Umeå, Europas kulturhuvudstad 2014

Transcription

Umeå, Europas kulturhuvudstad 2014
UMEÅ.
EUROPAS
KULTURHUVUDSTAD
2014
EUROPEAN CAPITAL OF CULTURE
Bryssel
Europeiska kulturhuvudstäder
2
UMEÅ.
EUROPAS
KULTURHUVUDSTAD
2014
EUROPEAN CAPITAL OF CULTURE
”I VILKEN GRAD BEDÖMER DU/NI ATT ARBETET MED PROJEKTET
HAR BIDRAGIT TILL DIN/ER OCH ORGANISATIONENS UTVECKLING?
UTDRAG UR PROJEKTÄGARENKÄT
”Intresset för samiska
frågor har ökat, både
i och utanför Sápmi.”
Svenska samernas riksförbund/SSR/
Det samiska samhället i historia och
nutid – teori och praktik i möte
”Verkligheten har vuxit
som individer och kollektiv
samt skapat oss ett vidare rykte
som en seriös och driven aktör,
även på internationell nivå.”
Verkligheten/Survival Kit
”Tráhppie har utvecklats till en självklar mötesplats
för samer i Umeå och tillresta.”
Såhkie Umeå Sameförening/Kulturhuset Tráhppie
”Man har vågat satsa på ett
projekt som är nydanande
och uppmärksammats både
nationellt och internationellt
och det är ingen lätt resa, men
det har givit nya p
­ erspektiv
samt en bekräftelse att slöjden
som metod verkligen är bra i
olika ­sammanhang.”
”Operakonsten har blivit mer offentlig
och tillgänglig för en bredare allmänhet,
vilket vi hoppas kommer att leda till
ett ökat ­intresse även efter 2014.
Norrlands­Operans rykte nationellt
och internationellt har stärkts.”
Västerbottens Läns Hemslöjdsförening/Next Level CraftSloydify Society
”Projektets alla olika programpunkter och samarbetsparter
har medverkat till ett ­vidgat nätverk och en ökad kompetens.”
NorrlandsOperan/Elektra
Västerbottens museum/
Rock Art in Sápmi
”De tyckte det var fantastiskt med en så bred publik!
Diskussioner om andra ­framtida samarbeten påbörjades.”
Umeå Teaterförening/om Cullbergbaletten
”Projektet har bidragit till att öppna allmän­hetens
ögon för arrangemangsytan Verket. Fler spelningar
med internationella band har gjort att fler internationella aktörer (band, skiv- och bokningsbolag) fått upp
ögonen för vår verksamhet och hör av sig om både
arrangemang och samarbeten. Vi har skapat många
nya kontakter och utökat vårt nätverk internationellt.”
”Jag upplever att medarbetare
har börjat reflektera mer
om konstens möjlighet …”
Föreningen Verket/Ny våg
”Alla inom projektet har lärt sig mycket som arrangörer. Framför
allt har vi genom debatten och föreläsningen kunnat se hur graffitin
skulle kunna utvecklas i Umeå.”
Studieförbundet Vuxenskolan/Avalanche
2
Svenska kyrkan/Umeå pastorat/
konstprojektet Fyren
”Som projektledare har jag, … stärkts i min uppfattning om kulturens och konstens
kraft att med ord och bild som verktyg verka för kommunikation, förståelse, tillit och
självförtroende som resulterar i inkludering och integration. I den processen växer alla.”
Studiefrämjandet/Gunilla Samberg/Molnskugga
”Vi har fått mycket uppskattning av vår
publik och förstått att vi fyller ett behov
i Umeås kulturliv”
Tantteatern/Det är aldrig för sent för baletten
”Leonor Fini / Pourquoi pas? var en av de mest
resurskrävande, mest uppmärksammade och
mest betydelsefulla konsthistoriska utställningar
som Bildmuseet producerat och visat. Med detta
utställningsprojekt har Bildmuseets kontaktnät
och internationella anseende ökat.”
Bildmuseet/Leonor Fini/Pourquoi pas?
”Personerna har vuxit i sin personliga
utveckling och deltar på ett mycket
mera aktivt sätt i samhällsdebatten
och samhällsutvecklingen.”
Svensk Socialpolitisk förening/
Verandan
”Vi har getts tillfälle att internationalisera och
professionalisera festivalen. 2014 års Littfest var
ett enormt mycket större projekt än tidigare års
festival, såväl kvalitativt som kvantitativt.”
Föreningen Littfest/Littfest2014
”Vi är en folkrörelse och vi ser det som vårt samhällsansvar och uppdrag att spegla samhällets
mångfald utifrån begreppet ’konst för alla’.”
Konstfrämjandet i Västerbotten/
Back in Baby’s Arms
”Den svenska berättarrörelsen har stärkts i sin identitet.
Vi kan också se att Umeå med omnejd blivit synliggjord
när det gäller berättarkonsten och berättartraditionen.”
Berättarnät Sverige/Federation of European Storytellers/FEST
”Vår förening har fått ett nationellt rykte
om att vara drivande i att medverka till
att uppmärk­samma och även att tänja på
bilderbokens gränser.”
Krumelur, föreningen för unga ord i norr/
Snöbollen – årets svenska bilderbok
”Vi har fått en bredare identitet
lokalt och internationellt.”
Kammarkören Sångkraft/
A Choral Mid­summer­light’s Dream –
Umeå International Choir Festival
”FrostByte, har fått ett stort lyft med hjälp
av kulturhuvudstadsåret. Antalet engagerade
medlemmar inom organisationen har ökat
och organisationen har fått kompetens
i fler områden än tidigare.”
UmeLan/FrostByte
”Det har varit ett oerhört inspirerande p
­ rojekt och
metoderna kommer vi att utveckla vidare.”
Mediacenter Västerbotten/Det var en gång
i Västerbotten/Once upon a time
”Skuggteatern har … fått möjlighet att utvecklas
och spänna varenda muskel ­i organisationen. Under året har vi också … nått en bredare publik som
vi hoppas kommer följa med oss in i framtiden.”
”Projektet har vitaliserat Teater­
centrums internationella nätverk
och ökat förut­sättningarna för
nya samarbeten.”
Skuggteatern/Shakespeare I park’n, I’m not a girl
Teatercentrum/Unlimited! EON Off meeting
3
UMEÅ. EUROPAS KULTURHUVUDSTAD 2014
Ansvarig utgivare: Elisabeth Lind, Umeå2014
Redaktör: Jessica Larsson Svanlund
Research bilder: Robert Rösth
Research: Margareta Ling, Sofie Stefansson
Redaktionsråd: Elisabeth Lind, Fredrik Lindegren, Albert Edman, Dan Vähä
Översättningar till engelska: Accent Språkservice AB
Grafisk produktion: Pondus Kommunikation AB
Omslagsfoto framsida: NorrlandsOperan, Elektra. Foto: Mats Bäcker.
Tryck: Tryckeri City, Umeå, april 2015
Upplaga: 2014 exemplar
4
Under kulturhuvudstadsåret i Umeå 2014
har vi visat hur enorm kraften blir när vi
­jobbar tillsammans. I den här boken
­berättar vi om en del av de fantastiska
verk, föreställningar och projekt som
­kulturskaparna har åstadkommit.
Vi vet att kulturen är blodomloppet
i mänsklig utveckling. Kulturen syresätter
den levande materia som är samhälls­
kroppen och ger oss kraften och styrkan
att utvecklas – tillsammans.
The European Capital of Culture year in
Umeå 2014 ­demonstrated the enormous
energy g
­ enerated when we work together.
This book showcases a number of the
fantastic works, performances and projects
that ­cultural ­creators have brought to life.
We are convinced that culture is the lifeblood
of human development. Culture pumps
­life-giving oxygen into the living body of
­society and gives us the power
and strength to develop – together.
MARIE-LOUISE RÖNNMARK, KOMMUNALRÅD
/ORDFÖRANDE I KULTURHUVUDSTADSUTSKOTTET
FREDRIK LINDEGREN,
KONSTNÄRLIG LEDARE UMEÅ2014
5
INNEHÅLL
6
Så blev Umeå kulturhuvudstad
Marie-Louise Rönnmark berättar 8–11
Medskapande – en djärv idé 12–13
Fem stärkande mål 14–15
Caught by [Umeå] turnerade i Europa 16–19
De åtta samiska årstiderna
20–21
Burning Snow – den stora invigningen
22–23
Dálvvie, vårdandets årstid
24–25
Glashuset, ett skyltfönster för kulturen
26
Kulturskjutsen gav möjligheter att testa idéer
27
Kan vi mer om samisk kultur 2015?
28-29
Guitars har världens finaste gitarrsamling
30–31
Musikfestivalernas huvudstad
32–33
Gjirradálvvie, uppvaknandets årstid
34–35
Littfest, Sveriges största litteraturfestival växlade upp
36–37
Året då sport och kultur förenades
38–39
Västerbotten främjar långsiktiga effekter
40–43
Gijrra, återvändandets årstid
44–45
Körfestivalen – folkfest med 800 deltagare
46–47
Ett maxat år för Bildmuseet
48–51
Gijrragiessie, växandets årstid
52–53
Visit Umeå överträffade förväntningarna
54–55
Europeiska kulturutbyten i skolan
56–57
Ett band till Japan
58–61
Giessie, kontemplationens årstid
62–63
NorrlandsOperan gav eko i världen
64–67
Verkligheten skapar utrymme för samtidskonsten
68–69
1800-talets bild av Umeå: en kulturstad 70–71
Världens media upptäckte Umeå
72–73
”Hur Umeå fick en central plats i min geografi”
74–75
Tjakttjagiessie, skördandets årstid
76–77
Rekord för Umeå Teaterförening
78–79
Nycirkusfestival samlade världsartister
80–81
Ideella insatser gjorde det möjligt
82
Radioamatörerna spred budskapet
83
Välkomna tillskott på Västerbottens museum
84–87
Tjakttja, drivkraftens årstid
88–89
Brännbart på Mänskliga Rättighetsdagarna
90
Tre festivaler i filmstaden Umeå
91
Eugenio & Giulio – kulturambassadörer i Umeå
92–93
Kultur på Campus – världsunik studentkultur
94–95
Tjakttjadálvvie, vandrandets årstid
96–97
Northern Light, en lysande sista show
98–99
Regionkommunernas kulturhuvudstadsår
100–101
Väven – Umeås nya kulturhus slog upp portarna
102–103
Kvinnohistoriskt museum utmanar
104–105
Culture and Cities forskar om kultur och städer
106–107
Partners stöttade kulturen
108–109
Medskapandet öppnade världsstädernas dörrar
110–111
Berggren, Böhlin & Meidell analyserar
112–115
Tack till alla medverkande!
116–117
Till häst genom Västerbotten
120
7
Glashuset på Rådhustorget. Foto: Andreas Nilsson.
Invigningshelgen. Kronprinsessan Victoria. Foto: Malin Grönborg.
8
Inledning
SÅ BLEV UMEÅ
KULTURHUVUDSTAD
Marie-Louise Rönnmark om visionen och vägen mot 2014
UMEÅ ÄR EN
KULTURSTAD
Umeå har varit en kulturstad sedan en
lång tid tillbaka. Redan 1999 såg jag ett
antal intressanta internationella artiklar
som lyfte Europas kulturhuvudstad som
fenomen och styrka. Då bestämde jag mig
för att lägga fram ett förslag om att Umeå
skulle bli europeisk kulturhuvudstad och
så påbörjades arbetet.
Varför? Genom att vara Europas kulturhuvudstad befästs det vi alltid har vetat:
det är kulturen som ger mänsklig utveckling. Att få lyfta det nordliga rummet,
skapa nya nätverk och att öppna fönstret
ytterligare mot Europa och världen kändes viktigt. Sedan började ett kreativt och
intensivt arbete i samtal med medborgare,
kulturarbetare, konstnärer, föreningar,
näringsliv, institutioner med flera för att
förankra frågan – inte bara i Umeå utan
även nationellt och på EU-nivå.
Det som kan uppfattas som ett enkelt
ord: medskapande, hade vi många och
långa diskussioner om; om det var medskapande som skulle vara drivkraften i
arbetet. Vi fick börja med att övertyga den
­europeiska juryn – och vi stod på oss.
Juryns o
­ rdförande Bob Scott sade: ”Hur
ska vi kunna säga nej till er, med er glädje,
ert självförtroende och er framtidstro”.
NYFIKENHET, PASSION
OCH MEDSKAPANDE
Ledorden fick bli nyfikenhet och passion
och medskapandets konst. Idag kan jag
bara konstatera att det var det enda sättet
att vara kulturhuvudstad för Umeå, med en
historia där alla är engagerade och ger
uttryck för sitt engagemang. Det ska vi vara
stolta över i en demokrati. Numera, sedan
några år tillbaka, är det inskrivet i protokollet på Europanivå att man ska jobba enligt
Umeås modell med medskapande.
Umeå är idag en annan stad efter att ha
varit Europas kulturhuvudstad. Vi har ännu
mer mod, vi har framtidstro och vi vågar
utmana oss själva och andra. Kulturen
och konsten har visat vägen. I stället för
att låsa in staden med murar så har vi valt
att öppna upp mycket mer. Vi har visat det
nordliga rummets styrka, och vi är öd­­mjuka
inför alla nya nätverk och kontakter
i Europa och världen. Vi fick frågan hur
vi skulle visa Europa vilka vi är och det
gjorde vi på ett annorlunda sätt, genom
att göra nedslag i sju större europeiska
städer under hösten 2013. Tillsammans
med bland andra Visit­Sweden, ambassaderna, artister, Umeå universitet, Sámi
Duodji och Icehotel blev turnén en succé.
BILDEN AV UMEÅ SPREDS
ÖVER VÄRLDEN
Under kulturhuvudstadsåret fanns en
enorm nyfikenhet på Umeå över världen.
Jag är glad över att så många tv-team och
andra journalister runt om i världen med
sina egna uttryckssätt har beskrivit oss
i bilder och ord; över två miljarder unika
besökare har valt att läsa om Umeå som
Europas kulturhuvudstad. Det är svindlande
siffror, som jag aldrig kunnat drömma om,
som nu är verklighet. Som har bidragit till
att turismen ökat och skapat ett större
intresse för att knyta kontakter med oss och
att etablera sig i Umeå. Det måste vi til�låta oss att vara stolta över, för det ger oss
utrymme att fortsätta vara modiga, våga
sticka ut och gå utanför trygghetszonen.
Det kan vi göra på många sätt, inte
minst genom stadsomvandlingen som har
varit viktig för Umeå. Där vi tidigare, som
många andra städer i Europa, har vänt
ryggen mot älven visar vi nu oss från vår
9
Molnskugga. Foto: Véronique Dubois Côte.
Musik från stunder då livet var som allra bäst. Foto: Göran Wretling.
Projektet VODA – Vi och dom andra. Foto: Sara Lindquist.
10
Inledning
bästa sida. Att vända stadens ansikte mot
älven och att knyta ihop staden mellan
broarna har varit en dröm för mig, en
dröm som nu håller på att förverkligas.
Konstnärligt campus, Årstidernas park,
Rådhusparken, Väven, Skeppsbron,
­skateparken – allt knyts ihop med konst,
kultur och offentliga mötesplatser.
KULTUREN HAR ÖPPNAT
VÅRA SINNEN
Konsten och kulturen har skapat nya spelplatser, öppnat våra sinnen och tankar,
och vi har fått nya vänner som gör att vi
vågar ta nya ansatser. Det har varit så
mycket som har hänt, så mycket som jag
känner stolthet över och så många medskapare och fantastiska kulturhändelser
som vi alla fått möjlighet att uppleva.
Och främlingsfientlighet och rasism göre
sig icke besvär! Umeåborna tog tillbaka
­torget när nazistiska grupper försökte
störa – man stod inte stilla och tittade
på. Den rädsla vi nu upplever i flera
­samhällen bygger inte framtid. Det gör
vi genom nyfikenheten, passionen, att ha
modet – att våga. Att se att det är konsten
och kulturen som ständigt syresätter den
levande materia som är samhällskroppen
och ger oss kraften och styrkan att utvecklas tillsammans. Kulturen måste få lysa,
brinna och vara ledstjärnan.
Att Umeå har varit Europas kultur­huvud­
stad i det nordliga rummet är en fantastisk
tillgång och möjlighet för framtiden.
Många nya dörrar har öppnats, spännande
nätverk har utvecklats och kulturen och
konsten är ledstjärnan till framtiden. Så låt
oss tillsammans fortsätta att med öppenhet
och nyfikenhet möta framtiden!
SUMMARY
Umeå has been a cultural city for generations. Becoming
the European Capital of Culture in 2014 confirmed what we
already knew: culture is what drives human development.
We are bolder and more confident now, and we dare to
challenge ourselves and others. New doors have been
opened, exciting networks have evolved, and it is culture
and art that have shown us the way. Let us continue to be
open and curious as we embrace the future!
MARIE-LOUISE RÖNNMARK, KOMMUNALRÅD
/ORDFÖRANDE I KULTURHUVUDSTADSUTSKOTTET
Marie-Louise Rönnmark. Foto: Johan Gunséus.
11
TILLSAMMANS
SKAPADE VI
KULTURHUVUDSTADSÅRET
Medskapande: en djärv idé, som kritiserats och hyllats
TEXT: LOTTA OLOVSSON, WEBBREDAKTÖR, UMEÅ2014
KULTURLIVET ÄR
KRAFTKÄLLAN
Vad är den viktigaste biten för att ­skapa
ett kulturhuvudstadsår? Fredrik Lindegren,
konstnärlig ledare, ger sitt svar på frågan
och berättar varför det i ur och skur varit
så självklart.
– Alla var helt överens om att kulturhuvudstadsåret måste skapas av Umeås
kulturliv. Det föll sig naturligt, allt annat
var en orimlighet. Det är så många starka
och kompetenta aktörer som har sin egen
drivkraft och den är du inte och petar i.
Det säger Fredrik Lindegren, under
åren 2006–2015 konstnärlig ledare för
Umeå2014. Numera kulturchef för Umeå
kommun, men med rötterna i teaterns
värld. Han fortsätter:
– Medskapandet var en förutsättning
för att genomföra kulturhuvudstadsåret
i Umeå.
MEDSKAPANDE – VAD ÄR DET?
Metoden för Umeå2014 stavas alltså
medskapande. Men vad innebär det
egentligen? En enkel sak, menar Fredrik
Lindegren. Medskapande är när männi­
skor tillsammans skapar upplevelsen.
Ett exempel är att ta del av en bok, det
gör läsaren till en medskapare av
skribentens verk. Att bygga ett program
med hundratals aktörer som själva
bestämmer vad de ska göra ett annat.
– Det har alltid funnits en konstnärlig
frihet hos konstnärerna och arrangörerna.
Visst har det också varit ramar, som att det
12
måste finnas en organisation och gärna en
europeisk vinkel, men friheten är grunden
i medskapande. Det går inte att säga att
“vi ska skapa tillsammans, men vi ska
göra det på det här sättet”, för då faller det
på en gång, förklarar Fredrik Lindegren.
Tillvägagångssättet har både hyllats och
kritiserats. Vid en av träffarna med den jury
som beslutar om vem som vinner titeln fick
medskapandet och dess företrädare skarp
kritik. Umeås valda väg bedömdes inte
vara framkomlig då verkshöjden på kulturen skulle bli för låg. Ingen kultur­huvudstad
hade tidigare arbetat på det sättet och
metoden sågs som ett osäkert kort.
– Vi visste däremot att kvaliteten skulle
säkerställas. Vi hade bestämt oss och var
förvissade om att vi hade gjort rätt val,
berättar Fredrik Lindegren.
VINDARNA VÄNDE OCH UMEÅ
VANN ÄNTLIGEN TITELN
Mörka moln, men de europeiska vindarna
vände. Umeå vann titeln och samma jury
som kritiserade Umeås medskapande
skickade följande uppmaning till den
­blivande kulturhuvudstaden Leeuwarden
i Nederländerna:
Panelen rekommenderar Leeuwarden
2018 att kontakta Umeå2014 angående
medskapandedelen av program­­plane­
ringen, för att lära sig av Umeås erfarenhet.
Metoden gick hem till sist med andra
ord, men inte helt utan friktion. På hemma­
plan har kulturhuvudstadsåret under
åren debatterats flitigt i lokalpressen,
kommentars­fälten och fikarummen.
Medskapande
– Ett kulturhuvudstadsår ska innehålla en livlig debatt, det är ett tecken
på att människor är engagerade och vill
vara delaktiga. Debatten kring projektet
Umeå2014 har navigerat mellan allt ifrån
stadsplanering och scenkonst till tillväxt.
Dags för ett nytt begrepp. Open source,
öppen källkod. Ett uttryck lånat från datorvärlden, som gör det fritt fram för utveck­
lare att använda koden till ett program
och på så sätt driva utvecklingen framåt.
I en kulturkontext handlar det om vem som
råder över rätten till det vi kallar kultur.
Vem får använda begreppet och vem får
det inte? I Umeås ansökan om att bli kulturhuvudstad var open source-tanken ett
bärande begrepp, med medskapandet
som en konkretisering.
– Öppen källkod innebär att alla som
vill vara med har möjlighet att vara det.
Vi kan fråga oss om det finns de som
tycker sig äga kulturfrågorna mer än
andra? I så fall sopas möjligheten att
jobba medskapande bort.
– Det är ofta tufft att vara kulturaktör,
med stora ambitioner och små resurser.
Men jag tror ändå att det finns bättre för­
utsättningar för kulturföreningar i Umeå än
i många andra städer. Många föreningar
i Umeå har funnits länge och det är ett
tecken på att de är livskraftiga. Men det är
också viktigt att det kommer nya grupper,
det måste finnas utrymme och resurser
för det också.
– Den kommunala strukturen ska
stötta, inte styra. Jag tror att det nu i Umeå
efter kulturhuvudstadsåret finns ett större
utrymme för kulturstaden Umeå att bli mer
profilerad och det är något jag hoppas
stärker vårt kulturliv ännu mer på lång sikt.
SUMMARY
Umeå2014’s Artistic Director, Fredrik Lindegren, talks
about co-creation. When Umeå planned its bid to become
­European Capital of Culture, everyone agreed that the
­programme would grow out of Umeå’s existing cultural life.
This approach is called co-creation and involves people
working together to create the experience. The jury that
­selects the Capital of Culture initially criticized the
KOMMUNEN SKA STÖTTA
MEN INTE STYRA
Så vad händer med Umeå och det nordliga rummet när kulturhuvudstadstiteln
vandrat vidare och medskapandet inte
längre är en lika uttalad idé?
co-­creation approach, but chose Umeå anyway.
Today, the approach is applauded.
Fredrik Lindegren. Foto: Andreas Nilsson.
13
KULTURHUVUDSTADENS
FEM STÄRKANDE MÅL
Viktigt att lyfta staden och satsa långsiktigt
TEXT: ALBERT EDMAN, CHEF STADSUTVECKLING OCH HÅLLBARHET, UMEÅ2014
EMPOWERMENT:
EGENMAKT
Att vara Europas kulturhuvudstad handlar
förenklat om två saker. Den första är att
skapa ett programår som lyfter utmärkelsens två huvudmål: Staden och med­bor­
garna samt Den europeiska dimensionen.
Det är en utmaning som de allra flesta
kulturhuvudstäder lyckas väl med, och så
även Umeå som Europas kulturhuvudstad
2014. Den andra handlar om att ta vara på
de långsiktiga effekter som kulturhuvud­
stadssatsningen medfört; den nya kulturella infrastrukturen som utvecklats under
resans gång – och den nya självbild och
det självförtroende som utvecklas i de
många nya samarbetena lokalt, regionalt,
nationellt och internationellt.
Enligt Umeås ansökan ska det
­europeiska kulturhuvudstadsåret 2014
resultera i att nå fem ”stärkande-”, eller
på engelska, Empowerment-mål:
EMPOWERMENT OF PEOPLE
Medborgarna i Umeå har efter 2014
fått nya upplevelser och erfarenheter.
Det har i sin tur lett till ökad nyfikenhet,
­väckta passioner, nya insikter och
kunskaper om Europa samt nya lokala,
nationella och ­europeiska nätverk.
Kulturarbe­tare och medborgare har
upptäckt nya ­möjligheter och fått ökat
självförtroende och s­ törre framtidstro.
Kulturen har nått nya ­målgrupper.
EMPOWERMENT OF THE CITY
Det offentliga rummet i Umeå har förnyats
genom flera stadsutvecklingsprojekt med
konstnärlig själ, bland annat Konstnärligt
campus. Nya attraktiva mötesplatser bidrar
14
till nyfikenhet, kreativitet och fortsatt utveckling av alla medborgare och hela staden.
Det offentliga rummet i Umeå har iklätts en
nyskapande konstnärlig gestaltning.
EMPOWERMENT OF THE CULTURE
Kulturlivet i Umeå har utvecklats både på
djupet och bredden, såväl i korsvägarna
mellan konstarterna som mellan konstarterna och andra samhällsområden.
­Kulturhuvudstadsåret har skapat en lång
rad innovativa arbetsformer, metoder
och uttrycksformer. Kulturkonsumtionen
i Umeå har ökat och därmed förbättrat
de ekonomiska förutsättningarna för
­stadens kulturliv.
EMPOWERMENT OF
THE NORTHERN REGION
Hela Sverige och Europa har fått möjlighet
att interagera med den nordliga regionen
i nya former och sett och upplevt regionens
styrkor i ett nytt sken. En re-mapping (omdefiniering av kartan) har skett i synen på
Umeå och den nordliga regionen. Sverige
och Europa har fått upp ögonen för Umeå,
som väcker nyfikenhet och lockar kultur­
utövare, studenter och andra att flytta hit.
Företag och investeringar följer med.
EMPOWERMENT OF
INTERNATIONAL RELATIONS
Europa har fått ta del av en ambulerande
utställning om hur Umeå och den nordliga
regionen har utvecklats i samspel med
övriga Europa. Detta i samarbete med
bland annat Umeå universitet. Syftet med
utställningen med kompletterande aktiviteter
är att väcka nyfikenhet och diskussion
om såväl staden Umeå som det nordliga
rummet. Men också om kulturens bety­
delse för samhällets utveckling och dess
möjligheter i Europa.
Musik från stunder då livet var som allra bäst. Foto: Göran Wretling.
Fem stärkande mål
SUMMARY
In simple terms, assuming the mantle of European
Capital of Culture involves c­ reating a programme
that emphasizes the title’s two principal focuses:
the City and Citizens and the European dimension,
and exploiting the long-term effects generated
by the Capital of Culture year. The co-creation
aspect of the 2014 Capital of Culture year means
that involvement in culture will continue in Umeå.
Moreover, Umeå is also the Swedish municipality
that has invested the most money in c­ ulture per
capita over time.
15
Foto: Andreas Nilsson.
Foto: Andreas Nilsson.
16
Caught by [Umeå]
CAUGHT BY [UMEÅ]
DEN STORA
EUROPA-TURNÉN
En berättelse om konsten att sprida norrsken i Europa
TEXT: KARIN ARVIDSSON, PROJEKTLEDARE CAUGHT BY [UMEÅ]
HUR UTTALAR
MAN DET HÄR DÅ?
U-M-E-Å. En bokstavskombination som
de flesta européer slinter på när det ska
uttalas. Umeå, en stad nära polcirkeln,
liten med europeiska mått och kanske inte
alldeles världsberömd i de stora kulturella
sammanhangen. Men när Umeå fick
kungakronan och blev Europas kulturhuvudstad 2014 så var det bara att kavla
upp ärmarna och gå juryns krav tillmötes:
– Ni ska bli en omtalad och respekterad
stad i Europa, knyta kulturella band mellan
länderna och locka till er ­besökare!
Jaha, frågade vi oss, vad har Umeå
som andra platser i Europa inte har?
Vad kan locka 500 miljoner européer att
intressera sig för oss? Här finns inget
Eiffeltorn, inget Akropolis, inga romantiskt
guppande gondoler.
När vi lite omtumlade så småningom
slog oss ned och öppnade vår egen skattkista så visade det sig dock att här fanns
ju också rika skatter: vi hittade dramatisk natur, milsvida skogar, öringbäckar,
åkerbär, norrsken, snö och is. Men också
EU:s enda urfolk, samerna. Vidare ett stort
universitet, en internationell rockscen,
opera och symfoniorkester, världens högst
rankade designhögskola, livaktiga litterära
verksamheter, dansande, skådespelande,
musicerande. Och mycket, mycket annat.
KULTUREN FÅR OSS ATT UTVECKLAS
Ända sedan 70-talet har man i Umeå lyft
fram kulturens betydelse för samhällets
utveckling. Man förstod tidigt att den kulturella myllan är av central betydelse för en
stads växtkraft. Med kultur skapas attraktion, möten och inspiration – en mänsklig
tillväxt som i andra änden också bidrar till
ekonomisk tillväxt. Dessa tankar om Umeå
och ”Det nordliga rummet” blev dynamiken i det projekt som snart växte fram.
I samarbete med VisitSweden beslöts
att genomföra en turné under namnet
Caught by Umeå. Turnén skulle föregås
av en digital konsttävling med syfte att
öka intresset. I stället för att pumpa ut
turistbroschyrer med skrytsamma texter
om Umeås förträfflighet, så uppmanades
unga människor i Europa att i bild och
film uttrycka sina tankar och fantasier
kring Umeå och Det nordliga rummet.
Tävlingen fick in mer än 500 bidrag
som ­publicerades på webbsidan
caughtbyumea.com. Bilderna spreds
och delades och nådde djupt in i unga
kreativa miljöer i Europa.
Själva turnén genomfördes i september
och oktober 2013 i sju europeiska stor­
städer. En eventplats i form av ett plasthus
och en stor samekåta transporterades
mellan städerna och fylldes med kultur
från Umeå och Nordsverige.
SOM ETT CIRKUSSÄLLSKAP
Med början i Köpenhamn drog turnén
runt likt ett cirkussällskap. Plasthuset som
liknade en gigantisk iskub fylldes med
allehanda kultur. Här fanns Designhögskolans prototyper till framtida produkter,
parade med designföremål från norra
Sverige. Filmer med hänförande natur
visades. En måltid dukades upp som var
baserad på de åtta samiska årstiderna:
torkat renkött, hjortron, gravad röding,
älggryta och kokkaffe bland andra godsaker. Besökarna lät sig väl smaka och
fotograferade läckerheterna så de gastronomiska upplevelserna spreds på nätet.
Utanför ”ishuset” tog det samiska plats.
I en lavvo, ett samiskt hus i form av en
jättekåta, kunde publiken ta del av samiskt
konsthantverk, möta representanter för
17
den samiska ursprungsbefolkningen,
forskare i samisk kultur och ett rikt bildoch filmmaterial. Här spreds inte bara
det exotiska utan också kunskap om
samernas ibland problematiska livsvillkor
i ett modernt samhälle.
I varje stad inleddes den första kvällen
med en middag. Där inbjöds opinions­
bildare som journalister, bloggare, politiker
och andra att dela kulturupplevelsen. De
blev sedan viktiga spridare av budskapet i
medier och nätverk. Många av journalisterna kom sedan till Umeå och norra Sverige
för att på plats ta del av begivenheterna.
BILDEN AV NORR VARIERAR
Vi märkte att tankarna och drömmarna
om norr något skiljde sig mellan länderna.
För tyskarna är Sverige drömlandet på
jorden med vida skogar och röda stugor.
I Paris var norrskenet det som medierna
skrev om. Många begav sig till Centre
Culturel Suédois i Marais-kvarteren för
att på plats få se norrskenet – trots att
det var konstgjort!
I Warszawa vräkte regnet ner och
plasthuset höll inte för påfrestningarna
under sluttimmarna. Trots ett massivt
publikt intresse måste huset monteras ner
och skickas på lagning. Till London kom
ett nytt hus, men det hade fel som måste
fixas natten före öppnandet. Med hjälp
av tur, uppehållsväder och intensivt natt­
arbete kunde portarna öppnas på South
Bank. Här drog ”swedish fika” storpublik.
I Amsterdam stod Caught by Umeå granne
med Rijks-muséum och här älskade
barnen att själva få göra isskulpturer.
I Barcelona väckte isen och den samiska
kulturen stor uppståndelse, spansk TV
direktrapporterade om sensationen
med snö och is på stadens stora strand.
Turnén kostade förstås pengar och
kulturhuvudstadsåret tog ansvaret till­
sammans med VisitSweden. Innehållet
utformades i samarbete med bland
andra Umeå universitet, Icehotel, Guitars
– det nyöppnade gitarrmuseet i Umeå,
DesignLabland, Sameslöjdsstiftelsen
i Jokkmokk och Måltidsvision. En fantasi
18
skapades som aktiverade alla sinnen:
från smak och doften av kok-kaffe
till projicerat norrsken och ljud av
knastrande snö. Musiken var präglad
av samisk kulturtradition, s­ ångerskan
Sofia Jannoks musik b
­ äddades in
i berättelser om samernas livsvillkor.
VAD BLEV RESULTATET?
Nå, hur gick det då? Intresset på plats
ute i Europa gick inte att ta miste på.
