Ann-Marie Wahlström 2015_04_21_Gibbons 2010

Transcription

Ann-Marie Wahlström 2015_04_21_Gibbons 2010
Språkdagen - workshop
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt –
med fokus på elever i äldre åldrar och gymnasiet
Lyft språket – lyft tänkandet*
*(Gibbons 2010)
Ann-Marie Wahlström
Institutionen för svenska språket
Göteborgs universitet
www.gu.se
Innehåll
• Presentation av Pauline Gibbons bok Lyft språket lyft tänkandet
• Skolspråket – utmärkande drag
• Exempel på stöttning
• Övningar – diskussion
www.gu.se
Skolspråk – komma i kapp!
Hur?
Gibbons bok:
•
•
•
•
•
•
•
•
Språk och lärande i ett andraspråksperspektiv (kap 1)
Kognitivt krävande uppgifter i praktiken (kap 2)
Litteracitet i undervisningen (kap 3)
Att utveckla elevernas litteracitet (kap 4)
Bygga broar till text (kap 5)
Att stötta andraspråkselever att bli framgångsrika skribenter (kap 6)
Talet, lärandet och litteraciteten – planering (kap 7)
Planera undervisning med höga kognitiva utmaningar och mycket
stöttning (kap 8)
www.gu.se
Talat språk → skrivet språk
Interaktionens viktiga roll för språkutveckling
• Ge tillfälle att tala om vad som sker
• Ge tillfälle att utveckla ett ”ämneslitterat språk”
• Skapa tillfällen att röra sig från talat till skrivet språk
→→→→→→→→→→→→→→→→→→→
• På väg från ett vardagsrelaterat språk → ett mer abstrakt och mer
formellt (vetenskapligt/kunskapsrelaterat) språk (skolspråk)
(Gibbons 2010)
www.gu.se
Biologi åk 9 - Kunskapskrav för betyget E
• Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa*, naturbruk*
och ekologisk hållbarhet* och skiljer då fakta från värderingar och
formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver
några tänkbara konsekvenser*. I diskussionerna ställer eleven frågor
och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss
del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig
information* och använder då olika källor och för enkla och till viss del
underbyggda resonemang om informationens och källornas
trovärdighet och relevans*. Eleven kan använda informationen på ett i
huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter
och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.
* Vad innebär asterisken?
• Vad ansvarar biologiläraren för?
(Skolverket 2011)
www.gu.se
Hur klart är språket?
Frågor till ämnesläraren:
• Vad förväntas eleverna göra i språket i mitt ämne?
• Läraren: Hur används språket i mitt ämne?
– Vilken typ av tänkande och resonemang är viktigt?
– Vilken typ av frågor brukar ställas?
– Vilka typer av texter kommer eleverna att läsa?
– Vilka typer av texter kommer eleverna att skriva?
(Gibbons 2010:84)
www.gu.se
Hur ser texter ut?
En sommardag
Vi vaknade tidigt och skyndade oss att packa ner fika,
badkläder och andra saker. Vi kom ner till stranden och
slängde oss i vattnet. Sedan simmade vi och plaskade
länge i vattnet. Vi gick upp ur vattnet efter ett tag och
fikade. Sedan sprang vi ut i vattnet igen. Det var kul.
Vatten
Vatten består av molekyler. Det kan anta olika tillståndsformer såsom flytande form, fast form (is) samt gasform
(ånga). Vatten förekommer i levande organismer.
