docPIF december 2002 - Göteborgs universitetsbibliotek
download 
Report Transcription
PIF december 2002 - Göteborgs universitetsbibliotek
PIF Personaltidning för Göteborgs universitetsbibliotek Personalinformation Bildextra: våra nya biblioteksbäbisar Fler nyheter på www.ub.gu.se December 2002 Så blir intranätet Sidan 9 I början av året öppnar GUB:s nya intranät. Webbutvecklingsgruppen, WUG, vill då gärna att du kastar dig ut i debatten om hur intranätet fungerar, eller inte fungerar. Slå upp sidorna 10 och 11 och titta på hur gub.intranet kommer att se ut och vad det kommer att innehålla. Sidorna 10 och 11 Namnen på tio nya bibliotekarier Sidan 4 “Fredsresa 1915”. Så står det på baksidan av bilden, som är ett av 2000 fotografier som finns i handskriftsarkivet vid Kvinnohistoriska samlingarna. Längst till höger står Elin Wägner. E-bokskonferens med gäster från USA och England Sidorna 12 och 13 Författaren som blev hängd i kyrkan Fotografier plockas fram ur UB-arkiven Bilderna berättar, andra saker är breven, böckerna och artiklarna. Vid Kvinnohistoriska samlingarna planerar Anna Sjödahl Hayman och Berith Backlund att samla arkivets 2000 fotografier i en bilddatabas. De har redan börjat skanna omkring 200 fotografier som handlar om den organiserade kampen för svenska kvinnors rösträtt. Sidorna 5, 6 och 7 Sidan 4 Ansvarig utgivare: Jon Erik Nordstrand Redaktör: Annica Olofsson Telefonnummer: 031-773 45 82 E-post: [email protected] Adress: PIF, Göteborgs UB Box 222 405 30 Göteborg Ur innehållet: Nyheter.................................3-13 UB i andra medier.....................4 Resor, kurser, konferenser..14-23 Personalia................................25 Nästa PIF kommer ut i februari, deadline är 25 januari. God Helg * December 2002 2 Jag vill gärna ta tillfället i akt och tacka för det gångna året Det gångna året har på många sätt varit intressant. I början av året invigde vi vårt nya studietorg på Hälsovetarbacken. Det är en verksamhet som pekar framåt mot framtidens bibliotek med goda utrymmen för studenterna, gott om teknisk utrustning och med bibliotekarier som kan hjälpa till med seglatsen på nätet. Jag har goda förhoppningar om att det blir möjligt att få tillgång till tomten intill Biomedicinska biblioteket så att vi kan göra en rejäl utbyggnad i backen mot gamla elevhemmet. Nya Pedagog-projektet kommer allt längre, och det senaste beslutet innebär att det kommer att bli en inflyttning där 2006. Då bör vi redan ha flyttat in i det nya biblioteket för botanik, miljövetenskap och kulturvård. Ritningarna är klara, men bygglovet är ännu inte beviljat. Nu när nya Pedagogen är avklarad kan vi börja arbetet för en tillbyggnad av KTB. Det finns ett principiellt beslut av universitetsstyrelsen om detta. Min vision är att vi bygger till ett fyravåningarsbibliotek som nästan helt grävs ned i parken bakom KTB. Vi är nästan klara med vårt raritetskammarprojekt. I Centralbiblioteket får vi fina och säkra visningsmöjligheter för de skatter vi förvarar i våra magasin. Under många år har vi utåt framhållit moderniteten i UB, vårt stora antal datorer och våra kunskaper i att använda dem. Det är dags att vi mer än tidigare också visar på UB som kulturbevarare, och det är därför vi nu satsar på dessa visningsrum. Vi har under året också fört diskussioner med Sahlgrenska universitetssjukhuset om att integrera dess bibliotek med UB. Att göra så är mycket önskvärt, det är många orimligheter som uppstår när sjukhusets läkare som har uppdrag för universitetet inte kommer åt de databaser som deras studenter når. Vi har också kommit igång med vårt stora, minst treåriga, SIDAprojekt riktat mot biblioteket i Alexandria. En lustighet är att vår webbplats, som vi själva anser behöver förnyas och där vi driver att projekt för att stärka UB på nätet, återigen blev prisbelönad och kom främt av de svenska bibliotekswebbarna i en nordisk tävling. Det är inte roligt att varje år behöva redovisa till universitetet att tidskriftspriserna ökar med 9 procent. För att göra samma sak som tidigare har vi tvingats begära ytterligare ett par miljoner kronor. Universitetets ledning har visat förståelse för detta, och vi har fått en generös budgetbehandling. För att det ska lyckas också i framtiden, jag är säker på att år 2004 blir besvärligare än 2003, är det viktigt att universitetet uppfattar UB som en välfungerande verksamhet där man får valuta för de stora insatserna. Ett led i detta arbete är att vi strävar efter att göra små men många förbättringar i den dagliga verksamheten. En sådan förbättring var att öka öppethållandet på så sätt att vi nu öppnar kl 8.30. Elektroniska tidskrifter är nu en naturlig del av verksamheten. Nästa steg är att satsa på de elektroniska böckerna. Här finns det många oklarheter, så som vilka betalningsmodeller som är lämpliga, hur böckerna ska registreras i våra databaser och hur ämnesinnehållen skall beskrivas när texterna är fullt sökbara. För att bl.a. undersöka dessa frågor hade vi nyligen en lyckad e-bokskonferens här i Göteborg. Jag vill gärna ta tillfället i akt att tacka för det gångna året. Det har gjorts många goda insatser, några av dem är nämnda i denna text. Men särskilt vill jag framhålla det kollektiva arbetet där alla bidragit till att utveckla UB. Och detta symboliseras i den lilla julgåva UB:s ledning lämnat över. JON ERIK NORDSTRAND December 2002 3 Vissällskap donerar samling till UB Sällskapet Visans Vänner i Göteborg har till UB donerat sina egna ljudupptagningar av vissångare mellan åren 1970 och 1990. Systemvetare. Lars Prytz, systemvetare på it-avdelningen, arbetar med att utveckla UB:s nya personaldatabas. Alla kommer med i nya personaldatabasen Snart kommer vi alla att finnas med i GUB:s nya personaldatabas. Våra telefonnummer, e-postadresser mm ska registreras där. Lars Prytz, som är ny systemvetare på it-avdelningen sedan drygt ett år, arbetar med att utveckla databasen. när listan har gått runt ett varv. Vem som i framtiden kommer att lägga in uppgifter är inte klart, men det kommer att bli enkelt att göra ändringar i databasen, som ska vara klar någon gång vid årsskiftet. Med personaldatabasen blir det också möjligt att i förväg tala om för datorn att den ska skicka e-posten till en annan person från ett visst datum. Man kan också bestämma i förväg när e-posten ska skickas till sin vanliga adress igen. Tidigare under året har han konstruerat datasystemet för e-postutskick från Gunda, samt vår nya bokningsdatabas där både personal och användare kan boka lokaler. Nu är det personalens tur att få en egen databas. - Tanken är att det ska bli enklare att uppdatera uppgifterna, förklarar Lars Prytz. Gruppadresser kopplas till rätt person Enkelt att flytta e-posten till annan adress under semestern Hittills har vi skickat runt listor för att förnya namn, telefonnummer och e-postadresser. - Tyvärr är uppgifterna ofta inaktuella redan Vi kommer att enkelt kunna söka fram telefonnummer, e-postadresser och vilka gruppadresser som olika personer är med i. I ett senare skede kan vi även söka efter vilka funktioner och arbetsuppgifter olika personer har. - Det ska finnas ett kommentarfält till varje person där man kan tala om att det till exempel finns två Karin Petersson på UB och att den ena arbetar på kansliet och den andra på Biomedicinska biblioteket, berättar Lars Prytz. ANNICA OLOFSSON Biomedicinskas äldre kortkatalog digitaliseras Biomedicinska biblioteket har av Göteborgs läkaresällskap beviljats medel för att skapa en nätversion av kortkatalogen över den äldre litteratur som finns på biblioteket och som inte är registrerad i Gunda. Ungefär 80000 kort skall skannas. Arbetet beräknas vara klart i mars/april nästa år. Samlingen utgörs av live-upptagningar av t ex Fred Åkerström, Alf Hambe, Jan Hammarlund, Ulf Dageby, Thomas Ellerås, och andra kända eller mindre kända sångare och musiker. Det rör sig om flera hundra originalupptagningar på rullband och kassettband. När man ser hur omfattande materialet är, inser man att det också handlar om massor av ideellt arbete med inspelningar och andra arrangemang. Dessutom har en av föreningens medlemmar, i samråd med undertecknad, ägnat en dryg veckogärning åt att transportera, ställa i ordning och förteckna samlingen. Här är den nu i tryggt förvar, och meningen är att musikforskare och allmänhet skall ges möjlighet att lyssna på materialet i bibliotekets lokaler. Sällskapet visans vänner är en livaktig förening med lokaler i Kustens Hus, Taubegatan 9, nära Stenas Tysklandsterminal. Viskvällar som är öppna för allmänheten hålls regelbundet onsdagar kl 19.30, två gånger i månaden. Variationen av musikaliska former och stilar är stor. Ofta bör man vara ute i god tid för att säkert få plats. För programinformation mm se http://www.visansvanner.com Från websidan citeras: “Under hösten kommer det att serveras visor vissa söndagar på Kustens Hus. Det blir Viskonserter av flera visartister och öppen scen då du har chansen att pröva dina vingar.” BIRGITTA STEVINGER informationsbibliotekarie Biomedicinska biblioteket STEFAN SJÖBLOM Ljud- och videoarkivet, Centralbiblioteket 4 December 2002 Här är namnen på de tio nyanställda bibliotekarierna Sedan MBL-förhandlingar genomförts kommer följande sökande att tills-vidareanställas som bibliotekarie. Vid Centralbiblioteket: Jonas Gilbert, prel. tillträde 1 februari 2003. JG är för närvarande anställd vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla. Erik Holst, prel. tillträde 1 mars 2003 EH tjänstgör för närvarande vid Bergens offentlige bibliotek. Karin Pettersson, tillträde 1 januari 2003. KP är visstidsanställd vid KTB, 50% och arbetar ytterligare 50% i ett BIBSAM-projekt. Vid Samhällsvetenskapliga biblioteket: Klas Petersson, tillträde 1 januari 2003. KP innehar en tillsvidareanställning som assistent vid UB, men har under de senaste åren vikarierat som bibliotekarie på Centralbiblioteket och Samhällsvetenskapliga biblioteket i Haga. Vid Biomedicinska biblioteket: Sofia Gullstrand, tillträ- de 1 januari 2003. SG är visstidsanställd på Biomedicinska biblioeket. Martina Karlsson, tillträde 1 januari 2003. MK är visstidsanställd på Biomedicinska biblioeket. Vid Ekonomiska biblioteket: Hanna Bengtsson, tillträde 1 januari 2003. HB är visstidsanställd på Ekonomiska biblioteket. Britt Omstedt, prel. tillträde 1 mars 2003. BO arbetar f.n på Wettergrens bokhandel, men har lång verksamhet som bibliotekarie bakom sig, senast som ansvarig bibliotekarie för gymnsiebibliotek i Norrköping. Vid Ekonomiska biblioteket (50%) och Kurs- och tidningsbiblioteket (50%): Henrik Tegström, tillträde 1 januari 2003. HT är visstidsanställd på Biomedicinska biblioeket. Vid Botanik- och miljöbiblioteket: Saramma Varkey, tillträde 1 januari 2003. SV arbetar redan tidigare på Botanikoch miljöbiblioteket. UB I MEDIERNA TT bevakar invigningen av utställningen om Uno "Myggan" Ericsons arkiv 12 oktober och refererar bland annat Irene Ericsons tal. Telegrammet publiceras i GT/Expressen 13 oktober. GP publicerar en notis om att UB fått Myggans samlingar 12 oktober, Radio Göteborg berättar i nyhetstelegram om donationen, Svenska Dagbladet har en artikel i ämnet 5 oktober. GP publicerar en halvsida 6 oktober om UB:s lässtudio för dyslektiker och syskadade, 15 oktober sänder Västnytt ett reportage om lässtudion och intervjuar Ekonomiska bibliotekets enhetschef Mats Lindquist Mats Cavallin är en av de intervjuade i en artikel på kultursidan i Dagens Nyheter 5 december. Artikeln behandlar ämnet e-böcker. Universitetets nyhetsplats på webben, Aktuellt, berättar att UB får raritetskammare och visningsrum. I oktober har Aktuellt nyheten om UB:s pilotstudie om kursböcker på nätet. Universitets-TV intervjuar AngelicaSchneidler Larsson 31 oktober om samarbetet med biblioteket i Alexandria, 17 oktober har man ett telegram om försök med kursböcker på nätet, 24 oktober visar universitets-TV byggbilder från bygget av raritetskammare på UB och 5 december finns Jon Erik Nordstrand i studion för att berätta om Darwins bok On the origin of species som finns på UB. Författaren som blev hängd i kyrkan På pilgrimsstigarna i Ljusnans dalgång mellan Bruksvallarna och Ramundberget och vidare upp mot Helgas och Sylarna hade jag sällskap med två norrmän. De kom från den gamla gruvstaden Röros i Norge. Under vandringen återkom ständigt två samtalsämnen, spekulativa funderingar om fjällens malmtillgångar och författaren Johan Falkbergets storhet. Vi skiljdes åt i Fjällnäs, men innan dess uppmanades jag att ta en buss de fyra milen till Röros och själv insupa ännu mera kuskap om staden och, inte att förglömma, gå in i kyrkan och se att ateisten Johan Falkberget hängde där framme i koret. Sagt och gjort! Där, på över 625 meters höjd låg Norges enda högfjällsstad med sina stora slaggvarpar och sina pastellmålade trähus. Endast en stenbyggnad fanns, den åttakantade kyrkan i barockstil, uppförd 1748 och med 1600 sittplatser. Utefter väggarna hängde ett 20-tal prästporträtt iförda skrudar och krusade pipkragar. Längst fram, nära koret, hängde ett fotografi i en enkel ram - över Johan Falkberget. Om man ska vara nogräknad också ett litet porträtt av Hans Aasen, som var same från Tännäs, men utvandrade till Röros och var den som upptäckte malmfyndigheterna. Falberget (1879-1967) var bygdens son som satte Röros på världskartan genom sina böcker. Han hade själv arbetat i koppargruvorna kring sekelskiftet. Omkring 50 verk finns från hans hand och det är framförallt i romansviten Nattens bröd han beskriver bygdens historia och det hårda arbetet i gruvor och smältverk. Bland de utmärkelser som kom Falkberget till del märks att han utnämndes till hedersdoktor vid Stockholms universitet 1950. Det var inte bara i kyrkan hans porträtt hängde, utan de fanns även på kaféer, och varhelst man talade med folk nog hade de något att berätta om honom. Man har också hugfäst hans minne genom att bevara hans diktarhem Ratvollen i Rugldalen och där inrättat ett museum. Numera bryts ingen malm i Röros där en gång 9000 männniskor fann sitt levebröd. Däremot kan man besöka Olavsgruvan med spännande gruvmuseum och konsertsal. Det kan också sägas att gruvorna en gång var ett kärt anfalllsmål för svenskarna. Gruvorna grundades 1644 och åtminstone 1678 och 1679 erövrade och brände svenskarna staden. Brukssamhället är välbevarat och på de branta och smala gatorna finns 50 hus som numera är upptagna på UNESCO:s lista över världens kulturskatter. Falkberget har också berört ett tragiskt blad i svensk historia. Strax norr om Röros vid byn Haltdalen samlade general Armfelt efter Kaqrl XII:s död 1718, sina 5000 soldater för återtåg mot Handöl efter att ha varit på marsch mot Trondheim, Marschen fortsatte över Tydalen och den genaste vägen över fjälllet väster om Blåhammaren och Snasahögarna. Vi vet vad som hände. 