docSkriv rapportens rubrik här
download 
Report Transcription
Skriv rapportens rubrik här
Urban Integration, 10 Hp 110901 Rapportmall urban integration-2.doc Områdesarbetet & problemformuleringsdilemmat Klara Bengtsson [email protected] 2011-12-06 Hur har synsättet på problem och lösningar påverkat effekterna av områdesarbetet? Områdesarbetet har fungerat som en alternativ och på många sätt kontroversiell metod för att komma i kontakt med den del av befolkningen som står allra längst från arbetsmarknaden. Metoden som har hyllats av många har även implementerats efter projektets slut och spridit sig till att omfatta hela Malmö. Denna rapport syftar till att analysera effekterna av detta arbete med fokus på problemformulering och metod. För att kunna förstå effekterna av områdesarbetet är det viktigt att först och främst förstå projektet i förhållande till sin kontext och som en del av SÖM. Detta eftersom områdesarbetet är intimt kopplat till och i högsta grad beroende av befntliga mötesplatser i stadsdelen. Rapporten baseras på empiri som samlats in via intervjuer med tjänstemän som varit drivande vid initieringen av områdesarbetet, samt tjänstemän som kommit i kontakt med projektet på olika sätt. Utifrån den granskning som gjorts är det svårt att dra rättvisande slutsatser kring effekterna av områdesarbetet. För detta skulle en mer omfattande granskning krävas. Däremot är det möjligt att utifrån den insamlade empirin peka på tendenser och potentiella utvecklingsområden. Det som väckt störst intresse under granskningsarbetet är det faktum att metoden var obeprövad, kontroversiell och svår att mäta effekterna av rent statistiskt. Områdesarbetets implementering och spridning har i stort sett skett utan en opartisk granskning av metod och problemformulering. I rapporten problematiserar jag hur och med vilket syfte problemen som motiverade satsningen formulerades samt huruvida det fnns aspekter som borde ha tagits i beräkning vid initieringen av projektet. Vidare diskuteras även det synsätt på problem och lösningar som låg till grund för satsningarna. Hur problemen formuleras påverkar även den gränsdragning som görs i förhållandet mellan innanförskap respektive utanförskap. Hur dessa gränser påverkas av ett projekt av detta slag samt effekterna av detta diskuteras med fokus på diskurs och 1 (7) Urban Integration, 10 Hp 110901 Rapportmall urban integration-2.doc avgränsning. Detta leder granskningen in på frågor som kretsar kring hur jämställdhetsaspekten behandlats inom områdesarbetet. Varför områdesarbete? Branden på Hermodsdalsskolan 31 januari 2006 var på sätt och vis startskottet för områdesarbetet i Fosie. Händelsen ledde till att AIC (Arbets- och integrations center) fck ett bidrag på en miljon kronor riktade till det infekterade området Hermodsdal, pengar för att ”släcka branden”. AIC, som numera heter Jobb Malmö, bedömde att summan var överdrivet stor i förhållande till hur många människor som berördes och beslutade då att skapa två nya tjänster med syfte att rikta insatser som istället skulle omfatta hela Fosie. Denna insats fokuserade på att vägleda de grupper som stod längst ifrån arbetsmarknaden till sysselsättning. Vid en intervju med en av grundarna till områdesarbetet får vi reda på den problemformulering som låg bakom de nya tjänsternas uppkomst. ”Vi hade en tes om att det fanns en massa människor som hade behov som inte blev tillfredsställda.” Detta upptäcktes genom befntliga kontakter mellan tjänstemän på AIC och boende inom området (Herstedt, muntl. 2011). I ansökan om projektfnansiering för SÖM Fosie skapades förutsättningar för att förlänga områdesarbetet i projektform. De riktade insatserna upplevdes nämligen möta ett mycket stort behov i stadsdelen (Bichis, muntl. 2011). Vid initieringen av områdesarbetet ansågs problemet omfatta hela Fosie snarare än enbart Hermodsdal. Problemet ansågs även omfatta de grupper av människor som stod långt från arbetsmarknaden, med fokuserade insatser mot nyanlända fyktingar och ungdomar. Det upplevdes även fnnas en underliggande problematik som var kopplad till att dessa grupper generellt sett förknippade myndigheter med en stark skepsis (Herstedt, 2011). Detta bidrog till att motivera områdesarbetarnas något kontroversiella metod som innebar att det varken krävdes någon registrering eller återrapportering. Alltså en frivillighetsprincip som var unik och grundläggande för denna metod. Områdesarebetet visade sig vara ett framgångsrecept för att möta människor och skapa tillit, enligt inblandade tjänstemän (Herstedt, Bichis, muntl. 