Kulturbryggan 2011-2012

Transcription

KU 2010:04/2013/2
2012-02-28
Kommittén Kulturbryggan
Ku 2010:04
Till statsrådet Lena Adelsohn Liljeroth
I enlighet med direktiv (dir 2010:77) och tilläggsdirektiv (dir 2012:71) överlämnas härmed redovisning
av försöksverksamheten i form av en delrapport avseende perioden 2011-2012. Slutrapport kommer att
avlämnas den 31 december 2013.
Kulturbryggan har bedrivit försöksverksamhet i två år. Antalet ansökningar om stöd har varit drygt
2000 och 255 av dessa har beviljats. Drygt 100 projekt har vid utgången av 2012 hunnit redovisa utfall
och erfarenheter. Tiden är nu inne att varsamt börja sammanställa och analysera erfarenheterna från de
gångna två årens verksamhet i syfte att vinna kunskap för framtiden. Underlaget är än så länge i
underkant för att berättiga bestämda slutsatser, men det är fullt tillräckligt för att ge signaler om
områden och frågeställningar som kan och bör fördjupas och utvecklas under 2013 och framåt. Bland
sådana frågeställningar finns exempelvis geografisk spridning, finansiell samverkan, tillgänglighet och
kommunikation. En tydlig slutsats som redan nu ändå kan dras, är att Kulturbryggans närvaro ute i
landet och tillgänglighet för rådgivning och stöd per telefon och e-post, är viktiga framgångsfaktorer.
Kommittén består av filmregissören Osmond Karim, författaren Johan Kling, kulturkonsulten Annika
Levin och kulturföretagaren Rebecka Nolmark. Kansliet bemannas av kanslichefen Ingrid Lomfors,
handläggaren Mikael Theorin, kommunikatören Chrisoula Faniadis och sekreteraren Lotta Signeul.
Stockholm i februari 2013
Bo-Erik Gyberg
Ordförande
2
Sammanfattning
I föreliggande rapport beskriver Kulturbryggan uppdraget och dess genomförande under
försöksverksamheten 2011-2012. Rapporten har fokus på uppföljning av resultat av bidragsgivningen,
liksom de kulturpolitiska målens genomslag. Totalt har 50 miljoner kronor fördelats till 255
kulturprojekt över hela landet, varav drygt hälften har genomförts och avslutats. 104 projekt har hittills
redovisat sitt resultat till Kulturbryggan. Denna rapport vilar i huvudsak på dessa redovisningar. För att
illustrera den kulturella och konstnärliga bredden i bidragsgivningen har tio kulturprojekt som
finansierats av Kulturbryggan valts ut som exempel.
Rapporten har följande huvudrubriker:
Kapitel 1 Uppdraget och styrdokumenten
Kapitel 2 Försöksverksamheten
Kapitel 3 Statistik och analys
Kapitel 4 Förteckningar över beviljade projekt
Kapitel 5 Projektpresentationer - ett urval
Kapitel 6 Redovisning av genomförda projekt
Kapitel 7 Kulturbryggans bedömare och referenspersoner
3
1 Uppdraget och styrdokumenten
1.1 Kommitténs direktiv
Kommittén Kulturbryggan har enligt sina direktiv1 haft två huvudsakliga uppdrag. Det första uppdraget
har varit att lämna förslag på vilken verksamhetsform som är ändamålsenlig för en långsiktig
bidragsgivning för förnyelse och utveckling inom kulturområdet. Förslaget presenterades i SOU
2012:16 Att angöra en kulturbrygga – till stöd för förnyelse och utveckling inom kulturområdet och överlämnades
till statsrådet Lena Adelsohn Liljeroth den 30 mars 2012.
Det andra uppdraget har varit att etablera en försöksverksamhet som under 2011-2012 ska fördela
avsatta medel som bidrag till nyskapande kulturprojekt. Direktiven anger att en slutrapport om
försöksverksamheten ska lämnas senast den 31 december 2012. Den 20 juni 2012 beslutade regeringen
om ett tilläggsdirektiv för Kulturbryggan. Uppdraget förlängdes till och med den 31 december 2013.2
Mot denna bakgrund kom även datumet för de återstående rapporterna att förskjutas: den verksamhet
som rör fördelning av medel ska redovisas senast den 28 februari 2013, medan uppdraget i sin helhet
ska slutredovisas senast den 31 december 2013.
Direktiven anser att ”nyskapande kultur och kulturell förnyelse tar ofta form i småskaliga verksamheter
och genom enskilda kulturutövares engagemang men uppstår även i mötet mellan olika typer av aktörer
eller där kulturområdet möter andra samhällsområden.” Den kulturella aspektpolitiken – som syftar till
att främja samspelet mellan kulturverksamheter, liksom mellan kultur och andra politikområden – har
varit av strategisk betydelse för försöksverksamheten.
Likaså har kommittén – med utgångspunkt i direktiven – lagt sig vinn om att den bidragsgivande
verksamheten ska ha en oberoende ställning som alternativ bidragsgivare och kunna hantera och främja
kulturområdets hela omfattning. Detta har ställt särskilda krav på såväl dialogformer som uppföljning.
Direktiven anger följande uppgifter:
-
”Etablera en försöksverksamhet som under 2011–2012 fördelar avsatta medel som bidrag till
nyskapande kulturprojekt.
Sträva efter att etablera samverkan med andra finansiärer.
Särskilt överväga hur de nya kulturpolitiska målen kan få genomslag, såväl i försöksverksamheten
som i förslagen om en långsiktig verksamhet.”
1.2. Bidragsförordningen
I direktiven står att kommittén ska lämna förslag till bidragsförordning i samband med sin första
delrapport. En delrapport och förslag till bidragsförordning överlämnades den 30 november 2010. 3
Dir. 2010:77
Dir. 2012:71
3 Dnr 2010:04/2010/6
1
2
4
Den 24 mars 2011 beslutades av regeringen ”Förordning av statsbidrag till nyskapande kultur.”4 Under
försöksverksamheten har denna bidragsförordning varit styrande för all bidragsgivning. I huvudsak
anger den ändamål och villkor för statsbidraget samt ärendenas handläggning och redovisning.
Bidragsförordningen har i stort sett fungerat tillfredsställande. Erfarenheterna av försöksverksamheten
visar dock på några områden där förordningen bör förändras och utvecklas. I Kulturbryggans
delbetänkande Att angöra en Kulturbrygga5 föreslås tre principiellt viktiga förändringar:
-
-
”Det grundläggande villkoret om nyskapande som grund för statsbidrag till kulturprojekt ska
kompletteras med ett villkor om att projekten också ska ha hög kvalitet för att vara berättigade till
statsbidrag.
Det ska klargöras att bidragsgivningen i första hand, men inte enbart, ska riktas till det fria
kulturlivet.
Med bibehållande av en modell med extern bedömning av ansökan innan statsbidrag beviljas ska
det inte längre anges i förordningen att ett visst minsta antal bedömare ska anlitas för uppgiften.”
I samband med att Kulturbryggan förlängdes ytterligare ett år, t.o.m. 2013, gjordes också justeringar i
bidragsförordningen.6 I den uppdaterade förordningen har den första omnämnda punkten tillgodosetts.
SFS 2011:317
SOU 2012:16
6 SFS 2011:317 (ändrad SFS 2012:904)
4
5
5
2 Försöksverksamheten
2.1 Verksamhets- och tidplan 2011-2012
Kommittén och kanslichefen för Kulturbryggan tillsattes av regeringen den 10 september 2010. På
hösten samma år utarbetades förslag till regelverk, samt administrativa och kommunikativa modeller för
stöd- och bedömningsprocesser. En plan för den planerade försöksverksamhet och ett förslag till
bidragsförordning lämnades den 30 november 2010. 7 I verksamhetsplanen slår kommittén fast några
strategiska och principiella utgångspunkter: ”Kulturbryggans arbete ska under försöksverksamheten
präglas av öppenhet, dialog och flexibilitet. Samtidigt ska arbetet bedrivas kvalitetssäkert, strategiskt och
med sikte på långsiktiga mål.”8
I verksamhetsplanen fastslogs också en tidplan. En målsättning var att försöka få till stånd en första
utlysning redan påföljande vår, dvs. 2011. Det förutsatte att det fanns ett regeringsbeslut om
bidragsförordning, liksom budget, bemannat kansli, bedömarpool, ärendehanteringssystem och
kommunikationsplattform. Dessa nödvändiga byggstenar utformades i högt tempo och samtidigt i
dialog med andra bidragsgivande instanser. Det bidrog till att alla nödvändiga beståndsdelar var på plats
enligt tidplanen.
Den första utlysningen lanserades den 2 maj 2011. Ytterligare tre utlysningar genomfördes före årets
slut. Intresset för Kulturbryggan som ny aktör för bidragsgivning var betydande, och söktrycket blev
stort vid samtliga sökomgångar. Sammanlagt behandlades 1 251 ansökningar under 2011.
Kulturbryggan fördelade det första året stöd till 147 projekt. Under påföljande år 2012, samtidigt som
Kulturbryggan lämnade in sitt första betänkande genomfördes tre utlysningar. I en av dessa utlysningar
prövades en ny stödform. De olika stödformerna presenteras i kommande avsnitt i denna rapport.
Under försöksverksamheten förtydligades kraven på nyskapande och kvalitet, liksom på
samfinansiering. År 2012 inkom 786 ansökningar, av vilka 108 beviljades finansiering.
Sammanfattningsvis har under den aktuella perioden 2011-2012 Kulturbryggan genomfört sju
utlysningar och tillämpat tre olika stödformer. Totalt har 2 037 ansökningar inkommit. Av dem har 255
beviljats.
2.2. Kulturbryggans kommunikation
På hösten 2010 inleddes arbetet med att ta fram en kommunikationsplan för Kulturbryggan. Den 28
februari 2011 var den på plats.9 Syftet var att:
- Kommunicera Kulturbryggans existens och målsättning
- Skapa förståelse för och förtroende hos målgrupperna
- Att genom bred finansiering främja utveckling och förnyelse inom kulturområdet
Dnr 2010:04/2010/6
Ibid. sid 1.
9
Framtagen i samarbete med Bazooka Interactive AB.
7
8
6
I planen ingick även att identifiera ett antal målgrupper som Kulturbryggan kom att kommunicera med
i olika kanaler, på skilda sätt och med varierande tilltal. Under försöksverksamheten har planen varit ett
aktivt och kontinuerligt redskap för att tydliggöra Kulturbryggans uppdrag och viljeyttring.
De främsta kommunikationskanalerna som används har varit:
- Hemsidan.10 Den aktuella perioden har den haft 33 200 unika användare och drygt 92 000
besök. Besök har ökat i samband med utlysningar. Antalet nya besökare har legat kring 35
procent. Drygt 46 procent av besöken kommer från Stockholmsområdet, medan Göteborg har
haft ca 12 procent och Malmö ca 9 procent. Besök från mindre orter ökar i samband med att
Kulturbryggan deltagit i evenemang eller anordnat träffar.
- Nyhetsbrev och sociala medier.11 Kulturbryggans nyhetsbrev går ut cirka en gång i månaden till
omkring 1 500 prenumeranter. I takt med att försöksverksamheten fortskridit har också antalet
följare på sociala medier ökat. Idag följs Kulturbryggan av 990 personer på Facebook, och cirka
150 på Twitter.
- Media. I början av försöksverksamheten var medias intresse för Kulturbryggan relativt
begränsat. I samband med överlämnandet av Kulturbryggans delbetänkande i mars 2012 ökade
den mediala bevakningen. Totalt har anordnats två pressträffar. 10 pressmeddelanden har gått
ut. Sammantaget har Kulturbryggan vid flera tillfällen exponerats i riks- och lokalpress, liksom i
TV och radio. 12Uppmärksamheten har fokuserats på verksamheten, men också på individuella
projekt som finansierats av Kulturbryggan.
- Inspirationsträffar/evenemang: Kulturbryggan har arrangerat och/eller samarrangerat program på
ett 20-tal platser runt om i landet. Vid dessa tillfällen har Kulturbryggan sammantaget haft
individuella samtal med drygt 500 personer, flertalet kulturutövare med intresse för att söka
projektstöd.
- Dialog och omvärldsbevakning: Kontaktarbetet har även skett utanför Sverige, med syftet att få
kunskap om andra kulturpolitiska satsningar och finansiella system för kultur. Studiebesök har
ägt rum i Danmark, Tyskland och USA. 13
2.3 Finansiell samverkan
Ett av uppdragen som utmärker och särskiljer Kulturbryggan från andra bidragsgivande insatser är
strävan efter att etablera samverkan med andra finansiärer. Kulturbryggans bidragsgivning ska ge
”incitament till finansiering från flera parter” – som det står i direktiven. 14 En precisering av detta
uppdrag framgår av bidragsförordningen § 6:
10
www.Kulturbryggan.se
Ibid.
12
Se http://www.kulturbryggan.se/press/kulturbryggan-i-media/
13
Se bl.a. Rapport Kulturbryggan i New York, september 2012 http://www.kulturbryggan.se/wpcontent/uploads/2012/10/Rapport-KB-i-NYC-Sept-2012-Final.pdf
14
Dir 2010:77 s 114
11
7
”Krav på finansiering även från annan part ska ställas som villkor för statsbidrag. Om det finns
särskilda skäl, behöver dock sådant krav inte ställas om bidrag ges för att påbörja en försöksverksamhet
eller för att vidareutveckla en projektidé.”15
En sammanställning av det sökta beloppet under åren 2011-2012 visar att Kulturbryggans
bidragsgivning på totalt 50 miljoner kronor16 redovisar preliminärt 74,6 miljoner kronor i
medfinansiering, varav 33,1 miljoner kronor avser privata/icke-offentliga finansiärer. Totalt genererade
Kulturbryggan därmed 124,6 miljoner kronor under försöksverksamheten, varav drygt var fjärde krona
kom från en privat/icke-offentlig finansiär. Sammantaget visar uppföljningen att stödet från den
privata/icke-offentliga sektorn har ökat i takt med att försöksverksamheten fortskridit.17
Uppföljningen visar att finansiell samverkan är möjlig på projektnivå. Den visar också att många
projektägare kan och är beredda att införskaffa privat/icke-offentligt stöd när detta ställs som motkrav
för att få finansiering från Kulturbryggan. Det kan inte uteslutas att de aktuella kulturprojekten skulle
uppbära såväl privat/icke-offentlig som offentlig finansiering utan Kulturbryggans stöd. Samtidigt
menar 58 procent av de projektägare som har återrapporterat att Kulturbryggan har haft en avgörande
eller stor betydelse för att få privata/icke-offentliga finansiärer att stödja deras projekt. 18
Kulturbryggan har också strävat efter finansiell samverkan på ett mer övergripande plan. Exempelvis
har Kulturbryggan sökt intresse hos privata stiftelser för samarbete kring en samutlysning av kulturstöd.
Avsikten var att två parter – Kulturbryggan och en privat/icke-offentlig aktör – gemensamt kan finna
former för en samfinansierad utlysning. En sådan samutlysning skulle vara riktad för att exempelvis
utveckla modeller för finansiell samverkan inom kulturprojekt. En första sondering av intresset bland
privata/icke-offentliga aktörer har påbörjats. Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser av dessa
försök till samarbete. Sannolikt behöver Kulturbryggan en permanent hemvist för att skapa reella
förutsättningar för att bygga upp ett finansiellt partnerskap.
2.4 Stödformer
Kulturbryggan har utvecklat tre skilda stödformer. De har sin grund i flera olika styrdokument och krav
på måluppfyllelse. Redan i Kulturbryggan – underlag för vidare beredning19 från 2009 föreslogs att
Kulturbryggan bör ”inriktas på småskaliga aktörer och på konstnärligt risktagande. Stöd för utveckling,
experiment och försöksverksamhet bör därför prioriteras.” 20 Mot denna bakgrund föreslogs
inledningsvis två stödformer; Ett initieringsstöd med syfte att hel- eller delfinansiera den första fasen med
projektet, samt ett genomförandestöd för delfinansiering av kulturprojekt.
SFS 2011:317 § 6
Redovisningen omfattar inte Tema-utlysningen, vilken fördelade 1,2 miljoner i stöd. Det reella beloppet ska
vara 48,8 miljoner.
17 År 2011 kom var femte krona från en privat/icke-offentlig finansiär, medan båda åren 2011-2012 visar på att
drygt var fjärde krona kom från en privat finansiär.
18 Siffran avser privat/icke-offentligt stöd. Vad gäller offentligt stöd menar 68 % att Kulturbryggan haft en
avgörande eller stor betydelse. Se vidare i kapitel ”Redovisning av genomförda projekt”
19 Dnr Ku2009/2273/KT
20 Ibid. sid 16.
15
16
8
Med stöd i bidragsförordningen och med särskild hänsyn till § 6 där ”Krav på finansiering även från
annan part ska ställas som villkor för statsbidrag. Om det finns särskilda skäl, behöver dock inte krav
ställas…”21 beslutade Kulturbryggan att pröva två stödformer under 2011: Startstöd och Genomförandestöd.
Vid samma tid gjordes också försök att upprätta en digital plattform för mikrofinansiering. Mot bakgrund
av de tekniska begränsningar som råder för kommittéarbete förutsatte etableringen av ett sådant system
samverkan med extern part. Av flera skäl, främst tekniska och ekonomiska, fick dock planen skjutas på
framtiden. Däremot kom Kulturbryggan att bevilja stöd till flera projekt som syftade till att utveckla
modeller för, respektive pröva mikrofinansiering - och på så sätt bidra till att utveckla denna stödform.22
I slutet av 2012 beslutade Kulturbryggan att pröva en tematisk utlysning. Syftet var att rikta utlysningen
mot en viss typ av kulturprojekt. Kulturbryggan valde att lyfta frågan om finansiell samverkan. Tema
2012: Finansiell Samverkan blev Kulturbryggans tredje stödform.
2.4.1 Startstöd
Startstödet blev den första stödformen som lanserades av Kulturbryggan. Den syftar till att komma
igång med ett kulturprojekt, göra en förstudie eller att på annat sätt utforska och pröva förutsättningar
för att genomföra ett nyskapande projekt. Att ge stöd på dessa villkor kräver ett visst mått av
risktagande från Kulturbryggans sida. Stödformen utformades utifrån ytterligare två olika hänsyn:
-
Att Kulturbryggans stödformer ska var unika och/eller komplettera andra bidragsgivande
aktörer. Startstöd kan därför fylla ett tomrum i den statliga bidragsgivningen. 23
Att Startstödet ska stå fristående från andra stödformer, eller kunna betraktas som en
förberedelse inför Genomförandestödet.
En annan tanke med Startstödet är att det ska kunna helfinansiera ett projekt. Det ställer sålunda inga
krav på medfinansiering. Denna möjlighet har sitt stöd i bidragsförordningen som i § 6 anger att krav
på medfinansiering inte behöver”… ställas om bidrag ges för att påbörja en försöksverksamhet eller för
att vidareutveckla en projektidé.”24
Detta gjorde det möjligt för de sökande att utan längre förberedelsetid ansöka om medel, vilket också
var skälet till att Kulturbryggan valde att lansera just Startstödet som den första stödformen. Det första
året 2011 avsattes 17 miljoner av sakanslagets totala 25 miljoner åt just Startstödet. Samma år utlystes
denna stödform vid tre tillfällen. Vid varje tillfälle gick det att söka upp till 150 000 kr. En övervägande
majoritet av de sökande utnyttjade den möjligheten. Det första året fördelades Startstöd till 126
kulturprojekt.
I början av försöksverksamhetens andra år beslutade kommittén att ändra på fördelningen av
sakanslaget. Startstödet minskade till förmån för andra stödformer. Mot den bakgrunden sänktes också
SFS 2011:317
Bl.a. Fabel kommunikation, Sverige först i världen (dnr 2011/7-259), Fundedbyme/Dabber Crowdfundig (dnr
2011/7-245) och Filmbasen/Film Stockholm, Filmbases goes crowd funding (dnr 2011/7-214).
23 Startstödet – som stödform - har tagits fram i dialog med främst Statens Kulturråd.
24 SFS 2011:317 § 6
21
22
9
beloppet till 100 000 kr för att ge fler sökande chans att få ta del av Startstödet. År 2012 fördelades vid
ett utlysningstillfälle 5,8 miljoner i Startstöd.
2.4.2. Genomförandestöd
Genomförandestödet lanserades på hösten 2011. Samma år avsattes
totalt 8 miljoner till denna stödform. Den sökande kunde ansöka upp till en miljon kronor i stöd för ett
enskilt kulturprojekt. Avsikten var att ge stöd åt relativt stora projekt, liksom projekt som redan passerat
den förberedande fasen och var klara att genomföras.
Vid denna tid låg den stora utmaningen i kravet på och tolkningen av medfinansiering. Varken
direktiven eller bidragsförordningen ger någon konkret vägledning i frågan, mer än att Kulturbryggan
ska verka för finansiell samverkan och samt ställa krav på medfinansiering. Kommittén valde då att
inledningsvis pröva följande:
-
50 procent av projektets budget ska komma från annan finansiell källa
minst en finansiell källa ska vara privat/icke-offentlig, dock ingen bestämd andel av
medfinansieringen men den skall kunna styrkas med hjälp av en skriftlig avsiktsförklaring.
En rad nya frågor uppstod i samband med utlysningen på hösten 2011. Bland annat vad som kan
räknas som privat/icke-offentlig finansiell källa. Enligt Kulturbryggans definition är i princip alla
bidragsgivare som inte har sina intäkter från skattemedel att räknas som privata. Deras stöd kan
omfatta, förutom kontanta medel, även varor och tjänster.
Vid första utlysningen av Genomförandestödet uppgick antalet sökandet till 165 stycken. Bland de
sökande återfanns också projektägare som tidigare beviljats Startstöd. Totalt beviljades 21 kulturprojekt
Genomförandestöd under 2011.
Enligt projektens budgetbeskrivningar var vid beslutstillfället i november 2011 9,2 miljoner säkrade från
privata/icke-offentliga finansiella källor. Bland dessa angavs som exempel privata stiftelser, affärsbolag,
banker, transport- och byggföretag samt privata donationer.
Försöksverksamhetens andra år 2012 inleddes med en utlysning av Genomförandestöd omgång II. Vid
detta tillfälle avsattes 17 miljoner av sakanslagets totala 25 miljoner för innevarande år. Inför beslutet av
denna omgång skärptes kraven på verifiering, så att alla sökande måste uppvisa 50 procent
medfinansiering 25 och att 80 procent av medfinansieringen skulle vara dokumenterad vid
beslutstillfället.
2.4.3. Temautlysning I
Kulturbryggans tredje stödform Tema 2012: Finansiell Samverkan introducerades på hösten 2012. Valet av
tema ligger i linje med Kulturbryggans uppdrag att ge stöd till projekt som utvecklar nya verksamhetsoch finansieringsformer inom kulturområdet. Med denna utlysning ville Kulturbryggan göra det möjligt
25
Kommittébeslut den 25 juni 2012.
10
att finansiera projekt som syftar till att finna nya former och arbetssätt för sådan samverkan.
Totalt avsattes 1,4 miljoner kronor för denna stödform. Det gick att söka upp till 300 000 kr.
Utlysningen ställde inga krav på medfinansiering. De formella kraven omfattades i stort av samma
riktlinjer och villkor som för de två övriga stödformerna. Eftersom det var en pilotsatsning kunde
utlysningen tillåta att pröva något friare villkor för ansöknings- och handläggningsförfarandet.
Tiden för utlysningen varade i tre veckor. Under denna tid inkom 156 ansökningar. Sju av dem
beviljades projektstöd. Dessa kulturprojekt ska genomföras under 2013 och kan därför inte redovisas
förrän efter inlämnandet av denna rapport.
2.5 Sökprocessen
Målet har varit att etablera en sökprocess som uppfattas som enkel, snabb och samtidig kvalitet- och
rättssäker. I det arbetet har flera kommunikativa redskap använts, där hemsidan och sociala medier varit
de främsta. Även tillgänglighet och dialog har varit vägledande ledord.
Kulturbryggan har utvecklat ett ärendehanteringssystem som möjliggjort för de sökande att ansöka
online, men som i nästa steg har administrerats manuellt. Att anskaffa och implementera ett externt
ärendehanteringssystem har inte rymts inom kommittéuppdragets budget och tidsramar.
Det är särskilt två beståndsdelar i sökprocessen som bör framhållas som unika för Kulturbryggan:
-
Dels den sökandes val av kompetens hos den som ska bedöma ansökan, snarare än
genrebestämning av projektet.
Dels att varje sökande får en individuell och skriftlig motivering av beslutet om ansökan, det gäller
både för de som fått bifall och för de som fått avslag.
2.5.1 Önskemål av kompetens
Den sökande har haft möjlighet att önska kompetens hos de bedömare som ska bedöma deras ansökan,
istället för att placera sitt projekt i ett specifikt fack. Förfarandet har varit ett sätt för Kulturbryggan att
öka kvalitetssäkerheten i sökprocessen. Under försöksverksamheten har de sökande kunnat välja mellan
primära respektive sekundära kompetenser. De primära kompetenserna har i första hand avspeglat
kulturella och konstnärliga områden, medan de sekundära kompetenserna har motsvarat innehållsliga
och särskilda kunskaper inom till exempel genus, teknik, tillgänglighet och stadsplanering.
För att öka träffsäkerheten mellan de sökandes önskemål och bedömarnas kompetenser har metoden
utvecklats med bl.a. flera kompetensområden.
2.5.2 Återkoppling
Kulturbryggan var redan från start angelägen om att hitta rättssäkra former för kvalitetsutveckling och
11
”erfarenhetsåterföring”.26 Att lämna individuella motiveringar till de sökande blev en sådan metod. Det
krävde dock att Kulturbryggan hade en jämförbar och kvalificerad bedömningsmatris och att
bedömarna var beredda att skriva individuella motiveringar på varje behandlad ansökan. Det första året
2011 var detta möjligt endast i de fall där bedömarna förslog beslut om bifall, dvs. ett mindre antal.
Under 2012 infördes individuella motiveringar för både bifall och avslag. Samma år utfärdades 1 260
skriftliga motiveringar.
2.6 Bedömningsprocessen
Bedömningsprocessen har utformats med hänsyn till direktivets krav på att ”den bidragsgivande
verksamheten ska ha en oberoende ställning som alternativ bidragsgivare och kunna hantera och främja
kulturområdets hela omfattning”.27
Tre aspekter beaktades vid utformningen av bedömningsprocessen:
1. Sammansättningen av bedömare, deras antal, kompetenser, geografiska spridning, kön och
oberoende.
2. Bedömningsgrunder och definitioner av centrala begrepp som t.ex. nyskapande och kvalitet.
3. Riktlinjer för bedömarnas arbete.28
Redan i verksamhetsplanen från 2010 understryks att ”En central och principiell utgångspunkt blir
därför att skapa bedömningsgrunder som utgår från att det finns olika tolkningar av begreppet
nyskapande.” 29Vidare framhävs att under försöksverksamheten ska Kulturbryggan tillämpa
”avgränsningar gentemot idag existerande bidragsgivande institutioner”. 30
2.6.1 Bedömarpoolen
I bidragsförordningen till Kulturbryggan § 7 anges att ”Innan ett bidrag beviljas ska Kulturbryggan låta
minst en extern bedömare med kunskap inom relevanta konst- och kulturområden yttra sig över
ansökan”. 31 Bedömaren är endast rådgivande till Kulturbryggan.
Med stöd i direktiven och i inriktningsdokumentet Kulturbryggan – underlag för vidare beredning beslutades
att tillsätta en bedömarpool på 30 personer. Dessa skulle representera omkring sju olika kulturella
kompetensområden, likaså skulle var och en av medlemmarna besitta kunskaper i sekundära
Diskuteras bl.a. in Verksamhetsplanen Dnr 2010:04/2010/6
Dir 2010:77
28 Bedömningsprocessen har under försöksperioden successivt växt fram och med detta även riktlinjerna för hur
bedömarna ska gå tillväga i sitt arbete. Se vidare i kapitel 2.6.2
29 Dnr 2010:04/2010/6
30 Ibid.
31 SFS 2011:317
26
27
12
sakområden.32
Tillsättningen av poolens medlemmar påbörjades i december 2010 och involverade kontakter med ett
fyrtiotal olika kulturorganisationer. Bland dem ingick bland andra Konstnärsnämnden, KLYS, KRO,
Mångkulturellt centrum och Riksantikvarieämbetet. 33 Dessa erbjöds möjligheten att nominera
”personer som har förmåga att vaska fram det som hon eller han tycker är nyskapande inom konst- och
kulturvärlden, kunna motivera sitt ställningstagande och sedan kommunicera det med andra.”34
För att bryta ett vanligt förekommande mönster, där ofta samma personer sitter som sakkunniga på
flera olika håll i Sverige, ställdes som krav att de nominerade inte samtidigt kan ha uppdrag som aktiva
bedömare i andra bidragsgivande institutioner. Likaså var kravet att dessa personer var självständiga i
rollen som bedömare, liksom oberoende av den organisation som föreslagit dem.
I januari 2011 hade Kulturbryggan fått in ett hundratal namnförslag. Bland dessa gjordes ett urval på 30
personer, indelade i sju olika kompetensområden. Förutom relevant sakkunskap, togs även hänsyn till
sekundära kompetenser, liksom till kön, ålder och geografisk spridning.35 I mars 2011 var
bedömarpoolen på plats.
Kulturbryggan ville pröva en relativ ny metod för bedömning genom att låta varje bedömare enskilt
yttra sig över de ansökningar som hon/han fått sig tillsänt. Modellen prövades med en bedömare per
ansökan under en första stödomgången på våren 2011. Vid beslutsmötet den 16 juni 2011 fann
kommittén att underlaget var otillräckligt, varför det beslutades att istället pröva två bedömare per
ansökan. 36 Detta förfarande tillämpandes därefter under återstoden av försöksverksamheten. 37 Under
2011-2012 har Kulturbryggans bedömare avlagt omdömen kring 2 000 ansökningar.
Under 2012 omformades sammansättningen av bedömarpoolen.38 Några av de som verkat under
försöksverksamhetens första år valde av olika skäl att lämna 39, andra byttes ut för att få en ökad
spridning och bättre fördelning av kompetenserna i poolen.
I samband med utlysningen Tema 2012: Finansiell samverkan krävdes specialkompetens för bedömning,
liksom ett något annat och friare förfarande. Bedömarna använde inga bedömningsmatriser och
förväntades heller inte motivera sitt ställningstagande i varje enskilt fall. Istället ombads de att
rangordna sina förslag till bifall. Modellen har sina fördelar, men också nackdelar eftersom
bedömningar inte kunnat likställas eller jämföras med andra bedömningar. Denna hantering ska därför
ses som ett pilotprojekt.
Ku2009/2273/KT
Se lista inriktningsdokument Ku2009/2273/KT s 41, samt sändlista och korrespondens Ku2010:04/2010/08
34 Ku2010:04/2010/08
35 Ibid.
36 Kommittémöte. Protokoll 8 den 16/6 2011.
37 Undantaget för Startstöd III.
38 Se lista på bedömare 2012 under kapitel 6.
39 För låg satt arvode i förhållande till arbetsinsatsen var ett starkt skäl. Arvodet uppgick vid tiden till 12 000 per
år, oavsett antalet ansökningar att bedöma. Året efter, 2012, utformades ett system baserat på antalet bedömd
ansökan.
32
33
13
2.6.2 Bedömningsgrunder
Kulturbryggan har utformat bedömningsmatriser för bedömarna, vilka ska användas som hjälpmedel
och redskap vid granskning av ansökningar. Det första året 2011 utformades matrisen enligt sex fält:






