PIF december 2002 - Göteborgs universitetsbibliotek

Comments

Transcription

PIF december 2002 - Göteborgs universitetsbibliotek
PIF
Personaltidning för Göteborgs universitetsbibliotek
Personalinformation
Bildextra:
våra nya
biblioteksbäbisar
Fler nyheter på www.ub.gu.se
December 2002
Så blir intranätet
Sidan 9
I början av året öppnar GUB:s nya intranät.
Webbutvecklingsgruppen, WUG, vill då
gärna att du kastar dig ut i debatten om
hur intranätet fungerar, eller inte fungerar.
Slå upp sidorna 10 och 11 och titta på hur
gub.intranet kommer att se ut och vad det
kommer att innehålla.
Sidorna 10 och 11
Namnen på
tio nya
bibliotekarier
Sidan 4
“Fredsresa
1915”. Så står
det på baksidan
av bilden, som är
ett av 2000
fotografier som
finns i handskriftsarkivet vid
Kvinnohistoriska
samlingarna.
Längst till höger
står Elin Wägner.
E-bokskonferens
med gäster
från USA och
England
Sidorna 12 och 13
Författaren
som blev
hängd
i kyrkan
Fotografier plockas
fram ur UB-arkiven
Bilderna berättar, andra saker är breven,
böckerna och artiklarna.
Vid Kvinnohistoriska samlingarna planerar
Anna Sjödahl Hayman och Berith
Backlund att samla arkivets 2000
fotografier i en bilddatabas. De har redan
börjat skanna omkring 200 fotografier
som handlar om den organiserade
kampen för svenska kvinnors rösträtt.
Sidorna 5, 6 och 7
Sidan 4
Ansvarig utgivare:
Jon Erik Nordstrand
Redaktör:
Annica Olofsson
Telefonnummer: 031-773 45 82
E-post: [email protected]
Adress: PIF, Göteborgs UB
Box 222
405 30 Göteborg
Ur innehållet:
Nyheter.................................3-13
UB i andra medier.....................4
Resor, kurser, konferenser..14-23
Personalia................................25
Nästa PIF kommer ut
i februari, deadline
är 25 januari.
God
Helg *
December 2002
2
Jag vill gärna ta tillfället i akt
och tacka för det gångna året
Det gångna året har på många sätt
varit intressant.
I början av året invigde vi vårt nya
studietorg på Hälsovetarbacken.
Det är en verksamhet som pekar
framåt mot framtidens bibliotek
med goda utrymmen för studenterna, gott om teknisk utrustning
och med bibliotekarier som kan
hjälpa till med seglatsen på nätet.
Jag har goda förhoppningar om
att det blir möjligt att få tillgång till
tomten intill Biomedicinska
biblioteket så att vi kan göra en
rejäl utbyggnad i backen mot
gamla elevhemmet.
Nya Pedagog-projektet kommer
allt längre, och det senaste beslutet
innebär att det kommer att bli en
inflyttning där 2006. Då bör vi
redan ha flyttat in i det nya
biblioteket för botanik, miljövetenskap och kulturvård. Ritningarna är
klara, men bygglovet är ännu inte
beviljat.
Nu när nya Pedagogen är
avklarad kan vi börja arbetet för en
tillbyggnad av KTB. Det finns ett
principiellt beslut av universitetsstyrelsen om detta. Min vision är att
vi bygger till ett fyravåningarsbibliotek som nästan helt grävs ned
i parken bakom KTB.
Vi är nästan klara med vårt raritetskammarprojekt.
I Centralbiblioteket får vi fina och
säkra visningsmöjligheter för de
skatter vi förvarar i våra magasin.
Under många år har vi utåt framhållit moderniteten i UB, vårt stora
antal datorer och våra kunskaper i
att använda dem. Det är dags att vi
mer än tidigare också visar på UB
som kulturbevarare, och det är
därför vi nu satsar på dessa
visningsrum.
Vi har under året också fört
diskussioner med Sahlgrenska
universitetssjukhuset om att
integrera dess bibliotek med UB.
Att göra så är mycket önskvärt, det
är många orimligheter som uppstår
när sjukhusets läkare som har uppdrag för universitetet inte kommer
åt de databaser som deras
studenter når.
Vi har också kommit igång med
vårt stora, minst treåriga, SIDAprojekt riktat mot biblioteket
i Alexandria.
En lustighet är att vår webbplats,
som vi själva anser behöver förnyas
och där vi driver att projekt för att
stärka UB på nätet, återigen blev
prisbelönad och kom främt av de
svenska bibliotekswebbarna i en
nordisk tävling.
Det är inte roligt att varje år
behöva redovisa till universitetet att
tidskriftspriserna ökar med 9
procent. För att göra samma sak
som tidigare har vi tvingats begära
ytterligare ett par miljoner kronor.
Universitetets ledning har visat förståelse för detta, och vi har fått en
generös budgetbehandling. För att
det ska lyckas också i framtiden,
jag är säker på att år 2004 blir
besvärligare än 2003, är det viktigt
att universitetet uppfattar UB som
en välfungerande verksamhet där
man får valuta för de stora
insatserna.
Ett led i detta arbete är att vi
strävar efter att göra små men
många förbättringar i den dagliga
verksamheten. En sådan förbättring
var att öka öppethållandet på så
sätt att vi nu öppnar kl 8.30.
Elektroniska tidskrifter är nu en
naturlig del av verksamheten.
Nästa steg är att satsa på de elektroniska böckerna. Här finns det
många oklarheter, så som vilka
betalningsmodeller som är
lämpliga, hur böckerna ska
registreras i våra databaser och hur
ämnesinnehållen skall beskrivas när
texterna är fullt sökbara.
För att bl.a. undersöka dessa frågor hade vi nyligen en lyckad
e-bokskonferens här i Göteborg.
Jag vill gärna ta tillfället i akt att
tacka för det gångna året. Det har
gjorts många goda insatser, några
av dem är nämnda i denna text.
Men särskilt vill jag framhålla det
kollektiva arbetet där alla bidragit till
att utveckla UB. Och detta
symboliseras i den lilla julgåva
UB:s ledning lämnat över.
JON ERIK NORDSTRAND
December 2002
3
Vissällskap
donerar
samling
till UB
Sällskapet Visans
Vänner i Göteborg har
till UB donerat sina
egna ljudupptagningar
av vissångare mellan
åren 1970 och 1990.
Systemvetare. Lars Prytz, systemvetare på it-avdelningen, arbetar med att utveckla
UB:s nya personaldatabas.
Alla kommer med i nya
personaldatabasen
Snart kommer vi alla att finnas
med i GUB:s nya personaldatabas. Våra telefonnummer,
e-postadresser mm ska
registreras där. Lars Prytz, som
är ny systemvetare på it-avdelningen sedan drygt ett år,
arbetar med att utveckla
databasen.
när listan har gått runt ett varv.
Vem som i framtiden kommer att lägga in
uppgifter är inte klart, men det kommer att bli
enkelt att göra ändringar i databasen, som ska
vara klar någon gång vid årsskiftet.
Med personaldatabasen blir det också möjligt att i förväg tala om för datorn att den ska
skicka e-posten till en annan person från ett
visst datum. Man kan också bestämma i förväg när e-posten ska skickas till sin vanliga
adress igen.
Tidigare under året har han konstruerat datasystemet för e-postutskick från Gunda, samt
vår nya bokningsdatabas där både personal
och användare kan boka lokaler. Nu är det personalens tur att få en egen databas.
- Tanken är att det ska bli enklare att uppdatera uppgifterna, förklarar Lars Prytz.
Gruppadresser kopplas
till rätt person
Enkelt att flytta e-posten
till annan adress under semestern
Hittills har vi skickat runt listor för att förnya
namn, telefonnummer och e-postadresser.
- Tyvärr är uppgifterna ofta inaktuella redan
Vi kommer att enkelt kunna söka fram telefonnummer, e-postadresser och vilka gruppadresser som olika personer är med i. I ett
senare skede kan vi även söka efter vilka funktioner och arbetsuppgifter olika personer har.
- Det ska finnas ett kommentarfält till varje
person där man kan tala om att det till exempel finns två Karin Petersson på UB och att
den ena arbetar på kansliet och den andra på
Biomedicinska biblioteket, berättar Lars Prytz.
ANNICA OLOFSSON
Biomedicinskas äldre kortkatalog digitaliseras
Biomedicinska biblioteket har av Göteborgs
läkaresällskap beviljats medel för att skapa en
nätversion av kortkatalogen över den äldre
litteratur som finns på biblioteket och som inte
är registrerad i Gunda. Ungefär 80000 kort skall
skannas. Arbetet beräknas vara klart i
mars/april nästa år.
Samlingen utgörs av live-upptagningar av t ex Fred Åkerström, Alf
Hambe, Jan Hammarlund, Ulf
Dageby, Thomas Ellerås, och andra
kända eller mindre kända sångare
och musiker. Det rör sig om flera
hundra originalupptagningar på rullband och kassettband. När man
ser hur omfattande materialet är,
inser man att det också handlar om
massor av ideellt arbete med
inspelningar och andra arrangemang.
Dessutom har en av föreningens
medlemmar, i samråd med undertecknad, ägnat en dryg veckogärning åt att transportera, ställa i ordning och förteckna samlingen. Här
är den nu i tryggt förvar, och
meningen är att musikforskare och
allmänhet skall ges möjlighet att
lyssna på materialet i bibliotekets
lokaler.
Sällskapet visans vänner är en livaktig förening med lokaler i Kustens
Hus, Taubegatan 9, nära Stenas
Tysklandsterminal.
Viskvällar som är öppna för allmänheten hålls regelbundet onsdagar kl 19.30, två gånger i månaden. Variationen av musikaliska former och stilar är stor. Ofta bör man
vara ute i god tid för att säkert få
plats.
För programinformation mm se
http://www.visansvanner.com
Från websidan citeras:
“Under hösten kommer det att
serveras visor vissa söndagar på
Kustens Hus. Det blir Viskonserter
av flera visartister och öppen scen
då du har chansen att pröva dina
vingar.”
BIRGITTA STEVINGER
informationsbibliotekarie
Biomedicinska biblioteket
STEFAN SJÖBLOM
Ljud- och videoarkivet,
Centralbiblioteket
4
December 2002
Här är namnen på de tio
nyanställda bibliotekarierna
Sedan MBL-förhandlingar
genomförts kommer följande
sökande att tills-vidareanställas som bibliotekarie.
Vid Centralbiblioteket: Jonas
Gilbert, prel. tillträde 1 februari 2003. JG är för närvarande anställd vid Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla.
Erik Holst, prel. tillträde 1
mars 2003 EH tjänstgör för
närvarande vid Bergens
offentlige bibliotek.
Karin Pettersson, tillträde 1
januari 2003. KP är visstidsanställd vid KTB, 50% och
arbetar ytterligare 50% i ett
BIBSAM-projekt.
Vid Samhällsvetenskapliga
biblioteket: Klas Petersson,
tillträde 1 januari 2003. KP
innehar en tillsvidareanställning som assistent vid UB,
men har under de senaste
åren vikarierat som bibliotekarie på Centralbiblioteket
och Samhällsvetenskapliga
biblioteket i Haga.
Vid Biomedicinska biblioteket: Sofia Gullstrand, tillträ-
de 1 januari 2003. SG är visstidsanställd på Biomedicinska
biblioeket. Martina Karlsson,
tillträde 1 januari 2003. MK är
visstidsanställd
på
Biomedicinska biblioeket.
Vid Ekonomiska biblioteket:
Hanna Bengtsson, tillträde 1
januari 2003. HB är visstidsanställd på Ekonomiska biblioteket. Britt Omstedt, prel. tillträde 1 mars 2003. BO arbetar
f.n på Wettergrens bokhandel,
men har lång verksamhet som
bibliotekarie bakom sig,
senast som ansvarig bibliotekarie för gymnsiebibliotek i
Norrköping.
Vid Ekonomiska biblioteket
(50%) och Kurs- och tidningsbiblioteket (50%):
Henrik Tegström, tillträde 1
januari 2003. HT är visstidsanställd på Biomedicinska
biblioeket.
Vid Botanik- och miljöbiblioteket: Saramma Varkey, tillträde 1 januari 2003. SV arbetar
redan tidigare på Botanikoch miljöbiblioteket.
UB I MEDIERNA
TT bevakar invigningen av
utställningen
om
Uno
"Myggan" Ericsons arkiv 12
oktober och refererar bland
annat Irene Ericsons tal.
Telegrammet publiceras i
GT/Expressen 13 oktober.
GP publicerar en notis om att
UB fått Myggans samlingar 12
oktober, Radio Göteborg
berättar i nyhetstelegram om
donationen,
Svenska
Dagbladet har en artikel i
ämnet 5 oktober.
GP publicerar en halvsida 6
oktober om UB:s lässtudio för
dyslektiker och syskadade, 15
oktober sänder Västnytt ett
reportage om lässtudion och
intervjuar Ekonomiska bibliotekets enhetschef Mats
Lindquist
Mats Cavallin är en av de
intervjuade i en artikel på kultursidan i Dagens Nyheter 5
december. Artikeln behandlar
ämnet e-böcker.
Universitetets nyhetsplats på webben, Aktuellt,
berättar att UB får raritetskammare och visningsrum.
I oktober har Aktuellt nyheten om UB:s pilotstudie om
kursböcker på nätet.
Universitets-TV intervjuar
AngelicaSchneidler Larsson
31 oktober om samarbetet
med biblioteket i Alexandria,
17 oktober har man ett telegram om försök med kursböcker på nätet, 24 oktober
visar universitets-TV byggbilder från bygget av raritetskammare på UB och 5
december finns Jon Erik
Nordstrand i studion för att
berätta om Darwins bok On
the origin of species som finns
på UB.
Författaren som
blev hängd i kyrkan
På pilgrimsstigarna i Ljusnans
dalgång mellan Bruksvallarna
och Ramundberget och vidare
upp mot Helgas och Sylarna
hade jag sällskap med två norrmän. De kom från den gamla
gruvstaden Röros i Norge.
Under vandringen återkom ständigt två samtalsämnen, spekulativa funderingar om fjällens
malmtillgångar och författaren
Johan Falkbergets storhet.
Vi skiljdes åt i Fjällnäs, men
innan dess uppmanades jag att
ta en buss de fyra milen till Röros
och själv insupa ännu mera
kuskap om staden och, inte att
förglömma, gå in i kyrkan och se
att ateisten Johan Falkberget
hängde där framme i koret.
Sagt och gjort! Där, på över
625 meters höjd låg Norges
enda högfjällsstad med sina
stora slaggvarpar och sina
pastellmålade trähus. Endast en
stenbyggnad fanns, den åttakantade kyrkan i barockstil, uppförd 1748 och med 1600 sittplatser. Utefter väggarna hängde
ett 20-tal prästporträtt iförda
skrudar och krusade pipkragar.
