ÅRSBOK

1948-4
FINLANDS SVENSKA CENTRALIDROTTSFÖRBUNDS
ÅRSBOK
o
i\RSBOK
1948
FÖR
FINLANDS SVENSKA CENTRALIDROTTSFÖRBUND
....
FINLA
DS SVENSKA KVINNOGYM ASTIKFÖRBUND
SVENSKA FINLANDS IDROTTSFÖRBUND
FINLANDS SVE l SKA SKIDFÖRB
FI
ND
LANDS SVENSKA ORIENTERINGSFÖRBUND
SVE~SKA FINLANDS SKOLIDROTTSFÖRBU
,,
D
Förord
Finlands Svenska Centralidrottsförbund utger nu sin andra årsbok.
Den titel vår första årsbok bar har numera utbytts mot en mindre formelltbetonad, mera levande, årtalet har dubblerats för att beteckna på en gång
verksamhetsperioden och utgivningsår, men syftet med årsboken är oförändrat, att eliminera bristen på en årlig idrottskalender för vår svenska
idrott.
,.
\
•
1 förordet tili den första årsboken påpekades, att kalendern icke kunde
anses som fullständig, att textutrymmet icke hade kunnat fördelas iullt
rättvist mellan de olika verksamhetsformerna och icke heller mellan de
olika verksamhetsområdena i landet. Dessa brister vidlåder även den andra
editionen, men vi hoppas småningom nå fram mot en slutgiltig form . Det
må även i sanningens namn konstateras, att de olika medlemsförbunden
i olika hög grad har intresserat sig för aktiv medverkan i årsboken. Likaså
kan man påtala den omständigheten, att de olika förbunden icke i önskvärd
grad har kunnat ge sina officiella redogörelser en standardform, som skulle
varit ägnad att göra årsboken mera lämpad som uppslagsverk. Yttermera
må förefintliga svagheter skyllas den omständigheten, att de enskilda bidragsgivarna till årsboken utför arbetet på oavlönad fritid och av omtanke
om sina förbund, en omständighet som vi hoppas kunna avfärda som ett
passerat stadium redan när nästa årsbok kommer tili.
Vår samhörighet med det övriga Norden underströks i den första årsboken av bidrag från samtliga andra nordiska länder. Denna gång har det
svenska bidraget tili boken ägnats skolidrotten, de idrottsliga reservernas
arbetsfält. Samtidigt som CIF riktar sitt tack tili Valle Rahmqvist för
hans värdeiulla medverkan riktar sig det ta tack även tili alla våra egna
krafter, som har bidragit tili årsbokens utformning liksom tili årsbokens
talrika annonsörer, som svarar för lejonparten av bokens finansiering och
därmed ger vår svenska idrott ett värdefullt stöd.
Grankulla i januari 1948.
Helsln~rors
1949.
Lindbergs Tryckeri Akriebol ••
E. Sevan
Centralidrottsförbundets sekreterare
3
Finlands Svenska Centralidrottsförbund
B E RÄTTELSE
över verk "l11heten inOI11 Finlands Svenska Centralidrottsförbund (CIF)
under verksamhetsåret 1948, av förbundsstyrelsen avgiven till årsl11ötet clen
2S februari 1949 i Helsingfors.
När styrelsen för Finlands Svenska Centralidrottsförbund går att i
en kortfattad årsberättelse kasta en återblick på förbundets fjärde verksamhetsår, så kan man, utan att förfalla till självbelåtenhet och utan att
glömma det fortsatt och ständig vakthållning kring den svenska idrottens
i landet livsintressen är ett livsvillkor för denna idrotts fortsatta utveck1ing och fortbestånd, dock konstatera, att det gångna året i många hänseenden har varit ett mycket gynnsamt år. Även om de yttre framgångarna
på idrottsbanorna l11åhända icke ha motsvarat högt ställda förväntningar,
så har dock den svenska idrotten i landet stärkt sin stänning, icke minst i
ekonomiskt hänseende. Celltra1idrottsförbundets position som den ~enskå
idrottens högsta och samlande organ får betecknas som a1lmänt erklnd '
och stabiliserad.
Den gynnsamma utvecklingen får i främsta rummet t;ll§krivas för~
bundets förbättrade ekonomi. Såväl CIF som dess medlemsförbund har beretts en finansiell andhämtningspaus och därmed har i vi ss mån fina.n., ieringsbekymren avlyftats från idrottens ledare, vilkas friimsta uppgift iir
det rena idrottsliga arbetet. Förbundet har även varit i tillfälle att eko.
J
n0l111skt understöda sina distrikt och Solvallastiftelsen, förbundet har -kun:
fiat genom stipendie-understöd främja utbildningen av svenska le'l1are i den
fysiska fostrans tjänst och har därjämte drivit propaganda denna utbildning till fromma.
Även rent idrottsligt har en viss stabilisering kunnat förmärkas. De i
senaste årsberättelse efterlysta samarbetsavtalen i tyngdlyftning och gymnastik ha l1ndertecknats och de svel1~ka förbunden i berörda samarbets- I
~ommitteer även fått sin rättmätig,a representation. Även på de områden,
där svensk idrott redan tidigare varit repr~enterad i samarbetsutskottcn,
Fem förbundsledare, fr. v. Lönnberg, Åström, Tapper,
Söderhjelm, Ståll1e
har detta samarbete fortsatt under i stort sett lugna förhållanden. CIF ,~ch
dess specialförbund äro i detta nu företrädda i samarbetsrådet samt i samarbetsl1tskotten för friidrott, skidor, orientering, cykel, gossidrott, ty ngdlyftning och gymnastik. Därjämte har CIF och d~s medJemsförbund beretts representation i ett flertal andra instanser, vilket allt utvisar att den
svenska idrotten har förmått gör,a sin stämma hörd.
För de i många fall betydelsefulla initiativ förbundet har tagit under
det gångna verksamhetsåret redogöres nedan i denna berättelse.
F örbu.ndets lednillg .
Ordförande i CIF har under år 1948 varit jur. dr. Johall Otto Söderhjelm.
Förbundsstyrelsen har efter medlemsförbundens nyval av representanter haft följande sammansättning:
representanter för Svenska Finlands Idrottsförbund: professor Ro
Palmgren med dir. Magnus Cedercreutz som personlig suppJeant; rlir.
P-E. Nordström med dipl. ekon. Bitrger G. Bllrmall som suppleant;
för Finlands Svenska Skidförbund : major Ivar Ståhle med gymn.liir.
Sven-Erik Fagerholm som supple;l11t; red. Enzio Sev611 med järnv.kassör
Oskar H akulill som suppleant;
4
5
för Finlands Svenska Kvinnogymnastikförbund: gymn.1är. Ingeborg
hmg med fru Sigrid Karlberg som suppleant;
för Finlands Svenska Orienteringsförbwld: herr Raymottd Seli med
viceh. Edvard von Veh som suppleant;
för Finlands Svenska Skolidrottsförbund: förs.insp. Harry E. Tapper
med speditör Lars-GUttnar Sandberg som suppleant.
Som styrelsens ordförande har fungerat professor Palmgren, som viceordförande major Ståhle, som sekreterare red. Sev6n och som skattmästare
herr Sel1. Under professor PalmgTens utlandsvistelse har som t.f. ordfärande fungerat major Ståhle och som t.f. viceordfärande dir. Cedercreutz.
Styrelsen har under verksamhetsåret sammanträtt 11 gånger och antai et paragrafer i protokol1en uppgår till 130.
det har i cirkulärskrivelse til1 de svenska kommunerna uppmärksamgjort
dessa på den svenska idrottens ekonomiskt beträngda s~tUfl.tion och uttryckt önskemålet, att kommunerna isin budget skul1e ihågkomma idrotten, antingen förbunden eIJer föreningarna. Denna cirkulärskrivelse har
konstaterats i många fall ha resulterat i direkt städ åt de lokala föreningarna inom respektive kommuner, förbundets andel av kommunernas anslag minskas visserligen, men medlen komma dock den svenska idrotten
till godo. 1 und erstöd av firmor och enskilda person eI' har förbundet emottagit 193.000 mark och därtill i en donation av firman Ab Lars Krogius
ett understöd av 100.000 mark, avsett för Solvalla.
1 jämförelse med föregående år har årets anslag och understöd visat
betydlig ökning, vilket framgår av nedal1stående tabel1:
Kalls1iet.
I
Ordinarie statsanslag
Extra statsanslag
Tipsbolagets propagandam.
Svenska Kultllrfonden
Kommllnala anslag
Understöd
Kansliet har varit inrymt i en av Oy Veikkau,stoimisto Ab förh yrd
kansiilokai, belägen Högbergsgatan 30 i Helsingfors. Kansliet har varit gemensamt för CIF, Svenska Finlan~'s Idrottsförbund, Finlands Svenska
Skidförbund, Finlands Svenska Orienteringsförbund samt Svenska Finlands Skolidrottsförbund. 1 kanslilokalen har dessutom uthyrts ett rum ti11
Kronohagens Idrottsförening.
Kanslichefsbefattningen har handhafts av herr Raymond SeIJ, som har
handhaft densamma som halvtidssysselsättning. Som kanslisekreterare har
jur. stud. Kurt Skärström varit anstäIJd av förbundet och som kanslister
ha fungerat fru Aina Sjöberg och fru Ester Staffans.
1 enlighet med Statsråcl,ets beslut har på gruncl av den llnder året
fortsatta försämringen av penningvärdet kanslipersonal8l1s löner justerats.
,
Medlemsavgifterna för understädande medlen;';llar ha under året varit
desamma som tidigare, 500 mark i årlig och 10.000 mark i engångsavgift.
1.265.000
150.000
3.000
193.000
Distrikten.
Ekonomi.
1 ordinarie statsanslag av tipsmedel har CIF fär den svenska idrotten
under året tilldelats tvenne anslag, det första om 1.750.000 mark, det senare
om 1.100.000 marko Desslltom har ur tipsmedel ett extra anslag om
1.265.000 mark utbetalats som veaerlag för den propaganda för tipsverksamheten förbundet utför. Svenska Kllltllrfondens anslag, som föregående
år utgick med 50.000 mark, har under 1948 ökats tili 150.000 mark, "pedel1t avsett att utdelas som stipendier åt gymnastiklärare och gymnastikstuderande. 1 anslag av kommuner har under året ernållits 3.000 mark, ett
avsevärt mycket miJ1c1re belopp än llnder de föregåen<de åren. FÖi1'bnn-
1949
2.850.000
De enskilda understöden få tili stor del anSe6 som resultat av den
propaganda förbundet har bedrivit genom tidningsartiklar och drkulärskrivelser.
Av de anslag CIF har utbetalat tili sina medlemsförbund ha de fyra
förbund , som dela kansii10kai med CIF, svarat fär sin andel av kostnaderna för kanslihyra, löner m.f!. gemensamma utgifter .
Personalens garantifond har tillfört;s ny tt kapital varjämte en del medel har placerats i värdepapper.
.
M edlemsavgifter.
1948
1.150.000
50.000
780.000
50.000
32.000
95.500
l
,
Distriktens antal har under året varit oföränc1rat elleI' följande nio:
Helsingfors distrikt, Mel1ersta Nylands distrikt, Östra Nylands distrikt,
Västra Nylands distrikt, Abolands distrikt, Alands distrikt, Sydösterbottens distrikt, Vasa distrikt och Norra distriktet. Trenne av dessa distrikt
arbet<!. med egna distriktsombudsmän, nämligen Norra distriktet, 'Östra
ylands distrikt och Västra N ylands distrikt.
-
Rådplägningsmöten.
Enligt gammal tradition anordnade förbundet ett rådplägningsmöte,
som denna gång hö11s den 21 november på rest. Royal i Helsingfors. Mötet var avsett för förbundens,distriktens och föreningarnas representanter
6
7
samt svensk idrott överhuvudtag~t, leddes av förbundsordföranden rlr
Söderhjelm och hade samlat ett drygt 100-tal deltagare, bland vilka observerades representanter för Svenska Folkpartiet, Helsingfors stad och
Statens idrottsnämnd. Som rikssvensk gäst och föredragare hade förblJndet glädjen återknyta bekantskapen med lektor Pontus Lindberg, chef
för Bosöns träningsillstitut, som i ett mycket intressant föredrag gay en
inblick i ledarrekryteringen och ledarutbildningen inom Sveriges idrott.
Dr Lauri Tanner som inbjuden föredragshållare belyste i ett intressant
föredrag idrottsfysiologiska spÖrsmål. På basis av pastor Lars Victorzons referat diskuterades förhållandet mellan kyrkan och idrotten.
På våren hölls därjämte ett rådplägningsmöte i Vasa och på CIF:s
initiativ ett möte i Abo.
6vrig verksamhet.
På initiativ av SFI anordnades under CIF:s regi och med CIF 50111
finansiär för medlemsförbundens omkostnader ett gemensamt idrottsläger
i Fiskars för de olika idrotter förbunden företräder, endast FSKG medverkade icke i lägret. Tili detta hade jämväl utländska gäster inbjudits och
lägret, med dir. Cedercreutz som chef, kunde betecknas såsom mycket
Iyckat.
CIF instiftade under året ett stipendium om S<J.OOO mark för en Finbndssvensk gymnastiklärare och fyra IStipendier om 25.000 mark vardera
tilI Finlandssvenska gymnastikstuderande, detta i syfte att intressera vår
svenska ungdom för gymnastiklärarkallet. För dessa stipendier utnyttjades det anslag Svenska Kulturfonden ställt tili förbundets förfogande.
Det förstnämnda stipendiet tilldelades gymn. lär. Sve~rik Fagerholm
de fyra senare gymn. stud. Ghita Schauman, Gunvor Marander, Sti~
Henriksson och .Bror Eklund. Som ett led i samma ~rävanden kan nämnas en broschyr »Vill Du bli gymnastiklärare», sOijl genom förbundets
försorg har sammanställts och spritts i de svenska lärdomsskolorna.
För Solvallastiftelsen har CIF varit i tillfälle att bevilja anslag om
300.000 mark, varjämte förbundet tili stiftelsen har förmedlat den förutnämnda donationen om 100.000 mark, som ställts tili förfogande av firman Ab Lars Krogius.
Distriktets verksamhet har av CIF kunnat ekonomiskt understödas
med ett belopp av 40.000 mark per distrikt, utbetalat i tvenne poster.
Förbundet utgav under året för första gången en egen årsbok, redigerad av förbundssekreteraren och avsedd att bli årligen återkommande.
Tanken på upprättande av ett ny tt idrottsinstitut har under året tagits ett stort steg mot förverkligande. Forts<l tta underhandlingar har hedrivits med Fiskars Ab och vid verksamhetsårets utgång är situationen
mycket gynnsam för ett förverkligande av dessa planer.
8
Aboföreningen IK Academia har godkänts som medlemsförening i
förbundet; däremot har Svenska Akademikers Idrottsförening avförts från
förbundets matrikel, den sistnämnda föreningens verksamhet har helt och
hållet legat nere.
Ett principbeslut har fartats om instiftande av stipendier för idrotts1l1tresserade personer, närmast avsett för personer, som besitter håg fJch
fallenhet att verka som amatörinstruktörer och speciellt med tanke på
intresserade elever i landets tvenne svenskspråkiga folkskollärarsemirnarier i Ekenäs och Nykarleby.
Egna förtjänsttecken och diplom för förbundet äro under arbete.
Samarbetet med Rundradion har fortsatt och ett antal utsändningar
för olika grenar av förbundens verksanlhet har disponerats.
En av lektor Pontus Lindberg skriven instruktiv broschyr om föreningsarbetet har tack vare tillmötesgående av Svenska Riksidrottsförbllndet anskaffats av CIF och distribuerats tili föreningarna.
Förbundet har uppgjort förslag tili utdelning av idrottens förtjänstkors och -medaljer bland svenskspråkiga, idrottsligt förtjänta personer.
Representatill'n utåt.
...
CIF har under det gångna året varit representerat i följande instanser:
i Samarbetsrådet av professor Palmgren och dir. Åström med red.
Sevon och kanslichef Sell som suppleanter;
i Olympiska delegationen av red. Sevon;
i Riksdagens idrottskabinett av dr Söderhjelm och dir. Nordström;
suppleant;
i Idrottshuskommitten av dir. P-E. Nordström och förs.insp . Tapper,
av vilka den förstnämnda har varit medlem av arbets- och stadgeutskottet;
i idrottssektionen av den kommitte, som förbereder Helsingfors stads
400-års jubileum av kånslichef Sell;
i Finlands Svenska RadioförbJlnd av förs.insp. Tapper-;
i Organisationskommitten för Nationalhjälpens skidvecka av kanslichef Sell;
i kommitten för Sverigeveckan av dir. Nordström.
Vid ett flertal tillfällen, såsom förbunds, föreningars och enskilrla
personers jubileer, har förbundet även varit företrätt och här kan nämna s
följande i kronologisk ordning: mag. L. Pihkalas 6O-årsdag, disp. K. Soinios 60-årsdag, Kronohagens Idrottsförenings 40-årsjubileum, Torsten
Teg~ers 6O-årsdag.
Officiellt organ.
Förbundets officiella organ under året hal varit Sport-Pressen.
9
Nya
,
t~ppgifter.
Den svenska idrotten erbjuder vidsträckta verksamhetsfält för förbundet. En ständig vakthållning om dess position som likaberättigad med
de övriga organi ationerna på det att dess röst allt framgent måtte höras
vid idrottens rådslag och att dess berättigade ekonomiska anspråk icke
måtte lederas kräver ständig vaksamhet av dess målsrnän. Det föregående årets gynnsamma ekonomi må icke invagga i säkerhet, en rationell drift
kräver ständigt ökade kapitalinvesteringar och alldeles speciellt gäller
detta fältarbetet ute i distrikten. Ett allmänt önskemål ute i distrikten
synes vara att samtliga distrikt skulle beredas tillfälle att anställa ombudsmän, ett anspråk, som icke kan anses för obilligt i dessa tider, då distrikts
och föreningars rena kansliarbete ställer ständigt ökade krav på den oavlönade arbetskraften.
Idrottsjn titlltets utveckling är en annan arbetsllppgift och inom förbundet har den tanken uttalats, att varje landsända småningom borde få
sitt eget institut för utbildning av ledare och aktiva. Såväl delma detalj
som den föregående ställer stora krav på förbundet, i all synnerhet som
den ekonomiska situationen gått mot en successiv stabilisering med penningknapphet som följd. Närmast på programmet står finansieringen av
en utbyggnad av Solvalla tili erforderlig omfattning och ett realiserande
av tanken på Fiskarsinstitutet.
En fråga, som även har uppmärksammats, är bearbetandet av ".de
vita fläckarna» i vår landsbygd, grundandet av svenska idrottsföreningar
på orter, där sådana saknas. Effektiv handledning för de aktiva i olika
idrottsgrenar ställer även stora krav på instruktörskrafter, den ständigt
växande konkurrensen mellan de existerande förbund~ri' gör, att detta område icke kan försummas. Finland står inför uPS'i~en att handhava värdskapet för nästa olympiska spel och det är hög tid att redan nu börja
sörja för, att landets svenska idrottsledare äro väl representerade i organisatoriska organ och funktionärsbefattningar samt att våra svenska aktiva
idrottsmän äro talrikt företrädda i Finlands olympiska deltagartrupp.
Dessa detaljer må l1ämnas som kännetecknande i all korthet för de stora
linjerna, därtill gives vardagens mål1ga och mindre frågor, som dock
kräva stänwg uppmärksamhet av förbundets ledning. Det gångna året har
kännetecknats av ett intensivt arbete den svenska idrotten i landet tili
fromma och de närmaste årel1 snarare stegras än minskas kraven på förbundets ledning.
Helsingfor den 24 febru~ri 1949.
Ivar Ståhle.
Styrelsens t.f. ordförande.
Enzio Sev6tt.
10
Idrotten och vardagslivet
)
När vi talar om idrott och dess utövare glömmer vi oftast bort vårt
vardagliga liv och ser enbart idrotten ur den idealistiska synpunkten. Vi
kommer inte alls ihåg att jämsides med idrottens utövande måste även
vardagslivet ha sin gång, med alla de bekymmer och besvär som hör den
tili. Vårt Iiv är inte så beskaffat att vi bara kan rå oss själva. Tänka som
så, att då tränar jag och då vilar jag. Den dagen reser jag dit och tävlar
och den dagen dit. Nej, vi människor är nog rnera bundna av det vardagliga
livet än vi själva förstår. Mången ·gång iå r vi offra vårt idrottsintresse för
den av livets lagar som heter omsorgen om vårt dagliga bröd. Ty framför
allt annat måste likväl gå vårt arbete och vår utkomst. Det är endast iå
förunnat att ha det så ställt, att de kan bestämrna över sej själva. 1 de
flesta fall har vi en arbetsgivare, som även har rnycket att bestämma om
oss. Sedan beror det på hurudan vår arbetsgivare är. Är det staten eiler
staden och jag har en ledande plats, så kan jag kanske få rå om rnig själv
litet mera, men är jag ung och skall arbeta rnig framåt så är det nog i de
flesta fall så, att det gäl\er att välj a kakan före idrotten. är det gäller
privata arbetsgivare så kan förhållandena variera, men i de flesta fall gäller
det nog i första hand arbetet och då får idrotten nästan helt bli en tidsfråga,
vilket den ju även huvudsakligast är. Då det gäller resor och representation så blir det oftast fråga om ledighet från arbetet en längre eiler kortare
tid och då kommer frågan 11Ur arbetsgivaren ställer sig till saken. Nu har
ju likväl idrotten redan gripit så djupt in i det allmänna rnedvetandet, att
förståelsen är mycket större än förr, men skall ledighet beviljas för ofta 53kan det nog bli svårt iör mången idrottsman att göra rätt för sig på sin
arbetsplats järnsides som han skall kunna ställa upp i den hårda konkurrensen i tävlingen. Redan här ger idrotten ivardagsiivet os mycket att tänka på
många frågor, som kan vara rä,tt svåra att lösa. Det gäller säkert här., so~
i så många andra faIl, att söka medelvägen. Att inte pressa för hårt utan
låta förnuftet och det aIlmännas bästa vara avgörande. Personligt beror det
ju sedan mycket på hurudan arbetsgivaren är och hans inställning till idrotten. Likasäo idrottsmannens egen förmåga till anpassning.
Men det finnes även andra problem värda att tänka på. En idrottsman
är gift, han har kanske familj och barn. Han är ung, är på väg att skapa
sig en framtid och han vet att bästa vägen att nå en god sådan är att
Sekreterare.
11
,
arbeta. Men hans idrottsintresse är även stort. Han är i sina bästa år just
nu, han vet att han kan prestera någonting, han har idkat idrott under hela sin
ungdomstid och har svårt att slita sig lös från allt det han redan vuxit in i.
Å andra sidan vet han atn han har skyldigheter mot sin familj. Det är dess
huvudman han nu är och hans anhörigas Iiv är beroende av hans insats och
den trygghet han kan bjuda dem. Lilla frun viii gärna att mannen skall
vara hemma, barnen pockar på att få se sin far ute någon gång, och det
finnes en heI del att arbeta med hemma på lediga stunder. Men far sysslar
med sin idrott så fort han får en ledig stund. Det går en tid, men så börjar
det gnissla i det äktenskapliga umgänget. Barnen frågar varför deras pappa
är så mycket borta när grannens pappa leker med sina barn så ofta och går
ut med dem. N u ställes idrottsmannen inför ett hårt prov. Han kan kanske,
om han har en förståelsefull fru, som han kan tala öppet med, söka en
medelväg, som Iikväl i de flesta fall måste beträdas på idrottens bekostnad,
eller han sätter sig över andra hänsyn och ägnar sig åt idrotten som förut,
och bär följ derna. 1 de flesta fall går det likväl så, att familj elivet tar ut
sin rätt. Men man kan även anpassa sig mycket i detta fåll, om allt sker
med en viss måtta och urskillning. När det riktigt gäller att ställa sig tili
förfogande i idrottens tj änst som aktiv eller ledare kan det finnas fall, då
man nästan måste vara med, om man skall hävda sin förenings färger med
ära. Så finnes det å andra sidan så många tillfällen då man gott kan vara
hemma, världens gång rubbas icke därav. Att i ti~och otid vara med är j u
ändå bra onödigt, man må vara hur intresserad SOIll ht'!lst. Ära och berömmelse kan ju vara tili en viss glädje, men Iyckan i Iivet kan även byggas
upp på annan grund. Ä ven här måste 'det vara måtta i allt. Den ungdom,
som viii skapa sig en god framtid, har allt skäl att med huvudet kallt gå
sin väg på idrottens bana. Det finnes ju ändå så många idrottsgrenar som
t. ex. skidlöpning och orientering, vilka inte är i samma mån beroende av
tid och t illfälle som många andra idrottsgrenar. Och så har vi det härliga
friluftslivet som vi kan idka precis efter råd och lägenhet.
