docJörgen Lagnebo
download 
Report Transcription
Jörgen Lagnebo
Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING FYSIK ÅK 9 Jörgen Lagnebo TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 9: 1 Intro Densitet 3 5 7 Lab. Densitetsbestämning Luftens densitet Stencil – Uppgifter på densitet Utförande av laboration 2 Lab. Densitetsbestämning 4 Planering av laboration 6 Intro Tryck 8 Läxförhör Densitet och Tryck 9 Spikmatta Instuderingsfrågor Tryck i gaser 10 Tryck i vätskor 11 Arkimedes princip 12 13 Läxförhör Tryck 14 Kommunicerande kärl Instuderingsfrågor Rep. Elektricitet 15 Repetitionsfrågor Elektricitet 16 17 18 21 Statisk elektricitet – Demo. Bandgeneratorn Åska Ohms lag Lab. Ohms lag Instudering 22 Atomens uppbyggnad Lab. Gnidningselektricitet Influens – Ballongen Instudering Motstånd Instudering Läxförhör Ellära 23 Vad är ett naturvetenskapligt påstående? 24 Intro Arbete TERMINSPLAN VÅRTERMINEN ÅK 9: 25 Laborativ undersökning i Fysik 26 Utförande av laboration 27 28 Vridmoment och hävarmar Instudering Läxförhör Arbete och Energi 19 29 31 Planering av laboration - Friktion Lab. Lutande plan Mekanikens gyllene regel Instudering 20 30 32 33 Mekanisk energi och effekt Lab. Mekanisk effekt Lab. Elektrisk effekt 35 Instudering 36 Elektrisk energi och effekt Stencil – Hur mycket energi förbrukas (och vad kostar den)? Säkringen Stencil – Håller säkringen? Läxförhör Energi och Effekt 37 38 Energiomvandlingar 39 Energiomvandlingar Förnybara och icke förnybara energikällor Energiomvandlingar 40 Energiomvandlingar 41 Intro Atomfysik 42 43 Demo. Spektralrör 44 Atomkärnan Isotoper Läxförhör Atomfysik 45 Intro Kärnfysik 46 47 48 51 Halveringstid Hur farlig är strålningen? Fission E= mc2 Läxförhör Kärnfysik 52 Sönderfall Demo. GM-rör Kol 14-metoden - Uranserien Kärnkraftverk Fusion Instudering Intro Universum 53 Instudering 54 Instudering 55 Diskutera och ta ställning 56 Diskutera och ta ställning 57 Buffert 58 Avslutning 49 34 50 Jörgen Lagnebo Pedagogisk planering – Densitet och Tryck Syfte: Försöka beskriva och förklara samband i naturen och samhället med fysikens begrepp Genomföra undersökningar med ett naturvetenskapligt arbetssätt Använda dessa kunskaper för att granska information och ta ställning i olika frågor om miljö och samhälle Centralt innehåll: Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter Konkreta mål – Efter detta arbetsområde ska vi: ha förståelse för det naturvetenskapliga arbetssättet kunna utföra enklare experiment som vi drar slutsatser av kunna skriva ordentliga labbrapporter känna till begreppet densitet och några olika enheter för densitet känna till densiteten för vatten kunna räkna ut densiteten på olika ämnen kunna göra enkla beräkningar på tryck kunna ge exempel från vardagen när man vill ha högt respektive lågt tryck känna till hur trycket beror på djupet i en vätska känna till hur trycket beror på en vätskas densitet kunna redogöra för lyftkraften från en vätska känna till Arkimedes princip känna till vad som avgör om ett föremål flyter eller sjunker på en vätska kunna redogöra för kommunicerande kärl och ge exempel från verkligheten där det används känna till vad som ger upphov till lufttrycket känna till vilket instrument man mäter lufttryck med känna till hur lufttrycket varierar beroende på höjden över havet kunna redogöra för hur trycket påverkas i en gas beroende på temperaturen kunna redogöra för skillnaden mellan övertryck och undertryck Arbetsmetoder: Genomgångar/Diskussioner Demonstrationer/Laborationer med labbrapporter Individuellt arbete Läxförhör Bedömning: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Eleven kan använda naturveteskaplig information på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån I undersökningar använder eleven utrustning på ett säkert och fungerande sätt Eleven kan jämföra resultaten med enkla frågeställningar och dra slutsatser Eleven kan ge förslag på hur undersökningen kan förbättras Eleven gör dokumentationer av undersökningen med skriftliga rapporter Eleven har kunskap om fysikaliska sammanhang och visar detta genom att beskriva dessa med fysikens begrepp, modeller och teorier Eleven kan föra resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med krafter och visar på fysikaliska samband Eleven kan beskriva och förklara några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor Jörgen Lagnebo Pedagogisk planering – Ellära Syfte: Försöka beskriva och förklara samband i naturen och samhället med fysikens begrepp Genomföra undersökningar med ett naturvetenskapligt arbetssätt Använda dessa kunskaper för att granska information och ta ställning i olika frågor om miljö och samhälle Centralt innehåll: Sambandet mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter Konkreta mål – Efter detta arbetsområde ska vi: ha förståelse för det naturvetenskapliga arbetssättet kunna utföra enklare experiment som vi drar slutsatser av kunna skriva ordentliga labbrapporter känna till hur atomen är uppbyggd och de olika delarnas laddning veta hur lika och olika laddningar påverkar varandra känna till begreppet statisk elektricitet och ge exempel på hur vi kan uppleva detta i vardagliga livet kunna redogöra för hur åska uppkommer och hur man på olika sätt kan skydda sig mot åska känna till begreppet influens känna till begreppen spänning, ström och resistans och deras enheter kunna göra enkla beräkningar med Ohm slag kunna avläsa hur stort ett motstånd är med hjälp av dess färgmarkering Arbetsmetoder: Genomgångar/Diskussioner Demonstrationer/Laborationer med labbrapporter Individuellt arbete Läxförhör Bedömning: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Eleven kan använda naturveteskaplig information på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån I undersökningar använder eleven utrustning på ett säkert och fungerande sätt Eleven kan jämföra resultaten med