Motionerna i sin helhet

Transcription

Motioner
En välfärd i hela landet
Dödshjälp i livets slutskede - Motion 5.1
Behandlas av kommitté nr: 7
Utred rätt till dödshjälp vid svåra lidanden i livets slutskede Förr ansågs självmord vara ett
svek mot samhället och mot Gud. Den som tog sitt liv fick inte vila i vigd jord. Idag lever 7
miljarder människor här på jorden. Vi lever allt längre och kan bota allt fler sjukdomar. Den
som nalkas slutet av sitt liv och lider svårt och själv vill dö/somna in lite tidigare för att
undslippa en svår dödskamp – ska detta under stränga regelverk kunna tillåtas eller ska det
förbjudas och vara ett brott eller en synd? Ska Staten kunna förbjuda att den enskilde
individens uttalade vilja inte alls ska respekteras vid svåra lidande i livets slutskede, om
människan inget annat vill än att få dö/somna in lite i förtid? En människa i livets slutskede,
med svåra plågor och där sjukvården tömt sina resurser, bör under strängt reglerade
förutsättningar och egen uttalad vilja rimligen ha rätt till dödshjälp. Det är ovärdigt att
samhället i sådana fall tvingar en döende människa kvar på plågans bädd eller hänvisar henne
till egna desperata initiativ eller till att resa utomlands om man har råd. Det är uppenbart att
läkare idag regelmässigt tvingas till svåra beslut i dessa gränsland om hur länge livet kan eller
ska upprätthållas, och även av den orsaken behöver staten bli tydligare i sina regelverk. Under
de senaste decennierna har betydande förbättringar skett genom att den enskilde har rätt att
besluta att respirator och liknande ska stängas av, och likaså att terminal sedering – att sätta in
kraftig smärtlindring även om det kan påskynda döden – kan beslutas, dock inte av den
enskilde utan endast av läkaren och där praxis varierar över landet. Opinionsundersökningar
visar regelbundet att tre av fyra tillfrågade svenskar är öppna för dödshjälp. Många läkare och
sjukvårdspolitiker är det. En arbetsgrupp inom Statens medicinsk-etiska råd har föreslagit att
en svårt sjuk patient under noggrant specificerade förutsättningar bör kunna erhålla dödshjälp.
Det är angeläget att dagens totala förbudslagstiftning i frågan ses över. Alltfler länder gör nu
detta. En grundlig utredning behövs där bl.a. medicinska, juridiska, etiska och
allmänmänskliga aspekter beaktas. Jag föreslår att Centerpartiets distriktsstämma i
Östergötland, och sedan riksstämman, ställer sig bakom att dessa viktiga frågor bör utredas.
Staffan Danielsson, Linköping
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att Centerpartiets stämma ställer sig bakom att dessa svåra och viktiga frågor
behöver utredas.
Staffan Danielsson - Linköping
Yttrande från krets/distrikt:
Distriktet Distriktsstyrelsen förslag till beslut: Motionären tar upp ett mycket viktigt ämne,
och yrkar på att distriktet ska verka för att frågan om dödshjälp i samband med
svårt lidande i livets slutskede bör utredas. Frågan om dödshjälp har berörts av
flera utredningar tidigare. Inte minst i den utredning som lades fram 1995 med
rubriken ”Vårdens svåra val”, också kallad ”prioriteringsutredningen” (SOU
1995:5), och som utgör grunden för den hälso- och sjukvårdslag (HSL) som
antogs av riksdagen 1997. I denna utredning, liksom i den följande HSL
rangerades begreppet ”dödshjälp” ut ur den svenska lagstiftningen. Istället
betonades sjukvårdens plikt att bistå döende med all hjälp för att ta bort eller
minimera lidandet för den döende. Så länge vårdpersonalens intention inte är att
döda patienten, utan att lindra smärta och minska lidande, är också lagen mycket
tillåtande när det gäller att tillmötesgå patienters önskan om smärtlindring.
Gränslinjen i utredningen och lagstiftningen går vid att tvinga vårdpersonal att
utföra handlingar där intentionen är att döda istället för att lindra smärta och
lidande. Denna gränslinje lutar sig mot flertusenårigt tänkande kring detta och
inte minst mot den så kallade ”hippokratiska eden” från det antika Grekland.
Den gränslinje som satts upp i lagstiftningen måste också ses mot bakgrund av
de tillfällen i historien när sjukvårdspersonal helt släppt den hippokratiska eden
och deltagit i tortyr och studier av människor som avrättas långsamt. Det innebär
också att såväl ovan nämnda utredning som nuvarande hälso- och
sjukvårdslagstiftning redan har tydliga och utredande resonemang kring de
frågor som motionären önskar få belysta i ny utredning. Distriktsstyrelsens
förslag till beslut på distriktsstämman angående denna motion är därför avslag,
med det tydliga tillägget att frågan behöver fortsätta debatteras utan att den tas
upp till ny utredning i nuläget. Distriktsstämman beslutar enligt
distriktsstyrelsens förslag.
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Ett värdigt slut på livet - Motion 5.2
En sjuk människa som ligger på dödsbädden och därmed har få eller inga chanser att överleva
kan lida av stor fysisk och känslomässig smärta. I denna misär finns ibland få hjälpmedel som
kan underlätta lidandet, förutom att vänta tills kroppen dör. Hur kan vi hjälpa en dödssjuk
människa från sådan obeskrivlig smärta? I nuläget lider många människor in i det sista av en
sjukdom, utan vare sig välfungerande medicin eller livsglädje till att fortsätta det inre
tacklandet. Vi vill se en förutsättningslös utredning som tittar på införandet av dödshjälp samt
hur man kan säkerställa att dödshjälp enbart ges till personer som är obotligt lidande, och
säkerställa att personerna verkligen vill det. Centerpartiet är Sveriges liberala och gröna parti
som står upp för individen. För att vara ett trovärdigt alternativ för väljarna behöver vi
fortsätta ta tydlig ställning för människan framför systemen. En viktig åtgärd för att ge
människor mer självbestämmande är rätten till sin egen kropp och sitt egna liv. Vi har förr och
nu stått upp för människans kroppsliga självbestämmande, så som kvinnans rätt till sin kropp.
Nu är det tid att också låta den som lider i livets slutskede bestämma hur livet ska avslutas.
Centerpartiet som värnar om människan bör ställa sig bakom detta förslag. Förslaget är ett
ställningstagande för människors frihet från fysiskt lidande i en unik och sorglig livssituation.
Vårt parti har länge kämpat för människors rätt till sina egna liv. Det bör vi fortsätta att göra.
Centerpartiets Ungdomsförbund yrkar därför genom förbundsordförande Hanna Wagenius
1.
att Centerpartiet verkar för att en utredning av frågan om aktiv dödshjälp bör
införas i Sverige och hur det i sådana fall kan införas på säkrast möjliga sätt,
initieras av staten.
2.
att Centerpartiet, om ovan nämnda utredning rekommenderar det, ställer sig
bakom ett införande av aktiv dödshjälp i Sverige.
Hanna Wagenius - Uppsala
Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt
Inkluderingsjobb med invånarlön - Motion 5.3
Ju längre en person står utanför arbetsmarknaden desto svårare blir det att få ett jobb samtidigt
som självkänsla och självförtroende kan påverkas negativt hos den arbetssökande. Utöver de
ekonomiska faktorerna för såväl samhället som för individen så finns det således också
mänskliga aspekter som ger att vi måste göra allt i vår makt för att så tidigt som möjligt bryta
utanförskapet för arbetslösa. Det är därför viktigt att motverka utanförskap och passivisering
av våra invånare. Det är därför viktigt att ge arbetsföra människor i utanförskap och med
försörjningsstöd en bättre chans att få en fot in på den reguljära arbetsmarknaden. En sådan
fot in kan vara inkluderingsjobb. För den som söker ett arbete kommer den reguljära, fria och
konkurrensutsatta arbetsmarknaden alltid att vara viktigast. Det är i företagandet och i
marknadsekonomin som vårt välstånd skapas och det är också där som merparten av de nya
arbetstillfällena uppstår. Emellertid så finns det också andra insatser och tjänster som är
mycket värdefulla samhället men som ingen har råd att betala för. För de personer som uppbär
försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen och har en arbetsförmåga, men inget arbete, så kan
dessa tjänster bli det första steget in på arbetsmarknaden. Samtidigt som vårt samhälle
solidariskt hjälper till att täcka basförsörjningen för de mest utsatta medborgarna genom
försörjningsstöd så kan stödet kopplas samman med en möjlighet att under ett begränsat antal
timmar utföra uppgifter i samhället som annars blir ogjorda. Sådana tjänster skulle kallas
inkluderingsjobb, ett passande namn då det primära syftet är att återigen inkludera människor
som annars lever i utanförskap. Inkluderingsjobb kan omfatta stöd till garantipensionärer på
olika sätt, rastvakter på våra förskolor och skolor, cykel och områdesvärdar, förstärkt
renhållningsarbete, socialt stöd till våra människor i behov av omsorg och vård etc. För de
personer som deltar blir de anställda av samhället under beteckningen ”Inkluderingsjobb” och
försörjningsstödet ersätts med invånarlön. Inkluderingsjobben kan även erbjudas genom att
näringsliv, föreningsliv och stiftelser organiserar dessa tjänster men att ”lönen” betalas av
samhället. Inkluderingsjobb skulle bl.a. ge följande fördelar: - Gör berörda invånare delaktiga
i samhällsbygget - Bidrar till att inkludera människor från utanförskap in i
samhällsgemenskapen - Bidrar med värdeskapande samhällsinsatser utan att störa den
reguljära arbetsmarknaden - Ger dem som utför inkluderingsjobb arbetskamrater - Ger dem
som utför inkluderingsjobb arbetserfarenhet och jobbrutiner - Ökar möjligheterna för berörda
invånare att snabbare komma in på den reguljära arbetsmarknaden - Ökar skattebetalarnas
motivation att betala skatt - Bidrar till ett bättre integrationsarbete Utmaningar med
Inkluderingsjobb: - Administrativa kostnader för att organisera uppdragen - Risken för att
arbetsinsatserna anses störa den reguljära arbetsmarknaden - Tillhandahålla tillräckligt många
uppdrag inom ramen för de definierade inkluderingsjobben
1.
att Centerpartiet driver Att SoL ändras så att kommuner kan erbjuda invånare
Inkluderingsjobb med invånarlön istället för försörjningsstöd
2.
att staten och kommuner har en skyldighet att erbjuda arbetsmöjligheter för
invånare med fullt försörjningsstöd, som vill utföra Inkluderingsjobb
Stefan Hanna - Uppsala
Bidragssystem som uppmuntrar till arbete - Motion 5.4
Bidragssystemen är en förutsättning för ett solidariskt samhälle. Samtidigt kan det konstateras
att systemen till viss del är uppbyggda på ett sätt som förstärker utanförskapet bland vissa
grupper, till exempel nyanlända flyktingar. Därför behövs en översyn av socialförsäkringar,
försörjningsstöd och föräldraförsäkring, utifrån perspektivet hur vi kan stärka fokus på tidiga
insatser som uppmuntrar till arbete. Antalet långvariga socialbidragstagare har ökat under den
senaste femårsperioden. Siffran började öka i början på 1990-talet och kulminerade i mitten
på 90-talet, för att minska något inpå 2000-talet. En stor del av gruppen långvariga
biståndsmottagare utgörs av utrikes födda, som ofta saknar nätverk och kontakter. Men även
ungdomar som saknar erfarenhet och har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden utgör en stor
del. I stället för att fungera som en kortvarig hjälp har försörjningsstödet för en del människor
blivit en långsiktig försörjning. Vi föreslår att det ska bli möjligt för samhället att kunna ställa
krav på att långvariga mottagare av försörjningsstöd genomgår grundskoleutbildning, om
vederbörande saknar en sådan. Med ett generellt krav ges både svenskar utan grundläggande
grundskolebehörighet och nyanlända en chans att lära sig de mest basala kunskaperna för att
ta sig ut på arbetsmarknaden. Ett annat förslag är att höja andelen av försörjningsstödet som
individen får använda efter eget huvud och minska andelen som är öronmärkt till olika
konsumtionsutgifter. Idag består stödet av ett delbelopp som fritt får användas, och ett antal
godkända utgifter. Stödet kan bli effektivare genom att minska konsumtionsstyrningen. Det
handlar inte bara om att kunna spara administrativa kostnader, utan om att individen sannolikt
har ett informationsövertag om var pengarna gör störst nytta. Mot bakgrund av ovanstående
yrkar jag stämman:
1.
att Centerpartiet ska verka för att långvariga mottagare av försörjningsstöd ska
ha krav på att genomgå grundskoleutbildning och gymnasieutbildning
2.
att konsumtionsstyrningen inom försörjningsstödet minskas
Hans Dahlgren - Uppsala
Kretsstyrelsens yttrande Kretsstyrelsen för Centerpartiet Uppsala kommunkrets föreslår
stämman besluta: att bifalla motionen i dess helhet att vidaresända motionen
jämte yttranden till distriktsstämman Uppsala län samt Centerpartiets
partistämma Kretsstämman: Unn Harsem yrkade på ändring av motionens första
att-sats till: att Centerpartiet ska verka för att långvariga mottagare av
försörjningsstöd ska erbjudas möjlighet att genomgå grundskoleutbildning och
gymnasieutbildning Hanna Wagenius yrkade avslag på motionens första att-sats
Kretsstämmans beslut: att bifalla Hanna Wagenius yrkande om avslag på
motionens första att-sats att bifalla motionens andra att-sats Distriktsstyrelsens
yttrande Distriktsstyrelsen anser att motionären tar upp ett mycket angeläget
område vars aktualitet kommer att öka än mer under de närmaste åren. Det finns
enligt distriktsstyrelsens erfarenhet ett flertal exempel på aktivitetsprogram som
just tar upp det som motionären efterfrågar och som har visat sig ha god effekt.
Ingen människa vill befinna sig i en situation där otydlighet om krav och
rättigheter råder. Redan idag finns krav på de människor som har
försörjningsstöd att de ska delta i utbildning eller arbetssökande åtgärder.
Distriktsstyrelsen föreslår distriktsstämman besluta att vidarebefordra motionen
till partistämman med syfte att se över hur bidragssystemen kan uppmuntra till
arbete. Distriktsstämmans beslut: att avslå motionens första att-sats samt att
motionen vidarebefordras till partistämman.
Krav på arbetsinsats vid försörjningsstöd - Motion 5.5
Bakgrund: Det är viktigt att motverka utanförskap och passivisering av våra invånare. Det är
viktigt att ge arbetsföra människor i utanförskap och med fullt försörjningsstöd en bättre
chans in på den reguljära arbetsmarknaden. Den reguljära, konkurrensutsatta
arbetsmarknaden, är viktigast men det finns många värdeskapande insatser som kan göras för
att ett närsamhälle ska utvecklas mer positivt som ingen har råd att betala för. Eftersom
samhället solidariskt hjälps åt att täcka basförsörjningen för utsatta människor genom
försörjningsstöd kan det stödet också kopplas samman med en skyldighet att under ett
begränsat antal timmar utföra uppgifter som annars blir ogjorda. Dessa insatser kan även
erbjudas genom näringsliv, föreningsliv och stiftelser om samma erbjudande gäller för alla
som erbjuder de ”tjänster” som definierats som Invånartjänster. Invånartjänster kan inkludera
olika stöd till garantipensionärer, rastvakter på våra förskolor och skolor, cykel och
områdesvärdar, förstärkt renhållningsarbete, socialt stöd till våra människor i behov av
omsorg och vård etc. De personer som deltar i Invånartjänst ska få sitt bidrag ändrat till
Invånarlön istället för försörjningsstöd. Invånartjänst skulle bl.a. ge följande fördelar; - Gör
berörda invånare delaktiga i samhällsbygget - Bidrar till att integrera människor från
utanförskap in i samhällsgemenskapen - Bidrar med värdeskapande samhällsinsatser utan att
störa den reguljära arbetsmarknaden - Ger dem som utför Invånartjänst arbetskamrater - Ger
dem som utför Invånartjänst arbetserfarenhet och jobbrutiner - Ökar möjligheterna för berörda
invånare att snabbare komma in på den reguljära arbetsmarknaden - Ökar skattebetalarnas
motivation att betala skatt Utmaningar med Invånartjänst; - Administrativa kostnader för att
organisera uppdragen - Risken för att arbetsinsatserna anses störa den reguljära
arbetsmarknaden - Tillhandahålla tillräckligt många uppdrag inom ramen för de definierade
Invånartjänstuppdragen Mot bakgrund av ovanstående yrkar jag stämman:
1.
att ändra i SoL så att kommuner kan kräva viss arbetsinsats i utbyte mot
försörjningsstöd
2.
att kräva att staten och kommuner har en skyldighet att erbjuda
arbetsmöjligheter för invånare med fullt försörjningsstöd
Stefan Hanna - Uppsala
Kretsstyrelsens yttrande Mot denna bakgrund föreslår kretsstyrelsen för Centerpartiet Uppsala
kommunkrets stämman besluta: att bifalla till motionen i dess helhet att
vidaresända motionen till distriktsstämman Uppsala län samt Centerpartiets
partistämma Reservation: Olle Romlin till förmån för avslag på motionen Olle
Romlin och Isabella Carneström Edman yrkade på bifall till Olle Romlins
reservation till förmån för avslag på motionen Mia Nordström yrkade på ändring
av att-sats i motionen till: att kommuner kan ge möjlighet till viss arbetsinsats i
utbyte mot försörjningsstöd Kretsstämmans beslut: att bifalla kretsstyrelsens
förslag till beslut att bifalla Mia Nordströms ersättningsyrkande Reservationer:
Olle Romlin, Gustaf Svenungsson, Isabella Carneström Edman, Hanna
Wagenius och Tobias Samuelsson till förmån för avslag på motionen
Distriktsstyrelsens yttrande Försörjningsstöd, ekonomiskt bistånd, är det sista
skyddsnätet för den som inte kan försörja sig själv. Det är inte en medborgarlön.