2011). Områdesarbetet och problemformuleringen En aspekt som intresserat mig gällande den grundläggande idén bakom själva områdesarbetet är att problemen inte verkar ha formulerats på ett tydligt sätt. Hur insatserna riktades säger något om det synsätt som låg till grund för problemformuleringen. Det kan konstateras att problemen som skulle lösas ansågs vara förknippade med särskilda grupper och fokuserade till en viss del av 2 (7) Urban Integration, 10 Hp 110901 Rapportmall urban integration-2.doc staden, även om blicken lyftes från Hermodsdal. Vilka grupper det rörde sig om defnierades egentligen inte, då vem som helst var välkommen att söka hjälp. Det öppna förhållningssättet kan tänkas ha både positiva och negativa konsekvenser. Å ena sidan medverkar metoden till att skapa en öppen och trygg dialog, vilket kanske är essentiellt på många sätt. En metod som innebär direkt personlig kontakt med människor är i många fall önskvärd och svår att kritisera i sig. Å andra sidan försvårar denna metod, liksom många andra arbetsmarknadsåtgärder, mätningen av den insats som görs. Detta leder till att den enda måttstocken som existerar egentligen är tjänstemännens magkänsla (Herstedt, Bichis, muntl. 2011). På så sätt är det svårt att urskilja vem som får hjälp och vem som inte får hjälp. Vilket också innebär att hjälpen riskerar att förbli koncentrerad till vissa grupper. Den naturliga frågan blir då; är dessa personer egentligen de som behöver hjälpen mest? Eller är det de som skriker högst som får hjälp? Detta kan tänkas handla om en bristfällig problemformulering. Ett slumpmässigt urval kan riskera att missa viktiga grupper som egentligen hade ett större behov. De platser som valdes ut för områdesarbetet påverkar avgränsningen av målgrupp genom geografska förutsättningar. Grupperna som insatserna huvudsakligen var riktade mot var nyanlända fyktingar och ungdomar i Fosie. Den primära målsättningen var att sätta människor i sysselsättning. Vilken typ av sysselsättning det handlade om ansågs mindre viktigt. Även detta förhållningssätt kan tyckas vittna om en bristfällig problemformulering eller en bristande problematisering av begreppet integration. Det gäller här att skilja på begrepp som systemintegration och social integration. En annan vinkling som blir intressant är problematiseringen om vad som bör integreras med vad och varför. Vid satsningar av det här slaget anser jag att det är fundamentalt att medvetet förhålla sig kritisk till vad som är problem respektive symptom på problem. Liksom Stigendal argumenterar fnns det en generell problematik gällande distinktionen mellan reella problem och det som egentligen är symptom på dessa. Dessutom ger problemformuleringen alltid uttryck för värderingar av olika slag. Detta kan vidare leda till att det som egentligen är symptom på problem behandlas som problem i sig, vilket i sin tur får konsekvenser för synen på lösningarna (Stigendal, 2007:18f). Om symptom behandlas som problem kan konsekvensen bli att problemet kringgås och i värsta fall fördjupas. Med detta syftar jag på att problemen riskerar att förskjutas till individnivå när de egentligen kanske borde angripas i ett större sammanhang på en samhällelig nivå. När stora insatser riktas till en viss grupp är det viktigt att tydliggöra vad som egentligen utgör den underliggande problematiken. Annars riskerar satsningen att stigmatisera vissa grupper som problemgrupper. Detta kommunicerar underförstått att andra grupper befnner sig utanför problemet. De grupper som då förknippas med problemen riskerar även att förknippas med 3 (7) Urban Integration, 10 Hp 110901 Rapportmall urban integration-2.doc exempelvis branden på Hermodsdalsskolan. Detta kan jämföras med de situation som uppstod kopplat till upploppen