E-hälsa i landstingen augusti 2014

eHälsa i landstingen
Augusti 2014
Inventering på uppdrag av SLIT-gruppen
Sammanställd av Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson
1(20)
Innehåll
Sammanfattning ...................................................................................................................... 3
Fakta i sammadrag. ........................................................................................................ 3
Bakgrund ................................................................................................................................ 4
Förutsättningar för rapporten ......................................................................................... 4
Utvecklingen i landstingen ..................................................................................................... 5
Redovisning och analys .......................................................................................................... 6
IT-stödet i vården ............................................................................................................... 6
IT-stöd för vårddokumentation ...................................................................................... 6
Marknaden för vårdsystem ............................................................................................. 7
Övrigt IT-stöd för dokumentation .................................................................................. 8
IT-stöd för läkemedelshantering .................................................................................... 8
IT-stöd för patientadministration ................................................................................... 9
IT-stöd för medicinsk service ......................................................................................... 9
Vårdval och IT-stöd ..................................................................................................... 10
IT-stöd för samverkan kommun och landsting ............................................................ 11
e-tjänster för patienter och medborgare ....................................................................... 11
Tandvård....................................................................................................................... 12
Stödsystem ................................................................................................................... 12
Mäta nytta ..................................................................................................................... 14
Infrastruktur ...................................................................................................................... 15
Informationssäkerhet .................................................................................................... 15
Kommunikation ............................................................................................................ 15
Infrastruktur .................................................................................................................. 15
Datorarbetsplatser......................................................................................................... 15
Smartphones och läsplattor .......................................................................................... 16
Landstingens IT-kostnader ............................................................................................... 17
Rapporten är sammanställd av:
Lars Jerlvall, ([email protected]) och
Thomas Pehrsson, ([email protected])
eHälsa i landstingen, augusti 2014
Lars Jerlvall – Thomas Pehrsson
2(20)
Sammanfattning
Landstingen i Sverige använder IT-stöd i stor omfattning för att utveckla och förbättra verksamheten liksom för att underlätta för patienterna(eHälsa). Internationellt ligger Sverige och
övriga Norden långt framme i användning av eHälsotjänster. Den nationella eHälsostrategin
för tillgänglig och säker vård och omsorg sätter fokus på IT som en förutsättning för att förbättra patientsäkerheten, effektivisera vården och bidra till att öka patienternas delaktighet i
vården. Det är av mycket stor betydelse att landstingen och andra vårdgivare inför grundläggande IT-stöd i vården för att de nationella målen ska kunna uppnås. En gemensam och finansierad handlingsplan 2013-2018 utarbetats av landstingen. Inera AB har ansvaret för att samordna och driva utvecklingen.
2014 års rapport, framtagen av SLIT (Landstingens IT-strateger/IT-chefer), följer samma
uppställning som tidigare år (sedan 2003), vilket gör det möjligt att följa förändringar. Liksom
tidigare ingår också en fördjupad status relaterat till patientdatalagen och hur den tillämpas i
landstingen. Nytt för i år är bl.a. ett avsnitt om åtkomst till journalen för patienten och samverkan mellan kommuner och landsting.
Nedan redovisade resultat bygger på svar från 19 landsting (Kalmar och Värmland har avstått
att medverka). I de fall uppgifter för 2014 inte varit tillgängliga har uppgifter från 2013 använts.
Fakta i sammadrag.
-
-
IT-kostnaden som andel av omslutningen håller en stabil nivå ända sedan mätningarna
började 2003. För 2013 utgör IT-kostnaden 2.83 %.
Under flera år har ambitionen varit att öka satsningarna inom IT-området. I realiteten
har IT inte mer resurser nu är för ca 10 år sedan!
Trots att kostnaderna är oförändrade sedan 2003 har bl.a. antalet användare ökat med
nästan 90 %.
Samtliga IT-kostnader för landstingen (inkl. egen personal) beräknas uppgå till ca 8.5
miljarder.
Alla landsting har en omfattande IT-infrastruktur för kommunikation och ett sammanbindande nationellt nät (Sjunet).
Tätheten av PC/klienter i vården har stabiliserat sig kring ca 1 anställd/PC.
Antalet smartphones och läsplattor har ökat kraftigt de senaste åren men ännu inte börjat användas i vårdarbetet i någon stor omfattning.
Det återstår mycket anpassning av system, regler och rutiner samt utbildning av personal för att klara patientdatalagens krav.
Det är relativt ovanligt att patienter begär att få spärra information i journalen (snitt
150 patienter/landsting och år).
Ett antal patienter väljer också att häva spärrarna (snitt 10 patienter/landsting och år).
Det har blivit vanligare att landstingen låter alla verksamheter ingå i den sammanhållna journalföringen (58 %). 42 % av landstingen har valt att undanta vissa verksamheter. Vanligaste undantagen är psykiatri, kuratorsverksamhet, ungdomsmottagning, tandvård och STD-verksamhet.
