Afasi - Malmö stad

Transcription

Afasi - Malmö stad
AFASI
När orden tryter
Marina Olsson
FoU-trainee
Uppsats nr 35
September 2015
Förord
Detta arbete är resultatet av en litteraturstudie som genomförts av Marina Olsson, vårdare i en gruppbostad i Sociala resursförvaltningen. Arbetet är genomfört under Marinas tid som FoU-trainee på FoU Malmö.
Att vara trainee innebär att man arbetar på FoU Malmö en dag i
veckan under ett halvår. Personal inom vård och omsorg får ledigt från
sitt ordinarie arbete för att kunna fördjupa sig inom något område som
är viktigt för den egna arbetsplatsen. Ämnet kan vara en fråga eller ett
problem som diskuterats på arbetsplatsen, eller något som den anställde
själv funderat på. Fördjupningen sker genom att den anställde får tillfälle
att söka litteratur som rör det valda ämnet. Litteratursökningen genomförs med hjälp av en handledare på FoU Malmö, samt med en introduktion på Stadsbiblioteket om hur man kan söka information via Internet.
Aktiviteten FoU-trainee syftar till att öka de anställdas intressen och
möjligheter att följa utvecklingen av den forskning som bedrivs inom
vård och omsorg. Målet är att stödja Malmö stads långsiktiga arbete med
kvalitets- och kompetensutveckling inom detta område.
Varje trainee redovisar sin studie i en uppsats. Uppsatserna publiceras i en serie enklare publikationer. De publicerade uppsatserna har olika
ambitionsnivåer. Syftet med publiceringen är att ge personalen på den
egna arbetsplatsen och andra intresserade möjlighet att ta del av litteraturstudien.
Marina har arbetat många år med personer med funktionsnedsättning, och hon talar och skriver med stort engagemang för de personer
hon ger stöd. Det har varit roligt och givande att som handeldare följa
framväxten av Marinas uppsats, en uppsats som förmedlar de grundläggande kunskaperna om afasi på bästa sätt!
Petra Björne
Koordinator
FoU Malmö
1
Innehållsförteckning
Inledning ............................................................................................................ 3
Syfte .................................................................................................................... 4
Metod.................................................................................................................. 4
Vad är kommunikation?................................................................................... 5
A=utan fasi=tal ................................................................................................. 6
Vad orsakar afasi? ......................................................................................... 6
Symtom på afasi............................................................................................ 7
Att leva med afasi.............................................................................................. 9
Anhöriga ........................................................................................................... 10
Diskussion ........................................................................................................ 11
Hur kommunicerar man bäst med den som drabbats av afasi? ............... 12
Checklista för goda samtal ............................................................................. 13
Referenser ........................................................................................................ 15
2
Inledning
Efter att i cirka 30 år ha arbetat med människor med utvecklingsstörning
så började jag för cirka 7 år sedan arbeta med vuxna med förvärvade
hjärnskador. Ett ”byte” jag aldrig har ångrat. Här har jag träffat människor som av olika anledningar har drabbats av hjärnskador. Här arbetar
jag också med människor som drabbats av afasi.
Första gången jag träffade en person som drabbats av afasi var på
Värnhems sjukhus för cirka 28 år sedan, men det mötet har fastnat i mitt
minne. Det var en äldre farbror som blivit inlagd på avdelningen som jag
arbetade på. Han satt i sitt rum, ensam. Jag gick in och började prata med
honom, men insåg att han inte riktigt förstod vad jag sa och att han hade
svårt för att uttrycka sig. Jag frågade om han hade barn och då började
han storgråta. Förtvivlad över att ha gjort farbrorn ledsen gick jag ut till
sköterskan som förklarade att han drabbats av en stroke, hjärnblödning,
som gjorde att han inte kunde styra över sina känslor och därför också
hade svårt med att tala och förstå vad som blev sagt. Detta gjorde det lite
lättare att förstå och prata med farbrorn och vi kom rätt bra överens till
slut.
