Motionerna i sin helhet

Transcription

Motioner
En hållbar utrikes- och försvarspolitik
Försvarsmaktens tröskelförmåga och uthållighet - Motion 8.1
Behandlas av kommitté nr: 11
Sveriges militära nedrustning har nu gått så långt att vi saknar förmåga att försvara oss mot ett
allvarligt menat angrepp. Inte ens om hjälp skulle komma skulle vi hålla ut militärt tills den
kommer. Det är ett oacceptabelt risktagande som får konsekvenser redan i dag, och som
snarast behöver rättas till. Ett militärt försvar har man inte bara för att försvara sig i krig, utan
väl så mycket för att undvika att hamna i krig genom att avskräcka från angrepp. Vidare
minskar med ett försvar risken för självcensur, då man anpassar sitt beteende efter aggressiva
grannars nycker. Sedan kalla krigets slut har Sverige kraftigt skurit ned på sitt militära
försvar. Det var inte fel i sig att omvärdera invasionsförsvaret i det säkerhetspolitiska klimat
som rådde i början av 90-talet, men en sådan nedskalning förutsätter också att man är beredd
att bygga upp igen om omvärldsläget försämras. Att vi nu är i ett kraftigt försämrat läge kan
knappast betvivlas. Hundra mil från Sverige pågår vad som kan vara det största kriget i
Europa sedan 1945, med ett alltmer auktoritärt, våldsbenäget och västfientligt Ryssland som
aggressor. Östersjön är en mycket sannolik framtida konfliktyta mellan Ryssland och Väst.
Ryssland har flera gånger vidtagit fientliga handlingar mot baltstaterna. Man har också, vilket
bland andra Säpo påpekat, initierat krigsförberedelser mot Sverige. Det är allt från omfattande
inköp av kartor och ökad underrättelseinhämtning till stora militärövningar vars enda rimliga
tillämpningar är anfall mot svenskt territorium. Att någon gör krigsförberedelser är inte
samma sak som att man verkligen planerar att gå i krig. Men man planerar för att gå i krig,
och det är mer än tillräckligt allvarligt för att vi ska se över vår säkerhetspolitik – inte minst
som Sverige internationellt pekas ut som ett säkerhetspolitiskt hål i närområdet, vilket i sig
bidrar till instabilitet. Vidare har Sverige i sin solidaritetsförklaring avhänt sig möjligheten att
stå neutralt om någon av våra grannar angrips. Förmågan att gå från ord till handling är dock i
dag ytterligt begränsad. Detta förhållande torde avsevärt försämra våra utsikter att i vår tur
erhålla hjälp utifrån. Det sägs ibland att ett isolerat militärt angrepp mot Sverige är mycket
osannolikt. Det är förmodligen sant, men det avhjälper inte vår utsatta position. Vid ett
militärt angrepp på Baltikum – och bara en mycket modig bedömare tror att Ryssland efter
sina framgångar i Ukraina inte funderar över ett sådant – kommer delar av svenskt territorium
sannolikt att tas i anspråk av militär trupp. Frågan är bara vilken. Denna motions
undertecknare skulle föredra att den var svensk. I dag har vi dock synnerligen små möjligheter
att lyckas med något sådant. Under kalla kriget kunde vi mobilisera tiotals brigader. I dag
kämpar vi för att återta förmågan till en (1) brigads strid. Antalet brigader säger inte allt om
faktisk förmåga, men i vårt fall är det en någorlunda rättvisande indikator. Det så kallade
enveckasförsvaret, där Sverige givet att vi får förvarning kan försvara en del av landet (till
exempel Gotland, men då inte Stockholm), är inte något vi har i dag, utan vad vi hoppas ha
om ungefär tio år. Detta förutsätter dock substantiella monetära förstärkningar. Såväl FOI som
Riksrevisionen har konstaterat att Försvarsmakten är systematiskt underfinansierad relativt sin
uppgift, ett gap som uppgår till ungefär fem miljarder kronor per år. Och det är alltså relativt
en uppgift som är baserad på ett omvärldsläge ojämförligt mycket lugnare än det vi har i dag.
Det är uppenbart att uppgiften behöver revideras. Precis var ambitionen bör läggas är inte en
enkel avvägning, men ett minimum torde vara att vi dels skaffar oss en så kallad
tröskelförmåga, det vill säga en så pass hög förmåga att ett angrepp mot oss framstår som
kostsamt. Dels behöver vi större uthållighet än i dag. Vem som skulle komma till vår hjälp om
vi blir angripna är, solidaritetsförklaringen till trots, i dagsläget oklart, men även om någon
skulle komma med högsta fart tar det åtminstone två-tre veckor. Vi måste kunna hålla stånd
till dess. Hjälp efter tre veckor är halvt meningslöst om allt är förlorat på en vecka. Vi har
dragit ned kostnaden för vårt militära försvar från 3 % av BNP under kalla kriget till 1,2 % i
dag. Till det kommer en avsevärd men mer osynlig besparing när vi inte längre skickar halva
arbetskraften på tvångsarbete inom värnplikten ett år. Att återta förmåga kommer att kosta
resurser, det går inte att blunda för. Precis hur mycket går inte enkelt att säga. Den här
motionen aspirerar inte heller på att lista ut varifrån medlen ska tas. Det är fel ände att börja i;
först måste vi komma fram till vilken försvarsnivå vi behöver. Man kan se försvaret som en
försäkring. Under ett par decennier har vi med hänvisning till ett gynnsamt säkerhetsläge
betalat en mycket låg premie och använt pengarna till annat i stället. Den tiden är över. Det är
aldrig roligt att lägga pengar på försäkringar, men det är beslut som måste tas. Att fördela
skuld till att vi hamnat i föreliggande försvarsmässiga haveri är mindre intressant. Mer
angeläget är att nu ta det ansvar som endast Sveriges politiker kan ta, och göra det möjligt för
Sverige att ha ett försvar värt namnet. Till viss del för vår omvärlds skull, men också för vår
egen skull. Till skillnad från en del andra frågor är det här inget som har någon som helst
utsikt att lösa sig självt. Många saker i samhället kan i princip skötas av civilsamhället, men
just det militära försvaret kan, som en del av våldsmonopolet, bara styras från politiskt håll.
Det medför att det vilar ett extra tungt ansvar på oss; om politikerna inte tar ansvaret finns det
ingen annan som kan göra det.
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att Centerpartiet ska verka för att Sverige skaffar sig en militär tröskelförmåga,
syftande till att avskräcka från angrepp.
2.
att Centerpartiet ska verka för att Sverige skaffar sig den militära uthållighet
som krävs för att hjälp i händelse av ett angrepp ska ha förutsättningar att nå
fram.
3.
att Centerpartiet accepterar att de två första Att-satserna kommer kräva ett
substantiellt tillskott av resurser.
4.
att motionen vidaresänds till Centerpartiets partistämma.
Dan Tilert - Stockholms stad
Yttrande från krets/distrikt:
att föreslå stämman att bifalla motionens tre första att-satser, samt att bifalla motionens fjärde
att-sats.
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Ett decentraliserat och folkligt förankrat försvar - Motion 8.2
Försvarsmakten har under en följd av år kännetecknats av minskande resurser och en ökande
obalans mellan tilldelade resurser och uppgifter. Försvarsanslagens andel av bnp har minskat
kraftigt från i storleksordningen 3 % av bnp till ca 1,2 %. Konsekvenserna har blivit bl a
centralisering, sämre uthållighet och sämre förmåga att övervaka svenskt territorium och
upptäcka och bekämpa kränkningar av olika slag. Avskaffandet av värnplikten har dessutom
försämrat den folkliga förankringen av försvaret och bidragit till betydande
personalförsörjningsproblem. Under förra året visade omvärldsutveckling, incidenter och
underrättelseoperationer på behovet av att förbättra svenskt försvar i olika avseenden, inte
minst det marina försvaret och Försvarsmaktens personalförsörjning. Den nationella
Försvarsberedningen är överens om att försvaret måste få ökade resurser, även om tidigare
diskuterad anslagsökning förefaller otillräcklig. Försvarspolitiken är också ett politikområde
som pekas ut i decemberöverenskommelsen 2014 som ett område där breda
blocköverskridande överenskommelser eftersträvas. En grundläggande och bred samsyn om
försvaret är bra. Men det är också mot bakgrund av de stora förbättringsbehov som finns
nödvändigt att en förstärkning av försvaret blir tillräckligt omfattande och långsiktig för att
Försvarsmakten på ett i praktiken förtroendeingivande sätt ska kunna möta de behov som
finns, såväl kvantitets- som kvalitetsmässigt. För att t ex hävda svenskt inre och yttre
territorialvatten på ett trovärdigt sätt krävs ökad närvaro av marinen i skärgårdar, kustnära och
till havs, betydligt fler och bättre utrustade marina förband och enheter av olika slag baserade
på fler platser runt kusten som t ex vid Öresund och på Gotland, samt bättre tillgång till
personal. Centerpartiet har traditionellt varit ett försvarsvänligt parti med stark förankring i
folkförsvarstanken och försvaret av hembygden. Centerpartiet föreslås i samband med
förestående förstärkning och förbättring av det svenska försvaret särskilt värna om en mer
decentraliserad struktur och en bättre folklig förankring. En sådan inriktning kan innebära bl a
tillförsel av fler marina förband och enheter baserade på fler platser, uppbyggnad av ett nytt
anpassat värnplikts- och personalförsörjningssystem, och ett utökat stöd och uppdrag till
frivilliga försvarsorganisationer.
1.
att ställa sig bakom motionen.
Kay Wictorin - Malmö
Denna motion behandlades på årsmötet och fick inte stöd. Det var däremot beslutet att skicka
motion till partistämman utan.
