES har utländsk bakgrund, varav drygt 600
lärare med kvalificerad utländsk lärarexamen – från främst
Kanada, USA och Storbritannien. Detta är ett viktigt tillskott
till svensk skola av skickliga och välutbildade lärare i bland
annat matematik och naturvetenskap – lärare som det råder
brist på i Sverige. På universitetsorter underlättar existensen
av en kvalitetsskola av internationell karaktär rekryteringen
av forskare från andra länder till universiteten; skolan kan
även ge lärarjobb åt medföljande. Samtidigt underlättar
också existensen av universitet IES rekrytering av utländska
lärare. Varje år anställer IES omkring 400 nya lärare.
Genom ett särskilt undantag i skollagen samt tillstånd
54
Etablering av nya skolor
Givet gynnsamma demografiska och strukturella trender
samt ett framgångsrikt koncept finns det goda tillväxtmöjligheter framöver. IES huvudfokus kommer att ligga på att fortsätta att växa organiskt genom etablering av nya skolor och
utöka antalet klasser i befintliga skolor i grundskolan. Fokus
för nyetableringar kommer att vara på tillväxt- och högskoleorter. Utöver detta ser IES möjlighet att växa ytterligare i
årskurserna F-3. I dagsläget har man erfarenhet från årskurserna 1-3. Även Förskoleklass är på väg att bli en obligatorisk
del av grundskolan. Vidare har IES sedan 1999 bedrivit gymnasieverksamhet i Stockholm, vilket IES även skulle kunna
utvärdera. IES bedömer att det finns stor tillväxtpotential,
framförallt i en expansion neråt i årskurser. Detta har också
andra fördelar: elever kan börja ännu tidigare med inlärning
på engelska, IES kan attrahera elever redan från början av
grundskolan och möjlighet finns att expandera på befintliga
orter med en organisation som redan är på plats.
Vid etablering av en skola är en av faktorerna som övervägs
vilken marknadsandel i etableringskommunen som krävs
för att fylla skolan. En tumregel är att en marknadsandel
runt 10 procent är en acceptabel nivå. I det fall en högre
marknadsandel krävs görs en detaljerad analys av elevunderlag från omkringliggande kommuner och andra förutsättningar.
När man hittat en lämplig fastighet påbörjar man förhandling av byggnads- och hyreskontrakt med en extern
potentiell fastighetspartner. Samtidigt påbörjar man
ansökningsprocessen för nyetablering av fristående skola till
Skolinspektionen. Ansökningar till Skolinspektionen för nyetableringar ska skickas in senast den 31 januari för öppning
av skolor i augusti året därpå, eller två år därpå. Under tiden
ansökan behandlas signeras vanligtvis ett villkorat hyreskontrakt för skolfastigheten. Besked från Skolinspektionen
kommer under sommaren ansökningsåret, det vill säga ett
till två år före skolstart.
Process för etablering av nya skolor
Rekryterings- och byggnationsfasen
Under hösten året innan skolstart godkänns vanligtvis
detaljplanen för skolbyggnaden. Under samma period
rekryterar IES ledning rektor till skolan. Under oktober till
november marknadsför IES skoletableringen till potentiella
elever och deras föräldrar genom riktad marknadsföring
samt ett allmänt informationsmöte, vilket Grundaren Barbara Bergström som regel deltar i.
Rektorn för den nya skolan tillträder vanligtvis i februari.
Vid denna tidpunkt påbörjas IES löpande kostnader för den
nya skolan. Rektorn lägger stort fokus på att rekrytera lärare
Etableringsprocessen för en ny skola tar vanligtvis upp till
två år. Den kan förenklat delas in i två faser.
Utvärdering av potentiella skolor och
ansökningsprocess
IES utvärderar kontinuerligt nya platser för etablering av
nya skolor. Detta arbete leds av vice VD Jörgen Stenquist
och innefattar bland annat elevunderlagsanalyser, diskussioner med kommuner och utvärdering av potentiella fastigheter till skolverksamhet.
Typexempel av etableringen av en ny skola
Källa: IES
55
och personal under de kommande månaderna och supporteras av huvudkontoret med förhandling av större kontrakt,
såsom inköp av möbler, IT, försäkring och inköp av skolmaterial. Under samma period pågår ombyggnation och
renovering av lokalerna. Inköp av möbler sker under sommarmånaderna så att skolan först blir möblerad veckorna
innan skolstart. I genomsnitt investerar IES cirka tio MSEK
vid etableringen av en ny grundskola. Investeringen består
huvudsakligen av skolinventarier och IT-investeringar.
frågan finns på tvåspråkig undervisning, där engelska utgör
det ena språket i tillägg till det lokala språket. IES kan på
nya marknader tillföra kompetens för att ge elever förmåga
att behärska engelska som andraspråk, dra nytta av en upparbetad metodik för rekrytering av engelskspråkiga lärare,
erbjuda ett utvecklat ramverk för att utveckla kvaliteten i
verksamheter och tillföra kunskap om effektiv finansiell
styrning som stödjer verksamheters expansion.
IES tecknade den 5 juli 2016 ett villkorat köpeavtal att
förvärva 50 procent av aktierna i de tre spanska skolbolagen som tillsammans bildar Grupo Educativo Elians. De
tre skolorna omsätter drygt 100 MSEK. Spanien har ett väl
utvecklat system för privat utbildning och utgör en av de
mer intressanta marknaderna i Europa utanför Sverige.
Expansion ska ske via tilläggsförvärv till vilka IES tillför sitt
utbildningskoncept och övriga komponenter inom effektivitet, processer och balansräkning.
IES önskar erbjuda tvåspråkig undervisning i Spanien,
både i enlighet med den nationella läroplanen och enligt den
brittiska läroplanen, vilket är tillåtet i Spanien. Expansionen förväntas, i tillägg till förväntad finansiell utveckling,
höja IES attraktivitet som arbetsgivare då verksamhet i flera
länder skapar attraktiva karriärmöjligheter för lärare och
rektorer inom IES.
IES är helt okänt som varumärke i Spanien. Verksamheten kommer därför att drivas under de kända och lokala
varumärken som förvärvade verksamheter drivs under och
utgöra en systerorganisation till IES.
Utvalda skoletableringar
Figuren nedan illustrerar hur den gradvisa expansionen av
redan startade skolor kumuleras med tillkomsten av nya till
att ge den samlade ökningen av antal klasser och elever.
I IES fall har det historiskt vanligtvis tagit 2 till 4 år innan
en ny skola har uppnått sin fulla initialt planerade volym;
detta hänger samman med att rekryteringen vid start fokuseras på årskurserna 4-7, varpå eleverna successivt följer
med uppåt till årskurserna 8 och 9. Några exempel på detta
är Västerås som etablerades läsåret 2012/13 med 14 klasser,
men som 2015/16 hade 23 klasser, Liljeholmen som etablerades 2014/15 med tio klasser men året därpå hade 22 klasser
och Kista som etablerades med 18 klasser 2015/16 men som i
nästföljande år hade 25 klasser.
Internationell expansion
Expansion utanför Sverige utgör en möjlighet för IES i
tillägg till fortsatt tillväxt på den svenska marknaden. Utgångspunkten är att IES ska verka på marknader där efter-
Utvalda skoletableringar
Källa: IES
56
Finansiell information i
sammandrag
I det följande avsnittet nedan redovisas IES utvalda historiska finansiella information för räkenskapsåren 2015/16, 2014/15 och 2013/14. IES räkenskaper för dessa perioder har upprättats i
enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av Europeiska Unionen. Räkenskaperna för perioderna 2015/16 samt 2014/15 har reviderats av Bolagets
revisor. Räkenskapsåret 2013/14 som presenteras nedan i den utvalda finansiella informationen
är hämtad från jämförelsesiffror för räkenskapsåret 2014/15 då Bolaget för första gången koncernredovisade och informationen är varken reviderad eller översiktligt granskad. Förutom vad
som uttryckligen anges häri har ingen finansiell information i detta Prospekt reviderats eller
granskats av Bolagets revisor. Bolagets reviderade årsredovisning för räkenskapsåret 2013/14,
upprättad enligt Årsredovisningslagen, är införlivad i Prospektet genom hänvisning, se avsnittet
”Dokument införlivade genom hänvisning”. Följande information bör läsas tillsammans med avsnittet “Operationell och finansiell översikt” och Bolagets koncernredovisningar inklusive noter i
avsnittet ”Historisk finansiell information”.
Detta Prospekt innehåller vissa finansiella nyckeltal som inte har definierats i enlighet med
IFRS samt andra finansiella nyckeltal. Nyckeltal som inte definierats enligt IFRS tillhandahålls
eftersom IES anser att dessa nyckeltal är viktiga i samband med investerares bedömning av
Bolaget och Erbjudandet. Vidare anser IES att dessa uppgifter möjliggör en mer meningsfull
utvärdering av Bolagets rörelse och verksamhet när de läses tillsammans med (men inte istället för) andra nyckeltal som definierats enligt IFRS. De finansiella nyckeltal som inte beräknas
enligt IFRS är inte reviderade och ska i synnerhet inte ses som substitut för nyckeltal som beräknas enligt IFRS. Eftersom alla bolag inte använder dessa eller andra nyckeltal som inte beräknas enligt IFRS på samma sätt, kan det sätt på vilket Bolaget valt att beräkna dessa finansiella
nyckeltal leda till att det inte går att jämföra de finansiella nyckeltal som presenteras i detta
Prospekt med liknande definierade begrepp som används av andra bolag. För definitioner av
de finansiella nyckeltal som presenteras i detta Prospekt och som inte beräknats enligt IFRS, se
avsnittet ”Finansiell information i sammandrag – Nyckeltal som inte beräknas enligt IFRS”.
57
Finansiell information i sammandrag
Koncernens resultatrapport
IFRS
Reviderade
Belopp i MSEK
Nettoomsättning
Omsättning
Ej reviderad
2015/16
2014/15
2013/14
1 753
1 512
1 294
54
36
25
1 807
1 547
1 319
-242
-217
-198
-386
-321
-272
Personalkostnader
-957
-806
-677
-52
-48
-41
170
156
130
Avskrivningar
Rörelseresultat
Finansnetto
Uppskjuten skatt
Årets resultat
0
0
1
-6
-6
-54
-5
-5
-53
164
150
77
-29
-26
-21
-8
-7
-2
127
117
54
Koncernens rapport över totalresultatet
IFRS
Reviderade
Ej reviderad
Belopp i MSEK
2015/16
2014/15
2013/14
Årets resultat
127
117
54
Poster som kommer att omklassificeras till resultatet
0
0
0
Årets övriga totalresultat efter skatt
0
0
0
127
117
54
58
IFRS
Reviderade
Belopp i MSEK
Ej reviderad
30 juni 2016 30 juni 2015
Goodwill
661
661
30 juni 2014
661
5
6
6
109
95
85
32
35
37
4
5
5
811
801
793
Kundfordringar
9
9
9
1
0
0
Övriga fordringar
21
0
1
90
71
61
233
95
58
356
175
128
1 166
976
922
Likvida medel
SUMMA TILLGÅNGAR
Eget kapital
730
603
487
Summa eget kapital
730
603
487
94
0
149
40
32
25
133
32
173
81
150
75
Leverantörsskulder
70
56
53
0
2
22
50
50
42
102
83
70
303
341
262
1 166
976
922
59
IFRS
Reviderade
Belopp i MSEK
Ej reviderad
2015/16
2014/15
2013/14
Rörelseresultat
170
156
130
Erhållen ränta
0
0
1
-6
-6
-33
52
48
41
Erlagd ränta
Avskrivningar
Övrigt
Betald inkomstskatt
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar
av rörelsekapital
2
1
1
-32
-47
-23
187
152
116
-38
-8
-9
33
23
-4
-6
15
-13
181
167
103
-64
-55
-49
0
0
-5
-64
-55
-54
-4
0
0
225
0
225
Förskottshyra
Externt lån
Periodens kassaflöde
Likvida medel vid periodens början
Likvida medel vid periodens slut
60
-200
-75
-350
22
-75
-125
139
37
-76
95
58
134
0
0
0
233
95
58
Nyckeltal
Belopp i MSEK
Omsättning
Omsättningstillväxt, %
2015/16
2014/15
2013/14
1 80794
1 54794
1 31995
16,8%
95
Justerat rörelseresultat 96
17895
Justerad rörelsemarginal, %
9,9%
96
95
Rörelseresultat
17094
Rörelsemarginal, %
Årets resultat
Soliditet 96
Investeringar
Medelantal årsanställda96
Utdelning per aktie, SEK96, 98
95
9,4%
127
94
95
17,3%
21,1%95,97
15695
13095
95
10,1%
9,9%95
15694
13095
95
10,1%
9,9%95
117
94
5495
62,6%95
61,8%95
52,8%95
6494
5594
4995
1 93794
1 68494
1 44695
-
-
-
⁹⁴ Reviderat.
⁹⁵ Ej reviderat.
⁹⁶ Ej beräknat enligt IFRS.
⁹⁷ Omsättningen för 2012/13 är hämtad från Internationella Engelska Skolan i Sverige AB:s reviderade årsredovisning vilken har upprättats enligt
Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR). Internationella Engelska Skolan i Sverige Holdings II AB har funktionen av ett holdingbolag i
Koncernen, och finansiell information för Internationella Engelska Skolan i Sverige AB är i allt väsentligt jämförbar med motsvarande information
för Internationella Engelska Skolan i Sverige Holdings II AB. Räkenskaperna för Internationella Engelska Skolan i Sverige AB omfattar dock inte
Koncernens engelska verksamhet, vilken motsvarade mindre än en procent av omsättningen 2015/16.
⁹⁸ IES har inte lämnat utdelning under relevanta räkenskapsperioder.
61
Nyckeltal som inte beräknas
enligt IFRS 99
bolags nyckeltal med samma benämningar. Tabellerna nedan
återspeglar beräkningen av ”justerat rörelseresultat” och
"soliditet". Justerat rörelseresultat presenteras för att tydliggöra utvecklingen i den underliggande verksamheten över
tid. Soliditet presenteras för att det är ett av styrelsen antaget
finansiellt mål och visar utvecklingen över tid. Medelantal
årsanställda presenteras eftersom det är den enskilt största
kostnadsdrivaren och visas för att tydligöra utvecklingen
över tid. Personalkostnader motsvarade cirka 58 procent av
rörelsekostnaderna 2015/16. Tabellerna och beräkningarna
är ej reviderade.
IES redovisar i detta Prospekt vissa finansiella nyckeltal som
inte definierats enligt IFRS. Bolaget anser att dessa nyckeltal
ger värdefull information till investerare eftersom de i kombination med (men inte istället för) andra nyckeltal möjliggör
utvärdering av aktuella trender på ett värdefullt sätt. Dessa
nyckeltal ska dock inte betraktas som en ersättning för poster som beräknas enligt IFRS. Eftersom börsnoterade bolag
inte alltid beräknar dessa nyckeltal på samma sätt är det
inte säkert att presentationen häri är jämförbar med andra
Härledning av icke IFRS-baserade nyckeltalet justerat rörelseresultat
Belopp i MSEK
2015/16
2014/15
2013/14
Rörelseresultat
170
156
130
2
–
–
Kostnader avseende IFRS implementering och
förstärkta rutiner avseende bolagsstyrning
6
–
–
178
156
130
2015/16
2014/15
2013/14
730
603
487
Justerat rörelseresultat
Härledning av det icke-IFRS baserade nyckeltalet soliditet
Belopp i MSEK
Eget kapital
Totala tillgångar
Soliditet
⁹⁹ För definitioner, se avsnittet ”Finansiell information i sammandrag – Finansiella definitioner”.
62
1 166
976
922
62,6%
61,8%
52,8%
Finansiella definitioner
EBITDA
Rörelseresultat för avskrivningar och nedskrivningar.
Justerat
rörelseresultat
Justerat rörelseresultat avser resultat före finansiella poster och skatt, justerat för jämförelsestörande poster.¹⁰⁰
Justerad rörelsemarginal
Justerat rörelseresultat dividerat med omsättning.
Jämförelsestörande
poster
Jämförelsestörande poster särredovisas för att tydliggöra utvecklingen i den underliggande verksamheten. Jämförelsestörande poster är poster såsom rådgivningskostnader vid förvärv, kostnader
som följer strategiska beslut samt väsentliga omstruktureringskostnader.
Likvida medel
Kassa och bank samt kortfristiga placeringar.
Investeringar
Investeringar i materiella och immateriella tillgångar exklusive förvärvsrelaterade investeringar.
Nettoskuld
Långfristiga och kortfristiga räntebärande skulder minus likvida medel.
Omsättningstillväxt
Omsättningen under perioden uttryckt i procent av föregående års omsättning.
Rörelsekapital
Kortfristiga tillgångar exklusive likvida medel minskat med rörelseskulder.
Rörelseresultat (EBIT)
Rörelseresultat (EBIT) avser resultat före finansiella poster och skatt.
Rörelsemarginal
Rörelseresultat (EBIT) dividerat med omsättning.
Soliditet
Eget kapital dividerat med totala tillgångar.
¹⁰⁰ Justeringen avser engångskostnader i samband med Erbjudandet samt det villkorade förvärvet av Grupo Educativo Elians.
63
Operationell och finansiell översikt
Informationen nedan ska läsas tillsammans med avsnittet ”Finansiell information i sammandrag” och Bolagets reviderade koncernredovisning för räkenskapsåren 2015/16 och 2014/15
(2013/14 ingår som jämförelseår i koncernredovisningen för 2014/15 och omfattas inte av någon revisionsberättelse) som har upprättats enligt IFRS och som återfinns i avsnittet ”Historisk
finansiell information”. Nedanstående genomgång innehåller framåtriktad information som är
föremål för olika risker och osäkerhetsfaktorer. Bolagets faktiska resultat kan komma att avvika väsentligt från vad som förutsägs i den framåtriktade informationen till följd av många
olika faktorer, inklusive men inte begränsat till vad som anges i det inledande avsnittet ”Viktig
information till investerare – Framåtriktade uttalanden” och på annan plats i detta Prospekt,
inklusive de som anges i avsnittet ”Riskfaktorer”.
Översikt
Omsättningen uppgick 2015/16 till 1 807 MSEK (1 547) och
rörelseresultatet 2015/16 uppgick till 170 MSEK (156) vilket
motsvarar en rörelsemarginal om 9,4 procent (10,1). Justerat
rörelseresultat uppgick till 178 MSEK (156) vilket motsvarar
en justerad rörelsemarginal om 9,9 procent (10,1). Det justerade rörelseresultatet exkluderar jämförelsestörande poster
om 8,6 MSEK, relaterat till det villkorade förvärvet av Grupo
Educativo Elians i Spanien samt kostnader hänförliga till
noteringsprocessen.¹⁰² IES finansiella profil kännetecknas
av stabil organisk tillväxt, stabil och långsiktig lönsamhet
samt hög kassaflödesgenerering.
IES bedriver skolverksamhet från årskurs 1 i grundskolan till
och med gymnasiets tredje årskurs, och upp till hälften av
undervisningen bedrivs på engelska av lärare med engelska
som modersmål. Under 2015/16 tillhandahöll IES undervisning för cirka 19 800 elever fördelat på 29 skolor, varav en
gymnasieskola. IES driver även på uppdrag av en stiftelse en
skola i England. Huvuddelen av verksamheten bedrivs för
elever i årskurs 4 till 9, där 47 procent av IES elever gick i årskurs 4 till 6 och 47 procent går i årskurs 7 till 9 under läsåret
2015/16. Vid starten på läsåret 2016/17 uppgick antalet klasser
till 711 och antalet elever till 21 400, fördelat på 30 skolor.¹⁰¹
Utveckling av omsättning (MSEK) och antal skolor¹⁰³
2006/07
2007/08
2008/09
2009/10
Omsättning
2010/11
2011/12
2012/13
2013/14
2014/15
29
17
889
15
697
12
502
9
390
9
335
2005/06
9
2004/05
302
7
179
6
0
1 807
10
26
500
1 547
20
23
1 000
1 319
30
19
1 500
1 089
Antal
40
233
MSEK
2 000
2015/16
0
Antal skolor
¹⁰¹ I augusti 2016 öppnade IES en skola i Älvsjö.
¹⁰² Se avsnittet "Legala frågor och kompletterande information" för beskrivning av det villkorade förvärvet.
¹⁰³ Informationen för perioden 2004/05-2012/13 är hämtad från Internationella Engelska Skolan i Sverige AB:s reviderade årsredovisningar vilka
har upprättats enligt Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR). Den finansiella informationen för 2004/05-2012/13 avser endast den svenska
operativa verksamheten. Informationen för perioden 2013/14-2015/16 är hämtad från Internationella Engelska Skolan i Sverige Holdings II AB:s
reviderade koncernredovisning för perioden 2015/16 och reviderade koncernredovisning för perioden 2014/15, som innehåller jämförelsesiffror
för 2013/14 som inte omfattas av någon revisionsberättelse, vilka har upprättats enligt IFRS. Internationella Engelska Skolan i Sverige Holdings II
AB har funktionen av ett holdingbolag i Koncernen, och finansiell information för Internationella Engelska Skolan i Sverige AB är i allt väsentligt
jämförbar med motsvarande information för Internationella Engelska Skolan i Sverige Holdings II AB. Räkenskaperna för Internationella Engelska
Skolan i Sverige AB omfattar dock inte Koncernens engelska verksamhet, vilken motsvarade mindre än en procent av omsättningen 2015/16. Bolaget
bedömer att ovanstående information är till nytta för investerare och att informationen är korrekt och relevant för att beskriva Bolagets finansiella
utveckling i ett längre perspektiv. Se vidare ”Legala frågor och kompletterande information - Legal koncernstruktur” för beskrivning av koncernstrukturen.
64
Utveckling av rörelseresultat (MSEK) och rörelsemarginal¹⁰⁴
MSEK
200
%
12
10,3
150
7,0
9,9105
10,1
9
7,8
7,7
6,6
9,9
7,1
6,8
6,7
5,6
100
6
15
20
26
28
34
39
69
112
130
156
178
0
3
13
50
2004/05
2005/06
2006/07
2007/08
2008/09
2009/10
2010/11
2011/12
2012/13
2013/14
2014/15
2015/16
Rörelseresultat
0
Rörelsemarginal
Stabil organisk tillväxt
desgenerering. Under perioden 2013/14 till 2015/16 uppgick
IES genomsnittliga kassaflödesgenerering till 67 procent.
Under de senaste tolv räkenskapsåren (2004/05-2015/16)
har IES omsättning ökat med en genomsnittlig årlig tillväxttakt om 23 procent. Tillväxten är i sin helhet organisk.
Under samma period har antalet skolor ökat från sex till 29,
vilket motsvarar i genomsnitt en etableringstakt om två nya
skolor per år.
Utveckling av operativt kassaflöde (MSEK) och
kassaflödesgenerering¹⁰⁶
Stabil och långsiktig lönsamhet
70%
63%
67%
Under perioden 2004/05-2015/16 har rörelseresultatet ökat
med en genomsnittlig årlig tillväxttakt om 27 procent.
Hög kassaflödesgenerering
IES äger normalt sett inte de fastigheter där de bedriver
sin verksamhet och har därmed en affärsmodell med lägre
investeringsbehov. Investeringarna är främst hänförliga till
inventarier för att fullt utrusta nya skolor i samband med
läsårets början.
Därtill har IES negativ rörelsekapitalbindning, vilket tillsammans med låga investeringsbehov ger en hög kassaflö-
108
143
2013/14
2014/15
Operativt kasssaflöde
155
2015/16
Kassaflödesgenerering
¹⁰⁴ Informationen för perioden 2004/05-2012/13 är hämtad från Internationella Engelska Skolan i Sverige AB:s reviderade årsredovisningar vilka
har upprättats enligt Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR). Den finansiella informationen för 2004/05–2012/13 avser endast den svenska
operativa verksamheten. Informationen för perioden 2013/14–2015/16 är hämtad från Internationella Engelska Skolan i Sverige Holdings II AB:s
reviderade koncernredovisning för perioden 2015/16 och reviderade koncernredovisning för perioden 2014/15, som innehåller jämförelsesiffror
för 2013/14 som inte omfattas av någon revisionsberättelse, vilka har upprättats enligt IFRS. Internationella Engelska Skolan i Sverige Holdings II
AB har funktionen av ett holdingbolag i Koncernen, och finansiell information för Internationella Engelska Skolan i Sverige AB är i allt väsentligt
jämförbar med motsvarande information för Internationella Engelska Skolan i Sverige Holdings II AB. Räkenskaperna för Internationella Engelska Skolan i Sverige AB omfattar dock inte Koncernens engelska verksamhet, vilken motsvarade mindre än en procent av omsättningen 2015/16.
Bolaget bedömer att ovanstående information är till nytta för investerare och att informationen är korrekt och relevant för att beskriva Bolagets
finansiella utveckling i ett längre perspektiv. Se vidare ”Legala frågor och kompletterande information – Legal koncernstruktur” för beskrivning
av koncernstrukturen.
¹⁰⁵ 2015/2016 avser justerat rörelseresultat och marginal, vilket exkluderar jämförelsestörande poster om 8,6 MSEK, relaterat till det villkorade
förvärvet av Grupo Educativo Elians i Spanien samt kostnader hänförliga till noteringsprocessen.
¹⁰⁶ Operativt kassaflöde är definierat som justerat rörelseresultat plus avskrivningar minus förändringar i rörelsekapital minus förvärv av materiella
anläggningstillgångar. Kassaflödesgenerering är definierat som operativt kassaflöde dividerat med justerat rörelseresultat plus avskrivningar.
65
Faktorer som påverkar IES
rörelseresultat och kassaflöde
IES förmåga att etablera nya skolor och
expandera befintliga skolor
IES framtida tillväxt är beroende av att identifiera och
utvärdera lämpliga geografiska områden och erhålla
erforderliga tillstånd för etablering av nya skolor samt
expandera befintliga skolor. IES har lång erfarenhet av att
öppna nya skolor och undersöker kontinuerligt nya möjliga
etableringar. En sådan utvärdering grundar sig bland annat på demografiska faktorer, det vill säga, om det finns ett
tillräckligt nuvarande och framtida elevunderlag, utbud av
befintliga skolor i närområdet, tillgång till lämpliga lokaler
samt kommunens ersättningsnivå.
IES har öppnat 30 skolor under perioden 1993/94 till
2016/17 och har genom sin långa erfarenhet av etableringar
av nya skolor en utvecklad metodik för att identifiera lämpliga geografiska områden, identifiera och konvertera lämpliga
lokaler kostnadseffektivt samt attrahera elever till de nya
skolorna. IES har över tid utvecklat goda relationer med ett
flertal större fastighetsägare vilka man för en löpande dialog
med för att identifiera lämpliga lokaler. Vid svagare efterfrågan från elever kan lönsamheten kortsiktigt påverkas
negativt under perioder då IES etablerar nya skolor.