Längst fram, nära koret, hängde
ett fotografi i en enkel ram - över
Johan Falkberget. Om man ska
vara nogräknad också ett litet
porträtt av Hans Aasen, som var
same från Tännäs, men utvandrade till Röros och var den som
upptäckte malmfyndigheterna.
Falberget (1879-1967) var
bygdens son som satte Röros
på världskartan genom sina
böcker. Han hade själv arbetat i
koppargruvorna kring sekelskiftet. Omkring 50 verk finns från
hans hand och det är framförallt
i romansviten Nattens bröd han
beskriver bygdens historia och
det hårda arbetet i gruvor och
smältverk. Bland de utmärkelser
som kom Falkberget till del
märks att han utnämndes till
hedersdoktor vid Stockholms
universitet 1950.
Det var inte bara i kyrkan hans
porträtt hängde, utan de fanns
även på kaféer, och varhelst man
talade med folk nog hade de
något att berätta om honom.
Man har också hugfäst hans
minne genom att bevara hans
diktarhem Ratvollen i Rugldalen
och där inrättat ett museum.
Numera bryts ingen malm i
Röros där en gång 9000 männniskor fann sitt levebröd.
Däremot kan man besöka
Olavsgruvan med spännande
gruvmuseum och konsertsal.
Det kan också sägas att gruvorna en gång var ett kärt anfalllsmål för svenskarna.
Gruvorna grundades 1644
och åtminstone 1678 och 1679
erövrade och brände svenskarna staden. Brukssamhället
är välbevarat och på de branta
och smala gatorna finns 50 hus
som numera är upptagna på
UNESCO:s lista över världens
kulturskatter.
Falkberget har också berört
ett tragiskt blad i svensk historia.
Strax norr om Röros vid byn
Haltdalen samlade general
Armfelt efter Kaqrl XII:s död
1718, sina 5000 soldater för
återtåg mot Handöl efter att ha
varit på marsch mot Trondheim,
Marschen fortsatte över Tydalen
och den genaste vägen över fjälllet väster om Blåhammaren och
Snasahögarna. Vi vet vad som
hände. 2000 man frös ihjäl och
nästan lika många dog efteråt av
sina frostskador. Sju monument
är resta utefter marschvägen,
alla fåordiga, som på täljstenstavlan
vid
Karolinermonumentet i Handöl:
“Anno 1719 den 20 jan.
begrofs 600 menniskor”.
GÖRAN LARSSON
tidigare medaarbeteare på UB
och numera pensionär
December 2002
5
Kampen för rösträtt. Året är 1911. Tjejerna är med i den internationella rösträttskongressen i Stockholm.
Fotografierna lyfter
fram kvinnoarkivet
En bild säger mer än tusen ord.
I handskriftsarkivet vid Kvinnohistoriska samlingarna
finns flera tusen fotografier som speglar samhällsutvecklingen. Anna Sjödahl Hayman och Berith Backlund vill
plocka fram korten ur handskriftsarkivets många kuvert,
beskriva och sortera bilderna samt lagra dem i en ny sökbar bilddatabas.
Tolv unga kvinnor står uppställda i en
rad framför fotografen. De bär ett plakat med texten "International Woman
Suffrage Alliance". Klänningarna är vita
och långa och går högt upp i halsen.
Alla bär de studentmössa och är högtidligt uppsträckta, men ändå påtagligt
glada. Särskilt tjejen som står som
nummer nio från vänster i raden. Hon
står lite framför de andra och har just
skrattat till. Kanske åt något som fotografen sagt.
Denna bild är en av alla de fotografier
som finns om kvinnors organiserade kamp
för rösträtt. Inte många av bilderna har en
så informativ baksida som den här. Flicka
nummer nio i raden är Eva Andén, den första kvinnan i Sverige som blev medlem av
Advokatsamfundet.
Av baksidestexten kan man utläsa att
året var 1911. Tjejerna är med i den internationella rösträttskongressen i Stockholm
som studentmarskalkar. Alla namnen från
vänster till höger är prydligt uppskrivna på
baksidan.
Vid andra fotografier får man leta i arkivet, dra slutsatser och jämföra med andra
kort för att få fram uppgifter om namn, årtal
och sammanhang.
Genom att skapa en bilddatabas skulle
mer information om de olika fotografierna
komma fram, tror Anna Sjödahl Hayman.
- Kanske kommer även en del användare
6
December 2002
Baksidan. Få fotografier har en så informativ baksida som den
här. Årtal, plats och fullständiga namn på alla på bilden är prydligt uppskrivna.
Elin Wägners fotoalbum. Anna Sjödahl Hayman visar Elin
Wägners fotoalbum.
Arrangerad. En ung Elin Wägner i hatt, lång kjol och vit blus
blickar upp mot en hög stapel med böcker. Bokstapeln innehåller listor med namnunderskrifter för kvinnors rösträtt.
200 bilder skannas till databas
att höra av sig med uppgifter om någon
bild där vi saknar information.
- Hur som helst känns det väldigt viktigt
att förvaringen av fotografierna ordnas
bättre, till exempel i syrafria kuvert. Annars
kommer de att bli förstörda.
En ung Elin Wägner i hatt, lång kjoll
och vit blus blickar upp mot en hög stapel med böcker. Bokstapeln innehåller
inbundna listor med namnunderskrifter
för kvinnors rösträtt. Det är påtagligt att
bilden är arrangerad, kanske som
illustration till en tidningsartikel.
På baksidan står det stämplat Albert
Bonniers förlag. Att bilden är använd
vid många tillfällen märks på olika
anteckningar om mått och storlek.
Elin Wägner arbetade under den första
delen av sin karriär på Helsingborgsposten
1903-1904 och sedan på Vårt Land 19041905. Då var hon 21-23 år. 1907-1917
blev hon redaktionssekreterare för Idun.
Antagligen var hon medveten om hur
man tar en bra bild till en tidningsartikel.
Bilddatabasen om rösträttskampen blir pilotstudie
Arbetet med att starta en bilddatabas för
Kvinnohistoriska samlingarna inleddes
under år 2002 med hjälp av två månadslöner för en bibliotekarie.
Eftersom Göteborgs universitetsbibliotek
är ansvarsbibliotek för genusforskning får
Kvinnohistoriska samlingarna varje år en
halv miljon kronor från BIBSAM för att
genomföra olika projekt. Bilddatabasen var
ett av de projekt som ingick i ansökan.
Berit Backlund och Anna Sjödahl har
hittills gjort en förstudie som beskriver olika
metoder och teknisk utrustning, frågeställ-
ningar som hur man hanterar copyright, vilken modell som skulle passa bäst för
Göteborgs universitetsbibliotek m.m.
70 föreningsarkiv och
120 personliga arkiv
- Vi söker nu mer pengar från BIBSAM,
samtidigt som vi inleder arbetet med att
skanna de omkring 200 bilder som finns
runt rösträttsrörelsen, berättar Anna.
- Det blir något av en pilotstudie för det
fortsatta arbetet.
Båda tror att intresset från användarna
skulle bli mycket stort.
Handskriftsarkivet som är Sveriges största arkiv för kvinnoforskning startade 1958
och är välkänt i landet, så som ett nationellt
ansvarsbibliotek ska vara. Arkivet är rikt
med 70 föreningsarkiv och 120 personliga
arkiv.
December 2002
7
På redaktionen. Författaren och journalisten Elin Wägner arbetade under sina första år som journalist 1903-1904 på
Helsingborgsposten (numera Helsingborg Dagblad). Här är en bild från redaktionen.
om rösträttsrörelsen
Brev, manus, böcker, fotografier och
andra handlingar berättar om kvinnors
arbete, vardagsliv, föreningsliv, vägen till
rösträtt för kvinnor, kända kvinnor som Elin
Wägner och Barbro Alving, och mycket,
mycket mer.
Anna Sjödahl
Hayman och
Berit Backlund
söker mer pengar från BIBSAM
för att starta en
bilddatabas för
fotografierna i
Kvinnohistoriska
samlingarna.
Många vill låna
foton ur arkivet
- Vi får enormt många frågor från förlag
och tidskrifter, berättar Berith Backlund. De
vill ha bilder som ska illustrera artiklar och
böcker.
- Även forskare är intresserade av fotografier. Ofta handlar det om en speciell
sorts hatt eller någon tidstypisk bild, alltså
inte bara om bilder på mer kända kvinnor.
- En bilddatabas blir ett väldigt tidsbesparande arbetsredskap för oss, konstaterar Berith Backlund och Anna Sjödahl
Hayman. Det är ofta svårt att hitta vissa bil-
der eftersom de är så bristfälligt förtecknade.
I bilddatabasen skulle användarna själva
kunna leta fram den bild de vill ha, och vi
slipper att till exempel
skicka och låna ut bilder, vilket dessutom
innebär mindre slitage.
ANNICA OLOFSSON
8
December 2002
Nya regler
för delpension
Ekonomiska bibliotekets lag i cykelutmaningen kom på
20:e plats bland 365 tävlande lag.
Cyklon på 20:e plats
Det gick mycket bra
för UB:s tävlande i
Cykelutmaningen.
Allra bäst lyckades
laget vid
Ekonomiska biblioteket, kallat Cyklon.
En 20:e plats
bland 365 tävlande
lag gav de 15 deltagarna en resa till
New Castle.
Göteborgs UB hade fyra
lag anmälda till cykelutmaningen. Bäst gick det alltså för
Cyklon som samlade ihop
352 poäng. Inte långt därefter
kom Göteborgs universitetsbibliotek lag 1 med 325
poäng vilket gav plats
nummer 35. Göteborgs universitetsbibliotek Biocyklerna
kom på 70:e plats med 289
poäng, Göteborgs universitetsbibliotek lag 2 kom på
76:e plats med 283,55
poäng.
Första platsen i tävlingen
gick till Göteborgs Hamn AB
med laget Kuggarna.
Bibliotekarier är tydligen bra
på att cykla. Göteborgs
stadsbiblioteks båda lag
Boklaget och Avdelning 1
kom på 9:e och 11:e plats.
Kanske får vi revansh nästa
år.
- Jag kan tänka mig att vara
lagledare igen nästa omgång,
säger Joakim Lennartsson
på Ekonomiska biblioteket.
Cykelutmaningen 2002 är
en lagtävling för alla anställda
på företag och förvaltningar i
Göteborg,
Mölndal
och
Partille.
Tävlingen pågick under fem
månader och var indelad i tre
etapper:
Vårutmaningen 6 maj - 16
juni.
Sommarutmaningen 17 juni
- 4 augusti.
Höstutmaningen 5 augusti 8 september.
Anställda på en arbetsplats
eller kollegor på en/flera sektioner kunde slå sig samman
och bilda ett eller flera lag.
Man samlade sedan poäng
genom att cykla till, från eller i
arbetet.
Laget fick varje arbetsdag 1
poäng per deltagare som
cyklat minst 2 km. Endast
cykelresor till och från arbetet
samt i tjänsten gav poäng.
ANNICA OLOFSSON
Från januari 2003 får
den som har minst
10 års anställning
med kollektivavtalad
pensionsrätt möjlighet att efter fyllda 61
och upp till 65 års
ålder minska sin
arbetstid med delpension upp till högst
hälften av heltidsarbete och behålla 80
procent av lönen.
Detta gäller även för dem som
är födda före 1943, vilka i
övrigt inte berörs av det nya
pensionsavtalet
PA-03.
Delpensionen påverkar inte
tjänstepensionens storlek.
Det är arbetsgivaren, som
fattar beslut i frågan om delpension.
Beslut om delpension gäller
från delpensionstillfället fram till
och med månaden före den då
arbetstagaren fyller 65 år.
Delpension innebär att den
anställde beviljats minska sin
arbetstid i syfte att vara pensionär under den frigjorda
tiden. Det är inte tillåtet att förvärvsarbeta under denna tid.
Delpensionen är inte sjukpenninggrundande. Den är
heller inte pensionsgrundande
för den allmänna pensionen
(”orange kuvertet”). Den ger
alltså inte tillskott till vare sig
inkomstpensionen, premiepensionen eller tilläggspensionen.
Delpensionen följer den
egna löneutvecklingen
Man skall kanske också
tänka på framtida löneutveckling - blir den lika stor när man
arbetar 50 procent som heltid?
Hinner man då uppfylla alla
lönekriterier som t.ex. att ta på
sig fler arbetsuppgifter och
större befogenheter och
ansvar, kompetensutvecklas
osv. Den nya delpensionen är
inte värdesäkrad utan följer
helt den egna löneutvecklingen.
Är man sjuk och av den
anledningen inte orkar arbeta
heltid är delpension inget bra
alternativ.
Om
Försäkringskassan vill bevilja
någon form av sjukbidrag eller
förtidspension (fr.o.m. 2003
ersätts dessa med nya
begrepp såsom sjukersättning,
tidsbegränsad sjukersättning
samt aktivitetsersättning) ska
man inte hindra detta. En sjukpensionsförmån påverkar normalt inte 65-årspensionen vare
sig från den allmänna försäkringen eller från tjänstepensionen från SPV. Om personen tar
ut delpension istället kommer
enbart den lön som arbetsgivaren betalar ut på deltid att bli
pensionsgrundande för den
allmänna pensionen, vilket i sin
tur kan påverka pensionsbeloppet från 65 år negativt.
Ingen delpension
mellan 65 och 67 år
Delpensionen är inte pensionsgrundande för den allmänna pensionen (orange
kuvert från försäkringskassan).
Arbetstagare som fyller 65 år
tidigast februari 2003 kommer
att omfattas av de nya reglerna
att enl. LAS § 32 a ha rätt men
inte skyldighet att stanna kvar i
anställningen till utgången av
den månad då han eller hon
fyller 67 år. Observeras bör att
det inte föreligger någon möjlighet till delpension för perioden 65 - 67 års ålder.
ELSE-BRITT FAHLIN
Kansliet
9
December 2002
Karl i Skogenområdet. Kerstin Landin
fick en son. Moa och Erikas lillebror
heter Karl.
Nu föds
det barn
på UB igen
Niklas på Slottsberget. Niklas Martin Havner föddes 21 oktober. Jag hade turen att
träffa honom hemma på Slottsberget mitt i en klarvaken period, men här har han
somnat på mamma Helenas arm.
Bilder: Annica Olofsson
Lille Niklas Havner, en månad
gammal, sover sött på
mamma Helena Havners
arm. Niklas är en av - faktiskt
- flera “biblioteksbäbisar” som
fötts denna höst.
Niklas Havner är född 21 oktober. Och en
månad senare, 19 november, nedkom
Kerstin Landin, Centralbiblioteket, med en
fin gosse. Han heter Karl och är en riktigt
lång liten man. Han var 52 centimeter och
vägde 3,6 kilo när han föddes. När jag fotograferade lille Karl på sin tredje levnadsvecka
var han redan 54 centimeter.
Det blev en lång väntan för Kerstin.
Förlossningen var beräknad till 1 november.