Försvarslyftet - Motion 8.3
Under lång tid har Sveriges försvar rustats ned, en logisk följd av en mindre orolig omvärld
och det kalla krigets slut. En ny och orolig tid kräver dock nya försvars- och
säkerhetspolitiska lösningar där vi går mot ökat samarbete stater emellan och allt fler
internationella fredsbevarande insatser. Utvecklingen i omvärlden och i vårt närområde visar
att länder som inte skyddar varandra lätt kan bli offer för aggression från större stater och
välorganiserade terrorgrupper. Det är tydligt att länder står ensamma utan formella
säkerhetsgarantier. Detta gäller för Sverige i lika stor utsträckning som det gäller för Ukraina
och för Georgien. Framtidens försvar kommer likt dagens att vara litet och det vore naivt att
tro att vi ensamma kan upprätthålla toppklass inom samtliga militära områden. Ett ökat
samarbete med andra länder, både vad gäller utveckling och insatser, kommer därför i
framtiden vara nödvändigt om vi vill kunna skydda människor bäst. Sverige har varit medlem
i det Nato-anknutna militära samarbetet Partnership for Peace sedan 1994. Flertalet
utlandsoperationer där vi bidrar med militär personal utförs tillsammans med Nato och ett
medlemskap skulle ge oss ökade påverkansmöjligheter vid internationella insatser. Vi har
långtgående Nato-anpassningar av vår militära materiel liksom av den militära träningen och
Sverige skulle kunna spara in på utvecklings- och anskaffningskostnader genom ett fullvärdigt
medlemskap. Därtill har Sverige ett så kallat Host Nation Support-avtal med Nato, deltar i
Natos Enhanced Opportunities Program och har en roll i Natos Readiness Action Plan.
Sverige är alltså så nära knutet till Nato ett land kan vara utan att vara medlemmar. Sveriges
försvarsfokus har i och med Solidaritetsförklaringen en tyngdpunkt på EU-samarbetet. Av
EUs medlemsländer så är det endast Irland, Österrike, Sverige och Finland som inte är
fullvärdiga medlemmar i Nato. Ett medlemskap skulle säkra vårt europeiska
säkerhetssamarbete, vår territoriella säkerhet och våra påverkansmöjligheter i världen.
Centerstudenter yrkar därför, med bifall för samtliga yrkanden från Centerstudenters
förbundsstämma:
1.
att Centerpartiet ska verka för att Sverige ska ansöka om fullvärdigt
medlemskap i Nato
2.
att Centerpartiet ska verka för att säkra långsiktiga försvarsanslag på 1.5 - 2 %
av BNP
Alfred Askeljung - Stockholms stad, Alfred Askeljung - Stockholms stad
Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt
Svenskt NATO-medlemskap och ökat militärt försvar - Motion 8.4
Senaste året har det blivit uppenbart att vi knappt kan försvara oss och att vi är i behov av
vänner om värsta katastrofen inträffar och vi blir anfallna. Rysslands massiva upprustning
under 15 år och Rysslands strategiska planering framstår allt klarare som att man syftar till att
utöka sitt territorium och sitt inflytande. Ryssland tvekar inte att använda alla medel inklusive
vapenmakt. I Ryssland slutade Tjetjenienkrigen med ett fullständigt underkuvande militärt
och en fruktansvärd repression av en självständig region som önskade mer autonomi.
Ryssland understödde därefter Abchazien att frigöra sig, vilket är en region i Georgien och
utgör idag i praktiken en region av Ryssland. Senare stödde Ryssland Sydossetien, där man
gick till storanfall när Georgien försökte hävda sitt territorium. Även om länderna i Östeuropa
hela tiden varnat för Rysslands planer så har vi i Väst och i Sverige inte velat tro att Ryssland
har för avsikt att ta till militära medel. När Ryssland anföll Georgien med ett överväldigande
stort pansaranfall och stoppade först nära huvudstaden Tbilisi efter bland annat starka
amerikanska protester, blev det ett uppvaknande. Det har varit många konflikter i Europa
sedan andra världskriget, men att direkt anfalla ett suveränt land har vi inte sett i Europa sedan
1930-talet. Ett verkligt oroande drag hos Ryssland är den totala förnekelsen av
gränsincidenter och lögnerna som följer med detta. Trots att man kränkt svenskt luftrum nekar
man helt. Vid en nära kollision i luften i västra Östersjön orsakat av att ryska planet inte hade
transpondern påslagen, var flygplanen bara 90 meter isär. Ändå hävdar man att det var 9000
meter, ett helt orimligt avstånd. Ryssland har vidare övat flyganfall mot Stockholm och
Karlskrona. I det senare fallet övade man mot tre länder samtidigt. Vi kan naturligtvis liera
oss med enskilda länder för att stå lite starkare. Ett sådant förslag är med Finland, det enda
landet som inte är med i Nato i vår omgivning. Det är naturligtvis bra att militära styrkor kan
öva tillsammans med andra militära strukturer särskilt nu när Sverige skall öka sin militära
kapacitet, men ur försvarssynpunkt tror vi det är tveksamt om det har något värde. Vi tror en
militärpakt med Finland ger en falsk trygghet, men värre är att en militärpakt med Finland kan
vara rent kontraproduktivt för Sverige. Om Finland anfalls kan vi inte hjälpa på samma sätt
som under andra världskriget. 1939 hade inte Ryssland möjlighet att anfalla över Östersjön.
Idag är situationen helt annorlunda. Ryssland har förmåga att attackera Sverige till sjöss och
med flyg. Sverige kan alltså hamna i situationen att vi trots försvarpakt med Finland inte kan
hjälpa Finland. Att Ryssland har anfall på Finland i åtanke visas av det faktum att militära
installationer bemannas nu successivt längs Finlands gräns. Detta är naturligtvis offensivt
eftersom Finland inte kan utgöra något som helst hot mot Ryssland. I det omvända scenariot
att Ryssland attackerar Sverige gagnas heller inte Sverige av en militärpakt med Finland. Ett
sådant scenario är exempelvis att Ryssland besätter Gotland efter till exempel kontroverser
kring gasledningen. Vi inser att i en militär anfallssituation mot Sverige, att Finland omöjligt
kan komma till Sveriges hjälp. Hela Finlands östra gräns blir då exponerad för anfall. När vi
tittar på vår omgivning inser vi att Ryssland är det stora militära hotet mot Sverige. Vi kan
naturligtvis råka få allvarliga konflikter med våra grannländer i övrigt. Vi har många grannar
och konflikter eller snarare skärmytslingar kan teoretiskt utvecklas om vi har otur, men
Ryssland står i en klass helt för sig idag. Tyvärr har vi ingen möjlighet att försvara oss mot ett
ryskt anfall idag mer än några dagar. Situationen liknar andra världskriget, då Danmark inte
vågade rusta och blev anfallet 1939 och fick kapitulera direkt. Sverige klarade sig troligen för
att vi hade ett försvar överhuvudtaget. Vi började rusta direkt och hela Sverige var engagerat.
7½ år senare, när kriget var slut sedan 2 år var vi färdigrustade. Vi klarade oss den gången på
grund av tur, inte på grund av ett starkt försvar. Vi i Sverige behöver både rusta och få vänner
i ett krigsläge. Sverige behöver gå med i NATO. Sverige kan säkerligen få med en klausul att
vi kan hjälpa Finland inom ett NATO-medlemskap. Förutsättningen att kunna hjälpa Finland
är i realiteten att vår egen säkerhet är tryggad genom NATO-medlemskap. Såväl Finland som
Sverige tjänar på ett svenskt NATO-medlemskap. Ett NATO-medlemskap ändrar inte på
faktum att vi måste klara huvuddelen av försvaret själva. En upprustning måste påbörjas
genast därför att det tar 5-7 år innan utökningen av försvaret fungerar fullt ut. Inom
försvarsledningen finns såvitt vi kan bedöma vettiga förslag hur en upprustning och
transformering till ett modernt försvar skall gå till. Vi föreslår att Sverige går med i NATO för
att trygga vår framtid och kunna hjälpa Finland. Vi vill snarast börja förhandla med NATO
om fullt medlemskap samtidigt som vi ökar vårt eget försvar. 10 april, 2015. Lennart
Johansson och Gunnar Selstam Centerpartiet i Sotenäs Detta förslag är antaget i sin helhet av
centerkretsen i Sotenäs den 13 april, 2015 Stig-Arne Helmersson Ordf
1.
att vi behöver öka försvaret
2.
att vi behöver gå med i NATO
3.
att försvaret måste öka nu pga det ökade hotet och att det tar år att rusta
Gunnar Selstam - Sotenäs , Lennart Johansson - Sotenäs
Upphandlingslagstiftningen för militärmateriel - Motion 8.5
Den svenska lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS, SFS
2011:1029) innehåller en felöversättning från det engelska EU-direktivet. Felöversättningen
förhindrar både kostnadseffektiva anskaffningar och visst internationellt samarbete, och den
bör därför korrigeras. Lagen styrs av EU-direktiv 2009/81/EC. I artikel 12 i den engelska
versionen, ”Contracts awarded pursuant to international rules”, står att ”This Directive shall
not apply to contracts governed by: (…) (c) specific procedural rules of an international
organisation purchasing for its purposes, or to contracts which must be awarded by a Member
State in accordance with those rules.” I den svenska översättningen har första meningen i
punkt (c) översatts till ”en internationell organisation som gör inköp för sitt eget bruk” Detta i
sin tur har fortplantat sig till LUFS 1 kap 8§ punkt 3. Men ”inköp för sitt eget bruk” är något
helt annat än ”purchasing for its purposes”, och det får betydande konsekvenser. Det drabbar
särskilt det svenska arbetet mot NSPA, Nato Support Agency. Bland annat gör NSPA
upphandlingar av materielsystem för medlemsstaternas inom Nato och PfP (Partnership for
Peace) räkning. Dessa upphandlingar är en del av syftet med NSPA-organisationen (”for its
purposes”), men NSPA använder inte självt den upphandlade materielen (”för sitt eget bruk”).
Kort sagt, i den engelska versionen torde det vara tillåtet att anskaffa materiel via NSPA, men
i den svenska versionen har det plötsligt blivit otillåtet. Värt att notera är också att den franska
versionen talar om en internationell organisation ”achetant pour l’accomplissement de ses
missions”, vilket överensstämmer med den engelska men inte med den svenska versionen.
Det är lätt att tro att svenska staten i kraft av sin storlek skulle ha en bra förhandlingsposition
gentemot försvarsindustrin, men Sverige är i dessa sammanhang ofta inte en tungviktare. Att
förhandla med Nato i ryggen ger ett helt annat läge. Alla anskaffningar vinner inte på att göras
via NSPA, men en del gör det. Undertecknad har själv varit med och anskaffat materielsystem
från NSPA innan den nya lagen trädde i kraft, och på det viset sparat uppskattningsvis tiotals
miljoner kronor. Sedan lagen trädde i kraft är det stopp för sådana anskaffningar. Såväl
Försvarsmaktens materielförsörjningsstrategi som inhemska politiska signaler på senare år
påbjuder internationellt samarbete i dessa ärenden, men i ett penndrag har väsentliga delar av
möjligheterna att göra så utraderats. I princip har EU-direktiven företräde framför svensk
nationell lagstiftning. De olika översättningarna av direktiven ska – åter, i princip – vara
juridiskt jämställda, men när det kommer till kritan rankas inte minst de engelska och franska
versionerna högre än den svenska. Det är förmodligen tillåtet för Sverige att ha en strängare
lag än vad direktivet tillåter, men om man inte verkligen vill hejda allt framtida samarbete
med NSPA så skjuter man sig med nuvarande skrivning i foten. Uppenbart är att den avviker
från vad som står i originaldirektivet. Den hämmar också Sveriges möjligheter till såväl
kostnadseffektiva anskaffningar som internationellt samarbete. Att ändra på detta vore mycket
enkelt. Allt som krävs är en justering av just denna mening i den svenska lagstiftningen och
antagligen också den svenska översättningen av direktivet.
