Användning av kvalitetsregister i äldreomsorgen bland Famnas

Användning av kvalitetsregister i äldreomsorgen
bland Famnas medlemmar
Kartläggning av nuläget och identifiering av behov
Viktoria Loo
Stockholm, juni 2014
Famna, Box 16355
103 26 Stockholm,
www.famna.org
Från siffra i statistiken till värde för den äldre
Famna som intermediär i arbetet med kvalitetsregister
och ständiga förbättringar.
Innehåll
Bakgrund...................................................................................................................... 2
Famnas arbete med kvalitetregister ................................................................................................. 2
Aktuella kvalitetsregister ................................................................................................................. 2
Kartläggningsarbete ..................................................................................................... 3
Resultat........................................................................................................................ 3
Rekommendationer för fortsatt stöd ............................................................................ 4
Stöd i arbetet med mätningar och ständiga förbättringar: ............................................................... 4
Grundläggande stöd i användningen av register: ............................................................................. 4
Senior alert .................................................................................................................................. 4
Palliativregistret .......................................................................................................................... 4
BPSD-registret: ............................................................................................................................ 5
Referenser ................................................................................................................... 5
Bilagor ......................................................................................................................... 6
Bilaga 1 - Famnas Äldreomsorgsmål ................................................................................................. 6
Bilaga 2 – Famnas medlemmar som bedriver äldreomsorg. Sammanställning av nuläge och fortsatt
stöd kring kvalitetsregisterarbetet. .................................................................................................. 8
Bilaga 3 – Preliminär plan för grundutbildning kring kvalitetsregistret Senior alert ......................... 9
1
Bakgrund
Famnas arbete med kvalitetregister
Famna har under de senaste åren jobbat aktivt med utvecklingen av kvalitet och ledarskap
bl.a. inom ramen för regeringens satsning Sammanhållen vård och omsorg för de mest
sjuka äldre. Inom överenskommelsen mellan regeringen och SKL har Famna ett uppdrag
att samordna de idéburna utförarna och verka för samverkan mellan olika huvudmän. I
uppdraget som utvecklingsledare på Famna ingår att stödja våra medlemmar med utbildning, implementering och uppföljning kring de nationella kvalitetsregister som ingår i satsningen. Äldreomsorgsnätverket har under de senaste åren aktivt jobbat med att förbättra
rapporteringen till nationella databaser och verkar för ökad transparens av vårdens och
omsorgens resultat för att stimulera utveckling och lärande. Nätverket har beslutat om mål
för äldreomsorgens kvalitet med utgångpunkt i indikatorer från nationella enkäter och kvalitetsregister (Bilaga 1 - Famnas Äldreomsorgsmål). Under 2013 har en kartläggning av
nuläget genomförts. Med utgångspunkt i detta nuläge ska under 2014 kontakten med medlemsorganisationerna intensifieras.
Denna rapport bygger på en kartläggning av medlemmarnas behov av stöd för användning
av kvalitetsregister för verksamhetens utveckling. Kartläggningen genomfördes under perioden februari – maj 2014 och resulterar i rekommendationer för framtida insatser.
Kvalitetsregistrens syfte är enligt patientdatalagen att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra vårdens kvalitet (SFS 2008:355 7 kap 4§). Det handlar om att veta vad vi
åstadkommer och arbeta med ständiga förbättringar. Genom att man använder evidensbaserade instrument för utredning och skattning kan personalen gå från att tro till att veta
vem som har behov av en viss insats. Valda behandlingsmetoder kan på ett systematiskt
sätt följas upp med hjälp av rapporter (data och mätningar) och på det sättet kan man identifiera vad som behöver förbättras. Kvalitetsregistren kan bidra med viktig information och
verka som en drivkraft för förbättringsarbete, men det gäller att det finns någon som vet
hur man förvaltar informationen och initierar förbättringsarbetet (Nordström, WildeLarsson 2012). Forskning och erfarenhet visar hur viktigt det är med mätningar för att
skapa lärande och uthållighet i det fortlöpande förbättringsarbetet (Neubeck et al, 2014).
Genom att sätta fokus på teamarbetet tillvaratas all den erfarenhet som finns på aktuellt
område. Det är viktigt att göra det man kan för att engagera den äldre själv, kvalitetsregistren kan underlätta och stärka den äldres delaktighet (Nordström, Wilde-Larsson 2012). En
annan viktig framgångsfaktor är chefernas förståelse, delaktighet och engagemang. Ett sätt
att skapa engagemang är att prata om och synliggöra resultat i våra verksamheter och vad
vill åstadkomma. Kvalitetsregister kan hjälpa oss att skapa strukturer för mätningar.
