Krav och råd Arkivlokaler

Transcription

Krav och råd Arkivlokaler
Byggnadsstyrelsens
Krav och råd
C8
Arkivlokaler
Dokumentets
utgivare
Dokumentnamn
och dokumentbeteckning
Krav och råd, häfte
Dokumentets
BYGGNADSSTYRELSEN
datum
Ärendebeteckning
5001-66/86
1986-03
Projektnamn
C 8, Arkivlokaler
(ev förkortat)
Arkivlokaler
Projektledare
, upphovsman
( män),
konsult (er), etc
Byggnadsstyrelsen
Tekniska
byrån
Hans Olsson
Dokumentets
Uppdragsgivare
titel
Byggnadsstyrelsens
Krav och råd
Häfte
C 8
Arkivlokaler
Huvudinnehåll
Tekniska
föreskrifter
för
statliga
arkivlokaler
gäller
för
byggnadsstyrelsens
(KBS) nybyggande.
För varje projekt anges
Krav och rad
vilka av verkets publikationer
som skall ingå
i projekteringsunderlaget
tillsammans
med projektknutna
uppgifter.
Häfte C 8 innehåller de krav och råd som gäller för statliga arkivlokaler
(byggnad
och installationer)
till skydd mot brand, fukt, stöld och klimatpåverkan.
Dessutom
ges uppgifter om samråd och granskning,
utformning och inredning/utrustning.
Reglerna gäller inte retroaktivt
för befintliga byggnader, eller för ombyggnad. För
häfte C8 gäller att ev avvikelser
skall föregås av samråd med arkivmyndigheten.
Häftet ersätter KBS publikation
1963:2 "Råd och anvisningar för anordnande av arkivlokaler". Modernare byggnadsmaterial
(t ex gipsskivor) och arkivmaterial
(t ex mikro
film) behandlas inte i de gamla reglerna. De nya reglerna skall motsvara den praxis
som redan tillämpas.
f rå
Häfte
C 8 gäller
säker
förvaring
i arkivlokaler,
inte
t ex arbetsmiljö.
I sådana
går ges hänvisning till gällande föreskrifter och råd, t ex SBN och AFS.
Utgivningen av häfte C 8 följer inte KBS praxis. Texten är utarbetad av planverket
i
samråd med bl a riksarkivet och byggnadsstyrelsen,
men utgivningen
som allmängiltiga
föreskrifter mötte formella hinder. Texten ges i stället ut både som KBS interna
föreskrifter
och som riksarkivets
allmänna råd (RA-FS nr 2). I vissa frågor ger KBS
särskild kommentar för tillämpningen,
utmärkt med kursivering.
Nyckelord
arkiv, brandskydd, brandtemperatur,
byggnadsmaterial,
fukt, förvaring,
installationer,
intrång, klimat, lokaler, luftfuktighet,
skydd, stöld,
temperatur
Försäljningsställen
ISSN
Byggnadsstyrelsen/publikationsavdelningen
Byggtjänstföretagen
Sthlm
08-734 5000
Göteborg 031-81 00 85
Malmö
040-709 55
Umeå
090-12 59 10
Red
Ingrid
hyllor,
säkerhet,
0281-8590
Omfång
25 sidor
Sekretessuppgifter
Ref
Bäckström
Hans Olsson,
Th
QQ Byggnadsstyrelsen 1986
Postadress
Besöksadress
Godsadress
Telefon
Telex
Byggnadsstyrelsen
106 43 STOCKHOLM
Karlavägen 100
Banergatan 30
08 - 783 10 00
10446 Build S
INNE
SPALT
LL
BYGGNADSSTYRELSENS
INNE
4
FÖRORD
TILLÄMPNING
LL
SPALT
BYGGNADSKONSTRUKTIONER
OCH BYGGNADSDELAR
Allmänna
1
11
12
13
INLEDNING
Granskning av arkivlokaler
Arkivhandling
Sk ddsnivå
3
4
4
5
2
21
PLANERING
Läge
6
Allmänna råd
Kommentarer
22
Utforming
Allmänna
och kapacitet
råd
Kommentarer
Mått,
kapacitet
Arkivlokal
som byggs
SKYDDSKRAV
31
Skydd mot fukt
Föreskrifter.
34
35
26
26
INREDNING OCH ÖVRIG
UTRUSTNING
Allmänna
råd
Kommentarer
Hyllor
Skåp som arkiv
Övrig utrustning
27
27
21
27
28
BILAGA 1
i
29
10
och vatten
Kommentarer
10
10
Skydd mot brand
Föreskrifter
Kommentarer
11
11.
BILAGA 2
Exempel
Skydd mot stöld
för
35
på övrig
utrustning
arkivlokaler
BILAGA 3
37
intrång
och olaga
Föreskrifter
Kommentarer
14
Sammanställning
av byggnadsstyrelsens
anmärkningar
vissa
Sabotage
Lås
15
15
Låsnin
15
tekniska
frågor
avvikelser
Redovisning
av vissa
från samrådsdokumentet
sgräns
Skydd mot klimatpåverkan
Föreskrifter
Allmänna råd
Kommentarer
16
16
16
Krav på installationer
Föreskrifter
Allmänna råd
Kommentarer
Luftbehandling
Vatten och avlopp
Starkström
23
23
23
23
24
Sprinklerinstallation
Sprinkler
för
vatten
24
25
as
25
Skydd mot skadeinsekter
Allmänna råd
25
S ri nkl er
för
Beskrivning
styrelsens
system
BILAGA 5
19
20
21
Åskskydd
ng
BILAGA 4
39
av byggnadspublikations-
18
19
Larmanläggningar
Tel e f onanl'åggn1
Belysning
Ledljus
36
Golvbjälklag
Fönster
Exempel på brandskyddsmotstånd hos byggnadsdelar
3
33
26
7
8
befintli t hus
32
råd
Kommentarer
Sakregister
43
BYGGNADSSTYRELSENS FORQRD
TILLÄMPNING
råd,
Arkivlokaler
, är resulmellan
planverav ett samarbete
byggnadsriksarkivet
(RA) och
styrelsen
( KBS) under åren 1978-84
av planverket
och
Texten
'år utarbetad
denna
Byggnadsstyrelsen
har fastställt
Krav
och
första utgåva ( 1986-03) av
råd, häfte C 8, Arkivlokaler
, att galla
fr o m 1986-04-01.
Häftet ersätter
gällande
den hittills
KBS publikation
1963:2 " Råd och anvisningar för anordnande av arkivlokaler."
Krav
tatet
ket,
och
efter remisser och diskussioner
tecknades samråd
byggnadsstyrelsen
av riksarkivet och
1984-09-28
resp
1984-11-05.
Berörda
reglerna
ha inskulle
Ursprungligen
gått
i planverkets
författningsamling,
vilket visat sig vara svårt att genomföra
p
a det gil tighetsomracie
som
g
formerats
gäller för dessa bestämmelser.
Eftersom
behovet av riktlin
j er är mycket stort har vid möte
på utbildningsde-
partementet 1985-11-29 överenskommits
att reglerna ges ut dels som Krav och
råd i byggnadsstyrelsens
publikationsserie
dels
som allmänna
råd i riksarkivets
f6rfattni
ngssamling.
Denna delade
utgivning
följer
inte
KBS
praxis . Den får ses som en dokumentation
av samrådet
mellan
verken . En samlad lösning
'kan nås först
pågåenefter
de översyn
Reglerna
av arkivförfattningarna.
gäller
nybyggnad
och
därmed
1 mfärbar genomgripande
ombyggnad. De
inte tillämpas
retroaktivt
för
befintliga
byggnader . För ombyggnad
kan reglerna
bara ge vägl edni ng när
för det skydd
det gäller
principerna
.. Fn noggrann
prövning
mojligheter
av ekonomi och praktiska
måste föregå varde tillämpning.
skrevs. Av detta skäl ger byggnadsstyrelsen särskild , kursiverad kommentar
f'åreskri
tekniska
frågor.
utgör
komplettering
ftstexten
och gäller
av
.före
denna.
Kommentarerna finns också samlade i
bilaga
3.
har in-
i dessa
före-
skri f t er .
Krav och råd kompletterar med tillägg,
förtydliganden
och avsteg
sådana myndighetsnormer som t ex Svensk Byggnorm
(SBN) Föreskrifterna
gäller
för byggnadsstyrelsens
nyproduktion
och därmed
jämförlig mera genomgripande ombyggnad.
föreom avvikelse
från dessa
skrifter föregås av samråd med berörd
Beslut
arkivmyndighet.
I principiella
frågor
direktören,
efter samråd med riksarkivet . Eventuella
avvikelser
dokumenteras
av pro-
tas beslut av tekniske
i program
Som föreskrift
gäller
texten
resp , protokoll.
för byggnadsstyrelsen
i tillämpliga
delar,
eftersom vissa delar är riktade
brukare och inte har aktualitet
byggnadsstyrelsens
En redovisning
publikationer
framgår
1 många frågor ges detaljerade
tekniska uppgifter som kan uppfattas som absoluta gränsvärden
snarare än rådgivande riktlinjer . Kunskapen om b 1 a
lätta väggars brandavskiljande
egenskaper
har vuxit
sedan
ursprungstexten
omkring
vissa
Kommentarerna
om innehållet
jektledaren
skall
som eftersträvas
personalorganisationer
av
till
för
verksamhet.
av byggnadsstyrelsens
och deras tillämpning
bilaga.
1
INLEDNING
11
GRANSKNING AV ARKIVLOKAL
Beträffande
ler
utformningen
gäller
av arkivloka-
I
m m av arkivhand-
och hanteringen
Ungar
12
för statliga
myndigheter
med få undantag allmänna arkivstadgan
(SFS 1961:590
) samt riksarkivets
cirkulär
om tillämpningen
av allmänna
arkivstadgan
( SFS 1968:473
, ändrat och
omtryckt
1979:679).
Enligt
arkivstad-
ARKIVHANDLING
riksarkivets
tillämpningscirkulär
3 § anges när en handling
skall
be handl as som en arkivhandling.
Arkivhandlingar
kan vara av olika
material
och framställas
på olika
sätt.
gan skall
arkivmyndigheten
( riksarkivet,
krigsarkivet
, landsarkiven
eller
stadsarkiven
i Stockholm
och Malmö)
Arkivhandlingar kan vara sådana som
myndigheten
använder
i sitt
dagliga
arbete, sådana som har blivit inaktutill
ella men som ännu inte
levererats
granska och godkänna förslag till nyeller
ombyggnad av en arkivlokal.
lämnats
Arkivmyndigheten
ett
genomfört
skall
också
avsyna
byggnadsfdretag.
Som
grund för en statlig myndighets behov
av arkivlokaler
bör redan
på programfrån arstadiet
finnas
en bedömning
lovmyndigheten
. Arkivmyndigheten
kan
plaockså ge råd om arkivlokalernas
cering med tanke
på att det dagliga.
i möjligaste
arbetet
hos myndigheten
mån bör underlättas.
arkivmyndighet
till
samt sådana
som har
av-
arkivmyndighet.
Beträffande moderna medier, magnetband och disketter
för ADB , ljudband,
o d föreskriver
videoband , mikrofilm
arkivstadgan 28 och 29 S att upptagningar,
som kan avläsas
med tekniska
hiäl pmedel , kan avlämnas
till
arkivmyndighet så snart de inte behövs hos
myndigheten.
De aktuella bestämmelserna
om arkiv i den av ri. ksrevivård finns
samlade
En arkivbildares
bestånd
av arkivhandlingar
utgör
ett
arkiv . En arki vsamling är ett bestånd av arkivhandlingar
si onsverket
som har sammanförts enligt en vald
årligen
utgivna
publika-
tionen
EA , Ekonomi admi ni st ra t i va bestämmelser för statlig verksamhet.