Så måste vi även se på idrotten ur ekonomisk synpunkt. En idrottsman
eller ledare, som ett långt liv sysslat med idrott, har inte lagt ned så alldeles små summor på detta sitt stora livsintresse. N u ställer sig saken Iitet
olika om en person, som redan har nått en viss stadga på livets väg gör
uppoffringar för idrotten, eller om det är en ungdom, som har det smått
och även har många andra utgifter. Det är inte alltid så gott att följa den
stora massan åt. Man viii gärna vara med, på intresset är det inget fel, men
ack vad det är ont om de oumbärliga slantarna. Och det är tyvärr så, att
för den som skall vara med, för den blir det alltid att betala. Mer eller
mindre. Det är sist och slutligen bra litet som den egna föreningen orkar
med. Huvuddelen skall ändå gå av den enskilda idrottsmannens kassa. Han
får kanske resan betald och ibland anmälningsavgifterna, men det räcker
12
endast tili en del. Kost, logi och mycket därtill går nog vanligtvis på den
enskildes konto. För att sedan inte tala om all den utrustning som varje
idrottsgren behöver. Mången idrottsgren drar mycket pengar och kan man
inte ställa upp i förstklassig utrustning så är man genast handicapad mot
sina konkurrenter. Även här medför idrotten svårigheter. Nu är det likväl
till alllycka så, att har man intresse för nånting, så offrar man även på det.
När det gäller ekonomin, så får vi kanske vara glada över att idrottsmannen offrar sina pengar för en sak som ger honom hälsa och fysisk utveckling. Det finnes ju många sämre saker att sätta sina pengar tili. Frestelser i den vägen finnes tillräckligt. Lyckligast vore det utan tvivel om tie
unga finge mera ekonomiskt stöd än tidigare av sin förening eller av
idrottsintresserade personer, som äger möjligheter att hjälpa i sådana fall.
Det är inte alltid så roligt att vara ung och ha ett brinnande intresse för en
sak och så inte få vara med då man inte har den nödiga »valutan». Här
finnes säkert plats för stöd och hjälp i många fall.
Med det ovansagda har jag velat få fram några av de synpunkter, som
möter idrotten ivardagsIivet. Det kan vara skäl för oss att ibland även
tänka realistiskt och praktiskt på dessa saker, ty vi kan när som helst möta
dem i vårt dagliga liv. Det gäller då för oss att på ett förnuftigt sätt gå den
gyllene medelväg, som gör att alla parter kan finna en lösning för de krav
som idrotten och vardagslivet ställer på varj e idrottsintresserad människa
i samhället.
Stål.
13
En "stark dag"
CIF:s rådplägningsdag 21. 11. 48.
När förbundsordföranden Söderhjelm den 21 november i Royals kongressal hälsade de närvarande välkomna tili förbundets rådplägningsdag
kunde han se framför sig de flesta och de bästa av Svensk-Finlands idrottsledare och en stor del idrottsmän. Från österbotten hade en manstark
trupp kommit med åldermannen Anders Stenman och verksamhetsledaren
kapten Sandberg i spetsen. Södra österbotten hade sänt ordf. i distriktet Lax och från Wasa såg man öjbergspappan Adolf Andersson. Västra
Nyland mötte upp med kända Steiner i spetsen och Östra Nyland hade som
förr sin entusiastiske Salmen som främsta man. Även Åland gladde med
sin närvaro, medan mellersta Nyland och Helsi~fors naturligtvis var med
i större antal. Där satt igen bänkade ledningen från de olika förbunden ,
Kvinnogymnastikförbundets fru Wichmann, idrottsförbundets Åström,
orienteringsförbundets Lönnberg, skidförbundets Ståhle och skolidrottsförbundets ordf. Tapper.
.
Även många andra framstående personer syntes glädjande nog i vår
krets. Skolrådet A. Wartia i statens idrottsnämnd, idrottsläkaren Lauri
Tanner, svenska folkpartiets ordf. John österholm, g;n.sekr. i partiet mag.
1. Appelberg, stadsdirektör E. von Frenckell mJI. hade mött upp.
Redan »underst bittida» hade dagen s program startat med en »Iänk»
ute i Westendterrängen med Magnus Cedercreutz som entusiastisk ledare.
Dagen fick en värdig början när tili gymn. stud. Gunvor Marander, Ghita
Schauman, Bror Eklund och Stig Henriksson överlämnades de stipendier
som CIF anslagit för studier vid universitetets gymn. inrättning och vilka
möjliggjorts tack vare fö rståelse och anslag från Svenska Kulturfonden.
Doktor L. Tanner talade om idrottsläkarens uppgift. Hans föredrag
var i högsta grad lärorikt främst genom hans analys av hjärtats funktion
under utövande av idrott. Vi fick veta att detta lilla viktiga maskineri, som
i vila pumpar ut c:a 4 liter blod i minuten, under hårda löpningar kan få
hela 40 Iiter i minuten att cirkulera. Vi fick även veta att det inte alls var
så farligt med överansträngning och hård träning. Litet större hjärta fick
en idrottsman, men vetenskapen hade utrönt att det inte var så farligt.
Vi fick även reda på att idrottsmän lever i medeltal lika länge som vanliga
människor. När därtill doktor Tanner kunde besvara många andra för
14
idrottsmannen livsviktiga spörsmål blev slutresultatet mycket gott. Hans
på rik erfarenhet och långt studium grundade kunskaper om idrottens 111verkan på människans fysik gay åhörarna mycket nytt och lärorikt att
tänka på. Ett mycket gott föredrag.
Från människornas fysiska egenskaper gick steget över tili livets andliga värden när unga sympatiska pastor L. Victorzon i följande föredrag
gay sig in på frågan kyrkan och idrotten. Det bör genast utsägas att det
enbart var glädjande att våra unga ledare i kyrkan ser och försmr idrottsfo1ket på rätt sätt. Hela föredraget präglades av en stor förståelse för alla
de omständigheter som gör, att idrottsfolket med dess tävlingar inte alltid kan ge t.ex. söndagen den helgdagsfrid som hör densamma tilI. Det b1ev
en livlig och förenande di skussion efter föredraget, under vilken många
goda initiativ kom [ram, med å vardera sidan visad förståelse för saken
som gay löften om bättre och starkare samarbete mellan kyrkan och
idrotten i framtiden . Vardera har ju samma mål, arbetet för ungdomens
utveckling och framgång.
Efter lunchen, som avåts under kamratlig samvaro i rest. Royal var
förbundets gäst, Bosö-chefen Pontus Lindberg i turen att tala. Han framhöll tili först hur glad han var över att få vara här igen. Vi å vår sida var
ännu gladare, och Lindberg kunde alltså redan från början känna sig som
»nästan hemma».
Lika levande rikt och skiftande som tidigare utvecklade talaren sitt
ämne, som denna gång gällde ledarrekrytering och ledarutbildning. Här
fick vi ånyo höra en människa tala, för vilken idrotten är den verkliga
livsuppgiften. 1 ett med många små humoristiska inlägg präglat föredrag
fick vi känna att föredragaren dj upt trängt in isin uppgift som utbildare
och ledare. Här fanns litet av torra fakta men jllycket mera av Iivets praktiska erfarenheter. TiIIsammans med en rik märmiskokännedom har föredragaren dessutom själv det som han anser vara en god ledares bästa kännetecken, han har den personliga charm som vinner människor och gör
det lätt att vinna dem för idrottens sak. Det var ett fullödigt föredrag som
belönades med entusiastiska applåder. Förbundets ordf. tackade hjärtligt
vår ärade gäst och överräckte som minne en vacker konstnärlig vas.
Ingen diskussion följde efter detta föredrag, utan kapten Fagerholm
fick som nästa referent uppgiften att fortsätta med ett referat om synpunkter på föreningsarbetet, där han i mycket tangerade samma linjer som
föregående talare. Undsr den diskussion som följde kom många viktiga
synpunkter fram, som CIF:s styrelse väl närmast skall behandla och genomföra.
" 1
Programmets sista del brukar j u ofta gå i den lättare stilen varför det
även nu var så. ;Kim och Cab trädde fram, även kända under namnen
Sevon och Brunila. De berättade glimtar från olympiska spelen och hade
15
tack amt och synbart sina åhörare med. Många trevliga och tidigare ej
kända episoder skymtade fram och de två herrarna v isade sig vara utmärkta kåsörer. När de dessutom fick med som tredje på pIan en så stor
expert som stadsdirektör v. Frenckell blev det hela ännu mera Iyckat. Ett
mycket gott inlägg i programmet som belönades med rika applåder.
Härmed var den officiella delen slut men kapten Fagerholm visade
därefter för en intresserad publik många vackra bilder i färg från gymnastikfesten i Jakobstad, kurser på Solvalla m.m.
Som helhet måste rådplägningsdagen 1948 antecknas som en av de
starka te och mest Iyckade. Ett väl upplagt program och ett talrikt del tagande från hela svenska Finland kännetecknade »dagen). Genom att
Skidförbundets årsmöte försiggick på lördagen och friidrottsledarna var
samlade samma dag av SFI, förverkligades i någon mån den gamla planen
att samla idrottsfolket tili gemensamma dagar vid några tillfällen årligen.
Det var enbart lovord man hörde denna gång och mången idrottsledare
reste hem med nya impulser, ny anda och fast vilja att var och en på sin
ort arbeta vidare för idrotten inom Svensk-Finland.
KAN Nl
hålla i Edra pengar?
Vilja penga rna allt lör lätt glida Er ur
händerna genom mindre nödig a utlägg 7
En utm ä rkt hjälp, då det gäller att bringa
inkomster och utgilter i jämnvikt, är
F 0 R E NlN G S B A N KEN S bankbok.
Om Ni regelbundet deponerar en del
av Edra inkomster i banken, har Ni all tid
en reservlond lör olöruhedda behov.
Gör 'UI Eder efJen bank
,:-~
)1 ordiSRO
~örfning5banhfn
Flnlands ä lds'. deposlllons- och .IIä rsbank.
Distriktsombudsmannen, en man
i nyckelposition
Idrottsarbetet sväller ut, »papperskriget» tar allt större omfång. Många storklubbar, speciellt på finskt håll, har redan sett sig tvungna att av·Iöna krafter inom föreningen, som sköter det löpande kansliarbetet. Det
har ansetts betunga föreningarnas oavlönade sekreterare för mycket, inskränka på såväl hans övriga arbete i för.eningens tjänst som hans knappt
tillmätta fritid, att syssla med all den korrespondens, som har blivit följden av vad man kallar idrottens byråkratisering.
1 ännu högre grad gäller problemet distrikten, som har såväl högre
som lägre instanser att umgås med. Man hälsar med stor tillfredsställelse
inrättandet av speciella befattningar, distriktsombudsmän, tvenne av våra
distrikt och man hoppas att denna befattning småningom skall kunna införas i samtliga distrikt. Finansieringen vållar svårigheter, men får man
fram lämpliga krafter ur distriktets egna led, så är det en önskedröm att
kunna fast knyta dessa tili distriktets verksamhet som fast avlönade och
heltidsanställda ombudsmän.
Ombudsmannen underlyder direkt distriktsstyrelsen och får sina direktiv av denna. Ett detaljerat reglemente för sin DO har norra distriktet
uppgjort och det kan bra tjäna som mönster för andra distrikt, som event.
blir intresserade av tanken. Vr detta reglemente noterar vi distriktsombudsmannens åligganden, som specificeras i följande punkter:
l. Under iakttagande av de bestämmelser distriktsstyrelsen gett eiler
ger handhava den idrottsliga verksamheten il10m distriktet.
2. Emottaga oeh ordl1a distriktets inkommande skrivelser. Tili förbHlld oeh andra i~tstanser insända info1'drade rapporter oeh övriga skrivelser.
3. Föra kortförteehlmg över:
distriktets styrelsemedlemmar, sektioner oel! företlingar,
gällande distriktsrekord,
samtliga DM-tävlingar samt distr·ikts- oeh alldra mateher, som distriktet anordllar,
föreningarnos klassidrottsmän,
av företlingama anordttade idrottsmärkesprov,
16
17
de!tagaral/ta!et i av distriktet anordllade kttrser, läger, rådplägtlingsdagar oeh träningar,
4. Samla materia! oeh vara behjälp!ig v id 1Ipprätt'C/1/det av distriktets
årsberätte!se.
S. På order av distriktsstyre!sen eiler på eget itwitiativ, efter distril~ts­
slyrelsens godkännande, a1l0rdtla kt"ser i de verksamhetsgrellar distriktet
har på sitt program.
6. Anordlla rådplägllingsdagar oel! trällillgar för dislriktels föreningsledare oeh idrottsmän i de olika idrottsgrenarna.
7. Förbereda oel! vara behjälplig vid DM- oeh a'tdra distriktstäv!ingar,
där distriklet står som arrangör.
8. Vid behov hjälpa förellillgarna vid a.rrangerUlldet av större tävlinuar.
9. A'lOrdna kurser för oeh handl!ava skoltlingell av förellillgarllas
idrottsdomare.
10. Bedriva tidningspropagatlda oel! vid allltållan vara behjälplig vid
av föreningarna anordnade festtiUfäUett.
11. b!driva 11ledlemsavgiftema samt övri"!}(l evellt. avgifter, som av
jörelli,lgarlla bör av!äggas till distriktet.
12. E11Iottaga infl110la mede!, betala räkningar oeh ttppgöra redovisningar över alla av distriktet anordllade kttrser, täv!ingar oeh idrotts11lateher salllt tiU distriktefs kassör inlälllna redovisnitlgama oeh evelll.
överskott.
13. Flll!göra andra ttpPdrag. distriktfstyrelsell ålägger verksamhelsledaren.
N orp,en 11M ordet.
När man konstaterar ombudsmannens många förpliktelser enligt detta
schema, så finner man att han inte får ligga på latsidan. Men man inser
även, att det inte är en tillfällighet, att norra distriktet i förbunden har
namn om sig att sköta sitt arbete mönstergillt - distriktets arbete är välorg-aniserat och dess ombudsman, kapten Fride Sandberg i Terjärv, en
rivande karl.
Vad anser Fride Sandberg själv om sitt arbetsfält?
- Arbete finns mer än nog. Det gäller inte bara att planera och
leda verksamheten, utan även att sköta kansliarbetet, maskinskrivning och
dupplicering av skrivelser tili föreningarna och enskilda idrottsmän. Själva
kontorsarbetet tar sin rundliga tid, men det är omöjligt att tänka sig en
avlönad kanslist, åtminstone t.v. 1 norra distriktet är det även numera
onödigt att ombudsmannen sysslar med det egentliga träningsarbetet, vi har
flera f.d. elitidrottsmän, som mycket väl lämpar sig för uppgiften.
- Idrottsdoma,rskolningen hör till de uppgifter, som närmast handhas
18
Kapten Fride andberg,
Norra distriktets
nitiska ombudsman.
Claes Ström,
Ö tra distriktets
ombudsman .
av ombudsmannen. Kurser och rådplägningsdagar har vi anordnat efter
råd och lägenhet.
- »Vita fläckar» har vi inte inom norra distriktet, föreningar finns
i alla kommuner och i de tre städer, som hör till vårt verksamhetsområde,
men väl är medlemsantalet i en del föreningar i lägsta laget. J uniorarbetet
är i gång, men behöver större fart på en del håll. Vad verksamheten och
dess olika former vidkommer finns det sålunda kvar »vita fläckar».
- Föreningsfunktionärerna kan i allmänhet sin sak och det är endast
då det gäller något nytt, SOI11i jag behöver hjä1pa till. Samarbetet med
föreningarna är gott, de har på känn, att ombudsmannen är tili för deras
skull och för distriktets - icke tvärtom. Naturligtvis finns det föreningsfunktionärer, som inte sänder in nödvändiga rapporter tili distrikt och förbund inom fastställd tid, men man får komma ihåg, att de bar ett helt annat dagligt förvärvsarbete och handlar därefter. 1 allmänhet klagas det
bland föreningarna över att »papperskrigeb är både arbetsdrygt o~h för
invecklat för en vanlig bondpojke. Genom klassificeringen av föreningarna
har kansliarbetet både ökats och inveck1ats och en pIan för arbetsfördelningen inom föreningarna är nödvändig för att sekreterarens arbetsbörda
icke skall bli omöjligt att bära för icke-avlönade krafter. De större fim,ka
föreningarnas anställda, fast av!önade verksamhetsledare förefaller mig
vara en mindre !ämplig !ösning a.v frågan.
19
- Det viktigaste för en DO är enligt min uppfattning att i god tid
förbereda verksamheten för säsongen efter det DS har givit sin välsignelse. Genom systematisk tidningspropaganda, där lokalpatriotismen i
lämpliga doser tas i bruk, håller man intl'esset för arbetet levande. Genom
nya verksamhetsformer fås ett event. svalnande intresse att åter stiga.
- Arbetet som verksamhetsledare är åtminstone för mig intressant;
folket i våra trakter är idrottsintresserat och själv blev jag redan som
pojke idrottsbiten. Svårigheten Iigger i, att distriktet och föreningarna
kanske har för mycket verksamhet på sitt program, allt blir mer eliel'
mindre jämnstruket. Idrottsmän, publik och ledning orkar inte för alla
dessa många idrottstillfällen - som alla är »stora» - samla sig till de
krafttag, som skulle fordras för förberedelse och genomförande. Det svåra
är att veta vaI' tyngdpunkten i arbetet skall läggas in och hur detta arbete
skall bedrivas för att lämna bästa möjliga resultat. Intresse finns nog.
- Ett gott stöd har föreningarna och ombudsmannen i en aktiv styrelse, som i likhet med vad fallet är i norra distriktet, består av f.d . idrottsmän, som därför har möjlighet att förstå och att leda arbetet inom distriktet. Det behöver ej förvåna, att samarbetet mellan styrelsen och ombudsmannen har varit friktionsfritt.
Röst
frå~1
öster.
- Det är fullt naturligt, att man ännu inte har fått arbetet att löpa
de fåror man har skisserat upp. Orsaken härtill är främst av ekonomisk
tlatur, säger öst,ra distriktets ombudsman Claes Ström. Det är ingen Iätt
sak för distriktsstyrelsen, åtmi11!stone inom vårt distrikt, att hålla det hela
flytande och speciella åtgärder måste nog tillgripas för att säkra ekonomin.
- Distriktet har tili alla kommuner gjort hemställningar om anslag
och bifogat sitt budgetförslag. 1 skrivande stund föreligger icke besked
från alla håll, men helt nekande svar har ingått. Aterstår industrierna
och privatpersoner och med deras hjälp, i många fall storartad, är hela
verksamheten i gång. Detta ~r en utväg, som dock icke kan anlitas i längden och om distriktet en vacker dag står utan medel, så är det fara värt,
att det lilla positiva jag hunnit uträtta, spolieras på grund av kapitalbristen.
- . Norra distriktet, som i ett års längre tid har arbetat med en ombudsman, ligger ett långt tuppsteg före oss andra, icke minst vad kansliarbetet beträffar. Under mitt första år har det främst gällt att få med alla
föreningar' i ett livligare arbete och att få fram nya föreningar, vilket
även till en del lyckats.
- Det praktiska arbetet består i att anordna domarkurser, hjälpa
föreningarna med tävlings- och andra arrangemang, samla föreningarnas
20
styrelser och planlägga deras arbete, övervaka dettas genomförande. Man
skall vara en klockarfar, veta allt, vara med överallt och hjälpa med upplysnmga.r. Det har varit glädjande att kOllstatera, att ett gott samförstånd
råder mellan föreningarna å ena sidan, förbunden å den andra, med mig
som förmedlare. Förenillgarnas inställlling tili denna nyorganisation har
även varit genomgående positiv. Föreningarna söker kontakt, t.o.m. då
man befinner sig på resa inom distriktet, men det finns ännu »klentrogna»,
som inte taI' kontakt annat än då man besöker dem.
- Arbete finns naturligtvis i överflöd. Skulle verksamheten omfatta
endast friidrott, så hade man ju andhämtningspauser under dödsäsongen,
men skidor, orientering, cykel, rodd, samt tyngdlyftningen, som nu senast
har kommit i gång i smått, fyller ut säsongerna, så de flyter ihop. Dessutom får man notera Akilles' boxning. Idrotter nog att syssla med. Ett
motorfordon, som skulle göra kommunikationerna snabba för ombudsmannen inom det vidsträckta distriktet, vore en önskedröm.
- »Vita f1äckar» finns, men de första trevande försöken har gjorts
för att väcka det slumrande intresset. Nu randas en ny vår, när vår skärgård skall bearbetas för sporten i det våta elementet. Dock har vi hunnit
så långt, att det inte finns en plats, där en förening skulle kunna bildas
utan utbrytning från en redan existerande huvudförening och en ny byförening uppstå med 3~0 medlemmar.
- Det är klart, att föreningarna förfogar över både goda och mindre
goda funktionärer. Inom c1ist,riktet finns många goda ledare, främst i städerna, men även landsorten har några prima krafter. Tyvärr är antalet
mindre goda ledare dock avsevärt större. Med minclre goda krafter åsyt.
tar jag personel', som har åtagit sig funktioner - sekreterarposter t.ex.
- men inte lämnar de uppgifter distrikt och förbund bör få. 1 detta avseende slarvas det mycket i föreningarna och det åsamkar ombudsmanncn
extra arbete. Ända tili sex gånger kan man få påminna en förening om
samma sak. Plats för personalbyten vid föreningarnas årsmöten för att
få in nya och bättre krafter.
- Ticlen har val'it för kort för att hinna nå stora resultat, men f!ir
vi fortsätta på inslagna vägar, så går även öst,ra distriktet en Ijus framtid
till mötes.
Även Västra Nyland har numera sin ombudsman, kapten ' Erik
Francke, men posten är så pass ny, att det kan vara skäl att låta arbetet
komma i gång på allvar innan vi efterhör de vunna erfarenheterna.
21
Den första idrottsledarkursen i
Svensk-Finland
När detta skrives i dee. 1948 är utbildningen av idrottsledare myeket
aktuell. CIF har dryftat den på sin rådplägningsdag oeh t.o.m. H :bladet
har haft en ledare i saken. Kapten Fagerholm har med sakkunskap oeh
energi gått in för att driva frågan vidare oeh olika instanser har haft den
under behandling. Det kan därför vara av intresse att kasta en blick på den
första idrottsledarkursen, som försiggick på svenskt håll i landet. Det kan
ju hända att någon mindre kurs anordnats tidigare, men knappast en kurs
av detta format. Kursen försiggick under tiden 22-27 maj år 1911 på
universitetet i Helsingfors med professor Viktor Heikel som högsta ledare.
Jag torde ej misstaga mig mycket om jag förmodar att initiativet till kursen hade utgått från Uno Westerholm - den tidens främsta idrottsledare
på svenskt håll och det var IFK i Helsingfors som hade utfärdat inbj udan
och även stod för kursen.