Nyskapande inom området
Möjlighet att påverka/utveckla sitt område och andra fält/områden
Konstnärlig kvalitet
Kompetens och genomförbarhet
Risktagande
Samverkan
Bedömarna ombads att ange numeriska omdömen mellan 1-4 inom varje fält. Erfarenheten visar att
även om matrisen och uppgiften är specifik, är det svårt – om inte omöjligt – att undvika svåra och
subjektiva avvägningar. Men med denna insikt i minnet fyllde mallen en viktig funktion, inte minst för
att säkerställa rimlig kvalitet och likställigheten i det påföljande beredningsarbetet.
Efter hand korrigerades mallen. Efter första utlysningen beslutades att justera fältet ”konstnärlig
kvalitet” till ”kulturell och konstnärlig kvalitet.” Det första avstämningsmötet med bedömarpoolen i
slutet av 2011 föranledde fler förändringar, bland annat förtydligades skillnaden vid bedömning mellan
stödformerna. Vidare diskuterades hur det går att skapa bättre konsensus kring bedömningsgrundernas
relationer och innebörder. Frågan hur nyskapande ska tolkas, liksom vilken betydelse begreppet har vid
såväl bedömning som beredning är alltjämt aktuell. 40
Med syfte att öka kvalitetssäkerheten vid handläggning och i takt med att nya erfarenheter förvärvades
gjordes ytterligare justeringar. I det arbetet var dialogen med Kulturbryggans bedömare central.
2.7 Handläggnings- och beslutsprocessen
Ett viktigt mål för Kulturbryggan har varit att ha korta och effektiva handläggningstider, och samtidigt
behålla transparens och rättsäkerhet. I verksamhetens början uppgick tiden mellan utlysning och beslut
till cirka 4-5 veckor. Vid de kommande utlysningarna hade antalet ansökningar ökat i omfattning och
därmed förlängt ledtiden till cirka 8-12 veckor.
Berednings- och verkställighetsprocessen har bestått av ett antal skilda delar:




Kansliets handläggning av inkomna ansökningar
Granskning av formella brister
Fördelning av ansökningar till bedömare
Sammanställning av bedömares förslag
Diskussionen kring betydelsen av nyskapande vid bedömarpoolens sammankomst den 1 dec 2011 resulterade i
skriften Fyra essäer om nyskapande, Publikation nr 1. Kulturbryggan.
40
14



Beredning av beslutsunderlag
Beslut i kommittén
Uppföljning och utvärdering
I rollfördelningen har kansliet svarat för handläggning och beslutsunderlag till kommittén. I början av
försöksverksamheten var gränsen oskarp mellan de olika momenten i verkställighetskedjan, liksom
mellan kommitté, bedömare och kansli. Det hade sin främsta grund i osäkerhet kring betydelsen av
bedömarnas förslag och hur bedömningsgrunderna skulle viktas mot varandra. Kommittén kom att
ingående diskutera beslutsunderlagen och efter hand kom bedömarnas förslag att få stort inflytande,
särskilt när två bedömare varit eniga.
Kommittén har varit suverän i beslutsfattandet och följt de riktlinjer som gäller för kommittéväsendet.41
I fall där jävsituation har uppstått har bedömaren själv meddelat detta och ansökan har gått vidare till en
annan bedömare. På liknande sätt har jävig kommittéledamot inte deltagit vid beslutsfattandet.42
I berednings- och verkställighetskedjan ingår också uppföljning. I bidragsförordningens framställs detta
som ett krav i § 10: ”Kulturbryggan ska i beslut om bidrag ange vilket ändamål bidraget beviljas för och
vilka villkor som ska gälla för bidraget. I beslutet ska också sista dag för redovisning anges”.43
Kulturbryggan har angett två månader efter avslutat projekt som sista dag för redovisning. Reglerna för
redovisning framgår av beslutsmail som går ut till varje beviljat projekt.
Ds 2001:1 § 8.1.3, Kommittéhandboken, Beslut, reservationer och särskilda yttranden.
Jäv behandlas i § 11-12 i förvaltningslagen (1986:223).
43 SFS 2011:317 § 10.
41
42
15
3 Statistik och analys
Följande kapitel redovisar statistik över inkomna och bedömda ansökningar till Kulturbryggan under
försöksverksamhetens två första år. Att det finns en åtskillnad mellan inkomna och bedömda
ansökningar har sin förklaring i att det under 2011 inkom 89 ansökningar som inte kunde bedömas på
grund av att de saknade projektbeskrivningar. Eftersom den statistik som berör projektens finansiering
bygger på preliminära uppgifter, bör också slutsatserna beaktas med viss varsamhet.
Statistiken omfattar totalt sex utlysningar fördelat på fyra utlysningar under 2011 och två utlysningar
under 2012. Under 2011 utlystes Startstödet vid tre tillfällen och Genomförandestödet vid ett tillfälle.
Under 2012 utlystes både Startstödet och Genomförandestödet vid vardera ett tillfälle. Den statistik
som här redovisas omfattar inte den tematiska utlysning som genomfördes under hösten 2012.
När det gäller beslut om fördelningen av stöden under 2011 och 2012 har Kulturbryggan tillämpat
följande urvalsprincip: 1) samstämmighet i förslag till beslut från båda bedömarna och, 2) bedömarnas
sammanvägda omdöme i bedömningsgrunden nyskapande. Skälet till att bedömarnas samstämmighet i
förslag till beslut ägde företräde framför bedömarnas sammanvägda omdömen i bedömningsgrunden
nyskapande, var att Kulturbryggan ville garantera att bidragsgivningen omfattades av tillräcklig
kvalitetssäkring. Under 2011 kunde dock Kulturbryggan endast använda sig av två bedömare per
ansökan vid två utav utlysningarna det året, vilket motsvarade 40 procent av antalet bedömda
ansökningar för året.
Det samlade utfallet av bidragsgivningen avseende t.ex. fördelningen mellan olika primärt önskade
kompetensområden, fördelningen mellan olika organisationsformer, den geografiska spridningen och
fördelningen mellan kvinnor och män, m.m. är inte resultatet av på förhand uppställda kvoter.
Kulturbryggan valde istället att försöka säkerställa en skälig spridning av sökanden dels genom en övre
gräns för sökbart belopp i respektive stödform, dels genom olika proaktiva kommunikationsinsatser. 44
Under förutsättning att projektägarnas ekonomiska kalkyl var balanserad och rimlig, samt uppfyllde
krav på medfinansiering där dessa ställdes, beviljades också stöd upp till sökt belopp.
I den statistik som följer utgår analysen först och främst från jämförelser mellan 2011 och 2012 med
ambitionen att kunna utläsa tendenser eller brott mellan åren. Statistiken, såväl som analysen av den,
skulle möjligen kunna tjäna som underlag för förslag till nya urvalsprinciper, proaktiva insatser, riktade
utlysningar eller stödformer. Dock kommer sådana förslag inte att redovisas i denna rapport.
Se sid. 53-54 i ”Att angöra en Kulturbrygga – till stöd för förnyelse och utveckling inom kulturområdet (SOU
2012:16)”.
44
16
Tabell 1. Geografisk spridning
Geografisk spridning avser projektägarens hemort.
2011
Antal ansökningar
Andel ansökningar
Antal bifall
Andel bifall
(totalt)
Andel bifall
(område)*
Göteborgsområdet
158
13 %
11
7%
7%
Malmö/Lund-området
181
14 %
19
13 %
10 %
Stockholmsområdet
628
50 %
91
62 %
14 %
Umeåområdet
31
2%
4
3%
13 %
Utanför storstadsområden
247
20 %
21
14 %
9%
6
1%
1
1%
17 %
1251
100 %
147
100 %
Snitt: 12 %
Projektägarens hemort
Utanför Sverige
Summa:
2012
Antal ansökningar
Andel ansökningar
Antal bifall
Andel bifall
(totalt)
Andel bifall
(område)*
Göteborgsområdet
107
17 %
23
23 %
21 %
Malmö/Lund-området
103
16 %
20
20 %
19 %
Stockholmsområdet
277
44 %
35
34 %
13 %
Projektägarens hemort
Umeåområdet
25
4%
4
4%
16 %
Utanför storstadsområden
117
19 %
19
19 %
16 %
1
>1%
0
0%
0%
630
100 %
101
100 %
Snitt: 16 %
Utanför Sverige
Summa:
*Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar inom det geografiska området
Gröna siffror = ökad andel, röda siffror = minskad andel, svarta siffror = oförändrad andel
Fördelningen mellan andelen inkomna ansökningar åren emellan uppvisar väsentliga förskjutningar
mellan olika geografiska områden. I första hand har Göteborgs- respektive Malmö/Lund-områdena
tagit andelar från Stockholmsområdet. Därtill har Umeåområdet dubblerat andelen inkomna
ansökningar medan områdena utanför storstadsregionerna marginellt minskat sin andel.
En förklaring till förskjutningen av andelen inkomna ansökningar från Stockholmsområdet till i första
hand Göteborgs-, Malmö/Lund- och Umeåområdena, skulle kunna vara att Kulturbryggan arbetat
aktivt med att sprida information på plats i dessa områden.
Den sista kolumnen i tabellen ovan avser andelen bifall i förhållande till antalet inkomna ansökningar
inom respektive geografiska område. Nyckeltalet speglar på ett relevant sätt fördelningen av beviljade
stöd mellan de olika områdena.
De resultat man kan utläsa av detta nyckeltal är följande:

Göteborgsområdet var väsentligt underrepresenterat under 2011 men har markant (200 %)
ökat andelen mellan åren och var under 2012 väsentligt överrepresenterat.
17




