Kallelse - Kungälv

Transcription

Kallelse - Kungälv

Kallelse
Sammanträdesdatum
2017-01-11
Plats
Tid
Kristallsalen, Rådhuset, Marstrand
Torsdag den 12 januari kl. 13:00-15:00
Ledamöter
Miguel Odhner (S)
Maria Kjellberg (MP)
Anders Holmensköld (M)
Linda Åshamre (S)
Johan Holmberg (S)
Glenn Ljunggren (S)
Mona Haugland (S)
Morgan Persson (UP)
Martin Högstedt (UP)
Jan Tollesson (L)
Knut Nordin (V)
Gun-Marie Daun (KD)
Ove Wiktorsson (C)
Anna Vedin (M)
Morgan Carlsson (SD)
Ersättare
Kerstin Petersson (L)
Pernilla Wiklund (UP)
Mats Frisell (S)
Ulrika Winblad (S)
Linnea Stevander (S)
Charlotta Windeman (M)
Robert Syrén (M)
Monica Haraldsson (M)
Miguel Odhner (S)
Ordförande
Ordförande
1:e vice ordförande
2:e vice ordförande
Fredrik Skreberg
Sekreterare
ADRESS
KOMMUNSTYRELSEN
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
Stadshuset · 442 81 Kungälv
0303-23 80 00 vx
0303-132 17
[email protected]
www.kungalv.se
Kallelse
Sammanträdesdatum
2017-01-11
Dagordning
Förslag till beslut
1
Upprop
2
Val av justerare
Utses
3
Tillkommande och utgående ärenden
Fastställs
4
Kommunchefens rapport
Antecknas
Magnus Gyllestad informerar
Ärenden som stannar i kommunstyrelsen
5
Uppföljning av målen Öka integrationen för
nyanlända och minska utanförskapet samt
Barnfattigdomen ska minska
Antecknas
Information från Sociala utskottet
6
KS2016/2073-2
Samarbete med Tillitsdelegationen med olika
intressenter och forskarsamhället för att
analysera och föreslå hur styrningen kan
utvecklas
Enligt förvaltningen
Bilaga
Närvarande: Magnus Gyllestad
7
KS2016/1875-1
Upplåning år 2017
Bilaga
Ärenden till kommunfullmäktige
8
KS2016/1560-1
Ungdomsfullmäktiges budget 2017
Bilaga
9
KS2014/1690-4
Svar på motion om strömkraft
Bilaga
Ärenden som stannar i kommunstyrelsen
10
KS2016/2146-1
KOMMUNSTYRELSEN
Information om sanering av fastigheten
Kallelse
Sammanträdesdatum
2017-01-11
Kylaren 3 i Rollsbo industriområde
Bilaga
11
KS2016/1992-2
Svar på remiss – Handlingsplan för hållbart
markbyggande i ett föränderligt klimat
Bilaga
12
KS2016/2017-2
Svar på remiss - Ändring i naturreservatet
Svartedalens natur- och friluftsområde i
Kungälvs, Stenungsunds och Lilla Edets
kommuner
Bilaga
Tjänsteskrivelse tillkommer och skickas ut separat
13
KS2016/2035-2
Remiss - Åtgärdsprogram för ålgräsängar
Antecknas
Bilaga
14
KS2016/1896-1
Motion om förkortad arbetstid inom
äldreomsorgen
Remitteras
Bilaga
15
KS2016/1897-1
Motion om klimatväxling i Kungälvs kommun
Remitteras
Bilaga
16
Behovsutredning och tillsynsplan för
Miljöenheten 2017
Antecknas
Bilaga
17
KS2016/0134-12 Redovisning av inkomna skrivelser till
kommunstyrelsen
Antecknas
Bilaga
18
Redovisning av ordförandebeslut
Antecknas
Bilaga
19
Anmälan av delegeringsbeslut
Bilaga
KOMMUNSTYRELSEN
Antecknas
1(3)
Tjänsteskrivelse
Handläggarens namn
Magnus Gyllestad
6.
2016-12-14
Samarbete med Tillitsdelegationen med olika intressenter och
forskarsamhället för att analysera och föreslå hur styrningen kan
utvecklas. Dnr KS2016/2073-2
Sammanfattning
Regeringen tillsatte i juni 2016 en statlig utredning, Tillitsdelegationen, som ska bidra till en mer
tillitsbaserad styrning av offentlig sektor – med särskilt fokus på kommuner och landsting.
Tillitsdelegationens arbete handlar om att bidra till regeringens övergripande mål om en effektivare
offentlig förvaltning med fortsatt högt förtroende och mer nytta för medborgare och företag.
Tillitsdelegationen bjuder nu in kommuner och landsting till ett samarbete kring tillitsbaserad styrning.
Samarbetet syftar till dialog, erfarenhets- och kunskapsutbyte samt till att främja ett utvecklings- och
förändringsarbete mot en mer tillitsbaserad styrning av kommuner och landsting.
I arbetet med nya organisationen ingår som en naturlig del att utveckla en styrning som baseras på mod
och tillit. Tillitsdelegationens arbete bedöms passa bra in i det som förvaltningen redan arbetar med
gällande omorganisering till en förvaltning.
Bakgrund
Regeringen tillsatte i juni 2016 en statlig utredning, Tillitsdelegationen, som ska bidra till en mer
tillitsbaserad styrning av offentlig sektor – med särskilt fokus på kommuner och landsting.
Tillitsdelegationens arbete handlar om att bidra till regeringens övergripande mål om en effektivare
offentlig förvaltning med fortsatt högt förtroende och mer nytta för medborgare och företag.
Tillitsdelegationen ska genom nätverk, särskilda forum och kommunikationsinsatser, sprida kunskap,
bidra med inspiration och verka som en katalysator för utvecklingsarbetet hos kommuner och
landsting. Tillitsdelegationen har initierats för att, med utgångspunkt i försöksverksamheter i
kommuner och landsting, och i nära samarbete med olika intressenter och forskarsamhället analysera
och föreslå hur styrningen kan utvecklas.
Tillitsdelegationen bjuder nu in kommuner och landsting till ett samarbete kring tillitsbaserad styrning.
Samarbetet syftar till dialog, erfarenhets- och kunskapsutbyte samt till att främja ett utvecklings- och
förändringsarbete mot en mer tillitsbaserad styrning av kommuner och landsting.
Diskutera kommer att beröra:
• Hur når vi en bättre balans mellan tillit och kontroll
• Hur sätter vi mer fokus på kärnverksamheten
• Hur uppnår vi mindre detaljstyrning och onödiga krav
• Hur sätter vi mer fokus på utvecklat ledarskap och ett bättre tillvaratagande av medarbetarnas
kompetens
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(3)
Verksamhetens bedömning
I arbetet med nya organisationen ingår som en naturlig del att utveckla en styrning som baseras på mod
och tillit. Detta bedöms som avgörande för att uppnå de politiska målen. I och med detta så passar
Tillitsdelegationens inbjudan bra i tid där bedömningen är att detta kan hjälpa Kungälv i sitt arbete.
Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål
Samordning av resurser för effekt i Kungälvssamhället
För att säkerställa att skattemedel används på effektivaste sätt som ger medborgarna i Kungälv mest
utväxling inbetalda skattemedel är det fundamentalt att kommunen utvecklar styrning och ledning. Att
medverka i arbetet med Tillitsdelegationen ses som en möjlighet att öka måluppfyllnaden i aktuellt mål.
Bedömning i relation till barnperspektivet
Det har ej gjort någon speciell bedömning gällande barnperspektivet i detta ärende.
Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet
Det har ej gjort någon speciell bedömning gällande jämställdhetsperspektivet i detta ärende.
Teknisk bedömning/genomförandeplan
Om Kungälv antas till detta samarbete kommer arbetet att ske i projektform. Underlag för
ramar i detta projekt behöver sättas efter dialog med Tillitsdelegationen.
Juridisk bedömning
Förvaltningen bedömer att det saknas juridiska frågeställningar i ärendet.
Ekonomisk bedömning
Skulle kommunen antas till detta samarbete kommer redan avsatt budget för
verksamhetsutveckling användas. Det kan tillkomma övriga kostnader i form av resor
och/eller seminarier som bedöms kunna hanteras inom förvaltningens ram.
Förvaltningen får i uppgift att skicka in en intresseanmälan där Kungälvs kommun ansöker om
att delta i Tillitsdelegationens försöksverksamhet rörande tillitsbaserad styrning.
Magnus Gyllestad
Komunchef
Expedieras till:
För kännedom till:
3(3)
1(2)
Tjänsteskrivelse
Handläggarens namn
Lars Davidsson
7.
2016-12-14
Upplåning år 2017 Dnr KS2016/1875-1
Sammanfattning
Kommunstyrelsen har fått kommunfullmäktiges uppdrag att låna upp högst 850 miljoner
kronor under 2017. Förvaltningen föreslår att chefsekonomen, enligt delegation, får
kommunstyrelsens uppdrag att utifrån aktuell likviditetssituation och inom ramen för
kommunstyrelsens tillämpningsföreskrifter för den finansiella verksamheten, verkställa
upplåningen.
Bakgrund
Kommunfullmäktige har fattat beslut om Årsplan 2017 - 2019 (KF 2016/305). Av beslutet
framgår:
Kommunstyrelsen får i uppdrag att nyupplåna högst 550 miljoner kronor under 2017.
Upplåningen skall göras i enlighet med vid var tidpunkt gällande Finanspolicy antagen av
kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har rätt att under år 2017 omsätta lån, det vill säga
låna upp belopp, motsvarande belopp på de lån som sägs upp alternativt förfaller till betalning
under år 2017. Planerad amortering under 2017 är 300 miljoner kronor.
Chefsekonom Lars Davidsson föreslås få kommunstyrelsens uppdrag att utifrån aktuell
likviditetssituation och inom ramen för kommunstyrelsens tillämpningsföreskrifter för den
finansiella verksamheten, verkställa upplåningen.
Förslag till beslut i kommunstyrelsen
1. Chefsekonom, eller vid förfall för denne, kommunchef, har rätt att för
kommunstyrelsens räkning under år 2017 nyupplåna, det vill säga öka
kommunens skulder, med totalt 550 miljoner kronor.
2. Chefsekonom, eller vid förfall för denne, kommunchef, har rätt att för
kommunstyrelsens räkning under år 2017 omsätta lån, det vill säga låna upp
motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning.
3. Kommunstyrelsens ordförande, eller vid förfall för denne, kommunstyrelsens
andre vice ordförande, utses att med kontrasignering av kommunchef, eller vid
förfall för denne, chefsekonom, underteckna skuldebrev, reverser,
borgenshandlingar och övriga lånehandlingar.
4. Kommunchefen får i uppdrag att förvalta låneskulden i enlighet med vid var tid
gällande Finanspolicy, antagen av kommunfullmäktige.
Magnus Gyllestad
kommunchef
Lars Davidsson
chefsekonom
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(2)
Expedieras till:
1(3)
Tjänsteskrivelse
Handläggarens namn
Kajsa Danesjö
8.
2016-11-15
Ungdomsfullmäktiges budget 2017 – Dnr KS2016/1560-1
Sammanfattning
Ungdomsfullmäktige har sedan juni 2006 ett eget anslag inom ramen för kommunfullmäktiges
budget. I Årsplan 2017-2019 (KS2016/1419) som antogs av kommunfullmäktige 8 december
2016 fastställdes att ungdomsfullmäktige tilldelas 100 000 kronor ur detaljbudget för den
politiska organisationen för 2017.
Ungdomsfullmäktige beslutade på sammanträdet 2016-12-12 att använda sin budget till
evenemanget Sommarstart 2017, förslaget hade dessförinnan beretts av en
budgetberedningsgrupp. Ledamöter från ungdomsfullmäktige utsågs att ingå i en projektgrupp
som, tillsammans med förvaltningen, ska arbeta med evenemanget under våren 2017.
Kommunfullmäktige föreslås att godkänna ungdomsfullmäktiges budgetförslag att arrangera
evenemanget Sommarstart.
Bakgrund
I juni 2006 beslutade kommunfullmäktige att bifalla en motion om ekonomiska medel till
ungdomsfullmäktiges förfogande. Kommunfullmäktige beslutade då att reservera 100 000
kronor av sin egen budget till ungdomsfullmäktige. I Årsplan 2017-2019 (KS2016/1419) som
antogs av kommunfullmäktige 8 december 2016 fastställdes att ungdomsfullmäktige tilldelas
100 000 kronor ur detaljbudget för den politiska organisationen.
Enligt ungdomsfullmäktiges arbetsordning 7 § ska ungdomsfullmäktiges budget inte användas
till att tillgodose behov som redan hanteras inom kommunens ordinarie verksamhet.
På ungdomsfullmäktiges första sammanträde under hösten 2016 utsågs en
budgetberedningsgrupp som tillsammans med kommunfullmäktiges presidium och tjänstemän
från förvaltningen skulle arbeta fram förslag på vad budgeten ska användas till under 2017.
Budgetberedningsgruppens förslag till beslut blev att arrangera Sommarstart, ett evenemang i
samband med skolavslutningen 2017, vilket bifölls utav ungdomsfullmäktige 2016-12-12.
Ungdomsfullmäktige vill för sin budget 2017 arrangera Sommarstart. Sommarstart har
arrangerats flera gånger tidigare av ungdomsfullmäktige och är ett evenemang som hålls i
samband med skolavslutningen med artister och aktiviteter. På ungdomsfullmäktiges
sammanträde 2016-12-12 utsågs en projektgrupp att arbeta vidare med genomförandet av
evenemanget. Att genomföra Sommarstart har visat sig kräva stor arbetsinsats från
ADRESS
KOMMUNKANSLIET
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(3)
ledamöterna själva men det behövs stöd från förvaltningen (trygga ungdomsmiljöer och
kulturenheten). Sommarstart arrangerades senast sommaren 2016 med lyckat resultat.
Målet ”Gör rätt från början – investera i barn och unga” anses relevant för ärendet.
Ärendet anses relevant ur ett barnperspektiv då ledamöterna i ungdomsfullmäktige går i någon
av högstadieskolorna i kommunen. Budgetförslag bereds, beslutas och genomförs utav
ungdomsfullmäktiges ledamöter. Evenemanget Sommarstart arrangeras för kommunens
ungdomar i högstadieåldern. Ett syfte med ungdomsfullmäktige är att bidra till ökad förståelse
för och kunskap om den demokratiska beslutsprocessen bland kommunens ungdomar.
Genomförandet utav Sommarstart bedöms beröra flickor och pojkar på likvärdigt sätt.
Ungdomsfullmäktiges projektgrupp samt tjänstemän från förvaltningen arbetar med
förberedelser inför Sommarstart under våren 2017.
Juridisk bedömning
Juridisk bedömning anses inte relevant i ärendet.
Förvaltningen (trygga ungdomsmiljöer och kulturenheten) kommer att bistå ungdomarna i
arbetet med evenemanget i form av personalstöd. Ungdomsfullmäktiges budget kommer att
användas att täcka kostnader för arrangemanget i sig. Utöver själva arrangemanget tillkommer
personalkostnader för det förvaltningsstöd som arrangemanget kräver, dessa kostnader
bedöms rymmas inom respektive enhets befintliga ram. Tidigare år har ungdomarna även
arbetat aktivt med det lokala näringslivet för sponsring, främst som gratis aktiviteter till
evenemanget men även ekonomiskt stöd.
Ungdomsfullmäktiges budgetförslag för 2017 att arrangera evenemanget Sommarstart
godkänns.
Erik Lindskog
Kanslichef
Robert Hallman
Sektorchef
Jonas Arngården
Sektorchef
Expedieras till:
Trygga Ungdomsmiljöer/Ia Börjesson
Kulturenheten/Mariella Sivertstrand
Kommunkansliet/Kajsa Danesjö
3(3)
Ungdomsfullmäktiges budgetberedningsgrupp sammanträden 2016-11-18 och 2016-12-02
Budgetberedningsgruppens budgetförslag 2016-2017
Budgetberedningen, bestående av ledamöter valda på ungdomsfullmäktiges sammanträde
2016-10-14, har diskuterat förslag inkomna från Thorildskolan, Munkegärdeskolan,
Ytterbyskolan samt Montessoriskolan Älvkullen. Budgetberedningsgruppen har gemensamt
arbetat fram ett förslag till ungdomsfullmäktige att besluta på sammanträdet 2016-12-12.
Förslag till ungdomsfullmäktige
Ungdomsfullmäktiges budget om 100 000 kronor läggs på Sommarstart 2017.
Sammanträdesprotokoll
Sammanträdesdatum
Sida
2016-12-12
8 (10)
§ 27/2016
Ungdomsfullmäktiges budget - budgetberedningens förslag (Dnr
KS2016/1560)
Sammanfattning
Ungdomsfullmäktige tilldelas varje år 100 000 kronor, i år genom att detaljbudgeten för den
politiska organisationen 2017 i Årsplan 2017-2019 (dnr KS2016/1419) fastställdes på
kommunfullmäktiges sammanträde 2016-12-08.
På ungdomsfullmäktiges sammanträde 2016-10-14 utsågs en budgetberedningsgrupp.
Gruppen har sedan senaste sammanträdet träffats vid två tillfällen och arbetat fram förslaget
att lägga ungdomsfullmäktiges budget om 100 000 kronor på evenemanget Sommarstart 2017.
Utöver att besluta om hur budgeten ska användas så ska även en projektgrupp utses.
Beslutsunderlag
Budgetberedningsgruppens budgetförslag 2016-2017
Beslut
1. Ungdomsfullmäktiges budget om 100 000 kronor läggs på Sommarstart 2017
2. Ungdomsfullmäktige utser en projektgrupp för Sommarstart bestående av:















Elsa Lindegren
Robin Persson
Wilma Sandqvist
Hanna Holmberg
Mathilda Persson
Viggo Vahnström
Karin Wågander
Ali Hassan
Kristoffer Nilsson
Gustaf Strengbohm
Amanda Solving
Nora Lönn
Josefin Engström
Jennifer Lindmark
Eric Ohlqvist
__________
Expedieras till
Trygga Ungdomsmiljöer
För kännedom till
Bildningsutskottet
Justeras sign
UNGDOMSFULLMÄKTIGE
Tjänsteskrivelse
Handläggarens namn
Torbjörn Nilsson
9.
1(3)
2016-12-19
Svar på motion om strömkraft Dnr KS2014/1690-9
Sammanfattning
I en motion från Johan Holmberg (S) föreslås att kommunen utreder möjligheterna för
produktion av strömkraft vid Ormo skärmar, i samband med renovering av skärmarna.
Motionen föreslås avslås då det ännu inte finns någon kommersiell teknik för strömkraft.
Svar på motionen behandlades av först av samhällsbyggnadsutskottet den 19 januari 2015.
Utskottet ställde sig bakom förvaltningens förslag till beslut. Kommunstyrelsen behandlade
ärendet den 18 februari 2015. I samband med kommunstyrelsens sammanträde ändrades
förslaget till kommunfullmäktige till: Kungälv Energi har i sitt uppdrag att utreda
möjligheterna att använda ny teknik och förnyelsebar energi. Kommunstyrelsen får i uppdrag
att vara Kungälvs Energi behjälpliga i deras kommande utredningsarbete. Med detta anses
motionen besvarad.
När kommunfullmäktige behandlade motionen den 12 mars 2015 återemitterades
motionssvaret med uppdraget att besvara motionen.
Förvaltningen står fast vid sitt ursprungliga svar och anmäler därför ärendet på nytt.
Bakgrund
I den aktuella motionen lyfts önskemål om ökad produktion av förnybar energi, genom
tillvaratagande av vattenflödet genom Nordre älv. Skärmarna vid Ormo är gamla och ska snart
renoveras. Socialdemokraterna yrkar på att:
-
Kommunfullmäktige ger Kommunstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheten att, vid
ombyggnad av skärmarna vid Ormo, producera strömkraft.
Allmänt om skärmarna vid Ormo
Ormo skärmar i Nordre älv ägs av Vattenfall och är byggda på 1930-talet. Anläggningen består
av två torn, tre stöd i vattnet samt två skärmar som kan manövreras separat. Skärmarna
fungerar som en damm som vid behov kan resas och minska vattenflödet i Nordre älv, så att
det garanteras ett visst flöde i Göta älv. Syftet är att inte saltvatten från havet ska kunna tränga
in i Göta älv och påverka Göteborgs dricksvattenintag vid Lärjeholm. När skärmarna inte
behövs är de nedfällda på bottnen.
Skärmarna renoverades senast på 1970-talet och är i behov av upprustning. Vattenfall har i år
ansökt hos mark- och miljödomstolen om tillstånd att göra en omfattande renovering av
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(3)
skärmar och fundament under 2015-2016. Skärmarna kommer då tillfälligt att monteras ned.
Kungälvs kommun har fått ärendet på remiss (KS2014/1922) och Miljö- och byggnadsnämnden har inte haft några synpunkter.
Allmänt om strömkraft
Strömkraft innebär att strömmande vatten driver en turbin som producerar el. Turbinen
placeras på botten av ett vattendrag, eller på havsbotten på platser med kraftigt tidvatten.
Turbinen kan ha horisontell axel (och likna ett vindkraftverk) eller vertikal axel (och påminna
om en garnvinda). Det finns även spiralformade turbiner.
Tekniken är fortfarande på forskningsstadiet. Uppsala Universitet har en testanläggning i
Dalälven vilket verkar vara den enda anläggningen i Sverige. Det pågår även utvecklingsprojekt
i bland annat Norge och Storbritannien.
Som följd av en motion från Brita Ullman (KD) år 2007 så nämns strömkraft som en möjlig
energikälla i kommunens energiplan.
Tidigare undersökning
Möjligheten till strömkraft vid Ormo har undersökts tidigare. Uppsala Universitet letade under
2007-2008 efter en plats för sin testanläggning, och gjorde mätningar av strömförhållanden vid
Ormo. Värdena var dock bättre i Dalälven.
Samlad bedömning
Det är mycket osäkert vilken nytta som skulle finnas i en kommunal studie av möjligheterna till
strömkraft vid Ormo.
Främst är det mycket oklart vem som skulle ha intresse av att äga en sådan anläggning.
Produktion av förnybar el ses inte som en lämplig uppgift för förvaltningen utan snarare för
Kungälv Energi. Strömkraft är ännu på forskningsstadiet, vilket gör att sannolikheten är liten
för att de eller någon annan aktör i nuläget skulle se ett ekonomiskt intresse i att investera i en
anläggning.
Det finns även praktiska svårigheter. Kommunen har ingen rådighet över skärmarna eftersom
Vattenfall är ägare, och utan deras samverkan finns inte möjlighet att placera någon turbin i
direkt anslutning till skärmarna. Renoveringen av skärmarna ska påbörjas redan 2015 vilket ger
mycket liten tid till förberedelser. Länsstyrelsen har även påpekat att det finns
intressekonflikter i området eftersom Nordre älv berörs av flera riksintressen, vilket kan
försvåra en eventuell prövning om vattenverksamhet.
Förvaltningen följer utvecklingen av förnybara energikällor inklusive strömkraft. Om det skulle
visa sig intressant kan förvaltningen återkomma i frågan och diskutera möjligheterna till
strömkraft inom kommunen på övergripande nivå. Det görs förslagsvis om några år då
tekniken kan ha hunnit mogna.
Motionen har koppling till kommunfullmäktiges strategiska mål: Minskad miljö- och
klimatpåverkan.
Bedömning utifrån barnperspektivet har ej genomförts.
3(3)
Någon bedömning utifrån jämställdhetsperspektivet har inte gjorts.
Teknisk bedömning/genomförandeplan bedöms inte vara relevant med anledning av att
motionen föreslås avslås.
Juridisk bedömning
Med anledning av att motionen föreslås avslås har ingen juridisk bedömning gjorts.
En utredning skulle innebära resursbehov i form av arbetstid och konsultkostnader.
Förslag till kommunfullmäktige
Motionen avslås.
Anna Silverberg Paulsson
Verksamhetschef
Expedieras till:
Torbjörn Nilsson
Martje Hermanns
Enhetschef
Sammanträdesdatum
Sida
2015-03-12
1 (1)
§ 71/2015
Svar på motion om strömkraft (Dnr KS2014/1690)
Kommunstyrelsen föreslår att motionen anses besvarad.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Svar på motion om strömkraft 2014-12-18
Bilaga Protokollsutdrag 2014-12-18
Bilaga motion ormo skärmar.pdf 2014-12-18
Protokollsutdrag - Motion om strömkraft vid Ormo skärmar - Samhällsbyggnadsutskottet
2015-02-03
Protokollsutdrag - Motion om strömkraft vid Ormo skärmar - Kommunstyrelsen 2015-02-23
Yrkanden
Anton Nyblom (KD): Motionen bifalles.
Patrik Renström (C): Andra aktörer skall ges samma chans.
Kommunfullmäktige ajournerar sig kl. 20:27-20:32.
Miguel Odhner (S): Ärendet återemitteras till kommunstyrelsen med uppdraget att besvara
motionen.
Propositionsordning
Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att kommunfullmäktige beslutar att
anta Miguel Odhners (S) yrkande.
Omröstning begärs inte.
Beslut
Ärendet återemitteras till kommunstyrelsen med uppdraget att besvara
motionen.
__________
I ärendet yttrar sig: Patrik Renström (C), Johan Holmberg (S), Anton Nyblom (KD), Glenn
Ljunggren (S), Benny Strandberg (KD), Hans Torwald (C), Miguel Odhner (S)
Expedieras till
Sektor samhällsbyggnad/Jenny Lindqvist, TorBjörn Nilsson
För kännedom till
Kungälv Energi/Hans Larsson Ljungblad
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Justeras sign
Sammanträdesdatum
Sida
2015-02-18
1 (1)
§ 50/2015
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Svar på motion om strömkraft 2014-12-18
Bilaga Protokollsutdrag 2014-12-18
Bilaga motion ormo skärmar.pdf 2014-12-18
Protokollsutdrag - Motion om strömkraft vid Ormo skärmar - Samhällsbyggnadsutskottet
2015-02-03
Yrkande
Miguel Odhner (S): Kungälv Energi har i sitt uppdrag att utreda möjligheterna att använda ny
teknik och förnyelsebar energi. Kommunstyrelsen får i uppdrag att vara Kungälvs Energi
behjälpliga i deras kommande utredningsarbete. Med detta anses motionen besvarad.
Propositionsordning
Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta
yrkandet.
Omröstning begärs inte.
Kungälv Energi har i sitt uppdrag att utreda möjligheterna att använda ny teknik
och förnyelsebar energi. Kommunstyrelsen får i uppdrag att vara Kungälvs
Energi behjälpliga i deras kommande utredningsarbete. Med detta anses
motionen besvarad.
__________
Expedieras till
För kännedom till
KOMMUNSTYRELSEN
Justeras sign
Sammanträdesdatum
Sida
2015-01-29
1 (1)
§ 18/2015
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse: Svar på motion om strömkraft vid Ormo skärmar 2014-12-18
Motion, Strömkraft vid Ormo skärmar.
-
Motionen avslås.
__________
Expedieras till
För kännedom till
SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET
Justeras sign
1(4)
Tjänsteskrivelse
10.
Handläggarens namn
Jenny Järpler
2017-01-03
Information om sanering av fastigheten Kylaren 3 i Rollsbo
industriområde Dnr KS2016/2146-1
Sammanfattning
I samband med en brand i Fraktservice I Kungälv AB:s lokaler den 22 november 2016 har
bland annat olja läckt ut och förorenat fastigheten och den bäck dit dagvattnet leder.
Verksamheten har den 2 december 2016 förelagts av miljöenheten, på delegation av Miljö- och
byggnadsnämnden i Kungälvs kommun, att vidta åtgärder för sanering av fastigheten inom två
veckor efter att beslutet mottagits. Endast delar av saneringen ovan jord är gjord och
verksamheten har inte inkommit med en anmälan om marksanering.
Miljöenheten anser att det krävs att sanering utförs snarast då föroreningen annars riskerar att
sprida sig till omkringliggande mark och till dagvattnet, därför avser miljöenheten att föreslå att
Miljö- och byggnadsnämnden ska besluta om rättelse på den felandes bekostnad enligt
miljöbalken 26 kap 18 §. Miljö- och byggnadsnämnden informerades redan förra nämndmötet
om ärendet.
Dagvattnet från området leder till vattendraget vid Yttern som leds vidare till Ytterbybäcken
som i sin tur mynnar i Nordre älv. I Ytterbybäcken har det gjorts fiskevårdande åtgärder under
de senaste åren och det finns sträckor som fungerar som reproduktionsområden för öring.
Miljöenheten bedömer därför det av yttersta vikt att en snabb sanering sker för att förhindra
ytterligare påverkan.
Miljöenheten anser därför att det är befogat att besluta om sanering på den felandes
bekostnad. Det innebär att kommunen kan komma att bli skyldig att betala
saneringskostnaden om verksamheten inte har medel att ta till. Saneringsbolaget (Entropi)
uppskattar att kostnaden kommer att bli ca 100 000 kr-150 000 kr exklusive moms.
Miljöenheten har haft ett första samråd med Naturvårdsverket för att undersöka om de kan ta
de kostnader som inte kan täckas av verksamhetsutövaren enligt förordning 1998:899 om
miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 29§.
Miljöenheten har efter det varit i kontakt med Länsstyrelsen som är den myndighet som ska
sköta kontakten med Naturvårdsverket i ärenden gällande ersättning. Då inget beslut är fattat
av Naturvårdsverket om att eventuellt ersätta saneringen vill miljöenheten upplysa
kommunstyrelsen att kommunen kan komma att bli ansvarig för de eventuella kostnader som
kan komma att uppstå till följd av ett eventuellt beslut.
Innan beslut från miljö- och byggnadsnämnden fattas ska verksamhetsutövaren få ett skriftligt
förslag till beslut, för att ges möjlighet att komma med eventuella synpunkter.
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(4)
Kommunstyrelsen föreslås anteckna informationen.
Bakgrund
Den 22 november 2016 tillkallades miljöenheten av räddningstjänsten till en brand i
verksamheten Fraktservice I Kungälv AB org.nr 556735-6414. Företaget bedrev en bil- och
däckverkstad. Vid branden har olja och andra kemikalier i oklar mängd runnit ut.
Räddningstjänsten uppger dock att de tror att större delen brunnit upp. Trots att mycket har
brunnit upp noterades att olja och aska förorenat platsen och att det är troligt att askan
innehåller en rad föroreningar som riskerar att förorena marken.
Ju längre tid det tar innan askan och den förorenade marken saneras, desto mer ökar risken för
att spridning sker till omkringliggande mark och dagvatten.
Verksamheten var inte känd sedan tidigare av miljöenheten. Därför finns inga uppgifter om
hur kemikalier förvarats i verksamheten. Enligt verksamhetsutövaren förvarades mindre
mängd spillolja i en av de tre cipaxtankar som förvarades på baksidan av verksamheten.
Miljöenheten noterade efter branden att det på fastigheten även fanns fler fat, enligt
verksamhetsutövaren fanns det inget i faten vid brandtillfället. Fler kärl med ny olja förvarades
dock i den container som stod uppställd bakom verksamheten. Då verksamheten var en
däckverkstad befaras att även en del däck brunnit upp.
Enligt räddningstjänsten har man inte använt särskilt mycket vatten vid släckningsarbetet för
att det mesta av föroreningarna inte ska försvinna från platsen med släckvattnet. Då det kan
konstateras att det trots det har försvunnit relativt stora mängder olja ner till dagvattnet görs
bedömningen att det bör ha varit relativt stora mängder kemikalier som lagrats på platsen.
Miljöenheten bedömer att sannolikheten att föroreningen trängt ner i marken är relativt stor.
Miljöenheten har förelagt verksamheten den 2 december 2016 att vidta åtgärder inom två
veckor efter att beslutet fattades. Verksamheten har visat god vilja att vidta åtgärder men
endast delar av saneringen har påbörjats. Dock har ingen anmälan med en saneringsplan
inkommit till miljöenheten trots att tiden för föreläggandet har gått ut.
För att förhindra att föroreningen ytterligare sprids görs bedömningen att det är viktigt att en
snabb sanering sker och att det inte kan vänta tills att verksamheten förhandlat klart med det
försäkringsbolag som försäkrat fastigheten som ett bostadshus. Därför avser miljöenheten att
fatta beslut om rättelse på den felandes bekostnad. Beslutet innebär att sanering beställs av
kommunen som i sin tur kräver verksamheten på kostnaden i efterhand. Ett tidigt samråd har
skett med Naturvårdsverket för att få bidrag för saneringen. Länsstyrelsen är också inkopplad
då de är den myndighet som ska sköta dessa typer av ärenden.
Fattas inget ytterligare beslut finns risken att föroreningarna sprider sig och påverkar miljön
ytterligare. Lösningen att besluta om att göra det på den felandes bekostnad och därmed
riskera att bli betalningsskyldig själv anses krävas för att minska spridning och förhindra ett
ännu större saneringsområde.
En alternativ lösning är att miljö- och byggnadsnämnden fattar ett beslut med vite med krav på
åtgärder. Denna lösning innebär dock en risk då vi inte vet om det finns ekonomiska medel
varken till sanering eller till vitet. Miljöenheten bedömer att det även kommer medföra en
försening i ärendet och att föroreningarna därmed riskerar att spridas.
3(4)
Genom att miljö- och byggnadsnämnden fattar beslut om rättelse på den felandes bekostnad
riskerar kommunen att drabbas av en oförutsedd avgift. Saneringsbolaget (Entropi) uppskattar
att kostnaden kommer att bli ca 100 000 kr-150 000 kr exklusive moms.
Konsekvensen om sanering inte utförs är att föroreningar når dagvattnet som mynnar i
Ytterbäcken och påverkar reproduktionsområdet för bland annat öring.
Behovet av sanering bedöms som stort, fattas inget beslut finns risken att föroreningarna
sprider sig och hinner påverka miljön ännu mer. Lösningen att besluta om att göra det på den
felandes bekostnad och därmed riskera att bli betalningsskyldig själv anses krävas för att
minska spridning och förhindra ett ännu större saneringsområde.
En alternativ lösning är att miljö- och byggnadsnämnden fattar ett beslut med vite med krav på
åtgärder. Denna lösning innebär dock en risk då vi inte vet om det finns ekonomiska medel
varken till sanering eller till vitet. Miljöenheten bedömer att det även kommer medföra en
försening i ärendet och att föroreningarna därmed riskerar att spridas.
Kommunfullmäktiges strategiska mål om minskad miljö- och klimatpåverkan är relevant i
ärendet.
Ärendet bidrar till att påverka målet genom att faktiskt ta bort en förorening som annars
riskerar att hamna i vårt vatten.
Miljöenheten bedömer att barn inte påverkas direkt av beslutet. Bedömning görs dock att om
ingen sanering sker kan det innebära att barns miljö påverkas då dagvattnet går ut i bäcken
bredvid Ytterns idrottsanläggning där barn och ungdomar vistas.
Miljöenheten bedömer att då beslutet handlar om sanering av en specifik fastighet berör
ärendet inte jämnställhetsperspektivet.
Redan upphandlad entreprenör (Entropi) kommer att utföra sanering i samband med vår
beställning. Entropi kommer utföra de krav som ställs. Entropi har goda kunskaper i att
hantera likande ärenden.
Juridisk bedömning
Beslutet från miljö- och byggnadsnämnden kommer att utföras i enlighet med miljöbalken.
Bestämmelser som beslutet grundar sig på
Miljöbalken 2 kap. (Allmänna hänsynsreglerna)
Miljöbalken 26 kap. 9 §
4(4)
Miljöbalken 26 kap 18§- Verkställighet på den felandes bekostnad
Miljöbalken 9 kap. 3 § Olägenheter för människors hälsa
Miljöbalken 26 kap 26§- Övriga bestämmelser
Genom att fatta ett tidigt beslut om sanering på den felandes bekostnad kan vi bli skyldiga att
betala för saneringen om inte verksamheten har några medel till detta. Görs inget nu utan man
väntar och ser hur verksamheten alternativt fastighetsägaren kommer lösa problemet kan
kostnaden bli större då föroreningen riskerar att spridas och ett större område kräver sanering. Förslag till beslut
Informationen antecknas till protokollet.
Expedieras till:
Jenny Järpler
Tjänsteskrivelse
Handläggarens namn
Karolin Lind Södermark
11.
1(4)
2016-12-16
Svar på remiss - Handlingsplan för hållbart markbyggande i ett
föränderligt klimat Dnr KS2016/1992-2
Sammanfattning
Statens geologiska institut (SGI) har tagit fram ett förslag på en handlingsplan för hållbart
markbyggande i ett föränderligt klimat. I planen finns ett antal förslag på åtgärder som riktar
sig till kommuner och det är dessa som remissvaret behandlar. Åtgärderna bedöms som
relevanta för att främja ett mer hållbart markbyggande. Kungälvs kommun ställer sig därför
bakom SGIs förslag och har inga övriga synpunkter.
Bakgrund
Statens geologiska institut (SGI) har tagit fram ett förslag på en handlingsplan för hållbart
markbyggande i ett föränderligt klimat. Kungälvs kommun har blivit erbjuden att lämna
synpunkter på denna plan.
Den globala uppvärmningen leder till ett förändrat klimat. För Sverige innebär det bland annat
mer regn under vissa perioder och mer värme och torka under andra. Detta leder till att vi
måste anpassa våra stadsmiljöer, byggnader och andra anläggningar till ett föränderligt klimat.
Syftet med handlingsplanen är att ge konkreta förslag på vad som behöver göras och av vem
för att markbyggandet i Sverige ska bli hållbart utifrån klimatförändringarna.
I planen står att: ”Det ligger ett stort ansvar på kommunerna för att hänsyn till föränderliga
markförhållanden ska integreras i samhällsbyggandet. Ett hållbart markbyggande är i många
avseenden komplext och ansvaret för åtgärder behöver förtydligas mellan den enskilde
verksamhetsutövaren, kommunen, regionen och nationella myndigheter.” Handlingsplanen tar
upp åtgärder och aktiviteter som riktar sig till alla dessa aktörer. Detta remissvar behandlar de
som riktar sig till kommuner (listade nedan). Åtgärderna är indelade under följande
processerna i samhällsbyggandet: planering, projektering och byggande, förvaltning samt
rivning och återställning.
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
2(4)
Projektering och byggande
- Integrera hänsyn till markförhållanden i ett föränderligt klimat i projektering och byggande.
- Projektera för och bygga robusta byggnader och anläggningar anpassade till ett föränderligt
klimat.
•
Kommuner och fastighetsägare ställer krav på klimatanpassade lösningar i sina kontakter
med byggherrar och genom offentlig upphandling.
Förvaltning
- Ge byggnader och anläggningar med samhällsviktig verksamhet ett långsiktigt skydd mot
klimatförändringens effekter på markförhållanden.
•
Kustkommuner i samarbete med SGI, länsstyrelser och bransch utreder placering och
konstruktion av förstärkta strandvallar och andra skyddsbarriärer mot havsnivåhöjningen
•
Fastighetsägare och andra driftsansvariga anpassar byggnaders undergrunder till
förändrade markförhållanden.
- Klargöra ansvar och vem som tar kostnaden för olika åtgärder.
•
Kommuner, byggherrar och andra relevanta aktörer inom bygg- och anläggningsbranschen
utvecklar affärsmodeller för partnering och utökad samverkan kring långsiktiga
investeringar med hänsyn till ett föränderligt klimat.
- Använda blå- och grönstrukturer i och nära tätort som en resurs för ökad resiliens och skydd
mot översvämningar.
•
Länsstyrelser och kommuner arbetar för att ställa krav på att öka landskapets
vattenhållande förmåga för att minska belastningen av dagvatten, översvämning och
påföljande risker för försämrad stabilitet av marken.
•
Kommuner utvecklar befintlig grön- och bebyggelsestruktur så att klimatförändringens
effekter på markens stabilitet dämpas.
Rivning och återställning
- Genomföra platsspecifika riskbedömningar, åtgärdsutredningar, riskvärdering och åtgärder
med avseende på förorenat byggmaterial och eventuellt förorenad mark och naturolyckor.
•
Länsstyrelser och kommuner ställer krav på att hänsyn till klimatförändringens effekter tas
vid riskbedömning av förorenade områden.
•
Kommuner, länsstyrelser och Naturvårdsverket överväger konsekvenser av
klimatförändringen vid prioritering av efterbehandlingsobjekt.
•
Kommuner och länsstyrelser tar hänsyn till konsekvenser av klimatförändringen vid riskvärdering av efterbehandlingsinsatser.
Handlingsplanens åtgärder som riktar sig mot kommuner bedöms som relevanta och
genomtänkta. Så borde också vara fallet då planen tagits fram i bred samverkan med
intressenter från ca 60 olika organisationer inom markbyggandet. Förvaltningen ställer sig
därför bakom SGIs förslag.
3(4)
Åtgärderna är förslag från SGI och det finns inga krav på kommuner eller andra aktörer att
genomföra. Om Kungälvs kommun väljer att genomföra dem kommer det för många av
åtgärderna krävas resurser både i form av tid och pengar. Men att inte genomföra åtgärderna
innebär istället att markbyggandet inte blir hållbart och kommunen blir därigenom mer sårbar
inför klimatförändringar, vilket på sikt sannolikt leder till stora kostnader till följd av skador på
stadsmiljöer, infrastruktur byggnader och andra anläggningar.
Kungälvs kommun arbetar just nu med att ta fram en Klimatanpassningsplan med åtgärder för
att hantera de klimatförändringar som SGI beskriver. Denna behandlar dock hela kommunens
verksamhet och inte bara markbyggande. Flera av SGIs förslag på åtgärder kommer på något
vis beröras i förvaltningens förslag på för åtgärder i Kungälvs kommun.
SGIs handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat har i förlängningen
koppling till klimatanpassningen för Kungälvs kommun. Utifrån detta perspektiv berörs
följande av kommunfullmäktiges strategiska mål:
•
Attraktivt boende
•
Minskad miljö- och klimatpåverkan
•
Strategiska förutsättningar (balans mellan ekonomi, kvalitet och behov)
Denna fråga är inte aktuell för detta ärende.
Denna fråga är inte aktuell för detta ärende
Juridisk bedömning
Skrivelsen ”Svar på remiss - Handlingsplan för hållbart markbyggande i ett
föränderligt klimat” godkänns som Kungälvs kommuns remissvar.
Martina Hermans
Enhetschef planeringsenheten
Expedieras till:
Anna Silfverberg Poulsen
Verksamhetschef samhällsbyggnad
myndighet
4(4)
FÖRSLAG
2016-12-06
Diarienummer
511-30534-2016
Dossienummer
1482-2216
12.
Naturavdelningen
Tord Wennerblom
010-224 54 55
Förslag till beslut om ändring i naturreservatet Svartedalens natur- och friluftsområde i Kungälvs, Stenungsunds
och Lilla Edets kommuner
Innehåll
Beslut om ändring
Skälen för Länsstyrelsens beslut
Ärendets handläggning (ej med i detta förslag)
Upplysningar (ej med i detta förslag)
Ersättningstalan (ej med i detta förslag)
Kungörelse (ej med i detta förslag)
Hur man överklagar (ej med i detta förslag)
Bilagor
Bilaga 1. Beslutskarta
Bilaga 2. Sakägarförteckning
Postadress:
4403 40 GÖTEBORG
Besöksadress:
Telefon/Fax:
010-224 40 00 (vxl)
010-224 40 22 (fax)
Webbadress:
www.lansstyrelsen.se/vastragotaland
E-post:
[email protected]
Sida
1(3)
2016-12-06
Diarienummer
511-30534-2016
Beslut om ändring
Länsstyrelsen beslutar att föreskriften A9 i naturreservatet Svartedalens natur- och
friluftsområde ska ändras till följande lydelse.
Det är förbjudet att inom naturreservatet:
Jaga fågel samt, inom områden markerade i karta bilaga 1, jaga annat än älg, rådjur, vildsvin och kronhjort. Jakten inom områden markerade i karta bilaga 1 ska
bedrivas under fastställd tid för älgjakt. Förbuden gäller inte skyddsjakt för vilken
tillstånd lämnats av Länsstyrelsen.
Länsstyrelsen beslutar vidare att meningen ”Inom övriga områden är skogsbruk
tillåtet och bedrivs ekonomiskt, certifierat inom ramen för skogsvårdslagens hänsynsregler” i föreskrift A2 ska utgå.
Beslutet är fattat med stöd av 7 kap. 5 § miljöbalken.
Skälen för Länsstyrelsens beslut
Bakgrund
Naturreservatet Svartedalens natur- och friluftsområde bildades genom Länsstyrelsens beslut 1999-01-29 och innehöll bl.a. föreskrift angående jakt inom en del av
naturreservatet benämnt naturskogsområdet. Föreskriften innebar att endast jakt på
älg, och rådjur var tillåtet där. I Länsstyrelsens beslut 2015-12-16 mildrades föreskriften angående jakt såtillvida att det utöver jakt på älg och rådjur även tillåts jakt
på vildsvin och kronhjort. I övriga delar av naturreservatet finns inga restriktioner
för jakten. Genom överenskommelser har emellertid ingen jakt på fågel bedrivits
där heller, såvitt Länsstyrelsen känner till.
Naturreservatet Svartedalens natur- och friluftsområde omfattas av Natura 2000området SE0520142 Svartedalen som är utpekat enligt EU:s fågeldirektiv. Fågelarter som enligt bevarandeplanen, fastställd 2005-08-15, måste bevaras i området är
storlom, bivråk, fiskgjuse, järpe, tjäder, berguv, sparvuggla, pärluggla, nattskärra,
spillkråka, tretåig hackspett och orre. I bevarandeplanen anges jakt på utpekade
fågelarter som exempel på företeelse som kan påverka områdets bevarandevärden
negativt.
Vad gäller meningen ”Inom övriga områden är skogsbruk tillåtet och bedrivs ekonomiskt, certifierat inom ramen för skogsvårdslagens hänsynsregler” i föreskrift
A2 har det hänt att den tolkats som att icke-certifierat skogsbruk skulle vara förbjudet.
Länsstyrelsens bedömning
Länsstyrelsen bedömer att hittills rådande förhållanden utan någon jakt på fågel i
naturreservatet har varit gynnsamt för fågelförekomsten, och sannolikt också för
friluftslivet. För att säkerställa att dessa förhållanden består behöver föreskriften
A9 ändras så att jakt på fågel blir förbjudet i hela naturreservatet. De fågelarter
som pekas ut i Natura 2000-områdets bevarandeplan utgör prioriterade bevarande-
Sida
2(3)
2016-12-06
Diarienummer
511-30534-2016
värden för naturreservatet. Detta utgör det främsta motivet till ändring av föreskriften, och då i första hand med tanke på tjäder, orre och järpe.
Ytterligare en aspekt är att naturreservatet har mycket stora värden för friluftslivet,
och syftet med naturreservatet är bl.a. att bevara ett större sammanhängande skogsområde av stor betydelse för friluftslivet. Ett omfattande friluftsliv bedrivs i form
av t.ex. vandringar, naturstudier, sportfiske och jakt. Olika former av friluftsliv
kan ibland komma i konflikt med varandra. Såvitt Länsstyrelsen erfarit har det
hittills inte varit fallet i naturreservatet. I den händelse att jakten skulle öka,
såtillvida att även jakt på fågel skulle komma att bedrivas, bedömer Länsstyrelsen att detta kan inverka menligt på övrigt friluftsliv i naturreservatet. Av den
anledningen ska föreskriften omfatta alla fågelarter.
Vad gäller meningen ”Inom övriga områden är skogsbruk tillåtet och bedrivs ekonomiskt, certifierat inom ramen för skogsvårdslagens hänsynsregler” i föreskrift
A2 anser Länsstyrelsen att den är att betrakta som en upplysning och därför inte är
relevant i en föreskrift. Även i den händelse att meningen skulle tolkas som en
föreskrift finns det inget stöd i miljöbalken för att kräva att skogsbruket ska vara
vare sig ”ekonomiskt” eller ”certifierat”. För att undvika eventuella missförstånd
ska därför meningen utgå.
Sida
3(3)
Bilaga 1
Jaktförbud i naturreservatet Svartedalens natur- och
friluftsområde
Naturreservatets gräns
Endast jakt på älg, rådjur, vildsvin och kronhjort tillåtet
I hela naturreservatet är det förbjudet att jaga fågel.
Inom snedstreckade områden är det dessutom förbjudet att
jaga annat än älg, rådjur, vildsvin och kronhjort. Jakten där
ska bedrivas under fastställd tid för älgjakt.
Upplysning: Utbredningen av de snedstreckade områdena är
tidigare fastställd av Länsstyrelsen i beslut 1999-01-29
(dnr 231-18104-98). Benämningen var då "naturskogsområdet".
Förbuden gäller inte skyddsjakt för vilken tillstånd lämnats av
Länsstyrelsen.
Tillhör Länsstyrelsens förslag till beslut 2016-12-06
Dnr 511-30534-2016
±
0
Skala (i A4): 1:50 000
1
2 km
© Länsstyrelsen i Västra Götalands län © Lantmäteriet Geodatasamverkan
Bilaga 2
Sakägare
Förteckningen är upprättad av Länsstyrelsen 2016-09-09
Berörda fastighetsägare
Våge Svensson, Drottninggatan 5, 252 21 Helsingborg
Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm
Jörgen Kaldemark, Ranebo 401, 444 92 Jörlanda
Västkuststiftelsen, Sandöhamnsvägen 71, 434 94 Vallda Sandö
Berörda jaktarrendatorer
Svartedalens Jaktlag, c/o Hans-Olof Ohlsson , Kastanjevägen 1, 449 41 NOL
Håltesjöns Jaktlag, c/o Thomas Magnusson, Kardarevägen 3, 437 34 Lindome
Torskogs Jaktlag, c/o Kenneth Johnsson, Rättaregårdsvägen 19, 463 71 Lödöse
Övre Röras Jaktlag, c/o Conny Rodin, Spekeröds Röd 104, 444 93 Spekeröd
Maribo Jaktlag, c/o Björn Mårtensson, Fontinivägen 14, 44231 Kungälv
Svante Fors Jaktlag, Svenseröd 215, 463 93 Västerlanda
Svartedalens jakt- och viltvårdsförening, c/o Bertil Olsson, Apelvägen 6, 449 41 NOL
REMISS
2016-12-08
Diarienummer
511-35476-2015
Sida
1(2)
13.
Enligt sändlista
Förslag till åtgärdsprogram för ålgräsängar
Ni ges härmed möjlighet att lämna synpunkter på bifogat förslag till ”Åtgärdsprogram för
ålgräsängar”.
Länsstyrelsen i Västra Götalands län har på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten tagit
fram ett förslag till åtgärdsprogram för ålgräsängar. Förutom att ta fram programförslaget
ingår också i uppdraget att sända ut förslaget på remiss och inhämta synpunkter till beredningen och färdigställandet av det slutliga åtgärdsprogrammet som Havs- och vattenmyndigheten ska fastställa.
När åtgärdsprogrammet är fastställt så kommer det att bli ett vägledande, men inte formellt
bindande program för ålgräsängar i Sverige under tidsperioden 2017 – 2021. Arbetet med att
skriva programmet har utförts av Per-Olav Moksnes, Havsmiljöinstitutet, Göteborgs universitet samt Fredrik Larson och Anita Tullrot, Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Eftersom denna remiss berör ett flertal av länsstyrelsens verksamhetsområden så är det viktigt att länsstyrelserna samordnar sig internt, så att yttrandet innefattar synpunkter från alla
berörda verksamhetsområden. Då även synpunkter från lokala aktörer och intressenter ute i
länen är viktiga så rekommenderar Länsstyrelsen i Västra Götalands län övriga länsstyrelser
att vidarebefordra denna remiss till relevanta kommuner, lokala organisationer och föreningar i sina respektive län.
Länsstyrelsen i Västra Götalands län efterlyser synpunkter både på programmet som helhet
och på programmets olika kapitel och underkapitel. Särskilt efterfrågas synpunkter på rimligheten av de föreslagna åtgärderna avseende omfattning, kostnader och genomförandetider.
Eventuella synpunkter på förslaget ska ha inkommit till Länsstyrelsen i Västra Götalands län
via e-postadressen [email protected] eller via länsstyrelsens e-tjänst senast
den 31 januari 2017. Om Ni sänder in Ert remissvar via e-postadressen var god och uppge
”Remissvar Dnr 511-35476-2015” i e-postmeddelandets ämnesrad.
Med vänlig hälsning
Magnus Björkén
Koordinator ÅGP hotade vattenarter i O-län
Bilagor
Missiv från Havs- och vattenmyndigheten
Förslag till åtgärdsprogram för ålgräsängar
Postadress:
Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg
Telefon:
010-224 40 00 (vxl)
Webbadress:
www.lansstyrelsen.se/vastragotaland
E-post:
[email protected]
REMISS
2016-12-08
Diarienummer
511-35476-2015
Sändlista:
Naturvårdsverket, [email protected]
ArtDatabanken, [email protected]
Kammarkollegiet, [email protected]
SLU Institutionen för akvatiska resurser, [email protected]
Centrum för biologisk mångfald, [email protected]
Havsmiljöinstitutet, [email protected]
Inst. för biologi och miljövetenskaper, Göteborgs universitet, [email protected]
Inst. för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, [email protected]
Länsstyrelsen i Hallands län, [email protected]
Länsstyrelsen i Skåne län, [email protected]
Länsstyrelsen i Blekinge län, [email protected]
Länsstyrelsen i Kalmar län, [email protected]
Länsstyrelsen i Östergötlands län, [email protected]
Länsstyrelsen i Södermanlands län, [email protected]
Länsstyrelsen i Gotlands län, [email protected]
Länsstyrelsen i Stockholms län, [email protected]
LRF, [email protected]
Sveriges Fiskevattenägarförbund, [email protected]
Hushållningssällskapens Förbund, [email protected]
Sportfiskarna, [email protected]
Världsnaturfonden WWF, [email protected]
Svenska Naturskyddsföreningen, [email protected]
Strömstads kommun, [email protected]
Tanums kommun, [email protected]
Sotenäs kommun, [email protected]
Lysekils kommun, [email protected]
Munkedals kommun, [email protected]
Uddevalla kommun, [email protected]
Orust kommun, [email protected]
Tjörn kommun, [email protected]
Stenungsunds kommun, [email protected]
Kungälvs kommun, [email protected]
Öckerö kommun, [email protected]
Göteborgs kommun, [email protected]
8-fjordar, [email protected]
Bohuskustens vattenvårdsförbund, [email protected]
Vattenrådet för Bohuskusten, [email protected]
För kännedom:
Havs- och vattenmyndigheten, Sofia Brockmark, [email protected]
Per-Olav Moksnes, [email protected]
Sida
2(2)
1/1
Missiv
Datum
Dnr
Mottagare
2016-12-07
3075-15
Enligt sändlistan
Handläggare
Direkt
Sofia Brockmark
[email protected]
010- 698 6581
Remiss av åtgärdsprogram för hotade arter
Sverige har undertecknat Konventionen om biologisk mångfald, och
därmed åtagit oss att främja skyddet av ekosystem, naturliga
livsmiljöer och bibehållandet av livskraftiga populationer av arter.
Livskraftiga populationer är ett kvitto på att arter har god tillgång på
naturliga livsmiljöer, att de har möjlighet att sprida sig och att viktiga
funktioner och processer i ekosystemen fungerar. Cirka fem procent av
Sveriges djur- och växtarter saknar dessa förutsättningar och hotas av
utrotning. Särskilda insatser krävs för att klara de mest hotade arterna.
Åtgärdsprogram för hotade arter är en satsning på arter vars existens
inte kan säkerställas genom pågående åtgärder för hållbar mark- och
vattenanvändning, eller befintligt områdesskydd. Programmen är ett
viktigt verktyg i Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelsernas i
arbetet för att nå det av regeringen beslutade miljökvalitetsmålet ”Ett
rikt växt- och djurliv” och övriga sex ekosystemrelaterade
miljökvalitetsmål.
Havs- och vattenmyndigheten har tillsammans med ArtDatabanken
tagit fram en lista över hotade arter och naturtyper som behöver
åtgärdsprogram. På Havs- och vattenmyndighetens uppdrag arbetar
länsstyrelserna sedan 2012 med att ta fram program, samordna
insatserna och verka för att genomföra dem.
I framtagandet av åtgärdsprogram ingår remittering av
programförslagen till berörda aktörer och intressenter.
Remissyttrandena är viktiga för programmens slutliga utformning.
Havs- och vattenmyndigheten fastställer programmen. Bifogad remiss
skickas av länsstyrelsen på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten
som ett led i framtagandet av det slutliga åtgärdsprogrammet.
Yttrandena över remissen ska skickas till länsstyrelsen - se i övrigt
information i deras missiv.
För Havs- och vattenmyndigheten
Sofia Brockmark
Nationell koordinator för akvatiska Åtgärdsprogram för hotade arter
Havs- och
vattenmyndigheten
Box 11 930
404 39 Göteborg
Besök och leverans
Gullbergs strandgata 15
411 18 Göteborg
Telefon 010-698 60 00
Fax 010-698 61 11
[email protected]
www.havochvatten.se
Plusgiro 59 90 51-0
Bankgiro 757-8438
Organisationsnummer
202100-6420
Åtgärdsprogram för
ålgräsängar
Zostera spp. (prel. foto)
Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX
1
Havs- och vattenmyndigheten
Datum: åååå-mm-dd
Ansvarig utgivare: Jakob Granit
Omslagsfoto: Per-Olav Moksnes
ISBN XXXX-XXXX
Tryck: Eventuellt tryckeri
Havs- och vattenmyndigheten
Box 11 930, 404 39 Göteborg
www.havochvatten.se
Åtgärdsprogram för ålgräsängar
Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.
Per-Olav Moksnes, Fredrik Larson & Anita Tullrot
Förord
Sverige har undertecknat Konventionen om biologisk mångfald, och därmed
åtagit oss att främja skyddet av ekosystem, naturliga livsmiljöer och
bibehållandet av livskraftiga populationer av arter. Livskraftiga populationer är
ett kvitto på att arter har god tillgång på naturliga livsmiljöer, att de har
möjlighet att sprida sig och att viktiga funktioner och processer i ekosystemen
fungerar. Cirka fem procent av Sveriges djur- och växtarter saknar idag dessa
förutsättningar och hotas av utrotning.
Särskilda insatser krävs för att klara de mest hotade arterna. Åtgärdsprogram
för hotade arter är en satsning på arter vars existens inte kan säkerställas
genom pågående åtgärder för hållbar mark- och vattenanvändning, eller
befintligt områdesskydd. Programmen är ett viktigt verktyg i Havs- och
vattenmyndighetens och länsstyrelsernas arbete för att nå det av regeringen
beslutade miljökvalitetsmålet ”Ett rikt växt- och djurliv” och övriga sex
ekosystemrelaterade miljökvalitetsmål.
Åtgärdsprogrammet för ålgräsängar har på Havs- och vattenmyndighetens
uppdrag upprättats av Per-Olav Moksnes, Havsmiljöinstitutet, Göteborgs
universitet samt Fredrik Larson och Anita Tullrot, Länsstyrelsen i Västra
Götalands län. Programmet presenterar Havs- och vattenmyndighetens syn på
mål och angelägna åtgärder för ålgräsängar.
Åtgärdsprogrammet innehåller en kortfattad kunskapsöversikt och
presentation av angelägna åtgärder under 2017-2021 för att i Sverige förbättra
rådande bevarandestatus för ålgräsängar. Åtgärderna samordnas mellan olika
intressenter, vilket får till följd att kunskapen om och förståelsen för arten eller
naturtypen ökar. Förankring av åtgärderna har skett genom samråd och en
bred remissprocess där statliga myndigheter, kommuner, experter och
intresseorganisationer haft möjlighet att bidra till utformningen av
programmet.
Åtgärdsprogrammet presenterar Havs- och vattenmyndighetens syn på vilka
åtgärder som behöver genomföras, och är ett led i att förbättra
bevarandearbetet och utöka kunskapen om ålgräsängar. Det är Havs- och
vattenmyndighetens förhoppning att programmet kommer att stimulera till
engagemang och konkreta åtgärder på regional och lokal nivå, så att arten
långsiktigt kan få en gynnsam bevarandestatus. Havs- och vattenmyndigheten
tackar alla de som har bidragit med synpunkter vid framtagandet av
åtgärdsprogrammet och de som kommer att bidra till genomförandet av
detsamma.
Göteborg, månad, 2017
Björn Sjöberg
Chef för Avdelningen för Havs- och vattenförvaltning
Fastställelse, giltighet,
utvärdering och tillgänglighet
Hav- och vattenmyndigheten beslutade den xx månad, 2017 (Dnr xxxx-xx), att
fastställa/ giltighetstiden för åtgärdsprogrammet för ålgräsängar.
Programmet är ett vägledande, ej formellt bindande dokument och gäller under
åren 2017–2021 Utvärdering och/eller revidering sker under det sista året
programmet är giltigt. Om behov uppstår kan åtgärdsprogrammet utvärderas
och/eller revideras tidigare.
På www.havochvatten.se kan det här och andra åtgärdsprogram laddas ned.
6
FASTSTÄLLELSE, GILTIGHET, ......................................................................... 6
UTVÄRDERING OCH TILLGÄNGLIGHET
............................................................. 6
SAMMANFATTNING ........................................................................................ 9
SUMMARY .................................................................................................. 10
ÅTGÄRDER OCH REKOMMENDATIONER ......................................................... 27
Sammanfattning av åtgärder .......................................................................... 27
Information och rådgivning........................................................................... 28
Utbildning .......................................................................................................29
Ny kunskap .....................................................................................................29
Övervakning................................................................................................... 30
Kartering ......................................................................................................... 31
Områdesskydd ................................................................................................ 32
Dispenser från gällande bestämmelser...........................................................36
Förhindra illegal verksamhet..........................................................................36
Åtgärder mot förlust av grunda mjukbottenområden .................................... 37
Restaurering ...................................................................................................38
Ekologisk kompensation.................................................................................39
Finansiering av åtgärder ................................................................................. 41
Allmänna rekommendationer ...........................................................................42
Myndigheterna kan ge information om gällande lagstiftning ........................42
Råd om hantering av kunskap om observationer ...........................................42
KONSEKVENSER OCH SAMORDNING ............................................................. 43
Konsekvenser.....................................................................................................43
Åtgärdsprogrammets effekter på olika naturtyper och på andra rödlistade
