Area och volymberäkning

Transcription

Area och volymberäkning
Byggnadsstyrelsenshandböcker
45
1993-09
Area och volymberäkning
.................................
..................................
.....
................................
...................................
......
...............................
....................................
.........
.............................
.....................................
...........
..........................
......................................
.....................................
......................................
......................................
..................................
......................................
Dokumentetsutgivare
Dokumentnamnoch dokumentbeteckning
Byggnadsstyrelsens
handböcker nr 45
datum
Dokumentets
K1 BYGGNADSSTYRELSEN
1993-o9
Projektnamn(ev förkortat)
Area och volymberäkning
Projektredare
, upphovsman(män),konsult(er),etc
Uppdragsgivare
Hans Grytt
Sören Johansson
Byggnadsstyrelsen
Tekniska enheten
Dokumentetstitel
Area och volymberäkning
Huvudinnehåll
Denna handbok är ett nytryck av "ByggnadsstyrelsensAdministrativa Föreskrifter 9091- Area och volym
för husbyggnader - Terminologi och mätregler". Komplettering har gjorts med "Kommentarer".
Nyckelord
Projektering, areor, bruttovolym, lokalarea , bruttoarea, kalkyler, projektledning.
Försäljningsställen
ISSN
KBS/publikationsförrådet
08 - 7831153
Omfång
Svensk byggtjänst Stockholm 08 - 734 50 00
12 sidor
Göteborg 031 - 81 0085
Malmö
Umeå
040 - 70955
090 - 12 5910
Red
Ref
Marieanne Adsjä
© Byggnadsstyrelsen 1993
Hans Grytt
Postadress
Besöksadress
Godsadress
Telefon
Telex
Telefax
Byggnadsstyrelsen
106 43 STOCKHOLM
Karlavägen100
Banergatan30
08-783 10 00
10446 build S
08-7831180
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Översikt
1
Area och volymberäkning inom
Byggnadsstyrelsen
3
Kalkylblankett
7
Kommentarer
8
Uppräkningstal för area i normala
förvaltningsbyggnader
9
Kostnadsbedömning, kostnadsuppskattning,
kostnadsberäkning, kalkyl
9
BYGGNADSSTYRELSENS
HANDBÖCKER • 45
ÖVERSIKT
Begrepp enligt Svensk Standard SS 021051
Sida
KBS avvikelser och
kompletteringar
MÄTVÄRDAUTRYMMEN
Kraven för att ett utrymme skall
vara mätvärt:
- tillgängligt
- att golv finns
- rumshöjd>_1,9 m
6
KBS mäter även resterande area
(RA) som är utrymmen som inte
fyller alla kraven för att vara
mätvärda
10
Resterande area (RA) redovisas
vid sidan av övriga begrepp
RA
11
KBS räknar in väggar som omsluter
trappor och driftrum i ÖVA dvs också i BRA
AREABEGREPP
- Bruttoara
(BTA)
- Bruksarea
- Omslutande
konstruktionsarea
(BRA)
- Lokalarea
- Övrig area
(LOA)
(ÖVA)
- Lokalarea för:
verksamhet
personal
kommunikation
(LOA:V)
(LOA:P)
(LOA:K)
BTA
BRA
OKA
13
(OKA)
- Övrig area för:
byggnadensdrift
(ÖVA:D)
byggnadens allmänna
kommunikationer
(OVA:AK)
LOA
V
P K
ÖVA
D AK
20
KBS räknar in väggar mellan nyttjandeenheter i LOA
25
KBS indelar arean ytterligare enligt "Lokalanvändningskod" BAF
1633
25
- Övriga areabegrepp:
byggnadsarea (BYA),öppenarea (OPA), nettoarea (NTA),
invändig konstruktionsarea (IKA),boarea (BOA) och biutrymmesarea (BIA)
VOLYMBEGREPP
{gir
- Bruttovolym
(BTV)
14
'
- Övriga volymbegrepp:
nettovolym (NTV), temperaturreglerat (t) och icke temperaturreglerat(it)
LOA:V+P
BTA
RELATIONSTAL
LOA
BTA
LOA
ARBETSPLATS
BYGGNADSSTYRELSENS
HANDBÖCKER ° 45
1
2
BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 45
AREA- OCH VOLYMBERÄKNING
INOM BYGGNADSSTYRELSE N
1 Inledning
En ny svensk standard SS021051 "Area och volym
för husbyggnader" gäller fr o m 1987-01-01. De
nya begrepp som används i standarden överensstämmer i huvudsak till sitt innehåll med de som hifiills
tillämpats inom KBS medan beteckningarna i några
fall ändrats.