Arkivmyndigheternas
granskning
sker
i samråd med den byggande
normalt
myndigheten . Den går ut på att frirsäkra
sig om att myndigheten ges tillgång
till tillräckligt stora och lampliga
arkivutrymmen
form av närarkiv
och/eller
slutarkiv
eller
tillsammans
med andra myndigheter
i
Arkf vmyndigheten
behöver
granskning
ett
underlag
centralarkiv.
för sin
av ritningar
gransknings-
och beskrivningar
. Ett
ärende
utmynnar i arkivmyndighetens
yttrande
byggt
på dessa
handlingar
och
underhand skont akter.
specifika
hållande
beroende
arkivbildning
, byggnadens
till
fall.
-3-
Följder
vara
på hand-
av
olika
stöld
för
eller
olika
fdrstrirelse
kan
arkivhandlingar.
Stöld innebär att en handling (eller
den information
som ingår
i handlingor'åtta
händer.
En viss
en) hamnar i
arkivhandling
kan bli
förstörd
t ex
genom brand utan att större skada sker
om den finns dubblerad
på annat håll
eller om den lätt kan rekonstrueras.
En annan arkivhandling
, t ex en unik
handskrift,
kan ha ett egenvärde som
gör att
skydd mot stöld
är minst
lika
viktigt
som skydd mot förstörelse.
En
13
vara tids-
SKYDDSNIVÅ
på myndighetens
, lokala
förtyp,
tillgången
på arkivlokaler
hos landsarkiven
m m.
Modeller och typfall är därför svåra
att åstadkomna , varför
tillämpningen
får anpassas
från
av bestämmelserna
fall
t ex med avseende
innehåll.
handlings värde kan också
bundet.
Behovet av arkivlokaler skiftar från
myndighet
till
myndighet
, även mellan
regionala
och lokala
myndigheter
av
samma slag
,
princip
lingarnas
Anpassning
av arkivlokalens
skyddsnivå
till
det faktiska
skyddsbehovet
medför
besparingar
. Lokalens
ekonomiska
skyddsnivå
inom olika
områden
bör svara mot arkivhandlingarnas
behov av
skydd.
Inför
bestämningen
av lämplig
skyddsnivå
bör arkivmyndigheten
rådfrågas . Krav på högre skyddsnivå än
normalt ställs av arkivmyndigheten.
-4-
I begreppet
skydd i vid bemärkelse
kan
och skadehegränförutom
förebyggande
sande
åtgärder
oeksa
ingå
återställan-
de åtgärder efter skada
Här meddelade
föreskrifter
, allmänna
råd och kommentarer behandlar dock endast det förebyggande
och skadebegr
insande
skyddet,
åtgärder efter
medan återställande
sepabli behandlade
skada förutsätts
rat, t ex i en driftinstruktion.
Kraven
på hög skyddsnivå
hos en arkivlokal
för förvaring
av magnethand
för
ADB, l , udband , videohand
och mi krofi l.nm
avser
därför
regel
arkivmyndigheter
och myndigheter
med omfattande
system
eller
datacentraler.
PLANERING
Det lägsta brandskyddskravet
för en
arkivlokal som omfattas av arkivstadgan skall
enligt
32 normalt
motsvaras
21 LAGE
av brandklassbeteckningen
A 120. Valet
av brandteknisk klass är dock även beroende av motståndskraften mot brand
arkivlokahos den byggnad
inom vilken
ALLMÄNNA RÅD
len
, liksom
ligger
av
placeringen
av
inom byggnaden . Avsteg
lokalen
från
val av brandteknisk klass kan därför
ske i samråd med brandförsvaret
BYGGNADSSTYRELSENSANMÄRKNING:
Avsteg i fråga om brandklass förutsätter arkivmyndighetens godkännande.
Se 32 spalt
11.
I bilaga
1 ges
exempel
En arkivlokals
läge
bör
vara
sådant
att det främiar arkivhandlingarnas
säkerhet
och underlättar
arbetet
med
arkivhandlingarna.
enEtt arkiv får enligt arkivstadgan
dast
inrymmas
i en enskild
bostad
om
myndigheten
inte
har tillgång
till
en
tjänstelokal . Arkivet bör då ligga avskilt
från bostadsrummen
(se
SFS
1979:679 10 § l mom).
på utföranden
av väggar och bjälklag i olika brandtekniska
klasser.
Inbrotts - och stöldskyddet
är i första
hand beroende av byggnadens och lokalens
utförande
men är också beroende
av förekommande larm och bevakning
för
ligger
1.
den byggnad som arkivlokalen
KOMMENTARER
En arkivlokal
man lätt
kan
bör helst
ligga
nå den från de
så att
rum där
arkivhandingarna används. Detta kan
innebära
att frekventa
arkivhandlingar
Krav på skydd mot fukt och vatten
skall
enlig
31 alltid
tillgodoses.
Rumsklimatet
skall
enligt
34 anpassas
placeras
i närarkiv
på samma våningsplan som tjänsterummen , t ex i en inre
mörk del av ett kontorshus Mindre
arkivhandlingar
, t . ex en
frekventa
större myndighets
slutarkiv
, placeras
i` en källare
nåra hissar
och
lämpligen
till
trapphus.
arkivhandlingarnas
typ.
Normalt
uppfyller
Svensk
som
Byggnorms
krav på termiskt
inomhuskliäven ett' lampmat för arbetslokaler
lagt klimat såsom arkivlokal för arkivhandlingar
av papper . Förvaringen
har en lokal
och vården
av säkerhetsexemplar
av mo-
derna medier ställer särskilda krav,
framför allt
på klimat förhåll anden och
därmed också på behovet av klimatan
läggningar. Lokaler av sådan beskaffenhet
ä r dyra . Detta förhåll ande i
förening
med kost samma 'vård ruti sner har
gjort att de nya nedierna med fördel
på ett tidigt
till
stadium överfors
arkivmyndigheterna
( se även riksarkivets
cirkulär
15-16
till
arkivstadgan
Skyddsrum får normalt inte användas
som arkivlokal
. Undantag kan dock
medges efter
godkännande
av arkivmyndigheten
om arkivhandlingarna
inte
behöver flyttas bort då lokalen skall
användas som skyddsrum.
BYGGNADSSTYRELSENS ANMÄRKNING:
Formuleringen har skärpts . Kravet
särskilt
godkännande är nytt.
När man planerar
bör man ta hänsyn
en arkivlokals
till
risken
på
1 äg e
för
översvämningar
utomhus , orsakade
pelvis
av snösmältning
. Beroende
exempa
byggnadens
konstruktion
och utformning
av en
kan d 'ärfor ibland
en placering
arkivlokal
under grundvattenytan
vara
olämplig.
Se 35.
S).
-'-
_o--
Ett läge vid starkt trafikerade gator
och trafikplatser
, eller
vid andra
ställen där luftföroreningarna kan
vara stora , kan medföra att tilluften
till
arkivlokaler
med höga klimatkrav
behöver
renas.
Se 34.
KOMMENTARER
För
att
kunna
planera
en
arkivlokal
måste man känna till arkivbeståndets
storlek,
avgång
troliga
( gallring
tillväxt
och
och leverans
troliga
till.
arkivmyndigheten).
En placering
av lokalen
nära pannrum
och rökkanaler , bränsleförråd, trans-
Höga
formatorer,
undantagsfall medföra att lokalen bör
våtutrymmen
eller
garage
klimatkrav
på en arkivlokal
kan även innebära att särskilda
förses
skyddsåtgärder
anslutande
utrymmen för konditionering
av arkivhandlingarna
( se 34). En
måste
vidtas.
Vid
direkt utgång från en arkivlokal till
det fria är det lämpligt
att anordna
en luftsluss.
Arkivlokaler
med magnetiskt
för magnetband
ljud
bör inte
och film
gränsa
till
magnetiska
störningskällor,
exempelvis
hdgspänningsanläggningar.
Detta
gäller också transportvägar
för sådana
arkivhandlingar
. Magnetband
bör inte
förvaras i samma arkivlokal som arkivhandlingar
av papper . Nitratfilm
skall
ligga
i en särskild
arkivlokal.
alltid
med en luftsluss
kan det av klimatskäl vara
placera
olika
sorters
att
arkivhandlingar
i skilda
arkivlokaler.
behöver
Arkivlokalens
ut formni ng och inredning
bör inte hindra luftcirkulationen
kring
arkivhandlingarna.
T en källare
bör inga
arkivhyllor
stå längs
en
yttervägg. I stället för man fyrlägg a
en gång längs ytterväggen.
Utanför
en
arkivlokal
bör
det
finnas
plats för klädskåp e d så att personer
gå
in
i
lokalen
kan
byta
skor och ta på sig skyddsrock: Arbetet
med
arkivhandlingar
och tvttställ
arkivlokalen
i övrigt
se
22
med nära
nödutgång från en arkivlokal
inte
ha luftsluss.
som skall
I övrigt
lämpligt
eller
kan i
kan vara smutsande
bör därför finnas nära
. Beträffande
SBN kap 64.
personalrum
UTFORMNINGOCH KAPACITET
1 större,
personal
ALLMÄNNA RÅD
centrala
är
det
arkiv
ofta
med särskild
1 ämpl. igt
att
an-
läggningen förses med ett förrum, som
Förutom arkivlokaler förekommer förråd
(f dr` andra dokument
än arkivhandling-
ar) för vilka inte ställs samma krav
på skydd . Arkivlokaler
får normalt inte
användas till annat ändamål än förvaring
av
. Lokalerna
arkivhandlingar
ges
oftast
en högre byggnadstekni
sk kvalitet än exempelvis
förråd
Det är därför särskilt viktigt att storleken på
motsvarar
det bedömda
arkivutrymmet
behovet.
Arbetsrum bör utformas som arkivlokaler` om `arkivhandlingar
under arbete
inte
varje
dag kan flyttas
mellan
arkivlokalen
och arbetsrummen.
För
arbetsrum som utformas som en arkivlokal
gäller
SBN 38:1 och ASS anvi s-
no ngar
nr 88 punkt
-7-
14.
bl a bör i nrymma en reception
. Arkivlokalen kan då fungera som en sluten
enhet, med noggrann tillträdeskontroll
och restriktiva behörighetsregler.
Arkivhandlingarna
Fämnas
ut genom receptionen.
i
sådana
fall
En arkivlokal
och dess
förrum
placeras
lämpligen
i skilda
brandceller.
Om de
ligger inom samma brandcell bör vig gar och dörrar
mellan
de två rummen
vara av brandteknisk klass A 60.
Eftersom
förrummets inredning
och utrustning
inte kan göras lika brandsäker som arkivlokalens bör dessutom
ett detektoroch larmsystem
installeras i förrummet.
1 en arkivlokal
för ADB-band bör man
ägna lika stor uppmärksamhet
åt programmaterialets
förvaring som åt
arkivhandlingarnas . Utöver arkivhandlingar bör handlingar under arbete
(inklusive
ADB-band , disketter
, mikrofilm m m ), vilka endast med stora
försvårigheter kan rekonstrueras,
varas i arkivlokal.
.-g-
I en arkivlokal
för ADB- band är det
(se
vidare angeläget
att
apparater
i egen brandcell
bilaga
2) placeras
utanför
arkivlokalen
eller
avskiljs
1
atmistone brandteknisk klass A 60. 1
prepareringsrum
bör man ha möjlighet
till brandsäker förvaring av styrkort,
listor,
procedurer
och program
viktiga
i kortform m m. Om efterbehandlingsrum
eller
ett
särmed hg
brandbelastning
skilt
rum för pappersavfall
anordnas
bör de ligga
inom särskild
brandcell.
Film -
och
bildmaterial
är
känsliga
När man bygger
i
ett
be-
gående
röroch elledningar
undvikas.
och varmvattenledElledningar
, kallningar samt gashedningar
kan dock
normalt lätt flyttas , vilket däremot
ofta
inte är fallet
med avloppsleden eldstad
eller
ningar.