arter ................................................................................................................43
Intressekonflikter ...........................................................................................43
Samordning .......................................................................................................43
Samordning som bör ske med andra åtgärdsprogram ...................................43
Samordning som bör ske med miljöövervakningen och annan uppföljning än
ÅGP:s ..............................................................................................................43
KÄLLFÖRTECKNING ..................................................................................... 44
BILAGA 1 FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER .............................................................. 48
Sammanfattning
Text
De åtgärder som förutsätts finansieras av Havs- och vattenmyndighetens medel
för genomförande av åtgärdsprogram för hotade arter beräknas totalt uppgå till
xxxx¤ kr under programmets giltighetsperiod 2017–2021¤.
Skrivs efter remissomgång
9
Summary
Text
The cost for the conservation measures, to be funded from the Swedish Agency
for Water and Marine management allocation for action plans is estimated at €
x during the actions plans' validity period 2017-2021.
Skrivs efter remissomgång
10
Naturtypsfakta
Inledning
Ålgräs är det dominerande sjögräset i Sverige och utgör basen för mycket
artrika biotoper som förser naturen och människan med flera viktiga
ekosystemfunktioner och tjänster. Ålgräsets unika förmåga att växa på
mjukbotten gör att det kan tillföra ett strukturellt habitat och en livsmiljö för
många olika organismer, vilket höjer artrikedomen och produktionen i
området. Bland annat fungerar ålgräsängarna som en viktig uppväxtmiljö för
ett stort antal olika fisk- och kräftdjursarter. Ålgräs tar också upp
näringsämnen och koldioxid ur vattnet, vilka till stor del binds i sedimentet,
varför ålgräsängar minskar övergödning och växthuseffekten. Ålgräsängars
blad dämpar strömmar och vågenergi, och rhizom och rötter stabiliserar
botten, vilket minskar resuspension och erosion av sediment och ger klarare
vatten lokalt.
Ålgräsängar är hotade ekosystem vars utbredning har minskat dramatiskt över
norra halvklotet de senaste 30 åren. I Bohuslän har mer än 60 % av allt ålgräs
försvunnit sedan 1980-talet, vilket motsvarar en förlust på uppskattningsvis
12 500 ha. Eftersom ålgräs växer i grunda kustnära miljöer, och är anpassat för
levnadsbetingelser i klara och näringsfattiga hav, är det känsligt för flera typer
av mänskliga aktiviter och störningar, bl.a. övergödning, överfiske (som leder
till övergödningslika kaskadeffekter) och kustexploatering.
Sammanfattningsvis utgör ålgräsängar unika livsmiljöer med viktiga
ekosystemfunktioner som är i stort behov av skydd och stödjande åtgärder.
För en mer utförlig beskrivning på svenska av ålgräsets ekologi, utbredning och
hotsituation, samt skyddsstatus i lagar och konventioner m.m., se rapporten
Förvaltning och restaurering av ålgräs i Sverige: Ekologisk, juridisk och
ekonomisk bakgrund (Moksnes m.fl. 2016a).
Översiktlig morfologisk beskrivning
Beskrivning av arterna
Ålgräs (Zostera marina L.) är en enhjärtbladig, marin fröväxt inom
svaltingordningen (Alismatales) som växer, blommar och pollineras under
vattenytan. Ålgräset, också benämnd bandtång, är den vanligaste och största
sjögräsarten i svenska vatten och bildar täta bestånd i grunda
mjukbottensområden i både Västerhavet och i Egentliga Östersjön. Ålgräset
förankrar sig i sedimentet med hjälp av jordstammar (rhizom) och rötter, med
vilka den också kan ta upp och transportera näring. Bladen är ogrenade, runt
en halv centimeter breda och över en meter långa i djupa, skyddade miljöer,
men endast två till tre decimeter långa på grunda, mer exponerade bottnar.
I Västra Götalands län och Hallands län förekommer små bestånd av den
mindre arten dvärgålgräs (Zostera noltii) på ett 30-tal kända lokaler. Arten
hittas främst grunt på skyddade lokaler med finkorniga silt- eller lersediment.
11
Dvärgålgräs är vanligt förekommande i tidvattensområden i Västeuropa, och
når sin ostliga utbredningsgräns i Västerhavet. Ett minskande antal fynd av
arten i svenska vatten gör att den idag är rödlistad och bedöms som Sårbar
(VU; ArtDatabanken 2015). I Västra Götalands län hittas även smalt ålgräs
(Z. angustifolia) på ett fåtal lokaler. Arten är liksom dvärgålgräs rödlistad och
bedöms som Starkt hotad (EN) av ArtDatabanken. Det är dock oklart om den
utgör en egen art eller en underart av Z. marina (se nedan).
Ålgräsängar i Västerhavet domineras oftast helt av Z. marina, men i grunda,
mer utsötade miljöer är ängarna ofta blandade med hårnating (Ruppia
maritima) och skruvnating (R. cirrhosa). I Östersjöns bräckta vatten växer
ålgräs ofta i blandade bestånd tillsammans med sötvattensfröväxter som
borstnate (Potamogeton pectinatus), ålnate (P. perfoliatus), trådnate (P.
filiformis), hårsärvar (Zannichellia spp.) havsnajas (Najas marina), tre arter
av slingor (Myriophyllum spp.), samt ett stort antal arter av kransalger.
Underarter och varieteter
Smalt ålgräs (Z. angustifolia) som återfinns längs västkusten har oklar
taxonomisk status då många anser att den är en mindre och smalbladigare
variant av Z. marina (WoRMS 2016).
Förväxlingsarter
Dvärgålgräs urskiljs från ålgräset genom mindre storlek, smalare blad
(1−2 mm) som har en urgröpning i toppen, samt frön som är släta till skillnad
från ålgräset som har räfflade frön. Smalt ålgräs har blad som är 1−3 mm breda
med 3 nerver (att jämföra med 5−9 nerver hos ålgräs). Natingar skiljer sig från
ålgräs genom att de har en mer busklik struktur med trådformiga spetsiga blad.
För uppgifter om skillnader mellan förväxlingsarter, se lämplig
bestämningslitteratur såsom Mossberg & Stenberg 2005.
I resterande delar av texten avses med ålgräs endast arten Z. marina eftersom
den oftast är helt dominerande i ålgräsängar, och det är den svenska sjögräsart
som det finns mest kunskap om.
Bevaranderelevant genetik
Genetisk variation
Den genetiska variationen hos ålgräs i Västerhavet är relativt hög, där små
skillnader hittas mellan olika ängar, och där storleken på enskilda kloner
(genetiskt identiska individer) varierar mellan 2 och 10 meter i de
undersökningar som gjorts (Boström m.fl. 2014, Eriander m.fl. 2016). De små
skillnaderna mellan olika bestånd tyder på regelbunden sexuell reproduktion
och frekvent genetisk utbyte mellan populationer, troligen via spridning av
flytande blomskott med frön. Den genetiska variationen är betydligt lägre i
Östersjön där den sexuella reproduktionen är låg. Längs den svenska ostkusten
i Egentliga Östersjön hittas större skillnader mellan olika ålgräsängar och i
12
Ålandshav, vid gränsen av artens utbredningsområde, kan hela ängar utgöras
av enskilda kloner. De största av dessa ängar skattas vara över 1000 år gamla
(Reusch m.fl. 1999, Boström m.fl. 2014).
Genetiska problem
Den låga genetiska variationen hos ålgräsängar i norra Egentliga Östersjön
tyder på mycket lågt genetiskt utbyte mellan olika ängar och områden. Även
om den höga åldern på de gamla ängarna i Ålands hav tyder på att dessa kloner
är motståndskraftiga, så kan den låga genetiska variationen göra dessa ängar
känsliga, t.ex. för klimatförändringar.
Biologi och ekologi
Livscykel
Sexuell förökning hos ålgräset sker genom blombildning på speciella
reproduktiva skott som bildas under våren och försommaren. Från dessa skott
släpper hanblommor trådformigt pollen som transporteras med strömmar
genom vattenmassan till honblommor på en annan planta. Efter befruktningen
utvecklas fröna i hölstret över sommaren tills de är mogna på hösten. De
släpper då från blomskottet och faller till botten. Ett skott som blommar dör
efter frösättningen varför blomning representerar ett slutstadium i skottets
livshistoria. Medellivslängden för ett ålgrässkott är runt 1,5 år (DeCock 1980,
Borum m.fl. 2004). I svenska vatten vilar de flesta frön över vintern, och gror
först i mars–april nästföljande år. Studier i Bohuslän visar att mindre än 1 % av
fröna som släpps på hösten överlever och gror på våren. De viktigaste
orsakerna till de höga förlusterna av frön anses vara predation från
strandkrabbor (Carcinus maenas) och transport av vågor och strömmar bort
från lämpliga områden. Fröskotten som överlever tillväxer snabbt till vuxna
plantor, och kan bilda reproduktiva skott samma år, även om de flesta skott gör
det först under den andra tillväxtsäsongen (Infantes m.fl. 2016).
Föröknings- och spridningssätt
Ålgräset förökar och sprider sig både asexuellt (vegetativt) och sexuellt via frön.
Vegetativ tillväxt är den vanligaste formen av förökning i Sverige. I Bohuslän
utgörs nya skott till ca 65 % av asexuell tillväxt och 35 % av frötillväxt
(Källström m.fl. 2008). I Egentliga Östersjön sker förökningen nästan
uteslutande genom asexuell tillväxt (Boström m.fl. 2014).
Den vegetativa tillväxten sker genom förgreningar längs med jordstammen, där
nya skott skjuter upp. Horisontell utbredning via vegetativ tillväxt är relativt
långsam och varierar mellan 16 och 31 cm per år (Olesen & Sand-Jensen 1994,
Borum m.fl. 2004). Vid restaurering kan dock enskilt planterade skott i
frånvaron av konkurrens tillväxa mycket snabbt och sätta upp till 10 nya skott
inom 3 månader och bilda meterlånga rhizom efter 14 månader i miljöer med
god ljustillgång (Moksnes m.fl. 2016b).
13
Enskilda frön sprids generellt inte långt från blomskotten. Studier visar att
80 % av ålgräsfröna stannar inom 5 m från platsen de släpptes
(Orth m.fl. 1994). Studier som visar en explosiv utbredning av ålgräs tyder dock
på att stora mängder frön sprids flera kilometer under speciella
omständigheter (Orth m.fl. 2012). Däremot kan frön regelbundet spridas
avsevärt längre via flytande blomställningar. Studier i Bohuslän visar att
ålgräsets reproduktiva skott lätt lossnar när fröna är mogna, och att de har
positiv flytkraft i minst 26 dagar, vilket skulle ge en potentiell spridning upp till
150 km med hjälp av vinddrivna ytströmmar (Källström m.fl. 2008). Dock
sprids endast ett mindre antal frön med blomställningar (Harwell & Orth 2001)
så även om denna spridningsmekanism är viktig från ett genetiskt perspektiv
(Reusch 2002), så är den normalt en mycket långsam mekanism för t.ex.
återetablering av förlorade ålgräsbestånd.
Livsmiljö
Ålgräset återfinns på grunda mjukbottensområden från ca 0,5 m djup ned till
ca 10 m i opåverkade områden och kan växa såväl på finkorniga sediment med
hög halt av organiskt material i skyddade områden som på mer exponerade
miljöer med sediment bestående av sand och grus. Ålgräsets utbredning längs
Sveriges kust sträcker sig från norska gränsen (salthalt 20−30 ‰) till
Stockholms norra skärgård (salthalt ca 5 ‰; Boström m.fl. 2014). I Skagerrak
finns ålgräset framför allt i skyddade vikar med leriga till sandiga sediment,
vanligen på 1 till 4 meters djup. Längs Hallands exponerade kust har ålgräs en
begränsad förekomst och hittas där i skyddade miljöer, medan stora ängar
förekommer i Öresund på sandiga sediment, där arten regelbundet
förekommer ned till 6 m djup. Stora ängar hittas också i mer skyddade miljöer
längs Skånes sydkust vid Trelleborg, längs skånes kust i norra delarna av
Hanöbukten, i stora delar av Blekinge samt i Kalmarsund. Till skillnad från på
västkusten återfinns ålgräs i Östersjön ofta i mer exponerade, sandiga miljöer
på 2 till 6 meters djup (Boström m.fl. 2014). Längs den svenska ostkusten i
Egentliga Östersjön är ålgräset vanligt förekommande i många områden, men
det är sällan den dominerande fröväxten i skyddade miljöer.
Viktiga mellanartsförhållanden
Snabbväxande påväxtalger och drivande mattor av fintrådiga alger kan utgöra
ett allvarligt hot mot ålgräs, då de minskar tillgången på ljus och näringsämnen
och kan orsaka syrebrist som snabbt kan slå ut stora bestånd. Snabbväxande
fintrådiga alger är främst ett problem i övergödda kustområden, samt i
områden där avsaknad av stora rovfiskar orsakat en s.k. trofisk kedjereaktion,
vilket medför att förekomsten av små rovfiskar och krabbor ökar vilket i sin tur
minskar små betande kräftdjur som kan kontrollera tillväxten av snabbväxande
alger (se nedan). Små rovfiskar som kan orsaka problem om de blir för talrika
är t.ex. storspigg (Gasterosteus aculeatus) och svart smörbult (Gobius niger).
De viktigaste algbetarna i svenska vatten som kan skydda ålgräset från påväxt
är märlkräftor av släktet Gammarus och vattengråsuggor av släktet Idotea.
Snabbväxande alger som dominerar i algmattor är grönalger av släktet Ulva
och Cladophora, samt brunalger av släktet Ectocarpus (Moksnes m.fl. 2016a).
14
Strandkrabbor kan påverka ålgräs negativt genom att äta upp ålgräsfrön och
minska ålgräsets reproduktion och spridningsmöjligheter (Moksnes m.fl.
2016b). Strandkrabbor kan även konsumera vuxna ålgrässkott och gräva upp
plantor och därigenom orsaka skador på naturliga bestånd och på planteringar
av ålgräs (Garbary m.fl. 2014). Strandkrabba är en av de arter som ökat till
följd av att bland annat torsken i Västerhavet har minskat (Eriksson m.fl. 2011).
Det saknas dock studier på hur strandkrabbor påverkar ålgräskott i svenska
vatten.
Betande sjöfåglar, som svanar och gäss, kan också utgöra ett hot mot grunt
växande ålgräsängar som fåglarna kan nå från ytan. Detta kan möjligen utgöra
ett speciellt hot mot det rödlistade dvärgålgräset som växer grunt. Det saknas
dock studier på hur betning från dessa arter påverkar ålgräs i svenska vatten.
I områden som förlorat ålgräsängar kan botten till stora delar täckas av mattor
av drivande fleråriga alger, som ofta domineras av sågtång (Fucus serratus)
och rödalgen kräkel (Furcellaria lumbricalis). Dessa drivande algmattor kan
effektivt motverka återetablering av ålgräs i ett område då de skuggar eller river
loss nyrekryterade ålgräsplantor (Moksnes m.fl. 2016b).
Infektion av slemsvampen Labyrinthula zosterae utgör också ett potentiellt hot
mot ålgräs. Ett massutbrott av slemsvampen på 1930-talet slog ut runt 90 % av
ålgräset i Nordatlanten, och mindre utbrott förekommer än i vissa delar av
världen. Idag är slemsvampen vanligt förekommande i små koncentrationer
hos ålgräs utan att orsaka någon dödlighet. Studier i Västerhavet visar i nuläget
på låga koncentrationer och inget tyder på att Labyrinthula-infektionen varit
involverad i de förluster av ålgräs som skett under senare tid (Moksnes m.fl.
2016a).
Artens lämplighet som signal- eller indikatorart
Eftersom ålgräs har en stor geografisk utbredning, växer i grunda områden där
den mänskliga aktiviteten är stor och är känslig för flera typer av mänskliga
störningar är den mycket lämplig som indikatorart. Den används inom marin
miljöövervakning i många länder både i Europa och i Nordamerika (Orth m.fl.
2006).
I Europa används ålgräs bl.a. som en indikator för klassning av ekologisk status
enligt Vattendirektivet i många länder (Marba m.fl. 2013). I exempelvis
Danmark övervakas årligen djuputbredningen av ålgräs vid totalt 65 olika
lokaler, vilket utgör en central indikator för att bedöma om danska kustvatten
uppnår god status (Krause-Jensen m.fl. 2005, Naturstyrelsen 2011). Ålgräs är
en viktig status indikator för deskriptor 5 (ingen övergödning) i EUkommissionens beslut om kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i
marina vatten enligt havsmiljödirektivet. Den areella utbredningen och
utsträckningen av ålgräs som habitatbildande art är en viktig statusindikator
för deskriptor 1 (biologisk mångfald) eftersom förändringar i utbredningen
påverkar många av de arter som använder ålgräs som livsmiljö (EU 2010).
Till skillnad från många länder i Nordeuropa saknar Sverige idag nationell
miljöövervakning av ålgräs (Moksnes m.fl. 2016a).
15
Utbredning och hotsituation
Historik och trender
Förändringar sedan 1880-tal i Västerhavet
I Sverige saknas data på ålgräsets utbredning i början av 1900-talet, men
troligen har det historiska förloppet varit jämförbart med det i Danmark.
Utbredningen av ålgräs i de danska kustvattnen har kartlagts i mer än 100 år
och visar att dagens utbredning bara är 20−25 % av den vid 1900-talets början
(Frederiksen m.fl. 2004). På 1930-talet försvann det mesta av ålgräset i
Danmark i vad som tros ha varit en infektion av slemsvampen Labyrinthula
zosterae i kombination med en period av höga temperaturer (Rasmussen 1977).
Ålgräset återkoloniserade därefter delar av det tidigare utbredningsområdet
fram till 1960-talet, men återtog aldrig helt den forna utbredningen, möjligen
på grund av att en del lämpligt substrat hade eroderat bort. Efter 1960-talet
minskade återigen utbredningen av ålgräs, troligen i huvudsak på grund av
övergödning och minskad ljustillgång. I jämförelse med bestånden av ålgräs på
1930-talet har djuputbredningen halverats i dagens bestånd, från en maximal
djuputbredning på runt 5−7 m i fjordar och 8−10 m i öppet vatten i Kattegatt
på 1930-talet, till 2−3 m, respektive 4−5 m (Boström m.fl. 2003). Nya analyser
tyder på att ålgräset i nordvästra Kattegatt regelbundet hittades på djup runt 15
m på 1880-talet, vilket indikerar en dramatisk försämring av siktdjupet i
Kattegatt, och att ålgräset historiskt kan ha växt över stora delar av västra
Kattegatt där det inte återfinns idag (Loo 2015).
Förändringar sedan 1980-talet i Bohuslän
Under 1980-talet genomfördes inventeringar av grunda havsområden i flera
kommuner i Bohuslän, då bland annat utbredningen av ålgräs inventerades
noggrant. År 2000–2004 upprepades fältinventeringarna i forskningssyfte och
det kunde då konstateras att 62 % av ålgräset försvunnit sedan 1980-talet
(Baden m.fl. 2003, Nyqvist m.fl. 2009), vilket motsvarar en förlust på ca 12 500
ha ålgräs (Moksnes m.fl. 2016a). Graden av förlust varierade dock stort mellan
olika områden. I Kungälvs kommun hade 87 % av ålgräset i inventerade
områden försvunnit, vilket motsvarar mer än hälften av den totala förlusten i
Bohuslän. I Lysekils och Stenungsunds kommun hade ålgräset minskat med
mindre än 20 %. Förlusterna av ålgräs i Bohuslän sedan 1980-talet består i
huvudsak av att hela ålgräsängar försvunnit eller att de grundare delarna av
ängen förlorats och inte av en minskad djuputbredning.
Fältkarteringar utförda i Kungälvs kommun och i den angränsande
Hakefjorden i Stenungsunds kommun 2015 visade att förluster av ålgräs
fortsatt i området. Totalt hade utbredningen av ålgräs minskat med ca 80 %
(motsvarande ca 290 ha) sedan 2004. I Kungälvs kommun återstår idag
mindre än 2 % (ca 13 ha) av de 770 ha ålgräs som hittades inom det
inventerade området i början av 1980-talet. Flertalet av dessa ängar är
dessutom svårt fragmenterade och består av meterstora fläckar av ålgräs
(Moksnes m.fl. 2016a).
16
Förändringar i övriga delar av Sverige
Det saknas historisk data på den areella utbredningen av ålgräs från övriga
delar av landet, varför det är svårt att utvärdera om några förluster har skett.
Det finns dock inga indikationer på att förluster liknande de som har
observerats i Bohuslän sedan 1980-talet ska ha skett i någon annan del av
landet. Den begränsade regionala övervakningen av ålgräs, som i huvudsak
hittas i södra Sverige indikerar inga betydande förluster under de senaste 1020 åren.
Intervjuer med äldre personer tyder på att det historiskt har funnits stora
ålgräsängar längs Ölands östkust, i områden där drivande mattor av rödalger
nu dominerar (pers. komm. R.B. Jönsson, Länsstyrelsen i Kalmar län, 2016).
Övervakning av ålgräs runt Mörbylånga i Kalmarsund 1982−1988 visade också
en tydlig minskning av ålgräs (Persson m.fl. 1989). I övrigt saknas historiska
uppgifter från Kalmar län.
Det får också antas att minskningen i siktdjup på nästan 4 m mellan 1914 och
1991 som dokumenterats i Egentliga Östersjön (Sandén & Håkansson 1996) har
minskat djuputbredning av ålgräs i samma omfattning, och troligen också fått
stora negativa effekter på den areella utbredningen av ålgräs i långgrunda
områden.
Aktuell utbredning
Det finns ingen heltäckande nationell inventering eller kartläggning av ålgräs i
Sverige, men på regional och kommunal nivå har det gjorts en del
inventeringar, framför allt i Västra Götaland, Halland, Skåne, Kalmar och
Gotlands län. I Västra Götalands och Hallands län finns även skattningar av
arealen ålgräs, även om de är osäkra. Utbredningen av ålgräs är mindre känd
längs den svenska ostkusten norr om Öland.
Västra Götalands län
I Västerhavet har utbredningen av ålgräs och natingar (Ruppia spp.) skattats
med hjälps av fältstudier (vattenkikare, droppvideo och ekolod) där
stickprovstagningar genomfördes på 0−10 m djup mellan norska gränsen och
Kullen åren 2002−2003. I studien hittades 86 % av allt sjögräs (till
övervägande del bestående av ålgräs) grundare än 3 m och endast vid enstaka
tillfällen djupare än 6 m. I denna studie skattades arealen sjögräs till ca 13 400
ha i Västra Götalands län, där majoriteten återfanns i fjordarna runt Orust och
Tjörn (ca 8 400 ha; Stål & Pihl 2007).
Försök har också gjorts på att kartera ålgräsets utbredning från 0 till 6 m djup i
Västra Götalands län med hjälp av satellitbilder (SPOT-5), vilket år 2008 gav
en skattning på ca 6 300 ha sjögräs (ålgräs och natingar; Lawett m.fl. 2013).
Det finns alltså stora skillnader i skattningarna av arealen ålgräs och natingar i
Västra Götalands län som under perioden 2002–2008, från ca 6 000 till
13 000 ha.
17
Hallands län
I studien med fältprovtagningar skattades arealen sjögräs i Hallands län till ca
5 300 ha (Stål & Pihl 2007). I den studien återfanns nästan allt sjögräs i de
norra delarna i Kungsbacka kommun, framför allt i Kungsbackafjorden, medan
mycket lite sjögräs hittades i de mer exponerade södra delarna av länet.
Länsstyrelsen skattar att det finns ca 2 100–2 500 ha ålgräs i Hallands län, där
ängar hittas ned till 7 m djup och enstaka plantor ned till 9 m djup. Även
mindre ängar av dvärgålgräs har noterats på djup grundare än 1 m (pers.
komm. B. Gustavsson, Länsstyrelsen i Hallands län, 2016). Baserat på dessa två
tillgängliga inventeringar skattas arealen av ålgräs i Hallands län till mellan
2 000 och 5 000 ha.
Skåne län
Länsstyrelsen i Skåne har tillsammans med ett antal kommuner utfört
inventering av ålgräs i Skånes kustvatten under 2000-talet med hjälp av
stickprov av täckningsgrad och utbredningsdjup i vissa områden (Olsson 2005,
Svensson 2014). Skattningar av den areella utbredningen av ålgräs saknas
dock. Ålgräs undersöks kontinuerligt inom kustkontrollprogrammen i Öresund
och längs sydkusten och det finns relativt god kännedom om var ålgräs växer i
länet.
Längs Skånes västkust hittas ålgräsängar i Laholmsbukten, Skälderviken och
runt Hallands Väderö. Stora ålgräsängar hittas i större delen av Öresund där
ängarna i de södra delarna växer ned till 7,5 m djup. Längs Skånes kust hittas
stora ängar framför allt i skyddade miljöer, bl.a. vid Trelleborg (Fredshög),
Ystad och i norra delarna av Hanöbukten (pers. komm. C. Carlsson,
Länsstyrelsen i Skåne län, 2016).
Blekinge län
Det förekommer stora ålgräsängar i Blekinge län, men heltäckande
fältinventeringar och skattningar av arealer saknas. Utbredningskartor har
modellerats inom Marmoni-projektet, men verifiering av modelleringen har
inte genomförts. I Blekinge hittas ålgräs ofta i blandbestånd med bl.a.
borstnate i grundare områden, medan rena ålgräsängar hittas djupare, ner till
9−10 m (pers. komm. U. Lindahl, Länsstyrelsen i Blekinge län, 2016).
Kalmar Län
Den största förekomsten av ålgräs längs den svenska ostkusten hittas i de östra
delarna av Kalmarsund (Boström m.fl. 2003), men det saknas en skattning av
den areella utbredningen i Kalmar län. Länsstyrelsen inventerade förekomst
och täckningsgrad av ålgräs i Kalmarsund 2006. Inventeringen visade mer eller
mindre kontinuerlig förekomst i de östra delarna från Mörbylånga i söder till
Borgholm i norr. Regional övervakning av ålgräs längs Ölands kuster sedan
2002, tillsammans med data från basinventeringen visar en huvudsaklig
utbredning av ålgräs i Kalmarsund på mellan 2,5 och 4 m djup, med en
maximal djuputbredning runt 8 m. På Ölands östkust hittas endast mindre
18
bestånd som tycks variera mycket i utbredning mellan åren (pers. komm. R.B.
Jönsson, Länsstyrelsen i Kalmar län, 2016).
Gotlands län
På Gotland är ålgräs vanligt förekommande i mer skyddade miljöer, främst
längs de östra delarna, där förekomst och utbredning har inventerats vid flera
tillfällen sedan 2006. På de flesta undersökta lokalerna hittas ålgräs från ca 3
till 6 m djup, med en maximal djuputbredning på ca 8 m, och ingen klar trend
på förändrad djuputbredning kan ses sedan 2006 (Pettersson 2013).
I Vägumviken i nordöstra Gotland skattades den areella utbredningen av ålgräs
till ca 150 ha. Det saknas kunskap om den totala utbredningen av ålgräs i länet
(pers. komm. D. Johansson, Länsstyrelsen i Gotlands län, 2016).
Östergötlands, Södermanlands och Stockholms län
Ålgräs förekommer längs kusten i Östergötlands och Södermanlands län upp
till Norrtäljeviken i Stockholms län, men förekomst och djuputbredning är
dåligt undersökt. Ålgräs har inventerats i vissa skyddade områden, och i
Stockholms skärgård ingår ålgräs i miljöövervakningen på vissa lokaler och
ingen större förändring i djuputbredning har noterats (pers. komm. S. Råberg,
Länsstyrelsen i Stockholms län, 2016).
Aktuell hotsituation
I svenska havsområden anses övergödning i kombination med överfiske
(genom övergödningslika kaskadeffekter) utgöra huvudorsaken till observerade
förluster av ålgräs i Västerhavet, och fortsatt utgör detta det största hotet mot
ålgräs (se ovan). Även i Östersjön anses storskaliga förändringar orsakade av
övergödning och överfiske utgöra ett allvarligt hot.
I tillägg anses kustexploatering, muddring och dumpning av muddermassor,
ankring och propellerskador från fritidsbåtar, samt eventuellt förändrad
landavrinning och klimatförändringar utgöra allvarliga hot i både Västerhavet
och Östersjön.
Exploatering av kustzonen sker ofta i områden som är skyddade från
vågexponering, vilket drabbar ålgräset extra hårt eftersom det är just i dessa
miljöer som ålgräset i huvudsak växer. Anläggande av hamnar med muddring
av farleder och terminalområden där grundområden fylls ut kan leda till
permanenta förluster av ålgräshabitat. Likaså kan anläggningen av
småbåtshamnar och utbyggnad av befintliga marinor längs kusten leda till
permanenta förluster till exempel på grund av muddringsverksamhet,
anläggande av vågbrytare eller skuggning från bryggor och båtar. Även
upprättandet av en enskild brygga innebär en permanent skuggning av botten
som, beroende av bryggans konstruktion kan innebära förluster av sjögräs
direkt under och en bit ut från bryggan (se nedan). Ökade båtaktiviteter i ett
område skapar en större risk för skador från exempelvis ankring och
propellerdriven suspension av sediment. Förutom dessa direkta effekter leder
muddringen ofta till försämrad vattenkvalitet på grund av ökad grumlighet och
19
en ökad sannolikhet för resuspension av sediment. Om dumpning av
muddermassor sker inomskärs kan det innebära en allvarlig försämring av
vattenkvaliteten då sediment kan spridas långt ifrån dumpningsplatsen. Detta
gör att även ålgräsängar som ligger långt ifrån det exploaterade området kan
påverkas negativt av försämrad vattenkvalitet eller sedimenterande partiklar
(Moksnes m.fl. 2016a). Andra verksamheter i kustzonen som kan påverka
ålgräshabitat är kabeldragningar där kablar eller rörledningar behöver grävas
eller spolas ner i botten.
Avrinning från land kan, förutom näringsämnen, föra med sig sediment och
organiskt material som försämrar ljusförhållandena i vattnet med skadliga
följder för ålgräs och annan vegetation. Stora förluster av sjögräs har
rapporterats från flera delar av världen som ett resultat av ökad tillförsel av
sediment genom landavrinning (Borum m.fl. 2004). I Sverige är dock
effekterna av sediment och organiska ämnen från landavrinning på ålgräs
dåligt undersökta.
Orsaker till tillbakagång
Den dokumenterade halveringen av ålgräsets djuputbredning i Kattegatt sedan
i början av 1900-talet anses i huvudsak vara orsakad av förminskat siktdjup till
följd av övergödning (Baden m.fl. 2003, Boström m.fl. 2003).
Näringsbelastningen på Västerhavet har ökat 4−8 gånger sedan 1930-talet
vilket har resulterat i stora ekologiska effekter, bl.a. annat minskad
djuputbredning av makrovegetation (Rosenberg m.fl. 1990).
Huvudorsaken till de omfattande förluster av ålgräs som skett i Bohuslän sedan
1980-talet anses vara en kombination av övergödning och överfiske.
Övergödning anses vara en viktig förklaring till en dramatisk ökning av
fintrådiga algmattor i grunda kustområden i Bohuslän (Pihl m.fl. 1999).
Ökningen av algmattor har skett under samma period som ålgräset har minskat
och mattorna täcker många ålgräsängar under sommaren (Baden m.fl. 2003).
Nya studier visar att den ökade utbredningen av algmattor har en tydlig
koppling till det omfattande fisket, som har minskat biomassan av bl.a. torsk i
Västerhavet med 90 % sedan 1980-talet (Moksnes m.fl. 2011). När stora
rovfiskar försvinner sker en s.k. trofisk kedjereaktion i kustekosystemet, som
leder till en ökning av förekomsten av små rovfiskar och krabbor, vilket
minskar förekomsten av små algbetande kräftdjur och därmed ökar mängden
snabbväxande algmattor (Moksnes m.fl. 2008, Baden m.fl. 2012). För att
komma tillrätta med de negativa förändringarna av kustvegetationen behövs
därför åtgärder både mot närsaltsutsläpp och åtgärder för att säkerställa ett
fungerande ekosystem med friska bestånd av stora rovfiskar och algbetande
kräftdjur (Moksnes m.fl. 2011).
I tillägg anses kustexploatering vara en viktig anledning till ålgräsets
tillbakagång. I Västerhavet växer ålgräs i huvudsak i grunda, skyddade
mjukbottensområden där exploateringstrycket är stort för hamnar, marinor,
bryggor och annan konstruktion. Idag är en betydande andel av grundområden
längst den svenska kusten exploaterade, och andelen fortsätter att öka. År
2008 genomförde länsstyrelserna en inventering av den småskaliga
20
exploateringen i Västerhavet och fann totalt ca 7000 bryggor och 600
båthamnar mellan Strömstad och Malmö, där antalet hade ökat med 200
bryggor och 9 hamnar under de sista 5 åren (Pettersson 2011). Nya studier
visar att den sammanlagda effekten av småskalig exploatering är betydande.
Preliminära resultat från studier i Västra Götalands län tyder på att enbart
skuggningseffekten från bryggor har orsakat en förlust på över 50 ha ålgräs och
att ytterligare 350 ha har påverkats negativt (ca 50 % reduktion i
täckningsgrad) (L. Eriander m.fl., opubl. data). Arealen av ålgräsängar som
påverkas av bryggor utgör nästan 7 % av allt ålgräs i länet (ca 6 300 ha utifrån
fjärranalys), varför denna småskaliga exploatering måste ses som ett betydande
hot mot ålgräsängarna. Detta gäller framför allt i områden där stora förluster
av ålgräs har skett, som t.ex. i Kungälvs kommun där över 98 % av ålgräset
försvunnit inom inventerade områden sedan 1980-talet och där det idag endast
återstår ca 13 ha ålgräs (Moksnes m.fl. 2016a).
Sammantaget så medför denna småskaliga exploatering att tillgängligt
livsutrymme för ålgräs kontinuerligt minskar. Det indikerar också att det
rättsliga skyddet för ålgräs inte fungerar på ett tillfredställande sätt
(se Moksnes m.fl. 2016a för mer information).
Övergödning och kustexploatering anses också vara de huvudsakliga hoten mot
ålgräs i Öresund och längs den svenska ostkusten. Längs Ölands östra kust
anses en ökad förekomst av drivande mattor av rödalger vara en förklaring till
en möjlig tillbakagång av ålgräs (se nedan). Längs Skånes västkust anses
stormar ha orsakat naturlig tillbakagång av ålgräs på vissa lokaler (pers. komm.
C. Carlsson, Länsstyrelsen i Skåne län, 2016).
Troliga effekter av olika förväntade klimatförändringar
Klimatförändringar förväntas främst påverka ålgräset genom global
uppvärmning, höjning av havsnivån, förändrade nederbördsmängder samt
ökad styrka och frekvens på stormar (Duarte 2002, Orth m.fl. 2006).
Konsekvensen av dessa förändringar kan vara svåra att förutse, speciellt då de
sker i kombination med annan mänsklig påverkan såsom övergödning,
omfattande fiske och exploatering av kustzonen (Carr m.fl. 2012). I Sverige
förväntas nederbörd och avrinning från land att öka, vilket kan leda till ett mer
utsötat tillstånd där salthaltsgradienterna i Östersjön kommer att förskjutas
söderut, vilket skulle få mycket stora effekter på ålgräsets nordliga utbredning i
Östersjön. Förhöjda sommartemperaturer kan gynna tillväxten av fintrådiga
algmattor, vilket indirekt kan missgynna ålgräset, speciellt om högra
temperaturer samtidigt leder till låga syrehalter i vattnet (Moksnes m.fl.
2016a).
Skyddsstatus i lagar och konventioner
Här beskrivs kort vad ålgräs har för status i nationell lagstiftning, EU-direktiv,
EU-förordningar och internationella överenskommelser som Sverige har
ratificerat. Texten hanterar endast den lagstiftning etc. där arten eller
21
naturtypen har pekats ut särskilt i bilagor till direktiv och förordningar. Den
generella lagstiftning som kan påverka en art eller den naturtyp eller område
där arten förekommer finns inte med i detta program.
Nationell lagstiftning
Det finns ingen lagstiftning som syftar till att skydda enbart habitatet
ålgräsängar. Däremot finns det en stor mängd lagstiftning som anger vilket
rättsligt skydd dessa habitat har mot olika typer av påverkan. Ofta finns det
generella krav på verksamhetsutövare att iaktta försiktighet och visa hänsyn, i
andra fall specifika krav för ett visst geografiskt område (se Moksnes m.fl.
2016a för detaljer). I texten nedan med förslag på åtgärder hänvisas till
relevant nationell lagstiftning.
EU-lagstiftning
Enligt Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) ska utbredningen av bl.a.
gömfröiga växter, där ålgräs ingår, utgöra en biologisk kvalitetsfaktor för att
bedöma ekologisk status i kustvatten.
Ålgräs nämns specifikt som en viktig indikator för deskriptor 5 (ingen
övergödning) i EU-kommissionens beslut om kriterier och metodstandarder
för god miljöstatus i marina vatten enligt havsmiljödirektivet. Den areella
utbredningen och utsträckningen av ålgräs som habitatbildande art ansågs
också vara en viktig indikator för deskriptor 1 (biologisk mångfald) eftersom
förändringar i utbredning påverkar många av de arter som använder ålgräs
som livsmiljö (EU 2010).
Sverige har ett ansvar för att bevara de naturtyper som
listas i bilaga 1 till EU:s art- och habitatdirektiv (1992/43/EEG). Ålgräs kan
förekomma i följande naturtyper: 1110 Sublittorala sandbankar, 1130 Estuarier
och 1160 Vikar och sund (Naturvårdsverket 2011).
Internationella konventioner och aktionsprogram (Action plans)
Ålgräs är upptagen på Ospars lista över hotade arter och habitat, vilket medför
att medlemsländerna (inkl. Sverige) förbinder sig att övervaka biotopens
utbredning och status (OSPAR 2008, 2012). Eftersom biotopen ålgräsäng
anses vara en viktig livsmiljö för många arter också i Östersjöområdet,
inkluderas den i Helsingforskonventionens (Helcom) generella skydd, där den
är upptagen på Helcoms rödlista över viktiga livsmiljöer (Helcom 2013).
Övriga fakta
Tillståndskrav
För att få starta och driva verksamheter eller genomföra åtgärder som kan
skada miljön, krävs tillstånd enligt miljöbalken. De verksamheter som kan
påverka ålgräsängar kan delas in i vattenverksamhet och miljöfarlig
verksamhet.
22
Vattenverksamhet
Vattenverksamhet är alla fysiskt påverkande verksamheter och åtgärder i
vattenområden, t.ex. muddring, utfyllnad, rör- och kabeldragning och
anläggande av bryggor. All vattenverksamhet, som inte särskilt är undantagen
enligt 11 kap. 11 § i miljöbalken, är tillståndspliktig. I de fall en
vattenverksamhet endast berör en mindre areal, i havet gäller gränsen
3000 m2, är verksamheten anmälningspliktig och en anmälan om
verksamheten ska lämnas till länsstyrelsen. Bedöms åtgärden, oavsett påverkad
areal, medföra betydande miljöpåverkan är den tillståndspliktig. Alla
verksamheter som påverkar mer än 3000 m2 bottenareal är tillståndspliktiga
och kräver ansökan inklusive miljökonsekvensbeskrivning till mark- och
miljödomstolen.
Miljöfarlig verksamhet
Miljöfarlig verksamhet är verksamhet som leder till utsläpp av t.ex. skadliga
substanser som gifter, syreförbrukande substanser eller närsalter som kväveoch fosforföreningar. Miljöfarlig verksamhet prövas av
miljöprövningsdelegationen på länsstyrelsen eller av mark- och
miljödomstolen. Miljöfarlig verksamhet prövas enligt reglerna i 9 kap.
miljöbalken.
Erfarenheter från tidigare åtgärder som kan påverka
bevarandearbetet
Skyddade områden med ålgräsängar i Västra Götalands län
Det saknas en nationell sammanställning på hur mycket ålgräs som skyddas av
marina områdesskydd i Sverige idag, samt hur väl detta skydd fungerar i
praktiken. I Västra Götalands län har länsstyrelsen utfört preliminära
beräkningar av skyddet. I länets kustområden finns idag ca 90 olika skyddade
områden med ålgräs (ca 30 Natura 2000-områden, 1 nationalpark, 62
naturreservat/naturvårdsområden och 1 biotopskydd). Flertalet naturreservat
och Natura 2000-områden överlappar helt eller delvis i vattenområdet, varför
det i praktiken finns ca 70 olika marina områden med skydd i kustområdet,
dessa täcker ca 1 191 km2 marina miljöer (ca 36 % utgörs av nationalparken
Kosterhavet). Av länets skattade ca 39 000 ha grunda bottnar inom intervallet
0–6 m ligger ca 18 000 ha (46 %) inom dessa områdesskydd. Den totala
arealen av ålgräs i länet skattades via fjärranalys (Lawett m.fl. 2013) under
perioden 2008−2014 till ca 6 324 ha, varav 3 023 ha (48 %) återfanns inom
skyddade områden. Av totalt ca 60 skyddade områden med ålgräs bedömdes
fler än 20 naturreservat ha bristande föreskrifter eller helt sakna föreskrifter
för den marina miljön. Dessa områden uppskattas innehålla över 500 ha ålgräs
(pers. komm. E. Lawett, Länsstyrelsen i Västra Götalands län).
Analysen visar att även om en stor andel av länets grunda bottnar och
ålgräsängar återfinns inom skyddade områden, saknar många av dessa
formella skydd i reservatens föreskrifter. Sannolikt ser situationen ut på ett
liknande sätt även i andra delar av landet. Det är därför angeläget att
identifiera naturreservat med marina miljöer som har bristande skydd för
grunda mjukbottensmiljöer och revidera föreskrifterna. Det är också viktigt att
23
arbeta vidare med att utöka områdesskyddet för ålgräsängar, speciellt i
områden där stora förluster skett. I Västra Götalands län gör länsstyrelsen
bedömningen att det är motiverat att inkludera en stor andel av grunda
havsmiljöer och i synnerhet ålgräsängar inom marina områdesskydd. Detta
eftersom dessa miljöer har mycket höga naturvärden, endast utgör en liten
andel av den totala havsmiljön (under 5 % av Västra Götalands havsområde)
och befinner sig närmast kusten där den mänskliga påverkan är störst.
Analys av det rättsliga skyddet för ålgräsängar i Västra Götalands län
Preliminära resultat från en nyligen genomförd studie av runt 150 ärenden
avseende ansökningar om dispens från strandskyddet och anmälan om
vattenverksamhet för konstruktion av bryggor i Bohuslän mellan 2011 och 2015
visade att endast ca 25 % av bryggärendena stoppades. Även då ärendena var
inom marina områdesskydd stoppades mindre än häften av bryggorna.
Förekomsten av ålgräs beaktades i mycket liten omfattning i de undersökta
ärendena. Andelen ärenden som stoppades var till och med lägre i områden
med ålgräs (20 %) än i områden utan vegetation (Eriander m.fl. i manuskript).
Resultaten tyder på att det saknas ett fungerande rättsligt skydd för ålgräs och
att handläggningen av dessa ärenden behöver ses över så att man tar en
tydligare hänsyn till förekomsten av ålgräs.
Erfarenheter av ålgräsrestaurering i USA
I USA har transplantering av sjögräs använts som metod för att restaurera
skadade eller förlorade habitat sedan 1940-talet, och idag finns väl fungerande,
vetenskapligt baserade metoder (Fonseca m.fl. 1998). De flesta projekt har varit
relativt små (mindre än 1 ha), men flera större projekt upp till 400 ha har också
genomförts, dock ofta med endast 50 % lyckat utfall.
Det finns exempel på när kompensationsrestaurering har tillämpats särskilt
framgångsrikt, t.ex. i södra Kalifornien där runt 90 % av alla
ålgräsrestaureringar sedan 1980-talet har uppnått satta mål. Det som skiljer
Kalifornien från andra delar av USA är att statliga och federala myndigheter,
tillsammans med olika privata aktörer, har utvecklat en detaljerad vägledning
för restaurering av ålgräs som har använts i alla kompensationsärenden sedan
1991. Vägledningen är i sig inget juridiskt bindande dokument, men den ligger
till grund för de råd som National Marine Fisheries Service lämnar i ärenden
som rör kompensation av ålgräs. För mer information om tidigare erfarenheter
hänvisas till Handbok för ekologisk restaurering och kompensation av ålgräs i
Sverige (Moksnes m.fl. 2016a).
24
Vision och mål
Vision
Livskraftiga ålgräsängar växer på historiska utbredningsdjup och arealer över
hela sitt potentiella utbredningsområde i Sverige, från norska gränsen till
Norrtäljeviken i Stockholms län, och förser naturen och människan med
ekosystemfunktioner och tjänster.
Långsiktigt mål (2035)
Artrika ålgräsängar har gynnsam bevarandestatus enligt Art- och
habitatdirektivet och det finns inte längre skäl för att ha någon av ålgräsarterna
på rödlistan. Regionala och lokala åtgärder mot näringsbelastning har minskat
övergödningen i svenska kustområden. Åtgärder har ökat förekomsten av stora
rovfiskar i kustekosystem och näringsvävarna är i balans, vilket har lett till att
förekomsten av fintrådiga algmattor har minskat.
Miljöförhållandena för tillväxt av ålgräs är goda i alla svenska kustområden. En
storskalig återhämtning av ålgräs har skett där grunda mjukbottenområden
som har naturligt goda förutsättningar för ålgräsängar är beväxta, och
siktdjupet vid kusten medger den historiska djuputbredningen. Den mycket
begränsade exploatering av grunda mjukbottnar med ålgräsängar, eller med
potential för ålgrästillväxt, som ändå sker kompenseras fullt ut genom
restaurering. Genomförda kompensationsåtgärder planeras så att det inte sker
någon nettoförlust av potentiellt ålgräshabitat. Minst 100 ha ålgräs har
restaurerats i Sverige till år 2030.
Kortsiktiga mål (2021)










