Matematik ÅK 1-3

LOKALARBETSPLAN
Matematik
Årskurs 1-3
Övergripande mål och syfte
Eleverna ska kunna använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
Eleverna ska kunna ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö.
Eleverna ska kunna utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra.
Eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
Eleverna ska utveckla tilltro till sin egen förmåga att använda matematik i olika sammanhang.
Eleverna ska kunna reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat.
Eleverna ska utveckla förtrogenhet med matematiska begrepp, metoder och deras användbarhet.
Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder i matematiken har
utvecklats.
Eleverna ska kunna föra och följa matematiska resonemang
Eleverna ska ge möjligheter att reflektera över matematikens betydelse, användning och begränsning i andra skolämnen och under historiska
skeenden och därigenom kunna se matematikens sammanhang och relevans.
Centralt innehåll
Taluppfattning och tals användning
• Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan
användas för att ange antal och ordning.
• Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal
och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien.
• Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla
bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
• Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
• De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
Konkretisering av mål
 Eleven ska känna till begreppen subtraktion,
addition, summa, division, multiplikation,
 Eleven ska känna till symbolerna för
subtraktion, addition, division, multiplikation,
 Eleven ska känna till talområdet 0-200
 Eleven ska kunna multiplicera, dividera, addera
och subtrahera med tal mellan 0-20
 Eleven ska kunna använda likamedstecknet på
• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.
ett fungerade sätt.
 Eleven ska kunna se vilken strategi som är
lämplig vid olika tal samt kunna förklara varför
de valde just den strategin.
• Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.
 Eleven ska kunna se ett tresiffrigt tal och veta
vilket värde de olika siffrorna har.
Algebra
• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
 Eleven känna till kvadrat, rektangel, cirkel och
triangel.
• Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras,
beskrivas och uttryckas.
Geometri
• Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar,
trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer.
Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
 Eleven ska veta hur många minuter det går på
• Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
• Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
 Eleven ska visa med enkla bråk hur mycket
en timma samt hur många timmar det går på en
dag.
häften är, hur mycket en tredjedel är samt hur
mycket en fjärdedel är. ’
• Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
• Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa,
volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
Sannolikhet och statistik
• Slumpmässiga händelser i experiment och spel.
 Eleven ska även kunna rita bilder som visar
häften, en tredjedel och en fjärdedel.
 Eleven ska kunna läsa av en enkel tabell för att
redovisa ett resultat.
• Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva
resultat från enkla undersökningar.
Samband och förändringar
• Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Eleven ska känna till dubbelt och häften
Problemlösning
• Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
 Eleven ska kunna lösa enkla räkneproblem.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.
Arbetsformer/arbetsätt
Almquist & Wiksell, Matematikboken. 2006.Liber
Laborativt material: t.ex. stenar, pengar, frukt, talinjer, klossar, symboler, enheter för vikt
Bilder
Klockan
Linjal
Våg
Vi integrerar övriga ämnen med matematiken t.ex. utformar räkneproblem i ämnet svenska och tecknar bilder till räkneproblemen i ämnet bild.
Dokumentation
Vi dokumenterar elevernas prov, laborationer, räkneproblem och diagnoser. Genom att ständigt testa eleverna så ser vi om vi har lyckats nå
eleverna och om samtliga når de mål vi satt. Vi kommer även kontinuerligt ha samtal med eleverna enskilt eller i mindre grupper för att se om
eleverna kan förklara muntligt varför de valt att göra på olika sätt för att få syn på deras strategier.
Vi kommer på a-lags möten kontinuerligt informera övriga kollegor vad vi gör i ämnet matematik och även ha ett tätt samarbete mellan engelska
matten och svenska matten. Genom att föra statistik på elevernas fel så ser vi vilket innehåll vi inte arbetat med tillräckligt samt var vi nått
framgång.
Eleverna på vår skola har svenska som andraspråk därför måste vi alltid titta på språket kring matematiken samt ställa oss frågan ”är det
matematiken eller språket de inte förstår?" En kontext som tycks vanlig och enkel för elever med svenska som förstaspråk behöver inte vara
enkel för elever med svenska som andraspråk. Med anledning av detta kommer vi arbeta kring ord och begrepp även under svenskalektionerna
samt dokumentera detta arbete. Genom att arbeta ämnesöverskridande kan vi få syn på det matematiska språket och hjälpa eleverna med
symboliska språket, formella språket samt informella språket.
Ett tätt samarbete mellan språk och matematiklärarna är grundläggande för att detta ska lyckas.
LOKALARBETSPLAN
Matematik
Årskurs 4-6
Övergripande mål och syfte
Eleverna ska kunna använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
Eleverna ska kunna ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö.
Eleverna ska kunna utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra.
Eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
Eleverna ska utveckla tilltro till sin egen förmåga att använda matematik i olika sammanhang.
Eleverna ska kunna reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat.
Eleverna ska utveckla förtrogenhet med matematiska begrepp, metoder och deras användbarhet.
Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder i matematiken har
utvecklats.
Eleverna ska kunna föra och följa matematiska resonemang
Eleverna ska ge möjligheter att reflektera över matematikens betydelse, användning och begränsning i andra skolämnen och under historiska
skeenden och därigenom kunna se matematikens sammanhang och relevans.
Centralt innehåll
Taluppfattning och tals användning
• Rationella tal och deras egenskaper.
• Positionssystemet för tal i decimalform. Det binära talsystemet och
talsystem som använts i några kulturer genom historien, till exempel
den babyloniska.
• Tal i bråk-och decimalform och deras användning i vardagliga
situationer.
• Tal i procentform och deras samband med tal i bråk-och
decimalform.
• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i
Konkretisering av mål
 Eleven ska kunna räkna med procent, bråk, decimalform,
subtraktion, addition, division, multiplikation samt kunna ställa
upp i algoritmer.
 Eleven ska känna till begreppen term, summa, faktor, produkt,
täljare, nämnare, kvot, differens.
 Eleven ska kunna läsa av en tallinje och en termometer
decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid
beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas
användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i
vardagliga situationer.
Algebra
• Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns
behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol.
• Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är
relevanta för eleven.
 Eleven ska kunna bestämma area och omkrets på
tvådimensionella geometriska figurer
 Eleven ska kunna lösa enkla ekvationer
• Metoder för enkel ekvationslösning.
• Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras,
beskrivas och uttryckas.
 Eleven ska kunna se vilken strategi som är lämplig vid olika tal
Geometri
• Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot,
koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes
relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Konstruktion av geometriska objekt. Skala och dess användning i
vardagliga situationer.
• Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan
konstrueras.
• Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella
geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.
samt kunna förklara varför de valde just den strategin.
 Eleven känna till kvadrat, rektangel, cirkel , romb,
parallellogram,triangel.
 Eleverna ska veta att både romb, kvadratrektangel,
parallellogram är samtliga fyrhörningar.
 Eleven ska kunna mäta längd, area, volym, massa, tid, vinkel
med vanliga måttenheter.
• Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa,
tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av
nutida och äldre metoder.
Sannolikhet och statistik
• Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, experiment
 Eleven ska kunna läsa av en tabell samt kunna skapa en tabell
och ett diagram för att redovisa ett resultat.
eller statistiskt material från vardagliga situationer. Jämförelser av
sannolikheten vid olika slumpmässiga försök.
 Eleven ska kunna avrunda samt överslagsräkning.
• Enkel kombinatorik i konkreta situationer.
• Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar.
Tolkning av data i tabeller och diagram.
• Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan
användas i statistiska undersökningar.
Samband och förändring
• Proportionalitet och procent samt deras samband.

