Stocksundsskolan - Danderyds kommun

Likabehandlingsplan och plan mot
kränkande behandling.
Stocksundsskolan
Skola och Fritids
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Stocksundsskolan 2012/2013
Innehåll:
1. Syfte och mål
1.1 Ansvarsfördelning
1.2 Kartläggning
2. Definitioner
3. Redovisning av föregående läsårs planarbete
4. Nulägesanalys
4.1 Konkreta åtgärder utifrån nulägesanalys
5. Målområden 2012/2013
6. Att förebygga
7. Att upptäcka
8. Utreda och åtgärda
8.1 Trakasserier och kränkande behandling
8.2 Vuxens kränkande av elev
8.3 Kränkning utanför skoltid
9. Lagar och regleringar
10. Stöd och hjälpinsatser
Vår Vision
Stocksundsskolan har en väl utarbetad gemensam värdegrund.
Alla är lika mycket värda.
Vi respekterar varandra.
Ingen ska känna sig utanför .
Vi är snälla och hjälpsamma mot varandra.
Vi talar vänligt till varandra.
Till dig som elev
Vi vill att du som elev ska trivas på skolan tillsammans med personal och andra skolkamrater.
Den viktigaste förutsättningen för att en god inlärning ska kunna ske är en trygg och
tilltalande arbetsmiljö. Därför vill vi att om du blir utsatt för diskriminering, trakasserier eller
annan kränkande behandling, genast kontaktar någon vuxen på skolan som du känner
förtroende för. Du kan också berätta hemma och låta vårdnadshavare kontakta skolan.
Till dig som vårdnadshavare
Om du misstänker att ditt eller någon annans barns blir utsatt för trakasserier, kränkningar
eller diskriminering på skolan ber vi dig omgående kontakta en pedagog eller annan vuxen på
skolan. Denne kommer då att gå vidare med ärendet enligt skolans likabehandlingsplan och
plan mot kränkande behandling för att se om kränkningarna upphör.
Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn kränker någon annan. Vi ber dig ändå att göra
klart för ditt barn att du inte accepterar en sådan handling och att du ser mycket allvarligt på
detta.
1. Syfte och mål.
Syfte
Syftet med likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling är att förebygga och
förhindra alla former av trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller anna
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Mål
Varje elev, vårdnadshavare och pedagog ska känna en trygghet och säkerhet i hur vi arbetar
med likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på Stocksundsskolan.
På Stocksundsskolan ska alla oavsett bakgrund, livssituation och kön känna trygghet och
gemenskap samt utvecklas till ansvarskännande och respektfulla individer genom ett
demokratiskt förhållningssätt i vardagen.
Känslan och atmosfären i vår verksamhet ska präglas av samspel mellan alla barn, elever, och
vuxna. Ett samspel där våra värderingar om respekten för andra tydliggörs genom att vi alltid
är goda förebilder för varandra.
1.1
Ansvarsfördelning
All personal har skyldighet att både förebygga och att ingripa vid misstänkt diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling. Ansvariga pedagoger ska kontinuerligt arbeta med de
demokratiska värdena, för barns och elevers inflytande, för att skapa en god och trygg miljö
och för att förebygga kränkningar. Personalen på skolan arbetar för att höja kunskapen och
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. När det icke-önskvärda inträffar skall
det utredas omgående. Alla åtgärder dokumenteras enligt gällande rutiner.
1.2
Kartläggning
Vi kartlägger årligen elevernas trivsel och trygghet genom kommunenkäten Våga Visa. Vi
utför trivselenkät där eleverna svarar på frågor om trygghet och trivsel i skolan. Elevernas
utvärdering av skolans likabehandlingsarbete visar vilka områden skolan behöver arbeta mest
med. Alla arbetslag har vuxna ute på skolgården som observerar barnen under dagen och
rapporterar på arbetslagsmötena om det förekommer kränkningar bland eleverna.
2. Definitioner
Diskriminering
Negativ (kränkande) behandling av individer/grupper utifrån:
• Kön
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller annan trosuppfattning
• Sexuell läggning
• Funktionshinder
Kränkningar
• Fysiska (slag, knuffar, rycka någon i håret eller fälla krokben)
• Verbala, mobbning och liknande beteende som har sin grund i att någon är överviktig,
har en viss hårfärg, är en ”plugghäst”, blir hotad eller kallas hora/bög.