Byggnadsstyrelsen ska tillampa den nya standarden.
Senast 1987-07-01 ska blanketter och liknande vara
- Standarden innehåller en uppdelning av lokalarean
i lokaler för verksamhet (V), personal (P) och
kommunikation (K) (sid 25) med beteckningarna
LOA:V LOA:P och LOA:K. Dessa ska ersätta
de av KBS använda beteckningarna BRA:A,
BRA:P och BRA:HK.
- I den nya standarden betecknas enskild lokalarea
med LOA:e och gemensam lokalarea med
LOA:g (sid 25).
- I definitionen av mätvärdhet (sid b) samti reglerna
för mätning (sid 7) har gjorts vissa mindre förändringar.
omarbetade i enlighet med den nya standardens begrepp.
3 Beskrivning av den nya standarden
Vid avtalsteckning för inhyrda lokaler kan en anpassning ske till fastighetsägarens önskemål. Om upp-
mätning av inhyrda lokaler görs inom KBS ska den
nya standarden tillampas.
Sidhänvisningarna nedan avser om inte annat anges
sida i svensk standard SS021051.
2 Viktigare förändringar i förhållande
till tidigare standard
Genom de förändringar som ägt rum har byggnadstyrelsen nu möjlighet att tillampa standarden och för
detaljerade beskrivningar hänvisas till denna.Verket
har dock kompletterat standarden med vissa begrepp
samt gjort några avvikelser i förenklande syfte.
På inlagans första sida framgår förenklat vilka begrepp som Byggnadsstyrelsen kommer i kontakt
med. Vidare redovisas viktigare kompletteringar till
standarden. Nedan beskrivs kompletteringarna
awikelsema.
och
- I tidigare standard saknades begrepp för hyresgrundande area i lokaler för vilket byggnadssty
relsen använt beteckniiigen BRA.H. I den nya
4 Kompletteringar och avvikelser
standarden har begreppet lokalarea (LOA) införts (sid 25) vars definition ar likartad definitio-
Byggnadsstyrelsen ska tillampa standardens regler
fullt ut i våra relationer med icke statliga fastighetsä-
nen för BRA:H. Bruksarean indelas i LOA och i
gare och lokalbrukare. Vid mätning av statsägda
övrig area (ÖVA) (sid 25). ÖVA ar också ett nytt
begrepp.
byggnader och vid fördelning av lokaler som disponeras av statliga brukare gör verket emellertid följande förenklingar av mätningarna och komplettering av areabegreppen.
- För bostäder har införts nya benämningar, bostadsarea (BOA) och biutrymmesarea (BIA) (sid 25)
som ersätterprimär och sekundär bruksarea.
r
Väggar som omsluter trapphus och
driftrum
- Begreppet bruksarea (BRA) (sid 11) finns även i
den nya standarden men definitionen har ändrats
något. I BRA inräknas nu mellanvägg eller del
därav intill en väggtjocklek av 30 cm. I tidigare
standard inräknades mellanväggar i sin helhet.
Areanav väggar som omslutertrapphusoch
driftrumska enligt standarden(sid 11 och 13)
ingå i omslutande konstruktionsarea (OKA)
medan areaninnanförväggarnaär övrig area
(OVA). Verket gör inte denna åtskillnad utan
- Benåmningama temperaturreglerade(t) och icke
temperaturreglerade (it) (sid 24) utrymmen har
införts som ersättning för de tidigare använda
benämningama varmt och kallt.
räknarin dessa omslutandeväggar i OVA.