Om det finns
kanalöppningar
bör
dessa
sättas
andra
igen.
material
på sådana är färskt
MÅTT, KAPACITET
En arkivlokals
kommunkationsleder
dihänsyn
till
mensioneras
1'åmpligen
med
det tänkta transportsättet . Bredden 1
200 mm är normalt
om entillräcklig
dast gångtrafik förekommer . För vissa
typer av vagnar kan en större bredd
behövas.
mellan
Ett lämpligt
avstånd
hyllraderna
är 900 mm med ett minsta
mått av $00 mm.
SKYDDSKRAV
31 SKYDD MOT FUKT OCH VATTEN
FÖRESKRIFTER
En arkivlokal
skall
vara skyddad mot
fukt och vatten. 1 en arkivlokal med
krav på hög skyddsnivå
får endast
förekomma rör som ingår i lokalens
eget värmesystem
l iggning.
Vid uppställning
av 3 m långa
sexpå ömse sidor om och vinplanshyllor
kelrätt mot en huvudgång får man vid
föl jaode
kapaci300 mm djupa hyllor
72 hyllmeter
tet
per 6 m dubbelhylla
eller
4$ hyllmeter
per längdmeter
huvudgång
Rörliga
dubbelt
golvarea
tätpackningshyllor
ger ungefär
sa många hyllmeter
per m2
som fasta hyllor • Härtill
kommer minskade uppvärmningsoch belysningskostnader
m m'. om golvbjälklaget är tillräckligt styvt och bär
rörliga hyllors `last bör sådana hyllor
användas
i
. Fasta
arkivlokalen
hyllor
kan dock motiveras om forskningsfrekvensen är hög och sökarbetet stort.
I arkivlokaler
där man vill
bygga
In
en' framtidsreserv kan man först använfasta
hyllor
till rörliga
för
att
senare
byta
eller
i sprinkleran-
KOMMENTARER
Fuktlingar
och vattenskador
kan orsakas
av
brister
da
en arkivlokal
fintligt hus bör utrymmen med genom-
för
i en byggnad . Exempel
trä och spånplattor, vissa
plaster
( speciellt
nytill verkad PVC), klister och klisterremsor, gummi , torkande mål ar f ä rg , f Srhartsade lacker samt bets.
vissa
ARKIVLOKAL SOM BYGGS I BEFINTLIGT HUS
vatten
i byggnadens
, vid
på arkivhandöversvämning
isolering
, vid
brandsläckning
och
mot
flickor
vatten -, gas-,
kyloljeeller
vätskerör samt av oljedimma på grund
av smör jol jeläckning
i en klimatanläggning.
Genomgående rör för t ex vatten, avlopp , gas och ånga bör inte forekomma i en arkivlokal
. Finns
avloppsrör
i
arkivlokalen
bjälklag
till
bör de inte
förses
med golvbrunnar
eller
rensluckor inom lokalen.
Kallvattenrör
i arkivlokaler
isoleras
lämpligen
mot kondens,
och varmvattenrör bör isol eras så att yttertemperaturen
blir högst 60°C.
I be fintliga
tenisoleringen
källargolv
hus är inte
alltid
vatav källarmurar
och
säker . Kan inte ett fuktkompletgaranteras
, även efter
skydd
terande tekniska åtgärder, bär man
inte vid
kivlokal
en ombyggnad
placera
1 en källarvåning.
en ar-
32 SKYDD MOT BRAND
skulle
uppstå . Byggnadsoch Inred så, att de
ningsmaterialen
bör väljas
FÖRESKRIFTER
ger
En arkivlokal
skall
vara skyddad mot
brand utom och inom lokalen.
Den lägsta brandtekniska
klassen
för en
arkivlokal skall vara A 120. Om sarfår dock efter
skilda
skäl föreligger
godkännande av arkivmyndigheten
lokautföras
i
len eller
delar av lokalen
dock
en lägre brandtekni sk klass,
lägst
i A 60.
En arkivlokal skall genom sektionering delas upp i brandceller
om högst
200 m2 golvarea såvida rumshöjden är
mellan 2.10 och 2.50 m. Innehåller
arkivhandlingar
av plast
skall
lokalen
i brandcellerna
den maximala golvarean
minskas
till
100
m2.
väggarna har höjts
Brandsläckare
från
skall
finnas
om arkivä 'r utrust
ad med en
inte
sprinkleranläggning.
risk
Arkivlokaler
med
krav på hög skyddsnivå skall förses
med automatiskt verkande brandlarm..
BYGGNADSST
. RELSENS ANMÄRKNING:
Formuleringen av kravet på brandsläckare är ändrad. Formellt galler
kravet
alla
arkivrum,
men det koraner
att tillämpas enbart för större anläggni ngar.
tuella släckvattenskador
pappersbränder.
Elektriska apparater, såsom terminaler, skrivare , kopiatorer och telefon-
i en arkivväxlar,
får inte placeras
1okal
Dock får sådana apparater
placeras i en egen brandcell som är avskild i lägst
klass A 60 från övriga
av
arkivlokalen.
KOMMENTARER
Skyddet mot brand inom arkivlokaler är
anpassat
inte
skall
men också
Skyddet
mot
brand
utveckla
att
sig
till
i möjlig
största
dens
arkivlokaler,
möjliga
skydd
mot byggna-
kollaps.
Husets
användning
och
utformning
är
av-
görande för brandrisken och en brands
utveckling ® Enligt SBN 3711
har man
klassindelat
olika vägg- och biälklagstypex , dörrar rn m. Temperaturen
pa den
"skyddade " sidan , d v s inne i arkivlokalen,
får under provningstiden
inne
ens punktvis
öka med
ner än 180°C,
vilket motsvarar en rumstemperatur av
ca 200°C . Exempel på ut f drancle av
väggar
och bjälklag
bilaga
1.
finns beskrivna
i
Vissa arkivhandlingar
kan ta skada vid
betydligt
lägre
temperatur
- magnetband
skadas t ex vid ca 60 °C. Detta gör
att även klassindelade
kan innebära
risker.
byggnadsdelar
Provningsmetoderhänsyn
till lokal-
ens volym eller
till
luftomsättningen,
vilka
faktorer
påverkar
den faktiska
temperaturutveckli
ngen.
Temperaturutvecklingen
på den
"skyd
-
dade" sidan kan beräknas ganska noggrant om man känner till väggars,
dörrars och bjälkags termiska egenskaper, kvantiteten brännbart material
kring
arkivlokalen
samt övriga
ovan
nämnda faktorer som påverkar temperaturen.
brand,
mån. be-
gränsa skador om en brand trots allt
-11-
stora vid
utanför
till att ett brandtillbud
till
för
den vanligaste
i artypen
av brandrisk
kivsammanhang , är främst till för att
skydda
arkivhandingarna
från direkta
na tar inte heller
delar
som möjligt
Pappersarkiv
ger en mycket hög brandbelastning
. Detta har dock i regel liten
betydelse
för en brands utveckling,
eftersom titt
packat papper brinner långsamt. Däremot blir rökskador och even-
ges
A 60 till A 120, cellernasstörsta
storlek 200 m2 är hårdare låst och
sektoneringen som varit uttryckt som
rekomnendation
har blivit
krav . Avsteg
kan diskuteras med arkivmyndigheten,
särskilt betr större anläggningar.
lokalen
så minimal
eller indirekta skador om en sådan
brand skulle uppstå . Arkivlokalen bör
BYGGNADSSTYRELSENSANMÄRKNING:
Kraven på brandsektionering
har
skärpts.
Brandklassen
för de
sektionerande
en
uppkomst och följder
av brand. Plastmaterial bör inte användas, eftersom
de vid brand utvecklar
korrosiva
gaser
som kan skada arkivhandlingar
, inredning och byggnadsdelar.
Hyllinredningens utförande kan också påverka en
brands förlopp.
-12-
från
studien
förlopp
i brandutsatta
arkiv , K Ödeers,
Svenska Brandförsvarsföreningen, 1975,
visar som väntat att en ökad vägg-
Värmetrögheten hos
gör att den högsta
kivlokalen uppstår
brand har nått
sin
temperaturen
tjocklek
dels
reducerar
arkivet,
dels
fördri
jer
temperatur
vågens . inträngning,
varför
tiden
till
uppnås
ökar
att maximal temperaturen
till
och med vara släckt
när temperaturen
i lokalen
når sitt
maximum.
net
är viktigt
att arkivets driftinstruktion
innehåller
en katastrofplan
som
Resultat
Temperatur-tid
i
tar
kraftigt med väggtiockleken.
Det bör vidare noteras
fall
lufttemperaturen
att i vissa
i arkivlokalen
stiger med äkande värmeisolerande förmåga hos de omslutande konstruktionerna. Detta är särskilt påfallande vid
väggar med isolering
av enbart
mine ralull
. Företeelsen
kan naturligtvis
förklaras av att avledningen av värme
från lokalen
givetvis
hindras
vid
ökande isolerförmåga,
med stigande
lufttemperatur
som följd.
På grund av den mycket
låga
v irmekapaciteten hos mineralull kommer lufttemperaturen
1 en arkivlokal
med kon-
hänsyn
till
bjälklag och väggar
temperaturen
i arefter det att en
kulmen. Branden kan
detta.
Denna plan bör
bl a innehålla
i nstruktioner
om att
vattenbe
jutning
av en arkivlokals
väggar
och bjälklag
kan vara nödvändig
även sedan branden
släckts
Planen
br
också
innehålla
anvisningar
om var åt-
gärderna skall sättas in för att de
mest värdefulla
arkivhandlingarna
skall kunna räddas. Man bör i detta
sammanhang komma ihåg att brandförsvarets första uppgift är att rädda liv.
Arkivlokaler,
som ofta
står
folktomma,
hör till de utrymmen som tas om hand
sist.
33 SKYDD MOT STÖLD OCH OLAGA
INTRÅNG
struktioner som innehåller detta material
att
vid
brand
utanför
arkivloka-
len tidsmässigt följa brandtemperaturen relativt
väl, utan den påtagliga
tidsförskjutning
re, vårmekapacitiva
som uppkommer
i
tyng-
material.
Dessa
skäl talar därför för att arkivlokaler
företrädesvis bör ha omslutande byggnadsdelar
tegel
av betong , lättbetong,
eller motsvarande . Konstruktioner med
enbart gipsskivor
och mineralull
bör
särskilt
dimensioneras
undvikas eller
med hänsyn till
tidsfaktorn
om arkivlokalen
ä r placerad
intill
utrymmen
med hög brandbelastning
eller
intill
sådana som ar svårtillgängliga
för
brand f'örsvaret .
BYGGNADSSTYRELSENSANMÄRKNING:
Gipsväggar
kan användas för arkiv.
läsas
Formuleringen
ovan kan f elaktigt
som ett kategoriskt avrådandefrån
lätta väggar, men rätt sammansatta kan
gipsregelväggar t o m ge bättre skydd
an homogena väggar av tungt material,
såsom t ex betong. I RA :s allmänna råd
ar texten omarbetad och mera positiv
till
lätta
konstrukttioner.
Fardiga typlösningar för lätta väggar
fruns.
tekniska
byrån ( sektion Th) .
Kontakta
Om en arkivlokalsväggar enbartutgörs.
bör utsidan
av väggarna
av gipsskivor
ha ett ytskikt som motstår
FÖRESKRIFTER
En arkivlokal
skall
vara
stöld
och olaga
i ntrång.
ALLMÄNNA
mot
RÅD
En byggnads
eller
lokals
motstånds-
kraft
mot olaga
intrång
beror
på byggnadssättet och utförandet. Ytterväggar
som uppfyller
-,
hållfasthets
och varmeisoleringskraven
tathets-
f SBN ger i
regel godtagbart
skydd mot inbrott.
Innerväggar
-som utgör
en del av en arkivlokals
omslutningsyta
bör ha minst
samma motståndskraft mot inbrott som
ytterväggar . Man bör eftersträva en
likvärdig
fysisk
skyddsnivå
inom byggnaden . Detta betyder att även lås,
dörrar , brytskydd
och karmars
Infästning m m bör ges en styrka
som ar anpassad till väggarnas styrka. Innerväggar av gipsskivor måste normalt
kompletteras
med skivor
av stålplåt
om
skydd mot inbrott
erfordras.