Aktuella kvalitetsregister
På det stora hela upplever man att Svenska palliativregistret (www.palliativ.se) är relativt
enkelt att hantera eftersom det handlar om att man beskriver den sista veckan i livet genom
att personalen som vårdat en just avliden människa besvarar ett 30-tal frågor vid ett tillfälle. Palliativregistret har funnits längst av dessa tre och många av medlemmarna har registrerat aktivt under flera år. Det är dock inte givet att man har jobbat aktivt med återkoppling
t.ex. med hjälp av resultatrapporterna.
2
Senior alert (www.senioralert.se) är ett processregister som man arbetar med över tid och
skall ses som ett stöd i det fortlöpande vårdpreventiva arbetet gällande områdena fall,
trycksår, undernäring och ohälsa i munnen. Man jobbar med evidensbaserade riskbedömningsinstrument, behovsanpassade åtgärder och uppföljning. Detta är det kvalitetsregister
som upplevs som mest komplext och tidskrävande eftersom det omfattar hela den vårdpreventiva arbetsprocessen och ger feedback på hur de olika insatserna faller ut. Arbetet består
av flera moment och rapporterna man får fram är många och ibland svåra att tolka.
BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) (www.bpsd.se) är
liksom Senior alert ett processregister. Man jobbar med att observera och skatta förekomsten av BPSD, analyserar, sätter in åtgärder för att sedan kunna utvärdera insatta omvårdnadsåtgärder och förekomsten av BPSD över tid. I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för
vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 framhålls vikten av att arbeta strukturerat med
utredning, behandling och uppföljning av BPSD. De av våra medlemmar som idag jobbar
med BPSD-registret ser det som ett mycket bra och enkelt stöd i arbetet med personer med
demenssjukdomar. Alla medlemmar är inte i dagsläget anslutna till detta register.
Kartläggningsarbete
Famna har under det senaste året jobbat med att sammanställa data kring medlemmarnas
resultat i Svenska Palliativregistret, Senior alert och Öppna jämförelser - Äldreguiden för
åren 2010-2013. Under våren 2013 påbörjades även ett arbete med att stämma av resultaten
med medlemmarna för att få en kompletterande bild av situationen kring arbetet med kvalitetsregistren. Under våren 2014 har en uppföljning gjorts för att kartlägga vidare behov av
stöd. Kontakt har tagits via telefon, mail och genom fysiska möten. Aktuella medlemmar i
detta fall är de som bedriver äldreomsorg och som har ett HSL-ansvar inom den egna
verksamheten, de uppgår i dagsläget till 12 stycken.
Resultat
Granskningen visar att alla dessa medlemmar är anslutna till Senior alert och Svenska Palliativregistret, dock arbetar inte alla medlemmar aktivt med registren. Orsakerna till detta
är bland annat svårigheter att se direkt nytta av registret på grund av att man är i ett tidigt
skede av införandet, att man anser arbetsbördan vara för stor på grund av dubbeldokumentation eller så har arbetet avstannat bland annat på grund av avsaknad av ansvarig person som driver arbetet framåt. Gemensamt är att uppföljningen av arbetet med registret är
låg. Uppföljning kan t.ex. ske med hjälp av rapporter och analysdata från registren för att
identifiera förbättringsbehov. Detta beror dels på ovana att jobba med kvalitetsregisterdata
och okunskap kring hur rapporterna tas fram. Det finns inte heller en strukturerad plan för
hur detta arbete skall se ut t.ex. en ansvarig person eller forum där detta skall behandlas.
Att man inte ser nyttan av registret eller lyckas skapa uthållighet verkar till stor del beror
på avsaknaden av uppföljning och återkoppling med hjälp av rapporteringsverktyg. På
detta sätt saknar personalen feedback på utfört arbete eller resultat och det bidrar till att
man tröttnar och återgår till det arbetssätt man hade tidigare.
Se Bilaga 2 för en översikt över Famnas medlemmars resultat i olika kvalitetsregister.
3
Rekommendationer för fortsatt stöd
Stöd i arbetet med mätningar och ständiga förbättringar:



Erfarenhet visar att Famnas Värdeforum är en värdefull plattform och ett utmärkt
forum för att arbeta med kvalitetsregisterfrågor (Neubeck, Elg 2013). Många team
som har deltagit i Förbättra & Coacha samt Mäta har arbeta med frågor kopplade
till något av de tre kvalitetsregistren har fått fina resultat. Kartläggningen visar
dock att det finns ett fortsatt behov av stöd.