Jag vill på ett kort sätt försöka förmedla kunskap och förståelse för
de som drabbas och har drabbats av afasi, förklara vilka orsaker och vilka
verkningar det kan ha när man drabbas av en hjärnskada, för det är inte
bara en skada i hjärnan man får, utan det är så mycket runt omkring som
också kan förändras.
3
Syfte
Jag vill visa på vilka olika sätt som man kan förlora sitt tal, hur det
kan påverka en både i tal och i tanke. Som vårdpersonal är det viktigt att
man har förståelse och kunskap i vad det innebär att ha afasi. Förhoppningsvis så kan jag hjälpa till med att sprida lite information, både när det
gäller olika typer av afasi, om orsaker till afasi, och om olika metoder att
kommunicera. Jag ska också försöka förklara hur det är att leva med att
ha afasi och att leva med någon som har afasi.
Frågor som jag ska ge svar på är:


Vad är afasi?
Hur kan jag bäst kommunicera med någon som har drabbats av
afasi?
Metod
Uppsatsen är en litteraturstudie. Jag har sökt litteratur på:
www.scholar.google.se
www.google.se
www.libris.kb.se
Sökord:
Afasi, kommunikation, anhörig till afasidrabbad, olika typer av afasi, att
leva med afasi
4
Vad är kommunikation?
Språket är nyckeln till förståelse och den nyckeln har jag tappat.
Åsén M, 1992, sid.23
Kommunikation innebär att vi förmedlar och tar emot budskap, på olika
nivåer, beroende på var i livet vi är. Detta gör vi genom både tal, musik,
bilder, kroppsspråk och skrift (Käcker, 2007).
Varför är det så viktigt att vi kan kommunicera? Utan förmågan att
kommunicera så förlorar vi en stor bit av oss själva och förmågan av att
känna sig vara jämställd med andra människor När vi kommunicerar så
förmedlar vi budskap, kunskap och information till någon annan. Vi
kommunicerar med hjälp av språk, skrift, bilder, musik och kroppsspråk.
Med kommunikation kan man också dela och förmedla känslor, via både
kroppsspråk, tal, gester och musik.
Allt detta, eller delar av, kan man förlora om man drabbas av afasi.
Detta innebär att man kan ha svårt att förstå vad omvärlden vill ha sagt,
både genom samtal, läsning, lyssna på radio och t.ex. se på tv.
Enligt Högman och Schafferers (2009) uppsats När språket försvannupplevelser av att leva med afasi till följd av stroke, så får personer med afasi en
förändrad livsvärld, ofta med negativa konsekvenser. Detta gäller på
både det sociala och psykologiska planet. Med livsvärld menas det hur vi
upplever omvärlden med våra kroppar. Varje människa upplever det på
sitt speciella sätt och alla har en egen livsvärld. Personer som drabbats av
afasi upplever ofta utanförskap och har en känsla av att inte vara hel som
människa. Detta kan bottna i att man förlorat förmågan att kunna kommunicera med andra (Afasiförbundet; Jönsson & Persson, 2007; Högman & Schafferer, 2009; Krogstad, 2001; Käcker, 2007).
5
A=utan fasi=tal
Hur beter man sig mot en människa som inte har orden? Hur tänker en sådan
människa? Kan man tänka när man inte har ord?
Tropp Erblad I, 2002, sid. 8.
Afasi är en tal- och språkstörning som man kan drabbas av när (specifika
delar av) hjärnan skadas. Det är oftast vänster hjärnhalva som drabbas. I
sällsynta fall, då man är vänsterhänt, drabbas höger hjärnhalva. Det är
oftast vänstra hjärnhalvan som är skadad vid afasi, men skada i högra
hjärnhalvan kan också påverka språket. Av alla som drabbas av afasi är
ca 10 % vänsterhänta, av dessa drabbas ca 3 % av afasi, och de får då sin
skada i höger hjärnhalva.
Om den främre delen av hjärnan drabbas blir det svårt att uttrycka
sig i tal och skrift vilket gör det svårt att planera och komma igång med
saker. Drabbas den bakre delen så kan man få problem med att förstå
språket och att hitta orden.