Ålgräset är kartlagt inom hela utbredningsområdet.
Den areella utbredningen och djuputbredningen av ålgräs övervakas
inom nationell och regional miljöövervakning och används vid
statusklassning enligt vattenförvaltningsförordningen och
havsmiljöförordningen.
Antalet inrättade biotopskyddsområden för ålgräs har ökat kraftigt,
framför allt i södra Bohuslän.
Merparten av skyddade områden med förekomst av ålgräs har skydd
för ålgräset inskrivet i syfte och föreskrift.
Riktad tillsyn över ålgräsets skydd bedrivs.
Ytor med dvärgålgräs har fullt skydd mot all exploatering.
Nya metoder är utvecklade som förbättrar miljön för ålgrästillväxt
lokalt och tillåter restaurering och naturlig återväxt av ålgräs.
Minst 10 ha ålgräs har framgångsrikt restaurerats i Västerhavet till år
2021.
Information om ålgräsets värden och status är väl spridd till berörda
som har en direkt eller indirekt påverkan på dess utbredning.
Utbildning om ålgräsets samhällsekonomiska värde, känslighet och
tekniska möjligheter i händelse av behov av kompensation ges till
personal vid mark- och miljödomstolar, handläggare av
25


vattenverksamhet och strandskyddsdispenser, samt planerare vid
länsstyrelser och kustkommuner vars distrikt omfattar ålgräsets
utbredningsområde.
Vid prövning av ärenden enligt miljöbalken undviks exploatering av
ålgräsängar så långt som möjligt.
Förlust som trots allt uppstår (skadelindringshierarkin ska användas
vid prövningen) på grund av tillståndsgiven verksamhet
kompenseras med restaurering av ålgräsängar så att ingen
nettoförlust av ålgräshabitat sker.
Bristanalys
Inventeringsbrist
Heltäckande kartor över påverkanstryck och marina livsmiljöers
utbredningsområden och areal är av största vikt för en fungerande
havsförvaltning. Idag finns ingen heltäckande nationell inventering eller
kartläggning av ålgräs i Sverige, men inventeringar av areell utbredning eller
förekomst har utförts i flera län. I Västra Götalands län och i Hallands län finns
skattningar av areell utbredning av ålgräs baserad på fjärranalys och
fältinventeringar. I Skåne, Blekinge, Kalmar och Gotlands län finns en relativt
god uppfattning om var ålgräset förekommer, men skattningar av areell
utbredning saknas. Längs den svenska ostkusten norr om Öland är
utbredningen av ålgräs sämre känd.
Kunskapsbrist
Kunskapen kring vilka faktorer som varit mest avgörande för minskningen av
ålgräsets utbredning i Bohuslän under senare decennier är långt ifrån
fullständig, t.ex. saknas kunskap om hur stor effekten är av förändrade mönster
i landavrinning, samt av dumpning av muddermassor. Det saknas också
kunskap om omfattning och effekter av illegala verksamheter som t.ex.
tillståndslösa bryggor och muddring, samt hur olika aktiviteter från fritidsbåtar
påverkar ålgräsängar. Kunskapen om hur naturliga störningar från andfåglar
och strandkrabbor påverkar återetableringen av ålgräs är också dålig.
Restaureringsmetodiken är idag väl fungerande i de dominerande miljöerna i
Västerhavet, men ännu relativt oprövad i Östersjön, där lämpliga
planteringsmetoder behöver undersökas innan det kan rekommenderas i
kompensationsärenden. Det finns processer som t. ex. bottendrivande
makroalger och förhöjd sedimentresuspension, vilka motverkar möjlig
restaurering och som kräver att andra åtgärder vidtas först. Kunskap om
lämpliga åtgärder mot sådana processer behöver byggas upp.
Förvaltningsbrist
I de flesta havsområden ingår inte ålgräsängar som en indikator inom
statusklassningar enligt vattendirektivet eller havsmiljödirektivet, trots att
direktiven föreskriver att gömfröiga växter ska användas.
26
Ett annat problem med dagens förvaltning av ålgräs är att det saknas ett
landskapsperspektiv över utbredning och historiska förluster, liksom hur
exploatering och andra hot mot ålgräs fördelar sig geografiskt. En effekt av
detta är att den kumulativa påverkan från småskalig exploatering för t.ex.
bryggor, småbåtshamnar och sjöbodar inte har uppmärksammats tillräckligt.
Varje enskild exploatering har hanterats separat och därför inte bedömts som
en allvarlig påverkan (Moksnes m.fl. 2016a). Nya studier visar dock att den
sammanlagda effekten är betydande (se ovan under Orsaker till tillbakagång).
Åtgärder och rekommendationer
Sammanfattning av åtgärder
I det här avsnittet ges en övergripande beskrivning av de åtgärder som föreslås
genomföras under åtgärdsprogrammets giltighetstid. I Bilaga 1 finns en tabell
med mer information om de planerade åtgärderna.
Förvaltningen bör i första hand fokusera på förebyggande åtgärder för att
stoppa den pågående förlusten av ålgräsängar. Den viktigaste åtgärden i detta
avseende är att förbättra miljön och tillväxtförhållandena för ålgräs i Sveriges
kustområden så att en storskalig naturlig återhämtning av ålgräs blir möjlig.
Här krävs i första hand en intensifiering av arbetet med att minska
näringsbelastningen till kusten, men också kraftfullare åtgärder för att återfå
bestånd av stora rovfiskar i kustekosystemen. Här behövs även ökad kunskap
om effekten av ökad landavrinning, dumpning av muddermassor inomskärs,
samt lokala åtgärder som kan förbättra möjligheterna för ålgräs att tillväxa.
Parallellt med dessa åtgärder bör skyddet av ålgräs stärkas för att stoppa den
kontinuerliga förlusten av ålgräsängar orsakad av en ökande kustexploatering.
Detta gäller speciellt i områden där stora förluster av ålgräs har skett. För att ta
hänsyn till den kumulativa effekten av många små exploateringar är det viktigt
att samordna förvaltningen av ålgräs mellan kommunerna inom varje län.
Genom att upprätta samordnade handlingsplaner där underlag med
utbredning av ålgräs och olika påverkansfaktorer sammanställs kommer
förvaltningen att underlättas. För att öka skyddet av ålgräs är inrättande av
biotopskydd för ålgräs och ett förstärkt skydd för ålgräs i befintliga marina
naturreservat, samt utvidgat strandskydd viktiga redskap. Vidare är det viktigt
att undersöka omfattningen och öka tillsynen av både tillståndsgivna samt
otillåtna vattenverksamheter som kan påverka ålgräsängar, t.ex. bryggor och
muddringar. Det är också viktigt att se över möjligheten att återställa större
sammanhängande grundområden som är fragmenterade av bryggor och
muddrade farleder.
För en fungerande förvaltning av ålgräs är det centralt att ha kunskap om var
ålgräset växer idag, samt hur utbredningen har förändrats över tid. Det är
därför angeläget att en fullständig fysisk kartering av ålgräs sker inom hela
27
utbredningsområdet i Sverige, samt att arealen ålgräs skattas i alla
kustvattentyper minst vart sjätte år i fas med förvaltningscyklerna enligt
vattenförvaltnings- och havsmiljöförordningarna. Lika viktigt är det att den
nationella övervakningen av kustvegetationen revideras så att grunda
mjukbottensområden och utbredningen av ålgräs inkluderas och kan påverka
statusklassningen av kustvatten enligt EU-direktiven.
Om miljön tillåter tillväxt av ålgräs kan restaurering av förlorade ålgräsängar,
genom transplantering av plantor från friska ängar, vara ett sätt att möjliggöra
och påskynda en naturlig återhämtning av livsmiljön. Idag finns fungerande
restaureringsmetoder för Västerhavet, och arbete pågår för att utveckla
metoder för Östersjön. Restaurering kan också användas som
kompensationsåtgärd om ålgräsängar förstörs vid t.ex. exploatering, för att
minska en stegvis nettoförlust av miljön. Det är dock centralt att
kompensationen inte påverkar prövningen av tillåtligheten av en verksamhet,
utan endast används som en sista åtgärd efter att krav ställts på att undvika
eller minska skadan. Detta är speciellt viktigt i södra Bohuslän där studier visar
att restaurering kanske inte längre är möjlig i alla områden.
Information och rådgivning
Det finns ett stort behov av att förbättra den allmänna kunskapsnivån om
ålgräsängarnas betydelse, värdet av att bevara dem, hur de kan påverkas av
olika verksamheter och hur man bäst kan skydda dem. Sådan information bör
riktas till både allmänheten, intresseorganisationer och myndigheter. Särskilt
viktigt är kunskapsuppbyggnad och informationsspridning till
tillståndsmyndigheter som stöd i handläggning av strandskydds- och
tillståndsärenden för vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet.
Lämpliga kanaler att sprida denna information är via TV, radio, tidningar,
myndigheters webbplatser, Sveriges Ekokommuner, Miljösamverkan Sverige,
regionala nätverk för samarbete kring hållbarhet och via kustvattenråd. Nedan
följer förslag på informationsmaterial:

Informationsfilmer och broschyrer om ålgräsets stora värde som
livsmiljö och de viktiga ekosystemtjänster de ger samhället. Dessa bör
riktas till politiker och handläggare på kommuner (översikts- och
detaljplanerare), länsstyrelser, verksamhetsutövare såsom
hamnföreningar och hamnbolag samt till allmänheten.

Populärvetenskaplig broschyr/folder som kopplar samman
åtgärdsprogrammet med Handboken för ålgräsrestaurering som riktas
till kommuner, länsstyrelser och mark- och miljödomstolar.

Broschyr med rekommendation för ökad användning av båtramper och
båtförvaring på land istället för egen bryggplats riktas till allmänheten,
handläggare på kommuner och länsstyrelser.
28

Informationsspridning kring vad som är anmälnings-/tillståndspliktig
vattenverksamhet samt vad strandskyddet innebär till bland annat
fastighetsägare med strandfastigheter.

Broschyr med rekommendation om hur bryggor bör utformas för att
minimera påverkan på ålgräs och grunda bottnar riktad till
allmänheten, handläggare på kommuner och länsstyrelser.

Ankringsförbud, förtöjningsbojar och hastighetsbegränsningar
markeras på sjökorten för att minska påverkan från båtlivet.
Utbildning
Utbildning om ålgräsängarnas viktiga funktioner för fungerande kustekosystem
och viktiga aspekter vid kompensationsärenden bör riktas till personal vid
mark- och miljödomstolar, kommunpolitiker, konsulter och handläggare av
ärenden kring fysisk planering, vattenverksamhet, strandskydd och miljöfarlig
verksamhet inom den offentliga förvaltningen.
Det är viktigt att handböckerna kring ålgräsrestaurering (Moksnes m.fl.
2016a,b) tillsammans med detta åtgärdsprogram får en bred spridning, då
handböckerna förutom den rent tekniska informationen om hur restaurering
bör genomföras också innehåller en omfattande kunskapssammanställning
rörande ålgräsängar, hoten mot dessa och hur man kan skydda och bevara
dem. Speciellt viktigt är att rekommendationerna för ekologisk kompensation
av ålgräs (se bilaga 2 i Moksnes m.fl. 2016a;
https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/vagledningar/ovrigavagledningar/algras.html) når tillsyns- och prövningsmyndigheter samt
verksamhetsutövare som kan komma att påverka ålgräs.
Ny kunskap
Även om kunskapsläget om ålgräs förbättrats väsentligt under senare år finns
det fortfarande en rad områden där ny kunskap krävs för en effektiv förvaltning
av svenska ålgräsekosystem. Nedanstående potentiella hot och åtgärder för
ålgräs är dåligt undersökta idag och forskning behövs för att förbättra
kunskapsläget (se Moksnes m.fl. 2016a,b för mer information):

Direkta och indirekta effekter av landavrinning på vattenkvaliteten i
kustzonen och tillväxten av ålgräs.

Direkta och indirekta effekter på ålgräsängar från dumpning av
muddermassor inomskärs.

Omfattning och effekter av illegala överträdelser som skadar ålgräs.

Hur effektiva dagens påföljder vid överträdelser är och om det krävs
justering för att ge önskad effekt.

Effekter av aktiviteter från fritidsbåtar (ankring, propellerskador m.m.).

Effekter av betning och grävaktiviteter på ålgräs från andfåglar och
strandkrabbor.
29

Utveckling av storskaliga åtgärder som förbättrar miljön lokalt innan
en restaurering kan genomföras, t.ex. att täcka över botten med grövre
sediment, konstruktion av fysiskt skydd som motverkar vågerosion,
avlägsna drivande mattor av alger, minska tätheter av strandkrabbor,
m.m. (se bilaga 2 i Moksnes m.fl. 2016b).

Utveckling av metoder som minimerar negativ påverkan från bryggor
och småbåtshamnar, såväl vid nyanläggning som i befintliga hamnar.
Övervakning
Förvaltningen av ålgräsekosystem försvåras av att Sverige saknar nationell
miljöövervakning av ålgräs och mycket sällan har inkluderat ålgräs vid
bedömning av ekologisk status enligt vattenförvaltningsförordningen. Även om
ålgräs är en av flera olika indikatorarter vars djuputbredning kan ingå för
klassning av status av svenska kustvatten enligt vattendirektivet och
havsmiljödirektivet, så ingår den i praktiken i mycket liten omfattning på grund
av bedömningsgrundens utformning (se Moksnes m.fl. 2016a för mer
information). Generellt är grunda mjukbottnar, där ålgräs och andra gömfröiga
växter lever, kraftigt underrepresenterade inom dagens nationella övervakning
och i Västerhavet saknas de helt (Havs- och vattenmyndigheten 2012, 2014).
Dessa brister medför bl.a. att den dokumenterade förlusten av ålgräs i
Västerhavet inte har påverkat statusklassningen av svenska kustvatten, vilket
försvårar tillämpningen av EU-direktivens icke-försämringskrav och
möjligheterna att stoppa exploatering av kvarvarande ålgräsängar.
Övervakningen av ålgräs och bedömningsgrunderna för statusklassning bör
därför förändras så att de uppfyller de krav som ställs från EU-direktiv och
internationella konventioner (Moksnes m.fl. 2016a).
Idag pågår ett arbete med att förbättra kvalitetsfaktorerna som används i
Sverige inom vattendirektivet, där bl.a. bedömningsgrunderna för makrofyter
utvärderas (se waters.gu.se) och under 2017 planeras ett nytt delprogram för
övervakning av vegetationsklädda sedimentbottnar. I de inledande förslagen
inkluderas djuputbredning och areell utbredning av ålgräs som indikatorer för
grunda mjukbottensområden (Blomqvist m.fl. 2012).
För att förbättra förvaltningen av ålgräs i Sverige föreslås följande förändringar
av svensk övervakning och statusklassning enligt EU-direktiven (se Moksnes
m.fl. 2016a för detaljer kring förslagen):
1. Övervakning och kartering

Inkludera övervakning av ålgräsets utbredning i nationella/regionala
övervakningsprogram i alla kustvattentyper inom ålgräsets
utbredningsområde.