Det finns framförallt ett stort behov av att få stöd kring mätningar och träna sig i att
ta fram data, hantera och lära av de egna resultaten. Värdeforum kan erbjuda stöd
till systematiskt förbättringsarbete samt stöd till analys av data och resultat. De
medlemmar som väljer att inom ramen för Värdeforum arbeta med ett förbättringsarbete kopplat till något av kvalitetsregistren kan ges extra stöd dels genom aktiv
handledning gällande kvalitetsregisterfrågor under själva värdecaféerna. Man skulle
även kunna erbjuda handledning på plats ute i den egna verksamheten, vilket skulle
kunna uppmuntra personalen och när så behövs ge konkret hjälp i hur man tar fram
olika rapporter i registren.
Forskingen och vår erfarenhet visar att chefens förståelse, engagemang och delaktighet är en nyckel till framgång för förbättringsteamen. Man behöver därför i
högre utsträckning jobba för att involvera dem. Det pågår ett utvecklingsarbete i
Värdeforum där chefer kommer att bjudas in och förväntas delta på den första och
sista coachträffen. Vidare behöver man skapa kontakt med chefer vid verksamhetsbesök. Utöver det kommer man att ha löpande kontakt med ansvarig chef via mail
och telefon. Viktigt är också stöd till cheferna när det kommer till att utse förbättringsteamet, det är viktigt att personer med nyckelfunktioner i kvalitetsregisterarbetet deltar i teamet för att skapa bästa möjliga utgångsläge. Här kan man tänka sig att
coachen får en tydligare roll på plats i verksamheten även efter avslutat Värdeforumsprogram med ansvar för uppföljning och spridning. I förlängningen bör det
vara en självklar målsättning att all personal involveras i arbetet.
Grundläggande stöd i användningen av register:
Senior alert


Några av våra medlemsverksamheter har enheter som inte har kommit igång med
Senior alert eller där arbetet har avstannat. Dessa enheter kan stödjas antingen genom att erbjuda en grundutbildning eller inspirationsdag kring registret. En grundutbildning är framtagen (Bilaga 3) och är redan inbokad hos två av medlemmarna.
Generellt stöd kring registerarbete kan erbjudas genom fortsatt hjälp, uppmuntran
och uppföljning via mail och telefon med nyckelpersoner ute i verksamheterna.
Man bör även erbjuda handledning och stöd på plats eller i workshops/seminarier i
den mån det är möjligt och önskemål finns samt informera och uppmuntra medlemmar att ta del av de webbutbildningar som tillhandahålls av registren själva.
Palliativregistret
•
Behov av stöd av detta slag finns enligt kartläggningen inte gällande Palliativa registret.
4
BPSD-registret:


Innan man kan starta sitt arbete i BPSD-registret måste verksamheten utbilda ett
team från enheten (bestående av undersköterska/vårdbiträde, legitimerad personal
och chef). Denna utbildning får endast tillhandahållas av speciellt BPSDcertifierade utbildare som registret själva utbildar. Undertecknad har under våren
ansökt och blivit beviljad att få gå denna 4-dagars utbildning under sommaren/hösten 2014 för att kunna hjälpa våra medlemmar att komma igång med arbetet
med BPSD-registret. En första administratörsutbildning är preliminärt planerad till
oktober 2014 för de verksamheter som har uttryckt intresse och möjlighet att gå
med i ett första utbildningsskede. Vid dagens datum räknas detta till ca 7 enheter
(Bilaga 2). En andra administratörsutbildning är preliminärt planerad till våren
2015.
Tre verksamheter är idag redan anslutna till BPSD-registret (Danvikshem i Nacka,
Stockholms sjukhem i Stockholm samt Bräcke diakoni med enheterna i Stockholm,
Göteborg, Lerum, Alingsås och Linköping). Dessa verksamheter önskar löpande
stöd och vidare utbildning av fler administratörer. De kan också fungera som goda
exempel för övriga verksamheter som skall påbörja sitt arbete.
