Samrådsredogörelse Etapp 2

Transcription

1(66)
Bilaga 1
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
MARKBYGDENS VINDKRAFTPARK,
ETAPP 2
2013-03-19
Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2
Beställare: Markbygden Vind AB
T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx
2(66)
Markbygdens vindkraftpark, Etapp 2
Samrådsredogörelse
2013-03-19
Innehåll
1 2 3 Markbygdens vindkraftpark, Etapp 2
2 Samråd
3 1.1 Samråd i tidigare skeden
3 1.2 Genomförda samråd för Etapp 2
3 1.3 Samråd för 130 kV-ledning
5 Sammanställning av samråd avseende Markbygdens vindkraftpark Etapp 2
6 2.1 Myndigheter
6 2.2 Samråd med organisationer och företag
40 2.3 Samråd med privatpersoner
46 Samråd avseende 130 kV kraftledning för anslutning till stamnätet
51 3.1 Samråd med myndigheter
51 3.2 Samråd med organisationer och företag
59 3.3 Samråd med privatpersoner
62 Bilagor:
Annonser för inbjudan till samråd gällande Markbygdens vindkraftpark etapp 2
Skriftlig inbjudan till samråd för Markbygdens vindkraftpark etapp 2
Skriftlig inbjudan till kompletterande samråd gällande 130 kV-kraftledning för anslutning till stamnät
Deltagarlistor vid samrådsmöte för allmänheten
3(66)
1
Samråd
1.1 Samråd i tidigare skeden
Bolaget har tidigare genomfört samråd enligt 6 kap 4 § miljöbalken för Vindkraft i Markbygden
i samband med ansökan om tillåtlighet som inlämnades 2007. I samband med att planering för
etapp 2 av Markbygdens vindkraftpark påbörjades genomfördes samråd med en vid
samrådskrets enligt lista i kapitel 1.2. Avsikten med samråden har dels varit att informera om
den planerade verksamheten, dels att ta del av synpunkter gällande relevanta aspekter att ta
hänsyn till vid konsekvensbedömningen och/eller eventuell information om området som kan
vara viktig att beakta i den fortsatta planeringen av etapp 2. De samråd som genomförts och de
synpunkter som framförts angående Markbygdens vindkraftpark etapp 2 har sammanställts i
denna samrådsredogörelse.
1.2 Genomförda samråd för Etapp 2
Inbjudan till skriftliga samråd har skickats ut till följande myndigheter, organisationer och
företag:
Arbetsmiljöverket
Arvidsjaurs flygplats
Arvidsjaurs kommun
Bergsstaten
Boverket
Elsäkerhetsverket
Energimarknadsinspektionen
Energimyndigheten
Försvarsmakten
Havs- och vattenmyndigheten
Hi3G Access AB
Jordbruksverket
Jägarnas riksförbund
Kammarkollegiet
Lantbrukarnas riskförbund Norrbotten
Lantmäteriet
Luftfartsverket
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Naturvårdsverket
Net4mobility
Norrbottens museum
Piteå kommun
Post och telestyrelsen
Riksantikvarieämbetet
Samerådets svenska sektion
Sametinget
SMHI
Semisjaur-Njarg sameby
Sjöfartsverket
Skanova Elskyddsärenden
Skogsstyrelsen
4(66)
Sveaskog
Svenska Kraftnät
Svenska samernas riskförbund
Sveriges geologiska undersökning
Sveriges Naturskyddsförening
Sveriges Ornitologiska förening
Tele2 Sverige AB
Telenor Sverige AB
Telia Sonera
Teracom AB
Trafikverket
Transportstyrelsen
Transportstyrelsen, luftfartsavdelningen
Västerbottens museum
Västra Kikkejaur sameby
Östra Kikkejaur sameby
3GIS
Fastighetsägare, boende och fritidshusägare inom 2 km från utredningsområdet
Utöver skriftliga samråd har ett antal samrådsmöten hållits, vilka listas nedan. Syftet med
samtliga möten har varit att informera, stämma av information och inhämta synpunkter.
Samrådspart
Piteå Kommun
Piteå Kommun
Boende/fritidshusägare i
området
Länsstyrelsen och Piteå
Kommun
Piteå Kommun
Länsstyrelsen
Piteå Kommun
Piteå Kommun
Datum för möte
2011-11-06
2011-11-07
2011-11-29
Plats
Piteå
Piteå
Pite Långträsk
2011-12-06
Luleå
2012-01-18
2011-12-15
2012-02-08
2012-02-14
Piteå
Telefonmöte
Telefonmöte
Telefonmöte
Piteå Kommun
2012-02-17
Luleå
Sveaskog
Piteå Kommun
Allmänt samrådsmöte
2012-02-22
2012-03-06
2012-04-18
Telefonmöte
Piteå
Koler
Länsstyrelsen och Piteå
Kommun
Semisjaur-Njarg sameby
2012-05-09
Luleå
2012-05-23
Arvidsjaur
Östra Kikkejaur sameby
2012-05-23
Arvidsjaur
Arvidsjaurs och Älvsby
kommuner
Naturvårdsverket
2012-05-24
Älvsbyn
2012-10-16
Stockholm
Piteå kommun
2012-11-20
Piteå
Ämnesområde
Planering av samråd
Inledande samråd
Information om
planeringsläge
Planeringsläge
Planeringsläge
Kulturmiljö
Naturhänsyn
Påverkan på
närboende
Kulturmiljö och
landskap
Naturhänsyn
Planeringsläge
Genomgång av
samrådshandling
Genomgång av
samrådshandling
Genomgång av
samrådshandling
Genomgång av
samrådshandling
Genomgång av
samrådshandling
Genomgång av
samrådshandling
Bolagets bemötande av
kommunens
synpunkter
5(66)
Arvidsjaur flygplats
2012-11-08
Arvidsjaur
MSA-ytan
Inbjudan till det allmänna samrådsmötet 18 april 2012 i Koler skedde på flera sätt:
 Tidningsannons i NSD, Norrbottenskuriren och Piteå-Tidningen 28 mars 2012
 Skriftlig inbjudan till fastighetsägare inom 2 km från utredningsområdet ca 4 veckor
före mötet
 Oadresserad direktreklam till angränsande byar till utredningsområdet (postnummer
93 391, 944 91, 942 03, 942 04, 942 05 och 946 99) ca 4 veckor före mötet
Utöver de formella samrådsmötena har ett antal ”fokusgruppsmöten” av mer informell karaktär
hållits mellan Piteå kommun och Bolaget. Syftet har varit att Piteå kommun och Bolaget ska
vara överens om den tillståndsansökan som lämnas in till Miljöprövningsdelegationen. Frågor
och synpunkter har bearbetats systematiskt efter sådant som man varit överens om, sådant man
kunnat förhandla om och sådant som man ej kunnat komma överenes om.
Förutom de synpunkter som lämnats in skriftligen, och som redovisas i denna
samrådsredogörelse, har Bolaget haft ett 20-tal telefonkontakter med privatpersoner.
1.3 Samråd för 130 kV-ledning
Samtliga samrådsparter enligt listan i kap 1.2. inbjöds till skriftligt samråd avseende 130 kV
anslutningsledning till stamnätet. Omfattningen av berörda fastighetsägare utökades dock till att
även omfatta hela området mellan vindkraftområdet och befintlig stamnätsledning väster om
området. Ett samrådsunderlag, daterat 2012-10-31, skickades ut den 31 oktober 2012. Samrådet
avseende elledning annonserades i NSD, Norrbottenskuriren och Piteå-Tidningen den 2
november 2012.
Fyra samrådsmöten har genomförts för 130 kV-ledningen. Mötesinbjudan samt skriftligt
samrådsunderlag skickades den 1 november 2012.
Samrådspart
Datum för möte
Plats
Arvidsjaur kommun
Älvsbyns kommun
Piteå kommun
Svenska kraftnät
2012-11-08
2012-11-12
2012-11-20
2012-11-29
Arvidsjaur
Älvsbyn
Piteå
Stockholm
6(66)
2
Sammanställning av samråd avseende Markbygdens
vindkraftpark Etapp 2
2.1 Myndigheter
2.1.1 Piteå kommun
Synpunkter på Samrådshandling, daterad 2012-04-03 har framförts av Piteå kommun dels vid
samrådsmöte den 9 maj 2012, dels i skriftligt samrådsyttrande daterat 2012-06-27.
Nedan följer en sammanställning av dessa synpunkter:
Allmänt
En tydlig redovisning av ambitionsnivån gällande antalet vindkraftverk och dess placering
(parklayout) i Etapp 2 bör till.
Markbygden Vind AB har i olika dokument presenterat varierande antal vindkraftverk inom
Etapp 2. Miljökonsekvensbeskrivningen från 2008-05-26 anger för Etapp 2 drygt 300
vindkraftverk i beskrivningen av ett sannolikt huvudalternativ. Samrådsunderlaget från 201112-06 anger att Etapp 2 omfattar litet drygt 350 vindkraftverk medan Samrådshandlingen från
2012-04-03 anger ca 450 vindkraftverk för Etapp 2. Under samma tidsperiod har effekten på ett
standardverk ökat, från ca 2 MW när tillåtlighetsprövningen gjordes, till idag ca 3 MW.
Teknikutveckling sker hela tiden. Bolaget bör tydligare presentera vilken målsättningen
gällande energiproduktion är samt vilka ambitionerna på hänsynstagande gentemot
nedanstående resurser och värden är och som alternativt planeras att vidtas. Ju fler vindkraftverk
desto större konsekvenser kan förväntas.
Bolagets bemötande:
I det första utkastet har man ett relativt långt avstånd mellan verken. Nu är utgångspunkten att
optimera den mark som tas i anspråk och etablera så många verk som möjligt men ändå ta
hänsyn till naturmiljö, kulturmiljö osv.
I ansökan till MPD kommer Bolaget att ansöka för en så kallad boxmodell, vilket innebär att
Bolaget behåller en viss frihet för exakt placering och typ av verk till dess att
detaljprojekteringen kommit igång. Denna boxmodell innebär att de placeringar som illustreras
i framtagen parklayout inte är några slutgiltiga val, utan används av schematisk karaktär.
Verken placeras efter beaktande av vindförhållande, lämpligt avstånd mellan verk samt efter
hänsyn tagen till områden där placering av vindkraftverk bör undvikas, de så kallade
restriktionsområdena. Efter denna avvägning återstår vissa områden som anses lämpliga för
placering av verk. Detta innefattar en flexibel placering av verk inom området för
tillåtlighetsbeslutet men utanför restriktionsområdena för optimal elproduktion efter tillgänglig
teknik och hänsyn tagen till övriga intressen.
Då ett exempel på en parklayout tas fram i detta skede är det viktigt att inte låsa fast sig vid
något som sedan kan utgöra onödiga hinder för att kunna optimera utformandet av
vindkraftparken. Detta är viktigt just på grund av den snabba teknikutvecklingen som Piteå
kommun anger här ovan. Att beskriva den planerade parken på detta sätt innebär absolut inte
några totala friheter, utan de villkor som fastställts i tillåtlighetsbeslutet samt de villkor som
sedan kommer att finnas i tillståndet måste följas vid den fortsatta detaljprojekteringen längre
fram.
Målsättningen för energiproduktion samt ambitionsnivå för hänsynstagande och åtgärdsförslag
redogörs för i MKB:n..
7(66)
Landskap
Landskapets komplexitet – redovisning av konsekvenser genom alternativ layout:
Kommande MKB och tillståndsansökan måste bättre redovisa den landskapliga komplexiteten.
Alternativa förhållningssätt till olika ingående delar i landskapet, d v s alternativa layouter,
måste redovisas för att optimera nyttjandet av området ur landskaplig synpunkt och reducera
negativa konsekvenser. Vilka blir konsekvenserna av exploatering för respektive landskaplig del
och för landskapet sett som helhet?
En parklayout med utgångspunkt att kunna bedöma möjliga konsekvenser har tagits fram. Ett
scenario där den största potentiella omfattningen av konsekvenserna kan belysas har ansetts
vara en layout med lägre och fler verk blandat med några högre verk. Det slutliga valet kan
dock bli en park med färre och större verk, men Bolaget har i MKB:n valt att utgå från ett
”värsta scenario” ur konsekvenssynpunkt. Bolaget har beaktat konsekvenserna ur ett
helhetsperspektiv i MKB:n.
Landskapet, som Etapp 2 är del av, utgör Piteå kommuns mest vildmarkspräglade och ostörda
område. Området för Etapp 2 sönderfaller i tre olika huvudområden som, genom utbredningen
tillsammans med influensområdet för visuell påverkan blir mycket stort och vida övergår
avgränsningen för Riksintresse Vindbruk. Influensområdet är som bredast 2,5 mil brett och
ligger inte, som anges, mellan älvdalarna Åbyälven, Lillpiteälven och Bänkerträsket utan är
spritt på ömse sidor av älvdalarna och sjöarna. I samrådshandlingen beskrivs etappområdet som
en likformig enhet med låg komplexitet och därmed också som ett område till vilket
förhållningssättet kan vara ett och det samma. Området beskrivs som en höjdplatå präglad av
storskaligt skogsbruk. Så är inte fallet.
Den förhållandevis vildmarkspräglade och ostörda karaktär som området har idag kommer i
hög grad att förändras, vilket kommer att beskrivas i MKB:n. Etapp 2 beskrivs som ett
höjdområde uppdelat av tre dalgångar, som sträcker sig ut i det omgivande, flackare
landskapet. Etappen beskrivs bestå av tre huvudsakliga landskapskaraktärer. Det visuella
influensområdet sträcker sig utanför vindparkens gränser, vilket kommer att beskrivas i
konsekvensanalysen. Hela området, Etapp 2 med omgivande landskap, domineras av skogsbruk.
Landskapet inom Etapp 2 har stor komplexitet vad gäller ingående topografi, landskapselement och historik och är vad karaktären beträffar till dels olämpligt för vindkraft. Tiotalet
betydelsebärande landskapliga enheter - som Åbyälven, Lillpiteälven och dalgången
Bänkerträsket-Smalträsket-Brännträsket; Bänkerberget, Långtjärnberget, Dubblabergen osv ingår, vilka var och en kräver särskilda ställningstaganden. Ställningstagande till varje enskild
landskaplig storhet inom Etapp 2 krävs i MKB.
Dubblabergen (590möh) är tillsammans med Vitberget (594möh) i Älvsbyns kommun traktens
högsta berg och bildar ett massiv som har stor betydelse för upplevelsen av landskapet inte bara
inom Piteå kommun utan även i Arvidsjaurs och Älvsbyns kommuner, jfr nedan. Detta
förhållande och konsekvenserna av en storskalig vindkrafts- exploatering här ska tydliggöras i
MKB:n.
De enskilda verkens höjd överstiger landskapets relief i förhållande till samtliga berg och höjder
inom hela utredningsområdet, undantaget Norrdubbla.
8(66)
Parkens förmodade storlek och utbredning sträcker sig längs med och över höjdsträckningarna,
över bergen, över dalgångarna. Den kommer att medföra en total dominans i ett tidigare upplevt
naturlandskap.
Den dominanta skalan tillsammans med vindkraftverkens moderna, industriella arkitektur,
rotorblad i ständig rörelse och hinderbelysning, medför att landskapet efter en etablering
sannolikt kommer att förstås som ett vindbruks- eller industrilandskap. Konsekvenserna av detta
ska till fullo beskrivas i MKB. Alternativa layouter där olika hänsynstagande till ingående
landskapsdelar har prövats, ska redovisas.
I och med att placeringen av verk i denna ansökan inte kommer att vara definitiv kommer det att
finnas alternativa placeringar av verken inom de områden som ansetts som möjliga för
vindkraft. När dessa möjliga områden tas fram kommer konsekvenser på omgivningen att
beaktas. Verk kommer att placeras där de gör minst intrång och skada sett ur flera motstående
intressens perspektiv. Många olika intressen ska vägas in och om placering av verk innebär ett
avvägande mellan att undanta områden för flera olika intressen kan skyddet mot påverkan på
landskapsbilden i vissa fall anses vara mindre värt än skyddet för ett annat intresse.
Eftersom en definitiv placering av verk inte tas fram i detta skede kommer konsekvenserna för
landskapet att bedömas utifrån ett scenario, med lägre och fler verk blandat med några högre
verk. Konsekvenserna för de olika landskapliga karaktärsområdena och landskapselementen
samt konsekvenserna ur ett helhetsperspektiv beskrivs i MKB:n. Även beaktade åtgärder för att
mildra konsekvenserna beskrivs i MKB:n.
Landskap – visualisering, anpassning till landskap, skyddsåtgärder:
I en så stor prövning är det lämpligt för bolaget att ta fram en tydlig visualisering.
Samrådshandlingen redovisar inga nyheter vad gäller visualisering utan hänvisar främst till de
fotomontage mm som togs fram inför tillåtlighetsprövningen 2008. Mycket har hänt under de
senaste åren (ex vis verkens större höjd, angivandet av ett varierande antal verk inom Etapp 2
etc.) och möjligheterna till modern visualisering till rimliga kostnader har kraftfullt förbättrats.
Med modern visualisering avses inte fotomontage utan tillskapande av en 3D-modell där
rörlighet kan simuleras. Visualiseringen kan bli ett verktyg för kommunicering av olika
konsekvenser med myndigheter och gentemot berörda. Piteå kommuns GIS-avdelning arbetar
med en höjdmodell där verktyg och metoder för denna typ av 3D-visualisering har utretts.
Härutöver bör fotomontage revideras med nu avsedd storlek av verken etc. och redovisas,
exempelvis på omslag för MKB.
En 3D-visualisering anses inte tillföra någon ytterligare relevant information i detta skede för
att bättre kunna bedöma konsekvenserna av verksamheten. Nya fotomontage kommer endast att
tas fram om de tidigare fotomontagen inte kan utgöra ett tillräckligt underlag för att bedöma
konsekvenserna av verksamheten. Tillåtlighetsbeslutets villkor på max 200 m höjd för verken
gäller fortfarande. Man kan istället åka ut och titta på verkliga vindkraftverk. En karta över
varifrån vindkraftverk teoretiskt kommer att vara synliga, tas fram. Synligheten kommer dock
delvis att förändras över tid, utan att bolaget har möjlighet att påverka detta, på grund av
skogsbruket.
Kraven på alternativa layouter, alternativa verksplaceringar samt skyddsåtgärder i form av
skymmande ridåer/skog, anpassning till lokala landskapselement osv är inte mindre för att
9(66)
exploateringen är mycket stor. Samma krav eller större än de som ställs vid mindre etableringar
gäller.
Samma svar som ovan. I och med att placeringen av verk i denna ansökan inte kommer att vara
definitiva kommer det att finnas alternativa placeringar av verken inom de områden som ansetts
som möjliga för placering av verk. När dessa möjliga områden tas fram kommer konsekvenser
på omgivningen att beaktas. Verk kommer att placeras där de gör minst intrång och skada sett
ur flera motstående intressens perspektiv. Påverkan på landskapsbilden och hur denna
påverkan kan minskas beskrivs i MKB:n. Många olika intressen ska vägas in och om placering
av verk innebär att avvägande mellan att undanta områden för att skydda flera olika intressen
kan skyddet mot påverkan på landskapsbilden i vissa fall anses vara mindre värt än skyddet för
ett annat intresse. En avvägning har gjorts i varje enskilt fall. Bolaget har inte rådighet över
skogsbruket i området och kan inte garantera att skyddsridåer av skog bevaras. Eftersom
verkens exakta positioner inte är fastställda i detta skede blir det också svårt att avgöra var
skogsridåer lämpligen skulle bevaras.
Naturmiljö
Samrådshandlingen redovisar naturskyddade områden och områden med naturvärden.
Beskrivningarna av naturvärden och naturvärdesbedömningar sammanfaller relativt väl med
Miljö- och byggkontorets men det finns skillnader i synsätt.
Landskapsperspektiv på naturmiljön:
Den kommande MKB:n förväntas även innehålla beskrivningar av ekologiska processer på
landskapsnivå och inte begränsas till att redovisa enskilda avgränsande områden som idag har
höga naturvärden.
Fragmentering av naturliga livsmiljöer orsakad av industriell markanvändning och infrastruktur
kan väntas inom etapp 2. På landskapsnivå är avskärningen av ekologiska samband och
processer i landskapet de mest betydelsefulla miljökonsekvenserna på naturmiljön.
Konsekvenser som förlust och förändring av naturliga livsmiljöer och uppkomst av
spridningsbarriärer är särskilt viktiga att beakta. Värdetrakter med naturvärden definieras på
karta och naturvårdsambitioner bör klarläggas. Andelar inom Piteå kommun av naturskyddade
områden, värdefulla våtmarker och skogar mm som, direkt eller indirekt, berörs av
Markbygdenprojektet behöver synliggöras.
Konsekvenser i form av fragmentering av naturliga livmiljöer liksom spridningsbarriärer
beskrivs i MKB:n. Bolagets förslag på åtgärder för sådana konsekvenser beskrivs i MKB:n.
Skyddad natur och särskilt värdefulla naturvärdesobjekt:
Samrådshandlingens redovisning av juridiskt bindande områdesskydd och ekoparker behöver
förbättras. I MKB:n är kraven på redovisning av konsekvenser för Dubblabergens och
Sodokbergets naturreservat samt naturvärdesobjekten Långtjärnberget, Stenberget, StorHuvberget och Lillpiteälven med närliggande våtmarker (t ex Stavamyran) särskilt viktiga att
beakta.
I samrådshandlingen under avsnittet ”Skyddad natur” redovisas naturreservat och Natura 2000områden i Etapp 2. Gemensamt för dessa områdesskydd är att de är juridiskt bindande och
grundar sig på beslut med stöd av Miljöbalken. Då även biotopskydd räknas till denna typ av
10(66)
formellt områdesskydd (kan liknas vid små naturreservat) borde dessa ha redovisats i text och
på karta (Figur 2.11.2) i samrådshandlingen. MKB:n förväntas innehålla en sådan redovisning.
Bolaget beaktar synpunkterna i MKB:n. Även biotopskydd finns beaktat i MKB:n.
Dubblabergens naturreservat ingår i en större helhet i Dubblabergens ekopark som till stor del
ligger i Arvidsjaur kommun men ansluter i öster mot avgränsningen av Etapp 2.
Hela ekoparken är ett förhållandevis stort vildmarksområde med gamla skogar och goda
kvaliteter för störningskänsliga djur som rovdjur och rovfåglar. Dubblabergens ekopark beskrivs
i samrådshandlingens text vilket är bra men saknas i redovisningen på karta (Figur 2.11.2).
MKB:n förväntas innehålla redovisning av ekoparken på karta och att det ur texten framgår att
ekoparkerna är en viktig naturvårdssatsning med sociala mål och syftar till att vara en resurs och
skapa förutsättningar för ett ökat friluftsliv.
Ekoparken och syftet med denna samt vindkraftanläggningens påverkan på ekoparken beskrivs
och illustreras på karta i MKB:n. Påverkan på ekoparken beskrivs i MKB:n som indirekt
påverkan. Elledningen kan, beroende på val av stäckning, medföra direkt påverkan på
ekoparken.
Förutsättningarna för natur- och vildmarksupplevelser:
En parklayout saknas i samrådshandlingen men förväntas i tillståndsansökan och MKB.
Redovisning av tänkta placeringar av vindkraftverk är nödvändiga för att kunna bedöma
konsekvenser för exempelvis besökare som söker naturupplevelser.
Dubblabergens naturreservat är ett bergsmassiv med bergstoppar som reser sig högre än
omgivande terräng på ett storslaget sätt. Piteå kommuns högsta punkt ligger nära toppen på
Norrdubbla (590 m ö h) och erbjuder en fantastisk utsikt österut över stora delar av Piteå
kommun (se natur- och kulturguiden Pitemål för vidare redovisning).
Sodokbergets naturreservat är ett lättillgängligt naturskogsområde som ligger nära Åbyälven.
Toppen på Sodokberget når cirka 430 meter över havet och från bergets sydbrant har man en
vacker utsikt över Åbyälvens dalgång.
Besökare till Sodokbergets naturreservat och Dubblabergens naturreservat och ekopark
förväntar sig sannolikt ostördhet, tystnad, vida vyer och möjligheter till vildmarksupplevelser i
ursprunglig natur. I den fortsatta planeringen av vindkraft i Etapp 2 är det angeläget att beakta
dessa landskapsvärden och upplevelsevärden. En okänslig lokalisering av vindkraft alltför nära
exempelvis Dubblabergen leder oundvikligen till skador på områdets upplevelsevärden och
karaktär av vildmark.
Påverkan på landskapsbilden och beaktade åtgärder beskrivs i MKB:n. Utsikten från nämnda
berg och därmed delar av upplevelsen kommer att påverkas. Många olika intressen ska vägas in
och om placering av verk innebär ett avvägande mellan att undanta områden för att skydda
flera olika intressen kan skyddet mot påverkan på landskapsbilden i vissa fall anses vara
mindre värt än skyddet för ett annat intresse.
Geologiska värden:
Förväntningar på MKB:n är att den innehåller en sammanställning av geologiska värden inom
etapp 2 och redovisning av konsekvenser på dessa värden.
11(66)
Samrådshandlingen saknar redovisning av geologiska värden. Vid prövningen av Etapp 1
visades att förekomsten av geologiska värden kan få stor betydelse för vindkraftverkens
placering och antal.
Samråd har förts med SGU angående områdets geologiska värden. SGU ser inget som särskilt
bör beaktas inom större delen av området. Det finns en del brutna terrängformer och olika spår
från inlandsisens avsmältningsfas i norra delen där hänsyn kan behöva tas. Samråd med SGU
har genomförts för att säkerställa att relevant information beaktas i MKB-arbetet.
Naturvärdens redovisning:
Redovisningen av områden med naturvärden bör även omfatta närområdet till Etapp 2 samt
kompletteras med Sveaskogs och Miljö- och byggkontorets inventeringar.
Samrådshandlingens redovisning av naturvärdesobjekt som delvis sträcker sig utanför