Detta innebär att ÖVA och därmed den totala
bruksarean (BRA) blir någon procent större än
om standardens reglertillämpas . LOAochBTA
påverkasdäremotinte. Om det i någotsamman-
BYGGNADSSTYRELSENS
HANDBÖCKER
• 45
3
hang är viktigt att mycket noggrannt bestämma
BRA för hela byggnader ska mätningarna
kompletteras med uppmätning av dessa omslutande väggars areor.
Väggar mellan nyttjandeenheter
Arean av väggar mellan nyttjandeenheter*)
och mellan enskilda och gemensamma utrymmen ska enligt standarden (sid 11 och 13)
ingå i OKA. Verket drar gränsen mellan dessa
enheter mitt i mellanliggande vägg om de är
upplåtna till statliga brukare. De mellanliggande väggarna kommer härigenom att ingå i
LOA för resp brukare och för hela byggnaden.
Observera dock att regeln om tjocka väggar (30
cm) gäller även här.
-
Resterande area (RA)
I standarden (sid 6) definieras mätvårda utrymmen
och byggnadsdelar med hänsyn till tre mätvärdhetskriterier, tillgänglighet, förekomsten
rumshöjd minst 1,90 m.
av golv och
Vissa utrymmen uppfyller inte alla kriterierna men
utgör ändå en resurs i byggnaden. Vanligaste exempel på detta år vindsutrymmen som har tillräcklig
höjd men som saknar golv. Eftersom ett golv många
gånger ganska enkelt kan läggas in och utrymmet
därmed få en användning har Byggnadsstyrelsen be-
dömt att sådana utrymmen ändå "r registreras vid
uppmätning. Arean av utrymmet ska emellertid inte
räknasin i de i standardendefinieradebegreppen.
Med resterande area (RA) avses således arean av
Denna princip innebär att verket betraktar hela
den av statliga brukare disponerade byggnaden
eller lokalen som en nyttj andeenhet.
utrymmen som uppfyller kraven på rumshöjd för
mätvärdhet enligt standarden, men ej kraven på tillgänglighet och/eller golv. Resterande area inräknas
inte i BTA, BRA och därmed givetvis inte i LOA
Driftutrymmen som är övrig area (ÖVA)
och ÖVA. (JmfBAF 1633 sid 15 kod 99).
I standarden definieras övrig area (ÖVA) som
drift-utrymmen för byggnadens drift och för-
sörjningssystem samt byggnadens allmänna
kommunikationer (sid 21-23). Observera att utrymmen för verksamhetens drift och försörjning
utgör lokalarea (LOA).
Byggnadsstyrelsenska tillämpa följandeuppdelning
av utrymmen med driftfunktioner:
Lokalarea
(LOA)
Driftutrymme som
är övrig area (ÖVA)
Telefonväxel
Telestativrum
Automatväxel
Städcentral
Pannrum
Fläktrum
Elcentral
Hissmaskinrum
Soprum
Utrymme för driftpersonal
Driftcentral (bemannad)
Pumprum
Apparatrum för
fastighetens nor-
Modem till datacentral
Styrenhet till datacentral
mala drift
Skyddsrum
Apparatrum till laboratörier,
forsknings-, försökslokaler o d
*) Begreppet definieras i standarden, sid 5,
4
BYGGNADSSTYRELSENS
HANDBÖCKER • 45
5
Begrepp inom olika delar av
KBS verksamhet
5.1 Beståndsredovisningen
I de uppmätningar av byggnadsbeståndet som görs
inom projektet "Bättre basdata" tilllämpas den nya
standarden med de ovan nämnda förenklingarna.
Mätningarna är avsedda att täcka behovet av areauppgifter inom olika områden av KBS verksamhet
men vissa kompletteringar kan erfordras inom några
områden.