1.
att Centerpartiet ska verka för att LUFS 1 kap 8§ punkt 3 ändras så att stycket
avspeglar betydelsen i engelska 2009/81/EC Article 12 (c).
2.
att Centerpartiet ska verka för att svenska direktivet 2009-81-EG artikel 12 (c)
ändras så att stycket avspeglar betydelsen i engelska 2009/81/EC Article 12 (c).
3.
att föreslå stämman att anse motionen besvarad samt att vidaresända motionen till
Centerpartiets riksstämma i enlighet med distriktsstyrelsen förslag.
Medborgartjänst. - Motion 8.6
Denna motion är ett förslag att stärka den folkliga förankringen i försvaret av vårt land och
öka ansvarstagandet för andra gemensamma insatser i det samhälle vi alla är en del av.
Avskaffandet av värnplikten har slagit hårt mot många av det jämlika samhällets
grundfunktioner. Värnplikten var ett viktigt kitt i det sammanhållna Sverige. Värnplikten var
enbart knuten till försvaret, den var bara för män även om också kvinnor deltog i
civilförsvaret. Studenter, bondpojkar och gruvarbetare sov på samma lucka. I dag hotar
segregationen att slå sönder det svenska samhället, just när sammanhållningen behövs som
allra bäst, där händelserna i Husby och Kärrtorp talar sitt tydliga språk. Många röster har höjts
för att nu stärka Sveriges försvar. Hur får vi frågor om försvar, säkerhet, krishantering,
sammanhållning och en värld i fred att bli en del av hela svenska folkets vardag? Värnpliktens
avskaffande kan förstås men kanske behövs något nytt och bredare i dess ställe. Det är en i
högsta grad folklig angelägenhet. Kanske den naturligaste och viktigaste av alla frågor som
handlar om att slå vakt om en nation, en samhörighet, en gemenskap. Att försvara sitt land, att
ta ansvar för annat än sig själv, att känna solidaritet och att något är gemensamt förenar
människor. För ungdomar är det särskilt viktigt att tidigt se sig själv i ett bredare
sammanhang. Att få kontakter med andra, att hjälpas åt och kämpa för något tillsammans. Jag
tror därför det skulle vara värdefullt om ungdomar i 19-20 årsåldern får göra medborgartjänst
på förslagsvis 6 månader. Man väljer själv om det ska vara inom försvars- och
säkerhetsområdet, civilförsvaret, hemvärnet eller i någon annan offentligfinansierad
verksamhet i kommun, landsting eller stat. Det kan också vara något område som stärker
krisberedskapen vid miljö- och naturkatastrofer, terrorhot eller teknologiska hot som ITattacker och utslagning av försörjningssystem som livsmedels-, el- och vattenförsörjningen.
Vad har vi för samhällsberedskap vid en stor naturkatastrof? Översvämningar, stormar,
skogsbränder, en "svensk Breivik" eller en hacker attack? Säkerhet är något som byggs
tillsammans med andra och varandra. Kungliga krigsvetenskapsakademin diskuterar i boken
"För Sveriges säkerhet", både det lilla perspektivet i bostadsområdet och det stora globala
perspektivet - den organiserade brottsligheten, integration, utanförskap, social oro, grogrund
för terror. Hur skapar vi en samhälle som stärker säkerheten, tryggheten och
sammanhållningen? En frihet ska finnas att kunna flytta tjänstgöringstid i medborgartjänsten
mellan olika samhällsområden efter eget intresse och önskemål. Medborgartjänsten ska gälla
både män och kvinnor. För att uppehålla kunskapen kan en eller flera "repmånader"
diskuteras. Någon form av ersättning ska utgå för de insatser och det arbete som görs.
Medborgartjänsten bör vara obligatorisk men med möjlighet att frikallas av särskilda skäl. Ett
sådant förslag skulle stärka sammanhållningen för det som är gemensamt i landet. Varje
generation skulle göra samhällsinsatser där det behövs folk. Medborgartjänsten skulle ge
viktiga kontakter med arbetslivet, försvaret, sjukvården, skolan, kanske med läxhjälp,
socialtjänsten, äldreomsorgen, och andra samhällssektorer. Vi skulle kunna minska den
alarmerande ökningen av unga som varken arbetar eller studerar. Vi skulle alla se var och hur
våra skattepengar används och kunna ge och få förslag till förändringar och förbättringar.
Medborgartjänsten skulle öka jämställdheten och förståelsen mellan olika grupper i samhället.
Det skulle också öka förståelsen för att vi behöver resurser för att klara viktiga, gemensamma
insatser i vårt samhälle och att resurserna är vi alla. Mot bakgrund av ovanstående föreslår
undertecknad att distriktsstämman beslutar
1.
att centerpartiet föreslår att en medborgartjänst inrättas för män och kvinnor på
förslagsvis sex månader.
2.
att medborgartjänsten ska bestå i arbete och insatser inom försvars-, och
säkerhetsområdet, civilförsvaret eller annan offentligfinansierad verksamhet
som berör skola, ungdomar, sjukvård, äldreomsorg, eller olika former av
samhällsservice och krisbered
3.
att någon form av ersättning ska utgå
4.
att motionen vidaresänds till partistämman i september
Hans Lindqvist - Värmdö
Kretsens yttrande: På Värmdöcenterns årsmöte den 23 februari beslöts att vidarebefordra
motionen till distriktets årsstämma utan eget yttrande. Distriktstämmans beslut:
Den 1 juli 2010 avskaffades värnplikten i fredstid. Centerpartiet har länge
arbetat för att frivillighet, motivation och viljan att tjänstgöra i insatsförsvaret
nationellt och internationellt ska utgöra grunden för rekrytering. Vi tror på varje
människas rätt och förmåga att själv forma sin egen framtid. Det är därför vi vill
att makt ska finnas så nära människor som möjligt. En obligatorisk
medborgartjänst strider mot principen om det fria valet. Att avslå motionen.
Allmän värnplikt - Motion 8.7
Vi ser just nu en situation där oron för den medborgerliga säkerheten i samhället ökar. Genom
att åter aktivera ett system med plikt kan vi skapa en förankring i samhället där man ser en
gemensam målbild om hur Sverige fortsatt skall försvaras utifrån olika perspektiv, militärt
likväl som civilt. Genom att återaktivera ett pliktsystem där även utbildning inom mänskliga
rättigheter, religionskunskap, historia, samhällskunskap och liknande ämnen läggs in kan vi
inte bara stärka kunskapsnivån hos svenska kvinnor och män utan vi kan stärka kunskapen om
varför samhället ser ut som det gör, vilka krafter som påverkar runt om i världen och vi kan
stärka möjligheterna för Sverige att upptäcka, stå emot och även kunna slå ut olika hot. Detta
oavsett om dessa är militära, civila, eller terrorliknande hot mot det Svenska samhället.
1.
att Centerpartiet skall verka för att allmän värnplikt åter aktiveras för alla
personer från 18 års ålder, folkbokförda och födda inom landets gränser samt att
verka för att en utredning tillsätts med syfte att ta fram hur ett nytt plikt system
ska vara utformat där militär samt civilamyndigheter ska samverka.
Kenne Jönsson - Kristianstad
Modern Medborgartjänst - Motion 8.8
Idag har vi stora utmaningar att ge våra unga meningsfull sysselsättning efter skolgången.
Ungdomsarbetslösheten är oroväckande hög. När våra unga inte får möjlighet att skaffa sig
självförtroende att fungera som en fullvärdig samhällsmedborgare, riskerar vi att de hamnar i
livslångt utanförskap. Sedan 2010 har vi inte längre någon värnplikt i Sverige. Beslutet har
visat sig få icke- Militära sidoeffekter. Den möjlighet som unga svenska män och kvinnor
hade att lära sig att självständigt klara sig i utsatta situationer försvann. Inte heller fanns
längre möjligheten lära sig vikten av att fungera i en grupp av andra människor med olika
kunskaper och bakgrund. Dessutom har vi alltför ofta blivit påminda om att samhället är
väldigt känsligt för störningar som orsakas av strömavbrott, väder, kommunikationsbortfall
och likande. Att då ha samhällsmedborgare som har en större grad av individuell beredskap
för olika krissituationer är naturligtvis ovärderligt. Förslagsidé En sex månader lång, frivillig,
modern Medborgartjänst för ungdomar, oavsett kön, mellan 18 och 25 skulle kunna ge våra
ungdomar den självkänsla som behövs för att kunna ta steget ut i arbetslivet och blivande
samhällsmedborgare. Frivilligheten ger tydlig indikation om att de som genomgår
utbildningen är framåt och vill göra något meningsfullt av sin tillvaro i väntan på jobb.
Medborgartjänsten skall vara något som ger avtryck i ett CV och som är utslagsgivande när
det gäller att söka jobb. Ungdomarna skall få välbehövliga kunskaper i, och konkreta
erfarenheter av, till exempel vård, utbildning, naturbruk och också olika slags krishanteringar
i samhället. Exempel på sådana kriser kan uppstå i samband med exempelvis bränder,
översvämningar, olyckor och andra situationer som riskerar att påfresta samhällets resurser
hårt. Vad andra har sagt i ämnet EkonomiFaktas (Svenskt näringslivs) siffor om
ungdomsarbetslösheten:
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-permanad/ Författare Göran Rosenberg: http://www.rosenberg.se/_artiklar/Samhallsplikt.html
Historieprofessor Henrik Meinander: http://hbl.fi/i-dag/2012-03-28/modern-medborgartjanst
1.
att undersöka möjligheten att införa en sex månader lång, frivillig, modern
Medborgartjänst för ungdomar i åldern 18-25 år.