I första hand har vi alla ett eget ansvar att försörja oss själva och våra familjer.
Försörjningsstödet är en tillfällig ekonomisk ersättning som ställer krav på att
den sökande som har arbetsförmåga har ett arbete, står till arbetsmarknadens
förfogande eller delta i program och åtgärder som ska bidra till att man kan bli
arbetsför. Dessutom ska alla andra möjligheter till försörjning vara prövade det
innebär att ta del av våra trygghetssystem så som bidrag, ersättningar och man
får inte ha pengar på banken, äga tillgångar som kan avyttras eller liknande.
Inom jobb- och utvecklingsgarantin/sysselsättningsfasen (FAS 3) finns
möjligheter till stöd i jobbsökandet och det inkluderar bl a att få praktik. Här
ställer man krav på att delta för att erhålla ersättning. Försörjningsstödet kan ges
som komplement till annan ersättning eller inkomst. Men det ska återigen
poängteras att alla med arbetsförmåga så långt möjligt ska erhålla inkomst på
annat sätt. Vad som är att betrakta som arbetsförmåga avgörs av sjukvården,
försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Alliansregeringen bidrog på olika
sätt till arbetslinjen. I den nyligen presenterade parlamentariska
socialförsäkringsutredningen finns förslag till ytterligare möjligheter för den
som har en arbetsförmåga att få stöd och hjälp till ett sätt att försörja sig genom
arbete oavsett hur liten arbetsförmågan än är. Med hänvisning till ovanstående
är det viktigt att försörjningsstödet är och förblir den absolut sista länken till
ekonomiskt bistånd när alla andra möjligheter till inkomst är uttömda.
Distriktsstyrelsen föreslår distriktsstämman besluta att motionen avslås samt att
motionen jämte yttrande överlämnas till partistämman Distriktsstämmans beslut:
att i enlighet med distriktsstyrelsens förslag, motionen avslås och att motionen
jämte yttrande överlämnas till partistämman samt att fler nya vägar till egen
försörjning behöver sökas utöver det som redan finns. Reservationer: Tobias
Samuelsson och Isabella Carneström Edman till förmån för avslag av
distriktsstämmans tredje att-sats.
Skadestånd och försörjningsstöd - Motion 5.6
Enligt socialtjänstlagen har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem
tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin
livsföring i övrigt. Förutsättningarna för att beviljas försörjningsstöd är på goda grunder
hårda. För att beviljas försörjningsstöd ska den som ansöker först ha uttömt alla sina egna
tillgångar. Detta är en helt självklar huvudregel. Men, vad händer i situation där den som
ansöker om försörjningsstöd tidigare har beviljats ideellt skadestånd (alltså skadestånd som
inte ersätter en kostnad utan istället fungerar som en ersättning för sveda och värk, kränkning
eller lyte och men) i anledning av brott eller felbehandling inom vård och omsorg? Om man
exempelvis har beviljats 75 000 kr i kränkningsersättning för en våldtäkt, eller tidigare
beviljats 125 000 kr i brottsskadeersättning för våldtäkt mot barn och senare ansöker om
försörjningsstöd förväntas man först använda upp även dessa tillgångar. Detsamma gäller om
man beviljats ideellt skadestånd i form av patientskadeersättning för att läkaren exempelvis
opererat bort fel ben. Den nuvarande ordningen, att även räkna in ideellt skadestånd i
anledning av brott eller felbehandling som en tillgång, brukar motiveras med att
försörjningsstödet ska ses som det yttersta skyddsnätet för människors försörjning samt att de
flesta människor av egen kraft försöker att lösa sina ekonomiska problem. Försörjningsstöd
ska därmed komma i fråga först när inga andra möjligheter står till buds. Lagstiftaren brukar
anföra att för att principen för försörjningsstöd ska kunna upprätthållas gentemot dem som gör
sitt yttersta för att klara sin egen försörjning kan det inte vara rimligt att tillgångar inte
avräknas vid prövningen och att man inte ska göra undantag för vissa tillgångar. Det innebär
att även tillgångar i form skadestånd för ideell skada till följd av exempelvis felbehandling i
vården ska användas för den grundläggande försörjningen innan försörjningsstöd kan komma
i fråga. Enligt min mening är detta inte en rimlig bedömning. Det är helt enkelt inte humant
att kräva att en person som blivit beviljad ideellt skadestånd till följd av felbehandling eller i
anledning av ett brott, ska använda upp skadeståndet för sin grundläggande försörjning innan
han eller hon har rätt till försörjningsstöd. Någon kanske invänder att situationen borde vara
ovanlig, men så är tyvärr inte fallet. Den som är ekonomiskt svag är ofta även utsatt ur andra
aspekter. Det finns t o m anledning att fundera kring vad som är ”hönan och ägget”. Den som
utsatts för ett allvarligt brott eller en allvarlig felbehandling kan även ha svårt att resa sig
mentalt, fysiskt och ekonomiskt. Lagstiftarens jämförelse mellan människor som varit utsatta
för brott eller felbehandling och människor som inte stukats av brott eller felbehandling men
som gör sitt yttersta för att klara sin egen försörjning, haltar betänkligt. Att uppmuntra och
premiera personer att så långt som möjligt kämpa av egen kraft, anstränga sig och arbeta får
aldrig bli detsamma som att sparka på människor som ligger i tron att det kan få dem att
springa. Ett samhälle bedöms bäst utifrån hur man hanterar sina mest utsatta medborgare. Det
finns anledning att fundera över vilka signaler man skickar när man kräver att ett
våldtäktsoffer ska använda brottsskadeersättningen, eller en person som fått
patientskadeersättning för att sjukvården opererat bort fel njure, ska använda pengarna för sin
grundläggande försörjning. Vad är nästa steg? Kan det anses rimligt att sälja sin njure i
ansträngningen för att göra sitt yttersta för att klara sin egen försörjning? Det har burit mig
emot att i arbetet med att exekvera lagstiftarens uppfattning, hänvisa människor som
exempelvis fått ”öppna huvudet vid flera operationer” på grund av fel från vårdens sida, att
använda patientskadeersättningen för sin grundläggande försörjning innan försörjningsstöd
kan beviljas. Noteras kan också att den enskilde vanligen förväntas portionera ut sina resurser
i enlighet med den så kallade riksnormen. En patientskadeersättning på 30 000 kr kan alltså
täcka de personliga kostnaderna enligt riksnormen, motsvarande 2950 kr i månaden, under 10
månader. Med andra ord en riktig guldkant på tillvaron som plåster på såren! Att räkna in
skadestånd för ideell skada i anledning av brott eller felbehandling i vård och omsorg är
inhumant och kränkande. Det är att sparka på personer som redan ligger. Lagstiftaren borde
därför tänka om. Mot bakgrund av det ovan anförda yrkar jag:
1.
att skadestånd för ideell skada i anledning av brott eller felbehandling i vård
och omsorg inte ska räknas in vid prövning av rätt till försörjningsstöd
Anna Myrhed - Sollentuna
Kretsens yttrande: Kretsstyrelsens förslag till beslut Styrelsen föreslår Sollentunakretsens
årsstämma att bifalla motionen samt att därutöver anföra följande: Ett ideellt
skadestånd är till sin grund inte tänkt att utgöra gottgörelse för lön, sjukpenning
eller annan ekonomisk ersättning, utan utgör ersättning för sveda, värk,
kränkning eller lyte och men, orsakat av brottslig handling eller felbehandling.
Ett sådant skadestånd är inte avsett att ersätta ekonomisk skada – som t ex
minskad lön. Försörjningsstöd utgör en ersättning för den som inte kan
tillgodose sina behov på annat sätt. En ordning där försörjningsstödsmottagaren
först ska använda ett ideellt skadestånd för sin grundläggande försörjning innan
försörjningsstöd kan beviljas, är stötande och dessutom orättvis. Därför anser vi
att lagstiftningen bör ändras i enlighet med motionen. Distriktetstämmans
yttrande: bifall till motionen
Alkoholpolitik - Motion 5.7
I Sverige tampas vi med samma alkoholproblematik som övriga Europa. Att kalla den
svenska alkoholpolitiken för ett särskilt lyckat koncept stämmer inte. Alkohol är en farlig
drog. Samtidigt ett positivt inslag i mångas liv. Alkoholpolitiken bör förena snabb och bra
hjälp vid missbruksproblem med frihet i vardagen för den sunda brukaren. Frågan är om hårda
tag kring försäljning faktiskt minskar skadeverkningarna. Forskningen säger nämligen annat,
även jämförelser med andra jämförbara länder. Man kan också se att även om liberaliseringar
i svensk alkoholpolitik de senaste 20 åren har lett till högre alkoholkonsumtion, så har
problematiken till följd av alkoholkonsumtion minskat. Den som är beroende av något
kommer alltid att hitta en omväg, den dåliga tillgängligheten på alkohol leder därför bara till
att ickealkoholister får en krångligare vardag. Att bo i glesbygd med timmar till närmsta
Systembolag innebär ofta att bunkring av alkohol ökar. Man passar helt enkelt på att köpa vin
för eventuella grillkvällar för en hel månad framåt. Det är oklart hur detta skulle vara mer sunt
än att kunna köpa det i samband med grillkvällen. Politiker måste börja lita mer på
människors förmåga att själva kunna fatta beslut angående sin vardag. Det finns ingen
rimlighet i att staten ska agera förälder åt medborgarna angående detta, som egentligen bara
krånglar till det för folk och stryper företagsamhet och inte hjälper någon. Därför yrkar
Centerpartiets Ungdomsförbund genom förbundsordförande Hanna Wagenius
1.
att Centerpartiet verkar för att Systembolagets öppettider ska förlängas.
2.
att Centerpartiet verkar för att vanliga livsmedelsbutiker även bör tillåtas sälja
mellanöl och drycker med motsvarande alkoholprocent.
3.
att Centerpartiet verkar för att licensierade butiker bör tillåtas att sälja alkohol
vid sidan av Systembolagets existens.
Hanna Wagenius - Uppsala
Alkoholutskänkning - Motion 5.8
Vi har länge haft en misslyckad restriktiv alkoholpolitik, då vi som samhälle inte haft tilltro
till människor att fatta sina egna beslut. Det tar sig uttryck i att vi har ett statligt
alkoholmonopol, men även i att vi undviker att lägga ansvar för berusning på enskilda. Detta
ansvar har istället lagts på de företagare som faktiskt försöker erbjuda samhället möjligheter
till trevligt uteliv. Exemplen är många över när det som rimligen borde lastas på berusade
istället läggs på krögare, och då krögare i praktiken har väldigt små möjligheter att kontrollera
sina gästers berusningsgrad så blir tillståndsärenden väldigt godtyckliga. Krögare som riktar
sig till en 18-22-årig publik, vilket är helt lagligt, motarbetas aktivt av polisen och tjänstemän.
Krogar som har solfjädersystem och vinkar in "rätt" gäster bryter mot
diskrimineringslagstiftningen, men får mindre problem med gäster och uppskattas av
ordningsmakten. Krogar som i enlighet med diskrimineringslagstiftningen har ett kösystem
där alla kommer in som är tillräckligt (märkbart) nyktra, får en större spridning i klientel och
nykterhetsnivå vilket ordningsmakten ogillar. Den enklaste anledningen till att en krog får
"många anmärkningar" är att polis och tjänstemän gärna besöker en krog som fått nedslag
oftare. Nedslag och anmärkningar beror oftast på faktorer som krögaren inte kan påverka, tex
om en person hade med sig en flaska i handväskan vilket inte är ovanligt. Även
mobiltelefonstölder används som försvårande faktor i tillståndsärenden. Berusade personer
som omhändertagits på gatan utanför en krogentré när de bara varit på väg förbi listas på den
adressen, och blir "anmärkningar" i den krogens tillståndsärende utan att de ens varit gäster
där. Centerpartiet är ett småföretagarparti, och det finns inget annat parti som är mer lämpat
att börja nysta upp denna problematik. Vi är också ett liberalt parti som tror på individers
självägande, frihet - och egenansvar. Vissa lösningar ligger mer på lagstiftaren och
polismyndigheterna, och andra ligger mer på kommunal nivå.
1.
att relevant lagstiftning skrivs om så att individens egenansvar för sin berusning
betonas, och att exempelvis krögares roll i detta inte försvinner, men tonas ned.
(Att tvinga/lura i andra personer berusande substanser ska samhället självklart
fortsett se alvarligt på.)
2.
att Centerpartiet verkar för att polisen jobbar rättssäkert och gör
stickprovskontroller på ett systematiskt, randomiserat sätt och vid behov roterar
personal.
3.
att skatteverket visar större förståelse för företagarens villkor. Att endast tillåta
kontanter i baren är inte "misstänkt skattefusk" utan det mest rationella när en
hel konsertpublik vill ha påfyllning i baren mellan banden.
Erik Sihlberg - Stockholms stad
- Att anse motionen besvarad - Att vidaresända motionen till Centerpartiets riksstämma
Likabehandling av leverantörer till systembolaget - Motion 5.9
Vi har i Sverige ett försäljningsmonopol på alkoholprodukter. Det innebär att producenter av
sådana bara har två vägar ut på marknaden till kund och det är via systembolagets butiker och
via direktförsäljning till restauranger. Den stora försäljningspotentialen är rimligtvis leverans
via systembolagets butiker. När en tillverkare skall lansera en produkt på marknaden så börjar
hen vanligen med försäljning lokalt till de närmaste systembutikerna. Om kunder längre bort
vill köpa produkten kan de beställa den och sedan köpa den i en butik nära kunden. Denna
service är kostnadsfri hos systembolaget för kunden. För producenten är det inte så. Hen får
betala frakten till den nya butiken. En utländsk exportör behöver inte betala denna
fraktkostnad.
1.
att Svenska och utländska producenter behandlas lika hos systembolaget så att
lokala och i synnerhet mindre företagare får en rimlig möjlighet att komma ut
med sina produkter på marknaden.
Håkan Schüberg - Krokoms ko
Kretsstyrelsen för Centerpartiet i Krokoms kommun instämmer i motionen (3 mars 2015)
Distriktsstyrelsen för Centerpartiet i Jämtlands läns yttrande över:
Likabehandling av svenska och utländska leverantörer till systembolaget
Distriktsstyrelsen delar motionärens uppfattning och anser att det är viktigt att
svenska och utländska producenter, små som stora, behandlas likvärdigt av
systembolaget. Detta är angeläget ur ett flertal aspekter inte minst för
trovärdigheten och fortlevnaden av det svenska försäljningsmonopolet gällande
alkohol, vilket Centerpartiet tycker att det är viktigt att till stora delar behålla
med undantag för gårdsförsäljning. Småskalig tillverkning av mat och dryck är
också en viktigt lokal näring med en stor utvecklingspotential på den svenska
landsbygden. Parallellt behöver då Systembolaget även underlätta för
småskalighet i hela landet. Då är det också mycket angeläget att samtliga
producenter likabehandlas av Systembolaget. Distriktsstyrelsen föreslår
distriktsstämman besluta - att bifalla motionen. Distriktsstämman beslutar enligt
distriktsstyrelsens förslag Reservation från Jan–Gunnar Eliasson och Anna
Österholm gällande distriktsstyrelsen och Centerpartiets inställning till
gårdsförsäljning
Läkemedelsbegreppet - Motion 5.10
Begreppet ”läkemedel” behöver smalnas av till att endast omfatta preparat vars effekter visats
av vetenskap eller beprövad erfarenhet. En av läkemedelsverkets uppgifter är att kontrollera
alternativmedicinska preparat som i dag bland annat kallas ”homeopatiska läkemedel” och
”traditionella växtbaserade läkemedel” och som i dag kan säljas både på apotek och i andra
inrättningar. Vad som kontrolleras är dock inte någon medicinsk effekt, utan bara att
preparatet inte är direkt farligt. Det betyder inte att den eventuella effekten hos de berörda
preparaten är outredd. I många fall är preparaten helt enkelt verkningslösa. I snart sagt inget
fall finns någon väsentlig belagd specifik medicinsk effekt. Det finns kort och gott vanligen
goda anledningar till att något kallas ”alternativmedicin” och inte ”medicin”. Att förbjuda
försäljning av alternativmedicin är inte aktuellt. Det ligger i ett liberalt partis natur att sätta
tilltro till människors förmåga att fatta egna beslut, och det bör vara tillåtet för människor att
lägga sina pengar även på i stort sett vad de vill. Däremot bör staten inte bidra till
begreppsförvirring. Ordet ”läkemedel” är starkt förknippat med preparat som har bevisad
medicinsk effekt. Att använda det ordet även för preparat som är att jämställa med flaskvatten
eller sockerpiller har två olyckliga effekter. Det skänker å ena sidan falsk legitimitet åt
preparat som inte kunnat demonstrera medicinsk effekt, och det urholkar å andra sidan
begreppet för preparat som de facto har medicinsk effekt. Man kan inte heller begära att ickeexperter ska harva igenom databaser som Pubmed och Cochrane för att kunna avgöra om det
som kallas läkemedel verkligen har någon effekt. Den enklaste lösningen är att sluta använda
ordet läkemedel för alternativmedicinska preparat utan belagd effekt. Exakt vad de ska kallas
i stället är av underordnad betydelse så länge sammanblandning med evidensbaserad medicin
undviks. ”Preparat” är ett förslag, men förmodligen kan Läkemedelsverket själva ta fram en
lämplig term. Eftersom EU-regleringar spelar in kommer det antagligen inte vara raskt gjort
att nå resultat – men det är ett desto starkare skäl för att vara aktiv i frågan.
1.
att Centerpartiet ska verka för att ordet ”läkemedel” i försäljning ska reserveras
för preparat som i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet kunnat visas
ha specifik medicinsk effekt.