Mätresultaten läggs in i verken centrala ADB-system BEA-BR och blir därigenom tillgängliga för frågor via terminal. Mätresultaten kan också föras över
till persondator vilket möjliggör att de kan ligga till
grund för ytterligare ADB-berabetningar.
Area för större enheter ån förvaltningsenheten kan
även erhållas ur systemet:
- KBS organisatoriska enheter, driftområde, region
od
- Lån, kommun, länsdel och område. (Indelningen
i lansdelar och områden framgår av särskild kodförteckning i handboken för BEA-BR.)
Nytillkommande byggnader ska registreras så snart
det låter sig göra under byggprocessen vilket innebär
att ADB-systemet även ska tillgodose behoven av
areauppgifter för t ex uppföljning av lokalprogram,
lokaldisposition,kostnadsuppföljning och hyressättning. Se vidare punkt 5.3 Projektering och 5.7
Relationsritningar.
Mätningarna redovisas rumsvis vilket innebär att utrymmena kan klassificeras efter behov.
För varje utrymme redovisas bruksarea samtidigt
som utrymmena kodas med hänsyn till vilken kategori de tillhör; lokalarea, övrig area eller resterande
area.
Varje utrymme kodas också med hänsyn till:
- Enskild/gemensam area (sid 24)
Plan- och bygglagen/SBN:
- Temperaturreglerat/icke temperaturreglerat utrymme (sid 24)
våning anses källare, om golvet i den närmast högre
våningen lägges mer än 1,5 meter över omgivande mark-
- Ovan markunder mark (Definierat i enlighet med
byggnadsstadgan § 37 *)
yta och byggnadsnämnden ej med hänsyn till terräng-
*) Byggnadsstadgan § 37 sista stycket eller 870701
Har föreskrift givits om visst antal våningar,ska såsom
förhållandena medgiver annan bedömning.
Begrepp i beståndsregistret
Svensk standard SS021051:
Begrepp
Sid
Per enhet:
Förvaltn enhet
Fastighet
Byggnad
Bruttoarea
lo
+
Bruksarea
11
+
Lokalarea
20
+
Övrig area
21
+
+
Resterande area
Bruttovolym
BYGGNADSSTYRELSENS
14
HANDBÖCKER • 45
Våning
Rum
Ritning
+
+
Brukare
+
+
±
+
+
+
+
+
5
5.2 Utredning/programmering
I lokalprogram används begreppet LOA vilket som
framgått ovan inkluderar mellanvägg eller del därav
intill en väggtjocklek av 30 cm. Enligt standardenska
i detta sammanhang beteckningen programmerad
LOA (sid 3) användas.
Lokalarean(LOA)i lokalprogrammen
indelasytterligare med hjälp av ett kodningsförfarandesom beskrivs i BAF 1633 "Lokalanvändningskod
". Motsvarandeindelningkan göras av befintliga byggnaderi
beståndsregistretsom är förberettför detta.Med utgångspunkt från kodningen fördelas LOA på nio
lokalkategorier vilka kan sammanföras till grupperna
LOA:V, P och K.
.
•
•
•
.
.
under mark och bruttoarea (BTA) samt av byggnadsarea (BYA). Vidare redovisas bruttovolym
(BTV). Inom verket används s k relationstal för
översiktliga bedömningar av byggnader och lokaler:
LOA:V+ P
BTA
LOA
BTA
LOA
ARBETSPLATS
För attmöjliggöradessabedömningarerfordrasutöver ovanstående även uppgift om lokalerna för
verksamhetoch personal(LOA:V+P) samt om.övrig area (ÖVA).
5.4 Upplåtelse
I upplåtelser av lokaler redovisas alltid lokalarean
(LOA) fördelad på ovan respektive under mark.