Tobias Leverin - Grästorp, Svante Classon - Grästorp, Johanna Ekekrantz - Grästorp, Maria
Toll - Grästorp, Gunnar Nyvaller - Grästorp, Madeleine Vinberg - Grästorp
Värnplikten i fredstid avskaffades den 1 juli 2010. Detta är något som Centerpartiet tycker är
bra. Vi har länge arbetat för att frivillighet, motivation och viljan att tjänstgöra i
insatsförsvaret nationellt och internationellt ska utgöra grunden för rekrytering.
Dagens GMU är en frivillig militär utbildning på 3 månader som alla svenska
medborgare över 18 år har möjlighet att söka, även om man inte har för avsikt
att ta anställning inom Försvarsmakten. Här får man kunskaper kring hur det är
att verka i en krissituation, fungera tillsammans med andra människor mm, som
motionärerna påtalar ska finnas med i medborgartjänsten. Söktrycket är dock för
lågt GMU:n, vilket gör att det finns stora möjligheter att utveckla detta redan
befintliga system. Att införa en medborgartjänst som en del i en
arbetslöshetsåtgärd, som motionärerna förespråkar, är inte något som vi ser som
en framkomlig väg. Vi tror på varje människas rätt och förmåga att själv forma
sin egen framtid. Det är därför vi vill att makt ska finnas så nära människor som
möjligt. Att stärka den militära och civila försvarsförmågans genom
frivillighetens påverkan på samhället är något som kan behövas diskuteras och
utredas, men kopplingen till arbetsmarknadsåtgärd. Distriktsstyrelsen föreslår
stämman att avslå motionen. Yrkande om bifall av motionen från Gunnar
Nyvaller, Grästorp. Distriktsstämman beslutar att avslå motionen.
Medborgartjänst - Motion 8.9
Den svenska nationalstatens öppna och demokratiska modell har starkt bidragit till det
välfärdssamhälle vi lever i idag. Den frihet och det välstånd som tidigare generationer fick
arbeta hårt för skapa skördar vår generation nu frukterna av. De nordiska länderna betraktas
allmänt som världsledande när det gäller att ge förutsättningar till ett gott liv för sina
medborgare. De senaste årens förändringar i vår omvärld och det försämrade
säkerhetspolitiska läget med stora flyktingströmmar, ett aggressivare Ryssland och
terrorhandlingar motiverade av religiös och politisk extremism utmanar vår öppna, nordiska
samhällsmodell. Debatten pågår för fullt huruvida Sverige ska stärka sitt försvar, om
värnplikten ska återinföras, om Sverige ska gå med i NATO eller inte och om det nordiska
samarbetet ska fördjupas gällande försvarsfrågorna. Centerpartiet är frihetligt och
decentralistiskt. Vi betraktar nya medborgare som en tillgång och förespråkar öppenhet och
tolerans. Den syn på frihet och öppenhet som Centerpartiet förfäktar kan inte tas för given.
Om vi skulle underlåta att fortsätta arbeta framåt och kämpa för dessa ideal riskerar vi att
konservativa, slutna och rentav mörka krafter får sådant inflytande på samhällsutvecklingen
att vår frihet och öppenhet begränsas. Medicinen är att agera offensivt och lansera större,
visionära politiska idéer för hur Centerpartiet vill se att vårt land ska utvecklas. Principen att
vara proaktiv istället för att bli offer för omständigheterna inger förtroende bland
medborgarna. Med en medborgartjänst skapas en genuin känsla av att vi har ett gemensamt
ansvar för vårt öppna samhälle och dess försvar. Vi borde därför på allvar börja diskutera om
vi istället för den traditionella värnplikten eller att gå med i NATO skulle kunna införa en
form av obligatorisk samhällstjänst för alla medborgare. Ett nationellt folkbildningsprojekt
som förmedlar välbehövliga kunskaper i och konkreta erfarenheter av t.ex. vård, utbildning,
naturbruk, militärt försvar och hantering av olika kristillstånd. Systemet skulle självfallet
innehålla olika moment av fortbildning. En viktig komponent i en medborgartjänst skulle bli
integration av nyanlända som direkt får kontaktytor med infödda svenskar och en positiv
känsla av ansvar och gemenskap med sitt nya land. En "god" form av nationalkänsla som inte
handlar om varifrån man kommer och där människor med olika bakgrund tvingas lösa
problem tillsammans. Medborgartjänsten skulle kunna delas upp i två olika delar, dels en
militär medborgartjänst, dels en civil medborgartjänst. Slutligen skulle det kanske även gå att
ta ett regionalpolitiskt grepp där medborgartjänsten på olika sätt skulle kunna tjäna som
verktyg för landsbygdsutveckling. Invändningen mot en obligatorisk medborgartjänst skulle
kunna vara att den inkräktar på den personliga friheten. Med den avskaffade värnplikten i
färskt minne är det lätt att måla upp ett negativt scenario. Motiveringen för en obligatorisk
medborgartjänst är flerfaldig: 1. Den blir ett försvar av den personliga friheten och vår öppna
samhällsmodell 2. Den skapar en medborgerlig beredskap mot inre och yttre hot 3. Den kan
medföra en "god" form av nationalkänsla 4. Den kan medföra en effektivare integration av
nya medborgare 5. Den innebär ett nationellt folkbildningsprojekt 6. Den kan tjäna som ett
regionalpolitiskt verktyg
1.
att Centerpartiet arbetar för att en medborgartjänst införs
Can Savran - Åre ko
Motionen är behandlad och bifallen vid årsstämman med Centerpartiet i Åre kommun.
Distriktsstyrelsen för Centerpartiet i Jämtlands läns yttrande över: Motion
angående Medborgartjänst Det finns många behov inom samhället som skulle
kunna vara aktuella för en diskussion om medborgartjänst. Det handlar om
områden som vård, omsorg och integration där det finns stora behov. En
diskussion har också startat om det var klokt att avskaffa den allmänna
värnplikten (i fredstid). Mot denna bakgrund är motionärens förslag om
obligatorisk medborgartjänst för såväl män som kvinnor mycket intressant. En
sådan reform kan bli kostsam, men samtidigt leda till stora samhällsekonomiska
vinster. Samhället skulle samtidigt bli mindre sårbart. En obligatorisk
medborgartjänst skulle kunna stärka såväl civilsamhället som göra försvaret mer
stabilt. En fördel är också att ett system med medborgartjänst kan byggas upp
successivt. Ett första steg bör vara att utreda hur systemet kan organiseras och
vilka de ekonomiska konsekvenserna skulle bli. Distriktsstyrelsen föreslår
distriktsstämman besluta - att fortsätta diskussionen om fördelar och nackdelar
med införande av obligatorisk medborgartjänst. Distriktsstämman beslutar enligt
förslaget
Allmän mönstring - Motion 8.10
Motionen syftar till såväl ökad rekryteringskraft till Försvarsmakten men syftar också lika
mycket till att vare ett led i jobbpolitiken. Genom att genomföra en allmän mönstring för alla
medborgare innan 20 års ålder, skapas förutsättningar för både unga arbetslösa att hitta sin
plats i samhället men också för rekryteringar till och generationsskiften i näringslivet.
Tveklöst har Svenskt näringsliv under åren med allmän värnplikt, och tillhörande mönstring
fram till mitten av 90 talet , kunnat dra mycket stor nytta av den "gallring" som skedde vid
mönstringen. Det är ingen hemlighet att många av de unga män som togs ut till de längre
utbildningarna senare i livet blev inflytelserika företagsledare m m, Vilket med all sannolikhet
också bidragit till den sneda könsfördelningen i näringslivets toppskikt. Dåtidens
Värnpliktsverk, Pliktverk och numera Rekryteringsmyndigheten hade/har metoder som på ett
i huvudsak grannlaga sätt kunde "sortera" unga män till olika befattningar i försvaret.
Forskning och utveckling har gått framåt vilket innebär att förutsättningarna för att i dag
genomföra "mönstring" såväl för försvaret behov som för samhällets behov är avsevärt bättre
idag. De flesta unga människor har ingen eller en vag uppfattning om vad de vill välja för
utbildning och yrke. Genom en allmän mönstring som kan stödja individen och det civila
samhället skulle på ett bättre sätt kunna göra matchning tidigt mot områden som individen har
fallenhet för. D v s en win - win situation för individen och samhället. Genom att näringslivet
är en del i processen och har tydliga prognoser mot arbetsmarknadens behov på lång sikt, fem
till 10 år, så ges goda förutsättningar för att matchning sker mot de yrkesområden där det
finns behov av arbetskraft, d v s ungdomarna har förutsättning att få ett jobb efter utbildning.
Allmän värnplikt gäller fortsatt i Sverige, om än vilande, behoven skall täckas genom
frivillighet. En allmän mönstring av alla unga män och kvinnor ger också samhället och
Försvarsmakten en god förutsättning för att kalla in lämplig personal om så skulle behövas.
En allmän mönstring har den positiva effekten att, alla de ungdomar som idag inte ser någon
framtid, som känner att de inte duger, skulle kunna få en framtidstro, då mönstringen leder till
att Du som individ har dessa kvalitéer och har goda förutsättningar inom följande områden.
Med ett bra samarbete med näringsliv, högskolor och arbetsförmedlingen skulle rekrytering
kunna ske mot samhällets behov samtidigt som individen känner sig behövd.
1.
att Centerpartiet verkar för att allmän mönstring införs för alla svenska
medborgare innan de fyller 20 år
2.
att näringslivet och arbetsförmedlingen har en naturlig plats i mönstringen.
3.
att försvarsmaktens behov av rekrytering ges till "allmän" värnplikt är styrande
för mönstringen.
Bjarne Hald - Arvidsjaur
Värnplikt på nytt sätt - Motion 8.11
Det är viktigt att ha ett försvar så att vi kan försvara vårt land i händelse av krig, intrång eller
annan liknande händelse. Den utbildning som man får i militären bör också vara upplagd på
ett sådant sätt att den är godkänd även i civila arbeten. Jag ser även att det går att dra nytta av
militären och dess kunskap i civila sammanhang under ordnade former.
1.
att inför värnplikt igen men gör den i en ny form där det även kan väljas
vapenfri tjänst. Vapenfri tjänst kan innebära t ex underhåll och sjukvård.
2.
att det ska vara möjligt att utbilda sig militärt men att utbildningen även är
relevant för ett civilt arbete.
3.
att kanske kan man ha en militär gymnasieutbildning där man kan ha olika
inriktningar som lämpar sig för att fortsätta på en militär bana.
4.
att militären ska även ges möjlighet att hjälpa till vid naturkatastrofer och annan
civil verksamhet där det behövs en omgående punktinsats kan t ex vara
skallgång.