2.
att motionen vidaresänds till Centerpartiets partistämma.
Dan Tilert - Stockholms stad
Skyldighet att utfärda intyg - Motion 5.11
Enligt Socialstyrelsens upplysningstjänst föreligger det ingen skyldighet för socialtjänsten att
tillmötesgå en förfrågan om att utfärda ett intyg. Detsamma gäller exempelvis skol- och
fritidspersonal, resurspersoner knutna till skola och socialtjänst eller annan omsorgspersonal
som inte arbetar inom hälso- och sjukvård. Bara personer som arbetar inom hälso- och
sjukvård är ålagda att utfärda intyg på förfrågan. Rent praktiskt innebär det att många aktörer
knutna till skola och socialtjänst kan välja att neka att utfärda ett intyg även om det kan vara
av stor vikt för den enskilde att myndighetspersonen skriftligen intygar ett visst förhållande
som han eller hon fått kännedom om i sin yrkesroll. Ibland kan argumentet för att inte
tillmötesgå förfrågan vara att man exempelvis vill agera så opartiskt så möjligt i en konflikt
mellan två vårdnadshavare. Inte sällan handlar det dock tyvärr rent krasst om att man är rädd
för hot eller andra följdverkning om man utfärdar ett intyg. Att exempelvis utfärda ett intyg i
ett ärende om hedersvåld eller hederskultur, eller i en situation där man vet att det
förekommer hot, kan vara förenat med rädsla att själv råka illa ut. En sådan hållning är dock
inte acceptabel ur rättssamhällets perspektiv eller för den enskilde som är i behov av intyget.
Vad får vi för samhälle där människor tystnar av rädsla? Socialtjänst, skol- och
fritidspersonal, samt resurspersoner knutna till dessa verksamheter borde i likhet med
personal verksam inom hälso- och sjukvård, vara ålagda att utfärda intyg i mer betydande
angelägenheter på förfrågan från den enskilde som saken berör. Det kan handla om intyg där
man beskriver vad man exempelvis har kännedom om i fråga om hedersrelaterade hot, om ett
barn som berättat något som har betydelse i ett rättsligt förfarande, eller en problembild av
vikt. Självklart ska den enskilde inte kunna besvära med förfrågningar om intyg om vad som
helst, men i det fall saker framkommit i en utredning och dessa omständigheter är av
avgörande betydelse i det ärende som intyget avser, bör det föreligga en skyldighet att utfärda
ett intyg. Det handlar ofta om sådana situationer där flera journalanteckningar kan behöva
sammanställas eller där information som inte varit relevant nog i ett tidigare ärende för att
journalföras likväl kommit sociala myndigheter eller liknande till känna. Det är inte rimligt att
en enskild ska behöva kräva regelrätta vittnesförhör för att skriftligen kunna få fastställt vad
vederbörande känner till. Det är heller inte rimligt att det allmänna ska rygga tillbaka för den
typen av samhällsplikt som man förväntar sig av samhällsmedborgarna. Förslagsvis kan
”Socialstyrelsens föreskrifter om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m.” ligga
till grund för, eller kompletteras till att även omfatta, ett regelverk som även medför
skyldighet för skol- och omsorgspersonal att utfärda intyg på den enskildes begäran.Självklart
ska socialtjänsten m.fl. tillföras de resurser som krävs för att kunna utföra sina uppgifter.
Ytterligare åtaganden kan därmed medföra behov av ytterligare resurser. Mot bakgrund av det
ovan anförda yrkas
1.
att socialtjänst och skol- och omsorgspersonal genom lag ska åläggas att utfärda
intyg på förfrågan från den enskilde som saken berör
Anna Myrhed - Sollentuna
Kretsens yttrande: Motion 1 – Kretsstyrelsens förslag till beslut Styrelsen föreslår
Sollentunakretsens årsstämma att bifalla motionen samt att därutöver anföra
följande: Det är av yttersta vikt att en lagändring av detta slag omgärdas av ett
regelverk som tryggar rättssäkerheten för alla som berörs av intygslämnandet.
Såväl flera uppmärksammade rättsfall som ett allt hårdare samhälle där det
förekommer hot som gör att ansvariga i vissa svåra lägen vill undvika att ta
ställning i vårdtvister och Distriktets yttrande: Skyldigheten att anmäla vid
misstanke om missförhållande finns redan i lag och vi kan inte se hur motionens
förslag om ett intyg kan vara en lösning på den problematik som motionen
hänvisar till. Att avslå motionen Reservation: Ingvar Åhman-eklund
Landstingens sjukvårdsverksamhet. - Motion 5.12
Landstingens sjukvårdsverksamhet ifrågasätts mer o mer, Nuvarande regering diskuterar om
att göra alla landsting till en enhet. Detta är ytterligare ett steg med centralisering. Skulle detta
ske så innebär det ännu mer försämrad vårdkvalité och ytterligare ett steg mot försämringen
av glesbygd. Men att skillnaden mellan landstingen både på vårdkvalité, egenavgifter samt
ambulanstätheten inte är bra har ju uppmärksammats det senaste året. En översyn av vården
och egenavgifter och ambulanstätheten mellan landstingen är viktigt
1.
att Centerpartiet skall verka för att landstingen och dess egenavgifter,
vårdinsatser och ambulanstäthet blir så jämlika som möjligt oavsett vilket
landsting man tillhör.
2.
att man bevarar landstingen i nuvarande form och att man motverkar
sammanslagning av flera landsting.
Christer Bofeldt - Mariestad
Förstatligande av delar av sjukvården - Motion 5.13
Landstingen och regionerna lever inte upp till portalparagrafen i hälso- och sjukvårdslagen
om en vård på lika villkor för hela befolkningen. Många av landstingen är för små för att
kunna bedriva sjukvård på ett rationellt, patientsäkert och jämlikt sätt. I genomsnitt har ett
landsting cirka 260 000 invånare och är glesbefolkat men de förväntas ha samma
tillgänglighet, effektivitet och kvalitet i vården som exempelvis Stockholm där landstinget har
drygt 2 miljoner invånare. Skillnaderna i sjukvårdens resultat, effektivitet och väntetider är
alltför stora. Särskilt svårt är det att ge likvärdig högspecialiserade vård.
Patientmaktsutredningen, är en av flera utredningar som tydligt visat på markanta och under
lång tid varande skillnader i vårdresultat mellan landstingen. Utredningens ordförande ställer i
sin sammanfattning frågan , ”Hur kan man motivera att relativöverlevnad för kvinnor med
vissa former av cancer varierar mellan 40 och drygt 70 % beroende på i vilket landsting
vården ges?” Svaret är det självklara: det kan man inte! Vården blir alltmer högspecialiserad.
Behandlingsmetoder, läkemedel och teknik kommer att fortsätta utvecklas. En framtidsfråga
är om det kommer att finns förutsättningar för forskning. Ofta saknas ekonomiska möjligheter
för landstingen att införa ny teknik och nya behandlingsmetoder vilket skapar ännu större
skillnader för patienterna i Sverige. För närvarande pågår diskussioner om att slå ihop
landsting och bilda storregioner. Huvudargument från de som förespråkar sammanslagningar
är att det krävs för att vården ska kunna bli mer jämlik för medborgarna. Det är fel tänkt och
löser inte dagens eller framtidens problem med ojämlik vård. Att slå ihop glesbefolkade län på
stora geografiska ytor och där landstingen har kroniska underskott blir inte en bättre garant för
att medborgarna får en vård på lika villkor än vad enskilda landsting är idag. Den garanten
kan endast staten vara. Staten måste överta landstingens och regionernas roll som beställare
och finansiär av sjukvård. I första hand för den högspecialiserade vården. Både Norge och
Danmark har under 2000 talet tvingats till förändring av vårdens huvudmannaskap. I Norge
förstatligades sjukvården på grund av befolkningens kraftfulla kritik mot hur sjukhusen
fungerade; dålig kvalitet, långa väntetider, ekonomiska bekymmer. Man krävde att politikerna
i stortinget skulle ta ansvar. Detta gjordes och i full politisk enighet. I Danmark slog man ihop
motsvarigheterna till de svenska landstingen till ett fåtal regioner. Staten blev beställare och
finansiär. Enligt uppgift har staten i alla länder i Europa, förutom i tre, det styrande ansvaret
för sjukvården. Staten har redan idag viss styrning på vården ex genom kömiljarden och andra
riktade pengar som landstingen får om vissa prestationer utförts, riktlinjer och register som är
nationella, kontroll över införandet av läkemedel ex inom cancer. Det räcker inte. Staten
kommer att tvingas ta ett större ansvar i framtiden oavsett om sammanslagning av landsting
sker och regioner bildas. I dag finns det en öppning för att diskutera frågan om vem som ska
ansvara för vad inom den svenska sjukvården. För medborgarnas bästa kan vi inte låta
möjligheten rinna oss ur händerna. Mot bakgrund av ovanstående föreslår undertecknad
stämman besluta att Centerpartiet ska verka för
1. att, som ett första steg, staten övertar ansvaret för driften av universitetssjukhusen
2.
att utredning tillsätts i syfte att skapa en styrnings- och organisationsmodell för
hälso- och sjukvården som lever upp till lagen om jämlik vård i hela landet
3.
att utredningen sker blocköverskridande
Anna-Stina Nordmark Nilsson - Piteå
Behandling av elöverkänslighet - Motion 5.14
Det råder inget tvivel om att människor som lider av elöverkänslighet har verkliga problem,
detta trots att all vetenskap inom området pekar på att deras smärta och problem inte är
kopplade till elektromagnetiska fält. Människor som beskriver sina problem som
elöverkänslighet och som önskar hjälp behöver få professionellt stöd. Olyckligtvis har vi sett
flera fall då vårdens knappa resurser lagts på att bekräfta vanföreställningar snarare än att
försöka avhjälpa dem. Att med landstingens resurser elsanera bostäder och rum på sjukhus
bekräftar bara den sjukes föreställning av att orsaken till symptomen är elektromagnetiska
fält, trots att det får anses klarlagt att motsatsen föreligger. Skattepengar från flera olika
landsting har alltså ägnats att förvärra ett tillstånd som annars kanske skulle kunnat lindras.
Elöverkänsligas riksförbund får statliga bidrag från Socialstyrelsen trots att elöverkänslighet
inte är en bekräftad diagnos. Det kan vara svårt att göra något åt, fastän även detta antagligen
får resultatet att vanföreställningar stärks? bidraget ges för att så kallad elöverkänslighet
räknas som ett handikapp, vilket det onekligen är, om än inte på det sätt som Elöverkänsligas
riksförbund ser på saken. Att bidraget kan ses som en bekräftelse av de drabbades tolkning av
sina besvär är en olycklig bieffekt som kan vara svår att undvika. Desto viktigare blir det då
att inte göra skadan värre i vården, utan hålla sig till den kunskap som finns.
1.
att Centerpartiet verkar för att behandling av elöverkänslighet ska bygga på
vetenskap och beprövad erfarenhet.
2.
att motionen i sin helhet sänds vidare till Centerpartiets stämma i Falun
John Kåberg - Stockholms stad, Dan Tilert - Stockholms stad
Läkarkonsultationer via webben. - Motion 5.15
Kostnader för vården ökar vilket lett till en avsevärd sämre kvalité på den allmänna
sjukvården i Sveriges rike. Åtgärder med blandade resultat, däribland stora privatiseringar,
har underlättat för delar av befolkningen att söka, och snabbt få vård genom exempelvis
sjukvårdsförsäkringar via jobbet. Även vårdguiden har förbättrat situationen med folk som på
telefon kan få rådgivning av legitimerade sjuksköterskor. Det finns dock fall där felaktig
rådgivning ges med resultatet att vård uteblir med eventuella ödesdigra konsekvenser. Att
erbjuda läkarkonsultationer via webben blir ett enkelt sätt för medborgare att söka effektiv
läkarrådgivning. Oftast finns journaler tillgängliga som möjliggör för läkare att kalla till
undersökning och även skicka remiss efter sådan konsultation vid behov. Vid
jourtillgänglighet med ett enkelt kösystem kan många patienter undvika långa väntetider hos
akuten med åkommor eller oro som inte behöver akut vård. Detta skulle spara staten stora
pengar på sikt samtidigt som kvalitéen på vården skulle få ett lyft. Privata aktörer har redan
implementerat denna metod med framgång i USA och att benchmarka en sådan modell kan
göras både kostnadseffektivt och smidigt. Internet, webbaserade samtal, snabbt och
tillgängligt bredband är förhållandevis nya företeelser i vårt samhälle. Det är kraftfulla
verktyg som dagligen gör stora skillnader. Däremot har vården inte utforskat de stora
möjligheter till bättre patientvård som möjliggörs av dessa tekniker. Ett anmärkningsvärt
faktum med hänsyn till att teknikutvecklingen är en av medicinens utvecklingsfaktorer. Om
man tänker på tidåtgången för alla inblandade parter ett läkarbesök alternativt akut vård
innebär är det stora resurser som kan allokeras till nya områden. Praktiskt kan patienten under
eventuell väntetid inför webkonsultation fylla i formulär där åkommor, oro och
patientuppgifter anges. Vidare finns det säkra och moderniserade metoder för
identitetssäkring som försäkrar patienten om den sekretess som råder. Detta ska även vara
alternativ för småbarn där föräldrar behöver snabb konsultation kring ett barns säkerhet och
hälsa. Det finns även fler faktorer till varför detta bör implementeras som reform inom vården
utöver högre kvalité och resursbesparingar. Minskad smittorisk och smittospridning hjälper
samhället med mindre sjukskrivningar och bättre livskvalité för landets invånare.
1.
att det som ska beslutas enligt mig är en vårdreform där läkarkonsultationer via
webben möjliggörs för landets invånare i ett initalt skede av vårdkontakten.
Charlis Shahreyar Motamedi - Katrineholm
Yttrande: Distriktsstyrelsen instämmer helt med motionären när det gäller den nya teknikens
möjligheter att underlätta kontakterna, minska resor i onödan och att ge
möjlighet till sjukvård på distans med bla inrapportering av provvärden via nätet
osv. Idag pågår en utveckling inom vårdsektorn där man provar olika lösningar,
bla glesbygdssjukvård i norra delarna av landet och olika exempel på
webbaserade lösningar med till exempel receptförnyelse och andra kontakter via
nätet. Att genom uppkoppling ha en första kontakt med en vårdpersonal kan
minska trycket på våra vårdcentraler och förbereda besöken på ett bättre sätt.
Distriktsstyrelsen bifaller motionen. Stämman bifaller motionen.
Hinder för e-hälsa - Motion 5.16
E-hälsa, mobil hälsa och andra digitala förändringar av vården revolutionerar just nu vården
runt om i världen. Men Sverige ligger långt efter på grund av strikta regler och
regeltolkningar som hindrar smidig introduktion av nya digitala verktyg, processer och
lösningar i vården. Vi måste höja utvecklingstakten i svensk vård. E-hälsa är dessutom en
världsmarknad av enorma proportioner. Ska svenska företag kunna konkurrera på denna
marknad måste Sverige också ligga i framkanten när det kommer till användandet av e-hälsa i
vården. E-hälsa kan både förbättra vårdkvaliteten, förbättra medborgarnas hälsa och förbättra
kostnadseffektiviteten i vården. Men det kräver investeringar och nya arbetssätt inom alla
delar av regionen. Från politiker över upphandlare till vårdpersonal. Vi måste börja utgå från
hur vi bäst bemöter patientens behov och inte från våra existerande system och arbetssätt. Det
finns en lång rad saker inom vården och tillhörande regelverk som måste ses över för att riva
hindren för e-hälsa: - Upphandlingsregler måste ändras så det blir lättare att sälja in
eHälsotjänster till alla landsting och kommuner på en gång. Kraven vid upphandling måste
kunna byggas på en öppen process där den vinner som kan leverera bästa lösningen på
verk-sam-hetens, medarbetarnas och patienternas behov framför att en lösning måste
fördefinieras i samband med upphandlingen. - Lagar och regler inom säkerhet, personlig
integritet, PUL, PDL m fl. måste uppdateras så att de kommer i samklang med dagens onlinesamhälle och utgår ifrån vad dagens patienter och medborgare verkligen vill ha, samtidigt
som hänsyn tas till den personliga integriteten. - Det måste utvecklas kvalitetsindikatorer för
introduktionen av innovativa lösningar i syfte att öka införandetakten, samtidigt som sämre
fungerande metoder snabbare fasas ut. - Det ska vara enkelt att öppna upp för externa
lösningar att bli uppkopplade mot etablerade vårdsystem. - Tekniska grundstandards bör tas
fram inom offentlig vård och omsorg för smidig inloggning för både vårdpersonal och
medborgare. - Svenska regler behöver synkas med internationella standards då e-hälsa till sin
natur är global. jag yrkar därför för att Centerpartiets stämma ska besluta
1.
att ge partistyrelsen i uppdrag att, med utgångspunkt i motionens beskrivningar,
utveckla förslag till förbättringar av gällande lagstiftning för att riva hindren för
e-hälsa i svensk vård.
Niels Paarup-Petersen - Malmö
Kostnader för LVU - Motion 5.17
I Sverige har vi en LVU-lag som är tydlig, (Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om
vård av unga). Denna lag reglerar tvångsomhändertagande av unga människor i Sverige.
Behov av omhändertagande kan vara bristande hemförhållande eller den unges egna vårdslösa
beteende. Det är kommunernas socialnämnder som beslutar om tvångsomhändertagande och
det är kommunerna som står för den största delen av kostnaderna för ett omhändertagande.