Eleverna ska kunna räkna procent
• Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid
enkla undersökningar.
• Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar.
Problemlösning
• Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
 Eleven ska kunna lösa räkneproblem och kunna förklara sin
strategi samt ge förslag på andra lösningar.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga
situationer.
Arbetsformer/arbetssätt
Matematikboken 4,5,6. 2007.Liber
Laborativt material: t.ex. stenar, pengar, frukt, talinjer, klossar, symboler, enheter för vikt
Bilder
Klockan
Linjal
Miniräknare
Gradskivor
Våg
Studiebesök
Vi bakar och konkretiserar begreppen dl,cl ,ml m.f
Vi integrerar övriga ämnen med matematiken t.ex. utformar räkneproblem i ämnet svenska och tecknar bilder till räkneproblemen i ämnet bild.
Dokumentation
Vi dokumenterar elevernas prov, laborationer, räkneproblem och diagnoser.
Vi kommer på a-lags möten kontinuerligt informera övriga kollegor vad vi gör i ämnet matematik och även ha ett tätt samarbete mellan engelska
matten och svenska matten. Genom att föra statistik på elevernas fel så ser vi vilket innehåll vi inte arbetat med tillräckligt samt var vi nått
framgång.
Eleverna på vår skola har svenska som andraspråk därför måste vi alltid titta på språket kring matematiken samt ställa oss frågan ”är det
matematiken eller språket de inte förstår?" En kontext som tycks vanlig och enkel för elever med svenska som förstaspråk behöver inte vara
enkel för elever med svenska som andraspråk. Med anledning av detta kommer vi arbeta kring ord och begrepp även under svenskalektionerna
samt dokumentera detta arbete. Genom att arbeta ämnesöverskridande kan vi få syn på det matematiska språket och hjälpa eleverna med
symboliska språket, formella språket samt informella språket.
Ett tätt samarbete mellan språk och matematiklärarna är grundläggande för att detta ska lyckas.
LOKALARBETSPLAN
Matematik
Årskurs 7-9
Övergripande mål och syfte
Eleverna ska kunna använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
Eleverna ska kunna ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö.
Eleverna ska kunna utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra.
Eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
Eleverna ska utveckla tilltro till sin egen förmåga att använda matematik i olika sammanhang.
Eleverna ska kunna reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat.
Eleverna ska utveckla förtrogenhet med matematiska begrepp, metoder och deras användbarhet.
Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder i matematiken har
utvecklats.
Eleverna ska kunna föra och följa matematiska resonemang
Eleverna ska ge möjligheter att reflektera över matematikens betydelse, användning och begränsning i andra skolämnen och under historiska
skeenden och därigenom kunna se matematikens sammanhang och relevans.
Centralt innehåll
Taluppfattning och tals användning
• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga
och matematiska situationer.
• Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal. Metoder för
beräkningar som använts i olika historiska och kulturella
sammanhang.
• Potensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av
prefix.
• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk-och decimalform vid
överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga
Konkretisering av mål
 Eleven ska känna till reella tal och deras egenskaper samt