i Paris 2005. De välvilliga satsningar som görs riskerar att stigmatisera bilden av förorten som roten till problematiken snarare än att lösa problemen. I slutändan kan det som i Paris leda till att ord som integration får en negativ klang (Börtz, 2007:50f). Denna missriktning kan kopplas till att det som egentligen är symptom förväxlas med problem. Det krävs här en balans mellan riktade satsningar och en tydlighet gällande vad som egentligen utgör det grundläggande problemet. Annars kan satsningarna snarare bidra till polariseringen i samhället och vidare en minskad känsla av delaktighet. Integration genom arbete På vilket sätt har problemformuleringen som låg till grund för områdesarbetet då påverkat effekterna av arbetet? Eftersom det inte verkar ha funnits något kritisk förhållningssätt kring vilka typer av problem som egentligen behövde åtgärdas, blir denna fråga problematisk. Det har snarare handlat om att helt enkelt hjälpa människor in i sysselsättning. Vad som räknas som sysselsättning är i detta fall begränsat till förvärvsarbete eller praktik. Alltså en total fokusering på integration via arbete, med andra ord, ett så kallat ”workfare” förhållningssätt. Utifrån detta perspektiv är egentligen bara de som förvärvsarbetar berättigade till välfärden. Risken med denna fokusering är att andra värden så som känslan av delaktighet och identitet inte får samma tyngd. Detta är aspekter som brukar förknippas med social integration. Enligt Stigendal är denna integrationsaspekt minst lika väsentlig som systemintegrationen, eftersom ett jobb inte alltid medför känslan av delaktighet (Stigendal, muntl. 2011). Detta kan även jämföras med problematiken i den segregerade Parisregionen. Många som har jobb upplever ändå ett utanförskap eftersom de inte är socialt integrerade i samhället (Börtz, 2007:49f). Levitas beskriver detta synsätt som en omfattande samhällsdiskurs med en total fokusering på arbetslöshet som en ekonomisk inaktivitet (Levitas, s. 7ff, 2005). Denna syn på integration är en konsekvens av den rådande politiska andan i Europa och bidrar samtidigt till en ökad polarisering. Denna diskurs påverkar även den gränsdragning som görs av samhället. För att befnna sig i ett innanförskap krävs alltså förvärvsarbete eller motsvarande sysselsättning såsom praktik. Annat arbete eller vidareutbildning räknas inte och diskuteras inte. Detta vittnar om ett normativt förhållningssätt som indirekt talar om för människor att jobb leder till innanförskap och vidare till att man inte längre utgör problemet. Levitas ställer sig även frågande till vad det egentligen är man inkluderas i genom sitt förvärvsarbete, och menar att den som är systemintegrerad fortfarande är delaktig i den grundläggande kapitalistiska 4 (7) Urban Integration, 10 Hp 110901 Rapportmall urban integration-2.doc samhällsstrukturen, med allt vad det innebär (Levitas, 2005:187). Utifrån denna teoretiska utgångspunkt kan områdesarbetet anses vara ett märkligt sätt att hantera problem. En annan intressant aspekt är de jobb som man talar om i dessa sammanhang. Det handlar i princip uteslutande om jobb utan krav på utbildning eller förkunskaper, och mestadels lågavlönade jobb (Gonzalez, Bichis, muntl. 2011). Frågan är då om det är denna typen av jobb som verkligen efterfrågas, samt om denna typen av jobb leder till integration, eller om det snarare bidrar till ökade samhällsklyftor. En anonym intervjuperson som arbetat i kontakt med projektet påpekar att många av de som invandrat från andra länder har högre utbildningar och anser sig vara överkvalifcerade för exempelvis ett jobb som städare. Denna problematik är varken ny eller särskilt förvånande. Här blir det intressant på vilket sätt kunskap värderas utifrån ett integrationsperspektiv. En slutsats skulle kunna vara att kunskaper i det svenska språket värderas högre än en högskoleutbildning från ett annat land. Problemformulering & jämställdhetsaspekten Något som är återkommande i fera av de intervjuer som gjorts med tjänstemän är det faktum att det är svårt att nå ut till unga kvinnor i området. Enligt våra intervjupersoner är det nästan uteslutande de unga männen som syns och