Kostnaderna för dessa ärenden är höga och kan bli till stora belastningar för enskilda
kommuners ekonomi. Ett enskilt ärende kan tex röra sig om kostnader på upp mot 22 000 kr
per dygn i vårdavgift. Detta inser var och en att det kan bli oerhört påfrestande för kommuners
ekonomi. Trots att ekonomiska aspekter aldrig får vara inblandade i beslutsunderlagen inför
ev. omhändertagande enligt LVU-lagen påverkar dessa stora kostnader beslutsfattarnas
ställningstagande. Ett omhändertagande ska givetvis aldrig ske lättvindigt då det är ett oerhört
stort ingrepp av samhället gentemot den enskilde och dess familj. Men samtidigt, finns
behovet av omhändertagande, skulle det vara ett oerhört svek från samhället gentemot den
unge om man inte tillgodoser detta behov. I kommuner med redan ansträngd ekonomi kan
individärenden leda till förödande konsekvenser och innebära stora besparingar inom övrig
samhällsservice. Detta får absolut inte påverka de ungas rättssäkerhet. Dessvärre ser jag att
kostnaden ofta påverkar många socialnämnder i deras beslut gällande vårdbehov av utsatta
unga. Så kan vi inte ha det i ett rättskaffens land som Sverige. Därför yrkar jag på att
Centerpartiet verkar för att få till stånd att Staten tar fullt ansvar för kostnaderna som Lag
(1990:50) med särskilda bestämmelser om vård för unga innebär.
1.
att Centerpartiet verkar för att få till stånd att Staten tar fullt ansvar för
kostnaderna som Lag (1990:50) med särskilda bestämmelser om vård för unga
innebär.
Mikael Andersson - Tingsryd
Endometrios - en kvinnlig folksjukdom - Motion 5.18
Cirka 10 % födda med en livmoder världen över har endometrios. Det motsvarar ungefär 200
000 personer i Sverige, varav minst 10 % är tonåringar. Endometrios orsakas av att celler som
liknar livmoderslemhinnan (endometriet) hamnar utanför livmodern och fastnar på fel ställen i
kroppen, främst på organ i buken. Dessa endometriosceller börjar växa och orsakar
inflammationer inne i buken vilket i sin tur kan leda till buksmärtor, ärrvävnad och
sammanväxningar. Med tiden kapslas endometrioscellerna in av kroppens
försvarsmekanismer och det bildas endometrioshärdar eller cystor. Sjukdomen orsakar svåra
smärtor och stort lidande för den drabbade och leder ofta till ofrivillig barnlöshet. Eftersom
mensva?rk ofta uppfattas som na?got normalt sa? uppger tjejer och kvinnor som har
endometrios att de inte velat klaga o?ver sina besva?r. Det tar emot att klaga o?ver na?got
man tror a?r normalt. Det kan ocksa? vara jobbigt att prata om sma?rtor i underlivet och vid
sex. Ma?nga fo?rso?ker da?rfo?r ha?lla en fasad uta?t att allt a?r bra och pratar va?ldigt lite
eller inte alls om sina symtom. Det finns ocksa? en attityd i samha?llet, a?ven inom
sjukva?rden, att det a?r normalt att ha buk- och ba?ckensma?rtor, sa?rskilt i samband med
menstruation. Tjejer och kvinnor som so?ker hja?lp mo?ts ofta med en misstro fra?n skola,
arbete, sjukva?rd, anho?riga och bekanta. Det a?r vanligt att man so?ker la?karhja?lp flera
ga?nger innan symtomen tas pa? allvar. Att inte bli trodd la?gger ytterligare press pa? tjejerna
och kvinnorna. Det satsas förhållandevis lite medel på forskning om endometrios. Det behövs
mer kunskap om endometrios för snabbare diagnos och hur sjukdomen bäst ska behandlas.
Bland annat behövs nya typer av behandlingar som är effektiva och ger färre biverkningar.
Detta skulle leda till att fler endometriosdrabbade får bättre livskvalitet och kan bidra till
samhällsekonomin. Det är hög tid att kvinnors sjukdomar tas på allvar!
1.
att Centerpartiet verkar för ett ökat fokus på och höjda forskningsanslag till
forskning om orsaker och behandling av Endometrios och liknande
sjukdomstillstånd
Gunilla Hjelm - Vetlanda
Utökad LOV - Motion 5.19
LOV, Lag Om Valfrihetssystem, infördes av Alliansregeringen 2009. Lagen var ett sätt att
göra det möjligt att släppa in privata alternativ inom vård och omsorg utan att behöva använda
den krångliga upphandlingslagen. Genom LOV öppnades många nya företagsmöjligheter
inom branscher som tidigare nästan totalt dominerats av offentlig verksamhet. Utöver att det
gav många nya möjligheter att starta företag, så innebar införandet att den som behövde
tjänsterna fick alternativ att välja mellan – för att kunna välja bort – och att anställda fick fler
arbetsgivare. Centerpartiet har varit pådrivande vid ett införande av LOV och sett fördelarna
med reformen. Enligt SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, fanns det i oktober 2014 153
kommuner som infört LOV, 25 kommuner ska införa LOV och 78 kommuner har inte fattat
något beslut eller valt att avstå från att ge kommuninvånarna möjligheter att välja mellan
kommunal verksamhet och verksamhet i privat regi. Det är olyckligt att så pass många
kommuner inte vill ge kommuninvånarna makten över den egna vardagen och låta dem fatta
beslut om vem som bäst kan leverera de tjänster som de behöver. Att låta människorna själva
få välja är Närodlad politik. Därför ska Centerpartiet fortsätta att driva frågan, som fanns med
i valmanifestet inför valet 2014, om att låta LOV bli obligatoriskt i alla kommuner. Kravet bör
dock utvidgas så att även landsting och regioner omfattas. Att LOV och den valfrihet som
LOV möjliggör är uppskattad visas av olika undersökningar som har gjorts av bland annat
Vårdföretagarna. Valfrihet är viktig anser åtta av tio tillfrågade, fem av tio anser att kvaliteten
blir bättre om medborgarna själv får välja vårdgivare och lika många anser att konkurrens om
arbetskraften är bra för de anställda. LOV är också en jämställdhetsfråga. Kvinnor är
underrepresenterade som företagare i näringslivet i stort. Inom de företag som verkar inom
vård- och omsorgsbranschen leds 54 procent av företagen av kvinnor, för övriga näringslivet
är andelen 28 procent. Att öppna fler områden för företag skulle sannolikt ge fler kvinnliga
företagare, vilket Sverige behöver. Det här är dessutom en småföretagarbransch, där
merparten av företagen har färre än 20 anställda. Centerpartiet behöver nu arbeta vidare med
valfrihetssystemen, där barnomsorgen kan bli en etapp. I många kommuner är det svårt, för att
inte säga nästintill omöjligt, att släppa in alternativa barnomsorgsformer. LOV skulle ge ett
stöd till dem som har idéer om hur de vill utforma barnomsorgen samtidigt som föräldrar
skulle ges verklig möjlighet att fatta besluten själva om vilken omsorg deras barn ska ha. Det
är närodlad politik.
1.
att LOV görs obligatorisk för kommuner, landsting och regioner.
2.
att LOV ska gälla även inom barnomsorgen.
3.
att Centerpartiet fortsätter att utveckla förslag om valfrihetsreformer för att
vidga LOV och för att låta LOV omfatta fler områden.
Inger Fredriksson - Katrineholm
Förebyggande hälsosamtal - Motion 5.20
Enligt Socialstyrelsen beror minst 20 % av den totala sjukvårdsbördan i Sverige på
ohälsosamma levnadsvanor. Samtidigt beräknar WHO (Världshälsoorganisationen) att sunda
levnadsvanor kan förebygga 90 % av alla diabetesfall, 80 % av all kranskärlssjukdom och
stroke samt 30 % av all cancer. Antalet som insjuknande i välfärdssjukdomar som hjärtinfarkt,
stroke, diabetes går att påverka genom att minska de riskfaktorer som oftast hänger samman
med våra olika levnadsvanor. Det finns alltså stor potential att både minska mänskligt lidande
och till stora besparingar. För att nyttja samhällets resurser till sjukvård mer effektivt måste
arbetet med att förebygga sjukdom få en högre prioritet. Kunskapen om hur man kan
förebygga många av de växande livsstilssjukdomarna finns men frågan är hur den nyttjas.
Kunskapen hos befolkningen om hur livsstilen påverkar den egna hälsan och riskerna att
drabbas av sjukdom i framtiden ofta väldigt låg. Här har sjukvården en uppgift att motivera
och stödja patienten att ta kontroll över sin hälsa. I det arbetet behövs både kunskap, men
också olika verktyg där exempelvis metoden Motiverande samtal (MI) visat sig ge bra
resultat. Rökning Rökning är den riskfaktor som står för den största andelen av den totala
sjukdomsbördan i Sverige. I studien ”Rökning – produktionsbortfall och sjukvårdskostnader ”
beräknas de samhällsekonomiska kostnaderna för ett antal sjukdomar, där det finns ett
säkerställt eller troligt samband med rökning. Enligt studien beräknas ungefär 7000 svenskar
ha dött som följd av sin tobaksrökning år 2001, något som motsvarar ungefär 90 000 förlorade
levnadsår eller 12 000 arbetsår. För sjukvården medförde rökningen bland annat 73 000
vårdtillfällen och 570 000 vårddagar i sluten sjukvård. De förlorade arbetsåren innebar en
kostnad på cirka 6 miljarder kronor. Hälso- och sjukvårdskostnaderna till följd av rökning
beräknades till ungefär 2,2 miljarder kronor. Totalt uppgick alltså tobaksrökningens
medicinska skadeverkningar till ungefär 8,2 miljarder kronor om året, vilket motsvarar
kostnaden för tre medelstora akutsjukhus. En annan studie visar att en rökare har, på grund av
sin rökning, i genomsnitt har 8 dagars längre sjukskrivningstid per år än en person som aldrig
rökt, medan motsvarande siffra för en tidigare rökare är 3 dagar. Hälso- och sjukvården måste
därför arbeta mer intensivt med rökavvänjning. Patienter ska få ett erbjudande om
rökavvänjning inför all form av operation och behandling, då det finns bevis för att
tillfrisknandet sker snabbare och resultaten inom rehabilitering kommer snabbare och ger
betydligt bättre resultat. Alkohol En annan riskfaktor är alkoholkonsumtionen. De senaste sju
åren har alkoholkonsumtionen minskat, men sett över längre tid har svenskarnas
genomsnittliga konsumtion stigit från 8,1 till 9,2 liter 100 procent alkohol per invånare 15 år
och äldre. För att fånga upp blivande mammor med alkoholproblem används ofta audit, en
form av screening vid MVC. Metoden ger de blivande föräldrarna en bild av sin egen
konsumtion och ger samtidigt sjukvården en möjlighet att erbjuda hjälp och stöd till dem som
befinner sig någon form av missbruk. Denna modell borde även tillämpas för blivande
pappor. Fetma och fysisk inaktivitet Den tredje delen är fetma och bristen på motion. I
nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (HLV) redovisas självrapporterade uppgifter
om bland annat stillasittande fritid. Enligt rapporten anser 13 % av befolkningen 2011 att de
har en stillasittande fritid. Enligt Livsmedelsverket och Statens folkhälsoinstitut 2005
uppskattades fetmarelaterade sjukdomar år 2004 kosta cirka 3,6 miljarder kronor i direkta
sjukvårdskostnader. Därtill kom indirekta kostnader för produktionsbortfall som preliminärt
uppskattats till cirka 12,4 miljarder kronor. Fysisk aktivitet på recept (FAR) har funnits i över
10 år men nyttjas fortfarande endast av ett fåtal primärvårdsläkare och som än så länge lyser
med sin frånvaro inom specialistsjukvården. Ett införande som tyvärr ser ut att hänga samman
med kunskapen hos läkaren som individ och inte med avsaknad av evidens. Hälso- och
sjukvården måste anta ett strukturerat arbetssätt för att nå ut till befolkningen med kunskap
om livsstil och hälsofrämjande. Därför föreslår vi hälsosamtal för alla 40, 50 och 60-åringar.
Hälsosamtalen ska innehålla motiverande samtal som kan screena för olika hälsotillstånd så
som alkohol och tobak, men också lyfta upp vikten av motion, nutrition och sömn. I
Västerbotten pågår sedan snart 30 år ett interventionsprogram med hälsokontroller, analys och
hälsosamtal. Programmet visar sig nu ha gett fantastiska resultat, framför allt i form av ett
minskat insjuknande i hjärt- kärlsjukdomar. Preliminär data visar att det är deltagarna i
gruppen med låg utbildning/låg inkomst som visar på den störta nedgången i dödlighet,
jämfört med icke-deltagare i samma grupp. Hälsoundersökningar handlar om att ge människor
kunskap och stöd att bryta olika livsmönster som påverkar hälsan negativt och ökar risken för
livsstilssjukdomar. För ska vi även fortsatt ha råd med en sjukvård i världsklass måste vi
arbeta mer förebyggande – inte bara reparera i efterhand. Mot denna bakgrund yrkar jag
stämman besluta:
1.
att rökavvänjning - Rökstopp inför operationer, ska erbjudas
2.
att hälsoundersökningar införs i ett interventionsprogram inom hjärt- och
kärlsjukdomar riktat till 40, 50 och 60 åringar (enligt Västerbottenmodellen)
3.
att möjligheten till motion för äldre utökas
4.
att fler cykelbanor och motionsslingor anläggs och byggs
5.
att mängden skolgymnastik utökas
stämman besluta: att bifalla motionen i sin helhet att vidaresända motionen till
distriktsstämman Uppsala län samt Centerpartiets partistämma Isabella
Carneström Edman yrkade att att-sats fem skulle avslås och ersättas med: att
kommuner ska arbeta för att barn och unga får möjlighet att ha en meningsfull
fritid med fysisk aktivitet Mia Nordström yrkade bifall på samtliga att-satser i
motionen och att den nya att-satsen från Carneström Edman skulle läggas till
motionens att-satser Kretsstämmans beslut: att bifalla kretsstyrelsens förslag till
beslut att avslå Isabella Carneström Edmans yrkande att bifalla Mia Nordströms
yrkande Reservationer: Isabella Carneström Edman, Gustav Svenungsson och
Dennis Larsson reserverade sig till förmån för avslag av att-sats fem i motionen.
Distriktsstyrelsens yttrande Yttrande över motion ang Nya modeller för
effektivisering – belöna välfärdsteknologi som förbättrar produktivitet och
kvalitet, motion ang Definiera vad det är som skall ingå i det offentliga
åtagandet inom sjukvården och omsorgen, motion ang Möjliggör privat
finansiering där det är lämpligt, motion ang Utökad hälsovård för alla över 65,
motion ang Gör det möjligt för företag att göra avdrag för CSR-arbete, motion
ang En sammanhållen vård för äldre, motion ang Förbättrad vård och omsorg i
hemmet, motion ang Erbjud förebyggande hälsosamtal för alla 40-, 50- och 60åringar och motion ang Krav på någon form av resultatutjämningsfond för
verksamheter som helt eller i huvudsak finansieras av skattemedel.
Inledningsavsnittet uttrycker Centerpartiets ideologi. Och de olika motionerna
speglar framtiden och hur alla äldre ska känna trygghet och veta att de får
skötsel och omvårdnad. Den tekniska utvecklingen måste bättre tas till vara och
självständighet och valfrihet är självklara. Det gäller att tänka på det långsiktiga
målet och starta processen redan nu. Finansieringen är en viktig fråga och den
måste beaktas. Centerpartiets partistyrelse har tillsatt flera utredningar i syfte att
se framåt och skapa ny framåtsyftande centerpolitik. ”Välfärdsfrågor – inklusive
socialpolitik och socialförsäkringsfrågor” är en av gruppernas tema. Solveig
Zander leder gruppen och förslagen ska ha kommit partistyrelsen till handa i
slutet av maj. Distriktsstyrelsen föreslår distriktsstämman besluta: att bifalla
motionernas syfte att överlämna dem till Välfärdsgruppen att överlämna dem till
partistämman Distriktsstämmans beslut: att i enlighet med distriktsstyrelsens
förslag bifalla motionernas syfte, att överlämna dem till Välfärdsgruppen samt
att överlämna dem till partistämman.
Utökad hälsovård efter 65 - Motion 5.21
Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa, sjukdom och överdrivet medicinerande.
Möjligheten till fler friska år är stor om vi ökar det förebyggande arbetet. I Sverige har vi
unika system för hälsovård i form av exempelvis barnhälsovård, skolhälsovård och
företagshälsovård. Genom detta förebyggande arbete har vi bland annat världens lägsta
mödradödlighet och spädbarnsdödlighet. Kunskapen finns även om hur man främjar hälsa
också hos personer över 75 år, men det är ett område där det saknas nationell reglering. Vi är
övertygade om att ett förebyggande arbete med fokus på hälsa för seniorer skulle leda till en
effektivisering av vården och ge stora hälsovinster för en ansenlig del av befolkningen.
Erfarenheter från Stockholms läns landsting visar att av 220 genomförda hälsosamtal
medförde hälften någon form av vidare åtgärd. Resultatet visar att samtalen har ett värde både
för den enskilda individen och för vården. Genom att vidta åtgärder tidigt finns utrymme för
planering och insatser som gör att äldre slipper söka dyr och tröttande sjukhusvård. Ett annat
exempel från Nordmalings kommun är ett hembesöksprojekt för friska pensionärer som är 75
år och äldre, där dödligheten halverades under projekttiden. De äldre fick råd av en
distriktssköterska och en hemtjänstassistent om levnadsvanor, risker i hemmiljön och
sjukdomar som är vanliga bland äldre. Livskvaliteten ökade och upplevelsen av oro och
smärta minskade när man jämförde med gruppen som inte hade fått hembesök. De behövde
dessutom inte lika mycket av kommunens hemtjänst, mindre vård på sjukhus och färre besök i
primärvården. För att nyttja våra gemensamma resurser på bästa sätt föreslår vi att ett
Äldrehälsovårdsprogram med förebyggande arbete för alla över 65 år inrättas. På så vi skapar
vi utrymme för den lilla gruppen multisjuka äldre som har stora vårdbehov. Forskning visar
att fysisk aktivitet hos äldre ger stora hälsovinster. I synnerhet hos gruppen äldre över 75 år är
fysisk inaktivitet vanlig. Det saknas också kunskap hos personal inom vård och omsorg i hur
man stödjer äldre att bli mer fysiskt aktiva. Därför måste kunskap om fysisk aktivitet hos
äldre bli en del i utbildningen av personal inom äldreomsorgen. Möjligheter till fysisk
aktivitet på recept bör också utökas. Mot denna bakgrund yrkar jag stämman besluta:
1.