Årlig övervakning av den maximala djuputbredningen av ålgräs i
representativa områden i alla kustvattentyper

Skattning av ålgräsets areella utbredning minst en gång per sexårig
förvaltningscykel i alla kustvattentyper, via fjärranalys och/eller via
fältinventering.
30
2. Statusklassning
a. Revidera kvalitetsfaktorer/indikatorer och bedömningsgrunder/kriterier
inom vattenförvaltningsförordningen och havsmiljöförordningen så att:

Vegetationen i grunda mjukbottensområden inkluderas i
statusklassningen i alla Sveriges kustvatten.

Djuputbredning av ålgräs används vid statusklassning i alla
kustvattentyper inom ålgräsets utbredningsområde.

Areell utbredning av ålgräs används vid statusklassningen i alla
kustvattentyper inom ålgräsets utbredningsområde.
b. Använd tillgänglig data på förändringar av ålgräsets utbredning och
expertbedömning vid statusklassning av vattenförvaltningens
vattenförekomster och havsmiljöförvaltningens kustvattentyper tills
övervakningsdata med nya bedömningsgrunder blir tillgängliga.
Kartering
Idag är utbredningen av ålgräs endast delvis känd i vissa län, och den areella
utbredningen endast skattad i Västra Götalands län och Hallands län. En
fullständig fysisk kartering av ålgräs och regelbundet återkommande
arealskattningar är nödvändiga inom hela utbredningsområdet. Detta bedöms
vara fullt möjligt med dagens tekniker (se nedan).
Den traditionella metoden att kartera ålgräs är med hjälp av båt och
vattenkikare där ytterkanterna av ängarna markeras med GPS-punkter, och
transekter tas genom ängen för att bedöma täckningsgrad. Om siktdjupet är
dåligt kan vattenkikaren kombineras med skattning från ekolod eller droppvideo. Även om denna metod är tid- och resurskrävande, så är den idag den
bästa metoden för tillförlitliga skattningar av areell utbredning. I många
områden kan effektiviteten höjas avsevärt om karteringen från båt kombineras
med flygfoton, t.ex. från en drönare med högupplöst kamera. Med ett flygfoto
som visar vegetationens utbredning kan det räcka att bekräfta förekomsten av
ålgräs med hjälp av vattenkikare i stickprov (se Moksnes m.fl. 2016b för
detaljer). Även fjärranalys med satellitbilder är på väg att utvecklas till ett
viktigt komplement till kartering från båt (se nedan).
Länsstyrelserna i Västra Götalands län, Östergötland och Kalmar arbetar idag
inom biogeografisk uppföljning med att utveckla och testa metoder för att
kartera ålgräs med fjärranalys av satellitbilder. Det aktuella bildanalysverktyget
som bygger på spektrumidentifiering ger förbättrad identifieringskvalitet
genom att resultat från slumpvisa stickprover från fält matas in i systemet. En
tidigare brist med metoden har varit kvaliteten och bildtagningsfrekvensen från
bildlevererande satelliter. Satellitsystemet Copernicus som nu har lanserats
inom EU, och ytterligare kommer att förbättras under de närmaste åren,
kommer att leverera satellitbilder av högre kvalitet och framförallt med en
tätare frekvens. Detta gör det möjligt att genomföra analyser på bilder från den
del av säsongen då ålgräsängarna är som mest uppvuxna och utbredda. Även
fjärranalysmetoden kräver verifiering genom slumpvisa stickprov i fält. Hur
omfattande verifiering som krävs för ett tillräckligt säkert analyssvar är i
31
dagsläget inte klart, men oavsett så kommer analys enligt denna metod att
kunna leverera en klart bättre bild av variation över tid i utbredning av
ålgräsängar än vad vi har idag. De problem som finns med denna
satellitbaserade fjärranalys är bland annat att fel kan uppstå i analysen på
grund av algpåväxt på ålgräset, begränsningar i siktdjupet vid bildtagning samt
att det i områden med andra kärlväxter i undervattensvegetationen kan vara
svårt att avgöra vad som är ålgräs eller andra arter.
Ett tredje verktyg är modellering för att förutsäga var ålgräs bör kunna
förekomma. Nyttan med sådan modellering är helt avhängig kvaliteten på
indata som används i modellen och att modellen är uppbyggd efter relevanta
faktorer. Modellering kan vara ett verktyg för att identifiera potentiella ytor för
ekologisk restaurering av ålgräs, förutsatt att de faktorer som
ålgräsforskningen har observerat som begränsande finns med i modellen, t.ex.
förekomst av bottendrivande alger och lokala förändringar i medelsiktdjup.
Upprätta digitala kartor
För att få en bra bild över nutida och historisk utbredning av ålgräsängar bör
inventeringsdata och utbredningskartor från både aktuella inventeringar och
från äldre rapporter digitaliseras till GIS-skikt och historisk basdata
sammanställs i en enkel rapport. Detta bör göras länsvis i de län där ålgräs
förekommer. Kartmaterialet ska sedan användas i ärenden om tillsyn,
anmälan, dispens, områdesskydd, vid fysisk planering m.m. (se Moksnes m.fl.
2016a).
Områdesskydd
Det behövs ett ökat rättsligt skydd för ålgräsängar och grunda
mjukbottenområden. Kommuner och länsstyrelser bör därför inrätta nya
områdesskydd, eller ompröva och kanske utöka befintliga områdesskydd där
ålgräsängar förekommer och i områden med god potential för nyetablering
eller återkolonisation av ålgräs. De områdesskydd som kan vara aktuella för att
skydda ålgräsängar är främst naturreservat och biotopskydd. Även övriga typer
av områdesskydd som strandskydd, nationalpark och Natura 2000 kan
användas för att skydda ålgräsängar. Miljöbalkens 7 kapitel definierar vilka
former av skydd som kan bildas och när och hur de kan användas (se Moksnes
m.fl. 2016a för mer information).
I alla skyddsformer finns möjlighet att lägga till föreskrifter som riktar sig till
allmänheten. Med dessa föreskrifter kan man förbjuda ankring eller endast
tillåta angöring vid fasta förtöjningsbojar och t.ex. reglera båtarnas hastighet
för att minimera svall och grumling i känsliga områden med värdefull
bottenvegetation. Vid inrättande av nya, eller omprövning av gällande
områdesskydd är det lämpligt att samtidigt driva frågan om fiskeregleringar (se
vidare under rubrik Fiskeregleringar nedan).
32
Inrättande av nya områdesskydd
Naturreservat (7 kap. 4 § MB)
Länsstyrelser eller kommuner kan inrätta nya naturreservat för att skydda
kvarvarande ålgräsängar. Naturreservat kan också vara en användbar
skyddsform då en ålgräsäng restaureras och behöver skydd (Moksnes m.fl.
2016a). Naturreservat skyddar dock inte mot sådan påverkan där källan ligger
utanför reservatet.
I naturreservat har man möjlighet att reglera rätten att använda mark och
vatten med föreskrifter. Med dessa föreskrifter kan man t.ex. förbjuda
anläggning av bryggor, muddring och ledningsdragning som kan skada
ålgräset. Det finns också möjlighet att reglera rätten att vistas i ett
naturreservat med föreskrifter för allmänheten, där man t.ex. kan förbjuda
ankring och införa hastighetsbegränsningar.
Biotopskydd (7 kap. 11 § MB)
Inrättande av biotopskyddsområden enligt miljöbalken, har använts länge på
land, men har hittills haft mycket begränsad användning i havsmiljön. Det kan
användas för att skydda små mark- och vattenområden (biotoper) som på
grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djureller växtarter, eller på annat sätt är särskilt skyddsvärda. Genom att bilda
biotopskydd för ålgräsängar kan länsstyrelser eller kommuner påskynda
arbetet med att skydda dessa miljöer. Inrättandet av biotopskydd är en enklare
och därmed snabbare process jämfört med att inrätta andra typer av
områdesskydd som t.ex. naturreservat. Skyddet innebär att verksamheter och
åtgärder som kan skada naturmiljön inte är tillåtna i utpekade områden. Även
i biotopskyddsområden kan man införa föreskrifter för allmänheten, t.ex.
ankringsförbud och hastighetsbegränsningar. I ett biotopskyddsområde behövs
ingen skötselplan, vilket också påskyndar skyddsprocessen. Naturvårdsverket
och Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram en specifik vägledning för
inrättande av biotopskydd för ålgräsängar (Naturvårdsverket 2014), där det
framgår att ett biotopskydd för ålgräsängar kan vara upp till ca 20 hektar stora.
Skyddet bör, förutom själva ålgräsängen, även innefatta potentiella områden
för ålgräs, eftersom den areella utbredningen delvis förändras från år till år.
Genom att peka ut ålgräsängar som biotopskyddsområden ökar möjligheterna
att kräva ekologisk kompensation för intrång som ändå kan komma att tillåtas,
vilket är vanligt när det gäller det generella biotopskyddet (Naturvårdsverket
2015; Moksnes m.fl. 2016a).
I vissa områden, särskilt i södra Bohuslän är behovet av att skydda kvarvarande
ålgräs mycket stort. Arbetet med att inrätta biotopskydd för ålgräsängar bör
därför prioriteras och intensifieras. Havs- och vattenmyndigheten har i sitt
åtgärdsprogram för havsmiljön (rapport 2015:30) beräknat kostnaden för
införande av biotopskydd för ålgräsängar till 500 tkr. Landets första marina
biotopskydd inrättades i april 2016 i Sunningesund utanför Uddevalla i syfte att
skydda grunda havsvikar med ålgräsängar och blåmusselbankar. Inom
biotopskyddsområdet är det förbjudet att bedriva verksamhet med redskap
som omlagrar eller på annat sätt skadar bottensubstratet och de marina djur-
33
och växtsamhällen som lever där, samt att utplantera växt- eller djurarter.
(Länsstyrelsen Västra Götalands län, 2016).
Natura 2000 (7 kap. 27§ MB)
Enligt art- och habitatdirektiv ska alla EUs medlemsstater peka ut områden
som representerar viktiga naturmiljöer med arter eller naturtyper som är
särskilt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv. I ett Natura 2000-område
ska utpekade arter och naturtyper uppnå fastställda bevarandemål, vilket gör
att åtgärder måste vidtas för att en sådan status ska kunna uppnås och
bibehållas. Enligt miljöbalken är verksamheter och åtgärder som på ett
betydande sätt kan komma att påverka utpekade arter och naturtyper i ett
Natura 2000-område inte tillåtna. Undantag kräver tillstånd från länsstyrelsen
och kan ges under mycket speciella omständigheter, men då måste dessa
intrång kompenseras. Detta gäller både i själva området och utanför. I ett
Natura 2000-område finns möjlighet att ha föreskrifter för allmänheten (7 kap.
30§ MB och förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken
m.m. 22§).
Översyn av gällande områdesskydd och bestämmelser
Det finns ett stort behov av att se över och i vissa fall utvidga redan befintliga
områdesskydd så att de omfattar ålgräsängar och har föreskrifter som skyddar
ålgräsängarna. Det finns behov av att revidera de befintliga skötselplaner som
inte är förenliga med de åtgärder som behövs för att gynna ålgräs. Nedan görs
en kort beskrivning av vilka områdesskydd det kan gälla och vad som kan
kompletteras.
Naturreservat (7 kap. 4§ MB)
Många äldre naturreservat finns avsatta för landmiljöer och för friluftslivet
samtidigt som de kan omfatta mindre havsområden, men där det i många fall
saknas syfte och föreskrifter för marina värden. Reservatsföreskrifterna är
därför sällan utformade för att hindra påverkan på ålgräset. Genom en översyn
av befintliga föreskrifter skulle skyddet av ålgräs inom befintliga reservat
kunna stärkas. Föreskrifter med t.ex. förbud mot bryggor, hamnar, muddring,
utfyllnad, kablar, ankring, bojförtöjning och hastighetsbegränsningar skulle då
öka skyddet för ålgräsängarna. Kompensationskrav för påverkan på ålgräs
inom naturreservat är beroende av hur reservatets föreskrifter är utformade.
Om föreskrifterna skyddar ålgräs, blir kompensation lättare att besluta om i ett
läge där någon form av exploatering ändå är aktuell.
Strandskydd (7 kap.13-18h §§ MB)
Vid hav, sjöar och vattendrag gäller strandskydd enligt miljöbalken. Det
generella strandskyddet omfattar land och vattenområden 100 meter ut i
vatten och 100 meter in på land från strandlinjen. I vissa områden har skyddet
utökats till upp till 300 m från strandlinjen, t.ex. gäller detta längs kusten i
Västra Götalands län. Strandskyddet syftar till att värna det rörliga friluftslivet
och livsmiljöer för växt- och djurliv. Inom strandskyddszonen (100−300 meter
från strandlinjen) är åtgärder som väsentligt förändrar villkoren för djur och
växter (exempelvis ålgräs) förbjudna. Detta medför att muddring, anläggande
34
av bryggor, igenfyllnad etc. inte är tillåtet såvida inte dispens från
strandskyddet beviljats (Moksnes m.fl. 2016a).
Länsstyrelsen får besluta att utvidga det generella strandskyddsområdet till
högst 300 meter från strandlinjen om det behövs för att säkerställa något av
strandskyddets syften. Beslut om utvidgat strandskydd kan t.ex. avse grunda
havsbottnar av betydelse för flora och fauna och ekologiskt känsliga områden
som inte omfattas av annat områdesskydd (se Naturvårdsverkets Handbok om
utvidgat strandskydd, rapport 2010:4 ). I områden med ålgräsängar kan ett
utökat strandskydd ut till 300 meter förstärka skyddet av ålgräs. Det finns
också möjlighet att komplettera med föreskrifter för allmänheten i form av t.ex.
ankringsförbud eller hastighetsbegränsningar för att skydda ålgräsängarna.
Natura 2000 (7 kap. 27§ MB)
I befintliga Natura 2000-områden har länsstyrelsen möjlighet att komplettera
med föreskrifter för allmänheten, om dessa inte redan finns. Det kan t.ex.
finnas behov av ankringsförbud eller hastighetsbegränsningar för att skydda
ålgräsängarna (7 kap. 30§ MB ordningsföreskrifter och förordning (1998:1252)
om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. 22§).
Om någon vill göra ett ingrepp i en ålgräsäng strax utanför ett Natura 2000område, kan de behöva göra en Natura 2000-prövning. Detta om ålgräsängen
gynnar habitaten inne i Natura 2000-området och att dessa riskerar att
missgynnas om ålgräsängen tas bort eller minskar kraftigt.
Skötsel och uppföljning i formellt skyddade områden
Åtgärdsprogrammet är vägledande för åtgärder i skyddade områden. I
skyddade områden måste de åtgärder som genomförs stämma överens med de
styrande dokumenten för området, t.ex. syfte, föreskrifter och skötselplan, som
är framtagna för att främja områdets samlade bevarandevärden. I första hand
bör åtgärder för ålgräs riktas mot skyddade områden där dessa åtgärder
stämmer överens med områdenas syften, föreskrifter och skötselplaner.
Uppföljning i skyddade områden ska ske enligt riktlinjer beslutade av
Naturvårdsverket (2010), och ska vara kopplad till syftet med skyddet, vilket
innebär att syftet ska preciseras i bevarandemålen för naturtyper, arter och
friluftsliv. Uppföljningen av dessa ska fylla länsstyrelsens behov av kunskap för
att kunna genomföra skötsel och förvaltning så att syftet med skyddet uppnås.
Genom att se till att skydd av ålgräsängar finns med i bevarandemålen för det
skyddade området är det möjligt att följa upp ålgräsängar inom
uppföljningssystemet för skyddade områden. Tyvärr saknas det i många fall
resurser för denna uppföljning.
35
Dispenser från gällande bestämmelser
Det finns under vissa förutsättningar möjlighet att få dispens från restriktioner
och förbud. Vid prövning av dispens från strandskydd eller andra typer av
områdesskydd samt dumpningsförbud bör information om nutida och historisk
förekomst av ålgräs, strömförhållanden på platsen samt påverkan på ålgräset
tillhandahållas. Bra kunskap och underlag till handläggning av dispenser är
viktigt (se kapitel 6, Moksnes m.fl. 2016a för mer information). Tidigare
föreslagna informationsinsatser kan bidra till ökad kunskap hos både
handläggare, beslutsfattare och exploatörer.
Idag råder dumpningsförbud inom Sveriges sjöterritorium (15 kap. 31 §, MB),
men dispens kan erhållas för dumpning av muddermassor som inte innehåller
gifter. Dispens kan endast ges under förutsättning att det saknas lämpliga
alternativ, samt om den som söker om dispensen kan visa att dumpningen inte
medför någon olägenhet för människors hälsa och miljön (Handläggning av
dumpningsdispens, HaV rapport 2015:28). Dispens till dumpning av
muddermassor inomskärs bör generellt inte lämnas i områden där ålgräs
förekommer eller kan förekomma, eftersom ålgräs är känsliga för nedsatta
ljusförhållanden och sedimentation på bladen. Om finkornigt sediment från
muddermassor sprids till grundområden kan de resuspenderas och påverka
miljön under en lång tid.
Dispens från strandskyddet utanför skyddade områden söks hos kommunen,
men prövningen av dispens bör i den mån verksamheten ska prövas av annan
myndighet eller domstol överlåtas på denna myndighet. Mer vägledning finns i
Naturvårdsverkets Handbok om strandskydd (2012). Dispens från övrigt
områdesskydd söks hos länsstyrelsen.
I områden där ålgräset kraftigt minskat, t.ex. i södra Bohuslän bör
strandskyddsdispens för verksamheter som kan påverka ålgräs (olika typer av
exploatering t.ex. bryggor, hamnar, kablar, muddring och dumpning av
muddermassor, ankring från båtar, se s. 19) om än i liten omfattning, endast
ges under mycket speciella omständigheter och då med krav på
försiktighetsmått och eventuellt kompensationsrestaurering (Moksnes m.fl.
2016a).
Förhindra illegal verksamhet
I områden med känd ålgräsförekomst bör tillsynen över bland annat
tillståndslösa bryggor och pirar öka. Även tillsyn av illegal muddring och
propellermuddring i anslutning till sådana områden bör öka. En inledande
tillsyn kan göras genom att gå igenom årsvisa ortofoton där förändringar kring
bryggor, pirar och regelrätta grävmuddringar normalt är fullt synliga, för att
välja ut objekt för fälttillsyn. Det bör också vara fullt möjligt att använda sig av
automatiserade bildanalysverktyg för att hitta förändringar mellan år för snabb
analys av stora kustområden. Generellt krävs det att ökade resurser läggs på
tillsyn av vattenverksamheter för att minska risken för fortsatta illegala
verksamheter. Det bör tydliggöras vilka påföljder som överträdelser av reglerna
kring vattenverksamhet leder till. Det kan också behövas en skärpning av
påföljderna i det fall det visar sig att de i dagsläget är alltför lindriga.
36
Åtgärder mot förlust av grunda mjukbottenområden
Stor restriktivitet mot ytterligare fysisk exploatering av grunda mjukbottnar
bör gälla i allmänhet och i synnerhet i områden med ålgräsängar, även i
områden utan formellt skydd. Det måste alltid ställas särskilt stora krav på
redovisning av alternativ lokalisering och alternativa lösningar vid
tillståndsansökningar som kan påverka ålgräsängar. Användning av båtramper
och båtförvaring på land istället för egen bryggplats kan vara ett sätt att minska
trycket på ytterligare exploatering på grunda bottnar.
Ett sätt att gynna ålgräsängar kan vara att förbättra flöden genom vägbankar
för att öka vattencirkulationen i ett område, vilket ger bättre
tillväxtförhållanden för ålgräs, och minskar lokal näringsbelastning och
ansamling av fintrådiga algmattor. Även omprövning av bryggor och muddrade
farleder för att återställa fragmenterade grundområden till stora
sammanhängande grundområdesytor gynnar ålgräsängar.
Kommunala och länsvisa handlingsplaner
Det är av största vikt att samordna förvaltningen av ålgräs inom varje län. Varje
kommun och varje län bör upprätta en plan för hur man ska övervaka, skydda
och förvalta sina ålgräsängar. Planen bör kopplas ihop med arbetet för grön
infrastruktur och med kommunernas blå översiktsplanering där man bör peka
ut kända platser med ålgräsängar och platser där det har funnits eller kan
etableras ålgräs. I dessa områden bör man ta hänsyn till ålgräset och inte tillåta
exploatering. Man bör även se över behovet av områdesskydd. Ett
policydokument med rekommendation om stor restriktivitet för nya bryggor,
muddringar och dumpningar bör dessutom tas fram och finnas hos alla
länsstyrelser och kommuner, i enlighet med ÅPH 29 i åtgärdsprogrammet för
havsmiljön (HaV, rapport 2015:30).
Åtgärder som motverkar storskaliga miljöförändringar
De kanske viktigaste åtgärderna för att stoppa den pågående förlusten och
återfå förlorade bestånd av ålgräs är åtgärder som förbättrar miljön och
tillväxtförhållandena för ålgräs i kustområdet. Det är viktigt att fortsätta
arbetet med att minska näringstillförseln till havet både nationellt, regionalt
och lokalt, samt att parallellt genomföra åtgärder som ökar förekomsten av
stora rovfiskar längs kusten. När det gäller att minska tillförseln av
näringsämnen måste detta ske främst genom landbaserade åtgärder, vilka
hanteras inom vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Även inom
åtgärdsprogrammet för havsmiljön finns flera förslag på åtgärder som kan
förbättra förhållandena för ålgräsängar (Havs- och vattenmyndigheten 2015).
Åtgärder mot övergödning
Det finns många lokala åtgärder för att minska näringstillförseln till havet, bl.a.
reglering av enskilda avlopp samt att förändra markanvändningen för att
minska näringsläckaget, t.ex. genom att använda fångstgrödor runt
jordbruksmark, vegetation längs vattendrag, anläggning av våtmarker, m.m.
37
I skyddade områden där fintrådiga algmattor kan tillväxa på näringsämnen
som läcker från sediment skulle näringsbelastningen lokalt kunna minskas
genom att skörda algerna (Jöborn m.fl. 2001). Näringsläckaget från sediment
skulle också kunna minskas genom tillsatser av aluminiumklorid eller genom
att avlägsna näringsrikt ytsediment med lågflödesmuddring (Havs- och
vattenmyndigheten 2015). Avlägsnande av ytsediment kan dock innebära
betydande skada på biologisk mångfald, även om metoden minskar de lokala
närsaltshalterna. Nämnda metoder är än så länge relativt oprövade.
Odling av t.ex. alger, musslor och sjöpungar som sedan skördas kan vara ett
sätt att ta upp närsalter och minska belastningen lokalt. Odling av sjöpungar
ska dock inte bedrivas i områden med musselodling. Även restaurering av
ålgräs utgör en åtgärd som minskar den lokala belastningen av näringsämnen
eftersom ålgräsängar binder stora mängder närsalter i både sin biomassa och i
sedimentet under ängen (Cole & Moksnes 2016).
Fiskeregleringar
Ett minskat fisketryck på rovfiskar eller stödåtgärder för att öka rovfiskbestånd
längs kusten kan motverka uppkomsten av fintrådiga algmattor och därmed
indirekt bidra till att förbättra tillväxtförhållandena för ålgräsängar.
Rovfiskarna spelar en nyckelroll i kustekosystemen genom att de kan minska
förekomsten av små rovfiskar och krabbor, som i sin tur äter upp små
algbetande kräftdjur vilka kan reglera tillväxten och minska förekomsten av
fintrådiga alger.
För att stärka lokala rovfiskbestånd kan fler fiskefredningsområden inrättas,
kombinerade med exempelvis biotopskyddsområden. Fiskefredningsområden
kan också vara aktuella för fiskarter som leker på bestämda platser, t.ex. för
lokala lekbestånd av torsk i fjordområden. För att stärka rovfisken kan man
också införa nätfiskeförbud, fiskeförbud vissa tider på året, eller andra
begränsningar. Det är Havs- och Vattenmyndigheten som tar beslut om
fiskeregleringar.
Biomanipulation
Ett riktat fiske mot små fiskar som t.ex. storspigg skulle kunna utgöra en åtgärd
för att både gynna den större rovfiskens reproduktion (eftersom spiggen kan
äta både ägg och larver av dessa), samt för att minska predationen på
algbetande kräftdjur. Även ett riktat fiske efter strandkrabba kan gynna ålgräs
eftersom strandkrabban äter stora mängder ålgräsfrön och kan skada vuxna
ålgrässkott (Moksnes m.fl. 2016b).
Restaurering
För ålgräs, som har begränsade spridningsmöjligheter på naturlig väg, kan
restaurering av förlorade ålgräsängar genom transplantering av plantor eller
sådd av frön från friska ängar vara ett effektivt sätt att möjliggöra och påskynda
en naturlig återhämtning. Detta förutsätter dock att miljön där ängen förlorats
38
fortfarande är en lämplig miljö. Eftersom miljöförhållandena kan försämras
kraftigt lokalt till följd av att en stor ålgräsäng och dess ekosystemfunktioner
försvinner, går det inte alltid att restaurera en förlorad äng (Moksnes m.fl.
2016b). Det är därför viktigt att förvaltningen i första hand fokuserar
på skydd av befintliga ålgräsängar.
Idag finns en detaljerad teknisk vägledning för restaurering av ålgräs i
Västerhavet som tar upp alla viktiga steg i restaureringsprocessen, från
utvärdering och val av lokaler, samråd och tillstånd, skörd och plantering, till
övervakning och utvärdering av resultaten (Moksnes m.fl. 2016b).
Rekommenderade metoder är baserade på omfattande studier i Bohuslän
2010−2015, och är sannolikt tillämpbara för kustområden i hela Skagerrak och
Kattegatt samt Öresund. Delar av de metoder som beskrivs är troligen också
användbara i Östersjön, men kompletterande studier behöver utföras innan
metoderna kan rekommenderas också för detta område. Under 2016 kommer
Länsstyrelsen i Kalmar, i samarbete med Linnéuniversitet starta ett sådant
projekt med medel från Havs- och vattenmyndigheten (Länsstyrelsen i Kalmar
län 2016).
Även om väl fungerande metoder för ålgräsrestaurering nu finns tillgängliga för
svenska förhållande är restaurering av ålgräs tidskrävande och kostsamt då det
kräver plantering för hand med dykning, vilket starkt begränsar hur stora
områden som kan restaureras. Ett dykarlag på 6 personer kan skörda och
plantera ett hektar ålgräs på mellan 10 och 40 arbetsdagar (beroende på
planteringstäthet; Moksnes m.fl. 2016b). Kostnaden för att utvärdera lokaler,
skörda och plantera en hektar ålgräs, samt att utvärdera resultaten under en
tioårs period skattas till mellan ca 1,2 och 2,5 miljoner kr beroende på de
metoder som krävs på lokalen. Uppskattningsvis kan därför endast ett tiotal
hektar restaureras per år inom en region, vilket är en mycket liten andel i
jämförelse med de 1000-tals hektar ålgräs som har förlorats bara i Bohuslän.
Förvaltningen bör därför fokusera på åtgärder som förbättrar miljön och
tillväxtförhållandena för ålgräs i kustområdet, där restaurering på strategiskt
valda platser utgör ett viktigt komplement som möjliggör och påskyndar en
naturlig återhämtning av livsmiljön. Havs- och vattenmyndigheten har i sitt
åtgärdsprogram för havsmiljön enligt havsmiljödirektivet (HaV rapport
2015:30, s. 122-125) uppskattat kostnaderna för den restaurering av
ålgräsängar som föreslås för att bidra till att miljökvalitetsnormen biologisk
mångfald ska kunna följas i Västerhavet till ca 110 miljoner kr för plantering
samt 1,2 miljoner kr för uppföljning av restaureringen fram till år 2020.
Ekologisk kompensation
Restaurering av ålgräs kan användas som kompensationsåtgärd för en skada
som en verksamhetsutövare har eller kommer att orsaka på en ålgräsäng.
Kompensationsrestaurering av ålgräs kan vara ett verktyg för att tillämpa
principen att förorenaren betalar och bidra till att motverka en stegvis
nettoförlust av ålgräsängar till följd av exploatering. Till skillnad från en
fiskeavgift som i första hand ersätter skador på fisket så kan en
39
kompensationsrestaurering åtminstone teoretiskt ersätta förluster av samtliga
ekosystemtjänster. Kompensation är dock inte oproblematiskt, och det är
centralt att det inte påverkar prövningen av tillåtligheten av en verksamhet,
utan endast används som en sista åtgärd efter att så långtgående krav som
möjligt har ställts på att undvika eller minska skadan. Detta är speciellt viktigt i
södra Bohuslän där studier visar att restaurering kanske inte längre är möjlig i
alla områden. Dessutom utgörs de flesta områden där restaurering skulle
kunna utföras av bottnar där ålgräs växte på 1980-talet varför kompensationen
i dessa områden fortfarande skulle leda till en nettoförlust av den historiska
utbredningen (Moksnes m.fl. 2016a).
I svensk lagstiftning finns flera alternativa regler att lägga till grund för krav på
kompensation i fall då ålgräs kan komma att påverkas negativt
(Naturvårdsverket 2016). Miljöbalkens 16 kap. 9 § utgör det bästa stödet för att
kräva full ekologisk kompensation eftersom alla ekosystemtjänster där kan
användas som argument för kompensation. Idag utgör bristen på praxis ett
problem för att ställa långtgående krav på kompensation, men det är på väg att
förändras i och med att kompensationskrav nu prövas allt oftare i domstol. Att
utpeka ålgräsängar som biotopskyddsområden skulle stärka möjligheten att
kräva kompensation, men framförallt ställa större krav på att undvika och
minimera förlusterna (Moksnes m.fl. 2016a).
Baserat på erfarenheter från USA, där kompensationsrestaurering av ålgräs
används som förvaltningsredskap sedan 1970-talet, har rekommendationer för
hur kompensationsrestaurering av ålgräs bör utföras i Sverige tagits fram
(Moksnes m.fl. 2016a). Dessa utgör idag Havs- och vattenmyndighetens
vägledning för kompensationsrestaurering av ålgräs i Sverige. För mer
information se: https://www.havochvatten.se/hav/vagledning-lagar/vagledningar/ovriga-vagledningar/algras.html
Nedan summeras de viktigaste delarna av vägledningen.

Kompensationsrestaurering av ålgräs bör krävas i alla ärenden där
skadan på ålgräs omfattar minst 1000 m2, samt övervägas om skadan
omfattar minst 100 m2.