2000 man frös ihjäl och nästan lika många dog efteråt av sina frostskador. Sju monument är resta utefter marschvägen, alla fåordiga, som på täljstenstavlan vid Karolinermonumentet i Handöl: “Anno 1719 den 20 jan. begrofs 600 menniskor”. GÖRAN LARSSON tidigare medaarbeteare på UB och numera pensionär December 2002 5 Kampen för rösträtt. Året är 1911. Tjejerna är med i den internationella rösträttskongressen i Stockholm. Fotografierna lyfter fram kvinnoarkivet En bild säger mer än tusen ord. I handskriftsarkivet vid Kvinnohistoriska samlingarna finns flera tusen fotografier som speglar samhällsutvecklingen. Anna Sjödahl Hayman och Berith Backlund vill plocka fram korten ur handskriftsarkivets många kuvert, beskriva och sortera bilderna samt lagra dem i en ny sökbar bilddatabas. Tolv unga kvinnor står uppställda i en rad framför fotografen. De bär ett plakat med texten "International Woman Suffrage Alliance". Klänningarna är vita och långa och går högt upp i halsen. Alla bär de studentmössa och är högtidligt uppsträckta, men ändå påtagligt glada. Särskilt tjejen som står som nummer nio från vänster i raden. Hon står lite framför de andra och har just skrattat till. Kanske åt något som fotografen sagt. Denna bild är en av alla de fotografier som finns om kvinnors organiserade kamp för rösträtt. Inte många av bilderna har en så informativ baksida som den här. Flicka nummer nio i raden är Eva Andén, den första kvinnan i Sverige som blev medlem av Advokatsamfundet. Av baksidestexten kan man utläsa att året var 1911. Tjejerna är med i den internationella rösträttskongressen i Stockholm som studentmarskalkar. Alla namnen från vänster till höger är prydligt uppskrivna på baksidan. Vid andra fotografier får man leta i arkivet, dra slutsatser och jämföra med andra kort för att få fram uppgifter om namn, årtal och sammanhang. Genom att skapa en bilddatabas skulle mer information om de olika fotografierna komma fram, tror Anna Sjödahl Hayman. - Kanske kommer även en del användare 6 December 2002 Baksidan. Få fotografier har en så informativ baksida som den här. Årtal, plats och fullständiga namn på alla på bilden är prydligt uppskrivna. Elin Wägners fotoalbum. Anna Sjödahl Hayman visar Elin Wägners fotoalbum. Arrangerad. En ung Elin Wägner i hatt, lång kjol och vit blus blickar upp mot en hög stapel med böcker. Bokstapeln innehåller listor med namnunderskrifter för kvinnors rösträtt. 200 bilder skannas till databas att höra av sig med uppgifter om någon bild där vi saknar information. - Hur som helst känns det väldigt viktigt att förvaringen av fotografierna ordnas bättre, till exempel i syrafria kuvert. Annars kommer de att bli förstörda. En ung Elin Wägner i hatt, lång kjoll och vit blus blickar upp mot en hög stapel med böcker. Bokstapeln innehåller inbundna listor med namnunderskrifter för kvinnors rösträtt. Det är påtagligt att bilden är arrangerad, kanske som illustration till en tidningsartikel. På baksidan står det stämplat Albert Bonniers förlag. Att bilden är använd vid många tillfällen märks på olika anteckningar om mått och storlek. Elin Wägner arbetade under den första delen av sin karriär på Helsingborgsposten 1903-1904 och sedan på Vårt Land 19041905. Då var hon 21-23 år. 1907-1917 blev hon redaktionssekreterare för Idun. Antagligen var hon medveten om hur man tar en bra bild till en tidningsartikel. Bilddatabasen om rösträttskampen blir pilotstudie Arbetet med att starta en bilddatabas för Kvinnohistoriska samlingarna inleddes under år 2002 med hjälp av två månadslöner för en bibliotekarie. Eftersom Göteborgs universitetsbibliotek är ansvarsbibliotek för genusforskning får Kvinnohistoriska samlingarna varje år en halv miljon kronor från BIBSAM för att genomföra olika projekt. Bilddatabasen var ett av de projekt som ingick i ansökan. Berit Backlund och Anna Sjödahl har hittills gjort en förstudie som beskriver olika metoder och teknisk utrustning, frågeställ- ningar som hur man hanterar copyright, vilken modell som skulle passa bäst för Göteborgs universitetsbibliotek m.m. 70 föreningsarkiv och 120 personliga arkiv - Vi söker nu mer pengar från BIBSAM, samtidigt som vi inleder arbetet med att skanna de omkring 200 bilder som finns runt rösträttsrörelsen, berättar Anna. - Det blir något av en pilotstudie för det fortsatta arbetet. Båda tror att intresset från användarna skulle bli mycket stort. Handskriftsarkivet som är Sveriges största arkiv för kvinnoforskning startade 1958 och är välkänt i landet, så som ett nationellt ansvarsbibliotek ska vara. Arkivet är rikt med 70 föreningsarkiv och 120 personliga arkiv. December 2002 7 På redaktionen. Författaren och journalisten Elin Wägner arbetade under sina första år som journalist 1903-1904 på Helsingborgsposten (numera Helsingborg Dagblad). Här är en bild från redaktionen. om rösträttsrörelsen Brev, manus, böcker, fotografier och andra handlingar berättar om kvinnors arbete, vardagsliv, föreningsliv, vägen till rösträtt för kvinnor, kända kvinnor som Elin Wägner och Barbro Alving, och mycket, mycket mer. Anna Sjödahl Hayman och Berit Backlund söker mer pengar från BIBSAM för att starta en bilddatabas för fotografierna i Kvinnohistoriska samlingarna. Många vill låna foton ur arkivet - Vi får enormt många frågor från förlag och tidskrifter, berättar Berith Backlund. De vill ha bilder som ska illustrera artiklar och böcker. - Även forskare är intresserade av fotografier. Ofta handlar det om en speciell sorts hatt eller någon tidstypisk bild, alltså inte bara om bilder på mer kända kvinnor. - En bilddatabas blir ett väldigt tidsbesparande arbetsredskap för oss, konstaterar Berith Backlund och Anna Sjödahl Hayman. Det är ofta svårt att hitta vissa bil- der eftersom de är så bristfälligt förtecknade. I bilddatabasen skulle användarna själva kunna leta fram den bild de vill ha, och vi slipper att till exempel skicka och låna ut bilder, vilket dessutom innebär mindre slitage. ANNICA OLOFSSON 8 December 2002 Nya regler för delpension Ekonomiska bibliotekets lag i cykelutmaningen kom på 20:e plats bland 365 tävlande lag. Cyklon på 20:e plats Det gick mycket bra för UB:s tävlande i Cykelutmaningen. Allra bäst lyckades laget vid Ekonomiska biblioteket, kallat Cyklon. En 20:e plats bland 365 tävlande lag gav de 15 deltagarna en resa till New Castle. Göteborgs UB hade fyra lag anmälda till cykelutmaningen. Bäst gick det alltså för Cyklon som samlade ihop 352 poäng. Inte långt därefter kom Göteborgs universitetsbibliotek lag 1 med 325 poäng vilket gav plats nummer 35. Göteborgs universitetsbibliotek Biocyklerna kom på 70:e plats med 289 poäng, Göteborgs universitetsbibliotek lag 2 kom på 76:e plats med 283,55 poäng. Första platsen i tävlingen gick till Göteborgs Hamn AB med laget Kuggarna. Bibliotekarier är tydligen bra på att cykla. Göteborgs stadsbiblioteks båda lag Boklaget och Avdelning 1 kom på 9:e och 11:e plats. Kanske får vi revansh nästa år. - Jag kan tänka mig att vara lagledare igen nästa omgång, säger Joakim Lennartsson på Ekonomiska biblioteket. Cykelutmaningen 2002 är en lagtävling för alla anställda på företag och förvaltningar i Göteborg, Mölndal och Partille. Tävlingen pågick under fem månader och var indelad i tre etapper: Vårutmaningen 6 maj - 16 juni. Sommarutmaningen 17 juni - 4 augusti. Höstutmaningen 5 augusti 8 september. Anställda på en arbetsplats eller kollegor på en/flera sektioner kunde slå sig samman och bilda ett eller flera lag. Man samlade sedan poäng genom att cykla till, från eller i arbetet. Laget fick varje arbetsdag 1 poäng per deltagare som cyklat minst 2 km. Endast cykelresor till och från arbetet samt i tjänsten gav poäng. ANNICA OLOFSSON Från januari 2003 får den som har minst 10 års anställning med kollektivavtalad pensionsrätt möjlighet att efter fyllda 61 och upp till 65 års ålder minska sin arbetstid med delpension upp till högst hälften av heltidsarbete och behålla 80 procent av lönen. Detta gäller även för dem som är födda före 1943, vilka i övrigt inte berörs av det nya pensionsavtalet PA-03. Delpensionen påverkar inte tjänstepensionens storlek. Det är arbetsgivaren, som fattar beslut i frågan om delpension. Beslut om delpension gäller från delpensionstillfället fram till och med månaden före den då arbetstagaren fyller 65 år. Delpension innebär att den anställde beviljats minska sin arbetstid i syfte att vara pensionär under den frigjorda tiden. Det är inte tillåtet att förvärvsarbeta under denna tid. Delpensionen är inte sjukpenninggrundande. Den är heller inte pensionsgrundande för den allmänna pensionen (”orange kuvertet”). Den ger alltså inte tillskott till vare sig inkomstpensionen, premiepensionen eller tilläggspensionen. Delpensionen följer den egna löneutvecklingen Man skall kanske också tänka på framtida löneutveckling - blir den lika stor när man arbetar 50 procent som heltid? Hinner man då uppfylla alla lönekriterier som t.ex. att ta på sig fler arbetsuppgifter och större befogenheter och ansvar, kompetensutvecklas osv. Den nya delpensionen är inte värdesäkrad utan följer helt den egna löneutvecklingen. Är man sjuk och av den anledningen inte orkar arbeta heltid är delpension inget bra alternativ. Om Försäkringskassan vill bevilja någon form av sjukbidrag eller förtidspension (fr.o.m. 2003 ersätts dessa med nya begrepp såsom sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning samt aktivitetsersättning) ska man inte hindra detta. En sjukpensionsförmån påverkar normalt inte 65-årspensionen vare sig från den allmänna försäkringen eller från tjänstepensionen från SPV. Om personen tar ut delpension istället kommer enbart den lön som arbetsgivaren betalar ut på deltid att bli pensionsgrundande för den allmänna pensionen, vilket i sin tur kan påverka pensionsbeloppet från 65 år negativt. Ingen delpension mellan 65 och 67 år Delpensionen är inte pensionsgrundande för den allmänna pensionen (orange kuvert från försäkringskassan). Arbetstagare som fyller 65 år tidigast februari 2003 kommer att omfattas av de nya reglerna att enl. LAS § 32 a ha rätt men inte skyldighet att stanna kvar i anställningen till utgången av den månad då han eller hon fyller 67 år. Observeras bör att det inte föreligger någon möjlighet till delpension för perioden 65 - 67 års ålder. ELSE-BRITT FAHLIN Kansliet 9 December 2002 Karl i Skogenområdet. Kerstin Landin fick en son. Moa och Erikas lillebror heter Karl. Nu föds det barn på UB igen Niklas på Slottsberget. Niklas Martin Havner föddes 21 oktober. Jag hade turen att träffa honom hemma på Slottsberget mitt i en klarvaken period, men här har han somnat på mamma Helenas arm. Bilder: Annica Olofsson Lille Niklas Havner, en månad gammal, sover sött på mamma Helena Havners arm. Niklas är en av - faktiskt - flera “biblioteksbäbisar” som fötts denna höst. Niklas Havner är född 21 oktober. Och en månad senare, 19 november, nedkom Kerstin Landin, Centralbiblioteket, med en fin gosse. Han heter Karl och är en riktigt lång liten man. Han var 52 centimeter och vägde 3,6 kilo när han föddes. När jag fotograferade lille Karl på sin tredje levnadsvecka var han redan 54 centimeter. Det blev en lång väntan för Kerstin. Förlossningen var beräknad till 1 november. - Det var urjobbigt, jag blev otroligt irriterad till slut, berättar Kerstin när vi träffas hemma hos henne i Skogenområdet i Mölnlycke. Systrarna Erika och Moa har alltså fått en liten bror, istället för en syster som de hade räknat med. - Dom tycker att det här är jätteroligt!, berättar Kerstin. Vanligare på 70-talet För Helena var det precis tvärtom. Niklas kom ett par veckor tidigare än beräknat. - Fast barnvagnen var i alla fall beställd, säger hon. Niklas vägde 2,6 kilo och var 48 centimeter lång. När han ställer upp för fotografering en månad gammal är han redan Moa och Erikas lillbrorsa Karl är redan 54 centimeter lång. riktigt rund om kinderna, 3,3 kilo och 50 centimeter enligt invägningen på barnavårdcentralen. Jag lyckades träffa både Niklas på Slottsberget och Karl i Skogenområdet i en av de förtjusande vakenperioder som spädbarn har med jämna mellanrum, mellan sömn och mat. Niklas tittade lugnt och forskande, lutade sig sedan tillbaka på armen och somnade lugnt. Karl höll sig vaken genom hela fotografe- ringen innan det var dags för en slurk. På tur att få barn är sedan Ann Dyrman, Centralbiblioteket. Hon fick en fin ring av arbetskamraterna och bjöd på tårta eftersom