Lilla retorikskolan – Del 3: De retoriska grundstenarna

Transcription

Lilla retorikskolan – Del 3: De retoriska grundstenarna
Lilla retorikskolan – Del 3: De retoriska grundstenarna
Den rätta arbetsordningen
Någon har sagt: ”Det är lättare att sälja om man vet hur man köper”. Något varje talare borde ägna en tanke, när han
eller hon arbetar fram sitt material. Och – hur köper man? Jo, genom att under en kortare eller längre tid gå igenom
följande steg: vetskap, kunskap, gilla, föredra, övertygad, handling. För, jag kommer inte att handla eller agera om jag
inte är övertygad. Jag kan inte bli övertygad om något som jag inte föredrar före något annat. Jag kan inte föredra något
som jag inte gillar, och jag kan inte gilla något som jag inte har någon kunskap om. Och det är svårt att ha kunskap om
något som jag inte känner till.
Så talarens uppdrag är alltid att på något sätt ta sitt auditorium igenom ovanstående sex steg – ibland alla stegen,
ibland ett par av dem. Till sin hjälp har han/hon de retoriska grundstenarna:
Steg 1 Fundera: Vad är målet? Vad vill jag att åhörarna ska göra, tycka, känna? Hur mycket vet de om mitt ämne? Hur
mycket vet de om mig? Vilka är de yttre omständigheterna? Och en rad andra frågor. Den här delen kallas på latin
intellectio.
Steg 2 Inventera: Vilka är de bästa argumenten givet den aktuella målgruppen? Och vilken typ av argument passar
bäst? På vilken nivå ska jag lägga min bevisföring? Den här delen heter på latin inventio.
Steg 3 Disponera: Hur ska jag lägga fram min sak? Hur får jag mottagarna att hänga med i min logik? Vad ska jag
säga i början och vad ska jag säga i slutet? På latin heter denna tredje del dispositio.
Steg 4 Formulera: Vilka formuleringar ska jag välja? Ska jag citera någon eller ska jag kanske välja ett känt ordspråk?
Finns det någon formulering som jag vill att mottagarna ska minnas speciellt? Ska jag vara rolig eller allvarlig? Eller
både och? Den fjärde delen heter på latin elocutio.
Steg 5 Memorera: Vad kan jag göra för att lära in det jag ska säga så att jag inte behöver mitt manus? Är vissa delar
av mitt tal viktigare att lära in än andra? Finns det nyckelord som jag kan använda mig av? Denna femte del heter på
latin memoria.
Steg 6 Agera: Hur ska jag agera? Vilka hjälpmedel ska jag använda – video, OH, PC-kanon, White Board, blädderblock?
Vad måste jag tänka speciellt på när det gäller klädseln? Vilka olater måste jag tänka på att försöka tona ner? Den sjätte
delen heter på latin actio eller pronuntiatio.
Steg 7 Analysera: Hur gick det? Nådde jag fram? Fick jag de reaktioner jag ville ha? Var den skriftliga utvärderingen
bra? Fick jag en tydlig återkoppling på de delar som var viktigast? Var mitt eget agerande godkänt? Lärde jag mig
något som jag kan ha nytta av i framtiden? Den sjunde delen heter på grekiska analysis.
Att jobba retoriskt utifrån de retoriska grundstenarna är både naturligt och självklart. Så frågan är: Varför gör vi inte
alltid så? Svaret är ganska enkelt: Oftast har vi ont om tid. Eller tror oss ha det. Eller också blir vi så entusiastiska att vi
glömmer bort att arbeta systematiskt. Dessutom verkar vi ibland skygga för system och ser det systematiska som en
tvångströja; en motsats till det kreativa, vilket i de flesta fall är ett något förhastat antagande eftersom det i grund och
botten inte råder något motsatsförhållande mellan systematik och kreativitet.
I del 4 av Lilla Retorikskolan kommer du att kunna läsa om vad du ska tänka på när du tar fram ditt budskap.