Kompensationsrestaurering bör utföras med bästa tillgängliga
vetenskapligt utprövade metoder för skandinaviska förhållanden, och
inkludera utvärdering av lämpliga lokaler samt övervakning i 10 år för
att utvärdera resultaten.

Kompensationer som startar efter att skadan skett behöver motsvara en
areal som är minst 30 % större än den förlorade ålgräsängen,
(förhållande 1,3:1) för att kompensera för tillfälliga förluster av
ekosystemtjänster

Det är verksamhetsutövaren som ansvarar för att restaurering lyckas.
Om inte målet uppnåtts efter 10 år bör nya åtgärder genomföras enligt
riktlinjer från ansvarig myndighet.
40
Finansiering av åtgärder
I Havs- och vattenmyndighetens åtgärdsprogram för havsmiljön enligt
havsmiljödirektivet finns uppskattade kostnader för åtgärder för att gynna
ålgräsängar. Föreslagna åtgärder för ålgräs omfattar kostnader fram till år
2020 om 110 miljoner kr för restaurering, 500 000 kr till inrättande av
biotopskyddsområden för ålgräsängar och 400 000 kr per år för uppföljning av
genomförd restaurering (Åtgärdsprogram för Havsmiljön, HaV rapport
2015:30). Viktigt att notera är att det där ej handlar om medel som redan har
avsatts i budget utan att det är en målnivå för att kunna bidra till
miljökvalitetsnormen biologisk mångfald.
Finansiering av åtgärder för att gynna ålgräsängar går att söka från respektive
länsstyrelse alternativt från Länsstyrelsen i Västra Götaland, Länsstyrelsen i
Västernorrland eller Länsstyrelsen i Norrbotten som har särskild delegation att
besluta om medel från ett större antal domar i form av bidrag ur
fiskeavgiftsmedel. Fiskeavgiftsmedel är medel som exploatörer genom
vattendom, senare miljödom, har ålagts att betala som skadeersättning för
förstörda habitat av vikt för fiskproduktion, som t.ex. ålgräsängar och grunda
obevuxna mjukbottnar. Då åtgärder kring ålgräs i många fall kräver betydande
belopp så kan fiskeavgiftsmedel endast utgöra en del av finansieringen. Medel
från Havs- och vattenmyndighetens åtgärdsanslag 1:11 är en annan
delfinansieringsmöjlighet.
Utöver nationell finansiering finns den Europeiska Havs- och Fiskerifonden
(EHFF) där det är möjligt att söka medel för åtgärder för att förbättra
förvaltning och bevarande av marina biologiska resurser och återställa
specifika havsmiljöer till stöd för hållbara fiskbestånd, inom åtgärdsområdet
”Bevarandeprojekt för att återställa akvatisk mångfald”. Stödtaket för projekt
inom detta område är satt till 5 miljoner kronor per ansökan och
Jordbruksverket har viss andel nationella medfinansieringsmedel avsatta för
detta åtgärdsområde. När Jordbruksverkets nationella medfinansieringsmedel
är förbrukade innebär det att offentligt drivna projekt måste hitta annan
offentlig finansiering som täcker 40 % av projektkostnaden, där t.ex. Havs- och
vattenmyndighetens åtgärdsanslag 1:12 och fiskeavgiftsmedel kan komma in.
Via EHFF går det att söka medel inom åtgärdsområdet ”Utveckling av
bevarandeåtgärder och regionalt samarbete” för utformning, utveckling och
övervakning av de tekniska och administrativa hjälpmedel som krävs för en
hållbar förvaltning för att kunna bevara och skydda havsmiljön, däribland
ålgräsängar. Stöd kan också ges för regionalt samarbete inom detta område.
Inget stödtak per ansökan för detta åtgärdsområde. Inom åtgärdsområdet
”Skydd av havsmiljön” kan medel beviljas till att driva projekt som skyddar
den marina miljön, särskilt den biologiska mångfalden och marina
skyddsområden som Natura 2000-områden och har ett stödtak på 4 miljoner
kronor per ansökan.
41
Allmänna rekommendationer
Det här kapitlet vänder sig till alla de utanför myndighetssfären som genom sitt
jobb eller under fritiden kommer i kontakt med de ålgräsängar som
programmet handlar om, och som genom sitt agerande kan påverka
ålgräsängarnas situation och som vill ha vägledning för hur de bör agera för att
gynna ålgräsängar.
Myndigheterna kan ge information om gällande lagstiftning
Den fastighetsägare eller nyttjanderättsinnehavare som brukar mark eller
vatten där hotade arter och deras livsmiljö finns bör vara uppmärksam på hur
området brukas. En brukare som sätter sig in i naturvärdenas behov av skötsel
eller frånvaro av ingrepp och visar hänsyn i sitt brukande är oftast en god
garant för att arterna ska kunna bibehållas i området.
Oavsett verksamhetsutövarens kunskap och intresse för att bibehålla
naturvärdena kan det finnas krav på verksamhetsutövaren enligt gällande
lagar, förordningar och föreskrifter. Vilken myndighet som i så fall ska
kontaktas avgörs av vilken myndighet som har tillsyn över den verksamhet eller
åtgärd det gäller. Länsstyrelsen är den myndighet som oftast är
tillsynsmyndighet. För verksamhet som omfattas av skogsvårdslagen är
Skogsstyrelsen tillsynsmyndighet. Det går alltid att kontakta länsstyrelsen för
att få besked om vilken myndighet som är ansvarig.
Tillsynsmyndigheterna kan ge upplysningar om vilka regelverk som gäller i det
aktuella fallet. Det kan finnas krav på tillstånd, anmälningsplikt eller samråd.
Den berörda myndigheten kan ge information om vad en anmälan eller
ansökan bör innehålla och i hur god tid den bör lämnas in innan verksamheten
planeras sättas igång.
Råd om hantering av kunskap om observationer
Enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 20 kap. § 1 gäller sekretess
för uppgift om en djureller växtart som är i behov av skydd och som det finns
ett intresse av att bevara i ett livskraftigt bestånd. Kännedom om förekomster
av hotade arter kräver omdöme vid spridning av information, då illegal jakt och
insamling kan vara ett hot mot arten.
Havs-och vattenmyndighetens policy är att information om artförekomster så
långt det är möjligt ska spridas till markägare och nyttjanderättshavare av
områden där arten förekommer permanent eller tillfälligt, så att dessa kan ta
hänsyn till arten i sitt brukande.
När det gäller ålgräsängar i det här programmet så bör inga restriktioner
tillämpas vad gäller utlämning eller publicering av förekomstuppgifter.
42
Konsekvenser och samordning
Konsekvenser
Åtgärdsprogrammets effekter på olika naturtyper och på andra
rödlistade arter
Åtgärdsprogrammet för ålgräsängar har positiva effekter för det kustlevande
beståndet av ål (Akut hotad CR), då ålgräsängar som namnet antyder är en
uppväxtmiljö av betydelse för arten. Åtgärdsprogrammet ger också ökad
tillgång till uppväxt- och födosöksområden för blekan (Akut hotad CR) och
torsk (Sårbar VU).
Arter som har ålgräsängar som enda habitat som t. ex. havsanemonen
Sagartiogeton viduatus gynnas. Ökade arealer med ålgräsängar kan i någon
mån ses som negativt för habitatet obevuxna grunda mjukbottnar då etablering
av ålgräs minskar arealen av bottnar utan makrovegetation som är av vikt för
såväl bottenlevande mikroalger som plattfiskar. På det stora hela får det ses
som ett mindre problem då de viktigare delarna av obevuxna mjukbottnar
alltjämt ligger grundare än ålgräsets naturliga övre utbredningsgräns i djupled.
Intressekonflikter
Åtgärder för att förbättra skyddet för ålgräsängar och öka utbredningen av
dessa kan stå i konflikt med intressen hos berörda markägare och
verksamhetsutövare, då det kan innebära inskränkningar för t.ex. enskilda
bryggägare och småbåtshamnar. Intressekonflikt kommer att föreligga i
samtliga fall där någon önskar genomföra vattenverksamheter som riskerar att
påverka befintliga ålgräsängar eller omöjliggöra framtida etablering av
ålgräsängar på lämpliga substrat, t.ex. i fall med utfyllnader i grundområden.
Samordning
Samordning som bör ske med andra åtgärdsprogram
Samordning av åtgärder bör ske mellan åtgärdsprogrammet för ålgräsängar
och åtgärdsprogrammet för kransalger då dessa förekommer eller ska
förekomma i likartade miljöer i delar av Östersjön.
Samordning som bör ske med miljöövervakningen och annan
uppföljning än ÅGP:s
Programmet samordnas med åtgärdsprogrammet för havsmiljön enligt
havsmiljödirektivet (HaV rapport 2015:30) som bl.a. omfattar åtgärder kring
restaurering av ålgräs (ÅPH 29-31) och inrättande av biotopskyddsområden
(ÅPH 27-28).
43
Källförteckning
Baden S, Gullström M, Lundén B, Pihl L, Rosenberg R (2003) Vanishing
Seagrass (Zostera marina, L.) in Swedish coastal waters. Ambio 32: 374–
377.
Baden S, Emanuelsson A, Pihl L, Svensson C-J, Åberg P (2012) Shift in
seagrass food web structure over decades is linked to overfishing. Marine
Ecology Progress Series 451: 61−73.
Blomqvist M, Krause-Jensen D, Olsson P, Qvarfordt S, Wikström S.A (2012).
Potential eutrophication indicators based on Swedish coastal
macrophytes: Deliverable 3.2−1. Havsmiljöinstitutet.
Borum J, Duarte CM, Krause-Jensen D, Greve TM eds. (2004) European
seagrasses: an introduction to monitoring and management. The
M&MSproject.
Boström C, Baden S, Krause-Jensen D (2003) The seagrasses of Scandinavia
and the Baltic Sea. In: Green E.P., Short F.T. (eds.) World Atlas of
Seagrasses. University of California Press, Berkeley, USA, s. 27−37.
Boström C, Baden S, Bockelmann A-C, Dromph K, Fredriksen S, Gustafsson C,
Krause-Jensen D, Möller T, Nielsen Laurentius S, Olesen B, Olsen J, Pihl L,
Rinde E (2014) Distribution, structure and function of Nordic eelgrass
(Zostera marina) ecosystems: implications for coastal management and
conservation. Aquatic Conservation: Marine and Freshwater Ecosystems
24: 410−434.
Carr JA, D’Odorico P, McGlathery KJ, Wiberg PL (2012) Modeling the effects
of climate change on eelgrass stability and resilience: future scenarios and
leading indicators of collapse. Marine Ecolology Progress Series
448: 289−301.
DeCock AW (1980) Flowering, pollination, and fruiting in Zostera marina L.
Aquatic Botany 9: 202–220.
Duarte CM (2002) The future of seagrass meadows. Environmental
Conservation 29: 192−206.
Eriander L, Infantes E, Olofsson M, Olsen JL, Moksnes P-O. (2016) Assessing
methods for restoration of eelgrass (Zostera marina L.) in a cold temperate
region. Journal of Experimental Marine Biology and Ecology 479: 76−88.
Eriander L, Laas K, Bergström P, Gipperth L, Moksnes P-O. (i manuskript)
The effects of small-scale coastal development on the eelgrass distribution
along the Swedish west coast– ecological impact and legal predicaments.
Eriksson BK, Sieben K, Eklöf J, Ljunggren L, Olsson J, Casini M, Bergström U
(2011) Effects of altered offshore food webs on coastal ecosystems
emphasize the need for cross-ecosystem management. Ambio 40:786-797.
Europeiska Kommissionen (2010) Kommissionens beslut av den 1 september
2010 om kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten,
2010/477/EU
Fonseca MS, Kenworthy WJ, and Thayer GW (1998) Guidelines for the
conservation and restoration of seagrasses in the United States and
adjacent waters. NOAA Coastal Ocean Program, Decision Analysis Series
nr. 12.
44
Frederiksen M, Krause-Jensen D, Holmer M, Sund Laursen J (2004) Longterm changes in area distribution of eelgrass (Zostera marina) in Danish
coastal waters. Aquatic Botany 78: 167−181.
Garbary DJ, Miller AG, Williams J, Seymour NR (2014). Drastic decline of an
extensive eelgrass bed in Nova Scotia due to the activity of the invasive
green crab (Carcinus maenas). Marine Biology 161: 3−15.
Harwell MC, Orth RJ (2001) Long distance dispersal potential in a marine
macrophyte. Ecology 83: 3319−3330.
Havs- och Vattenmyndigheten (2012) God Havsmiljö 2012. Inledande
bedömning av miljötillståndet och socioekonomisk analys. Avsnitt 2.3.3
Makroalger och gömfröiga växter s. 76−89.
Havs- och vattenmyndigheten (2014) God Havsmiljö 2020. Marin strategi för
Nordsjön och Östersjön. Del 3 Övervakningsprogram. Havs- och
vattenmyndighetens rapport 2014:20.
Havs- och vattenmyndigheten (2015) Handläggning av en dumpningsdispens:
vad ska man tänka på? Havs- och vattenmyndigheten rapport 2015:28.
Havs- och vattenmyndigheten (2015) God havsmiljö 2020. Marin strategi för
Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön, rapport
2015:30.
HELCOM (2013) Red List of Baltic Sea underwater biotopes, habitats and
biotope complexes. Baltic Sea Environmental Proceedings nr. 138.
Infantes E, Eriander L, Moksnes P-O. (2016). Seagrass (Zostera marina L.)
restoration methods using seeds on the west coast of Sweden. Marine
Ecology Progress Series 546: 31−45.
Källström B, Nyqvist A, Åberg P, Bodin M, André C (2008) Seed rafting as a
dispersal strategy for eelgrass (Zostera marina). Aquatic Botany 88:
148−153.
Krause-Jensen D, Greve TM, Nielsen K (2005). Eelgrass as a bioindicator
under the European Water Framework Directive. Water Resources
Management 19: 63−75.
Lawett, Olsson, Envall (2013) Ålgräs på Västkusten – test av metoder för
fjärranalys, kartering, inventering och kvalitetsklassificering. Länsstyrelsen
Rapport 2013:84
Loo L-O (2015) Stora bestånd av ålgräs förlorade i Kattegat. Havet 1888.
Havsmiljöinstitutet.
Länsstyrelsen Västra Götalands län 2016. Beslut om bildande av
biotopskyddsområdet Sunninge sund - Sundsvik i Uddevalla kommun,
beslut 2016-04-18, dnr 511-20538-2015.
Marba N, Krause-Jensen D, Alcoverro T, Birk S, Pedersen A, Neto JM, Duarte
CM (2013). Diversity of European seagrass indicators: patterns within and
across regions. Hydrobiologia 704: 265−278.
Moksnes P-O, Gullström M, Tryman K, Baden S (2008) Trophic cascades in a
temperate seagrass community. Oikos 117: 763−777.
Moksnes P-O, Belgrano A, Bergström U, Casini M, Gårdmark A, Hjelm J,
Karlsson A, Nilsson J, Olsson J, Svedäng H (2011) Överfiske - En
miljöfarlig aktivitet: Orsaker till fiskbeståndens utarmning och dess
konsekvenser i svenska hav. Havsmiljöinstitutets rapport 2011:4.
45
Moksnes P-O, Gipperth L, Eriander L, Laas K, Cole S, Infantes E. 2016a.
Ekologisk restaurering och kompensation av ålgräs i Sverige - Ekologisk,
juridisk och ekonomisk bakgrund. Havs- och vattenmyndighetens rapport
2016:8.
Moksnes P-O, Gipperth L, Eriander L, Laas K, Cole S, Infantes E. 2016b.
Handbok för restaurering av ålgräs i Sverige: Vägledning. Havs- och
vattenmyndighetens rapport 2016:9.
Mossberg B, Stenberg L (2005) Den nya nordiska floran. Wahlström &
Widstrand.
Naturstyrelsen 2011. Det Nationale Overvågningsprogram for Vand og Natur.
NOVANA 2011-2015. Programbeskrivelse. Naturstyrelsen, Danmarks
Miljøundersøgelser, Aarhus Universitet, De Nationale Geologiske
Undersøgelser for Danmark og Grønland.
Naturvårdsverket (2011a) Vägledning för svenska naturtyper i
habitatdirektivets bilaga 1 NV-04493-11 Beslutad: November 2011
Naturvårdsverket 2012 Strandskydd – en vägledning för planering och
prövning. Handbok 2009:4, Utgåva 2.
Naturvårdsverket 2010. Utvidgat strandskydd. Handbok 2010:4.
Naturvårdsverket 2010. Uppföljning av skyddade områden i Sverige,
Riktlinjer för uppföljning av friluftsliv, naturtyper och arter på
områdesnivå. Rapport 6397.
Naturvårdsverket 2011. Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets
bilaga 1 NV-04493-11 Beslutad: November 2011
Naturvårdsverket 2014. Ålgräsängar. Beskrivning och vägledning för biotopen
Ålgräsängar i bilaga 3 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd
enligt miljöbalken m.m. Vägledningen utgör ett komplement till Handbok
2012:1 Biotopskyddsområden (Naturvårdsverket 2012).
Naturvårdsverket (2015) Tillämpning av miljöbalkens bestämmelser om
ekologisk kompensation. En kartläggning.
Naturvårdsverket (2016) Ekologisk kompensation. En vägledning om
kompensation vidförlust av naturvärden. Handbok 2016:1.
Nyqvist A, André C, Gullström M, Baden S, Åberg P (2009) Dynamics of
seagrass meadows on the Swedish Skagerrak coast. Ambio 38: 85−88.
Olesen B, Sand-Jensen K (1994) Patch dynamics of eelgrass Zostera marina.
Marine Ecology Progress Series 106: 147−156.
Olsson P (2005) Inventering av ålgräsängar längs Skånes kust. Länsstyrelsen i
Skånes Län. Rapport Natur och kultur.
Orth RJ, Luckenback M, Moore A (1994) Seed dispersal in a marine
macrophyte: implications for colonization and restoration. Ecology 75:
1927−1939.
Orth RJ, Carruthers TJB, Dennison WC, Duarte CM (2006) A global crisis for
seagrass ecosystems. Bioscience 56: 987−996.
Orth RJ, Moore KA, Marion SR, Wilcox DJ, Parrish DB (2012) Seed addition
facilitates eelgrass recovery in a coastal bay system. Marine Ecology
Progress Series 448: 177−195.
46
OSPAR (2008), OSPAR List of Threatened and/or Declining Species and
Habitats. Publication number 2008-6. OSPAR Commission
OSPAR (2012) OSPAR Recommendation 2012/4 on furthering the protection
and conservation of Zostera beds.
Persson, L-E., Engkvist, R. & Tobiasson, S. 1989. Samordnadrecipientkontroll
i Kalmar län. Resultat 1988. Delrapport Mörbylånga Sockerbruk AB.
Högskolan i Kalmar.
Pettersson K (2011) Hur mycket tål kusten? Västerhavet 2011, Aktuellt om
miljön i Skagerrak, Kattegatt och Öresund.
Petersson M. (2013) Inventering av vegetationsklädda bottnar i gotländska
kustområden, 2012. Länsstyrelsen Gotlands län. Rapporter om natur och
miljö nr 2013:4
Pihl L, Svenson A, Moksnes P-O, Wennhage H (1999) Distribution and
production of ephemeral algae in shallow coastal areas on the Swedish west
coast. Journal of Sea Research 41: 281−294.
Rasmussen E (1977) The wasting disease of eelgrass (Zostera marina) and its
effects on environmental factors and fauna. Pages 1-51 in McRoy CP,
Helfferich C, eds. Seagrass Ecosystems. New York: Marcel Dekker.
Reusch, TBH, Boström C, Stam WT, & Olsen, JL (1999). An ancient eelgrass
clone in the Baltic. Marine Ecology Progress Series 183: 301−304.
Reusch TBH (2002) Microsatellites reveal high population connectivity in
eelgrass (Zostera marina) in two contrasting coastal areas. Limnology and
Oceanography 47: 78−85.
Rosenberg R, Elmgren R, Fleischer S, Jonsson PO, Persson G, Dahlin H
(1990) Marine eutrophication case studies in Sweden. Ambio 3: 102−108.
Sandén P, Håkansson B (1996) Long-term trends in Secchi depth in the Baltic
Sea. Limnology and Oceanography 41: 346−351.
Svensson L (2014) Bland sjögräs och tång i Hanöbukten. Biosfärkontoret
Kristianstads Vattenrike. Rapport 2014:07.
Stål J, Pihl L (2007) Quantitative assessment of the area of shallow habitat for
fish on the Swedish west coast. ICES Journal of Marine Science 64:
446−452.
World Register of Marine Species (WoRMS) 2016.
http://www.marinespecies.org/. Hämtad april 2016.
47
Bilaga 1 Föreslagna åtgärder
Åtgärd
Län
Område
/Lokal
Aktör
Finansiär Uppskattad Prioritet Genomförs
kostnad
senast
Information och
rådgivning
OAB
Lst
HaV 1:11
1 Mkr
1
2018
Utbildning
OAB
Universitet
HaV 1:11
1 Mkr
1
2018
Ny kunskap
OAB
Universitet
HaV 1:11
10 Mkr
2
2021
Kartläggning
OAB
Alla
Lst
HaV 1:11
15 Mkr
1
2019
Övervakning
OAB
Alla
Lst
NV-ÅGP
5 Mkr
1
2021
Områdesskydd
OAB
Lst /
kommun
EHFF /
HaV 1:11
15 Mkr
1
2019
Tillsyn
OAB
Alla
Lst
HaV 1:11
5 Mkr
2
2021
Restaurering
O+N
Utvalda
Lst O+N /
kommun
EHFF /
EU-Life /
HaV 1:11
20 Mkr
2
2021
Uppföljning
restaurering
O+N
Restaurerade
Lst O+N /
kommun
HaV 1:11 /
NV-ÅGP
2 Mkr
2
2031
Total
uppskattad
kostnad
74 Mkr
I Havs- och vattenmyndighetens Åtgärdsprogram för havsmiljön (HaV
rapport 2015:30) finns åtgärder för att skydda och restaurera ålgräsängar till år
2020 medtagna. Kostnaden för områdesskydd/biotopskydd för ålgräsängar är
beräknat till 500 000 kr, för restaurering av ålgräs 110 miljoner kr och 400
000 kr/år för uppföljning av restaureringen. I detta åtgärdsprogram för
ålgräsängar föreslås en ökad satsning på att skydda befintligt ålgräs och
potentiella ålgräsbiotoper på bekostnad av restaureringsinsats jämfört med
förslagen i Åtgärdsprogram för havsmiljön.
48
14.
15.
16.
Sammanträdesdatum
Sida
2016-12-15
7 (70)
§ 284/2016
Behovsutredning och tillsynsplan 2017 (MOBNM2016/2254)
Miljöenheten tar årligen fram en aktuell behovsutredning och tillsynsplan för godkännande i
miljö- och byggnadsnämnden. I behovsutredningen görs en uppskattning av den personella
resurs som krävs för att fullfölja de uppgifter som miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för.
Tillsynsplanen gör en prioritering av arbetsuppgifter utifrån befintliga resurser.
En samlad översikt av behovet i förhållande till resurstillgång visar på ett resursunderskott
motsvarande 0,8 tjänster. Under senare år har det skett en klar förbättring av personalresurser
och redovisad resursbrist idag består bland annat av för lite resurser på miljötillsyn som
förorenad mark, enskilda avlopp och u-tillsyn.
Sektorn har en ambition att ytterligare öka det administrativa stödet i kärnverksamheterna
samt effektivisera processerna. Totalt överstiger dock behovet tillgängliga resurser för
tillsynsarbetet i Kungälv. I en sådan här utredning finns en osäkerhet i uppskattningen av det
totala behovet. Behovet beror också till viss del av ambitionsnivå för t.ex. tidsintervall för
besök av olika verksamheter inom miljö- och hälsoskydd.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Behovsutredning och tillsynsplan 2017
Behovsutredning och tillsynsplan för 2017 Miljöenheten
Beslut
Behovsutredning och tillsynsplan för 2017 antas
__________
Expedieras till
Kommunstyrelsen
För kännedom till
Justeras sign
MILJÖ OCH BYGGNADSNÄMNDEN
Behovsutredning och
tillsynsplan för 2017
Miljöenheten
Samhällsbyggnad
Miljö- och byggnadsnämnden
Kungälvs kommun
MILJÖENHETEN
1
Innehåll INLEDNING ................................................................................................................................................1 SYFTE ..........................................................................................................................................................1 LAGKRAV ...................................................................................................................................................1 KRAV ENLIGT MILJÖBALKEN.......................................................................................................................1 KRAV LIVSMEDELSKONTROLL ....................................................................................................................1 Tjänstedirektivet ....................................................................................................................................2 REVIDERING AV BEHOVSUTREDNING ............................................................................................2 TILLSYNSBEGREPPET ...........................................................................................................................2 EXEMPEL PÅ FÖREBYGGANDE TILLSYN .......................................................................................................2 EXEMPEL PÅ GRANSKANDE TILLSYN ...........................................................................................................2 MILJÖMÅLSSTYRD TILLSYN...............................................................................................................3 ORGANISATION........................................................................................................................................4 SAMMANFATTNING AV BEHOV OCH RESURSER .........................................................................5 SAMMANSTÄLLNING PERSONALRESURSER ..................................................................................................6 SAMMANSTÄLLNING AV KVANTITETSMÅTT ................................................................................................7 VERKSAMHET 2017 .................................................................................................................................8 PRIORITERING AV PLANERAD TILLSYN ........................................................................................................8 NY TAXA ENLIGT MILJÖBALKEN .................................................................................................................8 LIVSMEDEL ...............................................................................................................................................8 BEHOVSUTREDNING LIVSMEDELSKONTROLL ..............................................................................................8 TILLSYNSPLANERING LIVSMEDELSKONTROLL ............................................................................................8 Konsekvenser livsmedelskontroll ...........................................................................................................9 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD ..................................................................................................................9 BEHOVSUTREDNING ....................................................................................................................................9 TILLSYNSPLANERING HÄLSOSKYDD ............................................................................................................9 TILLSYNSPLANERING MILJÖSKYDD ...........................................................................................................12 Konsekvenser miljöskydd .....................................................................................................................12 NATURVÅRD (MYNDIGHETSUTÖVNING) ....................................................................................................14 BYGGLOV-FÖRHANDSBESKED-STRANDSKYDD ..........................................................................................14 I miljöenhetens arbete ingår att granska bygglovsärenden och förhandsbesked samt strandskydd.
Arbetet med detta är en löpande ärendehantering med ambitionen att få korta handläggningstider
inom ramen för övrigt arbete. ..............................................................................................................14 Konsekvenser bygglov-förhandsbesked ...............................................................................................14 PLANARBETEN ..........................................................................................................................................14 Konsekvenser planarbeten ...................................................................................................................14 ADMINISTRATION .................................................................................................................................15 BEHOVSUTREDNING OCH PLANERING .......................................................................................................15 PROJEKTLISTA ......................................................................................................................................15 PROJEKTBESKRIVNINGAR M.M. ......................................................................................................16 NYTT ÄRENDEHANTERINGSSYSTEM ..........................................................................................................16 SKAPA RUTINER, EFFEKTIVISERA ..............................................................................................................16 MIGRATIONSBOENDEN OCH LIKNANDE .....................................................................................................16 INVENTERING AV PCB ..............................................................................................................................16 KEMISKA PRODUKTER...............................................................................................................................16 NYCKELTAL FÖR MILJÖENHETEN ..............................................................................................................16 TIDREDOVISNING ......................................................................................................................................17 HANDLINGSPLAN - INSIKT ........................................................................................................................17 SAMVERKAN MED KUNDCENTER ..............................................................................................................17 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN YTTERBY ....................................................................................................17 PROGRAM MARSTRAND ............................................................................................................................17 SAMVERKAN INOM ”SOLTAK” ...............................................................................................................18 ARBETSPROCESSER ...................................................................................................................................18 2
Inledning
Miljöenheten tar årligen fram en aktuell behovsutredning samt tillsynsplan för godkännande i miljö- och
byggnadsnämnden. Till viss del har material hämtats från handledning om behovsutredningar och
tillsynsplaner av miljösamverkan i Västra Götaland 2004 samt riktlinjer och rekommendationer från
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Under året 2016 har ett miljöpolitiskt program beslutats i
kommunfullmäktige. Tillsynsplanen kommer att i tillämpliga delar anpassas till detta beslut.
Syfte
En behovsutredning bör baseras på miljöbalkens målsättning, miljö- och folkhälsomål,
miljökvalitetsnormer och omvärldsanalys. Utredningen bör fungera som underlag för myndighetens
beslut om verksamhetsmål, strategier, åtgärder och insatser för att åstadkomma en målstyrd tillsyn.
Utifrån behovsutredningen arbetas en tillsynsplan/verksamhetsplan fram.
Lagkrav
Krav enligt miljöbalken
Enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) ska tillsynsmyndigheten (kommunen) genomföra
tillsynsbesök på tillståndspliktiga verksamheter minst en gång per år om verksamheten innebär betydande
risker för miljön och annars minst vart 3:e år.
Det ska hos tillsynsmyndigheten finnas en utredning om tillsynsbehovet för myndighetens hela
ansvarsområde enligt miljöbalken. Behovsutredningen ska enligt miljötillsynsförordningen avse en tid om
minst tre år och ses över minst en gång varje år.
I detta dokument redovisas endast behovet för år 2017 i tabellerna (frånsett tillsynsbehovet för hälsoskydd
som redovisas för alla tre åren). Behovet bedöms dock vara detsamma även för 2017 och 2018 där inte
annat anges.
Tillsynsmyndigheten ska för varje verksamhetsår upprätta en samlad tillsynsplan som omfattar
myndighetens ansvarsområde enligt miljöbalken. Planen ska grundas på behovsutredningen och
myndighetens register över de tillsynsobjekt som behöver återkommande tillsyn.
Krav livsmedelskontroll
Enligt EG-förordningarna 882/2004 och 854/2004 och livsmedelslagen skall kontrollmyndigheten
(kommunen) utföra offentlig kontroll i alla led i produktionen, bearbetningen och distributionen av
livsmedel samt tillsätta de resurser som krävs. Myndigheten bör upprätta en kontrollplan där varje enskild
livsmedelsföretagare kan identifieras. Kontrollplanen bör vara flerårig. Den offentliga kontrollen skall
vara:
 Riskbaserad och erfarenhetsbaserad.
 Utföras regelbundet och utan förvarning utom i samband med revision.
 Vara behovsanpassad.
 Utföras av personal med tillräcklig kompetens.
 Vidta åtgärder på uppdrag av smittskyddsläkare.
Utöver detta skall myndigheten, enligt livsmedelslagen, även ägna sig åt information och rådgivning.
Tjänstedirektivet
Livsmedelsverket har granskat möjligheter till förenklingar inom livsmedelsområdet och infört en ny 3 a
§ i Livsmedelsverkets föreskrifter (2005:21) om offentlig kontroll av livsmedel, med angivna längsta
handläggningstider för bland annat godkännanden och registreringar.
Tidsfristerna är:


för registrering av livsmedelsanläggning – två veckor
för godkännande av livsmedelsanläggning – nio månader.
Artikel 13.4 inför en så kallad stupstock genom att tillståndet anses beviljat om inget annat meddelats
inom den förutbestämda handläggningstiden.
Revidering av behovsutredning
Behovsutredningen skall revideras årligen för att kunna fungera som ett bra underlag för upprättande av
tillsynsplan och verksamhetsplanering.
Tillsynsbegreppet
Enligt miljöbalken ska tillsyn säkerställa syftet med miljöbalken (en hållbar utveckling) och de
föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. Genom kontroller, rådgivning och information ska
tillsynsmyndigheten skapa förutsättningar för att miljöbalkens mål ska kunna tillgodoses.
Inom livsmedelskontrollen är livsmedelsverket central tillsynsmyndighet. Kontrollen (tillsynen) skall av
kommunen bedrivas regelbundet och oanmäld i första hand samt vid misstanke om överträdelser av
lagstiftningen.
Exempel på förebyggande tillsyn