Malmö/Lund-området var underrepresenterat under 2011 men har kraftigt (90 %) ökat
andelen mellan åren och var under 2012 överrepresenterat.
Stockholmsområdet var under 2011 överrepresenterat men har minskat andelen mellan åren
med 12 procent och var under 2012 underrepresenterat.
Umeåområdet var under 2011 överrepresenterat och under 2012 i nivå med snittet. Mellan åren
har andelen ökat med 23 procent.
Områdena utanför storstadsregionerna var underrepresenterade under 2011 men har mellan
åren väsentligt (67 %) ökat andelen och låg under 2012 i nivå med snittet.
Tabell 2. Jämställdhet
Jämställdhet avser projektledarens kön.
2011
Projektledarens kön
Antal ansökningar
Andel ansökningar
Antal bifall
Andel bifall
Kvinna
704
56 %
88
60 %
Man
547
44 %
59
40 %
1251
100 %
147
100 %
Antal ansökningar
Andel ansökningar
Antal bifall
Andel bifall
Kvinna
365
58 %
60
59 %
Man
265
42 %
41
41 %
630
100 %
101
100 %
Summa:
2012
Projektledarens kön
Summa:
Överlag ligger jämställdheten mellan könen på en konsekvent nivå mellan åren. I såväl andel inkomna
ansökningar som andel bifall är kvinnor överrepresenterade i förhållande till männen under bägge åren.
Endast ytterst marginella förändringar har ägt rum mellan åren.
Tabell 3. Projektägarens organisationsform
Tabellen nedan visar vilka olika organisationsformer som har sökt stöd hos Kulturbryggan. På en punkt
skiljer sig indelningen mellan åren – under 2011 var ideella föreningar och stiftelser kategoriserade som
en organisationsform, men under 2012 skiljdes dessa åt.
2011
Projektägarens organisationsform
Antal ansökningar
Andel ansökningar
Antal bifall
Andel bifall
Aktiebolag
154
12 %
27
18 %
Ekonomisk förening
72
6%
6
4%
Enskild firma med F-skatt
443
35 %
52
35 %
Fysisk person med A-skatt
73
6%
5
4%
Handelsbolag
32
3%
1
1%
Ideell förening eller stiftelse
442
35 %
55
37 %
Kommun, landsting eller region
30
2%
1
1%
Ej angivet
Summa:
5
1%
0
0%
1251
100 %
147
100 %
18
2012
Projektägarens organisationsform
Antal ansökningar
Andel ansökningar
Antal bifall
Andel bifall
Aktiebolag
70
11 %
8
8%
Ekonomisk förening
32
5%
6
6%
Enskild firma med F-skatt
181
29 %
31
31 %
Fysisk person med A-skatt
76
12 %
6
6%
Handelsbolag
14
2%
2
2%
Ideell förening
218
35 %
38
37 %
Kommun, landsting eller region
23
4%
6
6%
Stiftelse
15
2%
4
4%
Ej angivet
1
>1%
0
0%
630
100 %
101
100 %
Summa:
Fördelningen mellan andelen inkomna ansökningar åren emellan är överlag relativt konstant, men det
finns ett par förändringar som kan belysas. Andelen enskilda firmor med F-skatt har minskat med 17
procent mellan åren. Samtidigt har andelen ansökningar från fysiska personer med A-skatt respektive
kommun, landsting och region dubblerats.
Kulturbryggan har ambitionen att vara en instans som erbjuder ett alternativ för konstnärer och
kulturskapare utan företag eller medlemskap i ideell förening att verka. Samtidigt råder en viss osäkerhet
kring vad som gäller för dessa A-skattande projektägare om de beviljas stöd. Skatteverket kan inte ge ett
entydigt svar på frågan och Kulturbryggan uppmanar de som beviljats stöd i egenskap av fysisk person
med A-skatt att kontakta Skatteverket.
Tabell 4. Fördelning mellan primärt önskade kompetenser 2011-2012
Fördelning mellan primärt önskade kompetenser avser de sju överordnade förval som projektägare
kunde välja mellan under 2011 och 2012.
2011
Antal ansökningar
Andel ansökningar
Antal bifall
Andel bifall
(totalt)
Andel bifall
(område)*
Arkitektur och design
64
5%
13
9%
20%
Bild och form
282
22%
36
25%
13%
Kulturarv
94
8%
9
6%
10%
Litteratur och tidskrifter
66
5%
5
3%
8%
Musik
207
17%
17
12%
8%
Rörliga bilder
161
13%
18
12%
11%
Sceniska konstformer
377
30%
49
33%
13%
1251
100%
147
100%
Snitt: 12%
Primärt önskad kompetens
Summa:
19
2012
Antal ansökningar
Andel ansökningar
Antal bifall
Andel bifall
(totalt)
Andel bifall
(område)*
38
6%
8
8%
21%
Bild och form
137
21%
29
29%
21%
Kulturarv
49
8%
5
5%
10%
29
5%
1
>1%
3%
Musik
76
12%
10
10%
13%
Rörliga bilder
88
14%
15
15%
17%
213
34%
33
33%
15%
630
100%
101
100%
Snitt: 16%
Summa:
*Andel bifall i förhållande till antal ansökningar inom den primärt önskade kompetensen
Överlag ökade andelen projekt som fick stöd mellan 2011 och 2012 från 12 procent till 16 procent. Att
kompetensområdet scenkonst står för en betydande andel ansökningar i förhållande till övriga områden
har troligtvis sin förklaring i att det är en mer sammanhållen sektor med god vana av att söka offentlig
finansiering. Kompetensområdet har också ökat andelen ansökningar med 13 procent mellan åren.
Den största förändringen har skett inom kompetensområdet musik vars andel inkomna ansökningar har
minskat med nästan 30 procent mellan åren. En förklaring till detta kan vara att Statens Musikverk som
startade sin verksamhet 2011, har blivit en etablerad aktör och allteftersom lockat fler projektägare att
söka finansiering. Den sista kolumnen i tabellen ovan avser andelen bifall i förhållande till antalet
inkomna ansökningar inom respektive primärt önskad kompetens. Nyckeltalet speglar på ett relevant
sätt fördelningen av beviljade stöd mellan de olika kompetensområdena.
De resultat man kan utläsa av detta nyckeltal är följande:






Kompetensområdet arkitektur och design är konsekvent överrepresenterat under bägge åren
och har dessutom marginellt (5 %) ökat andelen mellan åren.
Kompetensområdet bild och form var marginellt överrepresenterat under 2011 men har
väsentligt (drygt 60 %) ökat andelen mellan åren.
Kompetensområdet kulturarv är konsekvent underrepresenterat under bägge åren men har
behållit en oförändrad andel mellan åren.
Kompetensområdet litteratur och tidskrifter är konsekvent underrepresenterat under bägge
åren och har dessutom väsentligt (drygt 60 %) minskat andelen mellan åren.
Kompetensområdet musik är konsekvent underrepresenterat under bägge åren men har
väsentligt (drygt 60 %) ökat andelen mellan åren.
Kompetensområdet rörliga bilder var under 2011 marginellt underrepresenterat men har
väsentligt (55 %) ökat andelen mellan åren.
20

Kompetensområdet sceniska konstformer var under 2011 marginellt överrepresenterat och
under 2012 marginellt underrepresenterat. Mellan åren ökade dock andelen med 15 procent.
Tabell 5. Projektens finansiering (kr)
Tabellen nedan illustrerar projektens finansiering över åren fördelat mellan total finansiering, offentlig
finansiering och privat/icke-offentlig finansiering inom respektive primärt önskat kompetensområde.
2011
Antal
bifall
Beviljat
belopp (kr)
Offentlig medfinansiering (kr)
Privat/icke-offentlig medfinansiering (kr)
Total medfinansiering (kr)
13
Bild och form
36
2 599 789
618 590
1 401 783
2 020 373
5 583 220
4 171 190
2 745 840
6 917 030
Kulturarv
9
1 566 550
807 344
398 346
1 205 690
5
1 025 000
407 000
509 100
916 100
Musik
17
2 629 410
3 960 721
698 039
4 658 760
Rörliga bilder
18
3 859 500
4 919 600
3 803 400
8 723 000
49
7 776 000
12 222 455
6 230 888
18 453 343
147
25 039 469
27 106 900
15 787 396
42 894 296
Summa:
2012
Antal
bifall
Beviljat
belopp (kr)
Offentlig medfinansiering (kr)
Privat/icke-offentlig medfinansiering (kr))
Total medfinansiering (kr)
8
2 096 500
1 837 500
1 469 609
3 307 109
Bild och form
29
6 311 822
1 961 051
3 860 309
5 821 360
Kulturarv
5
1 721 675
1 260 000
730 000
1 990 000
1
100 000
0
0
0
Musik
10
866 398
174 000
81 000
255 000
Rörliga bilder
15
3 605 000
4 473 100
1 728 900
6 202 000
Summa:
33
9 061 000
4 746 982
9 414 483
14 161 465
101
23 762 395
14 452 633
17 284 301
31 736 934
Redovisningen av den privata/icke-offentliga finansieringen i tabellen ovan avviker från vad som
angavs i Kulturbryggans betänkande, p.g.a. att indelningen mellan olika typer av finansiering skiljde sig
mellan åren.45
I SOU 2012:16 s 58 anges att den privata/icke-offentliga finansieringen 2011 uppgick till 14,3 miljoner kronor.
Den korrekta siffran är 15,8 miljoner kronor som angivet i tabell 5.
45
21
Tabell 6. Projektens finansiering (Medfinansieringsgrad)
Tabellen nedan visar medfinansieringsgraden46 inom respektive primärt önskat kompetensområde och
är en procentuell spegling av föregående tabell.
2011
Primärt önskad
kompetens
Antal
bifall
Medfinansieringsgrad
(total)*
(offentlig)**
(privat/icke-offentlig)***
13
78%
24%
54%
Bild och form
36
124%
75%
49%
Kulturarv
9
77%
52%
25%
5
89%
40%
49%
Musik
17
177%
140%
37%
Rörliga bilder
18
226%
127%
99%
49
237%
157%
80%
147
171%
108%
63%
Antal
bifall
Medfinansieringsgrad (total)*
Medfinansieringsgrad (offentlig)**
(privat/icke-offentlig)***
8
158%
88%
70%
Bild och form
29
92%
31%
61%
Kulturarv
5
116%
73%
42%
1
0%
0%
0%
Musik
10
29%
20%
9%
Rörliga bilder
15
172%
124%
48%
33
156%
52%
104%
101
134%
61%
73%
Summa/Snitt:
2012
Primärt önskad
kompetens
Summa/Snitt:
*Medfinansieringsgraden avser den totala medfinansieringen dividerat med beviljat belopp uttryckt i procent.
**Medfinansieringsgraden avser den offentliga medfinansieringen dividerat med beviljat belopp uttryckt i procent.
***Medfinansieringsgraden avser den privat/icke-offentliga medfinansieringen dividerat med beviljat belopp uttryckt i procent.
Gröna siffror = ökad andel/grad, röda siffror = minskad andel/grad, svarta siffror = oförändrad andel/grad
På en generell nivå kan man se att den totala medfinansieringsgraden sjunkit 2012 i förhållande till året
innan. Under 2011 stod den offentliga respektive den privata/icke-offentliga finansieringen för 63
respektive 37 procent av den totala medfinansieringen. Under 2012 stod den offentliga respektive den
privata/icke-offentliga finansieringen för 46 respektive 54 procent av den totala medfinansieringen.
Andelen offentlig finansiering har alltså minskat med 27 procent, medan den privata/icke-offentliga
finansieringen har ökat med 46 procent mellan åren.
Medfinansieringsgraden avser medfinansieringen i kr dividerat med beviljat belopp i kr uttryckt i procent. För
att uppfylla Kulturbryggans krav på medfinansiering inom Genomförandestödet måste medfinansieringsgraden
uppgå till minst 100 procent. I denna tabell är även den finansiering som fanns inom Startstödet (utöver
Kulturbryggans beviljade belopp) medräknad.
46
22
Nedan följer de resultat man kan utläsa av nyckeltalet medfinansieringsgrad för de beviljade
ansökningarna inom respektive kompetensområde mellan åren:







Kompetensområdet arkitektur och design hade under 2011 en medfinansieringsgrad på 78
procent, vilket var väsentligt under snittet (171 %) för året. Under 2012 hade området ökat
medfinansieringsgraden till 158 procent, vilket var över snittet (134 %) för året. Den offentliga
finansieringen av området ökade markant (283 %) från 24 procent till 88 procent, medan den
privata finansieringen av området ökade märkbart (32 %) från 54 procent till 70 procent.
Kompetensområdet bild och form hade under 2011 en medfinansieringsgrad på 124 procent,
vilket var märkbart under snittet (171 %) för året. Under 2012 hade området minskat
medfinansieringsgraden till 92 procent, vilket var under snittet (134 %) för året. Den offentliga
finansieringen av området minskade märkbart (59 %) från 75 procent till 31 procent, medan
den privata finansieringen av området ökade märkbart (24 %) från 49 procent till 61 procent.
Kompetensområdet kulturarv hade under 2011 en medfinansieringsgrad på 77 procent, vilket
var väsentligt under snittet (171 %) för året. Under 2012 hade området ökat
medfinansieringsgraden till 116 procent, vilket var under snittet (134 %) för året. Den
offentliga finansieringen av området ökade märkbart (40 %) från 52 procent till 73 procent,
medan den privata/icke-offentliga finansieringen av området ökade väsentligt (68 %) från 25
procent till 42 procent.
Kompetensområdet litteratur och tidskrifter hade under 2011 en medfinansieringsgrad på 89
procent, vilket var väsentligt under snittet (171 %) för året. Under 2012 beviljades enbart ett
Startstöd inom området, som dessutom saknade medfinansiering, vilket föranledde att
medfinansieringsgraden var 0 procent det året.
Kompetensområdet musik hade under 2011 en medfinansieringsgrad på 177 procent, vilket var
strax över snittet (171 %) för året. Under 2012 hade området minskat medfinansieringsgraden
till 29 procent, vilket var markant under snittet (134 %) för året. Den offentliga finansieringen
av området minskade drastiskt (600 %) från 140 procent till 20 procent, medan den
privata/icke-offentliga finansieringen av området minskade väsentligt (76 %) från 37 procent
till 9 procent.
Kompetensområdet rörliga bilder hade under 2011 en medfinansieringsgrad på 226 procent,
vilket var märkbart över snittet (171 %) för året. Under 2012 hade området minskat
medfinansieringsgraden till 172 procent, vilket var märkbart över snittet (134 %) för året. Den
offentliga finansieringen av området minskade något (5 %) från 127 procent till 124 procent,
medan den privata/icke-offentliga finansieringen av området minskade drastiskt (106 %) från
99 procent till 48 procent.
Kompetensområdet sceniska konstformer hade under 2011 en medfinansieringsgrad på 237
procent, vilket var väsentligt över snittet (171 %) för året. Under 2012 hade området minskat
medfinansieringsgraden till 156 procent, vilket var över snittet (134 %) för året. Den offentliga
finansieringen av området minskade väsentligt (66 %) från 157 procent till 52 procent, medan
den privata finansieringen av området ökade märkbart (30 %) från 80 procent till 104 procent.
23
4 Förteckningar över beviljade projekt
Startstöd I.
Beslut 16 juni 2011 om 44 projekt.
Summa: 5 981 500
Diarienr.
Sökande/Projekttitel
Beviljat belopp
2011/7-197
2011/7-266
2011/7-346
2011/7-362
2011/7-30
2011/7-157
2011/7-251
2011/7-114
2011/7-283
2011/7-214
2011/7-259
2011/7-245
2011/7-29
2011/7-129
2011/7-268
2011/7-176
2011/7-146
2011/7-130
2011/7-240
2011/7-309
2011/7-294
2011/7-265
2011/7-204
2011/7-60
2011/7-37
2011/7-62
2011/7-156
2011/7-66
2011/7-92
2011/7-342
2011/7-282
2011/7-366
2011/7-134
2011/7-84
2011/7-280
2011/7-43
2011/7-100
2011/7-213
2011/7-95
2011/7-246
A Nifty Feature Fictory
Amelie Tham, Fisksätra museum
Andrea Grapengiesser, förstudie #prataomdet
Audiorama, Skapande rum
Bokomotiv Filmproduktion AB, Biografi
ccap textduo - förstudie koreografisk textprod.
Christer Lundahl, Unseen
Citizens without Boundaries,
Fabel Kommunikation, Sverige först i världen
Filmbasen/Film Stockholm, Goes crowd funding
Food&Friends, MatManiFest
Fundedbyme/Dabber, Crowdfunding
Good World AB, Granny's Dancing on The Table
Gunnar Krantz, Popfack
Harriet Aurell, Pinocciobyggarna
Hybris Konstproduktion AB, Allmänna kontoret
IceArt and Event Sweden/Ristat i is
Isabel Löfgren, Projekt Parabol
Jesper Wachtmeister, IRIS
Johanna Ewald St Michaels, Inertia Variation
Kista Teater, Lise - Otto
KulturObservatoriet, Caster
Liv Strand, Through Composition as Explanation
Local A./Klinik pilot Sverige
Mouse Communication/Kulturbron 2012
Olof Persson Projects/Beyond Intra and Mutism
Operation Opera/Jalhed Produktion
Peder Bjurman, Grow in the dark
Rebecca Chentinell, Koreografiska Konstitutet
ReOrient, RE:MIX
RåFILM, OPEN.BOX
Sinziana Ravini, Schackrummet
Skuggteatern, High tech impro
Stefan Klaverdal/Text, sound and space
Stockholm Konstsim Herr, Män emellan
Streetstar, Dance Studios
Teater Foratt, Arabs in Residence
Teater Sagohuset, ScenEco
Tekla/Animerade Drömmar
The Unstraight Museum
150 000
150 000
118 000
95 000
150 000
150 000
100 000
50 000
149 000
149 500
150 000
145 000
150 000
150 000
147 000
112 000
100 000
150 000
150 000
150 000
150 000
138 000
150 000
150 000
150 000
100 000
150 000
130 000
150 000
150 000
110 000
150 000
150 000
85 000
150 000
150 000
150 000
150 000
150 000
150 000
24
2011/7-127
2011/7-236
2011/7-372
2011/7-68
Thomas Jennefelt, Hemma hos
Thomas Liljenberg,
Model for a Qualitative Society
Ulla West, Drömmen om den flygande mattan
Åse Fougner, Gympagrupp 90+
100 000
103 000
150 000
150 000
Startstöd II. Beslut 1 sep 2011 om 52 projekt.
Summa: 6 940 710 kr
Diarienr.
Sökande /Projekttitel
Beviljat belopp
615
398
619
586
763
439
616
399
581
741
455
507
534
539
495
732
128
627
396
103
582
587
645
715
692
547
743
530
753
460
395
500
484
458
470
Lars Olsson, ArtMediaResearch AB
Anna Carlgren, Interaktivt teknik för glas
Anna Lord, Perpetuel Titillations
Ars Nova, Trembling Aeroplanes
Beatrice Ehrström, Fuck you, boss
Bibu AB, Platsen i min tillvaro
Britt-Inger Andersson, Dyke Hard
Briza Maxima AB, Nördcafé Malmö
Clownbolaget, Debet och kredit
Doris film, Doris Plattform 1
Farhang, Talanginventering
Folkoperan AB, Opera Showroom
Grasp Raw, Experimentverkstad
Hanna Heilborn/Story AB, Territory- the game
Hasti Radpour, Hasti och Shahnameh
Helena Wikström, Delta
Hjärta Smärta, Hall of Femmes Festival
Kista Teater, Kista Teater - en universitetsscen
Kompani Nomad, Man must dance
Konstfrämjandet Skåne, Konstmark
Konst-ig AB, konstigbooks.com
Konstnärsgruppen Edsvik, Stockholm Nordstopp
Kulturell Utvecklingsförening,
Kulturföreningen Konsthall C, Pannrummet
Laith Foad Fathulla, Visuell filmgala 2011
Lara Szabo Greisman, Convergences
Lisa Hansson, Den lilla vävoperan
Lucas E Hinnerud, Emaljmöbler
Magmanus Group, Attached
Malin Astner, Miss ap
Marie-Louise Masreliez, Nyskrivet Cirkusverk
Milo Lavén, Luminoso
Mossutställningar, Visionära varor (förstudie)
Nobody dansproduktion/Anja Rühle hinder
Nordin Musik, Utvecklandet av ett gestiskt
kompositionsverktyg/instrument
OperaRepubliken, TOSCA - eller Fascist Javisst
Paulina Sundin, The Harmony of Found Objects
Per Samuelsson, Ljudbordet
Riksförbundet för Folkmusik och Dans
150 000
150 000
75 000
150 000
150 000
150 000
150 000
150 000
150 000
150 000
100 000
150 000
150 000
150 000
35 000
150 000
150 000
150 000
150 000
150 000
150 000
150 000
147 500
150 000
20 000
90 250
150 000
103 500
150 000
65 000
150 000
150 000
150 000
120 000
485
598
483
750
150 000
150 000
150 000
82 910
150 000
25
514
564
528
675
664
413
562
411
723
540
704
506
697
Rättviseförmedlingen, Framtidens DJ-kollektiv
Sektionen, Act Right Now
Stockholms universitet, Modemuseum Stockholm
Subtopia- Subcase-mötesplats för cirkus
Sven och Ann Margret Ljungbergs stiftelse
Nyskapande finansieringsform
Svenska Mim Pulp Puppets - Project Genesis
Teateretablissemanget, Avd 305
Teaterfestivalen Draken/amtörf. Humus
Teaterfestival Draken och Nordiskt NätverksNav
The Art of Sweden
Vox Pacis- Fredens Röst, En Skärholms blues
Vägvisare ekonomisk förening
Journal - rekonstruktion av kropp och minne
Åbäcke Ordflod, Återklang Birka – Bysans
Åsa Maria Kraft, Framtidens Litteraturhus
150 000
150 000
111 550
150 000
105 000
150 000
150 000
100 000
110 000
150 000
150 000
150 000
125 000
Startstöd III. Beslut 22 nov 2011 om 30 projekt.
Summa: 4 047 500 kr
Diarienr.
Beviljat belopp
841
777
Andreas Ragnarsson, Det billiga prisets avigsida
Anna Hesselgren, StillAlive - Människan
som platsen # 7
Art lab projects, Transparency Lab
Blacka Musik, Bortglömda Blacka och Bruket
Breidablick, Krabbsjögrund
Dramalabbet, Fear – förstudien
Fredrik Hagstedts Medvetenhetsverkstad, Tid?
Galleri Syster, Feministiskt nätverkande…
Idea Society, The Project of How
Ingrid Blidberg, Rädsla urholkar själen
Kulturförening V, Middagsbjudning
Leo Correia de Verdier,
A-bobbin'-a-bobbin' a-pedal-a-pedal
Libido Music AB, Crop Art
Ljusterö operafestival, Opera på Varvet
Malin Lindström, Norrsken
Media Artes, Process in Progress
Nikodemusik, The opposing power
Nora Art, Växande
Oivvio Polite, Vi är här
Rickard Sandgren,Webbplats och Mobilapp…
Sebastian Loh Lindholm, Analemma Songs
Sirqus Alfon AB, Sirqus Alfon hackar scenkonsten
Stefan Levin,”Theremin” - ett dansdramatiskt…
Stiftelsen Hallands länsmuseer,
Hallands kulturinkubator...
Story AB, Le Manque
Svensk Teaterunion - Swedish ITI,
SwedStage -12
150 000
1131
1318
986
798
870
1006
1314
890
821
1177
1071
1385
1285
1021
1014
1345
1081
1360
835
1123
1076
1192
981
898
90 000
150 000
150 000
150 000
100 000
100 000
150 000
150 000
150 000
150 000
127 000
150 000
100 000
90 000
134 500
100 000
150 000
150 000
110 000
150 000
146 000
150 000
150 000
150 000
150 000
26
979
799
974
1239
Teatergruppen Institutet, Sauna on Wheels
Tove Kjellmark, Ido Anima
Transit Kulturinkubator,
Ny affärsutvecklingsmodell…
WWACE,Artist in board
100 000
150 000
150 000
150 000
Genomförandestöd I. Beslut 17 och 22 nov 2011 om 21 projekt.
Summa: 7 429 759
Diarienr.
Beviljat belopp
1376
1252
1389
1109
1036
1044
887
1099
1094
965
818
1246
832
913
1024
1190
1040
Audiorama, Audiorama
Berglund, Skräp!
Charity Rating, Kultur + Näringsliv = Sant
Christer Lundahl, Proscenium (Unseen)
Cockroach Inc., The Dream Machine
Good World AB, Granny's Dancing on the Table
Jalhed Produktion AB, Operation Lajvopera
Jesper Wachtmeister/Solaris Film, Iris Fas 2
Johanna Ewald St Michaels, The Inertia Variations
Konst-ig AB, konstigbooks.com
Kulturföreningen Humlan, Hammock Sessions
Linda Shamma Östrand, Modus operandi
Mikael Ericsson, Kvarnofoni 2012
Mobile Art Production, Street Level
My Lindh, Tågteve - Film i det utvidgade fältet
Spiritus Mundi, Music on Troubled Grounds
Stiftelsen Dansens Hus, Next Thing och Urban
Connection
Story AB, Territory
Studieförbundet Vuxenskolan Åre,
Kulturguerillan i Åre
The Unstraight Museum
600 000
240 000
285 000
260 000
235 000
600 000
220 000
796 289
350 000
550 000
400 000
150 000
250 000
500 000
208 470
300 000
1042
1320
906
400 000
500 000
120 000
465 000
Genomförandestöd II. Beslut den 25 juni 2012 om 41 projekt.
Summa: 17 979 375 kr
Dnr
Beviljat belopp
1401
1442
1457
1462
1475
1483
1502
art:screen, art:screen fest
Malmö Arab Film Festival 2012
Dramalabbet, Kom hem!/Fear Pilotproduktion
Intercult, SMartSE
Teater Smuts, Do it like a dude
Rebecca Westholm, Eat it
Rot produktion HB, Hembygd
- någonstans i Sverige
Memoria Produktion, Den mediala
offentligheten i relation till reality-TV
Kulturföreningen Konsthall C, En annan historia
M.A.P melin art performance production,
45 000
400 000
220 000
999 000
64 000
300 000
1519
1556
1569
781 675
350 000
200 000
27
1589
1603
1605
1606
1608
1628
1680
1683
1684
1422
1439
1449
1464
1499
1501
1506
1510
1512
1526
1530
1538
1545
1570
1638
1640
1642
1658
1661
1664
1673
1681
Gare du Nord
Förorten i Centrum, Mural District Seved
Vägvisare ekonomisk förening,
Journal - rekonstruktion av kropp och minne
ABF Gästrikebygden, Avtryck - identitet och
plats i fiberoptiska rum
Clara Bodén, Lgh + bil + allt jag har och äger
Gustavsbergs Konsthall, Lagombra:
Obstacle Course
Transforma, Reaktiva Projektioner 1.0
Arctic Project Group, FilosoFilmFestival
GötaFilm AB, Bastian
Magmanus Group, Attached
Underliv, Formalin
Operahögskolan, Extended Opera Lab
Design Stories, Merry Go Round
Falkenbergs kommun, Kultur & Fritid Den onda ringen
Thomas Jennefelt, Hos oss
Teater Kapija, Hotell Vagabond – Teaterhotellet
Svensk Teaterunion - Swedish ITI,
SwedStage 2012
Nebel & Söderström Förlag AB, PLAY Kultur
Föreningen SpotCity, SpotCity Lounges
Arbetets museum, Industriland 2.0
Nikola Matisic, Operalabb:
Elitgrupp/Lärlingsgrupp
Lina Linde Film/Produktion, Dirty Snow
Kosters utställningar, Skulptur på Koster
Ord- Ljud- och Bildbyrån, Fisksätra museum
- att berätta sig in i världen
Nils Olof Hedenskog, Dancing in Circles
Sinziana Ravini (Montgolfier Editions)
Shackrummet
Riksförbundet för Folkmusik och Dans,
Katapult för mångfald
Inkonst, Institutionell Melankoli
Ida Höög, En magisk labyrint
Hybris Konstproduktion AB,
Ett allmänt kontor på Arkitekturmuseet
Kivik Art Centre, Kivik Art Artist-in-Residence
Fabrika GBG (Mobileart), Hemma på vår gata
200 000
400 000
500 000
725 000
250 000
350 000
113 000
400 000
670 000
200 000
1 000 000
550 000
266 500
500 000
300 000
1 000 000
700 000
840 000
323 000
1 000 000
550 000
310 000
622 000
540 000
80 000
450 200
600 000
130 000
20 000
150 000
400 000
480 000
Startstöd IV. Beslut den 12 nov 2012
Summa: 5 783 020 kr
Dnr
Projektägare/projekttitel
Beviljat belopp
1703
Allikateatern, Kulturlabbet
- Plattform för kultur och vetenskap
Ann Dahlborn, Barnet inom oss
Anna Hesselgren, Mellanrum i
100 000
100 000
1771
1742
28
2075
1858
1760
1840
1990
2039
1948
1940
1978
1912
1744
2139
1860
1862
2040
2025
1739
1956
1935
1727
1740
1856
2051
1829
1922
1983
2055
1917
2066
1993
1705
1719
2073
1987
1779
1848
2024
2076
1963
stadsomvandlingens Kiruna
Anna Viola Hallberg, Att göra sig odödlig
Anna Öberg, Barsebäck
Biografcentralen,
Projektering av Digitalt Distributionssystem
Brygghuset, Studio 14 - Ett audiotorium
Cornelia Sojdelius, Tankestyrt musikinstrument
Dansbyrån/Paula de Hollanda
Förstudie Brasiliens bnp, bpm, bmi
Eirin Pedersen och Janne Björkman,
Spegla och göra synlig
Ejnar Askberger, Vajra
Ellen Sjö Sander, Träbitar och kvastar
Eva Rune, Space between sound
Fiberartsweden, Arvbetagelse
Filmkreatörerna, Mötesplatsen
Folkets Bio Malmö, Förstudier och
utredning inför etablerandet av Barnens Biograf
Föreningen Somatic Noise, Babalu/Babaloo
Göteborgs Dans & Teater Festival/
There's No Place Like Home
Index, Counter-Production II
Irya Gmeyner & Pange Öberg,
Att förverkliga Perrong 14
Jamie Noakes, A Fistfull of Jämtland
Johanna Molvin, Öppnas på plats
Jonas Kernell, The Kernel
Jordbro VärldsOrkester, Earth Bridge
Kalle Brolin, Sunshine Socialist Cinema
- mobil enhet
Kammarmusik NU, Se musik? Höra färg?
Klungan, Klungans Ljudlandskap
Kristina Frank, Home Sweet Home and
my Home is my Castle
Kristina Meiton Produktion/
Rapporter från arbete
Kultivator, Friendfarm
Kulturföreningen Artpit/
Konstlab Mobil - Den glömda platsen
Lena Berglin, Vag Terräng - Vaga Vävar
Linda Petersson, Modernist Monuments
Ljudbild, Fyr
Ljudlek, Ljudlekplats och
Elektro-akustiskt café i Malmö
Marcus Wrangö, Cubes
Marianna Delgado, Rum för rörelse
Musica Camrata, Ny musik i Eskilstuna
Musik: L. Jordansson, The very same day
Norrköpings Konstmuseum/
Förstudie, etablering av Studio H
Prang Lerttaweewit, Memory Spheres
Raketa, Raketa Institute @ Rejmyre
97 500
100 000
50 000
100 000
100 000
100 000
100 000
100 000
70 000
100 000
100 000
100 000
100 000
100 000
100 000
100 000
100 000
100 000
100 000
100 000
100 000
100 000
100 000
100 000
100 000
100 000
100 000
99 122
100 000
100 000
100 000
100 000
100 000
100 000
100 000
46 398
100 000
100 000
70 000
100 000
29
1892
1711
1998
1984
1754
2095
2074
2013
1819
1433
1946
1794
1887
1945
1825
1784
1828
1786
Rebecka Rasmusson, Kivik,
Tara & Johanna – forever
Rut Karin Zettergren, Nollywood Hustlers
Skuggteatern, preHem ljuva Ålidhem
Stiftelsen KKV Monumental/
Kulturutbyte Kairo-KKV
Stina Bergman/
No Text
Story, Story.org
Subtopia, Unpack the arts
Svenska Galleriförbundet SGF/
Exportstöd, en undersökning
SymbioLab, SymbioLab and Dark
Ecology Collective
Syntolkning Nu i Sverige/
Tillgängligare kultur från ung till gammal
Teater Sagohuset, Fadime
Teater Trixter, Passage
TeaterVariant, Parken
Teatr Weimar, Seven stories
Umeå2014, Kulturtåget
UngaTur, Förstudie för en ny scenkonst
Vandalorum, Barnets århundrade
Viggo Cavling, Magiska platser
80 000
100 000
100 000
100 000
100 000
100 000
70 000
100 000
100 000
100 000
100 000
100 000
100 000
100 000
100 000
100 000
100 000
100 000
Tema 2012: Finansiell Samverkan. Beslut den 12 november 2012
Summa: 1 430 000 kr
Dnr
Projekttitel/Projektägare
Beviljat belopp
T1027
Filantropiskt Forum - Arena för studier och
debatt om filantropins betydelse
Stiftelsen Entreprenörskapsforum
Långsiktigt hållbara affärsmodeller för oberoende
Festivaler
Storsjöyran Evenemang AB
Helpdesk för finansiering av kulturidéer /
Backstage, Lunds Kommun
Medeas Barn, Unga Klara AB
Peace & Love/Sponsring och samarbetsmodell för
oberoende festivaler
Doc Lounge Business Events, Doc Lounge
We Love This Product - utveckling och lansering
Ideella föreningen We Love This Product
T1029
T1031
T1092
T1108
T1115
T1158
150 000
150 000
150 000
290 000
150 000
300 000
240 000
30
5 Projektpresentationer – ett urval
I följande kapitel presenteras ett urval projekt som har finansierats av Kulturbryggan. 47Totalt har 255
projekt beviljats stöd, varav knappt hälften hittills har genomförts och redovisats. Projekten nedan
tillhör den senare kategorin. Urvalet har tagit hänsyn till projektens geografiska spridning, typ av
stödform, konstnärlig och kulturell mångfald, liksom olika slags modeller kring finansiell samverkan.
Avsnitten ger en inblick i hur Kulturbryggans bidragsgivning vill bidra till förnyelse och utveckling
inom kulturområdet.
FILMBASEN CROWDFUNDING
”Innovativ finansieringsmodell för film som låter publiken medverka som finansiär och bli engagerad i filmverkets
uppkomst och tillblivelse.” Projektägare: Filmbasen/ Film Stockholm, Stockholm