IES fortsatta tillväxt är även beroende av att utveckla befintliga skolor genom att addera klasser till redan existerande
åldersgrupper alternativt utöka verksamheten till att omfatta
framförallt lägre åldersgrupper. IES förmåga att expandera
befintliga skolor beror i huvudsak på möjligheten att bedriva
utökad verksamhet i befintliga lokaler eller tillgängligheten på
större lokaler i närområdet. IES har framgångsrikt utökat skolorna i Jönköping och Eskilstuna till att omfatta årskurs 1–3
samt skolorna i Gävle och Krokslätt till att omfatta årskurs 3.
IES anser att nedanstående faktorer har störst påverkan på
verksamhetens finansiella utveckling:
• IES förmåga att attrahera och behålla elever
• IES förmåga att etablera nya skolor och expandera befintliga skolor
• IES förmåga att attrahera och behålla kvalificerade lärare
och rektorer
• IES kostnader för personal
• Ersättningsnivån per elev
• Riktade statliga bidrag
• Förändrade regulatoriska förutsättningar att bedriva
fristående skolor
• Säsongsvariationer
• Räntekostnader
• Skattekostnader
IES förmåga att attrahera och behålla elever
En förutsättning för att fortsätta skapa lönsam tillväxt är
att det finns en efterfrågan hos föräldrar och elever på det
utbildningskoncept som IES erbjuder. Ett tillräckligt elevunderlag är nödvändigt för att uppnå önskad storlek på klasser
och skolor. IES arbetar kontinuerligt med att utveckla
utbildningen och att skapa en trygg och ordnad skolmiljö
där eleverna ges de bästa möjliga förutsättningarna för att
uppnå akademiska framgångar. IES följer resultaten på de
nationella proven noga samt genomför årligen undersökningar bland föräldrar och elever för att säkerställa de höga
kraven på utbildningens kvalitet och skolmiljö.
För att uppnå önskad storlek vid starten av en ny skola
arbetar IES aktivt med att attrahera elever. Informationsmöten ordnas på hösten året före skolstart. IES informerar
även familjer med elever som står i kö till befintliga närliggande skolor att en ny skola kommer att öppnas, vilket historiskt varit en effektiv kanal. Blivande elever ges möjligheten
att uppleva IES utbildning under en introduktionsdag där
de får delta i lektioner och träffa lärare. I tillägg används direktutskick i form av informationsbrev till vårdnadshavare
till barn i relevanta åldersgrupper.
Viktigt för IES expansion har varit förmågan att etablera
ett gott rykte för en ny skola under dess första år, genom
att visa att det koncept som många föräldrar tror på också
förvandlas till en realitet. En framgångsrik etablering av en
skola och ett gott rykte genererar en tillströmning av elever
för kommande år som gör att IES kan göra en uppväxling i
volym år 2, år 3 och år 4. När årskullar som startat på lägre
stadier fortsätter till högre, fylls skolan även med årskurserna 7, 8 och 9 samtidigt som nya årgångar börjar i åk 4, 5
och 6. Grunden för denna uppväxling i volym är att konceptet hålls tydligt och starkt, så att det goda ryktet om IES
bekräftas och sprids.
IES förmåga att attrahera och behålla
kvalificerade lärare och rektorer
IES verksamhet är beroende av att behålla och attrahera
lärare och rektorer med rätt kompetens för att kunna
erbjuda en utbildning av hög kvalitet. Ansvar och befogenheter är inom IES till hög grad decentraliserat till respektive
rektor på skolorna, som även har det huvudsakliga ansvaret
för rekryteringen av lärare. IES genomför kontinuerligt rekryteringsresor till engelskspråkiga länder, såsom Kanada,
USA och Storbritannien för att hitta lämpliga lärare med
engelska som modersmål. För att internationella lärare ska
få undervisa i Sverige krävs arbetstillstånd, vilket behandlas
av Migrationsverket. IES är ett av de företag som har ett
snabbspår hos Migrationsverket för processande av arbetstillstånd, vilket möjliggör förkortad handläggningstid.
Totalt har IES cirka 1 350 lärare varav drygt 600 är kvalificerade lärare med utländsk examen, vilka IES är beroende
av för att kunna erbjuda en utbildning med kontinuerligt hög
kvalité. Den höga andelen lärare med utländsk lärarexamen
har historiskt bidragit till en relativt hög omsättning av
lärare då en stor andel väljer att lämna Sverige efter ett antal
år. IES verkar aktivt för att behålla de mest kvalificerade
lärarna, såväl svenska som utländska, under längre tid.
66
IES kan genom sin profilerade verksamhet erbjuda lärare
och biträdande rektorer med flera attraktiva förutsättningar
vad gäller arbetsuppgifter, arbetsmiljö, kontinuerlig kompetensutveckling samt möjligheter att avancera ytterligare i
organisationen.
muner med stort behov av nya skolor utvecklas pragmatiska
lösningar. Exempelvis kan den faktiska lokalkostnaden ersättas, vilket underlättar etableringen av en ny skola. Frågor
kring olika element i skolpengen, som lokalkostnadsersättningen, de socioekonomiska tilläggen, momsersättningen
och ersättningen för administrationskostnad är föremål för
en statlig utredning, med utgångspunkten att lika villkor ska
råda för kommunala skolor och friskolor och att transparensen i beräkningen av skolpengen ska stärkas.
IES kostnader för personal
I den personalintensiva verksamhet som IES bedriver är
personalkostnader den största kostnaden, vilket primärt
drivs av antalet anställda, lönenivåer, sjukfrånvaro samt
personalomsättning. Antalet anställda, i synnerhet lärare,
styrs främst av antalet elever på IES skolor. Löne- och övriga
anställningsvillkor är vanligtvis reglerade i kollektivavtal.
IES kostnader för personal påverkas även av personaltätheten, vilken ökar när ytterligare resurser tillförs skolorna.
En generell ökning av marknadens löneutveckling för
framförallt lärare bör få en begränsad inverkan långsiktigt
på IES resultat då skolpengen, som reflekterar kommunens
kostnader per elev, ska kompensera för den ökade kostnaden. IES förmåga att verka för en låg sjukfrånvaro och låg
personalomsättning påverkar även IES resultat.
IES kostnader för personal påverkas även av gällande arbetsgivaravgifter, vilka tidigare har skiljt sig åt mellan olika
åldersgrupper. IES har en betydande andel unga anställda
och har gynnats av den rabatt som tidigare funnits för personer födda 1991 och senare, vilken stegvis avvecklats sedan
2015 för att helt upphöra den 1 juni 2016. Bolagets ledning
bedömer att detta resulterade i cirka 5 MSEK i ökade personalkostnader under 2015/16.
Riktade statliga bidrag
I tillägg till skolpengen erhåller IES ersättningar för specifika eller prioriterade ändamål i form av riktade statliga
bidrag. Bidragen är i regel tidsbegränsade och erhålls genom
beviljad ansökan från huvudmannen, där ett eller ett flertal
krav måste uppfyllas för att ansökan ska beviljas. Bidragen
är avsedda att kompensera den ökade kostnaden för den
specifika åtgärden. En aktuell åtgärd är det riktade statsbidraget ”lärarlönelyftet” som syftar till ökade löner för lärare.
I tillägg erhåller IES, eller har erhållit, riktade statsbidrag
såsom ”karriärtjänster”, ”elevhälsan” och ”läxhjälp”.
Förändrade regulatoriska förutsättningar att
bedriva fristående skolor
Skolan är föremål för många utredningar och en fortgående
reformaktivitet. Regulatoriska förändringar påverkar IES,
liksom andra skolorganisationer, inklusive kommunerna
som huvudmän. Som huvudtendens gäller att kraven växer
på huvudmäns kapacitet att leva upp till högt ställda krav,
såväl i undervisningen som vad gäller finansiell stabilitet
och ägaransvar. Detta tenderar skapa högre etableringströsklar för nya, mindre och oerfarna aktörer och den relativa konkurrenspositionen stärks för en erfaren organisation
som IES. Även kommuner är mer intresserade av att gå in i
förtroendefulla samarbeten med en sådan organisation. De
risker som förändrade regulatoriska förutsättningar medför
beskrivs i riskfaktorn ”Framtida eventuella förändringar eller begränsningar i möjligheten att bedriva skolverksamhet i
vinstsyfte kan medföra väsentliga negativa effekter för IES”.
Ersättningsnivån per elev
Ersättningen för den utbildning IES bedriver påverkas av
den ersättning, skolpeng, som betalas ut av den kommun där
eleven är folkbokförd. Ersättningen baseras på kostnader för
den kommunala skolan i den kommun där eleven är folkbokförd, och varierar således mellan olika åldersgrupper och
kommuner. Elever i behov av särskilt stöd har även rätt till
ett tilläggsbelopp som beräknas individuellt. Vidare tillämpar kommunerna även socioekonomisk resursfördelning i
olika former vilket innebär att ersättningen per elev varierar
baserat på bakgrund och de socioekonomiska parametrar
varje kommun tar hänsyn till. Då IES har elever från ett
stort antal kommuner och elever med olika socioekonomisk
bakgrund på varje skola skiljer sig därför ersättningen eleverna emellan. Exempelvis uppgick den totala genomsnittliga
intäkten per elev till 79 900 SEK för IES skola i Täby och
till 106 500 SEK för IES skola i Skärholmen under läsåret
2015/16.
I kommuner pågår överväganden rörande lokalkostnadsersättningen, som rör hur kommunens kostnad för de egna
skollokalerna beräknas, men även hur man ska göra det
möjligt för friskolor att etablera sig i nya skolbyggnader, som
i de flesta fall har en marginalkostnad som överstiger den
snittkostnad som kommunens ersättning baseras på. I kom-
Säsongsvariationer
IES lönsamhet och kassaflöde påverkas av säsongsvariationer
i verksamheten. Tabellen på kommande sida visar omsättning samt rörelseresultat för de åtta senaste kvartalen (har
inte justerats för jämförelsestörande poster). Rörelseresultatet i nämnda tabell har påverkats av jämförelsestörande
poster om 8,6 MSEK 2015/16, vilka avser förvärvsrelaterade
kostnader för det villkorade förvärvet av Grupo Educativo
Elians i Spanien om 2,3 MSEK samt kostnader hänförliga till
noteringsprocessen om 6,4 MSEK. Merparten av dessa jämförelsestörande poster har belastat det fjärde kvartalet 2015/16.
IES lönsamhet påverkas negativt främst genom lägre
omsättning i juli under det första kvartalet. Den lägre
omsättningen beror på att elevernas sommarlov infaller
67
under denna period, vilket gör att undervisningsperioden är
kortare än under övriga kvartal. Den lägre omsättningen i
det första kvartalet kompenseras till viss del av lägre personalkostnader under samma period, då stora semester- och
ferieuttag också sker. Kassaflödet påverkas också negativt
främst genom ökade investeringar i samband med att nya
skolor öppnas och iordningsställs under läsårets början,
vilket infaller under första kvartalet.
IES genomför lönejusteringar för sina lärare årligen, vilka
i regel genomförs från och med september. Efter genomförd
lönejustering ökar personalkostnaderna utan att skolpengen
justeras i motsvarande mån, vilket påverkar lönsamheten.
Skolpengen justeras istället vid årsskiftet vilket gör att omsättningen under det tredje kvartalet ökar utan att motsvarande förändring i kostnadsstrukturen sker under det tredje
och fjärde kvartalet.
IES omsättning och lönsamhet påverkas även av socioekonomiska ersättningar och hur de fördelar sig över året.
Socioekonomiska ersättningar erhålls i regel en till två
gånger per år och intäktsförs i sin helhet samma månad som
de erhålls.
redovisas som intäkt fördelat över den period som undervisningen pågår, inklusive perioder av för- och efterarbete av
elevundervisning, och socioekonomiska ersättningar redovisas som intäkt den månad de erhålls.
Övriga rörelseintäkter avser i huvudsak avgifter för Junior
Club, IES frivilliga fritidsklubb för elever i årskurs 4-6 som
debiteras vårdnadshavare, samt riktade statsbidrag. De
riktade statsbidragen redovisas till verkligt värde när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och
att Bolaget kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag som avser att täcka kostnader
redovisas i resultaträkningen som en övrig rörelseintäkt.
Omsättning
Omsättning består av nettoomsättning och övriga rörelseintäkter.
Undervisnings- och måltidskostnader består huvudsakligen
av utbildningsmaterial såsom skolböcker, inläsningstjänster,
programvara och licenser, förbrukningsmaterial, kostnader
för skolmat och modersmålsundervisning.
Räntekostnader
IES finansieras delvis genom räntebärande finansiella skulder. Räntenettot utgörs av ränteintäkter och räntekostnader
på likvida medel och banklån.
Övriga externa kostnader inkluderar kostnader för förbrukningsmaterial, IT, leasingkostnader för lokalhyror och
kontorsutrustning samt övriga kostnader.
Skattekostnader
Skattekostnader består av aktuell och uppskjuten inkomstskatt. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas
avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som
är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Den aktuella inkomstskatten påverkas av rörelseresultat,
finansiella poster samt eventuella ej avdragsgilla poster
medan den uppskjutna skatten främst påverkas av avskrivningar av koncernmässiga övervärden och temporära
skillnader.
Personalkostnader
Personalkostnader inkluderar löner, sociala kostnader, pensioner och övriga personalrelaterade kostnader.
Avskrivningar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar
och eventuella nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt
över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. IES tillämpar
komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas
bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. De beräknade nyttjandeperioderna är 5-20 år för
förbättringsåtgärder på annans fastighet och 3-5 år för
övriga inventarier.
Nyckelposter i resultaträkningen
Nettoomsättning
Nettoomsättningen består huvudsakligen av skolpeng och
socioekonomiska ersättningar. Skolpengen erhålls månadsvis för årets tolv månader, i regel i förskott. Socioekonomiska ersättningar erhålls en till två gånger per år. Skolpengen
IFRS
Ej reviderade
Ej reviderade
2015/16
Belopp i MSEK
Omsättning
Rörelseresultat
2014/15
Q4
Q3
Q2
Q1
Q4
Q3
Q2
Q1
483
481
471
372
407
413
415
313
42
51
45
31
38
46
51
20
68
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan prövas minst årligen
avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som
skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst
händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det
redovisade värdet inte är återvinningsbart. En nedskrivning
görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde
överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är
det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde.
i övrigt totalresultat respektive i eget kapital. Aktuell skatt
är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år,
med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller
i praktiken beslutade per balansdagen. Till aktuell skatt
hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare
perioder. Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt
balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som
uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar
och skulder och dess redovisade värden. Temporära skillnader beaktas inte i koncernmässig goodwill. Vidare beaktas
inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i
dotterbolag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar
sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas
bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas
med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är
beslutade eller aviserade per balansdagen och som förväntas
gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras
eller den uppskjutna skatteskulden regleras. Uppskjutna
skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader
och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är
sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på
uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre
bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter inkluderar ränteintäkter, valutakursvinster hänförliga till finansiella poster och övriga finansiella intäkter. Finansiella kostnader inkluderar räntekostnader,
valutakursförluster hänförliga till finansiella poster och
övriga finansiella kostnader. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.
Skatt
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten
skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då
underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat
eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas
IES finansiella resultat
IFRS
Reviderade
Belopp i MSEK
Nettoomsättning
Omsättning
Ej reviderad
2015/16
2014/15
2013/14
1 753
1 512
1 294
54
36
25
1 807
1 547
1 319
-242
-217
-198
-386
-321
-272
Personalkostnader
-957
-806
-677
Avskrivningar
Rörelseresultat
-52
-48
-41
170
156
130
0
0
1
-6
-6
-54
Finansnetto
-5
-5
-53
164
150
77
-29
-26
-21
Uppskjuten skatt
Årets resultat
69
-8
-7
-2
127
117
54
IES finansiella resultat
Periodens resultat
Periodens resultat 2015/16 ökade med 8,5 procent till 127
MSEK jämfört med 117 MSEK 2014/15. Förändringen av
periodens resultat är främst hänförlig till förbättrat rörelseresultat.
Helåret 2015/16 jämfört med helåret 2014/15
Omsättning
IES omsättning ökade med 16,8 procent till 1 807 MSEK
2015/16 jämfört med 1 547 MSEK 2014/15. Ökningen beror
främst på ökat antal elever till följd av att tre nya grundskolor öppnats i Umeå, Hässleholm och Kista. Totalt har antalet
klasser ökat till 660 2015/16 jämfört med 582 2014/15 och
antalet elever under året uppgick till 19 775¹⁰⁷ jämfört
med 17 471¹⁰⁸ elever motsvarande period föregående år.
Skolpeng inklusive övriga intäkter per elev ökade med 3,2
procent 2015/16 jämfört med 2014/15. Ökningen av skolpeng inklusive övriga intäkter per elev är främst hänförlig
till ökat antal elever från kommuner med relativt högre
skolpeng. Omsättningen i Sverige uppgick till 1 806 MSEK
2015/16 jämfört med 1 546 MSEK 2014/15 och omsättningen
i Storbritannien uppgick till 1 MSEK 2015/16 jämfört med 1
MSEK 2014/15.
Omsättning
IES omsättning ökade med 17,3 procent till 1 547 MSEK
2014/15 jämfört med 1 319 MSEK 2013/14. Ökningen beror
främst på ökat antal elever i befintliga skolor samt ett ökat
antal elever genom etablering av tre nya grundskolor i Falun,
Liljeholmen och Tyresö. Totalt har antalet klasser ökat till
582 2014/15 jämfört med 518 2013/14 och antalet elever
under året uppgick till 17 471¹⁰⁹ jämfört med 15 420¹¹⁰
elever motsvarande period föregående år. Skolpeng inklusive övriga intäkter per elev ökade med 3,5 procent 2014/15
jämfört med 2013/14. Ökningen av skolpeng inklusive övriga
intäkter per elev är främst hänförlig till ökade budgeterade
kostnader för kommuner, vilket bland annat beror på ökade
lärarlöner, vilken i sin tur ligger grund för den skolpeng IES
erhåller samt ökade statliga bidrag. Omsättningen i Sverige
uppgick till 1 546 MSEK 2014/15 jämfört med 1 318 MSEK
2013/14 och omsättningen i Storbritannien uppgick till 1
MSEK 2014/15 jämfört med 1 MSEK 2013/14.
Rörelseresultat
Rörelseresultatet ökade med 9,0 procent till 170 MSEK
2015/16 jämfört med 156 MSEK 2014/15. Det justerade
rörelseresultatet uppgick till 178 MSEK 2015/16 jämfört
med 156 MSEK 2014/15, vilket motsvarar en ökning om 14,1
procent. Det justerade rörelseresultatet 2015/16 har justerats för jämförelsestörande poster om 8 MSEK, vilka avser
förvärvsrelaterade kostnader för det villkorade förvärvet av
Grupo Educativo Elians i Spanien om 2 MSEK samt kostnader hänförliga till noteringsprocessen om 6 MSEK. De jämförelsestörande posterna ingår i övriga externa kostnader.
Ökningen av rörelseresultatet förklaras främst av ökat antal
elever samt att IES erhållit statsbidrag för läxhjälp. Undervisnings- och måltidskostnader (242 MSEK), övriga externa
kostnader (386 MSEK), personalkostnader (957 MSEK) och
avskrivningar (52 MSEK) ökade till 1 637 MSEK 2015/16
från 1 392 MSEK 2014/15. Personalkostnaderna per elev
ökade med 4,9 procent jämfört med motsvarande period
föregående år vilket beror på ökade löner för lärare samt
att den lägre arbetsgivaravgiften för yngre anställda har
avvecklats. De totala kostnaderna per elev ökade med 3,9
procent jämfört med motsvarande period föregående år.
Rörelseresultatet i Sverige uppgick till 170 MSEK 2015/16
jämfört med 155 MSEK 2014/15 och rörelseresultatet i
Storbritannien uppgick till -1 MSEK 2015/16 jämfört med 0
MSEK 2014/15.
Rörelseresultat
Rörelseresultatet ökade med 20,0 procent till 156 MSEK
2014/15 jämfört med 130 MSEK 2013/14. Ökningen av rörelseresultatet förklaras främst av den ökade omsättningen
till följd av ökat antal klasser och elever. Undervisnings- och
måltidskostnader (217 MSEK), övriga externa kostnader
(321 MSEK), personalkostnader (806 MSEK) och avskrivningar (48 MSEK) ökade till 1 392 MSEK 2014/15 från 1 188
MSEK 2013/14. Personalkostnaderna per elev ökade med
5,0 procent jämfört med motsvarande period föregående år
vilket beror på ökad personaltäthet, höjda lärarlöner, fler
förstelärartjänster och reducerad rabatt på sociala avgifter
för yngre medarbetare. De totala kostnaderna per elev ökade
med endast 3,3 procent jämfört med motsvarande period
föregående år på grund av ökade stordriftsfördelar. Rörelseresultatet i Sverige uppgick till 155 MSEK 2014/15 jämfört
med 134 MSEK 2013/14 och rörelseresultatet i Storbritannien uppgick till 0 MSEK 2014/15 jämfört med -3 MSEK
2013/14.
Resultatet före skatt 2014/15 ökade med 94,8 procent till
150 MSEK jämfört med 77 MSEK 2013/14. Det förbättrade
resultatet före skatt beror främst på minskade räntekostna-
Resultatet före skatt 2015/16 ökade med 9,3 procent till 164
MSEK jämfört med 150 MSEK 2014/15. Det förbättrade
resultatet före skatt beror främst på ökat rörelseresultat.
¹⁰⁷ Från Skolverket, avser antalet elever per oktober 2015.
¹⁰⁸ Från Skolverket, avser antalet elever per oktober 2014.
¹⁰⁹ Från Skolverket, avser antalet elever per oktober 2014.
¹¹⁰ Från IES, avser genomsnittligt antal elever under läsåret 2013/14.
70
der till följd av en refinansiering som färdigställdes under
maj 2014, då dåvarande lån om 350 MSEK ersattes av ett
nytt banklån om 225 MSEK med bättre villkor.
Nettokassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick
till 22 MSEK 2015/16 jämfört med -75 MSEK 2014/15. Inflödet är hänförligt till 225 MSEK i upptaget lån, -200 MSEK i
amortering samt 4 MSEK i externt lån.
Periodens resultat
Periodens resultat 2014/15 ökade med 116,7 procent till 117
MSEK jämfört med 54 MSEK 2013/14. Förändringen av
periodens resultat är främst hänförlig till ett högre resultat
före skatt.
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändringar av rörelsekapital
IES likviditetsbehov uppkommer främst till följd av behovet
att finansiera investeringar. De huvudsakliga likviditetskällorna är kassaflödet som generas av den löpande verksamheten samt likvida medel och upplåning.
Nettokassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital uppgick till 152 MSEK 2014/15
jämfört med 116 MSEK 2013/14. Ökningen av kassaflödet
från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital är främst hänförlig till ett ökat rörelseresultat och
minskade räntekostnader.
Kassaflöde
Likviditet och kapitalresurser
I nedanstående tabell sammanfattas IES kassaflöde för de
perioder som presenteras.
Nettokassaflödet från förändringar i rörelsekapital uppgick
till 15 MSEK 2014/15 jämfört med -13 MSEK 2013/14.
Nettokassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till
-55 MSEK 2014/15 jämfört med -54 MSEK 2013/14. Av detta
avsåg -55 MSEK 2014/15 och -49 MSEK 2013/14 investeringar i materiella anläggningstillgångar för skolverksamheten.
Nettokassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital uppgick till 187 MSEK 2015/16
jämfört med 152 MSEK 2014/15. Ökningen av kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar av
rörelsekapital är främst hänförlig till ökat rörelseresultat
och lägre betald inkomstskatt.
Nettokassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick
till -75 MSEK 2014/15 jämfört med -125 MSEK 2013/14.
Utflödet om 75 MSEK relaterar till återbetalning av lån.
Nettokassaflödet från förändringar i rörelsekapital uppgick
till -6 MSEK 2015/16 jämfört med 15 MSEK 2014/15.
Rörelsekapital
Rörelsekapitalets storlek styrs av nettoomsättning och
säsongsvariationer. Under perioden 2013/14 till 2015/16 finansierades rörelsekapitalet helt genom leverantörsskulder,
personalrelaterade skulder och övriga upplupna kostnader.
Nedanstående tabell sammanfattar IES rörelsekapital per
de presenterade datumen.
Nettokassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till
-64 MSEK 2015/16 jämfört med -55 MSEK 2014/15. Investeringarna är i sin helhet ägnade åt skolverksamheten, såsom
renoveringar, möbler och annan utrustning, IT-struktur och
skolgårdar.
IES kassaflöde
IFRS
Reviderade
Belopp i MSEK
Ej reviderad
2015/16
2014/15
2013/14
187
152
116
-6
15
-13
-64
-55
-54
22
-75
-125
139
37
-76
Årets kassaflöde
71
Investeringar
Rörelsekapitalet ökade med 10 MSEK till -101 MSEK 2015/16
jämfört med -111 MSEK 2014/15. Förändringen i rörelsekapital är främst hänförlig till ökade övriga fordringar, vilket
inkluderade en skattefordran om 1,4 MSEK med förfallodatum i mitten av juli 2016, samt ökade förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter, vilket beror på ökade förskottsbetalningar av hyra till följd av tre nya skoletableringar.
IES fortsatta expansion bygger till stor del på etablering av
nya skolor. Under 2014/15 och 2015/16 har sex nya skolor
etablerats vilket möjliggjort plats för 92 nya klasser. Investeringarna i materiella anläggningstillgångar utgörs främst
av inventarier till skolverksamheten. IES investeringar
finansieras huvudsakligen med egengenererade kassaflöden.
IES investerar i genomsnitt omkring 10 MSEK vid etableringen av en ny skola. I tillägg gör IES löpande investeringar
i befintliga skolor.
För räkenskapsåret 2016/17 har styrelsen för IES beslutat
om investeringar som uppgår till cirka 56,5 MSEK. Investeringarna är framförallt hänförliga till skolöppningen i
Älvsjö i augusti 2016 samt för om- och tillbyggnadsprojekt
och ersättningsinvesteringar i befintliga skolor. Samtliga
investeringar kommer att finansieras genom utnyttjande av
befintlig kassa, internt genererade kassaflöden samt inom
ramen för befintlig kreditfacilitet.
Rörelsekapitalet ökade med 5 MSEK till -111 MSEK 2014/15
jämfört med -116 MSEK 2013/14. Förändringen i rörelsekapital är främst hänförlig till minskad aktuell skatteskuld
samt ökade förutbetalda kostnader och upplupna intäkter,
vilket beror på ökade förskottsbetalningar av hyra till följd
av ett ökat antal skolor.
Likviditetsarrangemang
IES största källa till likviditet är kassaflödet från den löpande verksamheten och upplåning.
Rörelsekapitalutlåtande
Det är IES bedömning att det befintliga rörelsekapitalet är
tillräckligt för de aktuella behoven under den kommande
tolvmånadersperioden.
