Entreprenadavtalet i en allmän avtalsrättslig kontext – särskilt om

Transcription

Entreprenadavtalet i en allmän avtalsrättslig kontext – särskilt om
Entreprenadrätt, Johan Adestam
20150407
Entreprenadavtalet i en allmän avtalsrättslig kontext – särskilt om tolkning
Nedan finns instuderingsfrågor till rättsfall som kommer att diskuteras vid undervisningstillfället om
entreprenadavtal och tolkning. Samtliga rättsfall kommer (förhoppningsvis) att beröras under
seminariet. Rättsfallen är utvalda för att de – hoppas jag – illustrerar en rad olika och olikartade fall i
vilka avtalstolkning är av betydelse i en entreprenadrättslig kontext.
Uppgifter inför seminariet
a. En inledande fråga att fundera över: Samuelsson 2011 menar att entreprenadavtalet bör betraktas
som en självständig avtalsform. Vad betyder detta?
b. Välj en grupp av rättsfall nedan och läs dem mer noggrant (grupperna är ”överlappande”, dvs.
samma rättsfall kan finnas i flera grupper). Läs övriga rättsfall i mån av tid och ork. Till rättsfallen
finns en rad frågor som man kan fundera över (och kanske besvara) i anslutning till läsningen av
rättsfallen.
Grupp 1
NJA 1998 s. 364
NJA 2005 s. 205
NJA 2010 s. 629
Grupp 2
NJA 2007 s. 758
NJA 2010 s. 629
Högsta domstolens dom 2014-11-28 i mål nr. 176-12 (www.hogstadomstolen.se)
Grupp 3
NJA 1998 s. 364
NJA 2013 s. 271
Högsta domstolens dom 2014-12-23 i mål nr. T 511-13 (www.hogstadomstolen.se)
Entreprenadrätt, Johan Adestam
20150407
NJA 1998 s. 364
1. Vilka är de olika tolkningsalternativen?
2. Vilka (tolknings-)argument framförs till stöd för de olika tolkningsalternativen? Och vilka argument
kan, även om de inte framförts eller tillämpats i just dessa fall, såvitt framgår av domskälen, framföras
inom ramen för en tolkning?
3. Avtalstolkning går – brukar det sägas – ut på att finna den ”gemensamma partviljan” eller
innebörden i parternas överenskommelse. På vilket sätt kan de olika tolkningsargumenten sägas belysa
innebörden i parternas överenskommelse?
4. Vilken typ av rättshandling utgör ”spärrförbindelsen”? Vilken är dess rättsliga relevans? Enligt
vilken rättsnorm tillmäts den relevans?
5. HD uttalar att en ”utgångspunkt vid bedömningen av spärrförbindelsens rättsverkan måste vara att
Varnäsbolaget inte genom Skivarps partiella överlåtelse av sin rätt kunnat få bättre rätt gentemot
kreditgivaren än Skivarp”. Varför är det så?
6. HD talar (s. 373) om ”[d]et i spärrförbindelsen uppställda kravet på bevisning”. Vad avser HD med
bevisning? Vad har, och hade ett sådant villkor enligt HD, för praktisk funktion för de inblandade
parterna?
NJA 2005 s. 205
1. Vilket slags rättsregel tillämpas av HD (bevisregel, tolkningsregel, utfyllning etc.)? Kan man tänka
sig någon annan utformning än den som valts?
2. Vad har parterna yrkat? Hade utgången blivit densamma om entreprenören hade yrkat att ett visst
pris avtalats?
NJA 2007 s. 758
1. HD uttalar att till följd av att ett ”inomobligatoriskt krav” som huvudregel endast kan riktas mot en
avtalspart blir det betydelsefullt om den som i en kontraktskedja råkat ut för en person- eller sakskada
på utomobligatorisk grund kan vända sig direkt mot ett bakre led som vårdslöst orsakat skadan.
a. Vad åberopas till stöd för att så inte skulle vara fallet? (Och vilket stöd kan ni tänka er för att
så inte skulle vara fallet?) Är de äldre rättsfall som HD åberopar relevanta i sammanhanget? (Jfr
t.ex. NJA 1986 s. 712 – varför åberopas i detta rättsfall förekomsten av en särskild
säkerhetsrisk? Jfr även vad som sägs i T 176-12 – se nedan).
b. Är skadeståndslagens regler tillämpliga?
c. Kan de åsidosättas genom avtal? Mellan vilka parter?
2. Hur ser regleringen rörande ansvar för anlitad part ut i AB04?
3. Vilka argument åberopas av HD till stöd för hur den aktuella tvisten ska lösas?
4. Anta att beställaren ifråga om entreprenad på summan 1.000.000 kr. gentemot en generalentreprenör
tillämpat AB04 och att generalentreprenören för utförande av en del av entreprenaden (summan
Entreprenadrätt, Johan Adestam
20150407
100.000 kr.) anlitar en underentreprenör som orsakar skada för beställaren. Anta vidare att det i bägge
avtalsförhållandena finns en ansvarsbegränsning till 15% av kontraktssumman. Hur mycket skulle
underentreprenören kunna bli förpliktad att ersätta beställaren?
5. Vilken räckvidd/vilket tillämpningsområde har den – ja, vad är det? – ”norm” (?) som HD kommer
fram till ska anses gälla?
NJA 2010 s. 629
1. BIGAB(s försäkringsgivare) har ersatt beställaren (Mandamus). Var BIGAB förpliktad att göra det?
Hur ser regleringen ut i AB04 och vad gäller enligt utfyllande rätt? Ansvarade BIGAB för skada som
orsakas av Temarörs oaktsamma handlingar?