Crowdfunding är en växande trend i Sverige, och många projekt söker vägar för att undersöka den som
ett stabilt finansieringsalternativ. Filmbasen Crowdfunding är ett sådant projekt, med målsättningen att
utveckla en mikrodonationsfunktion på webbplattformen Filmbasen.se, som en alternativ
finansieringsform för film. Denna plattform, som samlar 3500 filmare i främst Stockholm-Mälardalen,
är en virtuell mötesplats där man kan profilera sig som filmare, läsa nyheter om den svenska
filmbranschen och söka offentliga produktionsstöd av Film Stockholm och andra regionala resurscentra
runt Mälardalen. Via projektet Filmbasen Crowdfunding kan man numera även söka mikrofinansiering
från enskilda personer, från den s.k. ”crowden”. Genom att marknadsföra sitt projekt på Filmbasen.se
kan man locka privatpersoner att donera pengar till projektet. ”Höjdpunkten var att 10 nya filmprojekt
fick finansiering av Filmbasen Crowdfunding efter lanseringen under hösten 2012. Att fonden har fått
in ett tillskott på 60 procent privata donationer måste i sammanhanget räknas som en mycket stor
framgång och långt över vår ursprungliga ambition”, säger projektägaren. Projektets syfte passade väl in
med Kulturbryggans uppdrag att undersöka alternativa finansieringskällor för kultur.
GRANNY’S DANCING ON THE TABLE48
”Man måste börja med en mening: Kulturbryggan stöttar sådant som riskerar hamna mellan stolarna.” Projektägare:
Helene Granqvist/Good World AB, Malmö
Bland de många ansökningar Kulturbryggan får in finns det ibland projekt vars komplexa natur inte
alltid passar in hos etablerade offentliga finansiärer, men där Kulturbryggan visar sig vara rätt
47
Som ett komplement till redovisningsblanketten ombads ett mindre antal projektägare att besvara följande
frågor: ”Hur skulle du/ni kort beskriva ditt/ert projekt för någon som inte känner till det? Vilka var
höjdpunkterna enligt er under ert projekt och varför? Om du endast hade 1 mening att säga något om ditt projekt,
vad skulle du säga då? Vilken respons och genomslag har projektet fått (publikt, medialt osv)? Välj 5 ord som ni
associerar med Kulturbryggan.” Citaten i följande avsnitt är hämtade från projektägarnas svar.
48Startstöd I, Genomförandestöd I. Dnr. 2011/7-29, 1044
31
stödinstans. Granny’s Dancing on the Table är ett bra exempel på denna typ av projekt. Granny's Dancing
on the Table är ett transmediaprojekt som innefattar en långfilm, ett spel och International Granny
Day, en värld av berättelser från far- och mormödrar från hela världen. Just ”transmedia” innebär att
man arbetar med ett berättaruniversum (Story Universe) som gestaltas på olika plattformar och platser
och att projektet görs i samarbete och interaktion med publiken. Projektet är pågående och genomförde
nyligen en lyckad crowdfundingkampanj på Kickstarter, världens största mikrofinansieringssida baserad
i USA. Man gjorde även en utställning på Form & Design i Malmö av publikens egna berättelser om
deras far- och mormödrar.” Våra största höjdpunkter är när publikinteraktionen har fungerat”, säger
projektägaren. Projektets komplexa natur hindrade inte projektägaren från att kunna säkra stöd från en
bred finansieringsbas, för att få ihop alla dess olika ”grenar” till ett enda, väl genomfört projekt… som
lever vidare.
HAMMOCK SESSIONS49
”Ett givande projekt som för samman arrangörer, artister och publik på ett anspråkslöst och nyskapande sätt.”
Projektägare: Kulturföreningen Humlan, Umeå
I Umeåtrakten frodas musiken och många unga talanger bidrar till ett rikt och varierat musikliv.
Hammock sessions är ett musikprojekt som ville samla och sprida musik från Umeå och Västerbotten
ut i världen. Projektet gick ut på att varje vecka spela in och släppa en ny musikvideo med band från
Umeå och band som besökte staden. Man skapade således en digital musikscen som är öppen för alla,
oavsett bakgrund och förutsättningar… och allt detta från en hammock. Projektet har gjort att
Hammock sessions etablerat sig som ett inslag i Umeås kulturliv. Det har också lett till långsiktiga,
genreöverskridande samarbeten och nya kontakter. Man har också sökt samarbeten med olika festivaler
och fått möjligheten att spela in internationella namn. ”Att besöka Trästockfestivalen och se den
växande musikscenen i Skellefteå, att spela in Sofia Jannok på klipporna vid Kont, att spela in
Laservågen på Folkets Hus tak mitt i ett växande Umeå är ett urval av alla höjdpunkterna under året”,
säger projektägaren. Projektet belyser den mångfald och högkvalitativa utbud av musik som kan
upplevas i Umeåtrakten, och hur man kan hitta nya vägar att nå musikälskare, och investerare.
HOS OSS50
”En föreställning det pratades om, även bland dem som inte sett den.” Projektägare: Thomas Jennefelt, Stockholm
Opera behöver inte begränsas till stora scener och fina salonger. Operakonsten kan också ta plats i
intima miljöer. Hos Oss är ett sådant exempel - en mobil kammaropera som utspelar sig i lägenheter och
lokaler dit traditionell opera inte når.
Projektägaren, verksam både som tonsättare och regissör, såg projektet växa fram ur den frustration
han kände över att operainstitutioner av olika skäl har svårt att realisera idéer utanför givna mönster, att
verka på andra platser än de egna lokalerna. Syftet med projektet var därför att prova hur ett
förflyttande av spelplatser kan generera en annan sorts musikteater och öppna för helt nya upplevelser
av det sjungna och sceniskt gestaltade ordet. Ett projekt som helt enkelt ger möjlighet för publiken att
49
50
Genomförandestöd I. Dnr 818
Startstöd II, Genomförandestöd II. Dnr 2011/7-127, 1499
32
komma i närkontakt med nyskriven opera på platser som de aldrig räknat med att besöka. ”För mig
som tonsättare var höjdpunkten att få iscensätta scenerna själv. För sångarna och musikerna var
höjdpunkten att få framföra opera i autentiska miljöer med publiken alldeles intill sig”, säger
projektägaren. Hos oss visar att även etablerade, traditionella musikformer kan uttryckas på nyskapande
sätt.
I.R.I.S.51
”Ett projekt som visar hur mycket man kan göra med hjälp av ljus och projektioner på offentliga platser.”
Projektägare: Jesper Wachtmeister/Solaris Filmproduktion, Stockholm
Vad händer när man projicerar ljus för att skapa olika illusioner på husfasader? Projektet I.R.I.S
svarade på den frågan när Jesper Wachtmeisters ljusinstallationer visades i centrala Stockholm 2012.
Projektets utvecklades genom en experiment fas, för att sedan genomföras i stor skala på Stockholms
Stadsmuseums fasad. Projektägaren kunde, genom perfekt anpassade rörliga fasadprojektioner, få
arkitekturen att ändra färg, form och karaktär. En viktig aspekt av projektets genomförande var att dess
komplexitet krävde att många specialistområden möttes, och därmed skapades många nya kontaktnät.
”Att skapa det visuella innehållet tillsammans med Christian Köhler och David Enbom var fantastiskt
lärorikt och spännande. Att sedan med hjälp av Mediatec få se hur de optiska illusionerna faktiskt
fungerade i full skala på Stadsmuseets fasad var häpnadsväckande”, säger projektägaren. Projektägarens
långsiktiga målsättning är att grunda ”Open House”, ett nätverk och en produktionsenhet som ska
producera, bjuda in och samarbeta med andra konstnärer för att skapa projektionskonstverk i det
offentliga rummet.
KULTURGUERILLAN I ÅRE52
”Kulturen attackerar där man minst anar och mest behöver den.” Projektägare: Studieförbundet Vuxenskolan i
Åre, Åre
I Åre är kulturutbudet för den strida strömmen besökare relativt begränsat. Man rör sig mest mellan
stugorna och skidbackarna, utan någon naturlig kontakt med konst och kultur. Detta ville
Studieförbundet Vuxenskolan i Åre ändra på. Kulturguerillan i Åre är ett samverkansprojekt mellan
studieförbund, turistnäringen och fria kulturskapare, vars syfte är att genom överraskande
kulturdrabbningar öppna besökarnas ögon för kultur där de minst anar det. Kulturguerillan handlar helt
enkelt om att på ett oväntat sätt ta kulturen till folket istället. Projektet långsiktiga mål är att bidra till en
hållbar utveckling i en glesbygd med turistnäring som största arbetsgivaren. ”Höjdpunkterna var när vi
på ett lyckat sätt nådde människor som annars inte hade kommit i kontakt med denna kulturyttring”,
säger projektägaren. Projektet är ett exempel på hur man kan skapa mervärde genom tvärsektoriell
samverkan.
51
52
Startstöd I, Genomförandestöd I. Dnr 2011/7-240, 1099
33
KVARNOFONI 201253
”Kvarnofonen visade sig vara både excentrisk och stökig men också visuell och rolig.” Projektägare: Mikael Ericsson,
Harplinge/Halmstad
Att skapa något nytt av något gammalt baserat på en otippad idé är ett återkommande drag bland
projekten som Kulturbryggans stöder. Kvarnofoni är ett sådant exempel.
Kvarnofonen är ett permanent ljudkonstverk av konstnären Mikael Ericsson. Installationen finns i
Harplinge väderkvarn, en sju våningar hög byggnad som är Sveriges största, fullt fungerande
väderkvarn. Projektägare vill installera en självspelande orgel som drivs av vindkraft. Projektets
komplexitet krävde att man fortsatte att bygga, testa och ändra installationen, även om den öppnade för
besökare under sommaren 2012. Besökarna mötte därför inte en färdig produkt utan kunde istället följa
den pågående processen. Dagligen gjordes ljud demonstrationer som man aldrig visste hur de skulle
sluta. ”Responsen från besökarna var helt klart en av höjdpunkterna. Projektet var ett led i arbetet med
att skapa en framtida scen för ny musik och ljudkonst i Kvarnofonen”, säger projektägaren. Ett
exempel på hur man på ett nyskapande sätt kan ta vara på kulturarvet.
LOGISTICS ART PROJECT54
”Var kommer alla prylar ifrån?” Projektägare: Konstföreningen Logistics, Göteborg/Stockholm
En projektidé kan ibland födas ur en enda frågeställning eller fundering. Att den sedan växer till ett
omfattande projekt av internationell karaktär vittnar om den kraft som goda idéer bär på. Logistics Art
Project är ett sådant projekt, och handlar om hur konsumtionen i vårt samhälle möjliggörs och vilken
tid som är inbyggd i den. Man vände sig således till en bred målgrupp – konsumenter.
Projektet gick ut på att följa en produkttransport för en stegräknare mellan Sverige och Kina, och resa
med samma transportmedel som stegräknaren färdats med: lastbil, godståg och containerfartyg. Man
filmade själva vägsträckan i realtid, och visade filmen i realtid. Det blev världens längsta film: 37 dygn
lång. Projektägarna ville få en självupplevd, fysisk erfarenhet av transporterna som är en förutsättning
för vår konsumtion och vår livsstil, med målet att förmedla den erfarenheten till andra på ett så direkt
sätt som möjligt. ”Höjdpunkten var när filmen rullade på Sergels Torg under julruschen och
mellandagsrean. När vi besökte visningsplatsen hände det alltid att någon stannade till och
kommenterade filmen ”, säger projektägaren. Projektet är ett exempel på hur kultur kan belysa
samhällsfrågor på ett nytt sätt och samverka utanför kulturens gränser.
53
54
34
THE DREAM MACHINE55
”The Dream Machine är ett prisbelönat äventyrsspel gjort av lera och kartong.” Projektägare: Cockroach Inc.,
Malmö
Hybrider och blandade kulturella uttryck är utmärkande drag hos många av projekten Kulturbryggan
ger stöd till. ”The Dream Machine” är ett exempel på hur digitala verktyg och traditionellt hantverk kan
förenas för att skapa en ny upplevelse.
Projektet startade som ett transmedialt projekt med ambitionen att skapa ett spel där ny teknik möter
traditionell teknik, närmare bestämt handbyggd grafik av lera och kartong i dockanimationsstil.
Projektägaren ville berätta en historia som de själva kunde relatera till och stå för, ett spel som drivs
framåt av spelarens relationer och moral. The Dream Machine är en motreaktion på rådande spelkultur
och på det faktum att människor behöver investera i spelkonsoler/ hårdvara för att kunna spela.
Projektägaren ville demokratisera spelandet och öka tillgängligheten. Samtidigt ville man visa hur man
kan skapa en ny, digital värld helt gjord i lera och kartong. ”Höjdpunkten var dagen då vi lämnade
tryggheten och försvann in i skogen…”, säger projektägaren. The Dream Machine är ett projekt som
tänjer på de givna spelgränserna.
THE UNSTRAIGHT MUSEUM56
”The Unstraight Museum ger oss alla möjlighet att berätta den del av vår gemensamma historia som, pga. normativa
föreställningar, har undanhållits oss.” Projektägare: The Unstraight Museum, Stockholm
Kulturbryggan ger stöd till projekt som utmanar givna gränser och normer, som vill vända upp-och-ner
på föreställningar och ge nya infallsvinklar. The Unstraight Museum är ett sådant projekt. Syftet med
detta webb-baserade projekt är att skapa en plats för homo-, bi- och transpersoners historia och
samtida verklighet genom att digitalt samla in och dokumentera ”unstraight historia” i alla dess former.
Projektägaren ville också katalogisera och skapa en öppen föremålsdatabas för att tillgängliggöra all
information för allmänheten. Samtidigt vill man också uppmuntra muséer att inkludera ”unstraighta”
perspektiv i sina samlingar och utställningar samt att skapa verktyg och metoder för muséer att arbeta
med icke-normativa perspektiv. ”Det enorma intresset från museivärlden för att arbeta med ickenormativa perspektiv och önskan att lyssna på oss och diskutera detta vid seminarier och större
sammankomster var en stor höjdpunkt”, säger projektägaren. Projektet är ett exempel på hur man kan
sträva efter förnyelse och utveckling i museisektorn.
55
56
Startstöd I. Genomförandestöd I. Dnr 2011/7-246, 906
35
6 Redovisning av genomförda projekt
I följande avsnitt redovisas resultatet av de genomförda kulturprojekt som Kulturbryggan har gett
bidrag till under försöksverksamheten. Avsnittet är baserat på de redovisningar som den sökande
lämnat två månader efter avslutat projekt.57 Sammanställningen innehåller 104 redovisningar; 99 stycken
från 2011, fem från 2012. 58
Tabell 7. Redovisade projekt
Tabellen visar på antalet avslutade och redovisade projekt i förhållande till stödform och stödomgång.
Den visar även på det totala antalet beviljade projekt.
2011
Utlysning
Antal bifall
Antal redovisade
Andel redovisade
Antal avslutade
Antal uppskov
Startstöd 1
44
36
82 %
37
0
Startstöd 2
52
37
72 %
46
5
Startstöd 3
30
15
50 %
22
2
Genomförandestöd 1
21
11
52 %
16
1
147
99
67 %
121
8
Antal bifall
Antal redovisade
Andel redovisade
Antal avslutade
Antal uppskov
Genomförandestöd 2
41
5
13 %
10
3
Startstöd 4
60
0
0%
0
0
Tematisk utlysning 1
7
0
0%
0
0
108
5
5%
10
3
Summa:
2012
Utlysning
Summa:
6.1 Projektägarnas egna svar
I följande stycke redovisas resultatet av de frågor som projektägarna ombads besvara i samband med
redovisning av projektstöd. Stycket följer upplägget i redovisningsblanketten. Vissa frågor redovisas i
siffor, andra i en sammanfattande text som även innehåller ett mindre urval av baserat på några
projektägares svar:
57
I samband med besked om bifall meddelandes projektägaren om villkoren för redovisning: ”Med hänvisning till
vår bidragsförordning (SFS 2011:317) är det av högsta vikt att ert projekt håller den tidplan ni angett i ansökan
och att det genomförs inom ramen för ett år…Notera att ni är skyldiga att återredovisa beviljat stöd senast två
månader efter avslutat projekt.” År 2011 har 14 projektägare inte hörsammat påminnelser om redovisning.
År 2012 har två projektägare inte hörsammat påminnelser om redovisning.
58
Redovisningar droppar in till Kulturbryggan allt eftersom. Ytterligare sex redovisningar, fyra
Genomförandestöd och två Startstöd, har inkommit sedan denna rapport sammanställdes. Dessa kom inte med i
det statistiska underlaget. Totalt har således 110 redovisningar inkommit.
36
Fråga 1. Projektens genomförande
1a. Beskriv konkret och kortfattat på vilka sätt projektet har genomförts:
Projekten har omfattat förstudier, projektering, konceptutveckling metodutveckling,
presentationsmaterial till olika aktiviteter, workshopar, utställningar och föreställningar. Exempelvis har
Leo Corriera de Verdier svarat att projektet ”A-bobbin´-a-bobbin´a-pedal-a pedal”59 har innefattat
produktion av ny teknik och idiom för musikskapande med symaskiner: ”Första fasen provade jag ut vilken
utrustning (mikrofoner, sensorer etc.) jag skulle använda för att få maskinens rörelser över till en dator. Sedan skrev jag
program som hanterade signalerna och gjorde det möjligt att spela musik utifrån dem. Den tredje fasen var att spela på
symaskinen och ta fram improvisationsmodeller och låtar…”60
Projektägare Subtopia har svarat att deras projekt ”Subcase”61 har skapat en mötes- och marknadsplats
för cirkus. Projektet samlade 16 nordiska kompanier och presenterade åtta fullängdsföreställningar och
åtta work-in progress. 126 arrangörer från 17 länder närvarade och samtliga kompanier erbjöds
coachning i internationellt stöd. Projektägare Thomas Liljenberg har med projektet ”A model for a
qualitive society”62 genomfört en omfattande förstudie bestående av möten, nätverksträffar, workshops,
utställningar samt presenterat sitt projekt på två olika fora och seminarier. Projektägare
KulturObservatoriet 63har svarat att de använt sitt stöd för att göra en förstudie som innefattade
litteraturstudier, intervjuer och resor.
Fråga 2. Förändringar sedan ansökningstillfället
2a. Har projektet förändrats på något sätt mot vad ni angav i ansökan?
Nej:
48 % (50 st.)
Ja: 52 % (54 st.)
2b. Förtydliga ert svarsalternativ
I de fall projektet förändrats har de vanligaste orsakerna som angivits varit:
•
Tidplanen förändras - projektet tar mer tid än planerat
•
Byte av aktörer, medverkande - sjukdom, förhinder
•
Byte av plats för genomförandet – avhopp av samarbetspartner
•
Projektet blev mer omfattande - större genomslagskraft eller uppmärksamhet än väntat, fler
genomförda experiment, workshopar
•
Projektet blev mindre omfattande - mindre budget än beräknat, t.ex. avslag på andra sökta
bidrag, avhopp från samarbetspartner
59
Startstöd III, dnr 1177
Ibid.
61 Startstöd II, dnr 2011/7-675
62 Startstöd I, dnr 2011/7- 236
63 Startstöd I, dnr 2011/7-265
60
37
Fråga 3. Projektets betydelse för sitt område
3a. I vilken omfattning har projektet bidragit till att utveckla det huvudsakliga område ni verkar inom? Det
huvudsakliga området motsvarar det ni angav som önskemål om primär bedömarkompetens.