• Psykosociala (utfrysning, ryktesspridning)
• text/bild meddelande (klotter, teckningar, brev, lappar, e-post, sms, mms)
Trakasserier
• uppträdande som kränker persons värdighet och som har samband med
• kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning samt
funktionsnedsättning
Sexuella trakasserier
• grundar sig på kön eller anspelar på sexualitet
• motvilja eller förakt för homo- bi eller transsexuella personer.
Rasism
• bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån
uppfattningen att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper (förtrycka,
utnyttja eller kontrollera). Ett uttryck för detta är främlingsfientlighet som innebär
motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella, etniska eller
beteendemässig karaktäristiska.
Redovisning av föregående läsårs planarbete
Förra läsåret var det endast ett ärende som anmäldes till mobbningsteamet och det fallet är
avslutat. Planen mot kränkande behandling är inte förankrad i hela arbetsgruppen och
används inte tillsammans med eleverna i större utsträckning. Skolans regler behöver
tydliggöras ytterligare för att alla vuxna ska agera på samma sätt. Skolan genomförde inte
de 7 olika teman som fanns att arbeta med. Det blev alldeles för mycket. Användandet av
mobiltelefoner var fortfarande ett problem då reglerna ej efterföljdes. Stocksundsskolan
utökade antalet rastvakter och rasterna blev mycket lugnare.
3. Nulägesanalys
Elevenkäten visade att eleverna känner sig trygga och trivs på skolan. Rastreglerna på
Stocksundsskolan är dock otydliga och eleverna anser att lärarna säger olika saker
beroende på vem de frågar. Pedagogerna vill ha en artigare attityd bland både personal
och elever.
Elever på Stocksundsskolan vill gärna ha duschdraperier i duscharna för att känna sig
trygga.
Personalen saknar utbildning i EQ och vill ha en bättre struktur och kontinuitet när det
gäller EQ
4.1 Konkreta åtgärder utifrån nulägesanalysen
Skolan sätter upp draperier i duscharna för att öka elevernas trygghet i duschutrymmena.
Personalen reviderar rastreglerna och tar upp dem till diskussion för att enas om
gemensamma rastregler på skolan.
Rektor tar ansvar för att personalen får nödvändig utbildning i EQ för att öka
kontinuiteten och kvaliteten på arbetet med Likabehandlingsplanen.
Skolan ska uppmärksamma artighet och uppmana på lektioner vikten av att vara artig och
personalen ska vara tydliga och hälsa i korridorer och på skolgården för att förstärka
vikten av ett artigt och trevligt bemötande.
4. Målområden 2012/2013
Utifrån utvärderingen av föregående års plan och nulägesanalysen har följande
målområden formulerats för läsåret 2012/2013.
Religion och andra trosuppfattningar
Mål: Vi vill att eleverna visar respekt och förståelse för olika trosuppfattningar.
Metoder att nå målen:
Inom de samhällsorienterade ämnena bedriver vi ett arbete för att lyfta fram frågor kring
religiös uppfattning. Genomgående i alla årskurser pratar vi om högtider, inom
kristendomen såväl som i andra religioner. Eleverna får utveckla kunskap om människors
olika tro och tillhörande attribut. Vi som pedagoger behöver göra alla elever medvetna om
den starka identitet en religion kan medföra, för en själv och andra. Här integreras fritids
med temadagar eller veckor.
Kön/jämställdhet
Mål: Alla på skolan strävar efter ett jämlikt förhållningssätt gentemot alla
människor oavsett kön eller sexuell läggning.
Metoder att nå målet:
I de yngre åldrarna ligger fokus på relationer, familjen och dess olika sammansättningar
och genus. I de äldre åldrarna ligger fokus på att förstå sig själv och andra. I åk 5 arbetar
vi med tjej- och killgrupper. Där diskuteras bl. a. pubertet. Vi ska använda skolans
elevversion av Likabehandlingsplanen inledningsvis varje termin i varje klass.
