docÖppna artikel
download 
Report Transcription
Öppna artikel
PSYKOLOG TIDNINGEN 9/02 ’’Allroundchefen ’’ populäraste chefen visar ledarskapsstudie Unga kriminella lämnar brotten efter psykoterapi Krönika: Lönekampen hårdnar bland Stockholms BUP-psykologer Stöd till invandrarflickor – en svår balansgång PSYKOLOG INNEHÅLL 9/02 Ledare: TIDNINGEN 9/02 • 6 – 20 maj • Årgång 48 Utgiven av Sveriges Psykologförbund PS från FS: Chefredaktör och ansvarig utgivare: Eva Brita Järnefors, 08-567 06 451 ”Legitimerade hundFörhandlingspsykologer” fick psykologi förbundet att skälla till 3 Eva-Lotta Hellgren 13 E-post: [email protected] Redaktionssekreterare och stf ansvarig utgivare: Carin Waldenström, 08-567 06 453 E-post: [email protected] Torgny Danielsson Palestinska barn drabbas hårt av konflikten 14 Den palestinska barnpsykologen Caira Arafat manar till skydd av barnen i den israelisk-palestinska konflikten. Redaktör: Maja Ahlroos, 08-567 06 452 E-post: [email protected] Annonsansvarig, vik: Brittmarie Haake, 08-567 06 454 E-post: [email protected] Box 3287, 103 65 Stockholm Fax 08-567 06 490. E-post: [email protected] www.psykologforbundet.se ISSN 0280-9702. Prenumerationer och adressändringar: Lagern Akademikerservice Tel 08-567 06 430 • Fax 08-567 06 090 E-post: [email protected] Pris: 460:– inkl moms helt kalenderår, 21 nr, 2002. Lathund: Den nya organisationen 15 Telefonnummer/e-post till serviceområden, kanslipersonal, förbundsstyrelse m fl hittar du på näst sista sidan. Neuropsykologisk kongress: Hjärnans plasticitet i fokus Medlem Förening Sveriges Tidskrifter 17 Ledarstilen avgörande för arbetsklimat Debatt: och effektivitet 4 Blir vanliga människor Professor Göran Ekvall redogör för en terrorister? 18 studie, där man kunnat identifiera nio olika ledartyper och skillnaderna mellan dem när det gäller stresshantering, arbetsklimat och de anställda syn på dem. frågar psykologen Cajsa Lindholm i sitt inlägg apropå serien ”Våld i vår vardag”. Nej, vem som helst Lönekampen hårdnar blir inte terrorist 20 bland Stockholms svarar psykoanalytikern Ludvig Igra. BUP-psykologer 9 För första gången går BUP-personalen Studentfacklig kurs 21 i Stockholm samman för att påtala sin oro med den barnpsykiatriska vården och kämpa för högre löner. Den oberörbara 10 Böcker Lilian Levin Psykoterapi hjälp för unga kriminella Värt att veta: Spelregler vid uppsägning Ombudsman Eva Karlsson Aldvin Tryck: Wallin & Dalholm Boktryckeri AB, Lund 2002. Grafisk formgivning: TYPA, Joakim Flink, 08-19 15 28. E-post: [email protected] Nummer 10/2 Distributionsdag 21/5 Manusstopp för platsoch kursannonser 29/4 Manusstopp för kretsar och yrkesföreningar 27/4 11/2 12–13/2 10/6 24/6 23/5 6/6 21/5 4/6 Omslagsbild: Cicci Jonsson/Kamerareportage Filmrecension: Krönika: Kan man förhandla om hedern? LJÖMÄRKT MI Fackpressupplaga 8 700 ex 2001. 12 22 23 56 Psykologen Olof Risberg vid Rädda Barnens pojkmottagning i Stockholm berättar om arbetet med ungdomar som begått grova brott. PsykologTidningen 9/02 L E D A R E ”Legitimerade hundpsykologer” fick förbundet att skälla till L egitimationens värde är ju att den säger att den person som innehar denna titel också har en adekvat och av samhället godkänd utbildning för att få utöva sitt yrke. Den säger också att samhället står som garant för detta och utövar tillsyn över denne yrkesutövare. Allt för att stärka den enskildes trygghet i att kunna få rätt behandling, råd eller vilken tjänst det vara må, där psykologisk kunskap, psykologiska metoder eller tekniker används. Legitimationen ska fungera som ett skydd mot kvacksalveri och olika former av oseriöst och oetiskt uppträdande. Legitimerade psykologer som undersöker, vårdar eller behandlar människor räknas alltid som hälso- och sjukvårdspersonal och står under samhällets tillsyn, oberoende av om verksamheten bedrivs i egen regi, som privat vårdgivare eller inom ramen för en offentlig anställning. För alla de legitimerade psykologer, som arbetar med någon annan yrkesutövning som inte räknas till hälso- och sjukvårdande verksamhet, finns i dag ingen tillsyn. Vi från förbundet har ofta påtalat att allmänhetens skydd mot oetisk och skadlig använd- PsykologTidningen 9/02 tion krävs och där lagen stipulerar vilka krav som ska vara uppfyllda för att man ska kunna få en legitimation. Och enligt Konsumentverkets beslut från den 5 mars i år säger myndigheten ”att det får anses stå i strid med 4 § marknadsföringslagen att använda ordet legitimerad på sätt som motparten gjort i sin marknadsföring”. Vi fick alltså rätt och IMMI har också gått ut med ett tillkännagivande i Svensk Veterinärtidning att man nu tar bort ordet ”legitimerad” ur sin yrkestitel. Det hedrar intresseföreningen IMMI att de uppträder på detta sätt och det framgår även av tillkännagivandet att man tidigare har frågat just Konsumentverket för att få ett klargörande om det är möjligt att få använda den yrkestitel de önskade. De kunde alltså inte få något besked av Konsumentverket förrän någon anmält att man vill få frågan prövad. Vad vi kan lära av detta är att det alltså är viktigt att alla vi medlemmar håller öron och ögon öppna så att vi upptäcker andra liknande intrång så att vi som ett förbund av faktiska psykologer snabbt kan agera. Ett tack till Sveriges Veterinärförbund för ett gott samarbete i detta ärende. TECKNING: GUNILLA KVAR NSTRÖM S veriges Psykologförbund och Sveriges Veterinärförbund vände sig i augusti ifjol till Konsumentverket med en begäran om prövning av vilseledande marknadsföring avlegitimerade hundpsykologer. Bakgrunden är den att hundpsykologernas intresseförening, IMMI, som står för ”Instruktörer Med Mjuk Ideologi”, gått ut och marknadsfört att man efter en genomgång av deras utbildning, som omfattar ett antal kursmoment under ungefär sex veckor, kan kalla sig legitimerad hundpsykolog. Vi från förbundet har ju på olika sätt under många år kämpat för att få ett titelskydd för psykologtiteln. Vi vill hävda att ingen annan än den som har en godkänd utbildning som psykolog ska kunna använda psykologtiteln oavsett om man är verksam inom hälsooch sjukvården eller inte. Vi har haft svårt för att få gehör för detta men nu kom det alltså en aktör på marknaden som använde benämningen psykolog men också med tillägget ”legitimerad ”och då kom saken i ett annat läge. Ett riktigt hundliv. Men hundpsykologen får inte kalla sig legitimerad. ning av psykologisk kunskap är mycket bristfällig. Vi vill ha en samlad tillsynslagstiftning avseende psykologyrket och vi är otillfredsställda med att det inte finns en tillsynsmyndighet som kan hantera den här typen av frågor. Det vi hade önskat göra i detta specifika fall med legitimerade hundpsykologer är att få denna myndighet, som inte finns, att pröva om det är skäligt att kunna ha psykolog i sin yrkestitel efter sex veckors utbildning. Och vi skulle vilja att myndigheten svarade att vi förbjuder någon, som inte har en av samhället erkänd utbildning och för övrigt inte har uppnått de krav på kvalifikationer som samhället ställer för att få legitimation som psykolog, att kalla sig psykolog, oavsett om det står ett ”leg” före eller inte. N u fick vi vända oss till Konsumentverket, som är den centrala myndighet som handlägger ärenden med stöd av marknadsföringslagen. Enligt denna lag ska all reklam vara korrekt och vederhäftig. Och den ska stämma överens med god marknadsföringssed och i övrigt vara tillbörlig mot konsumenter och näringsidkare. Vi, de båda förbunden, hävdar alltså att användandet av ” legitimation” vilseleder konsumenten eftersom det endast är vissa i lag uppräknade yrken där legitima- D et finns fantastiskt många hundar i Sverige i dag. Enligt Svenska Kennelklubben är det cirka 800 000 hundar och var femte hushåll har en hund. Man kan fråga sig vilket behovet av psykologisk kompetens är för dessa hundars välbefinnande och utveckling. Vi har själva två hundar i vårt hem – två svarta labradorer – mor och dotter – Selma och Hulda. De är åtta respektive snart tolv år gamla. Det är klart att jag vill dem allt väl och att de ska fortsatt vara lika glad, pigga och upprymda när de hälsar mig välkommen hem. Och om behov uppstår så vänder vi oss till en legitimerad psykolog som har speciell kompetens för hundar. För människans bästa vän ska naturligtvis ha del av det bästa som människan kan ge. ■ Torgny Danielsson 2002-04-09 3 Ledarstilen avgörande för arbetsklimat och effektivitet Olika ledartyper upplever olika svårigheter i sitt chefsarbete och hanterar stress på olika sätt, vilket i sin tur påverkar arbetsklimat och de anställdas attityder till chefen. Professor Göran Ekvall redogör för en studie där man undersökt sambandet mellan ledarstil och stress hos såväl kvinnliga som manliga chefer. U nder 1990-talet genomfördes vid FA-rådet ett forskningsprogram rörande kvinnliga och manliga chefers ledarstil och stress och hur dessa variabler relaterar till arbetsklimatet på enheten och till medarbetarnas arbetstillfredsställelse och attityder till chefen. Medverkande forskare i programmet var professor Göran Ekvall och professor Marianne Frankenhaeuser samt som forskningsassistenter doktoranderna i psykologi vid Stockholms universitet Erik Gunnarsson och Deirdre Parr. Bakgrunden till programmet var Marianne Frankenhaeusers tidigare studier vid Volvo och Trygg-Hansa, som påvisat såväl olikheter som likheter i kvinnliga och manliga chefers stressmönster, stresshantering TABELL 1: DELTAGANDE CHEFER Medverkande chefer Kvinnor Män Folktandvården Arbetsmarknadsverket Tjänsteföretag Totalt 53 39 14 106 32 33 15 80 Totalt Andel av tillfrågade 85 72 29 186 92% 53% 45% 63% Totalt Andel av tillfrågade 1 292 943 202 66% 75% 69% TABELL 2: DELTAGANDE MEDARBETARE Medverkande medarbetare Kvinnor Män Folktandvården Arbetsmarknadsverket Tjänsteföretag 4 1 214 603 133 78 340 69 ”Förvaltaren” betraktas som den traditionella ledartypen, som strukturerar och tydliggör uppgifter, men inte förändrar och utvecklar. Han känner stort ansvar, har svårt att delegera och svårt att stå i blickpunkten. Dessa chefer uppvisar mest psykosomatiska besvär. Inga könsskillnader. och stressorer. Syftet med programmet var nu att kombinera teorierna och rönen från denna stressforskning med organisationspsykologiska teorier och mätmetoder rörande ledarstilar, arbetsklimat och medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Dels ville vi belysa sambanden generellt mellan variablerna, dels eventuella olikheter i sambanden för kvinnliga och manliga chefer. Tre delprojekt har genomförts: Klinikchefer vid Folktandvården i Stockholm, chefer vid Arbetsmarknadsverket, huvudsakligen chefer för arbetsförmedlingskontor och arbetsmarknadsinstitut samt chefer i tjänsteföretag; konsultation, reklam samt data. En sammanfattande slutrapport, innehållande analyser av den sammantagna datamängden från de tre delstudierna har redovisats till Rådet för arbetslivsforskning. Artikeln bygger på resultaten av den analysen. Totalt har 186 chefer och 2 437 medarbePsykologTidningen 9/02 ”Trädgårdsmästarchefen” är en ledare som gör det möjligt för både verksamhet och medarbetare att utvecklas. De uppvisar lite stress och har som copingstrategi att ”ta det med humor”. De är populära och bedöms ur verksamhetssynpunkt som bra chefer. Inga könsskillnader. tare till dessa medverkat. Tabell 1 här intill visar antalet deltagande chefer uppdelat på organisation och kön samt andelen deltagande chefer av tillfrågade. De deltagande cheferna utgör sannolikt ett positivt urval i den meningen att de är intresserade av att lära om sitt ledarskap. De som avböjde att delta prioriterade inte deltagandet och hänvisade som regel till bristande tid. När det gäller medarbetarna är kvinnliga medarbetare i stark majoritet; 80 procent är kvinnor och endast 20 procent män. Folktandvården i Stockholm är på kliniknivå till övervägande del en ”kvinnovärld”; två tredjedelar av tandläkarna är kvinnor; alla tandsköterskor och tandhygienister är kvinnor. (Se tabell 2!) Metoder Datainsamligen har skett med enkäter till cheferna och deras medarbetare. Ett antal olika formulär ingick i enkäterna. Formulären till medarbetarna handlade om 1) chefens ledarstil 2) klimatet på avdelningen 3) chefens betydelse med avseende på verksamhetens resultat 4) arbetstillfredsställelse samt attityd till chefen. Cheferna fick ett omfattande batteri fråPsykologTidningen 9/02 geformulär att besvara inom områdena stress och ledarskap: 1) Stress i arbetet 2) svårigheter i chefsjobbet 3) sätt att hantera stress 4) stressbenägenhet (typ A-beteende) 5) den totala arbetsbördan samt 6) socialt stöd. Chefens ledarstil beskrivs av medarbetarna med ett formulär som innehåller 30 frågor med Ekvall & Arvonens beteendebeskrivande bedömningsskalor. Tre ledarstilsvariabler, var och en baserade på 10 frågor, utvärderas, nämligen förändringsinriktning, person- och relationsinriktning och uppgifts- och strukturinriktning. Den enskilde chefens värde i ledarstilsvariablerna utgörs av medelvärdet av medarbetarnas skattningar. Med hjälp av klusteranalys har därpå de 186 deltagande cheferna indelats i nio olika profilgrupper utifrån värdena i de tre ledarstilsvariablerna. Dessa nio olika ledarprofiler eller ledartyper har bildat basen för den vidare analysen. Profilgrupperna jämförs i alla de olika variabler som gäller chefernas stress, arbetsklimatet, medarbetarnas bedömningar av cheferna, attityder till dem samt arbetstillfredsställelse. Likheter och olikheter i dessa avseenden mellan kvinnliga och manliga FOTO: CICCI JONSSON/KAMERAREPORTAGE ”Kompischefen” vill framför allt vara populär. Han ses av medarbetarna som bussig, men också som en aning opålitlig. Hans copingstrategi är att inte visa vad han känner. Ur verksamhetens synpunkt bedöms han som mindre effektiv än övriga chefer. I undersökningen var de manliga kompischeferna fler än de kvinnliga. chefer belyses. Analyserna baseras på medelvärdesberäkningar och t-test av differenserna. Allroundchefen vanligast Uppställningen på nästa sida visar de nio profilernas utseende i ledarstilsvariablerna. ”Låg”, ”medel” och ”hög” markerar profilgruppernas medelvärde i förhållande till medelvärdet för den totala gruppen om 186 chefer. ”Allround-chefen” är den vanligaste ledartypen i den studerade chefsgruppen enligt medarbetarnas observationer och bedömningar, 34 procent (se tabell 3). ”Trädgårdsmästarna” kommer på andra plats med 16 procent. Förhållandet är detsamma i båda könsgrupperna: Allround-cheferna utgör största andelen och ”trädgårdsmästarna” näst största. Det är dessa två typer av ledare och ledarskap som enligt senare normativa ledarstilsteorier (MBO och Transformativt ledarskap) betraktas som framgångsrika. De utgör tillsammans hälften av cheferna i undersökningen. ”Vaga chefer” och ”byråkrater” utgör 18 procent av undersökningsgruppen med en 5 liknande fördelning mellan könsgrupperna. Dessa ledarprofiler motsvarar de från ledarstilsforskningen kända ”lazziez-faire leaders” och ”autokrater”, vilka har påvisats vara problematiska ledare. De olika chefstyperna, deras sätt att agera och de konsekvenser detta har på medarbetare och verksamhetsresultat beskrivs i den samlade ledarstilsforskningen på följande sätt: Allround-chefer är chefer som till synes gör allt – organiserar, planerar och driver verksamheten effektivt; driver förändringsoch utvecklingsprojekt; ser till så att medarbetarnas arbetstillfredsställelse och motivation är god. Detta är den chefstyp som sedan 1970-talet stått som ideal och målbild för många företags och förvaltningars chefspolicy och som styrt rekrytering och utbildning av chefer. Auktoritärt, regelstyrt, förvaltningsinriktat ledarskap har medvetet förändrats till ett målstyrt, demokratiskt och för både verksamhet och människor utvecklande ledarskap. Ett samlande begrepp har varit MBO – Management By Objectives (Thurley & Wirdenius 1973). MBO-chefen sätter upp mål i samarbete med sina underställda, anger ramar för verksamheten och ger sedan medarbetarna friheter att inom ramarna söka uppnå de uppsatta målen. Det är förändringsledarskap under kontroll, mera inriktat på successiv förändring utefter redan upptrampade stigar än på radikal, osäkrare förnyelse. Utvecklande chef ”Trädgårdsmästare” är chefer som skapar en förändrings- och utvecklingsbefrämjande jordmån i organisationen genom att stimule- ra medarbetarna till nytänkande och skapar frihet och stöd för innovativa insatser. Detta ledarskap gör det möjligt för både verksamhet och människor att utvecklas och är identiskt med det ledarskap som benämnts som ”transformational leadership” (Burns 1978, Bass 1985) och som har framhållits som ett ledarskap i tiden. Det finns också amerikanska studier som indikerar att transformativt ledarskap kan vara något vanligare bland kvinnliga chefer än manliga (Bass, Avolio & Atwater 1996). Den ”vaga” ledartypen beskrevs redan i de tidiga ledarstilsstudierna och benämndes ”låt-gå-chefen” (”laissez-faire leaders”). Det är chefer som trots en formell position som ledare ändå inte utövar något ledarskap; de är undanglidande, passiva, tar inte ansvar (Yukl 1998). Detta är en ledartyp som var avsevärt vanligare för några årtionden sedan, då ledarskapets betydelse för verksamhetens resultat och medarbetarnas motivation och välbefinnande inte uppmärksammades lika mycket som i dag. Man såg inte ledningsutövande som en speciell förmåga. Fackkunskapen och yrkesskickligheten var allena saliggörande. Den skickligaste verktygskonstruktören blev automatiskt gruppchef på ritkontoret, men fortsatte som vanligt att försjunka i de tekniska problemen vid den egna ritbrädan och lät sig inte gärna störas där. Dessa chefer framstod som problematiska redan i de tidiga ledarstilsstudierna och gör det i ännu högre grad nu, både för medarbetarna och sig själva. De är uppenbart missanpassade i chefsrollen. Slentriantänkande och avsaknad av andra befordringsoch belöningsmöjligheter än chefskarriär LEDARSTILSVARIABLER Vaga chefer Kompischefer Byråkrater Idékläckare Lagom-chefer Förvaltare Trädgårdsmästare Entreprenörer Allround-chefer Relations- och personinriktning Uppgifts- och strukturinriktning Förändringsinriktning låg hög låg låg medel hög hög låg hög låg låg hög låg medel hög låg hög hög låg låg låg hög medel låg hög hög hög TABELL 3. FÖRDELNINGEN AV DE 186 CHEFERNA PÅ OLIKA LEDARTYPER. Ledarprofil Samtliga Kvinnor Män Allround-chefer Trädgårdsmästare Vaga chefer Byråkrater Kompischefer Idékläckare Lagom-chefer Förvaltare Entreprenörer 63 30 22 11 10 7 7 22 14 30 17 13 7 3 4 7 12 13 33 13 9 4 7 3 0 10 l (34%) (16%) (12%) (6%) (5%) (4%) (4%) (12%) (7%) (28%) (16%) (12%) (7%) (3%) (4%) (7%) (11%) (12%) Antal och andel chefer per ledarprofil för samtliga samt för kvinnor och män separat. 6 (41%) (16%) (11%) (5%) (9%) (4%) (0%) (13%) (l%) för duktiga specialister torde vara skälet till att dylika chefstillsättningar fortfarande sker i inte helt oväsentlig omfattning. ”Byråkraten” är starkt uppgiftsorienterad och inställd på att nå målen genom planering, strukturer och kontroll. Det finns inslag av både regelstyrning och maktutövning hos dessa chefer. Denna ledartyp har i många forskningsrapporter karaktäriserats som auktoritära eller autokratiska. De har visat sig vara chefer som får problem med brister i arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation hos medarbetarna. De möter opposition och skapar stress hos medarbetare, som vill ta eget ansvar och som vill förnya. Men de kan uppfattas positivt av medarbetare som är inskolade till auktoritetsberoende och ”inlärd hjälplöshet”, till exempel i traditionell industriproduktion. ”Nice guy” ”Kompischefen” är en annan ledartyp som också identifierades i de klassiska ledarstilsstudierna. Det är en chef vars starkaste drivkraft är att bli omtyckt och populär, i litteraturen bland annat kallad ”nice guy type leader”. Man skulle kunna tro att detta är chefer som genom sin starka inriktning på medarbetarna och sina relationer till dem vinner deras förtroende och engagemang och därigenom är i alla avseenden framgångsrika som chefer. Så är det inte. De har i synnerhet framstått som dåliga chefer ur effektivitetssynpunkt, eftersom uppgiften och verksamheten som sådan inte är ett fokuserat mål för dem. Dessutom har det visat sig, att ”kompischeferna” inte alltid blir så populära och omtyckta av sina underställda som de ständigt strävar efter. De talar inte alltid klarspråk i kritiska situationer. Medarbetarna beskriver dem vanligen som ”bussiga”, ”hyggliga prickar” och liknande men också som en aning ”blöta” och opålitliga. ”Idékläckarna” är kreativa personer, som har många och skiftande idéer om förändringar i arbetet, vilka de sprider omkring sig. Koncentration och uthållighet för att planera och genomföra idéer brister dock. Gårdagens idé gäller inte i dag. Därför tenderar de att skapa stress hos medarbetarna. Dessa kreativa personer gör bättre insatser som medlemmar i utvecklingsprojekt än som chefer. ”Lagom-chefer” är genomsnittliga i alla tre ledarstilsvariablerna. De saknar en tydlig ledarprofil. De har i andra sammanhang karakteriserats som ”middle-of-the-road managers”. De utmärker sig inte i något avseende, varken vad gäller prestationer eller medarbetarnas trivsel och motivation. ”Förvaltare” är chefer som driver verksamheten så som den är och vanligen med framgång. De är inte inställda på att förändra eller utveckla, brukar betraktas som den traditionella ledartypen, som strukturerar och tydliggör uppgifter, rollförväntningar och belöningsmöjligheter för medarbetarna. Deras ledarskap har tydliga inslag av det som beskrivits som ”transactional leaderPsykologTidningen 9/02 TECKNING: GUNILLA KVARNSTRÖM cheferna” är försiktiga ”allround-chefer”, som har personlig läggning och kompetens som sådana, men som håller igen och inte spelar ut hela sitt register. Den lilla gruppen ”idékläckare”, 3 män och 4 kvinnor, är speciell därför att samtliga tillhör Arbetsmarknadsverket. Kvinnliga ”entreprenörer” är en grupp chefer som arbetar i motlut. Chefer med hög förändringsorientering i etablerade organisationer brukar göra det vare sig de är män eller kvinnor. Kvinnliga entreprenörer möts dessutom av fördomar mot kvinnor som chefer, vilket gör att de utsätts för stora påfrestningar i sitt arbete. ship” (Burns 1978, Bass 1985). ”Entreprenörer” är chefer som genomdriver egna på förhand genomtänkta idéer, de planerar och verkställer i snabb takt och med stor energi. De agerar vanligen auktoritärt och har i sin ambition och iver att genomföra projekten inget större utrymme för medarbetarnas synpunkter och önskemål. Detta ledarskap är en tillgång, när det gäller initierandet och startandet av nya verksamheter, men det stöter ofta på motstånd och konflikter i organisationen och det leder lätt till svårigheter med medarbetarnas motivation och engagemang (Ekvall & Arvonen 1994). Oväntad skillnad En exceptionell skillnad mellan kvinnor och män framträder i undersökningen: Av de 14 ”entreprenörerna” är 13 kvinnor och endast en man, vilket kan vara förbryllande. Begreppet ”entreprenör” förknippas vanligen med företagsstartare och företagsägare och sannolikt tänker många snarare på män än på kvinnor i sådana roller. För att förstå den oväntade skillnad som finns i den studerade chefsgruppen måste man ta hänsyn till den typ av organisationer som cheferna verkar i. Det är inte företagsstartare eller företagsägare som studerats utan chefer i etablerade organisationer, varav de två största är offentliga verksamheter. Den ledarstil som karakteriserats som ”entreprenöriell” förePsykologTidningen 9/02 kommer emellertid också i etablerade organisationer och strukturer (Ekvall & Arvonen 1994), men förutsättningarna i form av verksamhetsinriktning, traditioner, personalsammansättning med mera är givetvis annorlunda där än i unga nystartade företag eller familjeföretag. I Folktandvården Stockholm fanns vid tiden för undersökningen inga manliga chefer med starka intressen och läggning för verksamhetsutveckling. Manliga tandläkare med entreprenörsmotivation startar egna kliniker. Kvinnliga tandläkare gör det inte i samma omfattning, antagligen till en del på grund av den större arbetsbördan för hem och barn. Därför fanns ett antal ”entreprenörer” bland de kvinnliga klinikcheferna. Inom Arbetsmarknadsverket hade man under en tioårsperiod satsat på att höja andelen kvinnor i chefsbefattning och man hade då sökt efter och befordrat kvinnliga handläggare, som bedömdes vara förändringsinriktade och drivande. Att ”entreprenörerna” i den studerade chefsgruppen till 93 procent består av kvinnor är således på intet sätt ett tecken på att denna ledarstil är typiskt kvinnlig. Inte heller kan den andra tydliga snedfördelningen mellan könsgrupperna, som gäller ”lagom-cheferna” tolkas som en indikation på ett generellt fenomen. Det är ju en liten grupp det gäller. En rimlig hypotes kan emellertid vara att de sju kvinnliga ”lagom- Ledartyp-stress-arbetsklimat Vilka svårigheter och stressmoment upplever då de olika ledartyperna i sitt chefsjobb, hur hanterar de sin stress och vilka konsekvenser får ledarskapet? Bland ”allround-cheferna” (30 kvinnor, 33 män) framträder påtagliga könsskillnader inom stressområdet. De kvinnliga cheferna upplever fler stressorer starkt och uppvisar betydligt mera av psykosomatiska besvär. Det finns också skillnader ifråga om stresshantering; kvinnorna reagerar starkare känslomässigt på stressen och använder mera båda passiva och aktiva copingstrategier än männen. Hos dessa chefer finns de bästa arbetsklimaten och medarbetarnas trivsel är mycket hög. Det finns heller inga signifikanta skillnader mellan kvinnliga och manliga chefer på dessa områden. ”Allround-cheferna” får den bästa bedömningen av alla ledartyperna vad gäller deras betydelse för verksamheten. De är också den av medarbetare mest uppskattade ledartypen. Inga könsskillnader finns i bedömningarna, medelvärdena är i stort sett identiska för kvinnliga och manliga ”allround-chefer”. ”Trädgårdsmästargruppen” (17 kvinnor, 13 män) framstår som i stora drag oproblematisk ur stressynpunkt. Den tydligaste copingstrategin hos dessa chefer är att ”försöka ta det med humor”. Inga signifikanta könsskillnader framkommer. Ett tydligt kreativt arbetsklimat råder hos både kvinnliga och manliga chefer i denna grupp; de får höga värden när det gäller frihet, idéstöd, livfullhet, debatt och risktagande. I popularitetsbedömningen får de höga värden. Ur verksamhetens synpunkt bedöms de som tämligen bra chefer. Inga könsskillnader syns. ”Vaga chefer” (13 kvinnor, 9 män) uppger svårigheter med att fungera som arbetsledare. De trivs inte särskilt väl med medarbetarna och har de sämsta avdelningsklimaten av alla chefstyperna. Också bland medarbetarna är trivseln sämre. De får dåliga bedömningar vad gäller verksamheten och är inte särskilt populära. Undersökningen visar inga signifikanta skillnader mellan de kvinnliga och manliga cheferna. ”Förvaltare” (12 kvinnor, 10 män) uppvisar stress i tre avseenden: De upplever sig ha för stort ansvar, svårt att delegera och svårt för att stå i blickpunkten. Denna chefsgrupp har mest psykosomatiska besvär av alla. En framträdande copingstrategi är att dra sig tillbaka. Arbetsklimatet med dessa chefer är genomsnittlig utom när det gäller risktagande och konflikter, där de får låga värden. Medarbetarnas trivsel är något över genomsnittet jämfört med de övriga grupperna.”Förval- 7 tarna” bedöms av medarbetarna som tämligen bra chefer ur verksamhetens synpunkt och popularitetsbedömningarna ligger på motsvarande nivå. Inga tydliga könsskillnader framkommer i något avseende. slutsatser ifrån beträffande eventuella skillnader mellan kvinnliga och manliga chefers preferenser för den ena eller andra ledarstilen, eftersom skiftande organisatoriska förhållanden spelat stor roll för vilka som blivit utsedda till chefer. Däremot kan vi belysa likheter och olikheter mellan könen inom ledarstilsgrupperna ifråga om stress, klimat, medarbetarnas trivsel och deras bedömningar av cheferna. Jämförelser är möjliga att göra för ”vaga chefer”, ”förvaltare”, ”trädgårdsmästare” och ”allround-chefer”. Bland ”allroundcheferna”, som är de mest uppskattade av alla ledartyperna, upplever de kvinnliga cheferna flera och starkare stressmoment, framför allt med strukturer och regelsystem i organisationen. De känner av stora brister i kommunikationen. De stöter på outtalade, informella spelregler och formella regler upplevs i många fall som hinder, som tvingar dem att fatta beslut som är riktiga enligt regelboken, men som inte stämmer med egna bedömningar och värderingar. De upplever också mera tidspress i arbetet och belastning med hem och hushållsarbete. De kvinnliga allroundchefernas sätt att reagera på stress och hantera den är aktivare och känslomässigt starkare. De tar itu med stressorsakerna, även om det innebär obehag. De pratar igenom problemen med vänner och arbetskamrater. De visar öppet sin irritation, blir arga och ledsna. De manliga allroundcheferna rapporterar dessa stressreaktioner och copingbeteenden i avsevärt mindre utsträckning.Vidare framkommer att kvinnorna har mera psykosomatiska besvär såsom sömnsvårigheter och smärtor. När det gäller chefsgrupperna ”vaga chefer”, ”förvaltare” och ”trädgårdsmästare” består skillnaden mellan manliga och kvinnliga chefer närmast i att kvinnorna uppger i genomsnitt 4–6 timmar mer hem- och hushållsarbete i veckan än männen. De manliga ”förvaltarna” arbetar också i genomsnitt drygt 8 timmar mer övertid i veckan än sina kvinnliga kolleger. I övriga avseenden skiljer sig de kvinnliga cheferna i dessa chefsgrupper inte signifikant från de manliga. 8 Ledarskap i motlut De kvinnliga ”entreprenörerna” skiljer sig från övriga kvinnliga ”förändringsledare” genom att de arbetar mer övertid och upplever mer relationsstress, genom sämre arbetsklimat och sämre trivsel bland medarbetarna. De är mindre omtyckta och bedöms som sämre ur verksamhetssynpunkt. Från övriga manliga förändringsledare skiljer sig de kvinnliga entreprenörerna utöver ovanstående skillnader genom att de upplever sämre socialt stöd och starkare organisatoriska och ”kulturella ” hinder i sitt arbete. De upplever sitt kön som ett hinder och uppvisar mer typ-A beteende, mer psykosomatiska besvär och starkare copingbeteende. Kvinnliga ”entreprenörer” utgör en grupp chefer, som arbetar i motlut. Det gör vanligen chefer med denna läggning och ledarstil i etablerade strukturer, oberoende av om de är kvinnor eller män. Mot bakgrund av detta och att kvinnliga chefer i allmänhet tenderar att mötas av skepsis på grund av fördomar mot kvinnor som chefer, kan man anta att kvinnliga ”entreprenörer” har speciella problem och utsätts för stora påfrestningar i sin iver att driva igenom förändringar i etablerade organisationer. Resultaten från denna kvinnliga chefsgrupp talar i denna riktning. FOTO: TOMAS SÖDERGREN Kvinnliga och manliga chefer Forskningsmaterialet omfattar 106 kvinnor och 80 män, vilket ger möjlighet till könsjämförelser i de ledarstilsgrupper som omfattar många chefer och där det finns en något så när jämn könsfördelning. Könsfördelningarna i sig inom varje ledartypsgrupp går det dock inte att dra några generella FOTO: ROLF HÖJER Stressad chef ”Entreprenörerna” (13 kvinnor, 1 man) upplever mycket stress med sociala relationer, främst i förhållande till medarbetare, men också i form av dåligt stöd från kolleger. De uppger också mera övertidsarbete än övriga chefer och upplever arbetet med hem och hushåll som mera stressande, men uppger sig trots detta vara något så när förskonade från psykosomatiska besvär. Klimatet är tämligen dåligt hos dessa chefer, särskilt när det gäller dimensionerna tillit och lekfullhet. Konfliktnivån är ganska hög, vilket är vanligt hos chefer med denna ledarstil. Medarbetarna ger denna chefsgrupp tämligen bra bedömningar med hänsyn till verksamheten, men de är mindre omtyckta. ”Kompischeferna” (3 kvinnor, 7 män) uppger som enda tydliga stressor svårigheter med att avskeda medarbetare. Deras dominerande copingstrategi är att lägga band på sig och inte visa vad man känner. Arbetsklimatet och medarbetarnas trivsel är genomsnittligt hos dessa chefer. De är ganska omtyckta av medarbetarna, men bedömningen av deras värde ur verksamhetens synpunkt är under genomsnittet för övriga chefer. ”Byråkrater”, (7 kvinnor, 4 män) upplever en hel del stress i arbetet och med chefsrollen. De hanterar sin stress med ilska och öppen irritation och har mera sömnsvårigheter än övriga chefer. Arbetsklimatet hos dessa chefer är påtagligt sämre än genomsnittet, men trivseln hos medarbetarna trots det inte avvikande. Också bedömningarna av deras betydelse för verksamheten och deras popularitet är genomsnittliga. ”Idékläckarna” (4 kvinnor, 3 män) beskriver sig som problemfria ur stressynpunkt. De uppger emellertid höga värden på ett antal copingmekanismer, som uppenbarligen fungerar. Varken klimatdimensioner eller medarbetarnas trivsel avviker från genomsnittet. Bedömningarna av deras betydelse för verksamheten och hur omtyckta de är ligger lågt. ”Lagom-chefer” (7 kvinnor) är en problemfri grupp ur stressynpunkt. De upplever gott socialt stöd och deras sätt att hantera stress är att söka stöd från andra – chefer, kolleger och vänner. De uppvisar genomsnittliga värden vad gäller arbetsklimatet och medarbetarnas trivsel liksom när det gäller medarbetarnas bedömningar rörande verksamhet och popularitet. Eftersom gruppen ”entreprenörer” består av 13 kvinnor och endast en man är inga könsjämförelser inom gruppen meningsfulla. Vi har i stället valt att i en separat analys jämföra de 13 kvinnorna med andra ledartyper som har hög förändringsorientering i sin ledarstil, dels kvinnliga, dels manliga, nämligen ”idékläckare”, ”trädgårdsmästare” och ”allround-chefer”, vilka här benämns övriga ”förändringsledare”. Marianne Frankenhaeuser och Göran Ekvall har forskat om ledarstil och stress hos kvinnliga och manliga chefer och hur dessa variabler påverkar arbetsklimat och attityder till chefen. Ledarstilen Resultaten understryker ledarstilens betydelse, det vill säga chefens personliga sätt att förhålla sig till medarbetare och verksamhet när det gäller uppdraget att föra verksamheten till måluppfyllelse. Tidigare har forskningen om ledarstilar och om stress hos chefer, varit åtskilda forskningsfält. I denna studie har dessa två forskningsområden förts samman och man har då kunnat påvisa att det finns ett samband mellan ledarstil och chefernas stressupplevelser och stresshantering och att detta i sin tur hänger samman med arbetsklimatet, medarbetarnas trivsel och chefens inflytande på verksamhetens resultat. Resultatet ger indikationer om att ledarstilen spelar stor roll för vilka chefer som stöter på speciella svårigheter därför att de är kvinnor, nämligen de som förenar stark förändringsinriktning med stark inriktning på uppgift och struktur, det vill säga kvinnliga ”entreprenörer” och ”allround-chefer”. Däremot inte ”trädgårdsmästarna” som förenar förändringsinriktning med person- och relationsinriktning. ■ Göran Ekvall Rapporten i sin helhet (11 sidor) inklusive referenslista kan erhållas kostnadsfritt genom Göran Ekvall, fax 08-37 57 63, e-post: [email protected] PsykologTidningen 9/02 Lönekampen hårdnar bland Stockholms BUP-psykologer – Vi möter samma argument på varje nivå, alla har sin budget att hålla sig till, säger