De flesta landstingen kräver eller erbjuder privata vårdgivare som ingår i vårdvalet att
använda samma journalsystem som landstinget. Det är också vanligt att dessa använder samma system som landstinget.
eHälsa i landstingen, augusti 2014
Lars Jerlvall – Thomas Pehrsson
3(20)
Bakgrund
Det finns ett stort intresse för fördjupad kunskap om vårdens användning av IT-stöd från
myndigheter, leverantörer och media. Intresset är särskilt stort avseende genomförandet av
den nationella eHälsostrategin och landstingens handlingsplan för realisera denna. Strategin
fokuserar på att informationen ska följa patienten/brukaren över organisatoriska gränser liksom att med hjälp av IT öka patientens säkerhet och delaktighet i vården och omsorgen.
En förutsättning för att uppnå målen i den nationella eHälsostrategin är att det finns ett utbyggt lokalt IT-stöd på sjukhus, vårdcentraler och hos privata vårdgivare. Likaså krävs ett
utbyggt IT-stöd för omsorgen för att trygga informationsöverföringen.
Det finns idag ingen officiell statistik eller sammanställning som beskriver i vilken omfattning
IT-stöd finns infört hos de olika landstingen. SLIT gör därför sedan 2003 en egen inventering
avseende system, utveckling och kostnader inom landstingen/regionerna. I denna rapport presenteras resultat med uppgifter insamlade under våren 2014. De ekonomiska uppgifterna är
hämtade från landstingens bokslut för 2013.
I takt med att IT-stödet nu börjar bli allt mera heltäckande flyttas fokus mot mätning av de
effekter eller nyttor som datoriseringen av vården inneburit för ex. vis patientsäkerhet. Här
saknas idag större studier och sammanställningar. Det ligger utanför denna rapports ambition
att sammanställa sådana studier.
Hälso- och sjukvården svarar för ca 9,5 % av BNP1. Antalet sysselsatta (exkl. timanställda) i
landstingssektorn uppgår till ca 250 000 st.2 Det knyts stora förväntningar till att kunna effektivisera vårdens processer och förbättra kvaliteten i vården med hjälp av eHälsa. Detta gör att
det blir intressant att följa kostnader, utveckling, införande och användning av eHälsa i hälsooch sjukvården.
Förutsättningar för rapporten
Uppgifter om IT-kostnader i denna rapport avser 2013. Uppgifter avseende system, användning etc. avser läget under våren 2014. Genom att det finns underlag från tidigare år har det
varit möjligt att följa trender över åren.
Två landsting (Kalmar och Värmland) har valt att inte medverka i årets rapport. Planen var att
övriga 19 landsting skulle lämna in uppgifter.
15 landsting har lämnat uppgifter avseende nyckeltal. Det är Uppsala, Sörmland, Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Blekinge, Halland, Västra Götaland, Örebro. Västmanland,
Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten
13 landsting har lämnat in uppgifter till systeminventeringen. Det är Sörmland, Östergötland,
Jönköping, Kronoberg, Blekinge, Halland, Västra Götaland, Örebro. Västmanland,
Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Norrbotten
I de fall uppgifter för 2014 inte varit tillgängliga har uppgifter från 2013 använts.
1
Källa: SoS: Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst - Lägesrapport 2014, sid
194
2
Källa: SKL Landstingsanställd personal 2013, tabell 2
eHälsa i landstingen, augusti 2014
Lars Jerlvall – Thomas Pehrsson
4(20)
Uppgifter avseende ekonomiska nyckeltal har insamlats på ett standardiserat sätt med definierade konton (LBAS) och enligt samma modell som använts under flera år.
Trots att insamling av nyckeltal genomförts under flera år med samma definitioner och med
allt bättre kvalitet kan det fortfarande finnas vissa kvalitetsbrister. Skillnader kan också bero
på att landstingen valt att lägga ut delar av kärnverksamheten på entreprenad, t.ex. genom
LOV3. Det egna IT-stödet, och därmed kostnaderna, blir då mindre omfattande än i de landsting som har verksamheten kvar i egen regi. IT-kostnaden kommer i dessa fall att ingå i ersättningen i vårdavtalet och särredovisas inte. En intern analys inom SLIT visar att storstadsregionernas IT-kostnader på grund av detta underskattas i SLIT-sammanställningen med upp
till 1 %.
Uppgifter om personal som arbetar med IT-frågor ute i vården är uppskattningar. Här finns en
definitionsfråga om vad som är IT-arbete och vad som ska räknas som en naturlig del i verksamheten. Dessa oklarheter påverkar dock inte helhetsbilden. Vidare kan det i enskilda landsting skilja avsevärt mellan åren beroende på satsningar eller återhållsamhet under vissa år.
Större engångsavskrivningar påverkar också.
Systeminventeringen bygger på en enkätinsamling som har besvarats av medlemmarna i
SLIT. Motsvarande inventeringar har gjorts under flera år i syfte att ge underlag för jämförelser och benchmarking mellan landstingen i Sverige. Enkäten består av drygt 100 frågeområden. Uppgifter som samlas in för varje område är täckningsgrad (dvs. hur mycket som är infört i förhållande till ambition), system, leverantör, driftform etc.