Vi ska ha ett genomgående genustänkande på skolan. Vi pedagoger måste lyfta fram alla
barn, både pojkar och flickor och arbeta med självkänsla för alla barn. Möta alla individer
som egna individer. Se barn som barn med olika egenskaper och inte som pojke eller
flicka. Se till att vi gör könsneutrala grupper och uppmuntra eleverna att pröva aktiviteter
som är typiska könsaktiviteter.
Etnisk tillhörighet
Mål: Vi vill öka elevernas förståelse för det som verkar annorlunda men också
belysa de likheter som finns oavsett etnisk härkomst. Eleverna skall tillägna sig en
större kunskap i olika etniska kulturer samt reflektera kring främlingsfientlighet.
Metoder att nå målet:
Diskussioner förekommer inom So och i samband med nyhetsbevakning kring rasism och
främlingsfientlighet. Vi gör värderingsövningar kring ämnet med jämna mellanrum. Vi
diskuterar hur det känns att komma hit till Sverige från ett annat land samt det faktum att
många i Sverige har föräldrar som kommer från ett annat land. Vi arbetar med FN-dagen
och diskuterar hur eleverna upplevt kulturen i de länder de besökt. Vi använder oss av
rollspel
Funktionshinder
Mål: Alla elever på skolan ska få en förståelse för vad det innebär att ha ett
funktionshinder, både synligt och osynligt. Alla ska kunna delta i skolans aktiviteter
efter sin förmåga.
Metoder att nå målet:
Vi skapar förutsättningar för att alla ska kunna delta efter sin aktiva förmåga. Genom
samtal och diskussioner betonar vi individers olikheter och lika värde. Vi understryker att
vi har olika behov av hjälpmedel för att nå samma mål. Genom praktiska övningar på
lektionerna får barnen insikt i hur det kan vara att ha ett funktionshinder. Vi planerar in
handikappidrott under två veckor på idrotten. Tema ”kroppen” i åk 2 och åk 5. Vi har en
temadag ”Alla ska vara med” som har tema fysiska handikapp. Visa filmen ”Vara
vänner”.
Sexuell läggning
Mål: Alla på skolan strävar efter ett jämlikt förhållningssätt gentemot alla oavsett
sexuell läggning. Alla elever får en större medvetenhet om olika sexuella läggningar.
Metoder att nå målet: I de yngre åldrarna ligger fokus på familjen och dess olika
sammansättningar. Bland de äldre eleverna ligger fokus på att förstå sig själv i relation till
andra. Vi arbetar med värderingsövningar och gruppdiskussioner om sexuell läggning och
frågor som eleverna själva vill diskutera. Under lektionerna i etik diskuteras bl. a.
homofobi och hur ordet bög används. Informera om händelser i världen ex Pride. Att vi i
Sverige accepterar grundläggande mänskliga rättigheter. Det är viktigt med öppenhet och
tolerans hos personalen i diskussioner.
Kränkande behandling
Mål: Ingen elev på skolan ska bli retad, knuffad, mobbad eller på annat sätt kränkt.
Metoder att nå målet:
Alla klasser har EQ-lektioner där dessa saker tas upp. Vi har kontinuerliga samtal om
bland annat grupptryck och bland de yngre barnen samtal kring varför det är så viktigt att
alla får vara med och leka. Eleverna får även arbeta med olika grupparbeten som utvecklar
förståelsen av demokratiska värden. Filmer och olika övningar används för att belysa de
problem som kan finnas.
EFE skickar ut värderingsövningar som alla klasser ska arbeta med. Tema trygghet och
omtanke genomförs i början av varje termin. Dramaövningar och rollspel används för att
lära sig att våga bli sedd och få förståelse.
Skolan tar kontakt med idrottsföreningarnas ledare för att starta ett samarbete om en en
positiv attityd och ett positivt språk.
5. Att förebygga
Lärande och utveckling sker sällan på egen hand utan blir möjligt tillsammans med andra.
Känslan och atmosfären i vår verksamhet präglas av samspel mellan alla – elever och vuxna.
Ett samspel där våra värderingar som förebilder för varandra kommer till uttryck i hur vi
förhåller oss till och behandlar varandra med respekt.