IES rörelsekapital
Belopp i MSEK
2015/16
2014/15
2013/14
Kundfordringar
9
9
9
1
0
0
21
0
1
Övriga fordringar
Omsättningstillgångar
Leverantörsskulder
90
71
61
121
80
71
-70
-56
-53
0
-2
-22
-42
-50
-50
-102
-83
-70
Kortfristiga skulder
-222
-191
-187
Rörelsekapital
-101
-111
-116
Investeringar
IFRS
Reviderade
Belopp i MSEK
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
Ej reviderad
2015/16
2014/15
2013/14
-64
-55
-49
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar
-
-
-
Avyttringar av materiella och immateriella anläggningstillgångar
2
2
1
-62
-53
-48
Total investering i materiella och immateriella anläggningstillgångar
72
Materiella anläggningstillgångar
vid rimliga förändringar i viktiga antaganden. Bland annat har
känslighetsanalys genomförts avseende långsiktig tillväxttakt
(+/- 1 procent), marginal före avskrivningar och nedskrivningar (+/- 1 procent) och avkastningskrav (+/- 1 procent). Nyttjandevärdet beräknat enligt IFRS beräkningsnorm uppgick till
2,4 miljarder SEK.
Avtalade förpliktelser
Väsentliga händelser under perioden för den
historiska finansiella informationen
Det bokförda värdet av IES materiella anläggningstillgångar
uppgick den 30 juni 2016 till 145 MSEK och utgjordes av
maskiner och inventarier om 109 MSEK, förbättringsutgifter på annans fastighet om 32 MSEK och byggnader på fri
grund om 4 MSEK.
I tabellen nedan redovisas IES avtalade förpliktelser per den
30 juni 2016, utifrån de perioder då betalning sker.
Belopp i MSEK
Lokaler
Övrig leasing
Ska betalas
inom 1 år
Ska betalas
inom 1-5 år
Ska betalas
senare
än 5 år
274
1 215
2 546
8
19
0
De händelser av väsentlig betydelse för Bolagets finansiella
ställning eller ställning på marknaden som har inträffat
under de tre senaste räkenskapsåren framgår av avsnitten
ovan. Händelser av väsentlig betydelse sedan den 30 juni
2016 beskrivs i avsnittet nedan.
Väsentliga händelser sedan den 30 juni 2016
I augusti 2016 startades en ny skola i Älvsjö, Stockholms
kommun. Skolan har ca 370 elever från start och redan en
lång kö för att komma in.
IES tecknade den 5 juli 2016 ett villkorat köpeavtal att
förvärva 50 procent av aktierna i de tre spanska skolbolagen
som tillsammans bildar Grupo Educativo Elians. De tre skolorna omsätter drygt 100 MSEK. Avsikten var att ha fullföljt
förvärvet den 5 juli men på grund av en oförutsedd formalitet på säljarens sida, som förutsätter ett domstolsbeslut,
valde parterna att teckna ett villkorligt avtal som medger
tid för säljarna att lösa situationen. Båda parter är övertygade om att försäljningen kommer att formaliseras inom 12
månader och har därför omedelbart börjat arbeta med att
utveckla partnerskapet. Vidare har IES givit ett rörelsekapitallån på sammanlagt 2,1 MEUR mot säkerhet i 50 procent
av aktierna i de tre skolbolagen.
Årsstämma i Bolaget hölls den 24 augusti 2016.
Bolaget har den 24 augusti 2016 ingått ett nytt finansieringsavtal, villkorat av att noteringen genomförs.
Bolaget har den 2 september 2016 ansökt om upptagande
till handel av Bolagets aktier på Nasdaq Stockholm. Nasdaqs
bolagskommitté har den 9 september beslutat att uppta Bolagets aktier till handel på sedvanliga villkor, däribland att
spridningskravet uppfylls senast på första handelsdagen.
Extra bolagsstämma i Bolaget den 13 september beslutade
om a) ökning av aktiekapitalet genom fondemission med
utgivande av nya aktier, b) minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna med indragning av befintliga aktier
och c) emission av nya aktier med betalning genom kvittning
av fordran på Bolaget. Efter åtgärderna uppgår antalet aktier i
Bolaget till 40 050 000 och aktiekapitalet till 1 001 250 kronor.
De avtalade förpliktelser som redovisas i tabellen speglar
de avtal och förpliktelser som i IES löpande verksamhet är
sedvanliga och nödvändiga mot bakgrund av Bolagets verksamhet. För mer information, se not 5 i avsnittet ”Historisk
finansiell information”.
Goodwill
Under räkenskapsåret 2014/15 genomfördes en omvänd
fusion där ägarbolaget Internationella Engelska Skolan i
Sverige Holdings III AB fusionerades med verksamhetsbolaget Internationella Engelska Skolan i Sverige AB i syfte
att förenkla koncernstrukturen. Genom fusionen övertog
det sammanslagna bolaget en goodwillpost som härrör från
försäljningen av aktiemajoriteten i Internationella Engelska
Skolan i Sverige AB till TA Associates 2012. Per den 30 juni
2016 uppgick IES goodwill till 661 MSEK jämfört med 661
MSEK vid utgången av föregående räkenskapsår. Goodwill
nedskrivningsprövas på de lägsta nivåerna där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).
IES har två kassagenerande enheter, vilka är verksamheten i
Sverige samt verksamheten i England. Den redovisade goodwillposten är endast hänförlig till verksamheten i Sverige.
I enlighet med IFRS görs en bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på årsbasis eller när det finns indikatorer på
ett behov av nedskrivning. Nedskrivningsprövningen består i
att bedöma om enhetens återvinningsvärde är högre än dess
redovisade värde. Återvinningsvärdet har beräknats på basis
av enhetens nyttjandevärde, vilket utgör nuvärdet av enhetens
förväntade framtida kassaflöde utan hänsyn till eventuell
framtida verksamhetsexpansion och omstrukturering. Dessa
beräkningar utgår från uppskattade kassaflöden baserade på
finansiella budgetar och täcker en fyraårsperiod. Kassaflöden
bortom fyraårsperioden extrapoleras med hjälp av bedömd
tillväxttakt om 2,0 procent. Den genomsnittliga marginalen
före avskrivningar och nedskrivningar under fyraårsperioden
som använts uppgår till 11,4 procent och diskonteringsräntan
före skatt som använts uppgår till 11,8 procent. En känslighetsanalys indikerar att inget nedskrivningsbehov föreligger
Framtidsutsikter
Som ett börsnoterat bolag har IES inte för avsikt att förse
marknaden med betydande ekonomiska och/eller finansiella prognoser för sina framtidsutsikter. IES allmänna
finansiella mål beskrivs närmare i avsnittet ”Verksamhets
beskrivning – Finansiella mål”.
73
Kapitalisering, skuldsättning och
övrig finansiell information
Övrig finansiell information
Tabellerna i detta avsnitt redovisar Bolagets kapitalisering och
skuldsättning på koncernnivå per den 30 juni 2016. Se avsnittet
”Aktiekapital och ägarförhållanden” för ytterligare information
om Bolagets aktiekapital och aktier. Tabellerna i detta avsnitt
bör läsas tillsammans med avsnittet ”Operationell och finansiell
översikt” och Bolagets historiska finansiella information, med
tillhörande noter, som återfinns på annan plats i detta Prospekt.
Befintlig skuldsättning
IES-koncernens befintliga finansieringsavtal består huvudsakligen av ett låneavtal om 225 MSEK ingånget mellan
Internationella Engelska Skolan i Sverige Holdings I AB som
låntagare och Handelsbanken som långivare den 20 augusti
2015. Räntan är rörlig och baseras på STIBOR 3 månader
plus en fastställd marginal. Per den 30 juni 2016 hade Bolaget utnyttjat cirka 175 MSEK av den totala faciliteten.
Internationella Engelska Skolan i Sverige AB har också ett
checkräkningsavtal om 30 MSEK med Handelsbanken. På
checkräkningen löper en ränta om 0,35 procent på kreditbeloppet samt en dispositionsränta om 1,85 procent på vid var
tid utestående skuld.
Som säkerhet för kredit upptagen av Koncernen hos
Handelsbanken har ställts företagshypotek om 50 MSEK i
Internationella Engelska Skolan i Sverige AB.
Kapitalisering
MSEK
Mot borgen
Mot säkerhet111
Blancokrediter
Per 30
juni 2016
302,8
0
81,3
221,5
302,8
Långfristiga skulder
133,3
Mot borgen
0
Mot säkerhet111
93,8
Blancokrediter
39,5
Summa långfristiga skulder (exklusive
kortfristig del av långfristiga skulder)
133,3
Eget kapital
730,2
Aktiekapital
Reservfond
Andra reserver
Total kapitalisering
IES finansiering efter noteringen
På noteringsdagen har Internationella Engelska Skolan
i Sverige Holdings II AB för avsikt att hos Handelsbanken uppta ett amorterande lån om 80 MSEK med slutligt
förfallodatum i januari 2018 och en checkräkningskredit
om 100 MSEK, vilka kommer att ersätta befintliga lån som
beskrivs i 10.3.1 ovan. Det amorterande lånet kommer att
löpa med en rörlig ränta och baseras på STIBOR plus en
fastställd marginal. På checkräkningskrediten kommer det
att utgå en årlig kontraktsränta om 0,35 procent på kreditbeloppet samt en dispositionsränta om 1,85 procent på
vid var tid utestående skuld. Checkräkningskrediten löper
initialt till sista december 2017 och kan sedan förlängas med
ett år i taget.
Som säkerhet för ovannämnda lån kommer det utöver säkerhet som beskrivs i 10.3.1 ovan ställas ytterligare företagshypotek
om 12,5 MSEK i Internationella Engelska Skolan i Sverige AB.
Vid sidan om allmänna villkor för de ovan beskrivna
kreditfaciliteterna kommer Internationella Engelska Skolan
i Sverige Holdings II AB:s skyldigheter gentemot Handelsbanken att regleras av ett avtal om särskilda villkor.
Avtalet innehåller sedvanliga åtaganden för Internationella
Engelska Skolan i Sverige Holdings II AB och dess dotterbolag, såsom restriktioner avseende ställande av säkerhet
och restriktioner för upptagande av finansiella skulder.
Kreditfaciliteterna innehåller även finansiella kovenanter
som kräver att förhållandet mellan nettoskuld och EBITDA,
skuldtjänstkvoten samt soliditeten för Koncernen inte avviker negativt från vissa nivåer.
0,5
0
729,6
1 166,1
Nettoskuldsättning
IES nettoskuldsättning per den 30 juni 2016 presenteras nedan.
Tabellen omfattar endast räntebärande skulder.
MSEK
(A) Kassa
(B) Likvida medel
(C) Lätt realiserbara värdepapper
(D) Likvididet (A) + (B) + (C)
(E) Kortfristiga finansiella skulder
(F) Kortfristiga banklån
(G) Kortfristig del av långfristiga skulder
(H) Övriga kortfristiga skulder
(I) Kortfristiga skulder (F) + (G) + (H)
(J) Netto av kortfristig skuldsättning
(I) - (E) - (D)
(K) Långfristiga banklån
(L) Emitterade obligationer
(M) Andra långfristiga skulder
(N) Långfristiga skulder (K) + (L) + (M)
(O) Nettoskuldsättning (J) + (N)
Per 30
juni 2016
233,4
233,4
81,3
81,3
-152,1
93,8
93,8
-58,3
¹¹¹ Säkerheterna avser pant i aktier i Internationella Engelska Skolan i Sverige AB och företagsinteckningar i Internationella Engelska Skolan i Sverige
AB om 50,0 MSEK. Internationella Engelska Skolan i Sverige AB garanterar dotterbolaget IES International English Schools UK Ltd's fullgörande
av driftavtalet med Sabres Educational Trust avseende en skola i England omfattande cirka 500 elever med en avtalstid till och med 31 augusti
2022. Detta avser IES samtliga ställda säkerheter och eventualförpliktelser såsom dessa framgår av den historiska finansiella informationen.
74
Kapitalisering, skuldsättning och övrig finansiell information
Kreditfaciliteterna kan komma att sägas upp vid förekomsten av vissa sedvanliga omständigheter, inklusive i
samband med att Internationella Engelska Skolan i Sverige
Holdings II AB inte fullgör sina skyldigheter gentemot Handelsbanken.
Påverkan av nya redovisningsstandarder
International Accounting Standards Board har beslutat
om en ny redovisningsstandard för redovisning av leasingavtal, IFRS 16 Leases. IFRS 16 kommer, förutsatt att den
godkänns av EU, att träda i kraft för det räkenskapsår som
påbörjas närmast efter den 1 januari 2019 vilket för Bolagets
del innebär räkenskapsåret som påbörjas den 1 juli 2019.
Enligt nuvarande regler redovisas leasingbetalningar som
en rörelsekostnad inkluderad i externa kostnader. IFRS 16
innebär i korthet att operationella leasingavtal, med löptid
längre än ett år, istället ska redovisas som tillgång i balansräkningen baserat på ett diskonterat nuvärde av framtida
betalningar. Motsvarande belopp ska redovisas som skuld.
Resultaträkningen kommer att belastas med avskrivningar
över tillgångens nyttjandeperiod, vilket i normalfallet överensstämmer med leasingavtalets längd, och räntekostnader.
IFRS 16 kommer att få en väsentlig påverkan på Bolagets
redovisning. Kostnaden för operationella leasingavtal för
räkenskapsåret 2015/16 uppgick till 258,4 MSEK. Per den
30 juni 2016 uppgick det odiskonterade beloppet avseende
betalningsåtaganden för operationella leasingavtal till
4 061,2 MSEK.
För mer information om Bolagets leasingåtaganden, inklusive förfallostrukturen, se not 5 på sidan F-11 i avsnittet
"Historisk finansiell information".
75
Styrelse, ledande
befattningshavare och revisor
Styrelse
IES styrelse består av fyra ordinarie ledamöter, inklusive styrelseordföranden, utan suppleanter, vilka har valts för tiden
intill slutet av årsstämman 2017. Tabellen nedan visar ledamöterna i styrelsen, när de först valdes in i styrelsen och om de är
oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen och/eller den Säljande Aktieägaren.
Styrelsen för IES har även utsett Hans Bergström som dess sekreterare.
Oberoende i förhållande till
Namn
Befattning
Medlem
sedan
Bolaget och
bolagsledningen
Säljande
Aktieägaren
Per Båtelson
Styrelseordförande
2016
Ja
Ja
Birker Bahnsen
Styrelseledamot
2012
Ja
Nej
Barbara Bergström
Styrelseledamot,
vice ordförande
2012
Nej
Cecilia Marlow
Styrelseledamot
2016
Ja
Nej¹
Ja
¹ Barbara Bergström äger aktier i den Säljande Aktieägaren (i enlighet med vad som framgår av avsnittet ”Aktiekapital och ägarförhållanden –
Ägarstruktur före Erbjudandet och ägarförändringar efter noteringens fullbordande”) samt är styrelseledamot i den Säljande Aktieägaren.
Per Båtelson
Född 1950. Styrelseordförande sedan 2016.
Utbildning:
Teknisk fysik vid Chalmers Tekniska Högskola och kurser i företagsekonomi vid
Göteborgs universitet.
Övriga nuvarande
befattningar:
Styrelseordförande i Humana, Geras Solution AB, IVBAR Institute AB, Nordic Network for Personalized Lifestyle Medicine AB, BC Business Creation AB, Polybiocept
Aktiebolag och SCI Innovation AB. Styrelseledamot i Sakura AB, Swecare Aktiebolag
och Webbhälsa AB. Styrelsesuppleant i Lycke GK Fastighet AB och Lycke GK Marstrand AB. Bolagsman i MTF Marstrand Fastighet & Tjänsteutveckling Handelsbolag.
Rådgivare till Adelis och Accelerated Innovation.
Tidigare befattningar
(senaste fem åren):
VD och styrelseordförande i GHP Specialty Care AB (publ) och Global Health Partner
Swe AB. Styrelseordförande i GHP Ortho Center Stockholm AB, GHP Specialisttandläkarna Tandteknik AB, Gastro Center Göteborg AB, Karolinska Universitetssjukhuset,
Kirurgkliniken Stockholm AB, Unilabs Sverige AB, SFDI Holding AB, GHP Stockholm Gastro Center AB, Ortho Center Rehab Göteborg Aktiebolag, GHP Spine Center
Göteborg AB, GHP Orthocenter Skåne AB, Bariatric Center Stockholm Holding AB,
Bariatric Center Swe Holding AB, GHP Hjärtkonsulter Stockholm AB, GHP Förvaltning
AB, Stockholm Spine Nya Holding AB, GHP Specialisttandläkarna Stockholm AB, GHP
Specialisttandläkarna AB, GHP Kirurgkliniken Stockholm AB, GHP Stockholm Spine
Center AB och ORADENT Aktiebolag. Styrelseledamot i MPP MediaTec Group AB, Oriola-KD Oy, Med Group Oy, Unilabs Holding AB, Unilabs Midholding AB (publ), Unilabs
Diagnostics AB, Unilabs SubHolding AB (publ), GHP Specialisttandläkarna Tandteknik
AB, Bariatric and Diabetes Center Ajman AB, JoiceCare AB, Bariatric Center Skåne AB,
Lycke GK Fastighet AB, Lycke GK Marstrand AB och Healthwing AB.
Aktieägande i Bolaget:
-
76
Styrelse, ledande befattningshavare och revisor
Birker Bahnsen
Född 1977. Styrelseledamot sedan 2012.
Utbildning:
Magisterexamen i beteende- och kognitionsvetenskap från University of Oxford,
civilingenjörsexamen från University of Cambridge, studier i franska vid Université
Catholique de Lyon och studier i ekonomi vid International Business College.
Övriga nuvarande
befattningar:
Director i TA Associates. Styrelseledamot i Amann Girrbach, MIS Implants
Technologies och PhysIOL.
-
-
Barbara Bergström
Utbildning:
Universitetsstudier vid Buffalo, NY, och Coral Gables, Miami, följda av en filosofie kandidatexamen från Stockholms universitet.
Övriga nuvarande
befattningar:
-
Styrelseordförande i Internationella Engelska Skolan i Sverige AB.
-
Cecilia Marlow
Utbildning:
Civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm.
Övriga nuvarande
befattningar:
Styrelseordförande i Kivra AB. Styrelseledamot i Platzer Fastigheter Holding AB
(publ), Clas Ohlson Aktiebolag, MatHem i Sverige AB, Mordin AB, Midsona, Fazer
Group och Nordea Funds Ltd. Kommanditdelägare i NiMaCeMi Kommanditbolag.
VD i Kronans Droghandel Apotek AB och Panfarma AB. Styrelseordförande i SA
Service AB. Styrelseledamot i Forex Bank Aktiebolag, AB Svenska Spel och Nordea
Nordic Baltic 1 AB.
-
77
Ledande befattningshavare
Ralph Riber
Född 1958. CEO sedan 2013.¹¹²
Utbildning:
Kandidatexamen i företagsekonomi från Göteborgs universitet och magisterexamen i
företags- och förvaltningsjuridik från Göteborgs universitet.
Övriga nuvarande
befattningar:
VD i Internationella Engelska Skolan i Sverige AB och Riber Enterprises AB. Styrelseordförande i English Summer School AB.
Styrelseledamot i Internationella Engelska Skolan i Sverige AB.
-¹¹³
Fredrik Åkerman
Född 1962. CFO sedan 2013.
Utbildning:
Civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm och studier i historia vid
Stockholms universitet.
Övriga nuvarande
befattningar:
Styrelseledamot i English Summer School AB och Director i IES International English
Schools UK Ltd.
VD och CFO i Bisnode AB och Bisnode Business Information Group AB. Styrelseordförande i Bisnode Venture & Development Aktiebolag, Kompass Sverige Aktie
bolag, Ipnode AB, Bisnode Central Invest Aktiebolag, Compnode Sverige AB, Bisnode
Produktinformation Aktiebolag, Bisnode Förvaltning AB, Lundalogik Aktiebolag,
Compnode AB, Bisnode Sverige AB, Infodata AB, G2. solutions AB, Bisnodecom AB,
Enfo Pointer AB och BFI Produktion AB. Styrelseledamot i Bisnode Dun & Bradstreet
Sverige Aktiebolag, Bisnode InfoData Aktiebolag, Presstext AB, Bisnode Marknad AB,
Infodata AB, Newsline Group AB, Business Check i Sverige AB, InfoTorg AB, Agent 25
Sverige AB, DirektMedia Aktiebolag, Bisnode Sverige AB, Min Upplysning Sverige AB,
Bisnode Kredit AB, Bisnode Informatics Sweden AB, KreditFakta kreditupplysningar
i Norden Aktiebolag och Bisnode InfoData Holding Aktiebolag. Styrelsesuppleant i
Dun & Bradstreet Nordic AB, Aktiebolaget Svensk Handelstidning Justitia och EKO
Företagsupplysningar Aktiebolag.
-¹¹³
¹¹² Verkställande direktörens arbete utförs i Bolaget sedan 2016, men har tidigare utförts i Internationella Engelska Skolan i Sverige AB.
¹¹³ Per dagen för Prospektet ägs aktier indirekt, genom innehav i den Säljande Aktieägaren. Innehavet kommer att övergå till ett direkt ägande i Bolaget efter likvidation av den Säljande Aktieägaren, se avsnittet ”Aktiekapital och ägarförhållanden - Ägarstruktur före Erbjudandet och ägarförändringar efter noteringens fullbordande”.
78
Jörgen Stenquist
Född 1965. Vice CEO¹¹⁴ sedan 2012.
Utbildning:
Examen från Försvarsmakten, Försvarshögskolans Stabsprogram och Nato Joint
Command and General Staff Course i Estland.
Övriga nuvarande
befattningar:
Vice VD i Internationella Engelska Skolan i Sverige AB. Styrelsesuppleant i TriHealth
Fitness AB.
-
-¹¹⁵
Annika Ryberg
Född 1962. Vice CFO sedan 2013.
Utbildning:
Universitetsstudier i bolagsjuridik och ekonomi vid Lunds universitet.
Övriga nuvarande
befattningar:
Vice CFO i Internationella Engelska Skolan i Sverige AB. Styrelseledamot i English
Summer School AB och IES International English Schools UK Ltd. Delägare i Ryberg
Consulting.
-
-¹¹⁵
Johan Hähnel
Född 1965. IR-ansvarig sedan 2016.
Utbildning:
Filosofie kandidatexamen i marknadsföring och ekonomi från Lunds universitet,
studier i statskunskap vid Stockholms universitet, studier i tyska vid Universität
Marburg och studier i arabiska vid Jordan University.
Övriga nuvarande
befattningar:
IR-ansvarig i MedCap. Styrelseledamot i JOLORITO AB och Comir AB.
Styrelseledamot i Theducation AB. IR-konsult för Studsvik AB, Duni AB och EQT
Partners. Delägare i JHB Informationsstrategi.
-
¹¹⁴ Vice CEO i Internationella Engelska Skolan i Sverige AB.
¹¹⁵ Per dagen för Prospektet ägs aktier indirekt, genom innehav i den Säljande Aktieägaren. Innehavet kommer att övergå till ett direkt ägande i Bolaget efter likvidation av den Säljande Aktieägaren, se avsnittet ”Aktiekapital och ägarförhållanden - Ägarstruktur före Erbjudandet och ägarförändringar efter noteringens fullbordande”.
79
Damian Brunker
Född 1975. Utbildningsansvarig sedan 2012.
Utbildning:
Rektorsexamen från Stockholms universitet, utbildningsexamen från Manchester
University och examen i konstdesign från Goldsmith’s College, University of London.
Övriga nuvarande
befattningar:
-
-
-¹¹⁶
Eva Andersson
Född 1960. Skoljurist sedan 2013.
Utbildning:
Juristexamen från Stockholms universitet, examen i musikpedagogik och studier i röstoch talpedagogik vid Stockholms Musikpedagogiska Institut samt studier i skoljuridik
vid Högskolan i Skövde.
Övriga nuvarande
befattningar:
-
Undervisningsråd Skolinspektionen. Styrelseordförande i Föreningen Dalhallas
Vänner.
-
Melanie Prinsloo
Född 1963. HR-ansvarig sedan 2014.
Utbildning:
Kandidatexamen i beteendevetenskap från University of South Africa.
Övriga nuvarande
befattningar:
-
Global Head of Talent Acquisition and Development i Nokia Siemens Networks.
-
¹¹⁶ Per dagen för Prospektet ägs aktier indirekt, genom innehav i den Säljande Aktieägaren. Innehavet kommer att övergå till ett direkt ägande i Bolaget efter likvidation av den Säljande Aktieägaren, se avsnittet ”Aktiekapital och ägarförhållanden - Ägarstruktur före Erbjudandet och ägarförändringar efter noteringens fullbordande”.
80
Övriga upplysningar avseende
styrelse och ledande befattnings
havare m.m.
Det förekommer inga familjeband mellan några styrelse
ledamöter och ledande befattningshavare.
Det föreligger inga intressekonflikter eller potentiella
intressekonflikter mellan styrelseledamöternas och ledande
befattningshavarnas åtaganden gentemot Bolagets och deras
privata intressen och/eller andra åtaganden.
Under de senaste fem åren har ingen styrelseledamot eller
ledande befattningshavare (i) dömts i bedrägerirelaterade
mål, (ii) representerat ett företag som försatts i konkurs eller
likvidation, (iii) varit föremål för sanktioner eller anklagats av myndighet eller organisation som företräder en viss
yrkesgrupp och är offentligrättsligt reglerad eller (iv) fått
näringsförbud.
Alla styrelseledamöter och ledande befattningshavare
kan nås via Bolagets huvudkontor på Nytorpsvägen 5 A,
183 53 Täby.
Bolagets stiftare, Bolagsrätt Sundsvall AB, bildade Bolaget
den 26 juni 2012.
Revisor
Ernst & Young AB har varit Bolagets revisor sedan 2012 och
omvaldes på årsstämman den 24 augusti 2016 för perioden
intill slutet av årsstämman 2017. Daniel Öberg (född 1964)
är huvudansvarig revisor sedan 2012. Daniel Öberg är
auktoriserad revisor och medlem i FAR. Ernst & Young AB:s
kontorsadress är Jakobsbergsgatan 24, 103 99 Stockholm.
Ernst & Young AB har varit revisor under hela den period
som den historiska finansiella informationen i Prospektet
omfattar.
81
Bolagsstyrning
Bolagsstyrning
Initiativ från aktieägarna
Aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på bolagsstämman måste skicka en skriftlig begäran härom till styrelsen. Begäran ska normalt vara styrelsen tillhanda senast
sju veckor före bolagsstämman.
Bolaget är ett svenskt publikt aktiebolag. Före noteringen på
Nasdaq Stockholm grundades bolagsstyrningen i Bolaget på
svensk lag samt interna regler och föreskrifter. När Bolaget noterats på Nasdaq Stockholm kommer Bolaget också
att följa Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter och
tillämpa svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”). Koden
gäller för alla svenska bolag vars aktier är noterade på en
reglerad marknad i Sverige och ska tillämpas fullt ut från
noteringen. Bolaget behöver inte följa alla regler i Koden då
Koden i sig själv medger möjlighet till avvikelse från reglerna, under förutsättning att sådana eventuella avvikelser
och den valda alternativa lösningen beskrivs och orsakerna
härför förklaras i bolagsstyrningsrapporten (enligt den så
kallade ”följ eller förklara-principen”).