- Det var urjobbigt, jag blev otroligt irriterad till slut, berättar Kerstin när vi träffas
hemma hos henne i Skogenområdet i
Mölnlycke.
Systrarna Erika och Moa har alltså fått en
liten bror, istället för en syster som de hade
räknat med.
- Dom tycker att det här är jätteroligt!,
berättar Kerstin.
Vanligare på 70-talet
För Helena var det precis tvärtom. Niklas
kom ett par veckor tidigare än beräknat.
- Fast barnvagnen var i alla fall beställd,
säger hon. Niklas vägde 2,6 kilo och var 48
centimeter lång. När han ställer upp för fotografering en månad gammal är han redan
Moa och Erikas lillbrorsa Karl är redan 54 centimeter lång.
riktigt rund om kinderna, 3,3 kilo och 50
centimeter enligt invägningen på barnavårdcentralen.
Jag lyckades träffa både Niklas på
Slottsberget och Karl i Skogenområdet i en
av de förtjusande vakenperioder som spädbarn har med jämna mellanrum, mellan
sömn och mat. Niklas tittade lugnt och forskande, lutade sig sedan tillbaka på armen
och somnade lugnt.
Karl höll sig vaken genom hela fotografe-
ringen innan det var dags för en slurk.
På tur att få barn är sedan Ann Dyrman,
Centralbiblioteket. Hon fick en fin ring av
arbetskamraterna och bjöd på tårta eftersom hon och familjen nu flyttar till Karlstad.
Det är annars inte ofta de senaste 10-15
åren som det fötts flera små barn samma
höst bland UB-personal. Något vanligare var
det, enligt uppgift, på 70/80-talet.
Medelåldern på UB är just nu 54 år.
ANNICA OLOFSSON
10
December 2002
Intranätet sjösätts till våren
Arbetet med det nya intranätet är nu inne på slutvarvet.
I januari kan det tas i bruk.
Till dess återstår förstås
testning, ytterligare utbyggnad
av funktioner och en hel del
innehåll, som läggas till. Men
vi vill redan nu presentera
konceptet för er alla - hur det
är tänkt, hur det kommer att
fungera och vad det innebär.
Tilläggas bör att hela våren är planerad
att vara en inkörnings- och utvärderingsperiod och det kommer att finnas gott om tid
att reagera på sånt som du inte tycker är
bra eller funktioner som bör läggas till.
Idén med det nya intranätet är att all central information finns samlad under flikar
längst upp på sidan. Där finns också en
översikt, ett index samt en sök-funktion
över intranätet. Hela detta "paket" följer
med på varje ny sida - du behöver aldrig
leta dig tillbaka från lokala sidor till de centrala. Under flikarna finns allt innehåll samlat uppdelat på grova ämnesrubriker.
Vidare finns enhetsspecifik information
samlad i en navigation till vänster på sidan.
När du startar intranätet första gången är
enheten förvald till din intranätsenhet - om
du tillhör någon. Du kan alltid välja vilken
enhet du vill titta på.
Konceptet: intranätet ska
i hög grad styras av personliga val
Tanken är att intranätet i hög grad skall
styras av personliga val. Det bygger på personlig inloggning. Du skall själv kunna välja
vilka arbetsredskap du vill ha till hands. heter 'GUB forum' för all möjlig debatt, ett
Vissa funktioner kan du välja bort eller för- tredje är betitlat 'Intranät'. Du kan starta ett
minska. Du kommer också att kunna välja eget forum om du vill ventilera något särtill egna länkar, som alltid följer med den. skilt. Det beror förstås på oss själva om
Allt detta presenteras i form av "boxar" till denna funktion kommer att leva och
utvecklas. Vi i webbutvecklingsgruppen vill
höger eller vänster.
Till grund för allt ligger en personaldata- gärna att du slänger dig ut i debatten om det
bas, som it-avdelningen hanterar. Den är nya intranätet. Skriv ett inlägg och säg rent
avsedd att hantera alla anställda på GUB ut hur du tycker det nya intranätet fungerar eller inte fungerar.
och deras e-post- och
Vi i WUG vill
gruppadresser.
Namn,
gärna att du
enhet och tjänstetelefon
Kalendarium - en
finns inmatade. Den kan
efterlängtad nyhet
slänger dig ut
kompletteras med hemteleEn stor och efterlängtad
i debatten om det nyhet
fon, ev. avdelnings-tillhörigär ett kalendarium.
nya intranätet. Du kan välja att tillhöra en
het och funktion. Om du
t.ex. har räkningsansvar, är
Skriv ett inlägg grupp, t.ex. förvärvsgruppkontaktbibliotekarie eller
En stor vinst är att du
och säg rent ut pen.
förvärvsansvarig så anges
kan se vad medlemmarna i
hur du tycker
detta i basen. Du kan söka
din grupp gör en viss dag,
på person, funktion eller få
vilket gör att det blir
det fungerar
alla listade för en viss enhet.
enklare att boka in möten.
- eller inte
Ett särskilt utskriftsformat
Du ser gruppen i boxen
fungerar.
finns för varje enhet.
'Min grupp' på högersidan. Man har möjlighet att samtidigt boka
in ett möte för hela gruppen direkt. En
Ny meddelandefunktion och
tanke är att det skall kunna kopplas ihop
diskussionsforum
Central information som tidigare skick- med ett schema. Schemaläggaren kan då
ades via gub.all kan nu skickas direkt via snabbt se vem som är upptagen.
intranätet. Fördelen är att du aldrig behöver Förutsättningen är förstås att du alltid gör
leta i din egen brevlåda efter borttappade noteringar i kalendern.
Första gången du använder det nya
brev - informationen finns lagrad i arkivet
på webben. När som helst kan du gå tillba- intranätet krävs vissa inställningar för att
ka och läsa om friskvård etc. Centrala det skall fungera så flexibelt och personligt
meddelanden ('GUB' och 'IT') visas alltid som är avsett. Därför kommer vi att erbjumedan lokala (enhets)meddelanden visas da utbildning i hur det nya intranätet fungerar och kan utnyttjas på bästa sätt. Vi återunder resp enhet.
En annan nyhet i denna genre är ett kommer med datum under januari månad
diskussionsforum, som visas med de
ANGELICA SCHNEIDLER-LARSSON
senaste inläggen. Det finns ett färdigt
webbkoordinator
forum för 'Köp och sälj', ett annat som
Digitala biblioteket
Läslustavdelning och ny
En ny samling med skönlitterära böcker
för upplevelse, eftertanke, inspiration,
glädje och rekreation - Läslust - finns nu
på Biomedicinska biblioteket.
Grundutbildningsnämndens ordförande Annika Skott vid läslustavdelningen.
Bild: Gösta Cramby
Medicinarnas behov av skönlitteratur har påtalats i olika
sammanhang och det är inte ovanligt att man på medicinska
bibliotek har en samling av detta slag.
Samlingen på Biomedicinska biblioteket har kommit till
tack vare särskilda medel från Medicinska fakulteten. En
stark pådrivare och tillskyndare av denna nya boksamling är
grundutbildningsnämndens ordförande Annika Skott som
också har ingått i den grupp som dragit upp
December 2002
Den lokala navigationen anpassas till varje
enhet. Du kan enkelt
byta till annan enhet.
11
Den centrala
navigationen följer
med var du än befinner
dig på intranätet.
Kalendern innehåller
personliga noteringar
och mötestider för
olika grupper.
Med den nya personaldatabasen blir det enkelt att
söka upp telefonnummer
eller e-postadresser.
En speciell vy från
kalendern, där du
kan se vad
medlemmarna i en
viss grupp gör
idag.
Via snabblänkar når
du ofta använda
funktioner. Du kan även
lägga till egna länkar,
interna eller externa.
Debatter, frågor eller annonsering - allt
går att nå via olika forum. Meddelanden
är korta noteringar som rör verksamheten, antingen lokalt eller för hela GUB.
"Bara fantasin sätter gränserna", brukar det alltid
heta i modern tid. Det stämmer även när det gäller
de olika boxarna på intranätet. Här visas en liten
mysig julkalender som ett exempel.
Nästa utmaning - UB:s nya webbplats
Efter intranätet väntar nästa
uppgift: att arbeta om våra
gemensamma sidor så att
användarna får bästa möjliga
service genom UB:s webbplats.
Tanken är att man skall mötas av ett och
samma gränssnitt utåt oavsett vilken
enhet man befinner sig på.
Tidigare har vi visserligen haft en gemensam profil, men den lokala anpassningen
har ibland avvikit från den centrala. Och det
är viktigt att UB uppfattas som en sammmansvetsad enhet, inte minst ur anslagsssynpunkt. Användarna vet var de kan finna
sin information utan att nödvändigtvis
behöva hänvisas till fysiska hus. Vi vinner
också i längden på att ha en gemensam
startsida genom att underhåll och uppgradering förenklas.
Lokal information av olika slag måste
självklart finnas och det är just utmaningen
att integrera central information med lokal.
Det kommer vi i webbutvecklingsgruppen
att arbeta med under våren. De lärdomar vi
fått genom det nya intranätet kommer väl
till pass. Vi startar med en utvärdering av
de gamla sidorna. Vi hoppas kunna ha en
popup-test på våra startsidor, som användarna får fylla i direkt. Den skall kompletteras med intervjuer av både personal och
representativa grupper av användare.
ANGELICA SCHNEIDLER-LARSSON
webbkoordinator
Digitala biblioteket
utställning på Biomedicinska biblioteket
riktlinjerna för urvalet av böcker till Läslust.
Gunvor Hallerfors, Rangela Fredsjö
och Monica Carlson har köpt in böckerna
såväl i bokhandel som på antikvariat. En
del titlar har överförts från de tidigare vårdvetenskapliga institutionsbibliotek.
Ny utställning
Buffon - en naturskildrare
Studenter, lärare/forskare och anställda
vid
Sahlgrenska
akademin
och
Naturvetenskapliga fakulteten kan låna
hem böcker ur samlingen.
Övriga kan förstås läsa dem på plats.
Många positiva kommentarer har kommit
från både forskare och studenter.
En utställning över Greve Georges Louis
Leclerc de Buffon´s Histoire naturelle och
andra publicerade verk har sammanställts
av förra biblioteksrådet Kjell Nelson.
I samband med utställningen har en broschyr som speglar antagonismen mellan
de båda vetenskapsmännen med titeln
"Linné vs Buffon" tagits fram.
Högtidlig invigning
med blågula band
Den 28 november invigdes utställningen
och den nya boksamlingen med tal av
Annika Skott, Kjell Nelson och Jon Erik
Nordstrand. Kjell Nelson berättade om
Buffon och Linné.
Annika Skott fick därefter symboliskt
knyta upp de blågula band som var uppsatta och öppnade därmed Läslust!
BIRGITTA STEVINGER
informationsbibliotekarie
Biomedicinska bibliotekarie
12
December 2002
Snabb succé för
- i England hoppas man på fler
När Staffordshire university
öppnade tillgången till 15000
e-böcker från Ebrary gjorde
man en genomgripande
marknadsföringskampanj.
- Vi släppte upp ballonger i
luften, bland annat, berättade
David Parkes, chef för avdelningen Information Services
på Staffordshire University i
Storbitannien.
Vid University of Texas at Austin gjorde
man däremot ingen särskild marknadsföring.
- Nej, vi lade helt enkelt in dem i katalogen. Men alla våra bibliotekarier talar gott
om e-böcker och de presenteras alltid i
samband med introduktionen för nya studenter, förklarade Lindsey Schell, som
arbetar för universitetsbiblioteket där.
125 personer hade samlats i
Wallenbergsalen torsdag 12 december för
att delta i konferensen om ett av bibliotekens hetaste utvecklingsprojekt just nu, eböckernas funktion, teknik, marknad,
prissituation m.m.
Majoriteten av deltagarna, 70 personer,
kom från Göteborgs UB. Intresset var stort
för att lyssna på den samlade erfarenhet
som kom från både gästföreläsare och
värdbibliotekets representanter.
USA:s största universitet
University of Texas at Austin är USA:s
största universitet med 52000 studenter.
Deras universitetsbibliotek är landets femte
största med 17 hus och åtta miljoner volymer. Sommaren 1999 började man använda e-böcker.
- Vi såg det mest som ett experiment i
början när vi testade ett par hundra titlar
från NetLibrary, berättade Lindsey Schell,
som arbetar med e-böcker vid University of
Texas at Austin.
Idag, tre till fyra år senare, har universitetet omkring 50 000 e-böcker. Större delen
av böckerna kommer från netLibrary. Man
använder också Safari och History Ebooks.
- Vi var ganska så chockade i början vilket intresse det blev för e-böckerna, och
hur använda de var, berättar hon. Det blev
klart från början att e-böcker var den naturliga utvecklingen efter databaser och e-tidskrifter.
Man har inte ens ansett sig behöva
marknadsföra e-böckerna i särskilt stor
utsträckning.
- Vi lade bara in dem i katalogen, helt
enkelt. Alla våra bibliotekarier talar väl om
e-böckerna och presenterar dem i samband med introduktioner för nya studenter.
Att e-böckerna används på ett speciellt
sätt är emellertid en erfarenhet som man
fått även i Texas. Efter ett år med e-böckerna konstaterade man att i genomsnitt titttar användarna under 10 minuter på en
bok. Det är den tid man behöver för att
skriva ut relevanta sidor eller kapitel. Efter
diskussion med användare har man också
upptäckt att de ofta söker efter böcker
med hjälp av sökning på ord.
Man har också funnit att det är viktigt att
e-böckerna finns i en ganska stor mängd
titlar.
Det väcker irritation hos användarna om
de bara kan skriva ut ett par kapitel Vidare
är det viktigt att biblioteket tar hand om alla
kostnader och att användarna slipper
uppge kontokortsnummer eller dylikt.
- Vi har än så länge inga större eller mer
genomgripande användarundersökningar.
Därför är det väldigt svårt att säga något
om framtiden, förklarade Lindsey Schell.
Det vore allt för vanskligt att till exempel
göra popup-enkäter eftersom bara de som
är mest positiva till e-böcker skulle svara,
menade hon.
Information direkt,
via fingertopparna
Det brittiska universitetet Staffordshire
har valt en helt egen modell för e-böcker
vid universitetets bibliotek.
Myggans änka tackad vid UB:s dag
En av höjdpunkterna under
UB:s dag 12 oktober blev
invigningen av utställningen
om Uno Myggan Ericsons
arkiv.
Vid invigningen berättade Myggans änka
Irene Ericson hur det kom sig att hon donerade Myggans samlingar till UB.
Irene Ericson hade hört att en av
Myggans skivor var sällsynt och ringde därför till UB för att höra om det fanns intressse av denna skiva. Jo, det var väldigt
intressant. Hon fick då en försiktig fråga om
det möjligen fanns något mer...
Myggans arkiv som nu finns på UB
omfattar omkring 8-10 meter skivor
(ursprungligen var samlingen ännu större),
30-35 meter böcker om nöjen i alla former
- framförallt utländsk litteratur. Enbart cirkuslitteraturen omfattar ca 17 meter.