projektområdet Etapp 2 är ofullständig/saknas. Detta gäller bl a för Långtjärnberget. När
naturvärdesobjekten klipps vid gränsen för Etapp 2 blir det svårt att få en uppfattning om
naturvärdesobjektets verkliga storlek och utbredning. Med ökad storlek följer ofta ett högre
naturvärde.
Samrådshandlingen redovisar kartor med förekommande naturvärden men endast de områden
som Enetjärn Natur har inventerat och dokumenterat. Ytterligare områden med dokumenterade
naturvärden finns! Sveaskogs inventeringar av värdefulla skogar på Sveaskogs marker är ett
underlag som bör användas och redovisas i kommande MKB. Miljö- och byggkontoret har
därutöver uppgifter om naturvärden vid ytterligare några områden som saknas i
samrådshandlingen. Miljö- och byggkontoret anser att skogsobjekt med naturvärden utgörs av
följande objekt och bör redovisas i MKB:
1. Enetjärns naturvärdesobjekt - Värdeklass 1 och 2,
2. Sveaskogs naturvärdesobjekt - Ej utbytbar och Naturvärdeslokaler samt de
utredningsobjekt som efter utredning faller ut som Ej utbytbar eller Naturvärdeslokal
(enligt Johan Ekenstedt på Sveaskog brukar det röra sig om ca 80 procent av
utredningsobjekten),
3. Miljö- och byggkontorets konstaterade naturvärdesobjekt som ej redovisats i
samrådshandlingen - Flottakammen, Skällberget, Långtjärnberget B och C.
Beskrivningar och shape-fil med dessa objekt kan skickas.
Bolaget har beaktat dessa synpunkter i MKB:n. En kompletterande naturvärdesinventering har
genomförts för Flottakammen. Däremot har Skällberget inte inventerats särskilt eftersom
området sannolikt inte hyser några höga naturvärden, dels eftersom det finns en tydlig gräns
mellan naturvärden klass 2 och lägre naturvärden vid Skällberget, dels eftersom området inte
pekats ut som intressant att studera vidare utifrån förstudierna av kartor, flygbilder och andra
källor, vilket gjordes innan fältinventeringen. Skällberget ingår dessutom i ett område som
undantagits från placering av verk, varför Bolaget inte funnit någon anledning till att studera
området vidare.
Naturvärdens avgränsningar:
MKB förväntas innehålla mer bearbetade avgränsningar av naturvärden i både skogar och
våtmarker.
12(66)
Skillnader föreligger vad gäller Enetjärns avgränsning av skogar med naturvärden respektive
Sveaskogs naturvärdesobjekt. Miljö- och byggkontoret framhåller att en mer riktig beskrivning
av skogliga naturvärden fås om Enetjärns och Sveaskogs naturvärdesobjekt läggs samman som
en gemensam avgränsning av naturvärdesobjekten (slå ihop shape-filerna). De sammanlagda
naturvärdesobjekten kan därefter användas för beräkning av hänsynsytor och skyddsavstånd.
Samrådshandlingen anger att avgränsningen av värdefulla våtmarker i både VMI och Enetjärns
inventeringar inte stämmer helt med våtmarkernas utbredning på ortofotot. Samrådshandlingen
anger att detta ska beaktas i det fortsatta arbetet men förklarar inte hur. Miljö- och byggkontoret
anser att brister i avgränsningar av våtmarkers naturvärden bör justeras med ortofotot som
underlag innan hänsynsytor beräknas.
Påfallande stora arealer av våtmarker med VMI klass 1 och 2 har hamnat utanför Enetjärns
avgränsningar av våtmarker. Där avvikelserna är stora bör motiv till avgränsningarna redovisas.
Enetjärn Natur började med att kolla igenom VMI-data, därefter har VMI-datan jämfört mot
nya ortofoton och redan där kunnat dra slutsatser om att VMI-datan skiljer sig från
verkligheten. Sedan har fältbesök gjorts för att verifiera områden och säkerställa eventuella
svårtolkade områden och gränser. VMI-datats gränser baseras till stor del på tolkning av
gamla ortofoton. Underlaget har till delar blivit inaktuellt, bl.a. p.g.a. skogsbruk och dikningar.
Bolaget anser att Enetjärn Naturs resultat från fältinventeringar, med allt tidigare framtaget
material från Sveaskog, ortofoton och VMI-data som grund, speglar verkligheten på ett bättre
sätt än de tidigare utredningarna som VMI baseras på. Det är den verkliga naturmiljöns
förhållanden och värden som bör återspegla vad som bör skyddas. Innan byggstart sker
ytterligare kontroller i fält. Bolaget kommer att anpassa vindkraftanläggningen efter
våtmarkernas verkliga utbredning och lämnar öppet för mindre justeringar där oklarheter kan
påvisas.
Inventering av fåglar och fågelförekomster:
Utöver översiktliga inventeringar förväntas MKB:n innehålla information om förekomster av
känsliga arter – kungsörn, övriga rovfåglar, ugglor och lommar. Förslag på flygkorridorer för
kungsörn baserade på frekvent använda flygstråk (grundade på GPS-märkta örnar) redovisas.
Särskilt fågelrika områden uppmärksammas och beskrivs och eventuella detaljinventeringar i
konstaterat värdefulla områden redovisas.
Miljö- och byggkontoret har tidigare lämnat synpunkter på att de översiktliga inventeringarna
och underlaget för bedömningar av fåglar i etapp 2 har haft brister och varit litet tunt. Bl a har
synpunkterna haft bäring på att inventeringar borde ha utförts under häckningsperioden och att
inventeringarna förväntades kartlägga faktiska förhållanden inom etapp 2. Det är därför positivt
med klarläggandet av tidigare genomförda inventeringar av VMI 1 våtmarker den 16-18 juni
2008 samt sökandens förslag, som framkom efter samrådsmötet, om att kompletterande
inventeringar kommer att utföras inom Etapp 2 under juni 2012.
Som kuriosa kan nämnas att Miljö- och byggkontoret gjorde en översiktlig rundresa, 2012-0614, med korta stopp på en rad platser i Etapp 2. På fågelfronten noterades spillkråka på
Bänkerberget, fjällvråk över Norrdubbla, storlom i Bastaträsket och större hackspett vid
Skällberget.
Översiktliga fågelinventeringar har gjorts längs fyra linjerutter i Etapp 2 under 2012.
Preliminära resultat från dessa visar att fågelfaunan i Etapp 1 och 2 uppvisar stora likheter.
Den metodik som valts ger ett brett grepp om fågelfaunan i Markbygdenområdet och täcker in
13(66)
de flesta av de allmänna och sparsamma fågelarter som förekommer. Resultaten från
inventeringarna kompletteras i MKB:n.
Ekologisk kompensation:
MKB:n förväntas redovisa konkreta åtgärdsförslag på ekologisk kompensation.
Gärna inriktade på långsiktigt skydd av naturskogar och rinnande vattendrag i kombination med
häckningsplatser för kungsörn och reproducerande bestånd av flodpärlmusslor.
Målet är att ha så stora skyddsavstånd att kompensation inte behövs. Syftet är att i första hand
undvika skada, andra hand minska påverkan, i sista hand kompensera.
Skyddsavstånd - buffertzoner – hänsynsytor:
MKB:n förväntas redovisa målsättningar med föreslagna hänsyn och ska innehålla motiveringar
till antagna skyddsavstånd och buffertzoner som använts vid beräkningen av hänsynsytor.
Hänsynsytor med motiv till storlek på skyddsavstånd kommer att redovisas i MKB:n.
Kulturmiljö
Kulturmiljöernas och kulturlandskapets värden:
Det är nödvändigt att de typer av värden som förknippas med enskilda kulturmiljöer,
värdetrakter samt kulturlandskapet som helhet, liksom värdenas omfattning, beskrivs och
analyseras för att en helhetsbild av konsekvenserna för kulturmiljön ska kunna tecknas.
Nulägesbeskrivningen innehåller beskrivningar av områdets tidigare utpekade kulturmiljöer,
samt en avläsning av värdekärnor och -stråk med grund i Riksantikvarieämbetets
fornlämningsregister. En analys av vilka typer av värden som förknippas med kulturmiljöerna
och kulturlandskapet saknas dock genomgående. En precisering av vilka typer av värden
(upplevelsevärden, kunskapsvärden, bruksvärden, etc) som förknippas med respektive
kulturmiljö och kulturlandskapet som helhet, samt bedömningar av värdenas omfattning, är en
nödvändig grund till en tillfredsställande konsekvensbedömning.
Bolaget har kompletterat nulägesbeskrivningen av kulturmiljöernas och kulturlandskapets
värden i MKB:n. Den efterfrågade typen av värdering är en av de rådande inom
kulturmiljövården. Den har dock på senare tid ifrågasatts alltmer därför den uppfattas som
fragmenterande och svår att använda för att skapa en överblick av och en förståelse för de
befintliga kulturmiljövärdena. Därför används snarare en metod där man använder sig av
parallella berättelser, där förhistorisk kolonisation, samisk kultur, 1700-1800 talets
nybyggarkultur samt industrialismen, skulle kunna representera detta områdes kulturhistoria.
Påverkan på kulturlandskapet:
Miljökonsekvensbeskrivningen bör beskriva den planerade vindkraftetableringens effekter på
förståelsen av kulturlandskapet som helhet.
Mänsklig verksamhet i området har genom historien underordnats och varit tvungen att
anpassas till landskapets naturgeografiska förutsättningar, vilket tydligt framgår i
samrådsdokumentets generellt historiska beskrivning av närområdet (ss. 39-40). Spåren därefter
följer således både till typ av verksamheter och till verksamheternas lokalisering en tydlig,
bestämd logik. Än idag speglas denna samverkan mellan natur- och kulturlandskap i det dagliga
bruket av landskapet och är grundläggande för förståelsen av detsamma.
14(66)
För förståelsen av landskapet innebär en storskalig vindkraftutbyggnad ett uppbrott från denna
typ av landskapsbruk. Den planerade vindkraftetableringen avviker till form och skala från all
tidigare användning. En analog förändring har i viss mån skett genom det storskaliga
skogsbrukets genombrott. Detta har dock haft en begränsad inverkan på förståelsen och
upplevelsen av landskapet – området är idag liksom tidigare att betrakta primärt som ett
skogslandskap.
Samrådshandlingen beskriver kulturhistoriska värdekärnor och värdestråk på en aggregerad nivå
vilket är bra och nödvändigt på grund av den föreslagna etableringens storlek. Utpekade
värdekärnor och -stråk beskrivs dock fragmentiserat. MKB:n bör beskriva den planerade
vindkraftetableringens effekter på förståelsen av kulturlandskapet som helhet.
Bolaget har tagit till sig dessa synpunkter och kompletterat MKB:n med en bedömning av
påverkan på kulturlandskapet som helhet.
Påverkan på traditionella bymiljöer:
Ålderdomliga bymiljöer inom och i anslutning till utredningsområdet bör beskrivas och deras
värden klarläggas. Konsekvenserna för dessa bör analyseras i miljökonsekvensbeskrivningen.
Samrådshandlingen beskriver väl strukturen hos de kulturhistoriska lämningar som finns
registrerade i Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister, huvudsakligen lämningar efter
samiska boställen, husgrunder, tjärdalar och liknande. Likaså finns kulturmiljöer utpekade i
regionala och kommunala policyprogram redovisade som värdekärnor eller -stråk.
Det saknas dock beskrivningar av majoriteten av de ålderdomliga bymiljöer som ligger inom
eller i direkt anslutning till utredningsområdet. Många av dessa småskaliga gårdsmiljöer har
tillkommit sedan koloniseringen från och med sent 1700-tal, är väl bevarade och brukas på olika
sätt än idag. Deras kulturhistoriska värden är främst av upplevelse- och pedagogisk karaktär
(förutom deras värde för individen), genom att de med tydlighet levandegör historiska
samhällsmönster och levnadsvillkor. Därför är de också mer känsliga för vindbrukets
landskapliga påverkan i jämförelse med fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar,
vars betydelse i högre utsträckning finns i lämningens dokumentvärde.
De miljöer som åsyftas i ovanstående stycke är följande: Åselet, Södra Brännträsk, Bänkerträsk,
Kolerträsk, Björkheden, Manjärv, Manjärvträsk, Manträsk, Bergbacka, Bröträsk, Huvträsk och
Huvåsen. Samtliga har vyer över de landskap som efter en vindkraftetablering kommer att
domineras av vindbruk. De har genom sin lokalisering, karaktär, skala och långa kontinuitet
betydande upplevelse-, bruks- och pedagogiska värden.
Nulägesbeskrivningen bör kompletteras med ovanstående kulturmiljöer. Miljöernas
pedagogiska värden, bruksvärden och upplevelsevärden i förhållande till Markbygdens historia
och det omgivande landskapet bör beskrivas.
MKB:n bör innehålla en analys av vindkraftetableringens konsekvenser för nämnda
kulturmiljövärden.
Bolaget har tagit till sig dessa synpunkter och kompletterat MKB:n med en nulägesbeskrivning
och konsekvensbedömning av de ålderdomliga bymiljöer som kan påverkas av
vindkraftsetableringen.
15(66)
Siktfält och påverkan:
Vid konsekvensbedömningen för viktiga kulturmiljöer bör eventuella siktfält mot
utredningsområdet undersökas. Vid fria siktfält bör fotomontage bifogas för att tydliggöra
tänkbar påverkan.
Vid vissa viktiga kulturmiljöer finns skogsridåer som skymmer sikten mot utredningsområdet.
Kompensationsåtgärder där sådana skogsridåer skyddas mot avverkning bör övervägas för att
undvika negativ påverkan på kulturmiljön.
Med viktiga kulturmiljöer åsyftas i första hand Koler stationssamhälle, Lyckoträskets
fornlämningsområde, Strömnäs by samt väg- och gårdsmiljöerna i Björkheden.
Bolaget har tagit till sig dessa synpunkter. Bolaget styr inte avverkning inom området som inte
rör etablering av vindkraftparken. Vi tar fram representativa fotomontage.
En karta över varifrån vindkraftverk kommer att vara synliga, tas fram. Synligheten kommer
dock delvis att förändras över tid, utan att bolaget har möjlighet att påverka detta, på grund av
skogsbruket.
Samiskt kulturlandskap:
Det samiska kulturlandskapet sett över tid bör sammanfattas på kartbild.
Samiska intressen är i samrådshandlingen främst redovisade i form av markanvändningen
’Rennäring’. Det mönster som den samiska kulturen format i landskapet är beskriven i text men
ej tydliggjord och bör framgå på karta.
Bolaget har tagit till sig dessa synpunkter och kompletterar MKB:n med ett avsnitt om det
samiska kulturlandskapet och med hänvisning till en kartbild.
Boende och bebyggelse
En redovisning av hur planerad hinderbelysning kommer att påverka boende i området måste
till. Förhållningssätt till och konsekvenserna för de boende, såväl fritids-som permanentboende,
och till den befintliga bebyggelsen måste likaså redovisas. Frågor om av- respektive utveckling
samt planering avseende boende och bebyggelse måste belysas.
Bolaget anser att utvecklingen av bygden är en mycket viktig frågeställning där draghjälp från
kommunens strategiarbete för området är en grundläggande framgångsfaktor. Etableringen
kommer att skapa nya villkor för bygden som upplevs som negativa för en del och positiva för
andra, med möjligheter till utveckling som inte funnits tidigare. Det pågående MKB-arbetet är
en viktig del i arbetet med att identifiera de förutsedda negativa effekterna av etableringen där
synpunkter tas in från de som berörs av planerad etablering i syfte att mildra negativa
konsekvenser. Komplexiteten är stor, exempelvis önskar en del fastighetsägare ha kvar sina hus
i områden som blir bullerstörda medan andra önskar lösa in sina fastigheter.
Bolaget avser att ta fram en beskrivning på möjligheterna för att hantera detta.
Skyddsavstånd:
16(66)
I samrådshandlingen beskrivs att inom utredningsområdet för Etapp 2 har skyddsavstånd till
bebyggelsen i stor utsträckning anpassats för att klara bullerpåverkan. Någon tydlig beskrivning
av hinderbelysningen och konsekvenserna av densamma är inte presenterad.
Hinderbelysningen kommer att anpassas för att uppfylla de krav som ställs på anläggningen.
Dessa krav ställs av Transportstyrelsen och nu gällande krav finns i Transportstyrelsens
författningssamling (TSFS 2012:94). Bedömd påverkan på omgivningen beskrivs i MKB:n.
Både regelverket och teknik utvecklas på detta område, vilket Bolaget kommer att beakta vid val
av lösning för Etapp 2.
Strategi för behandling av boende och bebyggelse inom Etapp 2:
Planeringsintresset ’Boende’ beskrivs i samrådshandlingen endast som att få bor inom område
för Etapp 2. Miljö- och byggkontoret och Markbygden Vind AB har tidigare diskuterat boendet
inom och invid vindkraftområde för aktuell etapp. Genom parkens utbredning påverkas
fastigheter även på avstånd från parkens olika delar. Frågor som om det finns en framtagen
strategi, plan eller dylikt för hur boende och fastighetsfrågor ska hanteras har lyfts. I kommande
MKB samt tillståndsansökan bör detta redovisas.
Diskussion om de boendes villkor samt villkor för den befintliga bebyggelsen saknas i
samrådshandlingen. Konsekvenserna för de boende, rekreations- möjligheter och livsstilsvärden
kopplade till boendet, såväl för permanent- som fritidsboende, bör klargöras.
Påverkansmöjligheter och alternativ för de boende bör behandlas. Finns ersättnings- områden i
det fall området töms på boende? Finns potential för ny bebyggelse? Hur ser konsekvenserna
ut?
Sådant som berör bedömning av konsekvenser som ska behandlas inom ramen för
tillståndsansökan enligt miljöbalken beskrivs i MKBN:n. Däremot faller ersättningsfrågor och
strategier för hantering av dessa frågor utanför tillståndsansökan och MKB:n. Dessa frågor
kommer att behandlas utanför tillståndsprocessen i dialog med de som berörs.
Friluftsliv och turism
Vad innebär ett så stort ianspråktagande av mark för förståelsen av och tillgängligheten till natur
och landskap i Markbygden? Allemansrätt och intressen som rör det vi allmänt benämner
friluftsliv är otydligt och tunt beskrivna och ej analyserade i samråds- handlingen. Vilka värden
och vilka möjligheter till landskapligt nyttjande kommer att upplevas värdefulla och finnas kvar
efter en storskalig exploatering?
Under 2012 rankades Piteå kommun som nr 22 (av 290 kommuner) i utmärkelsen Sveriges
friluftskommun. Piteå placerade sig högst i länet. En utmärkelse som är tilltalande men som
också innebär ansvar för att kunna erbjuda goda förutsättningar för rörligt friluftsliv.
Friluftsliv och fritidsvistelse är utifrån fritids- och permanentboendes synpunkt ofta de värden
som gör att man vistas här.
Friluftslivet inom området kan beskrivas genom det som utgår från en aktivitet, exempelvis
fågelskådning, fiske eller skoteråkning och genom värdet att komma till en specifik plats. I det
senare fallet intar bergtoppar med utsiktspunkter, som Dubblabergen och Bänkerberget, en
särställning. Även natursköna platser som Huvträsken är eftersökta. Människor söker
utflyktsmål och naturupplevelser. Vandring, naturliga rörelsestråk längs älvdalarna, åsarna och
höjdryggarna, tvärs över sjöarna - leder och gamla stigar, skoter- och skidspår utgör
17(66)
infrastrukturen för tillgänglighet och förtrogenhet med landskap och natur inom det specifika
området.
Det organiserade nyttjandet av skog och mark i form av NVO/JVO samt fiskeföreningar kan
beskrivas. Här bör fiske i rinnande vattendrag och fiske i sjö särskiljas.
Jakt och fiske utgör en viktig del av livsstilen och kan lätt definieras medan det diffusa
friluftslivet baserat på självhushåll och rekreation - fylla frysen, bär och svamp,
naturupplevelser, hemkänsla och social samhörighet och gemenskap på köpet - är svårare att
konkretisera som planeringsintresse. Detta grundläggande sätt att bete sig bygger på ett intresse
och starka band till platser i Etapp 2. Det kan innefattas i de rättigheter Allemansrätten ger.
Allemansrättsliga frågor är generellt sett underkommunicerade när det gäller stora
vindkraftsparker som Etapp 2, och i än högre grad i en sammanvägning av konsekvenserna av
hela Markbygdenprojektet.
Friluftslivet, naturturismen samt jakt och fiske beskrivs i MKB:n. Nuläget, eventuell påverkan
samt förslag på åtgärder redovisas i MKB:n. Generellt innebär inte en vindkraftsanläggning
något hinder för friluftsliv eller jakt och fiske inom en vindkraftpark.
Planerad skyddsåtgärd - skyddsavstånd
Skyddsavstånden till biotoper, biotopskydd och naturreservat bör ses över och motiveras.
Naturreservat och biotopskydd är områdesskydd som är långsiktigt och juridiskt bindande och
grundar sig på beslut med stöd av Miljöbalken. Då även biotopskydd räknas till denna typ av
formellt områdesskydd bör dessa dels redovisas på karta och i text, och skyddsavstånd tillämpas
så att det hänger ihop med synsättet på naturreservat.
Skyddsavståndet baseras på vad det är som ska skyddas. Skyddsavståndet till naturreservat är
baserat på en rimlighetsbedömning av konsekvenser för de upplevelsevärden som finns i
reservatet. Därigenom skyddas även reservatets avsatta skyddsvärden. För biotopskydd är
skyddsavståndet anpassat till att undvika kanteffekter som kan påverka lokalklimatet i biotopen.
Skyddsavstånd och motiv till storlek på skyddsavstånd kommer att redovisas i MKB.
Regeringens tillåtlighetsprövning samt den fortsatta handläggningen
En presentation av bolagets syn på, tolkningen av, hur placering av vindkraftverk utanför
kommunens utredningsområde för vindkraftverk (i översiktsplanen) kan göras måste till.
Markbygden Vind har av regeringen fått tillåtlighet för anläggande av högst 1101vindkraftverk
med en totalhöjd av 200 meter. Prövningen av regeringen avsåg endast tillåtligheten.
Regeringen har överlämnat ärendet till Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i
Norrbottens län för fortsatt prövning. I tillåtlighetsbeslutet står bland annat att –”regeringen
konstaterar att bolaget i sin ansökan uppgivit att områden som i huvudsak ligger utanför det som
anges som utredningsområde för vindkraft i kommunens översiktsplan generellt kommer att
undantas från placering av vindkraftverk”.
I samrådshandlingarna, som berör Etapp 2, framgår att etablering av vindkraftverk planeras att
genomföras på stora arealer som ligger utanför utredningsområde för vindkraft i kommunens
översiktsplan.
18(66)
På sida 1 i tillåtlighetsbeslutet har regeringen beslutat att ”Utbyggnaden ska ske inom det
område som benämns Utredningsområde och som markerats på karta på s. 10 i Teknisk
beskrivning, daterad 2008-05-26, i ansökan”. Att det området till en liten del ligger utanför
kommunens översiktsplan har redovisats och har varit känt sedan före 2008 och har varit en del
av både regeringens och MPDs bedömning. Varken Regering eller MPD har skrivit några
villkor om att alltid hålla sig inom Kommunens avgränsning i ÖP.
19(66)
2.1.2 Länsstyrelsen
Synpunkter på Samrådshandling, daterad 2012-04-03 har framförts av länsstyrelsen dels vid
samrådsmöte den 9 maj 2012, dels i skriftliga synpunkter per e-post 2012-06-04.
Nedan följer en sammanställning av dessa synpunkter:
Rennäring
Länsstyrelsen har att bevaka riksintresset rennäring. Detta uppdrag är oberoende av
överenskommelser och avtal som träffats med berörd sameby. Det sammantagna intrånget i
renbetesområden i Markbygden bedömer länsstyrelsen som omfattande, och tar ca 25%
betesmark i anspråk. Länsstyrelsen anser att rennäringen i området ska kunna fortsätta att
bedrivas i nuvarande omfattning. Länsstyrelsen tar upp olika former av kompensationsåtgärder
som kan vara aktuella.
 Ökad bevakning
 Stängsling
 Utfodring
 Ersättningsmarker utanför länet, exempelvis i Västernorrland
 Byta ut flyttleder till lastbilstransporter på väg
Bolaget tar med sig synpunkterna och beaktar dem i kommande MKB.
Kulturmiljö
Det är viktigt att en kulturmiljöanalys genomförs i det kommande arbetet med
miljökonsekvensbeskrivningen (d.v.s vad miljöerna berättar, varför de ligger där de ligger i
landskapet och mot vad de orienterar sig) så att det utifrån den går att redovisa effekterna på
kulturmiljöerna (störs, förstörs, fragmenteras, barriärer) och därefter vilka konsekvenserna blir
för de kulturhistoriska miljöerna och motiv till det ställningstagandet. D.v.s hur påverkar
etableringen förståelsen för miljöernas uppkomst och läge och vad miljön berättar. Det ska inte
enbart redovisas huruvida verkan syns eller ej och huruvida de direkt påverkar en miljö/lämning