Utvecklingen i landstingen
Landstingen och regionerna i Sverige, 21 stycken inkl. Gotland, har arbetat med utveckling
och införande av IT-stöd under många år. Mycket har gjorts på landstingsnivå men också i
samverkan mellan landsting samt genom samverkan nationellt via Inera (CeHis). Det finns
också en god samverkan med och mellan leverantörerna bl.a. via Swedish Medtech4 ICT. Under de senaste åren har samverkan mellan kunder och leverantörer (kundgrupper) liksom mellan Inera (CeHis)och kundgrupperna avsevärt ökat och är en viktig förutsättning för genomförande av den nationella eHälsostrategin. Denna typ av samverkan är unik internationellt.
Målen och prioriteringarna är delvis olika i landstingen, vilket betyder att landstingen kommit
olika långt inom olika områden. Detta återspeglas också i resultatet av denna inventering. Det
pågår ett genomgripande arbete för en ökad konsolidering och samordning både avseende
nationella tjänster och andra tjänster inom landstingen. Alla landsting har t.ex. tidplaner för
anslutning till nationella tjänster. Genom tillkomsten av Inera (CeHis) har koordinering med
nationell utveckling ökat markant under de senaste åren.
3
4
LOV = Lagen om valfrihetssystem inom vård och omsorg
Swedish Medtech - branschorganisationen för medicinteknik
eHälsa i landstingen, augusti 2014
Lars Jerlvall – Thomas Pehrsson
5(20)
Redovisning och analys
IT-stödet i vården
IT-stöd för vårddokumentation
Behovet av att dokumentera (skriva ”journal”) är stort och centralt för vården. Alla landsting
och regioner har sedan flera år IT-stöd för vårddokumentation.
Det görs stora ansträngningar i landstingen att konsolidera och integrera såväl teknik som
information för gemensam åtkomst av information. Flertalet landsting har standardiserat med
ett system och en leverantör för all vårddokumentation inom den egna organisationen, dvs. för
sjukhus, psykiatri och primärvård. Många landsting har därför även med de privata vårdgivarna. Starka drivkrafter är visionen om ”en patient – en journal” med gemensam läkemedelslista
och gemensam term- och begreppsstruktur. Intern konsolidering med endast en instans (en
databas) underlättar och är ett steg på vägen att nå visionen ”en patient – en journal”.
Införandet av NPÖ och underliggande tjänstestruktur har inneburit en ny möjlighet till åtkomst till information inom landsting/regioner som har olika dokumentationssystem i vården.
Cosmic
Systeam Cross
VAS
Take Care
Bild 1 - Landsting som valt samma övergripande system för vårddokumentation (sjukhus/primärvård/psykiatri)
62 % av landstingen har som strategi att ha ett gemensamt övergripande system för vårddokumentation vid sjukhus, psykiatri och primärvård (bild 1). Flertalet har också genomfört
denna strategi. Genom denna konsolidering har marknaden för IT-stöd för vårddokumentation
i Sverige blivit en mogen marknad vilket kännetecknas av ett fåtal dominerande leverantörer
och färre upphandlingar. 38 % har som strategi att NPÖ ska vara lösningen för att uppnå en
patient – en journal (bild 2).
eHälsa i landstingen, augusti 2014
Lars Jerlvall – Thomas Pehrsson
6(20)
2010
2014
3
(14%)
8
(62%)
Använda
samma
system
18
(86%)
Använda
samma
system
NPÖ
5
(38%)
Integration
olika system
Strategi för att uppnå en patient - en journal
Bild 2 – Landstingens modeller för att konsolidera vårdinformation
Förutom dessa övergripande system för dokumentation finns också specifika dokumentationssystem för en viss typ av verksamhet, exempelvis tandvård, förlossning och IVA.
Marknaden för vårdsystem
Bilden av att vården har en stor spridning av olika system för vårddokumentation stämmer
inte. Idag är det ett fåtal system och leverantörer som dominerar marknaden. Fem leverantörer
(Siemens, Evry (f.d. Systeam), Cambio, CompuGroup samt landstinget Norrbotten) har med
sina sex system 96 % av alla användare, en andel som ökat från 87 % sedan år 2006.
För 2014 har det inte varit möjligt att ta fram nya uppgifter. Bild 3 visar läget 2013. Kända
förändringar sedan dess är avveckling av Melior i Dalarna som ersatts av Take Care och vidare beslut om att ersätta VAS med Cosmic i Jämtland.
Medidoc, Infomedix
Övriga (3,6%)
Sjukhus/Psykiatri
P-vård
Antal användare
Sjukhus/
psykiatri = 186.527
P-vård = 37.021
Totalt = 223.548
PMO/J3 (4,2%)
VAS (7,7%)
Systeam Cross (10,4%)
Varav 6.245 privat
Take Care (20,6%)
Melior (25,9%)
Cosmic (27,6 %)
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
55
60
65
70
75
80
Tusental
Bild 3 - Marknadsandelar 2013 - system för vårddokumentation totalt (antal användare)
eHälsa i landstingen, augusti 2014
Lars Jerlvall – Thomas Pehrsson
7(20)
Marknaden för vårddokumentationssystem domineras av sex system som tillsammans har 96
% av alla användare. Cosmic finns idag i åtta landsting medan Melior har många installationer i Västra Götalandsregionen och i Region Skåne.