Fredrik Lecerof, ordförande för BUP-psykologernas arbetsplatsförening, som fått nog av ökad arbetsbörda och låga löner. S bra. Han hade förstås mycket att säga om varför det är som det är, men han lyssnade i alla fall. Vad som händer sedan om han gör något åt situationen, återstår att se, säger Fredrik Lecerof. tyrelsen för BUP-psykologernas arbetsplatsförening har i ett brev till divisionschef Olav Bengtsson påtalat de stora skillnaderna mellan psykologernas och andra motsvarande yrkeskategoriers löner. Det finns gränser för vår goda vilja, påpekar de i brevet och visar hur det till exempel skiljer 4 000 kronor eller mer i lön mellan en BUP-psykolog och en läkare utan specialistkompetens. När det gäller psykologer och läkare med specialistkompetens blir skillnaden ännu större. I brevet kräver arbetsplatsföreningen ett kraftigt lönepåslag för att nå upp till samma nivå som specialistläkare och Samhällsmedicins doktorerade psykologer. För det är inte bara andra yrkeskategorier som BUPpsykologerna ser sig lönemässigt underlägsna utan också psykologer inom andra verksamhetsområden. Den psykolog som blir anställd inom Stockholms kommun får bättre betalt än en landstingsanställd. Liksom den som valt Samhällsmedicin i stället för BUP. Som nylegitimerad psykolog har man också paradoxalt nog större möjlighet att hamna högre upp på lönestegen. Ändra spelreglerna! – Vi i arbetsplatsföreningens styrelse kom fram till att man måste ändra spelreglerna för hur våra löner sätts. I höstas började vi tala om att vi skulle ha någon form av lobbyverksamhet. De fackliga förhandlarna gör ju sitt jobb, men vi tänkte att man måste agera från flera håll samtidigt, säger arbetsplatsPsykologTidningen 9/02 föreningens ordförande Fredrik Lecerof. Ett sätt att agera blev sålunda att skriva ett brev till Olav Bengtsson som föreningens styrelseledamöter lämnade över i samband med ett möte i början av mars mellan föreningen och divisionschefen. I brevet ställer psykologerna höga krav och en rad retoriska frågor: Vill arbetsgivaren att BUP-psykologerna ska tvingas byta jobb, övergå i privat verksamhet, starta uthyrningsföretag, vända sig till massmedia och politiker, undrar de. Något svar på vad Olav Bengtsson tycker om deras krav och vilka svar han skulle lämna på deras frågor fick inte föreningen vid mötet. – Men han medgav att det är ett problem att lönerna är låga på BUP jämfört med landstinget i övrigt, berättar Fredrik Lecerof. Olav Bengtsson vill inte heller uttala sig för Psykologtidningen: ”Eftersom vi befinner oss i strandad förhandling avböjer jag att kommentera pågående aktivitet”, säger han. Men Fredrik Lecerof är trots bristen på svar ändå ganska nöjd med mötet. När föreningens styrelse kom till mötet började de med att förklara att de inte ville ha någon dialog utan en envägskommunikation. Ett något ovanligt sätt, särskilt för psykologer kan man tycka, att öppna ett möte. – Det gäller att ha en taktik. Vi vet att Olav Bengtsson kan tala för sig och vi ville att han skulle lyssna på oss! När vi hade sagt vårt kunde vi diskutera lite. Och det gjorde vi. Jag tycker Olav Bengtsson mottog oss FOTO: TOMAS SÖDERGREN Det började för ganska precis ett år sedan. För första gången någonsin gjorde BUP-personalen i Stockholm gemensam sak. I skrivelser, upprop, anmälningar och på presskonferenser påtalade de sin oro och sitt missnöje över den rådande situationen inom den barnpsykiatriska vården. Nu går kampen vidare och för psykologerna inom BUP har det inneburit att de kanaliserat sitt missnöje till de alldeles för låga lönerna. Beställarna har pengarna Fredrik Lecerof påpekar att det är viktigt att minnas att Olav Bengtsson inte kan hållas ensam ansvarig för att BUP-psykologernas löner ligger så lågt. – Det har de gjort sedan långt före hans tid. Och kanske är divisionschefen inte rätt person att rikta sitt missnöje mot. Egentligen skulle vi ju förhandla även med beställarna, det är ju de som har pengarna, men det går inte. De vill inte prata löner. De vill köpa sjukvård. ”Vi är bara beställare”, menar de. Olav Bengtsson var också noga med att påpeka att han inte får föra några som helst parallella löneförhandlingar. Och det var inte heller meningen. – Förhandlingarna sköter Kjell Lindqvist och Anders Wahlquist åt oss. Det vi gjorde var att försöka göra tydligt för ledningen hur missnöjda vi psykologer inom BUP är. Och någonstans måste man rikta sin kritik. Vi möter samma argument på varje nivå. Om jag går till enhetschefen svarar hon/han att, jag har min budget som jag måste hålla mig till. Går jag till verksamhetschefen får jag samma svar. De säger också att de inte vågar skapa några farliga prejudikat, berättar Fredrik Lecerof. Brevet som styrelsen överlämnade håller 9 FOTO: TOMAS SÖDERGREN – För oss gäller det att med en dåres envishet hävda våra ståndpunkter, fastslår Kjell Lindqvist, förhandlingsansvarig inom Landstingskretsen, Stockholm. en tuff ton, med rejäla krav som de 12 000 kronorna i lönepåslag för specialisterna. – Men man bör inte fästa så stor vikt vid detaljerna i brevet. Det viktiga var att vi gjorde något snabbt, att vi på det här viset gjorde vårt missnöje tydligt eftersom det minskar lusten att arbeta, säger Fredrik och får stöd i sina tankar av Kjell Lindqvist, förhandlingsansvarig för Landstingskretsen, Stockholm. – Lönen handlar inte bara om materiella värden, om att kunna köpa fler saker. Den är också en viktig del av arbetsmiljön. Lönen är ett sätt för arbetsgivarna att visa hur de värderar arbetsinsatsen. Den är ett sätt för arbetsgivaren att uttrycka sin uppskattning. Många psykologer inom BUP går omkring med känslan av att vara viktiga och oviktiga på samma gång. De vet att de är oerhört viktiga för sina klienter och samtidigt får de inte något erkännande för det de gör. De upplever en sorts existentiell stress, tror Kjell Lindqvist. En psykolog i spagat Han målar upp bilden av en psykolog som utför akrobatiska övningar i sina försök att förhålla sig åt två håll samtidigt. Åt ena hållet resursbristen och åt det andra yrkesambitionerna: – Resultatet blir en psykolog som hamnar i spagat och får väldigt svårt att ta sig upp igen. Kjell Lindqvist hyser full förståelse för BUP-psykologernas parallella lönekamp och ser inte heller att den skulle föra med sig några som helst problem. – Det är helt naturligt att medlemmarna säger vad de tycker. Jag förstår att de här missnöjesyttringarna äger rum. 10 april återupptogs de i vecka 7 strandade löneförhandlingarna. Nu på lokal nivå, det vill säga facket förhandlar med landstingskontoret, som Kjell Lindqvist beskriver 10 som landstingsstyrelsens förvaltning. Sker ingen överenskommelse där heller återstår centrala förhandlingar direkt med Landstingsförbundet. Redan i förvaltningsförhandlingen var parterna tidigt överens om att det saknades förutsättningar för en uppgörelse. Vad som ska till för att förbättra förutsättningarna är svårt att säga. Vad har facket för strategiska framtidsplaner? – Vi måste ändra spelreglerna för hur våra löner sätts. Det kräver att vi agerar på flera håll samtidigt och att inte bara styrelsen är aktiv. Några medlemmar har varit mycket initiativrika och författat skrivelser till chefer och kolleger. Vi i styrelsen har startat ett upprop med namninsamling riktat till politiker i landstinget och övervägar att kontakta massmedia. Nästa steg blir att samla alla medlemmar till ett möte på arbetstid för att informera om vad som har gjorts och diskutera hur vi ska gå vidare, säger Fredrik Lecerof. När det gäller fackets möjligheter att lägga tyngd bakom sina krav, verkar det mest vara en fråga om uthållighet. – Vi har ett löneavtal som löper fram till 2005. Fram till dess ska det varje år föras revisionsförhandlingar och under den här tiden råder fredsplikt. Så för min del är tanken på strejk helt utesluten, konstaterar Kjell Lindqvist. Vad vi kämpar för är att få accept för en annan strukturell inplacering i löneligan, en uppgradering. För oss gäller det att i de fortsatta förhandlingarna, med en dåres envishet hävda våra ståndpunkter. På det hela taget kan man säga att envisast vinner, avslutar Kjell Lindqvist. Vid pressläggning den 18 april har drygt hälften av alla Stockholms BUP-psykologer (omkring 130) samlats till det arbetstidsförlagda möte, som arbetsplatsföreningen för BUP-psykologerna anordnat i ABF-huset torsdagen den 18 april. – Tiden var särskilt utvald för att de flesta enheter har konferenstid då. Samtidigt som det märktes att psykologerna var borta drabbades så få klienter som möjligt, förklarar Fredrik Lecerof. Syftet med mötet var att informera medlemmarna om läget i förhandlingarna. – Men vi ville också genom att vara frånvarande på arbetstid manifestera för arbetsgivarna att vi är starka, missnöjda och enade, säger han. Vid mötet hölls också intensiva diskussioner i smågrupper om hur psykologerna ska arbeta vidare. Mötet enades bland annat om begära gruppvisa lönesamtal hos verksamhetscheferna. Ett pressmeddelande antogs också. – Mötet kändes som en framgång och jag tror att både vi i styrelsen och de medlemmar som var där känner ökad kraft att arbeta för att göra något åt lönerna och åt situationen på BUP. ■ F ör två år sen, när jag för första gången såg dokumentärfilmen om Fadime på TV, fastnade jag främst för att Fadimes lärare uppmuntrat henne att polisanmäla mordhoten från pappan och brodern. Jag minns hur jag upprördes över det visserligen rättrådiga men naivt svenska i att uppmana till en offentlig strid för universella rättigheter, som kunde komma att kosta Fadime, men knappast läraren, livet. Så blev det också. Kvällen efter hedersmordet sändes filmen i repris. Denna gång såg jag något annat. Först Fadimes advokat, som gav uttryck för samma oro som jag själv känt. Men främst det jag uppfattade som Fadimes medvetna förvissning om att hon skulle komma att offras i denna kamp på liv och död. Ingen visste bättre än hon att pappans förlorade heder skulle innebära hennes förlorade liv. Fadimes martyrskap har dragit korken ur flaskan på en tabubelagd verklighet och öppnat upp för en seriös debatt om hedersmord, som på sikt kommer att hjälpa utsatta invandrartjejer i Sverige. Den har också gett eko internationellt. I irakiska Kurdistan föreslås nu höjt straff för hedersmord och Pelas pappa, som väntar ett livstids fängelsestraff om han återvänder till Sverige, rapporteras inte längre kunna visa sig fritt på gatorna i Dehuk. Massmedias gigantiska folkbildningsarbete har gett oss alla bättre kunskap om den svåra exilprocessen: hur ett hedersmord skiljer sig från andra kvinnomord (genom hela släktens stöd), skamkultur från skuldkultur, stödjande från destruktiva segregerade livsmiljöer, kulturellt tjejförtryck från massmedialt (är det värre att tvingas bära sjal än visa naveln?), invandrarmäns oförmåga att leva upp till sina skyldigheter kontra det svenska samhällets oförmåga att ge alla lika möjligheter. Det kulturellt specifika kvinnoförtrycket har i debatten lyfts fram och polariserats mot det patriarkalt universella. Båda perspektiven är givetvis giltiga, men utan ”kulturella glasögon” blir inte invandrartjejernas särskilda utsatthet synlig. När 15-åriga Sara mördades på Helene Lumholdt Frilansjournalist PsykologTidningen 9/02 K R Ö N I K A Kan man förhandla om hedern? öppen gata i Umeå 1996 var det bara en samhällsdebattör, Jésus Alcalá, som lyfte fram hedersmotivet och dessutom påvisade hur traditionella, hierarkiska familjestrukturer tvingat familjens yngsta pojkar att utföra det smutsiga jobbet. Efter Sara-mordet uppstod befogad nervositet när flera unga invandrartjejer dök upp på socialkontoret i Umeå och bad om hjälp att bli omhändertagna på grund av upplevd ofrihet och misshandel av sina fäder. Det ledde till ett nära samarbete mellan socialtjänsten och BUP för att hitta nya sätt att möta både flickornas behov av ökad frihet och i värsta fall skydd och föräldrarnas behov av att kunna fungera som föräldrar också i Sverige. ’’ Utan ”kulturella” glasögon blir inte invandrartjejernas särskilda utsatthet synlig ’’ Inget ärende har varit det andra likt, men ofta har det rört sig om smarta och starka tjejer med en upphöjd, ”prinsesslik” ställning inom familjen och som därigenom tidigt kunnat tänja på gränserna för faderns makt. Det händer att flickan varit omhändertagen enligt LVU utan att föräldrarna känt till var dottern befunnit sig, men efter ett par dar har hon rymt hem igen, av lika delar rädsla och hemlängtan. Och varje försök till ny utbrytning har sedan följts av nya hot och repressalier som utegångsförbud, aga och misshandel. S å startar en galopperande våldsspiral, som i värsta fall slutar med hedersmord. Det är denna destruktiva process, som vi har försökt bryta genom att förhandla mellan flickans krav på universella fri- och rättigheter och pappans försök att upprätthålla sin heder. Det är ju inte så svårt att förstå att dessa kolliderande behov leder till starka känslouttryck av sällan skådat slag; pappans snab- PsykologTidningen 9/02 ba kast mellan kärlek, hat, hot och förtvivlan över flickans ”lögner”, mammans förlorade heder över att inte ha lyckats fostra sin dotter till att ha mer ”skam i kroppen” (ett uttryck som inte var ovanligt under min egen uppväxt) och flickan, som skakar av rädsla eller skriker av vanmakt. Pappan kan uppleva sig tvådubbelt hotad, inifrån av dottern och utifrån av BUP:s diffusa välvilja och socialtjänstens yttersta tvångsmakt. Inte precis något terapeutiskt drömläge, men genom att socialsekreteraren alltid finns på plats kan flickan få hjälp med att våga stå för sin kritik, samtidigt som pappan inser att staten faktiskt tar flickans anmälan på allvar. O ch vilken är då flyktingteamets roll inom BUP? Den kanske kan beskrivas som att stå värd för förhandlingarna. Man måste vara orädd, aktiv, tydlig och pedagogisk i samtalet för att i ord och bild synliggöra invandrarflickans dagliga och konfliktfyllda pendlande mellan ursprungskulturen, den svenska kulturen och ungdomskulturen. Men föräldrarnas tillit vinner man först genom värdeneutrala beskrivningar av olika kulturella livsstilar, som de kan känna igen sig i. Då lystrar de till och sitter kvar på stolen. Och gärna bjuder vi på våra personliga erfarenheter, ingenting väcker sånt intresse som att höra om svenskarnas liv! Sen kan förhandlingarna börja. Man måste lyssna, lyfta och våga gå i konflikt med båda parter (”jag förstår, men du får inte hota, slå, flytta hemifrån”), undvika de stora värdekonflikterna, förklara, och sjunga de små kompromissernas lov. Flickans önskan om att få gå till ungdomsgården bemöts initialt med pappans ilska och verbala utfrysning: ”stick härifrån, vi vill aldrig mer se dig, du är inte längre vår dotter!” Men efter förklaringen att ungdomsgården är en alternativ träffpunkt till gatan, där det är förbjudet att röka och dricka och där det dessutom finns personal lugnar han ner sig och föreslår två timmars ungdomsgård i utbyte mot läxläsning varje eftermiddag. Det budet köper flickan gärna, men vid nästa träff har hon redan tröttnat på ungdomsgården och flyttat fram positionerna till ett tjejfika på stan. D en här sortens ”hedersterapi” består av lika blandning strukturell, edukativ och beteendeorienterad familjeterapi med många positiva omformuleringar. Den liknar väl mest funktionell familjeterapi, men man jobbar med att försvaga i stället för att förstärka nätverket. Inom hierarkiskt, traditionella hedersfamiljer måste dess överstarka sociala nätverk luckras upp. Det har väl redan framgått att detta jobb inte är någon dans på rosor. Hedersterapier är regelbundna och mångåriga, behandlarna kan inte släppa taget och förlita sig på familjens ”självläkning”. Ibland måste man träffa tjejerna själva för att lyssna till allvaret i deras flyktplaner eller skyddsbehov, men dialogen med föräldrarna får aldrig upphöra. Utom i sällsynta fall, när vi inte längre kan se vare sig deras kärlek eller omsorg. Hur vet man då när man kan sluta? Ja, aldrig. Men det är väl det som är den kliniska kompetensen, att kunna avgöra när familjen har tänjt flickans livsrum så mycket att hon fått andan tillbaka. Och om hon vare sig har dykt upp på BUP, akuten eller socialtjänsten efter några år och skolan rapporterar om en gladare tjej har vi måhända räddat ett liv. E tt liv till vadå, kanske jag frågar mig som feminist utifrån någon universell rättighetsteori? Har vi inte bara hjälpt tjejerna att krympa sitt eget livsutrymme med hopp om ett mer integrerat liv i framtiden för sina barnbarn? Men vad har vi, å andra sidan, för val? I arbetet med unga, utsatta invandrartjejer måste deras rätt till ett friare liv alltid vägas mot deras rätt till sin familj. Fadimes slutgiltiga öde var ju att hon inte kunde/ville släppa kontakten med sin familj. Man kan aldrig vara principiell i praktiken, man får alltid litet skit under naglarna och den är tyvärr svår att skrubba bort. ■ Lilian Levin [email protected] 11 A T T V E T A ”Spelregler” vid uppsägning Det händer dessvärre att en del av våra medlemmar blir uppsagda. Det är ofta en besvärlig situation men det kanske är lite lättare om man vet vad som gäller. A rbetsgivaren kan inte säga upp en person hur som helst. Det finns vissa ”spelregler”. Här följer en kort beskrivning av vad som gäller. Det skulle ta allt för mycket utrymme för att ge en fullständig redovisning så detta är endast ett observandum. Alla arbetsgivare följer inte de regler som gäller så kontakta ditt lokala fack om det inträffar. För att en uppsägning ska vara giltig krävs det att arbetsgivaren har saklig grund. Om det är skäligt att arbetsgivaren ordnar ett annat arbete hos sig, saknas saklig grund. En uppsägning kan gälla arbetsbrist eller personliga skäl. Med arbetsbrist avses också medelsbrist vilket är det vanligaste för våra medlemmar. Det vill säga det finns en mängd arbetsuppgifter men det saknas medel för att ha kvar en person, till exempel en psykolog. Det händer också att arbetsgivaren inte får de uppdrag de tänkt sig. Därmed får de inte den ekonomi de räknat med och har därmed inte råd att ha kvar samma personalstyrka. De säger då upp en person på grund av arbetsbrist. Personliga skäl Arbetsgivaren kan också säga upp en person på grund av personliga skäl. Eller som det står i Lagen om Anställnings Skydd (LAS), ”förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen”. Det krävs starka skäl för att en person ska kunna sägas upp av dessa skäl. Det kan röra sig om till exempel samarbetssvårigheter eller dåliga arbetsprestationer. Om en person exempelvis stjäl från arbetsgivaren, är det saklig grund för uppsägning. När man läser Arbetsdomstolens domar, kan man konstatera att enligt den praxis som gäller, har det stulna värdet inte någon större betydelse. Det är inte acceptabelt att stjäla. ’’ En person som blivit sjuk ska rehabiliteras, inte sägas upp ’’ En person som blivit sjuk ska rehabiliteras, inte sägas upp. Det kan bland annat gälla alkoholism, som ibland betraktas som sjukdom. Arbetsgivaren har ett ansvar att rehabilitera den som blivit sjuk. Först när arbetsgivaren gjort allt som kan anses rimligt för att någon ska kunna arbeta, kan det bli aktuellt med en uppsägning. Blir en person uppsagd på grund av personliga skäl, kan det i regel inte vara omständigheter som arbetsgivaren känt till mer än två månader. Arbetsgivaren kan således inte hänvisa till att något som de FOTO: TOMAS SÖDERGREN V Ä R T Eva Karlsson Aldvin känt till har inträffat för till exempel sex månader sedan. Vid uppsägning på grund av personliga skäl, ska arbetsgivaren lämna varsel till den uppsagdes fackliga representant. Arbetsbrist I de fall arbetsgivaren anser sig ha arbetsbrist och att saklig grund föreligger, ska turordning bestämmas. Huvudregeln är att den senast anställda får gå i första hand. Undantag finns för arbetsplatser med färre än tio anställda. När turordningskretsen har fastställs, ska arbetsgivaren erbjuda omplacering. Om omplacering inte är möjligt, kan en person bli uppsagd. Först när dessa steg, det vill säga förhandling med den fackliga organisationen angående arbetsbrist, turordning och omplacering genomförts, kan det bli så att en person får sluta sin anställning. Besked om uppsägning En uppsägning från arbetsgivaren ska alltid vara skriftlig. I denna ska arbetsgivaren ange vad arbetstagaren ska iaktta om uppsägningen ska förklaras ogiltlig. Vill man göra det bör man kontakta sin lokala fackliga företrädare. Den anställde kan begära att arbetsgivaren anger skälen för uppsägningen. Även detta ska vara skriftligt om arbetstagaren begär det. Uppsägningstidens längd beror på var man är anställd. Det vanligaste är en månad upp till sex månader. Blir du uppsagd och vill ha hjälp, ta kontakt med din lokala fackliga organisation. Facket har inte vetorätt men vi kan se till att arbetsgivaren följer de regler som gäller på arbetsmarknaden. ■ Eva Karlsson Aldvin Ombudsman Nöjd med uppgörelse vid uppsägning En eftermiddag kommer en medlem upp på Psykologförbundets kansli och bjuder på tårta. På tårtans banderoll står det: ”Tack Psykologförbundet!” Medlemmen blev en dag helt oväntat uppsagd och vill visa sin tacksamhet över en god uppgörelse med arbetsgivaren som ombudsman Eva Karlsson Aldvin har hjälpt till med. M edlemmen var relativt nyanställd i ett som hon trodde stabilt företag. Uppsägningen kom därför helt oväntat. – Det tog ett tag innan jag förstod vad som hände. Arbetsgivaren använde sig av förtal och ett fult spel. Jag blev både chockad och stressad av att jag inte hade kunskap om vilka mina rättigheter var, berättar medlemmen under sitt besök på kansliet. Hon ringde så småningom Psykologförbundet och fick kontakt med Eva Karlsson Aldvin. Det innebar en stor förändring. – Det var värdefullt för mig med stabiliteten här, att det finns någon som svarar när jag ringer. Numera säger jag att allt ska gå via Eva på Psykologförbundet, och det har varit en stor skillnad i vad arbetsgivaren erbjuder sedan Eva kom in i bilden. Tidigare fick jag inte ens arbetsgivaren till förhandlingsbordet. En organisation är starkare än enskilda individer och har en helt annan tyngd. Arbetsgivaren är tvingad av lagen att sätta sig vid förhandlingsbordet med en facklig organisation. Uppgörelsen ger henne tid att söka nytt arbete, och hon känner inte längre ett hot mot sin ekonomi. – Uppgörelsen innebär också att du har fått kompensation för obehaget att bli av med din anställning, tillägger Eva Karlsson Aldvin. ■ Eva Brita Järnefors 12 PsykologTidningen 9/02 P S F R Å N F S Förhandlingspsykologi – fråga för psykologer? Eva-Lotta Hellgren bildningen sker där i dag! Det är viktigt att vi inte upprepar vår egen roll i denna process. Många av oss har en ny förhandlingsomgång i sikte. Att avstå från att agera här gynnar oss inte. Vi måste ta tillvara varje tillfälle att berätta om vårt arbete och de kunskaper vi fått genom detta. Den nya typen av avtal för kommuner och landsting, där arbetsgivarna ska tydliggöra de krav de har och hur de värderar oss, är en tillgång. Förhandlingen är ett spel, På nya jobb PsykologTidningen 9/02 FOTO: TOMAS SÖDERGREN Susanne Bertman vikarierar för Emily Sillén på PsykologTjänst. Susanne är socionom och journalist och även utbildad mediapedagog. Hon ska bland annat arbeta som webredaktör med hemsidan psykolognet, dit privatpersoner, företag och organisationer ska kunna vända sig för att hitta en lämplig psykolog för sina behov. På hemsidan ska småningom också finnas infor- och svarar på medlemmarnas frågor 9–11 från måndag till torsdag, tel 567 06 460. mation om psykologi för allmänheten. Susanne ansvarar också för PsykologTjänsts medlemsblad där vi kan förbättra vår skicklighet att agera. Vid själva förhandlingstillfället är vi med om att prissätta oss själva. Hittills till arbetsgivarnas fördel. För att ändra på sakernas tillstånd behöver vi bli mer tydliga med vad vi gör, varför och vad det medför. Vid själva revisionstillfället skapar vi priset. Mellan tillfällena bereder vi marken för ökad kunskap om och nyfikenhet på vår profession. Opinionsbildning ges ofta inte något stort utrymme i vårt dagliga arbete. Gör vi ett bra arbete med våra klienter räcker detta mer än väl. Tyvärr är det inte de som sätter lönen. Det är vi delaktiga i själva! För att kunna ändra de nivåer vi har i dag till de önskvärda och eftersträvade krävs att vi utvecklar och tränar upp vår förhandlingsförmåga. Det är inte gjort på en kafferast och ingen mer än vi själva kommer att tycka att det är viktigt. Men det är det – eller hur? ■ Eva-Lotta Hellgren FS-ledamot [email protected] Ingrid kan under våren nås på tisdagar, tel 08-567 06 446 eller 0709-676 446. ■ Ingrid Lindman är nyanställd på IHPU. Hon är psykolog, psykoterapeut och arbetar även som egenföretagare med psykoterapi, handledning, konsultation och utbildning. På IHPU ska hon arrangera kurser och utbildningar, dels för psykologer som vill vidareutbilda sig, men även kurser riktade till andra målgrupper med behov av psykologisk kunskap i sitt arbete. Hon ska bland annat ägna sig åt att försöka sälja in IHPU-utbildningar till skolans personal. FOTO: TOMAS SÖDERGREN V erksamhetsberättelsen för år 2001 presenterades och godkändes. En del positiva tecken vill jag framhålla: Antalet utbildningsplatser på psykologutbildningen överstiger nu 400. Medlemsantalet har stigit över 7 500 och antalet platsannonser i Psykologtidningen har ökat successivt under året. I verksamhetsplanen för 2002 kommer mycket engagemang att ägnas åt att effektuera kongressbeslutet om en ny medlemsorganisation. Kretsindelningen kommer efterhand att ersättas av psykologföreningar. En arbetsgrupp med kanslianställda och FSledamöter arbetar med dessa frågor. En ”lathund” har utarbetats för att fungera som ett stöd vid bildandet av förening- ar. Den kommer att presenteras på hemsidan och i Psykologtidningen (se sid 15). En tanke med den nya organisationen är att tydliggöra och ta tillvara den lokala förankringen i den fackliga processen. Under år 2002 kommer löne- och villkorsfrågorna att vara högst prioriterade. Utifrån detta organiseras mycket av arbetet som kansliet och framför allt förhandlingsavdelningen gör. Det innebär att ta kontakter och delta i olika sammanhang där lönefrågan diskuteras och bereds på central nivå. Olika utbildningsinsatser och stöd till fackliga förhandlare planeras. Det är viktigt att snabbt få information från genomförda förhandlingar för att analysera och presentera för oss medlemmar. Lönebildning är en komplex fråga med en egen psykologi. Sveriges psykologförbund är en part i ett komplicerat mönster av deltagare på central och lokal nivå. Den lokala nivån är där psykologer är anställda, merparten av löne- FOTO: TOMAS SÖDERGREN En stor del av den första dagen vid senaste FS-sammanträdet, 20–21 mars, ägnades åt att förbereda Rådskonferensen 27–28 april. Den ersätter den tidigare ordförandekonferensen och inträffar de år det inte är kongress. 13 Palestinska barn drabbas hårt av konflikten C aira Arafat medverkade vid ett seminarium om situationen i Mellanöstern vid Olof Palmes internationella center den 11 april. Det är viktigt att i sammanhanget skilja mellan politik och barns rättigheter, menar hon. Barnen i Palestina har drabbats hårt; över 300 av de döda under andra intifadan är obeväpnade barn. De flesta har dött i sina hem eller i närheten av hemmet i samband med israelisk beskjutning. 3000 barn har skadats, många har fått men för livet. För ett samhälle som det palestinska, med mycket begränsade resurser, är det svårt att ta hand om och vårda dessa barn. Hur mår dessa barn? Hur ser deras vardag ut och hur hanterar de situationen? Enligt Caira Arafat präglas barnens vardag av fattigdom och av konflikten med Israel. De flesta har koncentrations- och inlärningssvårigheter i skolan. Däremot har de stor militär kunskap på grund hur vardagslivet ter sig. De kan till exempel skilja mellan olika israeliska helikoptrar eller pansarvagnar och även berätta vad den israeliska militären har för sig. De vet att en helikopter brukar beskjuta mål från avstånd och att man därmed kan känna sig ganska trygg om den är precis ovanför ens huvud. Caira Arafat menade att detta är psykologiskt begripligt; barn är duktiga på att anpassa sig till sin miljö och lär sig snabbt det som behövs för att överleva. Oroliga, olyckliga barn Många av de barn hon träffar är olyckliga, oroliga och har sömnsvårigheter. De vaknar mitt i natten och skriker. Dock gråter de sällan, och visar heller ingen rädsla inför döden; de har sett döda och skadade med egna ögon alltför ofta berättar hon. Föräldrarna försöker minska sina barns oro genom förklaringen att människor som dör kommer 14 till en annan och bättre värld. Barn drar så slutsatsen att döden är en väg ur fattigdom och de dagliga israeliska trakasserierna. Överallt i de palestinska områdena, i närheten av bostadsområden och skolor, finns israeliska kontrollposteringar så kallade ”checkpoints”. Caira Arafat berättar om hur de israeliska soldaterna, själva ofta mycket unga, trakasserar palestinska skolbarn, hur barnen kissar på sig av rädsla och skräck på vägen mellan hem och skola. Att skicka barnen till skolan innebär således ofta ett dilemma för föräldrarna: Är de tryggast hemma eller i skolan? Tio procent av skolorna i palestinska områden har bombats av israelisk militär. Ska de följa barnen till skolan för att skydda dem? Vilket barn ska de i så fall följa, det yngsta eller det äldsta? Pressen är hård på föräldrarna, menar Caira Arafat. Många fungerar inte längre och knäcks av stressen, arbetslösheten (50 procent) och fattigdomen. Konsekvensen blir att inte heller hemmet och föräldrarna kan ge barnen en trygg bas. Under rådande omständigheter är det svårt för dessa barn att utvecklas till freds- älskande individer. De har aldrig sett och upplevt fred. Det är inte barn som utför de omtalade självmordsattentaten i Israel. Enligt Caira Arafat är det ofta unga vuxna, i 20-årsåldern som utför dessa dåd. Två av de viktiga orsakerna till att självmordsbombare förekommer är de hårda livsvillkoren och bristen på förebilder. För de flesta familjer innebär självmorden förutom den smärta som förlusten av ens barn eller nära innebär, även att familjen blir bokstavligen ruinerad genom att den israeliska staten ofta svarar med att bomba familjens bostad. Dessutom förbjuds familjemedlemmarna att lämna det palestinska området, vilket är en ekonomisk katastrof för många som för sin försörjning är beroende av att kunna lämna dessa områden. FOTO: GUNNAR LUNDMARK/SCANPIX – Hälften av befolkningen i de palestinska områdena, cirka 1,6 miljoner människor, är barn under 18 år. Detta uppmärksammas sällan vid diskussioner kring situationen i området, säger Caira Arafat, barnpsykolog och ansvarig för sekretariatet för barnfrågor vid den palestinska myndigheten. Vad kan göras? Caira Arafat menar att man utifrån barnkonventionen omedelbart borde agera för att skydda de palestinska barnen och deras rättigheter. Både det palestinska självstyret och Israel har ratificerat den barnkonvention, som skrivits under av världens alla nationer med undantag av USA och Somalia. Konventionen är konstruerad så att varje land inte är bara ansvarigt för de egna barnen, utan även för barn som råkar illa ut i andra delar av världen. Således måste också de israeliska barnen dels skyddas från de direkta effekterna av konflikten, det vill säga palestinska självmordsbombare, samt den rädsla dessa skapar i samhället, men också värnas mot återverkningar av den destruktivitet och det våld som israeliska soldater riktar mot palestinier. Under den första intifadan kunde israeliska psykologer konstatera att israelers våld och kriminalitet riktat mot de egna ökade kraftigt. Sverige har en viktig ställning och möjlighet att påverka situationen, då man i den arbetsgrupp för palestinska flyktingar som tillsattes i Madrid 1991 fått särskilt ansvar för arbetet med palestinska barn och ungdomar. Caira Arafat avslutade sitt framträdande med att betona hur barnen ger henne hopp och motiverar henne att fortsätta sin kamp för deras rättigheter och framtid. ■ Shervin Shahnavaz psykolog [email protected] Caira Arafat, palestinsk barnpsykolog, manar till skydd av barnen i den israeliskpalestinska konflikten. PsykologTidningen 9/02 L A T H U N D Nu organiserar vi om I slutet av denna kongressperiod, det vill säga inför förbundskongressen 2004 ska den nya lokala organisationen vara i bruk. I en del kretsar har arbetet med att inrätta psykologföreningar redan påbörjats. Psykologförbundet har sammanställt en Lathund med råd på vägen inför omvandlingen från kretsar till psykologföreningar som kärnan in den lokala organisationen. S veriges Psykologförbund beslutade vid kongressen i maj 2001 att införa en ny lokal organisation för förbundet. Syftet är att anpassa vår organisation till arbetsgivarnas för att bättre kunna möta dem i lokala förhandlingar. Detta är viktigt inte minst i löneförhandlingar mot bakgrund av de krav som senare års löneavtal medför. Organisationsförändringen innebär också att den demokratiska valprocessen förändrats, något som kommer att aktualiseras första gången inför 2004 års förbundskongress. Hur var det förr? Den tidigare organisationen byggde på kretsarna som i huvudsak är geografiskt uppbyggda och omfattar förbundsmedlemmar verksamma inom ett geografiskt område, oavsett arbetsgivartillhörighet. Där flera PsykologTidningen 9/02 medlemmar inom en krets var anställda hos samma arbetsgivare inrättades arbetsplatsföreningar, som på uppdrag av kretsen genomförde förhandlingar med arbetsgivaren. På det statliga avtalsområdet utgjorde de rikstäckande arbetsplatsföreningarna kontaktytan gentemot arbetsgivaren. Psykologföreningar I den nya organisationen kommer alla medlemmar med samma arbetsgivare, det vill säga en kommun, ett landsting, ett privat företag, en statlig myndighet, en stiftelse, en ideell organisation att bilda en psykologförening. Föreningarna utgör den lokala organisationen och företräder förbundet på det lokala planet på uppdrag av förbundsstyrelsen. Föreningarna får till exempel mandat att förhandla löner på de arbetsplatser där Sveriges Psykologförbund har förhandlingsrätten. Stora och små Psykologföreningarna kommer att ha ett högst varierande antal medlemmar. Från de allra största som kanske får upp till ett tusental medlemmar till de minsta som kanske bara har två. Stora föreningar hos stora kommunala eller landstingskommunala arbetsgivare behöver säkert göra ytterligare uppdelningar i lokala föreningar. De i dag statliga rikstäckande arbetsplatsföreningarna behöver säkert samma typ av organisation så att de också blir representerade ute hos de lokala myndigheterna. Dessa interna föreningars mandat bestäms av respektive psykologförening. För de allra flesta psykologföreningar blir dock medlemsantalet begränsat. Här kan det i stället behövas geografiska nätverk för att stödja och samordna insatser. Små föreningar kan utveckla samarbete med andra små och/eller stora föreningar, och här kan säkert de gamla kretsarna utgöra en gemensam utgångspunkt för samverkan. Finns det enbart en medlem hos en arbetsgivare så blir denne utsedd till kontaktombud för förbundet. Det behövs ju mer än en för att bilda en förening. Även för dessa ombud blir det viktigt att ingå i större eller mindre nätverk. Ska vi klara oss själva nu? Centrala avtal och överenskommelser, som