Enligt en studie genomförd av Jansson och Lilja (2009), Verbbenämning hos vuxna med afasi, skadas verb- och substantivsuppfattningen beroende på var skadan sitter. Vissa forskare menar att verb- och substantivuppfattningen finns aktiverade inom samma område i vänster hjärnhalva
medan andra forskare anser att så är inte fallet (Aamodt & Wang, 2009;
Allwood & Ahlsén, 1984; Forsberg Larsson & Lilja, 2013; Region Skåne;
Stroke.se).
Vad orsakar afasi?
Stroke är den vanligaste orsaken till afasi. Stroke är ett samlingsnamn för
hjärninfarkt och hjärnblödning. Ibland kan blodkärlsmissbildningar, så
kallat aneurysm, ligga bakom en stroke. Högt blodtryck, diabetes och
hjärtbesvär ökar risken för stroke. Skallskada, hjärntumör, demens och
infektion i hjärnan är ytterligare orsaker till afasi. Eftersom stroke är den
vanligaste orsaken till afasi så innebär det att man även kan drabbas av
andra funktionsnedsättningar. Dessa nedsättningar, som är kopplade till
skadan, kan bestå av nedsatt minne, framförallt närminnet, bristande
uppmärksamhet, svårigheter med problemlösningar och motorik. Vanligt
förekommande är depression, som kan uppkomma dels pga. förändrad
struktur i hjärnan, dels pga. sorgereaktion över förlusten av tal-skriv- och
läsförmågan. Med andra ord så kan alla drabbas av afasi (Afasiförbundet;
6
Eriksson, 2001; Gottsäter & Mätzsch, 2007; Jönsson & Persson, 2007; Vårdhandboken; Ösberg, Andersen & Wahlund, 2014).
Symtom på afasi
Den som drabbas av afasi kan få stora svårigheter med att skriva
och/eller läsa, förstå det talade språket och att prata.
Efter en hjärnskada så är det, tyvärr, inte bara talet och språkförståelsen som skadas. Ofta blir det andra skador också, såsom halvsidesförlamning, minnesbortfall, synbortfall, och apraxi, d.v.s. att man blir ”fumlig”, svårt att ta på sig och att använda redskap, m.m.
Oavsett om behandling sätts in tidigt (helst inom 3 månader) eller
sent så är skillnaden stor i förhållande till de som inte har fått någon behandling.
Logopedenheten prioriterar människor som drabbats av afasi, så
väntetiden ska inte vara längre än 1 månad för att få träffa en logoped.
Talet behöver börja tränas så fort som möjligt för att det ska ha en chans
att komma tillbaka, eller i alla fall bli lite bättre, men eftersom en hjärnskadad oftast har svårt att ta till sej att han/hon har en skada gör det att
träningen tar lite tid att komma igång.
Beroende på om andra skador också uppkommit så kan talträningen
också försenas. Ibland räcker det med några månader för att hjärnan
spontant har reparerat sig själv och talet kommit tillbaka, men den generella uppfattningen är att det förekommer ingen spontan förbättring efter
cirka sex månader. Med hjälp av träning så kan talet och språkförståelsen
förbättras, även om det kanske inte blir som ”vanligt”
(1177.se; Afasiförbundet; Grut & Kalerud, 2011; Hjärnfonden).
Symptom på afasi:








Automatiskt tal: ord som fastnat, oftast svordomar och veckodagar.
Verbal amnesi: glömmer bort ord.
Anomi: svårigheter i att benämna saker.
Perseveration: upprepningar av ord eller ljud.
Ekolali: upprepning av vad någon annan sagt.
Parafasier: byter ut ord och ljud mot något annat.
Neologismer: säger ord som är obegripliga i sammanhanget.
Agrammatism/dysgrammatism: använder sig inte av rätt ordföljd
och saknar småord och böjningar.
7


Dysprodosi: avviker i betoningar, talrytm och tonfall.