Inte alls:
I marginell omfattning:
I måttlig omfattning:
I stor omfattning:
2 % (2 st.)
10 % (10 st.)
23 % (24 st.)
65 % (68 st.)
3b. Beskriv på vilka sätt projektet har utvecklat/inte utvecklat ert huvudsakliga område.
Av 104 projekt anser 65 procent att deras projekt bidragit i stor omfattning till att utveckla det
konstnärliga och kulturella område de verkar inom. Några exempel: Rättviseförmedlingen har svarat att
deras projekt ”Vi bygger framtidens DJ-kollektiv”64 bidragit till att öka jämställdheten för DJ:s över hela
landet. Så här beskriver projektägaren själv den processen: ”Vi har startat en diskussion och fått reaktioner
från bokare och klubbarrangörer som i slutändan är de som kan göra skillnad. Genom att öka medvetenheten och
därigenom mångfalden inom DJ-kulturen bidrar vi till en större bredd även inom andra kulturgrenar och samhället i
stort.”65
Skuggteatern svarar att deras projekt ”High tech impro”66 har utvecklat den sceniska konstformen genom
att väva ihop interaktivdesign, animering, tv-spel och improvisationsteater. Svensk Teaterunion - Swedish
ITI, uppger att deras projekt ”Swedstage 2012”67 har bidragit till att öka det internationella samarbetet
och därmed internationalisera svensk teaterscen.
Fråga 4. Projektets påverkan utanför sitt område
4a. I vilken omfattning har projektet bidragit till att påverka områden utanför ert huvudsakliga område? Det
huvudsakliga området motsvarar det ni angav som önskemål om primär bedömarkompetens.