var styrande även på det lokala och individuella planet – inte minst vad gäller lönesättning – hör det förgångna till. Utvecklingen går mot ett alltmer decentraliserat beslutsfattande kring löne- och anställningsvillkor såväl inom privat som offentlig sektor. Som individer får vi allt större möjlighet att påverka och avtala kring dessa villkor. Även om detta ibland kan synas vara en betungande och påfrestande börda är det också en mycket stor möjlighet. Den nya organisationen inom Sveriges Psykologförbund syftar till att stärka den enskilde medlemmen i detta arbete. En psykologförening som väl känner arbetsgivaren och den lokala organisationen kan aktivt bidra med argument och stöd till den enskilde. Men varje enskild bör liksom tidigare bidra till det kortsiktiga och långsiktiga arbetet för att förbättra sina egna och kollegors löne- och anställningsvillor. Vad får vi för stöd? Arbetet med att rekrytera regionala fackliga rådgivare har på- börjats. Dessa personer ska utgöra ett stöd för psykologföreningarna i en region. De ska bidra med kompetens och erfarenhet till föreningarna. Deras kompetens ska grundläggas och utvecklas genom utbildningsoch informationsinsatser. De ska kunna vara psykologföreningarna till hjälp med utbildning, information och rådgivning, men även med det praktiska förhandlingsarbetet. Genom att bygga upp denna delvis nya kompetensnivå kommer det fackliga stödet att komma närmare föreningarna och medlemmarna. De regionala rådgivarna kommer också att utgöra länken mellan psykologföreningarna och förbundets centrala kansliorganisation. När genomförs detta? Hela den nya organisationen ska vara i bruk från slutet av denna kongressperiod. I en del kretsar har arbetet med att inrätta psykologföreningar redan påbörjats. I andra kretsar funderar man över hur och när förändringen ska genomföras. I ytterligare andra ligger tyvärr den gamla kretsorganisationen nere utan att ha ersatts av psykologföreningar. De i dag existerande kretsarna och arbetsplatsföreningarna har genom ett extra kongressbeslut fått möjlighet att fungera fram till mitten av december 2003. Vartefter psykologföreningar bildas, vilket kan ske successivt i en krets eller vid ett och samma tillfälle för alla föreningar, övergår dessa att fungera enligt de stadgar som gäller för psykologföreningar. Detsamma gäller för de rikstäckande arbetsplatsföreningarna. Under denna övergångstid kommer kretsarna och arbetsplatsföre- 15 ningarna att utgöra viktiga fora för organisation och uppbyggnad. Men oavsett organisationen är varje enskild medlem basen för det fackliga arbetet för bättre löne- och anställningsvillkor! Några konkreta tips! – Behåll kretsen så länge som möjligt. Planera för vilka psykologföreningar som ska inrättas. Bestäm ett gemensamt datum för när den gamla organisationen ska upphöra och den nya börja. – Planera för hur den gamla kretsorganisationen ska kunna fungera som ett regionalt nätverk t ex genom att de inrättade psykologföreningarna har en gemensam träff nu och då eller upprätthåller telefon eller e-mail kontakt. Den som är ensam medlem hos en arbetsgivare har ju ingen egentlig psykologförening och bör erbjudas kontakter med nätverket. – När psykologföreningen ska inrättas – kalla till ett möte för alla medlemmar hos den arbetsgivaren. Anta förbundets ”Normalstadga för psykologföreningar” och gör de lokala anpassningar som behöver göras. Sänd in protokoll från mö- tet – och de antagna stadgarna. Därmed blir föreningen registrerad. – Om du är ensam anställd hos en arbetsgivare – kontakta förbundet centralt för att anmäla dig som kontaktombud. Upprätthåll kontakt med de lokala nätverk som finns. – Om det inte finns någon krets – ta initiativ till att en psykologförening bildas så snart som möjligt. Tillvägagångssättet blir som ovan, med möte, stadgar, protokoll etc. Var också aktiv för att bilda nätverk för informationsutbyte. – Psykologföreningarna kommer efter framställan att erhålla ekonomiska medel från förbundet. – De rikstäckande arbetsplatsföreningarna kan, vartefter de är redo, ombilda sig till psykologföreningar. Det kan vara viktigt för engagemanget att också dessa skapar en lokal eller regional organisation för att bevaka medlemsintressen gentemot arbetsgivaren via Saco-organen. ■ Torgny Danielsson, ordförande Karin Graff-Cederström andra viceordförande N O T I S Psykologföreningar bildas i Göteborg Sedan februari i år har de kommunalt anställda psykologerna i Göteborg en ny facklig organisation. Alla psykologer anställda inom en förvaltning utgör en psykologförening. Styrelsen och tillika den formella föreningen består representanter för respektive förening. D en formella föreningen har fått namnet Psykologföreningarna för Kommunalt Anställda i Göteborg. Tanken är att styrelsen arbetar med policy och övergripande frågor. En så kallad villkorsgrupp för löne- och 16 förhandlingsfrågor har knutits till styrelsen. Förhoppningen är att fler grupper ska bildas kring angelägna arbetsområden. Bland annat planeras en grupp för studiedagar och en för arbetsmiljöfrågor. Kretsen kommer att finnas kvar till den 1 juli. Medlemmar i förbundet anställda inom kommunala förvaltningar och bolag i Göteborg och som inte är anställda på Psykologenheterna är välkomna att höra av sig. Kontaktpersoner för allmänna frågor är styrelsens ordförande Percy Andersson, tel 031-36 59 413 och för löneoch förhandlingsfrågor Yakup Toper, tel 031-64 23 15. ■ Stress och utbrändhet Foto: Tomas Södergren Tempot är högt i dagens arbetsliv, ibland kanske väl högt. Genom att regelbundet avläsa stressnivån både hos individer och hela organisationer kan man få en indikation på om åtgärder behöver sättas in. Nu lanserar Psykologiförlaget mätmetoder och åtgärdsmaterial relevanta för såväl individ som organisation. Två metoder för att mäta stress ”Att skapa engagemang och förhindra utbrändhet” är ett analys- och åtgärdsmaterial avseende arbetsrelaterad utbrändhet där författarnas (Leiter & Maslach) utgångspunkt är att det är den organisatoriska miljön som skapar medarbetarnas förhållande till sina arbeten. Instrumentet används på gruppnivå i organisationer. ”Job Stress Survey, JSS” (Spielberger & Vagg) är ett instrument som avser att identifiera källor till arbetsrelaterad stress på arbetsplatsen på individnivå. Utbildning Under varumärket Assessio erbjuder vi utbildningar i stress och utbrändhet. Kontakta oss för mer information! Assessio är Psykologiförlagets varumärke för utbildnings- och konsulttjänster Box 47054 100 74 Stockholm Telefon 08-775 09 00 Telefax 08-775 09 20 [email protected] www.psykologiforlaget.se PsykologTidningen 9/02 Hjärnans plasticitet i fokus på sommarmöte Det är ett digert program besökarna på sommarens internationella neuropsykologiska kongress i Stockholm kan ta del av. Förutom inbjudna talare och symposiearrangörer upptar programmet ett 50-tal fria föredrag och drygt 100 posterpresentationer. Professor Jarl Risberg, ordförande för programkommittén, presenterar här det vetenskapliga programmet. S ommarens stora utmaning för förbundets neuropsykologiska yrkesförening (SNPF) är att i samarbete med övriga nordiska neuropsykologiska föreningar stå som värd för International Neuropsychological Society’s möte i Stockholm, 24–27 juli. Bakom programmet står dels en Nordisk organisationskommitté, som främst arbetat med de inviterade föredragen och symposierna, dels en internationell programkommitté som bedömt och arrangerat de insända bidragen. Det vetenskapliga programmet är brett upplagt och omfattar presentationer inom alla neuropsykologins delområden. Vid valet av inbjudna talare och symposiearrangörer har vi dock valt att ge två aktuella forskningsfält, neuronal plasticitet och funktionell hjärnavbildning, en extra slagkraftig och riklig representation i programmet. Av de sex prominenta talare vi bjudit in kommer tre att i sina föredrag fokusera på hjärnans plasticitet. En lundensisk framstående forskare, Anders Björklund, kommer i ett föredrag med titeln ”Stem cells and brain repair – recent progress and future perspectives” att förmedla de senaste rönen inom detta heta forskningsfält och ge sin syn på möjligheterna att i framtiden reparera hjärnskador med hjälp av stamceller. Efter denna utblick mot framtiden kommer Joan Stiles från University of California i San Diego att i sitt föredrag ”Neural plasticity and cognitive development” beskriva hjärnans plasticitet och förmåga till läkning och omorganisation under olika faser av hjärnans utveckling. Hon kommer att beskriva den centrala roll som plasticiteten spelar för hjärnans normala utveckling och för vår livslånga anpassning till olika former av påverkan utifrån och inifrån. PsykologTidningen 9/02 Andra aspekter på hjärnans plasticitet kommer att ges av Christo Pantev från Toronto. Av hans föredrag ”The competition for cortical space: Training induced plasticity and music” kommer det att på ett fascinerande sätt att framgå att plastiska hjärnförändringar ligger bakom uppövandet av olika musikaliska och andra färdigheter och förmågor. Hjärnans plasticitet kommer också att behandlas vid ett symposium som har titeln ”Mapping the neuroplasticity of memory” och leds av Agnes Chan från Hongkong. Minnesforskning För den som är intresserad av forskning om minnet finns det mycket att hämta i programmet. Nestorn bland minnesforskare, Endel Tulving, kommer att hålla ett plenarföredrag med titeln ”Episodic memory, yesterday and today”. Dessutom kommer han att delta i ett inviterat symposium om ämnet ”Imaging memory functions in healthy and damaged brains”, som organiseras av vår internationellt kände minnesforskare från Umeå, Lars Nyberg. Här kommer Tulving att diskutera sin HERA-modell (Hemispheric Encoding/Retrieval Asymmetry) och hur denna har stått emot tidens tand under åtta år av kritiska empiriska studier. Därutöver kommer Hans Markowitsch från Tyskland att presentera nya och spännande fMRI- och PET-fynd (positron emissions tomografi) från personer med minnesstörningar orsakade av stress och psykiskt trauma. Lars Nyberg själv kommer att berätta om hur träning av minnet kan ge upphov till förändringar av hjärnans funktionella system. Stephen Rao från Milwaukee, Wisconsin, kommer i ett föredrag att beskriva sina fascinerande studier av hjärnmekanismer bakom uppfattningen av tid. Med hjälp av en av de mest avancerade av de nya avbildningsmetoderna, event-related fMRI, kommer han att visa att bakom vår tidsuppfattning finns dynamiska nätverk av samarbetande hjärnområden. Kenneth Hugdahl från Bergen har inbjudits att organisera ett symposium kring temat ”Neuroimaging of language and music”. Här kommer svenska, finska och norska forskare att presentera forskningsresultat baserade på olika metoder för funktionell hjärnavbildning: fMRI, PET, ERP (EventRelated Potentials) och MEG (Magnetencefalografi). Föredragen kommer bland annat att belysa hur störd uppmärksamhet påverkar språkuppfattningen och hur olika dialekter uppfattas av hjärnan. Likaså kommer studier av förändrad språklig hjärnorganisation vid analfabetism att presenteras liksom avvikande bearbetning av ljud hos dyslektiker. Ett av de inviterade föredragen rör ett mycket aktuellt ämne inom barnneuropsykologi och neuropsykiatri – utveckling av bättre behandling vid ADHD. James Swanson från University of California, Irvine, kommer att beskriva såväl framsteg rörande farmakologisk behandling som metoder för framgångsrik psykosocial intervention. Medvetandets neuropsykologi Neurovetenskaperna har under senare år kommit att närma sig filosofin, vilket avspelar sig i ett av de inviterade symposierna med titeln ”Consciousness”. Den finske auktoriteten inom området, Antti Revonsuo, organiserar ett symposium, som kommer att avspegla aktuell gränsöverskridande forskningen kring medvetandets neuropsykologi. Oavsett personliga specialintressen kommer det att finnas något av intresse att ta del av under alla kongressdagarna för såväl yrkesverksamma psykologer som forskare. Det kommer att dröja länge innan det kommer en liknade chans att på hemmaplan få höra frontforskare föreläsa om de senaste forskningsrönen. ■ Jarl Risberg professor Information, anmälningsblanketter och det kompletta programmet finns på SNPF:s och INS:s hemsidor (http://www.neuropsykologi.org respektive www.osu.edu/ins) och det går också bra att skicka e-brev till Håkan Nyman (hakan.nyman@ psykolog.net) och till undertecknad ([email protected]). 17 D E B A T T Blir vanliga människor terrorister? Psykoanalytikern Ludvig Igra skriver i sin artikel ”När vanliga män blir terrorister” (Psykologtidningen nr 19/01) att den destruktiva potentialen finns inom oss alla och lätt kan utlösas av yttre omständigheter. Men är det verkligen så, undrar psykologen Cajsa Lindholm, som anser att Igra med sitt driftsteoretiska resonemang normaliserar grymheten. ’’H ur kan vi förstå personlig grymhet och våld? Hur kan vi bemöta och minska våldet?” Dessa frågor har aktualiserats av Psykologtidningen i en debattserie. Den destruktivitet vi bevittnar i världen kräver en djupgående förståelse och trovärdiga förklaringar som kan fungera som vägledning De antaganden man har om en människas natur tenderar att fungera som självuppfyllande profetior. Förutsätter man en dödsdrift kan man lätt se den. Teoretiska system har en tendens att legitimera sig själva. Freud hamnade i förnuftets diktatur och i en upplyst elit som skulle vägleda den opålitliga massan. Är människor driftsstyrda så finns en viss logik i det resonemanget. Men om vi inte håller med är det viktigt att formulera alternativet. Göran Rosenberg redogör i en intressant artikel för Robert Jay Liftons slutsatser kring människans remarkabla förmåga att klara historiska rubbningar. Människan har, enligt Lifton, en ”proteansk förmåga” (benämningen inspirerad av Proteus, en åldrad havsgud i Odysséens fjärde sång, utrustad med gränslös inre vishet och gränslös yttre föränderlighet) att foga samman till synes disparata och oförenliga element i sin identitet till ett sammanhängande själv och att självet är människans ständigt bearbetande berättelse om vem hon är. 18 Ur skildringen av en proteansk förmåga blir också motsatsen tydlig. De som inte klarar balansgången och tappar fotfästet, lever fragmenterat och splittrat utan sammanhang mellan sig själva och omvärlden eller utvecklar ett fundamentalistiskt själv som sluter sig mot osäkerheten och öppenheten i tillvaron och söker sig till sekteristiska rörelser, i kamp mot omvärlden. Ett samhälle i stark förändring berövat sina traditionella patriarkala maktstrukturer och givna auktoriteter kräver mycket av sina medborgare. Människor måste få ihop sin inre berättelse med allt mindre stöd i en yttre – ”i ett psykologiskt landskap tömt på tydlig auktoritet och livskraftig gemenskap”. I stället för att, tala om människans natur som något fixerat och definitivt, utvecklar och fördjupar Rosenberg, med hjälp av Lifton, frågan om destruktivitet till att handla om självets sammanhållning. Hur utvecklar människor ett sammanhållet själv, förmöget till yttre föränderlighet men med bibehållen inre konsistens? Vilka faller för den ”fundamentalistiska frestelsen”? Och varför? Med den viktiga följdfrågan: Blir vem som helst fundamentalist? Blir vem som helst terrorist? En tunn hinna Först ut i Psykologtidningens debattserie är Ludvig Igra, en i medierna ofta anlitad expert på det mänskliga psyket. Och som sådan en företrädare för psykologers syn på bland annat ondska och destruktivitet. I sin artikel (Psykologtidningen 19/01) redogör Igra för händelserna i en liten bosnisk by, där den serbiske rektorn från att ha varit en aktad man i byn, förvandlas till en brinnande serbisk nationalist. Som sådan deltog han i och organiserade morden på sina muslimska elever och föräldrar. Igra frågar sig hur en ideologi kan sätta hans långa samlevnad med offren och hans medkänsla ur spel. Och svarar: ”Han var inte galen eller psykiskt störd. Det kusliga var att han var som vi”. Förklaringen finns, enligt Igra, i att mannen så till den grad uppslukades av sina föreställningar om det serbiska folket att alla komplikationer försvann och att verkligheten blev så enkel att den gjorde honom till mördare. Och slutklämmen i konsekvens med detta; alla historiska erfarenheter pekar på att det kunde vara någon av oss. Den destruktiva potentialen finns inom oss alla och kan lätt utlösas av yttre omständigheter. Är det så, till vår egen förvåning, att vi plötsligt är i stånd att mörda, våldta och förödmjuka, som Igra skriver? I Igras resonemang döljer sig några antaganden som inte tydliggörs i artikeln, men framkommer i hans nyligen utgivna bok ”Den tunna hinnan mellan grymhet och omsorg”. Bokens ledande tankegång framgår av titeln; mellan omsorg och grymhet finns bara en tunn hinna. Dessa två potentialer – till omsorg och grymhet – finns inom alla människor och lockelsen till det totalitära har sin grund i grymheten och därmed den dragningskraft det enkla och hatiska perspektivet kan ha på människor. Igra normaliserar alltså grymheten. Den är en del av vår konstitution och endast en tunn hinna kan skydda oss mot den. I Igras spekulativa och nog så snåriga resonemang döljer sig naturligtvis den freudianska och kleinianska dödsdriften. Vem skulle ge sig ut i så luftiga och svårgenomträngliga resonemang utan att ha fötterna stadigt i en övertygelse? Denna ständigt närvarande, men inte så ofta tydliggjorda, övertygelse är utgångspunkten i Igras driftsteoretiska tankesystem. Dock inte i den freudianska tappningen utan i en kleiniansk, med hennes demonisering av spädbarnet. Med Igras förföriska språk uttryckt som att ”inget barn undgår en mörkare symbolisk struktur, en permanent ficka av po- tentiell grymhet, i sin personlighet.” Särskilt ansvar Som psykologer har vi ett speciellt ansvar att försöka förklara frågor om våld och grymhet. Vi har möjligheten att på ett mer djupgående sätt tränga in i dessa frågeställningar och utifrån våra erfarenheter formulera en sammanhängande förståelse. Hannah Arendt skriver att fröet till all totalitarianism finns i ideologin själv. Om man som Igra formulerar en människosyn med utgångspunkt i dödsdriften så får det andra konsekvenser än om man utgår från till exempel beteendeterapeutisk teori. Vi letar som bekant efter det som bekräftar våra egna föreställningar och mycket har legitimerats i vetenskapens namn. Inom det område vi rör oss måste vi kanske stå ut med subjektivitet och lämna positivistiska vetenskapliga ideal. Och snarare hitta teorier som är öppna och elastiska nog att på djupgående och trovärdiga sätt förklara en bredd av fenomen. Tendensen att totalisera utgår alltså från teorin själv, från de antagande man har som utgångspunkt, därför blir också valet av teori viktig. Freud rörde sig med ett slutet teoretiskt system, med de vetenskapliga föreställningar man odlade på 1800-talet. I driftsteorin finns inget själv som agent och som ett sammanhållande personligt centrum likt Liftons proteanska själv. Jaget lever i skuggan av sina drifter, plågad av uppgiften att sublimera eller undertrycka. Moralen inympas i människan via identifikationer med föräldrarna. Så var finns ett levande helt själv förmöget till komplicerade val? Det fanns inte i freudiansk teori och det finns inte heller hos Igra. Han talar om en moralisk impuls. Men vad skiljer den från andra impulser? Ronald Fairbairn har på ett sammanhängande sätt kritiserat och reviderat freudiansk och kleiniansk teori. I hans teori finns ingen primär narcissism PsykologTidningen 9/02 D E B A T T Ur Psykologtidningen 19/01. utan barnets föds som en psykisk helhet; ett helt personligt själv differentieras med hjälp av objektrelationer till organiserade strukturella mönster. Struktur och energi är ett hos Fairbairn, inte delat som hos Freud. Han talar följaktligen om det libidinala jaget som den personliga utgångspunkten för allt relaterande och inte om driftsmässiga impulser som ”drabbar jaget”. Människan är i grunden relationssökande, enligt Fairbairn. Behovet av kärlek är grundläggande för all utveckling och frånvaron av den bidrar till inre splittring. Den som har vidareutvecklat Fairbairns teori och på ett mycket fruktbart sätt integrerat den med Winnicotts tänkande, är Harry Guntrip. Den syntes han formulerat med utgångspunkt i Fairbairns teoretiska struktur och Winnicotts djupa kunskaper om barnets tidiga utveckling kan, enligt min mening, tjäna som utgångspunkt för en hållbar och trovärdig teori om destruktivitet och våld. Med andra ord; vara ett alternativ till freudiansk och kleiniansk driftsteori – och, i linje med den, till den mystifierande och grumliga förklaring Igra ger av våld och terrorism. En central tanke i objektrelationsteorin är identifikationen med objektet. Svaret på otillfredställande relationer är att barnet identifierar sig med objektet, identifikationen fungerar som ett substitut för en förlorad relation. Barnet smälter samman med den kyliga, skrämmande eller aggressiva föräldern och tar in upplevelsen i sig för att undgå total tomhet och ensamhet och som ett sätt att bemästra det som PsykologTidningen 9/02 är överväldigande. Det betyder att barnet kommer att leva med införlivade, osmälta erfarenheter inom sig. En yttre skrämmande värld reproduceras i det inre. För att undkomma den inre världens skräck och upplösning söker barnet och den vuxne personen lättnad genom att förlägga erfarenheterna utanför sig själv. En mycket bra illustration på objektrelationsteorins användbarhet i förståelsen av destruktivitet gav Alice Miller för tjugo år sedan i sin skildring av Adolf Hitlers barndom – med den träffande rubriken – från den fördolda fasan till den manifesta: ”Under de första levnadsåren är det alltjämt möjligt att glömma de värsta grymheter och idealisera angriparen. Men senare handlingsmönster förråder att hela historien lagrades någonstans och nu med oerhörd precision utvecklar sig inför omvärlden, men med andra förtecken: det en gång förföljda barnet är i den nya iscensättningen själv förföljare.” Dissociativ störning Om Igra har rätt, lider vi inte då alla av en dissociativ störning? Dissociation utmärks just av förmågan till känslomässig avspjälkning. Att snabbt växla mellan olika inre tillstånd. Om vi kan växla mellan grymhet och omsorg på det oförutsägbara sätt Igra påstår, vilka borde konsekvenserna för barnuppfostran vara? Hur kan vi överhuvudtaget räkna med ett demokratiskt samhälle där människor förväntas förhålla sig till komplicerade frågor om deras inre är så motsägelsefulla och opålitliga? Och hur borde familjepolitiken se ut om till och med familjelivet präglas av denna tunna hinna som ”kan leda dess medlemmar till både himmel och helvete”. I inledningen till denna artikel talade jag om att fröet till det totalitära finns i ideologin själv. Eller annorlunda uttryckt; den människosyn vi har eller den ideologi vi lutar oss mot tenderar att legitimera sig själv. Det proteanska självet är ett själv som karakteriseras av förmåga till yttre föränderlighet och inre kontinuitet och konsistens. Den människosyn Igra skissar är dess motsats. Har Igra och anhängare till dödsdriften rätt så måste vi naturligtvis ta konsekvenserna och skydda oss mot den inneboende bräckligheten i det mänskliga psyket. Ett annat sätt att förstå den dissociativa företeelse Igra beskriver, är att se den med objektrelationsteoretiska ögon; som ett försvar mot outhärdliga erfarenheter. En person som inte kan fly från en uppfattad fara, flyr i stället genom att förändra sin inre struktur. Vi växlar i försöket att hålla ihop oss själva och skydda oss mot kontakten med traumatiska erfarenheter. Om objektrelationsteorin har rätt – och annan dokumentation om traumats betydelse – vilka blir då konsekvenserna för vårt sätt att förklara destruktivitet och våld och i dess spår, den för dagen aktuella frågan om fundamentalism och terrorism? Självutveckling Uppgiften för oss psykologer kan knappast vara att försöka ge heltäckande förklaringar till fundamentalism och terrorism. Sådana förklaringar måste sökas på flera nivåer och i flera dimensioner. Många faktorer spelar in, ty – som Göran Rosenberg skriver – ”det ödesdigra mötet mellan ett fundamentalistiskt själv och en fundamentalistisk idé om världens rening genom förgörelse.” Vad vi faktiskt kan göra är dock att försöka besvara frågan varför en enskild människa utvecklar ett ”fundamentalistiskt” själv och sluter sig i skydd mot osäkerhet och öppenhet, likt Erich Fromms beskrivning av människors ”flykt från friheten”. I valet av teori som utgångspunkt för en förklaring av mänsklig destruktivitet råder det för min egen del ingen tvekan om att psykodynamisk teori är den enda möjliga. Kunskapen om bortträngning och djupt omedvetna processer är nödvändig för att förstå till synes irrationella och omänskliga handlingar. Men i stället för ett mystifierande av människors handlingar och förklaringar av förstörelse och självförstörelse med hjälp av dödsdriften, behövs en teori som betonar det lilla barnets utsatthet och beroende. Objektrelationsteorin har vuxit fram ur terapier med tidigt störda patienter. Dessa terapier har gett en djupgående kunskap om barnets totala beroende av en relation för att utveckla ett sammanhållet själv, vilket för övrigt modern spädbarnsforskning, med Stern i spetsen, bekräftar. De har också visat att människor har en andra chans; att i terapi genomleva och integrera traumatiska erfarenheter och ta igen en egen utveckling som har varit hindrad – eller för de mest traumatiserade – helt avstannat. Terapier med svårt traumatiserade patienter ger hopp och vägledning. Det är, enligt min mening, detta vi ska tala om och bidra med: Förståelsen av hur en människa blir till, under vilka omständigheter ett barn utvecklar ett sammanhållet själv, förmöget till omsorg och ansvar. Och vad traumatiska erfarenheter och tidig ensamhet spelar för roll, i form av återgestaltning och destruktivt utagerande. Allt detta behöver vi berätta om och stå för. ■ Cajsa Lindholm psykolog Litteratur: Andersson, Brattbakk-Göthberg, Liljeström, Lindholm, Ståhle, Turstedt: Ett rum att leva i. Om djupgående psykoterapeutiska processer och objektrelationsteori. Carlssons förlag 1999. Ludvig Igra: Den tunna hinnan mellan omsorg och grymhet. Natur och kultur 2001. Alice Miller: I begynnelsen var uppfostran. Wahlström&Widstrand 1982. 19 D E B A T T Svar: Nej, vem som helst blir inte terrorist Ludvig Igra ägnar sig i sitt svar till Cajsa Lindholm åt den ”fantasigestalt och doktrinära driftsteoretiker” som i Cajsa Lindholms inlägg går under arbetsnamnet ”Ludvig Igra”. Och som, menar han, har mycket litet med hans verkliga uppfattningar och ståndpunkter att göra. N är jag får gensvar på något jag skrivit brukar jag först undersöka om mina ståndpunkter och uppfattningar är riktigt återgivna. När nu så inte är fallet måste jag ägna mig åt den egendomliga gestalt som i Cajsa Lindholms inlägg går under arbetsnamnet ”Ludvig Igra”. Denna fantasigestalt visar sig vara en doktrinär driftsteoretiker som utifrån dödsdriftens ödesdigra verkningar dragit slutsatsen att vem som helst, när som helst, kan bli våldtäktsman och mördare. Jag hoppas att i det som följer tydliggöra att Lindholm i sin polemik umgås med ett inre LI-objekt som hon förväxlar med den yttre verklighetens Ludvig Igra som skrivit Den tunna hinnan. Hennes skapelse står inte ens att finna i På liv och död där jag faktiskt diskuterar dödsdriften. Destruktivitet, ansvar och dödsdrift Den fråga Lindholm ställer sig är om jag menar att vem som helst blir fundamentalist eller terrorist. Svaret är nej! Däremot säger den historiska erfarenheten att åtskilligt fler än man anar, under vissa yttre betingelser, kan överge sina moraliska övertygelser. Lindholm tillskriver mig uppfattningen att sådana förändringar sker oförklarligt och slumpmässigt. Vad jag lyft fram är följderna av människans moraliska bräcklighet. Moral inte är något man har, utan något som ständigt måste återerövras. Det jag faktiskt hävdar är att 20 man därför måste vara uppmärksam på och ta ansvar för sina egna destruktiva tendenser, även i vardagen. Varje människa utvecklar en destruktiv inre struktur som under inflytande av en ideologisk massrörelse kan vinna herravälde över personligheten. Ingen av oss bör vara övermodig nog att göra profetiska anspråk på att veta att man kommer att kunna stå emot. Aha, dödsdriften, anar kanske Lindholm. Hon vet att hon är ute på hal is eftersom hon först försiktigtvis påstår att dödsdriften ”döljer sig” i mina snåriga och spekulativa resonemang. Faktum är att dödsdriften inte har någon huvudroll i Den tunna hinnan. Några rader senare har detta dolda ränkspel från min sida uppgraderats till ett öppet faktum: ”Om man som Igra formulerar en människosyn med utgångspunkt i dödsdriften…” Lindholm tvingas att tillverka sig det driftsteoretiska monster hon behöver, annars finns det ju inget att förgöra! Gemensamt ursprung Vad är det då jag skriver i boken? Under rubriken: Relationer i barnets inre värld säger jag följande: ”Människans förmåga till illgärningar har sitt ursprung i samma själsliga betingelser som hennes förmåga till omsorg och osjälviskhet. Denna tanke – som också genomsyrar denna bok – utgår från två existentiella grundvillkor a) människans ursprungliga värnlöshet och beroende av sina närmaste b) människans avancerade symboliseringsförmåga.” Detta är min huvudpoäng: genom de erfarenheter spädbarnet gör i relationen till sina närmaste kommer oundvikligen två psykiska strukturer att uppstå: en som befrämjar omsorg och en som lockar till hat och grymhet. Båda strukturerna har ett gemensamt ursprung: behovet av trygghet och nödvändigheten av delaktighet i en symbolmättad gemenskap. Det gemensamma ursprunget är skälet till att jag valde metaforen ”den tunna hinnan”. Lindholm snöper Fairbairn När jag skriver att ”inget barn undgår en mörkare symbolisk struktur, en permanent ficka av grymhet, i sin personlighet” så handlar det komiskt nog mindre om dödsdriften och mer om Fairbairn. Han ingår nämligen bland mina psykoanalytiska favoriter tillsammans med Freud och Klein, och jag har ägnat honom stort utrymme i Objektrelationer och psykoterapi från 1983. Det är alltså Fairbairns inflytande som återfinns dolt i Den tunna hinnans text! Vad jag beskriver i boken är hur olika inre psykiska strukturer uppstår i samspel med modern. Eftersom människan är relationssökande försöker barnet genom identifikation bibehålla relationen till modern också när den är smärtsam. Barnet införlivar därigenom onda relationer och följden blir destruktiva inre strukturer som söker betvinga de kärleksfulla. Det måste ha undgått Lindholm att jag i boken undersöker hur identifikation kan leda till både utveckling såväl som destruktion. Det är talande att hon i sitt inlägg presenterar en snöpt Fairbairn. Hon beskriver hans libidinösa jag och dess sökande efter relationer och kärlek. Men hon utelämnar karaktäristiskt nog en lika central aspekt av hans modell av psyket, nämligen det antilibidinösa jaget. Det är en psykiska struktur som genererar fientlighet, upplever omsorg som ett hot, hyllar osårbarhet och styrka och är källan till förakt för svaghet. I min bok beskriver jag hur en sådan inre struktur kan uppstå och bestå. Just genom identifikationen med onda inre objekt blir denna destruktiva struktur en oupplöslig del av identiteten med sin egen självgående dyna- mik. Denna dynamiska psykiska struktur är den ”mystifierande och grumliga” grundval jag ser som källan till våld och grymhet. Det är psykiska strukturer, inte drifter i sig, som är våldets intrapsykiska drivkraft. Husgudar Alla har vi våra husgudar och Lindholms heter Harry Guntrip. Jag misstänker att det är hans Personality Structure and Human Interaction som spökar i hennes text. Det är troligen därför hon vill utmåla mig som en impulsteoretiker som demoniserar spädbarnet. I Guntrips bok tycks Freud och Klein representera ett primitivt Gamla Testamente medan Fairbairn bli Johannes Döparen och Winnicott framstår som den psykoanalytiska utvecklingens Frälsare. Vackert kanske, men som vanligt krånglar verkligheten till det. Winnicott kunde nämligen komma fram till sina betydande teoretiska och kliniska formuleringar alltmedan han förblev förankrad i driftteorin. Just på denna punkt kritiserar han för övrigt Fairbairn. Något som borde vara en omöjlighet enligt Lindholms logik. Jag tycker det vore intressant att diskutera min tanke att människans moraliska strävan har sin källa i psykets egna förutsättningar. Det skulle betyda att den inte är inlärd. Dessvärre tror jag inte på möjligheten av en sådan diskussion med Lindholm som i sin ideologiska tunnel är fullt upptagen med att bara se det hon vill se. ■ Ludvig Igra Psykoanalytiker PsykologTidningen 9/02 Välbesökt studentfacklig kurs UPP NY LAG A Pojkmottagningen Sexuella övergrepp och behandling ANDERS NYMAN OCH BÖRJE SVENSSON ”EN UPPTÄCKTSFÄRD I BARNS UTSATTHET” – så har författarna beskrivit sitt arbete. Vi får möta pojkarna och får följa behandlingsarbetet. Vi får en inblick i de svårigheter och problem som det kan innebära. Men vi får också hjälp att förstå och att se de möjligheter det rymmer. Sedan har pojkar besökt Pojkmottagningen. Mötet med dessa pojkar, deras erfarenheter, deras bilder och berättelser om hur de handskas med en svårbemästrad verklighet utgör den allra främsta källan till de reflektioner kring pojkar utsatta för sexuella övergrepp som boken vill förmedla. Reviderad och omarbetad upplaga. Boken är lättillgänglig och vänder sig till professionella såväl som till andra som möter pojkar som blivit eller misstänks vara offer för sexuella övergrepp. Art nr: 9012 Pris: 260:– Skicka in kupongen till Rädda Barnen, 107 88 Stockholm, faxa 08-698 90 25, ring 08-698 90 20 eller beställ via www.rb.se/bokhandel Ja tack, jag beställer ....... ex av Pojkmottagningen Pris 260 kr. Art nr 9012. Namn Förvaltning/skola Adress Postadress E-post adress PsykologTidningen 9/02 Helgen den 13–14 april ordnade Studeranderådet facklig kurs i Stockholm. Temat för kursen var ”Psykologens roll i samhället – nu och i framtiden, löner, status utbildning med mera”. K ursen var välbesökt, i stort sett alla platser var fyllda, det vill säga omkring 30 deltagare förutom SRs 15 medlemmar. Fördelningen mellan terminerna var också förhållandevis jämn med ett antal deltagare även från termin 1. Kul! Psykologförbundets ordförande Torgny Danielsson fick inleda helgen med en presentation av förbundet. Därefter inleddes en av de många gruppövningar som genomsyrade helgen. Just denna övning gick ut på att varje deltagare skrev ned något av det denne hade hört om de olika orternas – förutom den egna ortens – utbildningar. Lögn eller sanning Både bra och dåliga saker, fördomar osv. Sedan fick deltagarna från respektive ort bemöta de påståenden som framkommit och antingen avfärda dem som illasinnade rykten, eller bekräfta dem som sanningar. Studeranderådets ordförande Mikal Björkström presenterade därefter sig själv och studeranderådets medlemmar inför kursdeltagarna. Här inhämtades också kursdeltagarnas reflektioner kring det SR har företagit sig att jobba med. Efter detta moment talade kansliets förhandlingschef Judith Rosengren bland annat om löner och löneförhandlingar. Mot slutet av dagen pratade två före detta Umeåstudenter, Nicolas Aho och Sofia Porseryd, om hur det är att söka och genomföra PTP. De kom med värdefulla reflektioner både angående utbildningen och den framtida yrkesrollen. Till kvällen hade en middags buffé anordnats för deltagarna. Denna trevliga tillställning fortsatte en bra bit in på natten. Söndagen började med att David Edfeldt, som är ledamot i förbundsstyrelsen föreläste om opinionsbildning för psykologer. Här behandlades till exempel ämnet mediaträning! David lade in flera diskussioner i smågrupper under sitt föredrag. Även Anders Eriksson ur förbundsstyrelsen stod på schemat som föredragshållare. Han fick dock förhinder i ett sent skede. Luckan i programmet kunde Johan Blomberg tursamt nog fylla med ett uppskattat föredrag. Johan, som är en av delägarna i konsultföretaget Provins fem, talade om hur konsulttjänst inom organisationspsykologin kan se ut. Förändring underifrån Som helhet fungerade organisationen kring kursen mycket bra. En enkät för utvärdering av varje moment hade iordningställts. Påminnelserna att denna skulle fyllas i haglade under hela helgen. Sammanställningen har dock inte kommit till min kännedom i skrivande stund. Som sammanfattning av kursen kan jag personligen dra slutsatsen att en del av de förändringar som vi vill åstadkomma, bättre lön, högre status och så vidare, måste komma underifrån. Samarbete är bra och nödvändigt för att komma någonstans. Vi måste sluta tala om för varandra att den ena utbildningen är bättre eller sämre än den andra, att den ena inriktningen är mera rätt en den andra. Det är vi själva som måste lyfta oss, ingen kommer att göra jobbet åt oss. Engagera er! ■ Gustaf Hilding SR-ledamot i Linköping 21 F I L M R E C E N S I O N När idealen vittrar Skådespelerskan Hannelore Elsner spelar sin namne Gisela Elsner i filmer Den oberörbara. Den oberörbara Regi: Oskar Roehler Distributör: Triangelfilm Filmen ”Den oberörbara” är en hybrid mellan regissörens självbiografiska uppgörelse med sin mamma och en politisk kommentar till Berlinmurens fall och Tysklands återförening, skriver Cecilia Hector, som tycker filmen är intressant ur båda aspekterna, men ändå lämnar henne vagt otillfredsställd. ’’D en oberörbara” är filmen som måste göras. Den bär tydliga spår av regissörens pockande frigörelseprocess. Det gör att han lyckas få bilden av den oberörbara modern att beröra sin publik. Sonen frambär en paradoxal, postum hyllning till sin försumliga moder. Gisela Elsner är i sonens porträtt av henne en fullblodsexhibitionist som får fylla varje filmruta med sin anslående gestalt. Allt från den uppseendeväckande Nefertiteperuken hon envisas att bära över Diorkappan till de stylthöga stövletterna. Bilden av modern är påfallande just bildmässig. Precis som sig bör i en film, tyngs den inte av någon besvärande dialogmassa. Regissören Oskar Roehler har inspirerats av bland andra Fassbinder, Bergman och bröderna Cohen. Trots att han haft ett så uppenbart eget intresse i filmen, framstår han som en mogen konstnär. Det är lätt att föreställa sig att filmen om mamma bokstavligen stod i vägen för fortsatt skapande. Nu finns den och nu kan Oskar fortsätta på sin bana – förhoppningsvis befriad. Allt detta gör att man frestas att tro att det är en ung debutant vi har att göra med. Det är fel. Os- 22 kar Roehler är strax över femtio år och har en rad filmer bakom sig. I Sverige har vi bara hittills sett en av dem på Stockholm filmfestival och den fick ingen distribution i Sverige. Det har skrivits en hel del om ”Den oberörbara” så ni har kanske redan bakgrunden klar för er: Gisela Elsner växte upp i en familj där fadern var direktör i Siemens och modern verkar ha varit kall som stål. Familjen gjorde sig en förmögenhet efter kriget och dottern gjorde uppror genom att umgås i vänsterkretsar. Gisela Elsner började skriva romaner och gjorde succé med ”Jättedvärgarna” (Bonniers förlag, 1965). Därefter lyckades hon aldrig leva upp till de fortsatta förväntningarna. 