eller ej, utan också motivera konsekvensbedömningen utifrån miljöns värden/berättelse.
Bolagets svar bemötande:
Bolaget tar med sig synpunkten till MKB:n där beskrivningen av kulturmiljön ytterligare
förtydligas.
Kumulativa effekter
Storleken på den kommande vindkraftsparken i Markbygden som är unik i Sverige kan tänkas
medföra störningar på landskapsnivå. Det är viktigt att miljökonsekvensbeskrivningen väger
samman de olika etappernas samlade påverkan och belyser effekten av detta.
Konsekvensbeskrivningen kommer att redovisa de förutsedda sammanlagda effekterna av Etapp
2 och Etapp 1 på landskapsnivå och exempelvis genom att byggnationen för Etapp 2 och Etapp
1 delvis kan komma att pågå samtidigt. Även Storblåliden samt befintlig vindkraftpark i
Dragaliden beskrivs under kumulativa konsekvenser.
Regeringsvillkor
Ansökan måste visa hur regeringsvillkoren kommer att uppfyllas. Exempelvis påverkan på
boende, buller och skuggor.
20(66)
Ansökan med MKB kommer att klargöra hur villkoren tas om hand för Etapp 2. Arbetet med
detta pågår sedan en tid tillbaka där både länsstyrelse och kommunen har en viktig roll då
regeringsvillkoren ska uppfyllas i samarbete och samråd med myndigheterna.
Naturmiljö
Fågelinventering
Det saknas en översiktlig inventering av fåglar i etapp 2. Länsstyrelsens uppfattning är att man
inte enbart kan använda sig av resultatet från inventeringen av etapp 1 samt Stor-Blåliden för att
visa vilka fågelarter som förekommer i etapp 2. Vindkraftsparken sträcker sig i öst-väslig
rikting och det är ca 4,5 mil från etapp 2 västligaste del till etapp 1 östligaste del. Den
östvästliga gradienten gör att etapp 2 ligger i en annan naturgeografisk region jämfört med
huvuddelen av etapp 1. Områdenas karaktär skiljer sig också åt med en i etappen 2 mer
mosaikartad terräng (mosaikartade miljöer hyser ofta fler arter jämfört med ett homogent
område). Sammantaget pekar detta på att det kan tänkas finnas skillnader i artsammansättning
mellan etapp 1 och etapp 2, om så är fallet måste undersökas genom inventering.
En översiktlig inventering av fåglar är utförd för Etapp 2 sommaren 2012. Resultatet av denna
kommer att beaktas i MKB:n.
Ugglor
Det saknas en inventering av ugglor. Eftersom ugglor är aktiva under andra delar av dygnet och
på andra delar av året (mars-april) än de flesta andra fågelarter krävs en särskilt anpassad
inventering för att täcka in ugglorna. Länsstyrelsen anser att ugglor ska inventeras eftersom det
är en liten men skyddsvärd grupp av fåglar och det är dessutom oklart hur pass känsliga de är
när det gäller påverkan från vindkraftsetableringar.
Ugglor hanteras i uppföljningsprogram. En litteraturstudie/skrivbordsinventering har
genomförts hösten 2012 där en rapport från gjorda inventeringar nu finns sammanställd. Dessa
kommer att beaktas i MKB. Häckfågelinventering kan göras först nästa vår (mars – april).
Rovfåglar
Det saknas en inventering av rovfåglar (bortsett från kungsörn). Rovfåglar kräver särskilt
anpassade inventeringar då de inte fångas upp på ett tillfredställande sätt vid t ex linjetaxering.
Rovfåglar bör inventeras då det är den fågelgrupp som riskerar satt drabbas hårdast av
kollisioner med vindkraftverk. Det är viktigt att inventeringarna sker vid rätt tidpunkt t ex
fjällvråk inventeras lämpligast i slutet på juni-börjanav juli, medan bivråk bör inventeras senare
(början av augusti).
Bolaget har i samrådsunderlaget hänvisat till att inventeringar i etapp 1 har visat på låga tätheter
av rovfåglar men eftersom etapp 2 har en annan karaktär med en mer mosaikartad terräng är det
relevant att undersöka om det förekommer skillnader mellan etapperna. När det gäller kungsörn
har det tex visat sig att etapperna skiljer sig åt.
Två säsongers inventeringar juni 2011-2012 inom uppföljningsprogrammet i Markbygden
(etapp 1 och Stor-Blåliden) ger en samstämmig bild av att förekomsten av övriga rovfåglar
(förutom kungsörn) i Markbygdenområdet är begränsad och i huvudsak består av vanliga arter,
t.ex. tornfalk. Endast en handfull observationer av rödlistade eller av EUs fågeldirektiv bilaga 1
utpekade rovfåglar har gjorts, och inga som indikerar häckningar.
21(66)
Även om inventeringsmetodiken inte är optimerad för rovfåglar så är den sammanlagda
inventeringsinsatsen över två år mycket stor vilket skulle ha gett indikationer på om fler
utpekade rovfågelsarter förekommer i området. Oregelbundet (vissa år) kan säkert fler arter
häcka med enstaka par, t.ex. fjällvråk, men det är högst osannolikt att de har stabila,
betydelsefulla förekomster här som kan påverkas.
Under juni 2012 har inventeringar med samma metodik (revirkarteringar och linjetaxeringar)
även genomförts i etapp 2, med samma slutsats. Inventeringarna har fokuserat på våtmarker
och områden där rester av gammal skog finns kvar. Trots detta har bara ett litet antal rovfåglar
setts och inga indicier på häckning har hittats. En jämförelse visar att tätheterna av rovfåglar
2012 inte var större i etapp 2 än inom uppföljningsprogrammet.
Totalt sett visar inventeringarna av fågelfaunan i etapp 2 jämfört med inom
uppföljningsprogrammet 2011-2012 på stora likheter mellan områdena. Det är också något
som starkt talar för att rovfågelfaunan i etapp 2 inte skiljer sig på något avgörande sätt från
resten av utbyggnadsområdet.
Att fiskgjuse skulle häcka i eller nära etapp 2 får anses mycket osäkert efter 2012 års
inventering. Om det sker häckar den sannolikt nära någon av områdets sjöar eller i lägre
liggande områden med gammal skog, i huvudsak vid våtmarkerna. Dessa områden ligger till
största delen utanför områdets avgränsning eller på platser där skyddsavstånd iakttas.
Bivråk har inte observerats under inventeringarna i etapp 2. Lämpliga miljöer för arten saknas
också så gott som helt. Det bedöms därför som tveksamt att arten häckar i eller nära etapp 2.
Bivråken anses för övrigt notoriskt svårinventerad och spelflyger över mycket stora arealer,
ofta långt ifrån boet, varför inte ens inventeringar på sensommaren är lätta att tolka.
Kungsörn
Örnparen i Markbygden har haft kontinuerligt hög häckningsframgång och är därför också
specifikt värdefulla för örnstammen. Bolaget föreslår en skyddszon på 2 km mätt från centrum
av identifierat bo. Det råder dock osäkerhet om vilket generellt skyddsavstånd till kungsörnsbon
som kan anses vara relevant. Uppgifter varierar från 2 till 6 km (Sveriges ornitologiska förening
rekommenderar 3 km). Örnar använder landskapet på olika sätt beroende på t ex topografi, var
det finns föda osv. Var örnarna har sina huvudsakliga jaktmarker, marker som vanligtvis skiljer
sig från boplatsområde, är av betydelse för vilket skyddsavstånd som krävs. Om bolaget
bedömer att 2 km är ett tillräckligt skyddsavstånd bör detta motiveras.
Skyddsavståndet 2 km för kungsörn bygger på uppgifter från bl.a. Vindval. Skyddsavståndet 2
km har godkänts för Markbygden Etapp 1 i dom i miljödomstolen vilken vann laga kraft 201210-16.
Under mars-april 2012 har en örninventering genomförts inom de planerade
vindparksområdena. Syftet var att följa upp situationen för de kända örnparen inom området,
samt studera övriga förekomster och rörelser av örnar i området.
Våtmarksfåglar
Det finns tre våtmarksobjekt Storstensmyrans, Bäckmyran och Vägamyran-Kutumyran som
utpekats som viktiga fågellokaler i naturvärdesinventeringen men som inte ingår i
22(66)
häckfågelinventeringen (2008). Dessa våtmarker bör inventeras och bolaget har (efter
samrådsmötet) meddelat att de kommer att genomföra fågelinventeringar av dessa våtmarker
under juni 2012. Den kommande miljökonsekvensbeskrivningen bör redovisa om det finns
fågelrika våtmarker och/eller våtmarker med rödlistade arter och vilken hänsyn/buffertavstånd
som bolaget avser att vidta för att minimera risken för störning på fågellivet.
Konstaterad häckning av brushane har noterats på Stormyran (som även hyser flera andra arter
medtagna i fågeldirektivets bilaga1). Arten brushane är upptagen i EUs fågeldirektivs lista 1 och
är även rödlistad enligt hotkategorin sårbar (VU). Enligt artdatabanken har det skett en
betydande minskning, kanske en halvering, av beståndet av brushane i Torne- och Lule
lappmarker (halva svenska populationen finns här) från början av 1980-talet till år 2002 och
denna minskning förefaller ha fortsatt fram till idag. Forskningsrapporter visar att vadare är
särskilt känsliga för störningar från vindkraftsanläggningar och att de ofta visar minskade
tätheter nära vindkraftverk. Störningsavstånden varierar mellan olika arter och vi har i dagsläget
ingen kunskap om vilket buffertavstånd som är lämpligt för brushane. I Vindvals rapport 6467,
Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss, rekommenderas ett buffertavstånd på 500
meter till myrar med rödlistade arter eller arter medtagna i fågeldirektivets lista 1 eller med höga
tätheter av vadare generellt.
Miljökonsekvensbeskrivningen bör redovisa vilka skyddsåtgärder/buffertavstånd som kommer
att vidtas för att inte brushane ska påverkas negativt av vindkraftetableringen.
Förenklad revirkartering (Naturvårdsverket 2003) ger en bra översikt av häckfågelfaunan på de
fyra våtmarker som bedömts motiverade att följa upp inom området. Två års studier före
byggstart, 2011-2012, ger ett bra bakgrundsmaterial. Metoden täcker också in de flesta av de
våtmarksfåglar som förekommer. Dessa hanteras i Uppföljningsprogrammet för hela
Markbygden.
Lommar
Inventeringar har visat att det finns storlom inom etapp 2. Däremot saknas det
inventering/redovisning av häckande smålom. Det finns en mängd potentiella småtjärnar med
förutsättningar för häckande smålom inom etapp 2 och det bör därför undersökas om det
förekommer häckningar i någon av dessa.
Storlom och smålom är utpekade enligt fågeldirektivet (bilaga 1). Lommar är känsliga för olika
former av mänsklig störning och häckningarna kan lätt misslyckas. Eftersom lommar är
långlivade med en låg årlig reproduktion påverkas också populationen lättare vid en ökad adult
dödlighet jämfört med kortlivade arter.
Enligt rekommendationer från Sveriges Ornitologiska Förening och Svenska lomföreningen bör
vindkraftsanläggningar undvikas inom en radie av 1 km kring sjöar och tjärnar där lom häckar.
Särskilt smålom häckar ofta i tjärnar men fiskar i närliggande sjöar. Det är viktigt att identifiera
och skydda även flygvägarna mellan häcknings- och fiskeplatserna.
I miljökonsekvensbeskrivningen bör det framgå var storlom respektive smålom häckar och vilka
skyddsåtgärder som kommer att vidtas för att lommarna inte ska påverkas negativt.
Översiktlig fågelinventering inklusive våtmarksfåglar har inventerats sommaren 2012 och
hanteras i Uppföljningsprogrammet för hela Markbygden.
23(66)
Fladdermöss
Bastatjärn är en av de tre lokaler där fladdermusinventeringen visade på hög aktivitet av
fladdermöss. Miljökonsekvensbeskrivningen bör redovisa vilken hänsyn (tex buffertavstånd)
bolaget kommer att vidta för att inte fladdermössen ska påverkas negativt av
vindkraftetableringen.
En inventering av fladdermöss är utförd vid Bastatjärn och vilken hänsyn som tas redovisas i
MKB.
Artskyddsfördordningen
Under rubriken artskyddsförordningen i samrådshandlingen saknas en redovisning av vissa arter
som finns med i artskyddsförordningens bilaga 1 te x björn och utter.
Förteckningen över arter enligt artskyddsförordningen ses över och kompletteras i MKB.
Våtmarker
Avgränsningar av naturvärdesobjekt i Enetjärns naturinventering överensstämmer inte med
gränserna i våtmarksinventeringen (VMI). Enetjärns natur uppger att de har avgränsat de delar
av våtmarkskomplexen som har de största naturvärdena. Avgränsningen i
våtmarksinventeringen bygger däremot alltid på hela den hydrologiska enheten dvs. all
sammanhängande våtmark är ett objekt (kan därför även innefatta sumpskogar). Anledningen
till valet av denna avgränsning är att delar som har ett hydrologiskt samband påverkar varandra
och därmed inte kan särhållas tex kan en del med höga naturvärden påverkas om det dikas i en
annan del av objektet med lägre värden.
Miljökonsekvensbeskrivningen bör redovisa hur man kommer att ta hänsyn till våtmarkernas
hydrologiska samband.
De områden som Enetjärn Natur inventerat har vid fältbesök visat sig ibland inte
överensstämma med de gränser för VMI som finns sedan tidigare, baserade på ortofoto.
Bolaget anser att Enetjärn Naturs inventeringsresultat bör spegla verkligheten på ett bättre sätt
än de tidigare utredningarna som VMI baseras på. Det är den verkliga naturmiljöns
förhållanden och värden som bör återspegla vad som bör skyddas.
De våtmarker som har pekats uti naturvärdesinventeringen har fått en buffertzon.
Buffertavstånd/skyddsavstånd kommer att beskrivas i MKB. Buffertzonerna/skyddsområdena
avser bland annat att skydda mot påverkan på hydrologin. I MKB:n kommer att visas hur
påverkan på hydrologiska samband undviks vid t.ex väg- eller ledningspassager över våtmark.
Naturreservat
Miljökonsekvensbeskrivningen bör redovisa hur naturreservaten kommer att påverkas av den
planerade etableringen. Vid bedömningen av konsekvenserna för reservaten bör man bland
annat ta hänsyn till syftena med naturreservaten, vilka finns beskrivna i besluten angående
bildande av reservaten.
Skyddsavstånd till naturreservat är anpassade för att undvika påverkan på naturreservaten av
den planerade etableringen och minimera konsekvenserna. Skyddsavståndet baseras på vad det
är som ska skyddas. Skyddsavståndet till naturreservat är baserat på en rimlighetsbedömning
24(66)
av konsekvenser för de upplevelsevärden som finns i reservatet. Därigenom skyddas även
reservatets avsatta skyddsvärden.
Natura 2000
Kommande miljökonsekvensbeskrivning bör innehålla en bedömning om den planerade
verksamheten riskerar att påverka miljön i Natura 2000- områdena Piteälven (SE0820434),
Åbyälven (SE0820433) eller Byskeälven (SE0820432) på ett betydande sätt, vilket kräver
tillstånd enligt 7 kap 28 a § miljöbalken.
Miljökonsekvensbeskrivningen bör särskilt beskriva hur vägdikena kommer att avslutas i
förhållande till områdets vattendrag. Bolaget måste belysa om det finns risk för läckage av
närsalter och sedimenttransport till vattendrag.
Frågan om passager av vattendrag bör också belysas. Bolaget måste klargöra om passagerna
kommer att utformas så att vattendragens naturliga flöden kan bibehållas. Om inte bör en
prövning enligt 7 kap 28 a § miljöbalken göras.
Biflöden till Åbyälven och Piteälven, som ingår i Natura 2000, har inventerats sommaren 2012.
Lokalisering och utformning av passager över bäckarna kommer att väljas med utgångspunkt i
inventeringsresultaten så att påverkan på bäckarnas naturliga flöden undviks. Med vidtagna
skyddsavstånd samt övriga planerade skyddsåtgärder och försiktighetsmått som kommer att
redovisas i MKB kan inte bolaget se några skäl till att ansökan enligt 7 kap. 28§ MB kan
behöva göras i samband med ansökan till miljöprövningsdelegationen.
Massbalans
I samrådshandlingen uppges att vägnätet inom etappen bedöms vara möjligt att bygga upp
genom balansering av massor i väglinjen till underbyggnaden. Under figur 3.6.4 visas också en
terrass som byggts upp av morän i väglinjen och diken som gjorts djupare och bredare.
Länsstyrelsen vill passa på att upplysa om att vägdiken endast ska avvattna vägkroppen, om
dikena görs så djupa att de även avvattnar omgivande mark klassas det som markavvattning,
vilket kräver tillstånd enligt 11. Kap. 13 § miljöbalken.
Vi kommer att uppfylla villkor så att inte tillstånd enl 11 kap behövs. Missvisande bild från
samrådshandlingen kommer att ändras till MKB:n.
Geologiska värden
Miljökonsekvensbeskrivningen bör innehålla en redovisning av områdets geologiska värden och
hur de kommer att påverkas av etableringen.
Samråd har förts med SGU angående områdets geologiska värden. SGU ser inget som särskilt
bör beaktas inom större delen av området. Det finns en del brutna terrängformer och olika spår
från inlandsisens avsmältningsfas i norra delen. Långtjärnberget har i stort sett undantagits
från exploatering, liksom delar av Stenberget och den översta delen av Norrdubblas sluttning
på grund av att områdena även omfattas av andra skyddsvärden. Dalgången mellan bergen har
inte undantagits från etablering. Samråd med SGU har genomförts för att säkerställa att
relevant information beaktas i MKB-arbetet.
El-ledningar
25(66)
Bolaget önskar att inte binda sig till en teknisk lösning i miljötillståndet utan ser ett antal fall då
det vore mer rationellt att ansluta verken till varandra och till uppsamlingsstationerna med
luftledning. I miljökonsekvensbeskrivningen bör det framgå i vilka fall detta kan bli aktuellt.
Om det sedan på grund av oförutsedda omständigheter uppkommer ytterligare fall (än de
angivna), när man vill bygga luftledning, bör dessa undantag kunna lösas genom samråd med
tillsynsmyndigheten.
Om ansökan till MPD ska kunna användas till koncessionsansökan för kraftledningar ska
samråd hållas med berörda av ledningsträckningarna och konsekvenser för ledningarna
beskrivas i MKB.
130 kV är alltid luftledning, 30 kV är i normalfallet markförlagd kabel, men kan i vissa fall bli
nödvändig som luftledning vid våtmarker. Samråd har skett med en vid samrådskrets för 130
kV-luftledning och miljökonsekvenserna beskrivs i MKB:n.
2.1.3 Arvidsjaurs kommun
Arvidsjaurs kommuns kommunstyrelse 2012-05-07
Yttrande - Markbygdens vindkraftpark, etapp 2
Flygplatsen är en fungerande länk i kedjan av effektiva flygtransporter till och från Norrbottens
inland. Med anledning av bland annat flygplatsens geografiska läge och sin betydelse för testoch turismverksamheten i regionen samt ur militär synpunkt är det av största vikt för
kommunen att flygplatsens möjligheter att utöva verksamhet inte försvåras.
Kommunen befarar att ett genomförande av etapp 2 skulle innebära omfattande påverkan på
Arvidsjaurs Flygplats. Instrumentflygande plan måste iaktta en lägsta MSA-höjd över havets
nivå runt Arvidsjaurs Flygplats. MSA-höjden är beroende av höjden på hinder (berg, master,
byggnader) inom en yta om 30 nautiska mils radie från flygplatsens FAF (Final Approach Fix).
MSA-höjden åt det håll där den planerade vindkraftsparken ligger är sedan 2011-12-15, 945
meter över havets nivå.
Vindkraftverk inom vissa av områdena inom etapp 2 skulle innebära att MSA-ytan skulle höjas
vilket i sin tur skulle påverka inflygningsförfarandet till Arvidsjaurs Flygplats och innebära
ökade kostnader för flygtrafiken. Kommunen anser därför att det är av största vikt att
Markbygdens Vind i sitt fortsatta arbete gör en närmare analys av påverkan för Arvidsjaurs
Flygplats. Detta för att säkerställa att flygplatsen inte påverkas negativt av en eventuell
etablering. Om Markbygden Vind avser att genomföra en etablering som får en negativ
påverkan på Arvidsjaurs Flygplats måste tillräcklig kompensation för detta utgå.
Arvidsjaurs kommun befarar även att en utbyggnad av etapp 2 skulle innebära en negativ
påverkan på naturreservatet Dubblabergen. En närmare utredning av påverkan bör ske.
Enligt samrådshandlingen kan utbyggnad av etapp 2 även innebära påverkan för
fritidshusboende i Långsel och eventuellt Dartsel inom Arvidsjaurs kommun, Kommunen anser
att ett avstånd om cirka 1200 m eller 10 gånger vindkraftverkets totalhöjd kan rekommenderas.
Kommunen anser vidare att den utlovade bygdepengen även bör omfatta boende i Långsel och
Dartsel.
Samrådshandlingen behandlar även påverkan på berörda samebyar. Arvidsjaurs kommun anser
att det är av stor vikt att berörda samebyar kompenseras vid påverkan.
26(66)
Fortsatt dialog kommer att hållas mellan bolaget och Arvidsjaurs flygplats angående MSAhöjden. Möjliga tekniska åtgärder behöver utredas. Nödvändiga justeringar av flygrutter görs i
samråd med Arvidsjaurs flygplats.
Ett skyddsområde där ingen vindkraftetablering sker kommer att hållas mot naturreservatet
Dubblabergen för att undvika att påverkan sker på reservatet.
Långsel kommer att påverkas visuellt och ljudmässigt av vindkraftparken. Dock kommer inte
riktvärden för buller att överskridas. Dartsel kan komma att påverkas av en kraftledning,
beroende på vilket alternativ för anslutning som väljs. Den visuella och ljudmässiga påverkan i
Dartsel av vindkraftparken blir liten eller obefintlig.
Etableringen kommer att skapa nya villkor för bygden som upplevs som negativa för en del och
positiva för andra, med möjligheter till utveckling som inte funnits tidigare. Sådant som berör
bedömning av konsekvenser som ska behandlas i tillståndsansökan enligt miljöbalken beskrivs i
MKB:n. Däremot faller ersättningsfrågor och strategier för hantering av dessa frågor utanför
tillståndsansökan och MKB:n. Dessa frågor kommer att behandlas utanför tillståndsprocessen i
dialog med dem som berörs.
27(66)
2.1.4 Bergsstaten
E-post skickad 2012-04-16
Samråd Markbygdens vindkraftspark
Det finns inga rättigheter enligt minerallagen inom det aktuella området och Bergsstaten har
därför inga synpunkter på den eventuella etableringen.
Bolaget noterar detta.
2.1.5 Energimarknadsinspektionen
Samrådsyttrande över anläggningen av Markbygdens vindkraftpark, etapp 2.
2012-04-18
Tidplan
Energimarknadsinspektionen (EI) anser att det är lämpligt att tidplanen inkluderar även
koncessionsansökan samt eventuell ansökan om bindande besked om undantag från kravet på
nätkoncession.
EI:s miljöprövning
Enligt 2 kap 8a§ ellagen (1997:857) behöver EI inte pröva frågor i koncessionsärendet om
frågan redan prövats i ett mål eller ärende om tillstånd enligt miljöbalken. En samlad
miljöprövning av vindkraftverk och ledningar kan även i övrigt vara positiv eftersom samma
frågor inte behöver tas upp flera gånger och miljöpåverkan kan bedömas med utgångspunkt i
hela projektets påverkan. EI förordar att möjligheterna i ellagens 2 kap. 8a § utnyttjas. Det är
dock viktigt för EI:s prövning att det i tillståndet tydligt framgår på vilket sätt ledningarna
prövats. Om man nyttjar möjligheterna i ellagens 2 kap. 8a § skulle samrådet inför ansökan
kunna ligga till grund även för koncessionsansökan under förutsättning att det tar upp
ledningarna och inkluderar dem som berörs av ledningarna. Det är önskvärt att berörda
samebyar, AB Piteenergi, Svenska kraftnät och Vattenfall Eldistribution AB inkluderas i
samrådet för koncessionsansökan.
En koncessionsansökan måste avse exakt sträckning och ett specifikt tekniskt utförande. Detta
gäller dock i allmänhet inte för en ansökan om bindande besked vid undantag från kravet på
nätkoncession.
Bolaget har valt att inkludera elnätet i prövningen för Markbygdens vindkraftpark etapp 2.
Samråd med berörda har genomförts för elnätet.
2.1.6 Energimyndigheten
Yttrande 2012-05-08
Vid en översiktlig bedömning anser Energimyndigheten att det aktuella vindområdet har goda
grundläggande förutsättningar för vindbruk. Stora delar av den aktuella vindkraftparken
planeras inom riksintresse för vindbruk.
För den kommande utvecklingen inom projektet är det kommunala stödet i Piteå kommun
viktigt och positivt i Piteå kommun viktigt och positivt. Av de yttranden som inkommit till
miljöprövningsdelegationen i Norrbotten, framgår att det finns stöd för etableringen av
vindkraft i Markbygden från Kommunstyrelsen i Piteå kommun. Dock framför kommunens
28(66)
Miljö- och byggnämnd att man anser att uppförandet av så många verk kan behöva begränsas i