Att uppmuntra var och ens utveckling och att skapa en god gemenskap tillsammans förutsätter
en stimulerande och trygg miljö mellan alla på skolan. Genom att pedagogerna är tillsammans
med barnen en stor del av dagen lär de känna varje barns och elevs behov och intressen, kan
föra samtal, följa upp samt säkerställa ett relevant innehåll i vardagen. På samma sätt skapar
vår värdegrund med tydliga förhållningssätt mot varandra, möjligheter för var och en att verka
under bästa tänkbara former samtidigt som den inbjuder till dialog, samspel och gemenskap.
Skolledningen ansvarar för att personalen är bekanta med innehållet och arbetar efter planen.
Planen finns också på enhetens hemsida och på Schoolsoft.
Lektioner används för information och arbete med planen. I undervisningen använder lärarna
elevversionen av planen. De håller återkommande samtal om etik, moral, människors värde,
jämställdhet, relationer och demokrati genomförs inom ramen för kursplanen i svenska,
religion och samhällskunskap.
Under höstens första veckor aktualiseras skolans regler och värdegrund. Tydlighet, struktur,
ordning och reda skapar trygghet för alla elever. Föräldrar ska ta del av skolans regler och
värdegrund samt de förväntningar vi har på varandra. Skolans informationsbroschyr delas ut
till alla elever och föräldrar vid terminsstart.
Samarbetsövningar som skapar vi-känsla och trygga grupper ingår som ett led i att förebygga
dåligt uppträdande och okamratlighet.
Under läsåret arbetar alla med sju olika teman som syftar till att öka elevernas självkänsla och
främjar vi-känslan på skolan.
Enhetens värdegrund, skolans regler och konsekvensstegen ska finnas uppsatt i alla klassrum.
Innehållet i stegen ska vara känd för alla elever och föräldrar. Alla vuxna ingriper omdelbart
vid dåligt uppträdande, otrevligt språkbruk, konflikter eller skojbråk. Vi lyfter fram elever
som visar goda exempel. Majoriteten av våra elever ger dagligen exempel på trevligt
uppträdande och god kamratskap.
Gruppen mot mobbning som består av pedagoger, skolpsykolog och skolsköterska träffas
kontinuerligt. Gruppen arbetar efter en modifierad ”Farstamodell”. EFE-gruppen (Elever för
Elever) består av pedagoger och elever. Gruppens syfte är att organisera aktiviteter som
skapar en god stämning på skolan, fri från dåligt uppträdande, okamratlighet, mobbning och
trakasserier.
Alla vuxna har rastansvar efter ett utarbetat schema. Fritidspersonalen ska vara ute på rasterna
om inte egen planering eller egen rast är schemalagd samtidigt. Idrottslärarna eller annan
vuxen finns med i eller utanför elevernas omklädningsrum för våra yngre elever. Erfarenhet
visar att dåligt uppträdande, okamratlighet, mobbning och kränkningar ofta får fäste i den
typen av utrymmen.
Varje termin genomförs s.k. lägesenkäter om trivsel och utsatthet i alla klasser.
Enkätresultaten följs upp klassvis och ska utmynna i konkreta åtgärder. Åtgärderna redovisas
till rektor/bitr.rektor.
All pedagogisk personal har genomgått ART-utbildning. Genom utbildningen har vi fått
tillgång till övningar som gör att eleverna kan stå emot grupptryck, kan säga nej och vågar stå
för sin åsikt. Skolan har två Art-utbildade handledare.
Arbetslagen har en återkommande punkt på dagordningen som heter elevhälsa. Där tas frågor
upp rörande kränkande behandling. Trivsel, kamratskap och individuell social utveckling
finns med som stående punkt vid utvecklingssamtal och hälsosamtal.