Mutism: får inte fram ord som liknar ett språk, jämföras med
stumhet. Detta kan bero på vissa skador i frontalloben som gör
att initiativförmågan blir starkt begränsad.
Beroende på hur stor och var skadan är så kan man få problem med
olika kognitiva funktioner, såsom tids- och rumsuppfattning, tänkande,
inlärning m.m. (Afasiföreningen Malmö-Lund; Landstinget i Västmanland, 2009; Landstinget i Uppsala; Region Skåne).
8
Att leva med afasi
Jag har läst Katt börjar på S (Tropp Erblad, 1991) och Att få stroke och
komma tillbaka ( Åsén, 1992). Böckerna handlar om två kvinnor som har
drabbats av hjärnblödning respektive blodpropp i hjärnan. Båda kvinnorna har turen att efter mycket träning återfå förmågan att kunna prata
och läsa. De beskriver sorgen över förlusten av sitt språk, till viss del
språk- och läsförståelse, orienteringsförmåga och humörskiftningar. De
beskriver hur det är att försöka prata men inte hitta orden. Åsén (1992)
säger att det känns som om orden låg i olika lådor i hjärnan och att någon gick och hämtade ett ord som hon ville säja, oftast blev det fel ord
som hämtades och då fick ett nytt ord hämtas. Hon kände att det var fel
ord som ut när ordet var på väg ut ur munnen och då var det för sent att
stoppa det. Åsén (1992) beskriver det som att det fanns en stor tratt på
en kulle i hennes hjärna och att bokstäverna trillade ner i tratten, dock
inte i rätt ordning så det blev kaos när orden skulle bildas. Att inte kunna
förmedla och göra sig förstådd är en oerhörd frustration för båda. Det är
inte bara att de inte förstår, de glömmer också vad som säjs och vad det
frågats om.
Läsningen blir svår för att bokstäverna ”är stilla, de rullar inte på”
som Åsén (1992) beskriver det. Efter ett tag, när hjärnan läkt lite, började
de kunna läsa. Åsén (1992) beskriver hur hon började läsa genom att
skrika ut bokstäverna och ljuda fram orden. Det var lättare att koncentrera sig då, enligt henne.
De känner båda skam över att de inte förstår och inte kan göra sig
förstådda. Det leder till oro över att ha tappat förmågan att hitta i omgivningarna. De är rädda för att inte kunna fråga någon om rätt väg och
att glömma bort vart de skulle gå. De kan inte läsa eller förstå vad som
står på entrédörrar (in-ut) och är rädda för att inte förstå vad som sägs,
om de skulle fråga efter vägen. De skäms och tycker det är jobbigt för att
de inte kan förstå eller göra sig förstådda fullt ut.
Åsén (1992) berättar om när hon ska fika och inte förstår vilken
knapp hon ska trycka på kaffemaskinen och kassörskan bara pekar på
automaten och säger: ska du ha med mjölk och socker, vanligt kaffe eller
thé? Då brister allt för henne och hon börjar gråta, frustrerad och arg
över att hon inte förstår hur hon ska göra. Hon tror att hon är dum i
huvudet som inte kan förstå en enkel fråga eller följa en enkel anvisning.
9
Båda författarna berättar också om sina depressioner, dels pga. sorgen över att ha förlorat sitt tal och dels för att skadorna kan ge förändringar i hjärnan som kan ge depression. (Tropp Erblad, 1991; Åsén,
1992).
Anhöriga
Som anhörig till en person med afasi så påverkas man naturligtvis av
förändringar hos den drabbade. Det som drabbar den sjuke drabbar
också, till viss del, den/de anhöriga. Den sociala kontakten med släkt,
vänner och familj försämras drastiskt. Mycket beror på att den sjuke drar
sig undan för det är jobbigt att inte kunna följa med i och kunna föra ett
samtal. Att inte förstå eller kunna göra sig förstådd är påfrestande för alla
parter. Det gäller att den anhörige till den drabbade får stöd, t.ex. genom
ökad kunskap om afasi och hjälpmedel/verktyg vid kommunikationen.