hon och familjen nu flyttar till Karlstad. Det är annars inte ofta de senaste 10-15 åren som det fötts flera små barn samma höst bland UB-personal. Något vanligare var det, enligt uppgift, på 70/80-talet. Medelåldern på UB är just nu 54 år. ANNICA OLOFSSON 10 December 2002 Intranätet sjösätts till våren Arbetet med det nya intranätet är nu inne på slutvarvet. I januari kan det tas i bruk. Till dess återstår förstås testning, ytterligare utbyggnad av funktioner och en hel del innehåll, som läggas till. Men vi vill redan nu presentera konceptet för er alla - hur det är tänkt, hur det kommer att fungera och vad det innebär. Tilläggas bör att hela våren är planerad att vara en inkörnings- och utvärderingsperiod och det kommer att finnas gott om tid att reagera på sånt som du inte tycker är bra eller funktioner som bör läggas till. Idén med det nya intranätet är att all central information finns samlad under flikar längst upp på sidan. Där finns också en översikt, ett index samt en sök-funktion över intranätet. Hela detta "paket" följer med på varje ny sida - du behöver aldrig leta dig tillbaka från lokala sidor till de centrala. Under flikarna finns allt innehåll samlat uppdelat på grova ämnesrubriker. Vidare finns enhetsspecifik information samlad i en navigation till vänster på sidan. När du startar intranätet första gången är enheten förvald till din intranätsenhet - om du tillhör någon. Du kan alltid välja vilken enhet du vill titta på. Konceptet: intranätet ska i hög grad styras av personliga val Tanken är att intranätet i hög grad skall styras av personliga val. Det bygger på personlig inloggning. Du skall själv kunna välja vilka arbetsredskap du vill ha till hands. heter 'GUB forum' för all möjlig debatt, ett Vissa funktioner kan du välja bort eller för- tredje är betitlat 'Intranät'. Du kan starta ett minska. Du kommer också att kunna välja eget forum om du vill ventilera något särtill egna länkar, som alltid följer med den. skilt. Det beror förstås på oss själva om Allt detta presenteras i form av "boxar" till denna funktion kommer att leva och utvecklas. Vi i webbutvecklingsgruppen vill höger eller vänster. Till grund för allt ligger en personaldata- gärna att du slänger dig ut i debatten om det bas, som it-avdelningen hanterar. Den är nya intranätet. Skriv ett inlägg och säg rent avsedd att hantera alla anställda på GUB ut hur du tycker det nya intranätet fungerar eller inte fungerar. och deras e-post- och Vi i WUG vill gruppadresser. Namn, gärna att du enhet och tjänstetelefon Kalendarium - en finns inmatade. Den kan efterlängtad nyhet slänger dig ut kompletteras med hemteleEn stor och efterlängtad i debatten om det nyhet fon, ev. avdelnings-tillhörigär ett kalendarium. nya intranätet. Du kan välja att tillhöra en het och funktion. Om du t.ex. har räkningsansvar, är Skriv ett inlägg grupp, t.ex. förvärvsgruppkontaktbibliotekarie eller En stor vinst är att du och säg rent ut pen. förvärvsansvarig så anges kan se vad medlemmarna i hur du tycker detta i basen. Du kan söka din grupp gör en viss dag, på person, funktion eller få vilket gör att det blir det fungerar alla listade för en viss enhet. enklare att boka in möten. - eller inte Ett särskilt utskriftsformat Du ser gruppen i boxen fungerar. finns för varje enhet. 'Min grupp' på högersidan. Man har möjlighet att samtidigt boka in ett möte för hela gruppen direkt. En Ny meddelandefunktion och tanke är att det skall kunna kopplas ihop diskussionsforum Central information som tidigare skick- med ett schema. Schemaläggaren kan då ades via gub.all kan nu skickas direkt via snabbt se vem som är upptagen. intranätet. Fördelen är att du aldrig behöver Förutsättningen är förstås att du alltid gör leta i din egen brevlåda efter borttappade noteringar i kalendern. Första gången du använder det nya brev - informationen finns lagrad i arkivet på webben. När som helst kan du gå tillba- intranätet krävs vissa inställningar för att ka och läsa om friskvård etc. Centrala det skall fungera så flexibelt och personligt meddelanden ('GUB' och 'IT') visas alltid som är avsett. Därför kommer vi att erbjumedan lokala (enhets)meddelanden visas da utbildning i hur det nya intranätet fungerar och kan utnyttjas på bästa sätt. Vi återunder resp enhet. En annan nyhet i denna genre är ett kommer med datum under januari månad diskussionsforum, som visas med de ANGELICA SCHNEIDLER-LARSSON senaste inläggen. Det finns ett färdigt webbkoordinator forum för 'Köp och sälj', ett annat som Digitala biblioteket Läslustavdelning och ny En ny samling med skönlitterära böcker för upplevelse, eftertanke, inspiration, glädje och rekreation - Läslust - finns nu på Biomedicinska biblioteket. Grundutbildningsnämndens ordförande Annika Skott vid läslustavdelningen. Bild: Gösta Cramby Medicinarnas behov av skönlitteratur har påtalats i olika sammanhang och det är inte ovanligt att man på medicinska bibliotek har en samling av detta slag. Samlingen på Biomedicinska biblioteket har kommit till tack vare särskilda medel från Medicinska fakulteten. En stark pådrivare och tillskyndare av denna nya boksamling är grundutbildningsnämndens ordförande Annika Skott som också har ingått i den grupp som dragit upp December 2002 Den lokala navigationen anpassas till varje enhet. Du kan enkelt byta till annan enhet. 11 Den centrala navigationen följer med var du än befinner dig på intranätet. Kalendern innehåller personliga noteringar och mötestider för olika grupper. Med den nya personaldatabasen blir det enkelt att söka upp telefonnummer eller e-postadresser. En speciell vy från kalendern, där du kan se vad medlemmarna i en viss grupp gör idag. Via snabblänkar når du ofta använda funktioner. Du kan även lägga till egna länkar, interna eller externa. Debatter, frågor eller annonsering - allt går att nå via olika forum. Meddelanden är korta noteringar som rör verksamheten, antingen lokalt eller för hela GUB. "Bara fantasin sätter gränserna", brukar det alltid heta i modern tid. Det stämmer även när det gäller de olika boxarna på intranätet. Här visas en liten mysig julkalender som ett exempel. Nästa utmaning - UB:s nya webbplats Efter intranätet väntar nästa uppgift: att arbeta om våra gemensamma sidor så att användarna får bästa möjliga service genom UB:s webbplats. Tanken är att man skall mötas av ett och samma gränssnitt utåt oavsett vilken enhet man befinner sig på. Tidigare har vi visserligen haft en gemensam profil, men den lokala anpassningen har ibland avvikit från den centrala. Och det är viktigt att UB uppfattas som en sammmansvetsad enhet, inte minst ur anslagsssynpunkt. Användarna vet var de kan finna sin information utan att nödvändigtvis behöva hänvisas till fysiska hus. Vi vinner också i längden på att ha en gemensam startsida genom att underhåll och uppgradering förenklas. Lokal information av olika slag måste självklart finnas och det är just utmaningen att integrera central information med lokal. Det kommer vi i webbutvecklingsgruppen att arbeta med under våren. De lärdomar vi fått genom det nya intranätet kommer väl till pass. Vi startar med en utvärdering av de gamla sidorna. Vi hoppas kunna ha en popup-test på våra startsidor, som användarna får fylla i direkt. Den skall kompletteras med intervjuer av både personal och representativa grupper av användare. ANGELICA SCHNEIDLER-LARSSON webbkoordinator Digitala biblioteket utställning på Biomedicinska biblioteket riktlinjerna för urvalet av böcker till Läslust. Gunvor Hallerfors, Rangela Fredsjö och Monica Carlson har köpt in böckerna såväl i bokhandel som på antikvariat. En del titlar har överförts från de tidigare vårdvetenskapliga institutionsbibliotek. Ny utställning Buffon - en naturskildrare Studenter, lärare/forskare och anställda vid Sahlgrenska akademin och Naturvetenskapliga fakulteten kan låna hem böcker ur samlingen. Övriga kan förstås läsa dem på plats. Många positiva kommentarer har kommit från både forskare och studenter. En utställning över Greve Georges Louis Leclerc de Buffon´s Histoire naturelle och andra publicerade verk har sammanställts av förra biblioteksrådet Kjell Nelson. I samband med utställningen har en broschyr som speglar antagonismen mellan de båda vetenskapsmännen med titeln "Linné vs Buffon" tagits fram. Högtidlig invigning med blågula band Den 28 november invigdes utställningen och den nya boksamlingen med tal av Annika Skott, Kjell Nelson och Jon Erik Nordstrand. Kjell Nelson berättade om Buffon och Linné. Annika Skott fick därefter symboliskt knyta upp de blågula band som var uppsatta och öppnade därmed Läslust! BIRGITTA STEVINGER informationsbibliotekarie Biomedicinska bibliotekarie 12 December 2002 Snabb succé för - i England hoppas man på fler När Staffordshire university öppnade tillgången till 15000 e-böcker från Ebrary gjorde man en genomgripande marknadsföringskampanj. - Vi släppte upp ballonger i luften, bland annat, berättade David Parkes, chef för avdelningen Information Services på Staffordshire University i Storbitannien. Vid University of Texas at Austin gjorde man däremot ingen särskild marknadsföring. - Nej, vi lade helt enkelt in dem i katalogen. Men alla våra bibliotekarier talar gott om e-böcker och de presenteras alltid i samband med introduktionen för nya studenter, förklarade Lindsey Schell, som arbetar för universitetsbiblioteket där. 125 personer hade samlats i Wallenbergsalen torsdag 12 december för att delta i konferensen om ett av bibliotekens hetaste utvecklingsprojekt just nu, eböckernas funktion, teknik, marknad, prissituation m.m. Majoriteten av deltagarna, 70 personer, kom från Göteborgs UB. Intresset var stort för att lyssna på den samlade erfarenhet som kom från både gästföreläsare och värdbibliotekets representanter. USA:s största universitet University of Texas at Austin är USA:s största universitet med 52000 studenter. Deras universitetsbibliotek är landets femte största med 17 hus och åtta miljoner volymer. Sommaren 1999 började man använda e-böcker. - Vi såg det mest som ett experiment i början när vi testade ett par hundra titlar från NetLibrary, berättade Lindsey Schell, som arbetar med e-böcker vid University of Texas at Austin. Idag, tre till fyra år senare, har universitetet omkring 50 000 e-böcker. Större delen av böckerna kommer från netLibrary. Man använder också Safari och History Ebooks. - Vi var ganska så chockade i början vilket intresse det blev för e-böckerna, och hur använda de var, berättar hon. Det blev klart från början att e-böcker var den naturliga utvecklingen efter databaser och e-tidskrifter. Man har inte ens ansett sig behöva marknadsföra e-böckerna i särskilt stor utsträckning. - Vi lade bara in dem i katalogen, helt enkelt. Alla våra bibliotekarier talar väl om e-böckerna och presenterar dem i samband med introduktioner för nya studenter. Att e-böckerna används på ett speciellt sätt är emellertid en erfarenhet som man fått även i Texas. Efter ett år med e-böckerna konstaterade man att i genomsnitt titttar användarna under 10 minuter på en bok. Det är den tid man behöver för att skriva ut relevanta sidor eller kapitel. Efter diskussion med användare har man också upptäckt att de ofta söker efter böcker med hjälp av sökning på ord. Man har också funnit att det är viktigt att e-böckerna finns i en ganska stor mängd titlar. Det väcker irritation hos användarna om de bara kan skriva ut ett par kapitel Vidare är det viktigt att biblioteket tar hand om alla kostnader och att användarna slipper uppge kontokortsnummer eller dylikt. - Vi har än så länge inga större eller mer genomgripande användarundersökningar. Därför är det väldigt svårt att säga något om framtiden, förklarade Lindsey Schell. Det vore allt för vanskligt att till exempel göra popup-enkäter eftersom bara de som är mest positiva till e-böcker skulle svara, menade hon. Information direkt, via fingertopparna Det brittiska universitetet Staffordshire har valt en helt egen modell för e-böcker vid universitetets bibliotek. Myggans änka tackad vid UB:s dag En av höjdpunkterna under UB:s dag 12 oktober blev invigningen av utställningen om Uno Myggan Ericsons arkiv. Vid invigningen berättade Myggans änka Irene Ericson hur det kom sig att hon donerade Myggans samlingar till UB. Irene Ericson hade hört att en av Myggans skivor var sällsynt och ringde därför till UB för att höra om det fanns intressse av denna skiva. Jo, det var väldigt intressant. Hon fick då en försiktig fråga om det möjligen fanns något mer... Myggans arkiv som nu finns på UB omfattar omkring 8-10 meter skivor (ursprungligen var samlingen ännu större), 30-35 meter böcker om nöjen i alla former - framförallt utländsk litteratur. Enbart cirkuslitteraturen omfattar ca 17 meter. Handskrifter som brev, fotografier och annat omfattar 10-12 meter. Invigningen blev välbesökt. Invigningstalet hölls av fil.dr. Åke Pettersson som även är pressekreterare vid Göteborgs universitet och ordförande i Karl Gerhard-sällskapet. Han var personlig bekant med Myggan. Nästa år firas UB:s dag 4 oktober Ett stort tack! ska riktas till alla er som ställde upp för universitetets vecka och UB:s dag. Ingemar Andersson, Margareta Benner, Ann-Katrine Bretan, Birgitta Stevinger, Angelica SchneidlerLarsson, Jon Erik Nordstrand, Mats Cavallin och Carin Björklund, Pia Schmidt de Graaf och Anders Larsson, Jan Åman och Karin Petersson, Göran Bergh och Madeleine Linder, Peter Karlsson och Anders Pylsy. Nästa år arrangeras universitetets vecka 3-12 oktober. UB:s dag är 4 oktober samtidigt som humnaistdagarna, det vill säga den första helgen under veckan. ANNICA OLOFSSON December 2002 13 