kunna ge exempel på hur de används i vardagen
Eleven ska kunna räkna med procent, bråk, decimalform,
subtraktion, addition, division, multiplikation samt kunna ställa
upp i algoritmer.
Eleverna ska kunna potensform samt kunna använda prefix
Eleven ska kunna beräkna tal i bråk och decimalform vid
överslagsräkning.
Eleven ska känna till begreppen term, summa, faktor, produkt,
täljare, nämnare, kvot, differens.
metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika
situationer.

Eleven ska kunna se vilken strategi som är lämplig vid olika tal samt
kunna förklara varför de valde just den strategin.
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i
vardagliga och matematiska situationer och inom andra
ämnesområden.
Algebra
• Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska
uttryck, formler och ekvationer.
 Eleven ska kunna algebraiska uttryck, formler och ekvationer i
situationer som är relevanta för eleven.
• Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är
relevanta för eleven.
• Metoder för ekvationslösning.
Geometri
• Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska
egenskaper hos dessa objekt.
 Eleven känna till kvadrat, rektangel, cirkel , romb,

• Avbildning och konstruktion av geometriska objekt. Skala vid
förminskning och förstoring av två-och tredimensionella objekt.

• Likformighet och symmetri i planet.

• Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska
objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.

• Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för
deras giltighet.