5.
att militären kan även sköta sådant som kusträddning, fjällräddning och
ambulansflyg.
Yvonne Andrén - Bollebygd
Hemvärnets roll nu och i framtiden - Motion 8.12
Det svenska hemvärnet tillkom under 1940-talet, delvis med erfarenheter från andra länder,
exempelvis England och med andra världskriget som bakgrund. Allmän värnplikt för män var
under mer än etthundra år basen i det svenska försvaret och hemvärnet tillkom som ett
komplement för lokalförsvar i olika former. Den svenska neutraliteten har under denna långa
period varit väl förankrad i samhället. Efter Berlinmurens fall och allmän nedrustning i
omvärlden minskades även vårt svenska försvar i omfattning och förmåga under 1990-talet
och i början av 2000-talet. Så småningom har värnplikten avskaffats och vi har nu ett mindre
försvar med fast anställd personal. Hemvärnet har under tiden tillförts mer av nyare material
och utrustning som blev över vid minskningen av antalet förband inom det tidigare
värnpliktsförsvaret. Samtidigt har hemvärnet fått en allt viktigare roll som resurs för lokalt
skydd och försvar och även som en viktig gripbar resurs för det civila samhället i stort.
Polisen anlitar ofta hemvärnet för att söka efter försvunna personer och en rad andra
oförutsedda händelser. Sommaren 2014 års stora skogsbrand i Västmanland var ett slående
exempel på vikten av att det för samhället finns snabbt tillgängliga organ för extraordinära
händelser. Oavsett vilken roll vi i Sverige ska ha i förhållande till Nato kommer vi inte minst i
framtiden att behöva ha lokala skyddsstyrkor som är effektiva och väl rustade mot olika hot
och oförutsedda händelser. Hemvärnet skall inte ses i ett motsatsförhållande till det militära
försvaret utan som ett komplement till detta. Dagens hemvärn är modernare och bättre rustat
än den gängse bilden av gamla tiders hemvärn. Inför framtiden behöver hemvärnets roll och
uppgifter förtydligas, kanske som ett nationalgarde enligt USA-modell?
1.
att Hemvärnets roll och uppgifter lyfts fram och förtydligas både ur
försvarssynpunkt och som resurs för civilsamhället. Det är då av största vikt att
tillräckliga ekonomiska medel därvid ställs till förfogande.
Sten Holmgren - Katrineholm
Yttrande: Distriktsstyrelsen instämmer med motionären och bifaller motionen i sin helhet.
Stämman bifaller DS
Svenskt medlemskap i NATO - Motion 8.13
Ett medlemskap i NATO är inte tillräckligt för att Sverige i händelse av ofred ska kunna
försvara sitt territorium, men det är nödvändigt. Alternativen är antingen att avhända sig
möjligheten till ett fungerande territorialförsvar, eller att satsa enorma summor på att bli helt
självtillräcklig. Svensk försvarspolitik måste i första hand syfta till att hävda svenskt
oberoende. Som försvarsmakten ser ut i dag har vi tyvärr små möjligheter att göra det. Det är
inte en fråga aktuell bara för krig, utan även för att undvika att hamna i krig, samt för att
möjliggöra att föra en självständig utrikespolitik utan att tassa på tå kring argsinta grannar. Att
på egen hand bygga upp en försvarsförmåga tillräcklig för att vid ett angrepp hävda Sveriges
territorium skulle ta mycket lång tid och kosta enorma summor, om det ens är praktiskt
möjligt. Ska vi vara någorlunda rimliga måste vi ha hjälp utifrån. Det är inget kontroversiellt
med det; det framgår ur vår solidaritetsförklaring, en central den i den svenska
säkerhetspolitiken. Vad som inte framgår är vem som ska komma och hjälpa. Ingen har
kunnat förklara vem det skulle vara. Ingen har frivilligt anmält sig. NATO har artigt men
bestämt meddelat att även om Sverige (liksom Ukraina, min anmärkning) är ett högt skattat
partnerland är det endast medlemskap som ger några försvarsgarantier. Svaret är enkelt: Ingen
kommer komma. Ingen kommer riskera sina egna för ett land som inte ens försökt försvara
sig självt. Lyckligtvis är det här inte ett knivigt problem. Vi har redan ett nära samarbete med
NATO – denna gång, efter kalla kriget, ett helt öppet sådant som vi inte försökt dölja för
någon. NATO är inte perfekt, men den bästa existerande representanten för de liberala
demokratier vi hör hemma hos. Vi har sedan ett par decennier slutat vara formellt neutrala.
Ryssland betraktar oss som en de facto-del av NATO-sfären. När jag, som arbetar på FMV,
haft tjänstemannakontakter med NATO-organisationer har jag stundom fått påminna dem om
att vi inte är medlemmar. Vi har redan del av nästan alla aspekter av ett NATO-medlemskap,
förutom att vi valt att inte ta del av försvarsgarantin. Det är en olycklig avvägning. Att vara
alliansfri är inte olikt att vara bostadsfri. Det kan fungera när vädret är vackert, men i bistrare
tider är man oerhört utsatt. Det är inte möjligt att i en motion gå igenom alla argument för och
emot NATO. Det cirkulerar många direkt osanna påståenden, som att vi som NATOmedlemmar måste ta emot kärnvapen eller att vi måste delta i allsköns anfallskrig. Vad som är
sant är att vi skulle anmodas att satsa mer resurser på försvaret. Det skulle dock vara
nödvändigt i vilket fall som helst. De ansvarsfulla alternativen är inte att gå med i NATO och
öka försvarsanslagen eller göra ingenting och ligga kvar på nuvarande nivå. Nej, alternativen
är att gå med i NATO och öka anslagen, eller inte gå med i NATO och öka anslagen till
hisnande nivåer. NATO är inte en deus ex machina som befriar oss från egna ansträngningar.
Även med ett NATO-medlemskap måste vi ha en egen försvarsförmåga, men med ett
medlemskap har vi en realistisk möjlighet att ta den till en skälig nivå. Centerpartiets linje har
varit att NATO-medlemskap bör utredas. Att utreda är inte fel i sig, men NATO är inte en
okänd storhet. Den information vi behöver är tillgänglig redan i dag, och det vi inte vet är
sådant som skulle utkristallisera sig under förhandlingar om medlemskap. På det tidiga 90talet hade en utredning varit befogad. I dag ter den sig mer som tidsspillan. Vi borde ha ansökt
om medlemskap för tjugo år sedan när omvärlden var lugn, men det är fortfarande bättre att
göra det i dag än att vänta tio år till. Som vi kunnat se på senare tid kan säkerhetspolitiska
realiteter förändras och försämras mycket snabbt.
1.
att Centerpartiet ska verka för svenskt medlemskap i NATO.
2.
Medlemskap i Nato - Motion 8.14
Under lång tid har Sveriges försvar rustats ned, en logisk följd av ökade kostnader för mer
avancerad militär utrustning, en mindre orolig omvärld och det kalla krigets slut. En ny och
orolig tid kräver dock nya säkerhetspolitiska lösningar där vi går mot ökat samarbete stater
emellan och allt fler internationella fredsbevarande insatser. Utvecklingen i omvärlden och i
vårt närområde visar att länder som inte skyddar varandra lätt kan bli offer för aggression från
större stater och välorganiserade terrorgrupper. Det är tydligt att länder står ensamma utan
formella säkerhetsgarantier. Detta gäller för Sverige i lika stor utsträckning som det gäller för
Ukraina och för Georgien. Framtidens försvar kommer likt dagens att vara litet och det vore
naivt att tro att vi ensamma kan upprätthålla toppklass inom samtliga militära områden. Ett
ökat samarbete med andra länder, både vad gäller utveckling och insatser, kommer därför i
framtiden vara nödvändigt om vi vill kunna skydda människor bäst. Sverige har varit medlem
i det Nato-anknutna militära samarbetet Partnership for Peace sedan 1994. Flertalet
utlandsoperationer där vi bidrar med militär personal utförs tillsammans med Nato och ett
medlemskap skulle ge oss ökade påverkansmöjligheter vid internationella insatser. Vi har
långtgående Nato-anpassningar av vår militära materiel liksom av den militära träningen och
Sverige skulle kunna spara in på utvecklings- och anskaffningskostnader genom ett fullvärdigt
medlemskap. Sveriges försvarsfokus har i och med Solidaritetsförklaringen en tyngdpunkt på
EU-samarbetet. Av EUs medlemsländer så är det endast Irland, Österrike, Sverige och
Finland som inte är fullvärdiga medlemmar i Nato. Ett medlemskap skulle säkra vårt
europeiska säkerhetssamarbete, vår territoriella säkerhet och våra påverkansmöjligheter i
världen.
1.
att Centerpartiet verkar för att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato
2.
att motionen sänds vidare till Centerpartiets stämma i Falun
Alfred Askeljung - Stockholms stad
Försvarsunion mellan Finland och Sverige - Motion 8.15
Vårt förhållande till främmande makt är gott brukade Gustaf den VI Adolf säga när han läste
regeringsdeklarationen vid riksdagens högtidliga öppnande. Det säger Försvarsberedningen i
sitt senaste betänkande Sveriges förhållande till andra nationer har väl aldrig varit så tryggt
som nu. Nu måste man förändra den bilden läget är nu annorlunda efter Ukrainakrisen.
Ryssland vågar och kan använda sin krigsmakt i konflikter där de inte har anledning att vara.
Nämligen intervenera i enskilda staters inre angelägenheter. Den internationella
regelordningen är fria självständiga stater och löser sina demokratiska problem själva inom
internationellt erkända gränser. Den ordningen är bruten det måste Sverige förhålla sig till.
Vår försvarsdoktrin • Alliansfrihet • Neutralitet • Politiskt i FN värna FN stadgans principer –
diplomatin. • Svensk trupp i strid bara under FN-flagg, på FN uppdrag, i FN-uniform och FNbefäl. När man analyserar den skandinaviska säkerhetspolitiska situationen kan man säga vårt
läge är stabilt och inga markanta förändringar har skett utöver ett Baltiskt inträde i NATO.