1959 gifte hon sig med en annan västtysk författare, Klaus Roehler och fick sonen Oskar. Vi får inte veta något om äktenskapet eller om henne som mor. Vi får bara förstå att relationer inte var Giselas starka sida. Filmen skildrar hennes sista dygn. När berlinmuren faller 1989 faller också Gisela, hon tar livet av sig genom att låta sig falla genom ett fönster på den avvänjningsklinik hon för tillfället befann sig. Berlinmurens fall avgörande Jag vet egentligen ingenting om hur Gisela Elsner tog livet av sig, jag har bara filmens version. Och den tar onekligen fasta på hur murens fall och återföreningen av de bägge tyska staterna blir avgörande för huvudrollsfiguren. Hon verkar ha tagit politiken till sig på ett närmast perverterat sätt. Jag hade inte tänkt så för 33 år sen. Då var det privata politiskt och politiken blev privat. Jag föreställde mig nog aldrig att konsekvenserna skulle kunna bli dessa om den parollen drevs till sin yttersta konsekvens. Oskar Roehler ska ha all heder av att han lyckas beskriva sin mammas sista dagar så rakt och utan nämnvärd bitterhet. Avståndet mellan mor och son när de i filmen möter varandra efter tre år är så påtagligt att det känns som om man skulle kunna ta på det. Det präglas mer av stelnad sorg än av vrede. Filmen är uppbyggd kring en rad möten. Hanna Flanders (mamman heter så i filmen i ett försök att skilja på dikt och verklighet) är på gränsen till suicid när hon i sin eleganta münchenlägenhet ser på TV hur jublande människor river Berlinmuren. Denna upptakt blir betecknande för en lång rad av Hannas paradoxala reaktioner på det som sker i världen. På så sätt blir filmen också en bildmässig inventering av en djupt melankolisk persons svarta världsbild. ”Den oberörbara” är en film om hur ett politiskt skede i historien griper tag i en enskild människa så att det blir en oskiljaktig del av hennes liv. När epoken är över, muren faller, måste också den människans liv ta slut. I psykoanalytisk mening saknar Gisela egna inre goda objekt som skulle kunna inge henne förhoppningen om att relationen till en annan människa är möjlig. I scener där Gisela möter en servil portier eller ett lika servilt butiksägarpar är det tydligt att det är som kund Gisela har ett värde, när pengarna tryter och hon tvingas ta in i en schabbig lägenhet eller försöka sälja tillbaka sin diorkappa möts hon av kalla handen. På baren dit hon söker sig möter hon en i förstone devot beundrare av sina böcker, som så snart han märker att han inte lyckas köpa henne med smicker slår om i brutalt förakt. Portieren på lyxhotellet hon brukar ta in på i Östberlin är en grotesk nidbild av den kapitalistiska världens betjänt. Förläggaren som hon verkar ha haft ett förhållande med är enbart besvärad när hon dyker upp i hans uppsluppna firande av murens fall. På hotellet tilltalas hon av en prydlig yngre man som visar sig vara hotellets manlige prostituerade och i yttersta förnedring betalar hon honom sina sista mark. En kvinnlig förlagstjänsteman förbarmar sig över henne, men den bostad hon erbjuder är placerad mitt i något vi här hemma skulle kallat miljonprogramsområde, tillkommet i syfte att ge arbetarklassen anständiga bostäder. Här får hon in på bara huden erfara hur det samhälle hon idealiserat i sin naivitet blev till en förnedrande misär för många miljoner. När hon i desperation söker sig ut för att bryta isoleringen tvingas hon på sina stilettklackPsykologTidningen 9/02 B O K R E C E N S I O N E R ar ta sig över en till synes oändlig leråker för att hitta närmaste bar. En varmhjärtad kvinna fångar upp henne när hon i yttersta nöd står helt mal placé vid en korvkiosk i sin diorkappa utan att verka kunna förstå hur hon skulle kunna mätta sig där. Kvinnan tar henne med till sin stora bullriga familj och där får hon erfara hur de skålar för den nya friheten utan muren. Hennes egna försök att delge dem sin syn på det moraliska förfall som nu ska utvecklas skorrar hopplöst falskt i dessa människors öron. Allegori Filmen har vid det här laget antagit allt fastare allegoriska former. Här är den ignoranta vänsterradikalen från väst som hyste ogrundade förhoppningar till öst. Men här är också den kvinna som fullständigt barskrapad står vid sitt livs slut. Skådespelerskan Hannelore Elsner bär av en slump samma efternamn som Gisela och hon spelar sin roll med en inlevelse som om hon spelar från djupet av sig själv. Det var länge sen jag såg en film med så stark biografisk bakgrund som lyckats bli så trovärdig som ”Den oberörbara”. Filmen har ingen slagsida åt redovisning som brukar verka så störande när en autentisk berättelse ska filmas. Hanna Flanders möter våra blickar naken i sin yttersta kamp för den existens hon trodde skulle kunna bära henne. Den känsla av vag otillfredställelse som jag fortfarande känner inför filmen tror jag har att göra med en desillusionering som jag och många generationskamrater med mig tvingats till av historiens gång. Det är ett slående tidens tecken att det åter blivit angeläget för filmare och teaterfolk att ta sig an politiska ämnen. Det spelas politisk teater igen i Sverige. 68-generationen skaffar sig en överblick och många yngre är glädjande nog åter intresserade av att se världen i politiska termer och att själva skaffa sig ett perspektiv. Men varje avidealisering har sitt pris, världen gick inte att rädda på det sätt vi trodde då, det är bara att hoppas att nya sätt kommer att prövas. ■ Cecilia Hector PsykologTidningen 9/02 Ansvaret är inte patientens När beskedet är cancer – en stödbok av Marta Cullberg Weston, Wahlström och Widstrand, 2001. J ag har jobbat på Radiumhemmet som psykolog i femton år och under den tiden mött många människor med cancer i olika skeden av sjukdomen. Jag har också träffat människor som, även om de inte själva fått en diagnos, ändå är mycket berörda av sjukdomen hos en anhörig. Många berättar om viljan att själv kunna påverka hur man känner sig och helst också sjukdomen. I dagens sjukvård, och kanske särskilt när det gäller cancerbehandlingar, är patienten utlämnad till experternas beslut. Det är svårt att som lekman vara tillräckligt insatt för att göra egna bedömningar. Det kan kännas som att man ”lämnar in sin kropp” för behandling och att man själv är passiv i processen. Att kunna vara aktiv som patient och delta i den egna behandlingen och rehabiliteringen upplevs därför som mycket värdefullt. Behovet av en ”stödbok” som den Marta Cullberg Weston skrivit är därför oerhört stort. Här finns information om cancersjukdom, om hur man kan reagera som patient och som anhörig i olika skeden av sjukdomen. Författaren ger också tips och förslag till hur situationen kan hanteras, både psykiskt och fysiskt. Boken inleds med en beskrivning av cancerbeskedet och krisreaktioner i samband med detta. Därefter kommer ett kapitel som kort beskriver olika tumörformer. Det är bra att betona att cancer är en rad olika sjukdomar. Prostata- och bröstcancer behandlas specifikt. Texten är för ytlig, och skulle ha tjänat på att en specialist på dessa tumörformer konsulterats. När det gäller till exempel screening för prostatacancer slår författarens personliga erfarenheter igenom. Nackdelen med en överdiagnosticering av prostatacancer är att många män då skulle tvingas ta ställning till be- handling som medför impotens och sänkt livskvalitet. Man vet ännu inte värdet av tidig behandling, en studie pågår som bäst. Dessa aspekter bör också beaktas av en man som vill ha ett PSA-test som komplement till palpation, något som inte berörs i boken. I kapitlet ”Att vara cancerpatient” ges olika exempel på situationer som man som patient kan uppleva och en del tips om hur man kan hantera dem. En del av tipsen kan förefalla enkla och självklara, men det kan vara väldigt användbart att få dessa förslag. Många patienter uttrycker just ett behov av tips från andra som varit i samma situation. En liten nackdel är att tipsen ofta ges inne i löpande text. Det skulle kanske vara lättare att se dem om de också presenterades i slutet av varje avsnitt. ”Second opinion” Kapitlet ”Cancerbehandlingar” beskriver olika former av behandling. Det är bra att Marta Weston Cullberg tar upp rätten till en ”second opinion”, något som ju finns även här i Sverige, men som är okänt av de flesta. Att operationen tas upp som ett särskilt problem är viktigt. De flesta studier av känslomässiga reaktioner och livskvalitet finns i samband med cytostatikabehandling, strålbehandling eller hormonterapi. Problemen vid kirurgi är inte studerade i sam- ma utsträckning. För patienterna är dock de kirurgiska ingreppen av stor betydelse och de aspekter som tas upp är mycket relevanta. Medan många av effekterna av de övriga behandlingsformerna är reversibla, lämnar ofta kirurgin bestående konsekvenser, inte minst i form av synliga ärr. I detta kapitel ges också en rad tips. Jag uppskattar särskilt att Marta Cullberg Weston tar upp att man inte ska förvänta sig att göra stordåd och att må bra efter avslutad behandling, utan att denna tid tvärtom kan vara jobbig. Det är viktigt att patienterna får denna kunskap. Att man bör diskutera alternativ tilläggsbehandling med läkaren behöver påpekas, eftersom många patienter skäms för att ta tilläggspreparat och därför inte vågar prata med läkaren om detta. Kapitlen sex till nio handlar om immunförsvar, hur kroppen och psyket samverkar, hur man ska stärka sitt immunförsvar och minska sin stress. Dessa kapitel är jag kritisk mot liksom mot det genomgående temat i boken, nämligen ”kampen mot cancern”. Marta Cullberg Weston resonerar lekmannamässigt gällande sambandet mellan immunförsvar, stress och cancer. Resonemanget framstår som logiskt, men innehåller flera fallgropar. Den första är att sambandet mellan immunförsvar och cancer i stor utsträckning är outforskat. Forskare inom immunologin, som jag pratat med, anser inte att det är sannolikt att man kan påverka prognosen vid en diagnosticerad cancer med psykologiska metoder. En cancerutveckling är ju, som författaren också påpekar, sannolikt resultatet av en mängd händelser under en lång tid. En diagnosticerad tumör innehåller ett så stort antal celler att det är osannolikt att man skulle kunna påverka dem genom att förstärka immunförsvaret med ”tankekraft”. Den andra fallgropen är därför att även om man kan stärka immunförsvaret med psykologiska metoder och även med kost, fysiska övningar och liknande så vet man inget om hur 23 B O K R E C E N S I O N E R det i så fall skulle påverka tumören. Skapar skuldkänslor När jag började arbeta med cancerpatienter för många år sedan var metoder för att stärka immunförsvaret och därmed påverka utgången av sjukdomen mycket populära. Många patienter kom med starka skuldkänslor för att inte ha kunnat ”kämpa” tillräckligt och med oro för hur de känslomässiga reaktionerna påverkar sjukdomen. Ofta hade anhöriga och välmenande vänner kommit med en rad idéer om hur patienten själv skulle kunna påverka sin sjukdom. Patienterna hade då också skuldkänslor gentemot dem. Det finns, så vitt jag vet, inget belagt samband mellan stress och cancer. Forskningsresultaten är motstridiga. Visualisering har inte visat effekter på cancer. Marta Cullberg Weston tar upp studier av Fawzy och Spielgel där psykoterapi hade effekter på överlevnad. Även om dessa studier är randomiserade, finns det kritik mot dem, bland annat vad gäller kontrollen för prognostiska faktorer. De råd som Marta Cullberg Weston ger – att minska stressen och att i största möjliga mån leva som vanligt – står i kontrast till råden om olika metoder att stärka immunförsvaret. Jag är rädd att de ökar trycket på patienterna att ändra sin livsstil och ägna ännu mer tid åt sjukdomen än nödvändigt. Att vila, äta gott, göra det man tycker om och att umgås med anhöriga och vänner tror jag är mer meningsfullt. Även om författaren påpekar att var och en ska göra som den vill, så har hon lagt ansvaret på patienten för utgången av sjukdomen i och med den starka fo- kuseringen på stress, immunförsvar och cancer. Den starka betoningen på ”kamp mot cancern” som genomsyrar hela boken antyder också att det hänger på patienten själv. Information är ett mycket viktigt men svårt område. Här märks att Marta Cullberg Westons erfarenheter av cancerbehandling inte kommer från den offentliga svenska sjukvården. Hon ger ofta rådet ”fråga Din läkare”. Majoriteten av cancerpatienterna i svensk sjukvård har inte en läkare som ansvarar för behandlingen. Det finns stora brister i kontinuiteten i vårdkedjan. Svenska patienter är ofta hänvisade till många olika personer under sin cancersjukdom och det skulle ha varit värdefullt om denna problematik också behandlades i boken. När det gäller information framkommer också tydligt att Marta Cullberg Weston har ett anhörigperspektiv. Hon anser att den anhörige ska informera sig så att han/hon i sin tur ska kunna informera både patient och andra närstående. Enligt min erfarenhet vill de flesta patienter själva skaffa sig information i den takt de orkar ta in den. De vill också bestämma vilken information de anhöriga och vänner ska få. Sammanfattningsvis tror jag att detta är en bok som kommer att läsas av många cancerpatienter och anhöriga. Boken tar upp en rad områden som är angelägna för cancerpatienter, men är enligt min mening alltför fokuserad på ”kamp mot cancern”. ■ Yvonne Brandberg, psykolog, docent Radiumhemmet, Karolinska sjukhuset Tematisk Freudbiografi Freud av Octave Mannoni. Översättning och förord: Håkan Liljeland. Bearbetning och översättning av tyska citat: Mats Leffler. Efterord: Per Magnus Johansson. Glänta produktion 2001. O ctave Mannoni levde mellan 1899 och 1989 och hade ett brokigt liv. Under andra världskriget tjänstgjorde han som chef för den franska kolonialförvaltningens säkerhetstjänst på Madagaskar. Han återvänder till hemlandet efter kriget och börjar en psykoanalys hos den franska psykoanalysens portalgestalt Jacques Lacan. Åter på Madagaskar är han närvarande vid 1947 års fruktansvärda repression som den franska kolonialmakten utförde mot Madagaskars självständighetsrörelse. Över 100 000 tusen människor dödades. Mannoni tog ställning för självständighetsrörelsen och hans position inom kolonialförvaltningen blev omöjlig. Han skrev när han var tillbaka i Paris en av postkolonialismens första genomarbetade skrifter Prosper and Caliban: The Psychology of 24 Colonization, som fortfarande finns tillgänglig i det aktuella utbudet på till exempel Karnacs bokhandel i London. Mannoni återupptar analysen hos Lacan och blir själv psykoanalytiker relativt sent i livet. Han gifter sig med Maud, som för de flesta svenskar kanske mer än Octave förknippas med namnet Mannoni. Hon har kommit ut med flera böcker på svenska. Mannoni är naturligtvis starkt påverkad av Lacan. Det finns i den här aktuella boken Freud den vanliga franska betoningen av Freuds tidiga skrifter: Studier i hysteri, Drömtydning, Vardagslivets psykopatologi, Vitsen och Råttmannen och ytterligare några. Alla dessa har en tonvikt på ordens och språkets symboliska funktion. Mannoni intar dock en självständig position i förhållande till Lacan; han är kritisk mot auktoritets- och maktbegär, som han tycker sig se och är också skeptisk till de ibland mycket avkortade sessioner som Lacan och hans epigoner körde med. Han kastar dock inte ut barnet med badvattnet och förblir på sitt sätt lojal med Lacans rörelse och är den som skriver nekrologen om Lacan i Le Monde. Mannoni var kritiker och författare också på andra områden inom litteratur och konst och han var på detta sätt inte så beroende av identiteten som psykoanalytiker. En sådan position gör det kanske möjligt att inta en mer skeptisk och självständig roll i skrivande och tänkande. Det finns en rik flora av Freudbiografier. De flesta, vi kan ta Jones och Gay som exempel, blandar Freuds personliga historia med den teoretiska utvecklingen av psykoanalysen. Mannoni har en delvis annorlunda vinkling. Den ligger i linje med en uttalad avsikt att följa Freuds eget önskemål: endast om händelser i livet är betydelsefulla för den teoretiska utvecklingen är de värda att uppmärksamma. Hans uppläggning av boken är också tematisk; han följer ett spår – en idé – i taget och utvecklar detta oberoende av den historiska kronologin tills det är uttömt. Man skulle kunna befara att detta blir alltför strikt teoretiskt, men så är inte alls fallet. Det visar sig att mycket av den teoretiska utvecklingen är förknippad med relationer och händelser, som ger ett liv åt framställningen. För att man ändå ska behålla en historisk förankring så finns det en översiktlig kronologi i inledningen till boken. Områden som behandlas mer ingående är till exempel Drömtydnings betydelse för utvecklandet av teorin om den psykiska apparaten, utvecklingen av psykoanalysen från en teori om hysteri till en mer generell psykologi, incest och fadermord och skuldkänslornas mysterium. Det är naturligtvis omöjligt att hålla en enda idé åt gången fri från alla andra. Ambitionen är sympatisk och delvis framgångsrik och det blir lättare att se hur utvecklingen går framåt. PsykologTidningen 9/02 B O K R E C E N S I O N E R Några teman är liksom instuckna i andra resonemang och jag skulle vilja lyfta fram ett av dessa. Charcots påverkan Jean-Martin Charcots betydelse för Freuds utveckling behandlas ovanligt tydligt. Freud kommer till Charcot med en gedigen tysk fysiologisk utbildning. Han tror på en teori som har fysiologin som utgångspunkt för att förklara sjukliga tillstånd. Charcot utgår mer från symtomen och bryr sig inte primärt om den fysiologiska grunden. Freud opponerar mot detta och söker sig fram med sin egen fysiologiska förklaringsmodell. När Freud i ett sådant sammanhang inte hittar någon förklaring till ett symtom svarar Charcot honom: ”Ça n’empêche pas d’exister’” [”det hindrar inte att det existerar”]. Mannoni menar att detta gav Freud impulsen att börja tänka att det fanns föreställningar som var separerade från medvetandet och gav en öppning mot det som skulle bli hans bestående stora upptäckt; det omedvetna. (Även för Mannoni själv verkar detta yttrande ha varit oerhört förtätat, eftersom en av hans böcker har fått just denna titel). En näraliggande påverkan från Charcot är att hans arbetsmetod bestod i att låta tingen, eller fenomenen, tala. Freud hade naturligtvis en liknande erfarenhet ifrån sina fysiologiska studier, men Charcots påverkan tillät honom att utveckla detta förhållningssätt. Det tycks för övrigt vara en evig motsättning mellan fysiologins och psykologins primat, som man kan känna igen även i dagens debatt. Detta sätt att låta tingen tala märks tydligt i hans uppsats om Michelangelos Moses. Innan han skrev om Moses stod han faktiskt timtals i flera dagar framför denne Moses, inte på helspänn och fylld av frågor, utan till synes utan avsikter. Så småningom kommer han fram till något (att Moses håller på att sätta sig efter att initialt ha haft tanken att rusa fram och kasta sig över dem som dyrkade guldkalven; han var rädd att stentavlorna skulle utsättas). Vi kan se hur den kliniska föreställningen om jämnt svävande uppmärksamhet förebådas redan här. Grundprincipen i detta arPsykologTidningen 9/02 betssätt; samla material, vänta, och till slut sammanfatta de intryck man får av att betrakta går att se i nästan allt Freud gjorde. Drömtydning är en lång uppräkning av exempel åtföljt av ett avslutande sammanfattande och syntetiserande kapitel. På detta sätt kan man enligt Mannoni betrakta hela psykoanalysen – om man ska använda den egna terminologin – som en motöverföringsprodukt. En bräcklig grund kan det tyckas, även om det är frågan om en upptäcktsprincip. Upptäckterna måste ju infogas i ett sammanhängande schema. Detta nära förhållande mellan det metafysiska och det teoretiska är klädsamt redovisat i psykoanalysen; det vore av värde om andra discipliner också redovisade sitt förhållande till det metafysiska på motsvarande sätt. Intressant förord och efterord Till boken finns ett intressant och utförligt förord av Håkan Liljeland om Octave Mannoni och hans livsöde och hans position inom den psykoanalytiska rörelsen. Det finns också ett lika intressant efterord av Per Magnus Johansson om att skriva om Freuds liv. Efterordet är en nästan heltäckande redogörelse för vad som skrivits om Freud i biografisk riktning. Ett särskilt utrymme i denna genomgång får Fritz Wittels, en man som deltog i den nära kretsen kring Freud fram till omkring 1910. Därefter drog han sig tillbaka och hade ett visst perspektiv på Freud och var oberoende av honom. Med beskrivningen av Wittels får boken ett speciellt helhetsperspektiv; en lågmäld hyllning till dem som både tågar i ledet och ändå har förmågan att gå vid sidan. Wittels återinträdde i Wiens psykoanalytiska förening något år efter det att hans bok hade publicerats. Boken har även ett väl fungerande index. Av 242 sidor utgör Mannonis text 168 sidor. En kritisk synpunkt har jag på den i övrigt utmärkta översättningen. Det finns några välkända svåröversatta tyska ord av hög dignitet. Det är Leistung, Verleugnung, Verneinung och Spaltung. Översättarlaget har här bestämt sig för att använda prestation, avvisande, förnekan- de och klyvning. Det sista ordet är vi numera helt överens om, men den svenska freudöversättningens handling, negering och förnekande tycker jag duger minst lika bra som nomenklaturen i Mannonis bok. Även för mig som är väl insatt i originaltexterna blir detta förvirrande, särskilt som förnekande i denna text så att säga byter från Verleugnung till Verneinung. Å andra sidan kan man kanske betrakta detta som en inspiration till att ytterligare undersöka begreppens faktiska innebörd. Det är glädjande att Mannoni nu har kommit ut på svenska. Jag känner en tacksamhet mot de eldsjälar som presenterat denna psykoanalytiska klassiker, som publicerades på franska redan 1968. Boken är krävande, men det är väl värt besväret att läsa den. Den kan vara möjlig som kurslitteratur och lämplig som grundbok i avancerade studiecirklar om psykoanalys. Den erbjuder också stimulans för praktiserande psykologer, psykoanalytiker och psykoterapeuter. ■ Bengt Warren Litteratur: Jones, Ernst (1980). Sigmund Freud – Life and Work. The Hogarth Press, London. Gay, Peter (1988). Freud: A Life for Our Time. Norton, New York. Wittels, Fritz (1924). Sigmund Freud. Der Mann, die Lehre, die Schule. 1924, E P Tal & Co Verlag, Leipzig/ Wien/Zürich. Sjögren, Lars (1989). Sigmund Freud. Mannen och verket. Natur och Kultur, Stockholm. Johansson, Per Magnus (1999). Freuds psykoanalys. Utgångspunkter. Daidalos, Göteborg. BENGT WARREN är psykolog och psykoanalytiker, medlem i redaktionen för den svenska freudutgåvan och för tidskriften Divan. Lättillgängligt om autism Lära barn med autism att ”läsa” andras tankar och känslor av Patricia Howlin, Simon Baron-Cohen och Julie Hadwin, Cura Bokförlag, 2001. B oken är främst en handbok för lärare och föräldrar. Boken är den första av sitt slag på svenska eftersom den presenterar ett rikt bildmaterial som fungerar som hjälp vid undervisningen i hemmet och i skolan. Bokens många illustrativa exempel erbjuder det autistiska barnet att öva upp sin förståelse av mentala tillstånd, tankar, intentioner, önskningar och känslor. Lära barn med autism . . . undersöker vidare sambandet mellan bristande så kallad ”theory of mind” och andra vitala funktionsområden och beskriver metoder, som man kan tillämpa för att förbättra förmågan hos autistiska barn att förstå hur andra människor tänker – mentalisering. De problemområden författarna behandlar i boken är bland annat följande: – hur man tolkar ansiktsuttryck – hur man känner igen uttryck för ilska, sorg, fruktan och glädje – hur känslor påverkas av vad som händer och sker och av vad man väntar sig ska hända – hur man ser på saker och ting ur en annan människas perspektiv – hur man förstår vad en annan människa tror och vet Boken är en pedagogiskt väl utformad steg-för-steghandledning och är därför lätt att följa, vilket också gör den lättillgänglig och faktiskt rolig att använda i undervisningen med autistiska barn. Förordet till Lära barn med autism… har Lena Andersson, psykolog och förbundssekreterare i Riksföreningen Autism, skrivit. Enligt henne är boken ”ett efterlängtat och välkommet komplement till annan pedagogisk litteratur på området”. Jag rekommenderar boken varmt såväl till föräldrar med autistiska barn som till pedagogisk personal som i sitt arbete kommer i kontakt med dessa barn. ■ Thomas Silfving psykolog 25 B O K R E C E N S I O N E R Konsulten i medoch motgång I konsultens värld av Curt Anderson, Studentlitteratur. D et finns många föreställningar om hur det är att arbeta som konsult, några är inbillade, några förankrade i egen verksamhet. En föreställning är att konsulten är välbetald, styr sitt eget liv, arbetar ibland och har mycket fritid för angenäma sysselsättningar. Denna föreställning blir bekräftad av omslagsbilden på en ny bok ”I konsultens värld” skriven av tidigare organisationskonsulten, numera universitetslektorn Curt Andersson. Här ser man en ung man med surfingbräda spanande ut över havet på Bali, eller är det Fiji, efter nästa häftiga våg. I bakgrunden några infödingar involverade i någon primitiv religiös ceremoni. Det var alltså med ett visst intresse jag läste denna bok för att få biljetten till denna värld. Jag har nu läst igenom boken och kan besviket konstatera att i konsultens värld finns ingen tid och kanske inte ens pengar för dylika utflykter. Konsulten är en hårt arbetande person med ett otacksamt uppdrag, inte sällan kämpande för en rimlig ersättning. Anderssons uppfattning om vilka egenskaper som karaktäriserar en konsult skapar samtidigt en bild av konsulten som blir övermänniskolik. En konsult bör ha ”intellektuell förmåga, empati och förståelse för människor, förmåga att kommunicera, särskilt att kunna lyssna aktivt, holistisk syn, emotionell mognad, trygghet i sig själv, initiativförmåga, en hög stresströskel, integritet och etik, psykisk hälsa och styrka samt ”förståelse och stöd från sin familj eller den/de som konsulten lever tillsammans med”. Det är lätt att känna sig otillräcklig. Misslyckas man leva upp till detta har man enligt An- 26 dersson ingen att skylla på. Andersson har efter 20 år som konsult, och nu med den distans till funktionen han fått under sitt universitetslektorskap, skrivit sitt testamente eller är det memoarer, som han riktar till studerande vid universitet och högskolor inom beteendevetenskaplig och personalinriktade program. Boken är skriven för människor som står i början av sin karriär, men kan även med behållning läsas av den som funderar på att byta sin skenbart trygga offentliga anställning och kasta sig ut i egen företagsamhet. Eller varför inte av en köpare av konsulttjänster. Konsult inget yrke Visserligen är bokens titel ”I konsultens värld” och Andersson hävdar att konsultrollen är ett ”yrke” som växer dramatiskt, men när man köper boken bör man veta att ”konsult” i denna bok är detsamma som organisationskonsult, managementkonsult och dylikt – ”kärt barn har många namn”. Jag håller inte med Andersson om att konsult är ett yrke i sig. Konsultskapet uttrycker en relation till uppdragsgivaren och inget annat. Professionen har man innan man etablerar sig som konsult. Konsult är inte heller någon auktoriserad titel. Det finns inget som hindrar en bilmontör eller en psykolog att kalla sig konsult, men gör de det så definierar de inte bara sin relation till kunden utan också till arbetet. En bilmontör/bilkonsult byter inte avgassystemet på din bil, men han ger dig – mot ersättning – råd om hur man går tillväga. Konsulten är helt enkelt en rådgivande specialist inom ett visst, kvalificerat område. Säger någon att han/hon är konsult så är den naturliga följdfrågan ”Inom vilken bransch då?” Anderssons bok är omfångsrik. På drygt 400 sidor beskriver han konsultens värld. Boken delar sig i två delar. I den första delen finns uttömmande kapitel om vem som lämpar sig som konsult, om konsultens arbetsfält, om relationen mellan konsult och uppdragsgivare, om hur man arbetar med förändringsarbete, om olika konsultmetoder och konsultationsprocessen. I den andra delen redogör Andersson för hur han själv genomfört ett antal uppdrag på några större (bland annat Akzo Nobel och ICA) och mindre företag. Personligen anser jag att den andra delen är den mest värdefulla. Andersson bjuder på en levande beskrivning av både med- och motgångar i sin konsultgärning, och hur han hanterat dessa. Den andra delen illustrerar också på ett konkret sätt den första delens mer teoretiska text. Här får man veta hur man gör en organisationsanalys och hur man arbetar med ledarskapsproblem. Utan att själv ha arbetat som organisationskonsult förstår jag att konsultens uppgift i mycket hög grad är att få igång processer och blockerad kommunikation. Lite lättsinnigt skulle man kunna beskriva det som att konsulten ”springer med skvaller”. Det kan låta nedsättande, men uppgiften är långt ifrån enkel. ”Skvallret” måste spridas till rätt person eller gruppering, på rätt sätt vid rätt tillfälle. Vad som är rätt låter sig inte lätt beskrivas, här fordras det en känsla för takt, respekt och ”empati och förståelse för människor”. I exemplen finns kunskaper som kan generaliseras till andra situationer och företag. Belöningen är konsultarvodet och i bästa fall ett tack från berörda. Inte sällan får dock konsulten finna sig i att bli bemött med misstänksamhet, ifrågasättande och otacksamhet. Och – någon anställningstrygghet finns inte. Onödigt omfångsrik Boken är som sagt omfångsrik. Det var inte nödvändigt. Inte sällan ter sig texten obearbetad och skriven utan tillräckligt konsultation med förlagsredaktören. Denne borde ha hjälpt författaren med att stryka upp- repningar och förenkla texten där den blir för omständlig. Detta gäller framför allt de första, teoretiska avsnitten. På några ställen finns även påståenden som saknar förankring i texten. På grund av min egen profession – psykiatrisk forskning – irriterades jag av att Andersson ofta säger att konsultens arbetssätt måste vara ”vetenskapligt” utan att någonstans reda ut hur detta vetenskapliga angreppssätt ska se ut. Hans påståenden tycks också motsägas av ett uttalande i Psykologtidningen 20/01, apropå ett möte i Psykologkonsultföreningen, där konsulten Lars Gustafsson hävdar att han aldrig skriver någon skriftlig rapport eftersom den blir ”gammal efter några veckor”. Det är svårt att acceptera att något, som vill kallas vetenskap, har ett ”bäst-föredatum” jämförbart med en tetrapak yoghurt. Vetenskaplighet krävs, men hur ska den se ut? Den frågan lämnas obesvarad. Själv kan jag ha förståelse för både Anderssons och Gustafssons ståndpunkter. Konsultens uppdragsgivare vill sannolikt veta om de metoder konsulten använder är evidensbaserade, men hur ska utvärderingen se ut? Högre lönsamhet är kanske det som är viktigast för kunden, men kanske är det orimligt att begära med tanke på att inte ens de ISO 9000ceritifierade företagen har kunna leva upp till detta jämfört med dem som inte är certifierade. Att göra randomiserade undersökningar med kontrollerade metoder – vetenskapliga honnörsord – är knappast möjligt. Anderssons bok fyller absolut ett behov i glappet mellan yrkesutbildningen och livet som konPsykologTidningen 9/02 B O K R E C E N S I O N E R sult. Inom högskolans organisationspsykologiska program är den lämplig som kurslitteratur – dock med en anvisning