Sannolikhet och statistik
• Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i
vardagliga situationer.
• Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och
matematiska problem.
• Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för
parallellogram, triangel.
Eleverna ska veta att både romb, kvadrat, rektangel,
parallellogram är samtliga fyrhörningar.
Eleven ska kunna mäta längd, area, volym, massa, tid, vinkel
med vanliga måttenheter.
Eleven ska kunna bestämma area och omkrets på
tredimensionella geometriska figurer
Eleven ska kunna ange skalan vid förminskning och förstorning
av två eller tredimensionella objekt.
Eleven ska kunna olika geometriska formler och satser
 Eleven ska kunna läsa av en tabell samt kunna skapa en tabell
och ett diagram för att redovisa ett resultat.
att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel
med hjälp av digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan
användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar.
• Bedömningar av risker och chanser utifrån statistiskt material.
 Eleven ska känna till variabelbegreppet
Samband och förändring
• Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt
beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer
inom olika ämnesområden.
• Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas
för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.
Problemlösning
• Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika
ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
 Eleven ska kunna olika metoder för att beräkna sannolikhet i
vardagliga situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga
situationer och olika ämnesområden.
• Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika
situationer.
Arbetsformer/arbetssätt
Matematikboken 4,5,6. 2007.Liber
Laborativt material: t.ex. stenar, pengar, frukt, talinjer, klossar, symboler, enheter för vikt
Bilder
Miniräknare
Gradskivor
Våg
Studiebesök
Vi bakar och konkretiserar begreppen dl,cl ,ml m.f
Vi integrerar övriga ämnen med matematiken t.ex. utformar räkneproblem i ämnet svenska och tecknar bilder till räkneproblemen i ämnet bild.
Dokumentation
Vi dokumenterar elevernas prov, laborationer, räkneproblem och diagnoser.
Vi kommer på a-lags möten kontinuerligt informera övriga kollegor vad vi gör i ämnet matematik och även ha ett tätt samarbete mellan engelska
matten och svenska matten. Genom att föra statistik på elevernas fel så ser vi vilket innehåll vi inte arbetat med tillräckligt samt var vi nått
framgång.
Eleverna på vår skola har svenska som andraspråk därför måste vi alltid titta på språket kring matematiken samt ställa oss frågan ”är det
matematiken eller språket de inte förstår?" En kontext som tycks vanlig och enkel för elever med svenska som förstaspråk behöver inte vara
enkel för elever med svenska som andraspråk. Med anledning av detta kommer vi arbeta kring ord och begrepp även under svenskalektionerna
samt dokumentera detta arbete. Genom att arbeta ämnesöverskridande kan vi få syn på det matematiska språket och hjälpa eleverna med
symboliska språket, formella språket samt informella språket.
Ett tätt samarbete mellan språk och matematiklärarna är grundläggande för att detta ska lyckas.
Lokala mål år 4
Centralt innehåll
Skolans lokala mål årskurs 4
Taluppfattning och tals användning
• Rationella tal och deras egenskaper.

• Positionssystemet för tal i decimalform. Det binära talsystemet och
talsystem som använts i några kulturer genom historien, till exempel
den babyloniska.




• Tal i bråk-och decimalform och deras användning i vardagliga
situationer.
• Tal i procentform och deras samband med tal i bråk-och
decimalform.
• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i
decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid
beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas
användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i
vardagliga situationer.
Algebra
• Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns
behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol.
• Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är
relevanta för eleven.
• Metoder för enkel ekvationslösning.
• Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras,
beskrivas och uttryckas.









Veta att varje siffra i ett tal har ett värde (kunna skriva i
utvecklad form)
Kunna läsa och skriva tal inom talområdet 0-10 000
Känna till positionssystemet
Kunna räkna addition subtraktion i huvudet
Kunna räkna subtraktion och addition med olika skriftliga
metoder
Kunna räkna multiplikation i huvudet
Kunna räkna division i huvudet
Kunna multiplicera med tal som slutar på 0.
Kunna räkna multiplikation i flera steg
Kunna räkna multiplikation med uppställning
Kunna räkna kort division
Kunna det binära talsystemet som använts i några kulturer
genom historien tex i den babyloniska.
Veta multiplikation är samma sak som upprepad addition
Förstå att multiplikation och division hör ihop
• Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och
vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och
äldre metoder.