2.
3.
att ett Äldrehälsovårdsprogram för personer över 75 år ska inrättas på initiativ
av Centerpartiet
att kunskapen hos personal inom vård och omsorg i hur man stödjer äldre att bli
mer fysiskt aktiva, ska öka
att möjligheterna till fysisk aktivitet på recept ska utökas (fysisk aktivitet istället
för medicin.)
Kretsstyrelsens yttrande: Kretsstyrelsen för Centerpartiet Uppsala kommunkrets föreslår
distriktsstämman Uppsala län samt Centerpartiets partistämma. Kretsstämmans
beslut: att bifalla motionen och att ett äldrehälsovårdsprogram för personer över
75 år ska inrättas på initiativ av Centerpartiet (ändring från 65 till 75 år)
Distriktsstyrelsens yttrande Yttrande över motion angNya modeller för
effektivisering – belöna välfärdsteknologi som förbättrar produktivitet och
kvalitet, motion ang Definiera vad det är som skall ingå i det offentliga
åtagandet inom sjukvården och omsorgen, motion ang Möjliggör privat
finansiering där det är lämpligt, motion angUtökad hälsovård för alla över 65,
motion ang. Gör det möjligt för företag att göra avdrag för CSR-arbete, motion
ang En sammanhållen vård för äldre, motion ang Förbättrad vård och omsorg i
hemmet, motion ang Erbjud förebyggande hälsosamtal för alla 40-, 50- och 60åringar och motion ang Krav på någon form av resultatutjämningsfond för
verksamheter som helt eller i huvudsak finansieras av skattemedel.
Inledningsavsnittet uttrycker Centerpartiets ideologi. Och de olika motionerna
speglar framtiden och hur alla äldre ska känna trygghet och veta att de får
skötsel och omvårdnad. Den tekniska utvecklingen måste bättre tas till vara och
självständighet och valfrihet är självklara. Det gäller att tänka på det långsiktiga
målet och starta processen redan nu. Finansieringen är en viktig fråga och den
måste beaktas. Centerpartiets partistyrelse har tillsatt flera utredningar i syfte att
se framåt och skapa ny framåtsyftande centerpolitik. ”Välfärdsfrågor – inklusive
socialpolitik och socialförsäkringsfrågor” är en av gruppernas tema. Solveig
Zander leder gruppen och förslagen ska ha kommit partistyrelsen till handa i
slutet av maj. Distriktsstyrelsen föreslår distriktsstämman besluta: att bifalla
motionernas syfte att överlämna dem till Välfärdsgruppen att överlämna dem till
partistämman Distriktsstämmans beslut: att i enlighet med distriktsstyrelsens
förslag bifalla motionernas syfte, att överlämna dem till Välfärdsgruppen samt
att överlämna dem till partistämman.
Skolhälsovården - Motion 5.22
I de landsting/regioner där man infört en ungdomshälsa har antalet besökande varit mycket
stort. Olyckligtvis har inte trycket på BUP minskat, utan de nyöppnade mellaninstanser har i
stället visat på ett otroligt uppdämt behov av hjälp och stöd hos barn och ungdomar. Detta
behov, om det inte möts och fångas upp avspeglar sig naturligvits där barnet/ungdomen
befinner sig merparten av sin dag, det vill säga i skolmiljön. Det är inte lätt att ta till sig en
aldrig så god pedagogik om hjärtat och hjärnan är uppfyllt av den egna ångesten. Elevhälsan
har en stor roll att spela i detta, och insatserna kan inte längre bara handla om att mäta,
vaccinera och väga. Elevhälsa kan innehålla professioner såsom: skolsköterska, skolläkare,
skolkuratorer, skolpsykologer, specialpedagoger, talpedagog och hörsellärare. Detta är en
fantastisk resurs för elever. Skolsköterskan åtnjuter stort förtroende hos elever och är ofta en
första instans man söker sig till för att få prata av sig och kanske få någon vuxens bekräftelse.
Att man idag redan gör allt man kan inom elevhälsan ifrågasätts inte, men med en ny
huvudman kan uppdragets natur ändras och samverkan mellan första linjens insatser och
slutänden den specialiserade barn och ungdomspsykiatrin underlättas. Det finns
samordningsvinster i att ett barns hälsovårdsinsatser inte bryts vid skolstart och för att
återigen hamna in under landstings/regioners område. Fortbildningar vad gäller t.ex.
självskadebeteenden skulle vara lättare att organisera om alla tillhörde samma organisation.
Skolsköterskor skulle med rätt stöd kunna arbeta mycket mer aktivt i elevvården vad gäller
barn med autismspektrumtillstånd, ADHD och andra neuropsykiatriska funktionshinder.
Vidare skulle olika professioner inom elevhälsa kunna nätverka och stötta varandra på ett
annat sätt om huvudmannen var densamma – oavsett vilken kommun man verkar i. Med
anledning av ovan föreslås:
1.
att verka för att barn/ungdomshälsosjukvård överförs till en huvudman.
Ing-Marie Rosen - Nybro
Yttrande Motionären tar upp ett viktigt ämne – ungdomars hälsa. Idag behöver samverkan
mellan olika aktörer som finns runt den enskilde bli bättre både inom kommuner
och inom landsting och mellan dessa. Distriktsstyrelsen tycker att det är viktigt
att fokusera ett bättre samordnat stöd till den enskilde ungdomen och inte på
huvudmannaskapet i första hand. Distriktsstyrelsen föreslår stämman Att avslå
att-satsen och i övrigt anse motionen besvarad Distriktsstämman beslutade enligt
distriktstyrelsens förslag
Grön rehab - Motion 5.23
Grön rehabilitering väntar fortfarande på det stora genombrottet och acceptansen. Trots att
forskning i dag visar att den är väl så effektiv som de konventionella metoderna.
Rehabträdgården vid Alnarp i Skåne har genom professor Patrik Grahn utvecklat den så
kallade Alnarpsmetoden. Den har fått stor uppmärksamhet men i rehab-Sverige är det
fortfarande den konventionella skolmedicinen som styr. Förutom i Region Skåne där man är
framsynt och samarbetar med Alnarp. Metoden, som baseras på neurofysiologiska och
miljöpsykologiska forskningsrön, handlar om att mobilisera deltagarnas självläkande krafter,
ge ökad självkänsla och en känsla av meningsfullhet. Metoden är multimodal och olika
yrkesgrupper samverkar med psykologiska insatser och kroppsliga aktiviteter i en miljö där
man tar hjälp av naturen. ”Riktig vård” är att få mediciner och vi ser idag hur
läkemedelskostnaderna stiger. Självklart tjänar inte läkemedelsbranschen på grön
rehabilitering. Men metoden är effektiv och kan användas på flera av de diagnoser som står
för en stor del av sjukskrivningarna i vårt land. Två tredjedelar av de personer som drabbas av
utmattningssymptom eller utbrändhet som de kallas i dagligt tal är kvinnor. Ändå ingår inte
eller kanske därför ingår inte grön- rehabilitering i rehabiliteringsgarantin som slutits med
SKL och regeringen. Det är hög tid att införa fler rehabiliteringsmetoder till de som nu är
godkända för människor har olika behov. När Försäkringskassan inte accepterar grönrehabilitering uppstår det problem för man kan inte testa och utvärdera när terapin inte kan
bedrivas. Evidens är nämligen en av bristerna påstås det. Trots att Patrik Grahn och
Alnarpsmetoden visade att av ca 120 blev signifikant bättre både i symptom och funktion. Det
var redan under åren 2002-2008 som dessa deltog i terapin. Nu har det givetvis varit fler. De
flesta av dessa personer hade inte längre ersättning från Försäkringskassan och ändå var de
personer som varit sjukskrivna i minst fyra och ett halvt år. Det finns internationella studier av
grön- rehabilitering och de visar tydligt att rehabiliteringsformen är likvärdig med andra
metoder. Men det gäller att tydliggöra vad vi menar med grön-rehabilitering. Det är inte som i
USA där folk planlöst går omkring i naturen utan en metod med tydliga kriterier och innehåll.
I Alnarpsmetoden arbetar välutbildade sjukvårdskunniga terapeuter så som arbetsterapeuter,
sjukgymnaster och psykosociala kompetenser.
1.
att grön rehabilitering ska erkännas som en rehabiliteringsform på samma sätt
som den konventionella vården
2.
att Grön-rehabilitering accepteras som sjukvårdande behandling
3.
att Centerpartiet arbetar för att Grön-rehab ingår i rehabiliteringsgarantin som
gäller mellan SKL och regeringen
Ulrika Axelsson - Sjöbo
Forskning och arbete kring psykisk hälsa - Motion 5.24
Psykisk hälsa handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro som meningsfull, att
individen kan använda sina resurser på ett bra sätt och känner sig delaktiga i samhället. Det
handlar också om att ha förmågan och kraften att klara livets motgångar. Det sker en fortsatt
ökning av psykisk ohälsa hos unga tjejer och kvinnor. Några av de bakomliggande orsakerna
är stora krav, familjebildning, kvinnor utför fortfarande det mesta av det oavlönade
hemarbetet och tar större ansvar för barn och familj. Ett jämnare uttag av föräldrapenningen
och VAB-dagar kan bland annat bidra till en klar förbättring. Stor kunskap finns redan idag
genom forskning men det gäller att kunskapen omsätts i praktiken. Öka det förebyggande
arbetet, kunskapen och informationen om orsaker till psykisk ohälsa och hur denna kan
motverkas. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter , kunskaper och
resurser för ett liv i hälsa.
1.
att öka stödet till forskning kring psykisk ohälsa bland kvinnor samt dess följder
och behandling ur ett socialt, medicinskt och ekonomiskt perspektiv
2.
att öka satsningen på det förebyggande och hälsofrämjande arbetet genom att
förändra värderingar som idag påverkar främst unga kvinnors psykiska hälsa
3.
att öka kunskapen och informationen om orsaker till psykisk ohälsa, samt hur
den kan motverkas
Christina Bröms - Mora
"Lots" för barnfamiljer i behov av stöd - Motion 5.25
Barnfamiljer som är i behov av akut stöd i form av pengar eller "matkasse" och som söker sig
till kyrkans diakoner ökar. Inte sällan är det familjer som vi inte tänker på so behöver stöd.
Den nya gruppen är familjer där ett eller flera barn har bokstavsdiagnoser, ibland också
föräldrarna. När de kommer till diakonerna är de ofta i en "utförsbacke" pga att de vill ta hand
om sina barn själva och därför inte kunnat arbeta i tillräcklig omfattning för försörjningen.
Ekonomin blir sämre. De kämpar på och tillslut är de så mentalt nergångna så de klarar inte
att ta kontakt med socialtjänsten, arbetsförmedlingen, skolan osv. De behöver en LOTS.
Samhället behöver bli bättre på att se dessa människor och familjer i behov av stöd. Denna
grupp faller mellan de berömda "stolarna".
1.
att arbeta för att "lotsar" inrättas för behövande familjer
2.
att uppmärksamma samhället på barnfamiljers ökade behov av stöd
Agneta Åkerberg - Falkenbergs
Skademinimering - Motion 5.26
Sveriges fokus i narkotikapolitiken har länge varit nolltolerans till varje pris. Istället för att
minimera skadorna har målet varit att ha så hårda tag som möjligt. Dessvärre har resultatet
snarast varit kontraproduktivt: Sverige har bland de högsta narkotikarelaterade dödstalen i
världen. Narkotika är ingalunda något positivt, men snarare än moralistiska mål måste fokus
vara att rädda liv. 2001 skiftade Portugal fokus i narkotikapolitiken från straff till vård, och
narkotikadödligheten har sedan dess minskat kraftigt. Det finns en tredje väg mellan hårda
straff och att släppa droger fria, och det är att skifta fokus till att minimera narkotikans skador
genom att missbrukare ses som människor som behöver vård, snarare än som brottslingar som
behöver straffas.
1.
att Centerpartiet verkar från att skifta fokus från nolltolerans till
skademinimering i narkotikapolitiken
2.
att Centerpartiet verkar för en översyn i svensk narkotikapolitik genom en
utredning om hur narkotikans skador kan minimeras.
Eric Luth - Jönköpings , Felix Martinsson - Kungsbacka
Kommunala vetot mot sprutbyte - Motion 5.27
Idag kan en kommun lägga mot att ett landsting eller en region vill införa sprutbyte i
kommunen av smittskyddsskäl. När vården med vetenskapligt stöd anser att en
smittskyddsåtgärd ska införas kan kommunpolitiker alltså besluta att denna åtgärd inte får
införas. Det finns ingen annan typ av smittskyddsinsatser, eller vård i allmänhet för den delen,
som kommuner kan lägga ner veto emot. På alla andra områden litar vi på att
vårdprofessionen tar beslut om åtgärder. På inget annat område anser sig politiker ha
kompetensen att sätta sig över professionen när det kommer till vilka insatser eller åtgärder
som ska användas inom vården. Varför anses det vara rimligt på just detta område? Beroende
är en sjukdom. Och sjukdomar är det inte politiker som utskriver behandlingar och åtgärder
för. Det gör vårdpersonal. Svårare än så behöver det inte vara. Det är dags att ta bort det
kommunala vetot mot sprutbyte som smittskyddsåtgärd. Jag yrkar därför att Centerpartiets
stämma ska besluta:
1.
att Centerpartiet arbetar för att ta bort kommunala vetot mot sprutbyte
Niels Paarup-Petersen - Malmö
Privat finansiering - Motion 5.28
Allt inom sjukvården och omsorgen som inte uppfyller kraven på vad som bör ingå i det
offentliga åtagandet bör övervägas att finansieras privat. Vi bör även identifiera områden
inom sjukvården som är samhällsekonomiskt lämpliga för försäkringslösningar, det vill säga
hälsorisker som är försäkringsbara och hanterbara för den enskilda individen. Redan idag
lägger befolkningen pengar på privatfinansierade tilläggstjänster i form av exempelvis
sjukgymnastik, hälsoundersökningar eller genom att lägga till en extra städning i månaden till
den ordinarie hemtjänsten via RUT-avdraget. Vi bör ta bort förmånsvärdet på
sjukvårdstjänster som ligger inom det offentliga uppdraget och införa en skattelagstiftning
som gör det förmånligt att ge vård- och omsorgstjänster som en löneförmån. Vi bör även
införa ett sjukvårds- och omsorgsavdrag - SOT - för dem som önskar tilläggstjänster utöver
det som ingår i det offentliga uppdraget. Om man önskar ett eget rum eller bättre mat på
sjukhuset kan detta ingå i SOT-avdraget. På detta sätt tillförs resurser till vården och avlastar
övrig vård som finansieras av skatter. Mot denna bakgrund yrkar jag:
1.
att Centerpartiet verkar för införandet av ett SOT (sjukvårds- och
omsorgsavdrag) som tillämpas för tilläggstjänster utöver det offentliga
uppdraget enligt ovanstående definition
distriktsstämman Uppsala län samt Centerpartiets partistämma Kretsstämmans
beslut: att bifalla kretsstyrelsens förslag till beslut Distriktsstyrelsens yttrande
Yttrande över motion ang Nya modeller för effektivisering – belöna
välfärdsteknologi som förbättrar produktivitet och kvalitet, motion angDefiniera
vad det är som skall ingå i det offentliga åtagandet inom sjukvården och
omsorgen, motion ang Möjliggör privat finansiering där det är lämpligt, motion
angUtökad hälsovård för alla över 65, motion ang Gör det möjligt för företag att
göra avdrag för CSR-arbete, motion ang En sammanhållen vård för äldre,
motion ang Förbättrad vård och omsorg i hemmet, motion ang Erbjud
förebyggande hälsosamtal för alla 40-, 50- och 60-åringar och motion ang Krav
på någon form av resultatutjämningsfond för verksamheter som helt eller i
huvudsak finansieras av skattemedel. Inledningsavsnittet uttrycker
Centerpartiets ideologi. Och de olika motionerna speglar framtiden och hur alla
äldre ska känna trygghet och veta att de får skötsel och omvårdnad. Den
tekniska utvecklingen måste bättre tas till vara och självständighet och valfrihet
är självklara. Det gäller att tänka på det långsiktiga målet och starta processen
redan nu. Finansieringen är en viktig fråga och den måste beaktas. Centerpartiets
partistyrelse har tillsatt flera utredningar i syfte att se framåt och skapa ny
framåtsyftande centerpolitik. ”Välfärdsfrågor – inklusive socialpolitik och
socialförsäkringsfrågor” är en av gruppernas tema. Solveig Zander leder
gruppen och förslagen ska ha kommit partistyrelsen till handa i slutet av maj.
Distriktsstyrelsen föreslår distriktsstämman besluta: att bifalla motionernas syfte
att överlämna dem till Välfärdsgruppen att överlämna dem till partistämman
Distriktsstämmans beslut: att i enlighet med distriktsstyrelsens förslag bifalla
motionernas syfte, att överlämna dem till Välfärdsgruppen samt att överlämna
dem till partistämman.