som leder läsaren förbi upprepningarna och de ibland något pratiga och omständliga avsnitten. Dess andra del vill jag oreserverat rekommendera särskilt det sista kapitlet ”Ofta i konsultvärlden förekommande begrepp och förkortningar”. I boken finns också en omfattande lista med fördjupningslitteratur. ■ Gunnar Edman docent i medicinsk psykologi K A L E N D A R I U M Maj 6 6 15 16 16 28 30 Göteborgskretsen, medlemsmöte Seniorerna, Södra, utflykt Stockholmskretsen, medlemsmöte Seniorerna, Östra, möte Seniorerna, Norra, möte Sjuhäradskretsen, kretsmöte Neuropsykologerna, västra, föreläsning Juni 1–2 3 5 6–7 12–14 Seniorerna, Västra, utflykt Göteborgskretsen, extra årsmöte Stockholmskretsen, extra årsmöte FS ”POMS”-konferens i Västervik September 18–20 Mödra-barnhälsovårdspsykologerna, Nationell konferens 19–20 Kliniska psykologer, studiedag 25–27 Psykologer i förskola och skola, konferens N Y A M E D L E M M A R Agneta Hållén, Uppsala Robert Persson, Stockholm Lena Widlund, Tidaholm Elin Samuelsson, Lund Alkisti Nikolayidis, Saltsjöbaden Kristina Persson, Uppsala Anders Larsson, Järfälla Gabriella Jones, Göteborg Maria Thoresson, Göteborg Antonia Klein, Hedemora Kerstin Blomberg, Lund Maria Farm Larsson, Stockholm Gabrielle Ödhammar, Stockholm Sofia Rehn, Uppsala Jessica Olsson, Mölndal Moa Engqvist, Köpenhamn Anette Nordling, Lund Carolina Lundin, Uppsala Julia Hamon, Göteborg Pin Pettersson, Göteborg Cecilia Ritzman, Stockholm Anna Wichberg, Linköping Carin Holmgren, Linköping Tommi Räihä, Uppsala Rita Annell, Bromma PsykologTidningen 9/02 Susanna Axelsson, Göteborg David Schain, Lund Jenny Zeipel, Skarpnäck Emma Dahlström, Uppsala Jenny Klevnäs, Lund Zandra Blomquist, Umeå Marianne Stahlheuer, Hälleforsnäs Magdalena Olofsson, Göteborg Mia Thornér, Uppsala Miriam Hofverberg, Umeå David Johansson, Umeå Petter Ormann, Stockholm Jenny Berglund, Umeå Ulika Wallin, Umeå Stephan Hansson, Umeå Elisabet Roudung, Nordmaling Emelie Dickens, Göteborg Emma Edvinsson, Uppsala Maria Hansson, Malmö Christina Medin, Umeå Mim Gavel, Stockholm Ketty Algotsson, Göteborg Urban Ekman, Umeå Karin Kiszkiewics, Linköping Sandra Hernfridsson, Umeå Hanna Gallo, Malmö N O T I S E R Ekonom till IHPUs styrelse Psykologförbundets utbildningsinstitut IHPU har fått en nationalekonom till styrelsen. Fil lic Johan Hyltenstam valdes vid bolagets extra stämma i januari till styrelsemedlem. Johan Hyltenstam har ett enmans konsultföretag med finansuppdrag åt kunder som Sveriges riksdag, SIDA och Världsbanken. Han är medlem i Penningmarknadsskolan, ett utbildningsföretag i finansbranschen och ha suttit med i VJS styrelse, som bland annat arran- gerar Juriststämman. Han har dessutom 17 års erfarenhet från Nordbanken som finansanalytiker och finanschef. Psykologförbundets kongress 2001 beslöt att expandera IHPUs verksamhet för att nå en bredare krets. – Jag tror det finns en efterfrågan på kurser utanför psykologkretsen, även om resurserna är små. Det kräver emellertid mycket marknadsföring, säger Johan Hyltenstam. Övriga ledamöter i IHPUs styrelse presenterades i Psykologtidningen nr 20/01. ■ Nätverk för psykologer med överviktiga patienter Andelen överviktiga ökar. Det gör även det antal överviktiga vi som psykologer kommer i kontakt med. Ofta är övervikten det somatiska symtomet på en känslomässig och psykosocial problematik. Den överviktige individen behöver professionell hjälp att genomföra den livsstilsförändring det innebär att gå ner i vikt och uppnå varaktig viktstabilitet. Ett möte för att diskutera gemensamma erfarenheter och eventuellt bildande av ett nätverk för psykologer som kommer i kontakt med överviktiga patienter kommer att hållas den 29 maj. Du är varmt välkommen. Tid: den 29 maj, Kl 18–20 Plats: Utvecklingscentrum för klinisk överviktsbehandling, Norrtulls sjukhus, Port A, Norrtullsgatan 14, Stockholm. Information och anmälan: Birgitta Adolfsson, 08-672 43 09. ■ Finlandsvenska psykologdagar på Åland Ålands Psykologförening inbjuder psykologer till de första finlandssvenska psykologdagarna Tid: 12–14 juni 2002. Plats: Mariehamn, Park Alandia. Program: ”Salutogena faktorer”, professor em., barn- och ungdomspsykiater Marianne Cederblad, Stockholm ”Psykologrollens nya utmaningar”, hälsocentralpsykolog Ralf Häggquist, Närpes ”Dyslexi och ADHD hos vuxna”, Jan Alm, psykolog och doktorand, Uppsala. Dagarna inleds onsdag kl. 16.00 och avslutas fredag kl. 14. Dagarna hålls på hotell Park Alandia, Norra Esplanadgatan 3, Mariehamn (tel 018-14230). Ett viss antal rum finns reserverade till gruppris. Deltagaravgift: Inklusive kaffe/te alla dagar samt sightseeing med lunch endast 130 Euro (inklusive middag torsdagkväll 150 Euro). Anmälan: Snarast möjligt, men senast 10 maj 2002. Anmälningar och förfrågningar kan göras till Crister Eriksson GSM + 358 457 0723797 eller helst per e-mail [email protected] och till Iris Grüssner-Hellman GSM + 358 400 669020 eller e-mail iris.grussner-hellman@ahl. aland.fi Ytterligare info och program sändes efter anmälan. ■ 27 R Ä T T E L S E R I artikeln ”Hit går din medlemsavgift” i Psykologtidningen nr 7–8 uppges felaktigt att Psykologtjänst höjt sina medlemsavgifter. På Psykologkongressen 2001 beslöts att Psykologtjänsts medlemmar från och med i år ska betala halv avgift till förbundet i stället för som tidigare 30 procent av medlemsavgiften. Den konferens som nämndes i slutet av artikeln om den amerikanske barnläkaren Mel Levins arbetsmetod (Psykologtidningen 7–8/02) har dessvärre redan ägt rum. Det handlade om oktober 2001 och inte oktober 2002. ■ D I S P U T A T I O N E R Cheryl McCamish-Svensson har disputerat på avhandlingen ”The Components of WellBeing among Older Persons: A Longitudinal Perspective.” Institutionen för psykologi, Lunds universitet. Robert Holmberg: ”Organiserande och kvalitetsutveckling. Om sönderfall, upprätthållande och begripliggörande i arbetslivet.” Institutionen för psykologi, Lunds universitet. Mats Dahl: ”Processing Asymmetries of Emotionally Valenced Stimuli.”, Institutionen för psykologi, Lunds universitet. Jouko Arvonen: ”Change, production and employees – an integrated model of leadership”, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. E M Rigné disputerar 14 maj på avhandlingen ”Profession, science and state – psychology in Sweden 1968–1990.” Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet. Susanne Wiking: ”On the Value of Pictures in Verbal Cognition.”, Institutionen för psykologi, Lunds universitet. Inga Tidefors Andersson: ”Från barndom till brott.” Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Charlotta Marhold: Musculoskeletal Pain and Return to Work. A Cognitive Behavioral Perspective. Institutionen för psykologi, Uppsala universitet. Ingrid Olsson: ”Help-Seeking and Causal Attributions for Helping. ”Institutionen för psykologi, Uppsala universitet. Pia Eresund: ”Att behandla störande beteende. Metodutveckling i barnpsykoterapi.” Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. ■ KRETSAR & YRKESFÖRENINGAR Neuropsykologerna, västra Västra regionen inbjuder till föreläsning Tid: 30:e maj kl 15.00–16.30 Plats: Psykologiska institutionen, Haraldsgatan, Göteborg. Tema: ”Det asteno-emotionella syndromet och andra organiska psykosyndrom”. Föreläsare dr Martin Rödholm, Enheten för neuropsykologi och neuropsykiatri, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Sjuhäradskretsen, kretsmöte Tid: 28 maj, kl 17.00–19.00 Plats: Kommundelskontoret Brämhult, sammanträdesrummet plan 3, Våglängdsgatan 21 B, Borås. Mötet kommer främst att behandla bildandet av en psykologförening i Borås kommun. 28 Stockholmskretsen Medlemmarna i Stockholmskretsen inbjudes till medlemsmöte för att diskutera Sveriges Psykologförbunds nya organisation för Stockholm. Tid: 15 maj, kl 18.00–21.00 Plats: SAPU, Bondegatan 21. Karin Graff-Cederström, 2:e vice ordförande, medverkar. Organisationskonsulterna Maria Åkerlund och Tomas Rudal leder en diskussion om Psykologförbundet ur ett systemteoretiskt perspektiv. Stockholmskretsen har även ett extra årsmöte för nedläggning av kretsen. Tid: 5 juni kl 17.30 Plats: Konferensvåningen, Vasagatan 48. KRETSAR & YRKESFÖRENINGAR Gemensamma konferensdagar Psykologer i förskolan och i skolan Tid: 25–27 september, 2002. Plats: Marina Plaza, Helsingborg. Tema: I stormens öga – psykologrollen i en föränderlig tid. Program Onsdag 25/9 Registrering 10.00 Torgny Danielsson, ordförande i Sveriges Psykologförbund. Mats Alvesson, fil dr i tillämpad psykologi, professor i företagsekonomi, Lund: ”Fångad av en stormvind” – att navigera med eller utan kompass i organisationskulturer. Gunilla Guvå, fil dr, leg psykolog: ”Som ett rö för vinden” – om att utnyttja eller utnyttjas av krafter i organisationen. Rundvisning på Dunkers kulturhus. Gemensam ”tura” på Öresund. Torsdag 26/9 9.00 Ingrid Hylander, leg psykolog, fil dr: ”Vindöga – om att kryssa i motvind.” Växlingar och vändningar i konsultationsprocessen. Lars Dencik, professor i psykologi, Roskilde: ”Om barn och familj i förändringens virvelvind ” – och om att med hjälp av psykologi systematiskt (miss)förstå sin samtid. Yrkesföreningarnas årsmöte och gemensamt konstituerande möte Reception på Helsingborgs Rådhus Festmiddag Fredag 27/9 9.00 Alf Nilsson, professor i psykologi, Lund: ”Från vindil till full storm” – affektens kraft på gott och på ont Ludvig Igra, psykoanalytiker och författare: ”Vad gör man när det blåser – yttre och inre kastvindar” Avslutning med lunch kl 13.00 Anmälan: Senast 1 juli är bindande. Medlemmar i Föreningen för Psykologer i förskolan eller Föreningen för Psykologer i skolan 3 000 SEK, icke medlemmar 3 500 SEK. Betalning sker mot faktura som sänds ut efter anmälan. Slutligt program och hotellförslag utsändes efter betalning. I konferensavgiften ingår lunch, kaffe fm och em varje dag samt torsdagens festmiddag. Öresundsturan ingår ej. Logi ingår ej. Halvdagar 600 kr inkl kaffe ej lunch eller festmiddag. Anmälan till: [email protected] Skol- och fritidsnämnden, Box 853, 251 08 Helsingborg. Tel 042-10 69 55, Fax 042-10 63 55. Upplysningar: Maria Winberg 042-10 67 80, Pia Sointio 042-10 44 26, Anci Cederquist 042-10 69 55. Bli medlem? Föreningen för psykologer i Förskolan 150 kr: Helena Gustafsson 016-10 25 84 e-post; helena.gustafsson@eskilstuna Föreningen för Psykologer i Skolan 300 kr: Margareta Grensjö 090-16 50 91 (a), 090-13 03 70 (b) e-post; [email protected] PsykologTidningen 9/02 Handikappsykologernas sommarkonferens Kliniska psykologernas studiedagar Tid: 12–14 juni, 2002. Plats: Västervik, konferenslokal Bryggaren. Tema: Ett 30-årsperspektiv på behandling och forskning inom handikappsykologi. Tid: 19–20 september 2002 Plats: Ullevi Konferens, Göteborg. Tema: ”Kan vi som psykologer rätta till Descartes’ misstag?” Psykologens roll i samhället, nya arbetsfält och möjligheter. Program: Onsdag 12/6 11.00–12.00 Incheckning på Bryggaren. 13.00–13.45 Konferensen öppnas. 13.45–16.30 Kognitiv beteendeterapi – en praktisk orientering (Föreläsare ej klar). 16.30–17.30 Årsmöte. 19.00 Skärgårdsutflykt. Dagens problem med alla sjukskrivningar och förtidspensioneringar väcker frågor kring ”sjukt” och ”friskt”. Är vi ”sjuka” eller är det friska reaktioner på livet och det samhälle vi lever i? Kropp och själ hör ihop. Vår yttre miljö påverkar vårt inre välbefinnande och våra förutsättningar, såväl psykologiska som biologiska, påverkar hur vi klarar av krav och påfrestningar i vår livsmiljö. Denna vetskap har länge varit känd inte minst bland psykologer. Vi har som psykologer specifika kunskaper och genom att synliggöra dessa kan vi påverka samhällsutvecklingen. Vi behöver stärka oss i vår profession och under våra studiedagar får Du möjlighet till det genom att lyssna till bland andra: Torsdag 13/6 08.30 Redovisning av projekt ”Terapi med ansiktsmissbildade barn” Psykolog Elisabet Knudsen, Göteborg. 10.30–12.30 Forskning inom handikappområdet, professor Erland Hjelmquist, Göteborg. 13.30–15.30 ”Tourette och jag”. Skådespelare Pelle Sandstrak. 15.45–17.00 Open space. 19.15 Festmiddag. Fredag 14/6 09.00 Behandlarrollen. Psykoterapeut Lena Svedin, Linköping. 11.30–12.00 Avslutning. Avgift: 3 300 kr för medlemmar, 3 500 kr för icke medlemmar. Kaffe, tre luncher, skärgårdsutflykt och festmiddag inkluderade i priset. Obs! Ej boende. Hotellrum bokas och betalas av deltagarna själva. Till medlemmar skickas hotelllista med priser i samband med konferensinbjudan. Icke-medlemmar får listan efter anmälan. Avgiften faktureras i efterhand, moms tillkommer. Anmälan: På nedanstående talong, Kommunförbundet, Kalmar tillhanda senast 17 maj. Fax: 0480-51 252, e-post: [email protected] Om avanmälan inkommer efter anmälningstidens slut och ersättare ej deltar debiteras 50% av avgiften. Vid avanmälan senare än en vecka före konferensen uttages hela avgiften. Information: Gunnel Grönwall, tel 0490-86 864, e-post: [email protected] Anna Nilsson, Kommunförbundet, tel 0480-61 555, e-post: [email protected] Kallelse, årsmöte Medlemmarna i Sveriges handikappsykologers förening kallas härmed till ordinarie årsmöte år 2002, som äger rum 12 juni, kl 16.30 i Västervik, konferenslokal Bryggaren. Tatjana Sivic, docent Göteborg ; ”Från offer till aktör”. Om att utveckla stödinsatser. Sven G Carlsson, professor, Göteborgs universitet, tar upp sina erfarenheter från primärvårdspsykologiprojekt, vad de innebär, teoretiskt, professionellt, filosofiskt. ”Descartes på omskolning i primärvården” Leif Havnesköld, psykolog, Stockholm ”Den emotionella hjärnan”. Delta-psykologerna från Göteborg berättar om sitt projekt och sina erfarenheter. Ytterligare föreläsare tillkommer. Detaljprogram i nästa Psykologtidning. Kostnad: för medlem i SKPF 1.500 kr och för icke medlem 1.800 kr (inkl. fm och em kaffe, samt lunch för båda dagarna.) Lokal: Ullevi Restaurang & Konferens Skånegatan, Göteborg. Är Du intresserad anmäl Dig senast 10 juni 2002! Information: Yakup Toper, tel 031-64 23 09 Sverker Arver (kassör), tel 063-15 33 92 [email protected] [email protected] (anmälan hit!) Anmälan: Descartes’ misstag … senast 02-06-10 Namn Område: Medlem: ja nej Adress Arbetsplats Anmälan, sommarkonferens i Västervik, 12–14 juni, 2002 ■ Medlem ■ Icke-medlem Namn: Tel Tel. Fax: Befattning E-post Adress Till Sveriges Kliniska Psykologersförening, SFRS, c/o Sverker Arver, Njords väg 28, 830 43 ÅS Betalning: Inbetalning sker på föreningens postgiro 97 96 30-7 Föreningen kommer att ha sitt årsmöte 19/9 i anslutning till studiedagarna. OBS! Medlemsavgiften för 2002 är 150:– inbet på postgiro 97 96 30-7 senast 2002-05-30. Väl mött i Göteborg Speciella kostönskemål Fakturamottagare Sista anmälningsdag 17/5. Anmälan skickas till Kalmar läns kommunförbund, Box 741, 391 27 Kalmar, fax 0480-51252 eller via www.kalmar.komforb.se under Kurs och konferens. PsykologTidningen 9/02 29 M A R K N A D E N Individualpsykoterapirum nära Odenplan uthyres per timme måndag eftermiddag och/eller kväll samt fredag förmiddag. Tel: 08/31 27 28. Trevligt terapirum nära Mariatorget uthyres deltid 0708-26 18 55. K U R S E R & Föreningen för Mental och Sexuell hälsa söker samarbetspartner. För info, tala med Mehmet, tel 08-650 48 48 el 580 275 00. E-post: [email protected] K O N F E R E N S E R Kroppsorienterad Psykoterapi Svenska Institutet för Kroppsorienterad Psykoterapi (Downing) anordnar följande utbildningar 2002 Introduktionskurs: Sthlm 13–14 sept, Dr George Downing Plats: Centralt i Stockholm Kostnad: 2.600:– + moms Psykoterapiinstitutet U t b i l d n i n g i p r o b l e m o r i e n t erande samtal/psykodynamisk counselling Problemorienterande samtal innebär en avgränsad psykoterapeutisk insats om fyra samtal. Det utmärkande för metoden är att genom reflektion fördjupa förståelsen för patientens svårigheter utifrån den aktuella livssituationen. Handledning i ett team med kolleger är ett viktigt inslag i metoden. Kursen omfattar litteraturstudier samt kliniskt arbete under handledning med patienter från den egna verksamheten. Kursen vänder sig till psykoterapeuter med lång klinisk erfarenhet. Till kursen antas åtta deltagare. Kursen äger rum under nio tisdagseftermiddagar kl. 13.00–16.30 under tiden 020903021105 vid Psykoterapiinstitutet, Stockholms läns landsting, Björngårdsgatan 25, 118 52 Stockholm. Sista anmälningsdag är 020531 och besked om antagning lämnas 020620. Kostnad: 10.000 kronor. Kursansvarig är Kerstin Westlund Cederroth, förfrågningar kan göras på tfn 08-578 397 62. Ansökningsblankett rekvireras från Elisabeth Bergquist, tfn 08578 397 63 eller e-post: [email protected] Introduktionskurs: Gtbg 20-21 sept, Med dr Viktor Meyer Plats: Centralt i Göteborg Kostnad: 2.600:– + moms Temaseminarium: ”Arbete med skam i psykoterapin”, Sthlm 4–6 okt Dr George Downing, Centralt i Sthlm, Kostnad: 3.000:– + moms 2003 Introduktionskurs: Sthlm 24–25 jan, Dr George Downing Sthlm 27–28 sept, Dr George Downing Introduktionskurs: Göteborg, april, Med dr Viktor Meyer Utbildning: Göteborg, startar under hösten 2003 2004 Utbildning i kroppsorienterad psykoterapi startar. Lärare: G Downing, V. Meyer och C. Waldencrantz-Piselli Information & anmälan: Maria Palmquist Tel 070-743 51 58, E-post [email protected] www.kroppspsykoterapi.nu Psykologpartners Wadström & Wisung AB samt Beteendeterapeutiska Föreningen inbjuder till WORKSHOP KBT vid familje/relationsproblem Acceptance and change in couple therapy Utveckling av organisation, grupp & individ Provins fem genomför under vår och sommar 2002 tre fristående kurser i processledarskap: 31/5–1/6 Innovation och kunskapsöverföring i stora grupper, en tvådagars utbildning i att genomföra förändringsarbete med hela systemet i rummet enligt skandinaviska förhållanden. Kursledare är leg. psykolog och fil.dr Anders Risling och organisationskonsult Calle Karnerud. Kostnad: SEK 6.500* plus moms. 12–16/8 Teambuilding, en fem dagars utbildning som ger teori, träning och metodkunnande för att genomföra teambuilding med inriktning på att effektivisera arbets- eller ledningsgruppen. Kursen leds av leg. psykolog och fil.dr Anders Risling. Kostnad: SEK 16.000* plus moms. 21–23/8 Utvecklande dialog, en tre dagars arbetskonferens i Tavistockanda om dimensionerna i det professionella samtalet. Syftet är att träna och öka förståelsen för hur det egna sättet att kommunicera hindrar respektive befrämjar andras och den egna utvecklingen. Konferensen leds av Johan Blomberg och Ylva Navér, båda leg. psykologer. Kostnad: SEK 8.750 plus moms och ev internatkostand (Sjöliden, Dalarö). *Kurserna genomförs i Stockholm. I Kursavgiften ingår dokumentation, lunch och förfriskningar. För info beställ prospekt på [email protected] eller ring 08-441 04 00. Andrew Christensen, Ph.D. Professor of Psychology University of California Los Angeles, USA 31 augusti 2002 i Uppsala, Mer information: [email protected] eller telefon 013-4655184 30 modern organisationspsykologi Provins fem startade hösten 2000. Vi har samlats för att med psykologin som redskap hjälpa organisationer och människor framåt. Hantverkargatan 51, 112 31 STOCKHOLM, tel: 08-441 04 00 fax: 08-653 59 50 www.provinsfem.se. PsykologTidningen 9/02 Psykologiska institutionen, Stockholms universitet erbjuder yrkesverksamma psykologer en vidareutbildning i NEUROPSYKOLOGISK TEORI OCH DIAGNOSTIK, 10 poäng Kursen vänder sig till psykologer med behov av fördjupning i neuropsykologisk teori och diagnostik. Den kommer att ges på deltid under läsåret 2002–03 och beräknas starta i oktober 2002 och avslutas i maj 2003. Undervisningen är koncentrerad till tvådagarspass (måndag–tisdag) fördelade med ett tvådagarspass i månaden. Kursens mål är att ge fördjupade kunskaper i neuropsykologisk teori avseende vuxna och barn och att belysa några aktuella frågeställningar och metoder inom neuropsykologisk klinisk verksamhet. Vidare är målet att ge fördjupade kunskaper samt praktiska färdigheter när det gäller att självständigt planera, genomföra och avrapportera neuropsykologiska utredningar. Kursen startar med en genomgång av nervsystemets anatomi, utveckling och funktion samt en orientering i neurologisk diagnostik och neurologiska undersökningsmetoder. Därefter belyses neurologiskt betingade funktionssvårigheter (perception, motorik, språk och kommunikation, spatialt tänkande, minne, uppmärksamhet, exekutiv funktion samt neurologiskt betingade personlighetsavvikelser) och syndrom hos barn och vuxna (CVS, psykiatri, demenssjukdomar, skalltrauma, etc). Vidare kommer neuropsykologisk metodik att belysas. Kursens senare del ägnas tillämpad neuropsykologi med bland annat diskussioner av deltagarnas egna fall. För behörighet krävs psykologexamen eller motsvarande. Företräde ges till de som i sin yrkesverksamhet arbetar med neuropsykologiska frågeställningar. Den som varit legitimerad psykolog i minst 5 år kan tillgodoräkna sig kursen som två kurser (av sex) inom ramen för specialistordningen. Ytterligare upplysningar kan lämnas av kurssekreterare Kerstin Halldin (tel. 08-16 38 36), eller kursansvarig docent Ove Almkvist (tel. 08-16 38 22 alternativt e-post: [email protected]). Anmälan görs på särskild blankett som fås genom Kerstin Halldin, Studentexpeditionen för psykologprogrammet, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm. OBS! Sista anmälningsdag är den 31 maj 2002. Besked om antagning skickas ut före midsommar. Lekfulla och kreativa arbetssätt med barn och föräldrar Vi inbjuder till en utbildning som syftar till att ge deltagarna möjlighet att vidga sin repertoar av arbetssätt med barn och föräldrar i samband med behandling och/eller utredning. Utbildningen fokuserar på lekfulla, kreativa och ovanliga arbetssätt. Föreläsningar varvas med övningar och konsultationer på eget arbete. Utbildningen står på systemteoretisk grund. Huvudlärare och kursledare är Martin Söderquist, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare i familjeterapi. Gästföreläsare kommer att vara bland andra Jim Wilson, Institute of Family Therapy, London. Kursen omfattar 18 dagar under hösten 2002 och våren 2003 och är förlagd till Stockholm. Kostnaden för utbildningen är 19000:– plus moms. För ytterligare information eller anmälan hänvisas till Mareld Sigtunagatan 3, 113 22 Stockholm Tel 08- 339987, Fax 08- 338593 E-post [email protected] Hemsida: www.mareld.se PsykologTidningen 9/02 Grundutbildning i kognitiv beteendeterapi (motsv. steg 1) Psykologpartners W&W AB i samarbete med Beteendeterapeutiska föreningen anordnar i Linköping med start augusti/september 2002 ‘steg-1’ i KBT. Inf./kursplan: Håkan Wisung 013-4655182 eller Olle Wadström 013-4655181 [email protected] eller [email protected] Human Brain Informatics AB inbjuder till kurs i WAIS-R NI och andra test i neuropsykologiska utredningar Kursledare: Håkan Nyman, leg psykolog, specialist i neuropsykologi, Dr Med Sc. Målgrupp: Leg psykologer och PTP-psykologer. Kursbeskrivning: Kursen omfattar totalt fyra heldagar, fördelade på tre dagar vid det första tillfället, samt en uppföljningsdag cirka tre månader därefter, då deltagarna förväntas presentera egna utredningar för diskussion och genomgång. De inledande tre dagarna ägnas åt den teoretiska grundvalen för neuropsykologiska utredningar, hjärnans funktionella organisation och hur beteendet i vid mening antas komma till stånd. Vidare presenteras deltesten i WAIS-R NI i detalj, liksom inlärnings- och minnestesten Claeson-Dahl och Rey Complex Figure Test, de exekutiva proven Trail-Making Test, Ordflödesprovet FAS och Wisconsin Card Sorting Test, personlighetsinventoriet KSP/SSP, samt en översiktlig orientering om WAIS III. Administrering, utvärdering och tolkning av dessa metoder behandlas utförligt. Avslutningsvis diskuteras modeller för utlåtandeskrivning, feedback till testpersonen och andra, samt vilken typ av åtgärder som olika utredningsresultat kan motivera. Målsättningen är att deltagarna efter de tre inledande dagarna skall genomföra en övningsutredning som kan diskuteras vid uppföljningsdagen. Kurslitteratur: Kursboken Nyman H & Bartfai A (Red.). Klinisk neuropsykologi. Studentlitteratur AB, 2000, ett kurskompendium, samt material för FAS och Trail Making Test ingår i kursavgiften. Manualer till de övriga ingående testen finns på Psykologiförlaget och införskaffas på egen bekostnad. Tid och plats: Kursen genomförs 27–29 maj, samt den 9 september 2002, på Hilton Hotel Slussen (f.d. Scandic Crown), Stockholm. Kursavgift: Deltagaravgiften är 9500 kronor + moms, och inkluderar kaffe och lunch alla fyra dagarna, kursboken ”Klinisk Neuropsykologi”, manual och material för FAS och Trail Making Test, samt kursintyg. Manualer till de övriga testen förutsätts dock kursdeltagarna själva införskaffa. Kursavgiften faktureras i samband med att anmälan bekräftas. Sista anmälningsdag: 15 maj 2002. Deltagarantalet är begränsat, plats kan ej garanteras. Anmälan och upplysningar: Upplysningar lämnas av Håkan Nyman, Dr Med Sc, specialist i neuropsykologi, på telefon 08517 733 02 eller e-post [email protected]. Anmälan görs till Håkan Nyman, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Sektionen för psykiatri Hus R5, Karolinska sjukhuset, 171 76 Stockholm eller per e-post till [email protected] Besök gärna HUBINs hemsida på www.hubin.org. 31 Svenska Föreningen för Klinisk & Experimentell Hypnos ger sin 3:e Legitimationsgrundande psykoterapiutbildning 60 poäng psykodynamisk terapi med hypnos, start augusti 2002 Stockholm och Göteborg Behörighetskrav och Kursplan – ring Susanna Carolusson, 0317118290. Obligatoriskt förkunskapskrav: grundkurs hypnos; ges den 6–9 juni och 15–18 augusti i Göteborg. Senaste ansökn.dat: snarast. Några få platser kvar! Jakobsberg – Karolinska Psykiatriska Öppenvård ansvarar för den psykiatriska öppenvården till invånarna i Järfälla, Solna, Sundbyberg och Upplands-Bro kommuner. För de patienter som behandlas för psykossjukdomar finns mottagningar i Järfälla, Solna och Upplands-Bro. Dessa ingår i Psykossektionen. Som LUS-klinik har vi även till uppgift att genom forskning, utveckling och utbildning, utveckla och förmedla ny kunskap. Jakobsberg-Karolinska Psykiatriska Öppenvård Psykossektionen, söker en Leg. Psykolog, heltid. Centrummottagningen, Solna. Centrummottagningen är en öppenvårdsmottagning för patienter med schizofreni och närbesläktade psykoser och här finns en bred kompetens inom detta område. P L A T S A N N O N S E R PSYKOLOG Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstad kommun söker Psykolog till Borgen/Specialpedagogiskt Centrum. Tjänsten är ett vikariat på heltid (eventuell förlängning) med tillträde snarast eller enligt överenskommelse. Borgens främsta uppgift är att medverka till att skapa en god lärandemiljö för elever i skolan som är i behov av särskilt stöd genom utredning och handledning, samt att utveckla och förmedla specialpedagogiska arbetssätt till skolan. Borgen erbjuder stimulerande och utmanande arbetsuppgifter i ett tvärfackligt arbetslag bestående av psykologer, skolsköterska, skolläkare, specialpedagoger, kurator, logoped och assistent. Arbetsuppgifter: Tjänsten innehåller två huvuduppgifter: Utredningar av barn och ungdomar och förslag till åtgärder, samt konsultation/handledning och rådgivning till personal och föräldrar. Kvalifikationer: Behörighet och kompetens, utöver femårig universitetsutbildning med påföljande ettårig praktisk tillämpning är vidareutbildning kring barnpsykologisk utredningsmetodik önskvärd. Förutom goda praktiska och teoretiska kunskaper i barn- och utvecklingspsykologi vill vi att du skall ha god samarbetsförmåga och känna glädje i teamarbete. Erfarenhet av handledning till personalgrupper och tidigare arbete som skol- eller förskolepsykolog är meriterande. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet. Vi erbjuder Dig ett utvecklande och intressant arbete. Vi har flextid och friskvård. Tillträdesdag: enligt överenskommelse. Upplysningar: Lisbet Engh Kraft, enhetschef, tel 05429 57 17 eller Kicki Polleryd, leg psykolog, tel 054-29 57 82. Facklig företrädare: Caroline Runstrand, leg psykolog, tel 054-29 65 97. Mottagningen samverkar med slutenvårdsavdelningar vid Jakobsbergs, Karolinska, och Löwenströmska sjukhusen, samt med akuta och mobila team. I vårt arbetssätt ingår evidensbaserade farmakologiska och familjeinriktade behandlingssätt. Arbetsuppgifter: Förekommande arbetsuppgifter för psykologer i psykiatrisk öppenvård såsom utredning, diagnostik, behandling, rådgivning och konsultation, med speciell inriktning mot psykossjukdomar, särskilt schizofreni. Även undervisning och handledning av psykologstuderande och andra personalkategorier kan förekomma. Kvalifikationer: Leg. psykolog med erfarenhet av psykiatri, helst från psykosområdet. Som meriterande ser vi psykoterapeutisk utbildning, helst KBT, samt kompetens i psykologisk diagnostik, såväl neuro- som personlighetspsykologisk. Intresse för familjearbete, anhörigstöd i olika former är en fördel. Goda möjligheter till handledning, såväl klinisk som vetenskaplig. Vi söker en självständig psykolog, som med energi och entusiasm vill vara med och skapa möjligheter för personer som drabbats av svåra psykiatriska sjukdomar att så långt möjligt utveckla och återhämta personliga, sociala och arbetsinriktade funktioner. Egenskaper som samarbetsförmåga, flexibilitet och allmän personlig lämplighet kommer att tillmätas stor betydelse. Vi förutsätter att Du har datorvana, då vi tillämpar datoriserad patientjournal (BMS). Du bör också ha intresse för forskning och undervisning. Arbetstid: Heltid 40.00/40.00 Anställningsform: Tillsvidareanställning. Tillträde snarast Tala med: Sektionschef Henrik Gregemark tel. 08-587 312 00, 070-453 03 00, Psykologsamordnare Bo Digné tel. 08-587 313 09. Välkommen med din ansökan senast 22 maj 2002 märkt med ref nr 09/02 ställd till JakobsbergKarolinska psykiatriska öppenvård, att: Inger Hoppe, Birgittavägen 4, 177 31 Järfälla Sista ansökningsdag: 17 maj Ansökan insändes till: Karlstad Kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, 651 84 Karlstad. 32 PsykologTidningen 9/02 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken är en del av förvaltningen för Primärvård, psykiatri och habilitering i Örebro läns landsting. I länet pågår ett intensivt utvecklingsarbete kring Universitetssjukhuset. Vår klinik vill vara en del i denna process med målet att bli en tydlig och stark universitetsklinik på lång sikt. Slutenvården vid Kungsbacka Kommun söker PSYKOLOG till skola/barnomsorg Heltid ev. deltid. Tillsvidareanställning och vikariat. Ytterligare information finns på www.platsbanken.ams.se Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Örebro söker Två Psykologer Avdelning 5 är en akut- och utredningsavdelning. Vi har sex platser och tar emot ungdomar upp till 18 år, och deras familjer.Vi gör akuta insatser/bedömningar samt gör utredningar på uppdrag av socialtjänst och andra vårdgrannar. Vi arbetar i team, där tvärvetenskapen har stor betydelse. Vi integrerar den psykodynamiska grundsynen med systemteoriskt och miljöterapeutiskt tänkande. Avdelning 3 är en 5-dygns behandlingsavdelning för tonåringar. Vi bedriver miljöterapeutiskt arbete utifrån en psykodynamisk referensram. Avdelningen har under de senaste åren utvecklats till att på ett mer strukturerat sätt ta med föräldrarna i miljöarbetet med tonåringen. Det tvärvetenskapliga teamet blir då mycket viktigt. De olika kompetenserna bidrar till att flera olika synsätt och metoder integreras och vi kan lägga tyngdpunkten på att få behandlingsplanen individuell. Vi söker Dig som är legitimerad psykolog och har god förmåga att arbeta i team på ett flexibelt sätt. Har du erfarenhet av barnpsykiatriskt arbete är detta meriterande. Tillsvidareanställning 100%, tillträde efter överenskommelse. Upplysningar: Avdelningsföreståndare avd 5, Bo-Göran Andersson , tfn 019-602 57 25, Avdelningsföreståndare avd 3, Lillemor Wittgren , tfn. 019-602 57 23, Klinikpsykolog Liv Sand-Gunnarsson , tfn. 019-602 57 00. Facklig företrädare: SACO, Lennart Garlund, , tfn 019-602 92 12. Din ansökan märkt med ref nr BUP 39 skickar Du senast 2002-05-20 till Psykiatri och habilitering, Ewa Straumits, Box 1613, 701 16 Örebro. Besöksadress: Eklundavägen 1, 2 tr • Telefon: 019-602 70 00 Fax: 019-602 75 50 • E-post: [email protected] webbadress: www.orebroll.se/psykhab SPO Psykiatrin Södra söker Chef för Psykoterapienheten Heltid Psykoterapienheten är en del av Stockholms Produktionsområde Psykiatrin Södra, med lokaler inom Rosenlundsområdet på Södermalm i Stockholm. Vid enheten arbetar 25 leg psykoterapeuter (19 tjänster) och 2 sekreterare. Psykoterapienhetens huvuduppgifter är att utföra psykoterapibedömningar, bedriva lång- och korttidspsykoterapier enskilt och i grupp samt att erbjuda handledning och konsultationer till medarbetare inom SPO Södras övriga psykiatriska verksamheter. Uppföljnings- och kvalitetssäkringsfrågor ingår som en kontinuerlig del i uppdraget. Psykoterapienheten har funnits i sin nuvarande form i 6 år och har under denna tid utvecklat en kreativ miljö med öppenhet för arbete med och vidareutveckling av olika psykoterapimetoder på såväl psykodynamisk som på kognitiv grund. Som chef har Du delegerat personal- och budgetansvar. I dialog med Dina medarbetare ansvarar Du för att verksamheten strävar mot gemensamma mål i ett öppet arbetsklimat. I arbetsuppgifterna ingår att delta i psykiatriorganisationens ledningsgråd och att företräda organisationen i psykoterapifrågor såväl internt som externt. I viss mån ingår även att delta i det klinska arbetet. Kvalifikationer: Leg psykoterapeut med dokumenterad erfarenhet av: • Organisation och ledarskap, företrädesvis inom offentlig vård • Handledning i psykoterapi och i psykiatriskt behandlingsarbete • Psykoterapeutiskt bedömnings- och behandlingsarbete i offentlig sektor. Vi söker en person med hög grad av självständighet, god samarbetsförmåga och flexibilitet. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet. Tillträde: Februari 2003. Annonsera ut nya tjänster! När du eller din arbetsplats söker en ny medarbetare, sätt ut en platsannons i PsykologTidningen! PsykologTidningen är det främsta annonsorganet när det gäller psykologtjänster. Tidningen når större delen av psykologkåren, och platsannonserna har ett stort läsvärde. Påminn din arbetsgivare om att annonsera lediga tjänster i PsykologTidningen! I annonsen bör även anges facklig kontaktperson. För mer information kontakta annonsansvarig på PsykologTidningen Brittmarie Haake, tel 08-567 06 454 eller fax 08567 06 490. PsykologTidningen 9/02 Upplysningar: Produktionsenhetschef Filipe Costa, tel. 08686 67 70, Chef för Psykoterapienheten Margareta Mörner, tel. 08-616 57 57, Personalsekreterare Annika Elm, 08-686 67 74. Välkommen med Din ansökan och meritförteckning, märkt med ref nr 5/02, senast den 27 maj 2002 under adress: SPO Psykiatrin Södra, Administrationen, att: Annika Elm, Sköntorpsvägen 29, 2 tr, 120 38 Årsta. Psykiatrin Södra 33 Barn- och ungdomspsykiatri Verksamhetsområde Länet Sydost söker Enhetschef till Nynäshamns BUP VÄLKOMMEN TILL EN LITEN OCH TREVLIG MOTTAGNING VID HAVET! Mottagningen ligger centralt i Nynäshamn och har knappt 6 heltidstjänster fördelat på läkare, socionomer, psykologer och assistent. Teamet innehåller både medarbetare som arbetat länge och nyanställda medarbetare. Det är därför ett delvis nytt team som skall svetsas samman inför de nya utmaningar och arbetsuppgifter vi står inför i samarbetet med vårdgrannar och i patientarbetet. I teamet finns en mångsidig och varierad barnpsykiatrisk kunskap och erfarenhet att använda sig av i det psykoterapeutiska, psykosociala och utredande arbetet med barn, ungdomar och deras familjer. Stor vikt läggs vid samarbetet med skola, socialtjänst och andra som arbetar med barn och ungdomar i kommunen. I Nynäshamns kommun bor ungefär 24.000 invånare, varav cirka 6.000 är barn och ungdomar. och psykoterapeutiskt arbete med barn, ungdomar och deras familjer. Enhetschefen ingår i verksamhetschefens ledningsgrupp för den öppna barn- och ungdomspsykiatrin inom verksamhetsområdet. Kvalifikationer: Leg psykolog, leg läkare med specialistkompetens i barn- och ungdomspsykiatri eller socionom. Bred erfarenhet och goda kunskaper i barn- och ungdomspsykiatriskt utrednings- och behandlingsarbete samt arbetsledarerfarenhet. Stor vikt fästes vid god samarbetsförmåga och personlig lämplighet. Uppdraget är på heltid och tidsbegränsat till i första hand 1 år, men kan förlängas i ytterligare 5 månader. Upplysningar lämnas av verksamhetschef Maria Dunerfeldt, tfn 08-690 58 87. Fackliga kontaktpersoner är Kjell Lindqvist, Psykologförbundet, tfn 08-690 67 99, Monika Olsson, Läkarförbundet, tfn 08-470 08 70, Inger Ploom Norell, SSR, tfn 08-690 67 89. Din ansökan, märkt med ref nr Barnpsyk 045/02 vill vi ha senast den 28 maj 2002 till Norra länets produktionsområde, Barn- och ungdomspsykiatri, att: Maria Dunerfeldt, Box 175 64, 118 91 Stockholm. E-post: [email protected] Enhetschefen leder och planerar arbetet vid mottagningen. I arbetsuppgifterna ingår även eget barnpsykiatriskt, psykosocialt Feelgood är ett av Sveriges största börsnoterade hälsoföretag med 73 enheter och 700 anställda i Sverige och en omsättning på 426 Mkr. Feelgood som är rikstäckande levererar ett komplett tjänsteutbud inom hälsa, miljö, träning, företagshälsovård och sjukvård. Feelgood Region Öst söker Legitimerad psykoterapeut/beteendevetare för heltidstjänst. Arbetsuppgifter Som leg. psykoterapeut/beteendevetare kommer du att möta anställda inom Feelgoods kundföretag och erbjuda kortare terapeutiska insatser så som kris- och korttidsterapi. Du kommer att fungera som stöd i utvecklings- och förändringssituationer och arbeta med rehabilitering i samarbete med andra yrkeskompetenser inom Feelgood. Du arbetar främst med individuella samtal men också på grupp- och organisationsnivå. I dina arbetsuppgifter ingår även stresshantering, chefsstöd och utåtriktad verksamhet gentemot kundföretagen. Kompetens och erfarenhet Vi vill att Du är leg. psykoterapeut med god erfarenhet av bedömningsarbete samt erfarenhet av professionellt personalsocialt arbete inom näringslivet. Vi vill även att du har vana vid kundrelaterat arbete samt erfarenhet av att arbeta med och förstå processer i grupper och organisationer. Vi välkomnar gärna manliga sökande. Information Upplysningar om tjänsten lämnas av leg. psykoterapeut Mona Palmstierna per telefon 08-14 38 20. Sista ansökningsdag är 7 juni 2002. Välkommen att skicka Dina ansökningshandlingar till; Feelgood Öst AB Att: Platschef/företagsläkare Sonia Alknert, Kammakargatan 9A 111 40 Stockholm BARNHÄLSOVÅRDEN i Sörmland Psykolog Ref nr MSE 64/02 Heltid 40 t/v. Tillträde enligt överenskommelse. Tjänsten är placerad vid centrala barnhälsovården (C-BHV) med tjänstgöring företrädesvis inom västra länsdelen i Landstinget Sörmland (kommunerna Katrineholm, Flen och Vingåker). C-BHV i Sörmland är en länsövergripande resurs. Enheten består av ett expertteam med barnhälsovårdsöverläkare, fem psykologer, samordnande sjuksköterska och två sekreterare. För närvarande pågår ett aktivt arbete med att utveckla nya former för stöd åt nyblivna föräldrar. Arbetsuppgifter Förebyggande hälsovård inom barnhälsovården genom: • Konsultation och fortbildning till BVC-personal • Stöd och rådgivning till föräldrar • Utredningar av barn • Samverkan med övriga enheter som arbetar med barnfamiljer • Medverkan i metodutvecklingsarbete och utvärdering av verksamheten Kvalifikationer Leg psykolog • Meriterande är erfarenhet av såväl utrednings/ behandlingsarbete med små barn som av konsultation/fortbildning på området. • Stor vikt kommer att läggas vid personlig lämplighet • Körkort erfordras Upplysningar: Lämnas av barnhälsovårdsöverläkare Karin Segnestam, tfn 016-10 47 97, BHV-psykologerna Britt-Marie Ekoff, tfn 0155-24 55 96 och Gun Hjertzell, tfn 016-10 36 70. e-post [email protected] Facklig representant: Kristian Richter, tfn 016-10 31 59. För ytterligare information kring Feelgood och våra affärsområden besök vår webbplats www.feelgood.se. 34 Ansökan: Välkommen med Din ansökan inkl meritförteckning till Mälarsjukhuset Administration plan 13, 631 88 Eskilstuna. Sista ansökningsdag 2002-05-22. PsykologTidningen 9/02 BARNHÄLSOVÅRDEN I ÖSTERGÖTLAND söker Psykolog, 100% med tillträde hösten 2002 efter överenskommelse. Barnhälsovården i Östergötland ombildas till en landstingsövergripande enhet med arbetsplatser i Norrköping, Linköping och Motala. I enheten finns ytterligare sju psykologer, BHV-överläkare, samordnande sjuksköterska och administrativ personal. Arbetsuppgifter: Att bidra med psykologisk kompetens inom den förebyggande barnhälsovården. Barnhälsovården riktar sig till barn i ålder 0 – 6 år. Arbetsuppgifterna består främst av konsultation och fortbildning till BVC-personal, bedömning och utredning av enskilda barns behov, kortare behandlingsinsatser, stöd i föräldraskapet, samt metodutvecklingsarbete. Önskvärda kvalifikationer: Vi söker i första hand en leg psykolog, men är också öppna för att ta emot en PTP-psykolog. Erfarenhet av arbete kring barn är meriterande, liksom erfarenhet av ett konsultativt arbetssätt. Du bör ha körkort. Enheten har tillgång till leasingbilar. För närmare upplysningar kontakta BHV-överläkare Göran Hermansson tel. 013-22 50 83, e-post [email protected], BHV-psykolog och facklig företrädare Agneta Hulterström tel. 011-22 45 86, e-post [email protected]. Välkommen med Din ansökan senast 15 maj 2002 under adress: chef.sekr Kerstin Strömwall, Barn och Kvinnocentrum, Universitetssjukhuset, 581 85 Linköping. Mer information om Landstinget i Östergötland hittar du på www.lio.se Hjälp barn med cancer när jag blir vuxen ska jag ha lackskor och bo ihop med en älg… Tack vare forskningens framsteg botas idag ca 75 procent av alla cancersjuka barn. Vi fortsätter stödja forskningen med sikte på att inga barn ska drabbas av cancer. postgiro: 90 20 90-0 telefon: 08-661 56 40 www.barncancerfonden.se PsykologTidningen 9/02 35 Division psykiatri ansvarar för norrbottningarnas behov av psykiatriska specialistinsatser. Sektorspsykiatrin i Piteå ansvarar för såväl baspsykiatri som högspecialiserad psykiatri med både öppenvård, mellanvård via enheterna samt slutenvård. Upptagningsområdet omfattar kommunerna Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur och Arjeplog. Piteå är en idyllisk och charmig småstad vid Norrlandskusten nära natursköna områden. Förutom att Piteå är en riktig sommarstad med sprudlande liv, kan Piteå erbjuda året om ett rikt och varierande musikutbud på hög nivå. Luleå universitet har en hel del av sin verksamhet i Piteå. Piteå har en välorganiserad barnomsorg och skola. För närvarande är bostadssituationen bra. Vuxenpsykiatrin i Piteå söker Psykolog Enheterna är öppenvårdsenheter med uppdrag att samtidigt sköta mellanvård. Enhet B arbetar med psykoser, både nyinsjuknande och de med funktionshinder. Enhet C med ångest, fobi samt depressioner. Arbetsuppgifter: Vi söker dig som vill ha ett annorlunda och utvecklande arbete. Du arbetar som psykolog med sedvanliga yrkesspecifika arbetsuppgifter i en multiprofessionell organisation och bidrar med din specifika kompetens till en helhetssyn på patienten, servar även slutenvården med bedömning och utredning. Bakgrund: Legitimation. Vi lägger stor vikt vid personliga egenskaper såsom god samarbetsförmåga och flexibilitet. Erfarenhet från teamarbete är en merit. Anställningsfakta: Heltid med flexibel arbetstid och individuella scheman där såväl dag- som kvällstjänstgöring ingår. Tillträde snarast eller enligt överenskommelse. Resor ingår i tjänsterna. Vill du veta mer – kontakta: Enhetschef B Carin Nordberg, tfn 070-642 48 50. Enhetschef C Margareta Modig, tfn 070-564 74 37. Facklig företrädare: SPF Ann-Britt Engman-Andersson, Tfn 0911-75 464. Sista ansökningsdag: 2002-05-31. Välkommen med din ansökan och meritförteckning till: Piteå älvdals sjukhus, Lokala staben, Elaine Widman, Box 715, 941 28 PITEÅ. Ref.nr: 20-02 Enhet B, psykolog Ref.nr: 22-02 Enhet C, vik psykolog snarast – 31/8 ev längre. Välkommen med din ansökan! Psykolog till Nyköping Arbetsförmedlingen Rehabilitering i Södermanlands län är en länsövergripande stödfunktion till länets arbetsförmedlingar med inriktning på arbetslivsinriktad rehabilitering. Vi utgår från att du är legitimerad psykolog, är utåtriktad, flexibel och har en välutvecklad kommunikationsförmåga och intresse av konstultativt arbetssätt. Vi erbjuder ett rörligt, självständigt arbete med många kontaktytor och omväxlande arbetsuppgifter. Tyngdpunkten ligger på att föra samtal med människor med diffusa svårigheter som har svårt att ta sig ut på arbetsmarknaden. Verksamheten inom Arbetsförmedlingen är ständigt i förändring och vi förutsätter att du tilltalas av detta. Kunskaper i kognitiv psykologi, gärna utbildning i KBT, eller systemteoretiskt arbetssätt, är meriterande och en tillgång när det gäller att finna förändringsmöjligheter tillsammans med de människor vi arbetar för. Det krävs även kunskaper när det gäller personlighetsbedömningar och testförfaranden. Förutom Dina arbetskamrater samarbetar du med arbetsförmedlare på olika arbetsförmedlingar samt rehabiliterande myndigheter. Din uppgift är att se till att de arbetspsykologiska aspekterna får en framskjuten plats i arbetet med människor i en utsatt situation. Du tillhör en psykologgrupp och får kontinuerligt handledning. Du kommer att ha ditt tjänsteställe i Nyköping men arbetet medför resor i tjänsten varför du måste ha körkort. All nyanställd personal ges en gemensam introduktionsutbildning. I övrigt så finns goda möjligheter till kompetensutveckling. Kullbergska sjukhuset i Katrineholm Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen söker Leg. psykolog Ref nr KSK 1019/02 Heltid. Tillträdesdag snarast eller enligt överenskommelse. Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen ansvarar för barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård i kommunerna Katrineholm, Flen och Vingåker. Vårt team består av en barnpsykiatriker, tre psykologer, fyra socionomer och en sekreterare. Vi arbetar nätverks- och familjeinriktat och samverkar gärna med vårdgrannar. Som psykolog i vårt team erbjuds Du stora möjligheter att vara med och utveckla verksamheten och Din egen kompetens utifrån verksamhetens behov. Arbetsuppgifter: Diagnostiskt och terapeutiskt arbete med familjer, barn och ungdomar. Arbetet kräver såväl eget självständigt ansvarstagande som god förmåga till intern och extern samverkan. Kvalifikationer: Leg. psykolog. Erfarenhet av arbete med barn, ungdomar och deras familjer. Stor vikt fästes vid personlig lämplighet. För närmare information, kontakta Af-chef Tommy Jacobsson, 016-17 61 15 eller psykolog Agneta Satrell, SACO 016-17 61 23. Upplysningar lämnas av: Adm. samordnare Kristina Ohlsson, tel. 0150-56450, leg. psykolog Tomas Nordengren, tel. 0150-56450. Facklig företrädare Christian Richter, tel. 016-103575. Välkommen med din ansökan samt meritförteckning och löneanspråk till Länsarbetsnämnden i Södermanlands län, Box 374, 631 05 Eskilstuna, oss tillhanda senast 2002 05 22. Välkommen med Din ansökan inkl. meritförteckning senast 02-05-21 till Kullbergska sjukhuset, Administrationen, Box 110, 641 22 Katrineholm Anställningen är tillsvidare och tillträde snarast. Läs mer på vår hemsida: www.landstinget.sormland.se 36 PsykologTidningen 9/02 Kom ihåg . . . . . . när du söker ny anställning • Lönen bestäms efter överenskommelse mellan dig själv och arbetsgivaren. Du ska själv begära det krontalsbelopp du vill ha som månadslön! Acceptera inte en ny anställning förrän också överenskommelse har träffats om lönen! Förvissa dig om att den person som du träffat överenskommelse med har beslutsrätt också när det gäller lönen. Acceptera inte att frågan om din lön skjuts till kommande revisionsförhandlingar/motsvarande lokal förhandling. Precisera för dig själv dina löneanspråk i god tid innan du erbjuds anställning! Tag gärna kontakt med i första hand Sveriges Psykologförbunds lokala fackliga förtroendemän innan du slutligt ställer dina krav på löne- och anställningsvillkor. Du kan vända dig till kretsarnas förhandlingsansvariga och till statliga kontaktmän i kretsarna. I andra hand lämnas information av Psykologförbundets kansli, tel 08-567 06 400. . . . när du blir legitimerad och . . . • När du blir legitimerad kan du också träffa överenskommelse med arbetsgivaren om din lön. • Du ska ha rätt lön vid nyanställning – oavsett om det gäller en tillsvidareanställning, ett vikariat, en projektanställning, en PTP-tjänst och när en visstidsanställning förlängs. . . . när lönen är klar • När lönen är klar kan också andra frågor diskuteras med den kommande arbetsgivaren, till exempel rätt att delta i olika fort- och vidareutbildningar. Psykiatrin i Nordvästra Skåne är en förvaltning bestående av de psykiatriska klinikerna i Helsingborg och Ängelholm. Nordvästra sjukvårdsdistriktet omfattar cirka 240.000 invånare och den psykiatriska verksamheten präglas av hög kompetens och ett brett vårdutbud. Tjänstetillsättningen omfattas av Region Skånes jämställdhetspolicy. Psykiatrin Nordvästra Skåne Psykiatriska kliniken, Ängelholm söker 1 Psykolog, Team 1, tillsvidare, heltid (ref nr 10P/2002) 1 PTP-Psykolog, varaktighet 1 år, heltid med tillträde efter sommaren 2002 (ref nr 11P/2002) Arbetsuppgifter: Utrednings-, diagnostiskt och psykoterapeutiskt arbete med vuxna och deras familjer. Tjänstgöring sker både inom öppen- och slutenvård. För PTPpsykolog innebär arbetet sedvanligt psykologarbete i form av utredning, diagnostik och behandling. Även personalhandledning kan komma att ingå. Kvalifikationer: Legitimerad psykolog. Vi ser gärna unga sökande som är intresserade av att vidareutveckla den kliniska kompetensen. För PTP-Psykolog gäller att Du har psykologexamen. Psykiatriska kliniken, Helsingborg, sektion Syd respektive Nord söker 2 PTP-Psykologer, varaktighet 1 år, heltid med tillträde efter sommaren 2002 (ref nr 7P/2002) Arbetsuppgifter: Arbetet innebär sedvanligt psykologarbete i form av utredning, diagnostik och behandling. Även personalhandledning kan komma att ingå. Kvalifikationer: Du har psykologexamen, gärna med kognitiv inriktning. Övrigt: Sektion Nord och Syd är allmänpsykiatriska enheter och tjänsterna kommer att omfatta anknytning till respektive sektions öppenvårds-mottagning. Upplysningar: Ring gärna för mer information; Teamledare Ann Mari Eklund i Ängelholm, tel: 0431-817 18, Funktionsföreträdare Pia Bengtsson i Ängelholm, tel: 0431-817 12, Tf chefpsykolog Margareta Zaunders i Helsingborg, tel: 042-10 26 29 eller personalsekreterare Helena Eklöf, tel: 042-10 14 51. Fackliga företrädare; Mats Nilsson i Helsingborg, tel: 042-10 27 07, Lee Sandberg i Ängelholm, tel: 0431-815 43. Välkommen med Din ansökan, märkt med ref nr, till: Psykiatrin Nordvästra Skåne, Helena Eklöf, Carl Krooks gata 30, 252 25 Helsingborg, senast den 21 maj 2002. Psykiatrin Nordvästra Skåne www.skane.se PsykologTidningen 9/02 37 Norrtälje BUP söker Psykolog 40 timmar/vecka, tillsvidareanställning. Tillträde enligt överenskommelse augusti/september 2002. Norrtälje BUP-mottagning är centralt belägen i Norrtälje, en timmes bussresa från Stockholm. Vårt upptagningsområde är Norrtälje kommun. Teamet består av 10 behandlare; psykologer, socionomer, psykoterapeuter, barnpsykiater samt sekreterare. Vi strävar efter att erbjuda ett brett behandlingsutbud med såväl familje- som individ- och gruppinriktning utifrån olika teoretiska perspektiv. På vår mottagning behövs och finns både en bred kunnighet och ett specialistkunnande. Några av våra behandlingsmetoder: familjesamtal, familjeterapi, individualterapi (psykodynamisk eller kognitiv), barnorienterad familjeterapi, Marte Meo och konsultation. Vi erbjuder i många fall korttidsinsatser, mera sällan längre behandlingar. Vi har också gruppverksamheter av olika slag, för barn till missbrukare, barn till psykiskt sjuka föräldrar, flyktingbarn, barngruppsykoterapi samt tonårsterapigrupp. Utredningsoch behandlingsarbetet med de barn som har en neuropsykiatrisk diagnos har de sista åren vuxit och utvecklats ex. erbjuds föräldrar som har barn med neuropsykiatrisk diagnos gruppverk- samhet på mottagningen. Vi har ett gott samarbete inom teamet och utåt mot kommunen, barnläkare och vuxenpsykiatrin. Skola och förskola är en vanlig samarbetspartner. Dessutom deltar vi i flera samarbetsprojekt. Arbetsuppgifter: Psykoterapeutiskt och psykodiagnostiskt arbete med barn, ungdomar och deras familjer. Utåtriktat arbete samt konsultativa uppgifter. Samarbete med socialtjänst, skola m fl. Kvalifikationer: Leg psykolog och erfarenhet av barn- och ungdomspsykiatriskt teamarbete. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet och god samarbetsförmåga. Önskade kvalifikationer: Leg psykoterapeut med intresse för att utveckla BUP:s arbetsformer. Upplysningar lämnas av enhetschef/leg psykolog Margith Hedin Livstedt, konsulent Britt Bernstone Berg eller leg psykolog Solveig Bromander, tfn 0176-773 80. Facklig kontaktperson är Kjell Lindqvist, Psykologförbundet, tfn 08-690 67 99. Välkommen med din ansökan märkt med ref.nr Barnpsyk 054/02 och med uppgift om löneanspråk senast den 27 maj 2002 till Norrtälje BUP, Galles gränd 1, 761 30 Norrtälje. Barn- och ungdomspsykiatri Akademiska sjukhuset i Uppsala med 8 000 anställda och en omsättning på 4 miljarder kronor är ett av landets största universitets- och regionsjukhus. Psykiatricentrum svarar för specialiserad psykiatrisk hälso- och sjukvård för invånarna i och i vissa fall också utanför Uppsala län. Forskning och undervisning är integrerad i verksamheten inom ramen för medicinska fakultetens institution för neurovetenskap vid Uppsala universitet. Psykolog Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Enköping Vid öppenvårdsmottagningen i Enköping ska du, både självständig och i samarbete med övriga teammedlemmar, bedriva barn- och ungdomspsykiatriskt arbete i öppenvården. Ditt bidrag blir bedömning, utredning och behandling av barn och ungdomar i nära samarbete med familjer, skola och vårdgrannar. I arbetsuppgifterna ingår samverkan i olika former med andra verksamheter som arbetar med målgruppen. Kvalifikationer Legitimerad psykolog. Erfarenhet av barn- och ungdomspsykiatri. Meriterande är utbildning i barndiagnostik/barnpsykoterapi och familjeterapi, samt kunskap om/erfarenhet av neuropsykologisk utredning och behandling. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet och samarbetsförmåga. Upplysningar Enhetschef Eivor Palmqvist, 018-611 27 98. Personalsekreterare Annika Wahlqvist, 018-611 25 61. Yrkesföreträdare Birgitta Johansson Niemelä, 018-611 42 84. Psykologförbundet Ann-Sofi Hansson-Pourtaheri, 018-611 23 81. Ansökningsblankett kan hämtas från www.uas.se under psykiatricentrum. Välkommen med din ansökan med ref nr P40-02 och styrkt meritförteckning till Akademiska sjukhuset, Annika Wahlqvist, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, 750 17 Uppsala, senast den 22 maj. 38 www.uas.se PsykologTidningen 9/02 Leg psykolog Division Psykiatri Öppenvårdsmottagning Mariestad Skaraborgs Sjukhus (www.vgregion.se/skas) omfattar Kärnsjukhuset i Skövde och sjukhusen i Falköping, Lidköping och Mariestad. Verksamheten är indelad i åtta divisioner, budgeten omsluter ca två miljarder SEK och antalet anställda är ca 4 900. Skaraborgs Sjukhus ingår i Västra Götalandsregionen. Den psykiatriska verksamheten inom Skaraborgs Sjukhus baseras på öppenvårdsteam i nära samarbete med slutenvården i Falköping. Öppenvårdsteamen består av läkare, psykologer, kuratorer, psykoterapeut, arbetsterapeuter, sjukgymnast, sjuksköterskor, skötare och sekreterare. Psykiatrin är just nu inne i ett dynamiskt skede med expansion av de öppna vårdformerna och inriktning mot viss subspecialisering. Vi välkomnar dig som är psykolog till den vuxenpsykiatriska mottagningen i Mariestad. Staden med 24 000 invånare är vackert belägen vid Vänern. Vi har just flyttat in i nya trivsamma lokaler. Inom dessa ryms förutom mottagningen även dagsjukvård/mobilt team i nära samverkan. PERSONALKONSULENT till Falun. Heltid – tillsvidareanställning. GävleDala Företagshälsa ägs av landstingen inom Gävleborgs och Dalarnas län. Vi har till huvuduppgift att erbjuda bra företagshälsovård till våra ägare och i övrigt samarbeta med kunder som passar vår kompetens. Kostnaderna för verksamheten täcks av intäkter från kunderna. Omsättningen är ca 30 Mkr. Vi söker dig som vill arbeta med psykosociala arbetsmiljöfrågor. Uppdragen består bl a i att medverka vid organisationsutveckling, förändringsarbete, konflikthantering, rehabilitering, handleda chefer/anställda enskilt eller i grupp samt arbetslagsutveckling. Även utbildning och information är viktiga inslag i arbetet. Du är en person som kan samarbeta, har servicekänsla och är flexibel. Du bör ha socionomexamen, sociala linjen, vara leg psykolog eller ha motsvarande utbildning och minst några års erfarenhet av psykosocialt arbete. Basarbetsplats är Falun men Du kommer att arbeta även med uppdrag i andra delar av länet. Låter det intressant? Hör av dig till distriktschef Berit Fredricsson, tfn 023-490 235, 070-655 94 31, [email protected]. Facklig information: Ulla Svensson, Akademikerförbundet SSR, tfn 0240-714 04. Agneta Nyström, SKTF, tfn 0250-399 08. Claes Jaenson, Psykologförbundet, tfn 026-15 46 07. Individuell lönesättning, ange löneanspråk. Ansökan skickas till GävleDala Företagshälsa, Administrativa enheten, Lasarettsvägen 4, 803 24 GÄVLE, senast den 21 maj 2002. Hemsida: www.gdfh.org Heltid, tillsvidare. Tillträde enligt överenskommelse. Arbetsuppgifter: Arbetet sker i team med brett utbud av kompetens. Vi eftersträvar mångfald av behandlingsutbud för att bäst möjligt tillgodose den enskildes specifika behov. Tillsammans med de övriga tre psykologerna svarar Du för den psykologiska kompetensen i teamet, vilket i huvudsak innebär psykologisk utrednings- och behandlingsarbete. Goda möjligheter till forskning och vidareutveckling finns. Kvalifikationer: Leg psykolog/psykologexamen. Erfarenhet från vuxenpsykiatrisk verksamhet liksom testmetodik är meriterande. Vi lägger stor vikt vid personlig lämplighet och samarbetsförmåga liksom god förmåga att såväl arbeta självständigt som i team. Tjänsten är förenad med visst resande varför körkort erfordras. Upplysningar: Vårdchef Margret Andersson, tfn 0515-876 17 eller teamföreståndare Berit Svensson tfn 0501-683 42. Facklig företrädare: Sveriges psykologförbund Inger Ericsson, tfn 0515-876 43. Ansökan sänds senast den 21 maj märkt med ref nr Ps 21/02 till Skaraborgs Sjukhus, 541 85 Skövde. BUP-mottagningen i Danderyd söker Psykolog Heltid, tillsvidareanställning med tillträde enligt överenskommelse. Mottagningen är belägen i Mörby Centrum med områdesansvar för Danderyd, Vallentuna och Vaxholms kommuner. Arbetet inom mottagningen sker i team. I teamet ingår socionomer, psykologer och läkare. Sammanlagt är vi en arbetsgrupp om ca 18 personer. Mottagningens arbete utgår från våra olika kunskapsområden med förankring i psykodynamiskt och systemteoretiskt tänkande kring de barn, ungdomar och familjer som söker vår hjälp. Vi är i ett skede där vi utvecklar vårt samarbete med andra verksamheter i samhället såsom förskolor, skolor, socialförvaltningar, basteam och vuxenpsykiatri. Neuropsykiatriska frågeställningar ingår i en stor del av ärendena. Arbetsuppgifter: Barn- och ungdomsdiagnostik och psykoterapeutiskt arbete med barn, ungdomar och deras familjer. Utåtriktat och förebyggande arbete. Kvalifikationer: Leg psykolog. Kompetens avseende utredningsarbete med barn och ungdomar. Kompetens i neuropsykologi är meriterande. Önskvärt är erfarenhet och utbildning i psykoterapi med barn, ungdomar och/eller familjer. Vi fäster stor vikt vid personlig lämplighet och god samarbetsförmåga. Upplysningar lämnas av tf enhetschef Ulla Rolén, tfn 08587 544 78. Facklig kontaktperson är Kjell Lindqvist, Psykologförbundet, tfn 08-690 67 99. Välkommen med Din ansökan, märkt med ref nr Barnpsyk 055/02 senast den 23 maj 2002 till BUP-mottagning Danderyd, 182 87 Danderyd. E-post: [email protected] www.vgregion.se Barn- och ungdomspsykiatri PsykologTidningen 9/02 39 Roslagens Elevhem är ett privat behandlingshem för ungdomar från 12 år som är svårt traumatiserade och med omfattande psykosociala problem. Verksamheten, som är förlagd till Vallentuna, Täby och Åkersberga, har 22 platser och består av miljöterapi, individual psykoterapi, föräldraarbete samt en integrerad pedagogisk verksamhet. Arbetet baseras på en psykodynamisk grundsyn. HABILITERINGSCENTER HUDDINGE FÖR BARN OCH UNGDOM Habiliteringscentret är beläget i Flemingsberg, nära Huddinge Universitetssjukhus Vi söker nu Söker Enhetschef/Biträdande Vårdchef PSYKOLOG LEG Arbetsplats: Enhetschef för ett gruppboende på Vreta Gård i Vallentuna samt tillhörande ensamboenden och utsluss. Deltid 30 timmar/vecka. Tillsvidareanställning, tillträde snarast. Arbetsuppgifter: Enhetschefen har behandlings-, personal- och budgetansvar. Enhetschefen fungerar även som biträdande/ ställföreträdande vårdchef. Bakgrund: Vi tror att du har gedigen erfarenhet av terapeutiskt arbete på behandlingshem, inom barn- och ungdomspsykiatrin eller socialtjänst. Du söker nya utmaningar, vill axla ett chefsansvar och är intresserad av att utveckla det miljöterapeutiska arbetet på dynamisk grund. Krav: Leg.psykolog, socionom eller likvärdig utbildning, kompletterad med en psykoterapiutbildning motsvarande lägst steg 1. Körkort erfordras. Önskvärt: Erfarenhet av arbetsledning. Legitimation som psykoterapeut. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet. Anställningsform: Tillsvidare. Lön: Ange löneanspråk. Tillträde: 2 september 2002. Upplysningar: Vårdchef Christine Román växel tel 08-630 92 57, direkt tel. 08-446 12 52. Ansökan: Senast 17 maj, märkt ”Enhetschef”. Adress: Roslagens Elevhem AB, Box 7243, 187 13 Täby. Arbetsuppgifter: Vid habiliteringscentret arbetar vi i team med råd, stöd och behandling till barn och ungdomar med funktionshinder. Som psykolog kommer Du att ge barnpsykologisk rådgivning, kris- och samtalsstöd till föräldrarna. Du kommer att arbeta med utredning, diagnosticering samt att ge psykologiskt stöd till barn och ungdomar. Arbetet innebär samverkan med många andra verksamheter och Du kommer då att ge konsultation/kunskapsöverföring till personal i barnets närmiljö. Allt arbete sker i nära samråd med övriga teammedlemmar dvs, kurator, logoped, sjukgymnast, arbetsterapeut och specialpedagog. Vi erbjuder en stimulerande arbetsmiljö med kompetensutveckling och regelbunden handledning. Kvalifikationer: Legitimerad psykolog, gärna med erfarenhet av barn- och ungdomshabilitering alt. skola ,barnomsorg, barnhälsovård. Kunskaper i neuropsykologi är meriterande. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet, intresse och erfarenhet av teamarbete. Upplysningar om tjänsten: Habiliteringscenterchef Ann-Louise Östling-Lindh eller psykolog Hori Alla, tel 08-608 63 00. Facklig kontaktperson: Kjell Lindqvist, Psykologförbundet, tel 08690 67 99. Välkommen med din ansökan märkt Hab 328/02 senast den 21 maj 2002 till Habiliteringscenter Huddinge för barn och ungdom, Box 4106, 141 04 Huddinge. PTP-gruppen. Vi har också ambitionen att ha hög kvalitet på handledningen, bl a genom att även handledarna får delta i regelbunden seminarieverksamhet. Lyckat PTP-projekt fortsätter Inom Landstinget Gävleborg finns i dagsläget ett 70-tal psykologtjänster inom totalt 11 verksamhetsområden. Vi räknar med att behovet av psykologer kommer att öka i framtiden och för att säkerställa rekryteringen upprepas landstingsgemensamt projekt till vilket vi söker 8–10 PTP-PSYKOLOGER Tjänsterna kommer preliminärt att vara placerade inom: • barn- och ungdomspsykiatri • vuxenpsykiatri • mödra- och barnhälsovård • habiliteringsverksamheten Psykologverksamhet finns i Bollnäs, Gävle, Hudiksvall, Ljusdal, Sandviken och Söderhamn. Var PTP-tjänsterna kommer att vara placerade kommer att diskuteras vidare – ange gärna om Du har särskilda önskemål om ortsplacering. Utöver PTP-tjänstgöring inom en verksamhet är tanken att Du ska få insyn i övriga delar av landstingets psykologverksamheter genom studiebesök och auskultationer t ex ungdomsmottagning och medicinsk rehabilitering. Under PTP-året kommer Du också att erbjudas delta i ett antal seminarier och få många tillfällen till erfarenhetsutbyten inom 40 Utöver arbetet tillsammans med handledaren och kollegor på arbetsplatsen kommer Du också att ha fortlöpande kontakt med projektledaren. Målet med projektet är att skapa en PTP-tjänstgöring av hög kvalitet och med möjlighet att få en bred kännedom om ett landstings hela psykologverksamhet. Efter godkänd PTP-tjänst kommer du att erbjudas möjlighet till fortsatt anställning inom Landstinget Gävleborg. Du som söker PTP-tjänst ska ha avlagt psykologexamen. Erfarenhet från det verksamhetsområde Du söker till är meriterande. Stor vikt kommer att läggas vid personlig lämplighet. Tillträde: 2002-09-15 – 2002-10-15 Vill Du veta mer? Kontakta gärna projektledaren Psykolog Sten Berglund tel. 0650-92713, 070-2603052 eller någon i projektgruppen: Psykolog Claes Jaensson tel 070-580 80 59 (facklig företrädare). Psykolog Maja Fläcke tel 026-15 46 28 (f.d.PTP-projektdeltagare). Personalchef Åke Andersson tel.0270-773 66. Verksamhetschef Catharina Mattebo 0650926 12. Ansökan med styrkt meritförteckning, examensbevis och med vilket/vilka verksamhetsområden Du söker till skall vara inkommen senast 2002-05-27 under adress: Hälsinglands sjukhus, Psykiatriska kliniken, Att: Sten Berglund, 824 01 Hudiksvall. Välkommen med din ansökan! PsykologTidningen 9/02 HABILITERINGEN DALARNA söker 1 LEG PSYKOLOG till Hörselteamet för barn 0–7 år, 25% länsövergripande med placering i Falun kombinerat med 75% tjänstgöring inom övrig habiliteringsverksamhet. Ref: 7/02 Limhamn-Bunkeflo stadsdelsförvaltning BUNKEFLO REKTORSOMRÅDE söker Psykolog Bunkeflo rektorsområde är en positiv, dynamisk arbetsplats med entusiastiska medarbetare. Vårt område är under stark utbyggnad och vi har många pågående utvecklingsprojekt. Vi har en hälsofrämjande profil, där vi värnar om barnets hela utveckling. Vi söker nu en psykolog till vårt resursteam, som är en fristående enhet inom rektorsområdet. Resursteamet arbetar med barn i behov av särskilt stöd i våra förskolor och skolor. I teamet ingår också kurator, skolsköterskor, specialpedagog och dramapedagog. Dina arbetsuppgifter blir huvudsakligen handledning, konsultation och utredningar av barn. Du kommer att arbeta tillsammans med kolleger i ett team under uppbyggnad med goda möjligheter att påverka utvecklingen. Arbetet kräver resor mellan våra olika enheter varför tillgång till bil är önskvärt. Dina kvalifikationer: Du är legitimerad psykolog, gärna med några års erfarenhet av att arbeta med barn. Har Du erfarenhet av handledning av personal och psykologbedömning av barn är detta en merit. Malmö stad är Malmös största arbetsgivare med 18 000 medarbetare. Vi gör verklighet av politiska beslut och ger service åt stadens invånare, företag och besökare. Malmös befolkning har vuxit oavbrutet sedan 1985. Nu växer också näringsliv, utbildning, och kommunikationer. Tillsammans ger detta nya förutsättningar för en mångfald av möten och möjligheter. Stadsdelen Limhamn-Bunkeflo har cirka 30 000 invånare. Stadsdelsförvaltningen med sina cirka 1500 anställda svarar för bland annat förskoleoch skolverksamhet, vård och omsorg, individ- och familjeomsorg samt fritids- och kulturverksamhet. Omfattning: Heltid, tillsvidareanställning. Tillträde: augusti 2002 Vill Du veta mer om tjänsten? Kontakta enhetschef Ulla Larsson, 040-34 68 97, mobil: 0706-385 601 eller specialpedagog Ann-Christin Engvall-Lundgren, 040-34 69 06, mobil 0739-635 985. Välkommen med din ansökan senast 2002-05-20 till Resursteamet, Sundsbroskolan, Klagshamnsvägen 48, 230 44 Bunkeflostrand E-post: [email protected] Märk ansökan med ref.nr. 163-53 I Malmö stad vill vi ge bra service med mångfald i arbetslivet. Vi välkomnar därför sökande med olika etnisk och kulturell bakgrund. Kontakta lokala facket först! PsykologTidningen 9/02 1 LEG PSYKOLOG VIK 100% 1 år fr o m 2002-08-01, med placering för närvarande i ungdomsarbetslaget vid Habiliteringen i Falun, eventuellt förlängning. Ref: 8/02 Habiliteringen är en tvärvetenskaplig specialistresurs med medicinsk, psykologiskt, social och pedagogisk kompetens. Vi har ett familjecentrerat arbetssätt där barns/ ungdomars situation och behov ses i ett brett perspektiv. Vår uppgift är att ge stöd, service och vägledning till barn/ungdom med funktionshinder, deras anhöriga och andra viktiga personer i närmiljön. Målet är att barn/ungdom och deras familjer skall kunna leva ett liv som andra. För hörseltjänsten gäller att: Du är knuten till den Specialpedagogiska enheten Hästberg, där det finns en avdelning för döva/hörselskadade barn. Du arbetar också länsövergripande med stöd till hörselskadade/döva barn och familjer. Du har ett nära samarbete med ambulerande specialpedagog. Du ingår i ett hörselteam som består av audionom, hörselvårdsingenjör, kurator, läkare och pedagog. Inom habiliteringsverksamhet blir ditt arbete att i nära samråd med föräldrar och med övriga yrkesgrupper inom teamet, utreda barn/ungdom, ge psykologisk behandling och stöd till barn/ungdom och deras familjer. Att ge konsultation och kunskapsöverföring till personal närmiljön ingår också. Vi samverkar i neuropsykiatriska frågeställningar med Barn- och ungdomspsykiatrin. Du kommer att ingå i ett team tillsammans med arbetsterapeut, fritidskonsulent, kurator, logoped, läkare, sjukgymnast, sjuksköterska, specialpedagog, i nära samarbete med föräldrar. Du kommer att samarbeta med erfarna psykologkollegor på arbetsplatsen. Vi erbjuder ett stimulerande och utvecklande arbete inom habiliteringen/hörselvården med arbetsuppgifter i huvudsak på individoch gruppnivå. Vi är en specialistresurs inom landstinget där nya forskningsrön inom verksamhetsområdet medför krav på ständig utveckling. Vi har höga krav på våra medarbetare och erbjuder i gengäld god möjlighet till fortbildning och samarbete med erfarna kollegor. Du kommer att ingå i en psykologgrupp med möjlighet till specialisering på länsnivå. Behov finns av metodutveckling inom diagnostik och behandling inom habiliteringens breda kompetensområde. Vi söker Dig som är leg psykolog, gärna med erfarenhet av habilitering/hörselvård eller annan verksamhet som rör barn. Du måste ha en god samarbetsförmåga och vara intresserad av att arbeta i team tillsammans med andra yrkesgrupper. För hörseltjänsten bör du vara insatt i de konsekvenser som hörselnedsättning innebär. Ibland behövs teckenspråk och därför är det bra att du är intresserad av att lära dig det. Erfarenhet av eller intresse för neuropsykologiska frågeställningar och erfarenheter från liknande arbetsuppgifter är meriterande för habiliteringstjänsten, men vi fäster också stor vikt vid personlig lämplighet. Vill Du veta mer, ring för habiliteringstjänsten verksamhetschef Maja Gilbert, 023-49 05 22, för hörseltjänsten platschef Kerstin Schultz, 023-218 48 eller leg psykolog Gunilla Svensson, tillika facklig företrädare, 023-49 03 73. Du kan också ringa yrkesutvecklare leg psykolog Ingalill Tjulander, 0225-49 67 78. Din ansökan vill vi ha senast 2002-05-27 till Habiliteringen i Falun, Falu lasarett, 791 82 FALUN. 