Inte alls:
I stor omfattning:
Ing. alt. valt
8 % (8 st.)
16 % (17 st.)
40 % (42 st.)
32 % (33 st.)
4 % (4 st.)
4b. Beskriv på vilka sätt projektet har påverkat/inte påverkat områden utanför ert huvudsakliga område.
64
Startstöd II, dnr 514
Ibid.
66
Startstöd I, dnr 2011/7-134
67
Genomförandestöd II, dnr 1506
65
38
Av 104 projekt anser 32 procent av projektägarna att deras projekt påverkat områden utanför deras
huvudsakliga område. Exempelvis menar Nobody dansproduktion att deras projekt ”hinder”68 påverkat
innehållet i undervisningen i etnologiska studier vid Stockholms universitet. Projektägaren svarar: ”Prof.
Georg Drakos på institutionen för etnologi visade sig väldigt intresserad av vår arbetsmetod och samarbetet med Nobody
dansproduktion och Stockholms universitet fortsätter med nya seminarier inom kursen ”Diagnoser och identitet” under
hösten 2012.”
Vidare har Isabel Löfgren svarat att ”Projekt Parabol” 69 har samlat intervjuer med de boende i Fittja och
därigenom genererat ett källmaterial som kan bli användbart inom andra kunskapsfält som exempelvis
sociologi, antropologi, samhällsvetenskap och konstnärlig forskning. Föreningen Berglund har med
projektet ”Skräp!”70 svarat att deras arbete har ökat barns medvetande kring hantering av ”miljö och
sopor på att lekfullt och pedagogiskt sätt”.
Fråga 5. Samarbeten
5a. Beskriv på vilka sätt projektets samarbeten har varit relevanta för projektets genomförande och utgång? Ange vilka
samarbeten ni anser varit viktigast och varför.
De flesta projektägare anger att samarbetspartners varit en förutsättning för projektets tillblivelse. De
vanligaste förekommande samarbetspartner som anges är:









Institutioner
Produktionsbolag och webbyråer
Kommuner, kulturförvaltningar, fritidsgårdar
Organisationer
Myndigheter
Affärsföretag
Universitet och högskolor
Utövare inom samma bransch
Utövare inom andra branscher
På frågan om vilka samarbeten som varit viktiga och vilken betydelse de haft för projekten svarar
TEKLA film – och teaterförening med projektet ”Animerade drömmar”71 att: ”Samarbeten har varit bärande.
Utan dem skulle produktionen aldrig blivit av. Samarbetet med alla animatörer, drömmare och teknisk kompetens.
Även samarbetet med finansiärerna Svenska Filminstitutet, SVT och Kulturbryggan är viktigt.”
Projektägaren Ida Höög har med projektet "En magisk labyrint"72 svarat att samarbetet mellan musiker
och tonsättare varit viktigt för projektet eftersom det har haft betydelse för musikens utformning.
Startstöd I, dnr 2011/7-130
70
Genomförandestöd I, dnr 1252
71
Startstöd I, dnr 2011/7- 95
72
Genomförandestöd II, dnr 1661
68
69
39
Likaså anges samarbetet med föreningen ContemporarY som värdefullt. De bekostade bland annat
tryck av affischer, bidrog med hjälp kring PR och med tekniskt kunnande. En annan betydelsefull
samarbetspartner som nämns är InterArts Center, som stod för lokalerna och för den större delen av
den tekniska utrustningen i form av ljus- och ljudutrustning. Folkoperan med projektet ”Opera
Showroom” 73 anger att de samarbetat med en rad aktörer inom det fria musiklivet samt med
institutioner i Sverige som Operahögskolan i Stockholm, Elektronmusikstudion inom Musikverket samt
Blåsarsymfonikerna och Centrum för operateknik, COT/KTH. De anser att samarbetspartner har varit
nödvändiga för att utveckla och genomföra projektet.
Fråga 6. De kulturpolitiska målens genomslag
I vilken omfattning har projektet haft betydelse inom följande områden av de nationella kulturpolitiska målen:
6a
Främjat allas möjlighet till kulturupplevelser:





6b
7 % (7 st.)
12 % (13 st.)
28 % (29 st.)
51 % (53 st.)
2 % (2 st.)
Främjat kvalitet och konstnärlig förnyelse:




6c
Inte alls:
I stor omfattning:
4 % (4 st.)
5 % (5 st.)
8 % (9 st.)
83 % (86 st.)
Främjat ett levande kulturarv:




6d
Inte alls:
I stor omfattning:
23 % (24 st.)
15 % (16 st.)
28 % (29 st.)
34 % (35 st.)
Främjat internationell och interkulturell samverkan:




73
Inte alls:
I stor omfattning:
Ing. alt. valt:
Inte alls:
I stor omfattning:
5 % (5 st.)
19 % (20 st.)
30 % (31st.)
46 % (48 st.)
40
6e
Uppmärksammat barns och ungas rätt till kultur:





Inte alls:
I stor omfattning:
Ing. alt. valt:
22 % (23 st.)
22 % (23 st.)
30 % (31 st.)
25 % (26 st.)
1 % (1 st.)
Fråga 7. Betydelsen av Kulturbryggans stöd
7a. Vilken betydelse har stödet från Kulturbryggan haft för att genomföra projektet




Ingen eller marginell betydelse 1 % (1 st.)
Måttlig betydelse:
2 % (2 st.)
Stor betydelse:
21 % (22 st.)
Avgörande betydelse:
76 % (79 st.)
7b. För att få privata finansiärer att stödja projektet eller en fortsättning på projektet




Ingen eller marginell betydelse: 23 % (24 st.)
Måttlig betydelse:
19 % (20 st.)
Stor betydelse:
38 % (39 st.)
20 % (21 st.)
7c. För att få offentliga finansiärer att stödja projektet eller en fortsättning på projektet




Måttlig betydelse:
18 % (19 st.)
Stor betydelse:
47 % (49 st.)
21 % (22 st.)
7d. För att stärka projektägarens och övriga nyckelpersoners kompetenser




Måttlig betydelse:
12 % (13 st.)
Stor betydelse:
58 % (60 st.)
27 % (28 st.)
7e. För att sprida kunskap och kännedom om projektet





Måttlig betydelse:
25 % (26 st.)
Stor betydelse:
48 % (50 st.)
19 % (20 st.)
Ing. alt. valt:
1 % (1 st.)
41
Fråga 8. Varför projektägare sökte stöd hos Kulturbryggan
8a. Vilket påstående stämmer bäst överens med varför ni sökte stöd från Kulturbryggan?