Förstå skillnaden mellan spetsig, trubbig och rät vinkel.
Känna igen vanliga geometriska figurer
Kunna beräkna omkretsen av månghörningar
Kunna beskriva vanliga geometriska figurer
Kunna se var geometriska figurer finns i vardagliga livet
Kunna olika enheter för volym
Kunna olika enheter för vikt
Kunna mäta olika längder
Kunna jämföra i olika längder
Kunna göra enhetsomvandlingar för volym och tid
Kunna räkna olika enkla uppgifter längds och vikt
Kunna olika enheter för tid
Kunna skriva datum på olika sätt
Sannolikhet och statistik
• Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, experiment
eller statistiskt material från vardagliga situationer. Jämförelser av
sannolikheten vid olika slumpmässiga försök.




Kunna läsa av ett stapeldiagram
Kunna läsa av ett cirkeldiagram
Kunna läsa av ett linjediagram
Kunna bedöma rimligheten i olika uppskattningar och
beräkningar
Geometri
• Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot,
koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes
relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Konstruktion av geometriska objekt. Skala och dess användning i
vardagliga situationer.
• Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan
konstrueras.
• Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella
geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.
• Enkel kombinatorik i konkreta situationer.
• Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar.
Tolkning av data i tabeller och diagram.
• Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan
användas i statistiska undersökningar.
Samband och förändring
• Proportionalitet och procent samt deras samband.
• Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid
enkla undersökningar.
• Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar.
Problemlösning
• Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.



Kunna göra en tydlig presentation av olika uträkningar
Kunna den terminologin som behövs för att räkna och lösa
problem
Kunna lösa enkla problemlösningar i vardagslivet
Lokala mål år 5
Centralt innehåll
Taluppfattning och tals användning
• Rationella tal och deras egenskaper.
• Positionssystemet för tal i decimalform. Det binära talsystemet och
talsystem som använts i några kulturer genom historien, till exempel
den babyloniska.
Skolans lokala mål årskurs 5




• Tal i bråk-och decimalform och deras användning i vardagliga
situationer.

• Tal i procentform och deras samband med tal i bråk-och
decimalform.








• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i
decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid
beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas
användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i
vardagliga situationer.

Algebra
• Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns
behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol.
• Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är
relevanta för eleven.



Kunna läsa och skriva tal 0-100 000
Kunna läsa av en tallinje
Kunna använda sig av miniräknare
Kunna räkna addition och subtraktion med olika skriftliga
metoder
Kunna räkna division och multiplikation med olika skriftliga
metoder
Kunna läsa tal i bråkform
Kunna skriva tal i bråkform
Kunna läsa tal i decimalform
Kunna skriva tal i decimalform
Kunna läsa av decimaltal på en tallinje
Kunna addera olika decimaltal i huvudet
Kunna subtrahera olika decimaltal i huvudet
Kunna multiplicera enkla decimaltal i huvudet och med olika
skriftliga metoder
Kunna dividera enkla decimaltal i huvudet och med olika
skriftliga metoder
Veta multiplikation är samma sak som upprepad addition
Förstå att multiplikation och division hör ihop
Vet hur några vanliga bråktal skrivs i decimalform
• Metoder för enkel ekvationslösning.
• Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras,
beskrivas och uttryckas.
Geometri
• Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot,
koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes
relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Konstruktion av geometriska objekt. Skala och dess användning i
vardagliga situationer.
• Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan
konstrueras.
• Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella
geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.









Kunna göra enhetsomvandlingar för volym
Kunna göra enhetsomvandlingar för volym
Kunna skriva enheter för volym i decimalform
Kunna skriva enheter för vikt i decimalform
Kunna räkna uppgifter med volym och vikt
Kunna avrunda tal
Kunna göra enhetsomvandlingar för tid
Kunna räkna ut tidsskillnader
Kunna bestämma area på tvådimensionella geometriska figurer.