För sjukhusen och psykiatrin har fyra leverantörer mer än 90 % av marknaden uttryckt i
antalet användare. Under den senaste femårsperioden har Cosmic och Take Care ökad sina
marknadsandelar betydligt medan Melior minskat sin.

Inom primärvården har fyra leverantörer 100 % av marknaden uttryckt i antalet användare. Antal användare av systemen VAS, Take Care och Cosmic ökar inom primärvården.
Övriga system minskar.
Noterbart är att de flesta av de dominerande systemen har ett utländskt ägande.
Siemens/Cerner (Melior) – USA,
CompuGroup (Journal 3, PMO, Take Care, Medidoc) – Tyskland
Evry (Systeam Cross) – Norge,
Cambio (Cosmic) – Sverige
Under 2014 de tre stora regionerna påbörjat ett arbete med framtiden vårdinformationssystem
med avsikt att upphandla en ny lösning. I några andra landsting har också arbetet med att kartlägga framtida behov och lösningar påbörjats.
Övrigt IT-stöd för dokumentation
Inom mödrahälsovården förs en förlossningsjournal med stöd för vårdkedjan mödravård –
förlossning. Inom detta område finns IT-stöd för dokumentation i alla landsting och alla
landsting utom ett är helt klara med införandet. Obstetrix från Siemens dominerar marknaden
(16 av 19 landsting).
Den dokumentation som förs i ambulanser har också IT-stöd för såväl dokumentation som
överföring av information till och från sjukhus, t.ex. EKG. Mobimed och Paratus finns inom
14 av 19 landsting.
IT-stöd för operationsplanering finns också i alla landsting. Provisio och Orbit dominerar och
finns i 13 av de 19 landstingen.
När det gäller IT-stöd för intensivvård (IVA-journal) finns en stor spridning av system. Flertalet av systemen finns endast inom ett landsting och fem landsting saknar helt IVA-journal.
IT-stöd för läkemedelshantering
Med IT-stöd för läkemedel avses stöd för att förskriva läkemedel och att dela läkemedel på
sjukhus samt beslutsstöd. Förskrivningsmodul inkl. ordinationshantering ingår som standard i
dagens journalsystem.
För att överföra receptet till apoteket används e-recept. Ca 90 % av alla recept är idag
elektroniska. Sverige är ett av de ledande länderna vad gäller e-recept, funktionen är införd av
alla landsting/regioner. För dos-hantering har Pascal införts i alla landsting.
Att skapa ett bra stöd för att ordinera läkemedel inklusive infusioner och injektioner på sjukhus med sluten vård är komplext. Kraven på säkerhet är extremt höga. Med något undantag
har alla landsting trots detta infört denna funktionalitet.
eHälsa i landstingen, augusti 2014
Lars Jerlvall – Thomas Pehrsson
8(20)
En särskild ambition är att ge en samlad bild av de läkemedel som förskrivits för en patient av
olika vårdgivare i form av en gemensam läkemedelslista. Att införa en gemensam läkemedelslista inom ett landsting är en komplicerad process om man har många olika system eller
installationer att ta hänsyn till. Arbetet förenklas om man har ett enda system för hela vården
men ställer ändå stora krav på enskilda vårdgivare. 2013 hade 16 landsting en gemensam läkemedelslista för all vård inom landstinget (2011=9).
Nationellt pågår ett projekt för en nationell läkemedelslista (NOD).
Integration med beslutsstöd för läkemedel SIL5 har genomförts i alla landsting.
IT-stöd för patientadministration
Med patientadministration avses IT-stöd för kassa, tidbok, ekonomihantering m.m. Alla
landsting har sedan många år IT-stöd för detta område. En konsekvens av detta är att det finns
ett arv med många olika system som man nu arbetar bort. Exempelvis fanns det 2008 18 PAS
som endast fanns i ett landsting. 2013 var denna siffra 4 PAS.
PAS-stödet integreras idag i allt större utsträckning i de vårdsystem (”journalsystem”) som
införs i många landsting. Noterbart är att 13 av 19 landsting har samma PAS-lösning för all
vård.
IT-stöd för medicinsk service
Medicinsk service omfattar stöd för laboratorier och bild- och funktionsdiagnostik. IT-stödet
för laboratorier byggdes tidigt ut och laboratorierna är sedan länge helt datoriserade. Flera
generationsbyten har dessutom gjorts.
Marknadsledande är
Klinisk kemi
Blod
Antikoagulentia (AVK)
Mikrobiologi
Patologi
Klin Fys
EKG
Flexlab (10 av18 landsting)
Prosang (18 av19 landsting.)
Journalia resp Auricola (9 landsting vardera)
Adbakt (6 av 19 landsting)
Sympathy (10 av 15 landsting).)