2. Vilka funktioner för parterna kan en vitesklausul fylla?
3. HD uttalar i punkt 12 att det inte generellt kan anges ”huruvida en vitesklausul in dubio utgör en
exklusiv reglering av ersättningen vid ett kontraktsbrott. I stället får klausulen i allmänhet tolkas utan
tillämpning av en sådan hjälpregel”. Vad menar HD med att en klausul inte ”in dubio” skulle utgöra en
exklusiv reglering? Vilket slags regel skulle en sådan ”in dubio”-regel utgöra och vem riktar den sig
till? (Är det t.ex. fråga om en processrättslig regel eller någonting som styr tolkningen?)
4. Vilka argument anför HD till stöd för den lösning som förespråkas (punkt 13)?
5. Med vilken metod (tolkning, utfyllning, bevisvärdering eller något annat sätt) kommer HD fram till
vilka rättsverkningar som ansågs följa av klausulen?
6. HD gör i punkt 14 uttalanden om i vilken utsträckning parter till ett avtal kan åstadkomma
rättsverkningar för till avtalet utomstående tredje part. Vilka principer gäller i detta hänseende i svensk
rätt? (Jfr NJA 2007 s. 758 och NJA 2009 s. 16). Hur ska man i detta hänseende uppfatta punkt 15, i
vilket det sägs att BIGAB hade kunnat åberopa ansvarsbegränsningen?
7. Var finns stöd för den ”allmänna rättsprincip” som enligt HD (punkt 17) omfattas av svensk rätt?
NJA 2013 s. 271
1. Vilka är de olika tolkningsalternativen?
2. Vilka (tolknings-)argument framförs till stöd för de olika tolkningsalternativen? Och vilka argument
kan, även om de inte framförts eller tillämpats i just dessa fall, såvitt framgår av domskälen, framföras
inom ramen för en tolkning?
3. Avtalstolkning går – brukar det sägas – ut på att finna den ”gemensamma partviljan” eller
innebörden i parternas överenskommelse. På vilket sätt kan de olika tolkningsargumenten sägas belysa
innebörden i parternas överenskommelse?
4. Hur ska man på ett generellt plan, enligt HD, tolka AB-villkoren? Finns det särskilda (speciella)
tolkningsprinciper tillämpliga på tolkning av entreprenadavtal eller på tolkning av AB-villkoren?
5. Vad menar käranden, HD (se t.ex punkt 9 i domskälen), respektive AB04 (i den aktuella klausulen)
med ”ansvar”? Vilket slags ”ansvar” handlar det om?
6. Käranden hävdar (se tingsrättens dom under ”Parternas utveckling av talan” och närmare bestämt
”Peabs ansvar oberoende av vållande”) att ”[d]et förhållandet att den ena parten inte ansvarar
Entreprenadrätt, Johan Adestam
20150407
för viss skada kan i ett avtalsförhållande mellan två parter inte innebära annat än att den andra parten
skall bära det ansvaret”. Verkar det rimligt? Hur bemöts detta av Peab?
7. I AB04 (kap. 5 § 1 stycke 2) föreskrivs att entreprenören inte ”ansvarar” för skada som beror på
beställaren. Finns det någon bestämmelse i KöpL som reglerar vad som gäller om en vara innan den är
avlämnad skadas på grund av köparens agerande?
8. Varför, tror du, ansåg käranden att det fanns stöd för att tolka den aktuella klausulen i AB04 på det
sättet?
9. Hindrar den av HD företagna tolkningen att beställaren skulle kunna bli skadeståndsskyldig
gentemot entreprenören i den aktuella situationen?
10. Är rubriksättningen på referatet rättvisande?
T 176-12
1. Är skadeståndslagens regler tillämpliga i avtalsförhållanden?
2. Hur förhåller sig T 176-12 till NJA 2007 s. 758? (Jfr särskilt Lindskogs tillägg punkt 10 och 35‒38.)
3. På vilken grund (med tillämpning av vilken rättsnorm) och på vilket sätt ansågs skadeståndsansvaret
vara begränsat?
4. Läs Lindskogs tillägg punkterna 18‒33;
a. Lindskog skiljer mellan ”fingerade” och konkludenta tredjemansavtal. Hur dras denna gräns?
b. Vilken är skillnaden mellan självständiga och osjälvständiga tredjemansavtal?
T 511-13
1. Vilka är de olika tolkningsalternativen?
2. Vilka (tolknings-)argument framförs till stöd för de olika tolkningsalternativen? Och vilka argument
kan, även om de inte framförts eller tillämpats i just dessa fall, såvitt framgår av domskälen, framföras
inom ramen för en tolkning?
3. Avtalstolkning går – brukar det sägas – ut på att finna den ”gemensamma partviljan” eller
innebörden i parternas överenskommelse;
a. På vilket sätt kan de olika åberopade omständigheterna sägas belysa innebörden i parternas
överenskommelse?
b. Se punkt 20, där det konstateras att ”den gemensamma partsviljan” i fallet inte gav någon ledning
vid tolkningen. I vilken mening talas här om ”gemensam partsvilja”?
4. Hur ska tolkning av entreprenadavtal enligt HD gå till? Är det fråga om överväganden som är
speciella för tolkning av entreprenadavtal eller överväganden av mer allmän giltighet? Har HD lagt
fast ett mer eller mindre ”bestämt” regelverk för hur tolkning ska ske?