Närmare 60 000 människor besökte oss
i de sju städerna. Och konsttävlingen
inhöstade mer än 500 fantasirika
bidrag kring det nordliga rummet. Vann
tävlingen gjorde en italienare som satt
och drömde om Norden vid Comosjön
och skapade ett nattligt vintermotiv.
Den stora publika framgången
spreds på nätet. Bloggare, journalister,
researrangörer och vanliga turné­besökare delade bilder och text, och
skrev om Umeå och norra Sverige.
Antalet journalister som ville komma på
besök sköt i höjden och till invigningen
i slutet av januari 2014 kom fler än hundra
internationella journalister. Artiklarna
spreds över världen: i USA, Kina,
Brasilien och Europa. Man berättade
om naturscenerierna i norr men också
om den livaktiga staden Umeå som använt kulturen som hävstång. Umeå2014
kunde vid årets slut räkna över två
miljarder unika besökare som på nätet
eller i tryckt form tagit del av berättelsen
om Umeå och det nordliga rummet. Och
de utländska turisterna hittade till Umeå.
SUMMARY
In the lead-up to the Capital of C
­ ulture year it was decided that Umeå2014 would tour Europe to ­attract visitors.
In partnership with VisitSweden, a tour was conducted
in the autumn of 2013 that covered seven major E
­ uropean
cities. An event hub in the form of a plastic b
­ uilding and
a large Sámi tent travelled between the cities, filled with
all sorts of culture from Umeå and northern Sweden,
including food, design, music, film and much more.
Foto: Andreas Nilsson.
Caught by [Umeå]
Foto: Andreas Nilsson.
Syftet, och förhoppningsvis resultatet, med hela turnén – att fånga
människors uppmärksamhet och få
dem att själva söka efter skatterna
i norr – kan kanske bäst sammanfattas i det som var målsättningen
med Caught by Umeå:
“I was caught by Umeå
and I never want
to be released.”
19
Rock Art in Sápmi. Foto: Anders Björkman.
Startskott, Renkaravan. Foto: Jonatan Stålhös.
Jon Henrik Fjällgren. Foto: Fredrik Larsson.
Jag är tusen år. Foto: Hans-Olof Utsi (CC BY 3.0).
20
De åtta samiska årstiderna
FYRA ÅRSTIDER?
NEJ, VISST ÄR DE ÅTTA!
Den samiska kalendern formade kulturhuvudstadsåret
TEXT: SUSANNE GRANBERG, KOMMUNIKATÖR, UMEÅ2014
MED FOKUS PÅ
DET VIKTIGA
Den nordliga regionen har alltid betraktats
som ett gränslöst land av samerna, EU:s
enda urfolk. Ubmeje (Umeå) är en del av
Sápmi – sameland – och urfolkets historia,
kultur, näring, religion och språk. Det
samiska kalenderåret är uppdelat i åtta
årstider. Det är ett sätt att levandegöra
årets skiftningar och sätta fokus på det
som är viktigt i varje skede. Årstiderna har
sin egen rytm och är formade av samernas
kulturhistoria och närhet till naturen. Varje
årstid har sin karaktär och sina särdrag.
Dálvvie – vårdandets årstid (vinter)
Gjirradálvvie – uppvaknandets årstid
(vårvinter)
Gjirra – återvändandets årstid (vår)
Gjirragiessie – växandets årstid
(vårsommar)
Giessie – kontemplationens årstid
(sommar)
Tjakktjagiessie – skördandets årstid
(höstsommar)
Tjakktja – drivkraftens årstid (höst)
Tjakktjadálvvie – vandrandets årstid
(höstvinter)
berikande och inspirerande att känna
in respektive årstids karaktär och sedan
forma ett program som präglats av årstidernas utmärkande egenskaper, säger
Shauna Adams, programproducent för
Umeå2014.
ETT VÄL FUNGERANDE VERKTYG
Att man valde att dela in kulturhuvudstadsåret i åtta årstider är något hon tycker har
varit ett väl fungerande verktyg.
– Det kändes viktigt att lyfta fram den
­samiska dimensionen och det har dessutom varit ett praktiskt ramverk att arbeta
med. Jag tror det blev lättare att ta till sig
kulturhuvudstadsårets stora utbud i och
med att aktiviteterna delats in under
åtta årstider.
Shauna förklarar också att hon under
arbetets gång fått ett annat sätt att se på
våra årstidsväxlingar.
– Ju längre jag har jobbat med de
­samiska årstiderna desto tydligare har det
blivit för mig att vi här uppe i norr inte alls
har fyra årstider. Det är klart att de är åtta!
SUMMARY
The northern region has always been viewed as a land
without borders by the Sámi, the EU’s only indigenous
people. Ubmeje (Umeå) is a part of Sápmi, the land of the
Sámi, and of the n
­ ative p
­ eople’s history, culture, livelihood,
­religion and language. The Sámi calendar is divided into
Under kulturhuvudstadsåret har
pro­grammet varit indelat i åtta årstider
som manifesterat den samiska dimen­
sionen och återspeglat atmosfären
i respektive årstid.
– Utgångspunkten för programåret har
varit att fånga årstidernas särdrag. För
oss som skapat programmet har det varit
eight seasons. The seasons are a way of bringing to life the
natural changes that occur during the year and of focusing
on what is important in each stage. ‘The longer I work with
the Sámi s­ easons, the clearer it has become to me that those
of us who live up here in the north don’t have four seasons
at all. It’s obvious we have eight!’ says Shauna Adams,
Programme Producer, Umeå2014.
21
BURNING SNOW.
SNÖ, IS, ELD
OCH KULTUR
Den stora invigningen lockade 55 000 besökare
TEXT: ANDERS MAGNUSSON, WEBBREDAKTÖR, UMEÅ2014
EN CHANS ATT SE
MED NYA ÖGON
31 januari till 2 februari 2014 invigdes
kultur­huvudstadsåret med ceremonin
Burning Snow som höjdpunkt med
55 000 besökare.
– Under invigningshelgen var det ett
stort publiktryck på många andra arrange­
mang runt om i stan och vi är glada över
att så många kom. Upplevelsen att vara
med bland alla dessa människor hoppas
jag ska finnas kvar länge, sa Elisabeth
Lind, kommunikationschef på Umeå2014.
Marie-Louise Rönnmark var rörd
under sitt invigningstal:
– Tack från mitt brinnande hjärta till tusen och åter tusen av hängivna Umeåbor
som medskapat detta kulturhuvudstadsår.
EN RIK KULTURELL MÅNGFALD
Sametingets ordförande Stefan Mikaelsson
lyfte den samiska dimensionen.
– Jag vill tacka de samiska artister,
musiker och konsthantverkare som bidragit till mångfalden i denna invigning och
gjort den annorlunda i förhållande till den
dominerande kulturen.
Dåvarande kulturminister Lena
Adelsohn-Liljeroth sa i sitt tal att regeringen
varit fullt medveten om betydelsen av att
Umeå är kulturhuvudstad, samt betonade
det breda engagemanget.
– Vi får inte heller glömma att det som
fört oss samman här idag är resultatet
av fyra års hårt arbete, då många artister
och kulturinstitutioner i Umeå och andra
delar av Sverige varit – och är – upp över
öronen engagerade.
Jan Truszczynski, generaldirektör
för Europeiska kommissionens general­
22
direktorat för utbildning och kultur, poängterade vilka dörrar som öppnas.
– Detta år är alltså en möjlighet för
européer att mötas och upptäcka hittills
dolda dimensioner av vår kontinents rika
kulturella mångfald, men också att se med
nya ögon på vår gemensamma historia
och våra gemensamma värderingar.
Efter invigningsshowen, som anordnats
av phase7 och regissör Sven Sören
Beyer med Ars Electronica Futurelab,
­uppmanade kronprinsessan Victoria alla
att tända sina medhavda ljus och inviga
året tillsammans.
INVIGNINGSHELGEN INNEHÖLL:
City of Winter. Konstverk av snö, is, eld
och video.
Lit City. Rådhusesplanaden och centrum
stod i glöd med en ny ljussättning.
Sápmi Today. Rådhustorget förvandlades
till en samtida och futuristisk samisk plats
med långkok, samtal och gäster från
jordens alla hörn.
Soundscapes. Från en specialformad
container strömmade elektronisk musik
live och skapade ett nytt ljudlandskap.
Umeå Today. Skuggspel, midvinterboule
och jättebroderi längs Rådhusesplanaden.
Words Needed. Konstverk där rörliga texter projicerades på snöväggar, rätten att
använda och utveckla sitt språk belystes.
SUMMARY
The opening ceremony, Burning Snow, kicked off the year.
The opening weekend consisted of City of Winter (artwork
of snow, ice, fire and video), Lit City (new lighting of the city),
Sápmi Today (slow cooking, discussions and guests from
around the world in Umeå’s main square), Soundscapes
(electronic music creating a new soundscape), Umeå Today
(shadow play, midwinter boules and giant embroidery) and
Words Needed (artwork with moving text on walls of snow).
Burning Snow/Publik Rådhusparken. Foto: Jonatan Stålhös.
Burning Snow/Umeå Today. Foto: Håkan Larsson.
Burning Snow
Burning Snow/City of Winter. Foto: Håkan Larsson.
Burning Snow. Foto: Håkan Larsson.
Burning Snow. Foto: Håkan Larsson.
Burning Snow/Lit City. Foto: Malin Grönborg.
23
Umeå Today. Foto: Jonatan Stålhös.
Katarina Pirak Sikku. Foto: Malin Grönborg.
Eugen Onegin. Foto: Andreas Nilsson.
24
Klungan. Foto: Andreas Nilsson.
Dálvvie
DÁLVVIE – VINTER.
VÅRDANDETS ÅRSTID
Burning snow, Guitars, Sápmi, Kina, Fini, foto ...
TEXT: ANDERS MAGNUSSON, WEBBREDAKTÖR, UMEÅ2014
SOLEN SKÄNKER
SITT HOPPFULLA
LJUS
Jorden och marken vårdas av det tjocka
snötäcket, under miljontals gnistrande
snökristaller vilar hon, tar sig an det sköra
betet som långsamt minskar. Den karga
vintern vårdar renen med sin stränghet,
genom långsamma rörelser rör sig renen,
för överlevandets skull. Klövarna gräver
sig ned i nästan metertjockt snölager
för att komma åt laven. Den omhänder­
tagande vintern ser varje dag till att överlevandet fortgår. Endast den lurvige vilar
i sitt ide, den som ända från skapelsens
begynnelse välsignats med en lång vila,
under den svåraste av årstiderna. Solen
har vandrat tillbaka till det nordliga
himlavalvet, skänker sitt hoppfulla ljus
och vårdande strålar och snökristallerna
gnistrar av tacksamhet.
Åsa Simma
BURNING SNOW, EN KONSTNÄRLIG
VINTERDRÖM I UMEÅ
Dálvvie inleddes med en storslagen
invigningshelg som förvandlade Umeås
­centrum till en vinterstad med lokala,
samiska och europeiska inslag. Ett stort
antal konstnärer och artister deltog i
skapandeprocessen och resultatet kunde
upplevas av 55 000 besökare.
Den officiella invigningstimmen
Burning Snow ägde rum på Umeälvens
is, rakt nedanför Rådhusparken.
På NorrlandsOperan uppträdde Sami
Chinese Project, bestående av kinesisk
danskoreografi och toner från Sápmi.
Ett stenkast därifrån flockades nyfikna besökare från när och fjärran vid nyöppnade
Guitars – the Museum, för att få höra
hur två tvillingbröder från trakten genom
åren lyckats bygga upp en av världens
främsta privata samlingar av elgitarrer
och förstärkare.
Samlingsprojektet River Stories fokuserade på att bredda regionala samarbeten
och samlade föreställningar, projekt, och
evenemang som alla hade anknytning
till kraften i Västerbottens älvar. Fair City
handlade om barns framtidsvisioner,
gestaltade av professionella konstnärer.
EN EFTERLÄNGTAD PREMIÄR OCH
STORA UTSTÄLLNINGAR
Västerbottens museum öppnade två nya
sektioner för sina besökare. Sune Jonsson
Centrum för Dokumentärfotografi visade
en västerbottnisk landsbygd i förändring,
medan den nya basutställningen Rock
art in Sápmi presenterade tusentals år
gamla hällmålningar från Norge, Sverige
och Finland.
Bildmuseet lockade många besökare
med sin utställning om konstnären Leonor
Fini, som under mitten av 1900-talet ofta
ifrågasatte gränsen mellan manligt och
kvinnligt, myt och verklighet. Katarina
Pirak Sikku berörde också många med
sin utställning om rasbiologins studier
av samerna.
Som om inte det här var nog bjöd
årstiden dessutom på hardcoremusik,
teater­humor, folkmusik, jazz, vintersport
och skräckteater.
SUMMARY
Dálvvie began with a grand opening weekend that
­transformed Umeå into a winter city with local, Sámi and
­European influences. The official show, Burning Snow, was
held on the ice of the Ume­älven River and cultural events
­followed one after the other at breakneck speed throughout
the season – everything from theatre performances, new
exhibitions and symphonies to winter sports, hardcore
music and horror-themed theatre. It was grandiose yet
unpretentious, with something for everyone.
25
GLASHUSET PÅ RÅDHUSTORGET ETT SKYLTFÖNSTER FÖR KULTUREN
Hundratals aktiviteter i den centrala samlingsplatsen
TEXT: ANNIKA RYDMAN, JOURNALIST
ETT RUM FÖR
ALLA SOM BLEV
UPPSKATTAT
Tanken var att Glashuset skulle stå på
Rådhustorget i ett år. I stället blev det kvar
i fyra och ett halvt år. Under de här åren har
tusen­tals evenemang ägt rum i den genomskinliga och folkkära byggnaden – som nu
har flyttats sju mil västerut till byn Granö.
Hösten 2010 började ett konstigt hus
ta form mitt i centrala Umeå. Ett hus helt
i glas ritat av arkitekten Lars Rosenberg.
Umeåborna förundrades över den märkliga
byggnaden och vad den skulle fylla för
funktion på det populära torget. I folkmun
pratades det om akvarium och om hur
onödigt bygget var. Tanken med Glashuset
var att det skulle bli ett skyltfönster för
kulturhuvudstadsåret, ett ansikte utåt som
berättade om Umeå2014. Men även en
möjlighet för stadsborna att bidra till
skapandet av kulturhuvudstadsåret.
Innan allt drogs igång i Glashuset
bjöds allehanda föreningar med kopplingar
till kulturlivet in för att diskutera hur huset
skulle användas. Allt från NorrlandsOperan
till teaterföreningar och KFUM kom med
idéer och förslag på arrangemang. Aktivi­
teterna tog fart direkt. Fram till årsskiftet
2011 hade redan över hundra evenemang
ägt rum i Glashuset. Det var kultur i alla
dess former – musik, dans, teater, utställningar, workshops, konserter med mera.
Många dagar var det flera olika arrangemang i byggnaden. Succén var ett faktum
och planerna på att ta bort Glashuset
skrotades. I stället bestämdes att det
­skulle stå kvar ända fram till slutet av
2014. Under de fyra och ett halvt åren har
tusentals aktiviteter ägt rum i och utan­för
Glashuset, 365 dagar om året. Glas­huset
kom att bli en mötesplats, ett ställe där
det alltid hände något. Och under alla år
fick det stå där helt i fred. Inte en glasruta
krossades. Ingenting förstördes.
– Vi involverade alla tänkbara och
otänkbara i Glashuset. Det blev allas hus
– barns, ungdomars och vuxnas. Jag tror
Umeåborna fick känslan av att det var
­deras hus. Och man slår inte sönder ­något
som man är en del av, berättar Marcus
Weinehall, projektledare för Glashuset.
När kulturhuvudstadsåret var över, var
det dags att ta beslut om vad som skulle
hända med den populära byggnaden.
I början av 2015 sattes det ut till försäljning
på en auktionssajt. Köpare blev besöks­
näringsföretaget Granö Beckasin i Granö.
I framtiden ska Glashuset stå på toppen
av en rullstensås, omgärdad av höga
tallar och sex spektakulära trädhus.
Där ska det fortsätta vara en mötesplats
och arena för kultur. Som en förlängning
av Umeå2014.
SUMMARY
The Glass House at the main square in the heart of Umeå
quickly became a hit with Umeå residents. It has given
the residents an opportunity to showcase cultural activities
and contribute to the year’s programme. Today Glashuset
has found a new home at Granö Beckasin, where it will
HUSET SPRUDLADE AV AKTIVITETER
Det 30 kvadratmeter stora Glashuset
vann snabbt Umeåbornas hjärtan. Huset
sprudlade av aktiviteter, varje dag, året om.
26
serve to be a meeting point and extend the European
Capital of Culture year.
Dálvvie
KULTURSKJUTSEN
– EN MÖJLIGHET
ATT TESTA IDÉER
115 projekt fick mikrofinansiering för att utvecklas
TEXT: ROBERT TENEVALL, PROJEKTANSVARIG FÖR KULTURSKJUTSEN, UMEÅ2014
EN FÖRENKLAD
PROJEKTFORM
Under arbetet inför kulturhuvudstadsåret
belyste föreningar och fria aktörer behovet
av att få möjlighet att kunna testa och
utveckla sina kulturhuvudstadsidéer. Det
handlade om att mobilisera och växa inför
2014 och framöver. Med anledning av detta
instiftades Kulturskjutsen i oktober 2011.
Genom Kulturskjutsen fanns möjligheten
att söka upp till 20 014 kronor, en slags
mikro­finansiering i jämförelse med de
större kulturhuvudstadsprojekten. Kulturskjutsens mål var främst att ge stöd till
experiment och testverksamheter, snarare
än renodlade förstudier; för att ge projekten tid och möjlighet att växa fram, men
också för att öka synligheten av Kultur­
huvudstadsåret inför genomförandet.
Beslut om vilka som tilldelades Kultur­
skjutsar togs av Umeå2014:s konstnärlige
ledare. Fyra K
­ ulturskjutsar delades ut
varje månad med undantag för sommarmånaderna. Det innebar att Kulturhuvudstadsprogrammet snabbt fylldes på med
nya aktiviteter och projekt.
STÖD FÖR PROJEKT UNDER 2014
Från och med augusti 2013 ändrades
inriktningen på Kulturskjutsen, förstudier­nas
tid var över. I stället fokuserades bidrags­
givningen nu på att fördela medel till
projekt och arrangemang som genomfördes under själva programåret. Syftet
med detta var att kunna erbjuda aktörer
med kortare planeringshorisont en möjlighet att söka stöd för att delta även under
program­året och att utveckla och vitalisera
programmet även under 2014. I oktober 2014
delades de fyra sista kulturskjutsarna ut.
Kriterierna för att få en Kulturskjuts
var en förenklad version av de skarpare
kraven för större projektförslag. Den
s­ ökande fick visa hur Kulturskjutsen skulle
förstärka eller uppfylla något eller några
av kulturhuvudstadsårets mål och kännetecken. Projektägaren fick också skapa
en enklare budget för projektet. Bidraget
fick inte användas till ordinarie verksamhet och ett projekt kunde bara tilldelas
en Kulturskjuts.
PROJEKT SOM HITTADE VÄXTKRAFT
GENOM FINANSIERING
Totalt beviljades 115 Kulturskjutsar.
Av dessa slutfördes 99, vilket innebär ett
ganska litet bortfall, sett till mängden
beviljade projekt. Av de beviljade projekten
växte 21 stycken till större projekt, däribland Tantteatern, U x U-festivalen, FrostByte och Katarina Pirak Sikkus utställning
på Bildmuseet. Cirka 60 Kulturskjutsar
genomfördes under programåret, till
exempel 090-hardcorefest och NerdCon.
Intresset för Kulturskjutsen har varit stort
under hela perioden. I snitt skickades det
in cirka 25 ansökningar per månad.
Kulturskjutsen har också gett ringar
på vattnet i det nordliga rummet. I bland
annat Örnsköldsvik och Norrbotten
instiftades liknande bidrag och stipendier
till stöd för aktörer som ville genomföra
aktiviteter under och inför respektive stads
deltagande i kulturhuvudstadsåret.
SUMMARY
The Cultural Boost programme was started to give organizers an opportunity to test ideas before the start of the Capital
of Culture year. The programme allowed organizers to
apply for up to SEK 20,014 through a simplified application
process. Four Cultural Boost grants were awarded each
month. Many of these later became major Capital of Culture
projects, including Tantteatern, Frostbyte and the music
festival U x U. There was considerable interest in the
Cultural Boost programme throughout the entire process.
The programme has also had an impact on some of Umeå’s
partner cities, which have established similar grants.
27
Queering Sápmi. Foto: Sara Lindquist.
Samiskt hantverk. Foto: Andreas Nilsson.
Samisk dräkt. Foto: Andreas Nilsson.
28
Michael Lindblad. Foto: Malin Grönborg.
Dálvvie
DEN SAMISKA
KULTUREN SYNLIGGJORDES UNDER 2014
Programmet gav möjligheter till utveckling och kunskap
TEXT: LOTTA OLOVSSON, WEBBREDAKTÖR, UMEÅ2014
EN PROCESS
SOM MÅSTE
FORTSÄTTA
Den samiska kulturen och folket har haft en
central plats i Umeås kulturhuvudstadsår.
– Umeå2014 har lyckats med att
synliggöra den samiska kulturen. Vilka
avtryck det har gjort på en nationell och
internationell nivå återstår att se, säger
Michael Lindblad, ordförande i Såhkie
Umeå ­sameförening.
Kulturhuvudstadsåret har varit ett
viktigt år där den samiska kulturen har
synliggjorts på ett unikt sätt i svenska
sammanhang. Som EU:s enda urfolk
väcker den samiska kulturen nyfikenhet
och en vilja att veta mer. Programmet
har innehållit många arrangemang med
samisk tematik och medverkande som
gett möjlighet till utveckling och kunskap
för såväl publik som aktörer.
BETYDANDE INSATSER HAR
GJORTS UNDER ÅRET
Programmet har förutom konstnärliga
höjdpunkter även bestått av en konstruktiv
problematisering av den svenska koloniala
historien samt dagsaktuella frågor som
är viktiga för den samiska kulturens överlevnad och utveckling. Michael Lindblad,
ordförande i Såhkie Umeå sameförening
och Umeå2014:s samiska konstnärliga
råd, ser tillbaka på vilka betydande
insatser som har gjorts:
– Från ett samiskt perspektiv har det
samiska aktörskapet varit viktigt och under
stora invigningen och årstidsinvig­nin­garna
har det varit tydligt. Andra ­exempel är
Umeå sameförenings aktiviteter som
samiska veckan, kulturhuset Tráhppie
och jojkprojektet Russuoh Vuölieb!/
Väck upp jojken!.
Även Bildmuseets Åtta samiska konstnärer
och Västerbottens museums projekt
Rock art in Sápmi med alla delprojekt.
Michael Lindblad ser den samiska
förankringen i projektet som en process,
som gått från svag till att bli bättre. Han
konstaterar att det samiska konstnärliga
rådet har varit en viktig del i det under
resans gång.
KUNSKAPSBRIST OM VÅR
KOLONIALA HISTORIA
Ett resultat av den samiska närvaron
­under året är enligt Michael Lindblad att
den okunskap som finns om samisk kultur
och Sveriges inre koloniala historia har
blivit tydlig. Ett lokalt resultat av kunskapsbristen som har lett till något gynnsamt
är det samiska kunskapsspåret som
Umeå2014 i samarbete med Anne Wuolab,
samisk producent för stora invigningen,
arbetade med. Kunskapsspårets syfte
var att öka medvetenheten om Umeås
samiska kulturarv.
– Kunskapsbristen visar att här behöver
något göras, vi behöver en n
­ ationell
handlingsplan gällande samisk kultur.
Det är önskvärt att Umeå kommun tar
på sig ledartröjan i arbetet med att bidra
till kunskap om samisk kultur och samhälle, en sorts förlängning av kunskaps­
spåret. Det är viktigt att den ­utveckling
som skett under 2014 inte ­tappar fart,
säger Michael Lindblad.
SUMMARY
Michael Lindblad, Chairperson of Såhkie Umeå Sami
­Association, believes that the Capital of Culture year has
contributed to highlighting the lack of knowledge about
Sámi culture in the community. Collaborations with
the Sámi community during 2014 have led to a ­greater
awareness of Umeå’s Sámi cultural heritage. Lindblad
hopes that this knowledge and interest will continue to
increase locally, nationally and internationally, and that
the progress made in 2014 will not peter out.
29
Guitars. Huset. Foto: Roger Degerman. Illustration: Braind Ideas/Tommy Norberg.
64 Silvertone. Foto: Roger Degerman.
Intervju för svensk TV. Foto: Roger Degerman.
30
INVSN. Foto: Roger Degerman.
Dálvvie
VÄLKOMMEN TILL
VÄRLDENS FRÄMSTA
GITARRMUSEUM
Bröderna Åhdéns unika samling har fått ett eget hem
TEXT: FREDRIK FAGERLUND, PUBLIC RELATIONS, GUITARS – THE MUSEUM
EN PREMIÄR
MED DUNDER
OCH BRAK
Guitars – The Museum öppnade den
1 feb­ruari 2014, med dunder och brak,
samma helg som kulturhuvudstadsåret
i Umeå invigdes. Det var ett synnerligen
lämpligt tillfälle att öppna denna världs­
attraktion, då stora delar av europeisk
massmedia samt Umeåbornas blickar
var riktade mot detta nya och spännande
år i staden. Det gav naturligtvis Guitars
såväl som Umeå2014 den kickstart som
man önskar när man vill visa publiken
någonting nytt.
SCEN, MUSIKAFFÄR, BAR
OCH MUSEUM
Guitars – The Museum ligger i Umeås
stadskärna och ställer ut bröderna
­Michael och Samuel Åhdéns världsunika
gitarrsamling. Själva huset ligger strategiskt lokaliserat mellan NorrlandsOperan
och Umeå Folkets Hus. Den före detta
­skolan har förvandlats till en av Sveriges
mest betydelsefulla musik- och klubb­
scener, med mera. Här finns också musik­
affären 4sound, och mat och dryck intas
hos Guitars - Bar & Restaurant. Således
ett hus med flera olika verksamheter
och ett besöksmål som är tillgängligt
för ­Umeås alla inresande gäster samt
­boende i ­staden. Pricken över i:et är
förstås Bröderna Åhdéns gitarrsamling
i husets översta våningsplan. SOFFORNA INSPIRERADE?
Bröderna Åhdén är uppvuxna i Vännäsby
några mil väster om Umeå. De bägge
bröderna fick tidigt intresset för att samla
på diverse föremål, troligen påverkade
av sin mormor som var en flitig besökare
på auktioner i trakten. Det sägs att mormodern hade 20 gustavianska soffor
på lager i ladugården och att detta inte
var något som man uppfattade som anmärkningsvärt eller underligt. Morfadern
­bedrev ­taxirörelse med en fordonsflotta
som ­bestod av amerikanska bilar.
Detta i kombination med den framväxande poprörelsen under 60-talet
­ledde fram till att bröderna började spela
och samla på gitarrer. Vill man ta del
av ­fortsättningen av denna beskrivning
­rekommenderar vi att gå en guidad tur
i gitarrmuseet, där Michael, Samuel eller
kanske Michaels dotter Linn tar er med
på en resa genom samlingen. Resten är
historia och Guitars – The Museum. SUMMARY
Guitars – The Museum opened the doors to the refurbished
old school building in central Umeå during the opening of
the Capital of Culture year. The museum is home to one of
Sweden’s most important music and club scenes, a music
shop, a popular bar and restaurant and – its crowning jewel
– brothers Michael and Samuel Åhdén’s guitar collection,
which is one of the finest in the world and attracts many
visitors from Umeå, Sweden and the rest of the world.
The Åhden brothers grew up in the small community of
Vännäsby, outside Umeå, and developed an early interest
in collecting. Perhaps it was the 20 antique sofas purchased
by their maternal grandmother at local auctions that
inspired them? Take a guided tour of the museum and hear
the rest of the Åhdens’ story, as told by Samuel, Michael,
Michael’s daughter Linn, or another of the expert guides.
31
MUSIKFESTIVALERNAS
HUVUDSTAD HAR ALLT
Jazz, visor, pop, rock, hiphop, kammarmusik, metal ...
TEXT: ANDERS MAGNUSSON, WEBBREDAKTÖR, UMEÅ2014
HÄNDER I UMEÅ
– VARJE ÅR!
Umeå har flera återkommande musikfestivaler av äldre och yngre karaktär.
Umeå Jazzfestival drog i gång redan
1968, folkmusikfestivalen Umefolk har
flera ­decennier på nacken och Visfestival
Holm­ön är en självklar sommaraktivitet för
många. Umeå Open är Sveriges största
inomhusfestival för pop- och rockmusik;
Popup testar ständigt nya popkoncept och
hårdrocksfansen har sitt House of Metal.
Ungdomar i grundskolan får sitt lystmäte
under 2 Days in Umeå.
UMEÅ OPEN. Umeå Open är Sveriges
största inomhusfestival för pop- och
rockmusik och en given knutpunkt för
Norrlands musikälskare. 2014 satsade
festivalen extra mycket på internationella
akter där några av dragplåstren var
Yelle, Ane Brun och First Aid Kit.
HOUSE OF METAL. Sedan 2007 har
hårdrocksfestivalen House of Metal lockat
metalfans till Umeå och varje år uppträder
omkring 25 svenska och internationella
band där. Ambitionen är att bli Sveriges
bästa metalfestival.
MADE. NorrlandsOperans scenkonstfestival MADE (Music, Art, Dance, Etcetra) är
en mötesplats och plattform för nyskapande uttryck. 2014 års publiksuccé bjöd bland
annat på allkonstverket Saiyah av Yoko
Seyama, Benjamin Stearn och Christian
Karlsen samt ökenbluesbandet Tinariwen.
KAMMARMUSIKFESTIVALEN. Innan
MADE existerade anordnade Norrlands­
Operan en kammarmusikfestival, som
sedan kom att ersättas av just MADE.
Behovet av en kammarmusikfestival
32
fanns dock kvar, något som den nya
festivalen nu rättar till.
POPUP. Umeås modigaste musikfestival
Popup testar ständigt nya grepp i sin strävan e
­ fter att hylla popmusiken, exempelvis
som klubb och kryssning. 2014 hölls Popup
på Umeå universitets campus där samtliga
artister var kvinnor.
UMEÅ JAZZFESTIVAL. Med 47 år på
nacken fortsätter veteranen Umeå Jazzfestival att år efter år locka till sig världens
främsta jazz- och improvisationsmusiker.
Extra mycket fokus låg på europeiska
artister men det fanns också plats för
långväga besökare, till exempel Hailey
Tuck från USA.
VISFESTIVAL HOLMÖN. Visfestival Holmön
ären av Skandinaviens mest mångsidiga
visfestivaler. 2014 firade festivalen 20 år
och lyfte bland annat urfolk och minoritetsspråk lite mer än vanligt. Några dragplåster
var Kalle Moraeus och kanadensiska
Buffy Sainte-Marie.
UMEFOLK. Folkmusikfestivalen Umefolk
har i flera årtionden, och under olika
namn, lockat folkmusikintresserade från
hela Europa till Umeå för att spela, umgås
och njuta av folkmusik av alla de slag.
2 DAYS IN UMEÅ. I över tio år har ungdomsfestivalen 2 Days in Umeå bjudit på
gratis underhållning, främst i form av livespelningar men även teater, workshops
och LAN-party. 2014 kom rekordmånga
2 500 besökare.
U x U FESTIVAL. Musikfestivalen U x U
(uttalas you by you) genomfördes sommaren 2014 och väckte stor uppmärksamhet
genom sitt crowdfunding-koncept. Framtiden är oviss, men arrangörerna hoppas
på en fortsättning.
Umeå Jazz Festival. Foto: Kicki Mannberg.
Dálvvie
U x U Festival. Foto: Jon Hollström.
SUMMARY
Umeå is home to a number of annual music
­festivals for both young and old. Umeå Jazz
Festival began back in 1968, the folk music festival
Umefolk has been held annually for decades and
Holmön Song Festival is a staple summer event
for many people. Umeå Open is Sweden’s largest
indoor festival for pop and rock music, the Popup
festival constantly tests new pop concepts and
hard rock fans enjoy the House of Metal festival.
Primary school students also get their fill during
the 2 Days in Umeå festival.
33
Shahzia Sikander. Foto: Mikael Lundgren.
House of Metal. Foto: Andreas Gradin.
12 Points Festival. Foto: Kicki Mannberg.
Burst. Foto: Oskar Sandström.
Gijrradálvvie. Foto: Oskar Sandström.
Umeå Open. Foto: Hilda Arneback.
34
Gijrradálvvie
GIJRRADÁLVVIE –
VÅRVINTER.
UPPVAKNANDETS ÅRSTID
Skräckteater, eldfest, samiska veckan, dansfestival ...
TEXT: ANDERS MAGNUSSON, WEBBREDAKTÖR, UMEÅ2014
ISTAPPARNA
BRISTER
I GLÄDJETÅRAR
Dagarna tänjs med ett ripsteg om dagen,
väcker till liv, istapparna droppar, brister
i glädjetårar, uppvaknandet framkallar
rörelse, de väntande renvajorna som bär
det nya livet inom sig, blickar mot nordväst, medan jordens längtan till uppvaknandet föser undan snötäcket. Renvajorna
vet, snart är det dags att återvända till
samma barfläckar som tagit emot
hennes kalvar år efter år.