e-böcker i USA brittiska böcker på marknaden I oktober i år öppnade man tillgången till 15000 e-böcker från Ebrary. - Studenterna använder Google, konstaterade föreläsaren David Parkes och hänvisade till en nyligen presenterad undersökning i Storbritannien. Här köper vi in dyra och sofistikerade produkter som nästan inte är använda alls därför att studenterna istället väljer att söka via Google, beklagade han. Mot den bakgrunden valde universitetsbiblioteket vid Staffordshire att göra en genomgripande marknadsföringskampanj i samband med att man släppte e-böckerna från Ebrary. Webbplatsen för elektroniska resurser kallas infoDirect, vilket är en förkortning av Information and resources direct to your fingertips. Layout och sökfunktion på denna webbplats har man försökt att efterlikna Google så mycket som möjligt. Det är förstås för tidigt att säga hur Staffordshires e-boksanvändning kommer att fungera men David Parkes hade flera önskemål inför framtiden. - Jag skulle gärna vilja se mer av brittisk litteratur bland e-böckerna. Det finns nästan bara amerikanska böcker. Sådan är ju marknaden än så länge. Vidare önskade han ett samlat söksystem för alla elektroniska resurser, möjlighet att översättta e-böcker och även bättre statistik för att på allvar kunna följa hur användarna agerar. Han förklarade också att det är ingen tvekan om att e-böckerna erbjuder mycket positiva möjligheter, och berättade ett illustrerande exempel. - En av våra forskare arbetar med doktorer i Dickens böcker. Det var ju en tidsbesparing på flera månader för henne när hon kunde använda sökfunktionen i Ebrary. ANNICA OLOFSSON Fotnot: Hela programmet: 10:30 Inledning av konferensens moderator. Mats G Lindquist, chef för Ekonomiska biblioteket vid Göteborgs universitetsbibliotek , 10.45 Ebook choices at the University of Texas at Austin: our experience with vendors, librarians, technical support staff and users. Lindsey Schell, The University of Texas at Austin, E-Books: a snapshot from the UK. Hazel Woodward, DNER, Cranfield University. Denna punkt utgår., 11.45 Diskussion, 13.15 The ebook experience- introducing, using and evaluating ebook subscription collections at Staffordshire University UK. David J. Parkes, Staffordshire University Information Services, 14.00 Diskussion, 14.15 Kurslitteratur i e-boksformat - ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och eLib, Wilhelm Widmark, Stockholms universitetsbibliotek, 15.15 Två år med den nya publiceringsekologin - erfarenheter från Göteborgs universitetsbibliotek, Mats Cavallin, Margareta Benner, Carin Björklund, 16.00 Göteborgs universitetsbibliotek, Sammanfattande diskussion. Irene Ericson, Åke Pettersson och Jon Erik Nordstrand höll tal vid invigningen av utställningen om Myggans arkiv. Bild: Göran Olofsson Weibull leder identitetsutredning Dekanus Lennart Weibull, professor i massmediaforskning vid Samhällsvetenskapliga institutionen, leder en utredning om Göteborgs universitets identitet och image. Projektet omtalades i början som en definition av "varumärket Göteborgs universitet". Projektet - Att förstå “Identitet och GU:s identitet image” leds idag är bland av Lennart annat viktigt Weibull. för att kunna säga vad vi vill att GU ska vara om fem år och om tio år, förklarade Lennart Weibull vid en föredragning vid universitetets informationsråd. Utredningen kommer bland annat att bygga på tre stora undersökningar om hur männniskor uppfattar Göteborgs universitet. GU:s anställda ger svaren som en del i den arbetsmiljöundersökning som nyligen skickats ut. Även allmänheten och studenter kommer att bli föremål för omfattande enkätundersökningar. Projektet kommer att presenteras vid en paneldebatt 6 mars. Förslag för att stärka GU:s identitet och profil kommer att läggas fram före sommaren. De övriga ledamöterna i styrgruppen för projektet identitet och image är Ulf Gustavsson, universitetsstyrelsen, Margareta Wallin Peterson, Naturvetenskapliga fakulteten; Maria Norrström, Handelshögskolan, Tomas Forser, Humanistiska fakulteten, Mauritz Ljungman, Sahlgrenska akademin, Siv Bondenäs Brink, avd för information och omvärldskontakter; Åke Pettersson, avd för information och omvärldskontakter samt Martin Hjertstrand, GUS. 14 Resor, kurser, konferenser December 2002 Kurs om digitala bibliotek och nätbaserad undervisning I augusti gick Maria Qvinth en mycket omfattande kurs om digitala bibliotek och nätbaserad undervisning, i Ticers regi, vid universitetet i Tilburg. Här följer hennes rapport om bland annat bibliotekens roll i universitetsvärlden, bibliotekariens roll i framtiden och vikten av uppmuntran i undervisningen. Ticer är ett utbildnings- och konsultföretag som ägs av universitetet i Tilburg. Sedan 1995 håller de sommarkurser för bl.a. högskolebibliotekarier världen över. Kurserna har mycket gott rykte - och är mycket dyra. Tack vare välvilliga chefer och Malmstensfonden kom jag i väg i augusti på en av Ticers veckokurser om Nätbaserad undervisning och digitala bibliotek - en kurs under en hel vecka som blev mycket innehållsrik och givande. Först följer ett axplock av de ämnen som kursens föreläsningar, grupparbeten och diskussioner tog upp. Därefter kommer en fylligare sammanfattning av de flesta av föreläsningarna. Om inlärning och att lära ut "ansikte mot ansikte" och online. En kombination är idealet. För ett gott inlärningsresultat är det avgörande att onlinekurser är välgjorda, pedagogiska och att de erbjuder hög grad av varierande aktiviteter för användaren. Att göra onlinekurser är mycket tidskrävande: en timmes onlinekurs tar ca 60 timmar att producera. Om inlärningsstilar. Eftersom vi alla lär oss på olika sätt, vi har olika inlärningsstilar, behövs stöd och uppmuntran från personal med olika specialiteter, stor variation, multimedia och mycket interaktivitet. Learning (Resource) Centers istället för eller som komplement till bibliotek. Relationen mellan den digitala och fysiska inlärningsmiljön kräver mycket god planering. Exempel på Digitala inlärningsmiljöer (Virtual Learning Environments) via kursportaler och andra digitala plattformar för lärande som Blackboard, WebCT och COSE. Universitetsbiblioteken blir lätt bort- glömda och kommer inte naturligt med i kursportaler. Det är nödvändigt för bibliotekarier att mera aktivt gå ut och visa på hur vi kan serva lärare och studenter online. Biblioteket är den givna platsen för universitets publiceringsverksamhet, ett "scriptorium" som bör utvecklas för elektronisk publicering. Ett steg på den vägen är vårt elektroniska publiceringscentrum på Handelshögskolan i Göteborg. Informationskompetens. Råd och checklistor från Berkley, USA för hur bibliotek stegvis integrerar informationssökning och informationskompetens i institutionernas kurser. Inget biblioteket kan ensamt förmedla informationskompetens till studenter. Problembaserat lärande - en förutsättning och möjlighet till att förmedla informationskompetens vid gemensamt planerade och genomförda kurser av institution och bibliotek m fl "collaborative course design". Digitala portföljer, e-portfolios, för studenternas studieplaner, studieresultat, lärarkommentarer som biblioteken kan lägga ut. Bibliotekariens yrkesroll som learning support manager eller learning advicer, och som servicepersonal för e-publicering av hela kurser, av kurslistor, rapporter, uppsatser, avhandlingar, portföljer m m. Här följer en fylligare sammanfattning av de flesta av föreläsningarna och grupparbetena: Introduction of general pedagogic themes Shân Wareing, Director of the Educational Development Centre, University of London, Royal Holloway Shân Wareing var en av de få föreläsare som själv tillämpade vad hon rådde oss att göra, nämligen aktivera oss kursdeltagare på olika sätt. Hon fick oss att berätta om våra erfarenheter av egen inlärning både i en positiv situation och i en negativ. Vi fyllde i frågeformulär, hade smådiskussioner två och två och diskussioner i storgrupp. Vid en längre workshop skrev vi undervisningsmål för en kurs vi hållit, som vi redovisade för varandra. Shan gav oss ett s.k. VARK-formulär (Visual Aural Read/Write Kinesthetic dvs rörelse) där vi kunde testa vilka sinnen vi föredrar att använda i olika inlärningssituationer. Både vid traditionell undervisning och vid e-learning är det viktigt att erbjuda lärande utifrån deltagarnas egna erfarenheter, akti- viteter och behov. Alltför många lärare koncentrerar sig fortfarande på sitt eget framförande istället för hur deras studenter ska lära sig. Vi fick också rådet att börja en kurs med att förankra våra egna inlärningsmål hos våra studenter i termer som "Efter kursen ska du kunna känna igen, veta hur man använder, förklara, värdera, formulera" etc. Shan hänvisade till några av de forskningsresultat som man sedan 70-talet framhållit som viktiga för studenters inlärning: vara tydlig och hålla sig till en logisk struktur, summera för att kunna gå vidare belysa med exempel och fallbeskrivningar vara entusiastisk och gärna utgå från deltagarnas erfarenheter variera sig och använda olika medier stämma av med kursdeltagarna genom frågor, smådiskussioner och inbjuda till reflektion inte vara kritisk eller förnedra studenterna. Självförtroende är mycket viktigt vid inlärning. Hon uppehöll sig också kring Ference Martons och Roger Säljös tankar om ytligt lärande och djuplärande. Shân Wareing, som själv gör onlinekurser, framhöll att det är mycket tidskrävande. Det finns en beräkning på att det ligger 64 timmars(!) arbete bakom en pedagogisk och interaktiv entimmes kurs online. Därför är det klokt att göra mer ämnesövergripande kurser som många förhoppningsvis har nytta av. För ett gott inlärningsresultat är det avgörande att onlinekurser är pedagogiska, välgjorda och erbjuder hög grad av varierande aktiviteter för användaren. Information: from "Landscape" to "Environment" … from "Nature" to "Architecture" John Paschoud, InfoSystems Engineer & Projects Manager, London School of Economics & Political Science John Paschoud är en mycket erfaren ittekniker som gav oss sin syn på den digitala utvecklingen vid universiteten, från otämjd informationsdjungel till en strukturerad informations- och inlärningsmiljö. Han deltar i projektet ANGEL (Authenticated Networked, Guided Environment for Learning) i Storbritannien. December 2002 Där försöker man integrera universitetens digitala inlärningmiljöer (Virtual Learning Environments) med bl a biblioteksresurser. Andra liknande integrationer sker via FirstClass, WebCT, Blackboard, som liknar vår kursportal vid GU. Gemensamma problem är: accessfrågor både inom och off-campus (önskemål om access via mobil, palm börjar komma) många lösenord att hålla reda på olika standards olika bandbredd copyrightfrågor för t e x undervisningsmateral olika önskemål om format av t e x artiklar som pdf, html eller på papper. Universitetsbiblioteken blir lätt bortglömda och kommer inte naturligt med i kursportaler och andra plattformar. Det är nödvändigt för bibliotekarier att mera aktivt gå ut och visa på hur vi kan serva lärare och studenter online. John Paschoud anser också att biblioteket är den givna platsen för universitets publiceringsverksamhet , ett "scriptorium", som bör utvecklas för elektronisk publicering. Ett steg på vägen är vårt elektroniska publiceringscentrum på Handelshög- skolan i Göteborg. Han hävdar också att bibliotekarier måste acceptera att studenter använder Google först. Vår uppgift är att lära studenter att sovra kritiskt och lära dem inse när de behöver andra resurser som bibliotekets databaser m m. Help desk dygnet runt (Follow the Sun Help Desk) klarar man på London School of Economics & Political Science i samarbete med ett universitet i Newcastle, Australien, och ett i Colorado, USA. Virtual learning environments: an overview of their potential and use Mark Pettigrew, Learning and Teaching Institute, Sheffield Hallam University, Sheffield, UK Mark Pettigrew delgav oss sina erfarenheter från "integrated online learning" och digitala inlärningsmiljöer, framför allt från Blackboard, en kommersiell, mer utbyggd och beprövad variant av vår kursportal vid GU. I Blackboard finns både en lärarmodul och en studentmodul som kan innehålla: nyheter, meddelanden, kursinformation, kursplan, kursmål, scheman, länkat kursmaterial - utdrag ur böcker, hela böcker, artiklar, rapporter, studentuppsatser, databasförslag, sökverktyg - kursutvärderingar, självtester, diskussionslistor, chatmöjlighet. Resor, kurser, konferenser 15 variant av vår kursportal vid GU. Administrativa och tekniska problem vid integration av bibliotekssystemet med universitetets olika system är ofrånkomliga. Övriga möjligheter för biblioteken att integreras är t ex att serva lärare och studenter med kursmaterial på webben. Det kan antingen vara skräddarsytt kursmaterial till en viss kurs eller mer allmänna resurser online. Biblioteken kan lägga ut fler studenDigital libraries and the changing world of tuppsatser samt delta i övrig webbpubliceeducation ring. En annan möjlighet är att hjälpa instituHans Roes, Deputy Librarian, Tilburg tionerna med s k portfolios, eller e-folios Univerisity, Library dvs en digital studentportfölj som följer Hans Roes gav oss bakgrunden till nuvarande trender inom universitet och högsko- studenten under högskolestudierna. lebibliotek. Hans förslag till möjligheter för Portföljen är användbar vid studieplanering, bibliotek att bli mer integrerade både digi- anställningsintervjuer och som förebild för nya studentkullar. Portföljen kan innehålla talt och fysiskt var inspirerande. Det ständigt ökande antalet högsko- studentens