Referenser
Landstinget i Jönköpings län. Senior alert, 2014. Hämtad 2014-06-02 från
http://plus.lj.se/senioralert
Neubeck Truls, Elg Mattias. Stockholm, 2013. Tre år med systematiskt kvalitetsarbete i
idéburen vård och social omsorg. En utvärdering av Värdeforum och Famnas kvalitetsarbete. Rapporten kan laddas ned på www.famna.org
Neubeck Truls, Elg Mattias, Schneider Thomas, Andersson-Gäre Boel, 2014. Prospects
and Problems of Transferring Quality-Improvement Methods from Health Care to Social Services: Two Case Studies. Perm J 18(2):38-42
Nordström, G. & Wilde-Larsson, B. (Red), 2012. Kvalitetsarbete för bättre och säkrare
vård. Studentlitteratur. Lund.
Patientdatalagen (2008:355). http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientdatalag-2008355_sfs-2008355/?bet=2008:355
Socialstyrelsen, 2010. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010.
Riktlinjerna kan laddas ner på www.socialstyrelsen.se
Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens, BPSD, 2014.
Hämtad 2014-06-02 från; http://www.bpsd.se/
Svenska Palliativregistret, 2014. Hämtad 2014-06-03 från; http://palliativ.se/
5
Bilagor
Bilaga 1 - Famnas Äldreomsorgsmål
(Underlag till Famnas äldreomsorgsnätverk 130417)
Bakgrund
Kvaliteten i vården och omsorgen för de mest sjuka äldre är en av de mest diskuterade frågorna i samhällsdebatten. Famna har under de senaste åren jobbat aktivt med utvecklingen
av kvalitet och ledarskap bl.a. inom ramen för med Regeringens satsning Sammanhållen
vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Famna har sedan starten av satsningen 2010 ett
uppdrag att samordna de idéburna utförarna och verkar för en bättre samverkan mellan
huvudmännen.
De flesta av medlemmarna som bedriver äldreomsorg har deltagit i olika program i Värdeforum, många av de med flera team, eller har fått stöd från Famna i införandet av kvalitetsregister. I äldreomsorgsnätverket har det blivit tydligt att kvalitetsarbetet är en central beståndsdel i det dagliga arbetet.
Som en del av arbetet i den nationella satsningen har äldreomsorgsnätverket diskuterat
satsningens nationella mål som ansågs för låga. Nätverket har därför beslutat att ta fram
egna mål för Famnas medlemmar. Målnivåerna har förankrats under ett flertal nätverksmöten och har delgivits alla medlemmar för synpunkter via nätverkets webbforum.
Genomförande
Famna föreslås ta fram en nulägessituation för respektive medlem. Medlemmarna erbjuds
att ansluta sig till de gemensamma målen. Anslutningen kräver ett beslut på ledningsnivå
samt en handlingsplan för hur målen ska uppnås under 2013. Famna erbjuder stöd i utvecklingsarbetet och sammanställer måluppfyllelse i sin årliga kvalitetsrapport.
Famnas äldreomsorgsmål
Målen utgår från de nationella målen i satsningen Sammanhållen vård och omsorg för de
mest sjuka äldre men har högre nivåer.
Vård- och omsorgsboenden
Äldreguiden
 Genomförandeplan
 Delaktighet
 Utbildning
 Riskbedömning – Fall
 Riskbedömning – Trycksår
 Riskbedömning – Undernäring
 Läkemedelsgenomgång
 Bra måltidsordning
100%
100%
90%
100%
100%
100%
100%
Ja
6
Senior alert
 Alla enheter är aktiva (minst 10 registreringar under senaste året)
 100 % av alla boende har aktuella riskbedömningar inom områden fall, undernäring, trycksår och munhälsa (max 1 år gamla)
 100 % av alla boende som har risk har fått minst en planerad och uppföljd åtgärd
inom respektive riskområde
Svenska palliativregister
 Alla relevanta verksamheter är anslutna (särskilda boenden, palliativa enheter, korttidsenheter)
 100 % av alla som avlider följs upp med hjälp av registret
 Verksamheterna har förbättrats minst 5 procentenheter för följande indikatorer:
brytpunktsamtal, smärtskattning, munhälsa och ordination av injektionsmedel mot
ångest
Hemtjänst
Äldreguiden
 Genomförandeplan
100%
 Delaktighet
100%
 Utbildning
90%
 Rutiner för förbyggande av undernäring100%
7
Bilaga 2 – Famnas medlemmar som bedriver äldreomsorg. Sammanställning av nuläge och fortsatt stöd kring kvalitetsregisterarbetet.
