Dags för pelargoner

Dags för pelargoner
Pelargonium cordifolium är en vild pelargon med hjärtformade blad och dessa ljuvliga små blommor.
Pelargoner älskar ljus
Allt handlar om ljuset. När dagarna blir längre börjar det hända saker med pelargonerna. Det är dags
att lyfta fram dem ur vrårna. Det ena lilla bladet
efter det andra vecklar ut sig. Så fort pelargonerna
börjar växa kan man ta toppsticklingar. Man tar
helt enkelt en topp med ett par välutvecklade blad
och sätter ner i fuktig såjord. Efter några veckor i
rumstemperatur kan man börja se rötter i botten på
krukan och då är det dags att plantera om i större
kruka. Det finns också rotade sticklingar att köpa.
Pelargoner ett jätteintresse
Intresset för pelargoner verkar bara öka för varje
år och den mest populära av alla är nog Mårbacka,
som fått sitt namn efter Selma Lagerlöfs hem i
Värmland. I Danmark har de en (nästan) likadan
som heter Dronning Ingrid och den är lika omåttligt populär där som Mårbacka är i Sverige. En
romantiskt rosa zonalpelargon med ganska ljust
gröna blad, som är lite fjuniga på ytan. Zonalpelargoner härstammar från den i Sydafrika vildväxande Pelargonium zonale som har en mörkare zon
på bladen.
För tjugo år sedan fanns det nästan bara zonalpelargoner att köpa. De var antingen röda, vita eller
rosa. Nu finns det väldigt mycket fler sorter att välja på
och de kan se ut nästan hur som helst!
Olika grupper
Man brukar dela in pelargonerna i grupper. En del har
väldigt stark doft och dem kallar man helt enkelt för
doftpelargoner. De flesta känner nog till Doktor Westerlunds blomma, döpt efter en läkare från Enköping som
ansåg att med denna blomma i rummet blev luften hälsosam att andas. Det är egentligen en vild pelargon och
den heter Pelargonium graveolens. Här på Österlen går
den också under namnet Gubbafis och det får nog gubbarna ta som en komplimang.
Min absoluta favorit bland doftpelargoner, ja bland pelargoner över huvud taget, är Pelargonium tomentosum.
Den är bland det allra mjukaste man kan tänka sig! Man
blir alldeles lycklig av att känna på den, särskilt på de
nya små bladen. Dessutom har den en stark doft av pepparmint. Färgen är sobert grågrön. Blommorna är små
och svagt lila, nästan vita och den växer lite som den vill
åt olika håll.
Orangeri för pelargoner
Visst kan de allra flesta pelargonerna stå ute hela sommaren men många pelargoner har svårt att trivas om det
Det är en trevlig syssla att planera en trädgård men ibland
planerar trädgården sig själv. Det kan bli hur bra som helst.
Jag vet inte om trädgårdens förste ägare tänkte sig att dessa
stora träd skulle ta över halva tomten efter hundra år, men jag
gläder mig dagligen åt dem.
Slår man ”plantera träd” på google så handlar det om hur viktiga träden är för miljön. Så kan man också planera en trädgård.
trädgårdslyx
För rätt många år sedan nu köpte vi vårt hus på Österlen. Hus och hus föresten. Huset var inte mycket
att hurra för men trädgården var värd pengarna. Inte
så att den var välplanerad och välhållen. Tvärtom.
Det var kaos. Men i detta kaos fanns det flera stora
träd och det betraktar jag som lyx i en trädgård. En
Robinia pseudoacasia, jag gissar att den är bortåt
hundra år gammal. Den blommar i juli med vita
mandeldoftande klasar av blommor. Stammen är
djupt fårad och vackert mörk. Den tar mig till Rom
där dessa träd ofta kantar gatorna och den tar mig
tillbaka i tiden till den person som en gång bestämde
att här, just på denna plats skulle en Robinia stå. Det
är något magiskt med stora träd som varit med så
länge, kanske först på plan. Kommen ur ett litet flyktigt frö som förankrar sig i jorden och bygger upp ett
rotsystem som kan vara dubbelt så stort som kronan. Strävar upp mot ljuset för att samla så mycket
solenergi som möjligt. Om bladen skuggas av andra
växter går signaler genom stammen som stimulerar
tillväxt på höjden, mot ljuset. När stormar sliter bort
stora grenar och trädet hotas, skjuter det rotskott
vida omkring.
En trädgård kan växa fram en bit i taget och påverkas av föränderliga behov. Även om man börjar på en helt ny jordplätt
så börjar man kanske med gamla minnen, av trädgårdar och
växter, en gammal längtan efter en rofylld oas med porlande
vatten. Kanske en sparad längtan att få odla.
magnolian
Än i dag när jag träffar kompisarna till våra då
tonåriga söner, numera familjefäder med egna små
knattar, händer det att de frågar hur magnolian
mår! De var nämligen hos oss de första somrarna vi
tillbringade i detta hus och de fick mycket tydliga
föreskrifter om fotbollsförbudet inom en radie av
minst tjugofem meter från magnolian. Vilket i praktiken innebar utanför tomtgränsen. Det kan tyckas
hårt men magnolian var först på plan. Alla lärde sig
på köpet att magnolian är ett mycket speciellt träd,
ett av de äldsta trädslagen på jorden.
Den blommande magnolian på detta uppslag står
med sin magnifika krona precis utanför fönstret till
gästrummet vilket gör det extra trevligt att ha nattgäster i början av maj!
Inger Blomgren Larsson