41 Du har stora möjligheter till ett rikare liv i Värmland. Som ny medarbetare hos oss får du ett utvecklande arbete och Värmlands alla rikedomar runt hörnet. Landstinget i Värmland arbetar med hälso- och sjukvård, tandvård och utbildning. Vi har 9 000 anställda varav 5 500 akademiker. Länsverksamhet allmänmedicin Vi är en universitetsklinik med flera spännande utvecklingsprojekt på gång. I Lund finns sluten vård med utredningsavdelning och akutavdelning. Vi har specialenheter för ätstörning, psykos, autism, döva och hörselskadade barn samt ett konsultteam. I verksamheten har vi även familjedagverksamheter och spädbarnsverksamheter. Våra öppenvårdsenheter finns i Eslöv, Landskrona och Lund. Psykologer Öppenvårdsenheten i Landskrona söker Alternativt kan även PTP-psykologer komma ifråga. Till mödra- och barnhälsovården. En tjänst för Säffle och Grums kommuner med ett barnunderlag på cirka 2500 barn samt en för Sunne och Torsby kommuner med ett barnunderlag på cirka 1900 barn. Placeringsorter är öppet för diskussion. Arbetsuppgifter: Individinriktat arbete till blivande och nyblivna föräldrar, förskolebarn och deras föräldrar bestående av utredning, rådgivning, terapikontakter av kris- och korttidskaraktär. Konsultation och fortbildning till personal inom mödra- och barnhälsovård. Samverkan med vårdgrannar, socialtjänst, barnomsorg m fl. I tjänsten ingår deltagande i metod- och kvalitetsutvecklingsarbete för mödra- och barnhälsovården. Vi söker dig som är leg psykolog alternativt har psykologexamen. Erfarenhet av arbete inom mödra- och barnhälsovård är meriterande, liksom utbildning och kunskap i födandets psykologi, tidiga insatser för gravida och i småbarnsfamiljer samt barnbedömningar och konsultationsmetodik. Arbetet ställer stora krav på förmåga att arbeta självständigt. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet och samarbetsför måga. Körkort erfordras, gärna tillgång till bil. I Grums har man startat en familjecentral, där MVC och BVC arbetar i samverkan med bl.a. socialtjänst och öppen förskola. I Säffle, Torsby och Sunne pågår diskussioner om att starta familjecentraler. I Värmland finns nio MHV/BHV-psykologer som träffas regelbundet och tillsammans arbetar med metod- och kvalitetsutveckling. Egen handledning och fortbildning ingår som en naturlig del av tjänsten. Vill du veta mer kontakta verksamhetschef Ing-Marie Knutsson när det gäller Säffle-Grumstjänsten, tfn 0533-812 83 och verksamhetschef Anders Broman när det gäller Sunne-Torsbytjänsten, tfn 0566-475 40 eller samordnande MHV/BHV-psykolog Stina Ljungkvist, när det gäller båda tjänsterna, tfn 054-61 66 74. Facklig företrädare: Psykologförbundet, Margot Englund, tfn 054-61 83 54, [email protected]. Välkommen med din ansökan till Personalenheten, Hus 28, Centralsjukhuset, 651 85 Karlstad senast den 21 maj 2002. Ange ref nr 129/02. Värmlands största kunskapsorganisation 42 Verksamhetsområde Barn- och Ungdomspsykiatri PSYKOLOG 50 – 75% Vi söker nu en psykolog till vårt spädbarnspsykiatriska team för vikariat t o m 2003-12-31. Verksamheten har funnits sedan 1991och består av ett tvärvetenskapligt team från BUP, barnmorskemottagning och socialtjänst. Teamet är uppdelat i en mottagning och en dagavdelning där vi tar emot förälder/barnpar i grupp. Dina arbetsuppgifter kommer att utgöras av psykoterapeutisk behandling av gravida kvinnor och nyblivna föräldrar med fokus på föräldrarollen samt psykoterapeutiska interventioner i förälder/barnrelationen. Vi har regelbunden extern handledning. Du som söker är leg. psykolog, gärna med psykoterapeutisk kompetens. Speciella kunskaper om graviditetsperiodens psykologi och spädbarnspsykiatri är meriterande. Vi söker dig som har personlig mognad, är flexibel och som har erfarenhet av att arbeta i team med olika professioner. Öppenvårdsenheten i Landskrona omfattar även tidsbeställd mottagning och dagvårdspsykiatri. Vill du veta mera är du välkommen att ringa enhetschef Margareta Gromark, tfn 0418-454334, e-post [email protected] Ansökan märkt med ref nr 11-X918 skickas till Division Psykiatri, Cathrin Berthelson, Universitetsjukhuset i Lund, S:t Larsområdet, 221 85 Lund Sista ansökningsdag är 2002-05-27 Universitetssjukhuset i Lund Fackliga företrädare . . . . . . håll ett öga på hur din arbetsgivare utformar platsannonser Förbundets policy är att psykologbefattningar ska utannonseras med angivande av psykologlegitimation som grundkrav. Annonserna ska innehålla kompetensbeskrivningar som svarar mot specifika psykologkompetenser. Alternativbefattning psykolog/annan kompetens ska undvikas. Om den förekommer ska arbetsuppgifterna/arbets- innehållet differentieras för de olika kompetenserna. Alternativbefattningar psykolog/psykoterapeut skall undvikas. Framför allt skall ingen kombination psykolog/steg I kompetens accepteras. Psykoterapeutbefattningar bör utannonseras med önskvärd grundkompetens angiven. Tag för vana att läsa igenom och godkänna de platsannonser i vilka du anges som facklig företrädare eller kontaktperson. ■ PsykologTidningen 9/02 PTP-PSYKOLOG till enheten för Psykisk Hälsa, Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Inom enheten finns olika kunskapsområden så som kris- och katastrof, barns och ungdomars psykiska hälsa, kvinnors psykiska hälsa och psykos. Enhetens arbete är inriktat på att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa hos befolkningen i Stockholms län. Enheten arbetar med kartläggning, forskning och metodutveckling samt information och utbildning. Denna tjänst är placerad inom de båda kunskapsområdena kvinnors psykiska hälsa och psykos. Arbetsuppgifter: Psykologarbete omfattande medverkan i metodutveckling, organisationsförändring, konsultation och utvärdering i anslutning till enhetens forsknings- och utvecklingsarbete samt deltagande i övrig utrednings-, informations- och utbild- Den psykiatriska verksamheten inom Örebro läns landsting tillgodoser de flesta specialiteter. Psykiatrin i länet satsar intensivt på forskning och utveckling bland annat genom nybildade Psykiatriskt forskningscentrum. ningsverksamhet. I samarbete med psykologavdelningen vid Huddinge Universitetssjukhus psykologarbete omfattande diagnostisk utredning, bedömning och behandling av enskilda vuxna. Arbetstid: 40.00 tim/vecka Kvalifikationer: Psykologexamen. Examensbeviset ska bifogas. Anställningsform: Tidsbegränsad till 1 år. Tillträde tidigast 02-07-01 Upplysning om tjänsten: Leg psykolog Agneta Bergsten Brucefors 08-517 781 13 eller leg psykolog Anita Cederström 08517 781 85. Facklig kontaktperson Barbro Holm Ivarsson 08517 780 54. Ansökan inkommen senast 02-05-31 märkt med ref nr SAM 0204-0052 ställd till Samhällsmedicin, Adm enheten, Inga Åstrand, Box 175 33, 118 91 Stockholm. Skolpsykolog till Fristad kommundel Är Du psykolog? Välkommen till Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen Ringen i Örebro! Tjänsten tillsätts under förutsättning att nuvarande innehavare av tjänsten kommer in på sökt utbildning. Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Örebro befinner sig för närvarande i ett intensivt utvecklingsskede. Mottagningen Ringen är en öppenvårdsmottagning inom kliniken. För närvarande arbetar på mottagningen tre psykologer, två kuratorer, en läkare och en sekreterare. Vi söker en efterträdare till en av våra psykologer. Arbetet på mottagningen vilar på psykodynamisk grund med individualbehandling av barn och ungdomar samt ett omfattande föräldraarbete. Mottagningen har många samarbetspartners. Du arbetar med sedvanligt psykologarbete såsom utredningar och behandlingar. Du är legitimerad psykolog. Har Du goda kunskaper inom det neuropsykologiska området, framför allt utredningsarbete och erfarenhet från gängse barn- och ungdomspsykiatriskt arbete, är detta meriterande. Vi fäster stor vikt vid personlig lämplighet, flexibilitet och god samarbetsförmåga. Tillsvidareanställning 100%, tillträde efter överenskommelse. Upplysningar: Kurator/teamledare Inger Elmqvist, tfn. 019-602 96 25 eller psykolog Ullastina Adolfsson, tfn. 019-602 96 24. Facklig företrädare: SACO, Lennart Garlund, tfn. 019-602 92 12. Välkommen med Din ansökan senast 2002-05-20 märkt med ref nr BUP 38 till Psykiatri och habilitering, Ewa Straumits, Box 1613, 701 16 Örebro. Fristad kommundel är en av tio kommundelar i Borås kommun. Kommundelens förskole- och skolverksamhet är indelad i sex områden med sammanlagt 1850 barn. Som psykolog arbetar du direkt under verksamhetschefen. Du ingår i en resursgrupp som består av skolsköterskor, specialpedagoger och kuratorer. Tillsammans med dem kommer du att förstärka och bli delaktig i att utveckla elevvården i Fristad. Vi söker dig som vill arbeta med att stödja verksamheterna i arbetet med barn i behov av särskilt stöd, genom handledning och konsultation göra psykologiska bedömningar och utredningar arbeta med förebyggande utvecklingsarbete ha samtalskontakter Vi vill i första hand att du är legitimerad psykolog men du kan också vara PTP-psykolog. Vi lägger stor vikt vid dina personliga egenskaper och vi förutsätter att du har körkort och tillgång till bil. Tjänsten är en tillsvidareanställning på heltid med tillträde 12 augusti 2002. Upplysningar lämnas av verksamhetschef Magnus Kjellgren tfn 03335 8763 eller 0704-55 8763. Fackliga företrädare når du genom kommunens växel tfn 033-35 70 00. Välkommen med din ansökan till Kommundelskontoret Fristad Stora vägen 31, 513 33 Fristad, senast 20/5. Märk ansökan med ref nr 39/02. Borås! 100 000 invånare. Storstadens utbud, småstadens närhet. Föregångare i miljöfrågor. Entreprenörsanda. Högskola, stadsteater, museer. Grönska. Billigt att bo, billigt att handla. Snabba kommunikationer. Service. Handelsstaden Borås. Besöksadress: Eklundavägen 1, 2 tr • Telefon: 019-602 70 00 Fax: 019-602 75 50 • E-post: [email protected] webbadress: www.orebroll.se/psykhab PsykologTidningen 9/02 43 Akademiska sjukhuset i Uppsala med 8 000 anställda och en omsättning på 4 miljarder kronor är ett av landets största universitets- och regionsjukhus. Psykiatricentrum svarar för specialiserad psykiatrisk hälso- och sjukvård för invånarna i och i vissa fall också utanför Uppsala län. Forskning och undervisning är integrerad i verksamheten inom ramen för medicinska fakultetens institution för neurovetenskap vid Uppsala universitet. Psykolog Psykolog Vuxenpsykiatriska ätstörningsenheten Tierp/Älvkarleby vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagning Ref nr P28-02. Deltid 75 procent. Inom ramen för ”Vuxät” bedrivs högspecialiserad sluten-, dag- och öppenvård som till vissa delar är tillgänglig för patienter från hela riket. Personalstyrkan består av teamchef, överläkare, psykolog, kurator, sköterska och tre skötare. Tjänsten är placerad i Vuxäts öppna vårdverksamhet och i huvudsak inriktad på behandling, enskilt och i grupp, av patienter med diagnoserna bulimia nervosa och hetsätningsstörning. Metoden är KBT-baserad, följer den s k ”Fairburnska” modellen och är manualiserad. Insatsen är i första hand tänkt för patienter från det egna landstinget. Till psykologtjänsten söker vi nu en legitimerad psykolog med KBT-terapeututbildning och väl förtrogen med problemområdet. Vana vid behandlingsarbete i grupp, erfarenhet av forsknings-/projektarbete och pedagogiska färdigheter är särskilt meriterande. Arbetsformen och patientgruppens mycket speciella vårdbehov gör att särskilt stor vikt kommer att läggas vid den sökandes personliga lämplighet och samarbetsförmåga. Ref nr P50-02. Deltid 75 procent. Eventuellt med möjlighet till heltid. Mottagningens upptagningsområde omfattar Tierps och Älvkarleby kommuner med cirka 30 000 invånare. Närheten till naturen, goda kommunikationer till närliggande städer, (ca 35 min från Uppsala och 40 min från Gävle) och ett gott samverkansklimat ger oss arbetstillfredsställelse. Vi som arbetar här är ett entusiastiskt arbetslag bestående av läkare, psykologer, kurator, sjuksköterska, skötare och sekreterare sammanlagt tio personer. Arbetsuppgifter I teamet arbetar du med sedvanliga psykologuppgifter, bland annat kvalificerade bedömningar, bedriver psykoterapi och annan behandling samt arbetar med metodutveckling, undervisning och handledning. Du deltar även i klinikens utbildningsoch utvecklingsarbete. Kvalifikationer Legitimerad psykolog med kognitiv inriktning. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet och samarbetsförmåga. Psykolog Vuxenpsykiatriska mottagningen i Gimo/Östhammar Upplysningar Ref nr P44-02 Deltid 75 procent varav 25 procent är vikariat till och med 31 december 2002. Teamet har Östhammars kommun som upptagningsområde och huvuddelen av verksamheten är förlagd till Gimo. Ref nr P28-02 Teamchef Sven Holmgren, 018-611 52 17. Ref nr P44-02 Överläkare Pia Rautiala-Thorén, 0173-410 15. Ref nr P50-02 Teamchef Erland Olsson, 0293-152 91. Yrkesföreträdare Ulf Wiese, 018-611 76 58. Personalsekreterare Elisabeth Hägglund, 018-611 20 24. Psykologförbundet Ann-Sofie Hansson-Pourtaheri, 018-611 23 81. I arbetsuppgifterna ingår bland annat att göra kvalificerade bedömningar, bedriva psykoterapi och annan behandling, metodutveckling, undervisning och handledning samt delta i klinikens utbildnings- och utvecklingsarbete. Kvalifikationer Välkommen med din ansökan Legitimerad psykolog. Legitimation som psykoterapeut, gärna med kognitiv inriktning är en merit. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet och samarbetsförmåga. med ref nr och meritförteckning till Akademiska sjukhuset, Allmänpsykiatriska kliniken, 750 17 Uppsala, senast den 22 maj. www.uas.se 44 PsykologTidningen 9/02 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken söker HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Skönviks psykiatriska klinik, öppenvårdsmottagningen i Säter utökar med 1–2 PTP-psykologer Mer information om tjänsterna finns på landstingets hemsida www.ltdalarna.se/jobb Du kan även ringa enhetschef Kicki Kyhle, telefon 0225-49 42 85, E-post: [email protected] Välkommen med ansökan till Personalenheten, Box 350, 783 27 SÄTER. Sista ansökningsdag 2002-05-27 Ref 16/02 Psykolog med placering vid Barn- och ungdomspsykiatriska teamet, beläget vid Huddinge Universitetssjukhus. Heltid. Tillsvidareanställning med tillträde snarast, under förutsättning att ordinarie befattningshavare får sökt tjänst. BUP-teamet arbetar med somatiskt sjuka barn och ungdomar som vårdas eller behandlas på Huddinge Universitetssjukhus främst på Barnens Sjukhus. Tanken är att samordna barnpsykiatriska insatser med den medicinska vården i de fall där sjukdom är sammanlänkad med psykiatriska/psykosociala problem. Patientgruppen är mycket varierad och många patienter kommer från andra delar av landet. Arbetsuppgifter: Psykologiska/kliniska bedömningar, utredningar och behandling av barn, ungdomar och deras familjer. Konsultation till Barnens Sjukhus och samarbete med instanser utanför sjukhuset ingår i det dagliga arbetet. Kvalifikationer: Leg. psykolog, erfarenhet av psykiatriskt/psykoterapeutiskt arbete med barn, ungdomar och deras familjer i team. Vidareutbildning i psykoterapi, diagnostik och utredningsmetodik är meriterande. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet och samarbetsförmåga. Psykiatriska sektorn i Norra Dalarna söker Leg. psykolog/Socionom tillsvidare, heltid, ref: 53/02 Upplysningar lämnas av Helena Kärrfelt, enhetschef, tfn 08585 857 52 och Elisabet Ahlstrand, psykolog, tfn 08-585 857 44. Facklig kontaktperson är Kjell Lindqvist, Psykologförbundet, tfn 08-690 67 99. Välkommen med Din ansökan, märkt med ref nr Barnpsyk 047/02 senast den 21 maj 2002 till Norra länets produktionsområde, Barn- och ungdomspsykiatri, Box 175 64, 118 91 Stockholm. E-post: [email protected] Barn och ungdomspsykiatri Placering vid psykiatriska öppenvården Vansbro Psykiatriska sektorn i Norra Dalarna ansvarar för vuxenpsykiatrin i Dalarnas sju nordligaste kommuner, Leksand, Malung, Mora, Orsa, Rättvik, Vansbro och Älvdalen. Geografiskt en glesbygd som motsvarar drygt halva länet och en vuxen befolkning på ca 70 000 innevånare. Det finns en öppenvårdspsykiatrisk mottagning i varje kommun samt en sektorsgemensam vårdavdelning. Mobilt team och psykoterapimottagning finns vid Mora lasarett. Länsgemensam slutenvård är förlagd till Säters sjukhus samt toxikomanivård vid Falu lasarett. Dessutom har psykiatrin i Dalarna en gemensam utvecklingsenhet för utbildning, forskning och kvalitetssäkring. Vansbro är en kommun vid Västerdalälven med ca 7 500 invånare. Vi hoppas att du tillsammans med oss vill fortsätta att utveckla den öppenvårdsbaserade psykiatrin. Innehållet i verksamheten baseras på ett brett perspektiv såsom psykodynamiskt, kognitivt och systemteoretiskt tänkande. Arbetsuppgifter: Psykoterapeutiskt bedömnings- och behandlingsarbete såväl med enskilda och familjer. Arbetet innebär även samverkan och konsultation inom egna teamet, sektorn och vår dgrannar i form av handledning och utbildning. Lidingö BUP söker Psykolog 75%, tillsvidareanställning (nyinrättad tjänst) med tillträde snarast. Mottagningen ligger centralt i Lidingö, direkt efter bron vid Torsviks torg och vi är f n 10 anställda fördelade på socionomer, psykologer, läkare och assistenter. Upptagningsområdet är Lidingö kommun som har cirka 40.000 invånare, varav drygt 9.000 barn och ungdomar i åldern 0–17 år. Lidingö BUP ingår i Barn- och ungdomspsykiatriska divisionens Verksamhetsområde Länet Nordost. Arbetsuppgifter: Barn- och ungdomsdiagnostik och psykoterapeutiskt arbete med barn, ungdomar och deras familjer. Utåtriktat och förebyggande arbete. Upplysningar: Enhetschef Anna Brändström, 0281-49 81 88. Kvalifikationer: Legitimerad psykolog. Erfarenhet av barnpsykologisk/barnklinisk verksamhet. Önskvärt är kunskap i neuropsykiatriskt utredningsarbete och öppenhet för olika behandlingsmetoder. Vi fäster stor vikt vid personlig lämplighet och god samarbetsförmåga. Vi se gärna manliga sökanden då vi strävar efter en jämnare könsfördelning. Facklig information: Psykologförbundet Michael Rundblad, 0243-49 74 29, SACO-SSR Maria Eklöf, 023-49 26 14. Upplysningar lämnas av enhetschef Agneta Åhlund, tfn 08-636 22 00. Facklig kontaktperson är Kjell Lindqvist, Psykologförbundet, tfn 08-690 67 99. Välkommen med Din ansökan märkt med referensnummer till: Personalenheten, Mora Lasarett, 792 85 Mora. Via e-post: [email protected] Välkommen med Din ansökan, märkt med ref nr Barnpsyk 052/02 senast den 27 maj 2002 till Lidingö BUP, Stjärnvägen 2, 181 34 Lidingö. E-post:[email protected] Kvalifikationer: Erforderlig utbildning. Psykoterapeutisk utbildning är meriterande. Körkort erfordras. Senast 2002-05-22 PsykologTidningen 9/02 Barn- och ungdomspsykiatri 45 Vårgårda och Herrljunga kommuner söker gemensam SKOLPSYKOLOG För mer information: www.vargarda.se eller www.herrljunga.se eller ring Kerstin Fällman 0513-17440, 070-6083383 eller Lisbeth Hedlund 0322-600806, 0709-165665. Legitimerad PSYKOLOG Psykiatriska sektorn i Norra Dalarna Välkommen till Ovansiljan och Morabygden! Omgivet av blånande berg och vacker och spännande natur ligger Mora. Här finns stora möjligheter till ett rikt friluftsliv. Varför inte åka Vasaloppet eller ta en tur på långfärdsskridskor på isarna i bländande vårvintersol… På sommaren bada vid Siljan och Orsasjöns många vackra sandstränder eller besöka Dalhalla och Musik vid Siljan, där det erbjuds musik av världsklass. Psykoterapimottagningen, Mora lasarett Vill du arbeta i ett privat företag där du får en synlig och betydelsefull roll med goda utvecklingsmöjligheter? söker Är du på jakt efter en ny, kreativ utmaning och vill arbeta multidiciplinärt med komplexa fall? Leg. psykolog, ref: 51/02 Vill du satsa på att förnya svensk rehabilitering? Tillsvidare, heltid DÅ VILL VI GÄRNA TRÄFFA DIG! Leg. psykoterapeut, ref: 52/02 Dina huvudsakliga arbetsuppgifter blir att ha utredande, rådgivande och stödjande samtal samt göra en psykologisk bedömning och planering. Du skall också ha rådgivning och undervisning, enskilt och i grupp, göra arbetslivsinriktade utredningar och fungera som vår internkonsult. En annan av dina uppgifter blir att medverka vid vidareutveckling av vår psykosociala arbetsmetodik. Du har stor frihet att utforma ditt arbete. Du bör ha erfarenhet av rehabilitering och människor med långvarig sjukdom, smärta och stress. Vi värdesätter vana vid teamarbete och kompetens inom arbetspsykologi. Du bör också ha ett brett psykologiskt perspektiv, både psykodynamiskt och KBT-inriktat. Har du frågor kontakta gärna: Bengt Ryhed, rehabchef tfn: 0271-582 96 eller Kina Rubensson, personaladministratör tfn: 0271-581 64. Ansökan skickas senast 31 maj 2002 till: Alfta Rehab Center AB, Att: Kina Rubensson, Box 94, 822 22 ALFTA. E-post: [email protected] Alfta Rehab Center är en av de största privata rehabaktörerna i Sverige med ca 70 anställda, grundat 1963. Vi erbjuder kunskapsspecialisttjänster inom arbetslivsinriktad ortopedi och medicinsk rehabilitering, stress- och utbrändhetsrehabilitering, viktreduktion samt utredningar. Kännetecknande är att Alfta Rehab Center till stor del får de mer komplexa rehabiliteringsfallen, vilket lett till banbrytande insatser inom områden som bl a whiplash och utredningsmetodik. Uppdragsgivare är försäkringskassor och landsting samt företag och organisationer på den öppna marknaden. Tillsvidare, heltid Psykoterapimottagningen vid Mora lasarett utgör en sektorsgemensam resurs för psykiatrin i norra Dalarna. Sektorns öppenvårdsmottagningar finns i Leksand, Malung, Mora, Orsa, Rättvik, Vansbro och Älvdalen. En gemensam slutenvårdsavdelning är lokaliserad till Mora Lasarett. Patienterna kommer till oss på remiss från sektorns olika enheter. Vårt uppdrag är att: -göra psykoterapibedömningar, -bedriva psykoterapi, -verka för vidareutveckling av psykoterapeutisk kompetens inom vår sektor, -ge handledning i psykoterapi och psykiatriskt behandlingsarbete, -göra fördjupade psykologiska utredningar/bedömningar utifrån specifika frågeställningar, -ge konsultation i enskilda ärenden, -utvärdera vår verksamhet. Personalgruppen består, utöver dessa två tjänster, av en enhetschef/psykolog, tre psykoterapeuter och en sekreterare. Vi erhåller gemensam regelbunden handledning och kan erbjuda goda möjligheter till fortbildning utifrån Dina intressen. Arbetsuppgifter: Att med Din erfarenhet och kompetens bidra till att vi genomför vårt uppdrag på ett så proffesionellt sätt som möjligt. Kvalifikationer: Legitimerad psykolog med vidareutbildning i psykoterapi respektive legitimerad psykoterapeut. Erfarenhet från vuxenpsykiatriskt arbete är meriterande. Körkort är nödvändigt. Vi lägger stor vikt vid personlig lämplighet och god samarbetsförmåga. Upplysningar: Enhetschef Dan Nyberg 0250-49 36 51 Facklig information: Psykologförbundet Michael Rundblad 0243-49 74 26, SACO-SSR Maria Eklöf 023-49 26 14 Välkommen med Din ansökan märkt med referensnummer till: Personalenheten, Mora Lasarett, 792 85 Mora Via e-post: [email protected] Senast 2002-05-21 w w w. a l f t a re h a b . s e 46 PsykologTidningen 9/02 Psykolog, mödra- och barnhälsovård Vårdcentralen Tibro Deltid 75%, tjänstgöringsgraden kan eventuellt utökas 2003. Tillträde enligt överenskommelse. Tillsvidareanställning. I Tibro kommun finns MVC/BVC med cirka 800 barn i åldern 0–6 år. Deltagande i metod- och kvalitetsutvecklingsarbete för mödra- och barnhälsovården. Vi arbetar även med EPDS-skalan (Edinburgh Postnatal Depression Scale) och därmed handledning till distriktssköterskor. I Tibro är vi på gång med att utveckla nya former för samverkan med bl a familjecentral där MVC och BVC arbetar i samverkan med bl a socialtjänst och öppen förskola. I ”gamla Skaraborg” träffas MHV/BHV-psykologer regelbundet och arbetar tillsammans med metod- och kvalitetsutveckling. Kvalifikationer: Vi söker dig som är leg psykolog. Erfarenhet av arbete inom mödra- och barnhälsovård är meriterande liksom utbildning i barnpsykologisk utredningsmetodik och handledning/konsultationsmetodik. Arbetet ställer krav på förmåga att arbeta självständigt. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet och samarbetsförmåga. Körkort erfordras. Vi erbjuder dig ett stimulerande arbete i en tid av förändring och nytänkande med stora möjligheter att vidareutveckla verksamheten tillsammans med personal inom mödra- och barnhälsovården. Upplysningar: Vårdcentralschef Per Angesjö, tfn 0504-185 00. Vårdcentralsföreståndare Lennart Erixon, tfn 0504-185 11. Distriktssköterska Birgitta Hagmyr, tfn 0504-185 26. Arbetsuppgifter: Individinriktat arbete till blivande nyblivna föräldrar, förskolebarn och deras föräldrar bestående av utredning, rådgivning, terapikontakter av kris- och korttidskaraktär. Konsultation och fortbildning till personal inom mödra- och barnhälsovård. Samverkan med vårdgrannar, socialtjänst, barnomsorg m fl. Facklig företrädare: Psykolog Ulla Olsson, tfn 0500-46 65 80. Välkommen med din ansökan märkt med referensnummer PVTV 322-2002 senast 22 maj till Primärvårdskontoret, Box 47, 541 21 Skövde. www.vgregion.se när jag blir stor ska jag läsa tjocka, jättetråkiga böcker… Hjälp barn med cancer Tack vare forskningens framsteg botas idag ca 75 procent av alla cancersjuka barn. Vi fortsätter stödja forskningen med sikte på att inga barn ska drabbas av cancer. postgiro: 90 20 90-0 PsykologTidningen 9/02 47 NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS I UMEÅ söker LEG PSYKOLOG Södra hälso- och sjukvårdsområdet, SHSO, i Landstinget Sörmland, har ett upptagningsområde på cirka 80.000 invånare i Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta kommuner. Nyköpings lasarett och de 6 vårdcentralerna har ca 1.700 anställda. Omsättningen är ca 900 Mkr. REF NR BUK 01/02 NYKÖPINGS LASARETT Arbetsplats: Barn- och ungdomskliniken med största delen placering vid Umeå Specialpedagogiska centrum, Berghemsskolan. Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Nyköping utvecklar och utökar med fler medarbetare Tillträde: 15 augusti 2002. Därför söker vi Dig som är Tjänstgöringsgrad: 80%. Leg. psykolog Arbetsuppgifter: I samarbete med Umeå Specialpedagogiska centrum utföra neuropsykologiska bedömningar med frågeställning ADHD/DAMP. I tjänsten ingår ett nära samarbete med Barnoch ungdomsklinikens övriga psykologer samt behandlande läkare. Kvalifikationer: Leg psykolog. Erfarenhet från barn- och ungdomsinriktad och neuropsykiatrisk verksamhet samt erfarenhet av neuropsykologiska bedömningar är meriterande. Stor vikt kommer att läggas vid personlig lämplighet Upplysningar: Leg psykolog, Tuula Honkaranta, tel. 090-785 37 37 För- och grundskolechef, Lennart Jonsson, tel. 090-16 14 11 Vårdchef, Katarina Spinnell Lindroth, tel. 090-785 2153 För Sveriges psykologförbund, Ewa Sandström tel 090-785 6617 Ansökan skickas till: Norrlands Universitets sjukhus, Personaladminstrativ service, 90185 Umeå senast 2002-05-17. Vi värnar om flexibilitet i bemötande och arbetsmetoder och arbetar aktivt för att möta de mycket varierande behov och krav som ställs på oss. Vi har ett utåtriktat arbetssätt i nära kontakt med vårdgrannar. Verksamheten består av en öppenvårdsmottagning 0–17 år, en familjeenhet för dagvård och sedan 1,5 år tillbaka en öppenvårdsmottagning för Unga Vuxna 16–23 år. Inom verksamheten bedrivs utvecklingsarbete inom flera områden varför utrymme finns för olika specialintressen. Inför hösten planeras ett kris- och konsultationsteam och en utveckling av behandlingsmetoder för gruppen barn med utagerandeproblematik. Vi har speciella team för arbete med ätstörningar och för sexuella övergrepp och våld i familjen. Vi behöver nu förstärkning både på vår öppenvårdsmottagning 0–17 år och på mottagningen för Unga Vuxna 16–23 år. Delad tjänstgöring kan diskuteras. Kvalifikationer: Erfarenhet av barn- och ungdomspsykiatriskt arbete och/eller vuxenpsykiatriskt arbete samt psykoterapiutbildning är särskilt meriterande. Vi fäster stor vikt vid personlig lämplighet, kreativitet och samarbetsförmåga. Upplysningar lämnas av verksamhetschef Gunnel Nyberg och leg. psykolog Peter Moore. Båda nås på tfn 0155/24 56 00. Arboga är en liten mysig medeltidsstad med många vackra gamla byggnader, belägen vid Arbogaån. Här finns gott om bostäder och nära till natur och fritidsområden. Bra kommmunikationer till Stockholm, Västerås och Örebro. Mer information finns på vår hemsida. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN söker till stödteamet inom förskola/grundskola LEGITIMERAD PSYKOLOG alt PTP-PSYKOLOG Facklig företrädare Gunnar Wingren tfn 0155/24 71 94. Välkommen med Din ansökan till: Nyköpings lasarett, Personalavdelningen, 611 85 Nyköping märkt med ref.nr: 318-04-02 senast 020520. Omfattning: Heltid, tillsvidareanställning. Tillträde: 2002-08-01 eller enligt överenskommelse Stödteamet är nystartat sedan höstterminen 2001. Teamet består, förutom av Dig som psykolog, av två kuratorer, tre specialpedagoger, tre skolsköterskor, två talpedagoger och leds av en administrativ chef. Arbetsuppgifterna består bland annat av psykologiska bedömningar och utredningar samt handledning av personal. Samverkan med socialtjänst, BVC, habilitering och barn- och ungdomspsyk. Krissamtal och stödjande samtal till elever/föräldrar förekommer också. Vi erbjuder handledning och möjlighet till fortbildning. Vid all rekrytering tillämpar vi vår jämställdhetsplan, vilket innebär att vi eftersträvar en jämn könsfördelning. Upplysningar lämnas av administrative chefen Rune Engman telefon 0589-872 67, 872 15 eller av psykolog Inga-Britt Johansson telefon 0589-872 17. Facklig företrädare kan nås via kommunens växel telefon 0589870 00. Ansökan sänder Du till Barn- och utbildningskontoret, Box 6, 732 21 ARBOGA. Ansökan ska vara inkommen senast 2002-05-27. 48 BUP, Mora lasarett söker Leg. psykolog tillsvidare, heltid Mer information om tjänsten finns på landstingets hemsida www.ltdalarna.se/jobb. Du kan även kontakta enhetschef Eva Marsk på 0250-49 36 80 om Du vill veta mer. Facklig information genom Tina Emet 0250-49 36 80 Välkommen med Din ansökan märkt ref: 59/02 till: Personalenheten, Mora Lasarett, 792 85 Mora Via e-post: [email protected] Senast 2002-05-27 PsykologTidningen 9/02 Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby/Hultsfred söker HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Psykolog SKÖNVIKS PSYKIATRISKA KLINIK I SÄTER söker till CENTRUM FÖR AKUTPSYKIATRI Leg PSYKOLOG alt PTP-psykolog och PTP-psykolog heltid Information om tjänsten finns på landstingets hemsida www.ltdalarna.se/jobb. Du kan även ringa leg psykolog enhetschef Birgitta Ståhle, telefon 0225-49 43 14. För mer information gå in på www.ltkalmar.se/ledigajobb Välkommen med ansökan till Personalenheten, Box 350, 783 27 SÄTER. Sista ansökningsdag 2002-05-31 Ref 18/02 eller ring Kersti Gabrielson, verksamhetschef 0492-176 70. Sista ansökningsdag 21 maj. Hälsinglands sjukhus Psykiatriska kliniken söker Två psykologer Heltid, tillsvidareanställning med placering i Bollnäs respektive Hudiksvall inom psykiatrisk öppenvård Den psykiatriska vården vid Hälsinglands sjukhus är organiserad i geografiskt avgränsade områden. Er placering kommer att vara i Bollnäs respektive Hudiskvall. Vården och behandlingen sker i nära samverkan mellan öppen och slutenvård och i samarbete med andra vårdgivare, ofta i patientens närmiljö. Allmänpsykiatrin har i allt större omfattning rollen som specialistfunktion med ökad tonvikt på handledning, konsultation och utbildning Vi erbjuder: * flexibla arbetstider * handledning * goda möjligheter till fortbildning och utveckling * psykoterapeutisk behandlingsarbete Arbetsuppgifter: Sedvanliga psykologuppgifter med utredningar och diagnossättning samt psykoterapiskt behandlingsarbete ingår. Vi strävar efter att utveckla vårt familje- och nätverksarbete. Arbetet bedrivs i team. Handledning och utbildning till övrig personal. Självklart deltar du aktivt i verksamhetsplanering. Kvalifikationer: Leg. psykolog. Erfarenhet från vuxenpsykiatrisk verksamhet speciellt inom öppenvården. Psykoterapiutbidning motsvarande steg – 2 är meriterande. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet och god samarbetsförmåga. PsykologTidningen 9/02 Anställningsform: Tillsvidareanställning. Tillträde enligt överenskommelse. Ange löneanspråk i ansökan. Lönen fastställs i samband med anställningen. Upplysningar lämnas av: Inom öppenvården i Hudiksvall, enhetschef Karin Dahlman, tfn 0650-924 66. I Bollnäs, enhetschef Kjell-Ove Persson, tfn 0278-380 63. Facklig företrädare: Sp. Sven-Olof Sundqvist, tfn 0270-775 49. Välkommen med din ansökan senast den 24 maj 2002 till Hälsinglands sjukhus Personalavdelningen 826 81 Söderhamn Ange ref nr 64/2002. 49 Är Du PTP-psykolog kommer Du att få ta del av det program som vår utvecklingsenhet utarbetat speciellt för PTP-psykologer. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Psykiatriska sektorn Mellersta Dalarna (Borlänge-Gagnef-Säter) söker Två Leg Psykolog/PTP-psykolog Tillsvidareanställning, 100%. Tillträde snarast. Ref nr 136/02 Placering vid Psykiatriska mottagningen i Borlänge Psykiatrin i Borlänge-Gagnef-Säter består av fem enheter, en psykiatrisk mottagning i Borlänge, en i Säter och en vårdcentralsintergrerad mottagning i Gagnef. Utöver detta finns en samtalsbyrå och ett mobilt team i Borlänge. På den psykiatriska mottagningen arbetar vi i team bestående av psykologer, socionom, sjuksköterskor, skötare och läkare. De psykoterapeutiska inriktningar som finns representerade i vårt team är psykodynamisk, KBT och systemisk. Du kommer att arbeta med samtalsbehandlingar, psykoterapier, bedömningar, utredningar samt bidra med Din kompetens externt och internt. K O N T A K T A Kvalifikationer: Leg psykolog/godkänd psykologutbildning. Meriterande är om Du har KBT eller KT inriktning då vi behöver förstärka teamet med denna kompetens. Vi satsar också på att bygga upp den neuropsykologiska kompetensen och ser gärna att någon av våra sökande är intresserade av detta. Utbildning erbjuds. Vi vill att Du är öppen att arbeta tillsammans med andra behandlare med olika inriktningar och att Du har en god samarbetsförmåga. Utifrån att psykiatrin ständigt befinner sig i utveckling och förändring är det viktigt att Du är flexibel och vill vara med och diskutera, planera samt bidra med tankar och ideer. Tycker Du att det här låter intressant kan Du vända Dig till: Verksamhetschef Torkel Jönsson, tel 0243-49 70 75 eller leg psykolog Safar Oskooei, tel 0243-49 70 25. Fackliga upplysningar: Leg psykolog Mikael Rundblad, tel 0243-49 74 29. Ansökan med meritförteckning och betygsavskrifter till: Hälsooch sjukvården Dalarna, Personalenheten, 791 82 FALUN eller e-post; [email protected] SENAST 200205-21. L O K A L A F A C K E T F Ö R S T ! Barn- och utbildningsförvaltningen söker... HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN VUXENPSYKIATRISKA MOTTAGNINGEN I HEDEMORA söker LEG PSYKOLOG 75%, tillsvidareanställning. REF NR 17/02. Vuxenpsykiatrin i Hedemora ingår sedan årsskiftet i södra Dalarnas närsjukvårdsområde. Verksamhetschef är gemensam för vuxenpsykiatrin i Hedemora och Avesta. Vuxenpsykiatrin i Hedemora fungerar som en självständig enhet, där mottagning och omvårdnadsgrupp arbetar tillsammans. Professionellt bemötande, kontinuitet i kontakterna och flexibla lösningar är ledstjärnor i verksamheten. Teamarbete är en naturlig del i vårt arbetssätt, vi arbetar tillsammans med många patienter i familj och nätverksarbete. Samverkan med vårdgrannar fungerar väl. Inom enheten finns kompetens inom olika psykoterapeutiska områden, såsom psykodynamisk, kognitivt och familjeterapeutiskt. Kvalitetssäkring är en naturlig del i vårt arbete. Arbetsuppgifter: Som psykolog kommer dina huvudsakliga arbetsuppgifter att vara bedömningssamtal, diagnostik, behandling, samt behandlingsarbete i samarbete med andra på mottagningen. Till viss del kan även utbildningsoch konsultationsinsatser bli aktuella. Kvalifikationer: Leg psykolog. Psykoterapeutisk utbildning är meriterande. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet, samarbetsförmåga och flexibilitet. För att få en jämnare könsfördelning ser vi gärna manliga sökande. Körkort erfordras. Psykolog/PTP-psykolog ssgr - procent, tillsvidareanställning. Vi söker dig som är legitimerad psykolog alt. PTP-psykolog och har erfarenhet av barn och ungdomar. Kommunens elevvård genomsyras av den nya elevhälsans intentioner, där stöd till lärare och arbetslag är av stor vikt. Du får samarbeta med flera yrkesgrupper i vårt stöd- och resursteam. Du får själv oc h i samverkan med övriga inom elevvården stor möjlighet till personlig utveckling. Stor vikt läggs vid god sammarbetsför måga och personlig lämplighet. Arbetsuppgifter na innebär självständigt och kvalificerat psykologarbete inom grundskolan och särskolan samt detagande i vår samverkan med landstinget, den s.k. familjecentralen. Körkort samt tillgång till egen bil erfordras. Tillträde enligt överenskommelse. Upplysningar om tjänsten lämnas av Barn- och utbildningschef Nils Carlsson tel. - , utbildningsledare Bertil Carnhede tel. - och skolpsykolog Catherine Rofors tel. - . Facklig företrädare är Alf Svensson, Psykologförbundet, tel. - . Välkommen med din ansökan med bifogad meritsammanställning till Barn- och utbildningskontoret, Nässjö, eller via e-post bukontoret@komm un.nassjo.se senast den maj . Upplysningar: Enhetschef Eva Källs Söderlund eller Leg psykolog Annakristina Östnäs, tel 0225-49 65 10. Fackliga upplysningar: Psykologförbundet, Rundblad, tel 0243-49 74 29. Michael VÄLKOMMEN MED DIN ANSÖKAN TILL Personalenheten, Box 350, 783 27 SÄTER eller e-post: [email protected] SENAST 2002-05-27 50 Nässjö. Tel. - www.nassjo.se Säg Nässjö och de flesta tänker på tåg. En av Sveriges viktigaste logistikpunkter har dock betydligt mer att ge. Mitt emellan storstadsregionerna, på toppen av Småländska höglandet, erbjuder vi en god livsmiljö att leva och verka i. Idag bor cirka 30.000 invånare i kommunen. Utvecklad samhällsservice, god boendemiljö och ett växande näringsliv gör att vi ser framtiden an med tillförsikt. PsykologTidningen 9/02 S:t Lukas i Kronobergs län Division Psykiatri Verksamhetsområde psykiatri Lund Vuxenpsykiatrin i Lund har under det senaste året genomgått en organisationsförändring som innebär att den numera är indelad i fyra områden: allmänpsykiatri, habilitering/rehabilitering, ätstörningar samt resursområde. Dessa områden erbjuder psykiatrisk sjukvård till befolkningen i Lund, Kävlinge, Lomma, Burlöv samt Staffanstorps kommuner. Område habilitering/rehabilitering vänder sig till personer med långvarigt psykiskt funktionshinder, företrädesvis schizofreni. Inom området finns två slutenvårdsavdelningar, en öppenvårdsmottagning, en psykosrehabiliteringsenhet(PRE), ett team för patienter med dubbeldiagnos och därtill en enhet för särskilt vårdkrävande. Område Habilitering/Rehabilitering söker 3 Leg Psykologer varav 2 tillsvidareanställningar och 1 vikariat på 1 år med möjlighet till förlängning. Tjänsterna är placerade vid en akut slutenvårdsavdelning, öppenvårdsmottagningen och psykosrehabiliteringsenheten (PRE) med slutenvård/dagpsykiatri/öppenvård. Inom området finns idag 8 psykologtjänster. Vi eftersträvar bredd och djup i kompetensen inom vår professionsgrupp. Som psykolog förväntas Du arbeta aktivt med utformningen av psykosvården, att ha intresse för metodutveckling och att implementera nya arbetssätt. Utöver gängse psykologarbete på den egna tjänsteenheten värdesätter vi ett flexibelt arbetssätt så att specialkunskaper också erbjuds andra enheter inom området i berikande samarbete. Arbetsuppgifter: Neuropsykologisk och personlighetmässig utredning/bedömning/diagnostik, psykopedagogiskt arbete individuellt och i grupp/familj, kognitiv träning och psykoterapeutiskt behandlingsarbete. Du kommer både att arbeta självständigt och som teampsykolog. Kvalifikationer: Leg. psykolog. Aktuella specialkunskaper inom neuropsykologisk och personlighetsmässig utredningsmetodik. Psykoterapiutbildning är meriterande, gärna med inriktning mot kognitiv psykoterapi, kognitiv beteendeterapi resp. familjeterapi. Erfarenhet av och intresse för att arbeta med ovannämnda patientgrupp är av stor vikt. Erfarenhet av metodutveckling och utvärderingsarbete är också en merit. Lön: enligt överenskommelse Tillträde: 2002-06-01 eller snarast Mer information får du genom: Psykolog Ingegerd Olofsson, 046-171818, [email protected] Vårdutvecklare Sven Scharnell, 046-177819, [email protected] Facklig företrädare SP Maj-Britt Winberg 046-174687 Skicka din ansökan märkt med ref nr 11-X917 till Division Psykiatri, Cathrin Berthelson, Universitetssjukhuset i Lund, S:t Larsområdet, 221 85 Lund. Sista ansökningsdag: 2002-05-22 Universitetssjukhuset i Lund söker PSYKOTERAPEUT 100% Ansökan med meritförteckning och löneanspråk sänds senast 2002 05 21 till S:t Lukas mottagning, Att. Föreståndaren, Storgatan 17, 352 30 VÄXJÖ. För utförligare information v g se S:t Lukas hemsida: www.st-lukas.se under rubrik lediga tjänster. Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Landstinget Gävleborg söker Psykolog till Öppenvårdsmottagningen i Söderhamn heltid, tillsvidare, ref nr 66/2002 Barn- och ungdomspsykiatrin i Gävleborgs län har en sammanhållen vårdkedja med öppenvårdsmottagningar i Bollnäs, Söderhamn, Hudiksvall, Sandviken och Gävle, akut och behandlingsavdelning och familjeenhet i Gävle samt ett behandlingshem i Hudiksvall. Vi strävar efter att erbjuda ett brett behandlingsutbud med individ-, grupp och familjeinriktning utifrån olika teoretiska synsätt och modeller. Arbetsuppgifter: Diagnostik, utredning och behandling av enskilda barn och tonåringar och deras familjer, dessutom samverkanskontakter med bl a barnmedicinsk verksamhet, förskola, skola och socialtjänst inom upptagningsområdet. Kvalifikationer: Leg. psykolog. Erfarenhet av arbete med barn och familjer är önskvärt. Sökande bör fungera såväl i teamarbete som självständigt. Meriterande är psykoterapiutbildning och erfarenhet av utredningar. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet. Tillträde efter överenskommelse. Landstinget Gävleborg tillämpar individuell lönesättning, ange därför löneanspråk i ansökan. Övriga villkor fastställs i samband med anställningen. Upplysningar lämnas av: Enhetschef Ewa Wilhelmsson Hedlund, tfn 0278-387 03, 0270-777 51, 070-376 06 05. Fackliga upplysningar: Psykologförbundet, Per Blom, tfn 0278-387 06. Ansökan med meritförteckning skickas senast den 21 maj 2002 till: Hälsinglands sjukhus, Personalavdelningen 826 81 Söderhamn Prenumerera på PsykologTidningen 2002! 460:– PsykologTidningen 9/02 Välkommen med din ansökan! 51 Psykolog/Socionom till Storvretens Vårdcentral i Tumba, södra Stockholm Vi söker en legitimerad psykoterapeut med KBT eller kognitiv psykoterapiut-bildning intresserad av att arbeta i primärvården. Kunskap i korttidsterapi t ex counselingmetodik och vana vid arbete med grupper är en merit. Är du intresserad? Kontakta Janina Cettner 530 677 09 eller Eva Olsson 530 677 13. Senaste ansökningsdag 31/5. Adress: Storvretens Vårdcentral, Stenvägen 10, 147 50 Tumba. Mörkaste Småland? Glöm det – Kronoberg lyser! Här mår vi bra och lever längre. Arbetslösheten är låg. Produktionen är hög. Företagsklimatet är gott. Här finns framgångsrika företag som t ex Ikea, Tieto-Enator, Kalmar Industries och Strålfors. Med Glasriket och Möbelriket tillhör vi den konstnärstätaste regionen i Europa. Vi är stolta över vårt expansiva universitet. Regionen satsar på att bli ett centrum för internet-teknik en länk i InternetCity. Kommunikationerna är väl utvecklade. Dessutom har vi våra vackra kultur- och naturområden och ett bra geografiskt läge, mitt i södra Sverige. Psykoterapeut/ handledare Psykoterapienheten utgör kunskapsbas när det gäller psykoterapeutisk samt neuropsykologisk kompetens på specialistnivå. Vid enheten finns 6,5 psykoterapeuttjänster samt en neuropsykologtjänst. Vi är egen basenhet inom Läns- och regionpsykiatrin och har länsövergripande uppdrag. Vi strävar efter att kunna tillhandahålla en bred behandlingsinriktning och kompetens hos medarbetarna. Nu söker vi en leg psykoterapeut med inriktning mot kognitiv beteendeterapi, kognitiv terapi eller psykodynamisk terapi. Handledarkompetens önskvärd. Vi förutsätter att Du har god förmåga till samarbete internt såväl som externt. Du kommer att arbeta självständigt med psykoterapi, handledning, utbildning, konsultation samt metodutveckling inom det psykoterapeutiska kompetensområdet. Vill du veta mer? Ring verksamhetschef Marie Kristensson-Svärdh 0470-58 61 78 eller personalsekr. Veronica Gustavsson, 0470-58 63 11. Facklig kontakt: Lars Carlsson, 0470-58 62 24. Välkommen med din ansökan märkt med refnr PS 10/02 senast 21 maj till Psykiatriförvaltningen, Personalavdelningen, Ellinor Karlsson, Box 1223, 351 12 Växjö eller via e-post: [email protected] Medflyttarservice – ring 0470-77 78 18 eller besök www.medflyttarakademien.com BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN söker 2 st Psykologer/PTP-Psykolog Tillsvidareanställning 100%. Ref. nr. 96/02 Arbetsuppgifter: Rubricerad tjänst gäller arbete med barn i åldrarna 1–16 år. Inom förvaltningen finns i dag totalt 5 000 barn/elever. Du kommer att tillhöra stödteamet, ett team som i dag består av läkare, psykologer, talpedagoger, hörsellärare, specialpedagoger och pedagog. Dina insatser skall tillsammans med arbetslaget och andra samverkanspartners bidra till att individen erhåller en god livskvalitet samt ges möjlighet att leva som andra i samhället. I arbetslaget skall du utföra självständigt psykologiskt arbete och skolrelaterade utredningar. Viktiga uppgifter är också stöd till anhöriga, handledning, konsultation samt metod och verksamhetsutveckling. Kvalifikationer: Leg. psykolog. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet och förmåga att samarbeta. Övrigt: Körkort krävs då arbetet innebär förflyttning inom kommunen. PTP-handledning kan erbjudas. Upplysningar: Områdeschef/rektor Yvonne Walderfors, tfn 0150-916 28. Din ansökan med ref. nr och löneanspråk vill vi ha senast 200205-21 under adress: Katrineholms kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, 641 80 Katrineholm. Märk kuvertet ”Psykolog BoU”. Vill Du arbeta i natursköna Ådalen? Kramfors Sollefteå hälso- och sjukvård söker PTP-psykolog Heltid, 1 år, tillträde september 2002 eller enligt överenskommelse. För att främja rekryteringen av psykolog till förvaltningen har vi inrättat en PTP-tjänst. Du väljer själv var Du vill tjänstgöra samt inom vilket område. Ev kan kombination av två områden komma ifråga. Vi är öppna för personliga önskemål. De verksamhetsområden som Du kan välja mellan är: • Barnhälsovården vid vårdcentralen i Kramfors eller vårdcentralen Skärvsta i Sollefteå. • Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen i Kramfors eller Sollefteå. • Vuxen eller barn- och ungdomshabiliteringen i Kramfors eller Sollefteå. • Vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningen i Kramfors eller Sollefteå. Som PTP-psykolog skall Du under handledning: • Utföra psykologutredningar/bedömningar • Utföra psykologiskt behandlingsarbete Kvalifikationer: Psykologexamen. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet och god samarbetsförmåga. Upplysningar: Personalsekreterare Inga-Britt Bjurestam, 0620193 13. epost [email protected] Facklig upplysningar: Elisabeth Humlesjö, tel 0620-192 72. epost [email protected] Du är välkommen att besöka oss så berättar vi mer. www.ltkronoberg.se 52 VÄLKOMMEN med din ansökan märkt med ref 40 senast 20 maj 2002 till: Kramfors Sollefteå hälso- och sjukvård, Administrativa enheten, 881 04 SOLLEFTEÅ. PsykologTidningen 9/02 Norra länets produktionsområde är ett av tre produktionsområden inom Stockholms läns landsting som bedriver hälso- och sjukvård. Verksamheten omfattar primärvård, geriatrik, palliativ vård, barn- och ungdomspsykiatri, psykiatri för vuxna, hjälpmedelsverksamhet samt en särskild smittskyddsenhet. Täby/ Vallentuna/Lidingö psykiatriska sektor söker Leg psykolog/ Leg psykoterapeut till Vallentuna psykiatriska öppenvårdsmottagning Sektorn har tre psykiatriska mottagningar belägna i Täby, Vallentuna och Lidingö. Vallentuna psykiatriska mottagning är en integrerad mottagning med såväl allmän psykiatrisk- som psykosverksamhet för vuxna. Vårdkedjan är väl utbyggd med hemvårdsteam, psykoterapibedömargrupp, kontakt med vårdgrannar och slutenvård samt mobilt akutteam. Vallentuna mottagningen har 16 medarbetare och arbetsplatsen ligger några minuters gångväg från Roslagsbanans station och busstation. Arbetsuppgifter: Du kommer att vara en del av arbetsteamet och tillsammans med mottagningens övriga psykologer ansvara för sedvanliga psykologoch psykoterapiuppgifter på mottagningen t ex psykoterapiutredningar, terapier, testningar, diagnostik samt utvecklingsarbete. Kvalifikationer: Leg psykolog/Leg psykoterapeut. Erfarenhet av psykiatrisk öppenvård och neurologiska utredningar är en merit. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet. Anställningsform: Tillsvidareanställning, omfattning kan diskuteras. Upplysningar om tjänsten: Christina Hallman, enhetschef, tfn 08-511 762 67. Facklig kontaktperson: Yvonne Gilljam, psykolog, tfn 08-587 548 15. Du är välkommen med din ansökan senast 2002-05-23 märkt med ref nr 5/2002 till: Personalhandläggare Louise Wahlund Täby Psykiatriska öppenvårdsmottagning Kanalvägen 17, 1 tr 183 30 Täby Vik SKOLPSYKOLOG ref nr 60/02 Arbetsuppgifter: Du blir medarbetare i vårt centrala elev och skolhälsovårds team. Psykologisk utredning, bedömning, konsultation och handledning. Du kommer framförallt att arbeta med barn, 6–8 år. Kvalifikationer: Leg psykolog med erfarenhet av arbete med barn och ungdomar. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet. Tillträde: Enligt överenskommelse Upplysningar: Vega Johansson tfn 0921/620 00, 070/558 43 53 Övrigt: Tjänsten är på heltid. Deltid kan diskuteras. Kan bli en tillsvidareanställning. Allmänt • Kommunala avtal och reglementen gäller. Ange löneanspråk i ansökan. • Facklig företrädare: SACO, Katarina Wennman tfn 0921/624 14 • Ansökan kan göras på www.offentligajobb.se eller Bodens kommuns ansökningsblankett. Den kan beställas från personalkontoret tfn 0921/623 54 eller den som lämnar upplysningar. E-post: [email protected] • Kommunen eftersträvar en jämn fördelning mellan män och kvinnor inom alla yrkeskategorier. • Ansökan med ref nr och fullständigt ifylld meritförteckning ska ha inkommit senast 2002-05-17 till: Bodens kommun Personalkontoret 961 86 Boden. Barn- och ungdomsneurohabiliteringen i Sundsvall Psykolog 100% Tillsvidareanställning med tillträde enligt överenskommelse. Arbetet delas mellan ett barnteam och ett ungdomsteam. Arbetsuppgifter: Psykologisk utredning och diagnostik samt tvärfackligt teamarbete. Stöd och behandling till barn och ungdomar och deras familjer. Konsultation och handledning till personalgrupper. Metodutveckling och personalutbildning. Samarbete med andra vårdgivare och organisationer inom barn- och ungdomsvård samt skolor. Regelbunden handledning och utbildning erbjuds. Kvalifikationer: Legitimerad psykolog. Vidareutbildning i neuropsykologi och kognitiv beteendeterapi samt erfarenhet av arbete med barn och ungdomar med funktionshinder är meriterande. Körkort erfordras. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet och samarbetsförmåga. Även sökande i behov av PTP-handledning kan komma i fråga och är välkomna att söka. Vill du veta mer, kontakta distriktscheferna Ann Marie Wälikangas, tfn 060-18 29 50 eller Ingela Baldwin, tfn 06018 29 06. Facklig företrädare för SP Martin Bävergren, tfn 060-18 19 41. Sjukvårdsförvaltningen medverkar vid anskaffande av bostad. Välkommen med din ansökan inklusive löneanspråk samt sedvanliga ansökningshandlingar, ange ref nr Ö 99, senast torsdag 23 maj 2002 till Länssjukhuset SundsvallHärnösand, Personalavdelningen, 851 86 Sundsvall. PsykologTidningen 9/02 53 Psykolog Barn- och utbildningsförvaltningen söker till Elevvårdsenheten Barn och ungdomspsykiatriska mottagningen i Jakobsberg Heltid. Vikariat 2002-06-01 – 2003 06 01 med eventuella möjligheter till förlängning. Psykolog Arbetsuppgifter: Diagnostiskt och terapeutiskt arbete med barn, ungdomar och deras familjer. Samarbete med vårdgrannar. Elevvårdsenheten omfattar yrkeskategorierna kurator, psykolog, specialpedagog, talpedagog, fritidsledare, sjuksköterska och läkare. Utifrån sin specifika utbildning representerar varje yrkesgrupp en specialistfunktion. Tillsammans utgör dessa arbetsgrupper blandade arbetslag eller team där olika kunskapsområden kompletterar varandra inom verksamheterna förskola, grundskolan och gymnasieskola. Elevvårdsenheten är inne i en intressant fas organisatoriskt. Kvalifikationer: Leg psykolog. Erfarenheter av barn- och ungdomspsykiatriskt arbete är meriterande, liksom utbildning i barndiagnostik, psykoterapi (gärna KPT eller KBT), familjeterapi och neurologiska frågeställningar. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet. Upplysningar: Enhetschef Adriena Aastrup tel: 08-580 830 80. Facklig kontaktperson är Kjell Lindqvist tel: 08-690 67 99. Välkommen med din ansökan till Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Riddarplatsen 4, 177 30 Järfälla, senast 200205-10. Habiliteringsverksamheten inom Örebro läns landsting tillgodoser de flesta specialiteter. Habiliteringen i länet satsar intensivt på forskning och utveckling bland annat genom nybildade Habiliteringens forskningscentrum. Hörselvården i Örebro söker Psykolog Audiologiska verksamheten inom Örebro läns landsting tillgodoser i samarbete med Hörsel- och dövpedagogiska verksamheten diagnostik, habilitering och rehabilitering av såväl barn som vuxna med hörselnedsättning/dövhet samt tinnitusdrabbade i länet. Tjänsten är placerad vid Audiologiska mottagningen på USÖ. Ditt arbete inriktas speciellt på vuxna. Tjänsten är nyinrättad och innehållet kan delvis utformas av den anställde. De behov vi ser för närvarande är bland annat krishantering vid hörselskada och dövhet samt stödsamtal. Du arbetar med utredningsarbete, ingår i tinnitusteamet på olika sätt samt ge utbildning och stöd för klinikens personal. Vi erbjuder forskningsmöjligheter och ett nära samarbete med länets psykiatriska team för döva kan utvecklas. Tillsvidareanställning 100%, tillträde efter överenskommelse. Du är leg. psykolog, har Du erfarenhet av arbete med hörselskadade är detta meriterande. Upplysningar: Verksamhetschef Erik Behrenth, tfn.019602 19 97, psykolog Olle Hindersson, tfn.019-602 30 60 eller bitr.verksamh.chef Maria Carlsson, tfn. 019-602 15 80 Din ansökan märkt med ref nr AUD 36 skickar Du senast 2002-06-03 till Psykiatri och habilitering, Ewa Straumits, Box 1613, 701 16 Örebro. Besöksadress: Eklundavägen 1, 2 tr • Telefon: 019-602 70 00 Fax: 019-602 75 50 • E-post: [email protected] webbadress: www.orebroll.se/psykhab heltid, från och med 15 augusti 2002 och tillsvidare. Arbetsuppgifter: Psykologiska arbetsuppgifter avseende bland annat förebyggande elevvårdsarbete, konsultation och till viss del behandling. Handleda personal inom förskola/skola rörande psykologiska och sociala problem. Delta i verksamhets- och organisationsutvecklande arbete. Kvalifikationer: Legitimerad psykolog. Kunskaper och erfarenheter av skolpsykologiskt arbete är meriterande. Vi lägger stor vikt till dina personliga egenskaper och till din förmåga att samarbeta med andra. Upplysningar om tjänsten lämnas av elevvårdschef Ingrid Lindén, tfn 0278-252 67. Facklig företrädare: Psykologförbundet, Hans Johansson, tfn 0278-254 15. Ansökan ska innehålla de handlingar och referenser som du vill åberopa samt dina löneanspråk för tjänsten. Välkommen med din ansökan till Bollnäs kommun, Barn- och utbildningskontoret, Elevvårdsenheten, 821 80 Bollnäs senast 2002-05-21. Ange ref.nr BUN 2002-30. Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken söker Psykolog med placering vid Barn- och ungdomspsykiatriska konsultteamet vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska sjukhuset. Heltid. Tillsvidareanställning med tillträde 2002-07-01 eller efter överenskommelse. Konsultteamets uppdrag är att för barn och ungdomar med akuta och kroniska sjukdomar samt allvarliga psykosomatiska tillstånd erbjuda barnpsykiatrisk utredning, diagnostik och behandling i nära samarbete med personal inom den barnsomatiska vården. Arbetsuppgifter: Främst stöd- och kristerapier med barn och föräldrar i nära samarbete med läkare, kurator och vårdpersonal inom barnsomatiken, i mindre omfattning psykologutredningar. Tjänsten är placerad huvudsakligen i det barnonkologiska programmet (för barn och ungdomar med tumörsjukdomar). Kvalifikationer: Leg. psykolog. Önskvärt med legitimation som psykoterapeut med inriktning främst på barn, ungdomar och familjer. Erfarenhet av arbete med svårt somatiskt sjuka patienter och deras familjer samt av samarbete med somatisk personal är meriterande. Upplysningar: Enhetschef Brita Rydh, tfn 08-517 772 02 och chefpsykolog Karin Schmidt, tfn 08-517 777 55. SACO-representant psykolog Ola Duregård, tfn 08-517 757 24. Välkommen med Din ansökan märkt med ref nr Barnpsyk 048/02 och med löneanspråk senast den 24 maj 2002 till Norra länets produktionsområde, Barn- och ungdomspsykiatri, Box 175 64, 118 91 Stockholm. E-post: [email protected] Barn och ungdomspsykiatri 54 PsykologTidningen 9/02 Lediga jobb i Strömsunds kommun Barn- och utbildningsavdelningen söker Skolpsykolog www.stromsund.se 100%, tillsvidare. Refnr: E-0208 Du kommer att tjänstgöra vid kommunens förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola med – konsultation och rådgivning i personliga och sociala angelägenheter (för elever, föräldrar, lärare m.fl.) – utrednings- och behandlingsarbete samt – samarbete med övrig elevvårdspersonal, rektorer, skolpersonal och myndigheter. Tillträde efter överenskommelse. Upplysningar: Barn- och utbildningschef Roger Eriksson, tfn 0670-162 96. Välkommen med Din ansökan senast den 29 april 2002 till Strömsunds kommun, Barn- och utbildningsavdelningen, Box 500, 833 24 Strömsund. Tjänstens refnr skall anges i ansökan. Serviceområden: Förhandlingar, Förhandlingsfrågor kommun/l-ting, 08-567 06 501 Förhandlingsfrågor stat, 08-567 06 503 Förhandlingsfrågor e-sektorn, 08-567 06 505 Förbundets fackliga kurser, 08-567 06 506 PTP-frågor, 08-567 06 509 Juridik, Juridiska professionsfrågor, 08-567 06 502 Allmänjuridiska frågor, 08-567 06 504 Profession, Yrke. Utbildning, test, forskning, 08-567 06 511 Etikfrågor, 08-567 06 508 Specialistfrågor, 08-567 06 507 Studerandefrågor, 08-567 06 510 Internationella frågor, 08-567 06 512 Internationella kongresser, 08-567 06 513 PsykologTidningen, Psykologtidningen, 08-567 06 450 Annonser, 08-567 06 454 Information, Information i policyfrågor, 08-567 06 518 Media, journalister, 08-567 06 517 Till icke-medlemmar, 08-567 06 519 Till Vuxenpsykiatriska mottagningen Organisation, administration, Ansökan om medlemskap, 08-567 06 515 Medlemsregister, 08-567 06 430 AEA-ärenden, 08-567 06 431 Medlemsförsäkringar, 08-567 06 516 Organisation, stadgefrågor m m, 08-567 06 514 Beställning av broschyrer, 08-567 06 520 PSYKOLOG PsykologTjänst, PsykologTjänst/egenföretagare, 08-567 06 460 PRIMÄRVÅRDEN I KUNGSBACKA söker Heltid vikariat 1 år, ref nr 9/02 Kungsbacka är en inflyttningskommun med 65 000 invånare på 3 mils avstånd från Göteborg. Den vuxenpsykiatriska verksamheten i Kungsbacka är primärvårdsansluten och samarbetar med den psykiatriska kliniken i Varberg, där slutenvård erbjuds. Verksamheten är väletablerad och på mottagningen arbetar läkare, psykologer, kuratorer, sjuksköterskor, skötare, arbetsterapeut, sjukgymnast och läkarsekreterare. Inom verksamheten finns mobilt team, ätstörningsteam, toxteam, flykting-/ invandrarteam samt en psykiatrisk rehabiliteringsenhet. Det finns ett gott och nära samarbete med primärvårdens allmänläkare, försäkringskassa och kommun. Arbetsuppgifter: I team och självständigt utföra psykologiska utredningar, bedömningar och behandlingsarbete. Kansli Postadress: Box 3287, 103 65 Stockholm Besöksadress: Vasagatan 48 Telefon: 08-567 06 400. Växeln öppen: 8.30–12 och 13–17. (fred – 16.30) Fax: 08-567 06 499. Psykologförbundets hemsida på internet: www.psykologforbundet.se E-post till personal: [email protected] Postgiro: 373267-4 Bankgiro: 767-2066 Direktnummer till personalen: Hans Persson, 08-567 06 401, mobil 070-96 76 401, kanslichef. Judith Rosengren, 08-567 06 408, förhandlingschef. Örjan Salling, 08-567 06 441, mobil 070-96 76 441, professionsansvarig. Kvalifikationer: Leg Psykolog, leg Psykoterapeut och neuropsykologisk kunskap räknas som meriterande. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet, flexibilitet och samarbetsförmåga. Eva K Aldvin, 08-567 06 406, ombudsman. Tillträde: 2002-07-01 Lars Karlsson, 08-567 06 409, mobil 070-96 76 409, ombudsman. Upplysningar: Välkommen att höra av Dig till Verksamhetschef Gerd Kållberg, tfn 0300-565178 Psykolog Bo-Göran Näslund, tfn 0300-565180 Clary Rapp, 08-567 06 410, informatör. Facklig företrädare: Psykolog Eva Glass, tfn 0300-565116 Lön: Var god ange löneanspråk Du är välkommen med Din ansökan jämte styrkt meritförteckning, liksom övriga handlingar Du önskar åberopa till Primärvårdsförvaltningen, 434 80 Kungsbacka senast 2002-05-21. Berit Emilsson, 08-567 06 404, assistent. Birgitta Heldt, 08-567 06 403, sekreterare. Åke Hjelm, 08-567 06 407, ombudsman. Brittmarie Haake, 08-567 06 454, assistent, vik. Camilla Damell (tjänstledig), förbundsjurist Förbundsstyrelsen Torgny Danielsson, ordförande, 08-567 06 477. [email protected] Birgitta Johansson-Hidén, 1:e vice ordförande, 054-700 20 19. [email protected] Karin Graff-Cederström, 2:e vice ordförande, 08-580 288 93. [email protected] www.lthalland.se PsykologTidningen 9/02 Helén Antonson, 031-64 12 58. [email protected] David Edfelt, 08-616 41 13. [email protected] Anders W Eriksson, 070-417 49 52. [email protected] Eva-Lotta Hellgren, 011-20 23 02. [email protected] Petri Partanen, 063-14 41 54. [email protected] Bengt Persson, 0470-58 63 93. [email protected] Tomas Rudal, mobil 0707-27 04 06. [email protected] Anneli Bryntesson, 031-14 11 39, mobil 0730-35 47 26. [email protected] Eva Lundgren, 090-12 28 59. [email protected] Etikrådet Charlotte Uggla, ordförande, 08-508 135 40. Per Magnus Johansson, vice ordförande, 031-711 00 04. Sinella Keskiniva, 090-77 95 45. Kristina Persson, 019-602 65 78. Seppo-Matti Salonen, 031-330 02 60. Sam Uhlin, 0500-43 18 77. Specialistrådet Specialistrådets kansli, Brittmarie Haake, 08-567 06 454. E-post: brittmarie.haake@ psykologforbundet.se Erling Nyman, ordförande, 019-602 71 56, mobil 070-666 28 41. Ulla-Britt Selander, sekreterare, 08-586 064 23. Gunvor Bergquist, utskottet för arbetslivets psykologi, 0520-739 66. Erland Hjelmquist, utskottet för handikapppsykologi, 031-773 16 57. Roland Ericsson, utskottet för klinisk psykologi, 0515-876 41. Bengt Sonesson, utskottet för neuropsykologi, 0413-55 67 14, 046-17 28 51. Carl Wiström, utskottet för pedagogisk psykologi, 063-15 13 23. Studeranderådet Mikal Björkström, mobil 070-438 23 05. Valberedningen Ann-Sofie Hansson-Pourtaheri, ordförande, 018-611 23 81. Vetenskapliga rådet Gunnel Backenroth-Ohsako, ordförande, 08-585 857 72. IHPU – Institutet för Högre PsykologiUtbildning Box 3287, 103 65 Stockholm. Assistent: Berit Emilsson, 08-567 06 444. E-post: berit.emilsson@ psykologforbundet.se VD: Anders Hallborg, 046-18 90 62. E-post: [email protected] Psykologtjänst Box 3287, 103 65 Stockholm E-post: psykologtjanst@ psykologforbundet.se tel 08-567 06 460 VD: Camilla Damell Informatör, vik: Susanne Bertman Hemsida: www.psykologtjanst.se STP – Stiftelsen för Tillämpad Psykologi Box 3287, 103 65 Stockholm. Christina Strömer Wilson E-post: [email protected] mobil 070-96 76 476 55 PSYKOLOG POSTTIDNING B TIDNINGEN Vid obeställbarhet, retur till: PsykologTidningen, Box 3287, 103 65 Stockholm Vad händer med ungdomskriminaliteten? Allt oftare kan vi läsa rapporter i media om ungdomar som rånar andra ungdomar, om pojkar som begår gruppvåldtäkter och om grov kriminalitet bland unga. Hur hjälper man dessa ungdomar ur kriminaliteten? Psykolog Olof Risberg vid Rädda Barnen har mångårig erfarenhet av arbete med bland annat unga som begått grova brott. het, om att inte stå i skuld, att göra som man vill. De inser ju att livet som brottsling är begränsande för dem. De får inget körkort, de får inte gå på skolor som de är intresserade av, de börjar inse att många är rädda för dem vilket är smärtsamt att upptäcka. De ser att stora tunga kriminella nästan alltid åker fast. Sådant diskuterar vi i terapin och de börjar då inse att brott inte är bra för dem. O Det finns inte stora inslag av tvång i behandlingen. Pojken måste visserligen träffa terapeuten för inledande samtal, men om terapeut och klient efter en tid upplever behandlingen som meningslös tvingas han inte att fortsätta. – Glädjande nog har inte någon enda pojke slutat sin behandling. Uppenbarligen upplevs den som meningsfull, säger Olof Risberg. Vi har en fördel i att Rädda Barnen i de ungas ögon står för något gott, till skillnad från socialtjänsten som de oftast har en mycket negativ inställning till. Hur går det för pojkarna sedan? – Utvärderingar är lite tidiga att göra, men vi vet att ingen som gått i behandling har återfallit i sexualbrott under de sju år som verksamheten varit igång. Vi har extremt lång uppföljning och träffar alla som vi har haft i behandling en gång per termin. Det är viktigt att finnas kvar i ungdomarnas liv även efter avslutad behandling. Antalet ungdomar som avtjänar sluten ungdomsvård på något av SiS särskilda ungdomshem har ökat, vilket medfört att SiS byggt ut antalet platser. Under förra året togs 88 ungdomar in, att jämföra med 49 ungdomar 1999 och 87 ungdomar 2000. Strafftiderna varierar mellan 14 dagar och 4 år. Den genomsnittliga strafftiden var 10,5 månader under 2001, vilket är en ökning med tio dygn jämfört med året innan. 93 procent av ungdomarna var dömda för brott med våldsinslag. 55 procent för rån, 40 procent för grov misshandel eller misshandel. De flesta hade begått fler än ett brott. Olof Risberg kan nås vi e-post: [email protected] ■ Carin Waldenström Ingen har avvikit Totalt har pojkmottagningen ett tiotal LSU-dömda ungdomar i indi- FOTO: TOMAS SÖDERGREN lof Risberg är en av psykologerna på Centrum för barn och ungdomar i kris vid Rädda Barnens pojkmottagning i Stockholm. Pojkmottagningen arbetar främst med offer för sexuella övergrepp, med också med unga förövare. Tillsammans med sina kolleger arbetar han med ett antal pojkar i åldern 15–18 år som är dömda till sluten ungdomsvård på § 12-hem enligt Lagen om sluten ungdomsvård, LSU. De har begått grova sexualbrott, som våldtäkt, och flera har också dömts för annan brottslighet, till exempel personrån, grov misshandel, bilstöld med mera. När pojkarna kommer till behandling har de ofta haft ett destruktivt leverne under flera år. De är i regel väl kända av de sociala myndigheterna. Förutsättningen för Olof Risbergs arbete är att få igång ett nätverk runt pojken. I nätverket ingår representanter för socialtjänsten, för Statens institutionsstyrelse SiS, pojkens föräldrar, terapeuterna Margareta Erixon (som huvudsakligen tar sin an föräldrarna) och Olof Risberg och förstås pojken själv. – Jag brukar säga att ju fler kockar, desto bättre soppa, säger Olof Risberg. Vi behöver blanda in personer runt omkring pojken för att få bästa resultat. Individualterapin är bara en del i behandlingen. Visst ska psykoterapin vara ett forum för personliga reflektioner, och det är den också, men det är viktigt att komma ihåg att det behövs mer än bara psykoterapi. Fler insatser behöver samordnas. Tvingas inte fortsätta Olof Risberg är tillsammans med Anders Nyman och Börje Svensson författare till boken Unga förövare. Psykoterapi hjälp för unga kriminella vidualpsykoterapi. Pojken träffar terapeuten en timma per vecka och reser till behandlingen med personal från ungdomshemmet. Efter en tid kan de få resa till mottagningen ensamma, som den första ickebevakade permissionen. Ingen har hittills avvikit, utan alla kommer till terapin. – Vi börjar ofta med att prata om det brott de har begått. Vi läser domen och pojkens socialutredning tillsammans. Behandlingens mål är att förebygga elände och nya brott. Det handlar om skydd för offer, som har högsta prioritet, men också skydd för pojkarna så att de inte gör bort sig och begår nya brott. Det är viktigt att deras framtida identitet inte präglas av detta liv. Återfallspreventionen, hur man ska agera i svåra situationer, diskuteras mycket i samtalen. – Som en pojke uttryckte det apropå att dra sig undan våldsamma situationer: Hellre klok och feg i 20 sekunder än död i ett helt liv. Vissa områden kommer ofta upp spontant. Dit hör empati med offer, självbild, egen utsatthet. Förövaren har i regel en bakgrundshistoria med inslag av mobbning, vantrivsel i skolan, har ofta känt sig dum och själv blivit övergiven. – Vi tar också upp lustprincipen som styrt många av ungdomarna. I stället för att tänka ”Blir det här kul?” kan man fråga: ”Blir det här bra för mig?” Då lär de sig att vara rädda om sig på ett annat sätt än tidigare. – Det är viktigt att man erkänner och talar om den spänning som kan finnas i att begå brott. En pojke sa: Jag åker hellre i en BMW i 200 km i timmen med en Rolex på armen än sitter i skolan utan att förstå någonting av undervisningen. Vi analyserar vad brottet står för: spänning, makt, identitet, sådant som upplevs som värdefullt. En del av behandlingen går ut på att ersätta det med något som är minst lika attraktivt. Jag talar mycket med pojken om fri-
Similar documents
EN BOK FöR VEM SOM HELST - Sveriges Psykologförbund
förr. Ändå finns det fortfarande många som känner ett visst obehag inför
tanken på att öppna sig inför en främmande människa – och vad ska
familj, vänner och arbetsgivare tänka?
Vi bad några som få...