enkla frågeställningar och dra slutsatser Eleven kan ge förslag på hur undersökningen kan förbättras Eleven gör dokumentationer av undersökningen med skriftliga rapporter Eleven har kunskap om fysikaliska sammanhang och visar detta genom att beskriva dessa med fysikens begrepp, modeller och teorier Eleven kan föra resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med elektricitet och visar på fysikaliska samband Eleven kan beskriva och förklara några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor Jörgen Lagnebo Pedagogisk planering – Arbete och Energi Syfte: Försöka beskriva och förklara samband i naturen och samhället med fysikens begrepp Genomföra undersökningar med ett naturvetenskapligt arbetssätt Använda dessa kunskaper för att granska information och ta ställning i olika frågor om miljö och samhälle Centralt innehåll: Aktuella samhällsfrågor som rör fysik Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter Konkreta mål – Efter detta arbetsområde ska vi: ha förståelse för det naturvetenskapliga arbetssättet kunna utföra enklare experiment som vi drar slutsatser av kunna skriva ordentliga labbrapporter känna till vad arbete innebär i fysikalisk mening och vilken enhet man mäter det i kunna utföra enkla beräkningar på arbete känna till mekanikens gyllene regel och kunna ge exempel på tillämpningar i vardagen kunna ge exempel på ledare och isolatorer och veta skillnaden mellan dessa känna till begreppet mekanisk energi och enheten man mäter i kunna redogöra för energiprincipen känna till begreppet verkningsgrad Arbetsmetoder: Genomgångar/Diskussioner Demonstrationer/Laborationer med labbrapporter Individuellt arbete Läxförhör Bedömning: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Eleven kan använda naturveteskaplig information på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån I undersökningar använder eleven utrustning på ett säkert och fungerande sätt Eleven kan jämföra resultaten med enkla frågeställningar och dra slutsatser Eleven kan ge förslag på hur undersökningen kan förbättras Eleven gör dokumentationer av undersökningen med skriftliga rapporter Eleven har kunskap om fysikaliska sammanhang och visar detta genom att beskriva dessa med fysikens begrepp, modeller och teorier Eleven kan föra resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med krafter och hävarmar, och visar på fysikaliska samband Jörgen Lagnebo Pedagogisk planering – Energi och Effekt Syfte: Försöka beskriva och förklara samband i naturen och samhället med fysikens begrepp Använda dessa kunskaper för att granska information och ta ställning i olika frågor om miljö och samhälle Centralt innehåll: Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik Konkreta mål – Efter detta arbetsområde ska vi: ha förståelse för det naturvetenskapliga arbetssättet kunna utföra enklare experiment som vi drar slutsatser av kunna skriva ordentliga labbrapporter känna till begreppet effekt och vilken enhet man mäter effekt i kunna göra enkla beräkningar på effekt känna till begreppet verkningsgrad och göra enkla beräkningar på det kunna göra enkla beräkningar på elektrisk energi kunna använda sig av Ohms lag och Effektlagen i enkla beräkningar känna till hur säkringar fungerar och hur mycket man kan belasta dem kunna diskutera och argumentera för resursanvändning och dess påverkan på miljön Arbetsmetoder: Genomgångar/Diskussioner Demonstrationer Individuellt arbete Läxförhör Bedömning: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör teknik, miljö och samhälle och skiljer fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden och motiveringar och beskriver tänkbara konsekvenser I diskussioner om energi, teknik, miljö och samhälle ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument Eleven kan använda naturveteskaplig information på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån I undersökningar använder eleven utrustning på ett säkert och fungerande sätt Eleven kan jämföra resultaten med enkla frågeställningar och dra slutsatser Eleven kan ge förslag på hur undersökningen kan förbättras Eleven gör dokumentationer av undersökningen med skriftliga rapporter Eleven har kunskap om fysikaliska sammanhang och visar detta genom att beskriva dessa med fysikens begrepp, modeller och teorier Eleven kan föra resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med elektricitet och visar på fysikaliska samband Jörgen Lagnebo Pedagogisk planering – Energiomvandlingar Syfte: Försöka beskriva och förklara samband i naturen och samhället med fysikens begrepp Genomföra undersökningar med ett naturvetenskapligt arbetssätt Använda dessa kunskaper för att granska information och ta ställning i olika frågor om miljö och samhälle Centralt innehåll: Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik Konkreta mål – Efter detta arbetsområde ska vi: kunna redogöra för olika energiformer och energiomvandlingar kunna redogöra för energiprincipen känna till begreppet verkningsgrad ha kännedom om energianvändningen i världen kunna skilja på förnyelsebara och icke förnyelsebara energikällor Arbetsmetoder: Grupparbete Redovisning Bedömning: Diskutera och ta ställning Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör teknik, miljö och samhälle och skiljer fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden och motiveringar och beskriver tänkbara konsekvenser I diskussioner om energi, teknik, miljö och samhälle ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder olika källor och för resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans Eleven kan använda naturveteskaplig information på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp Planera och undersöka Beskriva och förklara Eleven har kunskap om fysikaliska sammanhang och visar detta genom att beskriva dessa med fysikens begrepp, modeller och teorier Eleven kan föra resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön hur man kan bidra till en hållbar utveckling Eleven kan beskriva och förklara några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor Jörgen Lagnebo Pedagogisk planering – Atomfysik Syfte: Försöka beskriva och förklara samband i naturen och samhället med fysikens begrepp Genomföra undersökningar med ett naturvetenskapligt arbetssätt Använda dessa kunskaper för att granska information och ta ställning i olika frågor om miljö och samhälle Centralt innehåll: Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikelstrålning samt strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik Aktuella forskningsområden inom fysik, till exempel elementarpartikelfysik och nanoteknik De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utveckling av begrepp och modeller Konkreta mål – Efter detta arbetsområde ska vi: ha förståelse för det naturvetenskapliga arbetssättet kunna utföra enklare experiment som vi drar slutsatser av kunna skriva ordentliga labbrapporter känna till atommodellens historia känna till atomens uppbyggnad, skal, elementarpartiklar och laddningar känna till begrepp som atomnummer, masstal och isotoper kunna redogöra för vad som händer när man tillför atomen energi ha kännedom om röntgenstrålning Arbetsmetoder: Genomgångar/Diskussioner Demonstrationer/Laborationer med labbrapporter Individuellt arbete Läxförhör Bedömning: Diskutera och ta ställning Eleven kan använda naturveteskaplig information på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp Planera och undersöka Beskriva och förklara Eleven har kunskap om fysikaliska sammanhang och visar detta genom att beskriva dessa med fysikens begrepp, modeller och teorier Eleven använder fysikaliska modeller på ett fungerande sätt för att förklara och visa samband på partiklar och strålning Eleven kan beskriva och förklara några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor Jörgen Lagnebo Pedagogisk planering – Kärnfysik Syfte: Försöka beskriva och förklara samband i naturen och samhället med fysikens begrepp Genomföra undersökningar med ett naturvetenskapligt arbetssätt Använda dessa kunskaper för att granska information och ta ställning i olika frågor om miljö och samhälle Centralt innehåll: Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikelstrålning samt strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik Aktuella samhällsfrågor som rör fysik Aktuella forskningsområden inom fysik, till exempel elementarpartikelfysik och nanoteknik Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utveckling av begrepp och modeller Konkreta mål – Efter detta arbetsområde ska vi: ha förståelse för det naturvetenskapliga arbetssättet kunna utföra enklare experiment som vi drar slutsatser av kunna skriva ordentliga labbrapporter känna till symbolen för radioaktivitet känna till vad som krävs för att ett ämne ska vara radioaktivt kunna redogöra för olika typer av radioaktiv strålning, vad den består av och hur den stoppas känna till begreppet halveringstid känna till begreppet aktivitet och i vilken enhet man mäter aktivitet veta hur man mäter strålning känna till begreppen radioaktivt sönderfall och kedjereaktion kunna utläsa och förstå sönderfallsserier känna till på vilka sätt kärnenergi kan utvinnas och redogöra för skillnaderna ha kännedom om hur atombomber och kärnkraftverk fungerar kunna redogöra för Einsteins formel E = m · c2 kunna diskutera och argumentera om kärnkraft Arbetsmetoder: Genomgångar/Diskussioner Demonstrationer/Laborationer med labbrapporter Individuellt arbete Läxförhör Bedömning: Diskutera och ta ställning Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör teknik, miljö och samhälle och skiljer fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden och motiveringar och beskriver tänkbara konsekvenser I diskussioner om energi, teknik, miljö och samhälle ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument Eleven kan använda naturveteskaplig information på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp Planera och undersöka Beskriva och förklara Eleven har kunskap om fysikaliska sammanhang och visar detta genom att beskriva dessa med fysikens begrepp, modeller och teorier Eleven använder fysikaliska modeller på ett fungerande sätt för att förklara och visa samband på partiklar och strålning Eleven kan föra resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön hur man kan bidra till en hållbar utveckling Eleven kan beskriva och förklara några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor Jörgen Lagnebo Pedagogisk planering – Universum Syfte: Få förståelse för hur upptäckter inom naturvetenskapen format vår värld Centralt innehåll: Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst i jämförelse med andra beskrivningar Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling Konkreta mål – Efter detta arbetsområde ska vi: känna känna känna känna kunna känna till några naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst och jämföra dessa med andra beskrivningar till universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling till hur man mäter avstånd i rymden till några olika galaxer och hur de är uppbyggda redogöra kortfattat hur olika världsbilder har sett ut till hur vårt solsystem har bildats Arbetsmetoder: Diskussioner Individuellt arbete Bedömning: Diskutera och ta ställning Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder olika källor och för resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans Eleven kan använda naturveteskaplig information på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp Planera och undersöka Beskriva och förklara Eleven kan beskriva och förklara några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor Jörgen Lagnebo Att skriva labbrapport. Överskrift Kan vara formulerad som den fråga man vill ha svar på. Laborationsdatum skrivs längst