Handskrifter som brev, fotografier och
annat omfattar 10-12 meter. Invigningen
blev välbesökt. Invigningstalet hölls av fil.dr.
Åke Pettersson som även är pressekreterare vid Göteborgs universitet och ordförande i Karl Gerhard-sällskapet. Han var
personlig bekant med Myggan.
Nästa år firas UB:s
dag 4 oktober
Ett stort tack! ska riktas till alla er som
ställde upp för universitetets vecka och
UB:s
dag.
Ingemar
Andersson,
Margareta Benner, Ann-Katrine Bretan,
Birgitta Stevinger, Angelica SchneidlerLarsson, Jon Erik Nordstrand, Mats
Cavallin och Carin Björklund, Pia
Schmidt de Graaf och Anders Larsson,
Jan Åman och Karin Petersson, Göran
Bergh och Madeleine Linder, Peter
Karlsson och Anders Pylsy.
Nästa år arrangeras universitetets vecka
3-12 oktober. UB:s dag är 4 oktober samtidigt som humnaistdagarna, det vill säga
den första helgen under veckan.
ANNICA OLOFSSON
December 2002
13
e-böcker i USA
brittiska böcker på marknaden
I oktober i år öppnade man tillgången till
15000 e-böcker från Ebrary.
- Studenterna använder Google, konstaterade föreläsaren David Parkes och hänvisade till
en nyligen presenterad undersökning i
Storbritannien. Här köper vi in dyra och sofistikerade produkter som nästan inte är använda
alls därför att studenterna istället väljer att söka
via Google, beklagade han.
Mot den bakgrunden valde universitetsbiblioteket vid Staffordshire att göra en genomgripande marknadsföringskampanj i samband
med att man släppte e-böckerna från Ebrary.
Webbplatsen för elektroniska resurser kallas
infoDirect, vilket är en förkortning av Information
and resources direct to your fingertips.
Layout och sökfunktion på denna webbplats
har man försökt att efterlikna Google så mycket
som möjligt.
Det är förstås för tidigt att säga hur
Staffordshires e-boksanvändning kommer att
fungera men David Parkes hade flera önskemål
inför framtiden.
- Jag skulle gärna vilja se mer av brittisk litteratur bland e-böckerna. Det finns nästan bara
amerikanska böcker. Sådan är ju marknaden än
så länge.
Vidare önskade han ett samlat söksystem för
alla elektroniska resurser, möjlighet att översättta e-böcker och även bättre statistik för att på
allvar kunna följa hur användarna agerar.
Han förklarade också att det är ingen tvekan
om att e-böckerna erbjuder mycket positiva
möjligheter, och berättade ett illustrerande
exempel.
- En av våra forskare arbetar med doktorer i
Dickens böcker. Det var ju en tidsbesparing på
flera månader för henne när hon kunde använda sökfunktionen i Ebrary.
ANNICA OLOFSSON
Fotnot: Hela programmet: 10:30 Inledning av
konferensens moderator. Mats G Lindquist,
chef för Ekonomiska biblioteket vid Göteborgs
universitetsbibliotek , 10.45 Ebook choices at
the University of Texas at Austin: our experience with vendors, librarians, technical support
staff and users. Lindsey Schell, The University
of Texas at Austin, E-Books: a snapshot from
the UK. Hazel Woodward, DNER, Cranfield
University. Denna punkt utgår., 11.45
Diskussion, 13.15 The ebook experience- introducing, using and evaluating ebook subscription collections at Staffordshire University UK.
David J. Parkes, Staffordshire University
Information Services, 14.00 Diskussion, 14.15
Kurslitteratur i e-boksformat - ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek
och eLib, Wilhelm Widmark, Stockholms universitetsbibliotek, 15.15 Två år med den nya
publiceringsekologin - erfarenheter från
Göteborgs universitetsbibliotek, Mats Cavallin,
Margareta Benner, Carin Björklund,
16.00
Göteborgs
universitetsbibliotek,
Sammanfattande diskussion.
Irene Ericson, Åke Pettersson och Jon Erik Nordstrand höll tal vid invigningen av utställningen
om Myggans arkiv.
Bild: Göran Olofsson
Weibull
leder
identitetsutredning
Dekanus Lennart Weibull, professor i massmediaforskning vid
Samhällsvetenskapliga institutionen, leder en utredning om
Göteborgs universitets identitet
och image.
Projektet
omtalades i
början som en
definition av
"varumärket
Göteborgs
universitet".
Projektet
- Att förstå “Identitet och
GU:s identitet image” leds
idag är bland av Lennart
annat viktigt Weibull.
för att kunna
säga vad vi vill att GU ska vara
om fem år och om tio år, förklarade Lennart Weibull vid en föredragning vid universitetets informationsråd.
Utredningen kommer bland
annat att bygga på tre stora
undersökningar om hur männniskor uppfattar Göteborgs universitet. GU:s anställda ger svaren som en del i den arbetsmiljöundersökning som nyligen
skickats ut. Även allmänheten
och studenter kommer att bli
föremål för omfattande enkätundersökningar.
Projektet kommer att presenteras vid en paneldebatt 6 mars.
Förslag för att stärka GU:s
identitet och profil kommer att
läggas fram före sommaren.
De övriga ledamöterna i styrgruppen för projektet identitet
och image är Ulf Gustavsson,
universitetsstyrelsen, Margareta
Wallin Peterson, Naturvetenskapliga
fakulteten;
Maria
Norrström, Handelshögskolan,
Tomas Forser, Humanistiska
fakulteten, Mauritz Ljungman,
Sahlgrenska akademin, Siv
Bondenäs Brink, avd för information och omvärldskontakter;
Åke Pettersson, avd för information och omvärldskontakter
samt Martin Hjertstrand, GUS.
14
Resor, kurser, konferenser
December 2002
Kurs om digitala bibliotek och nätbaserad undervisning
I augusti gick Maria Qvinth
en mycket omfattande kurs
om digitala bibliotek och
nätbaserad undervisning, i
Ticers regi, vid universitetet
i Tilburg. Här följer hennes
rapport om bland annat
bibliotekens roll i universitetsvärlden, bibliotekariens
roll i framtiden och vikten av
uppmuntran i undervisningen.
Ticer är ett utbildnings- och konsultföretag
som ägs av universitetet i Tilburg. Sedan
1995 håller de sommarkurser för bl.a. högskolebibliotekarier världen över. Kurserna
har mycket gott rykte - och är mycket dyra.
Tack
vare
välvilliga
chefer
och
Malmstensfonden kom jag i väg i augusti
på en av Ticers veckokurser om
Nätbaserad undervisning och digitala
bibliotek - en kurs under en hel vecka som
blev mycket innehållsrik och givande.
Först följer ett axplock av de ämnen som
kursens föreläsningar, grupparbeten och
diskussioner tog upp. Därefter kommer en
fylligare sammanfattning av de flesta av
föreläsningarna.
Om inlärning och att lära ut "ansikte mot
ansikte" och online. En kombination är idealet. För ett gott inlärningsresultat är det
avgörande att onlinekurser är välgjorda,
pedagogiska och att de erbjuder hög grad
av varierande aktiviteter för användaren. Att
göra onlinekurser är mycket tidskrävande:
en timmes onlinekurs tar ca 60 timmar att
producera.
Om inlärningsstilar. Eftersom vi alla lär
oss på olika sätt, vi har olika inlärningsstilar,
behövs stöd och uppmuntran från personal
med olika specialiteter, stor variation, multimedia och mycket interaktivitet.
Learning (Resource) Centers istället för
eller som komplement till bibliotek.
Relationen mellan den digitala och
fysiska inlärningsmiljön kräver mycket god
planering.
Exempel på Digitala inlärningsmiljöer
(Virtual Learning Environments) via kursportaler och andra digitala plattformar för
lärande som Blackboard, WebCT och
COSE. Universitetsbiblioteken blir lätt bort-
glömda och kommer inte naturligt med i
kursportaler. Det är nödvändigt för bibliotekarier att mera aktivt gå ut och visa på hur
vi kan serva lärare och studenter online.
Biblioteket är den givna platsen för universitets publiceringsverksamhet, ett
"scriptorium" som bör utvecklas för elektronisk publicering. Ett steg på den vägen
är vårt elektroniska publiceringscentrum på
Handelshögskolan i Göteborg.
Informationskompetens. Råd och checklistor från Berkley, USA för hur bibliotek
stegvis integrerar informationssökning och
informationskompetens i institutionernas
kurser. Inget biblioteket kan ensamt förmedla informationskompetens till studenter.
Problembaserat lärande - en förutsättning och möjlighet till att förmedla informationskompetens vid gemensamt planerade
och genomförda kurser av institution och
bibliotek m fl "collaborative course design".
Digitala portföljer, e-portfolios, för studenternas studieplaner, studieresultat,
lärarkommentarer som biblioteken kan
lägga ut.
Bibliotekariens yrkesroll som learning
support manager eller learning advicer, och
som servicepersonal för e-publicering av
hela kurser, av kurslistor, rapporter, uppsatser, avhandlingar, portföljer m m.
Här följer en fylligare sammanfattning av
de flesta av föreläsningarna och grupparbetena:
Introduction of general pedagogic themes
Shân Wareing, Director of the Educational
Development Centre, University of
London, Royal Holloway
Shân Wareing var en av de få föreläsare
som själv tillämpade vad hon rådde oss att
göra, nämligen aktivera oss kursdeltagare
på olika sätt. Hon fick oss att berätta om
våra erfarenheter av egen inlärning både i
en positiv situation och i en negativ. Vi fyllde i frågeformulär, hade smådiskussioner
två och två och diskussioner i storgrupp.
Vid en längre workshop skrev vi undervisningsmål för en kurs vi hållit, som vi redovisade för varandra.
Shan gav oss ett s.k. VARK-formulär
(Visual Aural Read/Write Kinesthetic dvs
rörelse) där vi kunde testa vilka sinnen vi
föredrar att använda i olika inlärningssituationer.
Både vid traditionell undervisning och vid
e-learning är det viktigt att erbjuda lärande
utifrån deltagarnas egna erfarenheter, akti-
viteter och behov. Alltför många lärare koncentrerar sig fortfarande på sitt eget framförande istället för hur deras studenter ska
lära sig. Vi fick också rådet att börja en kurs
med att förankra våra egna inlärningsmål
hos våra studenter i termer som "Efter kursen ska du kunna känna igen, veta hur
man använder, förklara, värdera, formulera"
etc.
Shan hänvisade till några av de forskningsresultat som man sedan 70-talet
framhållit som viktiga för studenters inlärning:
vara tydlig och hålla sig till en logisk
struktur, summera för att kunna gå vidare
belysa med exempel och fallbeskrivningar
vara entusiastisk och gärna utgå från
deltagarnas erfarenheter
variera sig och använda olika medier
stämma av med kursdeltagarna genom
frågor, smådiskussioner och inbjuda till
reflektion
inte vara kritisk eller förnedra studenterna. Självförtroende är mycket viktigt vid
inlärning.
Hon uppehöll sig också kring Ference
Martons och Roger Säljös tankar om ytligt
lärande och djuplärande.
Shân Wareing, som själv gör onlinekurser, framhöll att det är mycket tidskrävande. Det finns en beräkning på att det ligger
64 timmars(!) arbete bakom en pedagogisk
och interaktiv entimmes kurs online. Därför
är det klokt att göra mer ämnesövergripande kurser som många förhoppningsvis
har nytta av. För ett gott inlärningsresultat
är det avgörande att onlinekurser är pedagogiska, välgjorda och erbjuder hög grad
av varierande aktiviteter för användaren.
Information: from "Landscape" to
"Environment" … from "Nature" to
"Architecture"
John Paschoud, InfoSystems Engineer &
Projects Manager, London School of
Economics & Political Science
John Paschoud är en mycket erfaren ittekniker som gav oss sin syn på den digitala utvecklingen vid universiteten, från
otämjd informationsdjungel till en strukturerad informations- och inlärningsmiljö. Han
deltar i projektet ANGEL (Authenticated
Networked, Guided Environment for
Learning) i Storbritannien.
December 2002
Där försöker man integrera universitetens
digitala inlärningmiljöer (Virtual Learning
Environments) med bl a biblioteksresurser.
Andra liknande integrationer sker via
FirstClass, WebCT, Blackboard, som liknar
vår kursportal vid GU.
Gemensamma problem är:
accessfrågor både inom och off-campus (önskemål om access via mobil, palm
börjar komma)
många lösenord att hålla reda på
olika standards
olika bandbredd
copyrightfrågor för t e x undervisningsmateral
olika önskemål om format av t e x artiklar som pdf, html eller på papper.
Universitetsbiblioteken blir lätt bortglömda och kommer inte naturligt med i kursportaler och andra plattformar. Det är nödvändigt för bibliotekarier att mera aktivt gå
ut och visa på hur vi kan serva lärare och
studenter online.
John Paschoud anser också att biblioteket är den givna platsen för universitets
publiceringsverksamhet , ett "scriptorium",
som bör utvecklas för elektronisk publicering. Ett steg på vägen är vårt elektroniska
publiceringscentrum på Handelshög- skolan i Göteborg.
Han hävdar också att bibliotekarier
måste acceptera att studenter använder
Google först. Vår uppgift är att lära studenter att sovra kritiskt och lära dem inse när
de behöver andra resurser som bibliotekets databaser m m.
Help desk dygnet runt (Follow the Sun
Help Desk) klarar man på London School
of Economics & Political Science i samarbete med ett universitet i Newcastle,
Australien, och ett i Colorado, USA.
Virtual learning environments: an overview
of their potential and use
Mark Pettigrew, Learning and Teaching
Institute, Sheffield Hallam University,
Sheffield, UK
Mark Pettigrew delgav oss sina erfarenheter från "integrated online learning" och
digitala inlärningsmiljöer, framför allt från
Blackboard, en kommersiell, mer utbyggd
och beprövad variant av vår kursportal vid
GU. I Blackboard finns både en lärarmodul
och en studentmodul som kan innehålla:
nyheter, meddelanden, kursinformation,
kursplan, kursmål, scheman, länkat kursmaterial - utdrag ur böcker, hela böcker,
artiklar, rapporter, studentuppsatser, databasförslag, sökverktyg - kursutvärderingar,
självtester, diskussionslistor, chatmöjlighet.
Resor, kurser, konferenser
15
variant av vår kursportal
vid GU.
Administrativa och tekniska problem vid
integration av bibliotekssystemet med universitetets olika system är ofrånkomliga.
Övriga möjligheter för biblioteken att integreras är t ex att serva lärare och studenter med kursmaterial på webben. Det kan
antingen vara skräddarsytt kursmaterial till
en viss kurs eller mer allmänna resurser
online. Biblioteken kan lägga ut fler studenDigital libraries and the changing world of
tuppsatser samt delta i övrig webbpubliceeducation
ring.