Välfärdsteknologi för produktivitet och kvalitet - Motion 5.29
Under åren 2015–2018 bör vi göra en omfattande satsning på utveckling av så kallad
välfärdsteknologi – ett begrepp som föddes i Danmark. Teknik som syftar till att effektivisera
vård och omsorg kan vara en del av lösningen på välfärdsekvationen. Vi bör satsa på projekt
med tydlig effektiviseringspotential. Välfärdsteknologi ska: 1. Effektivisera arbetssätt och
rutiner och därmed reducera behovet av arbetskraft. 2. Skapa bättre arbetsmiljö med färre
rutinuppgifter och tunga lyft med mindre arbetsskador och sjukfrånvaro som följd. 3. Öka
livskvaliteten för medborgaren som blir mer självständig och aktiv, får ett värdigare liv och
möjlighet att vara delaktig i samhället. 4. Stödja förebyggande vård- och omsorgsinsatser 5.
Underlätta möjligheten att ge service på distans och skapa vård- och omsorgslösningar för
landsbygden De som söker ska satsa 25 procent själva, till exempel i form av arbetstid. I
Danmark är principen att man får behålla det man sparar, vilket har gjort att de danska
kommunerna är starkt engagerade. 70 procent av kommunerna medverkar på ett eller annat
sätt. Ett exempel på satsningar är ett stort projekt med ”spiserobotar”, hjälpmedel för att
kunna äta själv och slippa bli matad, där åtta kommuner medverkar och provar olika typer av
robotar. Det är ett så pass stort projekt att resultaten får tydlig evidens och har lyckats frigöra
personal för andra uppgifter. Mot denna bakgrund yrkar jag stämman:
1.
att Centerpartiet ska verka för en omfattande satsning på utveckling av
välfärdsteknologi under 2015-2018
2.
att Centerpartiet ska definiera tio målsättningar som är relevanta för vården och
omsorgen och uppmuntra företag att komma fram med nya lösningar genom ett
pris. Ett exempel kan vara metoder för att minska antalet fallskador eller
liknande.
beslut: att bifalla kretsstyrelsens förslag till beslut. Distriktsstyrelsens yttrande:
välfärdsteknologi som förbättrar produktivitet och kvalitet, motion ang Definiera
ang Utökad hälsovård för alla över 65, motion ang Gör det möjligt för företag att
huvudsak finansieras av skattemedel Inledningsavsnittet uttrycker Centerpartiets
ideologi. Och de olika motionerna speglar framtiden och hur alla äldre ska
känna trygghet och veta att de får skötsel och omvårdnad. Den tekniska
utvecklingen måste bättre tas till vara och självständighet och valfrihet är
självklara. Det gäller att tänka på det långsiktiga målet och starta processen
Det offentliga åtagandet inom sjukvård och omsorg - Motion 5.30
Se över vad som ryms inom det som vi kan finansiera med skatter. Principen är att på samma
sätt som inom läkemedelsindustrin, göra hälsoekonomiska analyser för alla typer av
sjukvårdsinsatser och välja de som är mest kostnadseffektiva och har störst effekt. Upphör att
ersätta metoder där det saknas evidens och beprövad erfarenhet. Vi bör på längre sikt ha
nationella behandlingslinjer, det vill säga utvecklade vårdprogram för varje diagnos, där det
tydligt anges vilken evidens som finns och vilka behandlingsmetoder som ersätts. Här finns
en hel del att lära av Norge som kommit en lång bit på denna väg. Årligen bör det nationella
åtagandet revideras i takt med kunskapsutvecklingen. Mot denna bakgrund yrkar jag därför:
1.
2.
att Centerpartiet ska fastställa principer om att enbart bästa tillgängliga kunskap
och kostnadseffektiva insatser ska ingå i det offentliga åtagandet
att på sikt införa nationella behandlingslinjer för att tydliggöra evidens och
vilka behandlingsmetoder som kan ge ersättning
En sammanhållen vård för äldre - Motion 5.31
Den grupp människor med störst vårdbehov domineras av multisjuka äldre. För denna grupp
är det särskilt viktigt att den vård och omsorg de får håller ihop med fungerande vårdkedjor.
Men det är för just de sjuka äldre som den i många fall splittrade vården ställer till störst
besvär. Flera olika diagnoser gör att patienten ofta måste vara i kontakt med en rad
vårdgivare, som ibland har svårt att koordinera sina insatser. Den som i slutändan får lida för
denna brist är den äldre. Men det kostar också samhället onödiga pengar. En lösning är att
hemsjukvården för de äldre samlas i ett och samma uppdrag i lagen om valfrihetssystem
(LOV) enligt samma princip som tillämpas för höftoperationer i Stockholms vårdval. Där
ingår både operation, efterbesök och åtgärder vid eventuella komplikationer i hela uppdraget.
Vårdgivaren får då ersättning för hela vårdkedjan, vilket gör att patienten inte riskerar att falla
mellan stolarna. På så sätt har man skapat en vård med högre kvalitet, lägre kostnader och
kortare köer. Med LOV i hemtjänsten, hemsjukvården, boenden och den avancerade
specialistsjukvården i hemmet (ASIH) kan ett sammanhållet system med fungerande
vårdkedjor för äldre skapas. LOV i hemtjänsten har redan införts på flera håll i landet. Nu när
hemsjukvården ska kommunaliseras i hela landet är det är dags att införa en nationell LOV för
både hemtjänst, hemsjukvård och ASIH. För en gammal person skulle det både innebära en
ökad trygghet i att få den vård man har behov av, men också ökat inflytande över den vård
som ges. Aktiv hälsostyrning är ett arbetssätt där en ”vårdcoach” (en specialutbildad
sjuksköterska) regelbundet håller kontakt med en svårt sjuk patient och hjälper patienten att få
rätt vård och stöd i behandlingen. Vårdcoachen ger patienten stöd i att förstå sin sjukdom och
hjälper dem genom svåra behandlingar. Försämringar i sjukdomstillståndet upptäcks tidigare
vilket gör att besök planeras istället för akuta. Arbetet med vårdcoacher leder till färre
vårddygn, minskat antal akuta besök och även till bättre överlevnad. Patienterna kräver
mindre av sjukvårdens resurser, samtidigt som de blev friskare. Centerpartiet anser att
arbetssätt likt vårdcoacher bör finnas för patienter med stort vårdbehov oavsett var i landet
man bor. Mot denna bakgrund yrkar jag stämman besluta:
1.
att LOV för olika typer av äldreinsatser som hemsjukvård för mer
sammanhållna vårdkedjor ska införas
2.
att patienten ska låtas äga sin journal
3.
att multisjuka och äldre ska ges en fast vårdkontakt
4.
att vårdcoacher som ser till att vårdplanen följs och uppdateras, ska införas
5.
att proaktiva vårdplaner för äldre personer i riskzonen ska upprättas
6.
att samarbetsavtal mellan kommunal vård, primärvård och öppen specialiserad
vård ska upprättas
7.
att regelbundna läkemedelsgenomgångar, t.ex. årligen med början på alla
medborgare över 75 år, ska införas
8.
att alla äldre med omfattande omvårdnadsbehov ska erbjudas uppsökande
munhälsobedömingar och nödvändig tandvård
9.
att en sammanhållen rehabiliteringskedja och god kompetens på alla nivåer
skapas
10.
att primärvårdsläkare ges inläggningsrätt på vissa enheter för att möjliggöra
direktinläggningar, ställa in ordinationer och göra vissa enklare undersökningar
beslut: att bifalla kretsstyrelsens förslag till beslut. Distriktsstyrelsens yttrande
Förbättrad vård och omsorg i hemmet - Motion 5.32
På grund av gamla strukturer, att dagens primärvård inte har ett tydligt uppdrag för gruppen
sjuka äldre samt bristande kompetens inom kommunens äldreboenden, hänvisas många
kroniskt sjuka äldre idag till akutmottagningar. För 90-åriga personer med
funktionsnedsättning och symtom som trötthet, yrsel, smärta och ångest kan
akutmottagningen göra mer skada än nytta. Konsekvensen blir ofta vård på sjukhuset som tar
stora resurser i anspråk. Var femte till sjätte person över 65 år som vårdas på sjukhus har varit
inlagd en gång tidigare den senaste månaden. Ofta kan en återinläggning förhindras. Detta
kräver ett bättre fungerande omhändertagande inom kommunens vård och omsorg,
hemsjukvård, primärvård och öppen specialistvård. Många gånger skulle de äldre kunna
stanna kvar hemma om en vidareutbildad distriktssjuksköterska eller en geriatriker fanns på
plats och hade möjlighet att undersöka och behandla i hemmet. Därför bör vi arbeta mer med
mobila distriktssjuksköterskor och läkare. Vi vill samtidigt vidareutveckla läkarmedverkan
vid äldreboenden. Vi är övertygade om att man skulle kunna minska de akuta inläggningarna
om varje kommunalt äldreboende hade en specialistutbildad läkare/geriatriker kopplad till
boendet. Mot denna bakgrund yrkar jag stämman besluta:
1.
att mobila hemsjukvårdsteam som är tillgängliga dygnet runt skapas. Dessa bör
vid svårare fall kompletteras med specialistsjukvårdsteam med läkarkompetens
2.
att varje kommunalt äldreboende ska ha tillgång till en specialistutbildad läkare
gärna med inriktning mot geriatrik
3.
att kvalitetsregistret BPSD ska utvecklas för att även användas vid särskilda
boenden
beslut: att bifalla kretsstyrelsens förslag till beslut. Distriktsstyrelsens yttrande
Distriktsstyrelsen föreslår distriktsstämman besluta att bifalla motionernas syfte
Kompetenslyft i vård och äldreomsorg - Motion 5.33
I takt med att befolkningen åldras uppstår ett allt större behov av mer specialiserad vård och
omsorg. Det kräver en högre specialistkompetens hos personalen inom både kommunens och
landstingets/regionens vård och omsorg. Det råder idag stor brist på specialistsjuksköterskor
med inriktning mot äldre. Inom äldreomsorgen har enbart 2 procent av sjuksköterskorna en
specialistutbildning med inriktning mot vård av äldre. Omkring 80 % av personalen inom
äldrevården i kommunerna är utbildade undersköterskor, men endast ett fåtal har en
vidareutbildning med inriktning mot äldre. Sjuksköterskans insatser inom kommunal hälsooch sjukvård som samordnar hälso- och sjukvårdsinsatser och omvårdnaden av patienten
kräver också en specialistkompetens inom äldrevård. Enligt SKL:s prognos om rekrytering av
undersköterskor fram till 2019 väntas behovet av undersköterskor samt specialistutbildade
sjuksköterskor öka de kommande åren. Totalt behöver drygt 64 000 nya undersköterskor
anställas i hälso- och sjukvården och äldreomsorgen fram till 2019. Det är inte ovanligt med
undernärda patienter på äldreboenden till följd av att personalen saknar kompetens i nutrition
eller att äldre får fel mediciner och svåra trycksår på grund av att personalen saknar adekvat
kunskap. Därför behövs en generell kunskapshöjning bland samtliga yrkesutövare inom vård
och omsorg om det naturliga och friska åldrandet, samt fördjupad kunskap om ohälsa och
sjukdom i samband med åldrandet. Vårdförbundet säger sig se flera uppenbara orsaker varför
alldeles för få sjuksköterskor specialistutbildar sig: - Till skillnad från
specialistläkarutbildningen genomförs inte utbildningen med lön, vilket innebär att
sjuksköterskan oftast måste ta studielån. - I dag finns inte alltid specifika ansvarsområden till
dem som har specialistkunskap. - Skillnaden i lön är mycket liten och det tar lång tid att tjäna
in vad det kostat att specialistutbilda sig. På läkarsidan är bristen på geriatriker stor – snittet i
Sverige ligger på ca 0,75 geriatriker per 1000 invånare över 75. Enligt Socialstyrelsen ingår
idag endast 1-2 veckors utbildning i geriatrik i läkarnas 7-åriga grundutbildning. Det råder
alltså en generell brist på rätt kompetens inom vården och omsorgen av äldre – något som
utgör ett hot mot patientsäkerheten Enligt Svensk geriatrisk förening krävs en ökning av den
geriatriska andelen av läkarnas grundutbildning samt placering på geriatrisk klinik under
allmäntjänstgöringen. Man beräknar även att det behövs omkring 600 geriatriker, vilket
kräver en ökning av ST-tjänster i geriatrik. Mot denna bakgrund yrkar jag stämman besluta i
enlighet med följande:
1.
att staten ska finansiera utbildningsplatser inom äldreomsorgen för att öka
antalet specialistsjuksköterskor med inriktning geriatrisk omvårdnad eller
liknande. Systemet bör likna läkares specialistutbildningstjänster med betald
utbildning.
2.
att den geriatriska andelen av läkarnas grundutbildning samt placering på
geriatrisk klinik under allmäntjänstgöringen ökas.
3.
att stimulansmedel till landstingen kopplat till antalet ST-tjänster i geriatrik
införs att specialistsjuksköterskor ges betald utbildning och en säkerhet i att det
faktiskt efter avslutad utbildning.
4.
att förskrivningsrätten till ”avancerad specialistsjuksköterska” utökas.
5.
att karriärvägar inom vård och omsorg utvecklas och implementeras . Detta
gäller särskilt yrkesgruppen sjuksköterska.
6.
att möjligheterna till distans- och deltidsutbildning ökas.
7.
att regelverk bör ses över så att inte sjuksköterskor med äldre utbildning stängs
ute från fortsatta studier.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
att möjligheten att läsa sjuksköterskeprogrammet som fristående kurser utreds.
Låt undersköterskor som läser in enstaka fristående kurser bli undersköterska
med spetskompetens.
att förskrivningsrätten knyts till individens kompetens inte till en tjänst eller
verksamhetsområde. Inför permanenta delegeringar eller kompetenskort. I
början av 2000-talet infördes på vissa sjukhus så kallade kompetenskort, som
ersatte den vanliga d
att vårdgivare uppmuntras att använda möjligheten att visa upp de viktiga
välfärdsjobben genom att erbjuda ungdomar praktik, prao- och feriejobb.
att satsningarna på utbildningsplatser inom vuxenutbildningen för att
komplettera ungdomsutbildningen fortsätter. Idag står vuxenutbildningen för två
tredjedelar av de nyutbildade undersköterskorna.
att en form av karriärstege för vårdbiträde och undersköterskor inrättas där
vidareutbildning och kompetensutveckling blir belönat då de anställda
applicerar sin kunskap i verksamheten.
att personal inom äldreomsorgen erbjuds fristående kurser i det naturliga och
friska åldrandet, samt fördjupad kunskap om ohälsa och sjukdom i samband
med åldrande. För sjuksköterskor måste distansutbildningar skapas för att ge
möjligheten att arbeta
Motionären tar upp en mycket viktig fråga och har konkreta förslag till åtgärder.
Det råder ingen tvekan om att behovet av välutbildad personal inom
äldreomsorgen är och kommer att bli allt större. Centerpartiet har vid tidigare
stämmor och vid andra tillfällen beslutat att verka för det som motionären
föreslår. Men det finns olika vägar att genomföra beslutet och olika
prioriteringar i vilken ordning det ska ske. Distriktsstyrelsen kan inte nog
uttrycka sitt gillande till motionen. Distriktsstyrelsen föreslår distriktsstämman
besluta att överlämna motionen jämte yttrandet till partistämman.
Distriktsstämmans beslut: att i enlighet med distriktsstyrelsens förslag,
överlämna motionen jämte yttrandet till partistämman.
Ett Rökfritt Sverige - Motion 5.34
Centerpartiet har en lång tradition av att prioritera det förebyggande hälsoarbetet både på
regional nivå och nationell nivå. Det förebyggande arbetet har stor betydelse för att minska
behoven av sjukvård, men också erbjuda möjligheten för oss alla att leva ett gott liv. Det finns
ett område som är av särskild stor betydelse om man vill förbättra hälsan för många och
minska samhällskostnaderna för bl a sjukvården och det är att minimera och på sikt fått bort
rökningen och tobaksanvändningen. Omkring 1,5 miljoner människor i vårt land röker och
eller snusar varje dag. Tobaken är fortfarande den största enskilda orsaken till sjukdom och
förtidig död. Rökningen beräknas döda 12 000 personer varje år i Sverige, vilket gör detta till
en väldigt angelägen fråga om man vill skapa förutsättningar för bättre hälsa och bättre
välfärd. Centerpartiet har en hälsoansats när det gäller synsättet på tobaksbruket men har inte
ännu tagit ställning för Rökfritt Sverige 2025 som är ett mål som bygger på WHOs
tobakskonvention. Idag är det 58 organisationer från hela det svenska samhällslivet som
stödjer skapandet av en systematisk plan för ett Rökfritt Sverige 2025. Vidare har ett antal
landsting uttalat samma mål, däribland Region Jämtland och Landstinget i Kalmar län.
1.
att Centerpartiet uttalar sitt stöd för Rökfritt Sverige 2025
2.
att Centerpartiet på alla nivåer driver på för skapande av systematiska åtgärder
för att uppnå målet om ett Rökfritt Sverige
3.
att Centerpartiet föreslår riksdagen att lägga fast ett årtal för ett Rökfritt
Sverige!