Den anhörige drabbas också av sorg, frustration, hjälplöshet när en närstående blir sjuk. Livssituationen förändras över en natt, så det är viktigt
att anhöriga får så mycket kunskap och hjälp som möjligt. Genom olika
förbund kan man som anhörig få hjälp och stöd, både med vart man ska
vända sig när man behöver hjälp, vilken hjälp som finns att få och man
kan träffa andra som är i samma situation som en själv (1177.se Afasiförbundet; Ander, 2007; Strokeförbundet).
10
Diskussion
Genom att läsa Tropp Erblad (1991) och Åsén (1992) och deras upplevelser av att drabbas av afasi, har tankar väckts. Att förstå att vem som
helst kan drabbas av afasi är lite skrämmande och det är inte så mycket
som behövs för att skadan ska uppstå. Förlusten av tal och språkförståelse, förmågan att styra kroppen, förmågan att styra humör, synbortfall,
hörselbortfall, allt kan försvinna när man minst anar det.
Alla har inte samma tur som Tropp Erblad och Åsén, att få tillbaka
sitt tal och sin språkförmåga och möjlighet att skriva och läsa. . Jag tror
jag kan förstå deras sorg i att förlora allt detta, men det är svårt att sätta
sig in i deras situation när man inte själv har varit där, men med lite inlevelse så kan man i alla fall försöka.
Tänk att själv råka ut för en skada som gör att man tappar förmågan
att kunna kommunicera med andra. Vilken tragedi. Det är ju inte bara
talet och språket som kan skadas, man kan även drabbas av halvsides
förlamning, synbortfall, depression och problem med minnet.
Försök själv att sätta dig in i en situation där du ska förklara eller
fråga något och du inte får fram orden och den du pratar med tittar helt
oförstående på dig och bara avfärdar dig med: jag förstår inte vad du
menar. Ingen rolig situation, kan jag tänka mig. Att inte bli förstådd, och
att ingen tar sig tid att förstå vad man menar, är nog fruktansvärt.
Det gäller att som anhörig/vårdpersonal försöka att förstå vad den
sjuke vill ha sagt eller gjort. Det krävs ett stort tålamod, både från den
sjuke och anhöriga/vårdpersonal, men det får, och måste få, ta den tid
det tar. Tillsammans får man försöka hitta på ett sätt att kommunicera
med bilder, enstaka skrivna ord, kroppsspråk, skrift, konkreta föremål.
Sätten är många, det gäller bara att försöka hitta det rätta. Min erfarenhet
är att det kan ta tid, vilket kan vara påfrestande för den sjuke, att förstå
vad som menas.
När jag inte förstår så tar jag alltid på mig skulden, att jag ser eller
hör dåligt. Det är viktigt att inte lägga ”skulden” på den sjuke att jag inte
förstår. Humor brukar också hjälpa till lite ibland, man måste våga bjuda
på sig själv. Ändra tonfallet, att inte ha någon talrytm eller nyans i tonfallet kan hjälpa. Viktigt är att tala tydligt, att överartikulera ibland. Ibland
hjälper det att komma med tokiga gissningar när den drabbade börjar
tappa tålamodet för att jag inte förstår.
11
Hur kommunicerar man bäst med den som
drabbats av afasi?
Hur beter man sig mot en människa som inte har orden? Hur tänker en sådan
människa? Kan man tänka när man inte har ord?
Erblad Tropp, 2002, sid.8
Tänkvärda ord som tål att begrundas. Bara för att en människa har tapppat sitt tal så har hon inte tappat sitt intellekt, hon har bara lite svårare
och behöver lite längre tid för att uttrycka sig och förstå det som sägs
eller det man läser. Att föra ett samtal som båda har utbyte av kräver en
massa från båda parter.
Se till att det är lugnt och stilla runt omkring, att sortera bland en
massa andra ljud tar på krafterna. Ha tålamod och visa ingen irritation,
det kan ta tid att både hitta och att förstå orden.