Bolaget kommer att tillämpa Koden från det att aktierna
noteras på Nasdaq Stockholm. Eventuella avvikelser från
Koden kommer att redovisas i Bolagets bolagsstyrningsrapport, som kommer att upprättas för första gången för räkenskapsåret 2016/17. Bolaget förväntar sig för närvarande
inte att rapportera någon avvikelse från Koden i bolagsstyrningsrapporten.
Styrelsen
Styrelsen är Bolagets näst högsta beslutsfattande organ efter
bolagsstämman. Enligt aktiebolagslagen är styrelsen ansvarig för Bolagets förvaltning och organisation, vilket innebär
att styrelsen är ansvarig för att, bland annat, fastställa mål
och strategier, säkerställa rutiner och system för utvärdering av fastställda mål, fortlöpande utvärdera Bolagets resultat och finansiella ställning samt utvärdera den operativa
ledningen. Styrelsen ansvarar också för att säkerställa att
årsredovisningen och delårsrapporter upprättas i rätt tid.
Dessutom utser styrelsen verkställande direktör.
Styrelseledamöterna väljs normalt av årsstämman för
tiden intill slutet av nästa årsstämma. Enligt Bolagets bolagsordning ska styrelsen, till den del den väljs av bolagsstämman, bestå av minst tre ledamöter och högst tio ledamöter
med högst tre suppleanter.
Enligt Koden ska styrelsens ordförande väljas av årsstämman och ha ett särskilt ansvar för ledningen av styrelsens
arbete och för att styrelsens arbete är välorganiserat och
genomförs på ett effektivt sätt.
Styrelsen följer en skriftlig arbetsordning som revideras
årligen och fastställs på det konstituerande styrelsemötet
varje år. Arbetsordningen reglerar bland annat styrelsepraxis, funktioner och fördelningen av arbete mellan styrelseledamöterna och verkställande direktör. I samband med
det konstituerande styrelsemötet fastställer styrelsen även
instruktionen för verkställande direktör samt instruktion
för finansiell rapportering.
Styrelsen sammanträder enligt ett årligen fastställt
schema. Utöver dessa styrelsemöten kan ytterligare styrelsemöten sammankallas för att hantera frågor som inte kan
hänskjutas till ett ordinarie styrelsemöte. Utöver styrelsemöten har styrelseordföranden och verkställande direktören
en fortlöpande dialog rörande ledningen av Bolaget.
För närvarande består Bolagets styrelse av fyra ordinarie
ledamöter, vilka presenteras i avsnittet ”Styrelse, ledande
befattningshavare och revisor”.
Bolagsstämma
Enligt aktiebolagslagen är bolagsstämman Bolagets högsta
beslutsfattande organ. På bolagsstämma utövar aktieägarna
sin rösträtt i nyckelfrågor, till exempel fastställande av resultat- och balansräkningar, disposition av Bolagets resultat,
beviljande av ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och
verkställande direktör, val av styrelseledamöter och revisorer samt ersättning till styrelsen och revisorerna.
Årsstämma måste hållas inom sex månader från utgången
av räkenskapsåret. Utöver årsstämman kan det kallas till
extra bolagsstämma. Enligt bolagsordningen sker kallelse
till bolagsstämma genom annonsering i Post- och Inrikes
Tidningar och genom att kallelsen hålls tillgänglig på Bolagets webbplats. Att kallelse har skett ska samtidigt annonseras i Svenska Dagbladet.
Rätt att delta i bolagstämma
Aktieägare som vill delta i förhandlingarna på bolagsstämma ska dels vara införda i den av Euroclear Sweden förda
aktieboken fem vardagar före stämman samt dels anmäla
sig hos Bolaget för deltagande i bolagsstämman senast den
dag som anges i kallelsen till stämman. Aktieägare kan närvara vid bolagsstämmor personligen eller genom ombud och
kan även biträdas av högst två personer. Vanligtvis är det
möjligt för aktieägare att anmäla sig till bolagsstämman på
flera olika sätt, vilka närmare anges i kallelsen till stämman.
Aktieägare är berättigade att rösta för samtliga aktier som
aktieägaren innehar i Bolaget.
Revisionsutskott
Bolaget har inrättat ett revisionsutskott bestående av två
ledamöter: Cecilia Marlow (ordförande) och Birker Bahnsen. Revisionsutskottet ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka
Bolagets finansiella rapportering, övervaka effektiviteten i
Bolagets interna kontroll, hålla sig informerat om revisionen
82
Bolagsstyrning
av årsredovisningen och koncernredovisningen, granska
och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet,
hålla sig informerat om slutsatserna av Revisorsnämndens
kvalitetskontroll av Bolagets revisor och särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller Bolaget andra tjänster
än revisionstjänster (samt vid behov, och i den utsträckning
det är tillåtet och bedöms lämpligt, godkänna andra tjänster
än revisionstjänster). Utskottet har även till uppgift att
utvärdera revisionsinsatsen och att ge denna information
till valberedningen samt att biträda vid upprättandet av
förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval, inklusive
administration av upphandlingsprocessen.
tiden intill slutet av nästa årsstämma, med totalt högst 850
000 SEK med följande fördelning. Styrelsens ordförande
ska erhålla 500 000 SEK och de övriga styrelseledamöterna
som inte är anställda i Bolaget ska erhålla vardera 350 000
SEK utom Birker Bahnsen och Barbara Bergström. Till Birker Bahnsen och Barbara Bergström ska inget arvode utgå.
Styrelsens ledamöter har inte rätt till några förmåner efter
att deras uppdrag som styrelseledamöter har upphört.
Barbara Bergström utför, i sin egenskap av viktig kulturbärare för skolverksamheten, operativt arbete för IES.
Arbetet avser sådant som lärarrekrytering i Nordamerika,
bevakning av nya undervisningsresurser på engelska,
Skype-intervjuer med kandidater till poster som rektorer
och biträdande rektorer, medbedömning av olika policydokument för skolverksamheten samt mentorskap för skolledningar via telefon från USA. För dessa insatser uppbär hon
ett månatligt arvode om 25 000 kronor.
Ersättningsutskott
Styrelsen i sin helhet fullgör de uppgifter som ankommer på
ett ersättningsutskott. Sådana uppgifter innefattar ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för
verkställande direktör och andra ledande befattningshavare.
Arvode till styrelsen under räkenskapsåret
2015/16
Verkställande direktör och övriga
ledande befattningshavare
Tabellen nedan visar de arvoden som styrelseledamöterna
valda av bolagsstämman erhållit under räkenskapsåret
2015/16.
Den verkställande direktören är underordnad styrelsen och
ansvarar för Bolagets löpande förvaltning och den dagliga
driften. Arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören anges i arbetsordningen för styrelsen och
instruktionen för verkställande direktör. Verkställande
direktör ansvarar också för att upprätta rapporter och sammanställa information från ledningen inför styrelsemöten
och är föredragande av materialet på styrelsemötena.
Riktlinjer för ersättning till verkställande
direktör och ledande befattningshavare
Årsstämman som ska hållas efter noteringen på Nasdaq
Stockholm kommer att fatta beslut om riktlinjer för ersättning till verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare.
Ersättning till styrelseledamöter,
verkställande direktör och ledande
befattningshavare
Ersättning till styrelseledamöter
Arvode och annan ersättning till styrelseledamöterna, inklusive ordföranden, fastställs av årsstämman. På årsstämma den 24 augusti 2016 beslutades att arvode ska utgå, för
Arvode till styrelsen under räkenskapsåret 2015/16
Grundlön,
styrelsearvode
(MSEK)
Pensionskostnad
(MSEK)
Övrig ersättning
(MSEK)
Totalt
(MSEK)
0,1
-
-
0,1
0,14
-
0,3 117
0,44
Christopher Parkin
-
-
-
-
Birker Bahnsen
-
-
-
-
0,1
-
-
0,1
0,3
0,64
Namn
Styrelseordförande
Per Båtelson117
Styrelseledamöter
Barbara Bergström
Cecilia Marlow118
Summa119
0,34
¹¹⁷ Avser ersättning för operativt arbete.
¹¹⁸ Valdes på extra bolagsstämma den 10 maj 2016.
¹¹⁹ Styrelsearbete har tidigare utförts i, och arvode betalats ut av, Internationella Engelska Skolan i Sverige AB.
83
Bolagsstyrning
Nuvarande anställningsavtal för
verkställande direktör och övriga ledande
befattningshavare
som infaller senast tre månader före årsstämman ska den
ledamot som utsetts av denne ägare ställa sin plats till
förfogande och den aktieägare som tillkommit bland de tre
största aktieägarna ha rätt att utse en representant till valberedningen. Om en sådan ägarförändring inträffar under
de tre månader som föregår årsstämman ska den redan formerade valberedningens sammansättning inte ändras. För
det fall ledamot lämnar valberedningen innan dess arbete
är slutfört ska den aktieägare som utsett ledamoten utse en
ny ledamot. Om denne aktieägare inte längre tillhör de tre
största aktieägarna ska en ny ledamot utses i ovan angiven
ordning. Aktieägare som utsett representant till ledamot
i valberedningen har rätt att entlediga sådan ledamot och
utse ny representant till ledamot.
Ändringar i valberedningens sammansättning ska omedelbart offentliggöras. Valberedningen mandatperiod löper
intill dess nästkommande valberedning har utsetts. Valberedningen ska utföra vad som åligger valberedningen enligt
bolagsstyrningskoden.
Tabellen nedan visar grundlönen för den verkställande
direktören och övriga ledande befattningshavare för räkenskapsåret 2015/16.
Namn
Grundlön,
styrelsearvode
Ralph Riber,
verkställande
direktör
1,7
PensionsÖvrig
kostnad ersättning
0,5
0,0
Totalt
2,2
Övriga
ledande
befattningshavare (9 st)
7,2
1,6
0,1
9,0
Summa
9,9
2,1
0,1
11,2
Den verkställande direktören har enligt sitt anställningsavtal rätt till pensionsavsättningar om 30 procent av grundlönen. I övrigt utgår pensionspremier till ledande befattningshavare i enlighet med kollektivavtal och i viss mån i enlighet
med privata pensionslösningar.
För den verkställande direktören gäller en ömsesidig
uppsägningstid om sex månader. För övriga ledande befattningshavare gäller i vissa fall en uppsägningstid om sex
månader vid uppsägning från arbetsgivarens sida och en
uppsägningstid om tre eller sex månader vid uppsägning
från arbetstagarens sida och i andra fall gäller en uppsägningstid i enlighet med tillämpligt kollektivavtal.
Ledande befattningshavare har generellt sett inte rätt
till något avgångsvederlag, men den verkställande direktören och en annan ledande befattningshavare har rätt till
avgångsvederlag om sex månadslöner utöver lön under
uppsägningstiden vid uppsägning från Bolagets sida av
annan anledning än att arbetstagaren grovt åsidosatt sina
åligganden.
Intern kontroll och riskhantering
Ramverk för intern kontroll
IES arbete med intern kontroll grundas på två perspektiv,
dels intern kontroll och riskstyrning avseende verksamheten
samt den interna kontroll och riskstyrning som avser finansiell rapportering. Den interna styrningen och kontrollen
ska säkra att IES finansiella rapportering ger en korrekt bild
av Bolagets finansiella ställning och att verksamheten vid
varje tid möter de krav och förväntningar som ställs på ett
bolag som verkar inom offentligt finansierad verksamhet.
Kontrollmiljö
IES styrelse är ytterst ansvarig för att Bolaget lever upp till
kraven på god intern styrning och kontroll av den finansiella rapporteringen. Styrelsen fastställer årligen ett antal
styrande dokument som ska ge stöd för ledning och samtliga
anställda att agera för att främja korrekt, fullständig och aktuell redovisning. Centrala dokument inkluderar styrelsens
arbetsordning och instruktioner som reglerar ordförandens
och verkställande direktörens uppgifter samt arbetsfördelningen dem emellan samt övergripande policyer. Bolagets
CFO har genom delegering från IES VD ansvar för att
fastlagda riktlinjer för den finansiella rapporteringen och
den interna kontrollen är implementerad och följs. Central i
detta är förutom Bolagets finanspolicy och övriga policyer,
IES finansmanual. Finanspolicyn har varit föremål för styrelsens granskning och godkännande.
Parallellt med processerna för ekonomisk redovisning
och finansiell rapportering bygger IES interna kontroll och
riskhantering i hög grad på ett systematiskt och omfattande
kvalitetsarbete. IES har genom sina egna processer byggt
ett eget kvalitetssystem. I tillägg granskas verksamheten
löpande av Skolinspektionen.
Valberedning
Årsstämman den 24 augusti 2016 beslutade att anta följande
principer för utseende av valberedning inför årsstämman 2017.
Valberedningen ska utgöras av styrelseordföranden och
en representant för var och en av de tre största aktieägarna
baserat på ägandet i Bolaget per utgången av räkenskapsårets tredje kvartal. För det fall någon av de tre största aktie
ägarna skulle avstå från att utse en representant till valberedningen ska rätten övergå till den aktieägare som, efter
dessa tre aktieägare, har det största aktieägandet i Bolaget.
Styrelsen ska sammankalla valberedningen. Till ordförande
i valberedningen ska utses den ledamot som företräder den
största aktieägaren om valberedningen inte enhälligt utser
annan ledamot.
Om aktieägare som utsett ledamot i valberedningen inte
längre tillhör de tre största aktieägarna vid en tidpunkt
84
Bolagsstyrning
Inom ramen för IES kvalitetssystem inbegriper den interna
kontrollen bland annat kontroller av Bolagets och Koncernens organisation samt genomförandet av årliga undersökningar för bland annat elever, föräldrar och medarbetare
på skolnivå där nivåer under vissa gränsvärden resulterar i
åtgärdsplaner samt ytterligare kontroll och uppföljningsåtgärder. Inom Koncernens verksamhet genomförs sedan flera
år tillbaka även interna granskningar i syfte att dels kontrollera att verksamheten lever upp till de krav som ställs i lagar,
förordningar och andra regler, dels fungera som verktyg för
lärande, utveckling och kvalitetsarbete. Granskningarna
genomförs av ledning och centrala resurser och omfattar
dokumentstudier, verksamhetsbesök och intervjuer med
skolledning, personal och elever och i de fall brister identifieras upprättas handlingsplaner. I syfte att överblicka och
kontrollera pågående tillsyns- och anmälningsärenden förs
även ärendeloggar med alla pågående ärenden. Koncernens
akademiska chef och skoljurist gör löpande sammanställningar över enheter där risker och väsentliga brister föreligger. Dessa rapporteras till koncernledningen som beslutar
om särskilda insatser är nödvändiga.
IES präglas av snabb tillväxt genom nyetableringar. IES
har väl utvecklade rutiner för nyetableringar i syfte att integrera och säkerställa att dessa följer Bolagets kvalitets- och
ekonomiska processer.
Sammanfattningsvis bygger IES kontrollmiljö på:
• Styrning och uppföljning från styrelsen och dess revisionsutskott;
• Styrande dokument såsom arbetsordningar, policyer och
finanspolicy;
• Löpande uppföljning och granskningar;
• Bolagets organisation och tydlig delegering av befogenheter samt utkrävande av ansvar;
• Väl förankrade etiska riktlinjer och Bolagets löften till
elever och föräldrar; samt
• Ett väl utbyggt internt kvalitetsledningssystem.
etiska riktlinjer och en hög grad av transparens kring Bolagets verksamhet.
Revisionsutskottet har ansvar för att säkerställa en
process för riskbedömning och riskhantering avseende
finansiell rapportering.
Riskbedömning
IES har kommunikations- och informationskanaler som
syftar till att möjliggöra att relevant information snabbt och
korrekt kan spridas såväl externt som internt. Bolaget har
en struktur för att kunna avge fullständig och transparent
finansiell rapportering. Det finns policyer och rutiner för att
hindra felaktig eller otillbörlig information. Styrelsen får
löpande verksamhetsrapportering på månadsbasis, såväl
operationell som finansiell. Styrelsen ansvarar för externa
delårsrapporter och årsredovisning i enlighet med lagar och
Koden. De finansiella rapporterna finns publicerade på Bolagets webbplats. Interna styrande dokument finns i Bolagets
ledningssystem.
De övergripande punkterna i utfallet av den årliga kvalitetsundersökningen offentliggörs på Koncernens webbplats.
Kontrollaktiviteter
Uppföljning och kontroll av Bolagets verksamhet mot fastställda mål sker löpande. Styrelsens uppföljning kommer
från och med noteringen att till stor del ske genom revisionsutskottet, bland annat genom uppföljning av ledningens och
de externa revisorernas rapportering. De externa revisorerna
granskar utvalda delar av den interna kontrollen och rapporterar utfallet till revisionsutskottet.
Systemet för intern kontroll syftar både till att säkerställa
en tillförlitlig finansiell rapportering och enhetlig uppföljning av Koncernens kvalitetsresultat samt att garantera en
erforderlig övervakning av efterlevnaden av Koncernens
policyer, principer och instruktioner. Den interna kontrollen
ska även säkerställa att Koncernens finansiella rapportering
är upprättad i enlighet med lag och tillämpliga redovisningsstandarder samt att övriga krav på Koncernen uppfylls. Den
interna kontrollen kring finansiell rapportering utgörs av ett
antal huvudkomponenter:
• den interna behörighetsstruktur som är uppbyggd och
dokumenterad i attestordning och som kräver att minst
två personer granskar och godkänner transaktioner och
kostnader;
• den dokumentation över finansiella processer och policyer
som återfinns i Koncernens finansmanual och finanspolicy;
• den process varvid personer på flera nivåer i organisationen analyserar de finansiella resultaten innan extern
rapportering sker; samt
• revisionsutskottets uppdrag att övervaka den finansiella
rapporteringen och den interna kontrollen.
Information och kommunikation
IES gör årligen en utvärdering av riskerna i verksamheten.
I linje med vad som har beskrivits i övriga delar av Prospektet så präglas verksamheten av relativt låga risker inom
områden såsom kreditrisk (hög andel offentliga kunder/
motparter), marknadsrisk (stabila marknader och intäktsflöden baserad på kontinuerligt behov av utbildningstjänster, demografisk utveckling och prisökningstakt) samt låg
risk för korruption eller ekonomiska oegentligheter. De
viktigaste riskerna att hantera bedöms av Bolaget vara kvalitetsrisk, det vill säga risken att kvaliteten inte når upp till
myndigheters eller elevers krav samt politisk risk som ligger
i det faktum att verksamhetens förutsättningar till stor del
baseras på politiskt beslutade ramverk. Båda dessa risker
hanteras bäst genom en god kvalitetsledningsmodell, tydliga
85
Bolagsstyrning
Uppföljning
IES arbete med intern kontroll och riskstyrning sker främst
genom koncernledningens och linjens löpande uppföljning av verksamheten mot uppställda mål och utveckling
av nyckeltal samt fokus på tidiga varningssignaler. Bolagets nyckelprocesser för finansiell rapportering och deras
ändamålsenlighet utvärderas löpande av CFO och dennes
organisation. Efterlevnad av finansmanual, policyer samt
lagstiftning prövas och eventuella avvikelser leder antingen
till korrigerande åtgärder, alternativt förbättring av processer och rutiner. Sammanställning och status på identifierade
åtgärder avrapporteras till styrelsen via revisionsutskottet.
Styrelsen har beslutat att inte inrätta någon särskild
funktion för internrevision då Bolaget anser att kvalitetsledningssystemet tillsammans med Bolagets CFO säkerställer
behovet av erforderlig kontroll och uppföljning.
IES system för intern kontroll baseras på ett lämpligt och
erkänt ramverk. Det internationellt mest etablerade ramverket för intern styrning och kontroll är COSO-ramverket.¹²⁰
Koncernen har valt att implementera COSO-ramverket
som ett arbetssätt för att strukturera arbetet med intern
kontroll i finansiell rapportering.
COSO definierar Intern styrning och kontroll som en process, utförd av en organisations styrelse, ledning och annan
personal, utformad för att ge rimlig försäkran om att målen
uppfylls inom följande kategorier:
• Effektivitet och produktivitet i verksamheten;
• Tillförlitlig finansiell rapportering; samt
• Efterlevnad av tillämpliga lagar och regler.
Insider- och informationspolicy
Bolaget har upprättat policydokument i syfte att informera
anställda och andra berörda inom IES om de tillämpliga
reglerna och föreskrifterna för Bolagets informationsgivning och de särskilda krav som gäller för personer aktiva
inom ett noterat bolag, till exempel när det gäller insider
information.
Revision
Revisorn ska granska Bolagets årsredovisning och räken
skaper samt styrelsens och verkställande direktörens
förvaltning. Efter varje räkenskapsår ska revisorn lämna en
revisionsberättelse och en koncernrevisionsberättelse till
årsstämman. Enligt Bolagets bolagsordning ska Bolaget ha
lägst en och högst två revisorer, med eller utan suppleanter.
Bolagets revisor är Ernst & Young AB, med Daniel Öberg
som huvudansvarig revisor. Bolagets revisor presenteras
närmare i avsnittet ”Styrelse, ledande befattningshavare och
revisor”. Under räkenskapsåret 2015/16 uppgick den totala
ersättningen till Ernst & Young AB till 2,9 MSEK.
¹²⁰ Ramverket ges ut av Committee of Sponsoring Organizations of the Threadway Commission.
86
Aktiekapital och
ägarförhållanden
Allmän information
Rätt till utdelning och behållning vid
likvidation
Enligt Bolagets bolagsordning får aktiekapitalet inte understiga 500 000 SEK och inte överstiga 2 000 000 SEK,
och antalet aktier får inte understiga 30 000 000 och inte
överstiga 120 000 000. Per dagen för Prospektet har Bolaget
emitterat totalt 40 050 000 aktier. Aktierna är denominerade i SEK och varje aktie har ett kvotvärde om cirka
0,025 SEK.
Aktierna i Bolaget har emitterats i enlighet med svensk
rätt (aktiebolagslagen (SFS 2005:551)). Samtliga emitterade
aktier är fullt betalda och fritt överlåtbara.
De erbjudna aktierna är inte föremål för erbjudande som
lämnats till följd av budplikt, inlösenrätt eller lösningsskyldighet. Inget offentligt uppköpserbjudande har lämnats
avseende de erbjudna aktierna under innevarande eller
föregående räkenskapsår.
Samtliga aktier i Bolaget ger lika rätt till utdelning samt till
Bolagets tillgångar och eventuella överskott i händelse av
likvidation.
Beslut om vinstutdelning fattas av bolagsstämman.
Samtliga aktieägare som är registrerade i den av Euroclear
Sweden förda aktieboken på av bolagsstämman beslutad
avstämningsdag är berättigade till utdelning. Utdelningen
utbetalas normalt till aktieägarna genom Euroclear Sweden
som ett kontant belopp per aktie, men betalning kan även
ske i annat än kontanter (sakutdelning). Om aktieägare inte
kan nås genom Euroclear Sweden, kvarstår aktieägarens
fordran på Bolaget avseende utdelningsbeloppet och sådan
fordran är föremål för en tioårig preskriptionstid. Vid preskription tillfaller utdelningsbeloppet Bolaget.
Det finns inga restriktioner avseende rätten till utdelning för aktieägare bosatta utanför Sverige. Aktieägare som
inte har skattemässig hemvist i Sverige är normalt föremål
för svensk kupongskatt, se även avsnittet ”Skattefrågor i
Sverige”.
Vissa rättigheter förenade med aktierna
Samtliga emitterade aktier i Bolaget är av samma slag.
Rättigheterna förenade med aktier emitterade av Bolaget,
inklusive de som följer av bolagsordningen, kan endast
ändras enligt de förfaranden som anges i aktiebolagslagen
(SFS 2005:551).
Central värdepappersförvaring
Varje aktie i Bolaget berättigar innehavaren till en röst på
bolagsstämma och varje aktieägare har rätt att rösta för
samtliga aktier som aktieägaren innehar i Bolaget.
Aktierna i Bolaget är registrerade i ett avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella
instrument. Detta register förs av Euroclear Sweden AB,
Box 191, 101 23 Stockholm. Inga aktiebrev är utfärdade för
Bolagets aktier. Handelsbanken agerar emissionsinstitut.
ISIN-koden för Bolagets aktier är SE0008585525.
Företrädesrätt till nya aktier m.m.
Aktiekapitalets utveckling
Rösträtt
Nedanstående tabell visar den historiska utvecklingen för
Bolagets aktiekapital sedan Bolagets bildande den 15 augusti
2012.
Om Bolaget emitterar nya aktier, teckningsoptioner eller
konvertibler vid en kontantemission eller vid en kvittningsemission har aktieägarna som huvudregel företrädesrätt att
teckna sådana värdepapper i förhållande till antalet aktier
som innehades före emissionen.
Antal aktier
Aktiekapital
Tidpunkt
Händelse
Förändring
Totalt
Förändring
Totalt
2012-08-15
Nybildning
-
50 000
-
50 000
2016-06-30
Fondemission
-
50 000
450 000
500 000
2016-09-13
Fondemission
39 950 000
40 000 000
500 000
1 000 000
2016-09-13
Minskning121
-50 000
39 950 000
-1 250
998 750
2016-09-13
Nyemission
100 000
40 050 000
2 500
1 001 250
¹²¹ Avser indragning av aktier och återbetalning till den Säljande Aktieägaren.
87
Aktiekapital och ägarförhållanden
Konvertibler, teckningsoptioner, etc.
av vissa nuvarande och tidigare nyckelpersoner i Koncernen
(baserat på totalt antal aktier i den Säljande Aktieägaren),
inklusive de ledande befattningshavarna Ralph Riber, Fredrik Åkerman, Jörgen Stenquist, Annika Ryberg och Damian
Brunker (gemensamt ”Ägarna”).
Villkorat av och efter att noteringen av Bolaget har fullbordats kommer den Säljande Aktieägaren att likvideras
och den Säljande Aktieägarens aktier i Bolaget och försäljningslikviden från Erbjudandet att skiftas ut till Ägarna.
Antalet aktier i Bolaget som respektive nuvarande ägare i
den Säljande Aktieägaren kommer att erhålla efter likvidationen kommer att baseras på bestämmelserna om fördelning av tillgångar vid en likvidation i bolagsordningen för
den Säljande Aktieägaren och värdet på aktierna i Bolaget
vid tidpunkten för likvidationen.
Vid noteringen av Bolagets aktier på Nasdaq Stockholm
kommer det inte att finnas några utestående teckningsoptioner, konvertibler eller andra aktierelaterade instrument.
Ägarstruktur före och efter
noteringen
Ägarstruktur före Erbjudandet och ägarförändringar efter noteringens fullbordande
Per dagen för Prospektet har Bolaget en aktieägare, den
Säljande Aktieägaren. Per dagen för Prospektet ägs den
Säljande Aktieägaren till i) 76,0 procent av Huvudägaren
genom bolagen Mountainstream Holding II S.à r.l. (71,0
procent) och Smartstream Acquisitions S.à r.l. (5,0 procent),
ii) 23,6 procent av Grundaren Barbara Bergström genom bolaget Mountainstream Holding I S.à r.l., och iii) 0,4 procent
Tabellen nedan beskriver Bolagets ägarstruktur omedelbart före Erbjudandet och omedelbart efter Erbjudandets
genomförande.