Vi vill bland annat utveckla elevernas förmåga att:
• Hävda sin mening
• Kunna säga nej
• Fatta egna beslut
• Lösa problem konstruktivt
• Utveckla och stärka självkänslan
• Ta ansvar och visa respekt
• Utveckla empati
• Stärka sin självkännedom
Skolnivå
Så här arbetar vi förebyggande och upptäckande på skolnivå för att motverka diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling:
Aktiv handling
Likabehandlingsplan och
plan mot kränkande
behandling presenteras på
höstterminens föräldramöte
Alla klasser har EQ/klassråd
Väl fungerande
rastvaktsschema
Elevhälsa är en stående punkt
på arbetslagsmöten
EHT enligt inarbetad rutin
Ansvarig
Klassansvarig pedagog
Tidpunkt
September månad
Undervisande pedagog
Rastvakter
Varannan vecka
Löpande
Arbetslaget
Veckovis
Rektor
Veckovis
Pedagogisk lunch möjliggör
Pedagoger
samtal och att lyssna in
stämningar i elevgruppen
Elevrådet är ett forum för att Rektor
lyfta den psykosociala miljön
Fritidsmöten ger möjlighet
Fritidspersonal
att belysa situationen på
fritids
Varje dag
månadsvis
Varje vecka
Dialog, samtal, reflektion
och observation är
återkommande inslag i den
dagliga pedagogiska
verksamheten
Skolrådet är ett forum för
samverkan och delaktighet i
arbetet med
likabehandlingsplanen
Temadag
Elevenkät angående trygghet
och trivsel
Pedagoger
Varje vecka
Rektor
4 tillfällen/läsår
Pedagoger
Pedagoger
Varje termin
Under hösten
Klassnivå
Så här arbetar vi förebyggande och upptäckande på klassnivå för att motverka diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling.
Aktiv handling
Ansvarig
Klassråd ger möjlighet för
Mentorer
eleverna att lyfta tankar kring
situationen på skolan.
Tydliggöra och delaktiggöra Pedagoger
eleverna i arbetet med
skolans gemensamma
spelregler
Tidpunkt
Varannan vecka
Löpande
Individnivå
Så här arbetar vi förebyggande och upptäckande på individnivå för att motverka
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Aktiv handling
Alla på skolan som
bevittnar att någon bryter
mot likabehandlingsplan
och plan mot kränkande
behandling har ett ansvar
att ingripa och föra detta
vidare enligt
handlingsplanen.
Pedagogiska samtal med
elever i det dagliga arbetet
varje vecka ger möjlighet
till förtrolighet.
Skolsköterska och
skolpsykolog på plats i
skolan ger möjlighet till
Ansvarig
Pedagoger, elever och alla annan
personal
Tidpunkt
Omedelbart vid behov
Pedagoger
Varje dag
Elever/skolsköterska/skolpsykolog Vid behov
kontakttagande
Samtal vid incidenter
Upprättande av åtgärdsplan
vid behov av detta
Samtalsledare
Samtalsledare/EHT/rektor
Omedelbart vid behov
Vid behov
Varningssignaler att uppmärksamma hos barn och elever
Dessa tecken kan naturligtvis bero på andra orsaker, mende motiverar kontakt mellan skola
och vårdnadshavare:
• Eleven är ofta nedstämd/ledsen
• Tystlåten
• Ofta upplevd fysisk smärta (huvudvärk, magont etc)
• Brist på sociala kontakter (kamrater och vuxna)
• Kommer hem med tecken på att ha varit fysiskt utsatt (blåmärken, trasiga kläder etc)
• Ovilja att prata om skolan
• Låg eller ingen intiativförmåga/handlingskraft
• Uttrycker en låg självkänsla
• Verbalt uttrycker sin känsla av otillräcklighet
• Slutar delta i gemenskapen
• Låg närvaro i skolan
• Utåtagerande hemma, men ”lugn” i skolan
• personlighetsförändringar
Före och efter elevrådet ska varje klass genomföra klassråd. Elevrådet som består av rektor
eller bitr.rektor och elever har en återkommande punkt på dagordningen som tar upp
förebyggande arbete arbete mot dåligt uppträdande, okamratlighet, kränkningar och
mobbning på skolan.
Elevhälsoteamet som består av rektor eller bitr.rektor, skolpsykolog, skolsköterska samt
specialpedagog träffas varje vecka.
6. Upptäcka
•
•
•
•
•
•
Föräldrar, elever och skolans personal har kunskap om att de i första hand ska
rapportera till berörd klasslärare och berörda föräldrar så snart någon form av
kränkande behandling upptäcks.