Ryssland är undanträngt har bara Leningrad korridoren och Kalingrad för sina
Östersjöförbindelser i havet och luften. Finland är lika utsatt som Sverige. I denna långsiktiga
säkerhetspolitiska bild påverkas även Finland såväl som Sverige. Nämligen att göra troligt att
stabiliteten i det Skandinaviska området upprätthålls och att alla parter är villiga att även med
militära medel upprätthålla denna balans. Detta kräver ett försvarspolitiskt samarbete en
försvarspolitisk union mellan Finland och Sverige. Enkelt utryckt att Östersjön förblir ett fritt
hav. Att den nya unionens försvarsstrategi är att vi garanterar det Baltiska havets öppenhet
vad som berör de båda ländernas kuster. Kränkningar av hav och luftrum besvaras enligt
internationella spelregler. Även om Sverige och Finland var medlemmar i NATO måste vi
kunna markera vår vilja att friheten i Östersjön upprätthålls vid en konflikt. Signalen till de
säkerhetspolitiska analytikerna måste vara att vi är villiga att avsätta ekonomiska resurser till
försvaret som motsvarar innehållet i vår försvarsdoktrin alliansfrihet, och Östersjön ett öppet
hav för handel samfärdsel och förflyttningar av krigsfartyg och flygfartyg enligt gällande
internationella spelregler. Ingen makt i världen begär att Sverige och Finland i union eller var
för sig skall kunna föra ett krig ensamma mot en potentiell angripare. Men doktrinens mening
att ett angrep på oss skulle kosta för mycket måste värnas med politisk vilja, ekonomiska
medel och med vapenmakt. Det finns också brohuvuden som vi inte skulle vilja se besatta
som t.ex. Åland, Gotland/ Öland. Gotland kommer bli en tyngdpunkt för det nya
unionsförsvaret. Att trygga Södra Skåne och Östersjöutloppen passagen mellan Sverige och
Bornholm där Karlskronaområdet blir strategiskt blir det nya unionsförsvarets kanske
viktigaste politiska och försvarspolitiska mål. Skyddet Finlands södra kust Åbo Helsingforslinjen, Stockholm kustområde liksom Karlskrona är primära uppgifter för
unionens försvarsuppgifter. Det är när man väger ihop ekonomiska åtaganden med
säkerhetspolitisk analys och militära resurser som trovärdighet uppstår och stabiliteten i vårt
närområde upprätthålls. Det innebär att Sverige och Finland skulle kunna agera från en
styrkeposition i Finska viken och Östersjön som helhet. Ryssland är i ett skarpt läge
undanträngt i Östersjön. I vårt område finns kanske en av världens mest strategiska områden
nämligen Östersjöutloppen. Strategiskt lika viktiga som Hormuzsundet, Suezkanalen eller
Svartahavsutloppen. Öresund är en av världens mest trafikerade sjöfartsleder. Vi värnar den
nya unionens neutralitet med vapenmakt vår gräns är helig. Neutralitetens kärna innebär t
ingen aktör på den krigspolitiska scenen skall känna att man behöver ta Svenskt eller Finskt
territorium för att eliminera en fiende. Vi är neutrala i förhållande till krigets aktörer. När
Ryssland nu aviserar att man skall rusta sitt försvar med biljonbelopp kan man tycka att det är
från ett försvar i förfall till normalt underhåll av material mm. Bakom den aviserade
rustningen ligger naturligtvis långtgående säkerhetspolitiska överväganden. Det oklokaste
man kan göra är att tro att de Ryska säkerhetspolitiska analytikerna är några dumma
prestigefulla herrar och damer som vill glassa med ett starkt försvar. Nej de ryska analytikerna
är kanske världens bästa analytiker som gör oftast rätt överväganden även om vi inte
instämmer med vad de anser vara rätt. I den vidgade bilden ingår även rubbade leveranser av
energi genom att oljefält och elleveranser kan vara utslagna. En kall vinter är detta ett
mardrömsscenario för stora delar av Europa. Det är mot denna bakgrund som besparingar på
försvaret är farliga vi måste våga tänka i nya banor en svenskfinsk försvarsunion. Omvärlden
skulle därmed med en gång inse vad vår försvarsdoktrin står för och handlar därefter. Några
grundläggande principer skall den nya försvarsunionen värna • Inte medlemmar i NATO • Vi
skall inte vara med i EU-försvar • Unionens trupp på internationella uppdrag kan bara ske
under FN-flagg, på FN uppdrag, i FN-uniform och FN-befäl. (Inte deltaga i utarrenderade krig
till diverse stormakter) • Jordbruket skall ha produktionskapacitet så vi klara självförsörjning i
ett avspärrningsläge. • Utan mat inget försvar.
1.
att bifalla motionen att överlämna den till Riksdagsgruppen
2.
att överlämna den till Riksdagsgruppen
3.
att riksdagsgruppen i gruppmotion motionerar om en försvarsunion mellan
Finland och Sverige
Lars-Håkan Halldin - Eksjö
Motionären ger en bred översikt över sin syn på svensk försvarspolitik, med fokus på
Östersjön och på situationen i Finland och Ryssland. Vi delar uppfattningen att
det säkerhetspolitiska läget förändrats till det sämre under senare år i takt med
utvecklingen i Ryssland och dess grannländer, främst Ukraina. Vi vill också
poängtera motionens poängtering av den säkerhetspolitiska betydelsen av en god
försörjningsberedskap. Den internationella utvecklingen förändrar
förutsättningarna i den omvärld inom vilken Sverige ska göra sina
försvarspolitiska överväganden. Senast idag framförs i media att Finland tittar
med större intresse mot Nato än tidigare. Vi betonar betydelsen av att noggranna
överväganden görs innan Sverige tar ställning till nya försvarssamarbeten vare
sig det är med Finland eller det gäller Nato. Vi tillstyrker att en djupare analys
görs av Natomedlemskapsfrågan i enlighet med allianspartiernas deklarerade
uppfattning. Beslutsförslag Att stämman med detta yttrande lämnar motionen
vidare till partistämman ?
Svenskt medlemskap i NATO - Motion 8.16
Säkerhetspolitiken tilldrar sig ett allt större intresse hos det svenska folket. Den ryska
aggressionen mot Ukraina bekräftar med all tydlighet att det säkerhetspolitiska läget i vår nära
omvärld har förändrats till det sämre på ett dramatiskt sätt. Detta sker samtidigt som
effekterna av den svenska nedrustningen blir uppenbara. ”Enveckasförsvarets” tid måste nu
vara över! Det är dags för en rejäl omorientering av den säkerhetspolitiska doktrinen. Och
denna debatt måste ske med öppenhet! Svåra frågor som innebär uppgörelser med
halvsekelgamla föreställningar måste vädras ut. Först övergavs neutraliteten och nu är det
enligt min mening dags att lämna den formella men sedan lång tid i praktiken övergivna
alliansfriheten! Vid förra partistämman i Karlstad togs ställning för att kräva en utredning som
inkluderade prövning av ett NATO-medlemskap. Detta har sedan dess varit partiets linje i bla
de aktuella försvarsförhandlingarna. Detta räcker dock inte som svar på hur vi som ett
demokratiskt västland skall agera säkerhetspolitiskt i framtiden. En utredning, som redan är
gjord och vars slutsatser är tydliga, bidrar med det underlag som vi behöver men nu krävs en
politisk målsättning. Utredaren Tomas Bertelmans övergripande slutsats är att ingen annan del
av vårt försvarssamarbete under nuvarande förutsättningar kan ge sådana effektivitetsvinster
eller förmågehöjande effekter att det på något avgörande sätt påverkar svensk
försvarsekonomi eller förmåga. Ett svenskt NATO-medlemskap är därför logiskt utifrån
utgångläget för att säkra vår försvarsförmåga. Därtill vill jag lägga en ideologisk dimension.
Sverige som nation utmärker sig inte på något sätt från våra nordiska demokratiska
grannländer vilka redan är medlemmar i NATO. Vi kan tillsammans verka för våra
demokratiska värderingar i en tid där dessa utmanas mer än på decennier. Huntington hade
kanske inte så fel. Demokratin utmanas av såväl terrorism, islamisk fundamentalism, rysk
revanschism och autokrati som en nationalistisk högervåg i Europa. Gemensamt är att de
strävar efter att splittra den enighet som nåtts i västvärlden genom gemenskap i EU och
NATO. Genom att slå vakt om och värna denna enighet, vilket vi bäst gör som medlemmar,
kan vi hävda demokratins värderingar för kommande generationer. En bjudande uppgift för
det svenska Centerpartiet! Gärna i sällskap med våra partikolleger i Finland. Centerpartiet bör
därför ta ställning för att förbereda ett svenskt medlemskap i denna försvarsallians. Till dessa
förberedelser hör utredningar som Bertelman 2, konsultationer med våra nordiska grannar
särskilt Finland samt initiera en bred folklig debatt där vi utan historiska skygglappar
redovisar framtidens utmaningar inom säkerhetspolitiken.
1.
att riksstämman beslutar ta principiell ställning för ett svenskt NATOmedlemskap
Göran Engström - Smedjebacken
Det civila försvaret - Motion 8.17
Det nya säkerhetspolitiska läget har satt fokus på behovet av ett nationellt försvar mot
avspärrningar och mot angripare. I efterhand har det visat sig vara felaktigt att, i den
omfattning som skett, avrusta både det militära och civila försvaret. De nedbantade militära
resurserna flyttades till den internationella arenan. Den militära struktur, som det civila
försvaret var samplanerat med, har i stort sett försvunnit. Totalförsvaret, omfattar det militära,
civila, ekonomiska och psykologiska försvaret. Denna motion tar sikte på de tre senare
försvaren och särskilt det civila. Dessa försvar som i stor utsträckning avvecklats sedan mitten
av 1990-talet. Exempel är skyddsrumsbyggandet, att ha lager med livsmedel och en
livsmedelsproduktion som kan försörja landet även vid en avspärrning, lagringsresurser för
olja och råvaror till viktig industri, planer för att hålla igång viktiga samhällsfunktioner, som t
ex transporter, sjukvård, äldrevård och fungerande betalningssystem mm även vid bortfall av
IT, fungerande media, utrymningsplaner för städer, planer för flyktingströmmar och mycket,
mycket mera. En del uppgifter finns kvar men är lagt på kommunerna. De prioriterar nog,
som de anser, mer näraliggande verksamheter. MSB, Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap, utgår från fredstida planering och får enligt den statsbudget som gäller minskade
anslag både år 2015 och år 2016. Det är inte bara vår stora granne i östers agerande som utgör
ett motiv till ett återskapande av ett starkt civilförsvar. Det kan definitivt inte uteslutas att
Sverige (och andra länder) drabbas av avspärrningar, störningar i den globala handeln, ännu
större flyktingströmmar än vi har idag, attacker mot tekniska system, miljökatastrofer mm.