Är verben i den andra texten lika lätta att illustrera?
består av / anta / förekommer
www.gu.se
Exempel - Språklig stöttning
Vatten
kan anta
förekommer i
levande
organismer
består av
olika tillståndsformer
molekyler
såsom
flytande form
fast form (is)
gasform (ånga)
(Holmegaard m.fl. 2006)
www.gu.se
Exempel - Språklig stöttning
När eleverna ska jämföra och diskutera, ge fraser som t.ex.:
• Om man jämför A med B så …
• En jämförelse mellan A och B visar …
• A är större än B (komparation) …
• A liknar B …
• A är lika stor som …
A
B
A
B
• A är mindre än …
• B är större än …
A
B
www.gu.se
Viktigt i Språkutvecklande arbetssätt:
• Använd elevernas förkunskaper
• Släpp in modersmålet i klassrummet
• Arbeta i olika gruppkonstellationer
• Förutse möjliga ordsvårigheter
• Förebygg utantillinlärning
• Arbeta med sammanfattningar
• Låt eleverna skriva frågorna och besvara
varandras frågor, helst i mindre grupper
• Försök att variera redovisningar
www.gu.se
Att främja elevers kunskapsutveckling
• Interkulturellt förhållningssätt:
– lyfta fram elevernas språk och erfarenheter
– visa intresse för deras språk, kulturer och erfarenheter
• Utveckla skolspråket på basis av vad eleverna redan vet:
Läraren: En text om jordbävning –
Vem har upplevt en jordbävning?
Eleverna berättar:
– Hur det hade känts
– Hur de själva hade känt sig
– Vilka skador som hade uppkommit
(Gibbons 2010:100f)
www.gu.se
Exempel: Kognitivt krävande övning (kap 2)
Att omvandla kunskap för att använda för andra syften, för andra
sammanhang, för annan målgrupp
Samhällskunskap
• Eleverna har arbetat på ett projekt i hemkommunen. De har
bland annat undersökt huspriser, fritidsanläggningar och
butikscenter och samlat
• I skolan finns många nyanlända elever (sva). Eleverna utgår från
det material de inhämtat för att ta fram en informationsbroschyr
om kommunen till barnens föräldrar. Här krävs en omfattande
bearbetning av den information de skaffat sig, inklusive grafisk
formgivning av broschyren.
(Gibbons 2010:51)
www.gu.se
Exempel: Övning hur utveckla elevernas litteracitet – ”tankeblad”
Förstår eleverna språket i matteuppgiften? (kap 4)
• Summan av två tal är 19 och produkten är 48. Räkna ut differensen
mellan de två talen.
”Tankeblad” för att tydliggöra hur de tänkte:
•
•
•
•
Vilka är nyckelorden i den här frågan? (Eleverna svarade summa, produkt, differens)
Skriv ned ett annat sätt att säga samma sak.
Vilka räknesätt ska du använda: +, -, x eller ÷ ?
Skriv ned de steg ni använde för att komma fram till lösningen.
(Gibbons 2010:115f)
www.gu.se
Exempel: Stöttande matris (argumenterande genre) (kap 6)
Rubrik:
Berätta vad diskussionen handlar om och ge din åsikt.
Ämnet för den här diskussionen är …
Många människor hävdare att …
Enligt min åsikt så …
Motivera den åsikt du har (dina argument).
Det finns ett antal orsaker till varför det är på det här sättet.
För det första …
Dessutom …
Vidare …
Slutligen
Återge nu andra personers orsaker till varför de inte håller med dig (motargument).
Å andra sidan hävdar en del människor att …
Dessutom …
Man menar också att …
Sammanfattning. Påminn läsaren om din åsikt och sammanfatta dina skäl.
Rent generellt sett kan man dock hävda att …
Eftersom ….
(Gibbons 2010:178)
www.gu.se
Exempel: ta upp och omformulera elevens språk (kap 7)
Från NO-lektion (Gibbons 2010:203)
www.gu.se
Åt vilket håll ska vi gå?
• Titta, den gör så att de rör sig. De där fastnade inte.
• Vi upptäckte att nålarna fastnade på magneten.
• Vårt experiment visade att magneter attraherar vissa metaller.
• Magnetisk attraktion inträffar enbart mellan ferromagnetiska
ämnen.
(Gibbons 2010)
www.gu.se
Höga kognitiva krav
Kunskapsutveckling i
interaktion
Vi upptäckte att nålarna
fastnade på magneten.