hela eller delar av de olika delområdena efter hänsyn har tagits till exempelvis skyddsavstånd
och kompensationsåtgärder. För närvarande arbetar Piteå kommun med att ta fram en
vindkraftpolicy som innehåller en plan för vindkraft i kommunen. Även om regeringen har
beslutat att tillåta Markbygden att uppföra högst 1101 vindkraftverk i Markbygden, anser
Energimyndigheten att det är av stor vikt att bolaget har en god dialog med kommunen.
Energimyndigheten anser också att det är viktigt att skapa en god dialog med övriga som kan
tänkas bli berörda av en kommande etablering. I detta fall är rennäring en viktig part, i
synnerhet Östra Kikkejaure sameby, då vindkraftetableringen berör en stor del av samebyns
betesmarker. Även Försvarsmakten, som i nuläget menar att det inte är möjligt att bygga
samtliga planerade vindkraftverk i etapp 2, är en viktig part. Projektören framför dock i
samrådshandlingen att bolaget avser att utforma vindkraftsparken så att både vindkraftens och
försvarets intressen tillgodoses.
Sammantaget ser Energimyndigheten positivt på projektet som kommer att ge ett betydande och
värdefullt tillskott av förnybar energi.
Fortsatta samråd och kontakter kommer att hållas med Piteå kommun, försvaret, samebyarna
m.fl.
2.1.7 Försvarsmakten
Sammanfattat yttrande.
Försvarsmakten betonar att det inom etapp 2 finns två typer av konflikter med totalförsvarets
intressen. Svårigheter kommer att finnas för att hitta tekniska lösningar för att möjliggöra
uppförande av de verk som idag inte kan accepteras. Ett antal verk berörs av Vidsel flygplats
TMA, vilkens verksamhet till stor del bedrivs av Försvarets materielverk. Inom Vidsels TMA
kan inga vindkraftverk accepteras av varken försvarsmakten eller FMV. I samrådsunderlaget
beskrivs riksintressen i avsnitt 2.2. Där framgår inte att etapp 2 berör riksintresset Vidsels
flygplats och kravet på hinderfrihet. Under denna rubrik bör också nämnas att det finns
riksintressen för totalförsvarets militära del som omfattas av sekretess. Under rubrik 2.7 i
samrådsunderlaget hänvisas till ett yttrande från 2008 där 89-91% av vindkraftverken angetts
kunna uppföras. Försvarsmakten menar att det underlag som då presenterades var preliminärt
och endast en översiktlig analys kunde då göras. Det är nu uppenbart, efter att projektet gått
vidare och positioner förändras, att andelen vindkraftverk som kan uppföras blir något lägre.
2010-10-04 tillkom t.ex. stoppområdet för vindkraftverk runt de militära flygplatserna.
Stoppområdet runt Vidsel flygplats reducerades med hänsyn till Markbygdenprojektet till att gå
i gränsen med TMA.
Huvuddelen av etapp 2 berörs av MSA-ytan för Vidsel flygplats. Högsta höjd för objekt i de två
södra sektorerna är 620 möh. Markhöjderna inom området verkar variera mellan drygt 400 och
knappt 600 möh. Detta betyder att det blir höjdbegränsningar på vindkraftverk på många platser
beroende på vindkraftverkens totalhöjd och aktuella marknivåer. Höjdbegränsningen gäller även
kraftledningsstolpar. MSA-ytan redovisas mycket otydligt på sid. 19 i samrådsunderlaget.
Bolaget har beaktat synpunkterna angående redovisning av Vidsel flygplats och totalförsvarets
sekretessbelagda riksintressen i MKB:n. Bolaget har valt att inte ta hänsyn till försvarets
intressen vid utformandet av preliminär parklayout. Istället kommer fortsatta samråd att ske
29(66)
med försvarsmakten efter inlämnandet av tillståndsansökan för att försöka finna lämpliga
lösningar i området. Försvaret ska godkänna alla positioner för verk innan byggstart.
2.1.8 Havs- och vattenmyndigheten
Havs-och vattenmyndigheten avstår från att lämna samrådsyttrande i rubricerat ärende (HaV dnr
1643-12).
2.1.9 Jordbruksverket
Som svar på den inbjudan till samråd som Jordbruksverket fått angående Markbygdens
vindkraftspark vill vi hänvisa till vår webbplats. Klicka på länken nedan så kan ni ta del av
Jordbruksverkets generella synpunkter rörande vindkraft.
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/mojligheterpalandsbygden/arbetamedfornybaren
ergi/mojlighetermedvindkraft.106.551efd90136cebf20258000444.html
Lena Niemi Hjulfors
Jordbruksverket
Klimatenheten
2.1.10
Luftfartsverket
LFV har som sakägare av CNS-utrustning inget att erinra mot planerad etablering. Med CNSutrustning menas utrustning för kommunikation, navigation och radar (Communication,
Navigation, Surveillance).
VIKTIGT: I vårt remiss-svar har LFV inte analyserat konsekvenser för flygvägar till och från
flygplatser, samt om CNS-utrustning ägd av flygplats kan riskera att bli påverkad. Berörda
flygplatser skall därför alltid tillfrågas som sakägare om byggnadsverk över 20 meter planeras
att byggas, eller om de av annan anledning misstänks kunna bli påverkade av en etablering. Med
berörd flygplats avses att etableringen hamnar inom flygplatsens MSA-yta ca 60 km ut från
flygplatsen. MSA är den hinderyta som är störst och står för Minimum Sector Altitude.
LFV erbjuder produkten Flyghinderanalys, där vi utför kontroll av flygvägar, luftrum och all
tänkbar radioutrustning för luftfarten. För mer information, se www.lfv.se/flyghinderanalys.
Med vänliga hälsningar
Göran Amnehoff
30(66)
System och Program
2.1.11
Naturvårdsverket
Synpunkter framförda vid samrådsmöte den 16 oktober 2012.
Hinderbelysning
Kommer utformningen av hinderbelysning att redogöras på samma preliminära sätt som i Etapp
1? Finns det möjlighet för folk i omgivningen att se exempel på hur hinderbelysningen kan
komma att se ut? Beskrivning av påverkan från hinderbelysning under skymning och gryning
rekommenderas.
En preliminär beskrivning av hinderbelysningen kommer att göras eftersom utvecklingen går
snabbt framåt. Bolaget tar del av den forskning och utveckling som sker. Bolaget vill behålla
möjligheten att använda senaste teknik som är ekonomiskt rimligt för hinderbelysning när den
väl ska sättas upp.
Hinderbelysning kan ses i verkligheten i närliggande vindkraftparken i Dragaliden.
Avgränsning av utredningsområde
Motiv till att utredningsområdet söder om det större utredningsområdet för Etapp 2 har tagits
med som lämpligt för vindkraft efterfrågas.
Vindförhållandena inom just det området (Skällberget-Stor-Huvberget) är gynnsamma. Cirka
halva området utgörs dock av restriktionsområde som kommer att undvikas vid placering av
verk.
Flodpärlmussla
Har lokaler för flodpärlmussla iakttagits i Lillpiteälven?
Inom utredningsområdet finns inga kända lokaler för flodpärlmussla. Däremot har lokaler för
flodpärlmussla konstaterats utanför området nedströms i Lillpiteälven. Genom ett genomtänkt
arbetssätt vid planering och anläggning kan negativ påverkan på vattendrag minimeras.
Kungsörn och andra fåglar
Hur är Enetjärn Naturs bedömning av kungsörn i området jämfört med Kungsörn Sverige?
Enetjärn har samarbetat med kungsörnsgruppen och Piteå kommun vid inventering av kungsörn
i området. Inventeraren valdes på rekommendationer från kungsörnsgruppen i Norrbotten. Den
inventeringsmetodik (spelflyktsinventering och bobesök) som rekommenderas och används av
kungsörnsgrupperna i Sverige har använts. Slutsatserna om boplatser och revir stämmer bra
31(66)
överens med kungsörnsgruppens uppfattning. Bobesöken görs i direkt samarbete med
kungsörnsgruppen i Norrbotten.
Har både huvudbon och alternativa bon för kungsörn identifierats? Titta på det platsspecifika
värdet. Eventuella habitatförluster bör därför beskrivas i MKB:n. Kungsörn jagar i ett regionalt
perspektiv. Det är därför viktigt att beakta den kumulativa effekten. Påverkan blir mycket större
när det handlar om flera hundra verk än om ett fåtal.
De bon som kunnat identifieras inom utredningsområdet, både de som är i bruk samt eventuella
alternativbon, har ingått i inventeringsrapporten. Aktiva bon utgör underlag till bedömning av
restriktionsområden för kungsörn. Studier av örnarnas områdesutnyttjande över större arealer,
rörelser av födosökande vuxna fåglar som matar ungar samt uppföljande studier av flygga
ungar (antal och rörelsemönster) kommer att utföras inom uppföljningsprogrammet för
Markbygden.
Omfattar kungsörnsprojektet av Tim Hipkiss, SLU detta område?
Nej, hans projekt omfattar inte utredningsområdet i Markbygden Etapp 2. Bolaget följer dock
de resultat och slutsatser som framkommer under hans studier.
Har även andra rovfåglar än kungsörn inventerats?
Särskilt riktad inventering har inte utförts men alla observationer av rovfåglar har registrerats
under de generella fågelinventeringar som gjorts i och runt etapp 2-området 2008 och 20112012. Ugglor har inte inventerats för Etapp 2. Inventering av ugglor ingår istället i det
uppföljningsprogram som tagits fram för hela Markbygdenprojektet.
Varför görs inte en inventering av ugglor inom ramen för MKB:n för Etapp 2?
Det finns inga säkra indikationer från Artdatabanken eller lokala ornitologer om att stora
ugglor (lappuggla, slaguggla, berguv) har fasta förekomster i området. Ugglor har även starka
mellanårsfluktuationer i populationen beroende på födotillgång och är därför svåra att
inventera. Underlaget för MKB:n för Etapp 2 utgörs av en generell kunskap om ugglor i
området. Lappuggla och kanske även slaguggla är fullt möjliga i etapp 2 om man ser till
utbredning och livsmiljöer.
Kommer resultaten från uppföljningsprogrammet avseende ugglor att kunna användas i MKB:n
för Etapp 2? Naturvårdsverket rekommenderar utvärdering av om strukturer/miljöer för stora
ugglor (högstubbar, holkar mm) kan finnas, kanske särskilt i anslutning till de områden med
naturvärden som förekommer i etapp 2
De första resultaten från uppföljningsprogrammet kommer inte att vara klara innan ansökan för
Etapp 2 avses att lämnas in.
Har några rovfåglar utpekade av Artdatabanken eller Fågeldirektivet konstaterats förekomma i
området? (KM)
32(66)
Bo av fiskgjuse har påträffats i anslutning till Åbyälven, men inte inom Etapp 2. Fiskgjuse fiskar
ibland i sjöarna i området. Bolagets inventeringar indikerar starkt att inga stora rovfågelsarter
förutom kungsörn häckar inom utredningsområdet men några vanligare små rovfåglar
(sparvhök, tornfalk, lärkfalk) har setts, däremot inga bon. Inga observationer av berguv eller
andra stora rödlistade rovfåglar och ugglor är kända i utredningsområdet.
Har några spelplatser för skogshöns observerats?
Det har inte utförts någon separat inventering av spelplatser för skogshöns. Både tjäder och
orre registreras dock under de fågelinventeringar som ingår i uppföljningsprogrammet. Orren
är väl spridd i området och ganska vanlig, tjädern är sparsammare men också väl spridd.
Merparten av orrens spelplatser finns på öppna myrar och sjöisar av vilka många omfattas av
restriktionsområde där placering av verk kommer att undvikas. Det finns inga uppgifter på att
det skulle finnas några större spelplatser av tjäder (> 5 tuppar) inom utredningsområdet. Inom
uppföljningsprogrammets spillningsinventering kommer också spillning från skogshöns att
registreras som ett mått på förekomsten.
En rekommendation från Naturvårdsverket är att i MKB:n beskriva vilka skyddsavstånd som
avses att vidtas för att skydda spelplatserna för skogshöns. Studier gjorda i Nordamerika har
visat att skogshöns (av andra arter) kan vara störningskänsliga för ökade aktiviteter i ett område.
I MKB:n bör det finnas med någon form av sannolikhetsbedömning om de skyddsavstånd som
avsatts är tillräckligt. Det kan vara svårt att bedöma den långsiktiga bevarandestatusen. Det är
dock viktigt att notera fasta spelplatser, särskilt de som ligger i anslutning till naturskyddade
miljöer (som har större chans att få förbli opåverkade av skogsbruk m.m.), även om det kan vara
svårt att avgöra var spelplatserna ligger.
Buller
Naturvårdsverket håller på att ta fram en utredning om huruvida glesbygdbefolkning är mer
känslig för bullerstörningar än andra. Rapporten beräknas vara klar inom kort (17/10).
Socialstyrelsen har tagit fram riktvärden för lågfrekvent buller inomhus. Naturvårdsverket
kommer förmodligen att vilja se ett villkor för lågfrekvent buller inomhus i tillståndet.
Rovdjur
Finns det björn i området? Det finns studier gjorda i Nordamerika om tillvänjningseffekten hos
vilda djur. Det är viktigt att beskriva påverkan på arter. Beskriv habitatsförlust, både faktisk och
indirekt påverkan (ex mer vägar, mer folk som rör sig i området).
Det finns en population av björn i området. Spillning av stora rovdjur registreras i samband
med den spillningsinventering som ingår i uppföljningsprogrammet för Markbygdenprojektet.
Björnen rör sig dock över stora revir varför det statistiskt sett går att dra slutsatser om
förändringar i antalet björnar. Övriga stora rovdjur som t.ex. lodjur ses ibland men har inga
33(66)
viktiga förekomster i utredningsområdet. Den syntesrapport om vindkraft och påverkan på
landlevande däggdjur som nyligen utkommit inom Vindval visar att stora rovdjur tycksvara
bland de djur som riskerar störst påverkan av vindkraft.
Insekter
Har det gjorts någon inventering på insekter såsom vedlevande skalbaggar i området? Ett
resonemang kring påverkan på insekter bör finnas med i MKB:n.
Det har inte gjorts någon särskild inventering av insekter i utredningsområdet. Kontakter med
entomologer i Norrbotten som togs 2007 under arbetet med den övergripande MKBn för
tillåtlighetsansökan visade dock inte på några särskilt skyddsvärda förekomster av insekter
inom Markbygdenområdet.
Rennäringen
Vad menas med kompensationsåtgärder för rennäringen?
Till exempel stödutfodring,
Vid stödutfodring samlas renarna på ett mindre område än de skulle ha gjort om de betade fritt.
Det gör att även renar med nedsatt kondition dras till området. En konsekvens kan vara att om
någon ren dör kan rovdjur dras till området där renarna är samlade och rovdjurstrycket kan då
öka. En koncentration av renkadaver som drar örnar till området kan i förlängningen även öka
risken för örnkollisioner med vindkraftverk om platsen ligger nära något av verken.
Jakt och friluftsliv
Kommer jakten att kunna fortsätta i området? En konsekvens av den ökade tillgängligheten
inom området är att det kan finnas risk för att olaga jakt ökar.
Det kommer inte att vara förbjudet att jaga i området på grund av vindkraftanläggningen.
Kommer man att kunna gå ända fram till fundamenten när vindkraftanläggningen är i drift?
Det kommer inte att finnas några inhägnader runt parken. Varningsskyltar sätts upp för att
varna om riskerna med att beträda området.
Habitatförluster
När buffertzoner bestäms i MKB:n bör både habitatförluster och störningszoner beaktas.
Det kommer att beaktas.
Kumulativa effekter
De kumulativa effekterna från Etapp 1 och etapp 2 bör beskrivas. Generellt anser
Naturvårdsverket att Etapp 2 har högre naturvärden än Etapp1 och Etapp 3 kanske ännu högre.
34(66)
De kumulativa effekterna av Etapp 1 och Etapp 2 samt Daragliden och Stor-Blåliden kommer
att beskrivas.
Elledning
Kommer det att finnas luftledningar inom vindkraftparken?
Det kommer att behövas en luftledning inom området.
Administrativt
En rekommendation från Naturvårdsverket är att fundera igenom vilka handlingar som ska ingå
i själva ansökningshandlingen som sedan skickas in till Miljöprövningsdelegationen. Det är
önskvärt med en tydlig hänvisning där version av handling och sidnummer anges. Handlingen
bör gå att läsa i sin helhet utan att behöva leta upp olika hänvisningar till dokument på
hemsidor. Om en webbreferens anges är det viktigt att ange vilket datum som informationen
hämtades från sidan.
2.1.12
Post och telestyrelsen
2012-04-04
PTS är en central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar – sektorsansvar- inom områdena
post och elektronisk kommunikation. Inom ramen för detta arbete ska PTS bland annat:
- främja tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer enligt de mål som
anges i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.
- verka för robusta elektroniska kommunikationer och minska risken för störningar och
verka för en ökad krishantering.
- verka för att tillgodose totalförsvarets behov av post- och elektronisk kommunikation
under höjd beredskap och stärka samhällets beredskap mot allvarliga störningar i näten
för elektronisk kommunikation i fred.
Uppförande av vindkraftverk kan i vissa fall påverka mottagningen av radiosignaler på ett
negativt sätt speciellt gäller detta för radiolänkförbindelser.
PTS rekommenderar därför att ett samrådsförfarande genomförs mellan vindkraftbolag och de
radiolänkoperatörer som blir berörda av vindkraftsetableringen för respektive område för att
minimera störningsriskerna. Inför detta samråd kan PTS bidra med information om vilka de
berörda radiolänkoperatörerna är.
PTS har inga ytterligare synpunkter.
Bolaget samråder med följande radiolänkoperatörer; Hi3G Access AB, Telia Sonera och
Teracom.
2.1.13
Riksantikvarieämbetet
Dnr. 332-1570-2012
35(66)
Handläggare: Lena Odeberg
Yttrande angående samrådsunderlag för Markbygdens vindkraftspark, etapp 2, Piteå kommun,
Norrbottens län
Riksantikvarieämbetet har mottagit inbjudan till samråd för rubricerat projekt. För samråd inför
en tillståndsansökan enligt miljöbalken hänvisar Riksantikvarieämbetet till länsstyrelsen som
företrädare för de statliga kulturmiljöintressena.
Som stöd för Ert fortsatta arbete med tillståndsansökan hänvisas till Vindkraftshandboken samt
skriften Vindkraften och landskapet som tagits fram av Boverket och Riksantikvarieämbetet
m.fl. myndigheter. Dessa ger god ledning för hanteringen av kulturmiljöfrågor inom ramen för
ett vindkraftsprojekt. Publikationerna finns som pdf-filer på Riksantikvarieämbetets webbsida
www.raa.se. Dessutom ger den myndighetsgemensamma webbsidan Vindlov god ledning, se
länk: www.vindlov.se
På Riksantikvarieämbetets webbsida under rubriken vindkraft finns mer information som kan
vara till stöd för framtagande av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). På denna webbsida
finns också en checklista som anger vad som generellt kan vara lämpligt att ta upp i en MKB för
ett vindkraftprojekt avseende kulturmiljövärden, se länk:
http://www.raa.se/cms/extern/samhallsbyggnad/planering/energiplanering/vindkraft.html
Fornlämningar
Riksantikvarieämbetet rekommenderar ett tidigt samråd med länsstyrelsen angående eventuella
förekomster av fornlämningar och andra kulturlämningar inom exploateringsområdet samt om
behov finns av arkeologisk utredning enligt 2 kap. 11 § Kulturminneslagen (KML). Det är
länsstyrelsen som beslutar om och även hur en sådan utredning ska genomföras.
Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök redovisar kända fornlämningar, se länk:
http://www.raa.se/cms/fornsok/start.html
Eventuella fornlämningar redovisas i miljökonsekvensbeskrivning (MKB) i samband med att
landskapet och kulturmiljön som helhet beskrivs och bedöms.
Samråd har hålls med länsstyrelsen och tillgängligt faktaunderlag nyttjas för MKB-arbetet.
Inför etableringen av vindkraftparken ska en särskild arkeologisk utredning genomföras i
utredningsområdet, för att ta reda på om det finns ytterligare fornlämningar och övriga
kulturhistoriska lämningar som ännu inte är kända. Ansökan om tillstånd till en sådan kommer
att göras hos länsstyrelsen som beslutar om dess omfattning och utförande.
2.1.14
SMHI
Yttrande 2012-04-10
SMHI äger inga anläggningar som kan komma att påverkas negativt av den föreslagna
utbyggnaden.
36(66)
2.1.15
Sjöfartsverket
Yttrande 2012-04-26
Sjöfartsverket har inget att erinra.
2.1.16
Skogsstyrelsen
Yttrande 2012-04-16
Vid genomgång och granskning av området etapp 2 framkommer att etappen rymmer en hel del
hänsynsområden.
Enligt skikt på bifogad karta finns bland annat:
Sumpskogar; (huvudsakligen en fjärrbildsanalys)
Flora- och fauna; eventuella naturvärden
Naturvårdsskogar; (Sveaskog)
Nyckelbiotoper- och naturvärden registrerade av Skogsstyrelsen huvudsakligen på privat mark.
Skogsstyrelsen har inte något att invända mot vindkraftutbyggnaden under förutsättning att
hänsyn tas till nämnda Naturvärden.
Älvsbyn 2012-04-16
Med vänlig hälsning
Joel Lundberg
Skogskonsulent
Nämnda hänsynsområden inryms till övervägande del inom Bolagets hänsynsytor, inom vilka
vindkraftverk inte planeras att byggas.
2.1.17
Sveriges geologiska undersökning
Yttrande 2012-06-26:
SGU ser mycket positivt på att samrådshandlingen, i motsats till många andra samråd,
innehåller en redovisning av de geologiska förutsättningarna.
Inom större delen av det tänkta exploateringsområdet kan vi utifrån rådande kunskapsläge inte
se något som särskilt bör beaktas vid exploatering, och efterbehandling av dessa markytor till ett
tämligen naturligt utseende bör vara lätt genomförbart.
Däremot finns det i några mindre områden en del mer brutna terrängformer och, t ex i den norra
delen (kring Långtjärnberget), olika spår från inlandsisens avsmältningsfas som bl.a.
isälvsrännor. I sådana områden kan objekt och ytor behöva inventeras angående behov av
hänsynstagande och eventuella bevarandevärden. Dessa områden kan också vara svårare att
efterbehandla till ett ”naturligt” utseende.
SGU ställer sig positiv till en fortsatt dialog och kan bistå med kunskap och synpunkter vid
behov.
Området berörs inte av några undersökningstillstånd och vi har inget att erinra mot projektet.
37(66)
Synpunkter framförda vid samrådsmöte den 30 augusti 2012:
Mötet hanterade geologiska värden i Markbygden, främst i etapp 2. Generellt finns få områden
med geologiska värden inom etapp 2. Dock finns vissa värden i norra delen vid området kring
Långtjärnberget samt i dalen mellan Långtjärnberget och Stenberget. Värdena har dock inte den
statusen att de särskilt bör undantas. SGU ser inga direkta risker för grundvattenförekomster
under byggfasen med den layout som visats, men indirekt skulle eventuell användning av
rengöringsmedel och kemikalier för avisning av rotorbladen kunna medföra en mer
okontrollerad spridning av skadliga ämnen.
Fortsatta samråd har hållits med SGU för att säkerställa att relevant information beaktas i
MKB-arbetet.
2.1.18
Trafikverket
Yttrande 2012-05-16
Samråd i tidigt skede
Trafikverket, Piteå kommun, Enercon och Markbygden Vind har sedan 2010 haft kontinuerliga
möten för informationsutbyte vilket är mycket positivt. Ett projekt av denna dignitet kommer
givetvis att påverka infrastrukturen vilket gör det extra viktigt att hitta lösningar och ha en bra
dialog.
Trafikverkets synpunkter
Väg
Avstånd till väg.
Avståndet mellan vindkraftsverk och allmän väg ska minst motsvara vindkraftsverkets
totalhöjd. Finns risk för iskast bör avståndet till den allmänna vägen utökas till 350 meter.
Trafikverket har informerats av Markbygden Vind att förbättrad teknik har minskat problemen
med iskastning drastiskt samt ger en högre driftsäkerhet i verken, vilket även beskrivs i
samrådshandlingen. Placeringen intill väg bör även ta hänsyn till hur man som trafikant
upplever vindkraften d.v.s. vid utforming av vindkraftsparken bör gestaltningsmässiga hänsyn
tas.
Ny anslutning till allmän väg.
Vid behov av ändrad eller ny anslutning till allmän väg krävs väghållarens tillstånd. För mer
information hänvisar vi till nedanstående länk
www.trafikverket.se/privat/vagar-och-jarnvagar/ansok-om/ansokan-om-anslutning-till-allmanvag
Ledningskorsning med allmän väg
Om ett vindkraftsverk kommer att anslutas till elnätet via en markkabel under vägkropp eller
luftledning över vägen krävs ett särskilt tillstånd av Trafikverket genom att ett s.k.
korsningsavtal för ledning upprättas.
Järnväg
Avstånd till järnväg
