Nu är det dags att välja mellan K3 och K2!

Nu är det dags att välja mellan K3
och K2!
Bokföringsnämnden har arbetat med ny normgivning för företags redovisning sedan 2004. I juni 2012
antogs det allmänna rådet (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning med
tillhörande vägledning, även kallat K3.
K3 är huvudregelverket för koncernredovisning och årsredovisning i onoterade företag. Företag som
enligt årsredovisningslagens (ÅRL:s) definition är mindre företag kan dock välja det förenklade
regelverket K2 (BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktieföretag eller BFNAR 2009:1
Årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar). Övriga verksamhetsformer som är mindre företag
enligt ÅRL får inte gå över till K2 just nu.
K3 är, i likhet med nuvarande normgivning, ett mer principbaserat regelverk som då kräver
bedömningar men samtidigt ger utrymme för alternativa tolkningar. K2 är i grunden principbaserat
men har många lättnadsregler som vid en tillämpning gör K2 mer regelbaserat och ger därför mindre
utrymme för bedömningar och avvägningar. K3 utgår från koncernen medan K2 är skrivet för juridisk
person.
Tidpunkten för övergång
K3 är tvingande för alla företag, oavsett verksamhetsform, som definieras som större företag enligt
ÅRL och ska tillämpa K3 senast i den årsredovisning som avslutas 2014 (kalenderår) eller under
2015(brutna räkenskapsår). Ett företag är större om samma två av följande gränsvärden överskridits i
två fastställda årsredovisningar; 50 anställda, 40 mkr i balansomslutning eller 80 mkr i omsättning. I
praktiken innebär det att cirka 97 % av företagen i Sverige kan välja att redovisa enligt K2. Det finns
dock flera starka skäl till varför fler än mindre företag kommer vilja tillämpa K3.
Vid övergång till K3 ska företaget upprätta en ingångsbalansräkning där samtliga poster är redovisade i
enlighet med K3, omräkning ska göras av balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys och noter.
För de flesta företag som tillämpar K3 upprättas öppningsbalansräkningen per 1 januari 2013.
Mer information om övergång till K3 finns i ett dokument med följande länk:
http://www.grantthornton.se/Tjanster/Radgivning/IFRS-och-kvalificerade-redovisningsfragor/K2och-K3/. (Där finns även en vägledning om övergång till K2.)
Lättnadsregler i K2
K2 tillåter bara kostnadsslagsindelad resultaträkning och det finns tydliga uppställningsformer för
förvaltingsberättelsen och resultat- och balansräkningen. K2 innehåller färre tilläggsupplysningar
jämfört med K3.
K2 innehåller ett antal frivilliga förenklingsregler. Exempelvis så behöver inte utgifter/inkomster under
5 000 kronor periodiseras och nyttjandeperioden för maskiner, inventarier och immateriella tillgångar
får bestämmas till 5 år.
K2 innehåller också tvingande förenklingsregler, exempelvis att egenupparbetade immateriella
anläggningstillgångar inte får aktiveras, att varulager inte får inkludera indirekta tillverkningskostnader
och att uppskjuten skatt inte får redovisas.
K2 tillämpas framåtriktat, vilket innebär att ingen omräkning av jämförelsetal krävs och ingen
ingångsbalansräkning ska upprättas.
Särskilt om K3
Mindre företag som tillämpar K3
Mindre företag som vill tillämpa K3 ska uppfylla samma krav avseende värderingsreglerna som större
företag. Ett mindre företag behöver dock inte lämna de tilläggsupplysningar som krävs av större
företag enligt ÅRL och behöver inte heller upprätta kassaflödesanalys. Däremot ska alla
tilläggsupplysningar som finns i andra kapitel än kapitel 8 i K3 beaktas.
Koncernredovisning
K3 utgår från enhetssynen vid upprättande av koncernredovisningen vilket innebär väsentliga
skillnader jämfört med nuvarande regler, men också en anpassning efter internationella regler för
upprättande av koncernredovisning. Enligt K3 upprättas endast en förvärvsanalys och den upprättas
vid förvärvstidpunkten och görs på hela dotterföretaget oavsett om det finns en minoritet.