BYGGNADSSTYRELSENSANMÄRKNING:
För vanligaarkivrum med lätta väggar
behover normalt ingen komplettering
med atålplåt Eke. Endast om speciella
krav på skydd mot intrång
ställs
kan
sådan f ö rstärkning
bli
vattenbe-
sprutning
-13 -
skyddad
-14-
aktuell
.
KOMMENTARER
34 SKYDD MOT KLIMATPAVERKAN
SABOTAGE
FÖRESKRIFTER
Sabotagerisken
är en realitet
Den ökande
i nformationsmängden
större
arkiv
och övergången
gör arkiven
mer sårbara
i dag.
i allt
till
än tidigare.
i en arkivlokal skall vara
lämpligt
för arkivhandlingarnas
bevarande. Luftens renhet, temperatur och
Klimatet
ADB
I
huvudsak gäller detta problem centrala
arkiv med krav på hög skyddsnivå.
relativa
Sabotage kan ta olika former. Obehöri-
gallras ut efter kort tid.
ven
ga
personer
kan
ta
sig
in
i
datamanipulation
olämplig
placering
ir möjlig,
av arkivlokalerna.
i arkivpersonalens
arbete
Tillträdeskontroll kan komplettera god
inbrottssäkerhet f®r att hindra stöld,
och
olaga
intrång.
Kontrollen
kan bestå av ett identitetskortsystem
där kortet börs synligt. Korten kan
kontrolleras manuellt eller med TV,
eller
med hjälp av kortläsare
med elektronisk
kodgivare , eller
i kombination
med si f ferkodsystem.
ALLMÄNNA
tem. Detta kan ske utan att någon har
där arkiv-
LÅS
bör ge en brytoch
Lås med tillbehör
d yrksäkerhet som är anpassad till kraven på arkivlokalens
stdldskyddsnivå.
Till arkivlokaler bör användas kombinationslås
med manpulationsspärr,
om-
ställbart
lås
som skall
RÅD
I en arkivlokal för arkivhandlingar
av
papper bör ett termiskt inomhusklimat
godtas
som motsvarar
klimatet
för arbetslokaler
enligt
SBN 35:21.
Exempel
på lämpliga
klimatvärden
1 arkivloka-
ler
med hög skyddsnivå:
BYGGNADSSTYRELSENSANMÄRKNING:
Klimatkraven som beskrivs här kan
f ramstå som en allnmän skärpning,
men
de avser enbart lokaler där särskilt
höga klimatkrav påyrkas av arkivmyn-
digheten.
a)
I arkivlokaler
nyckellås
eller
tllhållar50 000 nyckelvariatio-
med minst
för
papper
och
ADB--
band och i uppspelningsarkiv
för
ljud- och videoband en temperatur
av +20°C +2° och 40-60 %
relativ
Skador kan även åstadkommas genom saförsörjningssysbotage mot tekniska
tagit
sig in i den byggnad
lokalen
ligger.
för handlingar
upp-
stå.
sabotage
får göras
vid
Ett närbesläktat
men mindre
problem är
olaga
intrång
utan avsikt
att skada.
Även om intrånget görs utan sådan avsikt kan oavsiktliga skador uppkomma.
Bland annat kan sekretessrisker och
hinder
skall vara anpassad
arkivloka-
lerna och skada arkivhandlingarna.
Även
fuktighet
för detta. Avkall på klimatskyddskra-
fuktighet
) I arkivlokaler
svart-vitt
(RF)
för alla
filmmaterial
typer
av
en tempera-
tur av +12°C+2° och 25-35 % RF
Exempel på lämplig
luftrenhet
i en lokal för förvaring av magnetband med.
höga krav på dammfrihet:
Innehållet
av vissa
partiklar
per m3
bör inte överstiga
30x103
partiklar
> 0.5 um
1
partikel
> 5
um
KOMMENTARER
ner.
LÅSNINGSGRÄNS
En arkivlokals
låsningsgräns
bör normalt förläggas
i lokalens
omslutningsväggar. Varje dörr till lokalen bör
med lås.
Låsningsgränsen
kan
förses
också förläggas
i ett förrums omslutningsväggar
. I så
fall
måste
alla
tänkbara inbrottsvägar (t ex fönster)
utformas
så, att de ger ett lika gott
skydd som arkivdörrarna
gränsen.
-15-
i låsnings-
En arkivlokals
klimat skall
vara lämpligt
för arkivhandlingarnas
bevarande.
Målet är att med rimliga medel maximera handlingarnas
livslängd.
Samtidigt
måste inomhusklimatet vara godtagbart
for de personer
som arbetar
i lokalerna. Arbetet i en arkivlokal förutsätts
vara begränsat till sådant som har med
själva förvaringen att göra , dvs inplacering
och hämtning . I de lokaler
som har onormalt
låg temperatur,
t ex
för förvaring
av diapositiv,
film
-16-
eller videoband , skall tillämpliga
delar
av ASS anvisningar
nr 80 Kylar
betsanvisningar
föl jas,
t ex i fråga
Om kli om klädsed
och arbetspauser.
matkraven för arkivhandlingar och' personer är oförenliga
får man tillgripa
speciella
åtgärder . En uppvärmd
arkivlokalen
eller
kur i
en-
arbetsplatser
dast i förrum är exempel på sådana åt
krav påinomhusklimatet i arbetslokaler ges i SBN 35.1.
gärder. Allmänna
Om mikrofilm förvaras lufttätt i en
förpackning med en för filmen oskadlig
minatmosfär
, t ex kväve , kan kraven
skas på arkivlokalens
och renhet.
luftfuktighet
en arkivlokal
I nära anslutning
till
för mikrofilm
eller
film b®r det finett
utrymme
nas möjlighet
att
inreda
för konditionering . Klimatet i konditioneringsutrymmet
bör vara varier-
bart.
Generellt
gäller
att såväl
temperatur
som relativ fuktighet bör hållas så
konstanta
som möjligt
i en arkivlokal.
I en arkivlokal med höga krav på klimatet
ta,
underlättas
om lokalen
regleringen
förses
av det-
med luftslussar.
Exemplen
på ovan nämnda lämpliga
klimatvärden
anger klimattyper
' som samtidigt
passar
för förvaring
av olika
material vid höga klimatkrav . Ibland kan
det
dock vara
nödvändigt
arkivhandlingarna
i
skilda
' `att
förvara
arkivlo-
kaler .
För filmmaterial
i färg giller
i regel
att det bör förvaras vid så låg temlägre
än
peratur
som möjligt
, helst
-5°C,
och likaså
vid så låg relativ
Det
ir
olämpligt
att
direkt
flytta
säkerhetsexemplar
av mikrofilm
mellan
lokaler
med skilda
temperaturoch
luftfuktighetsf'drhållanden, eftersom
det då kan uppstå kondens på filmen.
I stället bör filmen överföras till
konditioneringsutrynnnet
och förvaras
där under viss tid, för att sedan
till
den lokal
där filmen
flyttas
skall användas eller förvaras . Kraven
på luftrening
i konditioneringsutrymmet'är lika höga som för det ordinarie
förvaringsutrymmet.
35 KRAV PÅ INSTALLATIONER
fuktighet som m'djligt och under konstanta betingelser
. De färgbildsmaterial som hittills
funnits
på marknaden
FÖRESKRIFTER
uppfyller
inte
de beständighetskrav
som ställs på svart -vitt filmmaterial.
En starkströmsanläggning
inom en arkivlokal, utom en eventuellt förekom-
Nitratfilm
mande elvärmeanl
äggning , skall
utformas så , att den kan hållas
spänningslös när ingen vistas
i lokalen.
är inte beständig och bör
pa acetat - eller
polyester-
överföras
film Skall nitratfilm trots allt bevaras bör den förvaras
vid en temperatur
av + 4°C +20
och
en
relativ
fuktighet
av 40- 60 %. Filmen
avger
nitrosa gaser som måste sugas ut genom
ventilationssystemet
. Nitratfilm
bevara och sortertraktas
som explosiv
ar under sprängämnesinspektionens
bestämmelser . Acetatfilm
får enligt
dessa i nte förvaras i samma lokal som
nitratfilm.
BYGGNADSSTYRELSENSANMÄRKNING:
Direktverkande elvärme (t ex elradiatorer)
bör inte användas . Se texten
Bp 20.
En arkivlokal
för magnetband skall
anordnas så att den ger skydd mot elektromagnetisk
påverkan
. Detta
gäller
också påverkan från åskväder.
BYGGNADSSTYRELSENSANMÄRKNING:
Beträffande luftrenhet kan nämnas att
svaveldioxid även i låga koncentrationer _ä r farlig
för papper , För t ex
Behovet av magnetfältskyddskall avgöraa i varje enskilt fall i samråd
med tekniska byrån ( sektion
Te)
mikrofilm
taget
alla
foreningar
En sprinkleranläggning
kolsyra
eller
halongas
gäller gäller att praktiskt
luftföroreningar
(svavel, perox der,
ni trosa
gaser,
ammoniak , ozon) är farliga. Beståndsdelar i trä,
spånplattor
m m kan likaledes medföra skador på filmmaterial.
Mikrofilm
(säkerhetsexemplar)
bör
inte
förvaras tillsammans med pappershand-
så,
att
en utlösning
så
långt
mä jligt
förhindras när någon vistas i lokalen..
En tydlig
skylt
vid utlösningsdonet
skall
beskriva
ningssatt
anläggningens
och varna för dess
ungar.
-17-
som innehåller
skall
utf5ras
-18--
användrisker.
i en arkivlokal
som är större än
30 m2 skall
på en lätt
åtkomlig
och
även i mörker väl utmärkt plats finnas
en signalanordning
till
en plats
varifrån hjälp
kan påkallas.
ALLMÄNNA
RÅD
En kolsyreeller
halongasanläggning
inom en arkivlokal
bör anordnas
så att
dess reglersystem är satt ur funktion
är påkopnär belysningen
inom lokalen
plad
och ingångsdörren
öppen.
Manuella
utlösningsdon
bör placeras
utanför
ar-
med skyddshdi je
kivlokalen
och täckas
av glas eller plast som måste krossas
för att man skall kunna nå donen. En
telefon
eller
snabbtelefon
är lämplig
som signalanordning.
sprids.
så, att damm inte
bör placeras
med hänsyn
g e noml uf t ni ng s behove t
Luftdonen
tagen
till
Ventilationskanaler
i arkivlokaler
skall
enligt
SBN 31;424 vid genombrott
av en brandavskiljande vägg vara så
brandisolerade att isoleringen på vardera sidan om genombrottet tillsammans
uppgår
till
minst väggens
brandtekni
ska klass.
Skyddet mot t ex st5ld
kan
ha till
följd
att arkivlokalen
får en
högre brandteknisk
klass
än den från
brandskyddssynpunkt
avsedda.
Höjningen
behover dock inte påverka kraven på
kanalernas
brandisolering.
Brandspjäll
i en ventilationskanal
får
inte
utgöra
det enda brandskyddet.
Då
man använder brandspjäll måste enligt
SBN 52:3
minst
skil jande
hälften
av
funktionen
den
brandav-
tillgodoses
med
KOMMENTARER
brandi
INSTALLATION FOR LUFTBEHANDLING
ni rektverkande
eluppvärmning
av arkivlokaler
bör undvikas
om andra från
brandskyddssynpunkt
mindre riskfyllda
värmesystem
kan utnyttjas.
Om elradiatorer ändå används bör de vara av en
En klimatanläggning
för en arkivlokal
med krav
pa hög skyddsnivå
utförs
bäst
som en självständig enhet. Anläggningi förhållande
till
en bör ge övertryck
omgivande lokaler. I extremfall kan en
anl ägg ni ng behöva fungera
med hjälp av
d
även
om
e
byggnadens
reservaggregat
stängs av
ström- och vattentillförsel
temporärt . Om det finns krav på luftens renhet kan filter av skilda slag
behövas för tilluften.