Arbetsrum
Grupputrymmen
Tekniklokaler
Verkstadslokaler
Laborativa lokaler
Förvaring
• Ovrigt
LOA-V
• Personalutrymmen och lokalvård
LOA:P
I förvaltningen används begreppen bruttoarea
. Horisontal kommunikation
LOA:K
(BTA), bruksarea (BRA), lokalarea (LOA) och
bruttovolym (BTV) fördelade på tempererat och
I beståndsredovisningen
redovisas bostäder som
lokalarea med särskild brukarkod. Vid behov kan
denna registreringkompletteras och standardens beteckningar för boarea (BOA) och biutrymmesarea
(BIA) införas.
5.5 Förvaltning
icke tempererat utrymme.
Genom jämförelser av arean/arbetsplats inom lokal-
kategorierna med motsvarande värden i jämförbara
lokalprogram och befintliga lokaler kan utrymmesstandarden och lokalernas anpassning till verksamhe-
ten uppskattas.
5.6 Kostnadsberäkning
Vid kostnadsberäkning
5.7 Relationsritningar
5.3 Projektering
Under projekteringen ska arean jämföras med den
programmerade arean. Detta sker enklast genom att
areorna registreras med hj'° p av BEA-BR:s mätsystem. I detta syfte ska projektledaren ta kontakt
med den som är ansvarig för mätningama på regionen. Om byggnaden projekteras med hjälp av CADteknik ''r det prövas om uppgifterna kan fasas in au-
tomatiskt. Efter det att ritningarna kodats och mätts
kan en jämförelse göras mot lokalprogrammet. På
arkitektritningar ska därför alla rum förses med rumsnummer samt med rumsbeteckningar eller kodas i
I samband med upplåtelse av lokaler till lokalbrukarna anges lokalarea (LOA) samt markeras gränser
för lokalerna. Detta moment sker i samråd med
lokalbrukarna och när projekteringen slutförts. Som
underlag för detta erfordras de ritningar som utgör
underlag vid framställning av relationsritningar,
preliminära relationsritningar. Ritningarna bör så
långt möjligt medge en rumsvis uppmätning av lokalerna. Rumsindelningen kan emellertid, om den
ännu inte till alla delar bestämts, kompletteras senare. Se vidare BAF 2464 "Relationshandlingar".
enlighet med BAF 1633 "Lokalanvändningskod".
Rumsbeteckningarna '°r kompletteras så att en jämförelse med lokalprogrammets rumsbeteckningar
möjliggörs.
I byggnadsprogram
underprojekteringen
och i kalkyler ska redovisning ske av lokalarea (LOA) över och
6
ingår i kalkylen area- och
volymuppgifter i enlighet med bifogade blankett.
BYGGNADSSTYRELSENS
HANDBÖCKER'
45
v
KKR
...................
...................
•••••••••••••••••••
.............
.............
.•••.••••••••
• BYGG
• VVS
EL
TRANSPORT
• STYR- ÖVERVAKN.
...................KKR
(inkl. moms . tillk. kostn. etc)
Motsvarar
................... kr/m2 BTA
TOTALKOSTNAD
PRISLÄGE
KKR
VA
)KKR
0/
...................st
...................
...................
...................
...................
Våningarövermark
Vå ningar under mark
Byggtid
Antal arbetsplatser
LOA toVarbetspl.
st
mån
st
m2
..........•.....••• m3
................... m
................... m2
................... m2
BN
Medelvåningshöjd
BYA
BOM
...................m2
av tota lsumma exkl. KBS arvode
(
KBSARVODE
• EL
SUMMA:
.
KKR
off,
%
• ••••••••••••••••
...................
UTREDNING OCH PROJEKTERING
(....................) KKR
av markbyggnad + husunderbyggnad + husbyggnad
TILLKOMMANDEKOSTNADER .
av mar kbyggnad + husunderbygg nad + husbyggnad + moms
• SPEC. RUMSKOMPL
. .............
••••••••••••• ...................
•••••••••••••••••••
BTA
SUMMA:
KR/M2 BTA
KKR
SUMMA:
KKR
3.95% av ...................
...................
12.87% av
= ...................