studieplaner, studiemål, studielestudenter har alltmer varierande bak- resultat, utlåtanden från lärare, rapporter, grund och erfarenheter och därmed olika uppsatser. I stället för en mängd papperskopior finns portföljen lättinlärningsstilar, vilket ökar Bibliotekens illgänglig, lätt att uppdatebehovet av bl a personal, ra, med möjlighet till multivariation, multimedia. möjlighet att medialt material. Många är inställda på integrera sina Vi kursdeltagare fick livslångt lärande och på digitala resurser träna oss på att göra en att "lära för att lära". Studenter kombinerar vid universitetets slags portfolio "life in a bag" med text och bild och arbete och studier allt kurser m.m. sedan presentera den för oftare, och vill själva välja kräver en aktiv en kurskollega. hur och vid vilket universitet de ska läsa. inbjudan till Liksom flera av föreläUniversitetslärare partnerskap sarna betonade Hans byter oftare universitet från bibliotekens Roes att webbkurser inte och avhoppen från kurser är allena saliggörande utan ökar bland studenter. sida. att kombinerade studier Allt fler studenter har tillgång till Internet och kursmaterial på "face to face" och digitalt ger mest. Studenter måste få träffas i grupparbewebben, och kommunicerar via e-mail, ten, få feed back av lärare m m. Det är ofta mobiltelefon m.m. Ansträngd budget på många fakulteter tekniska problem som måste lösas, frustraoch konkurrens från kommersiella resurser, tioner som måste diskuteras. kurser etc på webben kräver mer effektiCollaborative course design vitet på universiteten. Ellen Simons, Head of the Library, Bibliotekens möjlighet att integrera sina University of Professional Education, digitala resurser vid webbkurser m.m. krä- Breda, NL ver en aktiv inbjudan till partnerskap från Rien Brouwers, Head of the Department of bibliotekens sida. Man måste: Finance and Accounting, University of bevaka vad institutionerna undervisar Professional Education, Breda, NL om. Visa för nyckelpersoner på institutioner Ellen Simons och Rien Brouwers redohur bibliotekets resurser på webben kan gjorde för ett samarbetsprojekt under 2001 förbättra kurserna. mellan biblioteket, föreläsare, pedagoger Våga delta i nya undervisningsprojekt vid Handelshögskolan i Breda, där prosom institutionerna vill pröva. blembaserade kurser planerats och genomförts med stor framgång. Projektet Hans Roes förespråkar ett multidiscipli- var mycket lärorikt och givande. Alla inblannärt samarbete mellan lärare, bibliotekarie, dade parter i projektet var eniga om att det programmerare, tekniker m fl. Han har själv varit mycket arbetskrävande. erfarenhet från Blackboard, en kommersiell Enligt Mark Pettigrew är det mycket önskvärt och lämpligt att bibliotekarier medverkar och lägger ut kurslitteratur, sökhjälp m m och även undervisar både studenter och lärare om hur ett system som Blackboard fungerar. Vid en givande workshop fick vi pröva att använda Blackboard både i rollen som student och som lärare. 16 Resor, kurser, konferenser Många e-resurser lades i Blackboard. Intill biblioteket finns ett Learning Resource Center som utnyttjades väl. När det gäller planering av det fysiska biblioteket är det viktigt att vara användarorienterad istället för samlingsorienterad och att erbjuda ljusa, varierade studie- miljöer. Learning Resource Centers och Learning Centers tenderar att ersätta eller kompletttera biblioteken. I Storbritannien finns ca 100 universitet varav ungefär hälften har Learning (Resource) Centers. För att möta allt större olikheter vad gälller inlärningsbehov och inlärningsstilar bygger man stora lokaler för mycket multimedia, många studenter, samt kunniga och entusiastiska universitetslärare, specialpedagoger, it-personer och bibliotekarier som finns till hands för att motivera, uppmuntra och stödja studenterna för ett gott inlärningsresultat. Howard Nicholson, University librarian, University of Bath, UK, berättade om sina erfarenheter från Baths Learning Center. Stora utrymmen krävs när följande funktioner/aktiviteter ska samsas i samma lokaler: tyst läsning, bibliotekservice som In/Utlån, hjälpdiskar med både en bibliotekarie och en tekniker, grupparbeten, lärarledd inlärning/undervisning, datalabb, personalutrymmen, sociala studentutrymmen som internetkaféer m m. Graham Bulpitt, Director, Learning Centre, Sheffield Hallam University, UK, har ägnat sitt liv åt att bygga upp och utveckla Sheffield Hallams Learning Center, en imponerade verksamhet med ca 250 anställda. Utifrån sin gedigna erfarenhet av lärande på univeritet poängterade även han hur viktigt det är att ge studenter sjävförtroende, uppmuntran och stöd både vid personkontakter och via online kurser, multimedia inte minst för att motivera nya kategorier av studenter från minoritetsgrupper, studenter från miljöer utan studievana m fl. Information literacy: History, assessment and breaking developments Pat Davitt Maughan, User Research Coordinator, University of California, Berkeley, The Teaching Library, USA Pat Davitt Maughan började sin föreläsning med att skriva upp de mål hon hade med sin föreläsning. Vid Teaching Library arbetar man aktivt med de olika stegen mot informationskompetens som enligt den *amerikanska standarden från ALA, American Library Association i korthet består av följande: insikt om sitt informationsbehov: vilken slags information man behöver och ungefär hur mycket förmåga att söka information effektivt, kritiskt värdera och välja ut relevant material förmåga att använda informationen konstruktivt utifrån sina tidigare kunskaper Pat Davitt Maughan delade frikostigt med sig av sina olika erfarenheter från att få Så vad lärde jag mig? Att ha studenternas vanor som utgångspunkt: Google. Vi ett flertal kurser och storföreläsningar har jag tipsat om hur man kan söka i Google (en jämförelse med fler sökmotorer har jag inte hunnit): t ex att välja Avancerad Sökning, utnyttja begränsningar som svenska sidor eller hela webben, söka i bara i titelfält, begränsa med domän. Efter Googlesökning har jag visat på våra resurser på webben om källkritik, kritisk granskning och visat att det ofta är mödosamt och tidskrävande att få fram kvalitet. Akademisk nivå, kvalitet finns oftast lättillgängligt i de flesta av UB:s databaser. Jag har börjat några kurser med en intervju av studenterna (vad de läser just nu, hur tidspressade de är, vilken information om vår kurs de fått , vilka förkunskaper de har) även om jag fått information av deras lärare och kursportal m m . Jag har prövat att förse kursdeltagarna med vår målformulering för kursen. Jag har börjat studera råd och checklistor för kurser i informationsssökning och informationskompetens från Berkeley, California för att visa detta för lämpliga kontaktpersoner på våra institutioner. Jag funderar på vilka institutioner och kontaktpersoner på Handelshögskolan som först kan vara intresserade att ha länkar till UB:s allmänna resurser på sin kursportal t ex till vår ämnesguide, Samwebb m m. Jag ska också undersöka om och hur jag får password till kursportaler för att själv kunna lägga ut länkar i samarbete med institutionerna. December 2002 in biblioteket kontinuerligt i kurser på olika institutioner för att i ett naturligt inlärningsssammanhang utveckla studenterna till att bli informationskompetenta. Inget bibliotek kan ensamt förmedla informationskompetens till studenter. Det fungerar bara i ett gott samarbete mellan bibliotek och institution som bygger på gemensamma visioner om inlärningsmål och informationskompetens och en gemensam beredskap att avsätta resurser för det. Bäst fungerar det på kurser som är problembaserade. Informationskompetensen måste finnas med i institutionernas kursplaner. Vi som kursdeltagare fick med oss utförliga och användbara checklistor för att kunna stämma av hur lämpade och förberedda vi i våra bibliotek är för ett sådant samarbete och för att stegvis kunna genomföra kurser i informationssökning och i informationskompetens. Consequences for the library profession Richard Biddiscombe, Team leader Arts, Social Sciences and Law, Main Library, University of Birmingham Bibliotekariens yrkesroll håller på att utvecklas till learning support manager eller learning advicer, och till servicepersonal för e-publicering av hela kurser, av kurslistor, rapporter, uppsatser, avhandlingar, portföljer m m. Vi kommer att fungera som "PDAs", Personal Digital Assistants, för elearning och m-learning (mobile learning) och förse studenter och lärare med digitala resurser samt att lära dem att använda dem. Vi blir virtuella kontaktbibliotekarier som ger snabb och bra service (inte hyllmeter) i flexibla inlärningsmiljöer med alltfler datorer. MARIA QVINTH Ekonomiska biblioteket Denna rapport kommer att läggas ut på GUB:s intranät, tillsammans med länkar. Ticer använder Blackboard vid sina kurser. Som kursdeltagare når jag alla föreläsningar i fulltext, presentationer i powerpoint m m. Kontakta mig så skickar jag gärna kopior! December 2002 Resor, kurser, konferenser 17 Ökat studentantal tema på universitetskonferens Barbro Svenner, Biomedicinska biblioteket, besökte den årliga konferensen vid Centrum för undervisning och lärande vid Linköpings universitet. Hon berättar även om konferensen “Designing e-futures” arrangerars av Svensk förening för informationsspecialister. Intressant med de två konferenserna var samstämmigheten i bilden av vad man kämpar med på universitet och högskolor och därmed också på biblioteken: det starkt ökande antalet studenter, studenternas heterogena bakgrund, hur man bäst organiserar sig för detta samt it-teknikens hjälp eller stjälp. Centrum för undervisning och lärande, CUL, vid Linköpings universitet anordnade för sjätte året i rad den s.k. CUL-dagen den 14 november. CUL-dagen ägnas universitets pedagogiska frågor i vid bemärkelse. Varje konferens har ett tema, som sedan behandlas i föreläsningar, seminarier och workshops. Deltagarna kommer mestadels från Linköpings universitet - lärare, bibliotekspersonal och studenter - men även övriga landet brukar vara representerat. Göteborgs universitetsbibliotek deltog i form av undertecknad, som lockats dit av årets tema som var "Bredd och djup": "Temat bredd och djup har valts för att det pekar på den högre utbildningens situation med fler studerande med olika bakgrunder. Den ökade tillströmningen av studenter aktualiserar frågor om kvalitet och djup i utbildningen." Professor Anders Fransson, Göteborg, inledningsföreläste och gjorde en elegant exposé över utvecklingen inom universitet och högskolor efter andra världskriget med tonvikt på villkoren idag. En fördubbling av antalet helårsstudenter har skett 19892001 och dagens studenter är en heterogen grupp med ökade skillnader i social och etnisk bakgrund, ålder, studiemotiv och studievillkor: 60 procent är kvinnor 13 procent har utländsk bakgrund en tredjedel har barn fler är funktionshindrade stor åldersspridning I Linköping presenterade Kristin Krantz, studiemotiven är olika i olika åldrar Ursula Nielsen och Helena Wedborn (den Han kommenterade också "Student- sistnämnda hälsar till kollegorna i spegeln 2002" - Högskoleverkets enkät Göteborg!) sitt projekt "Integrering av hösten 2001 till 15 440 studenter. Där ämnesundervisning och informationssframgår hur dagens studenter ser på sin sökning". situation och hur de uppfattar olika kvali"Från universitesbibliotekets sida vill vi tetsaspekter i den högre utbildningen. medverka till att förbättra kvaliteten på http://www.hsv.se/sv/CollectionServlet?vie undervisningen genom att tillsammans w=0&page_id=1058 med kursansvariga dels skapa skräddarI sitt försök att fånga "högskolans själ" sydda webbsidor med digitala resurser, konstaterade Anders Fransson att villkoren dels integrera ämnesundervisningen inom högskolan har förändrats mycket. med motsvarande utbildning i informaFrågan inställde sig: hur arbetar vi/bör vi tionshantering och sedan helst samordarbeta? na det hela." Senare - i Stockholm - hörde jag Mats De gav exempel från ämnet geografi och Ericson, generaldirektör för Nätuniversitetet visade nyskapade webbsidor. För mer - ett samarbete kring IT-stödd utbildning på utförlig information hänvisas till dem perdistans mellan Sveriges universitet och sonligen, eftersom detta är ett pågående högskolor. 31 lärosäten har anslutit sig, 1 projekt. 300 kurser ges under ht 2002, hälften av dessa är 5 p-kurser. http://www.natuniver"Mångfald - en fråga om etnicitet och sitetet.se genus" var ytterligare en punkt på CULHan beskrev dagens student som "en dagen. kvinna över 25 år" och dagens högskola Olika exempel på hur man arbetar med som "vuxnas lärande mitt i livet" och han mångfaldsfrågan inom akademin beskrevs och olika etniska "röster" berättade och livkastade även ut följande: liga diskussioner följde! "Lund, Uppsala, KTH, KI och Chalmers har ägnat sig åt att “Dagens Är det skillnad på, och vari de problem som en stufostra unga pojkar till män!" student består, dent med utländsk bakgrund "En helt annan värld med är en möter jämfört med en svensk studagens studenter - de ser dent? annorlunda ut!" kvinna Många aspekter framkommer i "Universiteten sysslar nu över Mohammad Fazlhashemis intermed vuxenutbildning". 