En annan möjlighet är att hjälpa instituHans Roes, Deputy Librarian, Tilburg
tionerna med s k portfolios, eller e-folios
Univerisity, Library
dvs en digital studentportfölj som följer
Hans Roes gav oss bakgrunden till nuvarande trender inom universitet och högsko- studenten under högskolestudierna.
lebibliotek. Hans förslag till möjligheter för Portföljen är användbar vid studieplanering,
bibliotek att bli mer integrerade både digi- anställningsintervjuer och som förebild för
nya studentkullar. Portföljen kan innehålla
talt och fysiskt var inspirerande.
Det ständigt ökande antalet högsko- studentens studieplaner, studiemål, studielestudenter har alltmer varierande bak- resultat, utlåtanden från lärare, rapporter,
grund och erfarenheter och därmed olika uppsatser. I stället för en mängd papperskopior finns portföljen lättinlärningsstilar, vilket ökar
Bibliotekens
illgänglig, lätt att uppdatebehovet av bl a personal,
ra, med möjlighet till multivariation, multimedia.
möjlighet att
medialt material.
Många är inställda på
integrera sina
Vi kursdeltagare fick
livslångt lärande och på
digitala resurser träna oss på att göra en
att "lära för att lära".
Studenter kombinerar
vid universitetets slags portfolio "life in a
bag" med text och bild och
arbete och studier allt
kurser m.m.
sedan presentera den för
oftare, och vill själva välja
kräver en aktiv
en kurskollega.
hur och vid vilket universitet de ska läsa.
inbjudan till
Liksom flera av föreläUniversitetslärare
partnerskap
sarna betonade Hans
byter oftare universitet
från bibliotekens Roes att webbkurser inte
och avhoppen från kurser
är allena saliggörande utan
ökar bland studenter.
sida.
att kombinerade studier
Allt fler studenter har
tillgång till Internet och kursmaterial på "face to face" och digitalt ger mest.
Studenter måste få träffas i grupparbewebben, och kommunicerar via e-mail,
ten, få feed back av lärare m m. Det är ofta
mobiltelefon m.m.
Ansträngd budget på många fakulteter tekniska problem som måste lösas, frustraoch konkurrens från kommersiella resurser, tioner som måste diskuteras.
kurser etc på webben kräver mer effektiCollaborative course design
vitet på universiteten.
Ellen Simons, Head of the Library,
Bibliotekens möjlighet att integrera sina University of Professional Education,
digitala resurser vid webbkurser m.m. krä- Breda, NL
ver en aktiv inbjudan till partnerskap från Rien Brouwers, Head of the Department of
bibliotekens sida. Man måste:
Finance and Accounting, University of
bevaka vad institutionerna undervisar Professional Education, Breda, NL
om.
Visa för nyckelpersoner på institutioner
Ellen Simons och Rien Brouwers redohur bibliotekets resurser på webben kan gjorde för ett samarbetsprojekt under 2001
förbättra kurserna.
mellan biblioteket, föreläsare, pedagoger
Våga delta i nya undervisningsprojekt vid Handelshögskolan i Breda, där prosom institutionerna vill pröva.
blembaserade kurser planerats och
genomförts med stor framgång. Projektet
Hans Roes förespråkar ett multidiscipli- var mycket lärorikt och givande. Alla inblannärt samarbete mellan lärare, bibliotekarie, dade parter i projektet var eniga om att det
programmerare, tekniker m fl. Han har själv varit mycket arbetskrävande.
erfarenhet från Blackboard, en kommersiell
Enligt Mark Pettigrew är det mycket
önskvärt och lämpligt att bibliotekarier
medverkar och lägger ut kurslitteratur, sökhjälp m m och även undervisar både studenter och lärare om hur ett system som
Blackboard fungerar.
Vid en givande workshop fick vi pröva att
använda Blackboard både i rollen som student och som lärare.
16
Resor, kurser, konferenser
Många e-resurser lades i Blackboard.
Intill biblioteket finns ett Learning Resource
Center som utnyttjades väl.
När det gäller planering av det fysiska
biblioteket är det viktigt att vara användarorienterad istället för samlingsorienterad
och att erbjuda ljusa, varierade studie- miljöer.
Learning Resource Centers och Learning
Centers tenderar att ersätta eller kompletttera biblioteken.
I Storbritannien finns ca 100 universitet
varav ungefär hälften har Learning
(Resource) Centers.
För att möta allt större olikheter vad gälller inlärningsbehov och inlärningsstilar
bygger man stora lokaler för mycket multimedia, många studenter, samt kunniga
och entusiastiska universitetslärare, specialpedagoger, it-personer och bibliotekarier
som finns till hands för att motivera, uppmuntra och stödja studenterna för ett gott
inlärningsresultat.
Howard Nicholson, University librarian,
University of Bath, UK, berättade om sina
erfarenheter från Baths Learning Center.
Stora utrymmen krävs när följande funktioner/aktiviteter ska samsas i samma lokaler: tyst läsning, bibliotekservice som
In/Utlån, hjälpdiskar med både en bibliotekarie och en tekniker, grupparbeten, lärarledd inlärning/undervisning, datalabb, personalutrymmen, sociala studentutrymmen
som internetkaféer m m.
Graham Bulpitt, Director, Learning
Centre, Sheffield Hallam University, UK, har
ägnat sitt liv åt att bygga upp och utveckla
Sheffield Hallams Learning Center, en
imponerade verksamhet med ca 250
anställda.
Utifrån sin gedigna erfarenhet av lärande
på univeritet poängterade även han hur viktigt det är att ge studenter sjävförtroende,
uppmuntran och stöd både vid personkontakter och via online kurser, multimedia inte
minst för att motivera nya kategorier av
studenter från minoritetsgrupper, studenter
från miljöer utan studievana m fl.
Information literacy: History, assessment
and breaking developments
Pat Davitt Maughan, User Research
Coordinator, University of California,
Berkeley, The Teaching Library, USA
Pat Davitt Maughan började sin föreläsning med att skriva upp de mål hon hade
med sin föreläsning. Vid Teaching Library
arbetar man aktivt med de olika stegen mot
informationskompetens som enligt den
*amerikanska standarden från ALA,
American Library Association i korthet
består av följande:
insikt om sitt informationsbehov: vilken
slags information man behöver och ungefär
hur mycket
förmåga att söka information effektivt,
kritiskt värdera och välja ut relevant material
förmåga att använda informationen
konstruktivt utifrån sina tidigare kunskaper
Pat Davitt Maughan delade frikostigt
med sig av sina olika erfarenheter från att få
Så vad lärde jag mig?
Att ha studenternas vanor som
utgångspunkt: Google.
Vi ett flertal kurser och storföreläsningar har jag tipsat om hur man kan
söka i Google (en jämförelse med fler
sökmotorer har jag inte hunnit): t ex
att välja Avancerad Sökning, utnyttja
begränsningar som svenska sidor
eller hela webben, söka i bara i titelfält, begränsa med domän. Efter
Googlesökning har jag visat på våra
resurser på webben om källkritik, kritisk granskning och visat att det ofta
är mödosamt och tidskrävande att få
fram kvalitet. Akademisk nivå, kvalitet
finns oftast lättillgängligt i de flesta av
UB:s databaser.
Jag har börjat några kurser med en
intervju av studenterna (vad de läser
just nu, hur tidspressade de är, vilken
information om vår kurs de fått , vilka
förkunskaper de har) även om jag fått
information av deras lärare och kursportal m m .
Jag har prövat att förse kursdeltagarna med vår målformulering för kursen.
Jag har börjat studera råd och
checklistor för kurser i informationsssökning och informationskompetens
från Berkeley, California för att visa
detta för lämpliga kontaktpersoner på
våra institutioner.
Jag funderar på vilka institutioner
och kontaktpersoner på Handelshögskolan som först kan vara intresserade att ha länkar till UB:s allmänna
resurser på sin kursportal t ex till vår
ämnesguide, Samwebb m m.
Jag ska också undersöka om och
hur jag får password till kursportaler
för att själv kunna lägga ut länkar i
samarbete med institutionerna.
December 2002
in biblioteket kontinuerligt i kurser på olika
institutioner för att i ett naturligt inlärningsssammanhang utveckla studenterna till att
bli informationskompetenta. Inget bibliotek
kan ensamt förmedla informationskompetens till studenter. Det fungerar bara i ett
gott samarbete mellan bibliotek och institution som bygger på gemensamma visioner
om inlärningsmål och informationskompetens och en gemensam beredskap att
avsätta resurser för det. Bäst fungerar det
på kurser som är problembaserade.
Informationskompetensen måste finnas
med i institutionernas kursplaner.
Vi som kursdeltagare fick med oss utförliga och användbara checklistor för att
kunna stämma av hur lämpade och förberedda vi i våra bibliotek är för ett sådant
samarbete och för att stegvis kunna
genomföra kurser i informationssökning
och i informationskompetens.
Consequences for the library profession
Richard Biddiscombe, Team leader Arts,
Social Sciences and Law, Main Library,
University of Birmingham
Bibliotekariens yrkesroll håller på att
utvecklas till learning support manager eller
learning advicer, och till servicepersonal för
e-publicering av hela kurser, av kurslistor,
rapporter, uppsatser, avhandlingar, portföljer m m. Vi kommer att fungera som
"PDAs", Personal Digital Assistants, för elearning och m-learning (mobile learning)
och förse studenter och lärare med digitala
resurser samt att lära dem att använda
dem. Vi blir virtuella kontaktbibliotekarier
som ger snabb och bra service (inte hyllmeter) i flexibla inlärningsmiljöer med alltfler
datorer.
MARIA QVINTH
Ekonomiska biblioteket
Denna rapport kommer att läggas ut på
GUB:s intranät, tillsammans med länkar.
Ticer använder Blackboard vid sina kurser. Som kursdeltagare når jag alla föreläsningar i fulltext, presentationer i powerpoint m m. Kontakta mig så skickar jag
gärna kopior!
December 2002
Resor, kurser, konferenser
17
Ökat studentantal tema på universitetskonferens
Barbro Svenner,
Biomedicinska biblioteket,
besökte den årliga konferensen vid Centrum för undervisning och lärande vid
Linköpings universitet. Hon
berättar även om konferensen “Designing e-futures”
arrangerars av Svensk förening för informationsspecialister.
Intressant med de två konferenserna var
samstämmigheten i bilden av vad man
kämpar med på universitet och högskolor
och därmed också på biblioteken: det
starkt ökande antalet studenter, studenternas heterogena bakgrund, hur man bäst
organiserar sig för detta samt it-teknikens
hjälp eller stjälp.
Centrum för undervisning och lärande,
CUL, vid Linköpings universitet anordnade
för sjätte året i rad den s.k. CUL-dagen den
14 november.
CUL-dagen ägnas universitets pedagogiska frågor i vid bemärkelse. Varje konferens har ett tema, som sedan behandlas i
föreläsningar, seminarier och workshops.
Deltagarna kommer mestadels från
Linköpings universitet - lärare, bibliotekspersonal och studenter - men även övriga
landet brukar vara representerat.
Göteborgs universitetsbibliotek deltog i
form av undertecknad, som lockats dit av
årets tema som var "Bredd och djup":
"Temat bredd och djup har valts för
att det pekar på den högre utbildningens
situation med fler studerande med olika
bakgrunder. Den ökade tillströmningen
av studenter aktualiserar frågor om kvalitet och djup i utbildningen."
Professor Anders Fransson, Göteborg,
inledningsföreläste och gjorde en elegant
exposé över utvecklingen inom universitet
och högskolor efter andra världskriget med
tonvikt på villkoren idag. En fördubbling av
antalet helårsstudenter har skett 19892001 och dagens studenter är en heterogen grupp med ökade skillnader i social
och etnisk bakgrund, ålder, studiemotiv
och studievillkor:
60 procent är kvinnor
13 procent har utländsk bakgrund
en tredjedel har barn
fler är funktionshindrade
stor åldersspridning
I Linköping presenterade Kristin Krantz,
studiemotiven är olika i olika åldrar
Ursula Nielsen och Helena Wedborn (den
Han kommenterade också "Student- sistnämnda hälsar till kollegorna i
spegeln 2002" - Högskoleverkets enkät Göteborg!) sitt projekt "Integrering av
hösten 2001 till 15 440 studenter. Där ämnesundervisning och informationssframgår hur dagens studenter ser på sin sökning".
situation och hur de uppfattar olika kvali"Från universitesbibliotekets sida vill vi
tetsaspekter i den högre utbildningen.
medverka till att förbättra kvaliteten på
http://www.hsv.se/sv/CollectionServlet?vie
undervisningen genom att tillsammans
w=0&page_id=1058
med kursansvariga dels skapa skräddarI sitt försök att fånga "högskolans själ"
sydda webbsidor med digitala resurser,
konstaterade Anders Fransson att villkoren
dels integrera ämnesundervisningen
inom högskolan har förändrats mycket.
med motsvarande utbildning i informaFrågan inställde sig: hur arbetar vi/bör vi
tionshantering och sedan helst samordarbeta?
na det hela."
Senare - i Stockholm - hörde jag Mats
De gav exempel från ämnet geografi och
Ericson, generaldirektör för Nätuniversitetet visade nyskapade webbsidor. För mer
- ett samarbete kring IT-stödd utbildning på utförlig information hänvisas till dem perdistans mellan Sveriges universitet och sonligen, eftersom detta är ett pågående
högskolor. 31 lärosäten har anslutit sig, 1 projekt.
300 kurser ges under ht 2002, hälften av
dessa är 5 p-kurser. http://www.natuniver"Mångfald - en fråga om etnicitet och
sitetet.se
genus" var ytterligare en punkt på CULHan beskrev dagens student som "en dagen.
kvinna över 25 år" och dagens högskola
Olika exempel på hur man arbetar med
som "vuxnas lärande mitt i livet" och han mångfaldsfrågan inom akademin beskrevs
och olika etniska "röster" berättade och livkastade även ut följande:
liga diskussioner följde!
"Lund, Uppsala, KTH, KI och
Chalmers har ägnat sig åt att
“Dagens Är det skillnad på, och vari
de problem som en stufostra unga pojkar till män!"
student består,
dent med utländsk bakgrund
"En helt annan värld med
är en
möter jämfört med en svensk studagens studenter - de ser
dent?
annorlunda ut!"
kvinna
Många aspekter framkommer i
"Universiteten sysslar nu
över
Mohammad Fazlhashemis intermed vuxenutbildning".
25 år”
vjuer med 24 studenter med
"Universiteten blir en del av
utländsk bakgrund sammanställarbetsmarknadspolitiken
da i boken "Möten, myter och verklighet".
mellan två jobb".
Den ges ut av Umeå universitet och är
"Lärcentra - som har högskoleutbud byggs ut över hela landet - ca 200 styck- under tryckning.
en - läs Glesbygdsverkets rapport!"
Från konferensen "Designing e-futures"
http://www.glesbygds verket.se/visaden 19-20 november - anordnad av
pub.asp?id=110.