upp till höger t.ex. 2014-02-17. Materiel Anteckna vad man behöver för att genomföra undersökningen/experimentet. Kemikalier* Anteckna vilka kemikalier som används. Riskanalys* Vilka risker kan finnas med experimentet och hur kan man undvika dessa? Hypotes Tänk igenom och skriv vad du tror att resultatet blir, och varför du tror att det blir så. Utförande Beskriv med ord och eventuellt bild hur man genomför undersökningen/experimentet. Resultat Skriv vad som händer under experimentet. Ibland får du mätvärden som ska antecknas och eventuellt skrivas i tabellform. Slutsats Använd resultaten från experimentet för att svara på frågan i överskriften. Var din hypotes rätt? Ibland behöver det göras en kontroll i litteratur t ex en lärobok. Felkällor Vilka faktorer kan ha påverkat resultatet felaktigt? Hur kan man förbättra experimentet för att få ett ännu säkrare resultat? * Ska vara med i labbrapporterna för kemi Jörgen Lagnebo Förmågorna som bedöms i Fysik DISKUTERA OCH TA STÄLLNING PLANERA OCH UNDERSÖKA BESKRIVA OCH FÖRKLARA E C A Eleven kan söka information och föra enkla resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka information och föra utvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka information och föra välutvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda naturvetenskaplig information på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner eller andra framställningar och samtala om frågor med enkla motiveringar och föra diskussionerna till viss del framåt. Eleven kan bidra till enkla planeringar samt genomföra undersökningar på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan använda naturvetenskaplig information på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner eller andra framställningar och samtala om frågor med utvecklade motiveringar och föra diskussionerna framåt. Eleven kan formulera enkla planeringar samt genomföra undersökningar på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan använda naturvetenskaplig information på ett väl fungerande sätt i diskussioner eller andra framställningar och samtala om frågor med välutvecklade motiveringar och föra diskussionerna framåt och fördjupa dem. Eleven kan formulera enkla planeringar samt genomföra undersökningar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan dra enkla slutsatser, ge något förslag på hur undersökningen kan förbättras, och redovisa detta i skriftliga rapporter. Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska sammanhang och kan beskriva dessa med användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan dra utvecklade slutsatser, ge några förslag på hur undersökningen kan förbättras, och redovisa detta i skriftliga rapporter. Eleven har goda kunskaper om fysikaliska sammanhang och kan beskriva dessa med användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan dra välutvecklade slutsatser, ge några förslag på hur undersökningen kan förbättras, och redovisa detta i skriftliga rapporter. Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska sammanhang och kan beskriva dessa med användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med fysikaliska samband, samt även kunna resonera kring kopplingar till miljö och åtgärder för hållbar utveckling. Eleven kan föra utvecklade resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med fysikaliska samband, samt även kunna resonera kring kopplingar till miljö och åtgärder för hållbar utveckling. Eleven kan föra välutvecklade resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med fysikaliska samband, samt även kunna resonera kring kopplingar till miljö och åtgärder för hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel och beskriva naturvetenskapliga upptäckter och dess betydelse för människan. Eleven kan förklara och visa samband på naturvetenskapliga upptäckter och dess betydelse för människan. Eleven kan förklara och generalisera naturvetenskapliga upptäckter och dess betydelse för människan. Allmänna råd: Försök visa vad du kan i alla lägen genom att delta i diskussioner och var aktiv muntligt under genomgångar. Det är viktigt att genomföra alla laborationer så noggrant och ordentligt som möjligt, eftersom de hela tiden återkopplar till teorin vi läser. Ordentliga rapporter med bra slutsatser hjälper dig att förstå faktan. Använd fysikens begrepp och modeller när du beskriver hur saker fungerar och hänger ihop. Utgå från dessa kunskaper när du utvecklar dina resonemang genom att skriva utförligare då du löser svårare uppgifter och problem. Hjälp till grunden kan du få genom att använda pedagogiska planeringar och instuderingsfrågor. Ha alltid rätt materiel med dig. Penna, anteckningsbok, övningshäfte och lärobok är viktiga redskap varje lektion. Använd lektionstiden på bästa sätt. Ta anteckningar, ställ frågor och var nyfiken. Jörgen Lagnebo Ex. Bedömningsmatris – Diskutera och ta ställning E C - Ta ställning - Ange en fördel eller en nackdel med alla alternativ ur någon aspekt - En resonemangskedja i ett led, ex fördel, eftersom… - Allmänt hållen med inslag av egna åsikter och tyckanden - Ta ställning - Ange två fördelar eller två nackdelar eller en fördel och en nackdel med alla alternativ ur minst två aspekter - Två resonemangskedjor i ett led eller en resonemangskedja i två led, ex fördel, eftersom… som beror på… - Saklig med naturvetenskapligt språk A Ta ställning Ange en fördel och en nackdel med alla alternativ där alla aspekter berörs - Två resonemangskedjor i två led utifrån två aspekter, ex fördel (aspekt 1), eftersom… som beror på… nackdel (aspekt 2), eftersom… som påverkar… - Saklig med naturvetenskapligt språk och anpassad till syftet Ex. Bedömningsmatris – Planera och undersöka - E Delvis rätt materiel Beskriver delar av genomförandet Genomför undersökningen utan att äventyra någons säkerhet och följer instruktionerna Redovisar fullständigt