Vid mobbning ska anmälan göras till Gruppen mot mobbning, rektor eller bitr.rektor.
Rastansvariga eller annan personal som bevittnat en händelse har skyldighet att
rapportera till klasslärare
Elever ska ha möjlighet att anmäla anonymt, en låsbar brevlåda finns som töms
regelbundet av pedagoger i EFE-gruppen.
Elevenkäter utvärderas och åtgärdas, i första hand sker detta i den egna klassen
Om en elev upplever sig utsatt för dåligt uppträdande eller okamratlighet vid
upprepade tillfällen ska detta rapporteras omgående till rektor eller bitr.rektor.
7. Handlingsplan vid kränkning av elev.
Vid förekomst av trakasserier eller kränkande behandling använder skolan en handlingsplan
som konkret återger vad som behövs göras i varje situation. Denna finns till stöd för personal
och elever då det förekommer en situation där skolan behöver ingripa. Allt arbete
dokumenteras och följs upp.
1. Någon form av trakasserier eller kränkande handling uppmärksammas. Klasslärare
eller annan pedagog kontaktas. Här kan även EFE-brevlådan användas.
2. Samtal inleds med berörda elever en och en. Samtal förs kring uppkomst, förekomst
och hur det ska upphöra. Det förs daterat protokoll som utöver åtgärder ska innehålla
datum för uppföljningar. All ny information kompletteras skriftligt. Föräldrar
informeras. Ansvarig vuxen har följande hållpunkter i samtalet:
- Vad var det som hände?
- Hur började det?
- Hur går vi vidare?
- Känns det bra nu?
- Om inte, vad krävs för att kunna gå vidare och lägga det inträffade bakom oss.
3. När alla inblandade och den vuxne fått en bild av vad som hänt samtalar man om hur
man ska gå vidare. För att utveckla de inblandades sociala kompetenser försöker man
också hitta som gör att man inte hamnar i liknande situation igen.
4. Samtalet avslutas. Om det känns naturligt och rätt för de inblandade kan de ta
varandra i hand. Detta får dock aldrig vara ett krav.
5. Samtalet dokumenteras.
6. Föräldrar informeras om händelsen.
7. Om eleven trots samtal blir kränkt igen av samma elev/vuxen kopplas Gruppen mot
mobbning in.
Vuxens kränkande av elev
Om en vuxen kränker en elev på skolan går ärendet direkt över till rektor. Rektor, med stöd av
skolledning, handlägger ärendet vidare enligt följande plan:
1. Någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
uppmärksammas. Eleven kontaktar lärare, föräldrar eller rektor. Om det är lärare eller
föräldrar som får informationen kontaktar de rektor.
2. Rektor kontaktar skyndsamt berörd elev för samtal kring händelsen. Samtal förs kring
uppkomst, förekomst och åtgärder. Protokoll som förs vid mötet ska innehålla datum
för uppföljning. All ny information kompletteras skriftligt i rapporten som finns hos
rektor.
3. Rektor kontaktar berörd personal för samtal kring händelsen. Vid behov deltar övrig
skolledning eller annan peson som bör kallas. Samtal förs kring uppkomst, förekomst
och åtgärder. Protokoll som förs vid detta möte ska innehålla datum för uppföljning.
Föräldrar kontaktas och deltar vid behov.
4. Uppföljningar ska ske vid minst två tillfällen enskilt med berörda parter för att
försäkra sig om att diskriminering/kränkande behandling har upphört. Avslutat ärende
noteras i rapporten.
5. Vid fortsatt kränkande behandling eller upprepade incidenter kontaktas
rektor/skolledning omedelbart. Samtal sker kring vilka åtgärder som bör vidtas för att
den kränkande behandlingen ska upphöra.
Om det är rektor som diskriminerar, trakasserar eller kränker någon elev kontaktar lärare
eller föräldrar produktionskontoret i Danderyds kommun.
Kränkning utanför skoltid
Vid förekomst av trakasserier eller kränkningar utanför skoltid.
1. Någon form av trakasserier eller kränkande behandling utanför skoltid
uppmärksammas. Mobbningsteamet kontaktas. Mobbningsteamet agerar för att
handlingen ska upphöra. Utsatt elev kontaktas för samtal kring händelsen och
skolan kontaktar hemmet. Skolan tar kontakt med elev och föräldrar till den elev
som utpekas som den kränkande.