Programmet återges i dess helhet här nedan. Det kan ha sitt intresse
för nutidens idrottsmän och ledare att konstatera vilka ämnen som då ingick i en kurs. Vi ser av programmet att professor Heikel fiade den teoretiska clelen av gymnastiken på sin lott medan Gösta Wasenius, populärt
kallad Brand-Wasse av alla, stod för den praktiska unclervisningen som
försiggick - på hans mammas gata - i brandtornets gymnastiksal. Det
var fart över övningarna och var det någonting, som inte gick som det
borcle, så tog Wasse rocken av sig och visade själv hur övningen skulle
utföras. Uno Westerholm hade simningen som ämne. John Henriksson var
den ivriga scoutledaren just då. Anatomin skötte dr R. Bengelsdorff om
och varje eftermiddag var det övningar i idrott och lekar med mag. A. Eklund och stud. V. Hull~en som lärare. Deltagandet var gott. Över tjugu
idrottsmän var med från olika delar av det svenska Finland. Av dem bör
bl.a. nämnas Matts Leander Björkqvist från Gamlakarleby, som sedan blev
en av Österbottens främsta idrottsledare. Brancl-Wasses två söner var även
med, unga och entusiastiska och från barndkåren var hela fem deltagare
med, bl.a. den ännu levande brandmästaren Leskinen och brandinstruktör
Ölander. Vidare finner vi där den gamla trotjänaren i SFI, Viktor Björk-
22
På ovanstående u~tika bild från den första idrottsledarkursm på svenskt håll
i vårt lalld finner vi sittande i mitten från vänster vieeh. Ehrström från
Vasa oeh vieeh. V. Björkqvist från Helsingfors oeh vidare doktor
Bengelsdorff, brandmästare Gösta Wasenius, professor Viktor Heikel, magister Arlttr Eklund, bokförare Uno Westerholm, GtHtav Holmström oeh
Rafael TaUgrm. Ovano11t Wasenius ser vi Ivar· Ståhle oel! ovanom Heikel
oell Eklund Matts Leander Björkqvist. Sittande på golvet framför Wasellius Hans WasenitlS oeh stående tiU höger i raden bakom Björkqvist
Erik Wasellius. På vänstra sidan ståellde synes den raska Leskinen.
qvist, likaså reclaktör Gustav Holmström (Prisse) senare fin fotbollsmålvakt, Rafael Tallgren, häradshövding Ehrström från Vasa oeh många
andra, som gjort större eiler mindre insatser inom vår idrott. Lärarkåren
var odiskutabelt den ticlens bästa. Heikel, Eklund, Westerholm och Wasenius var namn, som den tiden var kända i hela landet. Här var auktoriteten parad med kunskapen. Vi elever visste även visa våra lärare den
vörclnad och aktning, som hörde den tidens sed tilI. De lärdomar och den
grund, som clelU1a kurs gay, blev förvisso den vägkost, som många bland
oss burit fram under hela vår verksamhet. Det låg någonting ideellt och
stort över all idrott den tiden. Man tänkte högt och hade stora planer, allt
var strikt amatörmässigt och av nutidens hets och spänning fanns det ej
mycket. Man hade tid att tänka stort oeh ställa höga må!.
23
Den prägel av gott kamratskap som rådde mellan lärare och e1ever i
kursen har väl ingen deltagare glömt. Avskedsfesten med sina högtburna
tai blev ett minne för livet, där professor Heikel satt i högsätet med Eklund och Westerholm på var sin sida. Det är hela 37 år sen dess och av
våra lärare fitms väl endast dr Bengelsdorff kvar. Många av deltagarna
har även gått bort, bl.a. bröderna Wasenius isin ungdoms vår. Kvar
står endast minnet av pioniärernas arbete och den goda grund de då lade
för idrotten inom vår svenska befolkning. Helt säkert ett arbete som burit
rik frukt.
KI. 1-2 e.nl. Föredrag: Scouting. Folkskollärar J. Henriksson (Regeringsg. 13, Universitetets auditorium A).
Kl. 5-6 e.11l. Undervisning i skenbart drunknade personers behandling.
Bokförar Uno Westerholm (Brandtornet).
Kl. 6-8 e.m. Öfningar uti idrott och lekar. Mag. A. Eklund och stud.
V . Hullden. (Samling å Brandtornet).
Torsdagen den 25 maj.
Ivar Ståhle.
Kl. 9-10 j.m. Samling. Hälsning af professor V. Heikel. (Regeringsg. 13,
Universitetets auditorium A) .
Kl. 9-11 I·m. Gymnastik- och kommandoöfningar. Brandmästar G. Wasenius (Brandtornet).
KI. 1-3 e.m. Idr~ttstäf1ingar i Djurgården, anordnade af föreningen
Ki sa-Veikot. (Samling å Järnvägsstationen).
KI. 6-7 e.m. Föredrag: Rörelselära. Professor V. Heikel (Universitetets
sjukgymnastiksal) .
Kl. 10-11 j.nl. Gymnastik- och kommandoöfningar. Brandmästar G. Wasenius (Brandtornet).
Fredagen dm 26 maj.
Arbetsordning
M åndaJJel> den 22 maj.
KI. 9-11 I.m. Gymnastik- och kommandoöfningar. Brandmästar G. Wasenius (Brandtornet).
KI. 12-1 e.nl. Föredrag. Professor V. Heikel (Universitetets sjukgymnastiksal) .
KI. 1-2 e.11I. Föredrag: Scouting. Folkskollärar J. Henriksson (Universitetets sj ukgymnastiksal).
KI. 5-6 e.tH. Äseende af gynmastiköfningar. Brandmästar G. Wasenius
(Brandtornet).
Kl. 6.30-7.30 e.m. Föredrag: Första hjälpen vid olycksfall. Dr R. Bengelsdorfi" (Brandtornet).
Kl. 12.30-2 e.m. Föredrag: Gymnastikens betydelse. Professo r V. Heikel
(Regeringsg. 13, Universitetets auditorium A).
Kl. 5-6 e.m. Äseende af gymnastiköfningar. Brandmästar G. Wasenius
(Brandtornet) .
KI. 6-7 e.m. Undervisning i torrsinming. Bokförar Uno Westerholm
(Brandtornet) .
KI. 7-8 e.m. Öfningar uti idrott och lekar. Mag. A. Eklund och stud.
V. Hullden. (Samling å Brandtornet).
Tisdagen den 23 maj.
Kl. 9-10 j.m. Föredrag. Mag. A. Eklund (Brandtornet).
Kl. 10-12 1m Gynmastik- och kommandoöfningar. Brandmästar G. Wasenius (Brandtornet).
Kl. 2-3 e.m. Föredrag: Anatomi. Dr R. Bengelsdorff (Brandtornet).
KI. 5-6 e.m. Äseende af gymnastiköfningar. Brandmästar G. Wasenius
(Brandtornet) .
KI. 6-8 e.m. Öfningar uti idrott och lekar. Mag. A. Eklund och stud.
V. Hullden. (Samling å Brandtornet).
Onsdagen den 24 maj.
Lördagen den 27 maj.
"
Kl. 9-11 I.m. Gymnastik- och kommandoöfningar. Brandmästar G. Wasenius (Brandtornet).
Kl. 1-2 e.nl. Föredrag. Mag. A. Eklund (Regeringsg. 13, Universitetets
auditorium A).
Kl. 5-6 e.1n. Föredrag. Professor V . Heikel (Universitetets sjukgymnastiksal) .
KI. 6-7 e.nl. Öfningar uti idrott och lekar. Mag. A. Eklund och stud.
V . Hullden. (Samling Universitetets sjukgymnastiksal).
Kl. 8 e.m. Afslutning.
KI. 9-11 I.m. Gymnastik- och kommandoöfningar. Brandmästar G. Wasenius (Brandtornet).
24
25
Idrottsbragder i Svensk-Finland
Svenska Dagbladet i Stockholm torde vara den tidning, som har lancerat tanken på att årligen belöna den bästa idrottsbragden och därmed ha
skapat institutionen »årets guldmedalj». Detta skedde 1925, då Sten Petterson emottog Svenska Dagbladets första guldmedalj.
lden har med begärlighet anammats på många håll. 1929 instiftade
Suomen Urheilulehti en liknande guldmedalj för årets främsta idrottsbragd
i Finland, året därpå tillkom i USA den berömda James E. Suli ivan
Memorial Trophy och 1935 fick Svensk-Finland sin guldmedalj, instiftad av
ldrottsbladet. Norge har följt i spåren, AlF hos oss utdelade år 1947 $in
första guldmedalj, stiftad av Suomen Sosialidemokraatti.
Man kan numera utan tvivel tala om en viss inflation i guldmedaljbranschen. l Sverige, liksom även småningom hos oss; utdelar varje provinstidning med självaktning numera sin årliga guldmedalj, som givetvis i
det egna landskapet röner stor uppmärksamhet. Det verkliga propagandavärdet har dock riksmedaljen, hos oss av naturliga orsaker spjälkt i trenne
utmärkelser, även om Urheilulehtis medalj kan tillfalla såväl Finlandssvenskar som AlF -idrottsmän. l praktiken har svenska Finland även tvelme
gånger kommit i åtnjutande av utmärkelsen: 1945 tilldelades medaljen
Bertel Storskrubb och 1947 Jarl Gripenberg.
l fortsättningen är det avsikten att hålla oss tili det tema rubriken anger, årets bragd inom Svenska Finland. Vi skall i korthet granska listan
över guldmedaljörer och noterar samtidigt, att o ~ficiella förbundsorganet
Sport-Pressen efter det ldrottsbladet upphört utkomma, 1948 har instiftat
och för första gången utdelat sin guldmedalj som en direkt fortsättning på
IB-serien. Låt oss kort granska alla hittillsvarande medaljörers meriter.
1935. Guldmedaljör var Gunnar Höckert, som praktiskt taget slog
igenom som storlöpare av internationellt mått genom att i Göteborg besegra
den ypperliga amerikanen Gene Venzke. De båda löparna kämpade sida vid
sida hela sista långsidan, men Höckert pressade sig i mål en bröstlängd
före amerikanen. Tiden 3.56,0 på 1500 meter.
1936. Birger Wasenitts fick utmärkelsen efter .att i vinterolympiaden i
Garmisch-Partenkirchen ha erövrat två silvermedaljer och en bronsmedalj
med den ypperliga resultatserien 2.20,9 på 1500, 8.23,6 på 5.000 och 17.28,2
på 10.000 meter.
21)
1937. Det årets guldmedaljör var skytten Konni Huber, som vid VM i
Helsingfors blev både individuell och lag-världsmästare i f1yktskytte i en
mördande konkurrens. Huber hade det utmärkta resultatet 294 och vann
guldet med två poängs marginal före landsmannen Åke af Forselles.
1938 korades Alf Lindblad tili medaljör efter att han vid EM i Paris erövrade bronsmedaljen i 3000 meter hinderlöpning med tiden 9.21,4 och hade
endast svensken Larsson och tysken Kaindl före sig i mål. Lindblad vann
även FM på denna sin specialsträcka med tiden 9.09,2.
1939 hette guldmedaljören Alf-Bertel Storskntbb och han var i främsta
rummet meriterad för sina ypperliga insatser i landskampen mot Sverige,
som gick i Stockholms Stadion. Storskrubb vann långa häcken på 53,4 och
satte därmed finländskt rekord, han var dessutom tvåa på 400 meter med
49,5 efter svensken Pekka Edfeldt och medverkade . ytterligare i Finlands
statettlag på 4X400.
1940 års medaljör blev Nils Nicklen, som i den minnesvärda trelandskampen mellan Finland, Sverige och Tyskland i vårt olympiastadion vann
höjdhoppet i en enorm tävlan och i konkurrens med ödmark, Kalima,
Duregård, Nacke och Schlege1 på det utmärkta resultatet 196.
1941 var en krigssommar utan idrott och ingen medalj utdelades.
1942 års medaljör blev Nils Kronqvist. Chans att pryda hatten med
fj ädrar vunna i internationell konkurrens fanns inte och även vår nationella
idrott levde f1ämtande i krigets tecken. Kronqvist blev dubbelmästare i FM
genom att vinna 100 meter på 11,0 och 200 m. på 22,7, vilket mer än '1äl
förslog för medalj .
1943 korades Evert Heinström som årets bragdman. Han vann FM i
långa terrängen och han erövrade inte mindre än 6 SFl-mästerskap: i
terräng individuellt och lag, 1500 individuellt och lag, 3000 och 5000 meter.
Åter en säsong utan nänmvärt internationellt utbyte varför nationella meriter beaktades.
1944 heter guldmedaljören Albin Andersson, invalidcyklisten, som lade
beslag på FM i cykel på långdistansen i konkurrens med allt vad landet
hade av elitcyklister. Detta var i fullt mått en bragd i ordets bästa bemärkelse.
. 1945 års medalj tilldelades Jarl Gripenberg, som vid trelandskampen i
Högfors besegrade hela den nordiska orienteringseliten och därmed befäste
sitt rykte som Nordens orienteringskung.
1946 hette guldmannen Runar Björklöf. Han erövrade, 35 år gammal,
FM på 800 med den utmärkta tiden 1.53,3, var dessutom SFl-mästare och
kämpade med i Finlands landslag i samtliga landskamper.
1947 års medalj ör var Verne Lesche, som vid VM i hastighetsåkning
för damer på norsk bana erövrade världsmästartiteln i kamp med Europas
27
bästa kvinnliga fartfenomen på skridskor. Hon innehade då rekorden på
1500, 3000 och 5000 meter och hade lagt 13 FM-titlar tili sin prissamling.
Sport-Pressc/ls första guldmedalj, som instiftades för olympia-året
1948, tilliöll i hård konkurrens kanotisten Kurt Wires, som erövrade den
olympiska silvermedaljen genom ett ytterligt uppbåd av kraft och koncentrationsförmåga.
Till guldmedaljnämnden hör CIF:s förbundsordförande, ordförandena
i CIF :s medlemsförbund samt Sport-Pressens representanter.
8 S-P-pokaler 1948
Förbundsorganet Sport-Pressen har instiftat ett standardpris, som skall
utdelas vid olika tillfällen och premiera idrottsmän och föreningar för olika
prestationer. För olympiaåret hade tidningen beslutat tilldela envar olympisk poängtagare, som tillhör svensk förening i landet, en pokal som extra
premie för den olympiska insatsen. Det blev sju S-P-pokaler, som erövrades: k'.!Ilotisterna Kurt Wires, Tor Axelsson, Nils Björklöf och Harry
Akerfelt, Bertel Storskrubb, poängtagare i stafetten 4 X 400 meter, Veikko
Nyqvist, poängtagare i diskus samt Sulo Salmi, medlem av Finlands olympiska guldlag i gymnastik.
Redan tidigare hade en förening gjort sig förtjänt av belöningen:
Gamlakarleby IF, som vann tidningens anskaffningstävlan 1947 och då fick
löfte om ett speciellt pris, avsett att inom föreningen uppsättas för någon
gren i junioridrott.
Pokalerna numreras och det är att hoppas att de skall bli en sporre
på många olika idrottsområden inom Svensk-Finland.
28
Norra Idrottsdistriktets gymnastikfest i Gamlakarleby
Det var ett djärvt beslut av Norra Idrottsdistriktet att redan året
efter den stora gymnastikfesten i Jakobstad sätta i gång med en ny gymnastikmönstring inom distriktet, med allt vad därtill hör av intresse och
uppoffrande arbete. Men »Iyckan står den djärve bi», och det må villigt
fastslås, att sommarens gymnastikfest väl fyller sin pla;ts i ledet av stora
idrottstilldrage:3er här uppe. Äran härav tillkommer i främsta rummet
Gymnastikföredingen N ordan och GamIakarleby Idrottsförening, som tilI
största deIen stod för de praktiska arrangemangen, men även he~ staden
från stadsdirektören och borgmästaren nedåt var med i arbetet, och detta
bidrog ej i ringa grad tilI att giva festen dess högtidliga prägel.
Om någon av arrangörerna bör nämnas framom andra, är det i såfall organisationskommith~ns ordförande, direktör Robert Björk och fru
Agnes Slotte, som ej allenast hade sig ålagd den krävande uppgiften SOI11
Iedare för de kvinnIiga gymnasternas och fIickornas Iyckade uppvisningar,
utan även var en sannskyIdig »kIockarmor», som skulle allt bestyra.
Men Iåt oss taga s.a kerna i rätt ordning 1 Omedelbart sedan besIut
fattats att hålla gymnastikfesten i Gamlakarleby, som förklarat sig villigt
att stå för de praktiska arrangemangen, började förberedelserna, och gymnastikövningarna sattes i gång ute i bygderna. Nya trupper ställdes upp,
särskilt inom Karlebynejden, ett tydligt belägg på att gymnastikfesten i
Jakobstad burit god frukt och att de lokala gymnastikfesterna även i propagandaavseende har sin stora mis~ion att fylla. De utsedda ledarna, gymnastiklärarinnorna Agnes Slotte och Heidi Röösgren samt Bruno BacklWld skydde varken möda eller besvär för att få programmen intrimmade
tili uppvisningsdagarna.
Den 12 juni på morgonen stod Gamlakarleby rustat att taga emot de
halvtannat tusentaI gymnaster från Muns.ala och Jeppo i söder tili Karleby
i norr, vilka med tåg, bussar, bilar och cyklar sökt sig in till staden. Lika
litet som Jakobstad föregående sommar ·uppvisade Gamlakarleby nu något
solskenslynne vid själva ankomsten, och repetitionerna fick gå i regnväder.
Men ingenting kunde slå ner humöret på de käcka flickorna och gossarna.
29
1 god tid före festens början upphörde regnet och de närmare 2000
åskådare, som på lördagen infunnit sig för att se småpojkarnas och -flickornas uppvisningar, behövde trots den rätt kyliga vinden ej ångra sig. Ett
trevligt inslag i programmet var en uppvisning i tunnbandsgymnastik av
Nordens kvinnliga gymnaster - gymnastik'estens bästa prestation. Ett
danslag om 120 folkdansare under Herman Skutnabbas ledning bidrog även
till det fördelaktiga belbetsintrycket av första dagen, som slöt med en
Iyckad fest i Stadshuset och dans på olika dansbanor.
Söndagen grydde med vackert, men något kyligt väder. Från när och
fjärran hade cirka 5000 åskådare infunnit sig och kantade gatorna, där det
långa, prydliga festtåget i stram takt drog förbi. Defiladen mottogs på
torget av högsta ledningen, bland vilka vi fann fru Gertrud Wichmann od,
gymnastiklärarna Palle Wirtanen. och Lasse Andersson, samt stadens honoratiores.
Fullsatt var det på idrottsplanen, då stadsdirektör J. E. Jaatinen höll
hälsningstalet. De manliga gymnasterna under Bruno Backhmds ledning
var först i tur att uppträda, och sedan kom fru Agnes Slotte med de kvinnlig~ gymnasterna. Det må villigt erkännas, att såväl de kvinnliga gymnasterna som f1ickorna denna gång var bättre trimmade, vilket länder fru
Agnes Slotte tili heder. 1 henne har Norra Idrottsdistriktet en kraft som
det gäller att taga vara på, ty hon är onekligen mogen för större' uppgifter.
Med särskilt stora förväntningar motsåg man Hämösands kvin1l1iga
gY11!llasters uppvisning, och det kan genast fastslås , att de »kom, såg och
segrade». Samarbetet med stamfränderna västanhavs även på gymnastikens
område är ett lyckat initiativ, som manar tili efterföljd! Då vi ännu nämner, att Kronans och Brahes gymnaster i gymnastiktävlingarna visade sig
vara bäst trimmade, att prosten Max Oterdahl i ett formfulländat festtal
och författarna Ole Torvalds och Allan Sandström i högstämda dikter gay
ytterligare glans oeh innehåll åt festen, har vi väl nämnt det viktigaste
från Norra Idrottsdistriktets stora gymnastikfest, som utom allt andligt
oeh lekamligt skönhetsvärde gay Norra Idrottsdistriktet, GIF oeh Nordan
en god ekonomisk bebållning.
Då vi nu ser, att vårt distrikt som bäst rustar till tre lokala gymnastikfester, nämligen inom Karleby-, Pedersöre- och Nykarlebynejden, får
vi belägg på, aft de senaste festerna burit god frukt. Kanske det ändå är
litet sanning i Palle Wirtanens alltför artiga yttrande vid sommarens fest:
»Nog är de gossar de här österbottningarna, som år efter år anordnar
sådana här stora oeh fina gymnastikfester».
K . G. A.
30
Kan CIF utbyggas
När Svenska Finlands Iclrottsförbund - eiler Finlands Svenska
Gymnastik- oeh Idrottsförbund, som det då bette - bildades år 1912, var
detta den enda svenskspråkiga idrottsorganisationen i landet, med uppgift
att handha all svensk idrott. Utom friidrotten omfattade redan mästerskapstävlingarnas program under de första åren tennis, inomhushopp, skidlöpning och backhopp, brottning, cykelåkning oeh tennis, skridskoåkning,
fotboll oeh bandy. Ä ven skolidrotten sorterade under förbundets verksamhet.
Detta stora program blev förbundet övermäktigt. Mästerskapen i bandy
oeh fotboll överflyglades snabbt av Bollförbundets hela landet omfattande
mästerskapsturneringar och utmönstrades. Detsamma blev fallet med tennis,
brottning oeh skridsko. Svenska Finlands skidförbund bildades 1921 oeh
övertog skidlöpningen, Skolidrottsförbundet tillkom 1926. Av sent datum
är Finlands Svenska Orienteringsförbund som bildades 1945.
Med Centralidrottsförbundets uppkomst har även frågan aktualiserats
om ett utbyggande av landets svenska idrott i nya specialförbulld. För en
del idrotters vidkommande är frågan icke f. n. aktuell. På svenskt håll i
landet är exempelvis intresset för brottning så minimalt, att ett Svenska
Finlands Brottningsförbund bleve ett förbund utan aktiva, en omständighet,
som är . så mycket beklagligare, som Svenska Finland under tidigare år i
my'cket hög grad har bidragit till Finlands internationella rykte som en
brottarnation av första rangen.
Röster har tidtals höjts för att lagidrotterna i bollspel skulle få sina
egna organisationer på svenskt håll med egna mästerskapsturneringar och
avtal, som skulle reglera samarbetet med de redan existerande organisationerna. Dels har Finlands Bollförbund språkligt intagit en neutral hållning, ieke minst beroende på förbundets högste ledare, vilket har varit ägnat
att tillfredsställa svenskspråkiga klubbars anspråk och göra frågan om egna
organisationer på detta område inaktuell, de1s kan man icke blunda för
bollsportens hårda program, som tar klubbarna helt i anspråk. Vår bollsport har äntligen avaneerat så långt, att de två verksamma förbundens
föreningar medverkar i gemensamma serier, plats för nya serier medger
icke det fulltecknade programmet och inga svenska klubbar i Finland lär
vara benägna att lämna sitt förbund och sina platser i kampen om mästerskap för något så ovisst som ett eget specialförbund. Den enda potentiella
lösningen vore ett svenskt förbund för landets svenska bollklubbar som
31
tredje part i ett samarbetsavtal med FBF och AlF och kamp i gemellsamma serier på basis av dokumenterad slagkraft, men man får ställa sig
skeptisk tili ett förverkligande av detta projekt än så länge. Den dag BolIförbundets språkIigt liberala linje överges kan ett Finlancls Svenska BoIlförbuncl stå närmare sitt förverkligande än i dag.
Ett Svenska FinIands SegIarförbuncl eiler Svenska Finlancls Tennisförbund förefaller med förlov sagt vara ett taI om att slå in öppna fönster.
l mycket hög grad domineras dessa förbund av svenskspråkiga kIubbar och
Iedare. Skridskosporten åter har för Iiten ansIutning på svenskt håll för att
ett förbund kunde anses vara motiverat, ett sådant skuIle förmodIigen
komma att bestå av Helsingfors Skridskoklubb och Gamlakarleby ldrottsförening.
Dessa Iinjer gäller i tort sett om fIere idrotter, här icke uppräknade.