Åsa Simma
SAMISKA SATSNINGAR OCH MODET
ATT UTMANA MAKTEN
Gijrradálvvie gick i uppvaknandets tecken
med en stämningsfull årstidsinvigning på
Rådhustorget i Umeå som bjöd på hiphop,
jojk och konstnärliga uttryck. Stora delar
präglades starkt av temaområdet Challenging Power, som handlar om att utmana
rådande maktförhållanden.
Den samiska veckan som hölls för
15:e året i rad gjorde en extra satsning
med hela två veckor fyllda med allt från
samisk hantverksmarknad till modeshow
och musik. Berättarföreställningen Gustaf
was here skapade debatt, då Love Ersare
tog en historisk titt på den omdebatterade
arkeologen Gustaf Hallström som var
influerad av rasbiologiska och kanske
även nazistiska idéer.
Teateruppsättningen Jag är tusen år
bjöd på en musikalisk resa genom tid
och rum, där publiken genom jojk, sång
och musik kunde följa med och lära sig
om hur den samiska historien flätades
samman den svenska. Den kringresande
dansfestivalen Spring Forward Festival
lät Umeå provsmaka det allra senaste
inom modern dans.
SPÄNNANDE TEATER OCH
ORD SOM GAV EKO
Skräckteaterfestivalen Horror & Art som
inleddes redan under den föregående årstiden fortsatte att skaka om sina besökare.
Det internationella teatersamarbetet Making
Senses porträtterade på ett annorlunda sätt
sex olika kvinnors historier om hur det är
att leva med funktionsnedsättning i Sverige
och i Palestina. Människors lika värde
behandlades också i dockteatern Monsterkonster, där barn deltog både i produk­
tionen av teatern och i föreställningen
genom att interagera med dockorna.
Under årstiden inträffade vårdagjämningen, som enligt persisk tradition markerar starten på ett nytt år. Iranska föreningen
anordnade därför en välbesökt Eldfest fylld
med musik, dans och hopp över eldar.
Det här var också en årstid där musikfestivalerna avlöste varandra. Hårdrocken
dundrade under House of Metal, jazzen
svängde under internationella 12 Points
Festival och popen gungade under Umeå
Open Grand Slam.
Det skrivna ordet kom i fokus under
journalistkonferensen Gräv 2014, samt
litteraturfestivalen Littfest med gäster från
när och fjärran, däribland författaren och
aktivisten Nawal El Saadawi.
SUMMARY
Gijrradálvvie was in the spirit of awakening and included
the Sámi Week, which celebrated its 15th anniversary by
lasting for two weeks. The performing arts were there in
force, with horror-themed theatre, puppet theatre, a dance
festival and theatre with a gender focus in the international
performance Making Senses. Music festivals also ran hot
during this season, and were dedicated to hard rock, jazz
and pop. Littfest and the journalists’ conference Gräv took
on the written word.
35
LITTFEST LOCKADE BÅDE
GÄSTER OCH PUBLIK
Sveriges största litteraturfestival växlade upp
TEXT: SUSANNE GRANBERG, KOMMUNIKATÖR, UMEÅ2014
MED TEXTEN OCH
ORDET I FOKUS
Littfest är den största litteraturfestivalen
i Sverige. Genom seminarier, föreläsningar, utställningar och föreställningar
söker man nya former av utbyten mellan
författare, förläggare, kritiker, forskare och
läsare; alltid med texten och ordet i fokus
och kärleken till litteraturen i centrum.
Den 13–15 mars 2014 hölls den åttonde
årliga festivalen i Umeå med 139 medverkande utspridda över de tre dagarna.
Festivalen innehöll en myriad av seminarier, läsningar, scenframträdanden
och workshops. Programpunkterna var
80 till antalet och när festivalen pågick
som mest fylldes sex lokaler parallellt
i Umeå Folkets Hus med besökare
i åldrarna 0–99 år. Festivalen hölls även
på Bild­museet, Comfort Hotell Winn och
på Rex festvåning i Rådhuset.
Att festivalen har en internationell
­prägel märktes även på antalet medverkande internationella gäster, då 41 av
årets medverkande kom från andra länder än Sverige. Det bjöds på poesi från
Europa och världens alla hörn, samiskt
motstånd, prisutdelningar, manga samt
några av samtidens finaste och mest
angelägna författarskap. Bland gästerna
märktes Nawal El Saadawi, Yoko Tawada,
Kristina Lugn, Kerstin Ekman, Sjón,
Suzanne Brøgger och Sofi Oksanen.
av cirka 10 500 besökare – en ökning
på 27 procent jämfört med fjolårets 7 500
besökare. Det höga besöksantalet innebar även att delar av fredagens och
lördagens program var helt slutsålda.
– Utan Umeå2014:s finansiella bidrag
hade det inte varit möjligt för oss att uppnå den internationella höjd som festivalen
fick. Det här var helt klart det år då Littfest
också kom att vinna uppmärksamhet
utanför Sveriges gränser. På scenerna
samsades folk från regionen med långväga gäster från Europa och världens
alla hörn. Att Littfest hade ”lapp på luckan”
för första gången ser vi som ett kvitto på
succén, säger Patrik Tornéus, ordförande
för Föreningen Littfest och en av koordinatorerna bakom Littfest.
Kulturhuvudstadsåret är över men
festivalen slår inte av på takten. Tvärtom
ser man 2015 och 2016 som år då verksamheten ska spetsas ytterligare. Under
sensommaren nåddes föreningen av
bud­skapet att de som enda svenska organisation valts ut för att delta i E-Merging
Creativity (senare Versopolis), ett tvåårigt
projekt som inkluderar 11 etablerade
litteraturfestivaler och institutioner från
olika delar av Europa. Littfest är alltså
på banan igen, i full färd med att planera
kommande verksamhetsår.
SUMMARY
Littfest is the largest literary festival in Sweden. The eighth
annual festival took place in Umeå 13–15 March 2014 with
139 participants. The festival included poetry from around
the world, Sámi resistance, awards, manga and some of
LAPP PÅ LUCKAN ETT KVITTO
PÅ SUCCÉN
I sin summering av årets tillställning
noterade Littfest en betydande ökning
av antalet besökare. Flera av litteraturfestivalens programpunkter var dessutom
helt slutsålda. Totalt besöktes festivalen
36
today’s finest and most relevant authorship. The festival had
around 10,500 visitors – an increase of almost 30 per cent
compared with the previous year’s 7,500 visitors.
Littfest. Foto: Henrik Olofsson.
Gijrradálvvie
Littfest. Foto: Henrik Olofsson.
Littfest. Foto: Henrik Olofsson.
Littfest. Foto: Henrik Olofsson.
37
SM-veckan. Foto: Tobias Thörn.
StadionMusik. Foto: Emil Nyström.
38
Friidrotts-SM. Foto: Kalle Prorok.
Gijrradálvvie
SPORT OCH KULTUR
FÖRENADES UNDER 2014
Svenska mästerskap, ungdomsidrott och korsbefruktning
TEXT: SUSANNE GRANBERG, KOMMUNIKATÖR, UMEÅ2014
TVÅ VÄRLDAR?
INTE I UMEÅ!
Sport och kultur sägs ofta vara två skilda
världar – men inte i Umeå. I medskapandets anda har idrotten haft en given plats
under det europeiska kulturhuvudstadsåret. Flera projekt har testat gränserna och
gett kultur- och idrottsföreningar möjlighet
att ta intryck av varandra och visa upp sig
för en helt ny publik. Staden har dessutom
stått värd för flera stora idrottsevenemang.
Umeå startade kulturhuvudstadsåret
med att vara värdstad för SM-veckan
vinter – en av Sveriges största idrottsfester.
Under en veckas tid genomfördes svenska
mästerskap i 16 olika idrotter. Evenemanget
lockade totalt cirka 44 000 unika besökare,
mer än dubbelt så många som de tidigare
värdstäderna Falun och Östersund.
Totalt har det arrangerats mer än
22 nationella och internationella idrottsmästerskap i Västerbotten under 2014.
Några av årets andra idrottshöjdpunkter
var bland annat Friidrotts-SM, hästhoppningen med Volkswagen Grand Prix i
Umeå, skoter-VM i Skellefteå och Umeå
Fotbollsfestival, en av Sveriges största
ungdoms­turneringar i fotboll.
– Vi har, förutom att vi fått testa våra
arenor till max, också värvat en otrolig
kunskap både inom Umeå kommun och
i Umeås föreningsliv. Det är kunskap som
kommer att bli väldigt mycket värd inför
framtiden, säger Outi Krekula, projektledare för SM-veckan vinter 2014 Umeå.
unga fantiserat ihop fotbollssituationer
och materialet tolkades sedan av författare
till föreställningen. Resultatet blev något
alldeles unikt. På plan pågick matchen
och samtidigt berättades en historia.
Linjedomarna var kära i varandra, hejaklacken tog för stor plats och plötsligt var
frisparken koreograferad.
Även NorrlandsOperan suddade ut
skiljelinjen i sin fjärde årstidskonsert
StadionMusik – Vi är dom. Man kombinerade hängiven elitidrott med musikalisk
virtuositet, i en symfoniorkester med
100 aktiva idrottsungdomar från
lokala föreningar.
I ett pressmeddelande skrev NorrlandsOperan att de har som ambition att
dag­ligen pröva och leka med gränser:
– Vi hoppas att fler kan tänka och göra
så. Inte minst nu när världen sluts och vissa
människor utesluts. En utmanad gräns
visar att det inte finns några vattentäta
skott. Inte mellan gymnast och musiker.
Inte mellan elit och massa. Inte mellan
dig och mig. Och i slutänden: inte mellan
oss och ”dom andra”. Vi är också dom
– och det är en viktig tanke. Oavsett om
det gäller ålder, yrkesroll, social status,
kön eller nationalitet.
SUMMARY
Sport and culture are often considered to be poles apart
– but not in Umeå. In the spirit of co-creation, sports were
included in the Capital of Culture year. Two examples of
what happens when culture and sport are cross-fertilized
were Kulturverket’s Fair Game and NorrlandsOperan’s
StadionMusik – Vi är dom. More than 22 national and
international sporting championships were organized
IDROTTEN SOM FÖRESTÄLLNING
Ett exempel på vad som händer om man
korsbefruktar kultur och sport var Kulturverkets föreställning Fair Game. Under
nationaldagsfirandet fördes begreppen
samman i en fotbollsmatch där barn och
in Västerbotten County in 2014, of which several were
national championships.
39
River Stories. Dansfilmen Hem av Emelie Boman och Linnea Sigurdsson.
Norrländsk passion. Björn Högberg. Foto: Patrick Degerman.
40
Västerbotten – ordsatt – tonsatt – framkallat. Marianne Folkedotter. Foto: Patrick Degerman.
Gijrradálvvie
VÄSTERBOTTEN SER
LÅNGSIKTIGA EFFEKTER
Kulturens kraft har nått långt utanför länets gränser
TEXT: OLA KELLGREN, REGIONKULTURCHEF, REGIONFÖRBUNDET VÄSTERBOTTENS LÄN
FRAMTIDEN ÄR
UPPGIFTEN
Redan i Västerbottens läns kulturplan
2012–2015, som i dialog med länets
kommuner, regionala kulturinstitutioner,
civilsamhälle och de professionella kulturskaparna togs fram under 2011, ägnades
det kommande kulturhuvudstadsåret
särskilda avsnitt. Region Västerbottens
huvuduppgift i sammanhanget har varit
och är fortfarande att främja långsiktiga
effekter av detta.
Arbetet har bestått av olika delar. En
har varit intensiva kontakter med Kultur­
departementet, Statens kulturråd och
tjänstemännen vid Umeå2014. Politikerna
i Region Västerbottens kulturberedning
hade information om kulturhuvudstadsåret som en stående punkt på sina sammanträden 2013–2014 och företrädare för
Umeå2014 medverkade såväl där som
vid förbundsfullmäktiges sammanträden,
vid dialogerna med länets kommuner, i
träffar mellan de regionala kulturcheferna
i norra Sverige, det vill säga i Jämtlands,
Västernorrlands, Norrbottens och Västerbottens län, och i samband med de möten
med de 20-talet myndigheter – Nämnden
för hemslöjdsfrågor, Tillväxtverket,
Riksantikvarieämbetet, Nordiska museet,
Kungliga Dramatiska Teatern med flera
– som i sina regleringsbrev fått i särskilt
uppdrag att stötta kulturhuvudstadsåret.
STRATEGISK MEDFINANSIERING
Det främsta verktyget för Region Västerbotten har varit strategisk medfinansiering
av projekt som initierats av länets delägda
kulturbolag eller andra regionala kulturverksamheter och som har drivits inom
Västerbotten eller som interregionala
samarbeten. Som exempel kan nämnas
NorrlandsOperans paraplyprojekt River
Stories som resulterat i en stor närvaro
i hela Västerbotten samt ett mycket fruktbart och bestående samarbete mellan
operan, Västerbottens museum i Umeå
och Västerbottensteatern i Skellefteå samt
nära kontakter med arrangörer och kulturintresserade i länets kommuner. Ett annat
exempel är Västerbottens museums Rock
Art in Sápmi, som resulterat i utställningar,
böcker och dansföreställningar i Umeå,
samarbete och turné med ovan nämnda
institutioner samt Giron Sámi Teáhter
i Kiruna, Skogsmuseet i Lycksele och
möten mellan skolbarn och professionella
bildkonstnärer i Lycksele, Umeå och Sävar.
TEMA OCH PROJEKT
Region Västerbotten har haft kulturdriven
tillväxt som genomgående tema under
2014 vid exempelvis arrangemang och
mötesplatser. Vid invigningen av Västerbotten på Grand Hôtel, som är ett sam­arrangemang mellan Region Västerbotten
och Länsstyrelsen Västerbotten, var kulturdriven tillväxt ett centralt tema. Umeå2014
deltog även vid Region Västerbottens arrangemang Mötesplats Lycksele i juni och
i Almedalen i juli. Vid Bok- och biblioteksmässan i Göteborg deltog Umeå2014 och
Region Västerbotten bland annat genom
Länsbiblioteket i Västerbotten med en gemensam monter, program och gemensam
marknadsföring. Region Västerbottens
projekt Bild och form i Västerbotten stod
för monterns utsmyckning genom bild­
konstnär Anneli Furmark.
Genomgående i Region Västerbottens
arbete har kulturhuvudstadsåret varit en
bärande pelare och i såväl nationella
som internationella kontakter har information förmedlats. Region Västerbotten
har även varit stöd för Västerbottens
och Norrbottens North Sweden-kontor
i Bryssel och deras arrangemang för att
41
lyfta kulturhuvudstadsåret i syfte att bredda
perspektiven på Europas nordliga områden. Konkreta aktiviteter i Bryssel har varit
en invigning av kulturhuvudstadsåret tillsammans med Riga på Regionkommittén
samt ett större seminarium på Goethe­
institutet med Informal Baltic Sea Group,
samt ett med andra kulturhuvudstäder
under Open Days, motsvarigheten till EU:s
regionala Almedalen. North Sweden medarrangerade också EU Design Days med
forskningsnätverket ERRIN och deltagande
av Kapstaden, World Design Capital 2014.
DET REGIONALA MERVÄRDET
Umeå2014 har haft ett väl utvecklat samarbete med regionala aktörer och har
agerat samfällt för att stärka det regionala
mervärdet av kulturhuvudstadsåret. Under
2014 var det också ett intensivt samarbete
kring alla möten och konferenser som förlades till Umeå, till exempel kulturarbetsgruppen inom Barentssamarbetet, Joint
Working Group on Culture, det europeiska
kulturnätverket Les Rencontres, Svensk
scenkonsts branschdagar, Riksförbundet
Sveriges museers vårmöte, Svensk
biblioteksförenings nationella biblioteksdagar, Tillväxtverkets konferens ”The
impact of Culture”, Länsstyrelsernas
kulturforum för landets länsantikvarier,
Swedbanks tillväxtdagar, Länsteatrarnas
samarbetsråds höstmöte i Skellefteå med
mera. Kulturhuvudstadsåret har även haft
dragningskraft för andra arrangemang,
till exempel Yrkes-SM som lockade 15 000
besökare från de fyra nordliga länen till
ett arrangemang med 100-talet ungdomar
från hela Sverige. Ett annat exempel är
CPMR:s konferens med närmare 200 dele­gater från Europas havs- och kustområden
i Umeå i slutet av september. Kultur för
äldre har lyfts särskilt genom ett projekt
drivet av Region Västerbottens kultur­
enhet, och Forte tillsammans med Region
Västerbotten arrangerade konferensen
SWEDAGE, om Kultur för aktivt åldrande
– om hälsa och arbete i en ny demografi.
42
UTVECKLINGSPROJEKT
Flera av Region Västerbottens egna utvecklingsprojekt har haft bäring på 2014.
Det gäller förstås Internationell och interkulturell kompetens före, under och efter
2014 som med stöd av Kulturrådet bland
annat kunnat dela ut resebidrag i syfte
att främja kontakter i Europa samt genom
utbildningsinsatser för i synnerhet personal
vid länets kulturinstitutioner höjt kompetensen inom projektledning och stärkt
nätverk och kontakter kolleger emellan.
Ett annat exempel på våra egna projekt
är Västerbotten – Berättarnas län som
förlängdes t o m 2014. I projektet utarbetades bland annat en gemensam programtidning på svenska och engelska och flera
berättarföreställningar kring våra kulturhistoriska besöksmål såsom Gammlia
i Umeå, Nordanå i Skellefteå, Gamm­
platsen i Lycksele och Kyrkstan i Vilhelmina
hade premiär under kulturhuvudstadsåret.
Berättarprojektet fick också stort gensvar
under den europeiska berättarkonferensen
FEST 2014 som arrangerades i länet i juni
2014 med uppemot 100 deltagare från
18 länder. Ett påtagligt resultat av dessa
kontakter är att Region Västerbotten nu
driver lärande- och berättarprojektet
Story Regions inom Erasmus+ i sam­
arbete med fyra andra länder.
Redan 2013 initierades de webbsidor
med bäring på Det nordliga rummet till
vilka länets kommuner och regionerna
utanför Västerbotten kunde länka infor­
mation om planerade aktiviteter med
anknytning till kulturhuvudstadsåret.
NORRLÄNDSK PASSION GAV MERSMAK
Ett gott exempel på samarbete mellan
länen i norra Sverige är det teaterprojekt
som initierades och hölls samman av
Västerbottensteatern i Skellefteå och
som involverade Teater Barda i Jämtland,
Giron Sámi Teáhter, Teater Västernorrland
i Sundsvall och Norrbottensteatern i Luleå.
Föreställningen ”Norrländsk passion” i
regi av Olle Törnkvist turnerade från Kiruna
Gijrradálvvie
i norr till Sundsvall i söder våren 2014 och
bestående är den lust till fortsatta sam­
arbeten som uppstått. Ytterligare ett fruktbart samarbete mellan länshemslöjds­
konsulenterna i Norrlandslänen förtjänar
att uppmärksammas. I syfte att nå en
yngre publik med ett helt nytt utställnings­
språk engagerades med stöd av län och
regioner, Kulturrådet, Nämnden för hemslöjdsfrågor och Umeå2014 form­givaren
Aia Jüdes. Hon skapade den uppseendeväckande ”Next level craft”, ”en nymodig
slöjdutställning”. Utställningen bygger
på nordliga slöjdtraditioner och magnifik
norrländsk natur och turnerar för närvarande i Norrlandslänen. Det finns gott
hopp om visningar även utanför Norrland
framöver. Slutligen kan nämnas Eco
local in a Global world, som initierades
inför 2014 av Sune Jonsson Centrum för
Dokumentär­fotografi vid Västerbottens
museum och som involverat Jamtli i Östersund, Murberget, Länsmuseet Västernorrland i Härnösand, Västerbottens museum
och Norrbottens museum i Luleå. Med stöd
av bland andra PostkodLotteriets kulturstiftelse, landsting och regioner i norra
Sverige, Statens kulturråd och Umeå2014
genomfördes ett fotodokumentärt arbete
i norrländska glesbygder. Den gemensamma utställningen ”Inland” som öppnade
parallellt i Östersund och Umeå 15 februari
2015 rönte mycket stor uppmärksamhet.
Utställningen kommer att gå på turné
i större och mindre orter i norra Sverige
de närmaste åren.
av NorrlandsOperan förra året. Publiksiffrorna uppgår till nära 4 000, detta i en
kommun som har 2 800 invånare. Kulturhuvudstadsåret, säger man, har triggat
känslan av att vi kan själva också. I Stor­
umans kommun arrangerades en särskild
tågresa för mer än 300 passagerare ned
till invigningen av kulturhuvudstadsåret
i Umeå med program ombord som bestod av musiker, berättare, gäster från
Lettland med mera. I Storuman har man
också genom Kulturakademien och i samarbete med NorrlandsOperan satt upp
föreställningen ”Stor-Nila och Lill-Docka”
som skrevs av Mikael Niemi. Fyra skolor
i Tärnaby, Storuman, Lycksele och Sävar
engagerades och man räknar med att
20 procent av kommunens befolkning deltagit i något av alla kulturarrangemang.
När Härnösandsbaserade kompaniet
Norrdans gav sin utomhusföreställning
”Sju gånger sju” vid länets äldreboenden
sommaren 2014 utbrast en kvinna:
”Detta var det roligaste jag har varit med
om i hela mitt liv!”
Slutsatsen är med andra ord att kultur­
huvudstadsfirandet inte bara varit en
angelägenhet för Umeå kommun och
dess invånare. Kulturens kraft har nått
långt utanför länets gränser och det råder
ingen tvekan om att vi nu tillsammans har
ett stort ansvar för att fortsätta att stötta
och uppmuntra den långa rad av goda
samarbeten som inletts tack vare kulturhuvudstadsåret i Umeå 2014!
NU HAR VI KÄNSLAN AV
ATT VI KAN SJÄLVA
I början av 2015 påbörjades så arbetet
på allvar med att ta fram en ny kulturplan
som skall gälla 2016–2019. Kulturdialogerna
med länets kommuner har inletts och det
är slående med vilken glädje vi möts.
I Åsele arrangerade musikteaterföreningen
14 föreställningar vid sidan av två i regi
Region Västerbotten’s main contribution during 2014 was
SUMMARY
the strategic co-financing of projects and the creation of
contacts and opportunities. The Capital of Culture year has
contributed to extending the influence of culture far beyond
the county’s borders, and there is no doubt that we now
have a collective responsibility to continue to support and
encourage the long list of fruitful cooperative relationships
that were started thanks to Umeå2014.
43
Festival Normal. Foto: Benedict Johnson.
Next Level Craft. Foto: Anders Björkman.
Norrländsk Passion. Foto: Patrick Degerman.
Back in Baby’s Arms. Elin Lundgren. Foto: Malin Grönborg.
Textil. Foto: Anders Björkman.
StadionMusik. Foto: Marco Feklistoff.
44
Convoy. Foto: Fredrik Larsson.
Gijrra
GIJRRA – VÅR.
ÅTERVÄNDANDETS ÅRSTID
Kinesisk konst, Norrländsk Passion, ungdomar, MADE ...
TEXT: ANDERS MAGNUSSON, WEBBREDAKTÖR, UMEÅ2014
NU ÄR DAGARNA
OCH NÄTTERNA
LJUSA
Nu är dagarna och nätterna ljusa, ett
­bedövande dån släpper isarna, de levande
vattendragen kittlar marken, lockar
gröns­kan att återvända. Miessemánnu
är ordet för maj, kalvmånaden, de är då
de tar sina första stapplande steg. Till de
trygga bekanta barfläckarna på fjällsluttningar återvänder de år efter år, till
samma bekanta marker. Kalvarna samlar
kraft, samlar mod för livsvandringen.
Åsa Simma
UNIKA TEATERPROJEKT, KALAS
OCH FINA SAMARBETEN
Gijrra välkomnade våren på Rådhustorget
med jojk, pop och performance. Convoy
väckte eftertanke om skörhet, hållbarhet
och framtidstro med 16 barnvagnar fyllda
med växande gräs som långsamt styrdes
genom Umeås centrum. Årstiden invigdes
även i Örnsköldsvik, Härnösand och
Sundsvall för att tydliggöra kulturhuvudstadsårets regionala samarbete.
En regional satsning i större skala var
också det unika samarbetet mellan fem
norrländska teatrar, vilket resulterade
i det kringresande teateräventyret Norrländsk Passion. Västerbottens museum
lyfte under utställningen Länssalong fram
konstnärer med rötter i Västerbotten och
scenkonstfestivalen MADE tog dessutom
ut svängarna lite extra detta år med ett
extra internationellt fokus.
Ungdomar stod i centrum under musikarrangemanget 2 Days in Umeå, liksom vid
Umeås musikklassers Jubileumskonsert.
Dessutom firade en av Sveriges äldsta
barn- och ungdomsteaterfestivaler Teater-
kalas 40 år med tio dagar fyllda av multi­kulturell glädje, improvisation och lekfullhet.
GRÄNSBRYTANDE MÖTEN FÖR BARN,
UNGDOMAR OCH VUXNA
Tack vare ett omfattande internationellt
samarbete kunde Bildmuseet presen­tera
den helt nya och snabbt uppskattade
utställningen Right is Wrong med ett
80-tal verk av kinesisk samtidskonst från
1970-talet fram till i dag.
Det här var också en årstid fylld till
brädden med gränsbrytande möten och
medskapande projekt. Fotbollsmusikalen
Fair Play lät barn, amatörer och proffs
träffas i en unik konstellation. Stadion­
Musik blandade symfonimusik med friidrotts­grenar och en högst delaktig publik.
Shape in Shambles var en fristående
tolkning av hardcorebandet Refuseds
sista skiva, tolkad och framförd av
Norrlands­Operans symfoniorkester.
Kulturnatta firade tio år med ett brett
spektrum av evenemang, däribland ett
flertal utländska gästspel, som tillsam­
mans skapade en folkfest som täckte
hela Umeås centrum.
Vad som anses normalt och inte var
frågor som sattes i ett större sammanhang
under konferensen Unlimited! Eon meeting,
följt av teaterfestivalen Festival Normal som
för tredje året i rad presenterade akter med,
för och om personer med rörelsehinder.
SUMMARY
Gijrra was all about mustering strength and taking on new
challenges. Regionally, five northern Swedish theatres
treated audiences to a travelling theatrical adventure.
We experienced contemporary Chinese art in Right is Wrong,
theatre by and featuring the physically impaired and interdisciplinary collaborations in the form of a football musical,
a sports-themed symphony, and hardcore music interpreted
by a symphony orchestra. The children and youth theatre
festival Teaterkalas also celebrated its 40th anniversary.
45
KÖRFESTEN SOM SAMLADE
ÖVER 800 DELTAGARE
A Choral Midsummer Light’s Dream blev en riktig folkfest
TEXT: MARTIN HÖÖG, ORDFÖRANDE KAMMARKÖREN SÅNGKRAFT OCH
LEENA HORTÉLL, PROJEKTLEDARE A CHORAL MIDSUMMER LIGHT’S DREAM
SÅNGKRAFTS
VISION
FÖRVERKLIGADES
Kammarkören Sångkraft har länge burit
på en vision om en internationell körfestival hemma i Umeå. Lokala körer skulle få
möjlighet att möta högklassig europeisk
körmusik av olika slag – en festival med
både bredd och höjd! Efter många års
planering invigdes festivalen en tisdag
i juni när körerna tågade sjungande in
på Rådhustorget vid lunchtid.
Byggstenarna var konserter av olika
slag varvat med workshops och seminarier. Bright Light-konserter vid lunchtid
uppstod var som helst – på torg och i
gallerior. On Site-konserter vid middags­
tid skapade nya möten mellan olika körer
som gjorde gemensamma konserter
i kyrkor och konsert­lokaler. Höjdpunkterna
var de sena kvällarnas White Night på
Norrlands­Operan där de särskilt inbjudna europeiska körerna framträdde.
Här ­uppstod såväl magiska klanger
som andäktig tystnad.
FRÅN MEDELTIDA SÅNG TILL
EXKLUSIV URPREMIÄR
Workshops och seminarier gav möjlighet
för sångare och körledare att mötas,
lära och utvecklas i allt från medeltida
sång till digital teknik. Vi ville också ge
plats för ny körmusik, och festivalen hade
därför beställt ett verk av kompositören
Emil Råberg. Lux Arcticas repeterades
­varje dag med ca 200 sångare under
­ledning av festivalens konstnärlige ledare,
tillika Sångkrafts dirigent, Leif Åkesson
tillsammans med Emil Råberg som fanns
med hela veckan.
46
På midsommarafton bjöds både festivaldeltagare och allmänhet på midsommarstång och danslekar i Döbelns park. I den
helt fyllda stadskyrkan gav sedan Kammarkören Sångkraft sin stora festivalkonsert.
På kvällen serverades 320 gäster en midsommarinspirerad middag med norrländska inslag. Här fanns en öppen scen där
gästkörer och för stunden nya konstellationer bjöd på framträdanden kvällen lång.
Midsommardagens final samlade nästan
900 personer i Idun i Umeå Folkets hus. De
internationella körerna gavs plats på scen
innan 200 körsångare från olika länder
knöt ihop festivalen med uruppförandet
av Lux Arctica. 16 minuters körmusik och
hyllning till ljuset, glädjen och musiken!
DRÖMMEN BLEV SANN
Totalt deltog 850 personer från 34 körer,
varav sju internationellt inbjudna. Det blev
en festival där möten och gemensamma
upplevelser stod i centrum. Festivalhotellet
blev en naturlig samlingsplats med hög
stämning och spontansång sena kvällar.
Festivalen överträffade alla våra förväntningar, och under hösten tog kören ett
inriktningsbeslut om en ny körfestival
i Umeå 2017.
SUMMARY
Chamber choir Sångkraft envisioned a festival in which
everyone could participate and everyone could contribute.
In June, 850 people from 34 choirs and seven countries came
together. The choirs filled Umeå with singing around town
and at various concert venues. We also treated visitors to
a Swedish Midsummer celebration and food from northern
Sweden. The event concluded with the première of Emil
Råberg’s work Lux Arctica.
A Choral Midsummer Light’s Dream. Under midsommardagen framförde över 200 körsångare det specialskrivna verket Lux Arctica i Idunteatern. Foto: Ingemar Johansson.
Gijrra
Full fart på On Site-konsert med ungdomskören sjUNG från Sundsvall. Foto: Ingemar Johansson.
Austrums från Riga uppträdde även med traditionella folkdanser. Foto: Ingemar Johansson.
47
Leonor Fini, Femme assise sur un homme nu, 1942 Privat ägo. Foto: Mikael Lundgren.
Right is Wrong / Fyra decennier av kinesisk konst från M+ Sigg Collection. Foto: Johan Gunséus.
Carola Grahn/Vidderna ropa. Foto: Johan Gunséus.
Thilo Frank / The Phoenix is Closer Than it Appears. Prins Daniel på gungan. Foto: Jan Lindmark.
Rafael Lozano-Hemmer / A Draft of Shadows. Foto: Mikael Lundgren.
48
Gijrra
ETT MAXAT ÅR MED
HÖG AMBITIONSNIVÅ
Roligt, utmanande och intensivt på Bildmuseet
TEXT: KATARINA PIERRE, MUSEICHEF OCH KONSTNÄRLIG LEDARE, BILDMUSEET, UMEÅ UNIVERSITET
KRAFTSAMLING
SOM GAV
RESULTAT
Kulturhuvudstadsåret på Bildmuseet – hur
summerar man det på några rader? Det
var ett maxat år hos oss, med hög konstnärlig ambitionsnivå och aktuella och angelägna frågeställningar. Vi producerade
och visade hela nitton utställningar av
nationell och internationell samtidskonst
och bjöd in till hundratals evenemang och
workshops – en kraftsamling som resulterade i priser och nomineringar, högsta betyg
i nationella och internationella medier, och
inte minst en stor och intresserad publik.
Ett roligt, utmanande och intensivt år!
VAD ÄR VIKTIGT? VAD VILL VI?
En fråga som vi ställde oss inför kulturhuvudstadsåret var hur vi skulle kunna
räcka till för egna och andras förväntningar
ett år som detta. Vad är tillräckligt intressant? Vad är viktigt? Vad vill vi? Mot de
frågeställningarna tog programmet form.
Så här i backspegeln är det några projekt som känns speciella. Ett av dem
är den stora satsningen på utställningen
Leonor Fini/Pourquoi pas?, ett annat att
vi bjöd in åtta konstnärer med samisk
bakgrund att producera nya verk för
var sin separatutställning på Bildmuseet.
Verk som kom att handla om personliga
och politiska frågor om samisk identitet,
språk och historia och som blottade maktstrukturer och minnesluckor i det svenska
medvetandet. Båda dessa projekt förverkligades genom stöd från Umeå2014.
Kulturhuvudstadsåret på Bildmuseet
tjuvstartade redan i januari med att konstnären Thilo Frank bjöd Bildmuseets besökare på en hisnande upplevelse av rymd
och oändlighet i spegelinstallationen The
Phoenix is Closer Than it Appears. Köerna
ringlade långa till detta verk som utmanade våra föreställningar om fysiska och
mentala rum. Samtidigt lekte Andreas
Johansson med perspektiv i den sceno­
grafiska installationen Place Position, ett
illusoriskt tredimensionellt popup-landskap
i storformat skapat av isärklippta fotografier
av övergivna platser.