Använd fantasi, hitta på olika sätt att få den drabbade att förstå vad
som menas. Här kan man använda konkreta bilder, skrivna ord, pictogrambilder, riktiga föremål, ändra röstläge, använda kroppsspråk, sjunga.
Ge dig tid att förstå vad personen vill säga för ibland blir det fel ord,
ord som inte passar in, påhittade ord som saknar någon betydelse, men
för den sjuke låter det rätt i huvudet. Våga gissa fel, men lägg det inte på
den drabbade att det är han/hon som säger fel. Bekräfta att du förstått
vad som sagts. Om du inte förstår så säg det, så får man försöka igen.
Var inte rädd för att gissa fel. Det kan ta tid för alla att förstå varandra.
Det är bättre att gissa fel än att inte gissa alls och ge sken av att man förstått vad som sagts och vad som menats. Det finns inget rätt eller fel sätt,
bara olika strategier.
Försök få den sjuke att bekräfta att han/hon har förstått vad du sagt
om du ska ge information om något. Ibland så kan det verka som om
den drabbade förstår vad som sagts men har inte gjort det.
I ett samtal med en som drabbats av afasi är det viktigt att bekräfta den
drabbade i både tal, mimik och kroppsspråk (Ander, 2007; Burström
Gustavsson & Fogelberg, 2012; Käcker, 2007).
12
Checklista för goda samtal
Att inte kunna tala är inte detsamma som att inte ha något att säga.
Afasiförbundet
Ibland är det svårt att förstå de enklaste meningar. Orden når inte fram,
stannar halvvägs och bokstäverna byter plats med varandra. Likadant kan
det vara när den drabbade ska prata, det hörs rätt inne i huvudet med när
orden ska ut så blir det fel, bokstäverna stannar kvar eller byter plats med
varandra och man säger något annat än det som var tänkt. Självkritiken
kan vara liten eftersom man själv inte uppfattar att man säger fel och för
att man har svårt att uppfatta vad som blir sagt.













Ha ögonkontakt, utan att tränga dig på.
Tala tydligt, direkt till den som har afasi.
Använd korta meningar.
Ställ ja eller nej frågor.
Prata om en sak i taget.
Ändra tonläge. Mer nyanserat tal.
Förstärk talet med gester, kroppsspråk och minspel.
Använd papper och penna, bilder eller pictogrambilder. Ibland
kan det skrivna ordet vara lättare att förstå än det talade. Man kan
också förstärka konkreta bilder med ord, skriva vad bilden föreställer.
Skriv korta meningar.
Vid information upprepa det du har sagt men med annan formulering.
Använd ord som stöd till innehållet: säg ” vill du äta middag?”
istället för ” vill du ha middag?”.
Om du ger information så skriv ner vad det informerats om så
personen kan gå tillbaka och läsa vad ni pratat om.
Fråga om du kan hjälpa till om personen inte hittar orden men ta
inte för givet att han/hon vill bli hjälpt eller inte vill ha hjälp. Här
får man försöka läsa av situationen från gång till gång. Försök
läsa av från gång till gång. Undvik att korrigera direkt vid felsägning. Säg istället det ordet eller meningen som blev fel i samband
med en annan mening.
13



Undvik onödiga ljud runtomkring, såsom tv och radio.
Låt det ta tid, visa och säg att du vill förstå och att det är viktigt
för dig att du förstår vad som ska sägas.
Vid samtal var säker på att den som har afasi har förstått vad du
menar, ge inte upp i dina försök att förstå (Afasiförbundet; National Institute on Deafness and other Communication Disorders).
Tack
Jag vill tacka Petra Björne och Karin Thulin, min handledare och traineekollega, för allt stöd och all hjälp under min tid som trainee.
14
Referenser
1177.se. www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Afasi
Nerladdad 20150203
Aamodt. S. & Wang. S. (2009). Välkommen till din hjärna. Stockholm: Natur och Kultur.
Afasiförbundet. www.afasiforbundet.se. Nerladdad 20141210
Afasiföreningen Malmö-Lund. www.malmo.afasi.se.