Däremot kan man icke blunda för, att Svenska FinIands ldrottsförbund i
dag som är inom sina domäner har kvar reminiscenser från den tid. då förbundet samIade alI svensk idrott i landet, områden, som bör falla utom
ramen för ett idrottsförbund, vilket i enlighet med sitt namn skaIl handha
friidrottens vård. Det synes oss, som om specialförbund för i första hand
cykel, gymnastik och tyngdIyftning vore skäligen aktuelIa behov. AlIa tre
idrotterna har stark spridning inom de svenska klubbarna och deras fortsatta förekomst på SFl:s program betyder, att SFl:s ledarkrafter och
arbetseffektivitet måste spIittras på områden, som står dess verkIiga syften
mer eiler mindre främmande, ehuru de har bibehållits av vana och tradition. Likaså kan man småningom efterlysa ett svenskt specialförbund för
boxning, även om den svenska boxningen i huvudstaden f. n. står långt ifrån
standarden i början av 30-talet, då Kiffen framförallt, men även lFK hade
sporten på sitt program. Det kan även tänkas, att uppkomsten av ett specialförbund på detta liksom på andra områden kunde verka som en kraftig
stimuIans på respektive idrotter inom det svenska bosättningsområdet.
f'rågan om ett specialförbund i simning torde i det närmaste kunna
liknas vid frågan om ett skridskoförbund. Även om SFl - i motsats
mot vad faJlet är i skridsko - har simningen på sitt program, så har den
dominerande svenska föreningen på området heIt gått in för att tjäna sina
och simningens syften inom ramen för Finska Simförbundet. Man torde
icke heller inom Helsingfors Simsällskap, såvitt det har Iyckats oss att
pejla stämningen rätt, hysa större intresse för bildandet av ett svenskt
speciaIförbund. Med simkunnighetens successivt större utbredning inom
vårt folk aktuaIiseras dock detta fall i högre grad än vad falIet är med
skridskosporten. Det finns därför ingen anIedning att avstå från simfrämjande-verksamhet, snarare tjänar man dubbla syften genom en intensifiering av simundervisningen på svenskt håll.
Här icke uppräknade idrotter hänförs till en eiler annan av de nämnda
32
kategorierna, en uppräkning och k1assificering av samtliga idrottsgrenar är
näppeligen av behovet.
Efter denna teoretiska diskussion uppstår frågan om ändamålsenligheten av nybildningar inom ClF:s ram, resp. avskiljande av en del grenar
från SFI-trädet och tyåtföljande ompIantering i ny jord. Man skulle därmed vinna i eHektivitet, specialidrotternas ledare skulIe heIt få ta hand om
sina respektive idrotter, SFI beredas möjIigheter att helt få koncentrera
sig på sin huvuduppgift. Utan att diskriminera SFI:s verksamhet tili
fromma för de mindre specialidrotterna torde man våga påståendet att
samtliga idrotter i längden skulIe profitera av en boskilInad. Det Iöpande
arbetet skulle givetvis handhas inom ramen för ett gemensamt förbundskansli och frågan om en ökning av dess arbetskraft skuIle aktualiseras av
de ökade arbetsuppgifter uppdeIningen skulle medföra. Boskillnaden skulle
icke bli enbart en transaktion på papperet.
CIF i nuvarande gestalt ger intryck av en halvmesyr, SFI i nuvarande
skepnad av en mångsysslare. Många skäl talar för en utbyggnad av den
svenska idrottens organisation i landet, skäIen emot är mindre väsentIiga. 1
främsta rummet skulle anspråken stanna för nya specialförbund för
gyrnnastik, cykel och tyngdlyftning, i den mån behov yppar sig kunde
antaIet specialförbund utökas.
E. Sev6n.
• Kö p ekonomiskt
• Köp kvalitetsvara
• Köp från
Skomagasin
ALEXANDERSGATAN
3
19
-
TELEFON
35841
33
Svenska städer starka tipsorter
Ifråga om tipsintressets omfattning kan man praktiskt taget icke göra
någon skillnad mellan landets finsk- och svenskspråkiga bygder. Går man
till hårklyverier, så kan man få fram ett resultat, som ger vid handen, att
tipsintresset är något livligare i de svenskspråkiga trakterna av landet.
En Galluppundersökning ger vid handen, att medelklassen tippar något
mera än arbetarklassen. Utgår man ifrån, att den svenska befolkningen inrymmer ett större skikt intellektuella, så är tipsintresset proportionellt
större än inom den finsktalande befolkningen.
Man kan välja direkta exempel bland de städer, där den svenska befolkningen är talrikt företrädd, och då få fram exaktare siffror. Det ligger närmast tili hands att anställa jämförelser mellan Abo och Vasa. 1 antai tipsrader ligger Abo av vårt lands städer på andra och Vasa på femte
plats. Beaktar man däremot invånarantalet, så tippar man i Abo knappt
två rader per invånare, i Vasa däremot nästan två och en halv. Dessa siffror berättigar ännu icke tili tätplats. Kastar man en hlick på den 42 :dra
tipsomgången 1948, så finner man att Torneå leder i tipsrader per invånare
med 5,12. Närmast kommer Jakobstad med 5,09, på sjunde plats Gamlakarleby 3,16, som nionde Borgå 3,02, som tionde Nådendal 3,01 , som trettonde Hangö 2,84 o.s.v. Mariehamn ligger sist med 1,16. Medeltalet för
landet ligger någon hundradedel över 1.
Med ledning härav kunde man dra den slutsatsen, att de svenska städerna har förvaltat sitt pund väl, men i stort sett blir omdömet icke sämre
om de rent finska orterna. Ur tipsbolagets synpunkt sett är detta sakernas
tillstånd fullt tillfredsställande.
Svårare olägenheter av landets tvåspråkighet har Veikkaus toimisto
icke. En del korrespondens, propaganda och reklam måste skötas med
iakttagande av tvåspråkigheten, men det går tämligen smidigt. Texten på
kupongen - som i sig själv är så liten - har erbjudit de största svårigheterna då man på det lilla utrymmet måste tränga in text på båda språken. Några klagomål från den ena eiler andra sidan har icke försports i
detta hänseende.
Bolaget har gjort den iakttagelsen, att de svenskspråkiga ombudsmännen har skött sina angelägenheter lika bra som någon annan. Bolaget har 226 svenskspråkiga ombud (60/0) medan hela ombudsmannanätet
34
omfattar 3.800 agenturer. 1nom kort kommer en egen tidning för ombudsmännen att utges och då får de svensktalande ombudsmännen en om
icke hundraprocentigt så dock tili övervägande delen svenskspråkig tid~ing.
Veikkaustoimisto utger tidningen Veikkaaj a, beklagligt nog endast i
finsk språkdräkt. Mången har efterfrågat en svensk edition av tidningen.
Atminstone en gång har en sådan utgivits, men den ställer sig oproportionerligt dyr. Från 1949 års början utges även lokalt betonade numror av
tidningen och det betyder,' att även något svenskspråkigt specialnummer,
enkom avsett för de svensktalande tipsintressenterna, kommer att utges.
Veikkaajan Käsikirja har även utkommit enbart på finska. Statistik
och uppställningen över rätta tipsraderna är givetvis icke beroende av
språk. Att göra boken tvåspråkig var icke möjligt, dess viktigaste, ovannämnda avsnitt kan dock utan olägenheter förstås oberoende av vederbörandes modersmål.
När man tangerar språkliga frågor , så kan det vara skäl att nämna, att
alla nordiska länder småningom bildar en gemensam tipsfamilj. Det torde
vara bekant att Norge upptog tipset i mars 1948 och att man har gått framåt med stormsteg. Inkommande vårvinter skall det danska tipset komma i
gång och redan en längre tid har förarbetet pågått. Redan hösten 1948 utkom i Danmark en tipstidning, »Tipsbladet». Måntro det är att tänka för
utopistiskt, att . vi någon gång, när förhållandena har stabiliserat ' sig och
valutabegränsningarna har slopats, kun de få tili stånd en gemensam nordisk tipskupong? ElIer, om en sådan icke kan åstadkommas, att det bleve
möjligt att alltid välj a vilken kupong man vill, att tippa danskt, svenskt,
norskt eller finländskt. Ett fromt önskemål.
På taI om det danska »Tipsbladet» kan det vara skäl att nämna, att
Sverige redan i många år har haft sin tipstidning »Vi tippa». Den ståtligaste av de nordiska tipstidningarna har dock Norge isin »Tips». Redan
innan det norska tipset hade startat, utkom denna tidning med ett 32-sidigt
nyårsnummer. De svenska och norska tipstidningarna idkar f.ö. ett mycket
Iivligt samarbete, de har bl.a. gemensama experter för uppgörande av system, de har gemensam Londonkorrespondent o.s.v.
Detta i all korthet som några reflexioner i frågan om de olika språkgruppernas tipsintresse. Måhända träffas vi under det nya året i en svensk
»Veikkaaj a-tidnings» spalter.
»Puntari».
35
Svenska Finlands Idrottsförbund
F örbundsstyrelsen.
Förbundsordförande: direktör Erik Åström, Helsingfors
Viceordförande:
direktör P. E. Nordström, Helsingfors
herr Åke Bergman, Helsingfors
Ledamöter :
redaktör Runar Hällsten, Helsingfors
handelsman Claes Ström, Andersböle
herr Fred-Erik Westerlund, Helsingfors
herr Waldemar Wickholm, Helsingfors
lektor Palle Virtanen, Borgå.
Ombud för Helsingfors ID : herr Bror Krabbe, Åggelby,
suppl. herr Å. Romantschuck, Helsingfors.
Ombud för Mellersta Nylands ID: herr Lars Englund, Kårböle
suppl. herr B . Asplund, Kårböle.
Ombud för Östra ID : lektor Holger Salmen, Lovisa
suppl. herr T. Salmen, Helsingfors.
Ombud för Västra Nylands ID: kapten Erik Francke, Ekenäs
suppl. stud. B. Malmberg, Tenala.
Ombud för Äholands ID: direktör Ragnar Ahti, Åbo
suppl. herr A. Lindström, Åbo.
Ombud för Ålands ID: herr Viking Granskog, Mariehamn
suppl. icke utsedd.
Ombud för Syd-österbobttens ID: direktör Runar Lax, Kristinestad
suppl. stud. L. Teir, Lappfjärd.
Ombud för Vasa ID: folkskolläraren K. F. Ljungberg, Helsingby
suppl. viceh. N. Holmström, Helsingfors
Ombud för N orra ID: direktor Anders Stenman, Bennäs
suppl. stud. K. E. Andersson, Larsmo.
Sekreterarposten har handhavts av red. Runar Hällsten och som
skattmästare utom styrelsen har fungerat dipl.ekon. Birger G. Burman.
Förbundets revisorer har varit direktör Magnus Cedercreutz och herr
Åke Romantschuck med dipl.ekon. B. Storskrubb och herr V. Viklund
som suppleanter.
36
SFI-basarna
fingerkrok, Åström (t. v.) och Hällsten.
U tskott och idrottsråd.
Arbetsutskottet: Självskrivna medlemmar har varit förbundsordföranden Erik Åström, sekreteraren Runar Hällsten och skattmästaren Birger
G. Burman, vartill kommer av styrelsen utsedda herr Åke Bergman, direktör P. E. Nordström, herr Fred-Erik Westerlund och herr Waldemar
Wickholm.
Sekreta utskottet: Direktör Erik Åström, direktör P. E. Nordström,
herr Waldemar Wickholm och prokurist Knut Mannström.
Friidrottsrådet: B. Rosenlund, ordf., R. Hällsten, viceordf., ledamöter
Å. Bergman, B. Krabbe, L. Lindberg, F-E. Westerlund, W. Wickholm
och P. Virtanen.
Konsulterande medlemmar i rådet har varit N. F. Sandberg, Terjärv,
37
S. J. yby, Veikars, J. Bergbom, Åbo, V. Granskog, Mariehamn, E.
Francke, Ekenäs och C. Ström, Andersböle.
l1miorrådet: Å. Romantschuck, ordf., L. Mattsson, viceordf., ledamöter
T. Backmansson, A. Lönnberg, M. Marttinen, H. Nordblad, C. Ström,
y. Svanström och H. Tapper.
1 stället för konsulterande medlemmar har inom sju av förbundets nio
distrikt tillsatts 3-manna ungdol11skommitteer, vars uppgift varit att fungera som förbindelselänk mellan förbundet å ena sidan och distrikten och
föreningarna å andra sidan.
Cykelrådet: O. Rusetsky, ordf., A. Andersson, viceordf., ledamöter
B. Ostrow, P. Pikulinsky, R. Rosenholm, och H. Winqvist. Dessutom har
tili mötena kallats förbundets representant i Finlands Cykelkommitte
H. Wistbacka.
Kra/tidrottsrådet: E. Westerberg, ordf., L. Eklund, viceordf., ledamöter H. Berndtsson, Y. Holmberg, N. Koppinen, A. Lekander och G. Lindholm.
Gymnastikrådet: M. Cedercreutz, ordf., L. Andersson, viceordf., ledamöter P. Å. Fager, Å. Åström och B. Eklund.
Simrådet: A. Mikkola, ordf., S. Lindström, viceordf., ledamöter J.
Lindqvist, L. Löfgren och P. E. Widen.
Konsulterande medlemmar har varit L. Löfgren, Mell. Ny!. ID, R.
Kindberg, Östra ID, E. Björklund, Västra Ny!. ID, G. österholm, Äholands ID, R. Hellman, Vasa ID och E. Stenman, Norra ID.
Friidrotte'ls samarbetsutskott: redaktör Runar Hällsten,
supp!. herr Waldemar Wickholm.
Fi,dallds Gossidrottsförbmlds styrelse : herr Åke Romantschuk.
Gossidrottens samarbetmtskott: herr Åke Romantschuk.
Finlands Cykel/örbunds styrelse: direktör Edvin Corin, herr Arthur
Eriksson och brandman Birger Ostrow.
Cyklingel/s samarbetsrttslwtt: ingenjör Holger Wistbacka
suppl. herr Åke Bergman.
Finlands Gynl11astik/örb!mds styrelse: gymn.1är. Lars Andersson.
Gymllastikens samarbetsutskott: direktör Magnus Cedercreutz
supp!. gymn.1är. Lars Andersson.
TY'lgdly/tningells samarbetsldskott: redaktör Erik Westerberg,
suppl. herr Holger Berndtsson.
Stadion stiftelsen: direktör P. E. Nordström.
Solvalla stiftelsen : direktör Magnus Cedercreutz.
H elsil/gfors Svellslw UlIgdomsråds styrelse: gymn.1är. Lars Andersson.
H edersledamöter.
Förbundets nuvarande hedersledamöter är: direktör J. S. Edström,
Sverige, vald 1918; lektor August Blomberg, Åbo, vald 1920; konsul
Ernst Krogius, Helsingfors och stadsdirektör Erik von Frenckell, valda
1937 samt avdelningschef Erik Wilen, Helsingfors, vald 1948.
Innehavare av förtjäl1stteckllet.
F örbul/dets represell tanter i alldra organisationer.
Centralidrotts/örblmdet: professor Bo Palmgren och direktör P. E.
Nordström med direktör Magnus Cedercreutz och dip!.ekon. Birger G.
Burman som ersättare.
Finlands 1drotts/örbltllds förblwdsfullmäktige: direktör Erik Åström,
direktör P. E. Nordström och redaktör Runar Hällsten med lektor P. Virtanen, herr Å. Bergman och herr L. Eklund som suppleanter.
Finlands Idrottsförbllllds styrelse : direktör Erik Åström.
Följande utskott inom Finlands Idrottsförbund:
Utskottet för gossidrott:
Disciplinsutskottet :
Tekniska utskottet:
U trikesutskottet :
Arbetsutskottet :
Kansliutskottet:
38
herr Waldemar Wickholm
direktör P. E. Nordström
herr Waldemar Wickholm
direktör Erik Åström
herr· Waldemar Wickholm
herr Åke Bergman.
Förbundets förtjänsttecken har 1948 överlämnats tili civilingeniör Tage
Ericson, Sverige.
Förtjänsttecknet innehas i detta nu av H.K.H. Kronpris Gustaf Adolf
(1928), direktör J . S. Edström, överstelöjtnant Ernst Bredberg, kontrollör Anton Johansson och redaktör Eric Pallin (1928), redaktör Torsten
Tegner (1938), direktör Sven Låftman (1947) samt civilingenjör Tage
Ericson (1948) .
Inhemska innehavare av tecknet är: lektor August Blomberg (1922),
vicehärad hövding Jon Hartman (1927), apotekare Oscar Jansson (1930),
herr E. Wilen (1933), kamrer Sig. H :son Schneidler (1933), vicehäradshövding Viktor Björkqvist (1935), direktör E. W. Heinrich (1936) ; major
Ivar Ståhle (1936) , gymnastikläraren J. W . Björk (1936), vicehäradshövding Lars Hornborg (1936), vicehäradshövding Harald Munck
(1937) , doktor K. J. Lundmark (1939), direktör Einar Johansson (1942),
bankdirektör Gunnar Ahman (1945), herr Sigurd Kjällman (1945), folkskolläraren K. G. Andersson, direktor Anders Stenman, direktör Valter
Eklöf, stadsdirektör Eric von Frenckell, inspektör Pehr Lindholm och
herr Waldemar Wickholm (1947).
39
Tjugofem SFI-olympiers skörd:
Tre guld- och två silvermedaljer, tretton idrottsmän På poängplats.
Svenska Finlands Idrottsförbund stiftades den 25 maj 1912. Sedan dess
har SFI varit företrätt i varje olympiad med sammanlagt tjugofyra idrottsmän och en idrottskvinna. Tjugoen av dessa har ställt upp i friidrott, tre
i cykelåkning och en i gymnastik.
Skörden har blivit tre guldmedaljer: Elias Katz, Stjärnan, (sedermera
Makkabi) i lagtävlan 3000 m i Paris 1924, Gunnar Höckert, IK 32, på 5000
m i BerIin 1936 och Sulo Salmi, Vasa Idrottssällskap, i gymnastik, lagtävlan, iLondon 1948, och två silvermedaljer: Erik Wilen, Helsingfors
IFK, i 400 m häck i Paris 1924 och Elias Katz i 3000 m hinderlöpning i
samma spel. Tretton SFI-idrottsmän har kommit på olympisk poängplats
(bland de sex bästa).
Waldemar Wickholm jörsta olympiska poällgtagarell.
1 olympiaden i Stockholm 1912 hade det nyssbildade SFI endast en
man med, Waldemar Wickholm, från Karis Idrottsklubb, som kom på
sjätte plats med 7,058 poäng, vilket var nytt finländskt rekord. Wickholm
är sålunda förutom SFI:s förste olympiske representant även dess förste
olympiske poängtagare.
1 olympiaden i Antwerpen 1920 hade SFI fyra man med, samtliga från
Helsingfors IFK: Waldemar Wickholm, J. P. Pettersson, O. R. Nylund
och Erik Wilen. Poängskörden från föregående spe1 fördubblades, ty
Waldemar Wickholm blev åter sexa i tiokamp med 6,406 poäng och
]. P. Pettersson sexa i viktkastning med 9.37. Den sistnämnda var dessutom tionde i slägga med 41.76. »Mogge> Nylund kom på sjunde plats i
tresteg med 13.74, medan Wilen blev utslagen i mellanheaten på 400 m och
i 400 m häck nående tiderna 51.0 och 56.0.
>Stora slammetl» i Paris 1924.
1 Paris 1924 kom så »stora slammen». Denna gång företräddes SFI av
inte mindre än nio friidrottsmän. Elias Katz, Stjärnan, blev liksom sina
övermän Paavo urmi och Ville Ritola olympisk segrare i 3000 m lag40
Elia,> Katz,
olympi sk
guldmedaljör
i Paris 1924.
tävlan och var individuellt femma med tiden 8.45.4. I 3000 m hinderlöpning
presterade Katz en glänsande löpning och vann silvret med tiden 9.44,
slagen av Ritola, men före bl.a. fransmannen Bontemps, amerikanen Rick
och sin landsman Karl A. Ebb.
Spelens sensation ur finländsk synpunkt sett stod Erka Wilen för i 400
m häck. Han tog silvermedaljen på 53.8 efter det amerikan en Brookins,
vilken som andra passerade mål, diskvalificerats för rivna häckar. Amerikanen Morgan Taylor vann, efter Wilen följde amerikanen Riley och
fransmannen Andre.
I spjut kom Yrjö Ekqvist, Helsingfors IFK, på fjärde plats med resultatet 57.56 och Erik Eriksson, HIFK, tog samma placering i slägga med
41
48.74. Frey Liewendahl, HIFK, var åttonde på 1500 m med 4.00.3. Wilen
blev utslagen i mellanheatet på 400 m, men nådde dock ett så gott resultat
som 49.6. Erik Åström, SFI :s nuvarande ordförande, kvalificerade sig även
tili mellanheaten på 400 m liksom Gösta Jansson, HIFK på 800 m. I stafetten på 4 X 400 m hade SFI tre man med, förutom Wilen och Åström
även H. Drisin, Stjärnan. Drisin fick emellertid under tävlingen försträckning och laget slogs ut. I höjd startade Bror Kraemer, Vasa IFK, men
kom inte högre än tili 170.
Amsterdam och Los Angeles »mörka OS» tör SFI.
Amsterdamolympiaden 1928 blev mörk för SFI:s vidkommande. Entre man var på platsen: Erik Eriksson och Bengt Sjöstedt, vardera
Kiffen, och E. Wilen, HIFK. Eriksson blev nionde i slägga med 46.22.
Sjöstedt var tvåa i försöket i 110 m häck med 15.0, nådde samma tid i semifinalen, men blev endast fyra och utslagen. Wilen var även tvåa i försöket i
400 m häck på 56.5, men femma i semifinalen och därmed borta.
Bättre gick det inte heller i Los Angeles 1932. SFI representerades av
två man, Börje Strandvall och Bengt Sjöstedt, båda HIFK. Strandvall
dokumenterade sig visserligen som Europas bästa kvartmilare genom att
komma ända tili semifinalen, där han blev fyra med 48.4. 2/ 10 sek. bättre
hade givit finalp lats! Även Sjöstedt löpte briljant, men det räckte ändå
inte tili i den mördande konkurrensen. »Benko» var andra i sitt försöksheat
med 14.9, men endast femma i semifinalen, fastän han noterade utomordentliga 14.6.
Gtmnar Höckerts suverätla segerlopp i Berlin.
I Berlin 1936 fördes SFI:s färger av Gunnar Höckert och Ebba From,
IK 32, Börje Strandvall, HIFK, Palle Virtanen, Akilles, Borgå och Tor
Porko, Gamlakarleby Idrottsförening, den sistnämnda i cykel.
Unge Gunnar Höckert hade i f1ere år fö rberett sig för olympiadens
5000 meter och han var laddad av energi och segervilja, då finalen äntligen
startade. Det visade sig att han var helt överlägsen sina konkurrenter, som
han lämnade som stående på stället då klockan ringde för sista varvet. Han
kom i mål som suverän segrare på den nya olympiska rekordtiden 14.22.2.
Landsmannen Lauri Lehtinen, svensken Henry Johnsson och japanen
Murakoso var de följande. SFI hade fått sin första och hittills enda
individuella olympiasegrare.
Av de övriga klarade sig cyklisten Tor Porko bäst. I landsvägsloppet
på 100 km med gemensam start kom han endast tre sekunder efter segraren,
fransmannen R. Charpentier, men fältet var så jämnt över mållinjen att
Porko dömdes sextonde. Charpentiers tid var 2.33.05, Porkos 2.33.08. På
1 km med stående start blev Porko adertonde. Palle Virtaren blev utslagen
daf~
42
Gunnar Höckert, olympisk lriumfator 1936.
i försöket på 100 m nående tiden 10.9, B. Strandvall stoppades i mellanheatet
på 400 m efter att i försöket ha nått 49.3 och Ebba From utslogs i damernas 100 m liksom Finlands kvinnliga stafettlag på 4XI00 m. Det sistnämnda, i vilket även From löpte, nådde dock den åttonde tiden i hela tävlingen, 49.5, vilket var nytt finländskt rekord.
Sulo Salmi guldmedaljör.
Sju SFI-idrottsmän var med iLondon i år: Sulo Salmi, Vasa Idrottssällskap i gymnastik, Veikko Nyqvist, IK 32, Bebbe Storskrubb och Nils
Nicklen, HIFK, samt E. Heinström, Kiffen, i friidrott och T . Högström,
Akilles, Borgå och Paul Backman, IK 32, i cykel.