Information och förfrågningar
Branschträffar och kurser
Handläggning av samrådsärenden, anmälningsärenden
Sammanställningar av uppgifter
Riktad rådgivning i projektform
Registrering av tillsynsuppgifter
Rapportering till regionala och nationella myndigheter
Beredskapsarbete
Miljöövervakning
Tillsynsplanering
Exempel på granskande tillsyn








Anmälda/oanmälda inspektioner
Förelägganden och förbud
Periodiska besiktningar
Kontroll av villkors-/beslutsefterlevnad
Hantering av inkomna klagomålsärenden
Fastställande av kontrollprogram
Granskning av miljörapporter och besiktningsrapporter
Bedömning av egenkontroll (systemtillsyn)
2


Hantering av åtalsanmälningar och miljösanktionsavgifter
Riktade tillsynskampanjer
Miljömålsstyrd tillsyn
FN:s 193 medlemsländer har godkänt 17 nya hållbara utvecklingsmål i FN:s Agenda 2030 (som ska
ersätta milleniemålen). Naturvårdsverket och de sju andra miljömålsansvariga myndigheterna har kartlagt
hur mål och delmål i Agendan förhåller sig till miljökvalitetsmålen och generationsmålet. De två
målsystemen kompletterar varandra på ett bra sätt. De nationella miljömålen omhändertar den ekologiska
dimensionen av hållbar utveckling enligt Agenda 2030. Miljökvalitetsmålen beskriver önskat tillstånd i
miljön medan de globala hållbarhetsmålen har tydligt åtgärdsfokus och tydligt integrerad miljömässig,
social och ekonomisk hållbarhet. Naturvårdsverkets verksamhet har störst inverkan på åtta av
hållbarhetsmålen, nämligen mål 3, 9, 11, 12, 13, 14, 15 och 16.
Av de 17 utvecklingsmålen känns följande mest relevanta för miljöenheten att arbeta mot; mål 3, hälsa
och välbefinnande, mål 6, rent vatten och sanitet, mål 7, hållbar energi för alla, mål 9, hållbar industri,
innovationer och infrastruktur, mål 11, hållbara städer och samhällen, mål 12, hållbar konsumtion och
produktion, mål 13, bekämpa klimatförändringen, mål 14, hav och marina resurser samt mål 15,
ekosystem och biologisk mångfald.
Miljöenheten har försökt göra en behovsutredning eller tillsynsplan baserad på de nationella
miljökvalitetsmålen och under de årliga planeringsdagarna väljs de miljömål ut som bedöms som mest
relevanta att utgå från i tillsynsplaneringen. Utifrån dessa väljs hur kommande års tillsyn ska prioriteras
liksom vilka projekt miljöenheten ska delta i. Under 2016 är ambitionen att till stor del arbeta med en
behovsutredning och tillsynsplan som också harmonierar med det av kommunfullmäktige antagna
miljöpolitiska programmet 2016-2019. Riksdagen har fastställt sexton miljökvalitetsmål som bör finnas
som grund för miljö- och byggnadsnämndens arbete:
Begränsad klimatpåverkan
Frisk luft
Bara naturlig försurning
Giftfri miljö
Skyddande ozonskikt
Säker strålmiljö
Ingen övergödning
Levande sjöar och vattendrag
Grundvatten av god kvalitet
Hav i balans, levande kust och skärgård
Myllrande våtmarker
Levande skogar
Ett rikt odlingslandskap
Storslagen fjällmiljö
God bebyggd miljö
Ett rikt växt- och djurliv
Följande miljökvalitetsmål bedöms som mest relevanta att fokusera på för miljöenheten under 2017;
begränsad klimatpåverkan, frisk luft, giftfri miljö, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag,
grundvatten av god kvalitet, hav i balans, levande kust och skärgård, ett rikt odlingslandskap, god
bebyggd miljö och ett rikt växt och djurliv.
Kommunfullmäktige har antagit ”minskad miljö- och klimatpåverkan” som ett av sex strategiska mål för
mandatperioden. ”Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxid” samt ”systematisera
och effektivisera kommunens miljöarbete” är två av de tillhörande resultatmålen (KS). Ett annat av
kommunfullmäktiges strategiska mål är ”attraktivt boende” där KS resultatmål och sektormålen är att
antalet bostäder och detaljplaner ska öka. För att möta upp mot dessa mål pågår uppföljningsarbetet med
saneringar av bristfälliga enskilda avloppsanläggningar i enlighet med föreslagen tillsynsplan (inom VAplanen). Större avlopploppsanläggningar, avloppsanläggningar i samband med förhandsbesked och
bygglov (förutom stamfastigheter) samt områdesvis prioriterade avloppsanläggningar utvalda utifrån
3
miljö- och hälsoskyddspåverkan kommer att styra miljöenhetens verksamhet inom området och
prioriteras. Energirådgivningen har delvis riktats om för att systematiseras och effektiviseras. Bland annat
har samarbetet med miljöinspektörerna utökats. Dessutom är en målsättning att minst 200 hushåll och 10
företag vidtar fysiska åtgärder efter energirådgivningen. Två inspektörer arbetar bl.a. med yttranden i
förhandsbesked/bygglov och en med deltagande i planer/projekt enligt en ny modell som förhoppningsvis
kommer att ge bättre gehör för miljöenhetens synpunkter tidigt i processen samtidigt som mer tid frigörs
för tillsyn för övriga inspektörer på sikt.
Kommunfullmäktige har även beslutat om ett miljöpolitiskt program 2015-2019 där fem olika
programområden som ska genomsyra kommunens miljöarbete har tagits fram; bidra till hållbara och
klimateffektiva resor, främja energieffektivisering och förnybara energikällor, värna det öppna landskapet
och ett hållbart brukande av mark och hav, utveckla naturvård och friluftsliv för en attraktiv kommun och
utveckla kommunens systematiska miljöarbete.
Organisation
Miljöenheten arbetar för miljö- och byggnadsnämnden som är politisk uppdragsgivare och som ansvarar
för myndighetsutövningen, sociala myndighetsnämnden (alkoholtillstånd) och KS (färdtjänst och
energirådgivning). Kungälvs kommun är per definition en förvaltning och resurser samt arbetsgivaransvar
utgår därför från kommunstyrelsen. Miljöenheten tillhör sektor samhällsbyggnad. För sektorn finns en
sektorchef samt för närvarande två verksamhetschefer (en organisationsförändring är på gång att gälla
från årsskiftet 2016/2017 men detaljutformningen är ännu inte färdig). Inom sektorn finns bland annat
miljöenheten, bygglovenheten, kart o mät, planenheten, trafik, gata, park, renhållning och va-verket. Det
finns alltså inom sektorn verksamheter som svarar för drift och skötsel och som miljöenheten har
tillsynsansvar för. Detta förhållande innebär en risk för att jävssituationer uppstår för berörd personal i
ärenden som drivs mot kommunens egna verksamheter. Ytterst är det sektorchefen som både har ansvar
för tillsyn samt drift på samma gång.
För miljöenheten är en miljöchef utsedd som företrädare för arbetsgivaren med ansvar för bland annat
personalfrågor, verksamhet och ekonomi/budget. Inom miljöenheten finns dessutom 17
tillsvidareanställda inspektörer, 1 projektanställd inspektör samt 2 assistenter/administratörer. Dessutom
arbetar en inspektör på en tjänst som verksamhetsutvecklare på miljöenheten (chefstöd, handläggarstöd,
samordnare för inspektörer/administratörerna, Vision-ansvarig m.m.). Arbetsuppgifterna innebär bl.a. att
utarbeta rutiner, policys m.m. som kommer att leda till effektiviseringar/rationaliseringar, ökad samsyn
och samverkan inom enheten. För att möta upp mot kommunens nya arbetssätt i projekt/program/planer
arbetar en inspektör mycket med detta i sin tjänst (se ovan). Till miljöchefens ansvar hör även
tillståndsfrågor enligt alkohol- och tobakslagstiftningen som har sociala myndighetsnämnden som
uppdragsgivare (denna verksamhet handläggs till största delen av Tillståndsenheten i Göteborg sedan
årsskiftet 2013/2014), färdtjänsthandläggning (två personer som genom organisationsförändringen
troligen kommer att tillhöra en annan enhet från årsskiftet 2016/2017) och energirådgivning (en person).
Detta dokument omfattar inte de två sistnämnda delarna.
Årsarbetstid – tillsynstid
För bedömning av tillsynstid används tillgänglig årsarbetstid-behov för övrig tid. Årsarbetstiden är 2000
timmar och behov övrig tid 900 timmar. Kvar att bedriva tillsyn/verksamhet på är 1100 timmar per
person (se tabell). När en person arbetar deltid minskar vissa poster under övrig tid (exempelvis
administration och frånvaro) medan andra poster står kvar utan ändring (exempelvis APT och
medarbetarsamtal).
4
Övrig tid per person
Timmar/år
Administration (expediering, insortering av akter etc.)
40
APT, verksamhetsmöten – miljöenheten
60
E-posthantering (inte ärenderelaterat), cirkulationspost, städa skrivbord etc.
50
Externa möten, samverkan (SOLTAK, GR, lst, miljösamverkan, chefsträffar m.m.)
50
Fakturahantering (årlig samt enskild fakturering/debitering)
20
Frånvaro
100
Information, rådgivning (ej ärenderelaterad)
50
Introduktion/rekrytering
20
Kurser, seminarier, kompetensutveckling
100
KS, KSAU m.m.
10
Kvalitetsarbete och uppföljning (tidsredovisning, tertialrapportering)
40
Medarbetarsamtal, lönesamtal
10
Medverkan/samrådsärenden med andra myndigheter (länsstyrelse, domstol, polis)
20
Miljö- och byggnadsnämnden
20
Remisser övergripande
10
Sektors- och kommunövergripande möten (KB2, Frukostmöten, Rdtj, Renhållningsentr.etc)
40
Semester
200
Tekniska problem (datakrångel, kopiator etc.)
20
Verksamhetsplanering, planeringsdagar
40
Behov övrig tid
900
Tillgänglig årsarbetstid
2000
Kvarstående tid för planerad verksamhet
1100
Sammanfattning av behov och resurser
En samlad översikt av behovet i förhållande till resurstillgång visar på ett resursunderskott motsvarande
ca 0,8 tjänster. Under senare år har det skett en klar förbättring av personalresurser och redovisad
resursbrist idag består bland annat av för lite resurser på miljötillsyn (tillsyn som gäller förorenad mark,
små avlopp och lantbruk). Sedan första september 2015 har miljöenheten fått tillgång till två
administrativa resurser. Som tidigare nämnts arbetar en inspektör som verksamhetsutvecklare för att bl.a.
effektivisera processerna. Under 2017 kommer ett par livsmedelsinspektörer arbeta delvis med
miljötillsyn eftersom miljöenheten har fler anställda än vad det finns behov av enbart för
livsmedelstillsynen. Totalt överstiger dock behovet tillgängliga resurser för tillsynsarbetet i Kungälv. I en
sådan här utredning finns en osäkerhet i uppskattningen av det totala behovet. Ett exempel är behovet av
strandskyddstillsyn och tillsyn inom vattenskyddsområden som är okänt men troligen är underskattat.
Behovet beror också till viss del av ambitionsnivå för t.ex. tidsintervall för besök av olika verksamheter
inom miljö- och hälsoskydd.
5
Sammanställning personalresurser
Miljöenheten 2017
Personalresurser
Person
Kristina Franzén
Summa chef
Inspektörer
Henric Nyberg
Christina Rönnmark
Lina Lindahl
Therése Myhr
Dag Svensson
Malin Ohrberg
Cecilia Lyvén
Jennifer Ivåker
Jenny Järpler
Gunilla Strömqvist
Eva Sigfridsson
Lina Larsson
Jannie Alfredsson
Josefine Amnesten
Emelie Wallenås
Jenny Andersson
Anna Teleberg
Fredrik Horn
Peter Engvall
Summa inspektörer
Sigrid Esbjörnsson
Maria Baranyi
Nina Auvinen
Iwona Kozakowska
Ann-Sofie Carlberg
Christina Storm
Summa övriga
Summa totalt personalresurser
Summa vakanser
Arbetsområde
Miljöchef
Livsmedel
Livsmedel
Livsmedel
Livsmedel
Livsmedel
Hälsoskydd
Hälsoskydd
Bygglov/f-besked
Miljöskydd
Miljöskydd
Miljöskydd
Miljöskydd (planer
m.m.)
Miljöskydd
Miljöskydd
Miljöskydd/Avlopp
Miljöskydd/Avlopp
Miljöskydd/Avlopp
Miljöskydd (projekt)
Miljöskydd/Hälsoskydd
Verksamhetsutvecklare
Assistent/administratör
Assistent/administratör
Energirådgivare
Färdtjänsthandläggare
Färdtjänsthandläggare
Tjg
Kommentar
1,00
1,00
1,00
0,80
0,90
0,80
1,00
0,80
1,00
0,88
1,00
1,00
0,90
0,90
1,00
0,50
1,00
1,00
0,75
0,67
0,25
16,15
1,00
1,00
1,00
1,00
0,90
1,00
5,90
23,05
0,62
Föräldraledig 0,2 (ca 250 h miljöskydd)
Tjänstledig 0,1 (50 h vattenskyddsområden)
Föräldraledig 0,2 (ca 300 h på miljöskydd)
Halv tjänst på tillstånd
Föräldraledig 0,2
Föräldraledig 0,12
Ledig 0,1 (semesterskuld)
Föräldraledig 0,1
Föräldraledig 0,5
Föräldraledig 0,25
Projektanställd, jobbar till och med augusti
Slutar 31/3
Föräldraledig 0,1
6
Sammanställning av behov och resurser
Livsmedel (tillsyn+övrig tid)
Hälsoskydd
Miljöskydd
Bygglov, Fh-besked
Naturvård
Planärenden
Övriga projekt
Resultat
Behov för tillsyn 2017 Planerad verksamhet 2017
Timmar
Tjänster
Timmar
Tjänster
7117
3,6
7117
3,6
1824
0,9
1804
0,9
6786
6,2
5981
5,4
1678
1,5
1678
1,5
124
0,1
104
0,1
440
0,4
440
0,4
2609
2,4
2609
2,4
20578
15,0
19733
14,3
Summa resurs-behov
Timmar
Tjänster
0
0,00
-20
-0,02
-805
-0,73
0
0,00
-20
-0,02
0
0,00
0
0,00
-845
-0,77
Sammanställning av kvantitetsmått
Livsmedel
Hälsoskydd
Miljöskydd
Bygglov, Fh-besked
Naturvård
Planärenden
Övriga projekt
Planerad uppfyllelse(%) av behovet i timmar=kvantitetsmått
2017
2016
2015
2014
2013
100
100
100
88
100
99
89
88
70 70 totalt 56 totalt
56 totalt
100
99
100
100
100
84
84
90
90
100
100
100
100
100
100
100
100
100
87
92
Miljöskydd och hälsoskydd har redovisats gemensamt tidigare år men redovisas separat från 2016.
7
Verksamhet 2017
Prioritering av planerad tillsyn
Miljöenheten vill för 2017 fokusera och prioritera planerad tillsyn för verksamheterna inom miljö- och
hälsoskydd och livsmedelskontroll. Miljöenheten är till stor del händelsestyrd med inkommande ärenden
och granskning av förhandsbesked, bygglov och planer. Dessutom har den nya organisationen bidragit till
förväntningar på att miljöenheten ska delta i olika projekt/program. Vi vill med följande åtgärder
möjliggöra för en större del utförd planerad tillsyn.








Miljö- och byggnadsnämnden har angett att fortsatt arbete med bristfälliga enskilda avlopp ska
prioriteras. Förutsättningarna finns för att kunna göra detta utifrån föreslagen tillsynsplan.
För närvarande avsätts 1,5 tjänst på miljöenheten för att arbeta med remisser på förhandsbesked
och bygglov. En effektiviseringsprocess pågår med bygglovenheten som förhoppningsvis kommer
att resultera i mer tid för planerad tillsyn för miljöenhetens del.
Miljöenheten planerar och följer upp verksamheten per tertial med utgångspunkt för planerad
tillsyn.
Miljöenheten arbetar delvis också projektorienterat/ med fokusområden för en effektivare tillsyn.
För att förbättra servicen utåt kommer miljöenheten att fokusera på bemötande och effektivitet.
Dessutom kommer miljöenheten lägga tid på information och synliggörande av arbetet utåt på
exempelvis hemsidan m.m.
Miljöenheten har anställt två administratörer och låtit en inspektör arbeta med
verksamhetsutveckling så att övriga handläggare kan prioritera tillsyn.
Miljöenheten prioriterar planerad tillsyn samt medverkan i kommunövergripande projekt och
tvärprocesser.
Miljöenheten prioriterar planerad tillsyn med risk för längre handläggningstider på inkommande
ärenden.
Ny taxa enligt miljöbalken
Taxa för tillsyn och prövning inom miljöbalkens område samt strålskyddslagen antogs av
kommunfullmäktige 10 november 2016. När detta skrivs har beslutet ännu inte vunnit laga kraft. Enligt
beslutet kommer miljö- och byggnadsnämnden besluta årligen om förändring av timavgiften utifrån
index.
Livsmedel
Behovsutredning livsmedelskontroll
Behovet för livsmedelsområdet överensstämmer för 2017 med tillgängliga resurser.
Tillsynsplanering livsmedelskontroll
Verksamheten omfattar registrering, riskklassning och kontroll av verksamheter enligt tillsynsplan.
Verksamheten omfattar kommunala och privata skolor, förskolor, äldreboenden, restauranger, butiker,
bagerier, producenter, grossister, församlingshem, föreningar och vattenverk (kommunala och enskilda)
m.m. Miljöenheten kommer under 2017 bland annat att delta i miljösamverkans projekt gällande
redlighet kött. Där ingår vi även med en representant från Kungälv i projektgruppen. I den ordinarie
tillsynen kommer inspektörerna att fortsätta arbeta med projektinriktad tillsyn där kontrollområdena har
bestämts gemensamt inom SOLTAK-Ö. Dessa områden är infrastruktur och lokaler, säker hantering,
8
skadedjur (inklusive avfall), temperaturer, information och mikrobiologiska kriterier. Miljöenheten
kommer även att delta i Livsmedelsverkets projekt om undersökningsprogram på vattenverk.
Konsekvenser livsmedelskontroll