Förvärvstidpunkten definieras som den tidpunkt då moderföretaget får bestämmande inflytande över
dotterföretaget. Eftersom moderföretaget vid den tidpunkten har ett bestämmande inflytande så
konsolideras 100 procent av dotterföretagets tillgångar, skulder, intäkter och kostnader även om
ägarandelen skulle understiga 100 procent. Som en följd av detta synsätt redovisas minoritetsintressen
som en del i eget kapital och att koncernens resultat inkluderar minoritetens andel. Fördelning av
resultatet mellan moderföretagets och minoritetens andel görs nedanför resultaträkningen.
Egenutvecklade immateriella tillgångar
K3 har en kostnadsföringsmodell och en aktiveringsmodell för aktivering av egenupparbetade
immateriella anläggningstillgångar där möjligheten till aktivering är ett skäl för mindre företag att
frivilligt tillämpa K3. (Förvärvade immateriella tillgångar får dock redovisas som tillgång enligt K2.)
Komponentavskrivningar på materiella anläggningstillgångar
Enligt K3 finns det ett krav på att dela in materiella anläggningstillgångar i väsentliga komponenter, så
kallad komponentavskrivning, vilket kan innebära mycket arbete för företaget om det exempelvis äger
fastigheter.
Avskrivning av goodwill
K3 innehåller en maximal avskrivningstid för goodwill på tio år.
Fastighetsinnehav
K3 kräver företag som innehar förvaltningsfastigheter upplyser om dess marknadsvärde. Upplysningen
ska lämnas på aggregerad nivå och behöver inte lämnas om värdet inte kan mätas på ett tillförlitligt sätt
eller om uppgifterna inte kan tas fram utan oskälig kostnad. Uppskrivningsmöjligheterna är, till skillnad
från K2, inte begränsade till byggnader och mark och då max till taxeringsvärdet utan uppskrivning är
tillåten av alla anläggningstillgångar och upp till ett verkligt värde.
Finansiella instrument
I K3 har företag även möjlighet att värdera finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde.
Intäktsredovisning av pågående arbeten
Enligt K3 är det ett krav att redovisa enligt huvudregeln i koncernredovisningen oavsett om det är
fastprisuppdrag eller uppdrag på löpande räkningen. För fastprisuppdrag är det enligt K3 tillåtet att
redovisa enligt alternativregeln i juridisk person.
Leasingavtal
Enligt K3 ska företag i koncernredovisningen redovisa sina finansiella leasingavtal som om de vore ett
avbetalningsköp, dvs. en anläggningstillgång med tillhörande skuld ska redovisas. I juridisk person får
dock ett finansiellt leasingavtal redovisas som ett operationellt leasingavtal, d.v.s. som kostnad i
resultaträkningen.
Aktierelaterade ersättningar
K3 innehåller bestämmelser om aktierelaterade ersättningar som innebär, lite förenklat, att
resultaträkningen innehåller en kostnad för årets förmåner. I de fall ersättningarna avser betalning i
optioner eller aktier ska redovisningen ske mot eget kapital. Om ersättningen betalas kontant så ska det
redovisas som skuld.
Inkomstskatter
Enligt K3 ska alla företag, oavsett storlek, redovisa uppskjuten skatt på alla temporära skillnader, dvs.
skillnaden mellan redovisat värde och skattemässigt värde.
Hur ska man välja?
Någon generell regel för när det lämpar sig bäst att välja K2 eller K3 finns inte utan det beror på det
företagets specifika förutsättningar. Viktiga faktorer som måste beaktas i valet är till exempel typ av
verksamhet, företagets utveckling, ägarstruktur, intressenter och framtidsplaner. Om företaget är nära
gränsen för ett stort företag och har många intressenter kan det vara skäl till att välja K3. Samtidigt kan
K3, även om det är omfattande, vara ett bra alternativ även för ett mindre företag. Ett som är säkert är
att det är hög tid att sätta sig in i reglerna om man inte redan har gjort det.
Kontaktpersoner
Om du har frågor kontakta gärna
Gabriel Forssenius [email protected], eller
Eva Törning [email protected]