hörs. Denna insikt är dock inte något som legat till grund för hur områdesarbetet fortskridit. Det fanns aldrig någon strategi för hur områdesarbetet skulle bemöta jämställdhetsfrågor. Det visar sig även i att det i huvudsak är unga män som fått hjälp genom områdesarbetet, om vi ska lita på tjänstemännens magkänsla. Detta är nämligen den enda måttstock vi har att förhålla oss till. Å andra sidan är det ofta så när det handlar om offentlig sektor och i synnerhet vid arbetsmarknadsinsatser, eftersom det är svårt att bevisa vad som egentligen gjorde att någon fck ett visst jobb. Risken för att jämställdhetsaspekten glöms bort hade kunnat minimeras genom en djupare medvetenhet inom problemformuleringen. Levitas problematiserar kvinnornas roll i dessa sammanhang och menar att kvinnors problematik inte tas på tillräckligt stort allvar i olika typer av integrationsdiskurser. Exempelvis menar Levitas att kvinnor vars make förvärvsarbetar inte anses befnna sig i ett utanförskap på samma sätt som om hon vore ensamstående eller om hennes make även han var förvärvsarbetslös. Samma spelregler gäller dock inte omvänt (Levitas, 2005:146). Betyder då det att kvinnor som har arbetande män inte räknas till utanförskapet? Detta säger mycket om att gränsdragningen som görs mellan innanförskap och utanförskap 5 (7) Urban Integration, 10 Hp 110901 Rapportmall urban integration-2.doc skiljer sig mellan män och kvinnor, och är en fråga som förtjänar större utrymme i projekt som SÖM. Våra intervjupersoner är delvis medvetna om denna situation, men har ändå inte arbetat aktivt med att stärka dessa frågors status. Flera av de intervjuade personerna tror att detta ojämställda förhållande kan bero på kulturella skillnader. Därmed skjuter man ansvaret från sig och lägger över det på de grupper som redan anses befnna sig i utanförskap. Avslutande diskussion Hur har synsättet på problem och lösningar påverkat effekterna av områdesarbetet? För att kunna besvara frågeställningen bör jag först och främst ställa frågan; hur har områdesarbetet hanterat problemformuleringsdilemmat? På denna front fnns det stor utvecklingspotential för områdesarbetet. Metoden har implementerats och utvidgats, vilket tyder på att den har uppvisat positiva effekter. Åter igen får vi här lita på tjänstemännens magkänsla. Det handlar dock om att identifera kärnan till problemet. Då tror och hoppas jag att slutsatsen skulle bli ett ödmjukt förhållningssätt inför vad det är man kommunicerar genom en satsning av det här slaget och ställa sig frågan; vad innebär en så pass stor fokusering av resurser för hur projektet uppfattas av de som inte får ta del av projektet? Det är inte självklart att den som ropar högst är den som utgör problemet. Det är heller inte självklart att sysselsättning leder till integration. Problemet grundar sig troligtvis i en mer omfattande samhällsproblematik som borde angripas i större skala. Vilken typ av sysselsättning som erbjuds är en annan aspekt som bör problematiseras. Områdesarbetet är en metod som skiljer sig från hur man tidigare arbetat med dessa frågor. Arbetet har lett till positiva effekter i området, i form av en ökad tilltro till myndigheter samt ett nytt synsätt på hur problem kan lösas. Däremot är det oklart om metoden verkligen har löst några problem. Jag tror att områdesarbetet kan vara en positiv men kanske något kortsiktig lösning på ett symptom som egentligen grundar sig i ett djupt rotat samhällsproblem. 6 (7) Urban Integration, 10 Hp 110901 Rapportmall urban integration-2.doc Litteraturreferenser Börtz, Torun (2007) Betongen brinner: om utanförskap i dagens Frankrike, Stockholm: Leopard. ISBN:978-91-7343-160-6 Levitas, Ruth (2005) The inclusive society? Social exclusion and New Labour, Basingstoke: Macmillan Stigendal, Mikael (2007) Allt som inte fyter. Fosies potentialer – Malmös problem, Malmö: MAPIUS 1/Malmö högskolas publikationer i urbana studier Muntliga referenser Monika Herstedt, Verksamhetschef JobbMalmö, intervju, 27-10-2011 Rebecca Bichis, Sektionschef AIC Hindby, intervju, 28-10-2011 Maria Gonzalez, Tjänsteman Fosie stadsdelsförvaltning, 2-11-2011 Mikael Stigendal, Föreläsning, 10-11-2011 7 (7)