Svensk
Förening
för
Informations
Mats Ericson bekände en viss oro Specialister (f.d. TLS, numera SFIS - det
beträffande Nätuniversitetet och dess IT- tar emot att säga förkortning högt)
http://www.tls.se/ vill jag lyfta fram Ulf
stöd.
IT-stöd kräver kompetens! Och förbere- Kronmans nyttiga genomgång av "Statistik
delsearbete! Här finns en kvalitetsbrist som från webbplatser - virtuella besök eller leveuniversitet och högskolor inte tagit ansvar rerade sidor"?
Han menade att så enkelt är det inte att
för - det är viktigt skynda långsamt,
ge snabba svar på de frågor om statistik
menade han.
"En arg opinion på distans är svår att kring webbplatser, som chefer och BIBSAM vill ha.
vända …"
Anders Fransson påpekade i sitt föredrag att IT-baserad undervisning är dyrare
än campusutbildning, men att det finns "en
nationalekonomisk vinst i det att fler kan
bedriva studier".
18
Resor, kurser, konferenser
Som avslutning nämner jag också
Det kräver diverse motfrågor och han
redogjorde överskådligt för dessa. Hans Lyndon Pugh/Multimedia Information and
genomgång
finns
här: Technology, som talade över "Designing
Library Organisations for the E-Future".
http://vision.kib.ki.se/portfolio/statistics/
"Management" i biblioteksvärlden har
Han har också skrivit en artikel i Tidskrift
hittills endast handlat om hur vi organiserar
för Dokumentation.
Mer kring IT-tekniken hjälp eller stjälp tog bestånd och information, menade han. Det
Sara Kjellberg, NetLab Lund, upp i sitt före- viktigaste i organisationen är personalen "how to put people into management of
drag om ämnesportalen Renardus
http://www.renardus.org/cgibin/egwc- libraries"? Flexibilitet, "organisationen som
gi/egwirtcl/screen.tcl/name=Start&lang=en en hjärna", "knacka ner väggarna inne i
biblioteket och biblioteksorganisationen
g&service=ren.
Eftersom den finns väl beskriven i en arti- snarare än att riva väggarna utåt", "låt självstyrande grupper vara
kel
i
Tidskrift
för
En fördubbling självstyrande", ge fullt
Dokumentation, så hänvisar
ansvar - "give them a chanjag dit.
av antalet
Flera föredrag handlade
helårsstudenter ce"!
"Use the differencies"!
om biblioteksorganisation
eller metoder att tillämpa har skett mellan Och allt detta måste ledas,
där.
1989 och 2001 men på frågan om han själv
varit chef för ett sådant
Här vill jag bara nämna
och dagens
bibliotek, svarade han nej.
Lena
Wilhelmson,
studenter är en
Väl hemkommen från
Arbetslivsinstitutet, som tog
upp lärande i arbetslivet, i heterogen grupp konferensen med e-future i
huvudet läste jag i tidningsynnerhet lärandet genom
samtal. Hon menade att reflektion i arbets- en om IT-kommissionens färska rapporter
http://www.itkommissionen.se/index.html
livet är en bristvara.
Där framgår att informationssamhällets
Samtal och gemensam reflektion
välsignelser i form av datorer och Internet
behövs!
Att lära är "att förändra sina föreställning- är krångligt att använda - många avstår.
ar för att kunna förändra sitt agerande" och Det är långt kvar innan tekniken fungerar
kunskap finns mellan människor - därför är som vardagsteknik motsvarande telefonen,
TV:n eller bilen. Förändring av vardagsvasamtal så viktiga.
I boken "Dialogkompetens för lärande i nor tar längre tid än tillskyndare av IT-tekniarbetslivet" har hon och en kollega redovi- ken tror. Vad innebär det för oss på biblioteken?
sat ett arbetssätt.
December 2002
Och om man utgår från att grundproblemet inte är okunskap, utan att det är tekniken som inte håller måttet - vad innebär då
det för bibliotekens e-future?
BARBRO SVENNER
Biomedicinska biblioteket
Litteratur:
Hult, H, redaktör. Bredd och djup : 6:e
universitetspedagogiska konferensen vid
Linköpings universitet
14 november 2002. Linköping:
Linköpings universitet; 2002. CUL-rapporter: Nr 4.
Fazlhashemi M. Möten, myter och
verklighet. Umeå: Umeå universitet; 2002.
Under tryckning
Beställes genom:
[email protected]
Kronman U. Statistik från webbplatser problem och möjligheter.
Tidskrift för dokumentation 2002;57(2).
Doyle C, Kjellberg S. RENARDUS - ett
exempel på konsten att få ämnesportaler
att samarbeta.
Tidskrift för Dokumentation 2002;57(1).
Wilhelmson L. Dialogkompetens för
utveckling i arbetslivet. Stockholm:
Arbetslivsbiblioteket; 2002.
Konferens om katalogiseringssituationen i Sverige 2002
Jan Szczepanski, ger
“strödda noteringar” från
konferensen "katalogisering.se: om katalogiseringssituationen i Sverige
2002".
Marie Müller, som också
var på konferensen, svarar.
Vi var många som i svinottan tog tåget kl.
06.00 fredag 22 november för att delta,
främst katalogisatörer och så jag.
Jag åkte med av flera skäl. Det viktigaste
är att det är en sån stor del av vår verksamhet och för det andra så är det en viktig del av vår verksamhet. Jag tänker inte
redovisa alla föredrag utan väljer ut dom tre
jag tyckte var mest givande.
Terje Höiseth, chef för Luleå UB, inledde
med det kanske intressantaste föredraget
ur min synvinkel “katalogisering.lib.luth - ur
ett bibliotekschefsperspektiv”. Han berörde
båda mina två skäl.
Han började med den förädiskt enkla frågan: Varför gör vi det? Han kom fram till att
det i dagens läge är en nödvändig uppgift.
Men hur länge? Hur? Vem?
Situationen idag är att över 90 procent är
sekundärkatalogisering och att katalogiseringen tar mellan 15-20 procent av resurserna mot tidigare 50 procent. I Luleå gör
man nämnligen arbetstidsmätningar, återkommande. Något som jag också tror är
viktigt att man gör.
Vi accepterar utan problem varandras
(deskriptiva) katalogiseringar men vi envisas rätt ofta med att lägga på egna ämnesord vilket kostar mycket tid. I Luleå tar det
hälften elller mer av katalogiseringstiden.
Men varför gör man det? Bristen på
ämneskunskaper som är tydligast inom
teknik och naturvetenskap borde hindra.
Enligt Terje bör man inte lägga tid på det
man inte kan. I Danmark och Norge har
man sex till åtta års universitetsutbildning
bakom sig vilket inte vi har. Så vi gör enligt
Terje mycket arbete i onödan så hans råd
var: sluta lägga på ämnesord - ni kan inte
ämnet ändå.
Tillhör katalogisering bibliotekets kärnverksamhet?
Ja absolut fram till 1990. 1991-2000 mer
tveksamt. 2001- absolut inte.
Många bibliotek har slutat att göra det
själva (folkbibliotek). Andra köper färdiga
poster t ex från Dawson. Att katalogiseringen inte längre skulle var en kärnverksamhet utan en stödprocess är en intresssant synpunkt.
December 2002
Handlingsplan för nuet - vi måste
samverka och samarbeta
Goda råd från Terje:
Acceptera dom ämnesord och den
klassifikation som finns utan att lägga på en
massa lokal information.
Se till användarbehovet. Terje hade inte
lyckats hitta en enda undersökning.
Katalogisera inte elektroniska resurser.
Skrota alla lokala system, det sparar
50-100 miljoner kronor per år för det är
plottrigt, orationellt och ineffektivt att
underhålla både Libris och lokala kataloger.
Mats Herders, avdelningschef på
LIBRIS, Kungliga Biblioteket, föredrag: Ur ett nationellt biblioteksssystems perspektiv
I webbsök görs 140000 sökningar per
dygn! Jag har försökt få fram en uppgift om
hur många som görs per dygn i GUNDA
men inte lyckats. Mats frågade: vilken katalog använder studenterna? Jo, Libris
webbsök. Varför? Jo den har hög kvalité,
stora volymer, bra sökredskap och där gör
man ämnessökningar för att få "allt". Vad
använder man lokala katloger till? För att se
lånestatus, om boken är tillgänglig eller
inte. Något vi borde fundera på enligt Mats
Herder är vilken info som ska ligga lokalt
och vilken nationellt. Men Libris räcker inte
för att använda som lokal katalog på grund
av att cirkulationskontrollen alltid måste
fungera. Men lånestatus OK men även
kanske reservationskö. Detta tyckte Mats
var en viktig diskussion för dom närmaste
åren. Just nu pågår ett försök hos
Stockholms UB med att försöka ange lånestatus i Libris så att man "slipper" gå in i
den lokala katalogen för att få fram den
uppgiften. Libris vill ha närmare samarbete
med ett eller två bibliotek för att prova var
gränserna går mellan lokala kataloger och
den nationella.
Något som Mats Herder nämnde och
som verkar viktigt och lovande är att det
pågår diskussioner med Prio-info om dom
i sin service även kan inkludera katalogisering.
Gunilla Jonsson, avdelningschef
IDA, Kungliga Biblioteket, föredrag:
ur ett nationalbiblioteksperspektiv
Gunilla Jonsson uppehöll sig mycket
kring katalogisering av e-resurser. Ett första
krav är att man ska ha kontroll över materialet, t ex via avtal. Om man köper utländska resurser så bör man se till att man får
kataloguppgifter som en del av produkten.
Fria utländska resurser tycker Gunilla är
Resor, kurser, konferenser
minst sagt problematiskt så länge det inte
finns en internationellt fungerande ansvarsfördelning av pliktleveranser för elektroniska resurser.
Länkkontroll och kort livslängd var andra
hinder som nämndes. Så hon avrådde
inläggning i kataloger så länge detta inte är
löst. Detta får konsekvenser för det projekt
som vi inledde i förra veckan om att lägga
ut fria e-böcker i GUNDA.
Nytt för mig var dom två hållbara tekniker
för länkkontroll som gicks igenom nämligen
URN - Uniform Resource Name. Den
intresserade
kan
gå
in
på
http://www.kb.se/URN/default.htm
Uniform Resource Name (URN) är en
unik och permanent identifikator för elektroniska resurser på nätet. Genom att förse
en elektronisk resurs med URN möjliggör
man en enklare och säkrare återsökning
19
och identifikation av resursen.
Till skillnad från en Uniform Resource
Locator (URL), eller "nätadress", förändras
inte ett URN när resursen flyttas till en
annan adress. Så länge innehållet i resursen är oförändrat ska inte URN bytas ut.
Ett tidigare URN får aldrig ges åt en annan
resurs.
Ett annat alternativ är DOI - Digital Object
Identifier som är en dyr kommersiell variant.
Gunilla tror mer på EU-projektet MEDRA
som bygger på samma idé.
http://www.doi.org/news/Edra.pdf
JAN SZCZEPANSKI
Förste bibliotekarie,
chef, avd. för humaniora
Centralbiblioteket
Marie Müller svarar:
Här följer några reflektioner och tillägg till
Jan Szczepanskis kommentarer om konferensen katalogisering.se.
Angående följande avsnitt i Terje
Höiseth föredrag (enligt Jans beskrivning,
se nedan):
”Vi accepterar utan problem varandras
(deskriptiva) katalogiseringar men vi envisas rätt ofta med att lägga på egna ämnesord vilket kostar mycket tid.”
MM:skommentar:
Vi accepterar inte helt varandras
(deskriptiva) katalogiseringar (tack och lov)
utan vi rättar varandra vid behov. Vi kanske borde göra det i ännu större utsträckning med tanke på att poster kan innehållla viktiga fel trots att flera bibl ligger på
dem.
Vi (på Centralbiblioteket) envisas nog
inte med egna ämnesord utan följer eller
förbättrar de gemensamma.
Angående ”Goda råd från Terje
se till användarbehovet. Terje hade inte
lyckats hitta en enda undersökning!”
En liten precisering: som jag uppfattatade det talade Terje om problemet att vi
inte vet hur våra användare använder
katalogen, d v s hur de söker. Det är detta
han inte har hittat undersökningar om.
Det är en mycket intressant fråga: vi har
våra aningar om detta (de flesta använder
nog fritextsökning) men vi vet det inte.
Angående Terje Höiseths radikala förslag
” skrota alla lokala system, sparar 50100 miljoner kronor per år, för det är plotttrigt, orationellt och ineffektivt att underhålla både Libris och lokala kataloger.”
MM:s kommentar:
De lokala systemen är i hög grad lånesystem. Tanken att en gemensam Libris
databas skulle fungera som ett funktionsdugligt lånesystem för alla inblandade
bibliotek känns minst sagt väldigt avlägsen.
Till sist citerar jag ytterligare en radikalt
formulerad tanke från Terje Höiseth:
Vi skall förändra oss, annars kommer
universiteten lägga ner vår verksamhet när
de upptäcker att vi har någon.
(Hm, säger jag.)
MARIE MÜLLER
Centralbiblioteket
20
Resor, kurser, konferenser
December 2002
NetLab-jubileum om digitala bibliotekens utveckling
Vi var fyra personer från
Göteborgs UB som deltog i
en konferens anordnad av
NetLab i Lund den 10-12
april, 2002 - Gösta Cramby,
Angelica
SchneidlerLarsson, Lennart Stark och
Monica Tengström.
NetLab är Lunds universitetsbiblioteks
utvecklingsavdelning, som bedriver utveckling och forskning kring digitala bibliotekstjänster och nätbaserad informationsförsörjning.
Konferensens tema var att belysa de
senaste 10 årens utveckling av nordiska
digitala bibliotek samtidigt som tillfälle gavs
att fira NetLabs 10-års jubileum. Det handlade naturligtvis också om framtiden med
mycket tal om den "semantiska webben",
kunskapsorganisation, strukturerad information och bruket av metadata.
Konferensen lockade 140 deltagare från
23 länder och programmet var uppdelat i
fem sessioner:
Visions, future issues and current development
Interoperability and integration of
heterogeneous sources
Semantic web and knowledge organisation
Nordic libraries and their digital library
solutions
Tension between visions and reality
Som vanligt finns alla deltagarnas konferensbidrag tillgängliga med powerpointpresentationer eller föredragen i sin helhet
på: http://www.lub.lu.se/netlab/conf/programa.html
Dublin Core och 'portlets'
I den första delen talade Stuart Weibel,
representant från OCLC, om bl.a. "Dublin
Core" som system för metadata och
utvecklingen av den globala informationssstandarden. Han talade för ett ökat samarbete där det gäller att hitta standarder för
märkning av data, men han nämnde också
svårigheterna det för med sig. Han ställde
också frågan: hur skall man kunna motivera ett kostsamt underhåll av någonting som
sedan är beroende av att vara fritt tillgängligt för att existera? Vem skördar vinsterna
av en strukturerad webb och kan vinsten
bidra till att upprätthålla utvecklingen?