Mycket stöd i kontexten
Vardagsspråk
Titta, den gör så att de
rör sig. De där fastnade
inte.
Skolspråk i tal och skrift
Vårt experiment visade att
magneter attraherar vissa
metaller.
Lite stöd i kontexten
(Cummins fyrfältare fritt efter
Hajer & Meestringa 2014:45)
Låga kognitiva krav
www.gu.se
Skolspråket - Nominalisering
• Att förvandla verb till substantiv – När man röjer skog
förändrar man miljön …
• ”Packa information” - Skogsröjning förändrar miljön.
• Fokus på viktiga begrepp inom ämnet:
röjning, bebyggelse, förstörelse, förlust, utrotning
(Gibbons 2010)
www.gu.se
Skolspråket - Vad är svårt i läromedel?
• Fackord – nya för alla elever
• Allmänna abstrakta ord i läromedel
• Nominaliseringar (substantiveringar)
• Passivformer
• Tät och kompakt text
• Referensramar
• Ofta stora textmängder
förekommer, åstadkommer, framkommer,
föremål, framträdande, enbart
Diska inte i rinnande vatten!
Vattenförbrukningen måste minska.
Hur styrs Sverige? Syran får inte hällas i vatten.
Cd-skivor använder ljusinterferens för att lagra
data. Ytan på en cd-skiva är uppbyggd av ett
mönster av fördjupningar som har ett djup som
motsvarar en fjärdedel av våglängden hos det
laserljus som används för att läsa skivan.
• Text och bilder/diagram/tabeller
www.gu.se
Några vanliga formuleringar i styrdokument
• Undersöker: prövar sig fram
• Samtalar: talar i grupp eller helklass om ett moment
• Diskuterar: motiverar sina åsikter vid diskussioner i grupp
och helklass
• Beskriver: ritar och/eller återberättar ett moment
• Förklarar: djupare förståelse och man vet orsaker till varför
det blir som det blir
www.gu.se
Cirkelmodellen – Fas 1-4
1 Bygga upp
kunskap om
ämnet
2 Dekonstruktion
av modelltext och
modellering
-förkunskaper
-relevanta begrepp
-beskriva, definiera,
klassificera, jämföra
4 Elevernas
individuella
text
-självständig
konstruktion av text
inom samma genre
och temaområde
-läsa modelltexter
-dekonstruera
texter
-iaktta språkliga
drag
-gemensam konstruktion
av en text
-modelltexten som
”förebild”
3 Gemensam
klasstext
(Kuyumcu 2013:617)
www.gu.se
Dictogloss 1
This is a polar bear
An inuit guide
The Arctic = Arktis
The Arctic Circle = Polcirkeln
www.gu.se
Dictogloss 2
Aktivitet
• Läs texten högt två gånger i normalt tempo
• Eleverna skriver stödord
• I grupper får de rekonstruera texten - interaktion, fokus
på innehåll OCH form
• Sätt upp texterna på tavlan, diskutera och jämför!
www.gu.se
Dictogloss 2
Photocopiable © Cambridge University Press 2011
Teaching Unlimited Dictogloss
www.gu.se
”Få syn på språket”
(Skolverket 2012)
Vänder sig till:
• alla skolformer, verksamheter och ämnen – från förskola
till vuxenutbildning
• alla lärare inom alla skolformer oavsett inom vilket ämne
eller verksamhet undervisningen sker.
Ger exempel på:
• hur språk och olika språkliga aspekter synliggörs i
styrdokumenten för olika skolformer och ämnen.
www.gu.se
Litteratur
Fokus på klassrummet
Hajer & Meestringa 2014
Högstadiet och gymnasiet
(2014)
Skolverket (2011)
www.gu.se
Källförteckning
• Gibbons, Pauline 2010. Lyft språket lyft tänkandet. Språk och lärande. Stockholm:
Hallgren och Fallgren. (Se även ex. frågor sist i denna power-point.)