Sulo Salmi blev nu SFI:s tredje olympiske guldmedaljör. I den individuella tävlingen kom han visserligen blott på 32 :dra plats med 217.45
poäng mot segraren V. Huhtanens 229.7, men han var dock åttonde i det
fin ländska 8-mannalag, som tilldelades olympiadens högsta utmärkelse och
är därigenom en fullödig olympisk segrare i gymnastik, lagtävlan.
I friidrott överraskade V . Nyqvist med att i den mest mördande konkurrens lägga beslag på sjätte platsen med 47.33. Bebbe Storskrubb bidrog
även han tili Finlands poängskörd genom att löpa som ankare i Finlands
lag på 4 X 400 m., som kom in som fyra på 3.24.8 efter att ha vunnit sitt
försöksheat före Sverige på 3.19.5.
ils Nicklen kvalificerade sig för slutomgången i höjd genom att klara
43
kvalificeringsresultatet 187, men misslyckades i finalen, emedan han började
först på 190 och fällde denna höjd tre gånger. Bebbe Storskrubb blev utslagen i semifinalen i 400 m häck.
Direkt tragisk blev Evert Heinströms olympiska insats. Ännu två varv
före mållåg han på andra plats efter den blivande olympiasegraren, tjecken
Emil Zatopek. Därefter tröt emellertid krafterna i den stekande hettan och
på sista varvet - endast 250 m från mål - måste han ledas bort från
banan.
Cyklisterna Högström och Backman kunde inte göra sig gällande i den
knivskarpa intemationella konkurrensen. Högström var med i Finlands lag
i lagtävlingen på 4 km, förföljelselopp, som kom på elfte plats med tiden
5.17.4 mot segrande Frankrikes 4.57.8. 1 landsvägsloppet startade Paul
Backman och T. Högström, men båda måste avbryta på grund av
punkteringar.
Granskar man SFI:s olympiska insats, så måste man säga att den
ingalunda är dålig. Av förbundets tjugofem olympier har Helsingfors IFK
stått för inte mindre än 11, IK 32 för 4, Kiffen för 2, Stjärnan och Akilles
Borgå för 2 var, Vasa Idrottssällskap, Vasa IFK, Karis IK och Gamlakarleby IF för 1.
Runar Hällsten.
FISKARS
•
•
•
•
PLOGAR
LOKOR
F J AD RAR
FINSMIDE
Vi gör vad vi kan för 011 snarasl möjligl åler bli i lillfälle all
leverero ökade kvanllleler i oföränderligl hög Fiskars·kvolllel.
Sulo:S~lmi,
guldmedaljör
iLondon
,rISKARS
J
1948.
44
45
Fiskarslägret - fullträff
CIF har utvecklat tili ett storförbund, därpå har vi mera än ett bevis
under det gångna året. Fiskarslägret är ett av de många. Aldrig har i fin landssvensk idrott, knappast i finsk idrott över huvud, ett mera monumentalt träningsläger, gemensamt för både ledare och aktiva hållits. Att CIF
tog sig an tanken, som SFI framkastade, och sedan utvecklade den tili en
generalmönstring av den svenska idrotten i landet, för det har vi främst
direktör Magnus Cedercreutz att tacka.
På lägret var hela sju olika idrotter representerade. Det kan kanske
förefalla vanskligt att tili ett och samma läger samla ledare och aktiva
idrottsmän från så många olika idrottsgrenar, för att där giva dem utbildning i sina egna specialidrotter, men samtidigt också för att göra dem
förtrogna med ~främmande idrotter», och sålunda åstadkomma en intimare
kontakt mellan de olika förbunden. Det hela kan tänkas taga sig formen
av en uppvisning, i viI ken den ena idrotten vili framvisa för den andra sina
fördelar och sin organisatoriska styrka. Man löper lätt risken att taga
det hela för ytligt, och att främst åstadkomma reklam för sin idrott. Fiskarslägret visade att ett sådant arrangemang icke blott är möjligt, utan
i allra högsta grad nyttigt. Ledningen för de olika kurserna hade helt
gått in för att både praktiskt och teoretiskt giva främst sina deltagare det
bästa. Det oaktat kunde deltagarna vid de s.k. ledarkurserna - vilka deltagare fritt fick välja vad de ville syssla med och vilka flitigt begagnade
sig av denna rätt- med lätthet inhämta kunskaper i och göra sig förtrogna med de idrotter de för tillfället ansåg sig tarva förkovran i. Härtill
bidrog de redan på förhand i detalj uppgjorda programmen, vilka visade
att lägret var grundligt förberett. För ledarutbildningen, särskilt för
oistriktens ombudsmän och instruktö rer samt för storföreningarnas ledare
är ett sådant tillfälle oersättligt. Det vidgar vyerna och ger nya impul ser. Här har vi en av lägrets bärande ideer.
Vad ett sådant läger betyder för idrotten på den ort, där lägret hålles, är klart utan längre förklaringar. Den arrangerande föreningen blir
tvungen och har också orsak - det förstår samtliga ortsbor, isynnerhet
alla knutpatrioter - att mobilisera allt den har av ledare och arrangörer
för att få allt att gå i lås. Ortens aktiva idrottsmän får den vederhäftigaste
46
ledning i alla tekniska och taktiska finesser samt de bästa träningsråd för bundet fö r tillfället kan bjuda på. Här har vi en annan av de bärande ideerna. För att ett sådant läger skall lyckas 100 % :igt bör detsamma förläggas tili landsorten. I en stad tror j ag att lägret drunknar i j äktet och
behållningen orten har blir ringa. Dessutom kan de1tagarna vid ett landsortsläger mera ostört ägna sig åt idrotten, alla de störande momenten från
staden är borta.
Tack vare sina energiska ledare Ludvig Steiner och Albert Winter
samt sina lltmärkta marthor med fru Steiner i spetsen, lyckades Fiskars IF
perfekt. Jag tror att föreningen skall få lön för mödan och besvären' i form
av ett stegrat intresse för föreningsverksamheten både bland ina aktiva
idrottsmän samt ledare och understödare. I detta sammanhang är det på
sin plats att tili Fiskars Brllk frambära en eloge för dess alltid välvilliga
inställning tili idrotten. Det är inte en tillfällighet att idrotten på våra
bruksorter är väl ledd och rätt uppskattad.
IMn att tili lägret kalla utländska gäster från våra nordiska grannIänder var Iyckad. Endast genom att i vardagslag komma i kontakt med
varandra kan vi lära oss nytt. N u hade man kan ske önskat sig några flera
utländ ka ledare. Jag för min del tror att vi mest har att lära oss av våra
nordiska idrottskamrater, det är mindre vi kan giva. Tili nästa säsong jag hoppas att iden med sådana storläger skall f?rtleva och lägren sålunda
bE årligen återkommande - borde vi få ett par svenska friidrottsinstruktörer med.
En omständighet, som förvånade mig, var att så få av våra svenska
gymnastiklärare deltog. Säkert hade de envar lärt sig något nytt på lägret, eller hade de kunnat ge sina kamrater nya uppslag och ideer. 1 allmänhet klagar gymnastiklärarna över att de så litet är engagerade i idrottsföreningar och förbund. Deras egen aktivitet tror jag i detta avseende är
lltslagsvisande. Förbunden och föreningarna borde lltan vidare inse den
nytta de har av en yrkeslltbildad ledare. Tili nästa läger borde kanske en
särskild kurs för gymnast.jklärare arrangeras. Kanske Kratos viII sköta
om saken.
Det är ungdomen, de llnga lovande idrottsmännen, som skall samlas
till läger av Fiskartypen. I detta avseende träffade åtminstone gymnaster
och friidrottare prick. Då ledare och aktiva i flere dagar får leva ·tillsammans, kan goda ledare både i· praktiken och teorin effektivas: låta ungdomen bli delaktig av en sund och id~ellt inriktad idrott. En Idrott, som
stärker inte enbart den fysiska hälsan, utan även den psykiska. En idrott,
som fordrar nykterhet, befrämjar samhörighet och gott kamratskap, som
fordrar självbehärskning och föder ordning, som undviker stora ord,
mycken reklam, höga belöningar och ett utsvävande liv. Genom att framhålla allt detta för ungdomen, genom att låta den förstå att idrott inte ar
47
Måltid
det gröna vid Fiskarslägret.
huvudsaken i livet, utan endast ett tidsfördriv och ett medel att hålla sin
hälsa god och sitt sinne glatt, troI' jag vi småningom skall kunna åstadkomma en idrottens I'enässans och så småningom åteI' göI'a Finlands idrott
tili det den engång haI' varit.
Stark trio på Fiskarslägret.
På friidI'ottskuI'sen vaI' det några saker, som tilldrog sig min uppmäI'ksamhet. FöI' det första kunde man konstatera att deltagarmaterialet
var rätt gott, föreningarna hade varit måna om att få ~ ina bästa ungdomaI' med. Intresset föI' de olika idrottsgrenarna var dock påfallande
Fiskarslägret 1948.
Fiskarslägrets deltagare defilerar genom brukssamhället, i täten Wickholm, Cedercreutz och Ström.
48
4
49
ojämnt. Under det att medeldistanslöpare, sprinters och kastare var talrikt
representerade, fanns det knappast alls häcklöpare och stavhoppare. Delvis
kan detta sakförhållande naturligtvis bero på redskapsbrist, främst då i
stavhopp, men antagligen omhuldas vissa grenar mera än andra, detta gäller då främst vid tävlingar. Iögonenfallande var också den envishet, som i
många fall var rådande visavi vai et av idrottsgrenar. Härvidlag har av
allt att döma inkompetenta personer med stort inflytande påverkat pojkarna. I detta stycke har vi ett tydligt bevis på att förbundets viktigaste
uppgift under de kommande åren är att utbilda ett tillräckligt antal skolade tränare. Slutligen ville jag ännu uppmana alla föreningsledare och
framför allt alla ungdomsledare - som jag hoppas det finns av i alla
föreningar - att inte skämma bort pojkarna. De blir otroligt lätt divor,
och då är det förkylt, all den möda man lagt ned på en pojke, som sedan
blivit diva är bortkastad möda, han blir ingen stor eiler god idrottsman.
Palle Virtanen.
SFI-mästarna 1948
Fr·iidrott.
Juniorer under 19 år:
100 m: N. Stenbäck, Akilles, 11,5
400 m: H. Hellberg, GIF, 53,5
1000 m: M. Nordling, Bromarf-Pojkarna, 2,38
110 m häck: N. Stenbäck, Akilles, 16,4
4XI00 m stafett: IF Union, 47,3
Längd: M. Ruoranen, IF Union, 639
Höjd: B. Grägg, IF Pedersöre-Pojkarna, 172
Stav: T. Riska, HIFK, 310
Kula: G. Höijer, Vörå IF, 15,21
Diskus: B 'lrägg, IF Pedersöre-Pojkarna, 46,38
Spjut: H. Nylund, IK Kronan, 51,54
J uniorer under 17 år:
SVE~SKA IDROTTSMÄNI
Då Ni reser
F I LlAl :
Alexandersg. 11
(Foze,)
köp st ä dse Edra b il jetter
hos
055 .
V i sälja : T å g-, B å t-,
Tel. 6 8 446 8
F I y g- m. fl. b iljetter för resor
&
i såvä l hem - som utlandet!
64222 (vönl)
L.....----__ ~
SVERES RESEBUREAU A.B.
Sven s k-F .i nlands Reseljänsl
H:fo rs - Unionsg. 18 - Tel. 64261 , 6422 2, int. 64 263
50
100 m: L. Liljefors, IK-32, 12,0
800 m: E. Aspholm, IF Femman, 2,06
110 m häck: R. Ekholm, HIFK, 16,7
4X I00 m stafett : HIFK, 49,2
Längd: E. lindqvist, HIFK, 611
Höjd: J. Wickström, IK Kronan, 164
Kula: O. Isaksson, IF Finströms Kamraterna, 16,48
Diskus: I. Berthen, IF Fram, 37,19
Seniorer:
100 m : T. Enberg, Akilles, 11,3
200 m: T. Enberg, Akilles, 23,3
400 m: S-E. Liljedahl, Ekenäs IF, 51,4
800 m: N. E. Lang, GrIFK, 1.58,9
1500 m : L. Räihä, HIFK, 4.09,4
3000 m: E. Heinström, Kronohagens IF, 8.51,0
5000 m: E. Svartsjö, Terjärv US, 15.44,5
10000 m: E. Heinström, Kronohagens IF, 32.26,8
51
110 m häck: K. Mickos, Ekenäs IF, 16,6
200 m häck: B. Storskrubb, HIFK, 26,3
400 m häck: L. Sundman, Kronohagens IF, 59,3
3000 m hinder: A. Lindblad, Fiskars IF, 9.47,6
Längd: K. Muje, IF Drott, 691
Höjd: K. af Ursin, IK-32, 187
Tresteg: 1. Åkerblom, Karis IK, 14,31
Stav: K. Nummelin, HIFK, 360
Kula: V. Nyqvist, IK-32, 14,27
Diskus: V. Nyqvist, IK-32, 46,49
Spjut: E. Eriksson, Fiskars IF, 59,79
Slägga: H. Lampinen, IK-32, 46,33
4X I00 m stafett: HIFK, (Ravi, Reponen, Räihä, Storskrubb), 45,2
4 X 400 m stafett: HIFK, (Ravi, Reponen, Räihä, Storskrubb), 3.27,2
4XSOO m stafett: HIFK, (Ståhl, Lauren, Räihä, Storskrubb), 8.00,2
4 X 1500 m stafett: HIFK, (Lauren, Henriksson, Ståhl,
Räihä) , 17.17,0
Juniorer:
1 km: Aatos Siven, IK-32, 1.21,4
50 km: Aulis Siven, IK-32, 1.31,42
OIdboys:
50 km: Valter Koivisto, IK-32, 1.37.00,2
Tyngdlyjtning.
Und.
Und.
Und.
Und.
Und.
Över
56 kg:
60 kg:
67,5 kg:
75 kg:
82,5 kg :
82,5 kg:
H. Eriksson, PIF, 67,5-72,5-90 = 230 kg.
Åke Ruuskanen, IK-32, 67,5-72,5-90 = 230 kg.
Birger Niemirnäki, IK-32, 77,5-82,5-110 = 270 kg.
Holger Berndtsson, IK-32, 77,5-90---115 = 282,5 kg.
Axel Nordström, Ingå IF, 80-80-102,5 = 262,5 kg.
J . A. Nordström, IK-32, 82,5-87,5-110 = 280 kg.
Terränglöpning :
Seniorer: E. Heinström, Kronohagens IF, 23,44
Jun. und. 19 år: L. Juselius, Munsala IK, 12,19
Jun. und. 17 år: K. Lindholm, IF Drott, 7,33
Lagtävlan: IF Pedersöre-Pojkarna, 14 p.
Gymnastik.
Klass A: Sulo Salmi, VIS, (räck 8,08, barr 9,43, ringar 9,33,
hopp 9,40, friövn. 8,90 = 46,02 p.
KJass B : Jan Cronstedt, HGK (räck 8,06, barr 8,0, ringar 5,50,
hopp 7,80, friövn. 8,70 = 38,06 p.)
Under 18 år: Jan Cronstedt, HGK, (räck 8,06, barr 8,0, ringar 8,93, hopp 7,80, friövn. 9,56 = 42,35 p.)
Cykling.
Seniorer:
1 km: Ville Lätti, IK-32, 1.18,6
4 km förföljelselopp: Aarre Waahtera, IK-32, 6.09,5
10 km:
100 km: Albin Andersson, Akilles, 2.54,48
J N;
/
k_n lölj_ med täv-
lingen vid radion och
uppleva den allt intensivare spänningen .. .
Nu en rad iomottagare tili varje hem!
/
FINLANDS RUNDRADIO
,./
/
52
53
SFI-rekorden
F
=
finländskt rekord.
Löpning:
60
100
200
300
m:
m:
m:
m:
T . Avellan, IK-32 1937 6,9 F
P . Virtanen, Akilles 1931 10,7 F
B. Strandvall, HIFK 1933 21,8
E . Åström, HIFK 1925 35,0 B. Storskrubb HIFK 1945 35,0
400 m : B. Storskrubb, HIFK 1945 48,0 F
500 m : B. torskrubb, HIFK 1943 1.02,8 F
800 m: B. Storskrubb, HIFK 1945 1.49,3 F
1000 m: B. Storskrubb, HIFK 1947 2.23,9 F
1500 m : B. Storskrubb, HIFK 1945 3.53,4
2000 m : G. Höckert, IK-32 1936 5.21 ,8
3000 m: G. Höckert, IK-32 1936 8.14,8
5000 m: G. Höckert, IK-32 1936 14.22,2
10000 m: E. Heinström, KIF 1948 30.11,0
1 timmes: Hj. Nyström, HIFK. 1913 17.590
20000 m: Hj. Nyström, HIFK 1913 1.09.48,0
25000 m : E . Heinström, IK-32 1946 1.24.19,4
Maraton (40.200 m): Hj . Nyström. HIFK 19162.55.13,0
100 yards: T . Avellan, IK-32 1937 10,0 F
1/. eng. mil: E. Wilen, HIFK 1919 1.58,5
1 eng. mil : G. Höckert, IK-32 1935 4.19,2
2 eng. mil: G. Höckert, IK-32 1936 8.57,4
110 m häck : B. Sjöstedt, HIFK 1931 14,4
110 m häck (Iåga) : W. Wickholm, HIFK 1920 15,2
200 m häck : B. Storskrubb, HIFK 1940 24,6 F
400 m häck : B. Storskrubb, HIFK 1945 52,2 F
440 yards häck: E. Wilen, HIFK 1922 57,3 F
3000 m hinder : A. Lindblad, Fiskars IF 1938 9.09,2
Stafett:
. 4X 100 m: IK-32 1937 43,1
3X 200 m: HIFK 1916 1.10,7 F
54
4X 200 m : HIFK 1916 1.32,8
5X 200 m : HIFK 1916 1.58,4
10X 100 m : IK-32 1937 1.52,1
400-300-200- 100 m: HIFK 1916 2.04,0 F
1000 m: HIFK 1925 2.02,6
5X 400 m: HIFK 1915 4.41,4 F
800-400-200-200 m: : HIFK 1915 3.38,7
800-400-200-100 m: HIFK 1926 3.22,3 F
3X 1000 m : HIFK 1914 8.19,3
5X 400 m: HIFK 1915 4.14,4 F
4X 800 m : HIFK 1948 7.45,6
10X 400 m : HIFK 1917 9.04,7 F
5X 1000 m : HIFK 1913 13.46,1
4X 1500 m: IK-32 1937 16.44,2
4X l600 m: HIFK 1915 19.31,3
5X 2000 m : HIFK 1914 30.20,8
Hopp.
Längdhopp: N . Kronqvist, IK Hellas 1938 706
Höjdhopp: N . Nicklen, Kronohagens IF 1939 200
3-steg: A. Winter, Fiskars IF 1935 14,78
Stavhopp: J. Lindroth, Akilles, 1931 403
Längdhopp (stående) : A. Rubin, Gamlakarleby IF, 1924 321!1.
Höjdhopp (stående): G. Gustafsson, Kronohagens IF 926 146.
Fr. Ekman, AI FK 1926 146, T . Rundman,
IK-32 1933 146
3-steg (stående) : W. Wickström, IK-32 1934 977
Kast.
Kula (sammanlagt): L. Hornborg, HIFK 1913 25,46
Kula (bätre hand) : R. Backman, Kronohagens IF 1930 15,64
Diskus (sammanlagt): J. Svan ström, Nagu 1913 73,59
Diskus (bättre hand ) : V. Nyqvist, Kronohagens IF 1945 49,3l
Spjut (sammanlagt) : Y. Ekqvist, HIFK 1923 106,83!12 .
Spjut (bättre hand) : Y. Nikkanen, Kronohagens IF 1940 73,52
Slägga : O. Hannula, IK-32 1938 52,55
Slägga (5,44 kg) : H. Lampinen, IK-32 1947 54,95
Viktkastning : J. J. Pettersson, HIFK 1916 10,35!12
10-kamp: K. Nummelin, HIFK 19476.437 poäng
55
OIdboys:
3-kamp: O. Weckström, HIFK 1669 poäng (100 m 13,9; längd S09;
kula 9,95)
Terränglöpning:
Distriktsmä's tarna 1948
Seniorer: L. Räihä, HIFK, 15.46,2
Jun. und. 19 år: B. Ingberg, IK-32 7.56,2
Jun. und. 17 år: H. Paarvio, IF Gnistan, 8.33,4
Helsingfors 1droltsdisfrikt.
Friidrott:
Juniorer under 19 år:
3-kamp: H. Fyrqvist, HIFK (100 m 13,1 ; kula 8,90; längd -) 758
. poäng
Juniorer under 17 år:
3-kamp: E. Lindqvist, HIFK, (100 m 12,4; kula 11,93; längd 556)
1590 poäng
Juniorer under 15 år:
3-kamp : R. Söderling, HIFK (100 m 13,9 ; kula 10,45; längd 437)
995 poäng
Seniorer:
100 m : U. Kiikeri, IK-32 11,3
400 m: L. Räihä, HIFK 50,6
1500 m: L. Räihä, HIFK 4.08,8
5000 m: E. Björkholm, IK-32 16,02
110 m häck: K. Nummelin, HIFK 16,7
Höjd: K. G. Berglund, HIFK 180
Längd: E. Nyholm, HIFK 635
3-steg: N. Nicklen, HIFK 12,92
Stav: K. Nummelin, HIFK 340
Kula: V. yqvist, IK-32 14,52
Spjut : K. Nummelin, HIFK 52,22
Diskus: V. Nyqvist, IK-32 45,93
Slägga : H. Lampinen, IK-32 47,86
4X100 m stafett: IK-32 (L. Lindberg, S. Söderholm, K. Bovellan, U. Kiikeri) 45,2
4X800 m stafett: HIFK 1. (R. Pelkonen, L. Räihä, O. Ståhl,
H. Öhman) 8.22,4
56
M ellersta N ylands 1drottsdistrikt.
Friidrott:
J uniorer under 19 år:
100 m: P. Wickholm, Esbo IF, 12,2
800 m: S-E. Starck, Gr. IFK, 2.12,4
Längd: S. Reims, Gr. IFK, 555
Höjd: C-J. Berg, D :by IK-35, 160
Kula: S. Hellman, Esbo IF, 12,17
Spjut: L. Sundqvist, Esbo IF, 44,44
4X 100 m stafett: Gr. IFK, 52,1.
Juniorer under 17 år:
100 m : J. Fellman, Gr. IFK, 12,4
800 m: E. Vuorinen, IF Atlas, 2.12,9
Längd: J . Fellman, Gr. IFK, 514
Höjd: K. Engman, Esbo IF, 150
Kula (3,6) K. Engman, Esbo IF, 15,21
Spjut : K. Engman, Esbo IF, 39,71.
Seniorer:
100 m: E. Pettersson, Esbo IF, 11,6
400 m: N-E. Lang, Gr. IFK, 54.2,0
1500 m: N-E. Lang, Gr. IFK, 4.12,2
3000 m: Georg Gädda, Sjöskog FBK ik, 9.07
Längd: S. Se1enius, Gr. IFK, 594
Höjd: U. Vainio, Sibbo-Varg. 175
Tresteg: S. Selenius, Gr. IFK, 12,79
Kula: E .· Hoffman, K :slätt IF, 12,81
Diskus : E. Hoffman, K :slätt IF, 36,01
Stav: L. Järvinen, Sjöskog FBK ik, 310
57
Spjut: K. Tähkäpää, Esbo IF, 48,15
Slägga: V. Nieminen, K: lätt IF, 46,09
Svensk stafett: Gr. IFK, 2.12,9.
Terränglöpning:
Seniorer: J. Elo, IF Atlas, 18,42
Juniorer under 19 år: Å. Löfgren, IF Atlas, 10,36
Juniorer under 17 år, K. Matilainen, Esbo IF, 10,56.
V ästra N ylallds 1drotfsdislrikt.
FYiidrott.