25 år” vjuer med 24 studenter med "Universiteten blir en del av utländsk bakgrund sammanställarbetsmarknadspolitiken da i boken "Möten, myter och verklighet". mellan två jobb". Den ges ut av Umeå universitet och är "Lärcentra - som har högskoleutbud byggs ut över hela landet - ca 200 styck- under tryckning. en - läs Glesbygdsverkets rapport!" Från konferensen "Designing e-futures" http://www.glesbygds verket.se/visaden 19-20 november - anordnad av pub.asp?id=110. Svensk Förening för Informations Mats Ericson bekände en viss oro Specialister (f.d. TLS, numera SFIS - det beträffande Nätuniversitetet och dess IT- tar emot att säga förkortning högt) http://www.tls.se/ vill jag lyfta fram Ulf stöd. IT-stöd kräver kompetens! Och förbere- Kronmans nyttiga genomgång av "Statistik delsearbete! Här finns en kvalitetsbrist som från webbplatser - virtuella besök eller leveuniversitet och högskolor inte tagit ansvar rerade sidor"? Han menade att så enkelt är det inte att för - det är viktigt skynda långsamt, ge snabba svar på de frågor om statistik menade han. "En arg opinion på distans är svår att kring webbplatser, som chefer och BIBSAM vill ha. vända …" Anders Fransson påpekade i sitt föredrag att IT-baserad undervisning är dyrare än campusutbildning, men att det finns "en nationalekonomisk vinst i det att fler kan bedriva studier". 18 Resor, kurser, konferenser Som avslutning nämner jag också Det kräver diverse motfrågor och han redogjorde överskådligt för dessa. Hans Lyndon Pugh/Multimedia Information and genomgång finns här: Technology, som talade över "Designing Library Organisations for the E-Future". http://vision.kib.ki.se/portfolio/statistics/ "Management" i biblioteksvärlden har Han har också skrivit en artikel i Tidskrift hittills endast handlat om hur vi organiserar för Dokumentation. Mer kring IT-tekniken hjälp eller stjälp tog bestånd och information, menade han. Det Sara Kjellberg, NetLab Lund, upp i sitt före- viktigaste i organisationen är personalen "how to put people into management of drag om ämnesportalen Renardus http://www.renardus.org/cgibin/egwc- libraries"? Flexibilitet, "organisationen som gi/egwirtcl/screen.tcl/name=Start&lang=en en hjärna", "knacka ner väggarna inne i biblioteket och biblioteksorganisationen g&service=ren. Eftersom den finns väl beskriven i en arti- snarare än att riva väggarna utåt", "låt självstyrande grupper vara kel i Tidskrift för En fördubbling självstyrande", ge fullt Dokumentation, så hänvisar ansvar - "give them a chanjag dit. av antalet Flera föredrag handlade helårsstudenter ce"! "Use the differencies"! om biblioteksorganisation eller metoder att tillämpa har skett mellan Och allt detta måste ledas, där. 1989 och 2001 men på frågan om han själv varit chef för ett sådant Här vill jag bara nämna och dagens bibliotek, svarade han nej. Lena Wilhelmson, studenter är en Väl hemkommen från Arbetslivsinstitutet, som tog upp lärande i arbetslivet, i heterogen grupp konferensen med e-future i huvudet läste jag i tidningsynnerhet lärandet genom samtal. Hon menade att reflektion i arbets- en om IT-kommissionens färska rapporter http://www.itkommissionen.se/index.html livet är en bristvara. Där framgår att informationssamhällets Samtal och gemensam reflektion välsignelser i form av datorer och Internet behövs! Att lära är "att förändra sina föreställning- är krångligt att använda - många avstår. ar för att kunna förändra sitt agerande" och Det är långt kvar innan tekniken fungerar kunskap finns mellan människor - därför är som vardagsteknik motsvarande telefonen, TV:n eller bilen. Förändring av vardagsvasamtal så viktiga. I boken "Dialogkompetens för lärande i nor tar längre tid än tillskyndare av IT-tekniarbetslivet" har hon och en kollega redovi- ken tror. Vad innebär det för oss på biblioteken? sat ett arbetssätt. December 2002 Och om man utgår från att grundproblemet inte är okunskap, utan att det är tekniken som inte håller måttet - vad innebär då det för bibliotekens e-future? BARBRO SVENNER Biomedicinska biblioteket Litteratur: Hult, H, redaktör. Bredd och djup : 6:e universitetspedagogiska konferensen vid Linköpings universitet 14 november 2002. Linköping: Linköpings universitet; 2002. CUL-rapporter: Nr 4. Fazlhashemi M. Möten, myter och verklighet. Umeå: Umeå universitet; 2002. Under tryckning Beställes genom: [email protected] Kronman U. Statistik från webbplatser problem och möjligheter. Tidskrift för dokumentation 2002;57(2). Doyle C, Kjellberg S. RENARDUS - ett exempel på konsten att få ämnesportaler att samarbeta. Tidskrift för Dokumentation 2002;57(1). Wilhelmson L. Dialogkompetens för utveckling i arbetslivet. Stockholm: Arbetslivsbiblioteket; 2002. Konferens om katalogiseringssituationen i Sverige 2002 Jan Szczepanski, ger “strödda noteringar” från konferensen "katalogisering.se: om katalogiseringssituationen i Sverige 2002". Marie Müller, som också var på konferensen, svarar. Vi var många som i svinottan tog tåget kl. 06.00 fredag 22 november för att delta, främst katalogisatörer och så jag. Jag åkte med av flera skäl. Det viktigaste är att det är en sån stor del av vår verksamhet och för det andra så är det en viktig del av vår verksamhet. Jag tänker inte redovisa alla föredrag utan väljer ut dom tre jag tyckte var mest givande. Terje Höiseth, chef för Luleå UB, inledde med det kanske intressantaste föredraget ur min synvinkel “katalogisering.lib.luth - ur ett bibliotekschefsperspektiv”. Han berörde båda mina två skäl. Han började med den förädiskt enkla frågan: Varför gör vi det? Han kom fram till att det i dagens läge är en nödvändig uppgift. Men hur länge? Hur? Vem? Situationen idag är att över 90 procent är sekundärkatalogisering och att katalogiseringen tar mellan 15-20 procent av resurserna mot tidigare 50 procent. I Luleå gör man nämnligen arbetstidsmätningar, återkommande. Något som jag också tror är viktigt att man gör. Vi accepterar utan problem varandras (deskriptiva) katalogiseringar men vi envisas rätt ofta med att lägga på egna ämnesord vilket kostar mycket tid. I Luleå tar det hälften elller mer av katalogiseringstiden. Men varför gör man det? Bristen på ämneskunskaper som är tydligast inom teknik och naturvetenskap borde hindra. Enligt Terje bör man inte lägga tid på det man inte kan. I Danmark och Norge har man sex till åtta års universitetsutbildning bakom sig vilket inte vi har. Så vi gör enligt Terje mycket arbete i onödan så hans råd var: sluta lägga på ämnesord - ni kan inte ämnet ändå. Tillhör katalogisering bibliotekets kärnverksamhet? Ja absolut fram till 1990. 1991-2000 mer tveksamt. 2001- absolut inte. Många bibliotek har slutat att göra det själva (folkbibliotek). Andra köper färdiga poster t ex från Dawson. Att katalogiseringen inte längre skulle var en kärnverksamhet utan en stödprocess är en intresssant synpunkt. December 2002 Handlingsplan för nuet - vi måste samverka och samarbeta Goda råd från Terje: Acceptera dom ämnesord och den klassifikation som finns utan att lägga på en massa lokal information. Se till användarbehovet. Terje hade inte lyckats hitta en enda undersökning. Katalogisera inte elektroniska resurser. Skrota alla lokala system, det sparar 50-100 miljoner kronor per år för det är plottrigt, orationellt och ineffektivt att underhålla både Libris och lokala kataloger. Mats Herders, avdelningschef på LIBRIS, Kungliga Biblioteket, föredrag: Ur ett nationellt biblioteksssystems perspektiv I webbsök görs 140000 sökningar per dygn! Jag har försökt få fram en uppgift om hur många som görs per dygn i GUNDA men inte lyckats. Mats frågade: vilken katalog använder studenterna? Jo, Libris webbsök. Varför? Jo den har hög kvalité, stora volymer, bra sökredskap och där gör man ämnessökningar för att få "allt". Vad använder man lokala katloger till? För att se lånestatus, om boken är tillgänglig eller inte. Något vi borde fundera på enligt Mats Herder är vilken info som ska ligga lokalt och vilken nationellt. Men Libris räcker inte för att använda som lokal katalog på grund av att cirkulationskontrollen alltid måste fungera. Men lånestatus OK men även kanske reservationskö. Detta tyckte Mats var en viktig diskussion för dom närmaste åren. Just nu pågår ett försök hos Stockholms UB med att försöka ange lånestatus i Libris så att man "slipper" gå in i den lokala katalogen för att få fram den uppgiften. Libris vill ha närmare samarbete med ett eller två bibliotek för att prova var gränserna går mellan lokala kataloger och den nationella. Något som Mats Herder nämnde och som verkar viktigt och lovande är att det pågår diskussioner med Prio-info om dom i sin service även kan inkludera katalogisering. Gunilla Jonsson, avdelningschef IDA, Kungliga Biblioteket, föredrag: ur ett nationalbiblioteksperspektiv Gunilla Jonsson uppehöll sig mycket kring katalogisering av e-resurser. Ett första krav är att man ska ha kontroll över materialet, t ex via avtal. Om man köper utländska resurser så bör man se till att man får kataloguppgifter som en del av produkten. Fria utländska resurser tycker Gunilla är Resor, kurser, konferenser minst sagt problematiskt så länge det inte finns en internationellt fungerande ansvarsfördelning av pliktleveranser för elektroniska resurser. Länkkontroll och kort livslängd var andra hinder som nämndes. Så hon avrådde inläggning i kataloger så länge detta inte är löst. Detta får konsekvenser för det projekt som vi inledde i förra veckan om att lägga ut fria e-böcker i GUNDA. Nytt för mig var dom två hållbara tekniker för länkkontroll som gicks igenom nämligen URN - Uniform Resource Name. Den intresserade kan gå in på http://www.kb.se/URN/default.htm Uniform Resource Name (URN) är en unik och permanent identifikator för elektroniska resurser på nätet. Genom att förse en elektronisk resurs med URN möjliggör man en enklare och säkrare återsökning 19 och identifikation av resursen. Till skillnad från en Uniform Resource Locator (URL), eller "nätadress", förändras inte ett URN när resursen flyttas till en annan adress. Så länge innehållet i resursen är oförändrat ska inte URN bytas ut. Ett tidigare URN får aldrig ges åt en annan resurs. Ett annat alternativ är DOI - Digital Object Identifier som är en dyr kommersiell variant. Gunilla tror mer på EU-projektet MEDRA som bygger på samma idé. http://www.doi.org/news/Edra.pdf JAN SZCZEPANSKI Förste bibliotekarie, chef, avd. för humaniora Centralbiblioteket Marie Müller svarar: Här följer några reflektioner och tillägg till Jan Szczepanskis kommentarer om konferensen katalogisering.se. Angående följande avsnitt i Terje Höiseth föredrag (enligt Jans beskrivning, se nedan): ”Vi accepterar utan problem varandras (deskriptiva) katalogiseringar men vi envisas rätt ofta med att lägga på egna ämnesord vilket kostar mycket tid.” MM:skommentar: Vi accepterar inte helt varandras (deskriptiva) katalogiseringar (tack och lov) utan vi rättar varandra vid behov. Vi kanske borde göra det i ännu större utsträckning med tanke på att poster kan innehållla viktiga fel trots att flera bibl ligger på dem. Vi (på Centralbiblioteket) envisas nog inte med egna ämnesord utan följer eller förbättrar de gemensamma. Angående ”Goda råd från Terje se till användarbehovet. Terje hade inte lyckats hitta en enda undersökning!” En liten precisering: som jag uppfattatade det talade Terje om problemet att vi inte vet hur våra användare använder katalogen, d v s hur de söker. Det är detta han inte har hittat undersökningar om. Det är en mycket intressant fråga: vi har våra aningar om detta (de flesta använder nog fritextsökning) men vi vet det inte. Angående Terje Höiseths radikala förslag ” skrota alla lokala system, sparar 50100 miljoner kronor per år, för det är plotttrigt, orationellt och ineffektivt att underhålla både Libris och lokala kataloger.” MM:s kommentar: De lokala systemen är i hög grad lånesystem. Tanken att en gemensam Libris databas skulle fungera som ett funktionsdugligt lånesystem för alla inblandade bibliotek känns minst sagt väldigt avlägsen. Till sist citerar jag ytterligare en radikalt formulerad tanke från Terje Höiseth: Vi skall förändra oss, annars kommer universiteten lägga ner vår verksamhet när de upptäcker att vi har någon. (Hm, säger jag.) MARIE MÜLLER Centralbiblioteket 20 Resor, kurser, konferenser December 2002 NetLab-jubileum om digitala bibliotekens utveckling Vi var fyra personer från Göteborgs UB som deltog i en konferens anordnad av NetLab i Lund den 10-12 april, 2002 - Gösta Cramby, Angelica SchneidlerLarsson, Lennart Stark och Monica Tengström. NetLab är Lunds universitetsbiblioteks utvecklingsavdelning, som bedriver utveckling och forskning kring digitala bibliotekstjänster och nätbaserad informationsförsörjning. Konferensens tema var att belysa de senaste 10 årens utveckling av nordiska digitala bibliotek samtidigt som tillfälle gavs att fira NetLabs 10-års jubileum. Det handlade naturligtvis också om framtiden med mycket tal om den "semantiska webben", kunskapsorganisation, strukturerad information och bruket av metadata. Konferensen lockade 140 deltagare från 23 länder och programmet var uppdelat i fem sessioner: Visions, future issues and current development Interoperability and integration of heterogeneous sources Semantic web and knowledge organisation Nordic libraries and their digital library solutions Tension between visions and reality Som vanligt finns alla deltagarnas konferensbidrag tillgängliga med powerpointpresentationer eller föredragen i sin helhet på: http://www.lub.lu.se/netlab/conf/programa.html Dublin Core och 'portlets' I den första delen talade Stuart Weibel, representant från OCLC, om bl.a. "Dublin Core" som system för metadata och utvecklingen av den globala informationssstandarden. Han talade för ett ökat samarbete där det gäller att hitta standarder för märkning av data, men han nämnde också svårigheterna det för med sig. Han ställde också frågan: hur skall man kunna motivera ett kostsamt underhåll av någonting som sedan är beroende av att vara fritt