Målet är att planerad kontroll skall utföras vilket det finns goda förutsättningar för. De
verksamheter som har större problem ska prioriteras och en arbetsplan ska läggas upp för dem.
Planerad extra kontroll ska utföras enligt behov.
Under hösten 2015 införde livsmedelsgruppen ett nytt sätt för att effektivisera sitt tillsynsarbete.
Detta arbetssätt innebär att en person varje vecka får ta hand om alla administrativa uppgifter så
att resten av gruppen kan fokusera på tillsyn. Eftersom att detta har fallit väl ut kommer det att
fortsätta även under 2017.
Tabell Livsmedelskontroll 2017
Summa
Livsmedel inkl vattenverk
Timmar /
år
Timmar/
år
Planerad kontroll
Extra offentlig kontroll
Obefogade klagomål/händelsestyrd kontroll
Arbete med beredskapsplan
Godkännande
Registrering
Administrativt arbete- kontrollrelaterat
Kompetensutveckling
Samverkan och interna möten
Planering
Information och rådgivning Ej kontrollrelaterat arbete Receptfria läkemedel
Semester och frånvaro
Summa behov livsmedel timmar
Behov livsmedel 2017
1150
100
110
40
0
35
1202
550
1150
550
200
880
100
1050
1150
100
110
40
0
35
1202
550
1150
550
200
880
100
1050
7117
Summa totalt planerad verksamhet 2016
7117
Summa behov livsmedel tjänster
3,56
Summa resurs livsmedel
3,56
Resultat tjänster = resurs-behov
Planerad verksamhet 2017
0,0
Miljö- och hälsoskydd
Behovsutredning
Behovsutredning visar att behovet överstiger de tillgängliga resurserna (se tabell). Resursbrist enligt
behovsutredning på 0,8 tjänst. Se vidare under rubriken Sammanfattning av behov och resurser.
Tillsynsplanering hälsoskydd
Under 2017 kommer en handläggare även fortsättningsvis gå ner i tid på grund av föräldraledighet. Detta
kommer att kompenseras genom att andra handläggare har fått planerad tid för arbete med
hälsoskyddstillsyn. Värmepumpshandläggning flyttas till miljötillsyn fr.o.m. februari 2017, vilket
9
kommer att ge mer tid för planerad tillsyn. Även 80 % av granskningen av köldmedierapporter kommer
att flyttas över till miljötillsyn. Enligt tillsynsplaneringen täcks hela behovet av tillsyn för 2017.
Under 2017 kommer tillsyn göras på skolor, förskolor, hygieniska verksamheter såsom frisörer, solarier,
badanläggningar, flerbostadshus, tillfälliga boenden, boenden för nyanlända, idrottsanläggningar och
gym, stickande verksamheter såsom tatuerare och resterande skärande verksamheter, d.v.s. fotvårdare,
som inte har hunnits med under 2016. Även ett projekt genom miljösamverkan Västra Götaland gällande
äldreboenden, vårdlokaler och samlingslokaler kommer att genomföras med fokus på äldreboenden.
Tillsyn av boenden för nyanlända kommer att utföras inom projekttjänst.
Tabell Hälsoskydd 2017 (behov uppdelat på tre år)
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Summa
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Summa
Total summa
Behov hälsoskydd per år
Behov 2017
Behov 2018
Behov 2019
Timma
Timmar/
r/
Objekt Timmar Objekt Timmar Objekt Timmar
Hälsoskydd
Antal Intervall ärende år
Tillfälligt boende; Hotell och liknande
7
0,33
6
14
7
42
0
0
0
0
Tillfälligt boende: Camping, läger
7
0,33
4
9
7
28
0
0
0
0
Hem för vård och boende (HVB), stödboende, asylboende
10
0,33
6
20
10
60
0
0
0
0
Idrottsanläggningar, gym
19
0,33
4
25
10
40
9
36
0
0
Lokaler för undervisning, förskolor mm
48
0,33
8
128
38
304
0
0
16
128
Lokaler för undervisning, skolor m.fl.
36
0,33
10
120
5
50
31
310
0
0
Rökfria miljöer (skolgårdar)
4
0,33
3
4
0
0
0
0
4
12
Samlingslokaler
28
0,33
3
28
0
0
28
84
0
0
Flerbostadshus
500
0,05
8
200
10
80
25
200
40
320
Hygienisk behandling, frisör, massage m fl
65
0,33
4
87
25
100
22
88
21
84
Stickande behandling, tatuering, piercing, akupunktur
7
1
4
28
7
28
7
28
7
28
Skärande behandling, fotvård
16
0,5
4
32
6
24
10
40
6
24
Vård och annat omhändertagande
49
0,33
6
98
14
84
16
96
19
114
Bakgrundsstrålemätning
2
1,71
4
14
4
16
4
16
4
16
Tillsyn på vattenskyddsområden enl. lst del.
2
1
10
20
2
20
2
20
2
20
Solarier
5
1
5
25
5
25
5
25
5
25
Badanläggningar, bassänger/spa
8
1
5
40
8
40
8
40
8
40
Strandbad, för- och efterarbete
2
1
6
12
2
12
2
12
2
12
Strandbad, provtagning, rapportering, omprov
12
1
6
72
12
72
12
72
12
72
Samsynsmöten, hälsoskydd
105
1
1
105
105
105
105
105
105
105
1081
1130
286
1172
251
1000
Köldmedier
102
1
1,5
153
Lokalanmälan 38§
10
1
6
60
Ansökan /anmälan vattentäkt
30
1
2
60
Renhållningsdispenser hälsoskydd (som ej handläggs av ku
4
1
4
16
Föreläggande om sophämtning
60
1
1
60
Övriga dispenser (eldning enl lokala föreskrifterna)
5
1
4
20
Klagomålshantering
20
1
12
240
Radon - info och hänvisning till mätföretag
5
1
1
5
Spridning av biocidprodukter
20
1
1
20
Remisser, enkäter, svar till myndigheter
30
1
2
60
694
Summa hälsoskydd
1775
1824
10
Tabell Hälsoskydd 2017 (behov och planerad tid)
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Summa
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Summa
Total summa
Behov hälsoskydd per år
Timma
r/
Timmar/
Hälsoskydd
Tillfälligt boende; Hotell och liknande
7
0,33
6
14
Tillfälligt boende: Camping, läger
7
0,33
4
9
Hem för vård och boende (HVB), stödboende, asylboende
10
0,33
6
20
Idrottsanläggningar, gym
19
0,33
4
25
Lokaler för undervisning, förskolor mm
48
0,33
8
128
Lokaler för undervisning, skolor m.fl.
36
0,33
10
120
Rökfria miljöer (skolgårdar)
4
0,33
3
4
Samlingslokaler
28
0,33
3
28
Flerbostadshus
500
0,05
8
200
Hygienisk behandling, frisör, massage m fl
65
0,33
4
87
Stickande behandling, tatuering, piercing, akupunktur
7
1
4
28
Skärande behandling, fotvård
16
0,5
4
32
Vård och annat omhändertagande
49
0,33
6
98
Bakgrundsstrålemätning
2
1,71
4
14
Tillsyn på vattenskyddsområden enl. lst del.
2
1
10
20
Solarier
5
1
5
25
Badanläggningar, bassänger/spa
8
1
5
40
Strandbad, för- och efterarbete
2
1
6
12
Strandbad, provtagning, rapportering, omprov
12
1
6
72
Samsynsmöten, hälsoskydd
105
1
1
105
1081
Köldmedier
102
1
1,5
153
Lokalanmälan 38§
10
1
6
60
Ansökan /anmälan vattentäkt
30
1
2
60
Renhållningsdispenser hälsoskydd (som ej handläggs av ku
4
1
4
16
Föreläggande om sophämtning
60
1
1
60
Övriga dispenser (eldning enl lokala föreskrifterna)
5
1
4
20
Klagomålshantering
20
1
12
240
Radon - info och hänvisning till mätföretag
5
1
1
5
Spridning av biocidprodukter
20
1
1
20
Remisser, enkäter, svar till myndigheter
30
1
2
60
694
Summa hälsoskydd
1775
Planerad 2017
Objekt/
år
7
7
10
10
38
5
0
0
10
25
7
6
14
4
0
5
8
2
12
105
275
102
10
30
4
60
5
20
5
20
30
Timmar/
år
42
28
60
40
304
50
0
0
80
100
28
24
84
16
0
25
40
12
72
105
1110
153
60
60
16
60
20
240
5
20
60
694
1804
11
Tillsynsplanering miljöskydd
Enligt behovsutredningen är behovet ca 800 timmar större än den faktiska tiden att tillgå. Av den
anledningen kommer miljöskydd att prioritera enligt nedan;
I kommunen finns totalt 10 B-anläggningar och 47 C-anläggningar (inklusive avlopp) vid ingången av
2017. Miljöenheten har som målsättning att besöka samtliga B-verksamheter och C-verksamheter minst
en gång under 2017, undantaget de verksamheter som har en tillsynstid på fyra timmar eller mindre.
Dessa verksamheter bedöms behöva tillsyn en gång vartannat år.
Bedömningen görs att tillsynen på U-verksamheterna bör fortsättas prioriteras, då många verksamheter
aldrig har fått tillsyn. Det finns fortfarande ett stort behov av en inventering av verksamheter då endast
knappt två industriområden hittills hunnits med.
Under föregående år har det uppmärksammats att det inkommer allt fler ärenden gällande anmälningar
om avfall i anläggningsändamål (överblivna massor). Kungälv befinner sig i ett område där det finns och
under längre tid kommer finnas massor som behöver tas om hand. Miljöenheten bedömer därför att dessa
anmälningar kommer att fortsätta vara många under kommande år. I övrigt handläggs många
ansökningar/anmälan av enskilda avlopp. Mycket tid kommer också att behövas läggas på andra inkomna
ärenden och klagomålshantering.
Konsekvenser miljöskydd
1. Tillsyn planeras ske enligt behovsutredning på B-anläggningar, behovsutredningen är gjord
utifrån den nya taxan. Tillsynsuppgiften klaras för B-anläggningar enligt behovsutredningen.
2. Tillsyn planeras ske på 34 C-anläggningar (exklusive avlopp). Totalt antal C-anläggningar är 39
stycken (exklusive avlopp) och enligt uppskattat besöksintervall borde 34 anläggningar besökas.
Tillsynsuppgiften klaras enligt behovsutredningen.
3. Vad gäller de större avloppsreningsverken (8 C-anläggningar) planeras samtliga att besökas under
2017. Dessutom finns ca 86 mindre avloppsreningsverk (26-200 PE) i kommunen varav 28
planeras att besökas under 2017.
4. Prioriteringen av U-verksamheter kommer att leda till en rättvisare tillsyn för alla verksamheter i
Kungälv. Prioriteringen innebär även att miljöenheten får en bättre bild av hur många
verksamheter som finns samt hur tillsynsbehovet ser ut på dessa.
5. Inom området förorenad mark prioriteras inkommande ärenden. Då det är flera planer i centrum
som är på gång kommer det troligtvis innebära att enheten kommer få in fler ärenden om
utredningar och saneringar. I tillsynen för 2017 planeras minst två större områden med förorenad
mark att utredas vidare.
6. Konsekvenserna för underskotten av tid medför bland annat att strategiskt miljöarbete inte kan
prioriteras i någon större omfattning.
7. I samband med att underlag för ny tillsynsplan för avlopp tagits fram (en del av VA-planen) så har
antalet små avlopp som bedöms finnas ute i kommunen minskat kraftigt. Siffrorna som tagits fram
nu är säkrare än tidigare då de baseras på ärenden i miljöenhetens register och uppgifter från
renhållningsenheten, men det finns trots det en osäkerhet kvar. Samtidigt har ytterligare personal
tillsatts för att jobba med avloppstillsyn. Sammantaget innebär det att tillsynsbehovet för små
avlopp till störa delen klaras i planeringen för 2017, bristen utifrån behovsutredningen är 150
timmar.
8. Behovet av att följa upp fastigheter som kan innehålla PCB är stort, detta kommenteras under
rubriken Projektbeskrivningar (nedan).
12
Tabell Miljöskydd
2017
Behov miljöskydd 2017
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Planerad tillsyn
Summa
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Summa
Summa total
Timmar/ Timmar/
Miljöskydd
B-anl, planerad tillsyn
10
1
20
200
B-anl lst objekt
4
1,00
10
40
C-anl-planerad tillsyn
39
0,87
8
271
U-anl planerad tillsyn
250
0,33
8
667
Lantbruk (mer än 10 djurenheter)
57
0,33
8
152
Lantbruk (10 djurenheter eller mindre)
400
0,20
6
480
Förorenad mark- tillsyn gamla objekt inklusive tippar
150
0,1
40
600
Avlopp C-anl. >200 pe, tillsyn,info
8
1,00
8
64
0,1
5
1750
Avlopp - 5-25 pe, tillsyn, info, inventering (förutom Va i kustz 3500
Avlopp 26-200 pe tillsyn,info
86
0,33
8
227
Samsynsmöten-miljöskydd-miljöenheten
225
1
1,5
337,5
4789
Prövning av C-anmälan (inkl. avlopp och muddring)
17
1,00
8
136
Prövning, handläggning av Vindkraft
1
1,00
20
20
Information om nedgrävning av häst
4
1,00
4
16
Anmälan/ansökan bekämpningsmedel
6
1,00
3
18
Värmepumpar
90
1
3
270
Förorenad mark - anmälningar/efterbehandling
18
1
20
360
Cisterner
5
1
1
5
Avloppl 5-25 pe prövning, info
55
1
6
330
Avlopp 26-200 pe prövning,info
2
1
8
16
Renhållningsdispenser avlopp
10
1
1
10
Klagomålhantering (avlopp)
14
1
10
140
Klagomålshantering ej objektsbunden
30
1
10
300
1
6
60
Remisser, enkäter, svar till myndigheter mm. (ej vattenverks 10
Remisser vattenverksamheter
24
1
4
96
Olyckor
10
1
10
100
Vattenskyddsområden (dispenser, tillstånd)
2
1
10
20
Inkommande från renhållningsenheten m.m.
100
1
1
100
1997
Summa miljöskydd
6786
Planerad 2017
Objekt/
år
10
4
34
80
19
49
4
8
320
28
225
781
17
1
4
6
90
18
5
55
2
10
14
30
10
24
10
2
100
398
Timmar/
år
200
40
272
640
152
294
160
64
1600
224
338
3984
136
20
16
18
270
360
5
330
16
10
140
300
60
96
100
20
100
1997
5981
13
Naturvård (myndighetsutövning)
Tabell Naturvård 2017 (myndighetsutövning)
Behov 2017
Planerad tillsyn
Inkommande
Inkommande
Planerad tillsyn
Naturvård
Å-vattenprovtagning
Naturreservat - dispenser, yttranden, remisser
Strandskyddsdispens
Tillsyn av strandskydd
Summa naturvård
6
4
15
5
1
1
1
1
4
5
4
4
24
20
60
20
124
Planerad 2017
Objekt/
Timmar/
år
år
6
24
4
20
15
60
0
0
104
Bygglov-förhandsbesked-strandskydd
I miljöenhetens arbete ingår att granska bygglovsärenden och förhandsbesked samt strandskydd. Arbetet
med detta är en löpande ärendehantering med ambitionen att få korta handläggningstider inom ramen för
övrigt arbete.
Konsekvenser bygglov-förhandsbesked
Under 2017 fortsätter miljöenheten att fokusera på en effektiv ärendehantering och samverkan med
bygglovenheten. Det bedöms vara nödvändigt för att få en effektivare ärendehantering och att större
ansvar läggs på den sökande och bygglovenheten. Möten för att åstadkomma denna effektivisering
kommer att ske löpande.
Tabell Remisshantering bygglov 2017
Planerad tid
Planerad tid
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Planerad tid
Bygglov, förhandsbesked, strandskydd
Samsynsmöten - miljöenheten
Samsynsmöten med bygglovenheten
Granskning av bygglov/bygganmälan
Granskning av bygglov migrationsboende och liknande
Granskning av strandskyddsdispens (bygglov)
Granskning av förhandsbesked
Miljö- och byggnadsnämndens möten
Summa bygglov, förhandsbesked
Behov 2017
Timma
r/
Timmar
Antal oIntervall ärende /år
238
1
1,5
357
4
1
4
16
155
1
4
620
20
1
4
80
10
1
4
60
80
1
6,5
520
10
1
2,5
25
1678
Planerad 2017
Objekt/
år
238
4
155
20
15
80
10
Timmar/
år
357
16
620
80
60
520
25
1678
Planarbeten
Medverkan i planprojekt ingår i miljöenhetens arbete. Medverkan sker genom projektdeltagande samt
yttranden inom ramen för miljöenhetens ansvarsområde.
Konsekvenser planarbeten
Miljöenheten medverkar i planarbeten utifrån tillgängliga resurser. Prioritering kommer under året att
behöva ske och störst fokus läggs på de planer som förväntas innebära större miljöpåverkan eller ha
betydelse för miljön, både positiv och negativ. För att möta upp mot kommunens nya arbetssätt i
projekt/program/planer kommer en inspektör att arbeta mycket med att delta tidigt på bland annat
projektmöten. En dialog om planprocessen pågår med planenheten.
14
Tabell Planärenden 2017
Behov 2017
Inkommande
Inkommande
Inkommande
Planärenden
Planmöten/projektmöten, granskning
Yttranden
Samsyn planenheten
Summa planärenden
320
110
10
440
Planerad 2017
Objekt/
Timmar/
år
år
320
110
10
440
Administration
Behovsutredning och planering
Sedan 2015 är två personer anställda som administratörer på miljöenheten. En person arbetar som
verksamhetsutvecklare med chefsstöd, handläggarstöd, samordning för inspektörer/administratörer samt
administration och utveckling av ärendehanteringssystemet Vision. Administrationen kommer liksom
under 2016 att lägga mycket tid på arkivarbete då arkivet varit eftersatt i många år. Målsättningen är
också att administrationen på olika sätt ska underlätta för handläggarna så att dessa kan prioritera tillsyn
snarare än administrativt arbete.
Projektlista
Projekttid
Projekttid
Projekttid
Projekttid
Projekttid
Projekttid
Projekttid
Projekttid
Projekttid
Projekttid
Projekttid
Projekttid
Projekttid
Projekttid
Projekttid
Projekttid
Projekttid
Projekttid
Projekttid
Projekttid
Projekttid
Projekttid
Projekttid
Miljöenhetens projektllista
Projekt
Allmänna
Infomaterial, mallar
Skapa rutiner, effektivisera
Avsluta ärenden/skapa tillsynsobjekt
Kemiska produkter, märkningsprojekt
Migrationsboenden och liknande
Miljöskydd
Vattenskyddsområden
Dagvatten
PCB
Kustzonsplanering
Förorenad mark centrum
Program Marstrand
Kommunal VA-plan (Detaljplanering Tjuvkil m.fl.)
Klimatanpassning
Fördjupad översiktsplan Ytterby
Brand- och släckvattenplan
Sektorsövergripande projekt
Oljeskydd
Hälsoskydd
Luftmätning, station Resecentrum
Strategiskt arbete med buller
Beredskapsplan smittskydd
Arbete med hemsidan
Äldreboenden (projekt via miljösamverkan)
Höga ljudnivåer, mätningar vid säsong
Summa projekt
Behov projekt 2017
Planerad projekt 2017
Timma
r/
Timmar/ Objekt/
Timmar/
år
år
Antal oIntervall ärende år
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
325
206
50
100
580
325
206
50
100
580
325
206
50
100
580
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
0,33
1
1
1
1
1
1
1
1
1
80
60
1500
40
20
130
40
20
170
60
50
50
80
60
500
40
20
130
40
20
170
60
50
50
80
60
500
40
20
130
40
20
170
60
50
50
1
1
1
1
1
6
1
1
1
1
1
1
10
20
10
20
20
8
10
20
10
20
20
48
2609
0
6
10
20
10
20
20
48
2609
15
Projektbeskrivningar m.m.
Nytt ärendehanteringssystem
Under 2013 köpte miljöenheten in ett nytt ärendehanteringssystem/verksamhetssystem (Vision) som togs
i drift under 2014. Arbetet med att ordna en ekonomikoppling till kommunens ekonomisystem Agresso
har pågått under 2016 och kommer att tas i drift i början av 2017. Arbete pågår även med koppling mellan
Vision och kommande nytt kartsystem.
Skapa rutiner, effektivisera
För att förenkla handläggningen och därmed effektivisera arbetet kommer flera handläggare arbeta med
att skapa rutiner för olika arbetsmoment under 2017.
Migrationsboenden och liknande
Under 2017 kommer arbetet med att ta fram placeringar för boenden åt nyanlända att fortsätta. Val av
platser för boende utreds av en tvärsektionell arbetsgrupp, boendegruppen. Gruppens syfte är att finna
lämpliga platser och därefter lotsa fram etableringsprojekt från förstudie, genom bygglov fram till
slutbesked. Miljöenheten har en inspektör som är projektanställd under större delen av 2017 för att delta i
arbetet. Tidig beredning av miljö- och hälsoskyddsfrågor har identifierats som en nyckelfaktor för
snabbare beslut om lämpliga bostadsområden och för en framgångsrik bygglovsprocess i ett läge då
tidsaspekten är av största vikt.
Inventering av PCB
PCB är en grupp miljö- och hälsoskadliga kemikalier som användes ibland annat fogar fram till 1970talet. Byggnader som efter inventering visar sig innehålla PCB behöver saneras. Just nu håller
miljöenheten på att avsluta arbetet med att granska PCB-förekomst i hyreshus och industribyggnader.
Under 2017 kommer vi att börja undersöka PCB i andra fastigheter: exempelvis skolor, förskolor,
vårdlokaler och samlingslokaler. Många av dessa fastigheter ägs av Kungälvs kommun och miljöenheten
har därför redan tagit kontakt med fastighetskontoret. Uppföljning av PCB kommer att behöva prioriteras
ett antal år framöver som det ser ut i dagsläget.
Kemiska produkter
Under 2017 kommer miljögruppen och hälsoskyddsgruppen tillsammans utföra ett projekt gällande
kemiska produkter. Inriktningen kommer att vara barnsäkerhet och den nya lagstiftningen gällande
märkning av kemiska produkter.
Nyckeltal för miljöenheten
Tidigare har miljöenheten som nyckeltal till kommunens verksamhetsberättelse redovisat antal ärenden
avseende värmepumpar och nya ansökningar om avlopp. Dessa är dock inte de bästa och mest relevanta
för att spegla verksamheten men har funnits med under många år. De har därför kompletterats med
följande mål/nyckeltal:
- Miljöenhetens ranking i servicemätningen Insikt
- Överklagade miljöbeslut som står sig i överprövade instanser
- Antal delegationsbeslut
- Antal tillsyns/kontrollrapporter
- Antal nämndbeslut i Miljö- och byggnadsnämnden
- Antal förbud av enskilda avlopp
16
Dessa kommer framöver att redovisas i kommunens verksamhetshetsberättelse tillsammans med de
tidigare. Miljöchefsgruppen inom SOLTAK har dessutom beslutat att jämföra andra nyckeltal mellan
kommunerna:
Andel utförd tillsyn i relation till planerad tillsyn
per år. Inom områdena Livsmedel, Hälsoskydd,
Miljöskydd
%
antal el.
timmar
Andel överklagade beslut där förvaltningen fått
rätt
Andel
Antal föreläggande med vite/förbud/åtal inom
miljöbalkens område
Antal
Förtydligande: avser
tillsynsobjekt med
regelbunden tillsyn. Ej
enskilda avlopp.
Ex 5 av 10 (5/10)
Förtydligande: ska ha
vunnit laga kraft
Tidredovisning
Tidsredovisning har tidigare skett i systemet Tid- och jobbredovisning (TOJ). Från och med 2017
kommer hela samhällsbyggnadssektorn tidsredovisa i det gemensamma systemet Agresso.
Tidsredovisning för miljöenheten kommer att ske dels i Vision (ärenderelaterad tid) och dels i Agresso
(övrig tid). Sammantaget ger systemen goda möjligheter till uppföljning, utvärdering och förbättring.
Bytet av system för tidsredovisning kan dock innebära att siffrorna till tertialredovisningen blir osäkra
innan alla anställda har vanan inne att redovisa i det nya systemet.
Handlingsplan - Insikt
Sedan 2015 sker Insiktsmätningarna kontinuerligt och omfattar både företag och privatpersoner som har
kontakt med myndigheten. Dessa mätningar kommer att fortsätta under 2017. Miljöenheten kommer
under året att arbeta vidare med att förbättra relationerna till näringslivet.
Samverkan med Kundcenter
Kundcenter utför formell handläggning av renhållningsärenden (kompostering av hushållssopor) enligt
delegation från miljö- och byggnadsnämnden. Ytterligare ärendetyper som Kundcenter är delaktiga i och
ansvarar för är att informera om radon, hänvisa till ackrediterade mätföretag samt ge information om
skadedjur och djur som upplevs som störande (exempelvis kajor, måsfåglar, katter och hundar).
Kundcenter hjälper allmänt till med olika frågor och med kartmaterial som inte minst är viktigt i ärenden
gällande värmepumpar och avlopp. Deras hjälp upplevs som mycket positiv.
Fördjupad översiktsplan Ytterby
Miljöenheten ska delta i projektgrupp som ska ta fram en fördjupad översiktsplan för Ytterby.
Program Marstrand
Miljöenheten deltar i arbete med Program Marstrand, Instön och Tjuvkil. Under 2017 ska en roadmap
som kompletterar Målbild Marstrand, Instön och Tjuvkil tas fram. Roadmapen ska visualisera de olika
åtgärder som kommunen planerar framåt på en kartbild.
17
Samverkan inom ”SOLTAK”
Miljöenheten deltar inom samverkansprojektet ”SOLTAK” som har initierats av kommunledningarna
inom respektive kommuner (Stenungssund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale, Kungälv, Öckerö). Samverkan
syftar till att samarbeta och att effektivisera tillsynsarbetet inom kommunerna. Inom Soltak finns för
närvarande en miljöchefsgrupp, en miljöskyddsgrupp, en hälsoskyddsgrupp, en avloppsgrupp och en
livsmedelsgrupp.
Arbetsprocesser
Vi utvecklar arbetsprocesserna med hänsyn till kommunens organisation. Ett nytt program för
processkartläggning köptes in under 2014 och arbetet kommer att fortsätta under 2017. Miljöenheten
kommer att delta i en samverkansgrupp för olika enheter som jobbar i samma
processkartläggningsprogram.
18
1(1)
Tjänsteskrivelse
Handläggarens namn
Fredrik Skreberg
17.
2016-12-15
Redovisning av inkomna skrivelser till kommunstyrelsen Dnr
KS2016/0134-12
Sammanfattning
Till kommunstyrelsen redovisas en lista utsänd med kallelsen med inkomna skrivelser till
kommunstyrelsen för perioden 2 december 2016 till 3 januari 2017.
För att ta del av skrivelserna i sin helhet, kontakta registrator:
Tel. 0303-239200
E-post: [email protected]
Kommunstyrelsen föreslås anteckna informationen.
Informationen antecknas till protokollet.
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
Dok. nr.
2016‐658
KS2016/0112‐5
Titel
Inbjudan från Per Åsling, utfrågning om kontanterna i riksdagen 19 januari
Ny version ‐ Cirkulär 16:56 från Sveriges Kommuner och Landsting samt Pacta
Beslut ‐ Remiss ‐ Aktualitetsprövning Tjörns översiktsplan 2013
KS2016/2117‐1
Remiss ‐ Fördjupad Översiktsplan på Björkö ‐ Öckerö kommun
2016‐12‐21
2016‐650
Hyreshöjning fr.o.m. den 1 januari 2017 för lokaler
med avtal knutna till konsumentprisindex, KPI
Överenskommelse om lön och anställningsvillkor för räddningstjänstpersonal i beredskap med Svenska Kommunalarbetarförbundet, Vision samt Brandmännens Riksförbund
Cirkulär 16:66 från Sveriges Kommuner och Landsting samt Pacta
2016‐12‐19
Remiss ‐ Naturvårdsverkets redovisning för åtgärder för minskad nedskräpning
Remiss ‐ Miljözoner för lätta fordon
Expediering beslut GR: Nytt hälso‐ och sjukvårdsavtal i Västra Götaland
Remiss med anledning av ansökan om kameraövervakning Remiss ‐ Åtgärdsprogram för ålgräsängar
Remiss ‐ Ändring i naturreservatet Svartedalens
natur‐ och friluftsområde i Kungälvs, Stenungsunds
och Lilla Edets kommuner
Skrivelse ‐ Kommunstyrelsens ansvar som verksamhetsnämnd
2016‐12‐14
2016‐657
2016‐649
2016‐640
KS2016/2076‐1
KS2016/2075‐1
KS2016/0904‐3
KS2016/2048‐1
KS2016/2035‐1
KS2016/2017‐1
KS2016/2000‐1
Dokumentdatum
2016‐12‐28
2016‐12‐22
2016‐12‐22
2016‐12‐19
2016‐12‐15
2016‐12‐14
2016‐12‐12
2016‐12‐08
2016‐12‐08
2016‐12‐06
2016‐12‐05
Tjänsteskrivelse
Handläggarens namn
Fredrik Skreberg
18.
1(1)
2017-01-04
Redovisning av ordförandebeslut Dnr KS2016/0056-9
Sammanfattning
Följande ordförandebeslut har fattats den 22 december 2016 med stöd av kommunstyrelsens
delegeringsordning:
§ 6/2016 - Redovisning av vidtagna åtgärder till Arbetsmiljöverket med anledning av
föreläggande (Dnr KS2015/2155)
Redovisningen antecknas till protokollet.
ADRESS
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
0303-23 80 00
0303-190 35
[email protected]
www.kungalv.se
Sammanträdesdatum
Sida
2016-12-22
1 (1)
§ 6/2016
Redovisning av vidtagna åtgärder till Arbetsmiljöverket med anledning av
föreläggande (Dnr KS2015/2155)
Arbetsmiljöverket har under hösten 2015 granskat arbetsmiljön inom sektor skola. I januari
2016 yttrade sig kommunen och i maj gjorde Arbetsmiljöverket ett återbesök och meddelade
att det fortfarande fanns brister i kommunens arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket gav
kommunen ett föreläggande att åtgärda aktuella brister. Kungälvs kommun ska inkomma med
ett yttrande med åtgärder senast den 31 december 2016
Kommunens svar av vidtagna åtgärder framkommer i ”Redovisning av vidtagna åtgärder till
Arbetsmiljöverket” och redogörs i en bilaga till tjänsteskrivelsen. Förvaltningens skrivelse med
åtgärder föreslås godkännas som Kungälvs kommuns svar till Arbetsmiljöverket.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Redovisning av vidtagna åtgärder till Arbetsmiljöverket med anledning av
föreläggande 2016-12-20
Redovisning - Redovisning av vidtagna åtgärder till Arbetsmiljöverket med anledning av
föreläggande med vite Dnr KS2015/2155-25.
Bilaga 1-Årlig uppföljning av SAM enhetschef och rektor 2016.docx 2016-12-20
Bilaga 2-Årlig uppföljning av SAM sektorchef och verksamhetschef 2016.docx 2016-12-20
Bilaga 3 - Planering och uppföljning.pptx 2016-12-20
Bilaga 4 - SAM Sektor skola Kungälv.docx 2016-12-20
Bilaga 5 - Grundläggande ansvar för förskolechef ht 2016.doc 2016-12-20
Bilaga 6 Grundläggande ansvar rektor grundskolan ht 2016.doc 2016-12-20
Bilaga 7 - Grundläggande ansvar rektor gymnasium ht 2016.docx 2016-12-20
Bilaga 8 – Rutin för tillbud och arbetsskada
Bilaga 9 – Mail från Lärarnas Riksförbund
Beslut
”Redovisning av vidtagna åtgärder till Arbetsmiljöverket med anledning av föreläggande”
med bilagor 1-9, godkänns som Kungälvs kommuns svar till Arbetsmiljöverket.
__________
Expedieras till:
arbetsmiljö[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
ORDFÖRANDEBESLUT
KOMMUNSTYRELSEN
Justeras sign
19.
Kallelse
Sammanträdesdatum
2017-01-12
Anmälan av delegationsbeslut januari 2017
Delegerade ärenden
2
KS2016/0742-5
Avtal - markupplåtelseavtal
3
KS2016/1892-3
Mellanstadielärare, Kastellegårdsskolan tillsättningsbeslut A613828
4
KS2016/1893-3
Vikarierande enhetschef, Kungälvs hemtjänst tillsättningsbeslut A613801
5
KS2016/1916-3
Köksbiträde, Måltidsservice - tillsättningsbeslut
A616513
6
KS2016/1946-5
Avtal - inkoppling till den allmänna vatten- och
avloppsanläggningen
7
KS2016/1983-2
Delegationsbeslut, beviljad gem. lösning för
avfall för fastigheterna Torsby-röd 4:3, 4:4 och
4:5
8
KS2016/1984-2
avfall för fastigheterna Skålldal 3:12 och 3:11
9
KS2016/2002-3
Lärare SFI, Vuxenutbildningen tillsättningsbeslut A616589
10
KS2016/2003-3
Anläggare, Entreprenadavdelningen tillsättningsbeslut A625626
11
KS2016/2004-3
Undersköterskor, vård- och omsorgsboende tillsättningsbeslut Usk vob tv aug -16
12
KS2016/2005-3
Lärare 1-7, Kastellegårdsskolan tillsättningsbeslut A526128
13
KS2016/2006-3
Fritidspedagog, elevassistent,
Kastellegårdsskolan - tillsättningsbeslut
A581027
ADRESS
DELEGATIONSBESLUT KOMMUNSTYRELSEN
TELEFON
FAX
E-POST
HEMSIDA
0303-23 80 00 vx
0303-132 17
[email protected]
www.kungalv.se
Kallelse
Sammanträdesdatum
2017-01-12
14
KS2016/2007-2
Lärare 4-6 sv/so, Kastellegårdsskolan tillsättningsbeslut A588436
15
KS2016/2008-3
Lärare 1-3, Kastellegårdsskolan tillsättningsbeslut A588427
16
KS2016/2009-3
Personlig assistent, Stöd/Boende LSS tillsättningsbeslut A606352
17
KS2016/2010-3
Fritidspedagog, Sandbackaskolan tillsättningsbeslut A616538
18
KS2016/2011-3
Socialsekreterare,
Socialpsykiatri/Funktionshinder tillsättningsbeslut A617505
19
KS2016/2025-2
avfall för fastigheterna Ringby 3:11 och 3:4
20
KS2016/2031-3
Personlig assistent, Stöd/Boende LSS tillsättningsbeslut A619291
21
KSVR2016/0183-1
Protokoll Fordonsflytt båtkärra
Fästningsholmen
22
KSVR2016/0422-2
Grävtillstånd fiber Västra gatan 63
23
KSVR2016/0424-1
Beslut fordonsflytt RAT 132 Anders Prästgatan
24
KSVR2016/0427-2
Beslut tillfälligt uppehåll av hushållsavfall och
slam, Harestads-Kållstorp 1:9
25
KSVR2016/0430-1
Beslut fordonsflytt LDZ 852 Guddehjälm
26
KSVR2016/0433-2
Grävtillstånd Bäckgatan del 1 på grönytan i
Bäckparken i höjd med Åsgatan
27
KS2012/2155-26 Ansökan om lantmäteriförrättning, avstyckning
- Centrumhuset
28
KS2016/1002-4
DELEGATIONSBESLUT
KOMMUNSTYRELSEN
Ansökan - genomförande av detaljplan
Kallelse
Sammanträdesdatum
2017-01-12
29
KS2016/1492-1
Avtal - ramavtal ventilationsarbeten Kungälvs
kommun och Kungälvs Bostäder
30
KS2016/1527-9
Ansökan lagfart Romelanda-Torp 2:2
31
KS2016/1527-10 Ansökan hos Lantmäteriet om dödning av
pantbrev
32
KS2016/1872-4
Beslut gällande avtal om inkoppling till
kommunalt vatten
33
KS2016/1936-2
Delegeringsbeslut - beviljas
34
KS2016/1946-7
kommunalt vatten och spillvatten
35
KS2016/1988-2
36
KS2016/2016-2
37
KS2016/2037-2
Delgeringsbeslut - beviljas
38
KSVR2016/0431-2
Beslut om tillfälligt uppehåll för hämtning av
hushållsavfall, Vämneröd 1:13
39
KSVR2016/0432-2
hushållsavfall, Kärna 4:3
40
KS2015/1420-87 Avtal - Markupplåtelseavtal, RomelandaHäljeröd 1:6 - Undantagen enligt sekretess
Försvarssekretess, 15 kap 2 §
41
KS2016/1307-3
42
KS2016/1406-2
Avtal - servitutsavtal, Fontin 1:1, 1:6, 1:7, 1:8,
1:10, 1:12
43
KS2016/1406-3
Avtal - servitutsavtal, Trankärr 2:1
44
KS2016/1406-4
Avtal - servitutsavtal, Marieberg 1:1
45
KS2016/1406-5
Avtal - servitutsavtal, Fontin 1:2
DELEGATIONSBESLUT
KOMMUNSTYRELSEN
Kallelse
Sammanträdesdatum
2017-01-12
46
KS2016/1406-6
47
KS2016/1406-7
48
KS2016/1406-8
49
KS2016/2029-2
50
KS2016/2108-1
Överenskommelse om avgångsvederlag
51
KSVR2016/0219-1
Grävansökan Konvaljgatan VA-arb
52
KSVR2016/0436-1
Fordonsflytt - RSW 152 mellan ICA Maxi &
MacD
53
KSVR2016/0437-3
Grävtillstånd Ängegärde fiberutbyggnad
54
KSVR2016/0437-3
Grävtillstånd Ängegärde fiberutbyggnad
55
KS2016/2030-5
Protokollsutdrag - bildningsutskottet 2016-1219
56
KS2016/1876-6
Ansökan om fastighetsreglering
57
KS2016/1996-1
Överenskommelse om upphörande av
kommunens lägenhetsarrende avseende
parkering inom del av privatägda fastigheten
Rombacka 1:3
58
KS2016/0999-4
Grokareby 3:5, lägenhetsarrende för Kareby
Idrottssällskap
59
KS2010/990-315 Beslut om samråd för ändring av Detaljplan för
Tjuvkilshuvud, Tjuvkil 2:67 mfl
60
KS2013/1158169
kommunalt vatten och spillvatten
61
KS2016/1774-2
Kungälvs kommuns medverkan i förstudie för
konkurrenskraftig Marinteknisk industri.
DELEGATIONSBESLUT
KOMMUNSTYRELSEN
Kallelse
Sammanträdesdatum
2017-01-12
62
KS2016/2051-3
Undersköterskor tv hemtjänsten okt -16 tillsättningsbeslut usk htj tv okt -16
63
KS2016/2052-3
Redovisningsekonom - tillsättningsbeslut
A595456
64
KS2016/2053-3
Projektledare, Enheten Fastighet tillsättningsbeslut A621146
65
KS2016/2054-3
Projektledare, Enheten Fastighet tillsättningsbeslut A621123
66
KS2016/2055-3
Verksamhetsledare, Entreprenadenheten tillsättningsbeslut A625594
67
KS2016/2056-3
Stödassistent, Stöd/boende LSS tillsättningsbeslut A617846
68
KS2016/2057-3
Barnskötare, Förskolan i Tyfter tillsättningsbeslut A628778
69
KS2016/2065-2
avfall för fastigheterna Glöskär 6:39 och 6:25
70
KS2016/2080-2
Remissyttrande över ansökan om tillstånd till
kameraövervakning
71
KS2016/2099-2
avfall för fastigheterna Björfjäll 1:3 och 1:9.
72
KS2016/2118-2
Remissyttrande över ansökan om tillstånd till
kameraövervakning
73
KS2016/2119-2
Remissyttrande över ansökan om
kameraövervakning
74
KS2016/2128-1
Avtal - hyrestillägg för ombyggnad och
anpassning av datahall - Undantagen enligt
sekretess 18 kap § 8
75
KSVR2016/0439-2
hushållsavfall o slam, Björfjäll 1:7
DELEGATIONSBESLUT
KOMMUNSTYRELSEN
Kallelse
Sammanträdesdatum
2017-01-12
76
KSVR2016/0440-2
Beslut om tillfälligt uppehåll av hushållsavfall,
Braseröd 1:7
77
KSVR2016/0441-2
hushållsavfall, Lysegården 1:1
78
KSVR2016/0442-1
Beslut fordonsflytt Oidentifierad Berlingo
Citroen Filaregatan
79
KSVR2016/0443-2
hushållsavfall, Romelanda 9:1
80
KSVR2017/0001-1
Beslut fordonsflytt JRC 251 Klockarevägen /
Tyftervägen
81
KSVR2017/0002-1
Beslut fordonsflytt JRS 844 Bultgatan 40
82
KS2016/2104-2
Delegeringsbeslut - beviljas. Kungälvs kommun
har inget att erinra mot att tidningsställ ställs
upp på önskade platser under 2017.
83
KSVR2016/037429
Delegationsbeslut transportdispenser,
november 2016
84
KSVR2016/002940
Delegeringsbeslut november månad 2016
gällande färdtjänst och riksfärdtjänst. Färdtjänst
67 beviljade, 0 avslag, 0 delavslag, Riksfärdtjänst
5 beviljade, 0 avslag, 0 delavslag, 2
dagvårdstillstånd, 1 resa i annan kommun
beviljad, 0 beviljad arbetsresa.
85
KSVR2016/002941
Delegeringsbeslut parkeringstillstånd för
personer med funktionsnedsättning november
2016. 15 beviljade förare, 5 beviljade
medpassagerare, 6 avslag.
DELEGATIONSBESLUT
KOMMUNSTYRELSEN

Kallelse - Kungälv

Transcription

Similar documents

Naturpunkt Öresund

Hämtningsschema för vattenprover i Sörmland 2015.

Så ansöker du om enskilt avlopp

Havs- och vattenmyndigheten (pdf 101 kB)

Bidrag till åtgärder för en bättre vattenmiljö

Vattenprovtagning

AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT

2015-06-18 Vikaresäl i Norrbottens län NV