Christer Jonsson - Emmaboda
Centerpartiets distriktsstyrelse föreslår distriktsstämman: Att bifalla motionen
Distriktsstämman beslutade enligt distriktsstyrelsen förslag
Närodlad sjukvård - Motion 5.36
Det är uppenbart för breda väljargrupper att sjukvården i Sverige befinner sig i kris. Sedan 90talet har inga mer djupgående strukturreformer genomförts( ) utan fokus har legat på att göra
samma sak som vanligt – i allt större volymer( ). Den huvudstrategin leder, av kostnads-,
personal- och humanistiska skäl till vägs ände – om den inte kombineras med tydligt
framtidsinriktade strukturreformer. Framtidens sjukvård ligger i Centerpartiets närodlade
sjukvård – som föreslås utvecklas som signalelement (igenkännings-ord/begrepp) och
vidareutvecklas som strukturreform i denna motion. Sjukvården skall kunna ge stöd utan att
det måste till ett vårdcentrals/lasaretts-besök, t.ex. skall det inte krävas remiss till specialist,
vilket kräver ett särskilt besök – en onödig kostnad för de som vidare-remitteras och även kan
ge sämre medicinska resultat. De system som ger direkt tillgång till hudläkare har bättre
resultat, i form av lägre dödlighet, än de system som först kräver bedömning av en ickespecialist. Focus måste läggas på att ta fram bildhantering för att göra grovsorteringen av t.ex.
fläckar på huden(2). Det är vidare också viktigt att jobba med metodutvecklingen av preventiv
sjukvård(2). Idag råder en besvärande brist på läkare och specialist-sjuksköterskor, inte bara i
glesbygd utan även i rel. stadsnära orter – och inte ens på regionsjukhusen kan vården alltid
upprätthållas på ett acceptabelt fungerande sätt. Uppenbart är att sjukvårdsinrättningarna i
framtiden måste avlastas all vård som är möjlig att bedriva nära patienten, och då måste
strukturreformer sättas in som med framtidens teknik och organisation bygger Centerns
närodlade sjukvård. Det finns tillgång på specialkunniga läkare på vissa orter i Norden,
Europa och delar av övriga världen. Dessa måste utnyttjas med distans-överbryggande teknik
– i första hand under tiden som det nu rådande generationsväxlings-gapet utbildas bort, men
också för att garantera högsta kompetens-kvalitet redan vid första besöket på (för)ortens
telemedicinstuga. Genom en sådan strukturreform reduceras kraftigt behovet av
vidareremisser, bl.a. för bedömningar, – som belastar sjukvårdsinrättningarna. Vidare måste
en ny typ av närsjukvårds-inrättningar utvecklas – mottagningar som numera, med modern
teknik, vi erfarenhetsmässigt vet kan lösa ~70% av patienternas behandlingsbehov. Det är för
väldigt många förvånande och obekant hur mycket sjukvård man idag utför på glesbygdens
sjukstugor – detta arbetssätt, som skall nyttja modern och distans-överbyggande teknik, måste
utvecklas och spridas så att sådana närsjukvårdsinrättningar skapas över hela landet. På
Glesbygdsmedicinskt center i Storuman är man redan klart igång med att utveckla denna
sjukvårdsmodell – i nära samverkan med glesbygdsmedicinsk expertis från Australien och
Canada. Centerpartiet kan utveckla en sådan modern-teknik-baserad strukturreform med ett
signalelement (igenkännings-ord/begrepp) av typ Närodlad sjukvård! Basen i denna
Centerpartiets sjukvårdsmodell blir småortens och förortens telemedicin-stuga/rum (liknande
Virtuellt hälsorum i Slussfors) där en särskilt utbildad primärsköterska/ev.hemtjänstpersonal
med hjälp av högklassig bildkommunikation, fiberoptiska kameror, distansöverförd
provtagning etc. etc. redan i första linjens sjukvård kan få bedömningar av experter i när eller
fjärran – som antingen direkt kan leda till erforderlig medicinering eller hänvisning till rätt
vårdnivå, närmaste sjukstuga/närvårdscentral eller sjukhus för högspecialiserad vård. Nivå 2 i
vår närodlade sjukvård är denna sjukstuga/närvårdscentral som är bemannad med
närvårdsläkare och modern-teknisk digitaliserad sjukvårdsutrustning (röntgen etc) samt
högklassig bild- och e-hälsoteknisk kommunikationsutrustning. Här skall 60 -70% av all
erforderlig sjukvård kunna ges och akutplatser för inläggning finnas. Nivå 3 blir sjukhusen för
högspecialiserad vård – som då avlastats samtlig vård som bara är möjlig och lämplig att
utföra lokalt. Det är viktigt att denna process inom (C) för att anta signalelementet Närodlad
sjukvård (eller snarlikt) och att utveckla vår strukturreform för närsjukvård, inte får samma
tidsutdräkt som när jag verkade för att vi själva skulle anta ett nytt, konkret, enkelt, lättfattligt
och övertydligt signalelement för Centerpartiet. Förslaget var: att anta ett nytt signalelementet,
att det skulle anknytning till mat, och att vi skulle gå med närodlingsrörelsen. Den motionen
avslogs på Framtidsstämman (mars -13) och avslogs på regionens distriktsstämma samma vår.
Jag förtydligade i påföljande framställningar med att Centerpartiet skulle vara
Närodlingsrörelsens politiska gren. Motionen avslogs även av partistämman september -13
och som medlemsinitiativ. Det var först vid kommundagarna i Malmö den 31 januari 2014
som partiledningen uppfyllde önskemålen – antog ett nytt, konkret och lättfattligt
signalelement för Center-politiken, som hade direkt anknytning till mat och
närodlingsbegreppet. Man hade dessutom gått vidare så att det nya helt suveräna
igenkänningsbegreppet Närodlad politik också blev ett signalelement för all vår heltäckande
Center-politik! Enligt mångas bedömning bidrog Närodlad politik till att vi för många oinsatta
och oengagerade väljare blev tydligare i vår framtoning och vi fick också valframgångar i
valen. Hemställan till Centerpartiet att uppdra till partistyrelsen: Att med minsta möjliga
tidsutdräkt, och med stöd av partiets kommunikations-experter, utarbeta ett
signalelement(igenkännings-ord/begrepp) för Centerpartiets framtids-sjukvårdspolitik, av typ
Närodlad sjukvård – eller något med direkt anknytning till detta. Att utarbeta Centerpartiets
framtids-strukturreform för landets sjukvård i enlighet med denna motions intentioner.
1.
att med minsta möjliga tidsutdräkt, och med stöd av partiets kommunikationsexperter, utarbeta ett signalelement(igenkännings-ord/begrepp) för
Centerpartiets framtids-sjukvårdspolitik, av typ Närodlad
2.
att utarbeta Centerpartiets framtids-strukturreform för landets sjukvård i
enlighet med denna motions intentioner.
Jarl Folkesson - Storuman
Mobil hälso- och sjukvård - Motion 5.37
Jag föreslår att landstingen i norra Sverige tar sk food trucks i användning för att underlätta
tillgängligheten på sjukvård och hälsovård i glesbygd. En food truck är enkelt beskrivet ett
rullande gatukök. Basen utgörs av en lätt lastbil som kan köras med b-körkort. Bilen kan
byggas och utrustas efter behov, med ex sjukvårdsutrustning, rinnande vatten, värme, wc, etc.
Att anpassa bilen efter nödvändiga hygienkrav är inga problem. Vinsten med att använda sig
av rullande sjukvård är att man ökar tillgängligheten i de norra delarna av landet. Sjukvården
kan ta sig till patienterna istället för att patienterna ska ta sig till sjukhuset el vårdinrättningen.
Ex kan tiden schemaläggas så att bilen tar sig till ett mindre samhälle (A) på måndagen, till
det mindre samhället B på tisdagen etc. Praktiskt vid tillfällen för stora vaccinationskampanjer
(influensatider etc). Bra även för de patientgrupper som behöver sjukvårdstransport till och
från sjukhuset, denna kostnad minskar. Systemet kan även användas till patienter som är i
behov av ex dialys för att därigenom minska tiden de behöver lägga på att resa till och från
sjukhuset vilket gör deras liv betydligt enklare. Kanske kan de även ha ett jobb vid sidan om
sjukdomen! Mobil sjukvård gör det möjligt för äldre och funktionsnedsatta att bo kvar på
landsbygden längre. Ett bra argument inför valet 2018. Nackdelen är den stora
investeringskostnaden och att ett administrativt system/ organisation saknas. För inspiration
och exempel se: https://www.facebook.com/pages/Camillas-fotv%C3%A5rd-iSala/952613504766802?fref=ts Länken är till ett litet företag som bedriver mobil fotvård.
1.
att aktivt verka för införandet av mobil hälso/sjukvård i glesbygdsregioner.
Cecilia Natander - Hudiksvall
Översyn av socialtjänsten - Motion 5.38
Larmrapport efter larmrapport om brister i socialtjänsten skanderas ut i media samtidigt som
socialsekreterare efter socialsekreterare antingen säger upp sig eller blir sjukskrivna på grund
av utmattning. Socialarbetare i Sverige går på knäna av arbetsbörda, sekundär traumatisering
och går dagligen hem med blödande hjärtan på grund av att de aldrig räcker till för samhällets
utsatta. De räcker inte till ens de dagar de presterar på topp och att vara ur form en dag är inte
att tänka på. Socialarbetares kompetens ligger i att bedriva förändringsarbete i det personliga
mötet och empirisk kunskap säger att det är just i det personliga mötet som nyckeln till att
hjälpa en människa finns. Ändå är det administration som socialarbetare i allt högre grad
ägnar sin arbetstid åt. Tillsyn från inspektionen från vård och omsorg granskar också just
handläggningen, administrationen av ett ärende. Hur socialarbetaren har varit på bemötandet
och genom mötet väglett en utsatt människa i förändringsarbete granskas inte.
Administrationen vars syfte är att tillgodose rättssäkerheten utgör allt mer ett hot mot
rättssäkerheten. Den omfattande administrationen blir dessutom ett hinder för samverkan
mellan myndigheter och vårdgivare och det är den enskilda utsatta människan som hamnar i
kläm. Ansvaret för socialtjänsten ligger hos kommunerna och ska så fortsätta göra utifrån
principen om att beslut ska fattas så nära individen som möjligt. Förutsättningarna för
socialtjänsten att hålla hög kvalité och fullgöra sitt uppdrag skapas dock av staten. Det är hög
tid att bristerna i socialtjänsten tas på allvar och att kompetensen och passionen hos
socialarbetarna tas tillvara. Yrkande: Vi föreslår stämman besluta
1.
att genomföra en översyn av socialtjänstens förutsättningar att fullgöra sitt
uppdrag för att förbättra stödet till människor i utsatthet så som barn som far illa,
våldsutsatta, personer med missbruk
2.
att genomföra en översyn hur administrationen kan förenklas så att den utgör ett
stöd och inte hinder för rättssäkerheten och det dagliga förändringsarbetet.
Madelene Andersson - JUNO, Karin Täppers - Värmlands CK
Indexering av pensionsåldern - Motion 5.39
För att klara välfärdens finansiering måste vi arbeta längre. Vi bör därför komma bort från en
pensionsålder som inte relaterar till finansieringsbehoven och se det som naturligt att gå i
pension senare i takt med den ökade medellivslängden. Vi kan inte upprätthålla nivån på
pensioner och offentlig service relativt den allmänna lönenivån om en allt mindre andel av
befolkningen arbetar. Med det nya pensionssystemet ges möjlighet att ta ut pension från 61
års ålder. Den förväntade totala pensionsutbetalningen är oberoende av vilken ålder vi väljer
att gå i pension. Den som tar ut tidig pension får alltså en lägre pension per månad än den som
tar ut pension senare. De ekonomiska incitamenten att arbeta efter 61 års ålder är ganska
starka och det finns tendenser till att den faktiska pensionsåldern har börjat stiga efter att det
nya pensionssystemet började fasas in. Men det finns begränsningar på vad det nya
pensionssystemet kan åstadkomma. Särskilt problematiskt är att systemet bygger på tre fasta
åldersgränser: 61 år är den tidigaste tillåtna pensionsåldern, vid 65 års ålder försvinner rätten
till socialförsäkringar så att den som blir arbetslös eller sjuk förväntas gå i pension, och vid 67
års ålder försvinner anställningsskyddet. Vi menar att dessa tre åldersgränser bör indexeras till
den förväntade livslängden. Mot denna bakgrund yrkar jag stämman
1.
att föreslå en utredning om indexering av pensionsåldern till den förväntade
livslängden
Pensionsgruppen (S, M, C, Fp, KD och nu har Mp en observationsplats under
tiden de sitter i regeringen) har till uppgift att förvalta, justera och fortsätta
utveckla vårt inkomstpensionssystem. Garantipensionen hanteras av riksdagen.
Vårt pensionssystem innehåller 3 delar. Den första är den allmänna pensionen
och premiepensionen, den andra är tjänstepensionen och den tredje är det privata
sparandet. Av vår lön av sätts 18,5 procent till den allmänna pensionen 16% och
till premiepensionen 2,5%. Avsättningen till tjänstepensionen beror på vilket
avtalsområde du har och därmed också hur stor del av din inkomst som avses.
Vårt pensionssystem är solidariskt och det vi inte själva kan ta ut, p g a dödsfall,
tillfaller de personer som är födda samma år. Det innebär också att ju fler som
arbetar ju mer pengar går in till pensionssystemet. Pensionssytemet är finansiellt
stabilt då det finansierar problem när de uppstår i stället för att skjuta det på
framtiden, det benämns balansering eller broms. Pensionsgruppen har dock
konstaterat att pensionsutvecklingen, d v s indexeringen av pensionerna, inte är
optimalt. Det har nu utretts och det finns en Ds, departementspromemoria, om
ett utjämnat balanstal. Förutom den planerade förändringen finns ytterligare 3
områden som pensionsgruppen arbetar med. De andra är att förbättra APfondernas struktur och placeringsregler, en översyn av premiepensionen och hur
vi kan få ett längre arbetsliv. SOU 2013:25 Åtgärder för ett längre arbetsliv har
föreslagit fler viktiga förändringar av vårt pensionssystem i syfte att fler ska
arbeta och att fler ska arbeta längre. Fler vill också arbeta längre, men möter
olika hinder i regelsystem, avtal och i arbetslivet. Utredningen föreslår ett stort
antal åtgärder för att förbättra människors förutsättningar och resurser att arbeta
längre så att utträdesåldern höjs när medellivslängden ökar. Det handlar bl.a. om
satsningar på att förbättra arbetsmiljön, kompetensutveckling för äldre och
åtgärder för att motverka åldersdiskriminering. En riktålder för pension införs
som följer medellivslängdens utveckling. Riktåldern är ett icke-valsalternativ för
pensionering för de som vill få en godtagbar pensionsnivå. Riktåldern innebär
att åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet och socialförsäkringarna
höjs och anpassas till riktåldern för pension. Centerpartiet har ett stämmobeslut
sedan 2013: att riktåldern för pension justeras över tid utifrån en allt högre
medellivslängd. att den övre åldersgränsen för att omfattas av Lagen om
anställningsskydd höjs till 69 år och att den justeras i samma takt som riktåldern.
att rätten till sjukpenning och arbetslöshetsersättning ska följa den övre
åldersgränsen för att omfattas av Lagen om anställningsskydd. att den nedre
åldersgränsen för uttag av tjänstepension ska följa justeringar av riktåldern. att
tjänstepensionen anpassas till en allt högre medelålder. Distriktsstyrelsen
föreslår distriktsstämman besluta att motionen jämte yttrandet överlämnas till
partistämman samt att motionen därmed anses besvarad. Distriktsstämmans
beslut: att i enlighet med distriktsstyrelsens förslag, motionen anses besvarad
samt att motionen jämte yttrandet överlämnas till partistämman.
Vård av förälder/anhörig - Motion 5.40
I dag får föräldrar i Sverige ta ut lagstadgad tillfällig föräldrapenning med 120 dagar per år.
Det finns även ett behov av att ta hand om åldrande föräldrar/anhöriga. När medelåldern blir
allt högre, de flesta bor kvar i hemmen och hemtjänsten har fått färre resurser finns ett stort
behov av att anhöriga t ex följer med till läkare och andra vårdkontakter. De flesta är
planerade besök men de akuta kan man inte planera och då uppstår problem eftersom de flesta
är förvärvsarbetande. Det finns idag möjlighet att få närståendevård via försäkringskassan
men det måste ansökas om i förväg och är för mera varaktiga vårdbehov. Det finns också i de
flesta kollektivavtal ersättning för enskilda angelägenheter men då är det för vård i livets
slutskede, dödsfall och begravning. För att få en större möjlighet att följa med anhöriga till
sjukvården yrkar jag
1.
att det i Socialförsäkringsbalken införs ”Vård av förälder/anhörig” med
möjlighet att kunna ta ut 2-5 dagar per år.
2. att: motionen lämnas till Socialförsäkringsutskottet
Ann-Christin Wallin - Gotlands kommun
Vård av förälder - Motion 5.41
Sveriges befolkning blir äldre, men bor samtidigt kvar längre i det egna hemmet. Många
klarar vardagen på egen hand, kanske med lite städhjälp. Ofta bor familjemedlemmarna på
olika orter. När de vårdats på sjukhus och bedöms som ”medicinskt färdigvårdade”, vilket inte
skall förväxlas med frisk, skickas de hem till det egna hemmet. Anhöriga uppmanas av
sjukhuset att ta ledigt från jobbet för att ta hand om sina föräldrar, mor/far-föräldrar då det
inte finns någon automatik i att planera för att de ska klara sig den närmaste tiden efter
hemkomsten.
1.
att det införs samma möjlighet som barnföräldrar har, att ta hand om våra gamla
föräldrar en kortare tid, när det behövs som mest.
2. att: motionen lämnas till Centerpartiets partistämma i Falun.
Ann-Britt Johansson - Gotlands kommun
Distriktsstyrelsens yttrande, Motion angående VAF (Vård Av Förälder) Motionären tar upp
frågan om att våra äldre ibland behöver stöd och hjälp även i mindre akuta
situationer. I dag finns bra möjligheter som närståendepenning och hemtjänst,
men det finns ändå ett behov av att som vuxen kunna stödja sina åldrande
anhöriga i mer vardagliga situationer som till exempel att följa med vid
läkarbesök. Motionärens förslag är att införa ett system, liknande det som i dag
finns för vård av barn (VAB), där man har ett antal dagar per år som kan
användas när äldre anhöriga behöver stöd och hjälp. Tanken är att det skall vara
ett komplement till det stöd som samhället erbjuder i dag. Distriktsstyrelsen
föreslår stämman att: motionen bifalls. att: motionen vidarebefordras till
Centerpartiets partistämma i Falun Distriktsstämman beslutade i enlighet med
Distriktsstyrelsens förslag.