Vi fick avslag på ansökan hos andra instanser och testade därför Kulturbryggan:
6 procent (6 st.)
Eftersom det inte ställdes något krav på medfinansiering passade det oss bäst:
14 procent (14 st.)
Vi har aldrig sökt stöd för projektet hos andra instanser för att det inte har funnits relevanta
stödformer: 36 procent (38 st.)
Projektet var väldigt kostsamt och vi behövde flera parter som finansiärer, varav Kulturbryggan
var en: 39 procent (41st.)
Rent tidsmässigt passade det oss bäst att söka inom angiven stödform: 4 procent (4 st.)
Inget alt. valt: 1 procent (1 st.)





Tabell 8. Redovisade projekts finansiering (kr)
Stödform
Antal
redovisningar
Beviljat
belopp (kr)
Medfinansiering
offentlig (kr)
Medfinansiering
privat/icke-offentlig
(kr)
Medfinansiering
total (kr)
Startstöd
88
11 755 210
9 603 193
5 730 678
15 333 871
Genomförandestöd
16
6 150 289
5 911 964
5 688 501
11 600 465
104
17 905 499
15 515 157
11 419 179
26 934 336
Summa:
Tabell 9. Redovisade projekts finansiering (medfinansieringsgrad)
Stödform
Antal
redovisningar
Medfinansieringsgrad (total)
Medfinansieringsgrad (offentlig)
Medfinansieringsgrad (privat/ickeoffentlig)
Startstöd
88
130 %
82 %
48 %
Genomförandestöd
16
189 %
96 %
93 %
104
150 %
87 %
63 %
Summa/Snitt:
Det ekonomiska utfallet avseende inkomna redovisningar i jämförelse med vad projektägarna angav i
sin budget vid ansökningstillfället visar på en hög grad av samstämmighet. Medfinansieringsgraden för
samtliga beviljade projekt74 vid ansökningstillfället under 2011 och 2012 låg på 153 procent.75 Det
ekonomiska utfallet för 104 redovisade projekt visar på att medfinansieringsgraden minskat marginellt
till 150 procent. Det redovisade materialet står för endast 42 procent av samtliga beviljade projekt,
vilket talar för försiktighet vid tolkningen. Utfallet motsäger dock inte att det projektägarna budgeterar
för vid ansökningstillfället ofta blir verklighet.
Det ekonomiska utfallet avseende offentlig respektive privat/icke-offentlig finansiering visar även den
på relativ god samstämmighet med vad projektägarna angav vid ansökningstillfället.
Medfinansieringsgraden för offentlig respektive privat/icke-offentlig finansiering vid ansökningstillfället
74
Avser de 248 projekt som beviljats stöd inom Startstödet och Genomförandestödet under 2011 och 2012, och
inte de 7 projekt som beviljades stöd inom ramen för 2012 års tematiska utlysning.
75 En sammanräkning av resultatet mellan åren se tabell 6 i denna promemoria.
42
låg på 85 respektive 68 procent, att jämföra med utfallet av det redovisade materialet då
medfinansieringsgraden ligger på 87 respektive 63 procent.
Sammanfattning
Redovisningarna visar att projekten ofta är genreöverskridande, där olika former av konstnärliga och
kulturella uttryck blandas. På frågan om de kulturpolitiska målen är, enligt projektägarnas egna
uppfattningar, målet att främja kvalitet och konstnärlig förnyelse det som har fått störst utfall - något
som kanske inte är överraskande med tanke på att det är i enlighet med det krav som Kulturbryggan har
ställt för sin bidragsgivning. Men även de övriga kulturpolitiska målen har fått stort utfall i
redovisningarna, trots att dessa mål inte har ställts som villkor vid bidragsgivningen. En övervägande
majoritet anger att deras projekt främjat internationell och interkulturell samverkan, liksom allas
möjlighet till kulturupplevelser. En övervägande del tycker att deras projekt har bidragit till att främja
ett levande kulturarv. Drygt hälften har också svarat att deras projekt har uppmärksammat barns och
ungas rätt till kultur. Sammantaget har de kulturpolitiska målen fått högt genomslag i projektägarnas
egna redovisningar.
Det kan noteras att 83 procent av projektägarna menar att Kulturbryggan har haft avgörande betydelse
för dem att kunna genomföra sina projekt. Vidare framstår det som att ett bifall från Kulturbryggan
haft en något större inverkan på projektets möjligheter att få offentliga finansiärer jämfört med
privata/icke-offentliga. På denna fråga har många svarat att ett bifall från Kulturbryggan setts som en
kvalitetsstämpel som öppnat nya dörrar. En sammanräkning av projektens totala budgetar visar att
medfinansieringsgraden uppgår till 150 procent.
Avslutningsvis tycks Kulturbryggan fylla ett tomrum vad gäller ekonomiskt stöd. 36 procent av
projektägarna har angivit att de aldrig tidigare sökt stöd hos andra instanser eftersom de inte funnit
relevanta stödformer.
43
6 Kulturbryggans bedömare och
referenspersoner
BEDÖMARE, bostadsort, verksamt år, samt kompetensområde
Alj Fält, Samir, Stockholm, 2011, Arkitektur och design, Konst och konsthantverk
Amsellem, Patrick, Malmö, 2012, Bild och form, Arkitektur, Internationellt perspektiv, Konst i det
offentliga rummet, Minnesmärken
Andersson, Louise, Visby, 2011-2012, Kulturarv, Bild och form, Samtidskonstscenen, Museifrågor,
Konstnärers villkor, Fristående aktörer, Streetkultur, Offentliga rummet
Andersson, Stefan, Örnsköldsvik, 2011-2012, Sceniska konstformer, Musik, Kulturskoleområdet,
Estetiska läroprocesser, Utveckling inom kultur och tillgänglighet, Nytänkande i
handläggningsprocesser
Benckert, Anna, Malmö, 2011-2012, Arkitektur och design, Entreprenörskap, Digitala medier,
Interaktionsdesign och servicedesign med fokus på spel och utställningar, Varumärkesutveckling
Björck, Amelie, Stockholm, 2012, Litteratur och tidskrifter, Sceniska konstformer, Genus,
Internationella perspektiv
Bolgar Susan, Stockholm, 2011-2012, Sceniska konstformer, Konstvetenskap, Kulturella samarbeten
mellan kultur och näringsliv
Bondeson, Nina, Göteborg, 2011, Bild och form, Konstens villkor, Kunskapsteori inom konsten
Bugge, Aja, Hillerod, Danmark, 2011-2012, Litteratur och tidskrifter, Kulturarv, Barn och unga,
Bibliotek, Bred bedömarvana (Nordisk kulturfond), Nätverksbyggande, Språk och språkpolitik
Böhm, Stefan, Stockholm, 2012, Sceniska konstformer, Kulturmöten - både de problematiska och de
befruktande mellan invandrad och traditionell kultur
Christiansen, Michael, Köpenhamn, Danmark, 2012, Musik, Publika evenemang
Fazlhashemi, Mohammad, Umeå, 2011, Litteratur, språk och tidskrifter, Muslimsk idéhistoria
Fridlund, Gustav, Stockholm, 2011-2012, Kulturella och kreativa näringar, Kultur och utveckling,
Internationalisering, Kulturella/konstnärliga projekt i förhållande till olika aspekter av
samhällsutveckling, Musik
Frände, Carolina, Stockholm, 2011, Sceniska konstformer, Konstnärlig pedagogik, Tvärkonstnärliga
projekt, community-inspirerat arbete, socialt entreprenörskap, samverkan kulturinstitutionercivilsamhälle
Furumark, Anna, Stockholm, 2012, Kulturarv, Mångfald, Identitet, Genus/HBTQ, Barn och ungdom
44
Gustafsson, Christer, Höganäs, 2011, Kulturarv, Hållbar utveckling, Kulturpolitik, Internationalisering
av svensk forskning, Kreativa näringar
Hermansson, Christer, Södertälje, 2011, Litteratur och tidskrifter, Kulturarv, Gränsöverskridande
kultur, Handläggningsprocesser, Kulturskapares villkor
Hermele, Vanja, Stockholm, 2011, Genus/HBTQ, Sceniska konstformer, Kulturpolitik, Vetenskap,
Plattformsbyggande, Organisationsfrågor, Sociala medier
Jacobson, Anders, Stockholm, 2011, Dans och koreografi, Tvärkonstnärliga projekt, metodutveckling,
konst och strukturell förändring, organisationsfrågor kopplat till företagande och ideologi
Johannisson, Åsa, Stockholm, 2011, Sceniska konstformer, Musikdramatik, Film, Innovatör, forskare,
utveckla och designa nya konstverk och produkter
Jäderling, Viktoria, Stockholm, 2011, Litteratur, Film, Populärkultur, Skönlitterär redaktör, vana av att
bedöma andras insatser
Karlsson, David, Bohus-Björkö, 2011, Litteratur, språk och tidskrifter, Kulturpolitiska frågeställningar,
nya medier, gränsöverskridande projekt
Karlsson, Svenolof, Nynäshamn, 2011-2012, Barn och ungdom, Finansiell samverkan, Forskning,
Interaktivitet, Internationellt perspektiv, Kommunikation, Litteratur och tidskrifter, Metodutveckling,
Miljö, Mångfald, Teknik och IT - Entreprenörskap, Idéhistoriskt perspektiv, Nordiskt samarbete
Kellagher, Jonas, Göteborg, 2011-2012, Film, Musik, Kulturtidskrifter, Arkitektur, Filmproducent med
fokus på visionär arkitektur, förflutet som skivaffärs- och bolagsentreprenör
Köping, Ann-Sofie, Eskilstuna, 2011, Gränsöverskridande projekt inom kulturella och kreativa
näringar, entreprenörskap och forskningsrelaterade projekt
Lager, Pär, Stockholm, 2011-2012, Arkitektur och design, Bild och form - Kommunikation/reklam och
digitala tjänster, Kreativa näringar inom media
Linder, Anna, Stockholm, 2012, Genus/HBTQ, Internationellt perspektiv, Rörliga bilder
Lindström, Conny C, Stockholm, 2012, Musik, Publika evenemang, Partnerskap, Internationellt
perspektiv
Metzger, Jonathan, Stockholm, 2012, Arkitektur och design, Rörliga bilder, Sceniska konstformer Hållbar utveckling, Integrationsfrågor, Kreativa näringar, Kultur i stadsutveckling/regional utveckling,
Samhällsplanering
Naldal, Joan, Århus, Danmark, 2012, Dans, Performance/Nycirkus
Nitsch, Katarina, Stockholm, 2012, Bild och form, Rörliga bilder, Sceniska konstformer - Aktivism,
Genus, Hållbar utveckling, Internationellt perspektiv, Kulturpolitik, Självorganisering, Unga
Nyberg, Lina, Stockholm, 2011, Gränsöverskridande projekt med fokus på musik
Penalva, Christian, Göteborg, 2012, Kulturarv, Bild och form - Barn och ungdom, HBTQ, Hållbar
utveckling, Mångfald
45
Rickardsson, Mattias, Göteborg, 2012, Elektronisk konst, Forskning, Interaktivitet, Klassisk
musik/Konstmusik, Populärmusik, Teknik och IT
Roxberg, Esther, Stockholm, 2011, Litteratur, språk och tidskrifter
Sahlén, Jan, Kramfors, 2011, Kulturarv, Kreativa näringar, Lokal och regional utveckling, kulturarv och
entreprenörskap
Sjöström, Johan, Göteborg, 2011-2012, Bild, Forskning, Internationellt perspektiv, Kommunikation,
Mångfald, Partnerskap, Performance/Nycirkus, Rörliga bilder
St Michaels, Johanna, Göteborg, 2011-2012, Rörliga bilder, Producenterfarenhet inom teater,
internationella erfarenheter och kontakter,
Strömberg, Hanna, Göteborg, 2012 endast Tema 2012: Finansiell Samverkan
Stålhammar, Maria, Göteborg, 2012, Dans, Forskning, Interaktivitet, Internationellt perspektiv, Klassisk
musik/Konstmusik, Kommunikation, Metodutveckling, Mångfald, Performance/Nycirkus, Publika
evenemang
Söderqvist, Britta, Göteborg, 2012, Antikvariskt perspektiv, Barn och ungdom, Forskning,
Genus/HBTQ, Interaktivitet, Internationellt perspektiv, Kommunikation, Metodutveckling, Mångfald,
Publika evenemang, Tillgänglighet
Wasserman, Erika, Stockholm, 2012, Internationellt perspektiv, Kommunikation, Mångfald, Rörliga
bilder
Wiberg, Sofia, Stockholm, 2012, Arkitektur och design, Bild och form - Hållbar utveckling, Genus,
Samhällsplanering, Demokratifrågor, Lokal utveckling, Communitybaserat arbete, Kollektiva
arbetsprocesser, Kulturpolitik, Barn och unga
Virdborg, Jerker, Stockholm, 2011-2012, Litteratur och tidskrifter, Populärmusik, Rörliga bilder
Wirling, Åsa, Malmö, 2011-2012, Bild, Design/Form, Interaktivitet, Miljö, Performance/Nycirkus,
Publika evenemang
Wondimu, Teshome, Stockholm, 2011, Musik, Mångfald
Zavalia, Lina, Stockholm, 2011-2012, Sceniska konstformer, Barn och unga, Genus, HBTQ,
Kulturpolitik
REFERENSGRUPP 2011-2012,
Jonas Andersson, f.d. vd Stiftelsen Framtidens kultur
Chris Torch, Senior Associate, Intercult
Birgitta Elfström, Programledare, Riksantikvarieämbetet
Johan Thelander, vd, Hybris konstproduktion
Maria Evertsson, Internationell frågor, Tillväxtverket

Kulturbryggan 2011-2012

Transcription

Similar documents

Hantera jobbansökningar enkelt och

Nyhetsbrev från Yrkeshögskolan Syd

Iris Jonzén-Sandbloms och Greta Jonzéns stiftelse

PROJEKTiL - HarmoniT.se

Kulturanalys 2015

Marianne Ny mfl, Åklagarmyndigheten

Succé

Verksamhetsberättelse 2012