T de fall höga klimatkrav medför att
måste kylas och avfuktas
kan
tilluften
arkivlokalens
klimat
lämpligen
regleras genom ett luftbehandlingssystem
och luften
renas genom filtrering
eller tvättning.
Detta
ger mö jlighet
sluten
sol eri ng
typ
med en
yttemperatur
av max
+ 60°C och vara försedda med överhettningsskydd.
Radiatorerna
bör vara
så utformade
eller
placerade
att foremål inte
kan läggas
på dem. Eluppvärmning bör således
helst
ske indirekt
genom vattenburen värme eller genom
Den
inblåsning
av tempererad
luft.
elektriska
värmekällan
placeras
därvid
i ett annat rum än arkivlokalen.
VATTEN- OCH AVLOPPSINSTALLATION
En arkivlokal
skall
enligt
31 ges
skydd mot fukt och vatten. Vatten-
ifrån risken med vattenrör och elkablar i arkivlokalen. För att man skall
kunna undivka att dörrarna i en sådan
och
avloppssystem
måste
således
utformas
så,
att
översvämning
, läck
och annan
påverkan som kan skada arkivhandlingarna kan undvikas.
arkivlokal
öppnas
i onödan
bör
ens temperatur
och luftfuktighet
Om man kan
till ett jämnt klimat
och map koleter
lokalsamt
(när så är nödvändigt) luftens renhet
från damm m m övervakas med en apparatur
som kan
avläsas
på utsidan
av lo-
kalen.
Lämpligen kan också motsvarande
övervakning
ske f rån en manöver- eller
larmcentral.
Luftbehandlingssystemet bör svara för
såväl luft- som värmetillförseln.
Luften bör därvid värmas upp med
värmeväxlare
för värme, vatten eller
el.
Systemet
bör lämpligen
utformas
-19-
befara
översvämning
utifrån
eller från huset i övrigt, bör dräneringen och avloppssystemet
lämpligen
utformas
så, att arkivlokalen
skyddas.
Ett läge under det kommunala avloppssystemets nivå kan medföra risk för
översvämning
och motivera
en komplettering
av avloppssystemet
med t ex en
backventil
eller
pumpanordning
med nivåvakt.
Rör i arkivlokalens
närhet
kan
vid läck också innebära
risk
för övers värnni ng.
-20-
Er arkivlokal
utsätts
som kan
för
oversv amning bör vara försedd med
golvbrunn
eller
spygatt . Bäst år att
dessa i nte ansluts
ovtill
byggnadens
riga avloppssystem
. Brunnens vattenlås
bör skyddas mot uttorkning
genom att
ex
glycerin.
Brundet fylls
på med t
nen bör placeras så att en sådan påf yllning
i nte utsätter
arkivhandling
-
arna för brandrisk . Den bör inte anannat
ändamål
(t ex
vändas
för något
tömni g av skurhinkar ) vilket kan anges på en skylt
invid brunnen
Tappställen
är över huvud taget
ol°åmpliga
i en arkivlokal
En utslagsvask
eller
en golvbrunn
som fungerar
som utslagsvask utanför
arkivlokalens
dörr kan
däremot vara motiverads
metall
med skruvlock
ell risk för st örni ng uti f rån bör beaktas,
t ex från transformatorstationer, strömskenor och liknande.
Ledningsgenomföringar
i en arkivlokals
väggar skall vara så utförda att väggarnas
brandtekniska
klass
inte
sänks.
1 säkerhetsvalv bör genomföringar
utföras
som s k skydd srumsgenomf dri ngar
enligt
ci vil fdrsvarsst
yrel sens
anvis-
ningar
TB
ken behövs ingen golvbrunn
spyeller
gatt. Med "liten vattenmängd" avses
arkivatt vattnet
i nte når upp till
radiatorsystemets
handlingarna
om hela
innehåll
läcker
ut i arkivlokalen.
Om rör för
ma inom en
föringarna
så att man
VA och värme måste förekom-
arkivlokal
bör vägggenomvara täta . Rören bör ligga
lätt
upptäcker
läck eller
skador
möjligt.
och de bör ha så få skarvar som
De placeras
bäst
på en vägg
nära golvet . Om rörens läge medför att
läck kan skada arkivhandlingarna
bör
rören förses med uppsamlingsrännor av
obrännbart material . Rännorna bör leda
lackvattnet till en golvbrunn. De bör
utformas
så att
arkivhandlingarna
inte utsätts för stänka Vattnet från
rännorna bör ledas vertikalt
i ror
Vattendetektorer
kan i vissa
fall
ersatta
rännorna,
se "Larmanläggning"
nedan.
STARKSTROMSINSTALLATION
kan påverka
installationer
och film med magnetiskt
Dessa
kan skadas
om exempelvis
Elektriska
magnetband
ljud
elledningar
ligger
närmare
arkivhand1 i ngarna
än 75 mm. For vissa
elektriska apparater kan det behövas ett avstånd av upp till 2 m från handlingarna för att man skall
kunna undvika
magnetiska
störningar.
med lokalvård
bör
i
första
ras
soma utvändig
installation
ningar
av typ EKLK enligt
punkt 3. Kopplingsdosor
-21-
. Om vägguttag
bär de vara - skyddade
finns
mot påkor-
ni ng
Huvudsäkringar
, mätare,
bör
placeras
utanför
etc
gruppcentraler
arkivlokalen.
En huvudbrytare med tydlig lägesmarkering
och
kontrollampa
med rött
ljus
placeras
utanför
arkivlokalens
i ngång.
Huvudbrytaren skall göra all starkspänströmsinstallation
inom arkivet
ningslös
med undantag
l äggni ng .
av
ev
elvärmean-
BYGGNADSSTYRELSENSANMÄRKNING:
Direktverkande elvärme (t ex eiradiatorer) bär inte användas. Se texten
Bp 20
Finns
flera
ingångar
bör
huvudbrytaren
vara en kontaktor som kan fjärrmanövre ras utanför
r esp ingång.
Signallampa
uppsättes
vid
varje
manöverplats.
Den
ständigt
spänningsförande
manöverled-förläggas
utanför
arkini egen skall
vet
I en arkivlokal
med hög skyddsnivå
bör
strömbrytare och eluttag helst undvikas. De kan dock behövas i stora lokaler för sektö oneri ng av belysning
och
vid användning
av städredskap.
Ligger
ett förrum
i samma
brandcell
som en arkivlokal bör forrummets elanläggning stängas av samtidigt som
arkivlokalens
. Säkerhetsbrytaren
och
kontrollampan
bör då placeras
utanför
f örrummets
Elinstallation
78.
Lösa elsladdar bör endast förekomma
t ex i
tillfälligt
i arkivlokaler,
samband
med liten vatten
Om vattenradiatorer
mängd utgör
den enda översvämningsris-
. Om installatio-
nen utförs
rör bör dessa
med infällda
vara av typ pansarrör . Vägguttag ut
förs med självstängande lock . Eventu-
ingång
hand utfömed led-
SS 424 14 75
bör vara av
-22-
I arkivlokaler
ÅSKSKYDDSANLÄGGNING
arkivlokaler
En byggnad som innehåller
kan förses
med en åskskyddsanläggning
om speciella motiv föreligger såsom
vid utsatta
lägen på landsbygden.
Riktlinjer
för ut f yrande av åskskydd
framgår av SS 487 01 10. Speciellt bör
dessa beaktas vid förvaring av magnetband eller film med magnetiskt ljud.
LARMANLÄGGNINGAR
bör
( 300 lux),
stark
lysta . Detta gäller
rörliga
hyllor.
även
bildas
om möjligt
undvikas
der.
en
påkopplad.
pro j ektering
skyddsnivå
av en arkivlokal
med
bör polis,
brandkår,
bevakningsföretag
och f®rsäkringsbolag
att lämna synpunkter på
planering.
Vid
hög
ges möjlighet
larmsystemets
i
arkiv-
Belysningsarmaturen
i arkivlokaler
bör
företrädesvis vara utförd av obrännbart material. Glödljusarmatur bör ha
sluten
kupa
armatur
men är
mellan
gångar
bör ha låg UV- strålning.
Ozon,
i närheten av lysr®r, kan
orsaka skador på vissa slag av arkivhandlingar . Med hänsyn till detta bör
som
Behovet av ett larmsystem mot brand,
inbrott,
översvämning
m m bör avgöras
av en skadas sannolikhet och de direkta
och indirekta
förluster
som skadan innebär vägt mot larmsystemets kostna-
lämpligen
även visa om arkivlokalens
dörrar och förekommande fönster eller
fönsterluckor är öppna samt om ström-
så
att
Lysrör
lokaler för film.
planeras ett larmsystem i den byggnad där arkivlokalen
ligger är det lämpligt att låta systemet omfatta även arkivlokalen . Det bör
vara
rean lätt
kan läsa
etiketterna
på arkivhandlingarna . Armaturerna bör placeras så , att gångarna alltid är be-
1 ysrdr
Om det finns eller
belysningen
jämn och bländfri
av glas
en sluten
och
lysrörs-
kupa av glas
eller
pol ykarbonat.
Lös platsbelysning
i arkivlokaler.
bör
Bel ysningsarmaturens
inte
förekomma
kapslingsklass
bör väljas
med hänsyn till
arkivhandbetydelse
och lokalens
utlingarnas
f ormning . I lokaler
med normala brandskyddskrav (motsvarande A 120) bör
kapslingsklassen
SS IEC 529.
Beträffande
övrigt
ovan.
se
vara
lp
eltekniska
23 T enligt
utföranden
i
" Starkströmsinstallation"
Larm för Läck och översvämning
kan ges
av detektorer
( tygband
som fästs
på
undersidan av rör , vilka ger larm när
de blir våta och därmed strömförande)
eller av nivådetektorer.
LEDLJUS
TELEFONANLÄGGNING
instängda personer lått hittar fram
Ledl jus, t ex vägledande
eller
nödbelysning,
bör
till
Uttag
för rikstelefon
bör finnas
i
samband med arkivlokaler . En snabbeller
telefon
kan vara komplement
alternativ
till
en rikstelefon.
signalanordning
fosforskivor
finnas,
så att
eller
telefon
och
till en utgång . Se även SEN 370245.
SPRINKLERINSTALLATION
BELYSNING
Fönster
i arkivlokaler
medför
risk
för inbrott , risk för ljusskador
på
arkivhandling
och risk för brand.
Normalt bör därför arkivlokaler inte
förses med fönster. I befintliga lokaler med fönster , eller
vid nybyggnad
av arkivlokaler
som av särskilda
skäl
ändå förses med fönster, kan fönstren
behöva
kompletteras
BYGGNADSSTYRELSENSANMÄRKNING:
Behov av sprinklerinstallation avgöres
från fall
till
fall
i samråd med
tekniska byrån (sektion Tv).
Sprinklersystem
är dyrbara och installeras endast i arkivlokaler med hög
skyddsnivå
där larmsystem
inte lan ge
tillräcklig säkerhet.
med fönsterluckor
för att åstadkomma tillräckligt skydd.
Se 4.
-23-
Automatiska
motiverade
arkivbränder.
sprinklersystem
för att begränsa
-24-
kan vara
skador vid
Sprinklersystem
och gas.
pulver
finns
bl a för
Sprinklersystem
vatten,
4
för
BYGGNADSKONSTRUKTIONER OCH
BYGGNADSDELAR
förekomma där
vatten
bör dock inte
pappershandlingar
eller
film förvaras.
heller
System med halongas
är inte
lämpliga
i arkivlokaler
för film.
Utöver vad som anges i SBN avd 2-5 ges
SPRINKLERSYSTEM FOR VATTEN
fäljande
ar.