23.46% av ...................
...................
SUMMA:
...................
...................
MOMS
ALLMÄNT
SPEC. AV
••••••••••••• •••••••••••••••••••
ANSLUTNINGSAVGIFTER
.............
...................
-••••••••••••••••••
• Fjärrvärme
... ......... ...... .
...................
...................
KR/M2 BYA
HUSBYGGNAD
•
SUMMA
KR/M2 BOM
...................
...................
.............
...................
...................
.............
...................
••••••••••••• ••••••••••••••••••
.............
...................
.............
KKR
SID
• NORMAL
.............
• EXTRAORDINÄRGR. .............
•
.............
HUSUNDERBYGGNAD
•
SUMMA:
• BYGG
• VVS
• EL
•
MARKBYGGNAD
KOSTNADER
DIARIENR
................... kr/m2 LOA
................... kr/m2 LOA
................... KKR
...................
................... AR
................... KKR
(exkl. värme)
Balansh yra
Motsvarar
Balansperiod
över mark
under mark
totalt
tot i % av BTA
LOAN
LOA:P
LOAN + P i % av BTA
LOA
................... m2
o
m2
................... m2
................... m2
................... %
------------
................... kr/m2 LOA
................... KKR
SUMMA ÅRSKOSTNADER
................... kr/m2 LOA
(motsvarar................KKR)
• Årsk. för LOA ovan mark
................... kr/m2 LOA
(motse ........% av produktionskostnadexkl. tomtpris)
• Nuvarande årsk. (OMB)
................... kr/m2 LOA
................... kr/m2 LOA
• Årsko stnader för drift
exkl. el och värme NYB
ÅRSKOSTNADER
------------------
_
Ränta
Avskrivningstid
Produktionskostnad
exkl. tomtpris
Tomtpris
inkl. anslutn .avg ift för VA
Förvaltning och försäkring
Underhå ll (NYB)
ÅRSKOSTNADSBERÄKNING
HYRA
KOMMENTARER
Allmänt
Några viktiga påpekanden som
"r göras med av-
seende på de uppgifter som tas fram i tidiga skeden.
Eftersom vi använder olika uppräkningstal eller nyckel-
tal (schablonvården), grundade på erfarenheter,för de
tidiga bedömningarna, år det viktigt att uppmärksamma
villkoren för användning av dessa.
Areaberäkning
LOA:V
lokalarea verksamhet
LOA:VP
LOA:P
lokalarea personal
och lokalvård
LOA 1%
lokalarea
LOA:K
lokalarea kommunikation
BRA
(horisontal)
bruksarea
ÖVA:D
övrig area driftutrymmen
ÖVA:AK
övrig area allmänna kommunikationer
ÖVA
övrig area
BTA
bruttoarea
(hiss, trappor, entre)
OKA
omslutande konstruktionsarea
1) Hyraberäknas på mängdenLOA, vilketinnebär
att utrymmen för fastighetens drift, ÖVA :D, och allmänna kommunikationer, ÖVA:AK, inte i något fall
ingår i hyresberäkni ngen. Area för hyresberäkningär
således lika stor oavsett om en eller flera hyresgäster
finns i fastigheten.
8
BYGGNADSSTYRELSENS
HANDBÖCKER ® 45
UPPRÄKNINGSTAL FÖR AREA I
NORMALA
FÖRVALTNINGSBYGGNADER
För att, i programskedet, med hjålp av lokalförteckningens uppgifter om lokalarea för verksamhet och
personal, LOA:Y+P, kunna bedöma totala lokalarean i normala förvaltningsbyggnader, LOA och
bruttoarean, BTA, i ett objekt använder vi på erfarenheter grundade uppräkningstal.
Med ett påslagpå 30-40% (beroendeav storlekoch
verksamhet) på lokalförteckningens LOA:V+P får vi
LOAIr Påslaget utgörs av area för horisontala kommunikationer.