PAF (7 av 17 landsting)
Muse resp. MegaCare (8 landsting vardera)
Inom radiologin är såväl den administrativa (RIS) som den bildmässiga hanteringen (PACS)
helt digital i Sverige. Remiss/svarshantering inom radiologin finns infört inom majoriteten av
landstingen. När det gäller röntgenbilder så har alla röntgenkliniker gått över till digital bildhantering (PACS). 17 landsting/regioner har ett gemensamt röntgenarkiv för hela organisationen. Inom detta område domineras marknaden av Sectra. Sectra finns i 13 av 19 landsting.
Längst med att införa elektroniska remisser och provsvar har man kommit inom klinisk kemi
och röntgen. Kommunikationen mellan medicinsk service (laboratorier) och verksamheten är
dock fortfarande till viss del pappersbunden. Att skicka elektroniska remisser mellan huvudmän är inte möjligt idag bland annan p.g.a. bristande standardisering. Ett gemensamt utvecklingsarbete pågår mellan Inera och landstingen.
5
SIL = Svensk Informationsdatabas för Läkemedel
eHälsa i landstingen, augusti 2014
Lars Jerlvall – Thomas Pehrsson
9(20)
Det har under många år funnits önskemål om att ha en lösning för vaccinationer. Idag använder ca 30 % Swevac i stor utsträckning. Ca 40 % använder inte Swevac alls. Ett arbete med en
nationell tjänst/databas för vaccinationer har påbörjats av Inera.
Vårdval och IT-stöd
I samband med att vårdval infördes i Sverige kom också frågan om vägval och krav på ITstöd. Av bild 4 framgår att majoriteten av landstingen kräver att den privata utföraren använder samma IT-stöd för vårddokumentation som landstingen. En avgörande faktor för detta
ställningstagande är sannolikt att det innebär större möjlighet för att få gemensam tillgång till
dokumentationen för patienten. Under 2011 enades landstingen kring att inte längre ställa
detta krav utan att istället erbjuda användning av samma system. Dock är det fortfarande 8 av
13 landsting (som besvarat frågan) som kräver användning av samma system.
2010
2014
1
(8%)
2
(9%)
5
(24%)
14
(67%)
Krav
4
(31%)
Erbjudande
Ingetdera
8
(61%)
Krav
Erbjudande
Ingetdera
Bild 4 – Vårddokumentationssystem, landstingens strategi i avtal med privata vårdgivare
Införande av vårdval har medfört behov av listningssystem. Master och Liston är de dominerande systemen och det finns ett flertal egenutvecklade system.
Vårdvalet har också inneburit att IT-frågorna på ett bättre och tydligare sett har reglerats i
avtal med de privata vårdgivarna. Flertalet landsting har sammanhållen journalföring med de
privata vårdgivarna och erbjuder också IT-stöd för remisshantering.
Andelen privata vårdgivare ökar och därmed också fragmenteringen. Det är därför av stor vikt
att vårdinformationen kan kommuniceras (följa patienten) mellan landsting och den privata
vårdgivaren (sammanhållen journalföring). Bild 5 visar vad som skett sedan vårdvalet infördes vad gäller i vilken utsträckning det finns särskilda avtal, vilka olika IT-tjänster som de
privata vårdgivarna kan utnyttja samt kraven på redovisning från de privata vårdgivarna.
eHälsa i landstingen, augusti 2014
Lars Jerlvall – Thomas Pehrsson
10(20)
100%
90%
80%
70%
Ingår i lisningssystem
100% 100% 100% 100% 100%
Vårdval - Avtal kring IT-frågor
92%
Avtal kring IT-frågor
85% 85%
77% 77%
Med i HSA-katalog
60%
Andel landsting/regioner
50%
54%
Kan skicka/ta emot remisser
elektroniskt
Redovisning av enskilda besök
30%
Ekonomisk redovisning
elektroniskt
Ingår i gem. läkemedelslista
20%
Har åtkomst till intranät
10%
Anslutna på internt nät
40%
0%
Redovisar diagnoser
Bild 5 – IT-tjänster mellan landsting och privata vårdgivare, andel landsting.
IT-stöd för samverkan kommun och landsting
Ur ett patientperspektiv är samverkan mellan landsting och kommuner av vitalt intresse. För
att stödja genomförandet av samordnad vårdplanering mellan kommun och landsting har ITstöd med meddelandehantering införts. Alla landsting har IT-stöd för samordnad vårdplanering. Vanligast är Meddix och Prator.
Det finns stora önskemål att kunna ge bättre stöd för att informationen ska kunna följa patienten mellan olika huvudmän. Patientdatalagen, med sammanhållen journalföring, ger nu de
legala förutsättningarna för detta och NPÖ är en applikation som tillgodoser denna ambition.
För att samordna utvecklingen finns numera samverkansgrupper mellan landsting och kommunerna i samtliga län. I nästan alla landsting har man samverkan på tjänstemannanivå och i
75 % av landstingen finns också politiska samverkansgrupper. I ca hälften av fallen sker samverkan via kommunalförbund.
e-tjänster för patienter och medborgare
Exempel på e-tjänster i vården är bokning/avbokning av tider, SMS-påminnelser, begäran om
receptförnyelse etc. Tjänsterna införs dels för att utveckla service till patienter och medborgare och dels för att avlasta vården. Mina Vårdkontakter (MVK) är en nationell tjänst som
används av alla landsting. Mest förekommande är receptförnyelse samt bokning/avbokning av
besök. Noterbart är att allt fler mottagningar har nu bokningstjänster med direktkoppling till
PAS-systemet.