Avstånd mellan vindkraftverk och närmast spårmitt för järnväg ska minst motsvara
vindkraftsverkens totalhöjd + 20 meter. Finns risk för iskast ska avståndet till
järnvägsanläggningen utökas till 350 meter.
38(66)
Påverkan på radio- och telekommunikation
MobiSIR är järnvägens radiosystem för kommunikation mellan tågklarerare och förare.
MobiSIR kommer också att vara bärare av den radioburna datatrafiken i järnvägens nya
trafikstyrningssystem ERTMS (European Railway Traffic Management System). I
radiosystemet kan det finnas radiolänkar för transmission mellan master. Utbyggnad av master
och vindkraftverk medför därför att det kan finnas risker för störningar i radiotrafiken och
därmed även i trafikledningssystemet. Trafikverkets master är inte alltid belägna vid järnvägen,
och en eventuell inverkan på radiotrafiken måste prövas från fall till fall. Så snart koordinater
för verkens placeringar finns att tillgå ska dessa skickas till Trafikverket för analys. Trafikverket
kan således i dagsläget inte svara på om vindkraftparken kommer att störa MobiSIR.
Plankorsningar mellan väg och järnväg
I samband med etablering av vindkraft fordras en beskrivning av hur tillfartsvägar till
vindkraftverk ska hanteras. Lokalisering av vindkraftverk som påverkar trafikmängden i någon
järnvägskorsning permanent eller i samband med uppförandet måste behandlas restriktivt.
Trafiksäkerheten riskerar att påverkas negativt i dessa fall. För att säkerställa att långa,
långsamtgående transporter i byggskedet ska kunna ta sig fram genom aktuell plankorsning på
ett trafiksäkert sätt måste detta undersökas. Samråd behöver därför ske med Trafikverket.
Ledningskorsning med järnväg
Om ett vindkraftverk kommer att anslutas till elnät via markkabel i korsning under och längs
med banvall krävs särskilt tillstånd av Trafikverket genom att ett s.k. korsningsavtal för ledning
upprättas.
Flyg
Avstånd och påverkan på flygets anläggningar
Den planerade vindkraftparken berör Arvidsjaurs flygplats MSA- yta vilken består av en
cirkel med radien 30 nautiska mil (55 km) som utgår från flygplatsens landningshjälpmedel.
För att säkerställa att den planerade vindkraftparken inte påverkar inflygningen ska samråd
ske med Arvidsjaurs flygplats.
Alla objekt högre än 20 meter ska lokaliseringsbedömas av LFV. Ansökan görs via www.lfv.se.
Alla föremål med en höjd av 45 meter eller högre över mark- eller vattenytan ska markeras
enligt ”Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan
utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155)”.
Övriga synpunkter på samrådshandlingen
På sidan 18 nämns att det regionala vägnätet har klass 1 och klass 2 när det gäller kvalitetskrav,
vi är frågande till vad som menas med dessa kvalitetskrav. Vad gäller bärighetsklassen så
innebär det att vägarna är upplåtna till BK1 eller alternativt BK2, vid en hög belastning av
tyngre fordon kommer slitaget av vägarna att öka och åtgärder på vägarna kommer att behöva
tidigareläggas.
I kapitel 3.10 beskrivs transportvägarna. Det bör förtydligas att vindkraftsdelarna kommer att
transporteras från hamnen i Haraholmen via väg 505, 506 samt E4 fram till väg 373 för vidare
transport till vindkraftsparken.
För att minimera slitaget på de allmänna vägarna samt för att minimera andra negativa effekter
som transporterna genererar i form av emissioner är det mycket viktigt att materialet för
byggnationerna av vägar och fundament i så stor utsträckning som det är möjligt kommer från
täkter inom området.
För Trafikverket.
Anders Lundström
39(66)
Bolaget beaktar synpunkterna.
2.1.19
Transportstyrelsen
Yttrande om samråd i etapp 2 Markbygdens vindkraftpark, 2012-03-29
Transportstyrelsens sjöfartsavdelning (TS/SF) har tagit del av handlingarna till rubr plan och
lämnar följande synpunkter.
TS/SF har inget att erinra om förslaget och avstår från ytterligare synpunkter då ärendet inte
anses påverka sjöfarten.
2.1.20
Älvsby kommun
Synpunkter framförda på samrådsmöte den 23 april 2012.
Hur påverkar projektet närboende? Har de närboende blivit ”hörda”/ inbjudna till samrådsmöte?
Påverkan på boende beskrivs i MKB:n. Allmänheten har bjudits in till allmänt samrådsmöte
2012-04-18 i Koler. Mötet annonserades i lokalpressen. Ett samrådsmöte med boende och
fritidshusägare i närområdet hölls 2011-11-29 i Långträsk.
40(66)
2.2 Samråd med organisationer och företag
2.2.1 Arvidsjaurs flygplats
Arvidsjaurs flygplats har tagit fram en ny plan för inflygning varför MSA-ytan har ändrats.
Direkt kontakt med flygplatschefen förordas.
Arvidsjaurs flygplats är inte av riksintresse varför motstående intressen torde gå att lösa.
Samråd kommer att fortsätta även efter att ansökan har lämnats in.
Skriftliga synpunkter efter samrådsmöte den 8 november 2012.
Vid samråd med Arvidsjaur flygplats 2012-11-08 lyftes en åsikt om att samråda med
helikopterbolag som flyger i området för att utreda eventuell påverkan för flygningarna.
Arvidsjaur flygplats uppgav vid samrådsmötet två berörda verksamheter; Porjus fiskflyg och
Ambulanshelikopter.
Porjus fiskflyg kontaktades via telefon (2012-12-14 samtal med Per Grahn, VD) och uppgav då
att de inte ser några större problem med verksamheten då de inte flyger så ofta i området.
Viktigt är dock att allt är markerat på rätt sätt. Helikoptrarna kan även ta in radiomeddelanden
om hinder, vilket utökas hela tiden så piloten kan även använda detta som stöd.
Norrbottens landsting kontaktades via telefon för att utreda eventuell påverkan för
ambulanshelikopter. Hänvisning skedde då vidare till Scandinavian helicopter, vilka flyger åt
landstinget. Scandinavian air ambulance uppgav på telefon(2012-12-17, samtal Scandinavian
medicopter) att de inte ser några större svårigheter med parken, utan att vindkraftverk dyker upp
lite varstans och det är något som de får hantera allt eftersom. Det viktigaste är att verken
markeras på rätt sätt med lampor och blinkningar. Vindmätningsmasterna orsakar egentligen de
största problemen då de sätts upp ganska plötsligt och utan förvarningar, samt inte alltid är
märkta på rätt sätt.
Scandinavian air ambulance och Porjus fiskflyg informerades om att det kommer att vara
möjligt att landa med helikopter inom parken.
Bolaget beaktar synpunkterna.
Synpunkter framförda på samrådsmöte den 8 november 2012.
Syftet med mötet var att utreda möjligheten att höja nuvarande MSA-yta på 840 m till en sådan
nivå att en högsta bygghöjd på ca 720m tillåts.
Vissa höjder inom planerad vindkraftpark i Markbygden etapp 2 ligger på 515 m.ö.h. Med
Markbygden Vind AB:s planerade vindkraftverk med maxhöjd 200 m skulle det inom dessa
områden medföra att bygghöjden uppgår till 715 m ovan mark. Detta innebär att restriktionerna
för högsta bygghöjd skulle behöva höjas till åtminstone 720-730 m ovan mark. Då högsta
bygghöjd är satt till 200 m lägre än MSA-ytan, skulle således MSA-ytan höjas till ca 920m.
Det är inte bara de områden där vindkraftverken kan överstiga nuvarande högsta bygghöjd som
kan påverka inflygningen, utan även resten av vindkraftparken som faller inom MSA-ytan. Alla
inflygningsrutter (6 st) måste göras om, eftersom även inflygningarna från andra hållet påverkas
av en ändring av MSA-ytan. En höjning av MSA-ytan innebär att inflygningsvägarna blir
längre, inflygningstiderna ökar, bränsleförbrukningen ökar. Det finns en oro för att flygbolagen
41(66)
ska tycka att det blir för dyrt att flyga till Arvidsjaur flygplats. Det finns ny teknik som
flygplatserna kan tillämpa, men tekniken förutsätter att även flygplanen som landar på
flygplatsen använder samma teknik. Även Vidsel flygplats kommer att påverkas.
Utredningar som behöver utföras: Först att ta reda på vilka konsekvenserna blir. Sedan att
utreda vad som är en skälig ersättning för bedömda kortsiktiga konsekvenser. Uppskattad tid
från beställning till driftsättning är ca ett år.
Hela flygfältet mellan Arvidsjaur och Luleå blir avstängt om hela parken byggs. En fråga att
utreda är hur helikopterflygningar påverkas av parken
Påverkan på Arvidsjaur flygplats kan medföra indirekta konsekvenser för Arvidsjaur kommun i
form av minskad tillgänglighet till kommunen. Kommunen ser flygplatsen som något mycket
viktigt för Arvidsjaur kommun.
Arvidsjaur flygplats undersöker kostnaderna och omfattning av utredning som krävs och
meddelar Svevind om detta.
Bolaget har fortsatt kontakt med flygplatsen.
2.2.2 Hi3G Access AB
Hi3G Access AB har inga radiolänkar i det område som finns markerat för etapp 2. Detta
område är OK från våran sida. Om detta område skulle flyttas, så vill vi bli informerade för att
kunna göra en ny bedömning.
2.2.3 Naturskyddsföreningen
Yttrande 2012-05-07
Som representanter för Naturskyddsföreningen i Norrbottens län samt Piteåkretsen har vi tagit
del av förslaget till vindkraftetablering etapp 2 i Markbygden.
Det rådande energisystemet och nivån för energianvändning innebär ohållbara konsekvenser för
jordens ekosystem och måste ersättas med ett hållbart energisystem. Klimathotet är väl känt,
men att de globala hoten mot livsformerna på jorden – den biologiska mångfalden – är av
forskningen dokumenterat ännu större, förbises ofta. Samtidigt måste vi säkerställa att inte det
radioaktiva hotet drabbar människor och miljö.
Enkelt uttryckt behöver vi sänka energianvändningen till en för jorden hållbar nivå, och
samtidigt som vi fasar ut fossil energi och kärnkraft behöver vi utveckla förnybara energikällor,
däribland vindkraft. Men vindkraften kan inte accepteras där den hotar biologisk mångfald, eller
friluftsvärden respektive kulturlandskapsvärden.
Naturskyddsföreningen i Norrbottens län ser därför positivt på utbyggnad av vindkraft, men
etableringen ska ske där inte naturvärden skadas.
Vi förespråkar utredning av om vindkraft kan placeras på de områden som markerats lila och
blå på förslagskartan, men uppmanar Svevind att undvika etableringar områden som redovisas
med rött på stoppkartan, vilka utgörs av områden med naturvärden samt skyddszoner för
42(66)
särskilda landskapsvärden och känsliga fågellokaler. De röda stoppområdena kommer inte att
kunna märkas med ”Bra miljöval el”. Specifikationer för kartorna bifogas.
När det gäller anslutningsledningar, vägar och annan tillhörande exploatering, får det inte beröra
skyddsvärd natur såsom gammelskog.
För Naturskyddsföreningen i Norrbottens län
Lars Andersson, ordförande
För Piteåkretsen av Naturskyddsföreningen
Niklas Johansson, ordförande
Naturskyddsföreningens stoppområden stämmer i huvudsak överens med bolagets hänsynsytor,
inom vilka vindkraftverk inte planeras att byggas.
2.2.4 Semisjaur-Njarg sameby
Semisjaur-Njarg har en flyttled över Bänkerberget, längs vägen.
Gränsen mellan Östra Kikkejaur (ÖK)och Semisjaur-Njarg (SN) går över Bänkerberget. Bergets
nordsida är en viktig buffertzon för SN mot de värdefulla betena norr om berget, eftersom ÖK:s
renar frekvent kommer in på SN:s område. Riksintresseområdet norr om Bänkerberget är bra
vinterbetesland. Samebyn befarar att med utbyggd Etapp 2 med vindkraftverk på Bänkerberget
kommer ÖK:s renar att vara mindre benägna att stanna på bergets södra sida, utan i ännu högre
grad än idag komma in på SN:s marker med störningar som följd. Eftersom ÖK:s renar vanligen
kommer tidigare än SN:s renar till området ökar risken att markerna redan är avbetade när SN
anländer. SN ser också en ökad risk att ÖK:s renar sprids till det värdefulla området
(riksintresseområde) norr om berget. Om ÖK påverkas så att de måste flytta renarna tidigare till
östra sidan av stambanan kan även problematiken med inkräktande renar hos SN komma att
flyttas öster om järnvägen. Skydds- eller kompensationsåtgärder för ÖK (stängslig, fodring mm)
kan påverka konsekvenserna för SN, eftersom de konsekvenser man befarar är sekundära pga
påverkan på ÖK.
Vintern 2011-2012 upplevde man mer störningar av inkräktande renar än vintern 2010-2011.
Om detta har samband med vindkraftverken på Dragaliden är dock omöjligt att säga efter ett
enstaka år, eftersom det kan vara många olika faktorer som påverkar.
Skogsbruket har stor påverkan på betesförutsättningarna och kan medföra stora förändringar på
kort tid.
Ur renskötselns synvinkel är det önskvärt att nya vägar anläggs längs med terrängen, i nordväst
– sydostriktning, för att inte underlätta för renarna att vandra mellan samebyarnas områden.
Renar förflyttar sig snabbare längs vägar än när de går i terräng och betar sig fram vilket går
långsamt.
Bolaget tar med sig framförda synpunkter i det fortsatta utredningsarbetet. Exempel visas från
Etapp 1 där man till stor del placerat vägarna inom parken längs med terrängen.
43(66)
2.2.5 Sveaskog
Synpunkter framförda vid möte 2012-02-22.
Konstaterar att Piteå kommuns utpekade områden till stor del sammanfaller med Sveskogs.
Generellt ska det finnas ca 70 % värdekärna i ett reservat vilket gör att man ej har någon
buffertzon till övrig skog och avverkningar sker i direkt anslutning. Sveaskog kommer generellt
inte att acceptera ytterligare buffrar men att de, när de pekar ut nya naturvärdeslokaler och
restaureringsskogar ofta förlägger dessa i direkt anslutning till befintliga för att minska
landskapets fragmentering.
Det finns ett antal områden som utpekats som naturvärdesområden i bolagets inventering som
inte överensstämmer med Sveaskog. För samtliga av dessa områden gäller att bolaget har
karterat ett större område än det som Sveaskog har pekat ut. Det finns även vissa värden där
gränserna karterats något olika. Med föreslagen buffert täcks dock områden som omfattas av
båda karteringarna in med marginal.
Bolaget tar med sig framförda synpunkter i det fortsatta utredningsarbetet.
Noterar att anslutning till stamnätet ligger rakt över ekopaken Dubblabergen.
Flera alternativa korridorer kommer att studeras och samråd om dessa kommer att ske.
2.2.6 Sveriges Ornitologiska förening
Synpunkter angående uppföljningsprogram för Markbygdens vindkraftpark inkom 2012-05-21.
Dessa synpunkter gäller således inte ansökan om miljötillstånd och har därför inte i sin helhet
redovisats i denna samrådsredogörelse.
Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) har fått möjligheten att läsa rapporten ”Uppföljning av
inverkan på fauna och flora av vindkraftsanläggningen i Markbygden, Reviderat förslag 201110-03”. Med anledning av detta finner SOF skäl att redogöra följande.
SOF menar att projektets omfattning innebär ett ansvar att försöka fylla en del av de
kunskapsluckor som idag fortfarande är uppenbara inom vindkraftsbranschen. Detta är också av
stort samhällsintresse, vilket tillsammans med projektets ekonomiska tillgångar starkt motiverar
genomförandet av föreslagna studier.
Daniel Bengtsson
Vindkraftshandläggare
Sveriges Ornitologiska Förening
Dennis Kraft
Ordförande
Sveriges Ornitologiska Förening
Bolaget har haft ingående samråd med expertiser samt referensgrupper som kommer att följa
uppfölningsprogrammet och bidra med sin kunskap i detta.
44(66)
2.2.7 Telia Sonera
Samrådssvar avseende, Markbygdens Vindkraftspark. 2012-04-11.
TeliaSoneras telenät kan störas av olämpligt placerade vindkraftverk. Detta gäller främst
radioanläggningar med radiolänkstråk som i värsta fall kan behöva flyttas eller ersättas med
annan telelösning.
Av ovannämnda skäl måste TeliaSonera ges möjlighet att inkomma med synpunkter t.ex. i
samband med ev. upprättande av detaljplan och vid varje enskild bygglovprövning.
Objekten prövas om möjligt individuellt varför vi önskar koordinater i RT 90 2,5 gon V med
meternoggrannhet.
Förfrågningarna kan sändas till funktionsbrevlådan [email protected]
Karta som visar aktuell radiolänkutbredning i området visas på sidan 2.
Vindkraftverk i olämpliga lägen kan medföra kraftiga störningar på radio- och teleutrustning i
befintlig radiolänkstation samt på radiobaserade teleförbindelser till och från stationen. Det är
därför viktigt att hänsyn tas till befintliga anläggningar. För att undvika störningar på befintlig
radiokommunikation krävs en frizon om ca 100 meter på var sida om länkstråket samt ca 350
meter runt antennbäraren. För radiolänkstråk i lågt frekvensband gäller 350m.
Koordinater i RT90 har skickats till Telia Sonera. Påverkan kommer att redovisas i MKB:n.
Fortsatt samråd kommer att hållas för att hitta optimala lösningar.
2.2.8 Teracom
Skickat spärrzoner för länkstråk inom området
Koordinater för ungefärliga verksplaceringar har skickats till Teracom. Fortsatt samråd
kommer att hållas för att hitta en optimal lösning.
2.2.9 Östra Kikkejaur sameby
Samebyn har uppmärksammat en del felskrivningar i samrådshandlingen.
ÖK använder idag området väster om järnvägen i huvudsak före jul medan vinterbetesmarkerna
är öster om järnvägen. Under november månad samlas renarna till hagarna i Bänker och
Huvåsen. Omöjligt att samla in alla renarna på en gång för flytt över järnvägen till
vinterbetesland.
Störst konsekvenser befaras om det byggs samtidigt i båda etapperna. Flaskhalsen är de första 12 åren då renskötseln i området måste ställas om. Renarna måste vänja sig med nya rutiner etc.
vilket kan bli problematiskt eftersom de är vanedjur. Projektet medför stora konsekvenser men
konsekvenserna kan lindras via de åtgärder som avtalats och samebyn ser en framtid för
rennäringen i samma omfattning som idag i området. Det finns risker men också möjligheter
45(66)
exempelvis att betesområden kommer att ligga i träda som kommer att underlätta för renar att
efter byggtiden nyttja områden etablerade med vindkraft. Sammantaget anser samebyn att
effekterna med de avtalade skadelindrande åtgärderna för rennäringen blir godtagbara.
I MKB behöver för samebyns del den direkta på verkan genom betesbortfall av vägar och
vindkraftverk inte utredas och beskrivas ytterligare. Den direkta påverkan är av mindre
betydelse för rennäringens bedrivande jämfört med befarade störningar från exempelvis
byggtiden och sekundär påverkan av projektet.
Samebyn frågade hur användningen av helikopter påverkas av vindkraftutbyggnaden. Samebyn
nyttjar helikopter årligen.
Beskrivningen av Östra Kikkejaur (ÖK)rättas och kompletteras i kommande MKB. Det kommer
inte att finnas något förbud att nyttja helikopter bland vindkraftverken men det är piloterna som
avgör när flygning är lämplig eller inte.
Bolaget tar med sig framförda synpunkter i det fortsatta utredningsarbetet.
Synpunkter framförda vid telefonsamtal 2013-02-07.
Samebyn har inga synpunkter på översänt förslag till nulägesbeskrivning och
konsekvensbeskrivning efter rättelse av tre mindre sakfel.
2.2.10
Bänkerträsk fiskeförening
Skriftlig synpunkt genom Thomas Eklund efter allmänt samrådsmöte
Kom ihåg överenskommelsen att hitta en samverkanslösning med föreningen enl. MKB:n.
46(66)
2.3 Samråd med privatpersoner
Ann-Marie Lind Tokalic och Mustafa Tokalic, Bänkerträsk 1:29
Brev 2012-02-29
Har inte något att invända mot vindkraften, men värderar lugnet väldigt högt. Om
vindkraftsetableringen påverkar trivsamheten och lugnet är vi bredda att med er diskutera
lösningar av problemet och eventuell inlösen av fastigheten.
Vi sparar ert brev och återkommer med mer information när vi vet mer.
Roger Lundström, Magnus Lundström, Stefan Lundström. Kolerträsk 1:14 och 1:16
E-post 2012-04-19 efter samrådsmöte den 18 april 2012.
Framför önskemål om att Bänkerberget, med hänsyn till utsikten från Kolerträsk, och kanske
även Lilliden med hänsyn till utsikten från Bänkerudden, läggs som sista etapp, om det
någonsin går så långt som till 1101 kraftverk.
Ägarna till fastigheten Kolerträsk 1:12 och deras familjer genom Ove Johansson
E-post 2012-05-13 efter samrådsmöte den 18 april 2012.
I samrådshandlingarna framgår inte vilket avstånd verken kommer att ha till enskilda
skogsfastigheter eller säkerhetsåtgärder som måste vidtas i anslutning till enskilda
skogsfastigheter. Frågan togs upp på samrådsmötet, men inget svar kunde ges, utan vi blev
avsnästa som ”motståndare” och hänvisade att göra en skriftligt påpekande. Vilket vi nu gör här.
Det är fullständigt irrelevant om vi är ”motståndare” eller inte, vi kräver att vi ska kunna bruka
vår skogsfastighet på ett hindersfritt sätt och helt säkert vistas där året runt.
Ove Johansson, delägare i Kolerträsk 1:35 och 1:12
E-post 2012-04-16.
Utrycker bestörtning över de planer som fortfarande läggs fram. Anser att Bänkerberget helt ska
undantas från verk eftersom det kommer att förstöra landskapsbilden i området, bli gravt
störande pga ljud- och ljuseffekter och dessutom är inte Bänkerberget av riksintresse för
vindkraft! Avståndet till byarna och gårdarna måste bli större och verkens höjd måste minskas
närmast byarna!
E-post 2011-11-27.
Det är anmärkningsvärt är att planerna inte ändrats det minsta trots att ansvariga måste ha tagit
del av de synpunkter som lämnats. De omfattande planer som nu föreligger visar en exempellös
hänsynslöshet mot människor, landskap, natur och kultur.
Bifogat skrivelse till Piteå kommun, Miljö- och byggkontoret, daterad 2007-06-07 samt
skrivelse till Länsstyrelsen i Norrbottens län, daterad 2008-07-28.
47(66)
Mattias Lundgren, Manjärvträsk 2:2
E-post 2012-04-16
Har tyvärr inte haft möjlighet att närvara på informationsmöte (bor i Västerås). Har ingen på
plats som kan bevaka hans intressen. Vill veta om det är viktigt att han är på plats och
medverkar på info-möten. Är nyfiken på ljudnivå, påverkan på mark, djurliv, ersättningar (kr)
osv.
Har inte lyckats hitta något protokoll eller liknande från info.mötet 29/11.
Johan Johansson, Manjärvträsk 2:3
E-post 2012-02-29
Intresserad att se några förslag på placering av vindkraftverken runt Manjärv och hela Etapp2.
Hur skall vägarna klara alla tunga transporter?
Hur har ni skaffat driftkunskaper/erfarenheter för de stora 200m-verken i denna tuffa miljö?
Nerisning, sträng kyla, höga vindhastigheter, säkerhetsaspekter - hållfastighetstester...osv.
Vi är mitt inne i arbetet med att ta fram tillståndshandling och den slutgiltiga utformningen är
långt ifrån klar. Beträffande de tekniska utmaningarna så genomförs ju mycket studier och
tester både i Sverige och på andra platser (t.ex. alperna). Våra verk i Dragaliden, är visserligen
”bara” 2 MW verk men vi får mycket erfarenhet från dem, liksom från andra platser. Vår
erfarenhet från Dragaliden visar på god funktion och framförallt att det är en mycket bra plats
för vindkraft.
Steve Daurer, boende i Dartsel
E-post 2012-04-15.
Framför starka synpunkter mot planerna främst gällande det tänkta förslaget om
stamnätsanslutningen via Arvidsjaurs kommun i riktning mot byn Dartsel. Kommer bli direkt
berörd och nästan helt omgärdad av högspänningsledningar. Framför farhågor om hälsorisker
med högspänningsledningar nära bostaden. Anser att anslutningen skulle innebära att de inte
längre kan bo i huset och att värdet av fastigeten kommer att sjunka drastisk.
Framför att den planerade anslutningen skära rakt genom Dubblabergens Ekopark och ett flertal
skogliga naturvårdsbestånd samt ett kulturmärkt fångstgropsystem och tjärdalsområde.
Upplevelsevärdet av ekoparken och dess vildmarkskaraktär skulle skadas betydlig liksom
Flyggberget.
Framhåller ett mera lämpligt anslutningsalternativ för stamnätsanslutningen längs
kommungränsens rågång i sydväst som möter stamnätet utanför Norrdals Naturreservat:
 har ungefär samma avstånd eller är närmare till etapp 2
 rak sträckning hela vägen
 ligger helt i Piteå Kommun
 samma markägare Sveaskog
 en befintlig rågang är redan upphuggen och behöver bara breddas
 berör och påverkar inga närboende
48(66)