Nerladdad 20141210
Allwood, J. & Ahlsén, E. (1984). Afasi och semantik. Göteborgs universitet: Gothenburg Papers in Theoretical Linguistics S5.
Ander, A. (2007). Kommunikation efter stroke. Lund: Vårdalinstitutet.
www.vardalinstitutet.se/scst/aa_kommunikation.pdf
Nerladdad 20141210
Burström Gustavsson, I. & Fogelberg, A. (2012). Att mäta vårdpersonals
kunskap om afasi: Framtagande av items till bedömningsinstrument. Uppsala universitet: magisteruppsats.
Eriksson H. (2001). Neuropsykologi. Stockholm : Liber.
Forsberg Larsson, J. & Lilja, M. (2013). Verbbenämning hos vuxna med afasi:
bedömt med Action Naming Test. Linköpings universitet: magisteruppsats.
Gottsäter, A. & Mätzsch. T. (2007). Stroke och cerebrovaskulär sjukdom.
Lund: Studentlitteratur.
Grut, E. & Kalerud, C. (2011). Intensivträning vid kronisk afasi: Multipel fallstudie med Constraint Induced Aphasia Thearpy. Uppsala universitet: magisteruppsats.
Hjärnfonden. www.hjarnfonden.se. Nerladdad 20141002
Högman, N. & Schafferer, J. (2009). När språket försvann -upplevelser av att
leva med afasi till följd av stroke. Högskolan i Borås: kandidatuppsats.
Jönsson, J & Persson, T. (2007). Afasi: en litteraturstudie om kommunikation vid afasi orsakad av stroke. Malmö högskola: examensarbete.
15
Krogstad, J.M. (2001).Vad är förvärvad hjärnskada? Internetversion 200106-29.
http://www.skane.se/Public/SUS_extern/Verksamheter/Rehabmedicin
/Dokument/100-hjarnskadekoord-boktips-nr2.pdf 20150213
Käcker, P. (2007). Nycklar till kommunikation. Linköping: Linköping Studies in Arts and Science. No.380
Landstinget i Uppsala.
http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattning
ar/Forvarvade-hjarnskador-hos-vuxna1/Sprak--ochkommunikationssvarigheter-vid-forvarvad-hjarnskada-/Afasi/ Nerladdad 20141021
Landstinget i Västmanland (2009). Afasi - logopediska åtgärder.
http://www.liv.se/Global/F%C3%B6r%20v%C3%A5rdgivare%20och
%20samarbeten/V%C3%A5rdprogram%20och%20v%C3%A5rdrutiner
/V%C3%A5rdprogram/afasi-logopediska-atgarder-vardprogram.pdf
Nerladdad 20141021
National Institute on Deafness and other Communication Disorders.
http://www.nidcd.nih.gov/health/voice/pages/aphasia.aspx. Nerladdad
20150414
Olsson, C. & Svensson, M. (2011). Omgivningsfaktorers inverkan på delaktighet i vården för patienter med afasi Influence of environmental factors on participation
in health care for patients with aphasia. Örebro universitet: kandidatuppsats.
Region Skåne.
http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Logopederna_i_Skane/Afasi/
Nerladdad 20141002
Stroke.se. http://stroke.se/afasi/ Nerladdad 20150415
Strokeförbundet. www.strokeforbundet.se. Nerladdad 20150415
Tropp Erblad, I. (1991). Katt börjar på S: om afasi. 2 uppl. Stockholm: Natur & Kultur.
Vårdhandboken. www.vardhandboken.se/Texter/Afasi-dysartri.../Vardoch-bemotande/ Nerladdad 20141003
16
Åsén, M. (1992). Att få stroke och komma tillbaka. Solna: LIC Förlag AB.
Östberg, P., Andersen, C. & Wahlund, L-O. (2002). Progressiv afasi: Nya
rön om bortglömda fenomen. Läkartidningen, 99(17), 1941-1944.
17
STADSKONTORET
FoU Malmö
205 80 Malmö
Telefon 040-34 10 00
www.malmo.se/fou