LEONOR FINI ÖVERRASKADE
Den stora invigningshelgen öppnade
Nammaláhpán, Katarina Pirak Sikkus
lågmälda men rasande uppgörelse
med svensk rasbiologi – en utställning
som nominerades till DN:s kulturpris.
Parallellt gjorde vi ett konsthistoriskt
nedslag i surrealismen och Leonor Finis
multidisciplinära konstnärskap som överraskade i sin omedelbara dialog med vår
samtid kring frågor rörande makt och kön
samt gränsöverskridande och queera
positioner. Vårens program fortsatte med
Shahzia Sikanders animerade landskap
och kartor över mellanösterns geopolitik,
skapade med utgångspunkt i indisktpersiskt miniatyrmåleri. Hennes storskaliga videoinstallation Parallax berättade
om Hormuzsundet, om handel och sjöfart
och olika stormaktsväldens dramatiska
maktkamper i området genom historien.
Marja Helanders resor i norra Sverige,
Norge, Finland och Ryssland resulterade i utställningen Tystnad, med laddade
fotografier av inre och yttre landskap.
Bländande skönhet och dystopisk miljö­
förstöring i en och samma bild problematiserade förhållandet mellan människa och
natur. Civilisationskritik var också en av
utgångspunkterna för Per Enokssons
Skogen i mig; ett verk som intog torget
mellan Bildmuseet och Konsthögskolan
och som inkluderade en vedeldad bastu.
49
Maj månad bjöd traditionsenligt på
examens­utställning av Konsthögskolans
masterklass. De fjorton nyexaminerade
konstnärerna gav utställningen titeln
Cultural Capital och några av verken
kommenterade det europeiska kultur­
huvudstadsåret i Umeå. Våren bjöd också
på originalbilder ur Årets svenska bilderbok, Anna Höglunds ”Om detta talar man
endast med kaniner” – en berättelse
om utanförskap och en ung människas
osäkrade tillvaro.
EN KNOTIG MYRTALL
SOM TALADE TILL OSS
En dag i juni stod det plötsligt ett träd utan­
för Bildmuseet, ett träd som inte funnits där
tidigare. En knotig myrtall som krävde uppmärksamhet och talade till oss. En komposition av röster, sorgsen jojk, en mullrande
renhjord och skällande hundar berättade
undanträngda historier om platsen, om
andra platser förbundna vid Umeälven
och om människorna längs den. Carola
Grahns platsspecifika ljudinstallation
Vidderna ropa markerade den samiska
närvaron i landskapet. Om undangömda
historier berättade också Liselotte Wajstedt
i filminstallationen The Lost One, där arvet
från mor till dotter i tre generationer var
verkets brännande fokus och smärtpunkt.
Utställningen Right is Wrong, sommarens stora satsning på kinesisk konst,
fyllde alla Bildmuseets salar. Närmare
åttio konstverk berättade om framväxten
av den samtida konstscenen i Kina, från
1970-talets kulturrevolution fram till idag.
Konsthistoria och politisk historia sida
vid sida demonstrerade hur kampen för
konstnärlig frihet också är kampen för
yttrandefrihet, ett tema som fördjupades
i en heldagskonferens med inbjudna kinesiska konstnärer och andra internationella
gäster. Right is Wrong var en samproduktion mellan Bildmuseet och M+ Museum
for Visual Culture i Hongkong.
Tidig höst fick vi besök av det norska
arkitektkollektivet FFB – Joar Nango,
Eystein Talleraas och Håvard Arnhoff –
som tittade närmare på Umeås offentliga
platser och reflekterade över hur de
används, inspirerade av Deleuzes och
Guattaris filosofiska begrepp ”smooth
space” och ”nomadism”.
50
Kulturhuvudstadsåret på Bildmuseet avslutades med Rafael Lozano-Hemmers
poetiska installationer där besökaren
var en aktiv medskapare, designerduon
Fernando och Humberto Campanas skog
av lin och halm, Geir Tore Holms hyllning
till renen och ljuset och Anders Sunnas
explosiva och monumentala målning om
gerillarenskötsel som överlevnadsstrategi.
Det var väldigt mycket vi gjorde detta speciella kulturhuvudstadsår som inte ryms
i denna berättelse. Som alltid när det
gäller Bildmuseet handlar en hel del om
givande samverkan med andra aktörer,
som exempelvis det pedagogiska sam­
arbetet med Moderna museet, konstnärskollektivet Uglycute och ungdomarna på
Hamn­magasinet, samarbetet med Riks­
utställningar kring Samtidskonstdagarna
på temat konst och vetenskap och vårt
bidrag till konstfestivalen Survival Kit.
Vi producerade en utställning för Svenska
institutet i Paris, samarbetade med Idéan
kring öppen kulturförskola och var med
och arrangerade svenska museers natio­
nella branschträff i Umeå. Vi samarbetade
med Centrum för samisk forskning och
Svenska Samers Riksförbund om en konferens om exploateringen av Sápmi, bjöd på
bäbisteater och bäbis­måleri tillsammans
med Ögonblicks­teatern, konsert med
Frida Hyvönen och mycket, mycket mer.
SKAPANDET ÄR DEN STÖRSTA
TILLFREDSSTÄLLELSEN
Resan mot kulturhuvudstadsåret började
egentligen med Bildmuseets nystart på
Konstnärligt campus i maj 2012 då vi
­flyttade in i ett nytt hus, med ny personal
och en ny vision. Glädjande är att vår satsning väckt uppmärksamhet långt utanför
Umeås gränser. Bildmuseet tilldelades
2014 ett hederspris av juryn för European
Museum of the Year och vi var också en av
toppkandidaterna till Europarådets museipris liksom till den svenska utmärkelsen
Årets museum.
Men den egentliga tillfredställelsen
under detta kulturhuvudstadsår, liksom
alla andra år och alla andra dagar,
kommer av att tillsammans med hängivna
kollegor få arbeta med att skapa något
nytt och förverkliga idéer som man tror på.
Campanas / Woods. Foto: Mikael Lundgren.
Gijrra
SUMMARY
Bildmuseet’s Capital of Culture year was artistically
ambitious and examined important questions. We
produced and showed 19 exhibitions of national
and international contemporary art and organized hundreds of events. This collaborative effort
earned the highest praise in the media and attracted a large and enthusiastic audience. Bildmuseet
received a special award from the European
Museum of the Year jury and was among the top
candidates for the Council of Europe Museum Prize
and Sweden’s Museum of the Year award.
Bäbisteater med bäbismåleri. Foto: Polly Yassin.
51
Baltic Sea – Floating Trunks. Foto: Patrick Trägårdh.
A Choral Midsummer Light’s Dream. Foto: Ingemar Johansson.
Sommaren i City, Ace Wilder. Foto: Robert Rösth.
Gijrragiessie. Foto: Patrick Trägårdh.
52
Shakespeare i Park’n. Foto: Bo Nilsson-Mäki.
Gijrragiessie
GIJRRAGIESSIE –
VÅRSOMMAR.
VÄXANDETS ÅRSTID
Körfestival, flytande träd, slöjd, teater, dans ...
TEXT: ANDERS MAGNUSSON, WEBBREDAKTÖR, UMEÅ2014
FÖRSIKTIGT
KLÄR SIG JORDEN
I GRÖNSKA
Försommaren, försiktigt klär sig jorden
i grönska, smyckar sig med färger från
växtligheten. Aktsamt och trevande
­sträcker hon sig i den varma luften,
­grödan växer sig starkare. Trädens löv
blir modigare låter sig lekas av vinden.
Myggen driver renhjordarna till fjällens
glaciärer. Vi förbereder oss att flytta till
fjällen, där kalvarna fått vara, fått växa
i sin trygga renhjord.
Åsa Simma
850 KÖRSÅNGARE SAMLADES
I UMEÅ VID MIDSOMMAR
Gijrragiessie, den kortaste av de åtta
samiska årstiderna, handlar om växande
och invigdes på midsommarafton i
Döbelns Park med flerstämmiga folkvisor
och jazzinfluerad jojk, med bland andra
grupperna Kraja och Ára. Invigningen
genomfördes även i samarbete med den
pågående körsångfestivalen A Choral
Midsummer Light’s Dream, som under
fem dagar samlat 850 körsångare från
34 körer och åtta olika länder. Festivalen
avslutades med uruppförandet av det
helt nya verket Lux Arcticas.
Umeå fick i samband med denna
årstid stifta bekantskap med Floating
Trunks, ett nytt konstverk i stadsmiljö.
Det var konstgruppen SIMKA som i
sam­arbete med ungdomar från Riga,
Björneborg och Umeå placerat och
smyckat ut levande träd i livbojar ute
i Umeälven. Konstverket byggdes även
upp i de övriga två Östersjöstäderna.
NEXT LEVEL CRAFT VISADE
UPP SLÖJD AV IDAG
När beachvolleyturneringen Swedish
Beach Tour kom till Umeå var det dags
att fylla Rådhustorget med sand och
bjuda upp till sportfest mitt i centrum.
Slöjdutställningen Next Level Craft
byggde på nordliga slöjdtraditioner med
en modern känsla, med allt från yllebroderi och rotslöjd till elektronisk musik
och streetart. Verken var framtagna
av ett 30-tal slöjdare, konstnärer, musiker
och dansare från skilda områden.
Dansföreningen Tango Norteño bjöd
upp till svängiga rytmer under Midnight
Light Tango Festival som lockade med
högklassiga uppvisningar, workshops
och danskvällar genom ett samarbete
med andra svenska och europeiska
tangoföreningar.
En annan somrig utomhusaktivitet
denna årstid var improvisationsteatern
Shakespeare i Park’n – ett teaterfenomen
som började i Central Park i New York
och nu spelas i parker över hela världen.
I Umeå var det lokala Skuggteatern som
stod för underhållningen.
SUMMARY
Gijrragiessie was a short but intensive season that received
a melodious start thanks to hundreds of visiting choral singers from throughout Europe. Floating trees in life buoys
decorated the Umeälven River and the main town square
was transformed into a makeshift beach for the visiting
Swedish Beach Volley Tour. Other activities that entertained
crowds during the warm summer days included the handicrafts exhibition Next Level Craft, the Midnight Light Tango
Festival and improv theatre event Shakespeare i Park’n.
53
Foto: Fredrik Larsson.
54
Gijrragiessie
REKORDNIVÅER FÖR
GÄSTER I UMEÅ 2014
Vi satte upp höga mål – som överträffades med råge
TEXT: MARITTA HOLMBERG, TURISTCHEF UMEÅ KOMMUN
VI VÅGADE
TRO PÅ UMEÅ!
Redan när Umeå utsågs till Europas
kultur­huvudstad 2014 förstod vi på Visit
Umeå att besöksnäringen i Umeå och
norra Sverige stod inför sitt livs chans.
Nu skulle blickarna vändas mot oss på ett
sätt som aldrig tidigare skett och vi skulle
få möjlighet att spela på en helt ny arena.
Vi var väl medvetna om att Umeå var
den hittills nordligast belägna europeiska
kulturhuvudstaden, relativt liten och okänd
internationellt, och att resvägen för de flesta
från Europa var lång. Tidigare kulturhuvudstäder hade ökat sina gästnätter med i
genomsnitt 11 procent, men vi satte ribban
ännu högre, till 15 procents ökning.
Vi ­vågade tro på Umeå! Från utnämnin­
gen och fram till kulturhuvudstadsårets
inledning rådde full aktivitet inom besöks­
näringen. Hur skulle vi förbereda oss för
att erbjuda ett värdskap i toppklass?
FOKUS PÅ ETT VÄRDSKAP
I TOPPKLASS
För oss på Visit Umeå blev 2012 en rivstart
inför kulturhuvudstadsåret, med bland
annat en folder om Umeå som spreds över
världen av VisitSweden, och en helt ny
webbplats. Våra egna förväntningar inför
2014 var skyhöga, men vi kände också en
viss oro – hade vi tänkt på allt? Gjorde vi
rätt saker? Under 2013 märktes ett stigande intresse för Umeå som besöksmål,
inte minst från utländska journalister. När
Umeå2014 tillsammans med VisitSweden
drog ut på sin Europaturné Caught by
[Umeå] under hösten exploderade intresset. Vårt fokus under 2014 låg främst på
att ta hand om besökare, journalister och
researrangörer. I nära samarbete med
2014-kansliet och besöksnäringen i stort
jobbade vi för ett värdskap i toppklass.
BETYDELSEN VAR ENORM
Kulturhuvudstadsårets betydelse för
besöksnäringen var enorm. Vi nådde helt
nya nivåer på hotell- och aktivitetsboknin­
gar, möten och evenemang. Lilla Umeå
fick internationell uppmärksamhet av
sällan skådat slag och fanns med på
bland annat New York Times och Lonely
Planets topplistor över världens främsta
besöksmål! Jämfört med 2013 ökade gästnätterna på hotell och vandrarhem med
24 procent. Turistbyrån hade 6 000 fler
besökare jämfört med föregående år och
antalet besökare på visitumea.se ökade
med 69 procent (mer än 500 000 besökare
under året). Dessutom hade Umeå Airport
mer än en miljon resenärer under 2014.
Kulturhuvudstadsåret har gett oss
i besöksnäringen självförtroende och
mersmak av att befinna oss på den inter­
nationella scenen. Det har också blivit
en språngbräda för att bli en ännu bättre
turistdestination. Mycket av det som skapades inför 2014 kan vi bygga vidare på
och växa med som destination. Vi är stolta
över Umeå och redo att välkomna ännu
fler besökare till norra Sverige!
SUMMARY
Previous European Capitals of Culture had an increase of
the number of guest nights by eleven per cent on average,
but Umeå aimed for an increase of over 15 per cent. The
Capital of Culture year’s impact on the tourism industry was
enormous, reaching whole new levels of hotel and activity
bookings, meetings and events. Umeå attracted international
attention and was included in the New York Times’ and Lonely
Planet’s lists of the world’s premier tourist destinations.
And the number of guest overnight stays for the year?
They increased by 24 per cent.
55
EUROPEISKA
KULTURUTBYTEN
I SKOLAN 2014
Kulturhuvudstadsåret gav 24 extra produktioner
TEXT: ANNA BERGE, PROGRAMANSVARIG KULTUR I SKOLAN
KULTUR SOM NÅR
MÅNGA BARN
Under parollen Kultur i skolan presenterar
Umeå kommun varje termin kostnadsfria
kulturaktiviteter för målgruppen förskola
– årskurs 9. Framför allt erbjuds skolorna
möjligheter att ta del av scenkonst, det
vill säga teater-, musik- och dansföre­
ställningar. Under kulturhuvudstadsåret
fick samordnarna för Kultur i skolan
uppdraget att arbeta med europeiska
kulturutbyten i skolan. Projektet innebar
en möjlighet att bygga vidare på en
redan lyckad befintlig verksamhet och
chanser att bjuda Umeås elever på
internationella kulturarrangemang.
Vi samarbetade med teatrar, dansare
och musiker från ett flertal länder i Europa,
en unik chans för oss som i vanliga fall inte
har möjligheten att jobba internationellt.
Exempel på länder vi samar­betade med
var Polen, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Danmark, Irland, Italien, Palestina
och Spanien. I denna artikel vill vi nämna
några samarbeten som vi är extra stolta
och glada över att ha kunnat genomföra.
KULTUREXPLOSION I BROPARKEN
Den 12–13 september 2014 genomfördes
Barnkulturfestivalen Barnen kan/Dziecko
Potrafi i Broparken. Festivalen var ett kul­tu­rellt utbyte med staden Poznan i Polen
och under två dagar fylldes Broparken
med cirka 1 600 barn och professionella
kulturaktörer med lokal anknytning samt
från Poznan. Festivalens målgrupp var
56
barn i åldrarna 3–9 år. På fredagen kom
barn tillsammans med sina förskolor och
skolor. Lördagen var en hejdundrande
familjefest dit alla var välkomna.
MUMIN BJÖD PÅ FAMILJEFEST I VÄVEN
Den 5–6 december 2014 intogs Väven av
barnkulturfestivalen Mukulat goes Mumin.
I fokus var flerspråkighet och kultur för
barn i åldrarna 3–9 år. Dans, musik,
skapande, Muminutställning, rapworkshop
och film var bara några av aktiviteterna
som fanns med i programmet. Totalt deltog cirka 2 700 barn och vuxna. Gensvaret
för våra två festivaler har varit stort och
intresset massivt, vilket visat oss att vi
har publikunderlag för att även i framtiden
genomföra barnkulturfestivaler om vi
ges möjlighet.
Eftersom alla arrangemang som
arrangeras genom Kultur i skolan är gratis
medför det att barn som i vanliga fall inte
tar del av kulturaktiviteter på sin fritid har
möjlighet att delta på skoltid. Vi gör det
möjligt till en rättvis fördelning av kultur­
arrangemang oavsett barnens geografiska
och socioekonomiska bakgrund. Vi har
arrangerat kulturella aktiviteter i såväl
stadsdelar som på skolor, samt bjudit in
barnen till kulturhusen i centrum, till vilka
de ofta har tagit sig med gratis skjuts via
Kulturverkets initiativ Kulturbussen.
Totalt har vi genom vårt Umeå
2014-projekt erbjudit skolor 24 interna­
tionella produk­tioner under året, det
vill säga 24 produktioner utöver vår
ordinarie verksamhet.
Musik från stunder då livet var som allra bäst. Foto: Göran Wretling.
Gijrragiessie
Fair Game. Foto: Kalle Prorok.
Mukulat goes Mumin. Foto: Majula Drammeh.
Fair City. Foto: Fredrik Larsson.
SUMMARY
Through the Culture in Schools initiative Umeå
Municipality offered free dramatic arts performances
for preschool children through to ninth-grade
students. In 2014, Culture in Schools was given the
task of working with European cultural exchanges
in schools. The project provided the opportunity to
expose Umeå’s students to international cultural
events. During the year we developed collaborations with theatres, dancers and musicians from
many countries, including Poland, France, the
Netherlands, Ireland and Italy, and held two
children’s cultural festivals.
57
Foto: Gin Hasegawa.
58
Gijrragiessie
EN NY MOSSTRÄDGÅRD
OCH ETT BAND TILL JAPAN
Tokyo Style Umeå2014 förenade Umeå och Japan
TEXT: ANNA SJÖBERG, PROJEKTCHEF TOKYO STYLE UMEÅ2014
In the city fields
Contemplating cherry-trees…
Strangers are like friends
KOBAYASHI ISSA
Att materialisera en oprövad idé är som
att berätta en helt ny historia. Berättelsen i
sig ska ha en riktning, men också sättet att
berätta på. Det osynliga, det som vibrerar
mellan raderna har alltid störst betydelse.
Umeå2014 blev bra. Oväntat bra. Fantastiskt bra. Varför? Det förenklade svaret
är att under ett kulturhuvudstadsår kan
en helt ny kontext växa fram; möjligheter
bortom bokstäverna i ordet möjligheter,
där faktisk kompetens uppmuntras och
där människor som vill också kan vara
delaktiga. För Svensk Form Västerbotten
innebar året just det.
”EU-­Japan Fest Committee har som
syfte att stödja den transnationella verksamhet som dess medlemmar utövar och
att stödja de artister och konstnärer som
är verksamma i de regioner där EU-­Japan
Fests medlemmar verkar”.
Bakom den formella beskrivningen
döljer sig ett engagerat kansli, fem kunniga personer med dynamiske Shuji Kogi
som generalsekreterare och Takako Sekei
som vår kontaktperson. Vårt projekt hade
stor nytta av det mänskliga och kollegiala
mötet med EU­- Japan Fest Committee. Det
ekonomiska stödet gjorde idéerna genomförbara. Projektet fick en japansk ryggrad
och en västerbottnisk kropp.
ÄVENTYRET BÖRJADE I TOKYO
Tokyo verkade förkroppsliga begreppet
tes-antites. En tättbebyggd megastad med
36 miljoner invånare. Ändå denna ordning,
artighet och dessa osynliga regler som
alla verkade följa. Det var som att kliva in
i en koreograferad verklighetsflykt.
Den japanska vänligheten gjorde det
enkelt att röra sig fritt i olika miljöer: Mingla
på oöverblickbara Tokyo Designers Week,
diskutera persilja med grönsaks­odlare
på Tokyo Farmers Market, byta kort och
musikfiler med kreatörer från hela världen
i Mega PechaKucha och möta den japanska nutidskonsten på Mori Art Museum.
Många av de vi mötte bjöds in och kom
till Umeå under 2014.
Jag träffade humanisten och design­
entreprenören Teruo Kurosaki första
gången i Tokyo i oktober 2013. Ett helt
kontor som sjöd av lågintensiv aktivitet.
– Kan vi bygga en mossträdgård
tillsammans i Umeå? sa herr Kurosaki.
Inspirationen var Forest of Wisdom i
Komatsu City. Staden skulle, om allt gick
väl, vara ekonomiskt delaktig i projektet.
­– En mossträdgård byggs för ett långt
liv, sa herr Kurosaki. Man behandlar
trädgården som en god vän.
Jag anade att i en japansk mossträdgård vördas naturens mest småskaliga
uttryck. Allt som lever respekteras –
även det som snart försvinner i naturens
kollektiva minne. Vi planerade ett trädgårdsbygge av lika delar disciplin, poesi
och naturromantik.
SPRÅKLIG ÖVERRASKNING
Ordet Koja 小屋 uttalas och betyder
samma sak på japanska och svenska.
– Koja i den japanska kulturen, sa
herr Kurosaki, är en plats för det enkla.
Här kan samtalen vara lågmälda, man
kan dricka te och lämna vardagen utanför. Historiskt var koja en fredens boning.
Dörrarna till kojan var så låga att vapnen
tvingades lämnas utanför. Stridande
kunde för några ögonblick mötas i fred.
59
PRAKTISK FÖRBEREDELSE
Visioner är en bra början. Utmaningen
är ”att få det gjort”. Nu återstod uppgiften
att skapa förutsättningarna: finansiering,
lokala samarbeten och inte minst,
att skapa entusiasm för två ganska
lågmälda kulturyttringar.
Nya byggprojekt kräver särskilda överväganden; platser som lyfter konstnärliga
ambitioner samtidigt som publik tillgänglighet är en självklar del.
När Umeå kommun efter hand öppnade för möjligheten att sammanlänka
mossträdgården och koja i Bloom2014
fanns den praktiska bas som var absolut
nödvändig. Trädgårdsproffs och ama­törer
från båda sidor om Nordostpassagen
grävde upp rötter, trampade mossa, bar
sten och byggde ett japanskt sandberg.
Och byggde vänskap. (Vårt Umeå2014­
kontor får här en spade kärlek!)
MASKINELLA KRAFTPAKET
Eftersom herr Kurosakis medarbetare
bara kunde stanna i några få dagar förbereddes platsen av Umeå kommun och
med hjälp av kunniga personer rensades
platsen från sjuka träd och sly. Mossa
väntade i växthusen och högar av sand var
upplagda. Allsköns maskinella kraftpaket
stod beredda tillsammans med bevattningsvagnar. Den dagliga bevattningen
under sommaren innebar skillnaden
mellan liv och död för mossträdgården.
Under några intensiva dygn i juli arbetade en stor grupp unga japaner tillsammans med lika många lokala proffs, vetgiriga och allmänt trädgårds­intresserade.
Unge mossträdgårdsmästaren Taka Yuhi
dirigerade ett naturalistiskt scenbygge;
där det nyss växte sly, växte nu trädgårdspoesi. Själva arbetet var mer precisionskrävande, svettigt och tungt än poetiskt.
När John Astburys (England) och Kyuhyung
Chos (Korea), skönt designade björk­
bänkar Hollow sattes ner i mossan var
den sista tematiska pusselbiten på plats.
Experimenting
I hung the moon on various
Branches in the Pine
HOKUSHI TACHIBANA
The Origami Koja (Marcus Abrahamsson)
och The Uninvisible koja (Janek Ozmin)
60
skapades av två begåvade arkitekter.
Konstnärliga experiment med helt olika
utgångspunkter och tillvägagångssätt.
Kojbyggandet tog två veckor – de gemensamma förberedelserna tog 6 månader.
Publiken gav kojorna nya funktioner som
lekplatser och fikaställen.
VAD TYCKTE PUBLIKEN?
Det fanns en publik för det lågmälda!
Nära 1 000 vuxna och barn deltog
i mossmästare Taka Yuhis workshop.
Under sommarmånaderna blev den
japanska mossträdgården ett populärt
utflyktsmål. Uppskattningsvis har
30 000 personer besökt mossträdgården
och Koja. Det är inte sifferexercis – det
är pur glädje och stolthet.
EN BRYGGA MELLAN JAPAN
OCH SVERIGE
Kunde vi skapa något nytt i Umeå, med
inspiration utifrån en mer än 1 000-­årig
kunskap och tradition från Japan? Kunde
kojan få en ny betydelse som arkitektoniskt experiment? Kan ett gemen­samt
intresse överbygga språkliga och kulturella olikheter och utmynna i förståelse,
ömsesidigt lärande och intresse? Ja!
Av våra visioner byggdes inte bara en
mossträdgård och två experimentella
kojor, vi byggde en fungerande modell
för interkulturella samarbeten.
ALLT LEVANDE HÖRER SAMMAN
Svensk Form Västerbotten fortsätter
samarbetet med japanska konstnärer,
musiker, och designers. Men inte bara.
Erfarenheten att arbeta internationellt har
skapat nya möjligheter och ännu större
nyfikenhet. Vi är lyckligt lottade – världen
finns även i Umeå! Med våra nya formvänner lokalt, regionalt och nationellt vill
vi utveckla fler idéer, mötesplatser, fler
experiment, kunskapsutbyten och samtal.
Designområdet har fått ett bättre nationellt
stöd efter 2014. Den japanska mossträdgården som planerades som en tillfällig
installation under Umeå2014 får ett längre
liv. Kanske kommer den att manifesteras
som den idémässiga brygga mellan
japansk kultur och svensk natur, som
en av ursprungstankarna var? En på­
minnelse om att, med Carl von Linnés
ord “allt levande hörer samman”.
Foto: Gin Hasegawa.
Gijrragiessie
SUMMARY
The EU-Japan Fest Committee’s aim is to support
its members’ transnational activities as well as the
performers and artists active in the regions where
its members work. Cultural creators, designers
and gardeners from Japan and Sweden had the
opportunity to meet and work together thanks to a
grant provided by the EU-Japan Fest to Umeå2014.
The project was multifaceted, and included such
projects as PechaKucha, Tenegui Workshop, the
sculptures/huts Origami Koja and Uninvisible Koja
and a beautiful traditional Japanese moss garden
on the banks of the Umeälven River.
Foto: Lennart Sandström.
Foto: Gin Hasegawa.
Foto: Gin Hasegawa.
61
GIESSIE – SOMMAR.
KONTEMPLATIONENS
ÅRSTID
Elektra, U x U, Bloom, visor, folkmusik, graffiti ...
TEXT: ANDERS MAGNUSSON, WEBBREDAKTÖR, UMEÅ2014
SOMMAREN
HÅLLER
ALLA VAKNA
Den korta men dock ljusa sommaren
håller människorna och renarna vakna.
Kalvar skall märkas, renarna får äntligen
ta del av jordens grödor, de skall äta sig
starka för att överleva, de skall snart ­pryda
sig med den vackra sträva höstpälsen,
renhornen växer, vi betraktar hur renens
hållning tilltar.
Åsa Simma
EN SOMMAR MED EXTRA
FÄRG OCH GRÖNSKA
Giessie invigde sommaren inte mindre
än tre gånger, på tre olika platser. I Umeå
centrum och i skärgårdsidyllen Norrby­skär
handlade det bland annat om skönsång
och jojkinspirerad rap av systrarna
Maxida och Mimie Märak. Det regionala
samarbetet norrut gestaltades av en årstidsinvigning i Burträsk med bland annat
folkmusik och toner av Jörgen Stenberg
med band.
Festivalen Bloom smyckade Umeå med
extra färg och grönska i form av spännande blomsterarrangemang, äppeldekorationer, mosskonst och en zen-trädgård.
Den nybyggda Rådhusparken invigdes
och japanska trädgårdsdesigners på
besök skapade en mossträdgård.
Fem konstnärligt utsmyckade pianon
placerades ut längs med Umeälvens
strand, som en stilla uppmaning till alla
62
flanörer som kände sig sugna på att
stanna till och spela några toner.
Musik blev det även gott om under
festivalen U x U som skapats av och för
festivalbesökarna själva. Två magiska
sommarkvällar fylldes med lokala och
internationella akter, däribland det
­franska popundret Phoenix. Ett unikt
­inslag på festivalen var när artister
höll minikonserter i en liten röd stuga,
för en person i taget.
ELEKTRA FICK BLODET ATT SVALLA
HOS OPERAPUBLIKEN
Visfestival Holmön firade 20 år med ett
extra rikt program och föreställningen
Opera i Fårhuset demonstrerade att en
helt vanlig lada hade utmärkta akustiska
förutsättningar för operamusik.
Augusti blev månaden när folkmusiken
intog Umeå med Riksspelmansstämma
och Zornmärkesuppspelningar, Folkskandiaträff och besök av den resande folkmusikfestivalen Etno Histeria Umeuropa
Caravan. Totalt samlades över 200 folk­
musiker i Umeå.
I augusti var det dags för NorrlandsOperans största satsning någonsin, tillika
en av kulturhuvudstadsårets häftigaste
upplevelser. Med 250 medverkande, floder
av blod och svävande jättedockor av stål
hyllades utomhusoperan Elektra av både
Umeåbor och internationell press.
Inför publik från hela landet kämpade
över 400 friidrottare om medaljerna i
Friidrotts-SM.
Sprejburkarna avverkades i rask takt
under Norrlands största graffitiarrangemang Avalanche, som dessutom gästades
av internationella graffitikändisar.
Elektra. Foto: Mats Bäcker.
Molnskugga. Foto: Véronique Dubois Côte.
Giessie
Maxida Märak. Foto: Anders Magnusson.
Etno Histeria Umeuropa Caravan. Foto: Aron Dynesius.
SUMMARY
Giessie turned out to be a colourful season that
was inaugurated with the Bloom festival. Outdoor
pianos inspired spontaneous recitals and a sheep
barn resounded with opera music. Folk music also
spread its influence thanks to the National Folk
Musician Convention (Riksspelmansstämman) and
a travelling folk music festival. U x U served up a
custom-made music experience for visitors and the
Avalanche graffiti event provided an explosion of
colour. The season’s crowning glory was Norrlands­
Operan’s spectacular outdoor opera, Elektra.
63
Blanche & Marie. Foto: Malin Arnesson.
Elektra. Foto: Mats Bäcker.
64
Sami Chinese Project. Foto: Andreas Nilsson.
Giessie
2014 – ETT SUCCÉÅR
FÖR NORRLANDSOPERAN
Ett jubileumsår som gav eko i världen
TEXT: GERHARD KARLSSON, SKRIBENT
PRODUKTIONER
I VÄRLDSKLASS
NorrlandsOperan grundades 1974.
En av Umeås kulturella stoltheter firade
alltså 40-årsjubileum under kulturhuvudstadsåret. Operan har utvecklats från en
regional ensemble till ett brett scenkonsthus med regionalt uppdrag och mycket
varierat utbud. I verksamheten ingår
en symfoniorkester och avdelningar för
­opera, dans, musik samt kör och barnkör.
Till det kommer Vita kuben som är en
plats för samtida konst.
Umeå2014 innebar att det stora ut­budet förgylldes med toppar som Elektra
och Blanche & Marie. Mottagandet av
dessa två operor kan sammanfattas
i ett ord: Succé!
”Helt enkelt två av höjdpunkterna
i husets historia. De gav genklang långt
utanför länet, prisades och hyllades både
internationellt och nationellt”, säger
producenten Britta Amft. ”Tack vare
kulturhuvudstadsåret fick vi möjligheten
att skapa något extra. Vi kunde verkligen
visa upp den kreativitet och höga kvalitet
som NorrlandsOperan står för.”
ELEKTRA, BLANCHE & MARIE
FÖRTROLLADE
Världsklass var ett av superlativen som
flera recensenter använde om den numera
klassiska uppsättningen utomhus (!) av
Richard Strauss enaktsopera Elektra. Det
var en enorm produktion som spelades
upp på det gamla militärområdet. Lyft­
kranar, mekaniska jättar med sångare i
bröstkorgarna och containrar fyllda med
blod. Ingela Brimberg gjorde en imponerande titelroll med stor koncentration och
fanns på scenen nonstop under de fem
spel­kvällarna i augusti. Läktarna rymde
två tusen personer och skymningsljuset
gav spektakulär inramning när skogen
brann och blodet forsade.
”Det var förstås en risk att spela utomhus och dessutom tekniskt komplicerat,
men vi ville ge publiken ett minne för livet
och det känns som vi lyckades. Överhuvudtaget gav kulturhuvudstadsåret oss
flera chanser att visa det öppna sinne som
är ledstjärnan för NorrlandsOperan. Det
blev fokus på många olika produktioner
och därmed på den skapande bredd som
finns här”, säger Britta Amft.