berör inga naturvärden och inga känga kulturvärden
lämplig sträckning för potentiella utbyggnadsområden söder om Åbyälven
Svevind generellt borde iaktta ett säkerhets- och störningsavstånd om minst 1 km till
naturreservatet Dubblabergen och ekoparken Dubblabergen.
Flera alternativa korridorer för anslutning till stamnätet studeras och kommer att samrådas.
Cecilia Eriksson, representerar Ann Lovén och Berit Eriksson, delägare i Piteå Bergbacka
1:3.
2 april 2012
Den karta som presenterats är i så liten skala att det är svårt att se hur fastigheten Piteå
Bergbacka 1:3 berörs. När arbetet med den fördjupade miljökonsekvensbeskrivningen kommit
så långt att den visar hur Bergbackafastigheten berörs vore jag tacksam att få kopia i en läsbar
skala som visar hur det föreslås att vindkraftverk och vägar mm kommer att förläggas i och i
närheten av denna fastighet.
Fast boende vid Bänker
Skriftlig synpunkt efter samrådsmöte den 18 april 2012
Projektera utbyggnaden på så sätt att de minst känsliga områdena i etappen bebyggs först.
Således har man en ”säkerhet” i att intrånget hålls på en minsta möjliga nivå.
Ann-Mari och Karl-Erik Ekström, Bänkerträsk 1:28
Skriftliga synpunkter 2012-05-07
Samråd etapp 2 Markbygdens vindkraftspark Vi har deltagit och yttrat oss vid tre tidigare så
kallade samråd sedan 2006 där vi vid dessa så kallade samråd enbart har presenterats kartbilder
med inramade områden på kartbilden inom vilka bolaget avsåg etablera och placera
vindkraftverk. Så även nu vid detta senaste så kallade samråd för etapp 2.
Syftet med miljöbalkens samrådskrav är att man på ett tidigt stadium innan ansökan lämnas ska
kunna anföra synpunkter som kan påverka den tänkta placeringen av verken. Det är helt
omöjligt för oss att kunna anföra ytterligare synpunkter och konsekvenser vid detta så kallade
samråd för etapp 2 när verkens tänkta placering fortfarande inte presenteras och markeras inom
kartbildens områden för etappen.
Det har således vid detta senaste så kallade samråd inte funnits något nytt och konkret att ta
ställning till och anföra eventuella synpunkter över.
Vi anser att detta strider mot syftet med miljöbalkens samrådskrav och därmed betraktar vid inte
detta som ett samråd utan enbart som en information av bolaget.
49(66)
Vi anser vidare att det underlag som låg till grund för regeringens beslut om tillåtlighet i stora
delar nu mera är så förändrat att detta beslut borde anses som förverkat.
2012-05-07
Ann-Mari och Karl-Erik Ekström
Fastigheten Bänkerträsk 1:28
J Stjernsten Bänkerträskvägen 511
Skriftlig synpunkt efter samrådsmöte den 18 april 2012
Bor vid Bänkerträskvägen. Vill bli inlöst. Ev husflytt till likvärdigt läge. Diskussion om lösning.
Snarast.
Thord Eriksson, Bastuudden 1:3
E-post 2011-11-23
Är positiv till utbyggnaden av Vindkraften. Hoppas ni orka fortsätta fast alla överklaganden.
Vindkraften är ett måste för markbygdens överlevnad.
Bolaget tackar för synpunkten.
Emil Fhärm, Bastuudden 1:4
E-post 2011-12-28
Har en mycket positiv bild av denna etablering och vill gärna få fortlöpande information. Finns
min mark med som tänkbar etableringsyta för snurra, väg eller linjedragning?
Vår ambition är att fortlöpande ge information både genom hemsida, möten, och
direktkontakter med fastighetsägare och andra intresserade. Det är en lång process innan vi vet
exakta positioner för verk, vägar, ledningsdragningar osv.
Ann-Charlotte Berglund, Södra Brännträsk 1:9
Skriftlig synpunkt 2011-12-12
Samrådsgrupper bör vara max 10-12 fastighetsägare/grupp. Den gräns som satts ut mot
landsvägen Brännträsk-Åsel bör läggas närmare vägen. Ser gärna att vindkraftverk placeras på
fastigheten.
André, stugägare i Bröträsk
50(66)
E-post 2012-02-22
Hur pass nära kommer vindkraftverken att vara belägna mot de hus som ligger i Bröträsk?
Är etapp 2 inte beslutat att det ska byggas? Hur ser tidshorisonten ut för etapp om bygglov
beviljas?
Enligt schabloner behöver avståndet mellan vindkraftverk och bostadshus vara minst ca 1000
m. Men det kan krävas längre avstånd i vissa fall. Regeringen har beviljat tillåtlighet för hela
området. Men det krävs även ett tillstånd som Miljöprövningsdelegationen (MPD) på
Länsstyrelsen beslutar om. För etapp 2 arbetar vi just nu med tillståndsansökan. När ansökan
inlämnats till MPD vidtar handläggning på länsstyrelsen som brukar ta mellan 6-18 månader.
Detta innebär att ett beslut kan väntas inom 1-2 år. Beslutet vinner laga kraft 6 veckor efter
beslutet tagits, om det inte överklagas. Om det överklagas överlämnas ärendet till Mark och
Miljödomstolen i Umeå. Där ärendetiden kan variera från ca 0,5 år och uppåt. Efter att beslutet
vunnit lagakraft (eller om det finns ett verkställighetsförordnande) kan man börja bygga. (Det
behövs inget bygglov när det finns beslut enligt 9 kap Miljöbalken). Det behövs dock ytterligare
undersökningar, detaljprojektering, upphandling osv. En preliminär tidplan för byggfas och
driftsättning redovisas i MKB:n.
51(66)
3
Samråd avseende 130 kV kraftledning för anslutning till
stamnätet
3.1 Samråd med myndigheter
3.1.1 Arvidsjaur kommun
Synpunkter framförda vid samrådsmöte 2012-11-08
Sammanfattningsvis är följande viktigt att ta hänsyn till:
1. Är det möjligt att gräva ner ledningen istället för att ha den som luftledning?
2. Rovfåglar Dubblabergens naturreservat
3. Rennäringen
4. Turismen
5. Magnetfältets påverkan på boende. Det finns hus vid Nortjärvsjön som skulle kunna
påverkas av alternativ N.
6. Helikopterflygningar. Vid dragning över sjöar och vattendrag ska ledningen märkas med
bollar för att göra ledningen synligare. Ni bör samråda med Porjus fiskflyg och Kallax flygplats,
eventuellt även Vidsel flygplats, för helikopterflygningar.
1. Troligen inte, eftersom det är så pass hög spänning som 130 kV på ledningen. Den behöver
vara luftburen pga säkerhetsskäl. Den kabel på 30 kV som kommer att dras från vindkraftverken
kommer dock att förläggas i marken längs med vägar i den mån det är möjligt.
2. Vi kommer att beskriva ledningens påverkan på rovfåglar i MKB:n.
3. Vi samråder med berörda samebyar.
4. Påverkan på turismen kommer att skrivas i MKB:n.
5. Vi kommer att bedöma påverkan från magnetfältet i MKB:n och uppfylla de villkor som
ställs på avstånd till boende.
6. Samråd har skett med berörda bolag. Konsekvenserna på helikopterflygning beskrivs i
MKB:n. Lämnade synpunkter har beaktats.
3.1.2 Bergsstaten
E-post 2012-11-09
Det finns inga rättigheter enligt minerallagen inom området och vi har därför inga synpunkter på
projektet.
3.1.3
Elsäkerhetsverket
Myndigheten har i dagsläget inget att erinra mot sträckningen utan förutsätter att utförandet sker
enligt gällande föreskrifter. Beakta även nya föreskriften ELSÄK-FS 2011-3 om anmälan om
drifttillstånd.
52(66)
3.1.4
Energimyndigheten
Yttrande 2012-11-25
Energimyndigheten har inget att anföra i sakfrågan, men konstaterar att frågor som har prövats i
ett tillståndsärende enligt miljöbalken inte behöver prövas på nytt i efterföljande ärende om
nätkoncession. Om det i tillståndsärendet finns en miljökonsekvensbeskrivning som beskriver
de direkta och indirekta effekter på människors hälsa och miljö som elnätet kan medföra,
behöver det inte finnas någon särskild miljökonsekvensbeskrivning i koncessionsärendet. Detta
innebär att handläggningstiden bör kunna kortas, vad avser nätkoncession.
Därutöver avstår Energimyndigheten från att närmare yttra sig i detta ärende.
3.1.5 Havs- och vattenmyndigheten
E-post 2012-11-23
Havs- och vattenmyndigheten avstår från att lämna synpunkter i samrådet om 150 kV
luftledning för Markbygdens vinkraftpark etapp 2 (HaV dnr 1643-12).
3.1.6 Lantmäteriet
E-post 2012-11-12
Lantmäteriet har inget att erinra mot den redovisade planeringen utan kan som myndighet
komma att beröras i ett genomförandeskede när det blir aktuellt med markåtkomst. Om ni
planerar att söka ledningsrätt för ledningarna eller har behov av vägrättigheter enligt
anläggningslagen så är vi tacksamma att bli kontaktade i ett tidigt skede för att kunna handlägga
dessa förrättningar på ett effektivt sätt.
Bolaget beaktar synpunkterna i det fortsatta arbetet.
3.1.7 Luftfartsverket
E-post 2012-11-06
Flygplatser inom 60 km radie från kraftledningarna skall tillfrågas om huruvida de påverkas
eller inte.
Hindermarkering ska ske i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter, TSFS 2010:155.
VIKTIGT: I vårt remissvar har LFV inte analyserat konsekvenser för flygvägar till och från
flygplatser, samt om CNS-utrustning ägd av flygplats kan riskera att bli påverkad. Berörda
flygplatser skall därför alltid tillfrågas som sakägare om byggnadsverk över 20 meter ingår i
planer, eller om flygplatserna av annan anledning misstänks kunna bli påverkade av en
etablering. Med berörd flygplats avses att etableringen hamnar inom flygplatsens MSA-yta ca
60 km ut från flygplatsen.
53(66)
Samråd med berörda flygplatser har skett.
3.1.8 Länsstyrelsen Norrbotten
Yttrande 2013-01-24
I samrådsunderlaget finns tre alternativa sträckningar för luftledningar som kan komma att
beröra Arvidsjaurs, Piteås och Älvsbyns kommuner.
Alternativ anslutning N
Alternativet passerar över ett våtmarksområde med vissa naturvärden (klass 3) samt passerar
över vattendrag som ingår i Piteälvens vattensystem som är Natura 2000-område. Alternativet
kommer att beröra fornlämningar.
Altenativ NV
Alternativet passerar över vattendrag som tillhör Åbyälvens Natura 2000-område samt genom
Ekoparken Dubblabergen längs dess södra del.
Alternativ SV
Alternativet går längsefter gränsen till Norrdals naturreservat, över ett våtmarksområde som är
klassat som vissa naturvärden (klass 3) samt passerar över vattendrag som ingår i Åbyälvens
vattensystem som är Natura 2000-områden.
Länsstyrelsen önskar att ni inför den fortsatta handlingen motiverar varför de sträckningar som
ni valt är ett bra alternativ samt vilka påverkningar alternativen kommer att utgöra på
naturmiljön och vilka naturtyper som kommer att påverkas. Ange rimliga alternativa ändringar
av sträckningarna som inte skulle påverka områden med höga naturvärden i lika stor
omfattning, eller utgöra ett större intrång i orörd mark genom att till större del använda
befintliga korridorer så som befintliga ledningsgator och vägar. Vilka fördelar har luftledningar
till markledningar. Om alternativa ändringar av sträckningarna finns vilka naturmiljöer skulle de
påverka.
Länsstyrelsen önskar att ni beskriver:
 Alternativens påverkan i skyddade områden.
 Hur arbetena vid ledningsdragningarna kommer att genomföras. Vilka
skyddsåtgärder/försiktighetsåtgärder planeras för att förebygga och motverka skador på
naturmiljön och naturvärden.
 Om vattendrag korsas och hur de påverkas.
 Hur stolpar ska placeras, behandling, schaktning, förankring.
 Eventuellt överskott av urgrävningsmassor, hur omhändertas.
 Geovetenskapliga miljöer och -värden som berörs.
 Rutiner för hantering av miljöincidenter.
 Transformatorstationernas placering och miljöaspekter.
 Om nya ensklida vägar kommer att byggas.
 Hur rennäringen påverkas.
För Alternativ NV kommer arkeologisk utredning att krävas.
För Alternativ N samt Alternativ SV kan det bli aktuellt med arkeologiska utredningar beroende
på t.ex. hur elledningarna slutligen kommer att dras och om servicevägar planeras.
Inför Länsstyrelsens fortsatta handläggning:
 Inkomma med en redogörelse över de samråd som hållits. Länsstyrelsen kommer
därefter att fatta beslut om betydande miljöpåverkan eller inte.
54(66)