För att erhålla total bruttoarea, BTA, gör vi ett påslag
på LOA med 20% vilket utgörs av omslutande konstruktioner och driftutrymmen. I de flesta programunderlag saknas under tidiga skeden delar av de
funktioner, och därmed den area (LOA), som ingår i
en färdig och komplett byggnad. Sådana funktioner
kan vara fastighetsdrift, garage, skyddsrum m fl. För
bedömningar av BTA i tidiga skeden används gåslaget 30% på LOA, dvs ett uppräkningstal på 1,3.
Färdiga handlingar, befintliga
byggnader
BTA/l,2 = LOA
I undervisningslokaler, laboratorielokaler eller andra
speciella lokaler med extremt stora kommunikationsutrymmen eller omfattande installationer kan
inte dessa uppräkningstal användas. Detta gäller gi-
vetvis också lokaler med liten andel kommunikationslokaler såsom stora arkiv, förråd och dylikt.
KOSTNADSBEDÖMNING ,
KOS TNAD S UPP S KA TTNING ,
KOSTNADSBERÄKNING,
KALKYL
En kalkyl är kostnadsberäknad på ett utförligt underlag t ex ett fullständigt
byggnadsprogram
(byggnadsprogramkalkyl) eller en systemhandling
(systemkalkyl).
Det förekommer ofta att man inte beaktat om kalkylen inkluderar byggherrekostnader eller hur man be-
aktat moms och ränta under byggtiden.
En bedömning/kostnadsuppskattninggörs på underlag av uppgifter om area från t ex lokalförteckning
och kunskap om kostnader från likartade referensobjekt. Den är mycket grov och utförd med ledning
av uppskattad storlek och/eller antal anställda och
nyckeltal.
Var alltid försiktig med begreppet byggkostnad.
Avses totalkostnad eller kostnad för enbart entreprenaden. Är projektering, tomtkostnader, byggherre-
kostnader etc medräknade.
Index
En kostnadsuppgift måste alltid åtföljas av uppgift
om vilket prisläge som använts vid bedömningen.
Särskilt vid bedömningar i tidiga utredningsskeden
är detta viktigt på grund av den långa tiden fram till
förverkligande men också eftersom detta påminner
om att alltid räkna med index.
Årskostnad
Årshyran för lokaler beräknas vanligen som
marknadshyra som överensstämmer med hyran för
motsvarande lokaler, av samma kvalitet, motsva-
rande läge etc.
Sort
Lokalplaneraren använder LOA:V+P eller LOA när
han talar om areor och kostnader. Byggaren däremot
använder BTA. Frågar man en byggare om vad det
kostar att bygga en m2 så svarar han i kostnad per m2
BTA.
Med ovanstående antagandenom uppräkningstal
som användsi utredningsskedet
kan vi konstateraatt
kostnadenper m2LOA:V+P är 30-40% högre an per
En annan metod, som tillampas vid speciallokaler eller där förutsättningar saknas att bedöma marknadshyran,är att ange kostnadshyran. Detta kan ske
mycket förenklat i tidiga skeden och "r vid ett ränteläge av cirka 12% utgöra cirka 17% av investeringen.
m2 LOA som är cirka 30 % högre an kostnaden per
m2 BTA.
BYGGNADSSTYRELSENS
HANDBÖCKER • 45
9
10
BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 45
t
`F'
Byggnadsstyrelsenshandböcker
45
1993-09
LSEN
Area och volymberäkningärframtagen
avByggnadsstyrelsen
och
ingår i skriftserien ' Byggnadsstyrelsens publikationer".
Redigering och layout : Byggnadsstyrelsen
.
Upplaga: 500 ex.
Byggnadsstyrelsens
publikationer
kanbeställas
från
kontorsservice /publikationsförrådet, tel 08-783 1 1 53,
telefax 08-783 11 80 och från Svensk ByggtjänstAB.
Adress : Byggnadsstyrelsen
, 106 43 Stockholm.
Tryckeri: Gamisonstryckeriet, Stockholm, september 1993.