Andy Powell från University of Bath
talade om portaler utifrån ett nytt perspektiv. Han använde begreppet "portlet".
En portlet utgör, tillsammans med andra
portleter, byggstenar i en portal.
Ett växande problem idag är att portalerna, som är till för att bringa ordning i
mångfalden, blir så omfattande att de till
slut blir en del av problemet, det vill säga
mångfalden.
Andy Powel presenterade idén om nationella eller internationella system för
märkning av portalernas byggstenar, d.v.s.
portleter. Dessa portlets skulle därmed
kunna återanvändas inom flera portaler, i
syfte att hämma den kraftiga tillväxten av
portlets och portaler.
Resten av dagen ägnades åt demonstration av praktiska tillämpningar av RDF
(Resource Description Framework) och
LDAP. Båda är tekniker för att strukturera
data men också information. Kvällen avslutades med en buffé på Hotel Lundia.
kunna förstå innehållet i dem.
Sedan följde ytterligare presentationer av
praktiska tillämpningar inom den semantiska webben som byggde på vad som
säkert var mycket avancerad teknik men
som använde sig av de någorlunda bekanta begreppen XML, DTD och RDF.
Efter lunch återgick vi till mer konkreta
ting som utvecklingen inom de nordiska
digitala biblioteken de senaste åren.
Finland: Juha Hakala, Helsingfors universitetsbibliotek, presenterade pågående
gemensamma digitala projekt inom de nordiska nationalbiblioteken.
Ett är NWA - Nordic Web Archive - som
är ett försök att skapa ett arkiv med sökdatabas för arkivering av webbdokument. Ett
annat projekt är SVUC - Scandinavian
Virtual Union Catalogue - skapandet av en
virtuell samkatalog av de redan existerande
nordiska katalogdatabaserna, Bibsys,
Gegnir, Danbib, Libris, Linda och
Den semantiska webben
Den andra dagen inleddes av ytterligare UBO:BOK.
Norge: Ole Husby, BIBSYS, visade i ett
en representant från OCLC, Diane VizineGoetz. Nu kom vi för första gången i kon- praktiskt exempel hur FRBR kan hjälpa oss
takt med begreppet den "semantiska att förbättra sökresultat. Förkortningen står
webben". Vi fick en översikt över nuläget. för "Functional requirements for bibliographic records". FRBR är
"Den semantiska webbDe nordiska
egentligen titeln på en
ben" är en webb för ett
intelligent samtal datorer nationalbiblioteken IFLA-rapport från 1998,
som handlar om ett nytt
emellan. Namnet och
arbetar med att
sätt att se på den bibliovisionen
kommer
skapa en virtuell grafiska beskrivningen.
ursprungligen från Tim
I FRBR görs en noggBerners-Lee.
samkatalog av de
grann
analys av varje del
olika katalogdataav den bibliografiska
"The Semantic Web
baserna: Bibsys, posten, delarna analyseis an extension of the
ras i relation till varandra.
current Web in which
Gegnir, Danbib,
information is given
Libris, Linda och Frågan är: vilket innehåll
behövs i posten, vilken
well-defined meaning
UBO:BOK
information lämnar del,
better enabling computers and people to work in coopera- hur användbar är informationen, för vem
osv. I rapporten formuleras vilka syften och
tion."
Tim
m Bern
ners-L
Lee mål en kataloganvändare har vid sitt
sökande. Vidare introducerar man en teoI USA satsade DARPA (USA:s motsvarig- retisk modell och en helt ny begreppsapphet till försvarets forskningsanstalt) i augusti parat för den bibliografiska analysen.
förra året 80 miljoner dollar på att utveckla
Danmark: Birte Christensen-Dalsgaard,
ett första grundläggande programmeringsspråk (DAML) för den semantiska Statsbiblioteket i Århus, talade om det nödwebben, i Europa har EU tagit initiativ till ett vändiga samspelet på internationell, nationätverk (Ontoweb) och har avsatt forsk- nell och lokal nivå när det gäller att hitta lösningar för hur gemensam information
ningsmedel för området.
Den semantiska webben handlar om att behandlas och presenteras. Det gäller
skapa förutsättningar för datorer att förstå naturligtvis även på en nationell nivå där
varandra och dra nytta av detta. Om hon hade universitet och universitetsbibliodagens webb är ett globalt elektroniskt tek som exempel. Hon gav exempel på vilmedium för kommunikation mellan ken typ av information som bör administremänniskor, så handlar morgondagens ras och underhållas centralt respektive
webb om att skapa sidor för att datorer ska lokalt för att undvika onödigt dubbelarbete.
December 2002
Sverige:
Sune
Carlsson,
Handelshögskolan i Stockholm, gav en
presentation av de elektroniska pre-print
arkiven S-WoPEc & S-WoBA, som är
Scandinavian
Working
Papers
in
Economics och Scandinavian Working
Papers in Business Administration.
Jubileumsfest på slottet
På kvällen bussades alla deltagare tillbaka till medeltiden på Landskrona slott. Det
uppfördes i mitten av 1500-talet, men det
tjänade mest som fästning. Idag används
slottet - eller citadellet som det också kalllas - till olika festarrangemang och är en
stor turistattraktion. Läs gärna mer om t.ex.
menyn
och
se
festbilder
på
http://www.citadellet.com/
Vi satt på smala träbänkar längs dignande långbord. Den jättelika salen lystes
upp av flammande stearinljus i ljuskronor.
Under måltiden underhölls vi av gycklare,
eldslukare och trollkvinnor. Vi åt och drack
på medeltida vis: vinet dracks ur bägare
och sin kål åt man med en träslev. Till detta
serverades grillade korvar, kyckling och
revben, som åts med händerna som enda
redskap. En mycket trevlig och uppsluppen
fest med ovanligt få högtidstal för att vara
ett jubileum.
Afrika och Internet
Fredagens tema handlade om visioner
och verklighet i vår digitala tillvaro. Vitalicy
Chifwepa från University of Zambia tog upp
Internet och informationsförsörjningen vid
afrikanska universitetsbibliotek. Många afrikanska universitet kämpar en ojämn kamp
mot krympande anslag för den högre
utbildningen. Men han var ändå noga med
att påpeka att Afrika inte är ett utan 54 länder, alla med olika förutsättningar. Zambia
har en jämförelsevis bättre utgångspunkt,
men är ändå drabbat av nedskärningar av
bl.a. anslagen till universiteten och forskningsbiblioteken. I stället har regeringen
satsat mer på grundutbildningen i skolan.
Tillgången till Internet växer stadigt. Alla
afrikanska länder har numera tillgång till
lokala Internet. Men det kommer att dröja
innan det finns full täckning överallt.
Framför allt är bandbredden helt otillräcklig.
En mängd hjälpprojekt är igång på biblioteken, som syftar till att dels förbättra infrastrukturen och skaffa utrustning, dels att
utbilda personalen så att de kan dra nytta
av informationsteknologin. Inte minst viktigt
är att det skapas en it-policy på regeringsnivå. Vad som ännu saknas är innehåll på
de afrikanska webbplatserna. Det finns inte
mycket information att hämta. Information
Resor, kurser, konferenser
om afrikanska förhållanden måste oftast
hämtas utifrån (från USA och Europa) i
stället för att återfinnas direkt på afrikanska
webbplatser.
Tillgängligheten till vetenskaplig information på Internet är viktigt. Afrikanska forskare måste kunna komma ut med sina
resultat. Där har Preprint-arkiven en mycket viktig mission att fylla - med direkt
anknytning till Sune Karlssons föredrag.
Man kan samarbeta med andra forskare för
att publicera sig i etablerade tidskrifter. Den
vetenskapliga kommunikationen måste förändras för att bättre lyfta fram den forskning, som bedrivs vid de afrikanska universiteten.
Ett initiativ är African Journals OnLine
(AJOL)
på
http://www.inasp.org.uk/
ajol/index.html Det är ett projekt som drivs
av INASP (International Network for the
Availability of Scientific Publications). Ett
hundratal tidskrifter, alla publicerade i Afrika
på engelska, tyska eller franska är sökbara
online. Innehållsförteckningar finns medan
fulltexten beställs via dokumentleverans.
Syftet är att sprida afrikansk forskning och
främja afrikansk publicering. Så småningom kommer projektet att drivas vidare i
Afrika och man kommer också att publicera vissa tidskrifter online.
Jörgen Eriksson från NetLab presenterade CELI, ett projekt som bedrivs i samarbete med Lunds universitet och betalas av
Sida-medel. CELI står för Continuing
Education: Libraries on the Internet
http://netlab.lub.lu.se/sida/celi/index.html
Syftet är att en rad afrikanska bibliotek skall
kunna erbjuda sina användare en förbättrad tillgång till tjänster och relevanta resurser på Internet.
Digitala bibliotek - två synsätt
Michael Day och Roddy MacLeod, båda
från England, representerade två olika synsätt på digitala bibliotek och deras användning. Michael Day kom från UKOLN, som
är ett nationellt centrum för hantering av
digital information vid University of Bath.
Utveckling, forskning och uppbyggnad av
ämnesportaler stöds av UKOLN. Michael
Day menade att ämnesportaler bidrar till att
bringa ordning i kaos men att det är mycket viktigt att inte fastna i en snäv ämnesfixering. En forskare kanske inte alltid själv vet
vilka beröringspunkter som finns mellan
hans ämne och andra ämnen. Många forskare är dessutom i behov av ett multidisciplinärt synsätt. Portalerna måste kunna
21
sökas över ämnesgränserna. Det kan bl.a.
åstadkommas genom ökad interoperabilitet mellan portaler. Ett sådant projekt är
Renardus http://www.renardus.org som är
finansierat av EU.
Roddy MacLeod var själv ämnesspecialist inom ingenjörsvetenskaperna. Han hävdade i stället att specialisering inom ämnesportalen är dess styrka. Som ämnesspecialist vet man ungefär vad man är ute efter
och man vill ha den skräddarsydda information som en ämnesportal erbjuder. Inom
företagsekonomi är det företagsinformation
av olika slag, inom kemi kemiska formler,
föreningar m.m. En "korssökning" över
många portaler ger i dessa fall för mycket
brus. Däremot kan man ge snabblänkar till
potentiellt relevant information på andra
ställen. Honnörsordet är att anpassa portalen efter användarens behov.
Självklart förenades de bägge synsätten
på slutet: med samarbete och interoperabilitet kan man samordna resurserna utan
att ge avkall på hållbarhet och det specifika
ämnesperspektivet.
YAP - Yet Another Portal!
Konferensens siste talare var Lorcan
Dempsey från OCLC. Han var inte precis
portalernas beskyddare - han talade om
"portalproblemet" som enligt honom ger ett
felaktigt svar på en felaktigt ställd fråga.
Uttrycket "YAP" myntades, vilket är lika
med "Yet Another Portal"! I stället måste vi
alla dela resurser med varandra över nätet.
Det är viktigt att skapa digitala arkiv där
forskningsresurser finns tillgängliga. Han
gav
exemplet
Dspace
https://hpds1.mit.edu/index.jsp som ger
direkt access till forskning, som utförs vid
MIT.
I
framtiden
blir
e-Science
http://www.research-councils.ac.uk/escience/ ett självklart begrepp och ett nytt sätt
att forska - man hämtar rådata över nätet,
läser vad andra publicerat och forskar
vidare. E-learning är ett annat område där
institutioner kan samarbeta och dela med
sig.
MONICA TENGSTRÖM
Ekonomiska biblioteket
ANGELICA SCHNEIDLER-LARSSON
Digitala biblioteket
22
Resor, kurser, konferenser
December 2002
Leberwurst och koshervin : Berlin runt på två dagar
Leverkorv hör inte till mina
favoriter inom det svenska
kosthållet, gråbleka jättepuppor med fadd smak.
Annat då den fint kryddade,
bredbara Leberwursten man
kan avnjuta i hotell Forums
enorma frukostmatsal vid
Alexanderplats. Utstruken på
tunna skivor av Roggenbrot
gav den varje morgon en
angenäm start under det
korta Berlinbesöket nyligen,
något fördystrad dock av det
svaga kaffe som serverades.
Vi kom till Forum en regnig kväll i oktober,
hustru Margareta och jag, ditforslade av
vittberömda Rolfs buss (nästan alla UBmänniskor verkar ha gjort en eller annan tur
med detta framgångsrika reseföretag; färden gick lugnt och tryggt och chauffören
släppte alla svenska hämningar och började servera Irish Coffee så fort vi kommit
över till Danmark och tog paus), fick ett fint
rum uppåt mitten av det 39 våningar höga
hotellet och gav oss genast ut för att leta
reda på Oranienburgerstrasse där ett av
våra resmål skulle ligga.
Det var kompetensutvecklingspengarna
jag skulle sätta sprätt på med den här
resan.
I cirka ett och ett halvt år har jag
varit engagerad i det s.k. judaica-projektet och katalogiserat om och
matat in i LIBRIS UB:s bestånd av
äldre böcker på många olika språk,
dock mest tyska, om judisk religion
och historia, ca 2 200 verk. Att
använda kompetenspengarna till
något som hade anknytning till projektet kändes därför helt rätt och
efter en del undersökningar stod det
klart för mig att det nya Judiska
museet i Berlin och Nya synagogan
borde vara värda ett besök.
Margareta som också är intresserad
av judisk kultur följde gärna med på
egen bekostnad.
Hotell Forum ligger i gamla Öst-Berlin
invid den forna paradgatan Karl MarxStrasse ungefär två kilometer öster om
Brandenburger Tor. För oss låg det perfekt
till, det var knappt tio minuters gångväg till
Scheunenviertel, de gamla judekvarteren,
där fram till Hitlertiden en stor del av Berlins
fattigare judiska befolkning bodde och verkade, främst sådana som flytt från förföljelserna i Ryssland och Östeuropa kring
förra sekelskiftet. Kvarteren tömdes i takt
med att förintelselägren fylldes, krigets
bomber förstörde mycket och det finns inte
många judiska minnesmärken kvar idag.
skansade bakom kravallstaket. Bevakning
och beskydd vid judiska byggnader är en
nödvändighet i Berlin som i andra städer,
insåg vi, för att avvärja attentat. När vi kom
tillbaka nästa förmiddag för att bese synagogmuseet fick vi först krångla oss genom
den minimala öppningen i staketet under
polisernas granskande blickar och sedan
inne i entrén lämna ifrån oss väskor och
metallföremål och gå igenom en detektorrram, precis som på en flygplats.
Men en judisk byggnad reser sig monuNär vi gick runt i Scheunenviertel hittade
mentalt
över
hyreshusen
vid
Oranienburgerstrasse, med guldglänsande vi mera av en slump en judisk teater i
kupoler över de mörka tegelmurarna, Neue Hackesche Höfe http://www.hackescheSynagoge, vid tillkomsten
Bevakning och hoefe.com/ , ett kulturcentrum i en rad sammpå 1860-talet Tysklands
beskydd vid
manhängande gårdar
största
judiska
med
byggnader
i
gudstjänsthus med 3 200
judiska
jugendstil,
uppförda
av
sittplatser, ett centrum för
byggnader är en
några judiska idealister i
Berlins judar i över 70 år
nödvändighet
början av 1900-talet,
(den fungerade också
mirakulöst
oskadade
som konsertlokal; Albert
i Berlin som
genom
krigsåren.