Operan Blanche & Marie bygger på
PO Enquists ”Boken om Blanche och
Marie”. Tvåaktsoperan skapades av
Mats Larsson Gothe och Maria Sundqvist på beställning av NorrlandsOperan
inför kulturhuvudstadsåret. Handlingen
kretsar kring nobelpristagaren Marie
Curie och hennes väninna och assistent
­Blanche Wittman, där kärlek, passion och
­radiumstrålningens förtärande kraft är
huvudingredienserna.
”Att gestalta PO Enquists sällsamma
text i Maria Sundqvists tappning gav
många känslosamma ögonblick i min
ensamhet framför datorn”, säger Mats
Larsson Gothe. ”Att sedan se verket växa
fram under Elisabet Ljungars ledning och
höra musiken formas under Niklas Willéns
dirigentpinne accelererade min starka
känsla. Alla arbetade så disciplinerat och
målmedvetet mot premiären. Den överväldigande responsen från publik och kritiker
kändes som ett kvitto på att våra gemensamma ansträngningar hade samverkat
på ett optimalt sätt. Få upplevelser överträffar att få sitta i salongen och känna
publikens närvaro. Blanche och Marie var
en väldigt stark känslomässig upplevelse
för mig, jag tror det var likadant för medarbetarna, och bevisligen även för publiken.
Det gör mig stolt, tacksam och lycklig.”
65
BREDD OCH LOKALT MEDSKAPANDE
För att ge exempel på NorrlandsOperans
ambitioner kring bredd och lokalt medskapande, lyser projektet River Stories
mycket klart. Det är en serie produktioner
med utgångspunkt i Västerbottens älvar
och deras betydelse för utvecklingen av
landskapet och dess kultur. Bara namnen
på de närmare 50 olika evenemangen
väcker spännande tankar – Bröt; Molnskugga; Mánáj vuöllie; Linné, kom igen!;
Blomsterhems sånger; Välviljans pris;
Plupp; Motor-Jonsson är några av titlarna.
En del av föreställningarna har turnerat
i regionen med hjälp av NorrlandsOperan.
Dessutom drog konstforumet Vita kuben
på turné i en husvagn.
”Vi är den sammanhållande länken för
River Stories, med målet att öka både det
regionala engagemanget och lokala aktörers aktiviteter och samverkan”, berättar
projektledaren Erik Palm. ”En så här omfattande verksamhet hade inte varit möjlig
utan kulturhuvudstadsåret. Vi har initierat
nya projekt, men också kunnat stötta
redan befintliga initiativ och eldsjälar
på olika sätt. Många personer har vuxit.
Massor av spännande kulturevenemang
har skapats och fått spridning. Kulturlivet
i regionen har också fått en stor sidovinst
för framtiden – institutioner och personer
som arbetar med kultur i någon form på
olika platser har träffats och samarbetat.
Nya kontaktytor och samarbeten är alltid
positivt för utvecklingen.”
DE SAMISKA ÅRSTIDERNA
INSPIRERADE
Slutligen fokus på en annan stor satsning
i NorrlandsOperans regi under 2014: Årstidskonserterna. Ubmeje (Umeå) är en
del av Sápmi – Sameland – och därmed
var Sápmi och samernas kultur en viktig
del av kulturhuvudstadsåret. Det samiska
sättet att dela in året i åtta olika årstider
blev en inspiration till att ge kulturhuvudstadsåret lika många, bland annat för att
manifestera det samiska perspektivet.
Årstidskonserterna hade inte bara skilda
teman utan även olika spelplatser, konstnärliga ingångar och uttryck. Bredden var
viktig. Ludwig van Beethovens symfonier
som en del av anrättningarna och hardcore-bandet Refused som en annan, det
säger något om spännvidden.
Kort om Årstidskonserterna: Beethoven
& Beyond! NorrlandsOperans symfoni­
66
orkester under ledning av Rumon Gamba
presenterade alla Beethovens symfonier
plus nio nyskrivna verk. Kombinerat med
utställning och föreläsningar. Ljuset och
mörkret. NorrlandsOperans symfoniorkester tillsammans med kammarkören Sångkraft gav uruppförandet av den estniska
tonsättarens Mirjam Tallys verk. Dessutom
spelades musik av Peteris Vasks; Distant
light för violin och stråkar. Shape in Shambles – A musical discordance for Refused
and orchestra. Tonsättaren Jonas Nydesjö,
i samarbete med Refuseds trummis David
Sandström, gjorde en re-komponerad
version av bandets sista skiva, The Shape
of Punk to Come, som NorrlandsOperans
Symfoniorkester spelade två gånger
under MADE-festivalen. StadionMusik –
Vi är dom. Idrott mötte kultur, proffs och
amatörer samverkade. Mixen bestod av
en symfoniorkester, 50 gymnaster, 70 körmedlemmar (barn och vuxna), en sångare,
fyra brottare, en dirigent, två skådespelare,
tre elitgymnaster och många, många fler!
Musik och koncept av David Moss, uruppförande i Nolia-hallen. Graham Fitkin
möter NorrlandsOperans Symfoniorkester.
Björkarnas stad fick ett uruppförande
av verket Birch 1871, skapat av den brittiske kompositören Graham Fitkin som
bland annat inspirerats av en 141 år gammal björk i Umeå. Two of a Kind. Musik av
Berndt Egerbladh och Mats Gustafsson
framförd av NorrlandsOperans Symfoniorkester som en del av Umeå Jazzfestival.
Waves. Franska koreografer och dansare
mötte svensk indiepopmusiker i urpremiär på NorrlandsOperan. En koreografisk
­föreställning av Héla Fattoumi och Eric
Lamoureux, med musik av gitarristen och
sångaren Peter von Poehl.
SUMMARY
The performing arts venue NorrlandsOperan turned 40
in 2014. The venue is home to a symphony orchestra and
­opera, dance, music, choir and children’s choir departments as well as the contemporary arts exhibition space
Vita ­Kuben. Among the large number of events held by
Norrlands­Operan, the operas Elektra and Blanche and
Marie won popular acclaim, receiving rave reviews both
nationally and internationally. Broad initiatives were also
implemented in parallel with these performances, such
River Stories, c­ omprised of around 50 productions
organized in c­ ooperation with local players in the region.
12 Points Festival. Foto: Kicki Mannberg.
Giessie
Waves. Foto: Laurent Philippe.
67
Survival Kit. Anthony Clair Wagner. Foto: Fanny Carinasdotter.
Survival Kit. Atsuko Otsuka. Foto: Fanny Carinasdotter.
Survival Kit, verk av Ohya Rica. Foto: Fanny Carinasdotter.
SUMMARY
Survival Kit and Corners were two events that
Umeå’s non-commercial and artist-run gallery
Verkligheten i Umeå was involved in as an organizer. Of the approximately 500 proposals received
from around the world, around 30 were selected
for Survival Kit – a series of ideas for navigating
and surviving in an increasingly complex and
insecure world. Corners is an on-going cultural collaboration at ‘Europe’s fringes’. Professionals meet
their audiences in co-creative projects. In Umeå,
youths from the neighbourhood of Ersboda, which
could be considered a ‘corner’ of Umeå, took part.
Survival Kit, verk av John Söderberg. Foto: Fanny Carinasdotter.
68
Survival Kit. Paths Through Utopias. Foto: Fanny Carinasdotter.
Giessie
VERKLIGHETEN BLEV
MAXIMAL UNDER 2014
Ett år med tiodubblad budget och jätteprojekt
TEXT: GERHARD KARLSSON, SKRIBENT
KONSTNÄRSDRIVET
GALLERI SATSADE
Sedan 2001 finns Verkligheten i Umeå.
Det är ett ickekommersiellt och konstnärsdrivet galleri som vill skapa utrymme för
den samtida konsten i alla dess skiftande
uttryck. Verklighetens styrelse består av
en blandad grupp aktiva konstnärer som
årligen bjuder in andra, både lokala och
internationella, konstnärer. Föreningen
har alltså lång erfarenhet av att agera
konstnärligt nav för olika typer av idéer,
utställningar och föreläsningar.
”Det kändes naturligt att försöka
vara en aktiv del av Umeå2014”, säger
Alexander Svartvatten, en av styrelsemedlemmarna. ”Vi hade redan ett bra samarbete med konstnärer i Riga och ville spinna vidare på deras koncept Survival kit.”
ETT ÖVERLEVNADSKIT
FÖR FRAMTIDEN
Mänskligheten och hela biosfären står
inför stora ekonomiska och miljömässiga
problem, framtiden tycks mer oviss och
komplicerad än någonsin. Hur skapar
man ett alternativ, ett ”Survival kit”, för
att navigera och överleva i denna framtid? Med den frågeställningen lämnade
­Verkligheten en öppen inbjudan till
aktörer från hela världen.
”Responsen var fantastisk, länder som
Kenya och Peru med flera fanns representerade. Från cirka fem hundra förslag
valdes ett trettiotal verk ut till utställningsmånaden under hösten. Det var film,
teckning, performance, installationer
och ljudverk som skiftade från det poetiska,
till det kritiska eller lösningsoriente­rade.
Utställningarna var gratis för besökarna
och kompletterades med föreläsningar,
filmer, seminarier, workshops och musikaliska framträdanden.”
MEDSKAPANDET I FOKUS
Jämfört med Verklighetens vanliga utställningsår så tiodubblades budgeten och
arbetsinsatsen blev stor.
”Just efteråt var vi helt utpumpade,
för Survival kit blev mycket större och mer
komplext än något vi arrangerat tidigare.
Med lite perspektiv är vi väldigt glada och
inspirerade. Vi klarade att ro iland projektet och skapade många intressanta möten.
En viktig detalj i sammanhanget var samspelet med organisationen EU-Japan Fest,
det gav ytterligare perspektiv till Survival
kit. Under året har Verkligheten fått nya
erfarenheter och kontaktytor som vi kommer att ha nytta av i det fortsatta arbetet”,
sammanfattar Alexander Svartvatten.
Han och Verkligheten fanns också
med på ett hörn av Corners, en samarbetsplattform som drivs av kulturella
­organisationer från det som kan betraktas
som utkanterna av Europa. Professionella
kulturarbe­tare möter publiken i gemensamma projekt. Ett femtiotal konstnärer
och researchers har på olika sätt sam­
verkat genom åren tack vare Corners.
”Här står medskapandet i fokus.
Vi placerade stora delar av Corners till
Ersboda, som kanske kan ses som ett hörn
av Umeå. Att låta ungdomar vara med och
forma projekten är ett bra sätt att sprida
tankar kring kultur även till dem som inte
möter den så ofta i sin vardag.”
69
1800-TALETS REPORTAGE
INTE SÅ OLIKA DAGENS
Berättar om kulturstaden
TEXT: ANNA OLOFSSON, MARKNADSCHEF UMEÅ KOMMUN
EXOTISM – MEN
I LAGOM DOS
Det finns de som säger att en plats identitet uppstår i mötet mellan resenären och
resmålet. Efter ett år då journalister från
hela världen har skapat sina egna bilder
av Umeå kan det vara värt att påminna
om vad som tidigare sagts om vår del
av världen.
Alltsedan resejournalistikens barndom
på 1800-talet har kriterierna för vad som
gör en plats värd ett besök varit tämligen
lika. Resmålet ska kännas nytt och fräscht,
kunna erbjuda storslagen natur eller en
intressant kultur. Platsen ska vara exotisk,
men inte så främmande att den blir hotfull.
INVÅNARNE SÅG TREFNA
OCH BELÅTNA UT
Ett av de första resereportagen från Umeå
skrevs av av engelsmannen Edwards
Daniel Clarke. Han besökte Umeå i början av 1800-talet och rapporterade om en
stad med framstående vetenskapsmän
och invånare som ägnade sig åt kultiverat
umgänge. Han följdes av skotten S
­ amuel
Laing som förfärades över Sverige.
Stockholm var ”en stad i dekadens” och
Lapplands vildmark rentav farlig. I Umeå
­däremot fanns redlighet och kultur, för
med sina 1 100 invånare kunde man stoltsera med inte mindre än två bokhandlare.
Paul Belloni Du Chaillu besökte Umeå
år 1871, och skrev:
”Invånarne såg trefna och belåtna ut
och alla voro klädda på storstadssätt.
Till och med den ringaste hade synbarligen erhållit en viss grad av uppfostran.
En mängd barn som kommo från skolan
visade med sina glada anleten att deras
70
arbete inte var dem helt motbjudande.”
Du Chaillu slås också av att alla i Umeå
spelar musik, och räknar till minst 100
pianon, eller ”ett per var tjugofemte
invånare”, vilket delvis förklaras av
Umeå Musiksällskap, bildat redan 1864.
VILDMARKEN ÄR OUNDVIKLIG
I reseskildringar från norra Sverige blir
det kalla klimatet och vildmarken något
som besökarna måste förhålla sig till.
Även så när The Times Robert Crampton
skriver om Umeå efter ett besök 2014.
”Clinging as it is to territory at the very
border of what is viable for large-scale
human habitation, Umeå is also, by definition, the gateway to a wilderness where
other animals – principally reindeer, but
also lynx, and bears, and wolves – prevail. Here is where the people stop and
wildlife starts. The hunting and fishing
grounds not far north of the city are abundant, the skiing and trekking extreme,
the indigenous Sami culture thriving, the
Northern Lights on accessible display.”
Dessa texter kan nog ge en del insikter, men måste läsas med en tanke på
rese­skildrarnas avsikter. Vill författaren
visa på mod, blir naturen otämjd. Ska
rese­reportaget sälja måste det innehålla
ett visst mått av exotism. Det ligger i rese­
reportagets natur.
SUMMARY
The criteria for what makes a place worth visiting have remained much the same since travel journalism’s beginnings
in the 19th century: The place must be exotic, but not so
unfamiliar that it is perceived as threatening. Since the 19th
century, travel writers have described Umeå as an outpost
of civilization and culture in the wilderness, not unlike
modern reports. The Times’ Robert Crampton describes
the city as ‘the gateway to a wilderness’, which sounds
undeniably exciting …
Paul B. Du Chaillu, Midnattssolens land.
Edward Daniel Clarke, 1769–1822.
Giessie
Bayard Tailor, 1825–1878.
Paul Belloni Du Chaillu (som ung och äldre) 1831–1903.
Samuel Laing, 1780–1868.
71
Intervju för tysk TV. Foto: Jessica Larsson Svanlund.
Barriär. Performance av Lars Lundquist. Foto: Jonatan Stålhös.
72
Giessie
VI FINNS DEFINITIVT
PÅ KARTAN EFTER 2014
Kulturhuvudstadsåret lockade internationella journalister
TEXT: JESSICA LARSSON SVANLUND, MEDIAKOMMUNIKATÖR, UMEÅ2014
JO, VI HAR MYCKET
ATT KOMMA MED
För en Umeåbo verkar det ibland konstigt
att man bryr sig om oss i andra delar av
världen, men vår kultur, natur och alla
trevliga Umeåbor lockar betydligt mer än
många tror. Intresset för Umeå i Europa
och världen ökade med turnén Caught by
[Umeå], fortsatte via kulturhuvudstadsårets
invigning och höll i sig året ut. The New
York Times och Lonely Planet rekommenderade läsarna att åka till Umeå, vilket var
enormt stort. Under våren kom besökare
från Europa och Japan, och under midsommarhelgen hade vi 18 journalister från
Europa på besök. (Jag vet inte om ni minns
det, men på midsommarafton var det
+12 grader och spöregn i Umeå. Då kunde
man hålla sig för skratt.) Under sommaren
och hösten kom bland andra italienska
RAI, tyska WDR och Die Zeit till Umeå,
och året avrundades med en pressresa
till avslutningsshowen Northern Light.
2 MILJARDER – HUR ÄR DET MÖJLIGT?
Ni kanske har sett siffror som beskriver
hur många människor i världen som har
hört talas om kulturhuvudstaden Umeå
­under 2014. Jag ska förklara hur man räknar: våra analytiker på företaget ­Mediapilot
får rapporter när Umeå och kulturhuvudstadsåret nämns i redaktio­nella medier
i elva utvalda länder: Sverige (ej lokal­
media), Danmark, Tyskland, Polen,
Neder­länderna, Storbritannien, Spanien,
Frankrike, Italien, Ryssland och Kina.
Om en artikel syns i ett medium som har
en miljon läsare, eller unika besökare,
per vecka räknar man att en miljon unika
besökare har sett artikeln. En läsare kan
ju läsa många artiklar, så våra cirka två
miljarder unika besökare betyder alltså inte
att vi har nått så många unika individer.
UPPMÄRKSAMHETEN GER EFFEKTER
Av de artiklar och program om Umeå
i internationella media under 2014 som
vi har kunnat analysera handlade den
­största delen om Umeå som kulturhuvudstad, men inte långt efter kom enskilda
kulturprojekt. Det betyder att ett stort antal
kulturaktörer har fått publicitet långt utan­
för landets gränser, vilket kan leda till
bättre kontakter med partners, media,
finansiärer och publik, och kan få goda
och lång­variga effekter. Den samiska
kulturen har också lockat många journalister, och var bland annat huvudämnet
för 8 procent av de tyska artiklarna.
Det här intresset är det givetvis inte
bara kulturhuvudstadskansliet som
har skapat, utan många inom kulturen,
­kommunen, regionen, universitetet, staten,
VisitSweden och alla fantastiska ambassadörer med eller utan direkt uppdrag att
jobba för en ännu bättre stad och region.
På den här begränsade ytan nöjer jag
mig med att nämna de två som har betytt
allra mest för mig och mitt arbete under
året: Erja Back (och Visit Umeå) samt
Eva Conradzon (och Såhkie Umeå same­
förening). Tack!
SUMMARY
Two billion unique visitors had access to news reports about
Umeå as the European Capital of Culture during 2014. For
unassuming Umeå residents, the sheer scale of the interest
can be difficult to comprehend, but our culture, nature and
friendly residents attracted large numbers from Europe and
around the world. The Capital of Culture year and various
cultural projects have been the most common topics reported on in international media, while Sámi culture has
also attracted significant attention. Our warmest thanks to
everyone who helped to make the year so amazing!
73
DET MÅSTE LIGGA
I SÁPMI, ELLER HUR?
Hur Umeå fick en central plats i min egen, privata geografi
TEXT: FEDERICO GEREMEI, JOURNALIST
MED UTSIKT
ÖVER STADEN
Projektet Europas kulturhuvudstad har
sina rötter i Bryssel. Kärndokumenten diskuteras (och möten hålls) inom ramarna
för Europeiska kommissionen, ett institutionellt ekosystem som uppfattas som slutet
och formellt. Men projektet når betydligt
längre än så. Under tre decennier har
det bidragit med alternativa perspektiv
och ­åtgärder i den lokala kontra globala
debatten kring hur utvecklingen av de
europeiska kulturresurserna ska ske. I viss
mån har det dessutom utmanat etablerade
klyschor om en urban konstkulturelit.
NYFIKENHET OCH SKEPSIS
Det är det jag gillar (att gilla) mest med
det här initiativet. Jag har alltid betraktat
utnämningarna med en blandning av
nyfikenhet och sund skepsis. När Umeå
dök upp på radarn katalyserades mina
obearbetade känslor i ett äkta intresse.
Öronbedövande minnen av en före detta
20-plussare som lyssnade på skandinavisk
hardcore på 1990-talet ekade av frågor
som hämtade från Trivial Pursuit: Exakt
var ligger Umeå egentligen? Någonstans
i Sápmi, eller hur? Jag inledde genast
efterforskningar och började fundera över
gårdagens och dagens koppling mellan
det extrema (och dess motsats) i Straight
Edge-rörelsen och skogsavverkning å ena
sidan, och obskyra – men inspirerande –
former av litteratur och innovation å den
andra. Och allt detta på en breddgrad
betydligt närmare polcirkeln än Kungliga
slottet. Jag har fortfarande inga svar. Däremot har jag vissa aningar, plus en anekdot
som jag gärna vill berätta, bland många
andra som jag besparar läsaren.
74
TRE NYA UMEÅBOR OM DAGEN
Men först lite hårdfakta: I mitten av 1960talet hade Umeå inget universitet och
befolkningen uppgick till 60 000. Ett halvt
sekel senare är lärosätet en tongivande
aktör och invånarantalet har fördubblats.
Det tillkommer tre nya Umeåbor varje dag,
oavsett värme eller kyla, och personer
under 35 år utgör hälften av den demografiska kakan. Vilka är ingredienserna och
de skickliga kockarna bakom receptet?
Substantiella investeringar i utbildning
och forskning – som blivit möjliga tack
vare (och underkastade) en ny kombination av ”nedifrån-och-upp”- och ”uppifrån-och-ned”-metoder – har omdefinierat
statens och de privata intressenas gemensamma mantran. Med nyskapande teknik
och ett unikt internationellt synsätt har det
delade kunnandet lagt grunden för en ny
svensk upplysningstid. Men allt handlar
inte om blipp, byte och klick. Det engelska
ordet ”art” är ju faktiskt en närmare översättning av det grekiska ordet ”technè”.
ETT VISIONÄRT INTRESSE
Berättelser som den från Umeå hade
inte kunnat bli sådana solskenshistorier
i dag, om den lokala jordmånen inte hade
gödslats under årtionden av ett visionärt
intresse för att ställa frågor om samhället
(och hitta vissa lösningar). Stadens atmos­
fär bygger på en djup medvetenhet om
vikten av utblick och vision. Apropå det
(och här kommer anekdoten): När jag
letade efter ett ställe där jag kunde ta bra
bilder av Umeå, blev jag erbjuden ”skjuts”
i luftballong över staden. Jag klampade
ombord, ”boarding completed”. Inom ett
par timmar hade jag lyft från universitetsområdet och svävade uppe i luften i total
tystnad. Irrande och grubblande hade jag
förflyttat Umeå till en betydligt mer central
plats i min egen, mycket privata geografi.
Giessie
IT MUST BE SOMEWHERE
IN SÁPMI, RIGHT?
How Umeå gained a central position in my personal geography
TEXT: FEDERICO GEREMEI, JOURNALIST
OVERLOOKING
THE CITY
The European Capitals of Culture program
is rooted in Bruxelles, its core documents
discussed (and meetings taking place)
within the realm of the European Com­
mission, an institutional ecosystem perceived as walled and formal. The scheme
stretches way beyond there, though. Over
three decades it has promoted alternative
views and actions in the local-vs-global
debate on the developing of European
­cultural assets. And, to some extent,
challenged established clichés on artbased urban cultural elites. That is what
I like (to like) most about this initiative.
CURIOSITY AND SKEPTICISM
I have always looked at the nominations
with a blend of curiosity and healthy skepticism. When Umeå first got on the radar,
those unresolved feelings catalyzed into a
genuine interest. Overamplified memories
of an ex 20-something listening to Scandi­
navian hardcore in the 1990’s echoed ques­tions a là Trivial Pursuit: where is Umeå,
exactly? It must be somewhere in Sápmi,
right? Some research quickly filed in and
I started wondering what could (have) hold
together the excesses (and their o
­ pposites)
of the Straight Edge movement with tree
logging, little known – yet inspiring – forms
of literature and innovation. And, on top of
it all, all this at a latitude much closer to the
polar circle than to the one of the Kungliga
slottet. I still do not have answers to those
questions. But I do have some clues and
an anecdote that I’d like to share, among
many spared to the reader.
THREE NEW UMEANS EVERY DAY
First facts first. In the mid-1960s Umeå had
no university and a population of 60,000.
Half a century later its academic hub is
a leading actor and the residents have
doubled the initial toll: three new Umeans
every day, snow or shine, with those
younger than 35 accounting for half of
the demographic pie. What are the ingre­dients and the expert touch of this recipe?
A great deal of investments in education
and research – made possible by (and
yielding to) a new combination of bottomup and top-bottom approaches – have
redefined the consolidated mantras of
public and private initiatives. With techno­
logy leading the way and an international
outlook of its own, shared know­ledge has
set the ground for a new Swedish enlightment. It’s not all beeps, bites and clicks,
though – after all, art is a closer t­ranslation
of the Greek word “technè”.
AN AVANT GARDE COMMITTMENT
A story like Umeå’s could indeed not be
such a successful one if the local soil
had not been nurtured for decades by an
avant garde commitment to posing social
issues (and conceiving some solutions).
The city’s vibe rests on a deep awareness on the importance of outreach and
vision. Speaking of which (here comes
the anedcote): while looking for a place
to take some good photos of Umeå, I was
offered “a ride” on a balloon over the city.
No frills, boarding completed. And within
a couple of hours I found myself taking off
from the university campus, soon hovering
in peace. Wandering and wondering and
re-locating Umeå towards a much central
position in my very personal geography.
75
TJAKTTJAGIESSIE
– HÖSTSOMMAR.
SKÖRDANDETS ÅRSTID
Nycirkus, Molnskugga, unga jojkare, dans, mat …
TEXT: ANDERS MAGNUSSON, WEBBREDAKTÖR, UMEÅ2014
JORDEN TAR FRAM
GÅVOR TILL OSS
Ljuset, värmen, solen, regnet har lockat
fram det främsta från jordens skafferi.
Rentjurarna är ståtliga, de gör sig klara
för brunsten. Jorden tar fram gåvor, bär,
örter, svamp, till oss levande. Vi jagar.
Vi samlar in det allra sista från givmild­
heten, jorden börjar nu avkläda sig.
Åsa Simma
NYCIRKUSFESTIVALEN LIVADE
UPP MÅNGA UMEÅBOR
Tjakttjagiessie inleddes med en stor
familjefest när cirkuskonster och moderna
tolkningar av jojk fyllde Broparken i Umeå.
In­vigningen gjordes i samarbete med
Umeå teaterförenings Nycirkusfestival som
under tio dagar samlade spektakulära
cirkusartister från hela världen i kultur­
huvudstaden. Kabaréshowen La Soirée
och English Gents var några av gästerna.
I konstprojektet Molnskugga möttes nio
kvinnor från olika delar av världen för att
läsa, diskutera och spela upp tolkningar
av nobelprisvinnaren Tomas Tranströmers
dikter. Survival kit var ett annat konstprojekt som på temat överlevnad samlade
över 30 konstnärer i Umeå för att ta itu med
vår tids ödesfrågor på olika sätt. Konstverk
och aktiviteter kopplade till projektet fyllde
staden under en månads tid.
En tältkåta vid Umeälven blev spelplatsen för konserten Russuoh Vuölieb/Väck
upp jojken!, där ett 20-tal unga jojkare med
stöd av äldre mentorer gjort konstnärliga
nytolkningar av gamla bortglömda jojkar.
Hållbarhetsfrågor lyftes under See –
Västerbottens hållbarhetsvecka och under
Umeå Fashion Week avlöste modevisningar, föreläsningar och event varandra.
76
Vävmässan som i år gästade Umeå blev
också en välbesökt tillställning.
KRONPRINSESSAN BESÖKTE
ELEVER FRÅN EL SISTEMA
Staden av danskollektivet Nomodaco var
en dansföreställning i installationsform där
stadens mångfald och slumpmässighet
omvandlats till dans. Invånarna blev en
del av verket när dansarna rörde sig mitt
ibland publiken.
Tusentals smaklökar fick även sitt
lystmäte när Umeå Smakfestival dukade
upp med streetfood, matlagningstävlingar
och smakprov av råvaror från lokala och
­regionala matproducenter.
Konstprojektet Fyren gav oss fyra nya
konstverk i och utanför fyra kyrkor i Umeå.
Vi såg även startskottet för ett gestaltningsprojekt där medborgare och konstnärer
skulle ge förslag på hur Umeås lokala
bussnav Vasaplan ska se ut i framtiden.
Ett utbyte med polska staden Poznan
resulterade i barnkulturfestivalen Barnen
kan/Dziecko Potrafi som genomfördes
i Broparken.
Under september återkom även kronprinsessan Victoria på besök till Umeå.
Hon besökte bland annat en av fem lokala
skolor som deltar i projektet El Sistema,
där barn och ungdomar med hjälp av en
särskild pedagogik och flitiga repetitioner
lär sig sjunga och spela i orkester.
SUMMARY
Tjakttjagiessie was a season filled with lively circus
­performances, discussions about sustainability, dance, taste
sensations and fashion. Umeå’s cityscape was decorated
with artworks during the month-long art festival Survival
Kit. Artists were also encouraged to contribute to the future
design of the local bus hub, Vasaplan. Sweden’s Crown
Princess Victoria visited an El Sistema music class and
­thousands of textile lovers gathered at the national
weaving fair Vävmässan.
Staden. Foto: Victoria Skeidsvoll.
Tjakttjagiessie
Hjärtats Nycklar. Foto: David Dahlberg.
Hilda Länsman. Foto: Patrick Trägårdh.
Sara Sara Sara. Foto: Patrick Degerman.
Popup, Silvana Imam. Foto: Herman Dahlgren.
77
Moomsteatern, Mannen utan Riktning. Foto: Bodil Johansson.
Aillohas – solens son. Foto: Nico Backström.
När vintens stjärnor lyser här. Foto: Anders Alm/Synk.
78
Aillohas – solens son. Foto: Nico Backström.
När vintens stjärnor lyser här. Foto: Anders Alm/Synk.
Tjakttjagiessie
UMEÅ TEATERFÖRENING
SUMMERAR SUCCÉÅRET
Teatern breddade publiken under kulturhuvudstadsåret
TEXT: ANNA CEDERGREN, CHEF UMEÅ TEATERFÖRENING
NY KUNSKAP OCH
NYA NÄTVERK
Inför Kulturhuvudstadsåret skrev Riks­
teatern och Umeå kommun en gemensam
avsiktsförklaring. Fyra fokusområden
­pekades ut: tillgänglighet, barn och unga,
kompetensutveckling och kunskapsinhämtning, samt resursutveckling och effektivisering. Vi har en lång tradition inom området
tillgänglighet. Några exempel under 2014
är Moomsteaterns ”Mannen utan Riktning”,
sjuspråkiga ”När vinterns stjärnor lyser
här” och ”Aillohâs-Solens son”.
UNGDOMAR, KLUNGAN,
DRAMATEN MED MERA ...
Vi satsade på ungdomar med amatör­
teaterfestivalen LÄNK med deltagare från
hela Norrland. Två intensiva dagar med
sju föreställningar, tre nyskrivna pjäser,
mycket skratt och en hel del nerver.
Under flera år besökte vi festivaler och
nätverksmöten i Sverige och Europa för
att kunskapa och få internationella kontakter inför 2014. Tack vare regionalt stöd
till bussning, arrangörer och samordnade
turnéer kunde fler ta del av mer.
Klungan rivstartade året med premiär
av ”På rätt sida om okej”, tillsammans med
koreografen Birgitta Egerbladh. De 32
föreställningarna sågs av 11 930 personer.
Ett samarbete med Dramaten resulterade
i två gästspel och kostymören Nina
Sandströms medverkan under F
­ ashion
Week. I oktober hade Cullbergbaletten
urpremiär med verket ”Works:”. Bland de
internationella gästspelen kan nämnas
kultförklarade Les Ballets Trocka­dero de
Monte Carlo, Philippe Gentys ”Forget Me
Not”, norska ”Elsa Laula”, den rumänska
orkestern ”Fanfare Ciocârlia” samt den
internationella nycirkusfestivalen som
lockade mer än 13 000 åskådare.
BILJETTINTÄKTERNA ÖKADE
Umeå Teaterförening arrangerade under
året 250 evenemang med 50 693 personer
i publiken. Med uthyrningarna på Sagateatern blir det 301 evenemang med en
publik på 64 976. I jämförelse med 2013
ökade omsättningen från 9 160 000 till
15 440 000 kr, föreställningskostnaderna
ökade från 3 027 000 till 7 334 000 kr.
Biljettintäkterna ökade med 45 procent.
Våra kontakter med handeln och
turistnäringen har utvecklats och vi har
fått flera nya samarbetspartners. Vårt
förhållande till sponsring har blivit mer
professionellt. Genom projektet ICE COLD
fick vi pröva att driva stora projekt sam­
tidigt som vi driver kärnverksamheten.
Vår organisation och medarbetarna har
lärt sig mycket av arbetet med Nycirkusfestival. Vi går ur 2014 rustade med nya
kunskaper, erfarenheter och nätverk.
Umeå Teaterförening vill fortsätta att
­arrangera ett brett och djärvt utbud av
scenkonst. Vi har börjat ett långsiktigt,
strategiskt ­arbete för att Umeå ska bli
ett nav för nycirkus i det nordliga rummet.
SUMMARY
The Capital of Culture year has afforded Umeå Teater­
förening opportunities to work in larger formats, together
with others and with the team spirit that the Umeå2014 Office
fostered. In addition to the Contemporary Circus Festival,
in 2014 we were able to host several international guest
performances and more premières and performances than
in other years. We have deepened our relationship with our
audience and found new collaborators and networks that
we will continue to keep contact with.
79
English Gents. Foto: Prudence Upton.
Johan Wellton. Foto: Einar Kling-Odencrants.
80
Emma. Foto: Sean Young.
Tjakttjagiessie
NYCIRKUSFESTIVAL
SAMLADE VÄRLDSARTISTER
Ett myller av aktiviteter under tio dagar i Umeå
TEXT: META TUNELL, PROJEKTLEDARE NYCIRKUSFESTIVAL
BREDD, DJUP OCH
HÄRLIGT VÄDER!