Sprinklersystem
för
vatten
kan
undan-
tagsvis
bli aktuella
när risken
vattenskador
på arkivhandlingarna
ddms bli mindre för brandskador.
för
be-
Installationenverkar lokalt, d v s
den ger vatten där temperaturen överstiger ett visst värde.
Spri nklerintallationen
bör utformas
så,
att
risken
for läck
eller
oavsiktlig
utlösning
blir
liten.
Inom en.
arkivlokal bör den normalt stå tom.
ALLMÄNNA RÅD
allmänna
råd
och upplysning-
direkt
på mark, vilka
Golvbjälklag
inte kan utsättas för brand underifrån, godtas under färutsättning att
golvet
är utfört
av obrännbart
material . För övri ga golv och bjälklag
gäller att de bör utföras tåliga mot
brand utifrån i lägst den brandtek
för arkivniska klass som gäller
lokalen.
Två `dörrar
i brandtekni
sk klass
A 60
dörrarna
antas
i
mellan
arkivlokaler motsvara avskiljande i
med sluss
är
En s k förutlösningsinstailation
normalt
tom. Vattnet
fram först
släpps
när två rökdetektorer har givit utdetektorn
slag. Den först
reagerande
utlöser
även larm.
Sprinklermun-
klass A 240. Den inre dörren bör förses med en signalanordning
som utanför
arkivlokalen
anger om dörren
är öppen.
styckena utlöses därefter av värme.
KOMMENTARER
SPRINKLERSYSTEM FOR GAS
GOLVBJÄLKLAG
En sprinklerinstallation
för
normalt
utgörs
tomma rör. Gasen
hal on eller
gas
har
av
kolsyra.
för glas.
Sådana bör`
sprinklersystem
väl
jas
sprinklersystem
för
om
inte
vatten
är tillfyllest.
BYGGNADSSTYRELSENSANMÄRKNING:
Behov av sprinklerinstallat on avgöres
från fall
till
fall ti samråd med tekniska byrån (sektion Te).
36 SKYDD MOT SKADEINSEKTER
golvbjälklag
i
ungbeten
av arkiv-
av
antas
alierna vara 8 kN/m,
se SBN 22.311.
Lasten
per löpmeter
hyllplan
kan därvid` beräknas
enligt
följande:
För A4 och kvartoformat
För folioformat
600 N
500 N
FÖNSTER
32 kan
Som anges
eller
byggnadsdelar
en arkivlokal
under
i lokalen
vissa förutsättningar få ha en lägre
brandteknisk
klass
än vad som krävs
än A 60.
generellt,
dock inte lägre
Denna brandtekniska
klass
kan inte
fönster,
uppfyllas
av konventionella
utan de måste förses med luckor av
brandklassade
glaskonstrukstål
eller
tioner.
Fönster
har
dock
inte
samma
inbrottssäkerhet som dörrar och måste
kanske av det` skälet
komplet teras med
luckor.
RÅD
Vissa arkivhandlingar
skadeinsekter.'
dimensionering
arkivlokaler
är livsfarlig
och halon
är
Kolsyra
farlig i små utrymmen. Detta gör att
man noga måste beakta riskerna med
ALLMÄNNA
Vid
bör skyddas
Arkivlokalens
mot
klimat
roll.
Regelbundspelar
därvid
en stor
av lokalen
och av de
na inspektioner
förvarade handlingarna
bör lämpligen
goras
Vid bedömning av risken för brandspr idning
genom fönster
från
undereller
intilliggande
lokaler
eller
från
närliggande bebyggelse bör samråd ske
med byggnadsnämnden,
brandförsvaret
eller
-25
arkivmyndigheten
-26-
INREDNING
OCH ÖVRIG UTRUSTNING
Säkerhetsskåp
av helsvetsad
4 mm
stålplåt.
De har ett tillhållarlås
eller ett kombinationslås och ger
god stöldsäkerhet men ringa brandskydd
ALLMÄNNA RÅD
Brandsäkerheten hos rörliga hyllors
elektriska
installation
bör beaktas.
tuagnetsom innehåller
ljudband
och film med
bör normalt
jordas.
Stålinredningar
band, videoband,
magnetiskt
ljud
Planeringssynpunkter
liga
hyllor
behandlas
på fasta
i 22.
och rör-
KOMMENTARER
En arkivlokal
är främst
plats
för arkivhandlingar,
omfattning
är
den
också
en f®rvarings
men i viss
en
arbets-
plats.
Inredningen
bör därför
ha en
kvalitet som i tillämpliga delar motsvarar
inredningen
i andra arbetsrum.
Exempel
på inredningsenheter
ärekomma i arkivsammanhang
Fasta
(stationära)
(mobila)
hyllor
Arkivskåp,
hyllor,
som kan
är:
rörliga
ritningsskåp
Avlastningshyllor,
avlastningsbord
(ev
på rullar)
Arbetsbord,
stolar,
anslutande
förvaringsenheter
Hanteringshjälpmedel
såsom hyllvagn,
arkivstege, pall (vältsäker)
Påkörni
ng sskydd
HYLLOR
Hyllor
kan vara av stål eller
trä,
fasta
eller
rörliga.
Rörliga
hyllor
(for
tätpackning)
finns
för handeller motordrift. De ger högre belastning
än fasta
hyllor.
Arbetarskyddsstyrelsen
har från personsakerhetssynpunkt
utfärdat
rekommendationer
för rörliga
arkivoch lagerhyllställni ngar .
o
Dokumentskåp
kassaskåp).
(tidigare
skydd men ett sämre stöldskydd. De
är framför
allt
lämpliga
för handlingar som saknar värde för obehöger ett gott
riga.
Om byggnaden
skydd mot stöld kan de användas för
förvaring.
Det yttre
stöldskyddet
bevakning,
larmsystem)
bär
(t ex
därvid vara anpassat till arkivhandlingarnas
värde . (Försäkring
svärden upp till 10 000 kronor kan
förvaras i dokumentskåp.)
Värdeskåp. De är klassificerade med
skyddsvärdespoäng enligt SS 3000.
Alla
har termiska
säkringar
och
T Sk
sprängsäkringar.
Se vidare
(Tekniskt
Säkerhetsskydd,
SOM ARKIV
Flyttbara
skåp kan fungera
som arkiv
om arkivbehovet är litet eller om man
vill arbeta med arkivhandlingarna i
arbetsrum.
Följande
skåpett vanligt
typer förekommer:
råd
och
anvisningar,
Rikspolisstyrelsen.
1970). Egenvikten hos värdeskåp kan
vara betydande och bör beaktas.
För varaktig förvaring av hemliga
handlingar
skall
enligt
FA Sak (Föreskri f ter,
anvisningar
och allmänna
råd
om tillämpningen
av säkerhetsskyddsförordningen,
Rikspolisstyrelsen
och
överbefälhavaren 1982) väljas forvasäkerhetsskåpsringsutrymmen
av lägst
standard. om handlingarna är betecknade som kvalificerat hemliga får värdeskåp användas med en skyddsvärdes120 under
poäng om lägst
förutsättning
att de är placerade
i en byggnad där
daglig tjänsteutövning (eller motsvarande)
normalt
bedrivs
Dataskåp
som brandprovats
provningsanstalt
finns
Vid klassningen
sxÅ
ben'åmnda
De ger ett gott brand-
till bandens
har
av statens
för
magnetband.
man tagit
hänsyn
värmekänslighet.
ÖVRIG UTRUSTNING
Bilaga
övrig
2 ger
utrustning
handbrandsläckare,
ka hjälpmedel.
exempel
i
och
förslag
arkivlokaler,
skyltar
till
såsom
och teknis-
BILAGA 1
EXEMPEL
PÅ BRANDSKYDDSMOTSTÅND
HOS
BYGGNADSDELAR
Exemplen
på
brandskyddsmotstånd
byggnadsdelar
verkets
är
hämtade
från
hos
plan-
Godkännandei nf ormat i on, lista
även
B Brandskydd . 1 denna lista
finns
en förteckning
över typgodkända
arkivdörrar.
klasser
Exemplen
på brandtekniska
över A 120 är medtagna
där
arkivlokaler
på hög
särskilda
krav
för
ställs
skyddsnivå
Om man vill förbättra brandskyddet i
befintliga
` 'lokaler
kan man överslagsmässigt räkna ened att brandmotståndstiden förlängs med 15 , 30 och 60
minuter ' med ett,
två resp
tre lager
gipsskivor
å 13 mm. Om man samtidigt
önskar förbättra
värmei sol eri ngen kan
30-35 mm mineralull
beräknas motsvara
en 13 mm gipsskiva.
VAGGAR MED BARANDE
OCH AVSKILJANDE
FUNKTION
VAGGAR AV BETONG
Uppgifterna i tabellen gäller under
förutsättning att armering utförs
enligt gällande bestämmelser
för
betongkonstruktioner, bl a i frågaom
täckande
betongskikt.
Brandteknisk
Minsta
(exkl
klass
vägg tjocklek
uts ) mm
A 60
A 90
A 120
A 180
A 240
80
100
120
140
160
VÄGGARAV MURVERK
väggtjocklek (exkl
Minsta
för brandteknisk klass
Murverksmaterial
, 20-tegel
eller 6-håltegel
puts
a
A60
A90
A120
A180
A240
90
120
120
140
140
90
120
120
140
230
100
100
150
150
200
200
200
200
Massivtegel
19-hålstegel
eller
månghåltegel
Lättbetong
(även
i
form av element)
Be t onghål
bl ock
eller
massiva beton block
-29-
-30-
MED ENBART
VÄGGAR
AVSKILJANDE
FUNKTION
VÄGGAR AV BETONG
Uppgifterna
i tabellen
förutsättning
att
gäller
armering
under
utförs
enlig gällande bestämmelser för
betongkonstruktioner, bl a i fråga om
täckande
betongskikt.
Brandtekni
Minsta
(exkl
sk klass
A 60
A 90
A 120
A 180
A 240
70
85
100
125
150
väggtjocklek
puts),
mm
AV MURVERK
VAGGAR
Murverksmaterial
Minsta
for
väggtjocklek
brandteknisk
(exkl
puts),
mm,
klas s
A 60
A 90
A 120
A 180
A 240
eller 6-båltegel
70
90
120
120
120
19-håltegel eller
månghål t eget
90
120
120
140
190
10
70
100
120
120
200
200
200
200
200
Massivtegel
Lättbetong
form
, 20-teged
(även i
av element)
Betonghålblock
massi va beton
eller
block
VAGGARMED SKIVMATERIAL
Ytterligare
exempel
finns
i
planverkets Godkännandeinformation,.
lista
B Brandskydd.
Gipsskivor
+
13 + 95 + 13
+ stålregel
genomgående)
+ gipsskivor
A120
+
inkl
2x45 mm mineralull
*)
*)
30 kg/m3,
Volymvikt
klass
2x13 + 45 + 2x13
Gipsskiva
+ stålregel
+ gipsskiva
inkl
45 mm mineralull
*)
(ej
mm,
för brandteknisk
A60
+ stål-
regel + gipsskivor
Gipsskivor
Minsta väggtjocklek,
lägst
2x13 + 95 + 2x13
mjukningstemperatur
lägst
1000°C.