Till vår
Einstein spelade fiol där
i andra städer,
glädje upptäckte vi att
1930!), skadad av brand
insåg vi, för att
det skulle spelas klezunder Kristallnatten i
mer-musik där någon
november 1939, svårt föravvärja attentat
dag senare och vi köpte
störd av bomber under
kriget, delvis raserad under efterkrigstiden genast biljetter. Klezmer är de östeuromen nu vackert renoverad, återinvigd peiska judarnas fest- och dansmusik,
starkt influerad av Balkanmusik och orien1995.
talisk musik, ofta i moll, ofta kraftfullt rytDet som återstår är dock bara delarna misk och hetsig, ofta med en kvidande och
närmast gatan, fasaden med entréhallen drillande klarinett som ledande melodiinoch ytterligare två förhallar som nu gjorts strument.
Här spelade nu Kasbek, en tysk grupp
om till museum över synagogans och församlingens historia (här verkade bl. a. den som ovanligt nog inte hade klarinett men
första kvinnliga rabbinen i judisk historia, bestod av virtuoser på stränginstrument,
Regina Jonas). Platsen för den jättelika fiol, balalaika, gitarr och basbalalaika. Alla gudstjänstlokalen är avröjd och man kan se men mest gitarristen - sjöng också på jiddut över grundplanen med markeringar där disch. Publiken satt vid bord, ölet och det
pelare och toraläsningspulpet stått. I en israeliska koshervinet flödade och alla kom
angränsande byggnad finns idag det s.k. i extas när orkestern spelade så att svetten
Centrum
Judaicum stänkte. Vi tumlade ut alldeles matta efterhttp://home.snafu.de/cjudaicum/ , ett stu- åt, tog ännu ett glas i teaterbaren och fick
die- och informationscentrum som bl.a. några ord med gitarristen som också
anordnar skiftande utställningar i synago- behövde läska sig. - Roligt att ni tyckte vi
gan. Där finns också en judisk folkhögsko- var bra, sa han, men då skulle ni ha varit
la och en judisk kosherrestaurang med det här för några veckor sen, då var det ett
i svenska ögon märkliga namnet Oren (kos- klezmer-band här från Norge, Sturm und
her betyder ju ren/tillåten enligt de judiska Drang hette dom och dom var verkligen
vilda!
matreglerna).
Nya Jüdisches Museum ligger också
De belysta kupolerna syntes lång väg österut i staden men mera åt söder, vid
genom regnet denna kväll men vi såg Lindenstrasse, inte särskilt långt från
också något annat som genast sa oss att Checkpoint Charlie, det beryktade övervi hittat rätt, två grönvita polisbussar på ena gångsstället i Berlinmuren. Det är utan jämsidan gatan och framför synagogans murar förelse det märkligaste museum jag har
sex grönklädda poliser med k-pistar, för- besökt.
December 2002
Redan utsidan är ovanlig, de blankplåtklädda väggarna skevar och lutar åt alla
håll, man ser inga riktiga fönster, bara
några långsmala öppningar oregelbundet
utplacerade på väggytorna, och kunde
man se byggnaden uppifrån skulle man
snarast likna den vid en sicksackblixt.
Genom en underjordisk gång har den förbindelse med det gamla museet, tidigare
Berlins stadsmuseum, ett äldre, palatsliknande bygge i skär sten, och det är där
man löser entré och får passera flygplatskontrollen. Utanför häckade vid vårt
besök märkligt nog inga gröna poliser men
det stod några tysta bodybuildare i mörk
kostym i närheten av metalldetektorn och
röntgenkameran.
Det nya museet http://www.jmberlin.de/
är ritat av den polskamerikanske arkitekten
Daniel Libeskind, född 1946, som sagt att
byggnadens form skall symbolisera judarnas långa gemensamma historia med
tyskarna - genom den långa, vindlande väg
besökare tvingas gå och de lutande planen
i gångarna, utan att möjlighet att se ut
genom några fönster och utan att riktigt
kunna orientera sig i följden av oregelbundna "rum". Byggnaden skall också ge
uttryck åt saknaden efter dem som flydde
och som dog i förintelselägren och efter
dem som aldrig fick födas - genom de
stora "tomrum" (voids) som bildas av de
lutande betongväggarna som slutar högt
upp i mörker. Museibyggnaden har varit tillgänglig för besökare sedan slutet av 1990talet medan samlingarna kom på plats för
drygt ett år sedan.
Besökaren lotsas först ner under jord
och får där välja mellan att följa tre huvudaxlar. En av de kortare leder förbi en samling infällda montrar med gripande minnesföremål från några av nazismens offer fram
till Förintelsens torn, där besökaren kan låta
sig stängas in bakom en ståldörr och i mörker, kyla och tystnad blicka upp mot ett
enda litet ljusinsläpp högt högt uppe.
Den andra leden, ojämn och uppåtlutande, symboliserar judarnas svåra vandring genom historien - och mynnar i en
dörr som leder ut till E.T.A. Hoffmanns trädgård, även kallad Exilens och emigrationens trädgård, där 49 grova snedställda
pelare med ett hoppets olivträd planterat
på toppen av var och en skall föra tankarna
till judarnas väg, från det forna Palestina till
det 1948 grundade Israel via bl.a. Berlin
(48+1).
Resor, kurser, konferenser
23
Om man följer den tredje axeln förs man
till en lång trappa som uppe på sitt krön
leder in till huvudutställningens början.
Museet vill skildra judarnas historia i
Tyskland, från de handelsmän som följde
med romarna redan de första århundradena av vår tideräkning, via medeltiden till
dagens samhälle och gör det bl.a. genom
att porträttera några stora gestalter
(t.ex.Glickl von Hameln, en 1600-talskvinnna vars dagbok ger bilder av judiskt liv i
Tyskland, och Moses Mendelssohn, 1700talsfilosofen och -humanisten som kom att
stå modell för Lessings Nathan der Weise),
beskriva några tidiga judiska centralorter
(Speyer, Worms och Mainz) och så småningom föra besökaren till det sena 1800och tidiga 1900-talet, en tid då de tyska
judarna var på väg att assimileras med
andra tyskar och då de spelade en viktig
roll inom tysk ekonomi, vetenskap och kultur. Nazisttiden upptar en förhållandevis
liten del av utställningen och samlingarna,
som om man skulle kunna se den som en
parentes i judarnas långa historia i
Tyskland. De sista "rummen" handlar till
stor del om staten Israel.
inte så roligt för man ser ju inget av staden).
I början av 1930-talet fanns det ca
560000 judar i hela Tyskland, därav
bodde ca 155 000 i Berlin. Minst
250000 mördades och ungefär lika
många lyckas på olika sätt fly till
andra delar av världen, främst USA
och Israel. Efter kriget återstod ungefär 10 000, därav knappt
2 000 i Berlin, ett antal som senare
enbart i Berlin vuxit till ca 13 000
genom invandring från främst Östeuropa (Efterkrigstyskland har i ett försök att sona nazisternas brott haft
generösa invandringsbestämmelser
för östjudar). Mycket få av dem som
flydde har återvänt.
förste bibliotekarie
Centralbiblioteket
Vi åkte lite planlöst ut i förorterna österut
för att se om bilden ändrat sig (vi var här
för 10 år sen) men det var fortfarande ganska dystert, ett Bergsjön i kvadrat, besåg
Potzdamer Platz (med fantasifulla nybyggnader och det största köpcentrum vi sett under jorden!), var länge i Musikhistoriska
muséet (där man bl.a. ställde ut en komplett saxofonfamilj, från sopranino - hälften
så stor som altsax - till kontrabas - dubbelt
så stor som barytonsax) och hade en specialutställning om munspelets och dragspelets historia), och travade runt i varuhuset KaDeWe (med bl.a. en makalös matavdelning, ett helt plan med ALLT i matväg till
försäljning och dessutom massor med små
restauranger).
"Wenn jemand eine Reise tut, kann er
was erzählen" säger ordstävet, ung."Den
som gjort en resa har något att berätta",
och berättat har jag nu gjort. Tack Farbror
Staten för kompetenspengarna, väl använda, om jag får säga det själv!
BERT SLÄTTUNG
Museibesöken fyllde med råge hela vår
första dag i Berlin, från kl. 10 till 20.
Eftersom det var fredag och Nya synagogan skulle stänga för sabbaten tidigt på
eftermiddagen, kunde vi inte åka med på
den svenskguidade rundtur i staden som
Rolfs buss erbjöd på fredag förmiddag. Vi
tog i någon mån igen det på lördagen
genom att skramla runt i gamla spårvagnar
(går enbart på f.d. östsidan), åka tvåvåningsbuss (linje 100 och 200 tar en förbi de
flesta monumentalbyggnaderna och med
ett dagskort kan man ju kliva på och av var
man vill), S-Bahn (högbanan som tar en
snabbt mellan stadsdelarna i denna väääldigt stora stad) och U-Bahn (tunnelbanan,
24
En kompis bakom
datorn bredvid
...
Har ni tänkt på hur tyst det är i
"Vad ska du göra sen då?
november? Inte en fågel hörs.
...
Sedan i december, när första snön
"Vad har dom för telefonnumfaller, blir det ännu tystare. Mörkret
sänker sig över dessa kalla och fuk- mer?"
tiga eftermiddagar och det är som
om tankarna bara går runt, utan att
Mycket blev sagt under den tid vi
hitta någon väg ut.
arbetade där bakom våra datorer,
Av någon anledning går mina tan- du och jag Janne.
kar till herr Björk. Ja, han heter så,
Janne Björk, en kompis som jag
"Så himla slarvig han är alltså.
inte träffat på länge.
Och vet du vad han svarar mig?"
Janne Björk är en sån där kille
"?"
som inte gör sig till. Fast det gjorde
"Ska jag städa eller ska jag stuhan nog, en gång i tiden, när han dera? Du får bestämma dig för det
hade Volvo PV och gick ut med 60- farsan. Ska jag städa eller ska jag
talsbrudar med högt hår och blanka studera?"
klänningar. När han gick på lokal,
med vita dukar och dansade till
Så flabbade vi unisont.
storbandsjazz. Men det var före min
tid.
"Det var en tid då det var väldigt
Janne och jag blev kompisar mycket. Man hann inte städa när
under en tid då vi arbeman skulle dra iväg till
tade med en chef av den
“Där satt vi dagis tidigt om moralldeles ovanligt omogna
narna, och sedan till
på morgonen jobbet.
sorten. Chefen gick
Ibland satt vi
och drack
omkring med solglasdär på morgonen och
ögon inomhus och tänkdrack mjölk ur konmjölk ur
te mycket på den hierarjakskupor, för det
konjakski han själv hittat på över
fanns inget diskat.
kuporna, för Det är så man fortfamer och mindre lyckade
- och kanske mest på
rande skäms."
det fanns
var han själv fanns i den
inget diskat”
rangordningen. Jag kall"Som han grät när
lades "människodjuret
jag åkte från dagis.
kvinnan" och fick ofta frågor av Jag vill vara med dig pappa! Med
typen varför människodjuret kvinn- dig! Och så satt jag där i bilen sedan
nan alltid skulle klämma in sig i så med det där. Hans sprutande tårar.
obekväma skor. Janne gick under Ja, det var fruktansvärt. Jag måste
namnet "Jacko", som clownen ni jobba, förstår du. Jag måste ju
vet.
jobba."
Inget kunde vara mer missvisande om Janne - en av de minst
Det är på dig jag tänker Janne när
förklädda. Han är ju snarare en ... jag ser reportaget om paragraf 12riktig morsa.
hem och undrar: Finns det verkligen
Bakom min dator brukade jag inte en enda kärleksfull vuxen
sitta och höra när han varje kväll människa som kan ta hand om ett
ringde hem till sin 15-årige son, stackars ensamt barn som behöver
som han alltid haft ensam vårdnad ett hem och en helt vanlig morsa?
om. Inledningsfrasen handlade förSå saknar jag dig en smula när
stås om mat.
novembermörkret sänker sig över
mina tysta och frusna eftermidda"Har du ätit?"
gar. Jag önskar dig och Johannes
...
"Men du tog väl pytt-i-pannan där en riktigt god jul.
i kylen!?"
ANNICA OLOFSSON
December 2002
Personalia
Namnändringar
Hanna Spiess heter numera Bengtsson, Maivor
Lindholm-Olausson heter Wickman Olausson
Anna Sjödahl heter Anna Sjödahl Hayman.
Vikariat
Maria Nilsson är anställd vid Centralbibliotekets
låneavdelning under tiden 2002-09-18-12-31.
Lidia Sokol är vikarie för AnnaLena Bergquist
under perioden 2002-10-21--2003-09-30
Eva Hessman är vikarie för Inger Andersson
Zintchenko under perioden 2002-11-04--200310-13.
Båda tjänstgör 30% i låneexpeditionen och 70%
på avdelningen för humaniora.
Under Lena Lindberg-Tillströms friårsledighet
anställs Stefan Benjaminsson med placering vid
KTB. Under denna tid ersätter Lennart
Gustavsson Lena Lindberg-Tillström vid
Centralbibliotekets låneavdelning.
Thomas Högberg anställs vid vaktmästeriet
under tiden 2003-01-07--01-31.
Friår
AnnaLena Bergquist är friårsledig under perioden
2002-10-21--2003-09-30
Inger Andersson Zintchenko är friårsledig under
perioden 2002-11-04--2003-10-13.
Lena Lindberg-Tillström är friårsledig under perioden 2003-01-01-2003-12-31.
Tillbaka
Annika Jonasson återkom på deltid till
Pedagogiska biblioteket fr.o.m. 2002-11-04.
Ny arbetsplats
Helena Brännström tjänstgör (förutom på låneavdelningen) halvtid på Kvinnohistoriska samlingarna
fr.o.m. 2002-10-01.
Föräldralediga
Helena Havner är föräldraledig fr.o.m. 2002-1021. Kerstin Landin är föräldraledig fr.o.m. 200210-21. Ann Dyrman började sin föräldraledighet
2002-12-03.
Slutar
Helena Rundkrantz har bestämt sig för att stannna i Stockholm och har därför sagt upp sin
anställning fr.o.m. 2002-11-21.
Delpension
Gunila de Bejczy, 50% fr.o.m. 2003-01-01,
Margareta Sanclement, 25% fr.o.m. 2003-04-01,
Britta Sehlstedt, 50% fr.o.m. 2003-01-01,
Birgit Selldén, 50% fr.o.m. 2003-01-01 samt
Bert Slättung, 50% fr.o.m. 2003-01-01.

Similar documents