Förbättrad bostadskarriär - Motion 5.42
I januari varje år ”kör” Skatteverket över inkomstuppgifter från senaste taxeringsåret till
Försäkringskassan(FK) Till exempel: I år 2015 kontrolleras 2013 års preliminära
bostadsbidrag och en slutlig bedömning av bostadsbidraget för 2013 görs. Skatteverkets
inkomstuppgifter för individen samkörs med bostadsbidragssystemet. Utifrån det regleras de
preliminära besluten om bostadsbidrag och besked om slutligt bostadsbidrag skickas ut till de
som haft bostadsbidrag två år tidigare. Det är helt i sin ordning att man inte kan få
bostadsbidrag om inkomsten varit för hög. Det som oroar mig är att de människor som har en
väldigt låg inkomst och söker bostadsbidrag ofta underskattar sina inkomster för att få
bostadsbidrag och ibland även underhållsstöd och därför hamnar i en ond cirkel. De som
drabbas är ofta unga, lågavlönade, ensamstående eller invandrare. Min bedömning är att
dagens bostadsbidragssystem i sig är en nedåtgående ekonomiskspiral för dessa individer och
det leder till ekonomiskt utanförskap. Bostadsbidragets regelverk innehåller ”systemfel” som
skapar en ”negativ ekonomisk spiral” och ett bidragsberoende istället för att stimulera
individen till egen försörjning. De som har väldigt låg inkomst och söker försörjningsstöd hos
sociala måste enligt kommunens regler söka bostadsbidrag och om individen uppger för hög
”tänkt inkomst” vid ansökan av bostadsbidrag får han/hon ett avslag av bostadsbidraget och
både bostadsbidrag och försörjningsstöd kan utebli. Uppger den sökande för låg inkomst får
han/hon ett återkrav och en skuld till Försäkringskassan. Kraven i dessa två system gör att
många väljer att skriva en låg inkomst och det innebär allt för ofta ett återkrav för den som
sökt bostadsbidrag. Personer som är i verkligt djup kris både ekonomiskt och känslomässigt
hamnar ännu längre från ett självständigt liv med nuvarande bidragssystem. Hårdast drabbad
är många som faktiskt gjort allt för att göra rätt, rätt utifrån vad olika ”myndighetspersoner”
sagt åt dem att göra. Det finns de som känt sig tvingade av sociala att söka bostadsbidraget för
att få en chans till försörjningsstöd. Det finns också personer som anmält förändringen till
Försäkringskassan men trots det får ett återkrav. Det beror på att man vid omräkningen av
bostadsbidraget gör en ny preliminärberäkning på de månader som återstår av året medan det
slutliga bostadsbidraget slås ut över årets tolv månader. Att möta dessa förtvivlade människor
gör mig ont och bostadsbidraget är i detta fall ett stort hinder. Statlig fordran är den enhet som
hanterar de återkrav som inte direkt betalas tillbaka till staten. 40 procent av kunderna som får
ett återkrav betalar direkt igen sin skuld. 60 procent går till statlig fordran. Under 2013
hanterade Statlig fordran en kapitalskuld på 2,7miljarder vilket innebär 3,1 miljarder med
ränta. Förvisso bara 1,5 procent den totala utbetalningen från Försäkringskassan men för varje
skuldsatt individ innebär det ett långt steg från självständighet. Av beviljade bostadsbidrag
2011 var 40 procent fel och de uppträcks vid avstämningen 2013 och det är 70 tusen ärenden
och 423miljoner i skuld. Mitt förslag är därför att Centerpartiets partistämma beslutar verka
för • att avskaffa eller modernisera bostadsbidraget med syftet att göra individen mer
självständig • att kostnaderna för bostadsbidrag istället läggs på att stimulera byggandet av
mindre och billigare boende • att man utreder möjligheten att skapa ”microlån” till personer
med låg inkomst för att möjliggöra att de kan förvärva en egen bostad
1.
att avskaffa eller modernisera bostadsbidraget med syftet att göra individen mer
självständig
2.
att kostnaderna för bostadsbidrag istället läggs på att stimulera byggandet av
mindre och billigare boende.
3.
att man utreder möjligheten att skapa ”microlån” till personer med låg inkomst
för att möjliggöra att de kan förvärva en egen bostad.
Anna-Karin Sjölander - Umeå
Höjning av underhållstödet - Motion 5.43
Nuvarande Regering har en ambition att höja underhållsstödet med 300 kr i månaden.
Höjningen ger extra stöd till ensamstående föräldrar som ofta är mammor. Och om vi ser till
barn som lever i fattigdom i ex Umeå handlar det om ca: 1500 barn. Samtidigt måste vi
komma ihåg att skuldbördan ökar hos dem som är bidragsskyldiga. Så hur agerar
Centerpartiet i frågan? Det gäller att lägga ett klokt förslag som å ena sidan stödjer den
ensamstående föräldern samtidigt som den andre föräldern inte riskerar att hamna i en
skuldfälla. Underhållsstöd är den vanligaste skuldtypen hos Kronofogden och en färsk rapport
från Försäkringskassan visar att en majoritet av de som blir betalningsskyldiga inom
underhållsstöd riskerar att bli skuldsatta. Regeringens förslag på en höjning med 300 kronor
per barn och månad innebär att den som är bidragskyldig kommer att få betala upp till 1 573
kronor i månaden. - 87 procent av mottagarna av underhållsstöd är kvinnor -Föräldrarna
själva som ska stå för försörjningen för sina barn och inte staten. - Ensamstående kvinnor med
barn blir relativt ofta tvungna att ta försörjningsstöd för att klara sin och barnens försörjning. Skuldsättningen hos bidragsskyldiga ökar med höjningen och att det finns en risk att fler
ekonomiskt utsatta hamnar hos Kronofogden för obetalt underhållsstöd. Därför föreslår jag att
Centerpartiets partistämma beslutar verka för att ansvaret lämnas tillbaka till föräldrarna så att
föräldrarna själv får göra upp om ett underhållsbidrag privat och att rätt summa pengar når
fram till barnet för att kunna täcka barnets verkliga behov.
1.
att ansvaret lämnas tillbaka till föräldrarna så att föräldrarna själv får ansvar för
att göra upp om ett underhållsbidrag privat utan statens inblandning.
Anna-Karin Sjölander - Umeå
Grundtrygghetssystem - basinkomst - Motion 5.44
Dagens trygghetssystem är ett lapptäcke av olika regelverk och ersättningsnivåer vilka är
svåra att överblicka och där människor riskerar att “hamna mellan stolarna”. Dessa system bör
ersättas av ett enda system som garanterar att ingen står helt utan betalningsförmåga.
Systemet skall ha som enda syfte att motverka att någon enskild person i vårt land tvingas
leva utan de grundläggande behoven av mat och husrum uppfyllda. Denna
grundtrygghetsersättning (som skulle kunna utformas som en basinkomst) ersätter
sjukpenning, studiebidrag, arbetslöshetsersättning, föräldrapenning etc. Systemet kan vara
mycket enkelt och transparent och sparar samhället mycket av de kostnader som idag finns för
administration, prövning, kontroller, överklaganden etc. Barnbidraget är ett exempel på ett
system där alla får del av ersättningen oavsett behov. Detta anser jag bör vara modellen även i
denna typ av framtida system.
1.
att Centerpartiet verkar för att införa ett grundtrygghetssystem som ersätter
dagens lapptäcke av trygghetssystem
2.
att ett grundtrygghetssystem utformas så att det ges till alla medborgare över en
viss ålder utan behovsprövning
David Hårsmar - Borås
Allmän sjukförsäkring - Motion 5.45
Vi behöver stimulera människor som har idéer och drömmar om att starta egna företag En av
många farsoter som egenföretagare är om man blir allvarligt sjuk på längre tid och inte har
byggt upp en rejäl vinst i företaget . Sjukpenningen bygger på din vinst i företaget och många
små egen företagare kommer aldrig att bygga upp en så pass hög vinst i företaget så att den
går att leva på vid ev längre sjukdomstid. Många människor kommer inte heller upp i en
inkomst som ger en skälig sjukersättning . Jag anser att Sverige borde ha en sjukskrivnings
ersättning för alla som ger en skälig levnadsstandard och på det viset blir även
socialförvaltningens jobb avlastat .
1.
att centerpartiet jobbar för man inför en nedre sjukförsäkrings ersättning som
går att leva på som inte räknas ut från inkomstläget
Carina Höglund - Hedemora
Motionären berör en viktig frågeställning. Företagande, i hela landet, måste underlättas mer.
Centerpartiet arbetar för att skapa världens bästa företagsklimat, med ett
kostnadsläge där företag kan startas, utvecklas och stanna i Sverige. Företagare
vill i regel fokusera på sin verksamhet; att producera, leverera och växa, istället
för att lägga tid på regelkrångel. Alla ”onödiga” regler är tidskonsumerande och
därmed kostsamma. Särskilda avgifter som tillkommer är ytterligare
belastningar för företagare. Centerpartiet verkar för att det ska bli enklare, lättare
och mer lönsamt att starta och driva företag. Inom ramen för
socialförsäkringsutredningen verkar Centerpartiet för en förbättring i
socialförsäkringarnas regelverk för dem som helt eller delvis står utanför
försäkringen, vilket framför allt berör företagare och studenter. Företagare ska
kunna dra nytta av trygghetssystemen på samma villkor som anställda. att bifalla
motionens intentioner
Pensionsskatteavdrag - Motion 5.46
Under alla år har vi från ett visst håll matats med ”pensionen är en uppskjuten lön”. Hur ska
man tyda den ”sanningen”? När man arbetar så ser man på skattsedeln ”jobbskatteavdrag”.
För ordningens skull ska väl något liknande finnas på skattsedeln även när det gäller
pensionen. Hari inte kunnat upptäcka något liknande! Det beror kanske på att det inte finns
eller på att ”läst men inte förstått”.
1.
att Centerpartiet verkar för ett förtydligande i ovan nämnda ärende.
Ulla-Britt Brandt - Östersunds, Anna Österholm - Östersunds
Denna motion har inte behandlats av Östersundskretsen. Distriktsstyrelsen för Centerpartiet i
Jämtlands läns yttrande över: Pensionsskatteavdrag Genomförandet av
”jobbskatteavdragen” var centrala i alliansregeringens arbetslinje.
Jobbskatteavdragen har medverkat till att öka sysselsättningen och därmed hålla
nere arbetslösheten. Även om också beskattningen av pensionerna har sänkts
(vid fem tillfällen) har jobbskatteavdragen inneburit att pensionärerna idag
beskattas hårdare än löntagarna. Ur rättvisesynvinkel är detta problematiskt.
Motionen tar mot denna bakgrund upp en viktig fråga. Centerpartiet prioriterar
sänkt skatt för pensionärer med lägst inkomst. Detta kan lämpligen ske genom
att grundavdraget höjs. Målsättningen måste emellertid vara att så snart som
möjligt uppnå en likvärdig beskattning av löneinkomster och pensioner. Vi
instämmer med motionärerna om att det på deklarationen/skattsedeln ska framgå
hur stort ”pensionsavdraget” är på samma sätt som ”jobbskatteavdraget”.
Distriktsstyrelsen föreslår distriktsstämman besluta - att instämma i motionens
syfte. Distriktsstämman beslutar enligt distriktsstyrelsens förslag
Grundpension - Motion 5.47
Allt oftare kommer larmrapporter om att många pensionärer har problem med sin ekonomi.
Dålig ekonomi leder till att äldre har svårt att leva ett gott liv. Höga kostnader för resor med
bil eller kollektivt kan göra att de blir socialt isolerade. Det kan även påverka deras hälsa. En
del avstår från personlig omvårdnad som fotvård då ekonomin inte räcker till. En försämrad
hälsa kan i sin tur leda till att kostnaden för kommun och landsting ökar på grund av ökade
kostnader för vård och omsorg. Pensionsmyndigheten har i en rapport (november 2014) visat
att andelen äldre med låg ekonomisk standard har ökat från 2006 till 2014. Enligt beräkningar
för 2014 uppgår andelen med relativt knappa förhållanden till cirka 12 procent. Det betyder
att det finns omkring 225000 personer äldre med låg ekonomisk standard. Det är dessutom
betydligt fler kvinnor än män som har en låg ekonomisk standard. Låg ekonomisk standard
räknas relativt till övrigas standard. Ett hushåll med låg ekonomisk standard definieras inom
EU som hushåll med en standard understigande 60 procent av medianstandarden för samtliga
hushåll – 2014 drygt 11 100 kronor per månad. För att lyfta dessa äldre över denna
beloppsgräns krävs en inkomstökning (efter skatt) med i genomsnitt 1700 kronor per månad
och hushåll. Vad som kan ses som en oskäligt låg levnadsnivå kan ses relativt till andras
inkomster och möjligheter. En pension kan ha samma köpkraft som för 20 år sedan, men
betraktas som oacceptabelt låg om inkomsterna hos övriga samtidigt stigit i en takt om 1–2
procent per år. En förbättrad inkomst för personer med de lägsta pensionerna är förstås bra för
individerna, men det kan även ha ett stort värde för samhället. Det kan minska behovet av
andra stöd. En förbättrad självkänsla, social situation och en förbättrad hälsa kan göra att de
äldre klarar sig med mindre insatser från samhället. En förbättrad ekonomi hos de äldre ökar
deras köpkraft och kan även ge en ekonomisk stimulans till näringslivet.
1.
att Centerpartiet ska ta en ledande roll när det gäller att förbättra villkoren för
äldre med låg pension
2.
att Centerpartiet ska verka för att skatten för låga pensionsinkomster sänks, t.ex.
genom ett höjt grundavdrag.
3.
att Centerpartiet ska verka för en höjd grundpension, t.ex. genom en höjd
garantipension
Håkan Andersson - Skellefteå, Leif Holmqvist - Skellefteå
Skattebefrielse på garantipension - Motion 5.48
Centerpartiet i Surahammar motionerar härmed om att garantipensionen, ca 7 000 kr, ska vara
skattefri fr o m 2016-01-01. Vi grundar vår motion på att pensionärerna under många år nu
fått bära en procentuellt större skattebörda än de flesta yrkesverksamma personer. Alltför
många i vårt land, de flesta kvinnor, har låg pension. För dessa skulle skattebefrielse på
garantipensionen få en avgörande betydelse för livskvalitet och självkänsla. Vi är övertygade
om att människor skulle bli både friskare och i mindre behov av försörjningsstöd om denna
motion bifalls och genomförs.
1.
att Centerpartiet arbetar för att införa skattebefrielse på garantipension, ca 7 000
kr, fr o m 20160101.
Erkki Visti - Surahammar
Höjning av adoptionsbidraget - Motion 5.49
Kostnaden för internationell adoption består av tre delar: Avgifter för
adoptionsorganisationens kostnader i Sverige och i utlandet Kostnader för översättningar och
legalisering av dokument, läkarintyg m.m. Kostnader för resa och uppehälle då man hämtar
barnet Bakgrund 1988 infördes ett adoptionsbidrag på 20000 kr för att underlätta
internationella adoptioner, detta var ungefär halva kostnaden för en internationell adoption.
2001 ökades bidraget till 40000 kr det är också dagens bidrag. Motsvarar ca 20% av
adoptionskostnaden 2014. Adoptionskostnaderna har ökat kraftigt de senaste åren, men det
har inte adoptionsbidraget gjort. Sedan 2001 har det stått helt still på dagens 40000 kr. När det
höjdes 2001 täckte det ca 40 % av den faktiska kostnaden. 2014 så täcker detta bidrag ca 20 %
av adoptionskostnaden. Adoptionscentrum (som är Sveriges största adoptionsbyrå för
internationella adoptioner) beräknar att under början av 2015 kommer kostnaderna för en
adoption från Kina (där de flesta barn adopterades från under 2014) att hamna på totalt ca 233
000 kr. Adoptionskostnaden för januari-april 2015 Kostnader o utlandet 74 185 kr Kostnader i
Sverige 94 248 kr Familjens egna kostnader (uppskattning) 65 000 kr Att lätta
adoptionsföräldrarnas ekonomiska börda gynnar barnet!
1.
att bidragsdelen anpassas till den faktiska adoptionskostnaden
2.
att genom indexreglering av bidragsdelen säkra en framtida anpassning till
aktuell adoptionskostnad
Carina Markert - Landskrona
Fler familjehem - Motion 5.50
Vi lever i ett tufft samhälle där många barn och ungdomar behöver stöd och hjälp utanför den
egna familjen. Många kommuner söker med ljus och lykta efter familjer som vill hjälpa och
stödja dessa barn och ungdomar för att de ska få en trygg uppväxt. Bristen på familjehem är
stor i många kommuner, många barn får därför vistas på institution under allt för lång tid i
avvaktan på att kommunen ska finna, utreda och besluta om lämpligt familjehem. Många är
intresserade men drar sig för att ta på sig den stora uppgiften att bli ett familjehem. De
behöver stöd i sin roll och bättre ekonomiska förutsättningar. Vi anser därför att de som är
familjehemsföräldrar behöver få bättre förutsättningar för deras oerhört viktiga arbete. Ett sätt
kan vara att arvodesdelen som de får i ersättning ska vara A-kasse- och pensionsgrundande.
Detta för att de som arbetar med barn och ungdomar i sitt eget hem ska få en trygg tillvaro
den dag då uppdraget avslutas.
1.
att Centerpartiet verkar för att arvodesdelen som familjehemsföräldrar får ska
vara Akasse- och pensionsgrundande.
Kerstin Hermansson - Borås

Motionerna i sin helhet

Transcription

Similar documents

14 Yttrande över motion rörande stöd till

Protokoll 2015-09-14