Bland nyare tjänster är möjlighet att jämföra vårdcentralers/hälsocentralers utbud, tillgänglighet och uppfattad kvalitet. Likaså finns en tjänst för att söka vård där kontaktuppgifter etc.
finns. Nytt för i år är även möjligheten att jämföra priser hos tandläkare och se utbud av
hjälpmedel.
eHälsa i landstingen, augusti 2014
Lars Jerlvall – Thomas Pehrsson
11(20)
En särskild form av e-tjänster är IT-stöd för uppringning s.k. callback, en tjänst för patienter
att i stället för att sitta i telefonkö bli uppringd av vården på tid som man själv bestämmer.
Denna lösning har införts på bred front och används i stor omfattning. Tele-Q är dominerande
system inom detta område.
För att öka patientens delaktighet är en viktig förutsättning möjligheten till att läsa den egna
journalen även digitalt. Nu pågår med rask takt införande av tjänster för detta ändamål. Idag
finns i huvudsak två tjänster – Journal på nätet och Mina vårdflöden. Under 2014 räknar ca 50
% av landstingen att ha infört en tjänst för att läsa journalen. Vanligast är – enligt planerna –
att införa Journal på nätet. Några landsting avser införa båda tjänsterna.
Tandvård
Marknaden för IT-stöd för tandvårdsjournal domineras av två system (T4 och Effica) och som
finns i 16 av 18 landsting (89 %). T4 är klart marknadsledandet med 11 landstingskunder.
Digital röntgen för tandvården är införd i alla landsting utom ett. Schick finns i flest landsting.
Stödsystem
18 av 19 landsting/regioner har infört elektroniska fakturor (e-fakturor). 11 av dessa landsting
har mer än 25% av sin fakturavolym helt elektronisk. Uppskalat till nationell nivå är dock
endast 26% av landstingens fakturor helt elektroniska, dvs. här finns en stor potential. Alla
landsting har system för scanning av sina fakturor och 69% av fakturavolymen scannas. Resterande 5% hanteras som pappersfakturor.
När det gäller ekonomisystem så dominerar Raindance (8 av 19 landsting) och Agresso (6
landsting).
Inom HR dominerar Heroma inom alla delar (lön, PA, schema/bemanning och flex).
Patientdatalagen
I årets uppföljning har ett antal frågor ställts angående tillämpning av Patientdatalagen inklusive behov av förändringar i vårdsystem. I första hand gäller det kraven för sammanhållen
journalföring med spärr, samtycke etc. Av figur 6 framgår att landstingen för varje år reviderat sin mera optimistiska bedömning.
eHälsa i landstingen, augusti 2014
Lars Jerlvall – Thomas Pehrsson
12(20)
100%
100%
90%
80%
70%
61%
60%
50%
40%
30%
20%
15%
10%
0%
Klara i år
2015
2016
Bild 6 – ”När beräknas patientdatalagen vara helt införd och tillämpad i vården”
Enligt uppgifter som inhämtats till denna rapport är det uppskattningsvis ca 150 patienter/landsting totalt per år som begär att få spärra hela eller delar av sin journal. I ett genomsnittligt landsting/region har 270 patienter valt att spärra sin journal. Samtidigt häver en del
patienter spärren (Ca 10 patienter/landsting och år. Naturligtvis finns fortfarande en stor osäkerhet då lagen är relativt ny och att det än så länge finns en låg kunskap om denna bland patienter.
En central del av patientdatalagen är logguppföljning. I alla landsting sker loggranskning med
stickprov på lokal nivå, men hälften av landstingen har också en central granskning.
Kunskap om samt tillämpning av patientdatalagen bland landstingets personal är av stor betydelse. Bild 7 visar att det fortfarande finns ett stort utbildningsbehov inom landstingen.
100%
83,30%
Antal landsting
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
8,30%
8,30%
10%
0%
0%
<10%
10-24%
25-49%
>50%
Bild 7 – Andel av personalen som erhållit utbildning i patientdatalagen, per landsting
Sammanhållen journalföring innebär en möjlighet att under vissa förutsättningar dela journalinformation mellan olika vårdgivare, förutsatt att man uppfyller kraven i PDL. Bild 8 visar att
landstingen i första hand kommer att använda denna möjlighet i samverkan med de privata
vårdgivarna inom vårdvalet. Därefter kommer kommunsamverkan och andra landsting.
eHälsa i landstingen, augusti 2014
Lars Jerlvall – Thomas Pehrsson
13(20)
100%
92%
90%
80%
75%
75%
Privata vårdgivare med
vårdavtal (inkl
vårdval/hälsoval)
Privata vårdgivare utan
vårdavtal
70%
60%
50%
40%
30%
Kommuner
25%
20%
Andra landsting
10%
0%
Bild 8 – ”Vilka externa vårdgivare kommer att ingå i sammanhållen journalföring 2014?”