tillgängligt för att existera? Vem skördar vinsterna av en strukturerad webb och kan vinsten bidra till att upprätthålla utvecklingen? Andy Powell från University of Bath talade om portaler utifrån ett nytt perspektiv. Han använde begreppet "portlet". En portlet utgör, tillsammans med andra portleter, byggstenar i en portal. Ett växande problem idag är att portalerna, som är till för att bringa ordning i mångfalden, blir så omfattande att de till slut blir en del av problemet, det vill säga mångfalden. Andy Powel presenterade idén om nationella eller internationella system för märkning av portalernas byggstenar, d.v.s. portleter. Dessa portlets skulle därmed kunna återanvändas inom flera portaler, i syfte att hämma den kraftiga tillväxten av portlets och portaler. Resten av dagen ägnades åt demonstration av praktiska tillämpningar av RDF (Resource Description Framework) och LDAP. Båda är tekniker för att strukturera data men också information. Kvällen avslutades med en buffé på Hotel Lundia. kunna förstå innehållet i dem. Sedan följde ytterligare presentationer av praktiska tillämpningar inom den semantiska webben som byggde på vad som säkert var mycket avancerad teknik men som använde sig av de någorlunda bekanta begreppen XML, DTD och RDF. Efter lunch återgick vi till mer konkreta ting som utvecklingen inom de nordiska digitala biblioteken de senaste åren. Finland: Juha Hakala, Helsingfors universitetsbibliotek, presenterade pågående gemensamma digitala projekt inom de nordiska nationalbiblioteken. Ett är NWA - Nordic Web Archive - som är ett försök att skapa ett arkiv med sökdatabas för arkivering av webbdokument. Ett annat projekt är SVUC - Scandinavian Virtual Union Catalogue - skapandet av en virtuell samkatalog av de redan existerande nordiska katalogdatabaserna, Bibsys, Gegnir, Danbib, Libris, Linda och Den semantiska webben Den andra dagen inleddes av ytterligare UBO:BOK. Norge: Ole Husby, BIBSYS, visade i ett en representant från OCLC, Diane VizineGoetz. Nu kom vi för första gången i kon- praktiskt exempel hur FRBR kan hjälpa oss takt med begreppet den "semantiska att förbättra sökresultat. Förkortningen står webben". Vi fick en översikt över nuläget. för "Functional requirements for bibliographic records". FRBR är "Den semantiska webbDe nordiska egentligen titeln på en ben" är en webb för ett intelligent samtal datorer nationalbiblioteken IFLA-rapport från 1998, som handlar om ett nytt emellan. Namnet och arbetar med att sätt att se på den bibliovisionen kommer skapa en virtuell grafiska beskrivningen. ursprungligen från Tim I FRBR görs en noggBerners-Lee. samkatalog av de grann analys av varje del olika katalogdataav den bibliografiska "The Semantic Web baserna: Bibsys, posten, delarna analyseis an extension of the ras i relation till varandra. current Web in which Gegnir, Danbib, information is given Libris, Linda och Frågan är: vilket innehåll behövs i posten, vilken well-defined meaning UBO:BOK information lämnar del, better enabling computers and people to work in coopera- hur användbar är informationen, för vem osv. I rapporten formuleras vilka syften och tion." Tim m Bern ners-L Lee mål en kataloganvändare har vid sitt sökande. Vidare introducerar man en teoI USA satsade DARPA (USA:s motsvarig- retisk modell och en helt ny begreppsapphet till försvarets forskningsanstalt) i augusti parat för den bibliografiska analysen. förra året 80 miljoner dollar på att utveckla Danmark: Birte Christensen-Dalsgaard, ett första grundläggande programmeringsspråk (DAML) för den semantiska Statsbiblioteket i Århus, talade om det nödwebben, i Europa har EU tagit initiativ till ett vändiga samspelet på internationell, nationätverk (Ontoweb) och har avsatt forsk- nell och lokal nivå när det gäller att hitta lösningar för hur gemensam information ningsmedel för området. Den semantiska webben handlar om att behandlas och presenteras. Det gäller skapa förutsättningar för datorer att förstå naturligtvis även på en nationell nivå där varandra och dra nytta av detta. Om hon hade universitet och universitetsbibliodagens webb är ett globalt elektroniskt tek som exempel. Hon gav exempel på vilmedium för kommunikation mellan ken typ av information som bör administremänniskor, så handlar morgondagens ras och underhållas centralt respektive webb om att skapa sidor för att datorer ska lokalt för att undvika onödigt dubbelarbete. December 2002 Sverige: Sune Carlsson, Handelshögskolan i Stockholm, gav en presentation av de elektroniska pre-print arkiven S-WoPEc & S-WoBA, som är Scandinavian Working Papers in Economics och Scandinavian Working Papers in Business Administration. Jubileumsfest på slottet På kvällen bussades alla deltagare tillbaka till medeltiden på Landskrona slott. Det uppfördes i mitten av 1500-talet, men det tjänade mest som fästning. Idag används slottet - eller citadellet som det också kalllas - till olika festarrangemang och är en stor turistattraktion. Läs gärna mer om t.ex. menyn och se festbilder på http://www.citadellet.com/ Vi satt på smala träbänkar längs dignande långbord. Den jättelika salen lystes upp av flammande stearinljus i ljuskronor. Under måltiden underhölls vi av gycklare, eldslukare och trollkvinnor. Vi åt och drack på medeltida vis: vinet dracks ur bägare och sin kål åt man med en träslev. Till detta serverades grillade korvar, kyckling och revben, som åts med händerna som enda redskap. En mycket trevlig och uppsluppen fest med ovanligt få högtidstal för att vara ett jubileum. Afrika och Internet Fredagens tema handlade om visioner och verklighet i vår digitala tillvaro. Vitalicy Chifwepa från University of Zambia tog upp Internet och informationsförsörjningen vid afrikanska universitetsbibliotek. Många afrikanska universitet kämpar en ojämn kamp mot krympande anslag för den högre utbildningen. Men han var ändå noga med att påpeka att Afrika inte är ett utan 54 länder, alla med olika förutsättningar. Zambia har en jämförelsevis bättre utgångspunkt, men är ändå drabbat av nedskärningar av bl.a. anslagen till universiteten och forskningsbiblioteken. I stället har regeringen satsat mer på grundutbildningen i skolan. Tillgången till Internet växer stadigt. Alla afrikanska länder har numera tillgång till lokala Internet. Men det kommer att dröja innan det finns full täckning överallt. Framför allt är bandbredden helt otillräcklig. En mängd hjälpprojekt är igång på biblioteken, som syftar till att dels förbättra infrastrukturen och skaffa utrustning, dels att utbilda personalen så att de kan dra nytta av informationsteknologin. Inte minst viktigt är att det skapas en it-policy på regeringsnivå. Vad som ännu saknas är innehåll på de afrikanska webbplatserna. Det finns inte mycket information att hämta. Information Resor, kurser, konferenser om afrikanska förhållanden måste oftast hämtas utifrån (från USA och Europa) i stället för att återfinnas direkt på afrikanska webbplatser. Tillgängligheten till vetenskaplig information på Internet är viktigt. Afrikanska forskare måste kunna komma ut med sina resultat. Där har Preprint-arkiven en mycket viktig mission att fylla - med direkt anknytning till Sune Karlssons föredrag. Man kan samarbeta med andra forskare för att publicera sig i etablerade tidskrifter. Den vetenskapliga kommunikationen måste förändras för att bättre lyfta fram den forskning, som bedrivs vid de afrikanska universiteten. Ett initiativ är African Journals OnLine (AJOL) på http://www.inasp.org.uk/ ajol/index.html Det är ett projekt som drivs av INASP (International Network for the Availability of Scientific Publications). Ett hundratal tidskrifter, alla publicerade i Afrika på engelska, tyska eller franska är sökbara online. Innehållsförteckningar finns medan fulltexten beställs via dokumentleverans. Syftet är att sprida afrikansk forskning och främja afrikansk publicering. Så småningom kommer projektet att drivas vidare i Afrika och man kommer också att publicera vissa tidskrifter online. Jörgen Eriksson från NetLab presenterade CELI, ett projekt som bedrivs i samarbete med Lunds universitet och betalas av Sida-medel. CELI står för Continuing Education: Libraries on the Internet http://netlab.lub.lu.se/sida/celi/index.html Syftet är att en rad afrikanska bibliotek skall kunna erbjuda sina användare en förbättrad tillgång till tjänster och relevanta resurser på Internet. Digitala bibliotek - två synsätt Michael Day och Roddy MacLeod, båda från England, representerade två olika synsätt på digitala bibliotek och deras användning. Michael Day kom från UKOLN, som är ett nationellt centrum för hantering av digital information vid University of Bath. Utveckling, forskning och uppbyggnad av ämnesportaler stöds av UKOLN. Michael Day menade att ämnesportaler bidrar till att bringa ordning i kaos men att det är mycket viktigt att inte fastna i en snäv ämnesfixering. En forskare kanske inte alltid själv vet vilka beröringspunkter som finns mellan hans ämne och andra ämnen. Många forskare är dessutom i behov av ett multidisciplinärt synsätt. Portalerna måste kunna 21 sökas över ämnesgränserna. Det kan bl.a. åstadkommas genom ökad interoperabilitet mellan portaler. Ett sådant projekt är Renardus http://www.renardus.org som är finansierat av EU. Roddy MacLeod var själv ämnesspecialist inom ingenjörsvetenskaperna. Han hävdade i stället att specialisering inom ämnesportalen är dess styrka. Som ämnesspecialist vet man ungefär vad man är ute efter och man vill ha den skräddarsydda information som en ämnesportal erbjuder. Inom företagsekonomi är det företagsinformation av olika slag, inom kemi kemiska formler, föreningar m.m. En "korssökning" över många portaler ger i dessa fall för mycket brus. Däremot kan man ge snabblänkar till potentiellt relevant information på andra ställen. Honnörsordet är att anpassa portalen efter användarens behov. Självklart förenades de bägge synsätten på slutet: med samarbete och interoperabilitet kan man samordna resurserna utan att ge avkall på hållbarhet och det specifika ämnesperspektivet. YAP - Yet Another Portal! Konferensens siste talare var Lorcan Dempsey från OCLC. Han var inte precis portalernas beskyddare - han talade om "portalproblemet" som enligt honom ger ett felaktigt svar på en felaktigt ställd fråga. Uttrycket "YAP" myntades, vilket är lika med "Yet Another Portal"! I stället måste vi alla dela resurser med varandra över nätet. Det är viktigt att skapa digitala arkiv där forskningsresurser finns tillgängliga. Han gav exemplet Dspace https://hpds1.mit.edu/index.jsp som ger direkt access till forskning, som utförs vid MIT. I framtiden blir e-Science http://www.research-councils.ac.uk/escience/ ett självklart begrepp och ett nytt sätt att forska - man hämtar rådata över nätet, läser vad andra publicerat och forskar vidare. E-learning är ett annat område där institutioner kan samarbeta och dela med sig. MONICA TENGSTRÖM Ekonomiska biblioteket ANGELICA SCHNEIDLER-LARSSON Digitala biblioteket 22 Resor, kurser, konferenser December 2002 Leberwurst och koshervin : Berlin runt på två dagar Leverkorv hör inte till mina favoriter inom det svenska kosthållet, gråbleka jättepuppor med fadd smak. Annat då den fint kryddade, bredbara Leberwursten man kan avnjuta i hotell Forums enorma frukostmatsal vid Alexanderplats. Utstruken på tunna skivor av Roggenbrot gav den varje morgon en angenäm start under det korta Berlinbesöket nyligen, något fördystrad dock av det svaga kaffe som serverades. Vi kom till Forum en regnig kväll i oktober, hustru Margareta och jag, ditforslade av vittberömda Rolfs buss (nästan alla UBmänniskor verkar ha gjort en eller annan tur med detta framgångsrika reseföretag; färden gick lugnt och tryggt och chauffören släppte alla svenska hämningar och började servera Irish Coffee så fort vi kommit över till Danmark och tog paus), fick ett fint rum uppåt mitten av det 39 våningar höga hotellet och gav oss genast ut för att leta reda på Oranienburgerstrasse där ett av våra resmål skulle ligga. Det var kompetensutvecklingspengarna jag skulle sätta sprätt på med den här resan. I cirka ett och ett halvt år har jag varit engagerad i det s.k. judaica-projektet och katalogiserat om och matat in i LIBRIS UB:s bestånd av äldre böcker på många olika språk, dock mest tyska, om judisk religion och historia, ca 2 200 verk. Att använda kompetenspengarna till något som hade anknytning till projektet kändes därför helt rätt och efter en del undersökningar stod det klart för mig att det nya Judiska museet i Berlin och Nya synagogan borde vara värda ett besök. Margareta som också är intresserad av judisk kultur följde gärna med på egen bekostnad. Hotell Forum ligger i gamla Öst-Berlin invid den forna paradgatan Karl MarxStrasse ungefär två kilometer öster om Brandenburger Tor. För oss låg det perfekt till, det var knappt tio minuters gångväg till Scheunenviertel, de gamla judekvarteren, där fram till Hitlertiden en stor del av Berlins fattigare judiska befolkning bodde och verkade, främst sådana som flytt från förföljelserna i Ryssland och Östeuropa kring förra sekelskiftet. Kvarteren tömdes i takt med att förintelselägren fylldes, krigets bomber förstörde mycket och det finns inte många judiska minnesmärken kvar idag. skansade bakom kravallstaket. Bevakning och beskydd vid judiska byggnader är en nödvändighet i Berlin som i andra städer, insåg vi, för att avvärja attentat. När vi kom tillbaka nästa förmiddag för att bese synagogmuseet fick vi först krångla oss genom den minimala öppningen i staketet under polisernas granskande blickar och sedan inne i entrén lämna ifrån oss väskor och