Organisation
Kommun
Säbo Hemtjänst Pall reg Sen.alert BPSD Önskemål kring BPSD
Bräcke Diakoni
An
Göteborg
Uddevalla
2
Lerum
Alingsås
Linköping
Stockholm
1
1
3
6
Danvikshem
Nacka
Ersta
An
*An
An
1
An
An
Stockholm
2
An
An
Edsätra
Stockholm
1
An
An
Tunaberg
Södertälje
1
Göteborg
1
Mölndal
1
3
1
Hyllie Park
Täby
Österåker
Stockholm
Haninge
Malmö
Löjtnantsgården
Issak Hirschs minne
Stockholm
Stockholm
1
Josephina hemmet
Stockholm
1
Stockholms sjukhem
Stockholm
Stora sköndal
Stockholm
Plan för fortsatt arbete skall
sättas upp tillsammans med
ledningen under sommaren 2014
*An Uppföljning och löpande stöd
*An Somatisk vård främst, ev.
anslutning våren 2015
*An Uppföljning och löpande stöd
*An Uppföljning och löpande stöd
*An Uppföljning och löpande stöd
*An Rullar på bra. Egna BPSDadministratörer
*An Uppföljning och löpande stöd
1
An
Övrigt - uttryckt behov av stöd
Eventuelllt besök på plats hösten
2014 för uppföljande stöd kring
Senior alert bland ssk
*An Öppnar nytt boende våren 2014, Ny kontakt tas med Magdalena
preliminär uppstart våren 2015 Strandler Ivansson senhösten
2014.
*An Somatisk vård främst, ev.
Kontakt tas själv vid behov av
anslutning våren 2015
stöd/hjälp
Inga kval.reg idag, uppföljande
samtal till hösten 2014 för
upprättande av stödplan
Gtb Stadsmission
HSB Omsorg
Ej HSL-ansvar. Eventuellt arbete Ny upphandling pågår under
med kvalitetsregister sker i
våren/sommaren 2014.
samverkan med hemsjukvård
Uppföljande samtal beroende på
utgång av upphandling
Drift övergår 30/9-14
An
An
An
An
An
Av
*G
*G
*G
*G
*G
*An
An
An
*G
1
1
1
1
1
1
An
An
1
An
An
Bedriver hemjänst, ej HSLansvar. Eventuellt arbete med
kvalitetsregister sker i
samverkan med hemsjukvård
*Av Ev. uppstart våren 2015. Väntar
på återkoppling från ledning.
*An Uppföljning och löpande stöd
7
An
An
*Av Planerar uppstart våren 2015
1
Jobbar med Senior alert i
pappersform. Ev. uppstart av SA
till hösten 2014. Samtal med MAS
Miriam 20/5.
Grundutbildning kring Senior
alert planerad till september
2014 för äldreboendet
Kontakt tas själv vid behov av
stöd/hjälp
* G = Verksamhetschef (VC) har uttryckt önskemål om att gå med i BPSD-registret vid ett första utbildningtillfälle.
* Av = VC har uttryckt en önskan om att få avvakta inträde till BPSD till preliminärt våren 2015 pga. olika skäl.
* An = Några i personalstyrkan har gått administratörsutbildningen till BPSD, VC önskar löpande stöd för uppföljning och utbildning vid behov
8
Bilaga 3 – Preliminär plan för grundutbildning kring kvalitetsregistret Senior alert
För att få ut mesta möjliga av utbildningen rekommenderas att personal som deltar är de
som kommer att ha en nyckelfunktion i ett första skede av implementeringen. Det får
mycket gärna vara personal med olika professioner (undersköterska, sjuksköterska, rehab
personal m.fl.). Ett krav är att ansvarig chef deltar. Önskvärt är att redan innan diskutera
kring hur ni jobbar vårdpreventivt idag samt vilken målsättning som finns kring det vårdpreventiva arbetet i fortsättningen med hjälp av
Innehåll
Undervisning blandas med praktiskt arbete med hur enheten skall få till Senior alert på
enheten.




Vad är kvalitetsregistret Senior alert?
Värdegrund och drivkrafter
Hur arbeta med vårdprevention med hjälp av registret?
Förbättringsarbete och mätningar – rapporternas betydelse
Rekommendationen är att deltagarna innan utbildningen går webb-handledningen Registrera i Senior alert för att lära sig hur registret ser ut och hur man hittar/klickar i registret.
Denna utbildning tillhandahålls av Senior alert. Anmälan görs via deras hemsida
www.senioralert.se.
9