Efter Erbjudandet (förutsatt att Övertilldelningsoptionen inte utnyttjas)
Ägande före
Erbjudandet
Aktieägare
IES Holdings I
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent
40 050 000
100,0
30 037 500
75,0
28 535 625
71,25
-
-
10 012 500
25,0
11 514 375
28,75
40 050 000
100,0
40 050 000
100,0
40 050 000
100,0
Nya aktieägare
Totalt
Efter Erbjudandet (förutsatt att Övertilldelningsoptionen utnyttjas till fullo)
Åtagande att avstå från att
sälja aktier
Lock up-period kan aktier i Bolaget komma att bjudas ut till
försäljning, vilket kan påverka marknadspriset på aktien.
Joint Global Coordinators kan komma att medge undantag
från ifrågavarande åtaganden på diskretionär basis. Bolaget
kommer i det avtal om placering av aktier som avses att
ingås omkring den 28 september 2016 åta sig gentemot Joint
Global Coordinators bland annat att, med vissa förbehåll,
under en period av 360 dagar från första dagen för handel
i Bolagets aktier på Nasdaq Stockholm, inte utan skriftligt
medgivande från Joint Global Coordinators, besluta eller
föreslå bolagsstämma att besluta om ökning av aktiekapitalet genom emission av aktier eller andra finansiella instrument. Se vidare avsnittet ”Legala frågor och kompletterande
information – Placeringsavtal”.
I samband med noteringen kommer den Säljande Aktieägaren, Huvudägaren, Grundaren och Bolagets samtliga
aktieägande ledande befattningshavare, att åta sig, med
vissa förbehåll, att inte sälja sina respektive innehav under
viss tid efter att handeln på Nasdaq Stockholm har inletts
(”Lock up-perioden”). Lock up-perioden för den Säljande
Aktieägaren och Huvudägaren kommer att vara 180 dagar
eller, om det inträffar senare, fram till dagen för att likvidationen av den Säljande Aktieägaren fullbordats, dock inte
senare än 360 dagar. Lock up-perioden för Grundaren och
Bolagets samtliga aktieägande ledande befattningshavare
kommer att vara 360 dagar. Efter utgången av respektive
88
Bolagsordning
Bolagsordning för Bolaget, organisationsnummer 556900-7254, antagen på extra bolagsstämma den 13 september 2016.
10 § Deltagande i bolagsstämma
1 § Firma
Aktieägare som vill delta i bolagsstämma skall dels vara
upptagen i sådan utskrift eller annan framställning av hela
aktieboken som avses i 7 kap 28 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) avseende förhållandena fem vardagar före
stämman, dels göra anmälan till bolaget senast den dag som
anges i kallelsen till stämman. Sistnämnda dag får inte vara
söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton,
julafton eller nyårsafton och inte infalla tidigare än femte
vardagen före stämman.
Aktieägare får vid bolagsstämman medföra ett eller två
biträden, dock endast om aktieägaren har gjort anmälan
härom enligt föregående stycke.
Bolagets firma är Internationella Engelska Skolan i Sverige
Holdings II AB (publ).
2 § Säte
Styrelsen har sitt säte i Täby kommun, Stockholms län.
3 § Verksamhetsföremål
Bolaget har till föremål för sin verksamhet att, direkt eller
indirekt, äga och förvalta värdepapper i bolag som bedriver skolverksamhet med hög kvalitet och fastigheter samt
bedriva därmed förenlig verksamhet.
4 § Aktiekapital och aktier
Aktiekapitalet ska uppgå till lägst 500.000 och till högst
2.000.000 kronor. Antalet aktier i bolaget ska uppgå till
lägst 30.000.000 och till högst 120.000.000.
11 § Ort för bolagsstämma
5 § Avstämningsbolag
Vid årsstämma ska följande ärenden behandlas:
1. val av ordförande vid bolagsstämman;
2. upprättande och godkännande av röstlängd;
3. godkännande av dagordningen;
4. val av en eller två justeringspersoner att justera protokollet;
5. prövning av om bolagsstämman blivit behörigen sammankallad;
6. framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse
samt, i förekommande fall, koncernredovisning och
koncernrevisionsberättelse;
7. beslut om fastställande av resultaträkning och balansräkning samt, i förekommande fall, koncernresultaträkning och koncernbalansräkning;
8. beslut om dispositioner beträffande bolagets vinst eller
förlust enligt den fastställda balansräkningen;
9. beslut om ansvarsfrihet åt styrelseledamöter och verkställande direktör;
10. fastställande av antalet styrelseledamöter och styrelsesuppleanter och, i förekommande fall, antalet revisorer
och revisorssuppleanter;
11. fastställande av arvoden åt styrelsen och revisorerna;
12. val av styrelseledamöter och styrelsesuppleanter och, i
förekommande fall, revisorer och revisorssuppleanter;
13. annat ärende, som ankommer på bolagsstämman enligt
aktiebolagslagen eller bolagsordningen.
Bolagsstämma ska hållas i Täby eller Stockholm.
12 § Ärenden på årsstämma
Bolagets aktier ska vara registrerade i ett avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella
instrument.
6 § Räkenskapsår
Bolagets räkenskapsår ska omfatta 1 juli – 30 juni.
7 § Styrelse
Styrelsen ska, till den del den utses av bolagsstämman, bestå av lägst tre (3) och högst tio (10) styrelseledamöter med
högst tre (3) styrelsesuppleanter.
8 § Revisor
Bolaget ska ha lägst en (1) och högst två (2) revisorer samt
högst två (2) revisorssuppleanter. Till revisor samt, i förekommande fall, revisorssuppleant ska utses auktoriserad
revisor eller registrerat revisionsbolag.
9 § Kallelse till bolagsstämma
Kallelse till bolagsstämma ska ske genom annonsering i
Post- och Inrikes tidningar och genom att kallelsen hålls tillgänglig på bolagets webbplats. Samtidigt som kallelse sker
ska bolaget genom annonsering i Svenska Dagbladet upplysa
om att kallelse har skett.
89
Legala frågor och
kompletterande information
Legal koncernstruktur
Matavtal
Internationella Engelska Skolan i Sverige Holdings II AB
(publ) (organisationsnummer 556900-7254) är ett svenskt
publikt aktiebolag som bildades och registrerades vid Bolagsverket den 15 augusti 2012. Bolagets verksamhet bedrivs
i enlighet med svensk rätt. Bolaget har sitt säte i Stockholm.
Kortnamnet för Bolagets aktie på Nasdaq Stockholm kommer att vara ENG.
Koncernen omfattar moderbolaget Internationella Engelska Skolan i Sverige Holdings II AB (publ) samt fyra direkt
och indirekt helägda dotterbolag. Internationella Engelska
Skolan i Sverige AB är Koncernens operativa bolag, övriga
dotterbolag har ingen väsentlig betydelse för bedömningen
av Bolagets tillgångar, skulder, finansiella ställning eller
resultat. Nedan framgår koncernstrukturen.
Internationella Engelska Skolan i Sverige AB har ingått cirka
30 avtal avseende leverans, tillagning och/eller servering
av mat till skolorna (i princip ett avtal för respektive skola).
Matavtalen har vanligtvis en ordinarie löptid på ett år och
är ingångna med tolv olika leverantörer.
Driftavtal för IT-system
Internationella Engelska Skolan i Sverige AB har sedan 2013
anlitat Ricoh Sverige AB för drift av klienter, nätverk, servrar och skrivare. Avtalet med Ricoh Sverige AB har under
2016 omförhandlats och ett nytt avtal ingicks den 25 maj
2016. Det nya avtalet gäller för en inledande avtalsperiod 1
juli 2016 – 31 december 2019.
Finansieringsavtal
IES finansieringsavtal beskrivs i avsnittet ”Kapitalisering,
skuldsättning och övrig finansiell information – Övrig
finansiell information – IES finansiering efter noteringen”.
IES Holdings ll AB
IES l Sverige AB
IES verksamhet utomlands
Verksamheten i Storbritannien
IES Summer school AB
Verksamheten i Storbritannien bedrivs genom att IES
engelska dotterbolag International English Schools UK Ltd,
under ett managementkontrakt, driver en skola i Storbritannien med cirka 500 elever på uppdrag av stiftelsen Sabres
Educational Trust. Avtalet löper till och med den 31 augusti
2022. Avtalet innehåller en ägarförändringsklausul som ger
Sabres Educational Trust rätt att säga upp avtalet inom sex
månader från och med en ägarförändring.
Internationella Engelska Skolan i Sverige AB garanterar
dotterbolaget IES International English Schools UK Ltd:s
fullgörande av avtalet med Sabres Educational Trust.
IES UK LLP
IES UK Ltd
Väsentliga avtal
Hyresavtal
IES hyr samtliga lokaler i vilka skolverksamheten bedrivs.
Hyresavtal betraktas som väsentliga ur ett finansiellt perspektiv, i ljuset av hyresåtagandet, och/eller ur ett verksamhetsperspektiv, i ljuset av antalet elever i den aktuella
skolan. Majoriteten av de väsentliga hyresavtalen har en
initial hyrestid på minst 10 år och upp till 20 år. De väsentliga hyresavtalen har generellt ingåtts på marknadsmässiga
villkor, med undantag för några få avtal där det indirekta
besittningsskyddet avseende gräsplan och samlingslokal
avtalats bort.
Den planerade verksamheten i Spanien
IES tecknade den 5 juli 2016 ett villkorat köpeavtal att förvärva 50 procent av aktierna i de tre spanska skolbolag som
tillsammans bildar Grupo Educativo Elians. Avsikten var
att också ha fullföljt förvärvet den 5 juli men på grund av en
oförutsedd formalitet på säljarens sida som förutsätter ett
domstolsbeslut valde partnerna att teckna ett villkorat avtal
som medger tid för säljarna att lösa situationen. Båda parter
är övertygade om att försäljningen kommer att formaliseras inom 12 månader och har därför börjat arbeta med att
utveckla partnerskapet. Vid en extra bolagsstämma i de tre
spanska skolbolagen som hölls den 5 juli 2016 valdes tre
styrelsemedlemmar från IES in i styrelsen och arbetet med
att ta fram en gemensam tillväxts- och utvecklingsplan har
påbörjats.
IES har lämnat ett rörelsekapitallån om totalt 2,1 MEUR
mot säkerhet i 50 procent av aktierna i de tre skolbolagen.
Ramavtal avseende leverans av skolmöbler
Internationella Engelska Skolan i Sverige AB har den 24
mars 2015 ingått ett ramavtal med Form o Miljö Sweden AB,
under vilket Form o Miljö Sweden AB ska leverera skolmöbler. Samtliga i IES ingående verksamheter äger rätt att til�lämpa villkor och priser enligt ramavtalet. Ramavtalet hade
en ordinarie löptid på ett år vid ingåendet och löper därefter
tillsvidare med tre månaders uppsägningstid.
90
Legala frågor och kompletterande information
Immateriella rättigheter
med Erbjudandet har den Säljande Aktieägaren åtagit sig
att, på begäran av Joint Global Coordinators, sälja ytterligare högst 1 501 875 befintliga aktier i Bolaget motsvarande
upp till 15,0 procent av det totala antalet aktier som omfattas av Erbjudandet eller upp till cirka 3,8 procent av det
totala antalet aktier i Bolaget.
Genom Placeringsavtalet lämnar Bolaget sedvanliga
garantier till Joint Global Coordinators, främst avseende att
informationen i Prospektet är korrekt, att Prospektet och
Erbjudandet uppfyller relevanta krav i lagar och regelverk
samt att inga legala eller andra hinder föreligger för Bolaget
att ingå avtalet eller för Erbjudandets genomförande. Placeringsavtalet föreskriver att Joint Global Coordinators åtaganden att förmedla köpare till eller, för det fall Joint Global
Coordinators misslyckas med detta, själva förvärva de aktier
som omfattas av Erbjudandet är villkorade bland annat av
att garantierna som lämnas av Bolaget och den Säljande
Aktieägaren är korrekta. Enligt Placeringsavtalet kommer
Bolaget att, med sedvanligt förbehåll, åta sig att under vissa
förutsättningar hålla Joint Global Coordinators skadeslösa
mot vissa anspråk.
I samband med noteringen kommer Grundaren, Bolagets samtliga aktieägande ledande befattningshavare, den
Säljande Aktieägaren och Huvudägaren att åta sig, med sedvanliga förbehåll, att inte sälja sina respektive innehav under Lock up-perioden (se vidare avsnittet ”Aktiekapital och
ägarförhållanden – Åtagande att avstå från att sälja aktier”).
Därutöver kommer Bolaget enligt Placeringsavtalet att åta
sig, att under de 360 dagar som närmast följer första dagen
för handel i aktierna på Nasdaq Stockholm inte (i) föreslå
aktieägarna att besluta om någon ökning av aktiekapitalet
eller annars vidta någon åtgärd som syftar till att emittera, erbjuda, pantsätta, sälja, åta sig att sälja, eller annars
överföra eller avyttra, direkt eller indirekt, några aktier i
Bolaget eller några andra värdepapper som kan konverteras
till eller möjliga att utnyttja eller byta till sådana aktier, eller
(ii) köpa eller sälja option eller annat instrument eller ingå
swap-avtal eller andra arrangemang som helt eller delvis
överlåter den ekonomiska risken förknippade med ägandet
av aktie i Bolaget till annan. Joint Global Coordinators kan
dock medge undantag från dessa begränsningar.
Internationella Engelska Skolan i Sverige AB är innehavare av figurvarumärket ”Internationella Engelska Skolan”
som är registrerat i Sverige för tjänsterna utbildning och
undervisning. IES är även innehavare av figurvarumärket
”Internationella Engelska Skolan” som är registrerat i Sverige för tjänsterna utbildning och undervisning. IES innehar
därutöver cirka 200 domännamn, varav endast ett domännamn (engelska.se) anses vara väsentligt för IES verksamhet. IES har hos Bolagsverket som bifirmor skyddat namnet
”Engelska Skolan” och ”English School” för samtliga svenska
kommuner över en viss storlek, och för Stockholm delvis
även stadsdelar.
Försäkringar
Internationella Engelska Skolan i Sverige AB har en företagsförsäkring tecknad hos Länsförsäkringar och olycksfalsförsäkringar tecknade hos Folksam. IES anser att de
försäkringar som finns i Koncernen är i nivå med andra
branschföretags och att de är rimliga med hänsyn till de
risker som normalt är förenade med IES verksamhet.
Tillstånd och anmälningsplikt
För att bedriva en fristående grund- eller gymnasieskola
krävs att huvudmannen har tillstånd från Skolinspektionen
för skolenheten samt för den utbildning som bedrivs. IES
behöver även i vissa avseenden anmäla bedrivna verksamheter, exempelvis till Inspektionen för vård och omsorg
i egenskap av givare av skolhälsovård samt till miljöförvaltningen för bedömning av verksamheten utifrån miljöbalkens regler. Om mat ska serveras ska verksamheten
också granskas utifrån svensk livsmedelslagstiftning samt
registreras hos miljöförvaltningen.
Såvitt IES känner till innehas per dagen för detta Prospekt alla väsentliga tillstånd som krävs för verksamhetens
bedrivande.
Tvister
IES är för närvarande inte, och har inte under de tolv
senaste månaderna varit, part i några rättsliga förfaranden
eller skiljeförfaranden som haft eller skulle kunna få betydande effekter på Bolaget eller IES finansiella ställning eller
lönsamhet.
Stabilisering
I samband med Erbjudandet kan Joint Global Coordinators komma att genomföra transaktioner i syfte att hålla
marknadspriset på aktierna på en nivå högre än den som i
annat fall kanske hade varit rådande på marknaden. Sådana
stabiliseringstransaktioner kan komma att genomföras på
Nasdaq Stockholm, OTC-marknaden eller på annat sätt, och
kan komma att genomföras när som helst under perioden
som börjar på första dagen för handel i aktierna på Nasdaq
Stockholm och avslutas senast 30 kalenderdagar därefter.
Joint Global Coordinators har dock ingen skyldighet att
genomföra någon stabilisering och det finns ingen garanti
för att stabilisering kommer att genomföras.
Placeringsavtal
Enligt villkoren i ett avtal om placering av aktier som avses
att ingås omkring den 28 september 2016 mellan Bolaget,
den Säljande Aktieägaren samt Joint Global Coordinators,
(”Placeringsavtalet”) åtar sig den Säljande Aktieägaren att
avyttra cirka 25 procent av aktierna i Bolaget till de köpare
som anvisas av den Säljande Aktieägaren i samråd med
Joint Global Coordinators, alternativt såvida Joint Global
Coordinators misslyckas har Joint Global Coordinators
åtagit sig att själva förvärva de aktier som omfattas av Erbjudandet. För att täcka eventuell övertilldelning i samband
91
Stabilisering, om påbörjad, kan vidare komma att avbrytas
när som helst utan förvarning. Under inga omständigheter
kommer transaktioner att genomföras till ett pris som är
högre än det pris som fastställts i Erbjudandet. Inom en
vecka efter stabiliseringsperiodens utgång kommer Joint
Global Coordinators att offentliggöra huruvida stabilisering
utfördes eller inte, det datum då stabiliseringen inleddes,
det datum då stabilisering senast genomfördes, samt det
prisintervall inom vilket stabiliseringen genomfördes för
vart och ett av de datum då stabiliseringstransaktioner
genomfördes.
Norron Asset Management
Åtaganden från ankarinvesterare
Transaktioner med närstående
Norron Asset Management är en nordisk kapitalförvaltare
med kontor i Stockholm och Oslo. Bolaget förvaltar sex
olika fonder med fokus på de nordiska kapitalmarknaderna. I fondutbudet återfinns såväl absolutavkastande
fonder som aktivt förvaltade aktiefonder. Norron förvaltar
cirka 10 miljarder kronor och fonderna distribueras främst
av marknadsledande nordiska sparandeplattformar med
inriktning på tjänstepensionskapital. För mer information,
se www.norron.se.
Transaktioner med närstående, etc.
Swedbank Robur, Investment AB Öresund och Norron Asset
Management har gentemot Joint Global Coordinators, den
Säljande Aktieägaren och Bolaget åtagit sig att, under vissa
villkor, förvärva sammanlagt 5 178 076 aktier i Erbjudandet
till samma pris som övriga investerare. Åtagandena motsvarar sammanlagt cirka 12,93 procent av det totala antalet aktier i Bolaget omedelbart efter Erbjudandets genomförande.
Swedbank Robur kommer därmed inneha cirka 5,01 procent,
Investment AB Öresund cirka 4,8 procent och Norron Asset
Management cirka 3,12 procent av antalet aktier och röster i
Bolaget efter Erbjudandets genomförande. Åtagandena omfattar därmed cirka 44,97 procent av Erbjudandet (förutsatt
att Övertilldelningsoptionen utnyttjas i sin helhet).
Ankarinvesterarna erhåller ingen ersättning för sina
respektive åtaganden och Ankarinvesterarnas investeringar
görs till samma pris som övriga investerare i Erbjudandet.
Joint Global Coordinators, den Säljande Aktieägaren och
styrelsen för Bolaget bedömer att Ankarinvesterarna har
god kreditvärdighet och således kommer att kunna infria
sina respektive åtaganden. Ankarinvesterarnas åtaganden är emellertid inte säkerställda genom bankgaranti,
spärrmedel eller pantsättning eller liknande arrangemang.
Ankarinvesterarnas åtaganden är förenade med vissa villkor
avseende bland annat att Erbjudandet genomförs inom en
viss tid. För det fall något av dessa villkor inte uppfylls finns
det en risk för att Ankarinvesterarna inte uppfyller sina
åtaganden.
Inom IES förekommer vissa transaktioner med närstående.
Sådana transaktioner består i att maken till en av styrelseledamötena utför arbete för Internationella Engelska Skolan
i Sverige AB. För ytterligare information om transaktioner
med närstående, se not 22 på sidan F-24 i avsnittet "Historisk finansiell information". Transaktioner med närstående
redovisas även i not 6 på F-12 i avsnittet "Historisk finansiell
information" avseende anställda och personalkostnader,
pensioner och arvoden till styrelsen samt i not 23 på sidan
F-24 i avsnittet "Historisk finansiell information" avseende ställda säkerheter och eventualförpliktelser. Samtliga
transaktioner med närstående har gjorts på marknadsmässiga villkor. Inga transaktioner med närstående har ägt rum
under perioden som följer efter den tid som den historiska
finansiella informationen i Prospektet omfattar.
Övrigt
I början av 2015 blev friskoleoperatören Karl-Oskar Utbildning föremål för företagsrekonstruktion. Två andra friskoleoperatörer övervägde i samband därmed att förvärva
verksamheten. En av dessa approcherade AcadeMedia med
en förfrågan om ett lån i syfte att finansiera förvärvet och
verksamhetens drift under en initial period. Lånet beviljades,
i syfte att värna marknaden och friskoleoperatörers ställning
i allmänhet, och IES medverkade till lösningen genom en
överenskommelse med AcadeMedia om att dela risken under
låneavtalet. Den del av lånebeloppet och risken som IES bär
enligt överenskommelsen (3,5 MSEK) är oväsentlig för IES.
Barbara Bergström utför, i sin egenskap av viktig kulturbärare för skolverksamheten, operativt arbete för IES.
Arbetet avser sådant som lärarrekrytering i Nordamerika,
bevakning av nya undervisningsresurser på engelska,
Skype-intervjuer med kandidater till poster som rektorer
och biträdande rektorer, medbedömning av olika policydokument för skolverksamheten samt mentorskap för skolledningar via telefon från USA. För dessa insatser uppbär hon
ett månatligt arvode om 25 000 kronor.
Swedbank Robur
Swedbank Robur är en av Skandinaviens största fondförvaltare och ett helägt dotterbolag till Swedbank. Swedbank
Robur erbjuder sparandealternativ för privatpersoner
och institutionella klienter genom investeringsfonder
och diskretionär förvaltning. För mer information, se
www.swedbankrobur.se.
Investment AB Öresund
Investment AB Öresund är ett börsnoterat investmentföretag som bedriver förvaltningsverksamhet. Öresunds övergripande målsättning är att som investmentföretag bedriva
en verksamhet som ger Öresunds aktieägare en god långsiktig avkastning. För mer information, se www.oresund.se.
92
Rådgivares intressen
Handlingar som hålls tillgängliga
för inspektion
IES finansiella rådgivare i samband med Erbjudandet och
noteringen är ABG Sundal Collier och Handelsbanken. ABG
Sundal Collier och Handelsbanken agerar tillsammans Joint
Global Coordinators i Erbjudandet. Dessa rådgivare (samt
till dem närstående företag) har tillhandahållit, och kan i
framtiden komma att tillhandahålla, tjänster inom ramen
för den ordinarie verksamheten och i samband med andra
transaktioner åt IES för vilka de erhållit, respektive kan
komma att erhålla ersättning.
Bolagets stiftelseurkund och bolagsordning, samt Bolagets
och dess dotterbolags årsredovisningar för räkenskapsåren
2013/14, 2014/15 och 2015/16, inklusive revisionsberättelser, hålls tillgängliga för inspektion under kontorstid på
Bolagets huvudkontor på Nytorpsvägen 5 A, 183 53 Täby.
Dessa handlingar finns även tillgängliga i elektronisk form
på IES webbplats, www.engelska.se.
Kostnader för Erbjudandet
IES kostnader hänförliga till upptagandet av aktierna till
handel på Nasdaq Stockholm och Erbjudandet, beräknas
uppgå till omkring 12,5 MSEK, varav 6,4 MSEK har belastat
resultatet för räkenskapsåret 2015/16. Sådana kostnader är
framförallt hänförliga till kostnader för revisorer, advokater,
tryckning av Prospektet, kostnader relaterade till presentationer av bolagsledningen, etc. IES kommer inte att erhålla
några intäkter från Erbjudandet.
Dokument införlivade genom
hänvisning
Nedanstående information införlivas genom hänvisning
och utgör en del av Prospektet. Bolagets årsredovisning för
räkenskapsåret 2013/14 (som endast innefattar moderbolaget, ej Koncernen) har reviderats av Ernst & Young AB med
auktoriserade revisorn Daniel Öberg som huvudansvarig
revisor. Revisionsberättelsen innehåller inga anmärkningar.
Dokumenten som införlivas genom hänvisning finns tillgängliga under Prospektets giltighetstid på IES webbplats,
www.engelska.se.
i. Bolagets reviderade årsredovisning för räkenskapsåret
som slutade 30 juni 2014, inklusive revisionsberättelsen.
93
Regulatorisk överblick
Nedan följer en sammanfattande överblick över väsentliga regelverk inom det området och på
den marknaden där IES bedriver sin huvudsakliga verksamhet. Denna regulatoriska överblick
är inte avsedd att vara uttömmande och de lagar och regler som anges häri och den ordningsföljd i vilken de förekommer är utan självständig betydelse för väsentligheten i dessa lagar och
regler. Att IES kan påverkas av förändringar i tillämpliga regelverk framgår av avsnittet ”Riskfaktorer”.
Lagar och förordningar inom svenska
skolväsendet
Vidare har barn enligt skollagen skolplikt från höstterminen
det år barnet fyller sju år till utgången av vårterminen det
nionde året efter det att barnet började fullgöra sin skolplikt.
Ansvaret för att barnet fullgör sin skolplikt och fullgör sin
skolgång vilar dels på vårdnadshavaren eller vårdnadshavarna, som ska se till att barnet kommer till skolan, dels
hemkommunen, som vid behov ska ingripa om barnet inte
får föreskriven utbildning. Det är dock inte kommunens
sak att kontrollera att barnet vid en fristående skola deltar i
utbildningen. Huvudmannen för en fristående skola har en
skyldighet att meddela hemkommunen när en elev börjar
och slutar vid huvudmannens skola eller är frånvarande i
betydande utsträckning, utan giltig orsak. Skollagen inte
bara förpliktigar, utan ger även alla skolpliktiga barn en rätt
till utbildning som ska vara kostnadsfri.
Fristående skolor är en del av det svenska skolväsendet och
regleras därmed i stor utsträckning av samma lagar och
förordningar som kommunala skolor. Då fristående skolor
inte är myndigheter omfattas de dock i dagsläget inte av
offentlighetsprincipen. De främsta regelverken som är til�lämpliga på IES verksamhet innefattar bland annat skollagen (2010:800), skolförordningen (2011:185), gymnasie
förordningen (2010:2039) samt förordningen (2011:326)
om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.
Sverige har vidare ratificerat FN:s konvention om barnets
rättigheter (Barnkonventionen) som syftar till att ge barn,
oavsett bakgrund, rätt att behandlas med respekt och att få
komma till tals. Därutöver är Skolverkets föreskrifter och
allmänna råd tillämpliga. Skollagen reglerar även att verksamhet med enskild huvudman ska följa vissa bestämmelser
i förvaltningslagen.