resultat och drar slutsats Ger ett förslag på en allmän/generell förbättring - - C Övervägande del rätt materiel Beskriver genomförandet men kräver viss justering Genomför undersökningen utan att äventyra någons säkerhet och följer instruktionerna och använder materielen på rätt sätt Redovisar fullständigt resultat och drar slutsats Ger ett förslag på en uppgiftsspecifik förbättring A - Rätt materiel - Beskriver genomförandet - Ger exempel på något som gör undersökningen mer tillförlitlig - Genomför undersökningen utan att äventyra någons säkerhet och följer instruktionerna och använder materielen på rätt och effektivt sätt - Redovisar fullständigt resultat och drar slutsats - Ger ett förslag på en uppgiftsspecifik förbättring och förklarar varför den kan påverka resultatet Ex. Bedömningsmatris – Beskriva och förklara E - Förklaring i ett led ex. förklaring - Uppger en positiv eller en negativ konsekvens C - Förklaring i två led ex. förklaring, vilket i sin tur… - Uppger en positiv och en negativ konsekvens A - Förklaring i tre led ex. förklaring, vilket i sin tur… vilket i sin tur… - Uppger en positiv och en negativ konsekvens och resonerar i ett led kring dessa konsekvenser Jörgen Lagnebo Konkreta exempel DISKUTERA OCH TA STÄLLNING E C A Eleven kan söka information och föra enkla resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka information och föra utvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka information och föra välutvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Uppgift: Sök information och motivera om följande påstående är sant eller falskt: ”Mobiltelefoner skickar ut strålning som är farlig för människan” Bedömningsexempel för E: Jag tror att påståendet är falskt. Efter att ha sökt efter "mobiltelefon och strålning", på internet, hittade jag en sida som heter www.mobilfakta.se. Sidan såg seriös ut och presenterade en undersökning som beskriver att strålning ej ökat risken för hjärntumörer de senaste tio åren. Dock finns det reklam på sidan och det kan påverka trovärdigheten. Kommentar: Man har sökt information och hittat en källa som gör att man kan ta ställning till påståendet. Källan ifrågasätts något på grund av reklaminslagen. Bedömningsexempel för C: Jag tror att påståendet är sant. Enligt www.wikipedia.se står det att mobiltelefoner skickar ut elektromagnetisk strålning som kan vara skadlig för människan. Wikipedia har oftast rätt men jag vill ha någon annan källa. På Nationalencyklopedins hemsida (www.ne.se), som är en sida med kontrollerad fakta, söker jag på "mobiltelefon" och sedan "mobiltelefoni". Där bekräftas det att mobiltelefoner sänder ut elektromagnetisk strålning. Här bekräftas också att strålning kan skada vissa organ i kroppen. Kommentar: Man har sökt information och hittat flera källor som är oberoende av varandra som gör att man kan ta ställning till påståendet. Bedömningsexempel för A: Det finns motstridiga uppgifter om detta. Dock drar jag slutsatsen att det kan vara sant. Efter att ha sökt efter "mobiltelefoner och strålning", på internet, hittade jag en sida som heter www.mobilfakta.se. Sidan presenterade en undersökning som beskriver att strålning ej ökat risken för hjärntumörer de senaste tio åren. Det finns en länk till ett pressmeddelande på Karolinska institutets hemsida som stärker trovärdigheten. Dock är undersökningen några år gammal. Wikipedia (www.wikipedia.se) säger att mobiltelefoner skickar ut elektromagnetisk strålning och att den kan vara skadlig för människan. Wikipedias källor hänvisar bland annat till Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida som beskriver hur strålning kan påverka kroppen samt att enstaka forskningsresultat har påvisat ett samband mellan mobiltelefoni och tumörer. Ytterligare en källa, Nationalencyklopedins hemsida, www.ne.se (en sida med kontrollerad fakta), bekräftar att mobiltelefoner sänder ut elektromagnetisk strålning. Sidan bekräftar också att strålning kan skada vissa organ i kroppen. Till slut beskriver Nationalencyklopedin olika undersökningar, framförallt med långtidsanvändande av mobiltelefoner, samt vilka problem och felkällor som finns i dessa undersökningar. Kommentar: Man har sökt information och hittat flera källor som är oberoende av varandra som gör att man kan ta ställning till påståendet. Man granskar informationen kritiskt och kontrollerar källor till de olika sidorna man hämtat fakta ifrån och drar egna slutsatser som baseras på detta innehåll. Jörgen Lagnebo Konkreta exempel DISKUTERA OCH TA STÄLLNING E C A Eleven kan använda naturvetenskaplig information på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner eller andra framställningar och samtala om frågor med enkla motiveringar och föra diskussionerna till viss del framåt. Eleven kan använda naturvetenskaplig information på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner eller andra framställningar och samtala om frågor med utvecklade motiveringar och föra diskussionerna framåt. Eleven kan använda naturvetenskaplig information på ett väl fungerande sätt i diskussioner eller andra framställningar och samtala om frågor med välutvecklade motiveringar och föra diskussionerna framåt och fördjupa dem. Uppgift: Skriv ett förslag till landets energiminister där du rekommenderar en av de tre energikällorna vindkraft, vattenkraft eller kärnkraft. I förslaget ska du använda naturvetenskaplig information, ta ställning och motivera ditt ställningstagande utifrån aspekterna energiframställning, miljöpåverkan och livslängd. Bedömningsexempel för E: "Mitt förslag är att ni bör använda vattenkraft om ni vill öka elproduktionen. Speciellt med tanke på hur många älvar som landet har. Elen som kommer från vattenkraften är helt naturligt och ni behöver inte vara rädd för att den ska ta slut till skillnad från kärnkraft där man tror att jordens urantillgångar bara kommer räcka i ett