Juniorer under 19 år:
100 m: S. Welander, Hangö IK,
400 m: M. Nordling, Bromarf-Pojkarna 56,2
800 m: M. Nordling,
2.05,4
110 m häck: L. Luoma-Aho, Karis IK, 18,0
Längd: Holmberg, Karis IK, 601
Höjd: Rönnblad, Virkby-Start, 155
Stav: Welander, Hangö IK, 295
Tresteg: Holmberg, Karis II<, 12,23
Kula: Lindberg. Virkby-Start, 11 ,98
Diskus : Lindberg, Virkby-Start, 33.74
Spjut. Lindström, Hangö IK, 36,69
4XI00 m stafett: Hangö IK, 48,9.
Juniorer under 17 år:
100 m: Söderlund, Hangö IK, 12,7
Längd: Ingberg, Hi'lngö IK, 584
Höjd: T. Glade, Tenala IF, 160
Kula: Kokka, Hangö IK, 14,89
Diskus: T. Glade. Tenala IF 35,76
Spjut: Vahlman. Virkby-Start. 39.95
58
Cykelåkning:
100 km. Ve110 Fihlman, Hangö CK, 2.52,17
Lag: Karis IK, 9.06.11
50 km juniore'r: Håkan Lindblom, Hangö CK, 1.31.31.
10 km juniorer: Olof Westerlund, Tenala IF, 16.45.3.
Simning:
Herrar: 100 m fritt: H. Holmström, ESS, 1.21,8
100 m bröst: H. Holmgren, ESS, 1.42,0
Raka hopp: L. Thon:J1, ESS, 27,96 poäng
4X 50 m stafett: ESS, 2.22.5
Damer : 50 m fritt: G. Schauman, ESS, 42,8
100 m bröst: B. Holmgren, ESS, 1.46,0
Raka hopp: V. Thon:n, ESS, 27,89 poäng.
Pojkar:
Juniorer under J.7 år:
100 m fritt: T. Johansson, ESS, 1.45,2
Sepiorer:
100
200
400
800
1500
5000 m: A. Lindblad, Fiskars IF. 15.54,6
110 m häck: K. Mickos, Ekenäs IF. 16.8.
200 m häck: L. Pihl, Virkby Start, 28.3
400 m häck: V. Viklund. Karis II<. 60,7
Höjd: I. Åkerblom. Karis IK. 175
Längd: I. A,kerblom, Karis IK. 650
Stav: F. Ahlroth, Fiskars IF. 363
Tresteg: 1. Åkerblom, Karis II<. 13,75
Kula: Å. Ahlfors, Karis IK, 14,01
Diskus: Å. Ahlfors, Karis IK, 37,06
Spjut: E. Eriksson, Fiskars IF, 59,42
4Xl00 m stafett: Karis IK, 44.2
4X400 m stafett: Karis IK, 3.39,1
10-kamp: S. B. Österman, Karis IK, 5.127 poäng
3-kamp Oldboys: 1. Ohls, Sjundeå IF, 1.640 poäng.
m:
m:
m:
m:
m:
R.
R.
S.
S.
P.
Häl1ström, Fiskars IF. 11.5
Häl1ström, Fiskars IF, 23,5
Liljedahl. Ekenäs IF. 51.4
Liljedahl, Ekenäs IF, 2.01,5
Nyman, Tenala IF, 4.16,0
Juniorer under 15 år:
50 m fritt: P. Michelsson, ESS. 48.0
K. Holmström, ESS. 55.0
R. Holmström, ESS, 1.18,0
59
Flickor:
Tresteg: I. Skogberg, Tor, 13,09
Kula: P. E. Lindqvist, Akilles, 11,97
Diskus: B. Broas, Pyttis IK, 35,94
Spjut: L. Nordman, Tor, 54,89
Slägga: R. Lindroos, Akilles, 37,50
4XI00 m stafett: De två deltagande lagen, Akilles och Tor
diskvalificerades vardera.
4X800 m stafett: Akilles, 8.35,3
Tio-kamp: S. Heinonen, Akilles, 4.536
under 15 år: 50 m fritt: M. Österlund, FIF, 51,2
100 m bröst: E-M. Andersson, ESS, 1.59,0.
Ostra 1drottsdistriktet.
Friidrott·
Juniorer under 19 år:
100 m: N. E. Stenbäck, Akilles, 11,8
400 m: L. Sundman, AIK Tolkis, 58,0
1000 m: T. Tarvainen, Pernå-Kamr., 2.48,4
LänR'd: S. Andersson. Akilles. 605
Höjd: P-O. Lassas, Tor, 155
Kula : E. Widell. BYR'deR'. Hopp. 13.29
Diskus: T. Tarvainen. Pernå-Kamr., 39,46
Spjut: G. Kallström. Strömfors SK. 54.68
4X100 m stafett: Akilles, 50,6
Terränglöpning :
Seniorer (ca 5250 m) : H. Mellin, Akilles, 18,18
Jun. und. 19 år (ca 3500 m): T. Tarvainen, Pernå-Kamr., 11,54
Jun. und. 17 år (ca1750 m) : C. Viksten, Akilles, 6,02
Jun. und. 15 år (ca 900 m) : K. Lindfors, AIK Tolkis, 4,15
Jun. und. 13 år (ca 900 m): H. Kähärä, Bygdeg.Hopp, 4,31
Abolands Idrottsdistrikt.
J uniorer under 1.7 år:
60 m: A. Stenfors, Bygdeg.Hopp, 7,8
1000 m: H . Forss, Akilles, 2.52,6
Längd: S. Sandell, Akilles, 547
Höjd: B. Rosendal, Akilles, 155
Kula : K. Husman. Tor. 15,40
Spjut: B. Rosendal. Akilles, 43,02
Seniorer:
100 m: T. Enberg, Akilles, 11,5
200 m: T. Enberg, Akilles, 23,8
400 m: H. Karlsson, Tor, 54,8
800 m: H. Alen, Pernå-Kamr., 2.01,5
1500 m: H. Segerman, Tor, 4.18,2
3000 m: H. Mellin, Akilles, 9.06,0
5000 m: H. Mellin, Akilles, 15.52,2
110 m häck: N. Stenbäck, Akilles, 17,8
400 m häck: N. Stenbäck, Akilles, 60,0
Längd: T. Enbel'g, Akilles, 641
Höjd: P-O. Lassas, Tor, 173
Stav: S. Sjöström, Akilles, 320
Friidrott.
J uniorer under 19 år:
100 m: R. Lindblom, Pargas IF, 12,1
1000 m: H . Kajander, AIFK, 2.51,2
110 m häck: R. Lindblom, Pargas IF, 18,2
Längd: R. Lindblom, Pargas IF, 593
Höjd: R. Lindblom, Pargas IF, 160
Spjut: R. Mattsson, Pargas IF, 49,90
4-kamp: R. Lindblom, Pargas IF, 451,4
Juniorer under 17 år:
60 m: T. Nordström, Pargas IF, 7,9
60 m häck: R. Bergbom, AIFK, 9,8
Längd: T . Nordström, Pargas IF, 607
Höjd: T . Nordström, Pargas IF, 150
Kula: E. Sipilä, Nagu IF, 15,39
Spjut: K. Lindholm, AIFK, 42,14
Seniorer :
100 m: H. A1ho, AIFK, 12,4
200 m: K-E. Lindholm, Pargas IF, 25,1
60
61
400 m: R. Andn~sen, AIFK, 55,3
800 m: B. Engström, Pargas IF, 2.04,7
1500 m: B. Engström, Pargas IF, 4.23,6
3000 m: A. Karlsson, Dragsfjärd IK, 9.51,6
110 m häck: K. Lindroos, Västanfjärd UF, 18,6
Längd: T. Wahlsten, Pargas IF, 571
Höjd: G. Holmen, Kimito SF, 160
Stav: P. Heinonen, Dragsfjärd IK, 310
Tresteg: O. Eriksson, Kimito SF, 12,32
Kula: J. Sundholm, Kimito SF, 11,55
Diskus: N. Backas, Ddagsfjärd IK, 34,70
Spjut: M. Hallen, Kimito SF, 49,17
4X100 m stafett: AIFK (H. Bergbom, J. Bergbom, K. Winsten, K. Bergbom) 48,7
4X400 m stafett: AIFK (R. Bergbom, H. Alho, H. Kajander,
J. Bergbom) 3.52,1
4X1500 m stafett: Pargas IF (G. Fjäder, K. Johansson,
T. Engström, B. Engström) 18.49,2
lO-kamp: M. Henriksson, Nagu IF, 4,519 poäng.
0ldboys:
100 m: J. Bergbom, AIFK, 11,5
Längd: S. Suonperä, Abo Turnfören. 589
Kula: P. Wikman, Nagu IF, 9,97
Trekamp: J. Bergbom, AIFK, 1.496 poäng.
Terränglöpning:
Seniorer: B. Engström, Pargas IF, 14.14,8
Juniorer under 19 år: H. Kajander, AIFK, 10.05,0
Juniorer under 17 år: J. Westerholm, Kimito SF, 4.48,2
Simning:
Herrar: 100 m fritt: H. Stormbom, ASK, 1.13,4
100 m bröst: R. Lindholm, ASK, 1.29,2
Raka ropp: K. Johansson, 51,1/2 poäng
Damer: 50 m fritt: S. Aitero, ASK, 48,0
Raka hopp: S. Aitero, ASK, 47,1/2 poäng
Pojkar: under 19 år:
100 m fritt: U. Bergring, ASK, 1.17,2
62
Pojkar: under 17 år:
100 m fritt: E . Johansson, PIF, 1.25,1
50 m rygg: L. Nyberg, PIF, 49,2
Pojkar: under 15 år:
50 m fritt: U. Sandholm, PIF, 38,9
Flickor: under 15 år:
50 m fritt: A. Bäckman, ASK, 49,1
Syd-Osterbottens 1drottsdistrikt.
Friidrott:
J uniorer undeli 19 år:
100 m: L. Ingves, Kristinestads IF, 12,0
400 m: L. Ingves, Kristinestads IF, 54,4
1000 m: R. Ahlholm, IF Kraft, 2.53,2
110 m häck: L. Ingves, Kristinestads IF, 18,4
Längd: L. Ingves, Kristinestads IF, 593
Höjd: K. G. Antfolk, IF Länken, 158
Stav: L. Anttila, IF Kraft, 270
Kula: Å. Grans, IF Länken, 12,33
Diskus: A. Grans, IF Länken, 40,98
Spjut: K. G. Antfolk, IF Länken, 52,55
4X100 m stafett: Kristinestads IF (L. Ingves, F. Asphll, ·l
T . SimoIin, K. G. Jossfolk) , 48,5
Juniorer under 17 år:
100 m: M. Sigg, IF Kraft, 12,7
1000 m: L. Anttila, IF Kraft, 2.57,0
Längd: K. Långbacka, IF Kraft, 555
Höjd: G. Antfolk, Skaftung IK, 163
Kula: 1. Till, Skaftung IK, 12,15
Spjut: G. Nyberg, IF Kraft, 47,23
Seniorer:
100
400
1500
3000
m:
m:
m:
m:
S.
B.
L.
L.
Wilen, IF Kraft, 11,6
Enberg, IF Kraft, 54,3
Lågbro, IF Kraft, 4.31,0
Lågbro, IF Kraft, 9.25,4
63
110 m häck: E. Gullström, IF Kraft, 17,5
Längd: H. Nyberg, Kristinestads IF, 611
Höjd: S. Vilen, IF Kraft, 173
Stav: E. Venman, IF Kraft, 310
Tresteg: S. Wilen, IF Kraft, 13,45
Kula: B. Granström, IK Kamp, 12,66
Diskus: Y. Lillsund, Kristinestads IF, 35,51
Spjut: J. GrandeII, IF Kraft, 50,42
4X100 m stafett: IF Kraft, (B. Enberg, B. Söderman,
O. Brommels, S. Vilen 48,3
1500 m: R. Casen, GIF, 4.08,8
5000 m: R. Svartsjö, Terjärv US, 15.48,4
110 m häck: J. Ahlstrand, GIF, 16,9
Längd: K. Muje, IF Drott, 679
Höjd: V . Aution, IF Drott, ] 75
Stav: L. Jakobsson, GIF, 343
Tresteg: K. Muje, IF Drott, 13,90
Kula: S. Hemdal, IF Standard, 13,81
Diskus: E. Backnäs, IF Drott, 45,32
Spjut: B. Eng, Nykarleby IK, 58,46
Slägga : T. Molander, GIF, 42,41
Lagtävlan: Gamlakarleby IF 88 poäng
4X100 m stafett: Gamlakarleby IF 46,3
4X 1500 m stafett : IF Brahe, 17.15,0
Terränglöpning:
Seniorer ca 6 km: L. Lågbro, IF Kraft, 23,25
Juniorer under 19 år ca 3 km: L. Ingves, Kristinestads IF, 10,27
J uniorer under 17 år ca 2,4 km: L. Anttila, IF Kraft, 8,12
Terränglöpning:
Simning:
Seniorer
Seniorer
Juniorer
Juniorer
Herrar: 100 m fritt: M. Dahlberg, IF Kraft, 1.16,7
100 m bröst: E. Häggqvist, IF Kraft, 1.34,7
50 m rygg: A. Finell, IF Kraft, 48;9
4XsO m stafett: IK Kamp, 2.18,8
Damer : 50 m fritt: G. Kronqvist, IF Kraft, 51,7
Simning:
Herrar: 100 m fritt: H. Cygnel, IK Kronan, 1.17,4
200 m bröst: H. Åminne, IK Kronan, 3.23,2
4X 50 m stafett: IK Kronan, 2.20,7
N orra 1drottsdistriktet.
p ..iid ..ntt·
Juniorer:
100 m: L. Hagström, GIF, 11.8
1000 m: K. Riska, IK Kronan, 2.44,0
110 m häck: H. Hellberg, GIF, 19,8
Längd: B. Grägg, IF P-P, 594
Höjd: B. Grägg, IF P-P, 166
Kula, H. Nylund. IK Kronan. 14.87
Spjut: H. Nylund. IK Kronan. 50.98
4X100 m stafett: Gamlakarleby IF. 46 ..1
Damer: 50 m fritt: A. Karhula, IF Drott, 41,3
100 m bröst: A. Karhula, IF Drott, 1.42,9
Pojkar under 15 år:
50 m fritt : H. Åmillne, IK Kronan, 34,9
Alands Idrottsdistrikt.
Friidrott:
Seniorer:
Juniorer under 19 år:
100 m: B. Granholm, GIF, 11,3
400 m: K-E. Andersson, GIF, 52,2
800 m: R. Casen, GIF, ] .59,2
64
7-8 km: R. Svartsjö, Terjärv US, 24.25,0
3-4 km: B. Snellman, IF Brahe, 12.44,0
under 19 år 3-4 km: K. Riska, IK Kronan, 12.58,0
under 17 år 2 km: J. Finell, GIF, 6.16,0
100 m: S. Andersson, IFK, 12,0
400 m: M. Eriksson, VIK, 54,8
1000 m: M. Eriksson, VIK, 2.48,4
5
65
110 m häck: M. Eriksson, VIK, 17,8
Längd : M. Eriksson, VIK, 575
Höjd : J. Stormbom, EIK, 158
Stav : J . Eriksson, VIK, 305
Kula : J. Eriksson, VIK, 12,90
Diskus: J. Eriksson, VIK, 36,88
Spjut: 1. Berthen, IFF, 48,90
4X I00 m stafett: Vårdö IK, 50,3
Juniorer under 17 år :
100 m: 1. Lundberg, IFF, 12,5
1000 m : 1. Mörn, IFFK, 2.58,9 '
110 m häck: K. E . Sundblad, IFFK, 18,7
Längd : K. E . Sundblad, IFFK, 528
Höjd : O. Vesterlund, IFF, 161
Stav: 1. Berthen, IFF, 270
Kula : O. Isaksson, IFFK, 16,63
Diskus, 1. Berthen, IFF, 35,05
Spjut: 1. Berthen, IFF,
4X I00 m stafett: IFF, 53,7
1500 m : A. Schåman, KAI, 4.16,4
5000 m : R. Riddar, JIK, 17.43,8
110 m häck : B. Karlsson, IFF~ 18,1
Längd: G. Jansson, FUIA, 608
Höjd : E. Nylund, IFF, 163
3-steg : E. Parkkinen, IFK, 12,76
Stav : J. Eriksson, VIK, 300
Kula : G. Jansson, FUIA, 12,21
Diskus: L. E. Sundblom, FUIA, 34,55
Spjut: I Berthen, IFF, 48,04
Slägga : A. Lundberg, IFF, 29,27
4 X I00 m stafett: FUIA, 3.55,4
4X 1500 m stafett: FUIA, 18.32,2
Stående hopp :
Seniorer :
Längd : E. Parkkinen, IFK, 297
H öjd : T . Sundberg, IFFK, 137
3-steg : E . Parkkinen, IFK, 855
Juniorer under 15 år :
60 m: B. Eriksson, IFF, 8,6
Längd : H . Gustavsson, IFK, 471
Höjd : H . Holmström, IFK, 141
Kula : B. Eriksson, IFF, 12,57
4X I00 m stafett : IFF, 56,8
Juniorer under 13 år :
60 m : B. Eriksson, IFF, 9,2
Höjd: B. Eriksson, IFF, 126
Kula : G. Bj örklund, LIF, 8,64
4X I00 m stafett : IFF, 60,1
Juniorer :
U ingd: S. Andersson, IFK, 286
H öjd : S. Andersson, IFK, 122
3-steg : S. Andersson, IFK, 802
Terränglöpning:
Seniorer : (5 km) R. Riddar, ]IK, 22,02
Seniorer : Lagmästare ]IK, 8 poäng
Seniorer: (2,5 km) A. Schåman, KAI, 10.33,6
Juniorer : (2,5 km) H . Mattsson, IFFK, 11,06
Juniorer under 15 år : (1 km) B. Eriksson, IFF. 5,25
Seniorer:
100 m : A. Andersson, IFK, 12,1
ZOO m: A. Andersson, IFK, 24,4
400 m : A. Andersson, IFK, 54,3
66
Dammästerskapen :
100 m : M. B. Eriksson, IFFK, 15,0
Slungboll : L. Gustavsson, IFK, 35,48
67
Wasa 1drottsdistrikt.
Friidrott:
J uniorer under 17 är:
100 m: E. Aspholm, IF Femman, 12,3
600 m: E. Aspholm, IF Femman, 1.31,3
Längd: R. West, Oravais IF 541
Höjd: S. Smeds, IF Femman, 155
Spjut :E. Ahinko, VIS, 54,33
Kula: o. Söderback, Malax IF, 16,45
4X100 m stafett: IF Femman (H. Hjortman, S. Wiik,
H. Sabel, E. Aspholm), 50,3
Terränglöpning:
Juniorer under 19 är: 300 m: J. Javen, VIS, 11,24
Juniorer under 17 är: 150 m: E. Aspholm, IF Femman 4,55
Seniorer: 600 111: E. Härtu11, Vörä IF, 22,49
Seniorer : 300 m: B. Bergfelt, Oravais IF, 10,42
Lagtävlan: IF Femman 1. platssiffra 7.
Juniorer under 15 år:
60 m: P. H. Söderman, Malax IF, 7,6
300 m : G. Nylund, Malax, IF, 43,2
Längd: T. Paro, IF Femman 536
Kula: K. J. Lygdman, Oravais IF, 14,35
Seniorer:
100 m: Sven KareII, VIS, 11,2
110 m häck : Bo Sundman, VIS, 17,4'
400 m : Sven KareII, VIS, 53,8
800 m: E. Granlund, IK Hellas, 2.05,9
1500 m: B. Bergfelt, Oravais IF, 4.12,0
3000 m: E. Härtull, Vörä IF, 9.41,0
Längd : Sven KareII, VIS, 624
Höjd: Br. Köping, Malax IF, 170
Tresteg: E. Söderman, "Yörä IF, 12,90
Stav: Henrik Jäfs, Vörä IF, 320
Kula: Lars Bexar, Sun dom IF, 14,61
Diskus: Å . Sundholm, IF Femman 36,82
Spjut: Lars Bexar, Sundom IF, 60,49
Slägga: Helmer österblad, VIS. 46,70
Svensk stafett: Wasa IS, 2.08,0
Oldboy:
1
uärldsklass
Ni som skall köpa radio kan Iita på
A G A. Arets apparatserie omfattar
mottagare i alla storlekar. Men vii·
ken apparat Ni än väljer kan Ni Iita
på att ni får
A G A .100 m: Helg. Ingberg, VIS, 12,4
Längd: H. Björk, VIS, 576
Kuta: Herb. Ingberg, VIS, 11,90
3-kamp: Holger Ingberg, VIS, 1516 poäng
68
RA D I 0
K V A L' T E T
OY AGA-BALTIC AB
Kaisaniemigatan 6 • Teleron 39023
69
Ostra ldrottsdistriktet.
Medlemsföreningar
Medlemsantal
per 30. 11. 48
H elsi1lgfors l drottsdistrikt.
Degerö Idrottsförening, Degerö
27
Drumsö Idrottskamrater, Drumsö ..............................
62
Helsingfors GymnastikkJubb, Helsingfors ........................
366
Helsingfors Idrottsförening, Helsingfors .................... .. ..
52
Helsingfors Oldboys Club, Helsingfors .. ........ ............... .
163
Helsingfors Simsällskap, Helsingfors ... . ........ . ............. . .
584
Idrottsföreningen Gnistan, Aggelby ................ . ......... . ..
126
Idrottsföreningen Kamraterna, Helsingfors ..................... . 1.500
Idrottsföreningen Union, Helsingfors ........................... .
280
Idrottsklubben -32, Helsingfors ................................ . 1.197
IdrottskJubben Örnen, Helsingfors . .. ........................ .. .
52
Kronohagens Idrottsförening, Helsingfors .... , .................. .
808
Mejlans Idrottsfö rening, Mejlans . ........... . ....... . .......... .
58
The Finnish British Excursion Club, Helsingfors ... . ........... .
22
Treväpplingens Friska Viljor, Mellungsby . .. .................. .
47
Idrottsföreningen Vesta, Brändö ............................... .
114
5.458
M ellersta N ylands l drottsdistrikt.
Dickursby Idrottsklubb -35, Dickursby ... .... ............... ... .
Esbo Idrottsförening, Köklaks '.... , ..... ........ ... ..... . ...... .
Hembygdens Vänners i Alberga Idrottskrets, Kilo ...... . ...... .
Idrottsföreningen Atlas, Kårböle ..... . . .. .... . .. .... ........ ... .
Idrottsföreningen Kamraterna, Grankulla .............. . ........ .
Idrottsföreningen Sibbo-Vargarna, Nickby . . .. . ............. ... .
Kervo Idrottsbröder, Kervo ..... . ................ .. .... . ...... .
Kilo Idrottsförening Lo, Kilo .. .. . .. .............. . ....... ... . .
Kyrkslätt Idrottsförening, Evitskog ... . ............... '.' . .. . ... .
Sjöskog FBK Idrottskrets, Sockenbacka ....................... .
Sottungsby Ungdomsförenings Idrottskrets, Dickursby ........... .
38
251
36
157
37
264
99
73
161
111
23
Allmänna Idrottsklubben, Tolkis ....... . ................... . ....
84
Bygdegårdens Hopp, Skinnarby, Liljendal . ........ ... .... . ......
45
Cykelklubben '-36, Lovisa ....... ... ............... ... ...........
30
Gymn'. & Idrottsföreningen, Akilles, Borgå .. . .... ......... . ..... 1.090
Gymn. & Idrottsföreningen Tor, Lovisa .........................
230
Idrottsföreningen Start, Mörskom, Liljendal ......... . .. ....... . .
58
IdrottskJubben Hermes, Kuggom . ..... . ..... . ......... .. ..... . ..
48
Lappträsk Idrottsförening, Lappträsk . ........ . .... ... .... ..... ..
272
70
T.iliendal Idrottsklubb, Liljendal ..... . .......... .. ........ .. ....
Malmgårds Idrottsförening, Mal.mgård ......... ... ........... .. .
63
Pernå-Kamraterna, Pernå ..... .. . .... .. . . . . . ................. . .
35
Pyttis Idrottsklubb, Broby ......................................
185
Strömfo rs Sportkamrater, Lovisa ......... . ........ .. . ..... .... .