Vår sårbarhet är enorm, inte minst när det gäller livsmedel. Det borde finnas ett krav på en
nivå på livsmedelsförsörjning som inte får underskridas i fredstid. Samma för viktiga råvaror
för industrin. Enligt min mening är vi alldeles för aningslösa när det gäller tilltron till att IT
skall fungera i vått och torrt. Cyberattacker kommer att bli allt vanligare. Bl a Riksrevisionen
har slagit larm. Hur skall samhället fungera om internet ligger helt nere under en längre tid?
Vem kan svara på det? Om det inte finns ett svar så är det hög tid att fundera på lösningar! Ett
stort, utbildat och aktivt hemvärn är i ett totalförsvar av utomordentligt stor betydelse. Det
behövs många fler ögon som bevakar kuster och anläggningar av skilda slag. Hemvärnet
måste få en mycket större plats i totalförsvaret och ges resurser för det. Sverige hade ett starkt
fungerande civilförsvar fram till avrustningen på 1990-talet. Det bör återupplivas, billigast
och snabbast med att återknyta till den organisation som fanns. Den som fungerade. Utan att
uppfinna hjulet en gång till och hamna i långbänk. Men givetvis med beaktande av
utvecklingen inom IT mm fram till nu. En civilförsvarsplikt bör återinföras. Ett civilförsvar
behövs med resurser för planläggning, utbildning och övning tillsammans med de andra
delarna av totalförsvaret. Behovet gäller inte minst på lokal och regional nivå. Fokus hamnar
oftast på den högteknologiska utrustningen som flygplan, ubåtar och helikoptrar. Men de
bidrar bara till en del till Sveriges förmåga att möta kriser av skilda slag. Ett fungerande
totalförsvar är minst lika viktigt! Detta också oavsett om Sverige skulle ansluta sig till en
militärallians eller inte.
1.
att Centerpartiet arbetar för ett återuppbyggt civilförsvar i enlighet med vad
som anförts i motionen
2.
att Centerpartiet särskilt betonar livsmedels- och råvaruförsörjningen, ett
utbyggt hemvärn samt att det skall finnas fungerande samhällssystem även vid
långvariga cyberattacker
Torsten Sandberg - Kalix
Kommuners och landstings beredskap för extraordinära händelser - Motion 8.18
Då en så kallad extraordinär händelse inträffat (till exempel Skogsbranden i Västmanland), så
kan vi i efterhand konstatera att samordningen och beredskapen när olyckan väl varit framme
inte alltid kanske fungerar så som det var tänkt att den skulle ha gjort. Kommunikationen
mellan myndigheter som blev berörda i händelseutvecklingen fungerade inte så bra som den
skulle kunna ha gjort. Nu räddades situationen upp av Civilsamhällets otroliga insatser. Det
som vi kan konstatera är att man i ett tidigare skede bör öppna upp skolköken i drabbat
område och snabbare leverera varm mat ut till bemanningen i fält. Även så kallade fältkök bör
tas i bruk snabbare. Det måste finnas en beredskap i likande situationer i framtiden,
skogsbränder rasar varje år och med tanke på klimatförändringarna så kommer förmodligen
liknande förhållanden och händelser uppstå på andra platser i landet. (Bara i Falu kommun
under 2014 uppstod 53 antal skogs och markbränder).
1.
att centerpartiet jobbar för att Civilförsvaret får ekonomiskt underlag från staten
för att investera i så kallade fältkök, som man lätt kan manövrera ut närmare
bemanningen i fält.
2.
att Centerpartiet jobbar för att kommunerna i samråd med civilförsvaret,
räddningstjänst, hemvärn och även transportsektorn och förmodligen flera
instanser sätter sig tillsammans och ser över rutiner och strategier för en bra
planering och börjar att s
3.
att centerpartiet ska verka för att del av kommunens kökspersonal är införstådda
i övningsverksamheten då de också bör kliva in i köken vid extraordinära
händelser.
4.
att centerpartiet ska verka för att alla kommuner har fungerande beredskapskök
ute i de olika kommundelarna i acceptabel skala och skick.
Camilla Sparring - Falun
Centerpartiet i Dalarna delar motionärens synpunkter när det gäller beredskap för händelser
som hotar stora grupper människor och egendom. Hon nämner branden i
Västmanland som exempel. Erfarenheterna därifrån bör enligt styrelsens
uppfattning utgöra grund för en ordentlig översyn över samhällets beredskap
och förmåga att hantera sådana situationer. Distriktsstämman BESLUTADE att
bifalla motionens intentioner
Räddningstjänsten och deltidsbrandkåren - Motion 8.19
Rekryteringsproblemen vid deltidskårerna är inte bara ett faktum över hela landet utan i dess
följd har vi sett och ser neddragningar och nedläggningar. Färre brandmän och längre
insatstider. Det borde oroa oss. I städer och större orter finns heltidsanställda brandmän och
vid mindre orter och landsbygd har vi deltidsanställda brandmän och dygnet runt står ungefär
4000 av dem utryckningsklara med lite olika insatstid. Av de 4000 är 3000 deltidsbrandmän
och de utgör alltså den största delen av de utryckningsklara styrkorna och de har då benämnts
ryggraden i svensk räddningstjänst. Samtidigt är det oerhörda problem att rekrytera
deltidsbrandmän ute i landsbygden och få kompetensen att stanna kvar i yrket. Situationen är i
det närmaste krisartad och på flera ställen än värre, där är det numera uppgivet. På vissa håll
klarar man inte av att tillhandahålla full bemanning och på andra håll drar man ner och ofta av
kostnadsskäl från kommunernas sida, vi kan säga att andra saker prioriteras. Ungefär 70 % av
landets kommuner uppger idag svårigheter att rekrytera deltidsbrandmän och problemen ökar.
En del orter har därför minskat i styrkor och andra lagts ned helt och på några orter har man
tvingats heltids anställa för att klara kravet på förmåga att hjälpa. Det innebär en snabbare
insats och är positivt ur många aspekter. Däremot leder rekryteringssvårigheterna här till
skenande kostnader som på många orter inte är att beteckna som ett väl användande av
skattemedel. Det finns med andra ord goda skäl att lyssna på räddningstjänstens aktörer och
arbeta för att motverka de problem som existerar. Landsbygden måste få behålla sina
deltidsbrandmän då många av de farligaste jobben utförs på just landsbygden, dels inom
jordbrukssektorn och dels i skogsbruket . Idag när du ringer 112 kan det ta väldigt lång tid
innan hjälpen kommer och när det gäller 112 samtal så är det just tiden som är av största vikt.
Fördelen med deltidskårerna är många och inte bara att de är kostnadseffektiva och de har
lokalkännedom och kan sina områden väldigt väl. I Räddningstjänst Dala- Mitt så åkte hela
området ut under 2014 på: 644 IVPA- larm, 154 brand i byggnad larm, 171 övriga bränder,
288 trafik olyckor, 6 drunknings tillbud, 424 övriga larmtyper, 459 automatlarm samt 23 larm
till andra kommuner än Borlänge, Falun, Säter, Gagnef vilket RDM innefattar, det blir
sammanlagt: 2 269 larm under 2014. Dessa larm kommer inte att minska enligt prognoser.
Bakgrunds fakta: 1990 hade Sverige 8 590 630 innevånare. Räddningstjänsten hade 87 883
insatser och numerären totalt av brandmän var 19 111 deltidare och 7131 heltid. 2013/14 är vi
9 647 486 innevånare . Räddningstjänsten gör 94 090 insatser och numerären totalt är 15 236
brandmän fördelat på 10 530 deltidare och 4 706 heltidsbrandmän så insatserna har ökat och
många av dem är betydligt komplexare samtidigt som antalet brandmän betydligt minimerats.
1.
att centerpartiet arbetar fram en långsiktigt och hållbar utveckling vad gäller
räddningstjänsten och att behålla och stärka upp deltidsbrandkåren på
landsbygden så att en likvärdig räddningstjänst kan tillhandahållas och därmed
också ser över resurserna till Räddningstjänsten och tydliggöra ansvaret.
2.
att Centerpartiet arbetar fram en bra strategi för att hitta kombinationstjänster
för deltidskårerna ute på landsbygden så brandmännen klarar av att finnas kvar i
bygderna även på dagtid. Vi måste alltså se till att göra Räddningstjänsten mera
attrakti
3.
att centerpartiet förstår och ser att såväl kommunerna själva som privata företag
faktiskt släpper iväg sina anställda då det går ett larm och riskerar att få
produktionsstopp och att man då och då faktiskt kan visa på sin tacksamhet från
kommunernas s
4.
att centerpartiet arbetar för att förändra reglerna i a-kassan för den här lilla
gruppen som idag hindrar personer att påbörja en anställning som brandman på
5.
deltid och tvingar redan anställda att avsluta sin deltidsanställning som
brandman.
att centerpartiet verkar för att tillsynsmyndigheter får ett större mandat i sitt
myndighetsutövande då hur än behjärtansvärt en kommuns ekonomi må vara så
är räddningstjänsten lag och förskrifts reglerad så nedläggningar av enbart
ekonomisk natur med
Camilla Sparring - Falun
Centerpartiet i Dalarna delar motionärens uppfattning att räddningstjänstens organisation och
förmåga är en fråga som inte får tillräcklig politisk uppmärksamhet.
Verksamheten tenderar att, åtminstone på landsbygden, alltmer få vila på
enskilda människors ansvarstagande och engagemang. Samtidigt är tryggheten
en avgörande fråga när det gäller likvärdighet i det svenska samhället.
Distriktsstämman BESLUTADE att bifalla motionens intentioner
Nordisk förbundsstat - Motion 8.20
Frågan om närmandet mellan de nordiska länderna i en gemensam stat eller federation har
varit aktuell i omgångar ända sedan Kalmarunionens upplösning 1523. Det senaste utspelet i
frågan gjordes i Nordiska rådets och Nordiska ministerrådets årsbok 2010. I årsboken
lanserade samhällsdebattören Gunnar Wetterberg sin vision om Förbundsstaten Norden.
Visionen skapade debatt både i Sverige och utomlands. Centerpartiets Ungdomsförbund tog
2012-05-18 beslut om att ställa sig bakom en nordisk federation. CUFs syfte med beslutet var
att skapa en övergripande politik där Norden tillsammans kan komma att utgöra en starkare
internationell kraft samtidigt som det lokala inflytandet i de enskilda medlemsländerna stärks.