par hundra år. Vindkraft producerar väldigt lite el och ser ohyggligt fula ut i naturen. Vattenkraft är det näst billigaste alternativet och det folk tycker mest om eftersom de inte sabbar utsikten eller naturen." Kommentar: Naturvetenskaplig information används i svaret och man tar ställning genom att rekommendera en energikälla. Man motiverar sitt ställningstagande utifrån aspekten energiframställning och uppger en fördel med den valda energikällan och en nackdel med någon av de andra energikällorna. Texten är enkelt formulerad med viss anpassning till syftet. Bedömningsexempel för C: "Goddag kära energiminister. Jag skulle vilja att vårt land satsar på kärnkraft om vi ska öka vår elproduktion. Kärnkraft är en effektiv energikälla, det går att utvinna mycket energi. Om man satsar på vind- eller vattenkraft är det svårt att möta den efterfrågan som finns. Att vara tvungen att ransonera el går vi inte med på och fylla kusten med vindkraftverk skulle påverka både turismen och ekonomin. Vid användning av kärnkraft påverkas inte djurlivet på samma sätt som t.ex. vindkraft där ofta fåglar sugs in i rotorbladen och dör. Både vindkraft och vattenkraft är miljövänliga energikällor om man tänker på att den kan återanvändas och det finns stora mängder överallt i naturen. Man måste också komma ihåg att djurlivet påverkas av alla tre. Med kärnkraft får man inte glömma att det finns risk för olyckor och att det då kan spridas radioaktiva ämnen. Senast för några år sedan förstörde kärnkraftverket i Fukushima många japaners liv. Dock är risken för härdsmälta inte stor. Med dagens teknik och kunskap går det att minska riskerna för härdsmälta i stor utsträckning. Det behövs inte så många kärnkraftverk för att hålla landet igång och de går att placera på ett specifikt område bara det inte är mitten av en stad, men det behöver vind- och vattenkraftverken för att de ska vara effektiva. Lyssna på mig och välj kärnkraft." Kommentar: Naturvetenskaplig information används i svaret och man tar ställning genom att rekommendera en energikälla. Man motiverar sitt ställningstagande utifrån två aspekter, energiframställning och miljöpåverkan, samt jämför två av de tre energikällorna genom att uppge för- och nackdelar med dessa. Texten är utvecklad och relativt god anpassad till syftet. Bedömningsexempel för A: "Det finns fördelar och nackdelar med alla tre enrgikällor, men det jag anser är den mest miljövänliga källan är kärnkraftverk. Till skillnad från vind- och vattenkraftverk ger kärnkraftverk en jämn och hög elproduktion över hela året. Det är också lättare att placera ut nya kärnkraftverk jämfört med vindkraftverk som behöver öppna fält, eller vattenkraftverk som måste placeras ut i våra älvar. Bäst lämpat för vindkraftverk ärlandets platta fält, men på många av dessa fält odlas annat och man kan inte ta över dessa för att sätta upp kraftverk. Det är också så att vindkraftverk låter och bullrar. Vi kan inte kräva av landets befolkning att stå ut med detta. Om man skulle sätta ut så många vattenkraftverk som behövs skulle fiskarnas levnadsmiljö påverkas och många arter som lever i våra älvar dö ut. Att medvetet förstöra vår naturs mångfald när det finns alternativ som inte gör det är väldigt dumt. Det som är mest positivt med vind- och vattenkraftverk är att det är en förnyelsebar energikälla vilket inte skapar utsläpp av växthusgaser, men det gör inte kärnkraft heller. Det som är mest negativt kring kärnkraftverk är urantillgång och om det sker en olycka och radioaktiva ämnen sprids. Tjernobyl är ett skräckexempel på vad som händer om en kärnkraftsolycka inträffar. Men idag är detta inget argument då det skulle vara som att jämföra säkerheten att köra bil från 60-talet gentemot idag. Kärnkraftverket är det bästa alternativet. Det har längst livslängd och mest elproduktion. Jag hoppas du tar åt dig utav mina argument och använder kärnkraft i din nya satsning. Vänliga hälsningar." Kommentar: Naturvetenskaplig information används i svaret och man tar ställning genom att rekommendera en energikälla. Man motiverar sitt ställningstagande utifrån två aspekter, energiframställning och miljöpåverkan, samt jämför alla tre energikällor genom att uppge för- och nackdelar med dessa. Texten är välutvecklad och har god anpassning till syftet. Jörgen Lagnebo Konkreta exempel PLANERA OCH UNDERSÖKA E C A Eleven kan bidra till enkla planeringar samt genomföra undersökningar på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan formulera enkla planeringar samt genomföra undersökningar på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan formulera enkla planeringar samt genomföra undersökningar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Uppgift: Planera och utför en undersökning där du tar reda på vilket av materialen bomullstyg, wellpapp eller mjuk plast som håller värmen på vatten i en bägare bäst. Planering - Bedömningsexempel för E: Materiel: bägare, termometer, brännare, trefot, tidtagarur, bomullstyg, wellpapp och mjuk plast Utförande: Först värmer man upp vatten i en bägare. Undertiden vattnet värms upp täcker jag tre bägare med de tre materialen. När vattnet är varmt häller jag ner vattnet i de tre bägarna. Jag väntar sedan fem minuter och kollar sedan hur många grader termometern visar. Sedan antecknar jag. Kommentar: Planeringen innehåller beskrivning av materiel, metod och kan besvara frågeställningen. Dock uppger den inte att man ska använda samma volym av vattnet. Genomförande - Bedömningsexempel för E: Instruktionen följs och man ser till att tiden blir lika för alla tre materialen. Man mäter dessutom temperaturen på vattnet och fäster isoleringen på bägaren. Planering - Bedömningsexempel för C: Materiel: tre bägare, tre termometrar, brännare, trefot, tidtagarur, bomullstyg, wellpapp och mjuk plast Utförande: Häll upp 10 cl vatten i alla bägare och sätt i termometern. Börja