Andel landsting
58 % av landsting har all verksamhet med i den sammanhållna journalföringen. 42 % gör undantag för vissa verksamheter. Vanligast är psykiatri, kuratorsanteckningar och ungdomsmottagning.
Mäta nytta
I enkäten frågas också efter om man gör uppföljningar av nytta. 54 % av landstingen mäter
regelbundet upplevd nytta. Detta görs med följande metoder:
 Enkäter (vanligast)
 IT-ronder
 Användargrupper
 Kundträffar
38 % av landstingen genomför IT-ronder enligt Läkarsällskapets modell.
eHälsa i landstingen, augusti 2014
Lars Jerlvall – Thomas Pehrsson
14(20)
Infrastruktur
Informationssäkerhet
Alla landsting har en informationssäkerhetspolicy vilket är ett lagkrav och 62 % har en informationssäkerhetsplan.
Kommunikation
Landstingen ställer stora krav på tillgänglighet, säkerhet och prestanda för sina IT-system.
Alla landsting har genom sin decentraliserade verksamhet på läns/regionnivå ett gemensamt
och sammanhållande nätverk. Dessa nätverk knyts samman i ett nationellt nätverk för vård
och omsorg, Sjunet. Till detta nätverk är också kommuner, privata vårdgivare och leverantörer anslutna. Det finns dessutom ett antal gemensamma tjänster kopplade till Sjunet. Det är
främst landets kommuner, mindre privata vårdgivare och leverantörer som nu ansluter sig.
Internt har 77 % av landstingen infört Quality of Service helt eller på vissa segment för ökad
säkerhet och prestanda. Införandet av IPv6 har påbörjats i hälften av landstingen.
Infrastruktur
En nationellt gemensam IT-säkerhetsinfrastruktur i form av SITHS, HSA och säkerhetstjänster finns i samtliga landsting och kommuner. En pådrivande faktor har varit införandet av nationella tjänster såsom NPÖ, elektroniskt sjukintyg och förskrivningsverktyget Pascal som
förutsätter dessa säkerhetslösningar.
På de enskilda datorarbetsplatserna dominerar Microsoftmiljön stort. Under våren 2014 hade
81 % av arbetsplatserna bytt till Windows 7 som klientoperativsystem.
Datorarbetsplatser
Datortätheten har under 2012 ökat ytterligare är nu i genomsnitt 0,99 anställd per datorarbetsplats (bild 9). År 2002 var genomsnittet 1,92, dvs. i stort sett en dubblering av antalet datorarbetsplatser har skett. Tätheten av PC/klienter i vården verkar nu stabilisera sig kring ca 1
anställd/PC. Noterbart är dock att antalet smartphones och läsplattor ökat kraftigt de senaste
åren men de har ännu inte börjat användas i vårdarbetet i någon stor omfattning.
2,5
2
1,92
1,67
1,5
1,49
1,45
1,32
1,29
1,20
1,13
1
1,07
1,02
1,01
0,98
0,99
0,5
0
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Bild 9 - Antal anställda per datorarbetsplats 2001-2013 och trend, Genomsnitt för alla landsting.
eHälsa i landstingen, augusti 2014
Lars Jerlvall – Thomas Pehrsson
15(20)
Smartphones och läsplattor
När det gäller smartphones har alla landsting en strategi, men man har valt olika inriktning.
Apple IOS, Android och Windows- telefoner är i stort lika vanliga i landstingen. Apple dominerar när det gäller läsplattor i landstingen, men antalet Windows-plattor har ökat stort.
Läsplattorna används till stor del för administrativa ändamål (inkl. för politiker). Fortfarande
används läsplattor i vårdarbetet i ringa omfattning. Sannolikt kommer det att öka då det nu
finns lösningar som gör det möjligt att uppfylla säkerhetskraven (SITHS-kort etc.). I de flesta
fall (75 %) har man pushmail kopplat till läsplattan.
Hälften av landstingen har MDM-lösning för hantering av telefoner och plattor.
Har strategi (eller tas fram under 2014)
Vad säger strategin?
100%
100%
90%
23%
80%
80%
70%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
90%
90%
60%
100%
77%
70%
Saknar strategi
50%
Har strategi
40%
30%
20%
Apple IOS
54% 54%
46%
Android
Windows
31%
30%
BYOD
20%
10%
0%
Läsplattor
Smartphones
Bild 10- Läsplattor och smartphones, strategier i landstingen 2014.
eHälsa i landstingen, augusti 2014
Lars Jerlvall – Thomas Pehrsson
16(20)
Landstingens IT-kostnader
För att beskriva nivå och utveckling av IT-kostnader samlas följande kostnadsuppgifter in:






Externa intäkter (IT)
Kommunikation (IT och telefoni)
Utrustning (inköp och avskrivningar av utrustning, serviceavtal, reparationer, förbrukning mm)
Programvaror (inköp, avskrivningar, licenser, underhållsavgifter mm)
Externa tjänster (konsulter, datordrift, avgifter nationell eHälsa)
IT-personal
De samlade IT-kostnaderna6 i landstingen uppskattas till 8.56 miljarder år 2013 (bild 11).