56
2.266
V ästra N ylatlds l drottsdistrikt.
Ekenäs Idrottsförening, Ekenäs ................................ .
Ekenäs Simsällskap, Ekenäs .... . .. . . ... ....... . .. . ............ .
Fiskars Idrottsförening, Fiskars .. . . . ...... , .. ......... .. .... , ..
Hangö CykelkJubb, Hangö ...... . ......... . ........ ... ... . . ... .
Hangö IdrottskJubb, Hangö ............ . ................. . .... .
Hangö Sim ällskap, Hangö ................................... .
Idrottsföreningen Virkby Start, Virkby ........................ .
ldrottsklubben -47, Mjölbollsta ... .. ............. '.............. .
Idrottssektionen Bromarf-Pojkarna, Bromarf . . ................. .
Ingå Idrottsförening, Svartå .................................. .
Karis Idrottsklubb, Karis .......... . .......................... .
Sjundeå Idrottsförening, Gerknäs ......... .. ................... .
Skogby Ungdomsförenings Idrottsklubb, Skogby ................ .
Snappertuna Idrottsvänner, Ekenäs ............................. .
Svartå Idrottskamrater, Svartå ... . ..... ... ................... .
Svenska Föreningen i Norra Lojo, Lojo köping ........... ... ... .
Tenala Idrottsförening, Tenala .. ... .......... . ....... . .. ... .... .
österby SportkJubb Ekenäs ............ . .... .. ... . ............ .
366
180
228
38
240
193
205
54
50
129
143
107
33
40
30
25
150
30
2.241
1.250
70
71
Abolands Id1'ottsdistrikt.
Dragsfjärd Idrottsklubb, Dragsfjärd . . ... . ..................... .
Idrottsföreningen Kamraterna, Björneborg .... .. . .. . . . . . . . ..... .
Idrottsföreningen Kamraterna, Åbo .. ... ....... .... . . ..... .. . .. .
Iniö Idrottsförening, Iniö ......... . ............ . .. .. ...... .. .. .
Kimito Sportförening, Kimito ..... ... ... .. .... .. ... .... . .... .. .
Korpo Idrottsklubb, Korpo . ........ .. . . .................. . .... .
N agu Idrottsförening, N agu ........... . .................... .. . .
Pargas Idrottsförening, Pargas .... .. ..... .. . ... ... . .. . ........ .
Västanfjärd Ungdomsförening, Västanfjärd ...... . .. . .. .. . . . .... .
Abo Lawn-tennis Klubb, Abo .... ..... .... .. .... ... .. ......... .
Abo Simklubb, Abo . .. . ... .. ....... ... ... . .. . .. . ..... .. ... . ... .
Abo Turnförening, Abo .... ... ... .... .. .. . .. .. ... .. .. ... ... . . . .
Vasa Id1'ottsdist1'ikt.
164
29
430
51
130
25
36
286
72
30
176
145
1.574
Idrottsföreningen Femman, Korsholm ... . .... ... ..... . ......... .
Idrottsklubben Hellas, Vasa . . .. . .............................. .
Korsnäs Ungdomsförenings Sportklubb, Korsnäs ............. .. .
Malax Idrottsförening, Malax .... . .............. .. .... . .... . .. .
Molpe Idrottsförening, Molpe ... . ............................. .
Oravais Idrottsförening, Oravais fabrik ..... ....... ........... . . .
Solv Idrottsklubb, Solv .. .. . .. . ...... ... . ..................... .
Sundom Idrottsförening, Sundom .............................. .
Vasa Idrottssällskap, Vasa ............... . ....... . ........... . .
Vörå Idrottsförening, Vörå ............................... .....
486
216
65
196
41
295
43
102
344
362
2.150
N o1'1'a 1d1'ottsdist1'iktet.
Alands Id1'ottsdistrikt.
Brändö Idrottsklubb, .. ... . ................... . .. . .... .. ... ... .
Föglö Ungdomsförenings IdrottsavdeTning, Degerby ....... ... ... .
Hammarlands Idrottsklubb, Hammarland .. . .... .. ......... .. . . . .
Idrottsföreningen Finströ~s-Kamraterna, Svartsmara .......... . .
Idrottsföreningen Fram, Saltvik . ..... . ........ . ........ . .. .. . . .
Idrottsföreningen Kamraterna, Mariehamn .............. ... . . .. .
Jomala Idrottsklubb, Marieharnn Torp . . ....................... .
Kumlinge Allmänna Idrottsförening, Kumlinge ....... .. ........ .
Lemlands Idrottsförening, Lemland . ........... . . .. ........ . .. . .
Sunds Idrottsförening,. Sund .......... . ..................... . .. .
28
20
60
20
42
44
46
18
35
14
327
Syd-Oste1'bottens Id1'ottsdist1'ikt.
Idrottsföreningen Kraft, Närpes . . .. . .... .... ........ . .. .. .. . .. .
Idrottsföreningen Länken, Lappfjärd ..... . .......... .. ....... .. .
Idrottsklubben Kamp, Övermark .... . ................... ..... . . .
Kaskö Idrottsklubb, Kaskö .............................. . . . .. . .
Kristinestads Idrottsförening, Kristinestad ... . ........... . .. ... .
Petalax Idrottsklubb, Petalax .... . .. ..... ... .... . .. ... . .. .. ....
Pörtom Sportklubb, Pörtom ... . ................................
Skaftung Idrottsklubb, Skaftung .. . .................. . .... .... . .
Tjöck Idrottsklubb ............. . .... .. .......... .. .... ........
250
221
70
174
196
52
108
75
49
Esse Idrottsklubb, Esse ...... ..... .... .. .............. .. ... ... .
Gamlakarleby Idrottsförening, Gamlakarleby ... .. .. . .. . .........
Idrottsföreningen Brahe, Jakobstad . .. ..... . .... ... ..............
Idrottsföreningen Drott, Jakobstad .. : ......... . .................
Idrottsföreningen Pedersöre-Pojkarna, Bennäs ... .. .......... . ..
Idrottsföreningen Standard, Purmo .. . ...... . .. . .................
Idrottsklubben Kronan, Kronoby .................... . .. . .. . .....
Idrottsklubben Myran, NedervetiJ . . ............ . .... . ...........
Jeppo Idrottsförening, Jeppo ....... . .... . ................. .. . . ..
Larsmo Idrottsförening, Larsmo ... . ... . .. . ....... .. ............
Munsala Idrottsklubb, Munsala .. . . . . . . .. . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Nykarleby Idrottsklubb, Nykarleby ..............................
Pedersörenejdens Gymnastikförbund, Jakobstad .......... . . .. ....
Terjärv Ungdoms Sportklubb, Terjärv .. ............... . ... . ..
Vexala Idrottsklubb, Vexala ...... ... . . . . . .. . .. . . .. ........ ......
225
641
293
594
544
305
301
172
120
251
120
130
103
278
172
4.249
Medlemsföreningarnas antal: 114.
Sammanlagt medlemsantal : 20.710.
1.195
72
73
Silvermärket.
I ,....
Löpn .
c
Kast
0
"-
Pojkidrottsmärket.
Jänlmärket.
,...
c
0
"-
~
SOm
10
9
8
7
6
10.0
10.4
J08
11.2
11.6
Bronsmärket.
Kas!
Löpn.
c
Kast
Hopp
'0
"-
13.6 kg
BobolI kuJa Längd 1 Höjd
35
30
25
20
15
5
·1
3.5
3
2
3.0
2.6
2.2
2.0
1.80
I 1.06
96 .
86
76
65
Prov avlägges i 50 m löpning i ett
valfritt kast och i ett valfritt hopp.
Sammanlagda poängsumman bör
vara minst 24 poäng.
74
...
Hopp
I
I
I
10
9
8
7
6
60 m 1 100
1
9.6
100
10.4
10.8
11.2
IT
16.2
17.1
180
18.9
19.8
bob"J
136 k, längd l Höjd
kula
45 7.00 350
40 6.00 3.20
35 5.00 2.90
30 . 4.00 2.60
25 3.00 2.30
120
113
106
99
92
Prov avlägges i en valfri löpning,
ett valfritt kast och i ett valfritt
hopp. Fordring: mil1st 24 poäng
sammanlagt.
1
8.7
9.1
9.5
9.9
103
10
9
8
7
6
Idrottsmärken
1. Pojkidrottsmärket är av fem svårighetsgrader: järn-, brons-, silver-, guld- och mästarmärket.
2. Märket kan vinnas av varje pojke, som fyllt minst 7 år och högst
19 år. Proven bör avläggas under ett och samma år. Samma person kan
icke erhålla märket av mer än två klasser under samma år.
Pojkar, som icke fyllt 9 år, får avlägga prov endast för järnmärket,
och först efter fyllda 15 år får prov för mästarmärket avläggas.
3. Proven kan avläggas vid tävlingar eiler särskilda tillfällen som
anordnas av skola eiler av förening, som har idrott på sitt program, eller
av enskilda sakkunniga personer.
4. Resultaten antecknas på officiella märkeskort, vilka erhålles gratis
från Svenska Finlands Idrottsförbunds kansli. De ifyllda korten återsändes
på våren före den 31 maj eiler på hösten före den 31 oktober till förbundet,
varefter märkena tillställes vederbörande förening eller skola mot erläggande av fastställd avgift.
5. Märket tillhör innehavaren och får icke överlåtas.
60m
100 m l
1 km
bobolI
14.3
152
161
170
17.9
330
3.45
4.00
4.15
4.30
60
55
50
45
40
3.6 kg
kuJa
1
1
,~~
disku s
24
21
18
15
12
10.00
9.00
8.00
7.00
6.00
Hopp
Längd 1 Höjd 13.steg
4:40
4.J0
3.80
3.50
3.20
135
128
12\
114
107
9.50
8.80
8.\0
7.40
6.70
Prov a vlägges i en valfri löpning, i ett valfritt hopp och i ett valfritt
kast samt därutöver i en fjärde gren, som fritt kan väljas ur någon av
de tre grupperna.
Kombinationerna kan alltså vara : a) 2 löpn., ett kast och ett hopp
b) 2 hopp, en löpn. och ett kast, c) 2 kast, en löpn. och ett hopp. Fordring : 111inst 32 poällg samma,llagt.
GlIldmärket.
,..
Löpn .
c
Häck
0
"-
100 ml200 ml 400 m 1 J
10
9
8
7
6
12.8
13.4
140
147
15.4
28.0
29.5
31.0
32.5
34.0
1.02.0
1.0.1 8
1.096
1.134
1 17.2
Hopp
K Hst
gr
k~ 60 mll10 m 54kuJ.kg 13.6kuJakg 11di 5skuskg l700
spjut Jängd 1 HÖjd l ~tav 13 -1stel!
3.10
3.22
3.34
346
3,'58
10 4120 0
10.9 21.5
114 / 23.1
11 9 24.5
12.4 260
11.00
10.00
9.00
800
7.00
13.80
12.60
1140
10.20
9.00
30
27
24
21
18
42
38
34
30
26
530
492
454
416
378
150
143
136
129
1122
270 1100
250 1028
230 956
210 884
190 812
Prov avlägges i en valfri löpning, i ett valfritt kast och i ett valfritt
hopp samt därutöver i två grenar,som fritt kan väljas ur de tre grupperna.
Prov bör alltså avläggas inalles i fem grenar. Fordring : mitlst 40 poän!J
samma1l1agt.
M ästarmärket.
..
:;0
Löpn.
Häc,<
I
Kas!
Horp
"-
54 k g ! J. 5 kg ! 7oo gr
100 ml 200 ml 400 m 1 1 km 6Om l llOm kuJa diskus SPjutl Längd ! Höjd ! St.v !3.ste g
10
9
8
7
6
11.8
123
128
13.3
139
247
56.0 250 9.2
26.0
59.0 300 9.7
27 .3 102.0 3.10 102
28.6 1.050 320 ' 10.7
29.9 1.08.0 3.30 11.2
16.5
18.0
19.5
21.0
22.5
13.50
1250
11.50
10.50
9.50
40
36
32
28
24
53
48
43
38
33
632
590
.'548
506
461
167
160
153
1·!t1
139
330
310
2911
270
250
1276
1200
1124
1048
972
75
Fem prov bör avläggas enligt samma bestämmelser som för guldmärket.
Fordring: mi11st 40 poällg sammanlagt.
Obs. Poängen angives med 0,5 poängs noggranhet.
la){J!!W
-aSSaJlUI
lal(J!!W
'jsu!dS
~
-
-oc
' U!W
' JJa~
I
w~ 9 '1° O~ ·~
'"
O~
udQISUO!S!~;Jd
qOSJBW
W~ 'II
S peeialbestämmelser.
1. Prov, som avlägges i medvind eller utförsbacke, kan ej godkännas.
2. Vid en 60 m häcklöpning ställes av de fem 91,4 cm höga häckarna
den första på 13,72 m avstånd från startlinjen, de övriga på 8,06 m avstånd från varandra.
Vid 110 m häcklöpning ställes av de tio 91,4 cm höga häckarna den
första på 13,72 m avstånd från startlinjen och de övriga på 9,14 m avstånd från varandra.
=
-"
..c~
U:ca:s
o E
t-tr.>"<l'0
oör---:-=t.ri
.- ....... C'I':> <.0
12"
~S58888881
""':c-.icvjt-oöoc.ocxi
--",,,,,~U")ro,,,,
:;;;
u
....'"
"'u""
3. Löpningarna på 200 m och 400 m bör ske på löpbana.
4. I kast och hopp får tre försök göras för varje prov, vilket i fråga
om höjd- och stavhopp betyder, att man får försöka tre gånger på varje
höjd.
5. Höjd- och stavhopp utföres över ribba. Mätningen sker från lägsta
delen av ribbans övre sida vinkelrätt mot marken.
6. Kulstötningen sker ur en ring med 213 cm diameter, diskuskastningen ur en ring med 250 cm diameter. Mätningen sker från nedslagets
bakre kant.
Märket är gem ensamt löI' Svenska Fi,lia1lds 1drottslörbulld oeh
S venska Finlands Skolidrottsförbund.
<D0C'l"<l'00000
...... "<l'M~~001l50
1""
S miormärken.
...... -lf.)_O
C'4~mll5",ll5
-~lt:IO
-C'I?c-q
Seniorernas idrottsmärken, som finnes av Mästar-, I-, II- och IIIklass samt Spänst- och Intressemärkena, kan avläggas vid nationella och
internationella tävlingar anordnade med förbundets tillstånd. Med undantag
av Mästarmärket kan de övriga idrottsmärkena dessutom avläggas vid
- tävlingar anordnade med distriktets tillstånd,
- tävlingar anordnade av organisationer, som icke tillhöra förbundet, men vilka erhållit särskilt tillstånd att ordna märkesprov.
särskilda märkesprovtagningstillfällen, som anordnas med förbundets eiler distriktets tillstånd, vid vilka de yttre förhållandena är
rekordgiltliga.
Märkesfordringarna framgår av nedanstående tabell och idrottsman är
berättigad att inlösa märkena, då han fullgjort fordringarna enligt följande:
M-klass: ett resultat av M-klass enligt tabellen,
1-, II- och III-klass: ett resultat ur kolumn a) i resp. klass ; eiler
två resultat ur kolumn b) i re p. klass; eiler tre resultat ur kolumn c) i
76
EEE E
CJ CJ () ()
<D"<l'C'l~
0~<D"";
E-A· · ··· .. ·
~8gg888888
:0 - C'l ~ootr.> 0 0 :::: 0
....J
-"'tr.>~~
:::::-~t::e
~E·A­
:Q!oooo
l:- ...... oo
............
o
......
C'l~
77
resp. klass. Avlägges märket med två eiler tre resultat, bör dessa uppnås
under samma kalenderår.
Spänstmärket erhålles genom att klara fo rdringarna för märket i 200
m löpning, i ett kast och ett hopp samt alternativt 15 km marsch eiler 6
km terränglöpning.
Intressemärket erhålJes genom att avlägga Spänstmärkets 4-kamp utan
resultatgränser.
S pecialbestämmelser: Kulstötningen utföres ur en ring med 213 cm
diameter och 4 kg kula. Diskuskastningen ur en ring med 250 cm diameter
och 1 kg diskus. Spjutkastningen sker med 600 gr spjut. Vid häckJöpning
80 m placeras de 76,2 cm höga häckarna på följande aystånd: 12+ 8+8+
8+8+8+8+8+ 12 m.
1 övrigt ti1lä~pas bestämmelserna för seniorernas idrottsmärken.
Aldersrespit räknas icke.
Aldersrespit:
35-åringar erhålJer : M-klass märket genom att klara fordringarna för
1-klass med ett resultat,
I-klass märket genom att klara fordring. för II-kl.
II-klass märket genom att klara fordring. f{ir III-kl.
40-åringar erhålJer: M-klass märket genom att klara fordring. för II-kl.,
I-klass märket genom att klara fordring. för 111klass samt
Spänstmärket genom att avlägga Intressemärket.
M
60 m ............... . ..
100 m . ..... .... ...•....
200 m ... . ......... . ... .
800 m ... . ..... . .. . .....
80 m häck ..............
längdhopp ." ... .. ......
höjdhopp. '" ............
kula .. .. .. ..............
diskus . .•.......... " .••
sjput . . .. . ..... . .......
1 km precisionslöpn. ....
1,5 km precisionslöpn.
bobolI
slungboIl •...... '" .. ....
II
8,1
12,9
26,8
2.27,0
13,0
530
148
11,70
36
39
14,0
30.0
3.00,0
15,6
4fiO
130
9,25
25
30
111
9.5
11,5
3.50.0
18,0
400
120
7,00
18
24
300
100
1 kast och i hopp, som sker i längdriktningen, tillåtes tre försÖk. 1
händel se av misslyckande får nya försök icke göras samma dag. Prestationerna för Spänst- och Intressemärkena bör med undantag av 15 km
marsch och 6 km terränglöpning utföras samma dag.
Märkesresultaten antecknas på klasskorten och genom att uppvisa vederbörligen ifyllt kort, är idrottsman berättigad att från förbundet inlösa
motsvarande märke. Mästarklass-märket utdelas gratis.
Proy för Spänst- och Intressemärkena antecknas på särskilda blanketter, avsedda för flere medlemmars märkesresultat.
Idrottsman, som uppnått något av nedannämnda resultat, är berättigad
att erhålla SFI:s elitteeken.
Dammärken.
Friidrott:
Damernas idrottsmärken finnes av M-klass, 1-, 11- och III-klass.
Mästarmärket erhålles genom att klara ett resultat ur första kolumnen
nedanstående tabell.
I-klass märket erhålles genom att klara fordringarna för en gren ur
varje grupp: 1) 100 meller 200 m; 2) längd- eiler höjdhopp; 3) kula,
diskus eiler spjut; 4) 800 meller 80 m häck ; 5) 1,5 km precisionslöpning
i terräng.
100 m 10,9; 200 m 22,1; 400 m 49,9; 800 m 1,56,5 ; 1,500 m 4,00,0 ;
3,000 m 8,50,0 ; 5,000 m 15,20,0; 10,000 m 32,00,0; 110 m häck, 15,4 ; 400 m
häsk, 56,0; H öj d, 190 cm; Längd, 700 cm; 3-steg, 14,50 m; Stav, 3,90 m;
Kula, 14,50 ; Diskus, 45,00 ; Spjut, 65,00; Slägga, 49,00; 10-kamp 6,000,00
p. (enligt nu gällande tabelJ) .
II -klass märket erhålles genom att klara fordrin garna för en gren ur
varje grupp : 1) 60 m, 800 eiler 80 m häck ; 2) längd- eiler höjdhopp;
3) kula, diskus eller spjut; 4) 1,5 km precisionslöpning i terräng.
II 1-klass märket erhålles genom att klara fordringarna för en gren
ur varje grupp: 1) 60 m löpning; 2) längd- eiler höjdhopp; 3) bobolI
eiler slungboll; 4) 1 km precisionslöpning i terräng.
..
•
••
0
••••
•
•
••
•
7-8 min
8 - 9 min 9-10 min
25
20
•••••
Elittecknet
Bancykling:
1 km, 1,25 min.; 10 km, 15,20 ; 30 km, 46,30.
Landsvägscykling:
Cement eiler asfaltsyäg samt 1 km:s rundbana : 30 km, 46,30; 50 km,
1,21 ,0 ; 100 km, 2,45,0.
Grusväg: 30 km, 49,0 ; 50 km, 1,24,0 ; 100 km, 2,55,0.
78
79
Simning:
100 m fritt simsätt, 1,03,0; 400 m fritt simsätt, 5,20,0; 200 m bröstsim
2,54,0; 100 m ryggsim, 1,16,0. För damer: 100 m fritt simsätt, 1,16,5 och
200 m bröstsim 3,15,0.
Fordringarna
för Svenska Finlands Idroltsförbunds
gymnastikmärken.
Första klass märket
Vårt
Räck (hänghöjd): 1) Kippe, kringslag bakåt samt båghopp ned.
Barr: 2) Grenkippe iändan av barren, grepp framför, press tili axe1stående, vikning framåt tili grensittande, sving framåt, bakåt med· högt
nedhopp över högra skalmen utan vändning med f1yttning av vänster hand
tilI högra ~kalmen.
Pli~tt (120 cm): 3) Grenhopp över Iängdställt redskap.
Matta: 4) Från grundställning kullerbytta bakåt via handstående tili
grundställning. 5) Halvv.olt framåt eiler handstående tre sekunder.
Friövllillg: 6) I. 1) Hopp tili grenställning, armar utåt, 2) hopp
tili grundställning, 3) = 1), 4) paus. II . 1) Bålvridning med armar utåt, vänster hand tili höger fot, 2) m,otsatt bålvridböjning,
3) = 1), 4) grenstÖdstående. III, 1)-2) Kullerbytta tili slutsittande med böjning djupt framåt, armar uppåt (tili tåspetsarna) , 3) ryckböjning, 4) stödslutsittande med armar bakåt-utåt-nedåt. IV. 1) Vändning
tili motvänt Iiggstöd, 2) armböjning samt vänster benlyftn. bakåt, 3) Iiggstöd, 4) som 2) med höger benlyftnillg. V. 1) Liggstöd, 2) hukstöd, 3)
hopp tili bred grenställnillg, armar utåt, 4) vändning på klack tili höger
tåvågställning bakåt, armar uppåt. VI. 1)-2) Armföring lledre vägen
utåt, 3)-4) hän der på hjässan, Iindrig bålböjning bakåt. VII. 1)-2)
Vågställning armar utåt. 3)-4) grundställning.
lands mång-
sidigaste glasförädlingskoncern.
var~
verksamhet omfatlar
alla grenar av glas-
Silverelitmärket
bearbetning.
KAUKLAHTI
Riihimäen las; 011
80
RYTTYlÄ
IKkUNA OY
RIIHIMÄEN
SILMÄLASI OY
Räck (240 cm) : Alltingen A) Med motgrepp framåtsving, vid bakåtsvingen greppbyte tili frångrepp, kippe, kringslag bakåt, tvärgrenlåppe,
helvändning, bågsving framåt, SVillg bakåt, sving framåt och genomträdlling, frånvänt kringslag ned, eiler 1) ryggkippe (Borgåkippen), 2)
schvungen tili sträckstöd, 3) från kippe sidhopp framåt ned.
Barn (120 cm): Antingen B) Anlopp snett mot tvärställd barr, ansats med vänster fot, saxhopp med höger ben över främre skalmen och
vänster ben över den bortre skalmen, skruvsits tili vänster, höger benföring mellan skalmarna, vänster hand till andra skalmen, framåtsving,
6
81
hög bakåtsving, axelstående, vikning framåt, skulderkippe, sving bakåt, vid
framåtsving vänster benpendling ytterom skalmen och höger benföring tili
vänstra skalmen, skruvsits tili höger och vänster benföring mellan skalmarna, saxvändning tili vänster tili halvutomsittande på högra skalmen,
över främre skalmen ned med vändning tili vänster. Rörelsen får även
börjas med höger upphopp; eller 4) grenhopp iändan av barren tili fri stöd, 5) rulladen bakåt med sträckt kropp tili axelstående, 6) fristöd, störtkippe, tili axelstående.