med att värma upp vattnet i ena bägaren med brännaren, till termometern visar 65 grader. Ställ bägaren åt sidan. Täck bägaren med en bit bomullstyg. Ta tid hur lång tid det tar att värmen sjunker till 30 grader. Gör sedan samma sak med de två andra materialen. Kommentar: Planeringen innehåller beskrivning av materiel, metod och kan leda fram till ett godtagbart resultat. Man planerar att använda samma mängd vatten och jämföra tiden för ett temperaturintervall. Genomförande - Bedömningsexempel för C Instruktionen följs och man ser till att tiden blir lika för alla tre materialen. Man mäter dessutom upp den angivna volymen på ett godtagbart sätt t ex med en bägare samt mäter temperaturen på vattnet. Eleven använder kärl med samma form och storlek och fäster isoleringen på ett sådant sätt att bägarens mantelyta täcks. Planering - Bedömningsexempel för A: Materiel: bägare, termometer, brännare, trefot, trådnät, tidtagarur, tre glasflaskor med lock, bomullstyg, wellpapp och mjuk plast Utförande: Tänd brännaren. Gör i ordning trefoten och trådnätet. Fyll bägaren med 150 ml vatten och koka upp det. Fyll de tre glasflaskorna med lika mycket vatten. Skruva igen dem noga. Isolera de tre glasflaskorna med ett material till varje. Använd samma mängd material till varje flaska. Ställ flaskorna i kylen och ta tid. Mät temperaturen var femte minut och anteckna resultatet. Använd lika mycket material till alla flaskorna annars kan vissa bli mer isolerande än andra. Gör testet med alla flaskor samtidigt för att undvika temperaturskillnader i flaskornas omgivning. Kommentar: Planeringen innehåller beskrivning av materiel, metod och kan leda fram till ett godtagbart resultat. Man planerar att använda samma mängd vatten, lika mycket isoleringsmaterial och jämföra tiden för ett temperaturintervall. Genomförande - Bedömningsexempel för A Instruktionen följs och man ser till att tiden blir lika för alla tre materialen. Man mäter dessutom upp den angivna volymen med god precision t ex med ett mätglas samt mäter temperaturen på vattnet. Eleven använder kärl med samma form och storlek och fäster lika tjockt av de tre isoleringsmaterialen på bägaren. Jörgen Lagnebo Konkreta exempel PLANERA OCH UNDERSÖKA E C A Eleven kan dra enkla slutsatser, ge något förslag på hur undersökningen kan förbättras, och redovisa detta i skriftliga rapporter. Eleven kan dra utvecklade slutsatser, ge några förslag på hur undersökningen kan förbättras, och redovisa detta i skriftliga rapporter. Eleven kan dra välutvecklade slutsatser, ge några förslag på hur undersökningen kan förbättras, och redovisa detta i skriftliga rapporter. Uppgift: Utvärdera undersökningen genom att redovisa resultat, slutsats samt ge förslag på någon förbättring av undersökningen Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för E Resultat: Bomullstyg 55 ºC Wellpapp 45 ºC Plast 50 ºC Slutsats: Bomull behåller temperaturen längst vilket innebär att bomullen behåller värmen bäst. Vattnet innehåller mer värme än omgivningen och bomullen är ett hinder som hindrar värmen att ta sig ut. Kommentar: Ett fullständigt resultat med mätvärden och enhet. Resultatet behöver inte vara teoretiskt korrekt. Man drar en slutsats av resultatet och beskriver materialet som en barriär som värmen har svårt att passera. Förbättringar - Bedömningsexempel för E Förbättring: Fler mätningar hade gett ett bättre resultat. Kommentar: Ett förslag på en allmän/generell förbättring. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för C Resultat: Bomullstyg 4,5 min Wellpapp 3,5 min Plast 3 min Slutsats: I min undersökning tog det längre tid för vattnets temperatur att sjunka i bägaren som var inlindad i bomull och det beror på att bomull innehåller mycket luft som gör att värmen inte kan ledas ut från vattnet. Kommentar: Ett fullständigt resultat med mätvärden och enhet. Resultatet behöver inte vara teoretiskt korrekt. Man drar en slutsats av resultatet och beskriver materialet som en barriär eftersom den leder värme dåligt. Förbättringar - Bedömningsexempel för C Förbättring: Om wellpappen och plasten varit lika tjocka som bomullen så hade resultatet blivit bättre. Kommentar: Ett förslag på en uppgiftsspecifik förbättring. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för A Resultat: Bomullstyg 45 ºC Wellpapp 50 ºC Plast 55 ºC Slutsats: Bubbelplasten håller värmen bäst eftersom luften i bubblorna blir varm och stannar kvar. Kommentar: Ett fullständigt resultat med mätvärden och enhet. Resultatet behöver inte vara teoretiskt korrekt. Man drar en slutsats av resultatet och beskriver materialet håller kvar luften kring bägaren så att inte luften runt bägaren byts ut. Förbättringar - Bedömningsexempel för A Förbättring: Om wellpappen och plasten varit lika tjocka som bomullen hade resultatet blivit bättre eftersom jag då testar materialet och inte tjockleken på materialet. Kommentar: Ett förslag på en uppgiftsspecifik förbättring och förklarar varför det kan påverka resultatet. Jörgen Lagnebo Konkreta exempel BESKRIVA OCH FÖRKLARA E C A Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska sammanhang och kan beskriva dessa med användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven har goda kunskaper om fysikaliska sammanhang och kan beskriva dessa med användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska sammanhang och kan beskriva dessa med användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Uppgift: Ellen ska äta en varm smörgås. Brödet och tomaten har samma temperatur när Ellen äter sin varma smörgås. Ellen bränner sig på tomaten men inte på brödet. Förklara varför. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för E Ex 1. För att det är mer vätska i tomaten än i brödet Ex 2. Värmen leds bättre i en tomat än i en smörgås Kommentar: Eleven uppger att det är skillnad i mängden vatten och luft eller värmeledningsförmåga i tomat och bröd Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för C Tomaten har en bättre ledningsförmåga eftersom brödet innehåller mer luft än tomaten som innehåller vatten. Kommentar: Eleven förklarar hur mängden vatten/luft i tomaten eller brödet påverkar värmeledningsförmågan Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för A Brödet är poröst och innehåller inte lika många molekyler som tomaten, vilket gör att fler molekyler har temperaturen 80 grader hos tomaten och därför innehåller den mer värmeenergi. Kommentar: Eleven förklarar hur mängden vatten/luft i tomaten eller brödet påverkar värmeinnehåll och kopplar det till temperaturförändringar Jörgen Lagnebo Konkreta exempel BESKRIVA OCH FÖRKLARA E C A Eleven kan föra enkla resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med fysikaliska samband, samt även kunna resonera kring kopplingar till miljö och åtgärder för hållbar utveckling. Eleven kan föra utvecklade resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med fysikaliska samband, samt även kunna resonera kring kopplingar till miljö och åtgärder för hållbar utveckling. Eleven kan föra välutvecklade resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med fysikaliska samband, samt även kunna resonera kring kopplingar till miljö och åtgärder för hållbar utveckling. Uppgift: Förklara hur växthuseffekten fungerar. Ge även ett förslag på något som en människa kan göra för att minska utsläpp av växthusgaser samt beskriv varför det leder till mindre utsläpp av växthusgaser. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för E Solens värmestrålar kommer in i atmosfären men inte ut. Man skulle kunna cykla mer eftersom det då inte används så mycket bensin som bidrar till växthuseffekten. Kommentar: Svaret beskriver att värme hålls kvar i atmosfären. Svaret innehåller också en åtgärd och beskriver att "cykla mer" bidrar till att det används mindre bensin. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för C Ljuset från solen åker igenom atmosfären och studsar mot jorden och åker tillbaka till rymden. Växthusgaser gör att strålarna inte kommer ut från atmosfären utan stannar här och det blir varmare. Man skulle kunna isolera huset bättre eftersom det då behövs mindre el att värma upp det. På så sätt minskar utsläppen av koldioxid. Kommentar Svaret förklarar att växthusgaserna tar upp värmestrålning vilket gör att värme hålls kvar i atmosfären. Svaret innehåller också en åtgärd och beskriver att isoleringen bidrar till minskat utsläpp av koldioxid. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för A Temperaturen på jorden regleras av växthuseffekten. Solen skickar värmestrålning genom atmosfären som reflekteras mot jorden och åker tillbaka ut mot rymden. Men en del av värmestrålningen som reflekterats träffar olika växthusgaser som t.ex. koldioxid och metangas och studsar ner mot jorden igen. Detta gör att temperaturen är ganska behaglig på jorden. Skulle växthusgaserna öka i atmosfären skulle mer värmestrålning studsa tillbaka till jorden och medeltemperaturen öka. Om fler skulle börja åka buss till jobbet istället för att köra bil hade man minskat utsläppen av koldioxid, som man får när fossila bränslen brinner, eftersom färre bilar hade varit i trafik. Kommentar Svaret förklarar utförligt växthusgasernas roll och hur de hjälper till att behålla värmestrålning i atmosfären. Svaret innehåller också en åtgärd och beskriver utförligt hur ökad bussåkning bidrar till minskat utsläpp av koldioxid. Jörgen Lagnebo Konkreta exempel BESKRIVA OCH FÖRKLARA E C A Eleven kan ge exempel och beskriva naturvetenskapliga upptäckter och dess betydelse för människan. Eleven kan förklara och visa samband på naturvetenskapliga upptäckter och dess betydelse för människan. Eleven kan förklara och generalisera naturvetenskapliga upptäckter och dess betydelse för människan. Uppgift: Förklara vad man använder en generator till och hur den fungerar. Förklara även hur användningen av generatorn har påverkat våra levnadsvillkor. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för E En generator skapar ström genom att en magnet rör sig i en spole. Tack vare generatorn kan vi nu använda elektriska apparater som t.ex. glödlampan eller datorn. Kommentar: Svaret uppger att generatorn alstrar ström. Det innehåller även att en magnet rör sig i förhållande till en spole samt något exempel på hur generatorn påverkat människans liv. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för C En generator skapar ström från rörelseenergi genom att man låter en magnet snurra i en spole. Tack vare strömmen som generatorn skapar kan vi använda glödlampan och ha ljust dygnet runt. Detta kan t.ex. ändra vår dygnsrytm. Förr sov man på natten och var vaken på dagen. Kommentar Svaret uppger att generatorn alstrar ström. Det innehåller även att en magnet rör sig i förhållande till en spole samt en beskrivning i flera led kring hur kunskapen kan ha påverkat våra levnadsvillkor. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för A En generator omvandlar rörelseenergi till elektrisk energi genom att en magnet rör sig i en spole. Tack vare strömmen som generatorn skapar är vi inte beroende av solen eller elden som ljuskällor utan kan använda t.ex. glödlampan och ha ljust dygnet runt. Detta innebär att man nu har ändrat våra arbetsvanor. Förr jobbade man när det var ljust och vilade då det var mörkt. Idag kan man arbeta alla tider på dygnet vilket gör att man kan arbeta i skift på ett annat sätt. Det finns både fördelar och nackdelar med detta. Vi kan producera mer, men kanske så träffar man kompisar och familj mindre eftersom man jobbar på olika tider. Kommentar Svaret uppger att generatorn alstrar ström. Det innehåller även att en magnet rör sig i förhållande till en spole samt en generell beskrivning kring hur kunskapen kan ha påverkat våra levnadsvillkor.