2. Vid fortsatta trakasserier eller kränkande behandling kallas berörda elever och
föräldrar till ett möte på skolan. Daterat protokoll upprättas.
3. Uppföljningar sker vid minst två tillfällen med berörda parter för att försäkra sig
om att trakasserierna eller den kränkande behandlingen har upphört.
Handlingsplan vid mobbning
1. Misstanke om mobbning anmäls av elev, personal, förälder eller annan vuxen till
Gruppen mot mobbning. Rektor och bitr. rektor samt klasslärare informeras. Skolan
svarar för att den som lämnat informationen förblir anonym.
2. Den utsatte eleven kallas till samtal. Två personer från Gruppen mot mobbning leder
samtalet samt dokumenterar de beskrivna händelserna. Det är viktigt att få fram
konkreta händelser, tid och plats samt namn på eventuella vittnen. Finns det
elever/vuxna, som bevittnat händelserna, kallas även de till enskilda samtal. Tid för ett
uppföljningssamtal med den utsatta eleven bestäms och genomförs senast en vecka
efter det första samtalet.
3. Den som mobbat träffar två personer från Gruppen från mot mobbning. Eleven ska
inte veta om att samtalet ska äga rum. Under samtalet uppmuntras eleven att själv
berätta vad som hänt. Därefter klargörs att mobbningen omedelbart måste upphöra.
Eleven får komma med förslag på, hur han/hon kan ställa allt till rätta igen.
Åtgärdsprogram skrivs.
Tid för ett uppföljningssamtal bestäms och egenomförs senast en vecka efter det första
samtalet. (Hänsyn tas till varje enskild elev och elevens ålder).
4. Förälder till den utsatte eleven informeras snarast om vad som har hänt, samt att
personer ur Gruppen mot mobbning arbetar med problemet.
5. Förälder till den som mobbat informeras direkt efter det första samtalet.
6. Huvudmannen informeras om mobbningen.
7. Inblandade elever hålls under uppsikt och får extra stöd av vuxna.
8. Föräldrar och klasslärare till inblandade elever informeras om det aktuella läget. Vid
behov kallas föräldrar till möte.
9. 2-3 veckor efter det första uppföljningssamtalet genomförs ännu ett enskilt samtal med
den elev som mobbats respektive mobbat.
10. Uppföljning gör kontinuerligt tills risk för fortsatt mobbning inte finns.
11. I grova fall av återkommande mobbning där beteendet trots flera försök att bryta inte
är framgångsrikt kan sociala myndigheter kopplas in, vid behov polisanmälan.
12. Fallet avslutas. Dokumentationen lämnas till rektor när fallet avslutats.
Alla samtal med elever och föräldrar dokumenteras skriftligt.
Övrigt
• Alla anmälningar ska tas på allvar
• Vid mindre felsteg i ”stridens hetta” brukar det räcka med att klassläraren pratar med
den elev som har gjort sig skyldig till handlingen och göra klart att detta inte får
förekomma. Eleven ska få veta vilka konsekvenser felsteg får (konsekvensstegen).
• Åtgärder som vidtas ska alltid dokumenteras, följas upp och utvärderas, detta sker i
åtgärdsprogrammet.
• Händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa, ska också rapporteras till
Arbetsmiljöverket inom 24 timmar. Rektor ansvarar för rapporten.
• Vid misstanke om att elev far illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp och skydd ska
anmälas till socialtjänsten. Anmälan kan initieras av vem som helst i personalen men
rektor eller elevhälsoteamet hanterar kontakten.
Utbilda
• Planen mot kränkande behandling revideras varje år. Information till personal sker vid
skolstart. Under läsåret aktualiseras innehållet vid personalmöten, pedagogiska samtal,
arbetslagsmöten,elevråd etc.
• Utbildning sker i form av information, föreläsningar, diskussioner och
erfarenhetsutbyte i samband med studiedagar, arbetslagsmöten etc.
• Det är av särskild vikt att representanterna är duktiga samtalsledare. Gruppen ska få
kontinuerlig utbildning i frågor som rör kränkande behandling.