Kunna beräkna medelvärde
Kunna metoder för enkel ekvation Kunna bedöma rimligheten i
olika uppskattningar och beräkningar
Kunna läsa av olika typer av diagram
• Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och
vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och
äldre metoder.
Sannolikhet och statistik
• Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, experiment
eller statistiskt material från vardagliga situationer. Jämförelser av
sannolikheten vid olika slumpmässiga försök.
• Enkel kombinatorik i konkreta situationer.
• Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar.
Tolkning av data i tabeller och diagram.
• Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan
användas i statistiska undersökningar.
Samband och förändring
• Proportionalitet och procent samt deras samband.

• Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid
enkla undersökningar.
• Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar.
Problemlösning
• Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.



Kunna göra en tydlig presentation av olika uträkningar
Kunna den terminologin som behövs för att räkna och lösa
problem
Kunna lösa problemlösningar i vardagslivet
Lokal mål år 7
Centralt innehåll
Konkretisering av mål
Taluppfattning och tals användning
• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga
och matematiska situationer.
 Behärska positionssystemet.
 kunna storleksordna naturliga tal och enkla tal i bråk- och
• Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal. Metoder för
beräkningar som använts i olika historiska och kulturella
sammanhang.

• Potensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av
prefix.
• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk-och decimalform vid
överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga
metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika
situationer.

• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i
vardagliga och matematiska situationer och inom andra
ämnesområden.

Algebra
• Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska
uttryck, formler och ekvationer.
• Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är
relevanta för eleven.




decimalform. t ex storleksordna: 3/2 0,5 4/5 1,2 1/3.
kunna förstå de fyra räknesätten samt utföra beräkningar med
hjälp av huvudräkning, skriftliga metoder och med
miniräknare. t ex kunna välja räknesätt vid problemlösning,
beräkningar med hjälp av huvudräkning, t ex 2,4 / 3 33 • 1000
29/100
Kunna använda överslagsräkning. t ex kunna bedöma
rimligheten i sina svar.
Förstå procentbegreppet. t ex hur stor del, uttryckt i procent, är
skuggad av en given figur
Kunna göra enklare beräkningar med procent. t ex kunna
jämföra olika rabattprocent erbjudanden med given procentsats.
Kunna lösa enkla ekvationer.
Ex X + 3 = 5
6X = 30
Kunna tolka och ställa upp enkla bokstavsuttryck.
Lösa enkla ekvationer med hjälp av informella metoder.
• Metoder för ekvationslösning.
Geometri
• Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska
egenskaper hos dessa objekt.
• Avbildning och konstruktion av geometriska objekt. Skala vid
förminskning och förstoring av två-och tredimensionella objekt.
• Likformighet och symmetri i planet.
• Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska
objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
• Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för
deras giltighet.
Sannolikhet och statistik
• Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i
vardagliga situationer.
• Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och
matematiska problem.
• Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för
att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel
med hjälp av digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan
användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar.
 Förstå begreppen omkrets, area och volym. T .ex rita en




rektangel med en given area.
kunna uppskatta och mäta längd, omkrets, area, volym, vinklar,
massa och tid, ex kunna avgöra hur lång tid en resa tar utifrån
en tidtabell.
kunna beskriva rektangel, triangel och cirkel samt kunna
beräkna omkrets och area på rektangel och triangel
Kunna använda ritningar och kartor samt göra skalenlig
avbildning. t ex rita sitt rum i skala 1:100 samt göra skalenlig
avbildning.
Kunna rita och mäta vinklar.
 Kunna avläsa och tolka tabeller och diagram samt göra enkla