Fritt skolval, öppenhetskrav samt elevhälsa
Enligt skollagen har alla elever som vill gå i en fristående
skola rätt till det, oavsett om skolan ligger i elevens hemkommun eller i en annan kommun. För att en skola ska bli
godkänd och ha rätt till bidrag ställer skollagen krav på att
alla elever ska tas emot i mån av plats (så kallat öppenhetskrav). En fristående skola kan därför inte neka att ta emot
en elev i behov av särskilt stöd och ska inom ramen för den
ersättning som elevens hemkommun lämnat ge stöd och
anpassa sin organisation och sin undervisning för att ta
hänsyn till elevens behov och förutsättningar. Anser den
fristående skolan att ersättningen inte är tillräcklig kan
beslutet överklagas till förvaltningsdomstol. En fristående
skola kan dock begränsa sitt intag till elever med särskilt
stödbehov eller till elever som utbildningen är speciellt
anpassad för (till exempel engelskspråkig undervisning).
Utbildningen kan även begränsas till vissa årskurser och en
fristående grundskola kan, under vissa förutsättningar, ha
speciella urvalsregler för det fall fler elever söker till skolan
än det finns platser för. En fristående gymnasieskola ska
dock alltid grunda sin intagning på betyg/meritpoäng.
Huvudmannen för en fristående skola ska se till att det
finns en elevhälsa.
Skollagen
Skollagen (2010:800) innehåller det rättsliga ramverket för
det svenska skolväsendet. Enligt skollagen ska skolan bedrivas så att barn och elevers utveckling och lärande främjas.
Skolan ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på och hänsyn ska
tas till barns och elevers olika behov. Skollagen ställer även
krav på att utbildningen ska vara likvärdig oavsett var i
landet den anordnas.
Utöver kommun, landsting och staten kan enskilda ansöka om, och bli, huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och
fritidshem. Det är huvudmannens, ytterst styrelsens, ansvar
att se till att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen. Huvudmannen ansvarar därmed för
att tillhandahålla den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att uppfylla syftet med utbildningen.
Skolplikt och rätt till utbildning
Enligt skollagen ska barn från och med höstterminen det år
barnet fyller ett eller tre år, beroende på familjesituation,
erbjudas förskola. Barn som av fysiska, psykiska eller andra
skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola
ska dock alltid erbjudas plats i förskola.
Kvalificerade utländska lärare
Genom skollagen 2 kap. 17 § och 20 § medges en rätt för
kvalificerade utländska lärare att undervisa och även fastanställas i skolor av IES typ. Sådana lärare är behöriga även
utan svensk lärarlegitimation.
94
Skolförordningen och gymnasieförordningen
grundbeloppet. Lokalkostnadsersättningen avser kostnader för hyra, drift, inventarier som inte är läromedel
och kapitalkostnader i form av ränta på lån och liknande.
Huvudprincipen är att ersättningen för lokalkostnader ska
motsvarade den genomsnittliga lokalkostnaden per barn
eller elev i motsvarande kommunal verksamhet. Om det
finns särskilda skäl kan ersättningen istället högst motsvara
den enskilda huvudmannens faktiska kostnader, om dessa
är skäliga. Momskompensationen innebär ett påslag om sex
procent i ersättning.
Utöver grundbeloppet kan i vissa fall, efter en individuell
bedömning, ersättning erhållas i form av ett tilläggsbelopp
för en elev. Tilläggsbeloppet, som kräver en särskild ansökan, är till för att skolan ska kunna hjälpa de elever som har
ett omfattande stödbehov eller ska erbjudas modersmålsundervisning. De nödvändiga stödåtgärderna ska vara extraordinära och sakna koppling till den vanliga undervisningen.
Kommunens beslut om tilläggsbelopp kan överklagas till
förvaltningsrätten.
Skolförordningen (2011:185) syftar till att komplettera
skollagens reglering av skolväsendet avseende bland annat
förskola och grundskola. Förordningen innehåller bland annat föreskrifter om det grundbelopp och tilläggsbelopp som
betalas ut i bidrag till de enskilda huvudmännen (se vidare
avsnittet ”Finansiering av fristående skolor” nedan). Gymnasieförordningen (2010:2039) kompletterar skollagen och
reglerar förhållanden på gymnasieskolan såsom bland annat
lärotider, utbildningens innehåll, antagningsförfarande,
betygsättning, stödåtgärder och bidrag till huvudmän.
Rätt att efter godkännande av Skolinspektionen bedriva
upp till hälften av undervisningen på engelska i grundskolan
ges via 9 kap. 18 § och 19 §.
Förordningen om lärarbehörighet
Behörighetsförordningen (2011:326) styr införandet och
utfärdandet av legitimationer. Förordningen anger de
grundläggande bestämmelserna för vilken utbildning som
krävs för behörighet att undervisa i de olika skolformerna.
Enligt förordningen får endast den som har lärarlegitimation anställas utan tidsbegränsning och endast den som
har lärarlegitimation är behörig att bedriva undervisning.
Vidare stadgas att betyg endast får sättas av den lärare som
bedriver undervisningen. Från dessa bestämmelser finns
dock vissa undantag, som även de regleras i behörighetsförordningen.
Socioekonomisk ersättning
Kommuner kan tillämpa socioekonomisk resursfördelning,
som syftar till att fördela resurser mellan skolor för att
jämna ut skillnader i resultat som antas bero på skillnader
i elevers socioekonomiska förutsättningar. Socioekonomisk
resursfördelning innebär att pengar styrs till skolorna
utifrån skolornas elevsammansättning. Omfördelningen av
skolpengen är tänkt att kompensera för att behoven är olika
stora hos eleverna på olika skolor beroende på elevernas
bakgrund. Skolor får därmed mer resurser om de har många
elever som kan antas ha större behov av stöd och stimulans
för att nå målen. Varje kommun väljer metodik och kriterier
för den socioekonomiska resursfördelningen samt storleken
på ersättningen. Om en del av kommunens skolpeng består
av en socioekonomisk ersättning ska det avse både kommunala och fristående skolor. Detta har sin grund i likabehandlingsprincipen, som innebär att kommunala och fristående
skolor ska ha lika villkor.
Finansiering av fristående skolor
Fristående skolors finansiering utgörs främst av skolpeng,
som följer familjens val av skola och som utbetalas från den
kommun där eleven är skriven. Kriterierna för beräkning
av skolpengen regleras i nationell lagstiftning, via skollagen
och skolförordningen med förarbeten. Grundprincipen är
att lika och objektiva villkor för ersättning ska råda mellan
kommunalt drivna skolor och friskolor (se propositionen
2008/09 Offentliga bidrag på lika villkor, antagen av Riksdagen våren 2009). Kommunens beslut om ersättning till
fristående skolor kan överklagas genom förvaltningsbesvär.
Via prejudicerande domar har det till exempel fastslagits att
friskolor har rätt till kompensation om underskott uppstår
i den kommunalt drivna skolan, eftersom det är uttryck för
ett högre faktiskt anslag än det budgeterade.
Statsbidrag
Fristående skolor kan liksom kommunala skolor även
erhålla ersättning genom statsbidrag. Det skiljs mellan två
olika typer av statsbidrag, generella statsbidrag respektive
riktade statsbidrag.
De generella statsbidragen är inte avsedda för någon specifik verksamhet utan är, liksom skatteintäkterna, föremål
för politiska prioriteringar i respektive kommun. Inför varje
år tar kommunen ställning till hur mycket av detta bidrag
som tilldelas varje verksamhetsområde, till exempel skolan.
De riktade statsbidragen, som ansöks om, avser däremot
att finansiera ett specifikt ändamål eller uppdrag och måste
användas till det. Exempel på riktade statsbidrag som idag
finns är karriärtjänster för lärare, som innebär att huvudmannen får statsbidrag för att betala ut minst 5 000 SEK
respektive 10 000 SEK mer i lön per månad till lärare
Grundbelopp och tilläggsbelopp
Skolpengen består av ett grundbelopp och i vissa fall ett
tilläggsbelopp. Grundbeloppet ska avse ersättning för
undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration, mervärdesskatt och lokalkostnader. Vid beräkning av
grundbeloppet ska det redogöras för att, och hur, de olika
kostnadsposterna har beaktats. Miniminivån är att det ska
vara möjligt att urskilja hur lokalkostnadsersättningen,
administrationsschablonen och momskompensationen
har beräknats. Administrationsschablonen innebär att de
administrativa kostnaderna ska beräknas till tre procent av
95
respektive lektorer som uppfyller vissa förutsättningar. Exempel på andra statsbidrag är personalförstärkningar, som
innebär ett statsbidrag om 250 000 SEK per heltidstjänst
att användas till att öka personaltätheten inom elevhälsan,
och skolgång för så kallade papperslösa barn, som innebär
en ersättning för utbildningskostnader för barn som vistas i
Sverige utan tillstånd. Ansökan om dessa och andra riktade
statsbidrag görs hos Skolverket.
hänsyn till om den sökta utbildningen innebär påtagliga
negativa följder på lång sikt för eleverna och skolväsendet
i den kommun där skolan är belägen, och för de frivilliga
skolformerna även i närliggande kommuner.
IES behöver även i vissa avseenden anmäla bedrivna verksamheter till miljöförvaltningen, som bedömer verksamheten utifrån miljöbalkens regler. Om mat ska serveras ska
verksamheten också granskas utifrån svensk livsmedelslagstiftning samt registreras hos miljöförvaltningen.
Avgifter
Tillsyn och sanktioner
Skollagens princip om avgiftsfrihet innebär att inga avgifter,
i princip, får tas ut för undervisning i förskola, grundskola
eller gymnasieskola. I vissa specifika fall får dock avgift tas
ut för undervisning i förskola. I princip får heller inte ansöknings- eller anmälningsavgifter tas ut. I gymnasieskolan
kan elever få betala enstaka egna hjälpmedel.
Skolinspektionen är även den övervakande myndigheten
med tillsynsansvar över fristående skolor i Sverige. Regelbundna inspektioner och anmälningsärenden ska säkerställa att skolan efterlever de lagar och regler den har att följa.
Den som blir granskad är skyldig att lämna upplysningar
samt handlingar och annat material som Skolinspektionen
behöver för att utföra tillsynen. Kommunen har tillsyn över
sådan verksamhet vars huvudman kommunen godkänner. Fristående förskolor faller därmed under kommunens
tillsyn. Skolinspektionen ansvarar för att kommunen sköter
sin tillsynsplikt.
För det fallet brister hos en skola observeras så kan
Skolinspektionen rikta förelägganden mot den fristående
skolans huvudman. Föreläggandet kan kombineras med
vite. Är bristerna inte allvarliga kan Skolinspektionen ge
huvudmannen en anmärkning i stället för ett föreläggande.
Vid allvarliga missförhållanden kan Skolinspektionen återkalla skolans tillstånd.
Med hänsyn till elevernas säkerhet och hälsa kan även
såväl Skolinspektionen som kommunen utfärda tillfälliga
verksamhetsförbud eller förbjuda en viss verksamhet med
omedelbar verkan. Ett sådant beslut får gälla i högst sex månader. Huvudmannen har alltid det yttersta ansvaret för att
den fristående skolan bedrivs enligt reglerna. Sanktionerna
riktas därför alltid mot huvudmannen.
Ansvariga organ och tillstånd
Skolverket är den förvaltningsmyndighet som ansvarar för
den svenska skolan. Skolverket fördelar finansiellt stöd och
bidrag, tar fram måldokument, sätter kunskapskrav samt
utfärdar bindande föreskrifter och allmänna råd.
För att bedriva en fristående förskola behöver huvudmannen tillstånd från kommunen där verksamheten bedrivs. För
att bedriva en fristående grund- eller gymnasieskola krävs
att huvudmannen har tillstånd för skolenheten samt för
den utbildning som bedrivs. Sådant tillstånd ges av Skolinspektionen. Vid tillståndsprövning och tillsyn tar Skolinspektionen hänsyn till om elevunderlaget i huvudmannens
upptagningsområde är tillräckligt stort för att verksamheten
ska kunna attrahera tillräckligt många elever, och därmed
ha möjlighet att uppnå ekonomisk stabilitet och ha förutsättningar att bedriva en långsiktig skolverksamhet av hög
kvalité. En enskild huvudman ska även ha förutsättningar
för att följa de föreskrifter som gäller för grundskoleutbildningen enligt skollagen, det innefattar till exempel, organisation och kvalitetsarbete. Vidare tar Skolinspektionen
96
Skattefrågor i Sverige
Nedan sammanfattas vissa svenska skattefrågor som aktualiseras med anledning av Erbjudandet och upptagandet till handel av aktierna i Bolaget på Nasdaq Stockholm för fysiska personer
och aktiebolag som är obegränsat skattskyldiga i Sverige, om inte annat anges. Sammanfattningen är baserad på nu gällande lagstiftning och är avsedd endast som generell information
avseende aktierna i Bolaget från och med det att aktierna har upptagits till handel på Nasdaq
Stockholm.
Sammanfattningen behandlar inte:
• situationer då aktier innehas som lagertillgång i näringsverksamhet,
• situationer då aktier innehas av kommandit- eller handelsbolag,
• situationer då aktier förvaras på ett investeringssparkonto
och omfattas av särskilda regler om schablonbeskattning,
• de särskilda reglerna om skattefri kapitalvinst (inklusive
avdragsförbud vid kapitalförlust) och utdelning i bolagssektorn som kan bli tillämpliga då investeraren innehar
aktier i Bolaget som anses vara näringsbetingade (skattemässigt),
• de särskilda regler som i vissa fall kan bli tillämpliga på
aktier i bolag som är eller har varit fåmansföretag eller på
aktier som förvärvats med stöd av sådana aktier,
• de särskilda regler som kan bli tillämpliga för fysiska
personer som gör eller återför investeraravdrag,
• utländska företag som bedriver verksamhet från fast
driftställe i Sverige, eller
• utländska företag som har varit svenska företag.
Kapitalförlust på marknadsnoterade aktier får dras av fullt
ut mot skattepliktiga kapitalvinster som uppkommer samma
år dels på aktier, dels på marknadsnoterade värdepapper
som beskattas som aktier (dock inte andelar i värdepappersfonder eller specialfonder som innehåller endast svenska
fordringsrätter, så kallade räntefonder). Av kapitalförlust
som inte dragits av genom nu nämnda kvittningsmöjlighet
medges avdrag i inkomstslaget kapital med 70 procent av
förlusten.
Uppkommer underskott i inkomstslaget kapital medges
reduktion av skatten på inkomst av tjänst och näringsverksamhet samt fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift.
Skattereduktionen är 30 procent av den del av underskottet
som inte överstiger 100 000 SEK och 21 procent av det återstående underskottet. Underskott kan inte sparas till senare
beskattningsår.
För fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga
i Sverige innehålls preliminär skatt på utdelningar med
30 procent. Den preliminära skatten innehålls normalt av
Euroclear Sweden eller, beträffande förvaltarregistrerade
aktier, av förvaltaren.
Särskilda skatteregler gäller vidare för vissa företagskategorier. Den skattemässiga behandlingen av varje enskild
aktieägare beror på dennes speciella situation. Varje aktieägare bör rådfråga oberoende skatterådgivare om de skattekonsekvenser som Erbjudandet och upptagandet till handel
av aktierna i Bolaget på Nasdaq Stockholm kan medföra för
dennes del, inklusive tillämpligheten och effekten av utländska regler och skatteavtal.
Tilldelning till anställda
Normalt sker ingen beskattning vid tilldelning av aktier. Beträffande anställda kan dock tilldelning av aktier i vissa fall
aktualisera förmånsbeskattning. Någon förmånsbeskattning bör dock inte aktualiseras om de anställda (inklusive
styrelseledamöter och suppleanter samt nuvarande aktieägare), på samma villkor som andra, förvärvar högst 20 procent av det totala antalet utbjudna aktier och den anställde
därvid inte förvärvar aktier för mer än 30 000 SEK.
Fysiska personer
För fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga i Sverige beskattas kapitalinkomster såsom räntor, utdelningar
och kapitalvinster i inkomstslaget kapital. Skattesatsen i
inkomstslaget kapital är 30 procent.
Kapitalvinst respektive kapitalförlust beräknas som
skillnaden mellan försäljningsersättningen, efter avdrag
för försäljningsutgifter, och omkostnadsbeloppet. Omkostnadsbeloppet för samtliga aktier av samma slag och sort
läggs samman och beräknas gemensamt med tillämpning av
genomsnittsmetoden. Vid försäljning av marknadsnoterade
aktier får alternativt schablonmetoden användas. Denna
metod innebär att omkostnadsbeloppet får bestämmas
till 20 procent av försäljningsersättningen efter avdrag för
försäljningsutgifter.
Aktiebolag
För aktiebolag beskattas all inkomst, inklusive skattepliktiga kapitalvinster och skattepliktiga utdelningar, i inkomstslaget näringsverksamhet med 22 procents skatt. Beräkning
av kapitalvinst respektive kapitalförlust sker på samma sätt
som för fysiska personer enligt vad som beskrivits ovan.
Avdrag för avdragsgill kapitalförlust på aktier medges
endast mot skattepliktiga kapitalvinster på aktier och andra
värdepapper som beskattas som aktier. Kapitalförlust på
aktier som inte har kunnat utnyttjas ett visst år, får sparas
(hos det aktiebolag som haft förlusten) och dras av mot
skattepliktiga kapitalvinster på aktier och andra värdepapper som beskattas som aktier under efterföljande beskatt-
97
Skattefrågor i Sverige
ningsår utan begränsning i tiden. Om en kapitalförlust
inte kan dras av hos det företag som gjort förlusten, får
den dras av mot skattepliktiga kapitalvinster på aktier och
andra värdepapper som beskattas som aktier hos ett annat
företag i samma koncern, om det föreligger koncernbidragsrätt mellan företagen och båda företagen begär det för ett
beskattningsår som har samma deklarationstidpunkt (eller
som skulle ha haft det om inte något av företagens bokföringsskyldighet upphör). Särskilda skatteregler kan vara
tillämpliga på vissa företagskategorier eller vissa juridiska
personer, exempelvis investmentföretag.
reducerad genom skatteavtal. I Sverige verkställer normalt
Euroclear Sweden eller, beträffande förvaltarregistrerade
aktier, förvaltaren avdrag för kupongskatt. Sveriges skatteavtal medger generellt nedsättning av källskatten till
avtalets skattesats direkt vid utdelningstillfället förutsatt att
Euroclear Sweden eller förvaltaren erhållit erforderliga uppgifter om den utdelningsberättigade. Investerare berättigade
till en reducerad skattesats enligt skatteavtal kan begära
återbetalning från Skatteverket om källskatt har innehållits
med en högre skattesats.
Aktieägare som är begränsat skattskyldiga i Sverige
kapitalvinstbeskattas normalt inte i Sverige vid avyttring av
aktier. Aktieägare kan emellertid bli föremål för beskattning
i sin hemviststat.
Enligt en särskild regel är dock fysiska personer som är
begränsat skattskyldiga i Sverige föremål för kapitalvinstbeskattning i Sverige vid avyttring av aktier i Bolaget, om
de vid något tillfälle under det kalenderår då avyttringen
sker eller under de föregående tio kalenderåren har varit
bosatta i Sverige eller stadigvarande vistats i Sverige. Til�lämpligheten av regeln är dock i flera fall begränsad genom
skatteavtal.
Aktieägare som är begränsat
skattskyldiga i Sverige
För aktieägare som är begränsat skattskyldiga i Sverige och
som erhåller utdelning på aktier i ett svenskt aktiebolag
uttas normalt svensk kupongskatt. Detsamma gäller vid utbetalning från ett svenskt aktiebolag i samband med bland
annat inlösen av aktier och återköp av egna aktier genom ett
förvärvserbjudande som har riktats till samtliga aktieägare
eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag. Skattesatsen
är 30 procent. Kupongskattesatsen är dock i allmänhet
98
Historisk finansiell information
Innehåll
Historisk finansiell information för räkenskapsåren 2015/16, 2014/15 och 2013/14
Revisorsrapport avseende historisk finansiell information
99
F-1
F-26
Historisk finansiell information för räkenskapsåren 2015/16, 2014/15 och 2013/14
Koncernens resultaträkning
MSEK
Not
2015-07-01
-2016-06-30
2014-07-01
-2015-06-30
2013-07-01
-2014-06-30
2
1 753,1
1 511,8
1 293,8
Rörelsens intäkter
Nettoomsättning
53,7
35,5
25,3
1 806,8
1 547,3
1 319,1
Rörelsens kostnader
Undervisning och måltidskostnader
-242,3
-217,0
-198,3
3,4,5
-386,2
-321,4
-271,8
6
-956,7
-805,6
-677,5
11,12,13
-52,1
-47,7
-41,1
-1 637,3
-1 391,7
-1 188,8
169,5
155,5
130,3
Personalkostnader
Avskrivningar
Rörelseresultat
Resultat från finansiella poster
7
0,2
0,0
0,5
8
-5,5
-5,5
-54,0
Finansnetto
-5,3
-5,5
-53,5
164,2
150,1
76,8
-21,3
9
-29,3
-26,5
Uppskjuten skatt
9
-8,0
-7,1
-1,9
127,0
116,5
53,6
127,0
116,5
53,6
-
-
2015-07-01
-2016-06-30
2014-07-01
-2015-06-30
2013-07-01
-2014-06-30
127,0
116,5
53,6
0,3
0,0
0,0
Årets resultat
Årets resultat hänförligt till
Moderföretagets aktieägare
Innehav utan bestämmande inflytande
Koncernens rapport över totalresultat
MSEK
Not
Årets resultat
Övrigt totalresultat
Poster som kommer att omklassificeras till resultatet
Årets övrigt totalresultat efter skatt
0,3
0,0
0,0
127,2
116,6
53,6
127,2
116,6
53,6
-
-
Årets totalresultat hänförligt till:
Moderföretagets aktieägare
Innehav utan bestämmande inflytande
F1
MSEK
Not
2016-06-30
2015-06-30
2014-06-30
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Goodwill
10
661,0
661,0
661,0
661,0
661,0
661,0
11
5,2
5,5
5,8
12
108,6
94,6
84,8
13
32,3
34,5
36,8
146,1
134,7
127,4
Finansiella anläggningstillgångar
16,15
3,5
4,9
4,9
810,6
800,6
793,4
8,8
Omsättningstillgångar
Kundfordringar
17
9,3
9,2
16
1,4
-
-
Övriga fordringar
16
21,4
0,2
0,7
18
90,1
71,1
61,3
Likvida medel
19
SUMMA TILLGÅNGAR
233,4
94,9
57,7
355,6
175,4
128,5
1 166,1
976,0
921,8
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
20
Aktiekapital
Övrigt tillskjutet kapital
Omräkningsreserv
0,5
0,1
0,1
361,4
361,9
361,9
0,3
0,1
0,1
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat
367,9
241,3
124,7
Eget kapital hänförligt till moderföretagets
aktieägare
730,2
603,2
486,7
Eget kapital hänförligt till innehav utan
bestämmande inflytande
Summa eget kapital
-
-
-
730,2
603,2
486,7
148,9
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder
16
93,8
0,0
9
39,5
31,6
24,5
133,3
31,6
173,4
16
81,3
150,3
75,0
16,17
69,6
55,9
52,5
Leverantörsskulder
21
För information om ställda säkerheter och eventualförpliktelser se not 23.
F2
0,0
1,6
22,0
49,8
50,5
42,3
102,1
82,9
69,9
302,8
341,2
261,7
1 166,1
976,0
921,8
Koncernens rapport över förändringar i eget kapital
Reserver och
balanserade
vinstmedel Innehav utan
inklusive bestämmande
årets resultat
inflytande
Aktie
kapital
Övrigt
tillskjutet
kapital
Omräkningsreserv
Ingående eget kapital 2014-07-01
0,1
361,9
0,1
124,7
-
486,7
Utgående eget kapital 2014-06-30
0,1
361,9
0,1
124,7
0,0
486,7
Årets resultat
-
-
-
116,5
-
116,5
Årets övrigt totalresultat
-
-
0,0
-
-
0,0
0,0
0,0
0,0
116,5
0,0
116,5
Erhållet aktieägartillskott
-
-
-
-
-
-
Lämnad utdelning
-
-
-
-
-
-
Summa transaktioner med ägare
-
-
0,0
0,0
-
0,0
0,1
361,9
0,1
241,2
Ingående eget kapital 2015-07-01
MSEK
Totalt
Transaktioner med ägare:
603,2
0,1
361,9
0,1
241,2
0,0
603,2
Årets resultat
-
-
-
127,0
-
127,0
Årets övrigt totalresultat
-
-
0,3
-
-
0,3
127,0
-
0,3
0,0
127,2
Transaktioner med ägare:
Fondemission
0,5
-0,5
-
-
-
0,0
Erhållet aktieägartillskott
-
-
-
-
-
-
Lämnad utdelning
-
-
-
-
-
-
Summa transaktioner med ägare
0,5
-0,5
0,0
0,0
0,0
0,0
0,5
361,4
0,3
367,9
0,0
730,2
F3
MSEK
Not
2015-07-01
-2016-06-30
2014-07-01
-2015-06-30
2013-07-01
-2014-06-30
169,5
155,5
130,3
0,1
0,0
0,5
-5,5
-5,5
-33,5
52,1
47,7
41,1
2,3
1,4
0,6
Rörelseresultat
Erhållen ränta
Erlagd ränta
Avskrivningar
Övrigt
Betald inkomstskatt
före förändringar av rörelsekapital
-31,9
-46,8
-23,2
186,6
152,4
115,9
-9,3
-38,4
-8,4
32,6
23,5
-3,5
-5,8
15,1
-12,9
180,8
167,4
103
-63,8
-55,2
-49,2
-63,8
-55,2
-54,2
-3,5
0
225,0
Förskottshyra
0,0
-4,9
Externt lån
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
19
F4
225,0
0
0
-200,0
-75,0
-350,0
21,5
-75,0
-125,0
138,5
37,3
-76,2
94,9
57,7
133,8
0,0
0,1
0,1
233,4
94,9
57,7
Noter
nyheter som IASB har godkänt per den 2015-06-30 inte ha
någon påverkan på koncernens finansiella rapporter.
IFRS 9 kommer att ersätta IAS 39 Finansiella instrument:
Redovisning och värdering. Den innehåller regler för klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder,
nedskrivning av finansiella instrument och säkringsredovisning. Standarden ska tillämpas från och med 1 januari 2018.
Internationella Engelska Skolan har ännu inte utvärderat
den nya standarden men bedömer preliminärt att den inte
kommer att ha någon väsentlig påverkan på koncernens
finansiella rapporter. EU har ännu inte godkänt standarden.
IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers ersätter
samtliga tidigare utgivna standarder och tolkningar som
hanterar intäkter. IFRS 15 innehåller således en samlad
modell för all intäktsredovisning. Tanken med standarden
är att allt tar sin början i ett avtal om försäljning av en vara
eller tjänst, mellan två parter. Inledningsvis ska ett kundavtal identifieras, vilket hos säljaren genererar en tillgång
(rättigheter, ett löfte om erhållande av ersättning) och en
skuld (åtagande, ett löfte om överföring av varor/tjänster).
Enligt modellen ska sedan en intäkt redovisas och därigenom påvisa att åtagandet att leverera utlovade varor eller
tjänster till kunden uppfyllts. Vidare kommer de finansiella
rapporterna påverkas i form av väsentligt utökade upplysningskrav. Standarden ska tillämpas från 1 januari 2018.