Informera
• Planen mot kränkande behandling finns på skolans hemsida och schoolsoft
• Information om arbetet mot kränkande behandling ges till nya elever och föräldrar och
i samband med föräldramöten och utvecklingssamtal
• Informationsbroschyr med förväntningar på elever, föräldrar och respektive skola
delas ut vid första föräldramötet
• Gruppen mot mobbning presenterar sig för alla klasser varje år.
• Skolans värdegrund och klassens regler finns uppsatta i varje klassrum
Arbetsgrupper
Elevhälsoteamet
Rektor eller biträdande rektor
Skolpsykolog
Skolsköterska
Specialpedagog
Gruppen mot mobbning – Stocksund
Marius Calin
skolpsykolog
Marlene Westerberg
skolsköterska
Karin Lidström Nihlen
lärare
Pär Koren
lärare
AnnaMaria Stefansson
fritidspersonal
Jennie Naziri
lärare
EFE-gruppen Stocksund
Pär Koren lärare
Ulrika Bolle fritidspersonal
Anna Blom fritidspersonal
Daniel Mohsini fritidspersonal
Elever
Gruppen mot mobbning – Långängskolan
Mikael Valdorsson
biträdande rektor
Marius Calin
skolpsykolog
Cathrin Lundblad
skolsköterska
Ellenor Karlsson
lärare
Torbjörn Halvorsen
fritidspersonal
EFE-gruppen Långängsskolan
Leo Isralesson
Tina Malmström
Therese Ek
fritidspersonal
fritidspersonal
fritidspersonal
Lagar och regleringar
Följande lagar och regleringar styr skolans uppdrag i arbete med likabehandlingsplan och plan
mot kränkande behandling.
Skollagen 6 kap
7§ Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att
barn och elever utsätts för kränkande behandling.
8§ Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder
som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen
ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som är tänkta att påbörjas eller
genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har
genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
9§ En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev
anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att
anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha
blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla
detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna
kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan
krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Lgr11
…..Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om
den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan
utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan
trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller
funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt
motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen
diskussion och aktiva insatser.
Socialtjänstlagen (SoL)
Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialtjänsten
enligt 14 kap 1§ i SOL (2001:453). Detta gäller både skolmyndigheten och alla anställda hos
skolmyndigheten.
Brottsbalken(BrB)
Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Här kan det i stället handla om: misshandel,
olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förolämpning, sexuellt ofredande, hets
mot folkgrupp.
Barn- och elevskyddslagen
Denna lag säger att skolan ska bedriva ett målinriktat arbete med att främja barns och elevers
lika rättigheter, motverka diskriminering samt motverka annan kränkande behandling.
FN: s Barnkonvention
FN:s barnkonvention har sitt ursprung i principen om den inneboende värdigheten hos alla
människor och deras obestridliga rättigheter. Barnkonventionen bygger på perspektivet;
barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet.
Stöd och hjälpinstanser
Barnens hjälptelefon (Bris) 116111
Till Barnens hjälptelefon kan alla under 18 år ringa om vad som helst. Inga problem är för
stora eller små. Tillsammans med en vuxen försöker ni hitta en lösning på det som inte känns
bra. Samtalet är gratis och det syns inte på telefonräkningen att du har ringt. Alla vuxna på
Barnens hjälptelefon har tystnadsplikt och får inte berätta för någon vad samtalen handlar om.
www.bris.se
BEO 08-586 080 00
Till BEO kan du vända dig om du känner dig kränkt eller illa behandlad på skolan eller fritids.
De vuxna på skolan måste göra något så fort de får veta att du råkar illa ut, men om det inte
sker eller om det ändå inte blir bättre kan du vända dig till BEO.
www.skolinspektionen.se/beo
Rädda barnens föräldratelefon 020-786 786
Till Rädda Barnens föräldratelefon är alla som vill välkomna att rinfga med stora och små
frågor som rör barn och föräldraskap. Kanske kan samtalet ge nya infallsvinklar och lite hjälp
med att samla mod och kraft. Ditt samtal är anonymt och kostar inte mer än en
samtalsmarkering.
www.rb.se