BJÄLKLAG
ARMERING
AV BETONGPLATTOR
Uppgifterna
i
förutsättning
enligt
gällande
MED OSPÄND
tabellen
gäller
att armeringen
under
utförs
bestämmelser
för
betongkonstruktioner, bl a i fråga om
täckande
sätts
att
betongskikt.
armeringen
Vidare
utförs
förut-
antingen
med varmvalsade (icke kallbearbetade)
stänger eller med nät av kvalitet
Ns 50 eller
Brandtekni
Nps 50.
sk klass
Huvudarmeringens
A 60
A 90
A 120-
A180
A 240
16
26
32
45
55
80
.100
120
140
160
minsta
centrumavstånd från
brandpåverkad
yta, mm
Minsta totaltjocklek vid
avskiljande
mm
funktion,
BILAGA
2
EXEMPEL
P
ÖVRIG UTRUSTNING
FÖR
ARKIVLOKALER
TEKNISKA HJÄLPMEDEL
BRANDSLÄCKARE
En handbrandsläckare bör vaxa av SIS
godkänd
typ . I en arkivlokal
fär förvaring
av
papper
, ADB-band
bär kol syresläckare
I dataefterbehandlingen
brandsläckare
kolsyret
yp
och
film
användas.
av såväl
behövs hand-
vatten-
Exempel
på apparater
som kan
vara'
lämpliga
vid arbete med arkivhandTingar,
utanför
men som bör placeras
arkivlokalen,
'dr:
I pappersarkiv
som
Kopiator
, dokumentförstörare , apparat
för bildkortframställning
SKYLT
Genom skyltar
bör man bl a uppmanas
att stänga av strömmen när man lämnar
arkivlokalen
, att stänga fönster
och
luckor i lokalen,
att kontrollera
gångarna mellan rdrliga hyllor innnan
man sätter
hyllorna
i
rörelse,
att
kommande golvbrunnar för tomning av
skurvatten och att brunnarna skall
på med icke
uttorkande
vätska
bör skylefter
användning.
Slutligen
tar erinra om att rökförbud gäller.
Skyltarna
lämpliga
l st®rre
skyltning
i tillutformas lämpligen
delar enligt
SS 03 15 11.
arkiv kan även hänvisningsbehövas.
och n ®dutgång skall
vid behov förses med vägledande
Utrymningsvågar
markering
enligt
Kopieringsanläggning
ljusbord , betraktningsapparat
i filmarkiv
Kopieringsapparat,
visningsapparat
i
lokalen
använda eluttag
endast för
dammsugning , att inte
använda
före-
fyllas
I diabilds-
arkiv'
SEN 37:245.
RÖRPOST
Då rdrpost
ansluts
till
en arkivlokal
bör röret skyddas mot brand på samma
sätt som en ventilationskanal, enligt
SBN 37 : 424. Skyddet
förutsätts
ha
tillämplig
brandtekni
sk klass.
Dessutom bör risken fyr vattenskador genom
rörpoströret
beaktas.
I ADB-bandsarkiv
Datorutrustning,
terminal, radskrivare,
kopieringsappa-
rat,
bandspelare
BILAGA 3
av KBS anmärkningar
Sammanställning
vissa
Vissa
tekniska
avvikelser
frågor
från
i
samead sdokumen-
Anm7
(ap 16)
Klimatkraven
' som beskrivs
här
kan
skärpning,
men
framstå
som en allmän
de avser enbart lokaler där särskilt
t e't
höga
klimatkrav
påyrkas
av
arkivmyndigheten.
ANMÄRKNINGAR
Anm 8
Anm1
(spy)
Avsteg i fråga om brandklass förutsätter
arkivmyndighetens
11.
32 spalt
godkännande.
Se
( ap 18,2.2)
Di rektverkande
elvärme
( t ex elradiatorer ) bör inte användas . Se texten
sp 20.
Anm9
Anm 2
(sp
6)
har
Formuleringen
särskilt
skärpts
'år
godkännarnde
. Kravet
på
(ap
på brand sekti
18)
av magnet fält skydd
varje
enski lt fal l
byrån
med tekniska
nytt.
11)
Anm 3
Kraven
(ap
Behovet
göras
i
Behov
från
( sektion
Te).
( ap 24,25)
Anm 10
oneri ng har
skärpts. Brandklassen för de sektionerande väggarna har höjts från A 60
största
storlek
till
A 120, cellernas
skal.l
av1 samråd
av
sprinklerinstallation
avgöres
till
fall
i samråd med
byrån (sektion Tv).
fall
tekniska
200 m2 är hårdare låst och sektioneringen
som varit
uttryckt
son
rekom-
mendation har blivit krav. Avsteg kan
diskuteras
med arkivmyndigheten,
skilt
större
Anm 4
betr
(ap
sär-
anläggningar.
11)
AVVIKELSER
av kravet
. Formellt
Formuleringen
are är ändrad
på brand s1 äckgäller
kravet
alla arkivrum, men det kommer att
tillämpas enbart för större anläggni ng a r .
Anm 5 (ap 13)
Gipsväggar
kan användas för arkiv.
Formuleringen
låsas
ovan kan felaktigt
som ett kategoriskt avrådande från
lätta
väggar , men rätt sammansatta kan
gi psregelv 'åggar t o m ge bättre
skydd
än homogena väggar av tungt material,
såsom t` ex betong.
l RA:s allmänna råd är texten omarbekonsttill
lätta
tad och mera positiv
ruktioner .
Färdiga
finns.
(sektion
Anm 6
typlösningar
för
Kontakta
tekniska
lätta
byrån
väggar
Th).
(ap
14)
För vanliga arkivrum med lätta väggar
behöver
normalt
i ngen komplettering
med stålplåt
ske.
Endast
om speciella
ställs
kan
krav på skydd mot intrång
sådan förstärkning
bli
aktuell.
Texten
i Krav och råd , Arkivlokaler,
överensst
i mer med planverkets
2:a
korrektur 1984-02-25 (i vilket är in-
arbetade RA:s och KBS ändringar och
til.läggfrån samrådet). Vissa små justeringar har dock varit nödvändiga här.
Hänvisningarna
till
numreringen
rubrikerna
och
EA har
i RA: s publikation
. Under"Föreskri
feer " , " Allmänna
råd" och "Kommentarer" hör till den då
avsedda utgivningen
som författning.
De har här behållits fdr att texten
inte skall förlora i överskådlighet.
Samtidigt ger riksarkivet ut reglerna i
råd i riksarkivets
form av allmänna
författningssamling
(RA-FS nr 2),
som
riktlin
jer för övrigt
arkivbyggande
under
arkivstadgan
I' riksarkivets
, t ex kyrkans
utgivning
har
arkiv.
den
ur-
sprungliga f'dreskrlftstextens "skall".
utbytts
Vissa
mellan
mot
de
allmänna
formuleringar
KBS och
sakinnehållet
-37-
RA cirk
förtydligats
, och ett par enkla skrivfel har rättats. Numreringen av avsnitten har, med bibehållen
ordningsföl
jd,
stegats fram för att överensstämma med
lan
rådens
"bör".
alltså
skilja
RA: s utgivningar,
är detsamma.
-38-
men
BILAGA
Häftena A , D och T innehåller i
huvudsak tekniska föreskrifter,
4
Byggnadsstyrelsens
och deras
tillämpni
Fastställelse
och
varje
publikations
publikationer
ng.
giltighet
i nledning.
anges
i
medan B och C ger föreskrifter för
verkets
lokalhållning
. Häftenas omslagsrubrik har för kommande utgåvor förkortats
till
Byggnadsstyrelsens Krav och råd.
Häfte A:
Mark , hus och i nstallationer
KRAV OCH RÅD
Krav och råd kompletterar
med tilllägg,
förtydliganden
och avsteg
sådana myndighetsnormer
som t ex
Svensk
Byggnorm ( SBN). Föreskri
f t-
erea är interna och gäller för
byggnadsstyrelsens
nybyggande.
De
innehåller verkets allmänna krav
och råd för mark och hus.
Krav och råd gäller
för byggnadsstyrelsens
lokalhållning
såväl
som
för verkets
lokalanskaffning
genom
nyproduktion.
Innehåller
dels en målbeskrivning,
dels de krav och råd som gäller vid
teknisk programmering och projek nyproduktion
. Indelning
enligt
BSAB-systemets
2.
tering
för
i huvudsak
produkttabell
Serie B:
Allmänna
dimensi
oneri
n sunderl
a
Föreskrifterna gäller generellt i
byggnadsstyrelsens
lokalhållning,
av vilken
oberoende
som skall an-
Krav och råd ger föreskrifter för
lokaldimensionering
och för teknisk
vända lokalerna.
Här finns föreskrifter om dels
programmering
samt anger
dels
sens
och
policy
projektering,
i byggnadsstyrel-
lokalhållning.
och
policy
beskrivning
av sådana enskilda
som är allmänt förekomman-
utrymmen
de, t ex
Krav respektive
råd har inte
givits
någon särskiljande markering i utgåvor fr o m 1984. Där markeringar
i marginalen används, utmärker de
istället sådana föreskrifter som
behöver uppmärksammas särskilt,
dimensioneringsfrågor,
kontorsrum
eller
Utöver de krav som anges
de allmänna krav på olika
städrum.
i B gäller
lokalegenskaper
, t ex luft,
ljud , belysning,
ytor m m, som behandlas
i
häfte A under respektive rubrik.
Någon upprepning
förekommer
normalt
genom att de är nya eller
skärpta,
behövs.
eller
att påminnelse
inte, varför krav för respektive
Häfte
B (1984-07
),
INDELNING
mande
utrymmen,
kvarstår
utrymme måste
snitt
A.
hämtas
även
från av-
Allmänt
f ä rekomtills vi-
dare. T detta häfte finns också beFöreskrifterna
är indelade
i sex
huvudavsnitt , presenterade
rata
häften
eller
D, T och S).
serier
i sepa( A, B, C,
skrivning av utrymmen pa tomtmark,
och planteringsytor.
t ex gångvägar
Planerade
nya häften
i serien`
avses
behandla
allmänna
personalutrymmen.
Krav och råd avses kompletteras och
revideras successivt . I takt med
detta arbete kommer de olika häftena att bytas ut. De olika häftena
revideras
vall
i
sin
om ca 5 år.
helhet
med inter-
Från 1985 utges
årligen
ett
supplement
( häfte
S).
Där återfinns
tillägg
och ändringar
för serierna A, B, C och D.
pol i c yf rågor
samt
Serie C:
Dimensioneringsunderlag
för
vissa
I häfte T redovisas
föreskrifter
brukare
och förklaringar
till
na och deras användning,
Här beskrivs i första hand de utrymmen eller
dimensi
oneri ngsregl
er
för en viss
verksom är speciella
samhet . För programmering
och pro-
teckningar
ningar.
jektering
av en sådan byggnad behovs därför även andra, allmänna
uppgifter från Krav och råd A och
B, samt kompletterande
uppgifter
från projektansvariga och berörda
brukare.
Tills
vidare
ingår 'följande
häften
i serie
C:
C 1
Polislokaler
område
över
Typritningarna
till
typritningarsamt fdr_
typrit-
gällande
betraktas
som bilaga
i
ritningsförteckningen
häfte
T. Häfte T hanteras som andra ritningsförteckningar
och
med ritningsrevideringen.
takt
revideras
i
för
Uppgift
om registreringsdatum
gällande utgåva av häfte T kan fås
från tekn iska byrån.
Flertalet
av' ritningarna
ar med
till
säkerhetsaspekter
hänsyn
undantagna från spridning.
i centralvaktsHäfte S:
Supplement
c 2 Tingsrättslokaler
c 3
Slutna
lokalanstalter
c 4 Utlandsmyndigheternakanslilokaler
Plats för` ändringar
och tillägg
A, B, C och D.
till
serierna
Avses utges i början av varje kalenderar .
Häfte
T har en tätare
utgivning
kompletteras därf r inte av
h'afte för postlokaler
remi ssbehandl i ng.
Ett
'år under
och
S-häftet.
TILLÄMPNING
C-häftena
behandlar
lokaler
som
inte är så ofta
förekommande,
och
de kan med hänsyn till vissa säkerhetsaspekter vara undantagna från
spridning
Häfte
För
lokalhållningen
äller:
Dimensionerngsundertag
och lokalprogram skall upprättas med ledning
av denna föreskrift,
oberoende
av
lokalförsör
jningsalternativ.
D
Befintli
a
b
ggnader
Avsnittet behandlar vissa grundläggande krav på egenskaper
i de byggnader som f$rval tas av byggnadsstyrelsen,
i huvudsak
som vägledning
vid kontakter
med tillsynsmyndigheter och lokalbrukare,
samt vid pla nering
och ombyggnad
av underhåll
Verksamhetens
inplacering
i lokaler
kan göra det nödvändigt att omfördela lokalprogrammets areor, och
anpassa dessa till givna projektförutsättningar.