Nycirkusfestival – tio dagar av det bästa vi
kunde hitta inom nycirkus – från hela världen! Ett program som rymde både bredd
och djup. Vi arrangerade många gratis­
evenemang för att göra festivalen tillgänglig
för många. Nycirkusen är f­ortfarande ung i
Sverige, vi ville att fler skulle upptäcka den.
Nycirkusfestival invigdes med Sverige­
premiären av franska La Meute som
består av sex akrobater som kombinerar
klassisk akrobatik med en humor och
fräschör. Nycirkusfestivals utomhusinvigning sammanföll med Kulturhuvudstadsårets sjätte årstidsinvigning. Broparkens
familjefest bjöd på ett myller av aktiviteter
– varieté, nycirkus, jojk och komik i världsklass. Därtill hela åtta prova på-stationer,
gratis popcorn och härligt väder!
SPEKTAKULÄR FÖRESTÄLLNING
Alla föreställningar förtjänar ett extra
­om­nämnande: men här kommer ett urval.
Franska Cie Non Nova med utsökta
Afternoon of a Foehn – Version1, där
prassliga färgglada plastpåsar klipptes
och tejpades till små figurer som dansade
med hjälp av fläktar till Debussys kända
musikstycke. En föreställning från 5 år.
I ett vackert Spiegeltent vid Guitars
visade La Soirée sin spektakulära föreställning, den spelades tolv gånger för
drygt 4 300 människor. Kompaniet Casus
från Australien uppträdde med vackra och
akrobatiskt brutala Knee Deep som också
den spelades för utsålda hus.
Förutom professionell scenkonst var ett
viktigt mål att involvera människor som inte
brukar ta del av scenkonst. Därför hade
vi en ambitiös satsning på gratis ”social
cirkus”; invigning i Broparken, nycirkus
på gator och torg, seminarier, Street on
Stage på Ersboda – en veckolång
ungdomssatsning med träning och en
avslutande föreställning. Till sist work­shops i flera olika nycirkusdiscipliner.
ETT NORDLIGT NYCIRKUSNAV
Varför gjorde vi Nycirkusfestival? Givetvis
tack vare vår kärlek till genren, men syftet
var vidare än så. Vi arbetar för att etablera
ett nycirkusnav i det nordliga rummet.
­Sverige behöver en förberedande
utbildning inför högre utbildning, vi på­
verkar för en sådan etablering i Umeå.
Umeåborna har fått ett politiskt löfte om
ett gymnastikens hus, vi verkar för att det
ska integreras med cirkusförutsättningar.
I vår ambitiösa strävan samarbetar vi med
många cirkusintressenter både lokalt och
nationellt för att nå ett sådant mål.
FAKTA
29 augusti–7 september 2014. 10 dagar.
9 kompanier. 32 föreställningar. 8 work­
shops. 6 gatuakter. Nycirkusfestival hade
cirka 7 700 betalande gäster, cirka 5 900
personer nåddes av våra gratis­evenemang.
Total publik: cirka 13 600 människor.
Projekt­ägare var Umeå Teaterförening.
Nycirkus är här för att stanna!
SUMMARY
The Contemporary Circus Festival – ten days of the best in
contemporary circus from around the world! A programme
with both breadth and depth and a number of free events
to make the festival accessible to more people. From the
programme: Cie Non Nova’s Afternoon of a Foehn – Version1,
La Soiré and Knee Deep with Casus from Australia. Why did
we organize the Contemporary Circus Festival? We were
inspired by our love for the genre, but also by the desire
to establish a hub for contemporary circus in the north.
81
DE IDEELLA
KRAFTERNA GJORDE
DET MÖJLIGT
Ett varmt tack till alla som har ställt upp!
TEXT: SUSANNE GRANBERG, KOMMUNIKATÖR, UMEÅ2014
EN LÖSNING SOM
LEVER KVAR
Volontärer är en oerhört viktig resurs i
alla stora evenemang och projekt och ett
kulturhuvudstadsår är inget undantag.
Inför och under alla årstidsinvigningar har
Umeå2014-kansliet haft behov av hjälp
utifrån. Enbart under kulturhuvudstadsårets invigningshelg krävdes runt 200
ideella arbetare för att ro projektet i hamn.
Umeå2014 har därför arbetat tillsammans
med Västerbottens Idrottsförbund med
projektet Ideella krafter. Projektet har gått
ut på att skapa en långsiktig lösning där
volontärsuppdrag från Umeås föreningsliv
presenteras på en plattform som ska leva
kvar långt efter 2014.
Samordnare av volontärsarbetet för
årstidsinvigningarna var Kulturföreningen
Humlan, med stor erfarenhet av att arbeta
med och utbilda volontärer.
– Det här är medskapande åt båda
hållen och värdet i att hjälpa till ligger
bland annat i arbetserfarenhet, att man
konkret bidrar till kulturhuvudstadsåret
och att man får en inblick i Umeå2014arbetet, säger Albin Davidsson, ansvarig
för samordningen av volontärer på Humlan.
AMBASSADÖRERNA FINNS
ÖVER HELA VÄRLDEN
Kulturhuvudstadsåret har också haft en
stab med egna Umeå2014-ambassadörer.
Tanken med ambassadörskapet var att
man som privatperson med egna nätverk
skulle kunna presentera och prata om
Umeå2014 i lämpliga sammanhang för att
på så vis öka kunskapen och sprida information om kulturhuvudstadssatsningen.
Totalt har ett 100-tal personer från
världens alla hörn engagerat sig som
82
ambassadörer och det finns ingen hejd på
den kreativitet de visat för att nå ut med
budskapet. Ulrich Suter drog till exempel
i gång projektet En skog för Europas kultur
i Schweiz. Projektet ska symbolisera
Europas länder och språk. De två första
träden planterades den 14 oktober
i Beromünster. För Umeå, Europas kulturhuvudstad 2014, sattes förstås en björk.
LYZA SAHERTIAN SKAPADE
ETT KONSTPROJEKT
– Jag tar med mig Umeå varthän jag åker,
säger Lyza Sahertian, fotograf, konstnär
och Umeå2014-ambassadör som bor i
Paris. Lyza blev intresserad av att göra
något för Umeå och åkte till en träff för
Umeå2014-ambassadörer i maj 2013.
Efter besöket i Umeå gick allt väldigt
snabbt. I juni samma år introducerade
Lyza Umeå2014 under 50th International
Photo Fair i Bièvres i Frankrike. Hon anordnade även en tävling där konstnärer inom
foto, målning och skulptur fick delta.
I juli 2014 hade hon så utställningen med
namnet Together in Harmony for Umeå
med flera av verken.
– Vi på Umeå2014 är oerhört stolta
och tacksamma över dessa personer,
och all den ideella tid de lagt ned,
säger Fredrik Lindegren.
SUMMARY
Umeå2014’s office had great help from volunteers to prepare
for and hold the inauguration of each of the year’s eight
seasons. To this end, Umeå2014 cooperated with Väster­
botten Sports Federation on the project Ideella krafter
(volunteers). The Humlan association coordinated these
­volunteer efforts. The Capital of Culture has also had a
staff of around 100 Umeå2014 ambassadors from around
the world. They have helped to increase awareness of and
share information about Capital of Culture events.
Tjakttjagiessie
FURAS SPECIALAKTIVITET NÅDDE
100 000 KONTAKTER
Radioamatörerna spred budskapet om Umeå2014 över världen
TEXT: JESSICA LARSSON SVANLUND, MEDIAKOMMUNIKATÖR, UMEÅ2014
ETT TACK TILL
DE SOM KÄMPADE
Kulturhuvudstadsåret är fullt av berättelser
om människor som har kämpat, slitit och
lagt ner sin själ i arbetet för att genomföra ett projekt eller driva en idé. Många
av dem har rymts inom ramarna för
Umeå2014:s officiella program, men det
finns också de som lite vid sidan av strävsamt har jobbat för kulturen och för Umeå.
Den bästa berättelsen om en sådan grupp
som jag känner till är den om Fura (Umeå
Radioamatörer) som med över 100 000
radiokontakter under året hjälpte till att
berätta för världen om Umeå.
Rune Grundström är föreningens
­ordförande, och berättar gärna om hur
det gick till.
– Att Umeå skulle vara Europas kulturhuvudstad hade vi inom Fura vetat länge,
men vi lyckades aldrig riktigt bestämma
hur vi radiomässigt skulle utnyttja detta.
Först veckan innan start den 1 januari
var vi några som drog i gång projektet.
Vi ville se hur många kontakter vi skulle
­kunna göra under året och drog i gång
en ­aktivitet för att testa.
DRÖMGRÄNSEN SPRÄNGDES
UNDER NYÅRSHELGEN
Fura skapade en aktivitet med målet att
få så många kontakter som möjligt, som
grupp och i en individuell tävling. Man
bokade upp nio amatörradiosignaler
med S-prefixet, siffrorna 2014 och suffixet
ECC för European Capital of Culture, och
tryckte upp 30 000 speciella QSL-kort som
skickas till de kontakter man kör, prydda
av kulturhuvudstadsårets logotyp. Tyvärr
var man för sent ute för att få ekonomiskt
stöd från Umeå2014, men finansieringen
löste sig som tur var på annat sätt. Redan
efter första dagen märkte radioamatörerna
att intresset från omvärlden var stort,
och när man närmade sig slutet av året
snuddade man vid en drömgräns.
– Vi började känna att det skulle vara
möjligt att nå 100 000 QSO:n (kontakter),
berättar Rune Grundström. Speciellt de
sista två, tre veckorna offrades en hel del
jul- och nyårsfirande och känslan när vi
på eftermiddagen den 30 december
passerade QSO nummer 100 000 var
euforisk! Av bara farten blev det 1 700 till
innan t­olvslaget. Totalt hade vi haft kontakt
med 207 radioländer.
HÅLL ÖRONEN ÖPPNA FÖR
SPECIALSIGNALER
Rune Grundström och övriga medlemmar
i Fura är stolta och glada över en väl
genomförd aktivitet med ett fantastiskt
lyckat resultat:
– Vi anser att vi har gjort en betydande
insats för Umeå, för Fura och för att marknadsföra amatörradion. Vi tror också att
vi har slagit någon typ av rekord i antal
QSO:n per radioaktivitet här i Norden,
kanske i hela Europa. Ett par mejlkontakter
har nyligen tagits med radioamatörer
i Holland, där man har kulturhuvudstadsår
2018, så vår aktivitet kanske sprider sig …
Och nästa år fyller Fura 70 år, så vi kanske
hörs då med någon eller några special­
signaler och diplom!
SUMMARY
Many worked hard to realize a project or an idea during the
Capital of Culture year and many events were held as part
of the official Umeå2014 programme. However, there were
also many others outside the official events list that made a
significant contribution. Umeå’s amateur radio association,
Fura, managed to reach its dream number of 100,000 global
contacts in its efforts to get the word out about Umeå’s year
as European Capital of Culture. We will have to wait and see
if future capitals follow Umeå’s example.
83
Next Level Craft. Foto: Aia Jüdes.
Carmen Olsson, 100 Migratory. Foto: Malin Grönborg (CC BY 3.0).
84
Tjakttjagiessie
VI VÄSSADE LOKALERNA
– OCH OSS SJÄLVA!
Så var kulturhuvudstadsåret på Västerbottens museum
TEXT: ULRICA GRUBBSTRÖM, VD VÄSTERBOTTENS MUSEUM
ÄNTLIGEN KOM
FÖRNYELSEN
Nu skriver vi januari 2015, och tre intensiva
år ligger bakom oss. Vi kan pusta ut, tacka
alla som kom, som har bidragit – och alla
som nu är våra ambassadörer. Det gick
bra, vi fixade det! Året gick fort, men resan
har varit lång.
De två åren före kulturhuvudstadsåret
kändes stundtals oändliga. Planering,
ansökningar, möten och funderingar.
Vad är det vi ska förbereda oss på? Vad
innebär det att Umeå ska bli Europas
kulturhuvudstad? Kommer vi ens att märka
något? Och nu är det plötsligt över. Stormen
drog in, och som tur var hade vi spikat fast
takplåten ordentligt. Lasten var surrad
– och vi var redo.
Vårt kulturhuvudstadsår började i
praktiken redan i juni 2013. Då invigde vi
de dubbelt så stora och moderniserade
lokalerna, efter ett och ett halvt års ombyggnation. Museet var dessförinnan
i stort behov av en uppfräschning och
saknade tillgänglighet till flera utställningshallar, ett riktigt kafé och ytor för
tillfälliga utställningar. Flera av de äldre
utställningarna hade dessutom passerat
bäst före-datum. Nyöppningen var både
nödvändig och efterlängtad.
I personalgruppen hade vi arbetat med
värdskap för att vässa oss själva också
– inte bara lokalerna. Värdskapsarbetet
hade påbörjats innan kulturhuvudstadsutnämningen var ett faktum, men för oss
var året redan ett mål – vi hade nämligen
bestämt att vi skulle ha Sveriges mest
nöjda museibesökare 2014. Och så blev
det! Utnämningen kom, museet var ny­
restaurerat och personalen trimmad i
konsten att se helheten och känna ansvar.
Så här i efterhand vet jag inte hur vi kunde
för­berett oss bättre.
VÄLKOMNA TILLSKOTT
Två omfattande och viktiga projekt som
i stor utsträckning har bidragit till vår
framgång under året är Sune Jonsson
Centrum för Dokumentärfotografi och
Rock Art in Sápmi.
Planerna på att visa fältetnologen och
fotografen Sune Jonssons bildskatt hade
länge funnits, men varken utrymme eller
ekonomiska förutsättningar gjorde det
möjligt. Tack vare stöd från bland andra
Umeå2014 kunde programåret genom­
föras och centrumet blev en del av den
stora invigningsfesten den 31 januari–
2 februari. I museets västra flygel hade
lokaler iordningställts för att kunna visa
dokumentärfotografi i Sune Jonssons
anda, ett fotobibliotek och fördjupning
om hans arbeten.
Invigningshelgens första officiella
­programpunkt blev således också invigning av vårt nya dokumentärfotocentrum.
Kronprinsessparet gjorde oss det stora
nöjet att medverka, och intresset från
media, såväl nationell och internationell,
Umeåbor och tillresta var osannolikt.
­Tusentals personer hade samlats vid
utescenen som byggts upp vid musei­
entrén, där Kronprinsessan formellt öppnade centrumet genom en bandklippning.
En strid ström av besökare vällde sedan in
i huset, och den strida strömmen har fortsatt. Vi har dagligen tagit emot grupper,
företag och enskilda museibesökare
som har kommit enkom för att se Sune
­Jonssons bilder. Även om kampen för att
kunna lägga grunden för ett dokumentär­
fotografiskt centrum har varit lång och
ibland mödosam, så visar besökarnas uppskattning att det varit värt ansträngningarna.
85
NORDLIGA KULTURTRADITIONER
Det allra första projekt i Umeå som fick
stöd från Umeå2014 var Rock Art in Sápmi.
Projektsumman var på hela 4,5 miljoner
kronor och ambitionerna högt ställda.
Projektet skulle samla kulturutövare och
institutioner inom en rad konstformer som
tillsammans skulle skapa föreställningar,
dans, konst, teater, berättelser och performances med utgångspunkt i vår gemensamma kulturhistoria – hällbilder. Arbetet
påbörjades i januari 2012, och gensvaret
från alla inblandade var stort med
detsamma. Efter ett års gemensamma
utbildningsträffar, diskussioner och egen
planering och forskning, var det dags
att visa några av resultaten.
Fyra premiärer ägde rum under den
officiella kulturhuvudstadsinvigningen;
konstutställningen 100 Migratory av
Monica L Edmondson, teaterföreställnin­gen
Välviljans pris av Västerbottens­teatern,
den kulturhistoriska utställningen Rock
Art in Sápmi, samt dans av Carmen
Olsson i utställningen 100 Migratory.
Allt ägde rum hos oss på museet, och
mixen av konstformer och publik kändes
som något helt unikt. Aldrig tidigare hade
så många uttrycksformer gestaltat tusen­
åriga hällbilder. Även här var publiktillströmningen total, och i det närmaste
var samtliga föreställningar fullsatta.
ÅRETS GÅNG
Alla funderingar och grubblerier som vi
hade inför året, var nu som bortblåsta.
Nu stod vi mitt i epicentrum och parerade
så gott vi kunde. Intresset för museet ökade
enormt efter all uppståndelse vid invigningen, och besökarna fortsatte att komma.
I organisationen kunde vi pusta ut en
kort stund, till nästa intensiva aktivitet:
Samiska veckan. Det är ett arrangemang
med mer än tio år på nacken tillsammans
med Umeå Sameförening, och självklart
skulle vi göra något extra detta speciella
år. En vecka med aktiviteter blev till två,
fyllda med nya premiärer och vernissager.
Och så har det fortsatt. Korta pauser
för återhämtning, och sedan kraftsamling
86
där all personal varit involverad för att
kunna leverera museiupplevelser i världsklass. När vi låste dörren efter oss på
söndagskvällen den 7 december, efter
den årliga julmarknaden som lockat
30 000 besökare, var vi trötta. Jättetrötta.
Och jätteglada. Tacksamma.
FRAMGÅNGSFAKTORER
Här på museet arbetar 65 helårsanställda.
Samtliga har varit involverade i året, efter
förmåga och utifrån arbetsuppgift. När
65 personer drar åt samma håll, delar
glädjestunder och orostankar, då händer
något. Det är en kraft som är svår att värja
sig emot. Det är förklaringen till att vi har
lyckats leverera program, utställningar
och aktiviteter i en aldrig sinande ström.
All uppmärksamhet som kulturen fått,
debatter i media och i samtal hemma runt
köksborden har också väckt nyfikenhet.
Många fler än vanligt har känt sig manade
att ta del av kulturutbudet och ett besök
på det ”egna museet” har känts lagom för
många. Tröskeln att konsumera kultur har
sänkts under året, och det har gynnat oss.
Vi är i allmänhetens tjänst och det känner
man. Att museet dessutom har fri entré
har gjort att även den mest kulturskeptiske
kunnat ge efter för ett besök. Sammantaget har mer än 200 000 besökare hittat
till oss under året som gått – sjuttio tusen
fler än jämförbart år tidigare (2011). Vi är
övertygade om att de kommer tillbaka!
SUMMARY
Västerbotten Museum has enjoyed a terrific Capital of
­Culture year. Over 200,000 visitors have found their way to
the museum, and have been met by a cultural mix unique
to the year. Thanks to two major projects directly linked
to 2014, we have been able to deliver more of everything:
dance, theatre, performance art, music and even more
exhibitions. The inauguration of the Sune Jonsson Center for
Documentary Photography kicked off both our year and the
entire grand opening ceremony held 31 January–2 February.
Sweden’s Crown Princess Victoria honoured us by being
present to cut the ribbon. The appreciation of our audiences
has carried us through a busy year. Stronger than ever,
we look eagerly to the future and invite everyone to return
to our wonderful city.
VODA, Selves. Foto: Elin Berge.
Mov Bïjre. Foto: Anders Björkman.
Bill 356. Konstnär: Bill Olson.
Tjakttjagiessie
Sune Jonsson Centrum för Dokumentärfotografi presenteras för kronprinsessparet. Foto: Jan Lindmark.
VODA, Inlandia. Foto: David Dahlberg.
87
Foto: Fredrik Larsson.
Umeå Jazz Festival. Foto: Kicki Mannberg.
Blanche & Marie. Foto: Malin Arnesson.
88
MR-dagarna, Den tomma stolen. Foto: Evelina Rönnbäck.
Bill 365. Konstnär: Bill Olson.
Tjakttja
TJAKTTJA – HÖST.
DRIVKRAFTENS ÅRSTID
Opera, balett, LAN, rättigheter, jazz, kammarmusik...
TEXT: ANDERS MAGNUSSON, WEBBREDAKTÖR, UMEÅ2014
FROSTEN GÖR SIG
NÄRVARANDE
Frosten gör sig närvarande, greppar
jorden, det gulnade gräset lägger sig
på marken likt grått hår. Året som gått
har gjort jorden äldre. Tiden driver jorden
till vila, hon gör sig redo för den lilla
döden. Mörkertiden, skábma närmar sig,
berättelser om livets gåtfullhet hjälper
oss genom mörkertiden.
Åsa Simma
BLANCHE & MARIE
– EN STRÅLANDE OPERAPREMIÄR
Tjakttja välkomnades med en unik mode­
show där samiska färger och former mötte
moderna inslag. Publiken på gårdsplanen
mellan Guitars och Balettakademien
­kunde avnjuta höstinspirerad dans,
skönsång och jazz som ett smakprov på
senhöstens kommande evenemang.
Ett sådant evenemang var den 47:e
upplagan av Umeå Jazzfestival som detta
år gästades av extra många artister från
Europa. NorrlandsOperans nyskrivna
­opera Blanche & Marie om nobelpris­
tagaren Marie Curie och hennes väninna
och assistent Blanche Wittman väckte stor
uppmärksamhet, med toner komponerade
av Mats Larsson Gothe.
Ungdomskulturen samlade krafterna
under ett och samma tak när det tre dagar
långa LAN-partyt FrostByte fyllde Nolia­
hallarna med hundratals dator- och spel­
intresserade. Pingisbord och sten-saxpåse-tävlingar fanns för den som föredrog
nedkopplad underhållning.
Kammarmusikfestivalen spred ut sig
över fyra dagar och ett flertal spelplatser
i Umeå. En av konserterna var samtidigt
en skulpturvandring i Umedalen skulpturpark med specialskriven musik tillägnad
några av konstverken.
CULLBERGBALETTEN
– ÄNNU EN URPREMIÄR I UMEÅ
Konst blev det också mycket av när Bill
Olson presenterade sitt årslånga projekt
Bill 365°, där han varje dag under ett års
tid skapat en teckning, en process som
även sändes live på webben. Utställnin­
gen var dock bara inramningen och
­projektet rymde dessutom workshops,
samtal och dans.
På Bildmuseet kunde besökare se
sig själva i den interaktiva utställningen
A Draft of Shadows.
Works var namnet på den gästande
dansföreställningen av Cullbergbaletten
som hade världspremiär i Umeå. V
­ erket
var tvådelat och bestod dels av ett 1950talsinpirerade passionsdrama i noir-stil
och dels ett koreografiskt stycke där
dansarna själva spelade instrumenten
till sitt eget uppträdande.
En av de större sammankomsterna
i Umeå den här årstiden var Mänskliga
Rättighetsdagarna som med sina många
paneldebatter, föreläsningar och samtal
behandlade mänskliga rättighetsfrågor
ur ett globalt perspektiv. Projektet Q
­ ueering
Sápmi lyfte det samiska perspektivet
inom hbtq-frågor och gjorde ett flertal
insatser under året, däribland under
Samiska veckan och under just
Mänskliga Rättighetsdagarna.
SUMMARY
Tjakktja opened with a Sámi fashion show and jazz festival,
followed by the grand première of the radiating opera
Blanche & Marie. There were more grand premières when
the Cullberg Ballet came to town with a two-part dance
piece and a number of Umeå’s stages hosted the Chamber
Music Festival. Northern Sweden’s largest LAN party, FrostByte, attracted hundreds of computer game enthusiasts
and the season concluded with the Swedish Forum for
Human Rights event.
89
BRÄNNANDE
FRÅGOR DISKUTERADES
I UMEÅ
Mänskliga Rättighetsdagarna tog plats i Folkets Hus
TEXT: SUSANNE GRANBERG, KOMMUNIKATÖR, UMEÅ2014
RÖSTER FÖR
RÄTTIGHETER
Mänskliga Rättighetsdagarna är Nordens
största forum för mänskliga rättigheter.
Konferensen är ett initiativ från civilsamhället och arrangeras årligen för att bidra
till att utveckla tillämpningen av mänskliga
rättigheter. Den 13–15 november 2014
hölls Mänskliga Rättighetsdagarna i den
europeiska kulturhuvudstaden Umeå.
Med rubriken Röster för rättigheter under­
söktes flera skärningspunkter mellan
mänskliga rättigheter och kultur, både
rätten till kultur och kultur som verktyg
för att stärka de mänskliga rättigheterna.
Dessutom diskuterades vilka processer
som främjar en demokratisk kultur och vad
som kan utgöra ett hot mot demokratin.
Programmet innehöll bland annat världspremiär av den dokumentära gestaltningen
Den tomma stolen, seminarium om urfolks
rättigheter med fredpristagaren Rigoberta
Menchú Tum samt flera debatter om rasistiska och stereotypa bilder i kulturen.
EDWARD SNOWDEN FICK
DEMOKRATIPRIS
Den amerikanske visselblåsaren Edward
Snowden tilldelades Föreningen Ordfronts
Demokratipris och under lördagen den
15 november medverkade han i ett seminarium via videolänk i Umeå Folkets Hus.
Snowden tilldelades priset för att han
”med stort personligt mod och med
väl­formulerade analyser har initierat en
global debatt om ett övervakningssystem
som agerar bortom både demokratisk
kontroll och rättsstatliga principer.”
Per Anger-priset, regeringens pris
för mänskliga rättigheter, tilldelades den
90
nepalesiska människorättsförsvararen
Rita Mahato för sitt viktiga och osjälviska
arbete för våldsutsatta kvinnor i Nepal.
På plats för att dela ut priset var kulturoch demokratiministern Alice Bah Kuhnke,
som också invigningstalade. I öppnings­
talet var hon tydlig med att samers rättigheter som urfolk måste synliggöras och få
ett bättre skydd. Hon hyllade också U
­ meås
öppenhet och moderna engagemang.
KULTURMINISTERN KÄNNER
ENGAGEMANGET I UMEÅ
– Man riktigt känner engagemanget
i Umeå. Och då menar jag det moderna
engagemanget som handlar om att samverka, kanalisera idéerna och föra dem
vidare. Även om kulturhuvudstadsåret
snart är slut så upplever man att kultur­
huvudstadsåret bara var början på resan,
att riktningen är utstakad och att målet
­ligger i framtiden, säger Alice Bah Kuhnke.
Under sitt tvådagarsbesök i staden
passade kulturministern även på att besöka
Bildmuseet. Hon kommer gärna tillbaka till
Umeå och har tidigare uttalat att Umeå och
Berlin är två städer i världen där hon trivs.
– Jag skulle absolut kunna tänka mig
att flytta till Umeå. Jag älskar Umeå, men
det är inte bara jag som bestämmer, jag
ska ju ha med mig några andra också,
säger Alice Bah Kuhnke.
SUMMARY
The Swedish Forum for Human Rights is the Nordic region’s
largest human rights forum. In 2014, the event was held in
Umeå. Its programme included the world première of the
documentary play Den tomma stolen, seminars on native
people’s rights with Rigoberta Menchú Tum and several
debates on racist and stereotypical images in culture.
Swedish Minister for Culture and Democracy, Alice Bah
Kuhnke, gave the opening address.
Tjakttja
TRE FILMFESTIVALER
UNDER KULTURHUVUDSTADSÅRET
UEFF, Dellie maa och Vaff fick många besökare
TEXT: ANDERS MAGNUSSON, WEBBREDAKTÖR, UMEÅ2014
ÄNTLIGEN KOM
FÖRNYELSEN
Film har länge haft en given plats i Umeås
kulturutbud. En händelse värd att nämna
under kulturhuvudstadsåret är att anrika
Folkets Bio Umeå bytte lokal för första
gången sedan starten 1973. Det innebar
att när det nybyggda kulturhuset Väven
slog upp portarna i november 2014 stod
två välutrustade biosalonger redo för
Folkets Bio Umeå. Sammanlagt ägde
tre filmfestivaler rum i Umeå under kulturhuvudstadsåret – alla under slutet av 2014.
EUROPEISK FILM
Filmfestivalen MOVE omskapades till Umeå
Europeiska Filmfestival, UEFF, och under
nio dagar i december fylldes filmsalarna
i det nyöppnade kulturhuset Väven med
rörliga bilder från när och fjärran. Festivalens teman var jämställdhet inom film­
branschen, det lokala och film & samtal.
– Vi gjorde en extra satsning under 2014
på alla sätt och vis. Att vi fick mycket positiv
respons från både inblandade och besökare är ett tydligt kvitto på att vi gjort ett bra
jobb med programmet, säger en nöjd Karin
Johansson, festivalkoordinator för UEFF.
UEFF bjöd bland annat på långfilm,
kortfilm, dokumentärer, skräck- och
barnfilm, lunchsamtal och skolvisningar.
Besöks­antalet var högre än tidigare:
strax under 3 000 personer, plus skol­
visningarnas 3 000 gästande elever från
förskola, grundskola och gymnasium.
global arena för samisk film och konst
producerad av urfolk från hela världen.
Dellie maa 2014 genomfördes dels
i Tärnaby, dels i Umeå några veckor
senare under UEFF.
– Det var en fantastisk upplevelse
i Tärnaby då det kom mer än dubbelt så
många som vi hade räknat med, berättar
projektledaren Oskar Östergren. Med ett
späckat schema som förutom film innehöll
konstutställningen Vaapsten bïjre, artister,
föreläsare och panelsamtal så var Dellie
maa i Tärnaby och Umeå inget annat än
succé. Jag är stolt att få visa Urfolkens
berättelser för länet! AMATÖRFILM
Västerbottens Amatörfilmsfestival, VAFF,
är en regional tävling för unga filmare
i Västerbotten som hållits sedan början
av 1990-talet. Årets upplaga av VAFF hölls
samtidigt som Umeå Europeiska Filmfestival, vilket gjorde att endast tävlings­
momentet fick plats.
– Det gick skitbra, trots att festivalen
var något komprimerad i år. Vi visade film,
delade ut pris och hade besök av Linus
Andersson, producent för filmen Kung Fury
som visade lite bakom kulisserna-material
för nyfikna besökare, berättar Johan
Lundkvist, producent för VAFF 2014.
Samtliga festivaler laddar nu om för
nya upplagor 2015.
SUMMARY
There were no less than three film festivals towards the end
of the Capital of Culture year. The MOVE film festival shifted
up a gear with a new focus and new name, Umeå European
Film Festival. In December, it treated audiences to nine days
SAMISK FILM
Under paraplyet för Umeå Europeiska
Filmfestival gästspelade dessutom två
mindre filmfestivaler i samma lokaler.
Filmfestivalen Dellie maa vill bygga en
of film and discussion in the Väven cultural centre’s two
new cinemas. The festival also became an umbrella for the
Västerbotten Amateur Film Festival and the Sámi film and
art festival Dellie maa.
91
EUGENIO & GIULIO
Kulturambassadörer i Umeå 2014
TEXT: EUGENIO DELLA MORA, GIULIO MOHOROVICH.
“My experience in Umeå started after
win­ning a contest organized by the Agenzia
Umbra Ricerche, which focused on the
selection of some young people to be part
of a project linked to the European Capital
of Culture candidacy of Perugia for 2019.
The name of the project immediately
attracted my attention – Cultural
Ambassador. Once the selection was
done I remember having no doubt about
my destination: Umeå. I made my choice
for at least three reasons. First of all, Umeå
was the European Capital of Culture 2014.
Secondly, ever since I as a child travelled
to northern Europe I always wanted to go
back there. And last but not least, I chose
it because I am a drummer and Umeå is
the city where Refused are from, a band
which I’ve like since I was 15 years old.
So the city was stuck in my mind.
What really amazed me as soon as I
got there was the outstanding organization
of this young and highly qualified staff,
for which I worked. Not mentioning the
amazing view of Umeå’s riverside and the
U x U Festival – and how a group of young
people managed this event and received
trust, money and support to make this
event come true.
Last summer passed really quickly
for me, with my double-duty as trainee
for Umeå2014 and as an observer for
Perugia2019. My duties were to play along
with the artists, take part of several events
and create a network between Umbrian
and Swedish institutions. And I even had
the chance to take a swim in the sea!
Furthermore I had the pleasure to see
the Elektra show before its premiere and
I must say that Umeå received a real gift,
for such an inexpensive ticket and a great
performance like this one. My experience
has been exciting and full of nice sur­prises
such as meeting members of Refused
and being part of one of the PechaKucha
92
nights. It also was great to discover various
aspects of the Sami culture.
One of the best things about Umeå2014
was the co-creation, everyone could
suggest ideas and take part of the cultural
program. Even though some claimed, as
it happens quite often in such matters, that
not everyone could actually take part of
it. The fact that even a hardcore fest was
included in the programme, is to me a
sign of open-mindedness.
I believe that many citizens of Umeå
were not aware of what was going on in
the town. Without talking about the debate
on whether it is good or not to create cultural events with public money (which in my
opinion is quite a populist approach that
I do not share), I would like to say that after
all Umeå did things the way they should
be done and hit the nail on the head. As
for me, the future of the city starts from the
ground that was built this year.”
Eugenio Della Mora
“I ended up in Umeå thanks to my
home­town, Perugia, central Italy. It was
campaigning with five other cities in Italy
for the title of European Capital of Culture
(ECoC) in 2019, and came up with the idea
to recruit a dozen of young girls and boys
and send them to already elected ECoC
or Youth Capitals.