Önskas komplettering med beskrivning över vilka fokusområden ni avser behandla i
kommande MKB.
Vilken prövning enligt miljöbalken som kan bli aktuell.
Redovisa vilka fornlämningar som bedöms påverkas, effekter och konsekvenser.
Redovisa om samråd tagits eller planeras tas med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet.
Synpunkterna har beaktats vid framtagande av MKB.
3.1.9 Naturvårdsverket
E-post 2012-12-03
Gällande samråd om luftledningar tycker vi att det är bra om ledningarna också ingår i
tillståndsprövningen enl 9 kap miljöbalken. Det är viktigt att samråd sker med länsstyrelsen. När
det gäller de tre alternativen bedömer vi att alternativet NV (utmed Åbyälven) är minst lämpligt.
Det är framför allt pga risken för alltför negativ påverkan på Natura2000-området Åbyälven,
men även Ekoparken Dubblabergen påverkas.
Men hänsyn till flertalet motstående intressen för detta alternativ, däribland Ekoparken och
Natura 2000-område, har detta alternativ bedömts som tredjehandsalternativ.
3.1.10
Piteå kommun
Sammanställning av yttrande 2012-11-28
 Vindkraftverk och försörjningsanläggningar placeras så att de respekterar strukturer och
gränser i landskapet.
 Markförlagd kabel kan vara att föredra om det är tekniskt möjligt och ska redovisas där
det är lämpligt.
 Landskapets naturliga ledlinjer som exempelvis vattendrag och åsryggar undviks i
möjligaste mån.
 Redan ianspråktagen mark som vägar och andra ledningsdragningar följs i möjligaste
mån.
 Andra alternativ med ny vägdragning för att komma åt 400 kV-ledningen kan med
fördel övervägas om det i sig innebär att man reducerar negativa effekter av
ledningsdragningen.
Synpunkter på de olika alternativen utöver ovanstående:
Anslutande NV: Påverkar Dubblabergens ekopark och Åbyälvens dalgång med landskaps-,
kulturhistoriska samt friluftsvärden. Vad finns det för alternativa dragningar istället för att
klättra upp på Snödliden/Råliden?
Anslutande SV: Kraftledning nära Norrdal ska undvikas. Området är känsligt med tanke på
naturvärden samt värden för friluftslivet. Korsar Åbyälvens dalgång med landskaps-,
kulturhistoriska samt friluftsvärden.
Anslutande N: Passerar mellan Naktebergets och Dubblabergens naturreservat. Viktigt att hålla
avstånd till naturreservaten.
55(66)
Det finns konflikter i alla tre föreslagna linjedragningarna. Vid denna mycket översiktliga
bedömning framstår de negativa effekterna av ledningsdragningen som något lägre i det norra
alternativet.
Gällande uppsamlingsnätet så avstår miljö- och byggkontoret att kommentera det då bolaget
informerat om att det bara är en principskiss. De generella synpunkterna gäller för
uppsamlingsnätet.
Bolaget kommer att i möjligaste mån ta hänsyn till MBK synpunkter kring strukturer i
landskapet, dock finns även andra hänsyn att beakta.
Bolaget har beaktat synpunkterna och kommer att i den mån det är möjligt att försöka anpassa
ledningen efter dessa synpunkter.
3.1.11
Post- och telestyrelsen
E-post 2012-11-13
Uppförande av vindkraftverk kan i vissa fall påverka mottagningen av radiosignaler på ett
negativt sätt speciellt gäller detta för radiolänkförbindelser.
PTS rekommenderar därför att ett samrådsförfarande genomförs mellan vindkraftbolag och de
radiolänkoperatörer som blir berörda av vindkraftsetableringen för respektive område för att
minimera störningsriskerna. Inför detta samråd kan PTS bidra med information om vilka de
berörda radiolänkoperatörerna är.
Samråd med berörda radiolänkoperatörer har genomförts.
56(66)
3.1.12
Sametinget
E-post 2012-11-26
I samrådshandlingen kan man inte utläsa om luftledningarna och övrigt kommer att beröra
områden av riksintressen för rennäringen eller hur det kommer att påverka renskötseln.
Det vore bra om det tydligare framgår av samrådsunderlagen om/hur åtgärderna kommer att
påverka rennäringen.
Påverkan på rennäringen samt eventuella riksintressen som kan beröras beskrivs i MKB:n.
3.1.13
Sjöfartsverket
Yttrande 2012-11-13
Där ledningar kan komma att korsa ”område för sjötrafik” (se definitionen i
starkströmsförordningen) förutsätter Sjöfartsverket att varningstavlor enligt ELSÄK-FS 2008:2
anordnas.
Bolaget beaktar synpunkterna i det fortsatta arbetet.
3.1.14
Svenska Kraftnät
Synpunkter framförda vid samrådsmöte 2012-11-29 samt yttrande 2012-11-29
Generella krav på lämplig plats för 400 kV-ställverk:
 Helst inte längre än 50 m från 400 kV-ledningen eftersom koncession troligen inte
krävs isf.
 Nära större väg som klarar tunga transporter. Detta har ni redan tänkt på och alla tre
alternativen verkar uppfylla detta.
 Om möjligt, nära till lokalkraft.
Försöker välja ett alternativ som har goda markförhållanden med förutsättningar att bära ett
ställverk utan för mycket fyllning/schaktning.
Inget av alternativen verkar olämpliga vid en översiktlig koll om det är möjligt att justera
ledningen några 100 meter i sidled.
Anslutningen mot 400 kV-ledningen kommer att ske i samråd mellan Svenska kraftnät och
bolaget. En teknisk förstudie krävs innan exakt placering bestäms.
Då det finns planer på en ny 400 kV-ledning i området bör denna tas hänsyn till i framtida
diskussioner.
Tekniska krav som omfattar alla vindkraftverk och vindkraftparker med kapacitet större än 1,5
MW återfinns i föreskriften SvKFS 2005:2. För frågor gällande anslutning av vindkraft tills
stamnätet har Svenska kraftnät tagit fram ett vägledande dokument som finns att hämta på
hemsidan.
Bolagets bemötande
57(66)
Bolaget har beaktat vad Svenska Kraftnät anger att de brukar titta på vid val av plats för 400
kV ställverk vid val av dragning fram till stamnätet. Fortsatt dialog kommer att hållas med
Svenska kraftnät i den fortsatta planeringen.
3.1.15
SGU
Yttrande 2012-11-28
De planerade ledningarna löper i huvudsak över terräng med torvmarker, morän och bergytor.
Alternativ SV ansluter till stamnätet på en isälvsavlagring som i SGU:s regionala
grundvattenkartering betraktas som en grundvattenförekomst med en måttlig vattentillgång. Det
kan vara olämpligt att ytterligare exploatera marken på grundvattentillgången om detta innebär
byggnation av t.ex. en transformatorstation. Av de tre alternativen är detta det ur vår synvinkel
det minst tilltalande på grund av detta medan de andra alternativen är likvärdiga.
Bolagets bemötande
Med hänsyn till de motstående intressen om markförhållanden som råder för alternativ SV har
Bolaget valt att inte ange detta alternativ som huvudalternativ.
3.1.16
SMHI
Yttrande 2012-11-15
SMHI har inget att erinra i ärendet.
3.1.17
Trafikverket
Yttrande 2012-11-22
Trafikverket har inga direkta synpunkter i detta skede men vi ser fram emot samråden längre
fram i processen. Det finns ett antal statliga vägar som kommer att beröras av elanslutningarna
för etapp 2.
Bolaget avser att samråda med Trafikverket i den fortsatta planeringen.
3.1.18
Transportstyrelsen
Återsänder ärendet med hänvisning till att samråd i denna typ av ärende ska hanteras av
Trafikverket.
3.1.19
Älvsbyns kommun
Synpunkter framförda vid samrådsmöte 2012-11-12.
Älvsbyns kommun kommer endast att lämna synpunkter på den dragning som skulle kunna
beröra Älvsbyns kommun, dvs. alternativ N.
1. Konsekvenserna för rennäringen.
2. Undvika påverkan på naturreservat.
3. Påverkan på Natura 2000-vattendrag bör undvikas. Exempelvis bör hänsyn tas till grumling i
vattendragen.
58(66)
4. Det finns mycket fornlämningar i Älvsbyns kommun. Alternativ N är ett höglänt område.
Sådana områden innehåller ofta fornlämningar. Det är inte särskilt troligt att området är
inventerat sedan tidigare.
5. Det finns ett par raststugor i Naktebergets naturreservat. I övrigt finns ingen för oss känd
bebyggelse i närheten som jag bedömer berörs av projektet inom vår kommun.
6. Eventuellt turistföretag som kan påverkas: På land och vatten. De har verksamhet i
naturreservaten.
7. Berörda jaktlag kan komma att påverkas, men det är inte säkert att det blir en negativ
påverkan. Ledningsgatorna kan göra att sikten blir bättre. Det är troligen Vissträsk jaktlag som
berörs i detta fall.
8. Befintliga skoterleder i området bör kollas upp även om dessa kan justeras om det skulle
behövas.
Bolagets bemötande
1. Vi samråder med de samebyar som berörs och kommer att beskriva bedömda konsekvenser
på rennäringen i MKB:n.
2. Det är vår målsättning. Vi kommer att undvika de restriktionsområden som pekats ut vid
dragning av ledningen så långt det är möjligt.
3. Natura 2000-områden kommer att undvikas. Om vattendrag behöver korsas kommer
åtgärder för att undvika grumling att vidtas.
4. Innan vi påbörjar anläggandet kommer det att krävas att vi inventerar området som aktuellt
för dragningen av ledningen. De fornlämningar som hittas ska pekas ut och markeras innan
några anläggningsarbeten får påbörjas i fält.
5. Påverka på bebyggelse kommer att beaktas i MKB:n.
6. Påverkan på turismen kommer att skrivas i MKB:n.
7. Påverkan på jaktlag beskrivs i MKB:n.
8. Befintliga skoterleder och eventuell påverkan på dessa kommer att beskrivas i MKB:n.
59(66)
3.2 Samråd med organisationer och företag
3.2.1 Arvidsjaurs Allmänning
E-post 2012-11-21
Arvidsjaurs Allmänning har på styrelsemöte behandlat frågan om dragning av 150 kv ledning.
Allmänningen är positiv till dragning över vår mark, men vill först komma överens om
intrångsersättning innan tillträde kan medges eller ledningsrätt godkännas.
Vi vill även komma i kontakt med er för diskussion om vindlägen på vår mark.
Bolaget kommer att kontakta de markägare som skulle kunna bli berörda. Frågan kommer dock
inte att vara löst innan ansökan lämnas in eftersom vi först måste veta att villkoren i tillståndet
innan vi kan bestämma dragningen av ledningen mer i detalj.
3.2.2 Hi3G Access AB
E-post 2012-11-23
Samtliga alternativ som föreslås i detta samråd är OK från vår sida.
Bolaget har noterat detta.
3.2.3 Naturskyddsföreningen
Yttrande 2012-11-18
Bifogad karta visar med rött de områden i Markbygdområdet som har så höga naturvärden att de
behöver undvikas vid dragning av ledningar och annan exploatering.
Dessa utpekade områden med höga naturvärden beaktas när lämplig dragning av ledningen tas
fram.
3.2.4 Net4Mobility
E-post 2012-11-09
Net4Mobility har inget att erinra angående vindkraftsplacering, enligt bifogade dokument.
Utan hänvisar till utlåtande från Telenor och Tele2, som svarar på alla remissfrågor på uppdrag
av Net4Mobility, samt administrerar våra radiolänksstråk. Om de upptäcker problem med
N4M:s radiolänkar kommer de att besvara frågeställningen i vårt namn.
Bolaget har noterat detta.
3.2.5 Norrbottens ornitologiska förening
E-post 2012-11-23
60(66)
Vid denna årstid och med begränsat underlag kan vi inte uttala oss så mycket. Om det till
sommaren ordnas någon sorts inventering av områdena kan det gå uttala sig säkrare. Ni kanske
planerar någon sådan?
Inventeringsområdet behöver avgränsas innan inventeringar utförs. När val av sträckning
utanför vindkraftområdet har bestämts kommer inventeringar av området att utföras. Inom
ramen för uppföljningsprogram för flora och fauna enligt villkor 5 i tillåtlighetsbeslutet kommer
inventeringar av fåglar att utföras.
3.2.6 Piteå församling, Prästlönetillgång, Svenska kyrkan
E-post 2012-11-27
Kyrkan har inget att erinra mot ”Markbygdens Etapp2”.
3.2.7 Skanova
E-post 2012-11-07
Varför benämns anslutningsledningarna 150 kV och inte 130 kV? De bör således vara
direktjordade. I så fall medför de betydande jordfelsströmmar, viket kan påverka närliggande
telenät samt jordfelsströmmen på 400 kV-ledningen, vilket vi önskar kännedom om.
Bolagets bemötande
Elnätet kommer troligtvis att byggas som ett 130 kV-nät och vara konstruerat för en högre
driftspänning. I MKB:n kommer vi att fortsättningsvis att benämna nätet som 130 kV för att
undvika missförstånd.
3.2.8 Östra Kikkejaur sameby
Yttrande 2012-10-31
Östra Kikkejaur sameby har tagit del av rubricerad handling. Samebyn har inga synpunkter på
handlingen, och inte heller på att anläggningen uppförs.
Vi förutsätter att uppförande samt samråd om planering och byggande sker i enlighet med det
som tecknats mellan samebyn och Markbygden Vind AB.
Det tecknade avtalet kommer att följas i det fortsatta arbetet.
3.2.9 Sveaskog
E-post 2012-11-19
Sveaskog har i det här skedet studerat förslaget främst ur naturvårdsperspektiv och då gäller
följande:
Alternativ NV:
61(66)
Generellt är kraftledningar längs väg en bra lösning från naturvårdshåll, men i ekoparken
Dubblabergen tycker vi att det är en dålig lösning eftersom kraftledningen då måste gå genom
skogar som är avsatta för naturvård i ett naturvårdsavtal med Skogsstyrelsen. Längs vägen finns
stora områden med höga naturvärden där inget skogsbruk kommer att bedrivas och som därmed
inte heller är lämpliga att dra en kraftledning genom. Vi avstyrker alternativ NV.
Alternativ SV:
Är mycket bättre ur naturvårdssynpunkt och inga områden med höga naturvärden kommer att
påverkas förutom när man ska över Åbyälven som är ett Natura 2000 vattendrag. Det kan vara
lite besvärligt i närheten av Norrdals naturreservat eftersom det finns en del våtmark där. Man
skulle kunna undvika detta om man gjorde anslutningen längre norrut, men då blir det längs en
skogsbilväg som inte plogas vintertid.
Alternativ N
Är också möjligt. Där finns dock några naturvårdsskogar som man bör undvika.
Vi rekommenderar därmed alternativ SV eller N av de redovisade alternativen.
Med hänsyn till omfattning av boende i området samt andra motstående intressen har Bolaget
valt att inte ange alternativ NV som huvudalternativ.
62(66)
3.3 Samråd med privatpersoner
Ann-Mari och Karl-Erik Ekström, Bänkerträsk 1:28
E-post 2012-11-23
Denna begäran om samråd följer tydligen bolagets tidigare policy kring samråd när det i
samrådsunderlaget anges att bolaget i detta skede inte vill binda sig vid en detaljerad lösning
och att den exakta sträckan för dragning av elledningen fram till stamnätet samt exakt placering
av transformatorstationer ska utredas i ett senare skede. Vi anser därmed att det inte finns något
konkret för oss att anföra synpunkter över då vi inte med någon säkerhet kan förutse hur detta
slutligen kan komma att påverka vår naturmiljö och våra levnadsvillkor. Vi motsätter oss en
ansökan i detta skede och innan en miljöprövning och miljötillstånd har meddelats för etapp 2.
Bolaget anser att en samprövning av elledningen och vindkraftparken ger en bättre översikt
över de totala konsekvenserna av verksamheten. Naturvårdsverket och Länsstyrelsen har
meddelat att det är positivt att kunna göra en samlad bedömning av verksamhetens påverkan på
omgivningen och välkomnar vårt val att inkludera miljöprövning av elledningen i prövningen
för vindkraftparken i etapp 2.
Udo och Margareta Offermann, Bänkerträsk 1:21
E-post 2012-11-25
Denna begäran om samråd följer tydligen bolagets tidigare policy kring samråd när det i
samrådsunderlaget anges att bolaget i detta skede inte vill binda sig vid en detaljerad lösning
och att den exakta sträckan för dragning av elledningen fram till stamnätet samt exakt placering
av transformatorstationer ska utredas i ett senare skede. Vi anser därmed att det inte finns något
konkret för oss att anföra synpunkter över då vi inte med någon säkerhet kan förutse hur detta
slutligen kan komma att påverka vår naturmiljö och våra levnadsvillkor. Vi motsätter oss en
ansökan i detta skede och innan en miljöprövning och miljötillstånd har meddelats för etapp 2.
Bolaget anser att en samprövning av elledningen och vindkraftparken ger en bättre översikt
över de totala konsekvenserna av verksamheten. Naturvårdsverket och Länsstyrelsen har
meddelat att det är positivt att kunna göra en samlad bedömning av verksamhetens påverkan på
omgivningen och välkomnar vårt val att inkludera miljöprövning av elledningen i prövningen
för vindkraftparken i etapp 2.
Ivar Lindblom, Gun Lindblom, Jerry Lindblom, Dartsel 1:3
Yttrande 2012-11-14
Synpunkter på Markbygdens alternativ anslutande NV:
 Fastighetsägare blir direkt berörda av ledning samt transformatorstation vid stamnätet.
 Oro för mängden högspänd elenergi och dess effekter på hälsa på lång sikt.
 Alternativet berör fler hushåll än övriga alternativ.
 Högre risk för åska.
 Högre risk för stormfälld skog eftersom det blir större fria ytor i och med avverkningar
för ledningen.
 Hemmanets värde sjunker.
 Fornfynd finns troligen längs sträckan.
 Finns redan flera ledningar i närheten.
63(66)
Med hänsyn till omfattning av boende i området har Bolaget valt att inte ange detta alternativ
som huvudalternativ.
Steve Dauer, Dartsel
Yttrande 2012-11-03
Anslutande NV:
 Går in i Ekopark Dubblabergens natur- och urskogslandskap och påverkar höga natur-,
kultur-, landskaps-och sociala värden. Värdena utgörs av intakta naturskogar med
förekomst av hotade naturskogsknutna arter som bl.a. den nyligen upptäckta
ringlavlokalen (hotkategori VU) vid Garteberget, tjäderspel, fångstgropsystem,
tjärdalar, gamla husgrunder, upplevelsen av ostörda landskap och icke minst
människors välbefinnande och hälsa (risk för leukemi som närboende).
 Boende alldeles intill planerad ledningsgata.
Anslutande N
 Kan vara lämpligt om man undviker att påverkar de tre urskogsartade
naturskogsfragment i trakten som bl. a. naturskogen vid södra Åkkumtjärnen.
Anslutande SV
 Det mest lämpliga alternativet.
 Inga hänsynskrävande värden berörs om man håller sig vid Norrdals naturreservat inom
befintlig och redan upphuggen kommunrågång eller väster om den.
 Kortaste avstånd till stamnätet, rak ledningssträckning hela vägen
 Åbyälven korsas på det smalaste stället i hela älvsystemet nedan östra Kikkejaure med
en älvbredd om endast ca 10 m vid kommunrågången.
 Anslutningen förutom vid Norrdal hamnar inom samma kommun som vindparken med
samma markägare statliga Sveaskog.
Med hänsyn till boende i området samt andra motstående intressen har Bolaget valt att inte
ange alternativ NV som huvudalternativ.
Tomas Lidström, Dartsel 1:4, Lise-Lotte Österlund, Dartsel 1:3
Yttrande, odaterat
Alternativ anslutande NV
Hur tas hänsyn till direkt berörda boende, fritidshusägare och markägare i byn?
Enligt Svevinds utskick till oss ska ledningsgatan vara 100m bred och passera fornlämningar,
tomter och privata skogsskiften som delvis kommer att avverkas. Enligt den utskickade kartan
berörs endast i Dartsel:
Dartsel 1:2
Dartsel 1:3
Dartsel 1:5
Dartsel 1:6
Dartsel 1:8
64(66)
Vi vill härmed protestera mot dessa planer om en ny 150kV-ledning med 100m bred
ledningsgata alternativ anslutande NV som kommer att minska det ekonomiska värdet och
rekreationsvärdet på byns fastigheter.
Med hänsyn till omfattning av boende i området har Bolaget valt att inte ange detta alternativ
som huvudalternativ.
Maria Lindkvist, Långsel 1:4
Yttrande 2012-11-12
Långsel hamnar mellan två stora ledningsgator. Anser att byn påverkas mycket negativt av
planerna och att byn håller på att förfalla. De negativa konsekvenserna går ej att mäta i pengars
värde.
Med hänsyn till omfattning av boende i området samt andra motstående intressen har Bolaget
valt att inte ange alternativ NV som huvudalternativ.
Markägare och husägare i Långsel genom Robert Eriksson
Yttrande 2012-11-19
Alternativ NV är inget alternativ då de påverkar boende i byn allt för negativt. Det finns redan
ledning och transformatorstation i byn.
Med hänsyn till boende i området samt andra motstående intressen har Bolaget valt att inte
ange detta alternativ som huvudalternativ.
Andreas Nilsson och Ylva Grönlund, Långsel 1:9
E-post 2012-11-25
Hur kan ni ens ha som förslag att dra en 150kV ledning genom en ekopark eller längs med
Åbyälven där de enda fastigheterna i närheten befinner sig? Förslag NV borde inte ens vara ett
förslag.
Förslag SV är också förkastligt då det går över kulturområden, fastigheter och fantastiskt
fiskevatten.
Förslag N kan jag inte riktigt uttala mig om då jag inte har full kännedom om detta område. Om
detta förslag antas bör ni dock se till att anslutningen vid Nuorte inte hamnar precis vid
bebyggelsen.
Informera gärna om(när) ni utelämnar något alternativ när ni ansöker om miljötillstånd.
Bolaget beaktar synpunkterna i den fortsatta planeringen. Med hänsyn till omfattning av boende
i området samt andra motstående intressen har Bolaget valt att inte ange alternativ NV som
huvudalternativ. Bolaget kommer att gå ut med information om när miljötillståndsansökan är
inlämnad till miljöprövningsdelegationen. I denna ansökan kommer Bolaget att redogöra för
om något alternativ utelämnats helt och om något alternativ söks som huvudalternativ.
Marie Lundström, Nicklas Lundström
Yttrande 2012-11-19
65(66)
Motsätter sig och godkänner inte en anslutning vid sjön Nottejaur (område Granliden,
Granbacka). I Nottejaur fiskas det flitigt.
Berör alternativ N. Det går redan en befintlig stamnätsledning över sjön. En anslutningspunkt
kommer, om detta alternativ väljs, att placeras där terrängen är lämplig. Våta marker är inte
lämpliga för en transformatorstation som behöver byggas i närheten av anslutningspunkten.
Staffan Ögren
Yttrande 2012-11-14
Alternativ anslutande N:
 Går genom dalgång mellan Åkkumberget och Naktebergets naturreservat samt
Dubblabergens ekopark belägna söder om planerad ledningssträckning.
 Då skogsavverkningar utförts i stor omfattning sedan många år i området så är det av
yttersta vikt att bevara de få naturskyddsområden som finns kvar för fåglar och djur.
 Orsakar stora störningar av fågellivet i området. Åkkumbergets klippavsatser är kända
som häckningsplatser för kungsörn, berguv, Pilgrimsfalk, Ormvråk, Duvhök, Sparvhök,
tornfalk, korp m.fl. Sjöarna Sör Åkkum och Norr Åkkum kommer också att beröras.
Sjöarna med omkringliggande mark är tillhål för sångsvan, trana, storlom, smålom,
enkelbeckasin, dubbelbeckasin och ett flertal andra sjöfågelarter. I Dubblabergens
naturreservat och ekopark samt Naktebergets naturreservat finns häckande lappuggla,
slaguggla, pärluggla och sparvuggla. Det är inte ovanligt att sångsvan, tranan och
kungsörn som ungfåglar flyger in i elledningar och skadas eller omkommer.
 Reservatsområdet är viktigt då fåglar och djur rör sig mellan områdena.
 Ledningarna skulle få ett dominerande intryck i landskapsbilden.
För att skydda ovanstående naturområden så är kabling det enda alternativ att överväga för
ledningssträckningen Alternativ anslutande N.
För att få en helhetsbild över planerat ledningsprojekt bör även bilder/illustrationsskiss
tillhandahållas som visar omfattning av de elanläggningar som Svenska kraftnät ska uppföra i
anslutningspunkten på 400 kV ledningen.
Bolaget avser att hålla lämpliga skyddsavstånd till skyddsvärda områden och objekt för att
undvika eller minska negativ påverkan på dessa områden. Inventeringar kommer att utföras för
att få en bild av nuläget. Illustrativa bilder kommer att biläggas i MKB:n.
Jonas Lundberg
E-post 2012-11-15
Hur påverkar de anslutningar som följer Åbyälven och även korsar denna vattendraget ur ett
fiskevårdsperspektiv? Denna sträcka är för sportfisket ett viktigt område dels för fortplantning
men även som symbolvärde för sportfiskarna.
Bolagers bemötande:
Den påverkan som elledningen kan medföra på omgivningen kommer att beskrivas i MKB:n.
Owe Lundgren
66(66)
E-post 2012-11-25
Vad gäller olika sträckningar så är visserligen N lite längre och ger längre matning via 400
stamlinjen men torde vara bättre ur logistiksynpunkt, närmare väg 94 och Arvidsjaur/Luleå
FPL.
SV är närmast konsumenten men om ev. boendepåverkan och andra fakta vet jag intet. Troligen
bor det minst folk längs gamla militärvägen.
Nätet byggs som ett 130 kV-nät, men spänningen i nätet kan vara högre än så.. I MKB:n
kommer vi att fortsättningsvis att benämna nätet som 130 kV för att undvika missförstånd.
Bolaget kommer att beakta ditt intresse för samverkan i den fortsatta planeringen.
Katarina van Deventer
E-post 2012-11-11
Vill gärna veta hur friluftslivet kommer att påverkas exempelvis;
 Hur nära som vi kan vistas i närheten av vindkraftverken? Vilka rekommendationer
finns?
 Kommer skoterleder att påverkas?
 Kan vi köra skoter i närheten av de områden där kraftverken och stolparna placeras?
Utifrån ert utskick menar vi att ett anslutande i sydvästlig riktning skulle passa bäst. Det
alternativ som passerar Åbyälven. Vilka begränsningar innebär detta alternativ? Det var ganska
knapphändig information som följde med brevet. Kommer ni att hålla fler informationsmöten
inför byggandet? Då vill vi gärna delta ifall det blir aktuellt.
Bolaget har beaktat dina frågor och synpunkter i MKB:n. Olika för- och nackdelar med de olika
alternativen kommer att redovisas i MKB:n. Bolaget kommer att gå ut med information om när
miljötillståndsansökan är inlämnad till miljöprövningsdelegationen. I denna ansökan kommer
Bolaget att redogöra för om något alternativ utelämnats helt och om något alternativ söks som
huvudalternativ. Bolaget kommer att kontakta de markägare som skulle kunna bli berörda
innan några byggarbeten sätter igång.
Markbygden Vind AB önskar samråda, enligt
6 kap miljöbalken, gällande 150 kV-luftledning
för Markbygdens vindkraftpark etapp 2
Markbygden Vind AB avser att inkludera elanslutningen för den planerade vindkraftparken i Markbygden
etapp 2 i ansökan om miljötillstånd enligt 9 kap. miljöbalken. Härav kommer den bedömda miljöpåverkan
av planerad elanslutning att prövas samtidigt som den planerade vindkraftparken i etapp 2 prövas hos
Miljöprövningsdelegationen i Norrbottens län.
Under de närmaste dagarna kommer information angående planerad 150 kV-luftledning för Markbygdens
vindkraftpark etapp 2 att skickas ut till boende och andra berörda i området. Samrådsunderlag gällande
planerad 150 kV-luftledning för Markbygdens vindkraftpark etapp 2 finns även att ladda ner på Svevinds
hemsida http://www.svevind.se/Projects/.
Synpunkter
Vi skulle vilja få in synpunkter gällande relevanta aspekter att ta hänsyn till vid konsekvensbedömningen
och/eller eventuell information om området som kan vara viktig att beakta i den fortsatta planeringen av
elnätet för Markbygdens vindkraftpark etapp 2.
Vi tar tacksamt emot Dina synpunkter fram till den 25 november 2012 via e-post till [email protected]
eller via post till Markbygden Vind AB, Norra Obbolavägen 115, 904 22 Umeå.
Märk ditt brev med ”Markbygden Etapp 2”.
Kontaktuppgifter
Svevind AB,
090-12 07 93,
[email protected]
Caroline Lithner,
projektledare
Markbygdens
vindkraftpark etapp 2
Med vänlig hälsning
Markbygden Vind AB
genom Svevind AB
2012-03-20
Till fastighetsägare och boende i anslutning
till etapp 2, Markbygdens vindkraftspark
Etapp 2, Markbygdens vindkraftspark
Inbjudan till samråd enligt miljöbalken
Regeringen har 2010 lämnat tillåtlighet för Markbygden Vinds projekt i Markbygden, bestående av maximalt
1101 vindkraftverk. Tillstånd har beviljats av Länsstyrelsen för uppförande och drift av upp till 314 verk i
projektets första etapp. Markbygden Vind går nu vidare med tillståndsansökan för etapp 2, vilken omfattar ca
450 verk. Som ett led i tillståndsansökan kommer samråd att genomföras med närboende och andra
intressenter. Vid samrådet kommer Markbygden Vind att inbjuda till diskussion om studier kring områdets
förutsättningar för byggnationen. Konsekvenser kommer att diskuteras i den mån det är möjligt i nuläget.
Syftet med samrådet är samla in synpunkter och frågeställningar från berörda i området. Dessa är av betydelse
för utformningen av ansökan och utarbetandet av den fördjupade miljökonsekvensbeskrivningen för etapp 2. Vi
tar av den anledningen tacksamt emot era synpunkter att beakta i det fortsatta arbetet.
Samråd kring Markbygden Vinds planer kommer att hållas genom ett öppet möte
Plats: Vindens hus, Koler
Tid: Onsdag 18 april kl 19.00
Svevinds personal kommer att finnas på plats från kl 18.00 för att informera och svara på frågor. Varmt
välkomna, vi bjuder på kaffe.
Information om den planerade verksamheten, i form av vår samrådshandling, kommer att finnas på Svevinds
hemsida (www.svevind.se) från och med den 3 april. Information om den planerade verksamheten kan även
ges av Kristina Falk på telefon 090-349 49 80. Synpunkter kan lämnas skriftligen, via brev eller mail senast den
16 maj 2012 till:
Svevind AB
Att. Samråd Markbygden
Norra Obbolavägen 115
904 22 Umeå
Epost: [email protected]
Välkomna!
Ytterligare information om projektet finns på nästa sida.
Svevind AB
|
|
904 22 Umeå
|
Tel: +46 (0)90-12 07 93
|
E-post: [email protected]
|
www.svevind.se
Långträsk
Koler
2
Yta: Ca 162 km
Yta exkluderad av teknik och miljöhänsyn: Ca 57 %
Yta som lämnas opåverkad av etableringen: Ca 92 %
Markanspråk: Vägar ca 5 %, uppställningsplatser ca 3 %
Längd för ny väg och upprustad befintlig skogsväg: Ca 250 km
Fakta etapp 2
Antal verk: Ca 450
Planerad total effekt: Ca 1350 MW
Typ av verk: 101 respektive 126 rotordiameter
Uppskattad årsproduktion: 3,8 TWH
Lillpite
Umeå 2012‐10‐31 Markbygden Vind AB önskar samråda, enligt 6 kap miljöbalken, gällande 150 kV‐luftledning för Markbygdens vindkraftpark etapp 2 Allmän information från Markbygden Vind AB Utredningar för Markbygdens vindkraftpark etapp 2 pågår och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är under upprättande. Avsikten är att inlämna en ansökan om miljötillstånd till Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Norrbotten under första kvartalet 2012. Anledning till utskick Markbygden Vind AB avser att inkludera elanslutningen för den planerade vindkraftparken i Markbygden etapp 2 i ansökan om miljötillstånd enligt 9 kap. miljöbalken. Härav kommer den bedömda miljöpåverkan av planerad elanslutning att prövas samtidigt som den planerade vindkraftparken i etapp 2 prövas hos Miljöprövningsdelegationen i Norrbottens län. För att möjliggöra denna prövning görs kompletterande samråd gällande den del av det planerade elnätet som berör den 150 kV‐luftledning som dels kommer att dras inom vindkraftparken, dels utanför parken för anlutning till stamnätet på 400 kV. Ett samrådsunderlag gällande planerad 150 kV‐luftledning för Markbygden etapp 2 har bifogats. Tidigare samrådshandling (2012‐04‐03) gällande Markbygdens vindkraftpark etapp 2 finns att ladda ner på Svevinds hemsida http://www.svevind.se/Projects/.
Synpunkter Vi skulle vilja få in synpunkter gällande relevanta aspekter att ta hänsyn till vid konsekvensbedömningen och/eller eventuell information om området som kan vara viktig att beakta i den fortsatta planeringen av elnätet för Markbygdens vindkraftpark etapp 2. Vi tar tacksamt emot Dina synpunkter fram till den 25 november 2012 via e‐post till [email protected] eller via post till Markbygden Vind AB, Norra Obbolavägen 115, 904 22 Umeå. Märk ditt brev med ”Markbygden Etapp 2”. Kontaktuppgifter Svevind AB, 090‐12 07 93, [email protected] Caroline Lithner, projektledare Markbygdens vindkraftpark Etapp 2 Med vänlig hälsning Markbygden Vind AB Genom Svevind AB Sida 1 av 1 Svevind AB Norra Obbolavägen 115 904 22 Umeå 090‐120793 Kontor Piteå Acusticum 4 941 28 Piteå 0911‐92240 [email protected] http://www.svevind.se Upprättad: 2013-09-24
Reviderad:
Projekt: Markbygdens vindkraftpark etapp 2
Ärende: Kompletterande samråd
Kompletterande samråd med berörda radiolänkoperatörer och
Samråd med TeliaSonera, telefonkontakt under juni 2013
En utredning av vindkraftparkens konsekvenser på berörda radiolänkstråk har tagits fram av
TeliaSonera.
I TeliaSoneras utredning framgår vilka lösningar som kan vara aktuella för de radiolänkstråk som
påverkas av etappen 2. Telia har i sin utredning föreslagit lösningen att flytta två stråk och har även
uppskattat en kostnad för detta.
Bolaget kommer att överväga en ombyggnation av länkstråken om det bedöms orimligt att utesluta
placering av vindkraftverk inom buffertzonen.
Samråd med Teracom, telefonkontakt under augusti 2013
Markbygdens vindkraftpark etapp 2 berör Teracoms radiolänkstråk som utgår från en mast vid
Bänkerberget. Detta radiolänkstråk nyttjas i dagsläget av Pite Energi för leverans av TV-signaler till
byarna Koler, Storsund och Långträsk.
Enligt avstämning med Mikael Persson, Teracom kommer Teracoms berörda radiolänkstråk att
plockas ned under 2014. Därmed kommer radiolänkstråken inte att påverkas av den planerade
vindkraftparken.
Mötesanteckning Arvidsjaur flygplats 2013-08-20
Tid:
2013-08-20
Plats:
Deltagare:
Ralf Lundgren, VD, verksamhetsansvarig Arvidsjaur flygplats
Fredrik Hamreby, CATS, ansvarig flygtrafikledning Arvidsjaur flygplats
Caroline Lundgren, Svevind
Caroline Lithner, Svevind
Inledning och syftet med mötet
Bolaget inlämnade i mars 2013 tillståndsansökan för att anlägga och driva upp till 440 vindkraftverk
inom Markbygden etapp 2. Kompletteringsbegäran från Miljöprövningsdelegationen (MPD) inkom i
maj 2013. I denna begär MPD bolaget att inkomma med kompletteringar avseende huruvida bolaget
och flygplatsen är ense om projektets påverkan på MSA-ytan och vilka åtgärder som ska vidtas.
Syftet med mötet är att nå en samsyn kring de konsekvenser verksamheten kan medföra för
Arvidsjaur flygplats samt vilka åtgärder som ska vidtas.
Sida 1 av 4
Svevind AB
904 22 Umeå
090-120793
Kontor Piteå
Acusticum 4
941 28 Piteå
0911-92240
[email protected]
http://www.svevind.se
Följande punkter togs upp under mötet:
1. Är nulägesbeskrivningen av Arvidsjaur flygplats korrekt (se kursiv text nedan)?
Nulägesbeskrivning
Arvidsjaur flygplats ligger ca 7,8 mil från Koler och är Markbygdens närmaste flygplats. Från
Arvidsjaur går dagliga flygningar till Stockholm-Arlanda. Charter går några gånger i veckan under
vintersäsongen till europeiska städer. Luleå Airport ligger ca 10,5 mil från Koler och är Norrlands mest
trafikerade flygplats. Nordväst om Piteå ligger Långnäs flygfält med Piteå Flygklubb och flyg för små
plan med affärs- och skolflyg. En militär flygplats finns i Vidsel, ca 4 mil norr om Koler, se vidare
angående försvaret under kapitel 2.7. Flygplatsernas läge i förhållande till Markbygdens Vindkraft
Etapp 2 framgår av kartan i figur 2.6.4.
Figur 2.6.4 Arvidsjaur flygplats och Vidselbasens influensområden i förhållande till Markbygdens
vindkraftpark. Den turkosa ytan är TMA, sk terminalområde, för Vidselbasen. Cirklarna är MSA-ytor
(minimun sector altitude).
Arvidsjaur flygplats:
Nulägesbeskrivningen är OK!
2. Är påverkan på flygplatsen korrekt beskriven (se kursiv text nedan)?
Påverkan
Markbygdens vindkraftpark Etapp 2 ligger inom Arvidsjaur flygplats MSA ”AN” och ”AS”. Även Vidsels
flygplats MSA berörs. Inflygning till en instrumentflygplats lägsta flyghöjd bestäms av MSA-ytan, som
Sida 2 av 4
i sin tur bestäms av högsta hinderhöjd. Även delar av Arvidsjaur och Vidsels TMA (terminalområde)
berörs av planerad vindkraftpark etapp 2.
Enligt samråd med Arvidsjaur flygplats är det inte bara de områden där vindkraftverken kan överstiga
nuvarande högsta hinderhöjd som kan påverka inflygningen, utan även resten av vindkraftparken
som faller inom MSA-ytan.
Luftfartsverket (LFV) har utfört en flyghinderanalys på uppdrag av bolaget. Flyghinderanalysen
baseras på den preliminära layout som presenteras i kap 3. Analysen omfattar dels en bedömning av
påverkan på CNS-utrustning (radar) som ägs av LFV, dels en bedömning av påverkan på Arvidsjaur
flygplats luftrum, in- och utflygningsprocedurer, CNS-utrustning samt hinderbegränsande områden.
Enligt flyghinderanalysen bedöms ingen påverkan uppstå på LFVs CNS-utrustning. Däremot bedöms
Arvidsjaur flygplats luftrum kunna påverkas. Två av de verk som planeras (enligt preliminär layout i
kap 3) ligger inom buffertzonen för Arvidsjaur flygplats TMA (terminalområde). In- och
utflygningsprocedurerna för Arvidsjaur flygplats bedöms också kunna påverkas av den planerade
vindkraftparken etapp 2. Vektoreringshöjden påverkas av de två verk som ligger inom TMAn. MSAytan ”AS” sydöstra sektorn bedöms påverkas av verk som uppnår en höjd på över 640 m.ö.h. MSAytan ”AN” har en högsta bygghöjd på 701 m.ö.h. och bedöms därmed inte påverkas av de planerade
vindkraftverken. För fullständig flyghinderanalys, se Bilaga X.
Arvidsjaur flygplats CNS-utrustning samt hinderbegränsande områden bedöms ej påverkas av den
planerade vindkraftparken.
Vektoreringshöjden påverkas av de två verk som ligger inom terminalområdets buffertzon, inte själva
terminalområdet som det står i nulägesbeskrivningen.
3. Är föreslagna åtgärder för att eliminera/minska påverkan lämpliga (se kursiv text nedan)?
Åtgärder