Omfördelningar
skall
ske inom den
lokalprogrammets
som
ram
angesav
sammanlagda area. Arean för enskil(utrymmen)
som anges
da positioner
i denna`foreskrift
kan därvid komma
Häfte T:
att frångås
Ty ri tni n ar
Beslut
Byggnadsst
yrelsens
typritningar
av-
ser att säkerst'ållautförandet av
lokaler,
byggvissa
komplicerade
nadsdetaljer,
installationer,
inredvingar
m m, som inte tillåts
om sådan
projektanpassning
och avsteg
från denna föreskrift
föregås av samråd med berörd central
myndighet,
t ex kriminalvårdsstyrelsen
och rikspolisstyrelsen.
variera.
-41-
..42-
SPALT
SAKREGISTER
8,11,25,26
5,11,24
26
8
7,9
17
15
5,8,16,bil
2
11
9,bil
2
21
5,16,17
A 60 (brandklass)
A 120
A 240
accession
se även reserv
acetat film
ADB
ADB-band
ammoni ak
apparater
arbetsbord
arbet si . okal er
7,27
arbetsrum
4,8
arkivbestånd
8,11,14,19,23
, 25,bil
1
arkivdörrar
4
arkivhandlingar
8
arkivhyllor
se även hyll indni
n , hyllor
3,5,6,7,8
arki vi okal
3 ,4,6,11 ,26
arkivmyndighet
arki vskå p
27
arkivstadgan
3
21
24
27
27
arkivstege
armaturer
, belysning
avlastningsbord
avlastningshyllor
avloppsledningar
avloppssystem
avsynande
, arkivlokal
10
20
3
Backventil
bandspelare
befintligt
hus
behov
av arkivlokaler
behörighetsregler.
belastning
av arkivalier
26,27,28
19 , 24
belysning
bel ysni asarmatur
bestånd,
arkiv
bestämmel ser,
betong
betraktningsapparat
20
2
10
3
8
bil
24
4,7
arkivvård
13,bil
bil
bets
bevakning
bevakningsföretag
hiilklag
och
3
1
2
9
5
23
bil
1
väggar
bostad
6
brand
brandbelastning
brandceller
se även sektionering
brandförsvaret
brandklass,
klass
brandteknisk
4,11,23
9,12,13
8,10,22
SAKREGISTER
SPALT
brandskydd
brandskyddsmotstånd
brandsläckare
brandsläckning
brandspjäll
brandspridning
brandteknisk
5 ,10,28
bil
l
11,b l 2
10
20
26
klass,
brandklass
se även A 60 etc
brandtemperatur
brytare
bränsl e f örråd
byggnadskonstruktioner
byggnadsnämnden
5,8,10,20,22,26
12
22
7
25,bi i 2
26
Centralarkiv
centrala
3,8
8
arkiv
Damm
16,19
datacentraler
dataefterbehandling
bil
datamanipulation
6
2
14
dataskåp
28
bil 2
datorutrustning
detektorer
21,23,25
16
diapositiv
disketter
4 ,8
dokumentförstörare
bil 2
28
dokument skåp
dra ftinstruktion
5,14
dräneri ng
20
dörrar
8,1 ,14,19,23,26,bil
1
EA
efterbehandlingsrum
egenvikt,
skåp
eldstad
elektrisk
i nstallation
3
9
28
10
21,22,27
elektriska
apparater
elektromagnetisk
påverkan
elledningar
10,18,21,22,26
elmätare
elradiatorer
elsladdar
, lösa
11
18
22
20
22
eluttag
22,bi1
elvärme
18,20,22
EMP se
2
elektromagnetisk
1l
26
5,8,11,20,22,26
se även under A 60 etc
hrandkår
23
brandlarm
11
Fasta hyllor
9
film
1.6,25,bi1
2
se även acetat , nitrat,
polyester
film med magnetiskt
ljud
1,21,23,27
filmmaterial
, färg
11
filmmaterial , svart-vitt
16
filter,
luft
19
SPALT
SAKREGISTER
1,9
framtidsreserv
frekventa handlingar
fukt,
skydd mot
fuktighet
, luft
fuktskador
färgbilder
6
5,10,20
se relativ
f är packning
förrum
förråd
först yrel se
försäkringsföretag
Gallring
7
garage
.17,23
gaser
i luft
gasledningar
gi psskvor
10
1
13,bil
giödljusarmatur
24
3,6,11
godkännande
golvbel
astning
g ol vh j ä1 kl ag
se även källargolv
26
26
10
2
3
6
22
9
2
10,21,bil
golvbrunn
granskning
grundvattenytan
gruppcentraler
gummi
g å ng
SPALT
instängda personer
intrång,
olaga
av ledningar
isolering
24
Jordning
27
14
10
do
10
17
15,23,26,bil
2
23,bi1 2
3
18
8,15,17,22
9
4
23
fönster
fönsterluckor.
föreskrifter
SAKREGISTER
8 9,24,bil
Kallvattenrör
kapacitet
kapslingsklass
10
7,9
, belysning
24
28
kassaskåp
katastrofplan
14
klimat
klimatanl ä ggning
klimatkrav
5,16
5,10,19
7,8;16
9
klister
kl'ådskåp
kollaps,
8
byggnad
12
kolsyra,
sprinkler
kolsyresläckare
kommunikationsleder
kondens
konditionering
kontaktor
19,25
bil
2
9
18
8,18
22
kontrollampa
l1 ,bil
kopiator
kopplingsdosor
kväve,
fcirpackni
,ng med
kylning
källargolv
källarvåning
22
2
21
18
19
10
1.0
9
Halongas , sprinkler
19,25
Lack
handbrandslackare
bil
5,8,11,19,21,23,24
26,28
last
l edl lus
24
24
se även nödbelysning
,
10,21,bi1 2
ledningar
4 ,6 ,16 ,27
1 jud band
bil
2
Ljusbord
1 us skador
23
luckor,
fönster
26
8.
luftcirkulation
luftfuktighet
16,17,18
fuktighet
se även relativ
7
1 uf t f 5roreni
ng
luftrenhet
16,17,18,19
1 uf treni ng
7
se sven brandsläckare
hemliga handlingar
huvudgång
huvudbr ytare
huvudsäkringar
hyllinredning
hyll . or
hyllor,
hög
il
28
9
22
22
12
27
9
9,27
fasta
se även
tät packni. ng
skyddsnivå
2
4,10,11,15,16,19
22,23,24
17,19
höga klimatkrav
?dentitetskontrol_
inbrott
15
14,23
5
26
8,27
27
3,25
inbrottsskydd
inbrottssäkerhet`
Inredning
insekter
inspektion
installationer
se under el , vatten,
-45°
värme
larm
8,17
16
luftsluss
lufttemperatur
se även
i ysrör
rumstemperatur
12
24
14,15
15
20,21,23,25
lås
1 åsni ng sgräns
läck
läckor
lo
etc
-46-
SAKREGISTER
lämpligt
SPALT
SAKREGISTER
SPALT
reserv , utrymme
klimat
7,9
19
reservaggregat
lätta väggar
lättbetong
riksarkivets
cirkulär
ritningar
, arkivlokal
3
3
27
5
ritningsskåp
4,6,7
Magnetband
magnetiska
magnetiska
mi krofilm
mi neral. ul l
störningskällor
störningar
16,18,21
23,27,28
rumsklimat
rumstemperatur
7
21
,6,8,17 ,18
13,bil
1
4,5
moderna medier
se även magnetband, mikrofilm
etc
27
9
9
22
motordrift
, hyllor
mål arf'årg
mått
mätare, el
7,17
17
3,6
24
24
8,bil
2
Nitrat
film
nitrösa gaser
närarkiv
nödbelysning
se även ledljus
nödutgång
12
rökdetektorer
rökf ö rbud
25
bil. 2
rökkanal
rökskador
rörledningar
rörpost
7
12
10,21
bil
15
3
Sabotage
samråd,
arkivmyndighet
samråd,
brandförsvaret
5
samråd, brandrisk fönster
sekretess
sekti
oneri
26
15
11
ng , brand
se även brandcell
sektionering,
signalanordning
8,11,22
belysning
22
19,24,26
signallampa
22
25
skadeinsekter
skri vare
Olaga
ozon
14
17,24
intrång
11
5,10,27
skydd mot brand
skydd
skydd
mot
mot
fukt
stald
och
vatten
5,10,20
4 , 5,14,19,21
skyddsnivå
Pall
27
7
22
5,7,16,17,bil
2
12
v
pappersavfall
9
17
peroxider
personalrum
8
personsäkerhet
27
3,5,6
placering
, arki vl okal er
planering
, arkivlokal
7,8
plast
9,12
platsbelysning
24
pol i s
22
pol yesterfilm
17
prepareringsrum
9
programmaterial,
ADB
8
pumpanordni ng
20
påk$rningsskydd
27
pannrum
pansarrör
papper
pa ppersarki
4
se även hög skyddsnivå
skyddsrum
skyddsvärdespoäng
skylt
skåp
sluss
se även luftsluss
slutarkiv
6
28
18 , 21,bii
2
27
26
7,8
3,6
släckvattenskador
snabbtelefon
snösmältning
sprinkleranläggning
sprinkler
gas/pulver
sprängämnesinspektionen
spygatt
12,13
19
6
10,11,19,24,25
/ vatten
25
11
21
spånplattor
9,11
starkströmsanläggning
18,21,26
stolar
storlek
27
arkivrum
7
strömbrytare
strömskenor
Radi atorsystem
21
radskrivare
reception
relativ
fuktighet
bil
( RF)
se även klimat
5,7,8,10
remsluckor
22
22
stålinredning
27
2
stålreglar
8
stålplåt
, förstärkn1
16,17,18
städning
, eluttag
.22,bi1
2
, 16,18,19
städning
, golvbrunn
21,bi1
2
10
bil
ng
stöldskydd
svavelföreningar
-47-
2
1
14
4,5,14,20,28
, - dioxid
-48-
17
SAKREGISTER
SPALT
säkerhetsexemplar
5,16
28
22
`
säkerhetsskåp
säkerhetsvalv
Tappställe
tegel
tekniska
hjälpmedel
telefon
telef onvåxel
brandtemperatur
temperatur,
klimat
konditionering
kylrum
radiator
terminaler
tillträdeskontroll
tilluft
transformator
transformatorstationer
transporter
trä
tunghet, arkivalier
tvättning,
tvättställ
tät packni
luft
ng
UV-strålni
Vagnar
valv, säkerhets
varmvattenrör
vatten,
skydd mot
vattenbesprutning
vattendetektorer
vattenlås
vattenradiatorer
vattenskador
ventilationskanaler
ventilationssystem
videoband
vikt,
arkivalier
vi sni ng sa pparat
våtutrymme
väggar
och bjälklag
vägguttag
23
0versvämni
övertryck
18
6,10,20,23
ng
19
16,17,18,19
18
17,19
20
11,bil
2
8,15
19
7
22
6,9
9,17
26
19
8
9,27
9
22
10
5,10,20
13
21
21
21
10,11,25
20
17
4,6,17,27
26,27,28
2
7
bil 1
22
28
bil 1
10,20
sol eri ng
värmesystem
13,14
värmetröghet
luft
-49-
8,14
3
Åskskydd
åskväder
12,13,14
bil
värdeskåp
värmeväxlare,
bil 2
19,23,24
11
Ytterväggar
yttrande, arkivmyndighetens
24
21 ,
16
7,8,9
26,bil
2
bil 2
21
ng
uppsamlingsrännor
uppspel
ningsarkiv
utformning
utrustning
utrymningsväg
utslagsvask
värmei
21
13 ,bl l 1.
SPALT
SAKREGISTER
19I
..50_
á
C8
db
BYGGNADSSTYRELSEN
* Gernisonstryckeriet
* Stockholm
* 1986
*

Similar documents