We as ‘Cultural Ambassadors’ had a
double task: to connect local institutions
in Umeå and Perugia to strengthen the
European dimension of the candidacy
and to create possible common projects,
and also to ‘taste what it feels like’ to be a
ECoC in order to report to Perugia. Things
to do, things to avoid to do, how to deal
with partners, projects, money, local
institutions and so on. Because no one
was born knowing everything.
Foto: Jessica Larsson Svanlund.
Tjakttja
I will be sincere. I had never heard of
Umeå before. But when I got there I was
relieved, I was told that a lot of Swedes had
neither. I come from a small-medium city
with 150,000 inhabitants and I love cities of
such a size. You can find the real essence
of a country there, it is like they are less
‘touched’ and more authentic. You can
smell it, breathe it. Umeå is no exception.
A cosy and quiet town – sometimes too
quiet in the eyes of a 28 years old up-front
Italian guy – surrounded by reserved but
kind and extremely helpful people, ruled
by a deeply Swedish concept, with no
translation but that says it all: Lagom.
Not too little, not too much. This is Sweden.
This is Umeå. This has been Umeå2014.
The cultural year was organized as
a big container of ANY kind of events –
I mean, from opera (Elektra) to hardcore
music (Hardcorefest), from contemporary
art (Survival Kit Festival rather than
Right is Wrong) to contemporary circus
(Nycirkusfestivalen), from downtown
events (Smakfestivalen) to countryside
smaller festivals (Fire Festival), including
as many people as possible. Maybe
some­times the result had been over­
estimated, but it still was worth the effort.
Because the ‘Umeå way’ for the ECoC was
Co-Creation. ‘We’re making it together’
said a poster on the Glass House.
I and Eugenio were almost shocked
by such an open-source attitude. Coming
from the country of bureaucracy we looked
at Co-Creation as something too beautiful
to be real and so easy to achieve.
One of the main aims of Umeå2014
as ECoC was showing the northern
perspective of Europe, putting the maps
upside-down and yelling to Europe that
Umeå was there, much north of the
borders of Europe as displayed ‘in the
weather forecast maps’ as they usually
said. At the end of my experience, after
three months and after some success in
our ‘cultural diplomacy’ activities, I think
they succeeded. I came back home a bit
more ‘Lagom’ and a small ambassador
of a ‘cosy and quiet town full of birches
up in the north’.”
Foto: Privat.
Foto: Jessica Larsson Svanlund.
Foto: Privat.
Giulio Mohorovich
93
Kristian Anttila. Foto: Elin Berge.
Sctonk. Foto: Elin Berge.
Foto: Elin Berge.
94
Foto: Elin Berge.
Tjakttja
KULTUR PÅ CAMPUS
GER VÄRLDSUNIK
STUDENTKULTUR
Kultur av hög klass på Umeå universitet – varje vecka
TEXT: JONAS ERICSON, PROJEKTLEDARE KULTUR PÅ CAMPUS
EN ARENA FÖR
INSPIRATION
Kultur är en katalysator. Kultur är i och för
sig väldigt mycket annat också – passion
och glädje, energi och skön stämning.
Men egentligen så är en bra konsert på
Kultur på campus något mer än bra musik.
Den är en manege för nya intryck, en arena
för inspiration. För det är precis det som
Kultur på campus handlar om: att skapa
förutsättningar för den kreativitet och motivation som är bränslen på ett universitet.
När vi skriver 2015 rullar vi in på vårt
tolfte år som kulturarrangörer i Umeå.
Vi producerar kulturevents med hög
kvalitet varje vecka, gratis för studenter
och personal, alltid vid lunchtid, alltid på
campus. Det handlar mest om musik men
även litteratur, dans, nycirkus, teater och
lite till. Vi varvar nationella artister med
lokala och internationella – under de
senaste åren har artister från 20 länder
besökt oss. På ett år gör vi närmare
40 events som ses av nästan 20 000
besökare. Något liknande finns inte på
något annat universitet.
SAMARBETEN ÄR ALLT
Några viktiga faktorer krävs för att ett projekt ska kunna snurra i gång. En idé ska så
klart kläckas, men sen måste också någon
tro på den idén och ge den utrymme i form
av tid och pengar. Jag och min kompis Per
hade idén om Kultur på campus och rektorn
gav oss utrymmet. I en stad som Umeå där
ett do it yourself-hjärta bankar i mångas
bröst, är detta inget ovanligt. Men utan just
den viljan att tillsammans skapa något nytt
kommer man inte lika långt. Att bli den
europeiska kulturhuvudstad som Umeå
blev hade till exempel varit otänkbart.
Finansieringen är viktig men vår grej
hade inte varit genomförbar utan vår mest
solida byggsten – samarbetstanken. Den
som allt kretsar kring. Vi samarbetar med
massor av aktörer i Umeå, Sverige och
även utomlands, och fördelen med det
är enorm – tillsammans bokar vi fler och
långt större artister än vad som annars
varit möjligt.
ENMANSBANDET,
EN SANN KATALYSATOR
2014 bäddade för flera nya samarbeten
och året var fantastiskt. Opera, pop,
hårdrock, dans, humor, punk, folkmusik,
litteratur, kortfilm och akrobatik. Några
namn: Asta Kask, PG Gyllenhammar,
Blanche & Marie, Heavy Tiger, Systraskap,
Till häst genom Västerbotten samt den
oefterhärmlige Udo Mader och hans
enmansband från Berlin som genomförde
den märkligaste konsert jag sett. Helt
underbart. Han spelade trummor, dragspel och trumpet, sjöng och räknade högt
på tyska. De 40 minuterna kändes som 5,
och banne mig, kände jag mig inte lite
mer flexibel i tanken efter konserten än
innan? Jo! Udo, en sann katalysator.
SUMMARY
Culture on Campus produces high-quality cultural events
every week, free for students and staff. Always at lunchtime,
always on campus. These events are mostly musical, but
also include literature, dance, circus, theatre and more.
We mix nationally-recognized artists with local and international artists. In recent years, artists from 20 countries have
taken part. Each year, we organize nearly 40 events that
are attended by almost 20,000 people. No other university
does anything like this. www.umu.se/cultureoncampus
95
TJAKTTJADÁLVVIE
– HÖSTVINTER.
VANDRANDETS ÅRSTID
Queerteater, Väven, filmfestivaler, foto, avslutning ...
TEXT: ANDERS MAGNUSSON, WEBBREDAKTÖR, UMEÅ2014
STJÄRNORNA
SAMLAS I KLARA
MÖNSTER
recensioner. Mer teater blev det när
Klungan i december repriserade sin
uppskattade humorföreställning På rätt
sida om okej. Dansverket Waves blev
en spännande kombination av fransk
koreografi, svensk indiepop och
NorrlandsOperans Symfoniorkester.
Solen vandrar i väg, försätter oss i tystnad
och väntan. Renarna skiljs till mindre
hjordar, varsamt vandrar de till vinterbetena, marken är känslig och med
försiktighet bör vi träda på henne. Hon
sover under det gnistrande snötäcket,
norrskenet, ljuset från deras ögon som
lämnat oss betraktar oss, stjärnorna samlas
i klara mönster så att vi finner vägen
tillbaka, till det nya året som kommer.
Åsa Simma
EN SISTA SHOW VÄRD ATT
MINNAS LÄNGE
Fotoprojektet Vi och dom andra visade
resultatet av att ha låtit människor delta
i skapandeprocessen för att vända på
invanda föreställningar om vem som ser
och vem som blir sedd.
Det gränsöverskridande konstprojektet
Corners samlade ett 15-tal konstnärer från
Europa i ett samarbete med skolelever,
ungdomar och seniorer, med målet att
skapa konst för tillfälliga besökare.
Genuskonferensen g14 vill uppmuntra
till nya spännande samarbeten och lade
det här året fokus på att utmana rådande
maktstrukturer. Den nystartade antimobbningsfestivalen Agera spred även
sitt viktiga budskap genom seminarier
och musik.
Northern Light var namnet på den
sista showen den 13 december som även
sträckte ut en hand till 2015 års kultur­
huvudstäder, Mons och Plzen. Det blev
en intensiv och välbesökt tillställning med
ljusshow, fyrverkerier och artister som
alla hade rötter i Umeå och Västerbotten.
VÄVEN – UMEÅS NYA KULTURHUS
ÖPPNADE PORTARNA
Tjakttjadálvvie invigdes i slutet av november, samtidigt som Umeås nya kulturhus
Väven öppnade. Tusentals glaslyktor
målade av barn satte färg på Rådhusparken till stämningsfull musik med
DJ May Dar från Femtastic.
Vävens premiärveckor gav smakprov
på vad som är möjligt i ett nytt multikulturhus som rymmer både stadsbibliotek och
ett helt nytt Kvinnohistoriskt Museum.
Musik- och dansuppträdanden, seminarier, politikermöten och sagostunder,
blandat med matlagning och filmvisning
i Vävens två biosalonger.
Årstiden bjöd även på inte mindre än tre
filmfestivaler, som alla ägde rum samtidigt.
Festivalen MOVE hade bytt skepnad och
namn till Umeå Europeiska Filmfestival
som dessutom agerade paraply till Västerbottens Amatörfilmsfestival och samiska
film- och konstfestivalen Dellie maa.
Skuggteaterns nya gripande uppsättning I am not a Girl om att på 1800-talet
ha registrerats i fel kön mötte strålande
96
SUMMARY
Tjakttjadálvvie began with an inauguration as Umeå’s new
cultural centre, Väven, opened its doors. Three separate
film festivals were held in December and, at Norrlands­
Operan, the symphony orchestra accompanied French
choreography in a performance entitled ­Waves. The
powerful performance I Am Not a Girl by t­heatre company
Skuggteatern told the life story of a 19th-century girl. The
photography exhibition VODA turned common perspectives
on their heads, and the year concluded in grand fashion with
the show Northern Light.
Barnens lyktor. Foto: Fredrik Larsson.
Tjakttjadálvvie
Northern Light, Mimie Märak. Foto: Fredrik Larsson.
Öppningen av Väven. Foto: Fredrik Larsson.
I am not a girl. Foto: Thomas Ivarsson.
97
Northern Light, Rådhuset. Foto: Malin Grönborg.
Northern Light, Caotico. Foto: Fredrik Larsson.
Northern Light, Mimie och Maxida Märak. Foto: Malin Grönborg.
Northern Light. Foto: Fredrik Larsson.
98
Tjakttjadálvvie
NORTHERN LIGHT
EN LYSANDE SISTA SHOW
Kulturhuvudstadsåret sista show var en kraftexplosion
TEXT: SUSANNE GRANBERG, KOMMUNIKATÖR, UMEÅ2014
11 000 UMEÅBOR
FYLLDE TORGET
Den 13 december 2014 blev en ovanligt
händelserik luciadag, med kulturhuvudstadsårets sista stora show – Northern
Light. Ceremonin var inget regelrätt avslut
för Umeå2014, utan även en framåtblick
då Umeås kulturhuvudstadsår pågick
några veckor till.
Trots att kvällen var kylig hade cirka
11 000 personer sökt sig till Rådhustorget
för att se Umeå2014:s grand finale. Avatarkvartettens vackra stråkmusik byggde
upp stämningen medan torget fylldes på
med folk och framför ett upplyst rådhus
inleddes kvällen med tal av Marie-Louise
Rönnmark och Fredrik Lindegren. 2015 års
kulturhuvudstäder Mons och Plzen fanns
också på plats för en överlämning av
kulturhuvudstadstiteln.
– Kulturhuvudstadsåret har varit ett lyft
för det nordliga rummet, och Umeå har
synts och hörts långt ut i Europa och
världen. Året 2014 är snart till ända men
kulturstaden Umeå kommer leva vidare
och fortsätta vara en stad som förknippas
med öppenhet, engagemang, nyfikenhet
och passion, sa Marie-Louise Rönnmark.
MUSIK OCH SHOW I VÄRLDSKLASS
FRÅN NORRA SVERIGE
Efter talen följde en timslång show med
korta men intensiva uppträdanden från tre
olika scener. Showen var ett multikonstverk
grundat på gränsöverskridande berättelser
i tal, ljud, bild och rörelser och bjöd på en
rad artister från Umeå, Sápmi och Sverige.
Publiken fick se lokala stornamn som
Caotico och INVSN, Jokkmokksrapparen
Kitok, och systrarna Maxida och Mimie
Märaks politiska hiphop. Drumboutique,
exklusivt sammansatt för Northern Light,
visade att Umeå och Norrland genom
tiderna fostrat många framgångsrika
trumslagare. Numret bestod av världsklassbatteristerna Morgan Ågren, Jonna
Löfgren, Erik Dahlgren, Sten Öberg,
Malin Jonsson, Micke Emsing och Malin
Ernestad. Den fartfyllda showen varvades
med stämningsfulla framträdanden av
vokalkvartetten Kraja, Svante Henryson
på cello och Katarina Barruk som jojkade
från klocktornet. Publiken bjöds också på
Battle of the Northern Light med kamp­
sportstjärnorna Anette Bergström och
Jakob Isaksson. Sist ut på scenen var årets
genombrott, soulstjärnan Seinabo Sey.
SEINABO SEY PÅ SCENEN
Showen ramades in av fantasifulla
ljusprojektioner på Rådhuset skapade
av bröderna Micke och Peppe Tannemyr.
Klockan 20.14 när sista tonen av Seinabo
Seys låt ”Younger” klingat ut från scenen
fick ljusprojektionerna fritt spelrum på
Rådhusets fasad, ackompanjerade av
nyskriven musik av Henrik Oja. Sedan
avslutades kulturhuvudstadsårets sista
stora evenemang med storslagna fyr­
verkerier från Rådhusparken.
SUMMARY
Around 11,000 people came to the main city square, Rådhustorget, on the evening of 13 December (St. Lucia’s Day) to see
the finale of the Capital of Culture year. Northern Light was a
multi-faceted artwork based on innovative stories combining
speech, sound, images and movement, and included artists
from Umeå, Sápmi and Sweden. The show was framed by
imaginative light projections on the old Town Hall building
and newly composed music by Henrik Oja and concluded
with magnificent fireworks.
99
DET NORDLIGA
RUMMET UTVECKLADES
UNDER 2014
Regionsamarbetet gav ny kunskap och fördjupade kontakter
TEXT: JESSICA LARSSON SVANLUND, MEDIAKOMMUNIKATÖR, UMEÅ2014
TILLSAMMANS
FRÅN BÖRJAN
Redan i kandidaturfasen undertecknade
samtliga kommuner i Västerbotten och
flera i de nordligaste länen ett letter
of support om att bidra till kulturhuvudstadsåret i Umeå. Samarbetet har varit
både givande och roligt, och vi ser redan
nu betydelsen för en fortsatt utveckling
av det nordliga rummet.
Härnösand, Sundsvall, Piteå, Skellefteå,
Örnsköldsvik och Jämtland/Härjedalen är
de kommuner och regioner som har haft
egna regionkontor för kulturhuvudstadsåret, och där man arbetat med att lyfta
kulturen och regionen under 2014. Här får
vi höra några röster från regionkontoren.
Frågorna har besvarats av Tina
Svingstedt, kultursamordnare Härnösands
kommun; Ingrid Printz, kulturchef Region
Jämtland Härjedalen; Johan Granstrand,
projektledare Skellefteå; Johan Lindstammer, projektledare Samverkan Sundsvall
– Umeå 2014; Ingrid Lundmark, projektledare Kulturhuvudstadsåret 2014 – Örnsköldsvik samt, för Piteås räkning: Mona
Lundström, förvaltningschef Kultur, park
och fritid Piteå kommun; Fredrik Johansson,
projektledare TRAB Norrbotten 2014 och
Tomas Riklund, kommunikationsansvarig.
HUR HAR NI JOBBAT MED KULTURHUVUDSTADSÅRET PÅ DIN ORT?
Härnösand. I Härnösand har vi haft ett
kulturhuvudstadskontor centralt placerat
hos turistbyrån på torget. Vi bidrog också
till årstidsinvigningen av Våren genom
arrangemanget Världens Liv. Vi har jobbat
på hemmaplan, men även haft ett vidare
perspektiv på Norrland, Sverige och
Europa. Utbyten har skett både på politiska
100
plan, på tjänstemannanivå och mellan
kulturaktörer. Bidragspengen Kulturvitamin
tillsattes under 2014 för att gynna olika
kulturinitiativ som kunde sätta prägel på
året. Den har varit möjlig att söka för alla
och erfarenheterna har varit goda.
Jämtland/Härjedalen. Vi har i samarbete mellan de fyra nordligaste länen
lyft fram kulturen i det nordliga rummet.
Detta har lett till satsningar som teater­
föreställningen Norrländsk passion, slöjd­utställningen Next Level Craft och museer­
nas fotodokumentation/utställning om
Norrlands inland (Eco Local). De samiska
årstiderna lyftes fram i samtliga norrlands­
län. Hos oss i koppling till invigning av
världscupen i skidskytte, november 2014.
Piteå. Eftersom vi i Piteå hade ett
representationskontor för Stockholm 1998
när de var Europas kulturhuvudstad så
var det väldigt naturligt att hänga på
satsningen. Vi jobbade först och främst
med att implementera de verktyg som
Umeå2014 använde sig av såsom Kulturplantagen och Crowdfunding. Detta för
att stimulera kulturlivet i Piteå. Vi la även
fokus på nätverkande i länet för att lyfta
och synliggöra de satsningar som gjordes
i och med kulturhuvudstadsåret.
Skellefteå kommun har satsat totalt
2,2 miljoner kronor på att samordna, synliggöra och möjliggöra kulturevenemang
under året. Det har funnits utrymme att
söka medel för kulturaktiviteter med ett
lättare ansökningsförfarande utanför den
ordinarie stödgivningen. Det har möjliggjort
att vi har kunnat göra mer konst och kultur­
evenemang utanför befintliga strukturer
och lokaler. Vi har satsat på att göra
aktiviteter i offentliga miljöer för att synliggöra kulturen där den normalt inte syns.
Sundsvall har haft ett eget projektkontor med en heltidsanställd projektledare. Vi har jobbat brett med både
Tjakttjadálvvie
egna kulturhuvudstadsevenemang och
samverkan med övriga Västernorrland,
samt Umeå, kring kulturaktiviteter och
marknadsföring. Vi instiftade ett särskilt
bidrag (Kultursupporten) som, helt eller
delvis, har finansierat olika kulturhuvudstadsarrangemang. Vi har också stärkt
marknadsföring/PR av kulturen och ökat
satsningen på kulturturism.
Örnsköldsvik. Huvudsakliga arbetsuppgiften för oss har varit: ”Kulturkicken”
(Umeås kulturskjuts). Vi har gett projektstöd till ca 60 projekt varav vi har samlat
projektägarna till mingelträffar där Umeå
var med på första minglet. Projektbidragen
kom till för att stimulera och utveckla enskilda aktörer, föreningar och grupper. Vi
har marknadsfört Umeås samiska årstider
via turistbyrån, biblioteken, fritidsgårdar
m.m. Vi har besökt cirka 40 olika föreningar
och pratat om kulturhuvudstadsåret både
för Umeå och Örnsköldsvik. Vi har också
samarbetat med övriga Västernorrland
i projektet ”Kulturtåget”.
kommer att leva vidare, och att kultursamverkan stärks ytterligare mellan kommunen,
kulturaktörer, föreningar och företag i
Sundsvall. Vi hoppas att nyfikenheten på
kulturen ska fortsätta att öka i Sundsvall,
och att kulturen kommer att bli en förebild
för en större långsiktig samverkan mellan
Sundsvalls och Umeås kommuner.
Örnsköldsvik. Kulturhuvudstadsåret
har varit ett viktigt verktyg för att stärka
samarbetet och relationer mellan
Örnsköldsvik och Umeåregionen. Finns
det en vilja så kan vi skapa ytterligare
dialog kring att utveckla kulturutbudet.
Ett konkret exempel till samarbete skulle
kunna vara kring Umeås ”Kulturskjuts”
och Örnsköldsviks ”kulturkick”.
SUMMARY
While Umeå was still just a candidate for the European
Capital of Culture title, every municipality in Västerbotten
County and several others in Sweden’s northernmost counties
composed a letter of support stating their willingness to
participate in the Capital of Culture year in Umeå.
Härnösand, Sundsvall, Piteå, Skellefteå, Örnsköldsvik and
VAD TROR DU ATT KULTURHUVUD­
STADSÅRET KOMMER BETYDA FÖR
ER PÅ LÅNG SIKT?
Härnösand. Kulturhuvudstadsåret 2014 har
gett värdefulla erfarenheter och inblickar
i nya sätt att arbeta. Naturligtvis hoppas vi
kunna fortsätta samarbetet över kommungränserna. Vi testade under året flera
koncept som vi kommer att jobba vidare
med. Kulturfrågorna har getts utrymme
under den här tiden och vi tror att fler sett
värdet av att väva in kulturen som en natur­
lig del i samhällsbyggandet. Vi är glada
över att ha varit aktiva i kulturhuvudstadsåret 2014 och ser framåt med tillförsikt.
Jämtland/Härjedalen. Kultur är verkningsfullt och blir en allt viktigare regional
framgångsfaktor nu och på längre sikt.
Piteå. Att kulturen i Piteå får en naturligare plats i byggandet av det kompletta
samhället.
Skellefteå. I bästa fall har vi genom att
kunna bedriva den här experimentverkstaden hittat en form där vi kanske kan
permanenta vissa lösningar kring den
offentliga stödgivningen till kultur, för att
möjliggöra ett mer diversifierat kulturliv som
når ut med konst och kultur till många fler.
Sundsvall. Vi hoppas att den ökade
kommunala satsningen på kulturen
Jämtland/Härjedalen are municipalities and regions that have
had their own regional offices connected with the Capital of
Culture year, where they have worked to promote culture and
the region during 2014. This cooperative approach has been
very rewarding, and we can already see its importance in the
continued development of the northern region.
Sápmi
101
UMEÅS NYA KULTURHUS
VÄVEN HAR ÖPPNAT
En mötesplats för skapande, kunskap och kreativitet
TEXT: LARS SAHLIN, BITRÄDANDE KULTURCHEF UMEÅ KOMMUN
FRÅN BIBLIOTEK
TILL HOTELL
Kulturhuset Väven är Umeås nya plattform
för kultur och upplevelser och färdigställdes i etapper under 2014. I huset
samsas kommersiella och kommunala
aktörer. Den 21 november 2014 var det
premiär för kommunens verksamheter
i Väven. Syftet med Väven är att skapa
förutsättningar för samarbeten mellan
stora och små aktörer i Umeå, och på
så vis erbjuda Umeåbor och tillresta en
blandning av upplevelser.
Umeå kommuns två premiärveckor
sträckte sig mellan den 21 november–
4 december. Under perioden fylldes huset
av arrangemang – 142 programpunkter av
blandad karaktär för att passa flera olika
målgrupper. Programmet sattes samman
av personer från kommunala verksamheter,
föreningslivet och andra grupper med
målet att erbjuda ett dynamiskt utbud
med något för alla.
Premiärveckorna bjöd bland annat
på nycirkus, en handfull författarbesök,
hbtq-festival, konstutställningar, sagostunder på olika språk, skattjakter i stadsbiblioteket, pyssel och handarbete, metaforbrottning, musikuppträdanden från proffs
och entusiastiska amatörer, dansföreställningar, invigning av Kvinnohistoriskt
museum och Folkets Bio Umeå. Nästan allt
var gratis. Uppskattningsvis besökte 60 000
personer Väven under premiärveckorna.
UTBUDET I VÄVEN
Umeå kommun hyr cirka 15 000 kvadratmeter i Väven, resterande 10 000 kvadratmeter hyrs av Balticgruppen. Umeå kommuns verksamheter i huset finns på plan
1–4 och består av Umeå stadsbibliotek,
Kvinnohistoriskt museum, Umeå kommuns
konstenhet och VisitUmeå.
102
På Umeå kommuns ytor i Väven finns
också ett stort antal lokaler för kreativa
möten och skapande som föreningslivet
och allmänheten kan hyra. Bland annat
skaparverkstäder för matlagning, bild och
form, musik samt digitalt skapande, stora
och små scener för framträdanden som
konserter, teaterpjäser, föreläsningar,
debatt med mera. På plan fyra finns
Folkets Bio Umeå som erbjuder ett fyrtiotal
filmvisningar i veckan i Vävens två filmsalar.
På Torget i Väven finns Balticgruppens
ytor med Stora Hotellet, U&Me Hotel,
Gotthards Krog, Kulturbageriet, DUÅ
Delikatesser. På plan 1 utanför stora
scenen i Väven finns kaféet Fika! och på
plan 5 finns konferensanläggningen P5 med
lokaler för möten, utbildningar och event.
PRISAD ARKITEKTUR
Väven har skapats i samarbete mellan
två av Skandinaviens ledande arkitekt­
kontor, norska Snøhetta och svenska White.
Byggnaden har belönats med Sveriges
mest betydelsefulla utmärkelse inom
arkitektur, Kasper Salin-priset, och den
har nominerats till ett av världens främsta
arkitekturpriser, Mies van der Rohe Award.
Väven består av en s-formad huskropp
i fyra våningar, framför ett 13 våningar
högt hotell. Björken – Umeås signaturträd
– är det återkommande temat i Väven. Inspirationen är bilden av en itusågad björkstam. Dagtid och ljusa sommarkvällar är
den vita glasfasaden björkstammen och
fönsteröppningarna blir det svarta grafiska
mönstret. I mörker framstår det varma
ljuset inne i byggnaden som det vita i
björken. Invändigt återfinns träd­referensen
i form av trägolv och ribbat träundertak.
Utsikten bejakas med öppna siktlinjer
i alla väderstreck, sex olika entréer gör
byggnaden tillgänglig. Terrasser mot älven
är öppna för allmänheten dygnet runt.
Tjakttjadálvvie
LJUSGÅRDEN BINDER
SAMMAN EPOKERNA
Väven ligger som en stilmässig nykomling
inslingrad bland befintliga byggnader,
som exempelvis Stora Hotellet från 1895,
där en ljusgård binder samman epokerna.
Visuellt verkar Väven på olika nivåer i
stadsbilden. På avstånd framträder den
högre byggnadskroppen tillsammans
med övriga höga hus mot älvslandskapet.
För kajen och strandpromenaden bildar
de lägre delarna fond och avgränsning
av stadsrummen.
BAKGRUND TILL VÄVENS UPPKOMST
Tillkomsten av Väven är en del av projektet
Staden mellan broarna, där syftet varit att
vända staden mot älven. Med kulturens
hjälp vill man utveckla Umeå centrum
genom att låta området präglas av mötesplatser, kulturella aktiviteter, upplevelser,
småskalig handel, serveringar och annat
för att göra området befolkat, tryggt och
levande året om.
2010 fattades beslutet i kommunfullmäktige om Kulturväven på kajen och att
huset skulle inkludera ett nytt bibliotek och
ett kvinnohistoriskt museum. 2011 beslutade kommunfullmäktige att kommunen
skulle bilda bolaget Väven i Umeå AB
tillsammans med Balticgruppen. Byggstart skedde i slutet av året. Det samägda
bolaget Väven i Umeå AB äger och
förvaltar byggnaden Väven. 2012 samlades
representanter från 36 verksamheter kring
uppgiften att identifiera aktiviteter och
tjänster som huset skulle kunna innehålla
för att nå visionen. Utifrån underlaget från
arbetsgrupperna, arbetade White arkitekter sedan fram lokalprogram och
gestaltningsprogram som senare fastställs i kommunstyrelsens arbetsutskott.
AMBITIÖS VISION
I visionen för Väven uttrycks att huset ska
vara en mötesplats som stimulerar skapande, kunskap och kreativitet. Väven ska
vara den naturliga knutpunkten i Umeå
– öppen och tillgänglig för alla. En unik
plats med en verksamhet som är i ständig
förändring och byggd på medskapande,
tillit och mångfald. Väven ska vara en
symbol för gränsöverskridande kulturmöten som driver Umeås utveckling,
innovationer och tillväxt långt in i framtiden.
SUMMARY
The vision for the Väven cultural centre includes the
aspiration that it should serve as a meeting place for
stimulating creation, knowledge and creativity. Väven is
intended to be Umeå’s natural hub, open and accessible to
all: a unique place with dynamic activities based on
co-creation, trust and diversity. Väven should be a symbol
for interdisciplinary cultural meetings that drive Umeå’s
development, innovation and growth far into the future.
Väven. Foto: Fredrik Larsson.
103
Skulpturverket Tantfullness, Kvinnohistoriskt museum. Foto: Malin Grönborg.
Interiör från Kvinnohistoriskt museum. Foto: Malin Grönborg.
104
Tjakttjadálvvie
KVINNOHISTORISKT MUSEUM
BRYTER TYSTNAD
Sveriges första museum för kvinnors historia är här!
TEXT: MARIA PERSTEDT, MUSEICHEF KVINNOHISTORISKT MUSEUM
GER PLATS FÖR
ANDRA RÖSTER
Kvinnohistoriskt museum invigdes lördagen
den 22 november 2014 i det nya kulturhuset
Väven. Det är Sveriges allra första museum för kvinnors historia som erbjuder
roliga och modiga utställningar om kön &
makt, identitet & historia. Kvinnohistoriskt
museum vill vara med och diskutera hur
samhället ska se ut i framtiden och hur en
jämställd fördelning av möjligheter, makt
och inflytande mellan kvinnor och män
skulle kunna se ut.
Vid invigningen den 22 november
ringlade köerna sig långa och museets
lokaler fylldes på några minuter när
dörrarna öppnades för första gången.
Museet öppnade med två olika utställningar: Rötter – en trasslig historia. En
svart saga om makt och kön, historia och
identitet och En ropande tystnad – om
ålder, kvinnor och historia. Rötter handlar
om makten över historieskrivningen och
söker rötterna till de gamla idéer, normer
och strukturer som än idag styr kvinnors
och mäns livsval och möjligheter. Utställningen är en slags idémässig grund som
de framtida utställningarna vilar på.
I den andra utställningen En ropande
tystnad möter besökaren tystnaden som
utgångspunkt, där normer och ideal kring
kvinnors åldrande är i fokus; en utställning
som i sig bryter mönstret om att äldre
kvinnor inte skulle vara något intressant
att berätta om.
Under de första åren kommer museet
fördjupa sig ytterligare i temat historieskrivning och makt. Museet vill bryta den
tystnad som vävts kring kvinnor i historien
samt komplettera och bjuda motstånd
mot historieböckernas stereotypa historieskrivning. I berättelser om det förflutna
ges i museet plats för andra röster än de
som hittills hörts mest. Kvinnohistoriskt
museum är inte bara utställningar, här
ryms många olika röster i ett varierat
utbud av programaktiviteter och nyskapande utställningar som är fyllda med
ljud, ljus, bild, teater, dans och film.
SUMMARY
Located inside Umeå’s new cultural centre Väven, the city’s
Museum of Women’s History was inaugurated on Saturday
22 November 2014. The museum is the first of its kind in
Sweden and offers visitors fun and daring exhibitions about
gender and power, identity and history.
Rötter – en trasslig historia. Foto: Malin Grönborg.
105
Foto: Ola Hansson.
106
Culture and Cities
CULTURE AND CITIES
ETT NÄTVERK AV FORSKARE
Vilken betydelse har kulturen för samhällsutvecklingen?
TEXT: KATRIN STEN, FORSKNINGSKOORDINATOR CERUM, UMEÅ UNIVERSITET
KULTUREN OCH
UTVECKLINGEN
Culture and Cities – The Umeå University
Workshop är ett nätverk av forskare från
olika ämnen vid Umeå universitet som
intresserar sig för kulturens betydelse för
och dess inverkan på samhällslivet och
städers utveckling. Utgångspunkten för
detta var Umeås utnämning som en av
Europas två kulturhuvudstäder 2014, en
satsning som under flera år varit påtaglig
i staden och regionen. Satsningen i form
av ekonomiska, kulturella och sociala
investeringar kommer att ha en långsiktig
betydelse lokalt, regionalt och nationellt
och är därför en viktig fråga för universi­­
tetet och forskningen. Att på vetenskaplig
grund analysera stads- och samhällsutvecklingen inom ramen för den omvandling som sker före, under och efter
ett kulturhuvudstadsår är en viktig uppgift
för Umeå universitet.
EN GRÄNSLÖS ARENA
Culture and Cities inleddes redan 2011 då
ett antal forskare påbörjade diskussioner
kring det kommande kulturhuvudstadsåret. Samtalen ledde till att ett nätverk
formerades varvid Cerum, Centrum för
regionalvetenskap, blev en naturlig mötesplats. Under 2013 tillsköts medel från
universitets rektor och en styrgrupp tillsattes med representanter från samtliga
fakulteter under ledning av professor Kjell
Jonsson. En projektkoordinator anställdes
och mot slutet av året var arbetet i gång
med att skapa en arena över fakultetsgränserna för teori- och metodutveckling
där olika aktiviteter såsom seminarier,
föreläsningar och panelsamtal kunde ta
plats och därigenom stimulera till nya
forskningsprojekt. I dessa aktiviteter är
den internationella aspekten viktig i syfte
att öka mobiliteten och kontaktytorna
mellan Umeå universitet och internationella
forskningsmiljöer med stark forskning
inom fältet.