Ringar (240 cm): Antingen C) Med hjälpfart framåtsving, vid
bakåtsving Iyftning tili vinkelstörthängande, framför kippe; bakom fällning tili sträckhängande, framför skulderrullning framåt tili vinkelstörthängande, bakom fällning tili sträckhängande, framför Iyftning tili vinkelstörthängande, bakom skulderrullning bakåt, frarnför grenvolt ned, eiler 7)
med hjälpfart kippe bakom tili fristöd, 8) med hjälpfart bakom från vinkelstörthängande grenhopp ned, 9) med hjälpfart framme schvungen.
Häst (120 cm): Antingen D) Med ett hopp båda benen vänster
framåt, höger ben höger bakåt, vänster ben vänster bakåt, höger ben höger framåt, vänster ben vänster framåt, båda ben en höger bakåt, vänster
ben vänster framåt, vänster ben vänster bakåt, med höger ben svingfart
och vid hopp tili vänster över med vändning tili höger, eiler 10) saxning
tili vänster, höger och vänster, 11) vänster ben framåt samt höger benkretsning 3 gånger motsols, 12) samma som 11) men med andra benet och
motsols.
Plillt eller häst utan byglar (120 cm): E) Grenhopp över längdställt
redskap.
1 fall icke första klass märket tidigare tagits, bör första klass märkets
friövning avläggas.
Av fordringarna för silverelit1l1ärket får en redskapsgrttpp bortläml1as.
Allmänna regler.
Svenska Finlands Idrottsförbunds gymnastikmärken äro avsedda att
sporra intresset för gymnastik inom svenskspråkiga skolor samt gymnastik- och idrottsföreningar i Finland.
Gymnastikmärkesprov få avläggas för av S.F.I. godkända gymnastikdomare eller utbildade gymnastiklärare.
Gymnastikmärkena finnas i följande kategorier: Tredje k1ass märket
i brons, andra klass märket i silver (imitation), första klass märket i guld
(imitation), silverelitmärket i silver och blå emalj samt gulde1itmärket i
guld och röd emalj.
A n m. Protokoll över avlagda prov böra insändas tili S.F.I:s kansli,
därifrån även gymnastikmärken rekvireras mot postförskott.
Fordringarna äro godkända av S.F.I:s styrelse den 7 jan. 1939.
82
Guldelitmärket
Räck (240 cm): Med frångrepp ryggkippe, genomträdningsfallkippe,
jättekast bakåt, halvjätte, vändbågfart tili växelgrepp, sving framåt,
schvungen tili frångrepp, fritt kringslag, stötfart, från genomträdningskippe hopp över räcket framåt ned (fri genomträdning över räcket ned).
Barr (160 cm): Inhopp mellan skalmarna med innergrepp djupglidning tili axelhängande, schvungen bakåt tili fristöd, efter framåtsvingen
saxvändning, det ena benet tili motstående skalm, sving tili handstående _
fällning tili axelstående, ryggfällning tili axelhängande, djupkippe tili hög
sving bakåt, fällnjng tili axelhängande, skulderhjulning bakåt tili fristöd ,
kippstöd, skulderkippe, fIån sving bakåt sidhopp över skalmarna ned tili
ryggstående.
Rillgar (240 cm): Med hjälpfart sving bakåt tili vinkelstörthängande,
framför kippe, bakom fällning tili sträckhängande, framför skuldervändning framåt tili vinkelstörthängande, bakom kippe, framför fällning tili
sträckllängande, bakom schvungen, framför kullerbytta framåt tili vinkelstörthängande, bakom grenhopp med helvändning ned.
Häst (120 cm): Vänster hand på bakre bågen med vridgrepp, höger
hand på hästen. Genom ett hopp och samtidig helvändning tili höger
vänstra benet över främre bågen fram och högra handens skiftning tili
främre bågen, vänstra ben et från vänster fram , båda ben en från höger bak,
vänstra benet från vänster fram, saxning tili höger och vänster, hÖgra benet från höger fram, från vänster bak och från höger fram, vänstra benet
från vänster bak, saxning tili höger (motsaxning), vänstra benet från
vänster bak, högra benet på yttre sidan om högra handen fram, genom
kastfart med benet tvenne kvarnar tili höger och efter tredje kvarnen
vändning tili höger bakåt ned.
Plint (tysk häst utan bågar, 120 cm): På längdställt redskap vinkelhopp. Hårt satsbräde.
Friövlling:
Med två stegs fart och jämfota sats spännhopp armar
främre vägen uppåt, med vändning höger tili huksittande arm.a r utåt,
huksvikt händer på nacken och hopp tili grenställning utåt, vridböjning
framåt vänster hand i marken ytterom högra foten och . höger arm uppåt,
ombyte av ställning, genom vändning tm höger vänster knästående och
armar nedre-främre vägen uppåt och bålböjning bakåt, uppresning på höger fot tili vågställning bakåt armar utåt - vänster ben framåt och armkastning nedre-främre vägen uppåt samt genom höger vändnjng sidfall tm
vänster armar utåt, ryckböjning tili höger höger hand på höft vänster upp-
83
åt, vänster tåställning utåt händer på hj ässan och ryckböj ning tili vänster
höger fot intill den vänstra och armsving framåt, armsving yttre vägen
uppåt, bålböjning framåt och armsving bakåt, armsving uppåt vid bållutning, hukstöd, Iiggstöd, grenliggstöd, hjässtödstående ~ kullerbytta
framåt tili sittande och genom vänster helvändning tili Iiggstöd, vänster
benhöjning mellan armarna, genom ett hopp benskiftning, detsamma ånyo,
genom uppresning ett steg med höger fot och hoppsteg med vänster fot
framåt jämte höger benlyftning framåt och armar framuppåt genom dubbelhopp halvvolt framåt tili hukställning armar utuppåt och grundställning.
(Strecken i texten betyda längre uppehåll i utförandet.)
*
För att erhålla guldelitmärket bör gymnasten,
a) om han är under 35 år, avlägga dessa fordringar, eiler
b) om han är fyllda 35 år, avlägga silverelitmärkesfordringarna, eiler
c) 5 gånger under olika kalenderår taga silverelitmärket och av dem
en gång vid fyllda 30 år
samt av tvenne domare få tillsammans minst 80 poäng. Ingen rörelse
får bedömas med mindre än 5 poäng.
Av fordringarna lör guldelitmärket lär en redskapsgrupp bortlämnas.
Finlands Svenska Kvinnogymnastikförbund
F örbundsstyrelsen.
500.000
'akg'a
är reda n täckt med
1 D E A L
cementtaktegel från
RASEBORGS l'EGEL A.B.
Ekenäs -
Telefon 1513
Ordförande:
gymn.1är. Ge,rtrud Wichmann, Helsingfors
:.
Ingeborg Jung,
:.
Viceordförande:
Sekreterare
:.
Ulla-Stina Storskrubb,
»
Skattmästare: fru Sigrid Karlberg
»
Medlemmar: fröken Hilja Jahnsson,
»
gymn.dir. Thyra MontelI,
»
fru Linnea Laine,
gymn.1är. Anna Qvist,
:.
Mabel Rosqvist,
Suppleanter: gymn.1är. Alice "Eriksson,
»
Anita Ingvall,
Förstärkta förbundsstyrelsen.
Tili den förstärkta förbundsstyrelsen hör, utom den ordinarie styrelsen, följande:
Medlemmar: gym. lär. Märta Lindholm, Borgå
Gerda Lindholm, Ekenäs
Brita Jansson, Helsingfors
84
85
2. Västra Nyla11ds gymnastikdistrikt.
Medlemmar: gymn. lär. Elsa Sandman, Wasa
Stella Holm, Jakobstad
Alice Olsani, Abo
Ordf. gymn. lär. Gerda Lindholm, Ekenäs
3. Östra Nylands gYl1mastikdistrikt.
Arbetslttskott.
Ordf. gymn. lär. Märta Lindholm, Borgå
1. Lek- och idrottsutskottet:
Ordf.
Medl.
4. Abolands gymnastikdistrikt.
gymn. lär. Gunhild Grönroos, Grankulla
Anna Qvist, Helsingfors
Margareta Jakobsson, Helsingfors
Ordf. gymn. lär. Alice Olsoni, Abo
5. N orra Österbottens gymnastikdistrikt.
2. Gymnastikutskottet.
Ordf.
Medl.
Ordf. gymn. lär. Stella Holm, Jakobstad
gymn. lär. Margit Ståhle, Helsingfors
Gerda Lindholm, Ekenäs
Margareta Carl berg, Karhula
Thua Heikkinen, Helsingfors
6. Södra Österbottens gymnastikdistrikt.
Ordf. gymn. lär. Elsa Sandman, Wasa
7. Alands gymnastikdistrikt.
3. Skidutskottet.
Ordf.
Medl.
gymn. lär. Gunhild Grönroos, Grankulla
Anita Lampen, Helsingfors
Ann-Marie Silin, Helsingfors
Ombud för Lapplands-kurser: gymn.lär. Runa Lindfors,
4. Sil1mtskottet.
Ordf.
Medl.
gymn.lär. Gertrud Wichmann, Helsingfors
Ingeborg Jung, Helsingfors
Stina Fagerström, Helsingfors
Siri Andersen, Wasa
F örb1mdets representanter i
Centralidro ttsf örbundets distrik tsstyrelser.
Brändö
F. S. K. G. har under år 1948 låtit representera sig i C. 1. F :s
distriktsstyrelser genom ordförandena i sina respektive distrikt.
Representation.
Förbundet är representerat i följande organisationer:
Finlands Svenska CeIItralidrottsförbund.
5. F estutskottet.
genom gymn. lär. Ingeborg Jung och fru Sigrid Karlberg
Ordf. fru Hellen Tallqvist, Helsingfors
Medl.
Alice Burjam
Berta Blomqvist
Linnea Laine
Maja Lindfors
Distrikten.
1. Helsingfors gymnastikdistr·ikt.
Ordf. t. f. gymn. lär. Brita Jansson
86
N ordens Gymnastikförbund.
genom C. 1. F.
S olvalla-Stiftelsen.
genom gymn. lär. Gertrud Wichmann och gymn. lär. Runa Lindfors.
Finlands K vinnoorgatlisationers Centralförbund.
genom fröken Hilj a J ahnsson och fru Linnea Laine
87
Stadion stiitelsen
Flickorna.r Jlkidmärke.
genom gymn.lär. Ann-Marie Silin.
(ålder under 16 år)
Brons-. silver- och guldmärke.
Stadion-Stijtelsens biblioteksnämnd.
genom gymn.lär. Inez Björklund och suppl. gymn.lär. Alice Eriksson .
Förbundet iör ökad kvinnorepresentation.
genom fru Sigrid Karlberg och suppl. fru Hellen Tallqvist.
Finlands Svenska Radioiörbund.
Kvinnorna~
Flickornas
skidmärke.
skidmärke.
III klass märket i brons
II
" silver
I
" emalj.
Förbundets idrottsmärken för flickor och kvinnor är för tiltället slutsålda och nya regler skall
utarbetas.
genom gymn.lär. Margit Ståhle
Kvinnorna!!
skidmärke.
Märken .
H edersledamöter.
1. Idrottsmärket jör barn.
(för flickor under 12 år, gossar under 10 år).
Brons-, silver- och guldmärke.
Barnens
idrottsmärke.
2. Skolidrottsmärk et /ör /licko1
i lärdomsskolor.
1
guldmärke
II
silvermärke
II! k1ass bronsmärke
Tili fordringarna för detta idrottsmärke
hör prov i löpning, precisionslöpning, längdhopp, höjdhopp, kast med bobolI, storboll,
slungboll, spjut eiler diskYs.
Innehavare av Finlands Idrotts Förtjänstekors och medaljer.
Skolidrottsmärket för
flickor i lärdomsskolor.
3. Skrid.rkomärket.
(för kvinnor och f1ickor).
Bronsmärke.
4. Skidmiirket.
Barnen.•.rkidmärke.
Cålder under 13 år)
Br~ns-. silver- och guldmärke.
88
Förbundets hedersledamöter är vid årsskiftet 1948-1949 följande:
Fru Anna Gripenberg (vald 1940) Helsingfors
Gymn.lär. Ester Aschan (vald 1940) Helsingfors
Fru VaI borg Londen (vald 1942) Helsingfors
Gymn.lär. Ester Ringbom (vald 1944) Littois
Fru Vai borg Lassenius (vald 1945) Helsingfors
Gymn.dir. Marrit Hallström (vald 1947) Sverige
Lektor Siri Börjeson (vald 1948) Helsingfors
Skridskomärket.
Stora förtjänstkorset - skolrådet Elli Björksten t
Förtjänstkorset i silver - gymn. lär. Siri Börjeson, och
" Gertrud Wichmann
Förtjänstmooaljen av silver med förgyllt kors - gymn.lär. Elsa Sandman, Wasa.
Förtjänstmedaljen av silver gymn. lär. Stella Holm, Jakobstad
fru Linnea Westerholm, Mal~gård
Förtjänstmedaljen av brons - fröken Alfhild Enqvist.
Lingiaden kallar
Var och en har en femma -
och med en liten
smula extra besvär kan
mark ..
lI
Ni varje vecka vara med
Trots alla stegrade
i spelet med miljonvinster
kostnader
är tips-
avgiften fortfarande
UndfJik brddska och
trllngsel genom att
helst lllmna tn Er
kupong redan före
onsdag.
OY
90
5 mark per rad.
VEIKKADSTOIIIISTO AlI
Inbj udan tili deltagande i Lillgiadetl 1949 i Stockholm har gått ut till
gyrnnaster runt hela världen iör något mer än ett år tillbaka. Gymnastikentusiaster av de mest skilda nationer har redan länge övat sina program
och trimmat sina trupper för att instundande sommar kunna visa upp det
bästa de har att bjuda på.
Vad är då begreppet :.Lingiad»? Den frågan ställer sig säkert mången
såväl inom gymnastiken närstående kretsar som bland den stora allmällheten. :.Olympiad» är ett begrepp, som helt och hållet ingått i allas medvetande. En »Lingiad», som för övrigt förekommit blott en gång tidigare,
avser att vara gY1l111asternas Olympiad, Iden med Lingiaden är, att även
gymnasterna skall få samlas till en fest av olympiska dimensioner, för att
se och lära av varandra, för att stimuleras och entusiasmeras. Men inte
endast de aktiva gymnasterna från olika länder och världsdelar skall ha
tillfälle att komma i kontakt med varandra, utan också de ansvariga ledarna för folkens fysiska fostran skall få mötas. Dessa skall också beredas tillfälle att se hur gymnastiken utvecklat sig i de olika länderna och framföra
sina egna synpunkter inför ett internationellt forum. 1 samband med världsgymna tikfesten försiggår alltså en världsk011gress lör fysisk Josl ran, vidare
gymnastikkurser och -läger, där praktisk updervisning i olika gymnastikriktningar ges av framstående gymnastikpedagoger.
Den första Lingiaden försiggick den 2017-4 '8 1939 i Stockholm för
att högtidlighålla 100-årsminnet av Per Henrik Lillg, den svenska gymnastikens skapare. Det var S venska GY111/lastikförbwtdet med gymnastikdirektör Agne Holmström i spetsen. som fick iden att utforma den tänkta
minnesfesten med anledning av att 100 år förflutit sedan Lings död enligt .
storre linjer till en världsfest. Tanken härtill uppstod efter de svenska
gymnasternas framgång under Berlin-Olympiaden 1936, där de uppträtt i
gymnstikuppvisningar med två masstrupper a 600 gymnaster och 6 elittrupper i olika åldrar. Härigenom skulle gymnastiken också erhålla en
sådan stimulans, som de Olympiska Spelen skänker idrotten.
Lings gymnastik, den svenska gymnastikens grundstomme, är ännu el1
levande gymnastikform, som vunnit starkt fotfäste i en mångfald länder och
som också givit mm för andra skapande konstnärer inom gymnastiken att
utveckla den vidare. Detta bevisade den friska och målmedvetna ungdom
91
från 37 nationer på 7,300 deltagare, som på invign.ingskvällen tågade in på
Stadion för att bringa Ling sin hyllning. Tili c1enna ungdom riktade ordföranden för Lingiadens Organisation kommitte kapten Hans Edgardh orden: »Lingiaden skall vara en fredens och det goda samförståndets fesb.
Dessa ord blev också det bäranc1e för de strålande gymnastikfestdagarna,
trots den politiska oro, som redan då låg på lur över värIden.
En glad internationalism var hela tiden rådande under den första
Lingiaden. Man kände hur mycket man hade att lära av varandra, hur
mycket samma arbete och samma mål kan fostra, hur man uppriktigt och
glatt kunde uppskatta varandras prestationer. När man på Lingiaden istället för gymnastik1tPPvisnitlgar ;nför gymnastiktävl-ringarna. går säkert
också mycket av denna idealistiska anda förlorad.
Dagsprogrammen var uppfyllda av gymnastik i alla former; massuppvisningar på Stadion och inomhusuppvisningar av olika slag. Man fick se
småbarns-, goss- och flickgymnastik, motions- och elitgymnastik för föreningar, oldboys och masstrupper. De f1esta uppvisningarna gay en bild av
de mål varje sann gymnast strävar mot. De framvisade frihet, kraft, spänstighet, liv och form , och en disciplin som var beundransvärd. Tyvärr var
det omöjligt att se allt man hade velat. ågra axplock från det jag hade
tillfälle att se, som kanske bäst etsat sig in i mitt minne: Från den första
Stadionkvällen de 500 norskornas käckhet och vackra uppvisning samt från
den andra kvällen tyskarnas trupp på 500 damer och 500 herrar, deras häpnadsväckande precision och i det ista numret, den manliga ~balkgymna­
stiken~, där de framvisade ett icke förut känt ~ redskap~. Sällan glömmer
man heller den sista Stac1ion-kvällen de danska veteranernas och de svenska
masstruppernas kamp med ösregnet och den genomblöta gräsmattan, där de
uppträdandes gymnastikkultur, skicklighet och goda humör vann en välförtjänt seger över vädrets ogynnsamma makter.
Som humoristiska inslag i programmet und er inomhusuppvisningarna
minns man ännu de ungerska studenterna från en ungersk gymnastikhögskola, vilka framvisade de mest komiska lekformer och en fantast isk akrobatik, samt den lilla trupp engelskor, som i en rolig gymnastikövning plötsligt friade tili publikens gunst genom att vifta med sina näsdukar! Hur beundrade vi alla lnte ~Lingiadens drottninp i Oslo Turnforenings kvinnliga elittrupp?
Den estniska och de tyska kvinnliga trupperna gay prov på en plastisk
dansgymnastik i motsats tili alla andra kvinnliga trupper, däribland såväl
de skandinaviska sam de engelska och den polska, hos vilka man kunde
spåra genomförd Björkstengymnastik, om också varje land omformat den
efter sin egenart.
Finlands SVe1tska Kvinnogymnastikförbund var det enda förbund från
Finland, sam deltog i Lingiaden 1939. Vår :.masstrupp» gay sin uppvisning
92
Finlands trupp marscherar in på Stockholms Slavion vid
Lingiadens öppning 1939.
på Stadion lördagen den 22 juli på kvällen och leddes av förbundets nuvarande viceordförande gymn.lär. Ingeborg J u n g.
Före oss uppträdde 350 danskor och efter oss de 1000 tyskarna; i jämförelse med dem kunde vi icke uppfylla Stadionplanen på samma imponerande sätt. Men att vi ändå skilde oss från vår uppgift med heder framgår
b1.a. av följande som gymn.1är. Severine Hofmoen skriver om vår uppvisning i »Nordisk Kvinnogymnastik»:
~AftenskUr11ringen var ved å falle på da troppen marsj erte inn på
Stadion, og det var vanskelig å iaktta alle enkeltheter i den vakre oppvisning med de mange fint nyanserte övelse.r. Ledelsen var ve1gjörende
rolig og dannet en kontrast til den noget nervöse ledelse av den forutgående danske tropp.
Kraftige kroppsövelser med vakre kombinasjoner vekslet med fine
balanseövelser, og det var ikke til å unngå å legge merke til »gnisten»
og den fine rytme i utförelsen av övelsene. Srerlig kom det sterkt frem
i en så krevende övelse som halv kn. halv spjärnst. kroppsrulling. Oppvisningen var meget vellykket, og denne såvelsom den svensk-finske
93
Finlandssvenskor
linjeskön Lingiadu ppvisning.
elitetropps oppvisning fortalte tilfulde at deltagerne var fra Elli Björk hj emland.»
Stb lS
Förbundets elittrupp, 16 unga gymnaster från »Gymnastikföreningen i
Helsingfors» leddes av gymn. lär. Margareta Immonen (fru Karlberg) och
uppträdde i Alvikshallen samma dag kJ. 14. Jag tar mig friheten att igen
citera gymn. lär. Hofmoen:
Finlandssvenska kvinnogymnaster i stilIull :uppvisning
vid Lingiaden 1939.
»Det var velgjörende atter å få höre en frisk kommando, og det
var godt å se »slekskapsforholdet» mellem den norske og den svensKfinske elitetroppen. De var så lik hverandre i ledelse og i utformning
av tabell og övelser at det var rent slående. De hadde det saerpreg som
alltid har karakterisert Elli Björkstens tropper, at det er sterkt synbart att de gjennemlever hver detalj. Desse vakre övelser, fylt med
gnist og eleganse, utlöste en _psykisk refleks, og appiausen var overveldende.»
De offi~iella representanterna från de olika förbunden och länderna var
inbjudna tili Iysande fester med kungligt inslag och gymnasterna i ledet
94
95
Som förbundets elittrupp kommer igen elittruppen från >Gymnastikföreningen i Helsingfors> att ställa sig tili förfogande. Den kommer att uestå av 16 gymnaster, ledda av /ru Brita laasson, som instruerat elitgymnasterna de senaste sex åren och lett dem under många uppvisningar i Helsingfors. Pianist blir doktorinnan Elisabeth Mellenius, som komponerar
musiken och sköter om musikbeledsagningen.
1 Lingiaden 1949 kommer även alla andra förbund från Finland med
gymnastik på sitt program att låta representera sig med trupper av olika
slag och olika numerär. Vi skall hoppas att alla på ett anslående sätt kommer att göra propaganda för Finlands gym.naster och Finlands gym.nastik
av i dag. Likaså skall vi hoppas att en >gymnastikfest i fredens och det goda
samförståndets tecken> kunde föra mänskligheten Iitet närmare den världsfred, som fortfarande hägrar i fj ärran.
Ulla-Stiaa Storskrubb.
Stockholms Stadion i Lingiadens te('ken.
hade den sista kvällen tillfälle att deltaga i angenäma avslutningsfester på
de största restaurangerna i Stockholm.
Deltagandet i Lingiaden 1939 gjorde på oss alla ett outplånligt intryck
och man blev många dyrbara minnen rikare.
Vårt förbund har även nu fått mottaga en inbjudan att deltaga i Lingiaden 1949 och har för avsikt att sända en trupp också tili denna andra
Lingiad. För att intensifiera och stimulera gymnastikarbetet inom alla
medlemsföreningar och bereda de bästa gymnasterna tillfälle att få vara
med på en dylik rikt givande gymnastikfest har förbundet även denna gång
beslutat deltaga med en större trupp samt en elittrupp. Den förstnämnda
kommer att framvisa den gymnastik förbundet använder sig av i motionsgymnastiken för föreningarna och truppen kommer att ledas av fru Märta
Lindholm från Borgå. Fru Lindholm ledde förbundets gymnaster vid
gymnastikfesten i Jakobstad 1947 och på Stadion under Festspelen samma
år. Truppens storlek har ännu icke slutgiltigt fastställts, men torde på
grund av valutasvårigheter få begränsas tili c. 150-200 deltagare.
Ett förslag att lösa frågan om representationen vid Lingiaden hade
varit att deltaga med f1ere mindre specialtrupper, utvalda från några föreningar. Men bärigenom hade inte hela förbundet nåtts av arbetet för Lingiaden, varför styrelsen icke velat omfatta en såda.n lösning, som kamke
ställt sig lättare i många avseenden.
96
7
97