De nordiska länderna har till stora delar en gemensam historisk bakgrund med relativt
parallella utvecklingssteg i fråga om demokrati och samhällsstruktur. Det fria, toleranta och
öppna samhället är unikt för Nordens demokratier. Det är lätt att ta denna fria struktur för
givet och invaggas i en tro om att det utan vidare och i all framtid kommer att vara på det
viset. Tidigare generationer fick kämpa hårt för att komma i åtnjutande av den frihet och
öppenhet som präglar dagens nordiska samhällen. Vår frihet och öppenhet måste försvaras
men också utvecklas. Nya former för samhällets organiserande bör utvecklas för att inte
interna och externa händelseförlopp ska riskera att hota det som tidigare generationer har
lyckats att skapa i form av demokrati och tolerans. I en nordisk förbundsstat skulle lämpliga
huvudområden att flytta upp på federal nivå kunna vara utrikes- och säkerhetspolitiken,
lagstiftningens huvudområden, finanspolitikens ramar, invandringspolitiken,
arbetsmarknadspolitiken, forskning och högre utbildning. Samtidigt som vissa delar flyttas
upp på federal nivå kan det lokala inflytandet stärkas i förhållande till dagens läge med
förstärkt lokal självstyrelse. En nordisk förbundsstat skulle bli en stark röst inom EU men
också internationellt. Med en befolkning på 25 miljoner, med en gemensam inre marknad, en
stor och diversifierad basindustri samt en stark gemensam ekonomi så skulle den nordiska
förbundsstaten förmodligen kunna slå sig in bland G10-länderna. Ämnet om en nordisk
förbundsstat är stort och komplicerat. Det uppstår många frågor om hur unilaterala skillnader,
värderingar och kulturella divergenser ska kunna enas under en gemensam federation. Men i
ett större, historiskt perspektiv är det troligen fler frågor som förenar de nordiska länderna än
som splittrar dem. I de nordiska länderna kan man nu se ett nymornat intresse för ett
närmande av länderna. I juni 2014 bildades ett inofficiellt, nordiskt parlamentarikernätverk
som ska jobba vidare med idén om en nordisk förbundsstat. Till Nordiska rådets presidium
framlades 2014-10-09 ett medlemsförslag om att gå vidare med tanken på en Nordisk
Förbundsstat. Centerpartiet, i egenskap av ett frihetligt, decentralistiskt och öppet politiskt
parti behöver driva fler frågor som är stora och visionära. Frågan om ett närmande av de
nordiska länderna är en sådan. Den sätter också fingret på andra dagsaktuella spörsmål av
säkerhetspolisk karaktär, till exempel Sveriges framtida förhållande till NATO. ”Federalism”,
som egentligen är en princip som Centerpartiet står bakom är ett uttryck som har blivit laddat
och därför tvivelaktigt i fråga om ett närmande mellan nordens stater. Begreppet missbrukas
tid efter annan av krafter inom EU för att motivera centralisering och statsbygge. Därför får
ordet ”federation” eller ”union” en innebörd som i vissa sammanhang kan upplevas som
negativt och överstatligt. Uttrycket ”förbundsstat” fungerar förmodligen bättre. Ett alternativ
eller steg på vägen skulle kunna vara att använda begreppet ”statsförbund”. CUFs beslut om
att verka för ett närmande mellan de nordiska staterna är i vilket fall som helst intressant.
Eftersom frågan är stor och dessutom initierad av ungdomsförbundet ligger det i sakens natur
att våra framtida politiska ledare inom CUF förmodligen kommer att bli de som får hantera
frågan om en kommande förbundsstat.
1.
att Centerpartiet aktivt arbetar för ett närmare och fördjupat nordiskt samarbete
med inriktning på ett statsförbund eller en förbundsstat.
Can Savran - Åre ko
Motionen är behandlad och bifallen vid årsstämman med Centerpartiet i Åre kommun. Denna
motion har två yttranden: Distriktsstyrelsen för Centerpartiet i Jämtlands läns
yttrande över: Motion angående en Nordisk Förbundsstat Centerpartiet har
genom tiderna varit en av den svenska politikens främsta förespråkare för
nordiskt samarbete, och det är rimligt att i varje tid föra ett resonemang om hur
samarbetet ska moderniseras och anpassas till nya förhållanden. När EU fick en
gräns i Norden visade sig styrkan i den nordiska sammanhållningen i att de
flesta samarbeten, som den Nordiska passunionen, klarade den utmaningen. Nu
står vi inför nya utmaningar, inte minst i form av den förändrade
säkerhetspolitiska situationen i Norden. Distriktsstyrelsen instämmer därför
helhjärtat i motionens önskan om att Sverige ska vara drivande i att förnya och
utveckla det nordiska samarbetet. Men i den del som siktar mot en federal
utveckling, de nordiska staternas förbund, är distriktsstyrelsen tveksam.
Centerpartiets syn på hur Sverige bör styras har, som motionären noterar, stora
inslag av federalism, det vill säga vi ser gärna mer regionalt inflytande på
statsmaktens bekostnad. Men i fråga om överstatlighet har Centerpartiet intagit
en kritisk hållning. I vår paroll ett smalare men vassare Europa, låg en kritisk
grundinställning till tanken på en Europeisk förbundsstat. I konsekvens med
detta kan Centerpartiet inte ta ställning för en Nordisk överstatlighet, även om
den kombineras med federala institutioner och starka regioner. Distriktsstyrelsen
föreslår distriktsstämman besluta - att tillstyrka motionens yrkande om ett
fördjupat nordiskt samarbete. - att avslå motionens yrkande om ett nordiskt
statsförbund. Håkan Larssons yttrande över: Motion angående en Nordisk
Förbundsstat Centerpartiet tillhör sedan länge de främsta förespråkarna för
nordiskt samarbete. Motionen argumenterar för att gå vidare med att utveckla
samarbetet i Norden. Det är självfallet rimligt att diskutera hur detta samarbete
kan utvecklas, moderniseras och anpassas till dagens – och framtidens –
förhållanden. Norden har klarat att bevara framsteg som den nordiska
passunionen och den gemensamma nordiska arbetsmarknaden trots att länderna
har valt olika relationer till EU. Det visar på styrkan i det nordiska samarbetet.
Däremot har det nordiska samarbetet inte tagit några ytterligare större steg när
det gäller att utveckla samarbetet under de senaste decennierna. Idag finns
emellertid bättre förutsättningar att gå vidare och fördjupa samarbetet mellan de
nordiska länderna. Det kan handla om försvars- och säkerhetssamarbete, men
även om att agera gemensamt i internationella sammanhang. Tillsammans utgör
länderna i Norden världens tionde ekonomi och skulle få ett större inflytande i
exempelvis FN, IMF och OECD. Ett nära samarbetande Norden skulle bli en
mycket stark region i Europa och globalt. Utgångspunkten är den gemensamma
nordiska identiteten och samhällsmodellen. Mycket inspiration kan hämtas över
gränserna mellan de nordiska länderna. Inte minst finns en stor potential i ett
närmare gränssamarbete, exempelvis mellan Jämtland Härjedalen och
Tröndelag. Som decentralister vill vi samtidigt understryka att grunden för den
framtida samhällsutvecklingen ska vara ett starkt lokalt och regionalt
beslutsfattande. Samarbetet bör utvecklas såväl mellan staterna, främst med
Nordiska rådet som plattform, som mellan regioner och partier/organisationer.
Vilken konstitutionell form och beteckning samarbetet i Norden på sikt kommer
att få är i dagens läge för tidigt att lägga fast. Det viktiga är att Norden blir en
stark region i vår allt mer globaliserade värld. För att möjliggöra detta behöver
samarbetet, som motionären understryker, utvecklas. Distriktsstyrelsen föreslår
distriktsstämman besluta - att tillstyrka motionens yrkande om ett fördjupat
nordiskt samarbete. - att avslå motionens yrkande om ett nordiskt statsförbund
Håkan Larsson föreslår distriktsstämman att besluta - att tillstyrka motionens
inriktning på ett fördjupat nordiskt samarbete. Motionären Can Savran, Staffan
Olovsson, Daniel Danielsson, Tommy Lennartsson, Niklas Höglund yrkar att
distriktsstämman beslutar enligt Håkan Larssons förslag Votering begärs och
verkställs Distriktsstämman beslutar enligt Håkan Larssons förslag
Folkmordet 1915-1917 - Motion 8.21
I år är det 100 år sedan folkmordet på armenier, syrianer, kaldéer och greker begicks under
det Osmanska riket och i det nuvarande Turkiet. Folkmordet resulterade i att det Osmanska
riket tömdes i stort sett på sin kristna befolkning. De historiska bevisen för folkmordet-Seyfo
är helt övertygande och det råder ingen som helst tvekan bland historiker om vad som hände.
FN, Vatikanen och flera staters parlament har fördömt och erkänt folkmordet. Det är tragiskt
att Turkiet låter det gå år efter år utan att erkänna folkmordet. Turkiet, har tyvärr valt
förnekelsens väg. Ett erkännande är nödvändigt för de överlevande för att nå en försoning och
ett avslut. Ett erkännande är också viktigt för att förhindra en upprepning av den etniska och
religiösa rensningen som vi har sett tydliga tecken på i Syrien och Iraq under senare år. 2010
tvingade de rödgröna fram ett riksdagsbeslut om erkännandet. Endast fyra borgerliga
ledamöter stödde beslut. Alla Allianspartier var representerade bland dessa fyra förutom
Centerpartiet. Nu vägrar Stefan Löfven som stadsminister att använda ordet folkmord. Det var
väldigt angeläget att markera vikten av mänskliga rättigheter i Saudiarabien men inte lika
viktigt att markera mot Turkiet vad gäller ett folkmord. Kan denna nya ståndpunkt möjligen
kopplas till risken för försämrade ekonomiska relationer med Turkiet? Nu på 100 årsjubileet
av folkmordet så undrar jag om Centerpartiet har en ståndpunkt i denna fråga utöver att man
som politiker inte ska klassa folkmord. Jag undrar samtidigt vad är skillnaden mellan
nazismen etnisk rensning mot Judar och folkmordet-Seyfo? Varför är det självklart att vi som
politiker kan ta ställning i ena frågan men inte den andra? Det är dags för Centerpartiet att ta
ställning i denna viktiga fråga inte minst ur mänsklig synpunkt och eftersom det berör ca 200
000 svenskar. Mot beaktande av ovanstående så yrkar jag att partistämman beslutar
1.
att Centerpartiet erkänner folkmordet-Seyfo
Aphram Melki - Järfälla

Motionerna i sin helhet

Transcription

Similar documents

zhendre ctz10h55 tekniska data & tillbehör

Protokoll 2015-09-14

Motioner - Centerpartiet