PUBLIKA AKTIVITETER OM STAD
OCH KULTUR
Flera aktiviteter har varit publika, framför
allt den serie panelsamtal under rubriken
Arena Kulturhuvudstaden som arrangerats
under 2014 och våren 2015, där ämnen som
kulturhuvudstadsårets regionala roll, framtidens Umeå, kulturpolitik då och nu samt
kulturutövares villkor har diskuterats. Dessutom har ett flertal gästföreläsare bjudits in
för att belysa fältet ur olika perspektiv.
Kärnan i arbetet har varit att initiera
forskning, gärna tvärvetenskaplig och
med internationella kopplingar, som kan
leda till större forskningsprojekt. Medel
för detta har utlysts vid fyra tillfällen, vilket
har resulterat i ett drygt tiotal studier,
samtliga presenterade på Culture and
Cities hemsida. Flera av de deltagande
forskarna har också medverkat i konferenser, nationella och internationella, vilket
lett till spridning av resultat och möjliga
framtida samarbeten.
SUMMARY
Culture and Cities is a network of researchers from various
fields based at Umeå University that investigates the
importance of culture and its impact on social life and the
development of cities. Umeå2014 and the financial, cultural
and social investments that the initiative brought about will
have a far-reaching impact locally, regionally and nationally.
It is therefore an important subject to investigate and explore
from a scientific perspective.
107
FÖRETAGSPARTNERS
BIDROG UNDER ÅRET
Bilar, bussar, ballonger, dans och stöd till projekt
TEXT: SUSANNE GRANBERG, KOMMUNIKATÖR, UMEÅ2014
SAMARBETEN SOM
GAV RESULTAT
I samarbete med sina företagspartners
har Umeå2014 genomfört ett år fyllt av
nyfikenhet, passion och medskapande.
Kulturhuvudstadsårets partners har gjort
en viktig insats genom att bland annat
delfinansiera projekt, synliggöra kulturhuvudstadsåret och öka kännedomen om
kulturhuvudstadssatsningen.
Umeå2014:s huvudpartner Balticgruppen
har allt sedan starten 1987 tagit aktiv del
i Umeås stadsutveckling, genom att på
olika sätt delta i samhällsbyggandet och
stärka stadens attraktionskraft. Några
exempel på Balticgruppens tidigare
engagemang i staden och kulturen är
Konstnärligt campus, Väven, NorrlandsOperan, Umedalens Skulpturpark och
skulpturer i det offentliga rummet.
– Vi på Balticgruppen ser oss som
en aktiv del i Umeås utveckling och för­
söker på olika sätt medverka till den.
Kulturhuvud­stadsåret 2014 är en bekräftelse på att Umeå är en genuin kulturstad
och för oss var det självklart att samarbeta
med kulturhuvudstaden.
/Krister Olsson, Balticgruppen
BILAR TILL KULTURAKTÖRERNA
BLEV UPPSKATTADE
Via sitt avtal har Motorcentralen stöttat
stans kulturaktörer med tio bilar försedda
med Umeå2014-dekaler. Fordonen har
funnits till hands under hela året och
projektansvariga och andra inblandade
har kostnadsfritt kunnat använda dem för
att skjutsa artister, transportera material
och liknande.
– Vi är mycket nöjda som partner
till kulturhuvudstadsåret, ett lyckat år
där vi är stolta över att vi under vårt
108
70-årsjubileumsår fick bidra till Umeås
idrotts- och kulturliv!
/Anna Ericsson, delägare Motorcentralen
Inför sommaren 2014 fick Umeå Airport en
ny, större dekoration som lyfte att Umeå
var Europas kulturhuvudstad. På plats
fanns dessutom hjärtformande ballonger,
dansansvisningar, en hage och en labyrint.
Umeå Airports resenärer fick ett trevligt
och varmt välkomnande, samtidigt som
kulturhuvudstadsåret fick möjlighet att
väcka intresse för Umeås kulturliv.
– En flygplats är en mötesplats där
människor från olika länder, världsdelar
och kulturer sammanstrålar. Kulturhuvud­
stadsåret 2014 har varit ett mycket spännande och betydelsefullt år för Umeå
Airport där vi har bidragit till att föra
människor närmare varandra. Vi är stolta
över att få vara en del av kulturhuvudstadsårets arena för aktiviteter som uppskattats
av resenärer, besökare och personal.
/Bengt-Ove Lindgren, flygplatschef
Umeå Airport
KUL TUR PÅ BUSSARNA
Ultra såg i partnerskapet en möjlighet att
som en viktig samhällsaktör, med glimten
i ögat, vara med och göra gott för Umeås
kulturliv samtidigt som man marknadsförde
Ultra. Under året genomfördes massor av
underhållande kulturella aktiviteter i Umeå
och till de flesta av dessa gick det att ta
bussen. En så kallad kul tur.
– Under 2014 erbjöd vi våra scener för
att stärka medvetenheten om kulturhuvudstadsåret till gagn för våra kunder, Umeåbor och besökare. På våra sociala medier,
i bussarna och från förare informerades
om händelser och programpunkter. Tillsammans med Umeå2014 skapade vi en
Kul tur vars resa fortsätter 2015.
/Fredrik Forsell, kollektivtrafikchef Ultra
STÖTTAR BARN OCH UNGA
Swedbank var temapartner för området
barn och unga. Det innebar stöd för kulturaktiviteter med perspektivet barn och unga.
Dessutom spred Swedbank budskapet om
kulturhuvudstadsåret i den norra regionen
och genomförde aktiviteter som anknöt
till kulturdriven utveckling.
– Vi är glada att vi som temapartner
barn och unga fått vara en del av Kulturhuvudstadsåret och bidra till aktiviteter
som genomförts med perspektivet barn
och unga. Kulturen har en viktig plats i
samhället för att skapa en god livsmiljö
för alla, oavsett ålder.
/Ulf Ejelöv, regionchef Swedbank
Norra Regionen
Partners stöttade kulturen
Företagarna Västerbotten spred i och med
samarbetet med Umeå2014 information om
kulturhuvudstadsåret till företag i regionen
så att fler kunde ta del av programmet.
– Kulturhuvudstadsåret Umeå2014 har
varit en vitamininjektion inte enbart för
kulturen i norra Sverige, utan även för det
privata näringslivet. Kulturens betydelse
för tillväxt har fokuserats ytterligare, och vårt
samarbete med Umeå2014 har resulterat i
nya och intressanta möjligheter för företagen. Kulturhuvudstadsåret är troligtvis
det som markerat Umeå och norra
Sverige på den nationella och internationella kartan för lång tid framöver.
/Torbjörn Halvardsson, regionchef
Företagarna i Västerbotten
VK Media var kulturhuvudstadsårets lokala
mediepartner. Utöver annonsering kring
Umeå2014 ingick också kampanjer och
arrangemang i avtalet. Samarbets­avtalet
gjorde att kulturhuvudstadsårets program
kunde bli synligt för fler inom närområdet.
– Ett intensivt år med heta kultur­
debatter och fantastiska upplevelser.
/Ingvar Näslund, ansvarig utgivare
Västerbottens-Kuriren
Foto: Fredrik Larsson.
SUMMARY
In cooperation with its partners from the private
sector, Umeå2014 succeeded in organizing a year
filled with curiosity, passion and co-creation. The
Capital of Culture year’s partners have made an
important contribution by co-financing projects,
advertising the Capital of Culture year and increasing awareness of the Capital of Culture initia­
tive. Umeå2014’s partners were Balticgruppen,
VK Media, Swedbank, Företagarna Västerbotten,
Motorcentralen, Ultra and Umeå Airport.
109
MEDSKAPANDET BLEV EN
DÖRRÖPPNARE FÖR UMEÅ
Umeås kulturliv var grunden för kulturhuvudstadsåret
TEXT: FREDRIK LINDEGREN, KONSTNÄRLIG LEDARE, UMEÅ2014
HUR KAN VI STÅ
TILL TJÄNST?
Juryn var tveksam. Medskapande från det
redan existerande kulturlivet lät lite oprecist,
så när vi kom till den slutliga internationella
presentationen 2008 var Umeå ingen toppkandidat. Efter presentationen hade det
vänt. Umeås sätt att tänka var spännande
och nytt. I stället för att uppfinna hjulet
igen, ställde vi en öppen fråga till stadens
kulturutövare och föreningar: Vad kan ni
bidra med till Umeå2014 och vad kan vi
hjälpa er med?
UMEÅS SÄTT ATT ARBETA
ÄR LÅNGSIKTIGT
Medskapande som idé var ganska självklar. Umeå hade ett brett och vitalt kulturliv
före 2014 och kommer att ha det även i
framtiden. Under året sprudlade små och
stora arrangemang i en suverän bredd.
Det lokala kulturlivet varvade upp och
levererade, ett flertal gånger i samspel
över nationsgränserna. Ja, även de som
riktat kritik mot olika detaljer, har i grunden
sagt sig vara positiva till Umeå2014. Lokalt
har kulturlivet äntligen fått stå i ett välmotiverat fokus.
Internationellt innebär kulturhuvudstadsåret en kvalitetsstämpel. Bara att
bli utnämnd öppnar många dörrar. Men
titeln ska också fyllas med ett innehåll.
Vi märker att Umeås sätt att arbeta möter
respekt och det har lett till många internationella samarbeten. Våra partners ser
110
att vi bygger med stark lokal förankring
och framtidstro. Det ligger i tiden och är
ett slags långsiktigt ”hållbarhetstänk”.
Kulturhuvudstadsåret är ett startskott och
en katalysator, inte något uppblåst som
bara kommer och sedan försvinner.
IDAG HAR VI ACCESS TILL
VÄRLDSSTÄDERNA
En stad av Umeås storlek skulle aldrig
haft en chans att ingå i de nätverk som vi
numera tillhör. Och det handlar inte bara
om kultur – vi ser samverkan inom bland
annat jämställdhet, hållbarhet, design och
utbildning. Umeå2014 och därmed Umeå,
har blivit ett internationellt begrepp. Visst
är det bra att umgås med städer i vår
egen storlek, men idag har vi även access
till huvudstäder som Tokyo, Berlin och
London. Exempelvis var det ingen slump
att den årliga världskongressen för Design
Research Society placerades i Umeå.
Några tidigare värdstäder är Bangkok,
Montreal, Lissabon, Hong Kong och
Seoul. ”Hur är det med logistik och hotell?”
undrade man lite försiktigt, men insåg efter
besiktning att Umeå har rätt kapacitet.
Utan kulturhuvudstadsåret skulle kanske
följdfrågorna uteblivit och Umeå hade
sorterats bort.
Den internationella uppmärksamheten
ger också nationellt eko. I huvudstaden
och andra svenska storstäder har man
fått bekräftat att Umeå har mycket att
erbjuda och är en seriös aktör. Själv tvekar
jag inte att kalla Umeå för Sveriges ledande kulturstad med tanke på bredd, stöd
och förmåga – och då menar jag just nu,
inte bara 2014.
Femtastic, U x U. Foto: Jon Hollström.
Instead of reinventing the wheel, Umeå decided to
invite local cultural organizations to contribute to the
programme. They already existed and offered broad
creative resources. Co-creation became Umeå’s catch
cry as the 2014 Capital of Culture. This was an inno-
Medskapandet öppnade världsstädernas dörrar
SUMMARY
vative approach that gained international recognition
and respect. These efforts and the Capital of Culture
title opened many doors. Though a relatively small city,
Umeå now has a network of partners in both similar
cities in Europe and in world capitals, including London,
Berlin and Tokyo. Considering the city’s breadth and
ability, I have no hesitation in declaring Umeå Sweden’s
StadionMusik. Foto: Margareta Ling.
top cultural city, even after 2014.
Alice Bah Kuhnke, MR-dagarna. Foto: Evelina Rönnbäck.
Burning Snow. Foto: Manfred Vogel.
111
Gustaf was Here. Foto: Anders Björkman.
Sami Chinese Project. Foto: Andreas Nilsson.
112
Berggren, Böhlin & Meidell analyserar
TRE JOURNALISTER SYNAR
KULTURHUVUDSTADSÅRET
Berggren, Böhlin och Meidell analyserar året och effekterna
TEXT: JOHANNA LINDQVIST, JOURNALIST/TOTALT UMEÅ
VAD VAR DET
SOM HÄNDE?
I flera år har vi hört politiker prata om 2014
och hur Umeå ska sättas på den kulturella
kartan i hela Europa. Så kom året, och
vad var det som hände egentligen? Blev
det som vi förväntade oss? Lars Böhlin, kulturjournalist och tidigare
kulturredaktör på Folkbladet, Sara Meidell,
kulturredaktör på Västerbottens-Kuriren
och Kerstin Berggren, kulturjournalist på
Sveriges Radio, träffades för att reflektera
över saken.
VAD ÄR UTMÄRKANDE FÖR KULTUR
I UMEÅ GENERELLT?
Kerstin: Den är kraftfull. Det är självklart
att vi blev kulturhuvudstad. Jag har bott i
stan sedan 80-talet och det är så många
konstnärer som kommit hit – internationella och inhemska. Dessutom har vi så
många arrangörer som kan. Det sitter
inte fast.
Lars: Umeå har en ung kultur och unga
institutioner. NorrlandsOperan är inte mer
än 40 år och vi har inte så mycket traditioner vilket ger en flexibilitet. Det är inget
som stelnat i sin form.
Sara: Umeå är kaxigt. Här finns mod
och en djärvhet. Man kan mixa nationellt
och internationellt hej vilt, det finns inga
hierarkier som skräpar.
HUR HAR DE EGENSKAPERNA KOMMIT
FRAM UNDER 2014?
Kerstin: Genom utbudet. Det är otroligt att
det funkat. Det har funnits saker på så hög
nivå och det är svårt att hitta en annan
stad där samarbetet mellan olika aktörer
är så flexibelt. Lars: Det är omöjligt för en konstart
att isolera sig för man behöver varandra
i Umeå. I Stockholm jobbar man med
varandra inom en genre för där finns det
mer folk inom varje grupp. Kerstin: Ja, det kräver att det inte finns
några höga trösklar att kliva över.
Sara: Det är rörligt på kultur-arbetsmarkanden, man provar olika arenor.
VAD HAR KULTURHUVUDSTADSÅRET
BETYTT FÖR UMEÅS MÄNNISKOR
OCH SAMHÄLLE?
Lars: Det är ett tecken på att Umeå kommer fortsätta i en utveckling som staden
redan är inne i. Man har en utveckling
inom kultur, humaniora och kreativa
näringar som fortgår. Både för medborgare,
företagare och kommuntjänstemän. Det
pekar ut en slags riktning för staden, att
man fortsätter satsa. Om man tar Guitars
som exempel så tror jag att de känner att
den här satsningen kommer funka. Nu fick
de ju hjälp av kommunen, men känslan av
att Umeå kommer fotsätta växa och att det
kommer att komma nya konsumenter, det
har gjort att de vågar satsa vilket de kanske
inte hade gjort i alla norrländska städer. Kerstin: 2014 har liksom varit ett vanligt
kulturår men med extra allt. Det är ju ett
jippo, det här med kulturhuvudstadsåret.
Om man tittar på andra städer så har de
haft många kända sångare och artister
som kommit utifrån, men när man börjar
titta på vad som varit mest spännande här
så är det operan, Bildmuseet, Ögonblicksteatern och så vidare. Det bygger hela
tiden på det lokala och det är verkligen
något att vara stolt över. Det har inte varit
18 utländska kompanier som varit här och
nu är de borta och allt är som vanligt, utan
nu forsätter vi bara.
113
Lars: Men sedan har det också vitaliserats en debatt kring om det är rätt att
det blir så här. Det är ju den andra sidan.
Sara: Den här frågan om vad det
betyder för stan det kan vi inte veta förrän
om ett, två eller tre år. Just nu är det som ni
säger. Ett kulturår med plusmeny. En otrolig
manifestation av konstnärlig kraft. Men
hur året i större strukturer påverkar hur
pengar flödar och resurser fördelas, det
är ju sådant som är helt omöjligt att svara
på nu. Man kan ju bara se tendenser och
man måste få in en analys av kulturbegreppet – vilken förståelse hos den
bredare befolkningen finns för vad det
här är och har man känt sig delaktig
under året? VAD TYCKER NI HAR FUNGERAT BRA
RESPEKTIVE DÅLIGT UNDER ÅRET? Sara: Jag är rädd för kortsiktigheten
eftersom det handlat mycket om projektpengar. Kurvan sluttar neråt och det
behövs mer pengar till kulturen. Vi behöver
få upp kulturen högt på dagordningen.
Lars: Man kan ifrågasätta detaljer.
Som invigningen Burning Snow till exempel.
Den var dåligt planerad och showen syntes
dåligt. Jag såg inte allt som hände.
Kerstin: Ja, det var synd att de inte
fått till fler stora skärmar så att folk kunde
se ordentligt.
Lars: Sedan kan man kritisera delaktigheten som försvann. Det var så mycket
fina ord fyra, fem år innan, men sedan
blev det tyst från kommunen. Sara: Ja, så var det. Det har man
nästan glömt bort.
Kerstin: Det som har varit bra är ju det
otroligt spännande utbudet. Vi har blivit
medvetna om det samiska på många
olika sätt och att året varit indelat i de
samiska årstiderna tycker jag har varit
en kul grej.
Sara: Ja, det finns massor av fält som
är öppna nu. Den samiska frågan är fortfarande infekterad, men man får hoppas
att det samtalet fortsätter nu. Allt hänger
på hur man tar den vidare.
Lars: När det gäller samerna har vi
otroligt dåliga kunskaper och fördomar. Vi
resonerar lite som att står det inte en renhjord utanför fönstret så finns inga samer.
Sara: 2014 har varit en bred folkbildningsresa. De som varit på föreställningar
114
är kulturpubliken i stan. De akter som funnits i gaturummet har nog fler tagit del av.
Lars: Elektra nådde verkligen en bred
publik. Det hade nog att göra med att det
var utomhus. Det var stort. Kerstin: Det är ett risktagande att överhuvudtaget göra en sådan grej.
Lars: Många ovana operabesökare
kom nog för att här behövde du inte ens
vara finklädd som många tror att man
måste vara på operan. Sedan har
Bildmuseet, NorrlandsOperan, teater­
föreningar och nycirkusfestivalen ordnat
många bra arrangemang. De som är
vana arrangörer har lyft sig.
Sara: Ja, på maximalt bästa sätt.
Kerstin: Och de kommer ju inte att växla
ner efter det här.
Sara: Där handlar det om att pengarna
inte finns. Kerstin: Ja, och då måste ju bland annat
kommunen visa att de tror på dem.
HUR KOMMER KULTURHUVUDSTADS­
ÅRET 2014 ATT BESKRIVAS PÅ
MOTSVARANDE WIKIPEDIA OM 25 ÅR?
Lars: Om vi förutsätter att Umeå kommer
att expandera så kommer det att beskrivas
som succé och det kommer att ses som ett
steg i Umeås utveckling. En del som lett
den vidare. Elektra kommer att nämnas
för att den stod ut och för att den finns på
tv. Om 25 år kommer den visas på tv igen.
Eller SVT Play.
Sara: Jag passar på den frågan.
Kerstin: Det var en succé oavsett
utveckling. Det var rätt att Umeå var kulturhuvudstad och det motsvarade förväntningarna. Elektra var oemotståndlig, det
går inte att glömma. Och allt samarbete
visade vad vi kan. SUMMARY
Three of Umeå’s most influential cultural journalists sum
up Umeå’s year as European Capital of Culture: Culture in
Umeå is a powerful force, it is bold and flexible, and it was
natural that we should become the Capital of Culture. The
range of events increased and many organizers raised the
level of their productions during the year. Elektra is a great
example that we will remember for a long time. Awareness
of Sámi culture has grown and Umeå has taken another
step forward in its development.
Convoy. Foto: Fredrik Larsson.
Berggren, Böhlin & Meidell analyserar
Ursäkta, skulle ni kunna svälta lite tystare, vi försöker faktiskt skapa lite ekonomisk tillväxt här borta! Foto: Andreas Nilsson.
Lars Böhlin. Foto: Folkbladet.
Sara Meidell. Foto: Curt Dahlgren.
Kerstin Berggren. Foto: Gunilla Nordlund.
115
TACK ALLA MEDSKAPARE!
THANKS TO ALL OUR CO-CREATORS!
Vi har visat oss modiga, galna och
professionella – utomhusopera i augusti,
scenkonst på älvens is och svindlande
projektioner på Rådhusets fasad. Och
inte hade vi räknat med att vi skulle vara
så pass intressanta för vår omvärld, som
sprider bilden av Umeå i filmer, radioprogram, dagspress och eleganta
magasin världen över.
Vi har spänt våra muskler, gjort nya
erfarenheter, knutit nya kontakter, fått
många nya vänner och sett nya möjligheter.
Vi är på rätt sida om okej och det är
med spänning och förväntan vi nu går
vidare – berikade i de rum och möjligheter
som skapats i våra åtta årstider.
Vi hoppas och tror att 2014 var året då
Umeå på allvar etablerades som en av
Europas kulturella huvudstäder. En stolt,
framåtblickande stad i ett mångfacetterat
Europa byggt på medskapande, nyfiken­
het och passion!
MARIE-LOUISE RÖNNMARK, KOMMUNALRÅD
/ORDFÖRANDE I KULTURHUVUDSTADSUTSKOTTET
116
We have proven ourselves bold, wild and
professional – an outdoor opera in August,
performances on the frozen river and
mind-blowing projections on the façade
of the old Town Hall. We had not expected
so much attention from the outside world,
where Umeå is now being showcased in
film, on radio, in daily press and in elegant
magazines around the globe. We have
flexed our muscles, had new experiences,
developed new contacts, made many new
friends and discovered new opportunities.
We are on the ‘right side of OK’ and we have
an exciting, promising future ahead. Our
lives have been enriched by the spaces
and opportunities we have created over
our eight seasons. Our hope and belief is
that 2014 has truly established Umeå as
one of Europe’s cultural capitals. We are
a proud, forward-facing city in a multi­
faceted Europe, built on co-creation,
curiosity and passion!
Västerbotten, Svensk Socialpolitisk
Förening, Svenska institutet i Paris,
Svenska kyrkan i Umeå/Umeå pastorat,
Svenska Samernas Riksförbund (SSR),
Såhkie Umeå sameförening, Tango
Norteño, Tantteatern, Teatercentrum,
The Swedish Clementi Society, UmeLAN,
Umeå Folkmusikförening, Umeå
Geocaching Community (UGC), Umeå
Kammarmusikförening, Umeå kommuns
folkbibliotek, Umeå Kulturförening Humlan,
Umeå Musikskola, Umeå Poetry Slam,
Umeå Skaparpris, Umeå Teaterförening,
Umeå universitet/Institutionen för
estetiska ämnen, UmeåC/Visit Umeå AB,
Verket, Verkligheten, Visans vänner i
Umeå/Visum, VODA, Vännäs MK och
PRO Motor Umeå, Västerbottens läns
hemslöjdsförening, Västerbottens museum,
Västerbottensteatern, Ögonblicksteatern.
Tack till alla medverkande!
PROJEKTÄGARE/PROJECT OWNERS:
Berättarnätet Sverige, Bildmuseet,
Bill Olson, Båtmuseets vänner,
Crossing Boarders, Danskonst i Norr,
Dockteater Månstjärnan, European Youth
Parliament, Finska klubben i Umeå,
Folkets Bio, Folkrörelsearkivet i Västerbotten, Folkuniversitetet/Balettakademien
Umeå, Forskningsnätverket TantForsk!,
Föreningen Furan, Föreningen Jazz i
Umeå, Föreningen Kammarmusik NU,
Föreningen Littfest, Föreningen
Textilmejeriet, Föreningen Tvåpunktnoll,
Föreningen U x U Festival, Föreningen
Umeå Unga folkmusiker, Galleri
Andersson/Sandström, Gator och parker/
Umeå kommun, Gunilla Samberg,
Hagaskolan/Umeå kommun, Hijven,
Holmsund-Obbola kulturförening,
Hälje Gård, Intercult Productions,
Iranska Föreningen, Kammarkören
Sångkraft, Kompani Nomad,
Koncentrat – Konstcentrum i Kiruna,
Konstfrämjandet Västerbotten, Konstnär
Lars A Persson, Krumelur – föreningen
för unga ord i norr, Kulturcentrum för
barn och unga, Kulturföreningen kopia/
Klungan, Kulturverket, Lucky Star
Music, Maj Lis Skaltje, Mariehems
SK, Matkultur Umeå Ideella förening,
Mediacenter i Västerbottens län,
NorrlandsOperan, PRO Västerbotten,
Profilteatern, Queerförvaltningen,
Riksteatern Västerbotten, Sámi
Duodji/Sameslöjdstiftelsen, Sámij
åhpadusguovdásj/Samernas
utbildningscentrum, Sáminuorra,
SIMKA, Skuggteatern, Studiefrämjandet
i Umeåregionen, Studieförbundet
Vuxenskolan Umeå, Svensk Form
SKRIBENTER/WRITERS
Karin Arvidsson, Anna Berge, Anna
Cedergren, Eugenio Della Mora, Albert
Edman, Jonas Ericson, Fredrik Fagerlund,
Federico Geremei, Susanne Granberg,
Ulrica Grubbström, Maritta Holmberg,
Leena Hortéll, Martin Höög, Gerhard
Karlsson, Ola Kellgren, Jessica Larsson
Svanlund, Fredrik Lindegren, Johanna
Lindqvist, Anders Magnusson, Giulio
Mohorovich, Anna Olofsson, Lotta
Olovsson, Maria Perstedt, Katarina Pierre,
Annika Rydman, Marie-Louise Rönnmark,
Lars Sahlin, Anna Sjöberg, Katrin Sten,
Robert Tenevall, Meta Tunell.
117
”I VILKEN GRAD BEDÖMER DU/NI ATT ARBETET MED PROJEKTET
HAR BIDRAGIT TILL DIN/ER OCH ORGANISATIONENS UTVECKLING?”
UTDRAG UR PROJEKTÄGARENKÄT
”Att vi fick möjligheten att lyfta fram a
­ rkivmaterial på detta sätt, att sätta in det i konst­hallsinramning och
på så sätt förhöja värdet ett snäpp, har varit en ynnest. Likaså att få lyfta denna viktiga del i Umeås historia.”
Folkrörelsearkivet/Umeå Hardcore
”Vi har knutit nya kontakter och utvecklat
vissa befintliga i en positiv riktning. Vi har
även arbetat med varandra i vår egen
organisation på ett helt nytt sätt, fått ny
erfarenhet och kunskap, vilket i sig varit
positivt och utvecklande.”
Profilteatern/Horror & Art
”Föreningen har prövats och satts på prov. Vi har
känt oss oerfarna som festival­arrangörer men vi har
lärt oss mycket och ser fram emot fortsatta festivaler.”
”Att Umeå ingår i ett nationellt
nätverk tillsammans med Stockholm,
Göteborg och Malmö har också
lyft Umeås betydelse som offensiv
kulturstad i landet.”
Umeå musikskola/
El Sistema
Umeå kammarmusikförening/Kammarmusikfestival
”… vi har utvecklat en alternativ utbildningsform för att tillvarata ett
kultur­arv, och engagera unga jojkare för att stärka jojkens utveckling och framtid.”
Såhkie Umeå Sameförening/Russuoh Vuölieb!/Väck upp jojken!
”Vi som enskilda fotografer har utvecklats mycket både som individer och som
kollektiv, dessutom har vi lagt grunden för att VODA ska kunna fort­sätta under 2015.”
VODA/Vi och dom andra
”Föreningen har synliggjorts och stärkt sam­
arbetet med andra föreningar, hemslöjds­
konsulenter, vävstugor, väverskor, Svenska
Väv­rådet och en textil allmänhet.”
”Genom samarbeten med de internationella
koreograferna har det konstnärliga uttrycket för
kompaniet växt och möjliga samarbeten genom
ökad samproduktion är möjliga.”
Västerbottens läns hemslöjdsförening/Våga väva
Nomodaco/Staden
”Alla uppdrag och intensiva insatser under 2014 har gjort oss mer professionella.”
Föreningen Jazz i Umeå
”Har lett till spetskompetens inom: ­Projektledning. ”Umeå var först och en viktig lansering
av vårt EU Kreativa Europa-projekt.”
Söka externa medel. Sponsring. Nycirkus.”
Umeå Teaterförening/Nycirkusfetival
Intercult/Corners
”Jag har genomfört ett mycket lyckat ­projekt som nu ger
ringar på vattnet – ­planera genomförande i Paris under
FNs klimat­konferens, inbjudan med Convoy till ­Murmansk
och ett planerat bokprojekt.”
”Det har stärkt oss i vår tro på att vi kan
göra konsertevenemang av hög kvalitet.”
Visans vänner i Umeå/Visfestival
Holmön/Jubileumskonsert
Gunilla Samberg/Blå ton/Convoy
”Projektet har varit en viktig del i etableringen av Sune Jonssons Centrum för Dokumentärfotografi.”
SJDC/UmeåPhoto2014
”… vi har fått förfrågningar att delta i nya sammanhang med våra nyförvärvade k
­ unskaper och
erfarenheter i projektet som bas.”
”Med ett större program, mer gäster, bättre film­
titlar, fler dagar har festivalen fått uppmärksamhet
på ett annat sätt.”
Föreningen Tvåpunktnoll/Bio i parken
Folkets Bio/Umeå Europeiska film festival (UEFF)
”Helt nya möjligheter till internationella kontakter och att arbeta konkret och länge med personer.
Blandningen av världsberömda formgivare och lokala entusiaster har varit otroligt inspirerande.”
Svensk form Västerbotten/Tokyo Style Umeå2014
118
KULTURRÅDET HAR
HAFT EN SÄRSKILD
ROLL I UMEÅ
Kulturhuvudstadsåret i Umeå 2014 har
haft särskilt stöd av Kulturrådet, som
har haft regeringens uppdrag att sam­
ordna 24 nationella myndigheters bidrag
till Umeå2014.
Med stöd av
”Kulturhuvudstadsårets många aktivi­teter av hög kvalitet, och den vitala och
ibland kritiska debatten i medierna,
gagnar yttrandefriheten.
Kulturhuvudstaden Umeå har stått
för en mångfald av konstnärliga uttryck
genom hela programperioden som hållit
hög internationell standard.
Nu kan man se frukten av ett mång­
årigt arbete som leder långt in i framtiden.
De modeller som skapats av bred sam­
verkan mellan nationella myndigheter,
regionen, lokala aktörer, civilsamhället
och internationella parter kommer att
leva vidare. Vi har också upplevt ett
för­flyttat fokus på vad som är centrum
och vad som är periferi.”
Huvudpartner
Staffan Forssell, generaldirektör, Kulturrådet
Partner
Partner
Partner
Partner
Partner
Partner
119
Till häst genom Västerbotten
Diariefört: 2013-08-15
Umeå Kultur
Kulturhuvudstadsåret 2014
Projektnamn
Till häst genom Västerbotten.
Mål
Kartlägga och nedteckna Västerbottens muntliga berättartradition.
Syfte
Muntliga Västerbottens berättartradition nedteckna och kartlägga.
Projektbeskrivning
Under tidigt 1800-tal samlar de tyska vetenskapsmännen och språkforskarna Jacob och
Wilhelm Grimm, mer kända som bröderna Grimm, in berättelser från det tyska rikets alla
hörn. Tre år rör de sig till häst genom landet och nedtecknar folkloristiska historier som
sedan utges i sagosamlingen Kinder- und Hausmärchen. Dessa sagor läses och älskas
av barn världen över ännu idag, och bröderna adlades till nationalskalder för sin kulturhistoriska gärning.
I dagens samhälle ses det muntliga berättandet som något förlegat, och riskerar att dö ut.
Därför vill vi, Sven Björklund och Olof Wretling, tvåhundra år senare göra om bröderna
Grimms bedrift och därmed bevara den västerbottniska berättartraditionen innan den faller
i glömska. Tänk om lilla Västerbotten gömmer en Rödluvan och vargen, en Mästerkatten
i stövlar? Tänk om det på riktigt bor en Snövit i Vilhelmina? (Chansen är ganska stor då
Vilhelmina har den lägsta medellängden i hela Västerbotten och dvärgväxt är ett vanligt
fenomen i stora syskonskaror om sju.)
Västerbotten har Sveriges äldsta berättartradition och flera av länets stora författare, som
P O Enquist, Torgny Lindgren, Sara Lidman och Stieg Larsson är direkt sprungna ur denna
bördiga berättarmylla. Med varsin litterär röst har de satt Västerbotten på världskartan och
översatts till en mängd olika språk. Historier om hur västerbottningen trots svält, kyla och
missväxt fortsatt att sätta sitt hopp till att det en dag ska börja blåsa medvind har trollbundit läsare världen över. Här återfinns en karg och hård berättartradition där det finns över
tvåhundra ord för sly och ett kärt återkommande tema är den lilla människan som kämpar i
livets uppförsbacke. Den enorma berättarframgången kan förklaras genom att läsare upplever en lättnadens suck över att det alltid är värst i Västerbotten.
Ur boken Till häst genom Västerbotten, Sven Björklund & Olof Wretling,
Albert Bonniers Förlag 2014.
120
Återupplev äventyret
www.umea2014.se