Landstingens betydelse på leverantörsmarknaden kan uttryckas enligt nedan. De samlade inköpen för landstingen uppgick till ca 6 miljarder kr vilket är oförändrat jämfört med föregående år.
Datakommunikation
Telekommunikation
Utrustning
Programvaror
Tjänster
IT-Personal
Totalt
2013 Relativ andel
301
3,5%
482
5,6%
Upphandlas på
marknaden,
ca 6
1 548
18,1%
miljarder
1 577
18,4%
2 147
25,1%
2 505
29,3%
8 560
100%
Bild 11 – Landstingens samlade IT-kostnader 2013 (mkr)
Mellan 2004-2013 har IT-kostnaderna ökat med 59 % i absoluta tal. Landstingens omslutning
ökade samtidigt med 50%7 medan antalet anställda (hel- och deltid) var oförändrat (+0,8%)8.
6
Inkl. landstingens/regionernas egen personal
Källa: SKL. ”Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling”, tabell E 1.2
8
Källa: SKL. ”Antal anställningar under perioden 1990-2012”, tabell 1
7
eHälsa i landstingen, augusti 2014
Lars Jerlvall – Thomas Pehrsson
17(20)
I relativa tal har IT-kostnaderna som andel av omslutningen varit stabila på ca 2,8–2,9 % sedan 2004, se bild 12 nedan. År 2013 var andelen 2, 83 %.
3,50
3,00
2,82
2,77
2,72
2,82
2,80
2,85
2,90
2,90
2,79 2,83
2,50
2,00
1,50
1,00
0,50
0,00
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Bild 12 – Landstingens IT-kostnader som andel av omslutning 2004-2013.
Om man slår ut den totala kostnaden per IT-arbetsplats var kostnaden 28 084 kr år 2013
(2012=28 194 kr) (bild 13). Inköp, service och avskrivningar av hårdvara svarar för 20 % av
kostnaderna. Personalkostnaderna som bl.a. omfattar support och utveckling i egen regi uppgick till 29 %. Mjukvara och externa tjänster är 48 % (21 % + 27 %). Datakommunikation
uppgår till ca 4 %.
Datakommunikation
per PC
1082 kr (4%)
IT-tjänster per PC
7 708 kr (27%)
Hårdvarukostnad
per PC ;
5 224 kr (19%)
Personalkostnad
per PC;
8 021 kr (29%)
Programvara per
PC;
6 048 kr (21%)
Bild 13 – Kostnad per PC(brutto) fördelad på kostnadstyp
eHälsa i landstingen, augusti 2014
Lars Jerlvall – Thomas Pehrsson
18(20)
Kostnaderna för programvaror har mer än fördubblats sedan 2004, dock från en mycket låg
nivå och de fortsätter att öka. Detta beror bl.a. på datoriseringen av slutenvården med bl.a.
system för vårddokumentation och programvaror som följer av detta. Bild 14 visar att kostnaderna för programvaror, personal och tjänster har ökat över åren. Utrustning och kommunikation har en stabil nivå.
Tkr
3 000 000
2 500 000
Datakommunikation
2 000 000
Telekommunikation
1 500 000
Utrustning / Hårdvara
1 000 000
Programvaror
Tjänster
500 000
IT-Personal - kostnad
0
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2 010 2 011 2 012 2 013
Bild 14 – IT-kostnad fördelad på kostnadstyp, förändring 2004-2013
Bild 15 visar också kostnadsutvecklingen men i relativa tal. Landstingen lägger relativt
mindre pengar på infrastruktur idag än 2004 och mera på tjänster, personal och programvaror.
Detta är också en generell bild av kostnadsutvecklingen inom IT.
12,0%
9,2%
10,0%
Datakommunikation
8,0%
Telekommunikation
5,9%
6,0%
Utrustning
Programvaror
4,0%
Tjänster
2,0%
Personal
0,0%
-2,0%
-1,1%
-1,6%
-4,0%
-6,0%
-8,0%
-6,7%
-5,8%
Bild 15– IT-kostnader2004-2013, förändring relativ andel
eHälsa i landstingen, augusti 2014
Lars Jerlvall – Thomas Pehrsson
19(20)
Driftform – outsourcing
I rapporteringen har också frågan om driftform ingått. Det kan konstateras att det inte är någon skillnad mellan outsourcing av rent administrativa system och vårdsystem (se bild 16).
Inom alla system- och teknikområden finns det landsting som valt att outsourca drift och/eller
förvaltning.
Förlossning
6
Vårdadmin, sjukhus/psykiatri
6
Vårdadmin, primärvård
6
Ersättning privata vårdgivare
6
Ekonomi
6
Hjälpmedel
7
Bemanning
7
Listning
7
eHhandel, scanning fakturor
8
eHhandel, elektroniska fakturor
8
Kopplad flex
8
PA
9
Lön
9
Samordnad vårdplanering
11
0
2
4
6
8
10
12
Bild 16 – Extern datordrift i landstingen 2014 inom olika systemområden, antal landsting.
eHälsa i landstingen, augusti 2014
Lars Jerlvall – Thomas Pehrsson
20(20)