analyser. t ex från en tabell beräkna medellängden diagram
samt göra enkla analyser i klassen
Kunna beräkna medelvärde och median.
kunna redovisa en enklare undersökning i lämplig tabell- och
diagramform samt då använda sig av de vanligaste lägesmåtten.
Kunna använda begreppet sannolikhet. t ex förstå vinstchansen
i ett lotteri eller enkla slumpsituationer samt inse vid kast med
tärning likanden mellan sannolikhet och verklighet.
• Bedömningar av risker och chanser utifrån statistiskt material.
 kunna tolka och ställa upp enkla bokstavsuttryck t ex Lisa har 6
Samband och förändring
• Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt
beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer
inom olika ämnesområden.
• Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas
kr mer än Olle. Skriv ett uttryck för hur många kronor Lisa har,
då Olle har x kr.
 Kunna tolka och använda enkla formler. t ex kunna beräkna en
kostnad för något med fast och rörlig del med hjälp av en given
formel.
för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.
Problemlösning
• Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika
ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga
situationer och olika ämnesområden.
• Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika
situationer.
 lösa enkla ekvationer med hjälp t ex x + 6 = 13 av informella
metoder
 Kunna göra enklare beräkningar med procent t.ex 25% av 300
kr.
Lokal mål år 8
Centralt innehåll
Taluppfattning och tals användning
• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga
och matematiska situationer.
• Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal. Metoder för
beräkningar som använts i olika historiska och kulturella
sammanhang.
• Potensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av
prefix.
• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk-och decimalform vid
överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga
metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika
situationer.
Konkretisering av mål




Behärska positionssystemet t.ex. negativa tal
kunna storleksordna hela tal och positiva rationella tal i bråkoch decimalform.
kunna behärska de vanligaste prefixen, att använda all
räknesätten i potensform tal.
Förstå innebörden av de fyra räknesätten samt utföra
beräkningar med hjälp av huvudräkning, skriftlig metod och
med miniräknare.

• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i
vardagliga och matematiska situationer och inom andra
ämnesområden.
Algebra
• Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska
uttryck, formler och ekvationer.
 kunna förenkla uttryck samt lösa enkla ekvationer med viss

• Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är
relevanta för eleven.

• Metoder för ekvationslösning.

Geometri

formell redovisning
Kunna lösa ut variabler ur formler ex. ”Lös ut t ur v=s/t”.
Multiplikation av parentesuttryck. Ekvationer med parenteser.
Prövning av ekvationer.
Kunna formulera generella lösningar med hjälp av ekvationer.
kunna jämföra, uppskatta och bestämma tidpunkter och
tidsskillnad
• Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska
egenskaper hos dessa objekt.
• Avbildning och konstruktion av geometriska objekt. Skala vid
förminskning och förstoring av två-och tredimensionella objekt.
• Likformighet och symmetri i planet.





• Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska
objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
Förstå begreppen omkrets area och volym
kunna uppskatta och bestämma längd, omkrets, area, volym,
vinklar och massa
kunna beräkna omkrets, area samt omvandla till lämplig enhet
Förstå begreppet skala och kunna svara i lämplig enhet
kunna beskriva och rita rektangel, triangel, cirkel samt känna
igen rät block och cylinder, pyramid, klot, kon och prisma och
deras egenskaper.
• Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för
deras giltighet.
Sannolikhet och statistik
• Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i
vardagliga situationer.
• Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och
matematiska problem.
• Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för
att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel
med hjälp av digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan
användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar.







Förklara begreppet sannolikhet.
kunna avläsa och tolka tabeller och diagram samt göra enkla
analyser
Kunna begrepp som händelse och utfall.
Kunna beräkna sannolikheten för enkla händelser
Göra en frekvenstabell. Rita linje-, stapel- och stolpdiagram
kunna redovisa en enklare undersökning i lämplig tabell- och
diagramform.
Kunna tolka och använda enkla formler.
• Bedömningar av risker och chanser utifrån statistiskt material.
Samband och förändring
• Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt
beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer
inom olika ämnesområden.
• Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas
för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.



Kunna beskriva ett samband och ett händelseförlopp utifrån en
given graf.
Kunna tolka och använda enkla formler.
Kunna tolka och använda grafer till funktioner som beskriver
verkliga förhållanden och händelser.
Problemlösning
• Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika
ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga
situationer och olika ämnesområden.
• Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika
situationer.
 Behärskar problemlösning .
 Kontrollera en ekvationslösning genom prövning, visa att
likheten stämmer: att vänster sida = höger sida
 Lösa problem med hjälp av ekvationer t.ex. Ett tal multipliceras
med 2 och sedan adderas med 8. Svaret är 21. Vilket är talet?
Kalla talet för x. 2x + 8 = 21.