Under 2015/16 har arbetet påbörjats med att utvärdera vilka
effekter den nya standarden kommer att få på koncernens
resultat och finansiella ställning. I nuläget bedöms att IFRS
15 inte i någon större utsträckning kommer att påverka
koncerns resultat och finansiella ställning. EU har ännu inte
godkänt standarden.
IFRS 16 Leases. International Accounting Standards
Board har beslutat om en ny redovisningsstandard för
redovisning av leasingavtal, IFRS 16 Leases. IFRS 16 kommer, förutsatt att den godkänns av EU, att träda i kraft för
det räkenskapsår som påbörjas närmast efter den 1 januari
2019 vilket för bolagets del innebär räkenskapsåret som
påbörjas den 1 juli 2019. Enligt nuvarande regler redovisas leasingbetalningar som en rörelsekostnad inkluderad i
externa kostnader. IFRS 16 innebär i korthet att operationella leasingavtal, med löptid längre än ett år, istället ska
redovisas som tillgång i balansräkningen baserat på ett
diskonterat nuvärde av framtida betalningar. Motsvarande
belopp ska redovisas som skuld. Resultaträkningen kommer
att belastas med avskrivningar över tillgångens nyttjandeperiod, vilket i normalfallet överensstämmer med leasingavtalets längd, och räntekostnader. IFRS 16 kommer att få
en väsentlig påverkan på bolagets redovisning. Kostnaden
för operationella leasingavtal för räkenskapsåret 2015/16
uppgick till 258,4 mkr. Per den 30 juni 2016 uppgick det
odiskonterade beloppet avseende betalnings- åtaganden för
operationella leasingavtal till 4 061,2 mkr. En tillämpning
av IFRS skulle dock innebära att ett lägre belopp skulle
redovisas som skuld och tillgång då delar av leasingavtalen
Not 1 Redovisningsprinciper
Dessa historiska finansiella rapporter omfattar det svenska
moderbolaget Internationella Engelska Skolan i Sverige
Holdings II AB (Internationella Engelska Skolan eller IES),
organisationsnummer 556900-7254 och dess dotterföretag.
Huvudsaklig verksamhet är att bedriva skolverksamhet.
IES ägs sedan hösten 2012 av Internationella Engelska Skolan i Sverige Holdings I AB som i sin tur ägs i ett
partnerskap mellan Engelska skolans grundare Barbara
Bergström och det internationella investeringsföretaget TA
Associates, baserat i Boston och London. Stora investerare
i de fonder som har ägarmajoritet är ledande amerikanska
universitet, allmännyttiga stiftelser för forskning samt
pensionsstiftelser för bland annat lärare. Partnerskapet har
fungerat väl under sina tre första år. TA Associates har markerat starkt stöd för den kvalitetsinriktning som utmärker
IES. Moderbolaget är ett aktiebolag registrerat i och med
säte i Täby, Sverige. Adressen till huvudkontoret är Nytorpsvägen 5A, 183 71 Täby.
Tillämpade regelverk
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av
International Accounting Standards Board (IASB) såsom
de fastställts av Europeiska unionen (EU). Därtill följer
koncernredovisningen rekommendationen från Rådet för
finansiell rapportering RFR 1 ”Kompletterande redovisningsregler för koncerner”.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har, om inte
annat anges, tillämpats konsekvent på samtliga perioder
som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent av
koncernens bolag.
Värderingsgrunder
Tillgångar, avsättningar och skulder har baserats på historiska anskaffningsvärden.
Valuta
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som
även utgör rapporteringsvaluta för moderbolaget och koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är, om inte annat
anges, avrundade till närmaste miljon (mkr).
Nya eller ändrade IFRS som
ännu inte tillämpats
Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under
kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid
upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida tillämpning planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de IFRS som väntas ha en påverkan
eller kan komma att ha en påverkan på koncernens finansiella
rapporter. Utöver de IFRS som beskrivs nedan väntas övriga
F5
Konsolidering
Dotterbolag
kan avse service och då de framtida betalningsåtagandena
dessutom ska diskonteras. För mer information om bolagets
leasingåtaganden, inklusive förfallostrukturen, se not 5.
Dotterbolag är bolag som står under Internationella Engelska Skolan i Sverige Holdings II AB:s bestämmande inflytande. En investerare har bestämmande inflytande över ett
bolag när investeraren exponeras för, eller har rätt till, rörlig
avkastning från sitt engagemang i bolaget och kan påverka
avkastningen genom sitt inflytande.
Dotterbolag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden
innebär att förvärv av ett dotterbolag betraktas som en
transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterbolagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av
förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder
samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande.
Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter
som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument
eller skuldinstrument, som uppkommer redovisas direkt i
årets resultat. Vid rörelseförvärv där överförd ersättning
överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och
övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, så kallat förvärv till lågt pris, redovisas denna direkt i årets resultat.
Förvärv från och avyttring till innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion inom eget
kapital, d v s mellan moderbolagets ägare (inom balanserade
vinstmedel) och innehav utan bestämmande inflytande.
Därför uppkommer inte goodwill i dessa transaktioner. Förändringen av innehav utan bestämmande inflytande baseras
på dess proportionella andel av nettotillgångar.
Dotterbolags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum
då det bestämmande inflytandet upphör.
Bedömningar och uppskattningar
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS
kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen
av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av
tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkligt utfall
kan avvika från dessa uppskattningar.
Uppskattningarna och antagandena utvärderas löpande.
Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i
den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Viktiga bedömningar
Koncernen periodiserar skolpeng och lärarnas ferielöner
över den period som undervisningen pågår inklusive perioder av för- och efterarbete av elevundervisning. I övrigt har
företagsledningen inte identifierat några viktiga redovisningsmässiga bedömningar som gjorts vid tillämpningen av
koncernens redovisningsprinciper.
Viktiga källor till osäkerheter i uppskattningar
De källor till osäkerheter i uppskattningar som innebär en
signifikant risk för att tillgångars eller skulders värde kan
komma att behöva justeras i väsentlig grad under det kommande räkenskapsåret är nedskrivningsprövning av goodwill.
Nedskrivningsprövning av goodwill
Vid nedskrivningsprövning av goodwill måste ett antal väsentliga antaganden och bedömningar beaktas för att kunna
beräkna kassagenererande enhetens nyttjandevärde. Dessa
antaganden och bedömningar hänför sig till förväntade
framtida diskonterade kassaflödena. Prognoser för framtida
kassaflöden baseras på bästa möjliga bedömningar av framtida intäkter och rörelsekostnader, grundade på historisk
utveckling, allmänna marknadsförutsättningar, utveckling och prognoser för branschen samt annan tillgänglig
information. Antagandena framtas av företagsledningen och
granskas av styrelsen. För mer information om nedskrivningsprövningen av goodwill se not 10 Goodwill.
Transaktioner som elimineras vid konsolidering
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller
kostnader och orealiserade vinster eller förluster som
uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan
koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av
koncernredovisningen. Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intressebolag elimineras i
den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i
bolaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt,
men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.
Klassificering
Valutaomräkning
Transaktioner i utländsk valuta
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt
väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen.
Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt
väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas
inom tolv månader räknat från balansdagen.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk
valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser
som uppstår vid omräkningarna redovisas i övrigt totalresultat. Kursvinster och kursförluster på rörelsefordringar
F6
Statliga bidrag
och rörelseskulder redovisas i rörelseresultatet, medan
kursvinster och kursförluster på finansiella fordringar och
skulder redovisas som finansiella poster.
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive
goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden,
omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta
till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den
valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till
en genomsnittskurs som utgör en approximation av de valutakurser som förelegat vid respektive transaktionstidpunkt.
Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning
av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat och
ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, benämnd
omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet
realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade
omräkningsdifferenserna, varvid de omklassificeras från
övrigt totalresultat till årets resultat.
Bidrag redovisas till verkligt värde när det föreligger rimlig
säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen
kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med
bidraget. Bidrag som avser att täcka kostnader redovisas
i resultaträkningen som en övrig rörelseintäkt alternativt
genom att tillämplig kostnadspost reduceras.
Ersättningar till anställda
Kortfristiga ersättningar
Kortfristiga ersättningar till anställda såsom lön, sociala
avgifter och semesterersättning kostnadsförs i den period
när de anställda utför tjänsterna.
Pensioner
I koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan
är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta
avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte
några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda
som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under
innevarande eller tidigare perioder. Koncernen har därmed
ingen ytterligare risk. För koncernens förpliktelser avseende
avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas en kostnad i
årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda
utfört tjänster åt koncernen under en period.
Förmånsbestämda planer är andra planer för ersättningar
efter avslutad anställning än avgiftsbestämda planer. Den
förmånsbestämda pensionsplanen i koncernen utgörs av den
kollektivavtalade ITP-planens ITP 2-del. Detta pensionsåtagande tryggas i sin helhet genom försäkring i Alecta. Koncernen saknar tillgång till information för att på längre sikt
kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader, vilket medfört
att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. ITP 2-pension tryggad genom en försäkring i
Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan, varför
ingen redovisning av förmånsbestämda pensioner i koncernen sker enligt Projected Unit Credit Method.
Intäkter
Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på
ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget och särskilda
kriterier har uppfyllts för var och en av koncernens verksamheter. Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som
erhållits eller kommer att erhållas för sålda tjänster i koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklusive
mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering
av koncernintern försäljning.
Utförande av tjänster
Nettoomsättningen består till största del av den elevpeng
som erhålls månadsvis för årets tolv månader. Elevpengen
avser ersättning för utförande av ett tjänsteuppdrag och redovisas således som intäkt genom hänvisning till färdigställandegraden under de perioder då undervisning bedrivs.
Intäkter för sålda varor eller tjänster redovisas vid leverans till eleven.
Finansiella intäkter består av ränteintäkter och eventuella valutavinster. Ränteintäkter redovisas i enlighet med
effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna
under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den
finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde.
Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser.
Erhållen utdelning redovisas när rätten till att erhålla
utdelning fastställts.
Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.
Ersättningar vid uppsägning
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar
av personal redovisas endast om företaget är bevisligen
förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande,
av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före
den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett
erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas
en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att
accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera
erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
F7
Leasing
Immateriella tillgångar
Goodwill
Finansiella leasingavtal, där koncernen i allt väsentligt övertar alla risker och fördelar knutna till ägarskapet av det leasade föremålet redovisas i rapport över finansiell ställning
till den leasade egendomens verkliga värde eller, om värdet
är lägre, till nuvärdet av framtida minimileasingbetalningar.
Leasingbetalningar redovisas såsom finansieringskostnader
och amortering av skulden. Finansiellt leasade tillgångar
skrivs av över den förväntade nyttjandeperioden.
Leasingavtal där leasegivaren i huvudsak behåller alla
risker och fördelar med äganderätten klassificeras som
operationella. Leasingavgifter kostnadsförs linjärt i resultaträkningen under leasingperioden. Hänsyn tas initialt till
eventuella incitament som har erhållits vid tecknandet av
leasingkontraktet.
I koncernen finns endast leasingavtal som redovisas som
operationella.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella
ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och prövas minst årligen för nedskrivningsbehov.
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till
anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet
ingår inköpspriset samt utgifter direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.
Det redovisade värdet för en tillgång tas bort från balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga
framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller
utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som
uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader.
Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/-kostnad.
Finansiella kostnader består huvudsakligen av räntekostnader på lån och valutakursförluster. Räntekostnader på lån
redovisas enligt effektivräntemetoden.
Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.
Skatter
Vid förbättringsutgifter på annans fastighet görs en bedömning av nyttjandeperioden för förbättringen. Perioden kan
dock som mest uppgå till den återstående hyresperiodens
längd. Vid bedömningen tas särskilt hänsyn till att skolverksamhet innebär ett stort slitage på lokalerna. Avskrivning
sker sedan linjärt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten
skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då
underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat
eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i
övrigt totalresultat respektive i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är
beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Till
aktuell skatt hör även justering av aktuell skatt hänförlig till
tidigare perioder.
Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och
skulder och dess redovisade värden. Temporära skillnader
beaktas inte i koncernmässig goodwill. Vidare beaktas inte
heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotterbolag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig
framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på
hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli
realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med
tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen och som förväntas gälla
när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller
den uppskjutna skatteskulden regleras.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast
i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna
utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras
när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Tillkommnade utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast
om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar
som är förknippade med tillgången kommer att komma
koncernen till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på
ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Reparationer
kostnadsförs löpande.
Avskrivningsprinciper
De beräknade nyttjandeperioderna är:
Byggnadsinventarier
Tak
Stomme
Fasad
Inre ytskickt såsom golv, väggar och tak
Installationer såsom el, rör och ventilation
Övriga inventarier
Kopieringsmaskin/skrivare
IT-utrustning
F8
10 år
25 år
30 år
25 år
15 år
18 år
5 - 20 år
5 år
4 år
3 år
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Koncernen tillämpar komponentavskrivning
vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.
Använda avskrivningsmetoder, restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg
för transaktionskostnader för alla finansiella instrument
som finns i koncernen. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen bland annat utifrån i vilket
syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur
det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället. Koncernen innehar finansiella instrument i
följande kategorier:
- Lånefordringar och kundfordringar
- Andra finansiella skulder
Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan prövas minst årligen
avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som
skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst
händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det
redovisade värdet inte är återvinningsbart.
En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens
redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde
minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde.
Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar
på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara
kassaflöden (kassagenererande enheter). Då nedskrivningsbehov identifierats för en kassagenererande enhet (grupp av
enheter) fördelas nedskrivningsbeloppet i första hand till
goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av
övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).
Tidigare redovisad nedskrivning återförs om återvinningsvärdet bedöms överstiga redovisat värde. Återföring
sker dock inte med ett belopp som är större än att det redovisade värdet uppgår till vad det hade varit om nedskrivning
inte hade redovisats i tidigare perioder. Nedskrivning av
goodwill återförs dock aldrig.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar
som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara
betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad.
Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs.
efter avdrag för osäkra fordringar.
Andra finansiella skulder
Lån samt övriga finansiella skulder ingår i denna kategori.
Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Nedskrivning av finansiella tillgångar
Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det
finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella
tillgångar. En finansiell tillgång eller grupp av finansiella
tillgångar har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast
om det finns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov
till följd av att en eller flera händelser inträffat efter det att
tillgången redovisats första gången (en "förlusthändelse")
och att denna händelse (eller händelser) har en inverkan på
de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella
tillgången eller grupp av finansiella tillgångar som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.
Till de kriterier som koncernen använder för att fastställa
om det föreligger objektiva bevis för nedskrivningsbehov
hör betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller
gäldenären, ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade
betalningar av räntor eller kapitalbelopp eller att det är sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan
finansiell rekonstruktion.
För kategorin lånefordringar och kundfordringar beräknas nedskrivningen som skillnaden mellan tillgångens
redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida
kassaflöden (exklusive framtida kreditförluster som inte
har inträffat), diskonterade till den finansiella tillgångens
ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde
skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultat.
Finansiella instrument
En finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas i balansräkningen när koncernen blir part enligt instrumentets
avtalsmässiga villkor. Kundfordringar redovisas när faktura
har skickats. Skuld redovisas när motparten har presterat
och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om
faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder redovisas
när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när
rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller koncernen
förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en
finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat
sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och
redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när
det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det
föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp
eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas
på affärsdagen. Affärsdagen utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
F9
Om nedskrivningsbehovet minskar i en efterföljande period
och minskningen objektivt kan hänföras till en händelse
som inträffade efter att nedskrivningen redovisades redovisas återföringen av den tidigare redovisade nedskrivningen i
koncernens resultat.
Likvida medel
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart
tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande
institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid
understigande tre månader vilka är utsatta för endast en
obetydlig risk för värdefluktuationer.
Utdelningar
Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld
i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen godkänns.
Avsättningar
för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell
förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det
är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att
krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det
belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs
för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen.
Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade
framtida kassaflödet.
Eventualförpliktelser
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt
åtagande som härrör från inträffade händelser och vars
förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida
händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas
som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt
att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det
råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek
Not 2 Fördelning på segment
Segmenten har identifierats utifrån den uppföljnings- och rapporteringsstruktur som görs till styrelsen.
Koncernens omsättning och rörelseresultat-EBIT fördelar sig på geografiska marknader/rörelsesegment enligt följande:
Omsättning, MSEK
Sverige
Storbritannien
EBIT, MSEK
Sverige
Storbritannien
2015/16
2014/15
1 806,0
1 546,0
0,7
0,9
1 806,8
1 546,9
2015/16
2014/15
170,2
155,3
2013/14
2013/14
-0,6
0,2
169,5
155,6
2015/16
2014/15
2013/14
1,7
0,7
0,6
Not 3 Arvode till revisorer
MSEK
Ernst &Young AB
Revisionsuppdraget
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget
0,7
-
-
Övriga tjänster
0,4
0,7
0,3
2,9
1,4
0,9
Harmer Slater Ltd
Revisionsuppdraget
F10
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
Not 4 Jämförelsestörande poster
Jämförelsestörande poster omfattar intäkter och kostnader av engångskaraktär.
Särredovisning av dessa sker för att förbättra jämförbarheten mellan perioder.
MSEK
2015/16
2014/15
2013/14
2,3
–
–
Kostnader avseende IFRS implementering och förstärkta
rutiner avseende bolagsstyrning
6,4
–
–
8,6
–
–
Not 5 Leasingavtal – leasetagare
Operationell leasetagare
Årets leasingkostnader avseende operationella leasingavtal utgörs främst av lokalhyror och kontorsutrustning och uppgår till
258,4 mkr (227,4 ).
Kostnadsförda leasingavgifter avseende
operationella leasingavtal, MSEK
Lokaler
Övrig utrustning
Framtida minimileasavgifter avseende
ej uppsägningsbara operationella
leasingavtal - Lokaler, MSEK
Ska betalas inom 1 år
2015/16
2014/15
2013/14
252,5
220,1
184,9
5,9
7,2
6,1
258,4
227,4
191,0
2015/16
2014/15
2013/14
273,7
250,1
227,5
Ska betalas inom 1-5 år
1 214,8
1 038,0
939,4
Ska betalas senare än 5 år
2 546,4
2 065,3
1 878,1
4 034,9
3 353,5
3 045,0
2015/16
2014/15
2013/14
7,5
4,3
5,6
18,8
2,3
3,5
Framtida minimileasavgifter avseende
ej uppsägningsbara operationella
leasingavtal - Övrig utrustning, MSEK
Ska betalas inom 1 år
Ska betalas inom 1-5 år
Ska betalas senare än 5 år
F11
0,0
0,0
0,0
26,3
6,6
9,1
Not 6 Anställda och personalkostnader
2014/15
2015/16
Medelantal anställda
2013/14
Antal
anställda
Varav
män
Antal
anställda
Varav
män
Antal
anställda
Varav
män
1 937
37%
1 684
37%
1 444
37%
0
0%
0
0%
2
0%
1 937
37%
1 684
37%
1 446
37%
Sverige
Storbritannien
Koncernen totalt
MSEK
2016-06-30
2015-06-30
2014-06-30
Löner och andra ersättningar
Styrelse, VD och ledande befattningshavare
Övriga anställda
9,4
9,1
8,4
645,4
564,1
474,7
654,8
573,2
483,0
Sociala kostnader
Pensionskostnader för styrelse, VD och ledande befattningshavare
Pensionskostnader övriga anställda
Övriga sociala kostnader
Könsfördelning bland ledande befattningshavare
2,1
1,9
1,6
42,9
35,1
29,7
256,8
195,3
152,1
301,8
232,4
183,4
2016-06-30
2015-06-30
2014-06-30
Andel kvinnor i styrelsen
40%
33%
33%
Andel män i styrelsen
60%
67%
67%
Andel kvinnor bland övriga ledande befattningshavare
30%
30%
30%
Andel män bland övriga ledande befattningshavare
70%
70%
70%
Uppgifterna avser förhållandet på balansdagen.
Pensioner
I koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Planerna består av tjänstemännens
kollektivavtalade ITP-plan som inkluderar både avgiftsbestämd pension enligt ITP 1 och förmånsbestämd pension
enligt ITP 2.
ITP 2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden för
ålders- och familjepension tryggas i sin helhet genom försäkring i Alecta. Denna plan utgör en förmånsbestämd plan
som omfattar flera arbetsgivare, men då information saknas
för redovisning enligt förmånsbestämd plan redovisas den
som avgiftsbestämd plan. Förväntade avgifter till Alecta
nästa år uppgår till 22,7 mkr. Koncernens andel av de sammanlagda avgifterna till planen uppgår till 0,10%.
Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagan-
dena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder
och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Vid
utgången av 2015 uppgick Alectas överskott i form av den
kollektiva konsolideringsnivån till 153% (143%).
Koncernens sammantagna kostnad för avgiftsbestämda
pensionsplaner uppgick till 28,2 MSEK.
Upplysningar avseende ersättningar till
styrelse och ledande befattningshavare
VD är sedan april 2016 anställd i Interntationella Engelska
Skolan i Sverige Holdings II AB. Ledande befattningshavare
är samtiga anställda i Internationella Engelska Skolan i
Sverige AB.
F12
MSEK
2015/16
Grundlön,
styrelsearvode
Pensionskostnad
Övrig
ersättning
Totalt
0,1
-
-
0,1
0,4
-
-
0,4
Christopher Graham Parkin
-
-
-
-
Birker Berthold Bahnsen
-
-
-
-
0,1
-
-
0,1
VD
1,7
0,5
0,0
2,2
Övriga ledande befattningshavare (9 st)
7,2
1,6
0,1
9,0
9,5
2,1
0,1
11,8
Grundlön,
styrelsearvode
Pensionskostnad
Övrig
ersättning
Totalt
0
0
0
0
0,5
0
0
0,5
0
0
0
0
1,7
0,4
0
2,1
Styrelseordförande
Per Båtelson (invald 10 maj 2016)
Styrelseledamöter
Barbara Ann Bergström
Cecilia Marlow (invald 10 maj 2016)
varav dotterföretag
Totalt
MSEK
2014/15
Styrelseordförande
Styrelseledamöter
VD
6,9
1,5
0
8,5
Totalt
9,1
1,9
0
11,1
Grundlön,
styrelsearvode
Pensionskostnad
Övrig
ersättning
Totalt
0
0
0
0
0,5
0
0
0,5
0
0
0
0
1,6
0,4
0
1,9
MSEK
2013/14
Styrelseordförande
Styrelseledamöter
VD
6,3
1,2
0
7,5
Totalt
8,4
1,6
0
10,0
F13
Ersättningar och villkor ledande
befattningshavare
Styrelsen tillämpar följande riktlinjer avseende ersättning
till verkställande direktör och ledande befattningshavare:
Internationella Engelska Skolan ska erbjuda en marknadsmässig totalkompensation som möjliggör att kvalificerade
ledande befattningshavare kan rekryteras och behållas.
Ersättningar inom Internationella Engelska Skolan ska vara
baserade på principer om prestation, konkurrenskraft och
skälighet. Rörlig ersättning ska inte förekomma. Pension
ska antingen baseras på ITP-systemet eller om den ligger
utanför vara premiebaserad och då högst utgöra 30 procent
av den fasta lönen.
Ersättning till verkställande direktören och andra ledande
befattningshavare utgörs av grundlön, pensions-, bil- och
sjukvårdsförmåner. Med andra ledande befattningshavare
avses de 9 personer som tillsammans med verkställande
direktören utgör koncernledningen.
Verkställande direktören har en uppsägningstid på 6 månader och avgångsvederlag på 6 månader ifall uppsägningen
är från koncernens sida och om verkställande direktören
väljer att avsluta sin anställning är uppsägningstiden 6
månader. Övriga ledande befattningahavare har en uppsägningstid på högst 6 månader och avgångsvederlag på högst
6 månader.
Not 7 Finansiella intäkter
Finansiella intäkter, MSEK
2015/16
Övriga ränteintäkter
2014/15
2013/14
0,2
0,0
0,5
0,2
0,0
0,5
Samtliga ränteintäkter hänför sig till finansiella poster som värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Not 8 Finansiella kostnader
Finansiella kostnader, MSEK
2015/16
2014/15
2013/14
Övriga räntekostnader
5,4
5,4
53,9
Kursdifferenser
0,0
0,0
0,0
-
0,0
0,0
5,4
5,4
54,0
Övriga finansiella kostnader
Samtliga räntekostnader hänför sig till finansiella poster som värderas till upplupet anskaffningsvärde.
F14
Not 9 Skatt på årets resultat
MSEK
2015/16
2014/15
2013/14
29,3
26,6
21,3
Aktuell skatt
Justering avseende tidigare år
-
-0,1
0,0
8,0
7,1
1,9
37,2
33,5
23,1
2015/16
2014/15
2013/14
164,2
150,1
76,8
36,1
33,0
16,9
1,0
0,4
12,6
Utnyttjade skattemässiga underskott
-
0,0
-3,5
Ändrad skattesats
-
0,0
-3,2
Förändring av uppskjuten skatt avseende temporära skillnader
Redovisad skatt
Avstämning av effektiv skattesats, MSEK
Skatt enligt gällande skattesats för koncernen (22%)
Ej avdragsgilla kostnader
Schablonvist periodiseringsfonder
Redovisad skatt
0,1
0,2
0,3
37,2
33,5
23,1
Ej avdragsgilla kostnader 2013-2014 avser huvudsakligen ej avdragsgill ränta och avgifter ägarlån.
Koncernen har inga skatteposter som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital.
Upplysningar om uppskjuten skattefordran och skatteskuld
I nedanstående tabell specificeras skatteeffekten av de temporära skillnaderna:
Uppskjuten skatteskuld, MSEK
2016-06-30
2015-06-30
2014-06-30
Obeskattade reserver
39,5
31,6
24,5
Redovisat värde
39,5
31,6
24,5
2016-06-30
2015-06-30
2014-06-30
31,6
24,5
22,7
8,0
7,1
1,9
39,5
31,6
24,5
Specifikation av förändring av uppskjuten skatteskuld:
MSEK
Ingående redovisat värde
Förändring av temporära skillnader
Utgående redovisat värde uppskjuten skatteskuld
F15
Not 10 Goodwill
MSEK
2016-06-30
2015-06-30
2014-06-30
Ingående anskaffningsvärden
661,0
661,0
661,0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
661,0
661,0
661,0
Utgående redovisat värde
661,0
661,0
661,0
Nedskrivningsprövning
Koncernens goodwill på 661 mkr (661) har uppstått vid
förvärv av Internationella Engelska Skolan i Sverige AB med
dotterbolag. Goodwill nedskrivningsprövas på de lägsta
nivåerna där det finns separata identifierbara kassaflöden
(kassagenererande enheter). I koncernen finns två kassagenererande enheter, vilka är verksamheten i Sverige samt
verksamheten i England. Den redovisade goodwillposten är
endast hänförlig till verksamheten i Sverige.