metallföremål och gå igenom en detektorrram, precis som på en flygplats. Men en judisk byggnad reser sig monuNär vi gick runt i Scheunenviertel hittade mentalt över hyreshusen vid Oranienburgerstrasse, med guldglänsande vi mera av en slump en judisk teater i kupoler över de mörka tegelmurarna, Neue Hackesche Höfe http://www.hackescheSynagoge, vid tillkomsten Bevakning och hoefe.com/ , ett kulturcentrum i en rad sammpå 1860-talet Tysklands beskydd vid manhängande gårdar största judiska med byggnader i gudstjänsthus med 3 200 judiska jugendstil, uppförda av sittplatser, ett centrum för byggnader är en några judiska idealister i Berlins judar i över 70 år nödvändighet början av 1900-talet, (den fungerade också mirakulöst oskadade som konsertlokal; Albert i Berlin som genom krigsåren. Till vår Einstein spelade fiol där i andra städer, glädje upptäckte vi att 1930!), skadad av brand insåg vi, för att det skulle spelas klezunder Kristallnatten i mer-musik där någon november 1939, svårt föravvärja attentat dag senare och vi köpte störd av bomber under kriget, delvis raserad under efterkrigstiden genast biljetter. Klezmer är de östeuromen nu vackert renoverad, återinvigd peiska judarnas fest- och dansmusik, starkt influerad av Balkanmusik och orien1995. talisk musik, ofta i moll, ofta kraftfullt rytDet som återstår är dock bara delarna misk och hetsig, ofta med en kvidande och närmast gatan, fasaden med entréhallen drillande klarinett som ledande melodiinoch ytterligare två förhallar som nu gjorts strument. Här spelade nu Kasbek, en tysk grupp om till museum över synagogans och församlingens historia (här verkade bl. a. den som ovanligt nog inte hade klarinett men första kvinnliga rabbinen i judisk historia, bestod av virtuoser på stränginstrument, Regina Jonas). Platsen för den jättelika fiol, balalaika, gitarr och basbalalaika. Alla gudstjänstlokalen är avröjd och man kan se men mest gitarristen - sjöng också på jiddut över grundplanen med markeringar där disch. Publiken satt vid bord, ölet och det pelare och toraläsningspulpet stått. I en israeliska koshervinet flödade och alla kom angränsande byggnad finns idag det s.k. i extas när orkestern spelade så att svetten Centrum Judaicum stänkte. Vi tumlade ut alldeles matta efterhttp://home.snafu.de/cjudaicum/ , ett stu- åt, tog ännu ett glas i teaterbaren och fick die- och informationscentrum som bl.a. några ord med gitarristen som också anordnar skiftande utställningar i synago- behövde läska sig. - Roligt att ni tyckte vi gan. Där finns också en judisk folkhögsko- var bra, sa han, men då skulle ni ha varit la och en judisk kosherrestaurang med det här för några veckor sen, då var det ett i svenska ögon märkliga namnet Oren (kos- klezmer-band här från Norge, Sturm und her betyder ju ren/tillåten enligt de judiska Drang hette dom och dom var verkligen vilda! matreglerna). Nya Jüdisches Museum ligger också De belysta kupolerna syntes lång väg österut i staden men mera åt söder, vid genom regnet denna kväll men vi såg Lindenstrasse, inte särskilt långt från också något annat som genast sa oss att Checkpoint Charlie, det beryktade övervi hittat rätt, två grönvita polisbussar på ena gångsstället i Berlinmuren. Det är utan jämsidan gatan och framför synagogans murar förelse det märkligaste museum jag har sex grönklädda poliser med k-pistar, för- besökt. December 2002 Redan utsidan är ovanlig, de blankplåtklädda väggarna skevar och lutar åt alla håll, man ser inga riktiga fönster, bara några långsmala öppningar oregelbundet utplacerade på väggytorna, och kunde man se byggnaden uppifrån skulle man snarast likna den vid en sicksackblixt. Genom en underjordisk gång har den förbindelse med det gamla museet, tidigare Berlins stadsmuseum, ett äldre, palatsliknande bygge i skär sten, och det är där man löser entré och får passera flygplatskontrollen. Utanför häckade vid vårt besök märkligt nog inga gröna poliser men det stod några tysta bodybuildare i mörk kostym i närheten av metalldetektorn och röntgenkameran. Det nya museet http://www.jmberlin.de/ är ritat av den polskamerikanske arkitekten Daniel Libeskind, född 1946, som sagt att byggnadens form skall symbolisera judarnas långa gemensamma historia med tyskarna - genom den långa, vindlande väg besökare tvingas gå och de lutande planen i gångarna, utan att möjlighet att se ut genom några fönster och utan att riktigt kunna orientera sig i följden av oregelbundna "rum". Byggnaden skall också ge uttryck åt saknaden efter dem som flydde och som dog i förintelselägren och efter dem som aldrig fick födas - genom de stora "tomrum" (voids) som bildas av de lutande betongväggarna som slutar högt upp i mörker. Museibyggnaden har varit tillgänglig för besökare sedan slutet av 1990talet medan samlingarna kom på plats för drygt ett år sedan. Besökaren lotsas först ner under jord och får där välja mellan att följa tre huvudaxlar. En av de kortare leder förbi en samling infällda montrar med gripande minnesföremål från några av nazismens offer fram till Förintelsens torn, där besökaren kan låta sig stängas in bakom en ståldörr och i mörker, kyla och tystnad blicka upp mot ett enda litet ljusinsläpp högt högt uppe. Den andra leden, ojämn och uppåtlutande, symboliserar judarnas svåra vandring genom historien - och mynnar i en dörr som leder ut till E.T.A. Hoffmanns trädgård, även kallad Exilens och emigrationens trädgård, där 49 grova snedställda pelare med ett hoppets olivträd planterat på toppen av var och en skall föra tankarna till judarnas väg, från det forna Palestina till det 1948 grundade Israel via bl.a. Berlin (48+1). Resor, kurser, konferenser 23 Om man följer den tredje axeln förs man till en lång trappa som uppe på sitt krön leder in till huvudutställningens början. Museet vill skildra judarnas historia i Tyskland, från de handelsmän som följde med romarna redan de första århundradena av vår tideräkning, via medeltiden till dagens samhälle och gör det bl.a. genom att porträttera några stora gestalter (t.ex.Glickl von Hameln, en 1600-talskvinnna vars dagbok ger bilder av judiskt liv i Tyskland, och Moses Mendelssohn, 1700talsfilosofen och -humanisten som kom att stå modell för Lessings Nathan der Weise), beskriva några tidiga judiska centralorter (Speyer, Worms och Mainz) och så småningom föra besökaren till det sena 1800och tidiga 1900-talet, en tid då de tyska judarna var på väg att assimileras med andra tyskar och då de spelade en viktig roll inom tysk ekonomi, vetenskap och kultur. Nazisttiden upptar en förhållandevis liten del av utställningen och samlingarna, som om man skulle kunna se den som en parentes i judarnas långa historia i Tyskland. De sista "rummen" handlar till stor del om staten Israel. inte så roligt för man ser ju inget av staden). I början av 1930-talet fanns det ca 560000 judar i hela Tyskland, därav bodde ca 155 000 i Berlin. Minst 250000 mördades och ungefär lika många lyckas på olika sätt fly till andra delar av världen, främst USA och Israel. Efter kriget återstod ungefär 10 000, därav knappt 2 000 i Berlin, ett antal som senare enbart i Berlin vuxit till ca 13 000 genom invandring från främst Östeuropa (Efterkrigstyskland har i ett försök att sona nazisternas brott haft generösa invandringsbestämmelser för östjudar). Mycket få av dem som flydde har återvänt. förste bibliotekarie Centralbiblioteket Vi åkte lite planlöst ut i förorterna österut för att se om bilden ändrat sig (vi var här för 10 år sen) men det var fortfarande ganska dystert, ett Bergsjön i kvadrat, besåg Potzdamer Platz (med fantasifulla nybyggnader och det största köpcentrum vi sett under jorden!), var länge i Musikhistoriska muséet (där man bl.a. ställde ut en komplett saxofonfamilj, från sopranino - hälften så stor som altsax - till kontrabas - dubbelt så stor som barytonsax) och hade en specialutställning om munspelets och dragspelets historia), och travade runt i varuhuset KaDeWe (med bl.a. en makalös matavdelning, ett helt plan med ALLT i matväg till försäljning och dessutom massor med små restauranger). "Wenn jemand eine Reise tut, kann er was erzählen" säger ordstävet, ung."Den som gjort en resa har något att berätta", och berättat har jag nu gjort. Tack Farbror Staten för kompetenspengarna, väl använda, om jag får säga det själv! BERT SLÄTTUNG Museibesöken fyllde med råge hela vår första dag i Berlin, från kl. 10 till 20. Eftersom det var fredag och Nya synagogan skulle stänga för sabbaten tidigt på eftermiddagen, kunde vi inte åka med på den svenskguidade rundtur i staden som Rolfs buss erbjöd på fredag förmiddag. Vi tog i någon mån igen det på lördagen genom att skramla runt i gamla spårvagnar (går enbart på f.d. östsidan), åka tvåvåningsbuss (linje 100 och 200 tar en förbi de flesta monumentalbyggnaderna och med ett dagskort kan man ju kliva på och av var man vill), S-Bahn (högbanan som tar en snabbt mellan stadsdelarna i denna väääldigt stora stad) och U-Bahn (tunnelbanan, 24 En kompis bakom datorn bredvid ... Har ni tänkt på hur tyst det är i "Vad ska du göra sen då? november? Inte en fågel hörs. ... Sedan i december, när första snön "Vad har dom för telefonnumfaller, blir det ännu tystare. Mörkret sänker sig över dessa kalla och fuk- mer?" tiga eftermiddagar och det är som om tankarna bara går runt, utan att Mycket blev sagt under den tid vi hitta någon väg ut. arbetade där bakom våra datorer, Av någon anledning går mina tan- du och jag Janne. kar till herr Björk. Ja, han heter så, Janne Björk, en kompis som jag "Så himla slarvig han är alltså. inte träffat på länge. Och vet du vad han svarar mig?" Janne Björk är en sån där kille "?" som inte gör sig till. Fast det gjorde "Ska jag städa eller ska jag stuhan nog, en gång i tiden, när han dera? Du får bestämma dig för det hade Volvo PV och gick ut med 60- farsan. Ska jag städa eller ska jag talsbrudar med högt hår och blanka studera?" klänningar. När han gick på lokal, med vita dukar och dansade till Så flabbade vi unisont. storbandsjazz. Men det var före min tid. "Det var en tid då det var väldigt Janne och jag blev kompisar mycket. Man hann inte städa när under en tid då vi arbeman skulle dra iväg till tade med en chef av den “Där satt vi dagis tidigt om moralldeles ovanligt omogna narna, och sedan till på morgonen jobbet. sorten. Chefen gick Ibland satt vi och drack omkring med solglasdär på morgonen och ögon inomhus och tänkdrack mjölk ur konmjölk ur te mycket på den hierarjakskupor, för det konjakski han själv hittat på över fanns inget diskat. kuporna, för Det är så man fortfamer och mindre lyckade - och kanske mest på rande skäms." det fanns var han själv fanns i den inget diskat” rangordningen. Jag kall"Som han grät när lades "människodjuret jag åkte från dagis. kvinnan" och fick ofta frågor av Jag vill vara med dig pappa! Med typen varför människodjuret kvinn- dig! Och så satt jag där i bilen sedan nan alltid skulle klämma in sig i så med det där. Hans sprutande tårar. obekväma skor. Janne gick under Ja, det var fruktansvärt. Jag måste namnet "Jacko", som clownen ni jobba, förstår du. Jag måste ju vet. jobba." Inget kunde vara mer missvisande om Janne - en av de minst Det är på dig jag tänker Janne när förklädda. Han är ju snarare en ... jag ser reportaget om paragraf 12riktig morsa. hem och undrar: Finns det verkligen Bakom min dator brukade jag inte en enda kärleksfull vuxen sitta och höra när han varje kväll människa som kan ta hand om ett ringde hem till sin 15-årige son, stackars ensamt barn som behöver som han alltid haft ensam vårdnad ett hem och en helt vanlig morsa? om. Inledningsfrasen handlade förSå saknar jag dig en smula när stås om mat. novembermörkret sänker sig över mina tysta och frusna eftermidda"Har du ätit?" gar. Jag önskar dig och Johannes ... "Men du tog väl pytt-i-pannan där en riktigt god jul. i kylen!?" ANNICA OLOFSSON December 2002 Personalia Namnändringar Hanna Spiess heter numera Bengtsson, Maivor Lindholm-Olausson heter Wickman Olausson Anna Sjödahl heter Anna Sjödahl Hayman. Vikariat Maria Nilsson är anställd vid Centralbibliotekets låneavdelning under tiden 2002-09-18-12-31. Lidia Sokol är vikarie för AnnaLena Bergquist under perioden 2002-10-21--2003-09-30 Eva Hessman är vikarie för Inger Andersson Zintchenko under perioden 2002-11-04--200310-13. Båda tjänstgör 30% i låneexpeditionen och 70% på avdelningen för humaniora. Under Lena Lindberg-Tillströms friårsledighet anställs Stefan Benjaminsson med placering vid KTB. Under denna tid ersätter Lennart Gustavsson Lena Lindberg-Tillström vid Centralbibliotekets låneavdelning. Thomas Högberg anställs vid vaktmästeriet under tiden 2003-01-07--01-31. Friår AnnaLena Bergquist är friårsledig under perioden 2002-10-21--2003-09-30 Inger Andersson Zintchenko är friårsledig under perioden 2002-11-04--2003-10-13. Lena Lindberg-Tillström är friårsledig under perioden 2003-01-01-2003-12-31. Tillbaka Annika Jonasson återkom på deltid till Pedagogiska biblioteket fr.o.m. 2002-11-04. Ny arbetsplats Helena Brännström tjänstgör (förutom på låneavdelningen) halvtid på Kvinnohistoriska samlingarna fr.o.m. 2002-10-01. Föräldralediga Helena Havner är föräldraledig fr.o.m. 2002-1021. Kerstin Landin är föräldraledig fr.o.m. 200210-21. Ann Dyrman började sin föräldraledighet 2002-12-03. Slutar Helena Rundkrantz har bestämt sig för att stannna i Stockholm och har därför sagt upp sin anställning fr.o.m. 2002-11-21. Delpension Gunila de Bejczy, 50% fr.o.m. 2003-01-01, Margareta Sanclement, 25% fr.o.m. 2003-04-01, Britta Sehlstedt, 50% fr.o.m. 2003-01-01, Birgit Selldén, 50% fr.o.m. 2003-01-01 samt Bert Slättung, 50% fr.o.m. 2003-01-01.