Hindermarkering ska ske i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter, TSFS 2012:155.
Arvidsjaur flyglats: Åtgärden är OK!

En flyghinderanmälan skickas in till Försvarsmakten senast fyra veckor innan ett objekt når en
höjd av 20 m.

Påverkan på Arvidsjaur flygplats MSA ”AS” åtgärdas genom att denna MSA höjs från 3100 fot
till 3300 fot.
Arvidsjaur flygplats: Åtgärden är OK! Det blir dock konsekvenser av att höja MSAn.

Påverkan på Arvidsjaur flygplats TMA åtgärdas genom att inga verk placeras inom TMA-ytan.
Arvidsjaur flygplats: Åtgärden är OK! Justera dock till ”TMA-ytans buffertzon”.
•
Eventuella nödvändiga justeringar av flygrutter görs i samråd med berörd flygplats.
Arvidsjaur flygplats: Flygplatsen har inga särskilda flygrutter utan flyger alltid in den kortaste
inflygningsvägen. Justera till ”inflygningsvägar”
•
Fortsatt dialog kommer att hållas mellan bolaget och berörda flygplatser.
Sida 3 av 4
4. Är kvarstående konsekvenser efter vidtagna åtgärder korrekt beskrivna (se kursiv text nedan)
Kvarstående konsekvenser
Enligt LFVs flyghinderanalys är den förändring av MSA-ytan som föreslås av mindre karaktär och
relativt okomplicerad eftersom förändringar av procedurer inte är nödvändiga.
Enligt samråd med Arvidsjaur flygplats kan en höjning av MSA-ytan innebära att inflygningsvägarna
blir längre, inflygningstiderna ökar, bränsleförbrukningen ökar och det blir större påverkan på miljön.
De aktörer som idag är verksamma med helikopterflygningar bedömer inte att några betydande
problem kommer att uppstå på grund av vindkraftparken i och med att den kommer att vara
reglementsenligt markerad.
De är tveksamma till att konsekvenserna av att höja MSAn inte blir större än vad LFV angett i sin
flyghinderanalys. Flygsäkerhetsmässigt blir det inga problem, men man måste också titta på de
praktiska och ekonomiska aspekterna. Idag flyger man på den lägsta tillåtna flyghöjden och om MSAytan höjs kommer även inflygningsprocedurerna att behöva ändras. Frågan är vad det kostar att göra
om de fyra flygprocedurer som idag används vid flygplatsen. Arvidsjaur flygplats tar kontakt med LFV
om detta.
Arvidsjaur flygplats menar att flygbolagen får högre bränslekostnader som en indirekt effekt av att
inflygningsvägarna blir längre och i slutändan kan det påverka slutkunden med högre biljettpriser.
Kompensationsåtgärder
Det finns ny teknik som flygplatserna kan tillämpa, men tekniken förutsätter att även flygplanen som
landar på flygplatsen använder samma teknik. Behovet av kompensationsåtgärder kommer att
diskuteras i samråd med berörda flygplatser.
Föreslagna kompensationsåtgärder kommer inte at fylla någon funktion inom åtminstone en 15årsperiod.
Vi beslutade att stryka att denna kompensationsåtgärd.
Arvidsjaur flygplats återkommer till bolaget senast den 10 september med deras bedömning av de
kvarstående konsekvenserna samt med förslag på kompensationsåtgärder.
Antecknat av:
Caroline Lithner, Svevind
Sida 4 av 4

Samrådsredogörelse Etapp 2

Transcription

Similar documents

Plansamråd Äspet i Åhus (område A), Dnr PLAN 10

Mobil dokumentation - Nya arbetssätt med många vinster

KROKVIKSBERGETS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING

Så var det dags igen

Nummer 1 - Norisol

Ring, surfa och titta på tv i Framtidens Bredband

Svevinds resa från mindre projekt till Europas största vindkraftspark

appen som gör alla till börsvinnare

SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för Kv Löjan 2, nytt

Samrådsredogörelse detaljplan för Utsiktsberget dnr. LKS