Nedskrivningsprövningen består i att bedöma om enhetens
återvinningsvärde är högre än dess redovisade värde. Återvinningsvärdet har beräknats på basis av enhetens nyttjandevärde, vilket utgör nuvärdet av enhetens förväntade
framtida kassaflöden utan hänsyn till eventuell framtida
verksamhetsexpansion och omstrukturering. Dessa beräkningar utgår från uppskattade kassaflöden baserade på finansiella budgetar och täcker en fyraårsperiod. Kassaflöden
bortom fyraårsperioden extrapoleras med hjälp av bedömd
tillväxttakt enligt uppgift nedan.
Väsentliga antaganden som använts för beräkningar av nyttjandevärden:
EBITDA-marginal¹
Tillväxttakt²
Diskonteringsränta³
2016-06-30
2015-06-30
2014-06-30
11,4%
10,8%
11,0%
2,0%
2,0%
2,0%
11,8%
12,6%
12,8%
¹ Estimerad genomsnittlig bruttomarginal för de närmaste 4 åren
² Vägd genomsnittlig tillväxttakt använd för att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden.
³ Diskonteringsränta före skatt använd vid nuvärdesberäkning av uppskattade framtida kassaflöden.
Den diskonterade kassaflödesmodellen innefattar prognostisering av framtida kassaflöden från rörelsen inkluderande
uppskattningar av intäktsvolymer och produktionskostnader. De viktiga antaganden som driver estimerade kassaflöden under de närmaste 4 åren utgörs av EBITDA marginal
och tillväxttakt. Värden har skattats på dessa variabler i
huvudsak baserat på och i enlighet med historiska erfarenheter. Beräkningarna påvisar inget nedskrivningsbehov och
de indikerar inte att några rimligt möjliga förändringar i
viktiga antaganden skulle leda till ett nedskrivningsbehov.
En känslighetsanalys visar att:
- en minskning i modellen av den genomsnittliga EBITDAmarginalen med 1 %-enhet skulle påverka nyttjandevärdet
negativt med 264 mkr
- en minskning av tillväxttakten bortom den fyraåriga budgetperioden med 1 %-enhet skulle påverka nyttjandevärdet
negativt med 30 mkr
- en ökning av diskonteringsräntan med 1 %-enhet skulle
påverka nyttjandevärdet negativt med 217 mkr
F16
Not 11 Byggnader på ofri grund
MSEK
2016-06-30
2015-06-30
2014-06-30
8,4
8,4
8,4
8,4
8,4
8,4
Ingående avskrivningar
-2,9
-2,6
-2,2
Årets avskrivningar
-0,3
-0,3
-0,3
Utgående ackumulerade avskrivningar
-3,2
-2,9
-2,6
5,2
5,5
5,8
2016-06-30
2015-06-30
2014-06-30
Not 12 Maskiner och inventarier
MSEK
271,2
218,0
170,0
Årets anskaffningar
63,8
55,2
49,2
Försäljningar/utrangeringar
-2,2
-2,0
-1,2
332,8
271,2
218,0
-176,6
-133,2
-95,3
-49,5
-45,2
-38,6
1,9
1,8
0,7
-224,2
-176,6
-133,2
108,6
94,6
84,8
2016-06-30
2015-06-30
2014-06-30
Försäljningar/utrangeringar
Not 13 Förbättringsutgifter på annans fastighet
MSEK
44,8
44,8
44,8
44,8
44,8
44,8
-10,2
-8,0
-5,8
-2,2
-2,2
-2,2
-12,5
-10,2
-8,0
32,3
34,5
36,8
F17
Not 14 Koncernföretag
Företag
Andel
2015/16
(2014/15)
Huvudsaklig aktivitet
Internationella Engelska Skolan i Sverige Holdings II AB Äga och förvalta aktier i dottebolag
-
Internationella Engelska Skolan i Sverige AB
Bedriva skolverksamhet
100%(100%)
IES UK Schools LLP, UK
Äga och förvalta aktier i dottebolag i UK
100%(100%)
IES International English Schools Ltd
Utbildningspartner
100%(100%)
English Summer School AB
Bedriva sommarskoleverksamhet
100%(100%)
Det finns inget innehav utan bestämmande inflytande av
väsentlig betydelse för koncernen.
I juni 2015, sammanslogs verksamhetsbolaget Internationella Engelska Skolan i Sverige AB med ägarbolaget IES
Holdings III AB, genom en så kallad nedströms fusion där
bolaget behåller sitt gamla organisationsnummer. Fusionen
genomfördes för att förenkla koncernstrukturen och öka
transparensen. Genom fusionen övertog det sammanslagna
bolaget en goodwillpost från försäljningen 2012, som via
posten avskrivningar påverkar redovisade resultatmått.
Not 15 Långfristiga fordringar
Koncernen
MSEK
Förskottshyra på en skolbyggnad
Externt lån
2016-06-30
2015-06-30
2014-06-30
0,0
4,9
4,9
3,5
0,0
0,0
3,5
4,9
4,9
Not 16 Finansiella tillgångar och skulder
Finansiella tillgångar och skulder per den 30 juni 2016
Lånefordringar och
kundfordringar
MSEK
Andra
finansiella
skulder
Summa
redovisat
värde
Finansiella tillgångar
3,5
3,5
Kundfordringar
9,3
9,3
Skattefordran
1,4
1,4
21,4
21,4
Övriga kortfristiga fordringar
Upplupna intäkter
Likvida medel
90,1
90,1
233,4
233,4
359,1
359,1
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut - långfristigt
93,8
93,8
Skulder till kreditinstitut - kortfristigt
81,3
81,3
Leverantörsskulder
69,6
69,6
Skatteskulder
Upplupna kostnader
F18
0,0
0,0
49,8
49,8
102,1
102,1
396,4
396,4
Lånefordringar och
kundfordringar
MSEK
Andra
finansiella
skulder
Summa
redovisat
värde
4,9
4,9
Kundfordringar
9,2
9,2
0,2
0,2
71,1
71,1
Upplupna intäkter
Likvida medel
95,0
95,0
180,4
180,4
Finansiella skulder
Leverantörsskulder
Skatteskulder
Upplupna kostnader
150,3
150,3
55,9
55,9
1,6
1,6
50,5
50,5
82,9
82,9
341,2
341,2
MSEK
Lånefordringar och
kundfordringar
Andra
finansiella
skulder
Summa
redovisat
värde
4,9
4,9
Kundfordringar
8,8
8,8
0,7
0,7
61,3
61,3
Upplupna intäkter
Likvida medel
57,7
57,7
133,4
133,4
Finansiella skulder
223,9
223,9
Leverantörsskulder
52,5
52,5
Skatteskulder
22,0
22,0
42,3
42,3
Upplupna kostnader
Det är bolagets bedömning att redovisat värde och verkligt värde överensstämmer.
F19
69,9
69,9
410,6
410,6
Värdering till verkligt värde
Tabellen nedan visar finansiella instrument värderade till verkligt värde, utifrån hur klassificeringen i verkligt värdehierarkin gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande:
Nivå 1 - Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder
Nivå 2 - A ndra observerbara indata för tillgången eller skulder än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (dvs.
som prisnoteringar) eller indirekt (dvs. härledda från prisnoteringar)
Nivå 3 - Indata för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (dvs. icke observerbara indata)
30 juni 2016, MSEK
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Totalt
0,0
3,5
0,0
3,5
175,0
0,0
175,0
0,0
175,0
0,0
175,0
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Totalt
3,5
3,5
Finansiella skulder
30 juni 2015, MSEK
4,9
0
4,9
4,9
0
4,9
150,3
0
150,3
0
150,3
0
150,3
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Totalt
0
4,9
0
4,9
0
223,9
0
223,9
Finansiella skulder
30 juni 2014, MSEK
4,9
4,9
Finansiella skulder
223,9
Beräkning av verkligt värde
Koncernens lån har rörlig ränta
Räntebärande fordringar och skulder
I upplysningssyfte beräknas ett verkligt värde för räntebärande fordringar och skulder genom en diskontering av
framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuell marknadsränta.
Bolaget har gjort bedömningen att kreditmarginalen är
densamma som när lånen ingicks.
Kortfristiga fordringar och skulder
För kortfristiga fordringar och skulder, som kundfordringar
och leverantörsskulder, med en livslängd på mindre än sex
månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt
värde.
F20
223,9
Not 17 Finansiella risker
Kreditrisk
Koncernen utsätts genom sin verksamhet för olika slags
finansiella risker; kreditrisk, marknadsrisker (valutarisk,
ränterisk och annan prisrisk) och likviditetsrisk. Koncernens övergripande riskhantering fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att
minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens
finansiella resultat.
Koncernens finansiella transaktioner och risker hanteras centralt av koncernens centrala ekonomifunktion. Den
övergripande målsättningen för finansiella risker är att
tillhandahålla kostnadseffektiv finansiering och likvidhantering.
Kreditrisk är risken att koncernens motpart i ett finansiellt
instrument inte kan fullgöra sin skyldighet och därigenom
förorsaka koncernen en finansiell förlust. Koncernen har
ingen väsentlig koncentration av kreditrisker.
Kreditrisk i kundfordringar
Kreditförlusterna uppgår till ett ringa belopp i förhållande
till koncernens omsättning.
Åldersanalysen för kundfordringar på balansdagen anges
nedan. Kundfordringar avser fakturerad skolpeng samt
avgifter för Junior Club.
MSEK
16-06-30
15-06-30
14-06-30
0
0
0
Kundfordringar som förfaller inom 1-30 dagar
Kundfordringar - ej förfallet
9,3
9,2
8,8
Redovisat värde
9,3
9,2
8,8
Marknadsrisker
Valutaexponering
2016/2015 (%)
Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller
framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar
på grund av förändringar i marknadspriser. Marknadsrisker
indelas av IFRS i tre typer, valutarisk, ränterisk och andra
prisrisker. Den marknadsrisk som påverkar koncernen
utgörs främst av valutarisk och ränterisk.
Koncernens målsättning är att hantera och kontrollera
marknadsriskerna inom av styrelsen fastställda parametrar.
GBP
Valutaexponering
2015/2014 (%)
GBP
Valutaexponering
2014/2013 (%)
Valutarisk
Valutarisk är risken för att verkligt värde eller framtida
kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på
grund av förändring i utländska valutakurser. Den främsta
exponeringen härrör från koncernens försäljning och inköp
i utländska valutor. Denna exponering benämns transaktionsexponering. Valutarisker återfinns också i omräkningen av utländska verksamheters tillgångar och skulder
till moderbolagets funktionella valuta så kallad omräknings
exponering. Då endast en mindre del av koncernens omsättning och tillgångar finns utanför Sverige är valutarisken i
dagsläget mycket begränsad.
Transaktionsexponering
Valutarisk relaterad till förändringar i kontrakterade
betalningsflöden bedöms vara relativt begränsade då den
utländska verksamheten är en mycket liten del av koncernens totala omsättning.
GBP
Rörelse
intäkter
Rörelse
kostnader
0,04%
0,08%
Rörelse
intäkter
Rörelse
kostnader
0,06%
0,05%
Rörelse
intäkter
Rörelse
kostnader
0,11%
0,39%
Som framgår av tabellen ovan består koncernens transaktionsexponering enbartt av GBP. En 10% starkare SEK
gentemot GBP skulle ha en negativ påverkan på resultatet
efter skatt och eget kapital med cirka 0,1 mkr (0,1).
Omräkningsexponering
Koncernen har även en omräkningsexponering som uppstår
vid omräkningen av utländska dotterbolags resultat och nettotillgångar till SEK. Omräkningsexponeringen är gentemot
GBP, där exponeringen på balansdagen uppgår till 3,3 mkr
(5,1). En 10% starkare SEK gentemot GBP skulle ha en positiv påverkan på eget kapital med cirka 0,33 mkr (0,51).
Ränterisk
Ränterisk är risken för att verkligt värde eller framtida
kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund
F21
av förändringar i marknadsräntor. En betydande faktor som
påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Utöver eget
kapital finansieras även koncernens verksamhet med upplåning från kreditinstitut. Lånen löper med en rörlig ränta, se
vidare under "Villkor och återbetalningstidpunkter".
till SEK med balansdagens kurs. Finansiella instrument
med rörlig ränta har beräknats med den ränta som förelåg
på balansdagen. Skulder har inkluderats i den period när
återbetalning tidigast kan krävas.
Likviditetsrisk
2016-06-30
Löptidsanalys
MSEK
Likviditetsrisk är risken för att koncernen får svårigheter att
fullgöra sina förpliktelser som sammanhänger med finansiella skulder. Styrelsen hanterar likviditetsrisker genom att
kontinuerligt följa upp kassaflödet för att reducera likviditetsrisken och säkerställa betalningsförmågan. Koncernen
har också möjlighet att i viss mån ändra den takt med vilken
investeringar genomförs för att försöka anpassa de årliga
kapitalbehoven till koncernens faktiska finansiella resurser.
Dessutom finns i koncernen en checkräkningskredit på 30
mkr för att kunna hantera händelser med oväntad likviditetspåverkan. Krediten används normalt sett inte utan är en
ren reserv.
Med refinansieringsrisk avses risken att likvida medel inte
finns tillgängliga och att finansiering bara delvis eller inte
alls kan erhållas alternativt till förhöjd kostnad. Styrelsen
bedömer, att med nuvarande kassaflöde, kommer utestående lån mer än väl att kunna slutbetalas innan utgången av
lånets löptid.
Koncernens kontraktsenliga och odiskonterade räntebetalningar och återbetalningar av finansiella skulder framgår
av tabellen nedan. Belopp i utländsk valuta har omräknats
<1 år
1-3 år
81,3
93,8
Leverantörsskulder
69,6
49,8
Upplupna kostnader
102,1
Löptidsanalys
MSEK
2015-06-30
150,5
<1 år
Leverantörsskulder
55,9
52,1
Upplupna kostnader
82,1
1-3 år
2014-06-30
Löptidsanalys
MSEK
<1 år
1-3 år
79,8
150,5
Övriga långfristiga skulder
52,5
Leverantörsskulder
64,3
69,9
Upplupna kostnader
86,4
Villkor och återbetalningstidpunkter
Redovisat värde, MSEK
Valuta
Förfall Ränta
Skulder kreditinstitut - kortfristig
SEK
2017
Rörlig
Skulder till kreditinstitut - långfristig
SEK
2018
Rörlig
Kovenanter
2016-06-30
2015-06-30
2014-06-30
81,3
150,3
223,9
93,8
0,0
0,0
175,1
150,3
223,9
Kapitalhantering
Följande finansiella åtaganden (kovenanter) fastställdes i
samband med finansieringen den 25 augusti 2015 och gäller
framgent.
Kovenant 1,
skuldsättningsgrad = nettoskuldsättning/EBITDA
Kovenant 2,
skuldservicegrad = kassaflöde/finansnetto och amorteringar
Kovenant 3, soliditet
Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att upprätthålla en över tiden optimal tillgångs- och kapitalstruktur
som är väl anpassad till koncernens verksamhet. Kapital
definieras som eget kapital, vilket uppgår till 730,2 mkr
(603,2). Styrelsen har satt som finansiellt mål att koncernens soliditet skall vara minst 40%. Vid det finansiella årets
slut 2016-06-30 uppgick soliditeten till 62,6 % (61,8).
Samtliga kovenanter uppfylls med bred marginal av koncernen per 2016-06-30.
F22
Not 18 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
MSEK
2016-06-30
2015-06-30
2014-06-30
69,8
58,5
50,5
Förutbetalda licenser och applikationer
3,3
2,4
3,3
Förutbetalt undervisningsmaterial
2,7
2,9
1,1
Upplupna intäkter (Karriärtjänster VT 2016)
5,0
0,0
0,0
Övriga förutbetalda kostnader
9,3
7,2
6,4
90,1
71,1
61,3
2016-06-30
2015-06-30
2014-06-30
233,4
94,9
57,7
0
0,0
0,5
233,4
94,9
58,1
Förutbetalda hyreskostnader
Not 19 Likvida medel
MSEK
Kassamedel
Disponibla tillgodohavanden
Kortfristiga likvida placeringar (resegaranti)
Not 20 Eget kapital
Aktiekapital och övriga tillskjutet kapital
MSEK
Antal
aktier
Aktiekapital
Övrigt tillskjutet
kapital
Per den 1 juli 2014
50 000
0,1
361,9
Per den 30 juni 2015
50 000
0,1
361,9
0
0,5
-0,5
50 000
0,5
361,4
Fondemission
Per den 30 juni 2016
Aktiekapital
Samtliga aktier är fullt betalda och inga aktier är reserverade för överlåtelse. Varje aktie medför en röst. Kvotvärdet
uppgår till 10,00 kr (1,00).
I juni 2016 genomfördes en fondemission varvid aktiekapitalet ökades till 500 tkr och kvotvärdet ökade till 10.00 kr
per aktie.
Övrigt tillskjutet kapital
Övrigt tillskjutet kapital utgörs av kapital tillskjutet av bolagets ägare i augusti 2012 för förvärv av dotterbolag.
Omräkningsreserv
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser
som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från
utländska verksamheter.
Omräkningsreserv, MSEK
2015/16
2014/15
2013/14
Ingående redovisat värde
0,1
0,1
0,1
Årets förändring
0,2
0,0
0,0
0,3
0,1
0,1
F23
Not 21 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
MSEK
2016-06-30
2015-06-30
2014-06-30
Upplupen semester- och ferielöneskuld
63,8
55,0
46,4
Upplupen AGA på semester - och ferielöneskuld
20,0
17,2
14,5
Övriga upplupna kostnader
18,3
10,7
9,0
102,1
82,9
69,9
Not 22 Transaktioner med närstående
Not 24 Händelser efter balansdagen
För information om ersättningar till ledande befattningshavare se not 6 Anställda och personalkostnader.
Koncernen har genom en styrelseledamot en närståenderelation med Internationella Engelska Skolan i Sverige AB.
Konsultarvode och kostnadsersättningar avseende skolmarknads- och omvärldsbevakning har betalats ut med ett
belopp uppgående till 340 tkr (225). Arvodet bedöms vara
marknadsmässigt.
Internationella Engelska Skolan i Sverige Holding II AB
tecknade den 5 juli 2016 ett villkorat köpeavtal att förvärva
50% av aktierna i de tre spanska skolbolag som tillsammans
bildar Grupo Educativo Elians. De tre skolorna omsätter
drygt 100 mkr. Avsikten var att ha fullföljt förvärvet den 5
juli men på grund av en oförutsedd formalitet på säljarens
sida valde partnerna att teckna ett villkorligt avtal som
medger tid för säljarna att lösa situationen. Båda parter är
övertygade om att försäljningen kommer att formaliseras
inom 12 månader och har därför omedelbart börjat arbeta
med att utveckla partnerskapet. Vidare har IES Holding II
givit ett rörelsekapitallån på sammanlagt 2,1 mEuro mot
säkerhet i 50% av aktierna i de tre skolbolagen.
Not 23 Ställda säkerheter och
eventualförpliktelser
Företagsinteckningar avseende dotterbolaget Internationella
Engelska Skolan i Sverige AB har lämnats för egna skulder
till kreditinstitut till ett belopp om 50 mkr (50).
Internationella Engelska Skolan i Sverige AB garanterar
dotterbolaget IES International English Schools UK Ltd's
fullgörande av driftsavtalet med Sabres Educational Trust
avseende en skola i England omfattande ca 500 elever med
en avtalstid till och med 31 augusti 2022.
Koncernen är från tid till annan inblandad i diverse
processer och juridiska förfaranden som har uppstått genom
den vardagliga affärsverksamheten. Dessa anspråk relaterar
till, men är inte begränsade till, koncernens affärspraxis
och personalfrågor. Vad gäller frågor som inte kräver några
avsättningar anser koncernen, med utgångspunkt från
information som för närvarande finns tillgänglig, att dessa
inte kommer att ha någon betydande negativ effekt på koncernens finansiella resultat.
F24
Not 25 Nyckeltalsdefinitioner
Alternativa nyckeltal
Justerad EBIT-marginal
Justerad EBIT i % av omsättningen
Koncernen använder alternativa nyckeltal för att öka läsarens förståelse för verksamhetens utveckling. Det är vår
bedömning att de alternativa nyckeltalen bidrar till att det
blir lättare att värdera och analysera koncernens utveckling
inom viktiga områden såsom möjligheter till utdelning och
genomförande av framtida strategiska investeringar samt
koncernens förmåga att leva upp till olika finansiella förpliktelser. Vissa alternativa nyckeltal såsom justerad EBIT och
justerad EBIT-marginal möjliggör också för investerare att
bättre bedöma resultatutvecklingen mellan åren exklusive
poster som påverkar jämförbarheten.
Antal aktier
Antal aktier enligt aktieboken
Avkastning på eget kapital
Årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital (IB
eget kapital plus UB eget kapital dividerat med två)
EBITDA
Rörelseresultat avser resultat före avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar och före finansella
poster och skatt, exklusive jämförelsestörande poster
FTE
Full Time Equivalent - medelantalet årsanställda
Heads
Antal anställda vid periodens slut oaktat sysselsättningsgrad
Investeringar
Netto av investeringar och avyttringar i materiella och immateriella tillgångar exklusive förvärvsrelaterade investeringar
Justerad EBIT
Rörelseresultat avser resultat efter avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar och före finansella
poster och skatt, exklusive jämförelsestörande poster
Jämförelsestörande poster
Jämförelsestörande poster särredovisas för att tydliggöra
utvecklingen i den underliggande verksamheten. Jämförelsstörande poster är poster såsom rådgivningskostnader
vid förvärv, kostnader som följer av strategiska beslut samt
väsentliga omstruktureringar av verksamheten.
Likvida medel
Kassa och bank samt kortfristiga placeringar
Marginal
Periodens resultat dividerat med total omsättning
Nettoomsättning
Avser skolpeng och socioekonomiska bidrag
Nettoskuld
Räntebärande skulder minus likvida medel
Resultat per aktie
Periodens resultat dividerat med antal aktier
Rörelsekapital
Kortfristiga tillgångar exklusive likvida medel minskat med
rörelseskulder
Rörelseresultat - EBIT
Rörelseresultat avser resultat efter avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar och före finansella
poster och skatt.
Segment
Internationella Engelska Skolan redovisar geografiska
marknader som rörelsesegment
Soliditet
Eget kapital dividerat med totala tillgångar
Övriga intäkter
Intäkter från Junior Club samt ersättning för förstelärare
och övriga statliga bidrag
F25
Revisorsrapport avseende
historisk finansiell information
Till styrelsen i Internationella Engelska Skolan
i Sverige Holdings II AB (publ)
Revisors rapport avseende finansiella rapporter över historisk finansiell information
Vi har utfört en revision av de finansiella rapporterna för
Internationella Engelska Skolan i Sverige Holdings II AB
på sidorna F1 – F25, som omfattar balansräkningarna per
den 30 juni 2016 och 2015 (2014 som jämförelseår) och
resultaträkningarna, kassaflödesanalyserna och redogörelserna för förändringar i eget kapital för räkenskapsåren
2015/16 och 2014/15 (2013/14 som jämförelseår) samt ett
sammandrag av väsentliga redovisningsprinciper och andra
tilläggsupplysningar.
Styrelsens och verkställande direktörens
ansvar för de finansiella rapporterna
Det är styrelsen och verkställande direktören som har
ansvaret för att de finansiella rapporterna tas fram och
presenteras på ett sådant sätt att de ger en rättvisande bild
av finansiell ställning, resultat, förändringar i eget kapital och kassaflöde i enlighet med International Financial
Reporting Standards så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen och kompletterande tillämplig normgivning.
Denna skyldighet innefattar utformning, införande och
upprätthållande av intern kontroll som är relevant för att ta
fram och på rättvisande sätt presentera de finansiella rapporterna utan väsentliga felaktigheter, oavsett om de beror
på oegentligheter eller fel. Styrelsen ansvarar även för att
de finansiella rapporterna tas fram och presenteras enligt
kraven i prospektförordningen 809/2004/EG.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om de finansiella rapporterna
på grundval av vår revision. Vi har utfört vår revision i
enlighet med FARs rekommendation RevR 5 Granskning av
finansiell information i prospekt. Det innebär att vi följer
FARs etiska regler och har planerat och genomfört revisionen för att med rimlig säkerhet försäkra oss om att de finansiella rapporterna inte innehåller några väsentliga felaktigheter. Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 (International
Standard on Quality Control) och har därmed ett allsidigt
system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade
riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska
krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i
lagar och andra författningar.
En revision i enlighet med FARs rekommendation RevR 5
Granskning av finansiell information i prospekt innebär att
utföra granskningsåtgärder för att få revisionsbevis som
bestyrker belopp och upplysningar i de finansiella rapporterna. De valda granskningsåtgärderna baseras på vår
bedömning av risk för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna oavsett om de beror på oegentligheter eller
fel. Vid riskbedömningen överväger vi den interna kontroll
som är relevant för bolagets framtagande och rättvisande
presentation av de finansiella rapporterna som en grund för
att utforma de revisionsåtgärder som är tillämpliga under
dessa omständigheter men inte för att göra ett uttalande
om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision
innebär också att utvärdera tillämpligheten av använda
redovisningsprinciper och rimligheten i de betydelsefulla
uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören
gjort samt att utvärdera den samlade presentationen i de
finansiella rapporterna.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som underlag för vårt uttalande.
Uttalande
Enligt vår uppfattning ger de finansiella rapporterna en
rättvisande bild i enlighet med International Financial
Reporting Standards så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen och kompletterande tillämplig normgivning
av Internationella Engelska Skolan i Sverige Holdings II AB
ställning per den 30 juni 2016 och 2015 (2014 som jämförelseår) och resultat, redogörelse för förändringar i eget kapital
och kassaflöde för räkenskapsåren 2015/16 och 2014/15
(2013/14 som jämförelseår).
Stockholm den 16 september 2016
Ernst & Young AB
Daniel Öberg
Auktoriserad revisor
F26
Adresser
BOLAGET
Nytorpsvägen 5 A
183 53 Täby
JOINT GLOBAL COORDINATORS
ABG Sundal Collier AB
Handelsbanken Capital Markets
Regeringsgatan 65
103 89 Stockholm
Blasieholmstorg 11
106 70 Stockholm
REVISOR
Ernst & Young AB
Box 7850
103 99 Stockholm
LEGAL RÅDGIVARE TILL BOLAGET
Advokatfirman Vinge KB
Smålandsgatan 20
111 87 Stockholm
LEGAL RÅDGIVARE TILL JOINT GLOBAL COORDINATORS
Baker & McKenzie Advokatbyrå
Vasagatan 7
101 23 Stockholm
A1
Nytorpsvägen 5 A
183 53 Täby

Prospektet - Nyemissioner.se

Transcription

Similar documents

Inga svordomar, inga mobiltelefoner och Schubert i matsalen – här

Kontaktlista Innefotboll 2015

Ansökan om spetsutbildning till Skolverket.pdf

MAG Interactives tillväxtresa”

MedClair

Överlåtelsehandling av aktier OPG

Hållbarhetsarbetet på Alecta kapitalförvaltning

SKV A 2015:13 - Skatteverket

Aktieägaravtal - Norrbottens läns landsting

Skatteverkets allmänna råd