• Hajer, Maiike & Theun Meestringa 2014 [2010]. Språkinriktad undervisning. En
handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
• Holmegaard, Margareta m.fl. 2006. Projektet Ord i Läroböcker (OrdiL). I: Lindberg,
Inger & Karin Sandwall (red.), Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk i
skola och högskola. Göteborg: Institutet för svenska som andraspråk, Göteborgs
universitet. http://hdl.handle.net/2077/20797
• Kuyumcu, Eija. 2013. Genrepedagogik som verktyg i språk- och
kunskapsutvecklande undervisning och lärande. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger
Lindberg (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle.
Lund: Studentlitteratur. S. 605- 631.
• Skolverket 2012. Få syn på språket i alla ämnen. Ett kommentarmaterial om språkoch kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen. 30 s.
www.skolverket.se
• Vestlin, Lena 2014 (red.), Se språket i ämnet. Språk- och kunskapsutvecklande
undervisning i högstadiet och gymnasiet. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
För lägre åldrar men dock relevant även för högre åldrar:
• Gibbons, Pauline 2013 [2006]. Stärk språket stärk lärandet. Stockholm: Hallgren
& Fallgren.
• Vestlin, Lena 2013 (red.), Kunskap, språk och identitet. Att undervisa
flerspråkiga elever i F-6. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
www.gu.se
Gibbons (2010):
Frågor kap 1-2
Kap 1, s 45-46:
• Hur får dina elever på din skola stöttning när det gäller ämnesspecifik
litteracitet? Kan stöttningen förbättras?
• Kan du ge exempel på arbetsuppgifter du gett dina elever nyligen som
utmärks av kognitiv kvalitet?
• Vad skulle eleverna göra? Vilken stöttning fick andraspråkseleverna
för att klara uppgiften?
Kap 2, s 77
• På vilka sätt kan lärare synliggöra tänkandet?
• Hur tror du samarbete kan hjälpa andraspråkselever att utveckla
språket?
www.gu.se
Frågor kap 3-4
Kap 3, s 98
• Kan du som ämneslärare nämna några av de viktigaste språkliga krav
som ställs i ditt ämne?
• Studera de läroböcker du/ni använder. Sök efter stycken/avsnitt där
språket kan orsaka svårigheter för andraspråkselever?
• Samarbete ämneslärare och andraspråkslärare? Hur skulle det kunna
läggas upp?
Kap 4, s 123
• I kapitlet beskrivs ett antal aktiviteter – ge exempel på aktiviteter från
din egen undervisning som är språk- och kunskapsutvecklande.
www.gu.se
Frågor kap 5
Kap 5, s 157
• Vi hävdar att alla lärare ska ansvara för att stötta andraspråkselevers
läsutveckling. Vilka svårtigheter står du och dina kollegor inför när ni
ska tillämpa detta i er undervisning? Hur kan dessa svårigheter
övervinnas?
• Beroende på din yrkesroll (ämneslärare, andraspråkslärare osv), vilka
är de viktigaste råden du kan ge en ämneslärare när det gäller att
stötta andraspråkselevers läsande på avancerad nivå i hans eller
hennes ämne?
• På vilka sätt stöttar du i dag andraspråkselever i deras läsutveckling?
Berätta för en kollega om någon elev som har lyckats!
www.gu.se
Frågor kap 6-7
Kap 6, s 188
• Identifiera vilka styrkorna är i skrivandet hos någon grupp elever du arbetar
med och de språkliga områden de behöver stöttning i.
• Kan du som ämneslärare identifiera några centrala genrer i ditt ämne?
(Berättande, beskrivande, instruerande, argumenterande, utredande …)
Kap 7, s 217
• Hur kan lärare bli mer medvetna om hur de talar med sina elever?
• Hur stöttar du (eller hur kan du stötta) andraspråkselever i att delta i
samtalet i klassrummet?
• I kapitel 7 finns ett antal gruppaktiviteter. Ge exempel på sådana du
använder eller skulle vilja använda.
www.gu.se