Likabehandlingsplan Slätten

1
Likabehandlingsplan
2015/2016
Slättens förskola
Vi vill skapa en förskola som är fri från diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag är en
förutsättning för att barnen på Slättens förskola ska kunna delta
i vår verksamhet på lika villkor.
2
Innehåll
Diskrimineringsgrunder
Främjande arbete
Kartläggning av nuläget
Förebyggande arbete
Åtgärder i akuta situationer
Begrepp, regler och lagar
Bilaga 1. Husmodellen
Bilaga 2. Handlingsplan för akuta situationer
Bilaga 3. FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen)
Vår likabehandlingsplan omfattar all personal som arbetar på förskolan.
(Pedagoger, Städpersonal, Kökspersonal, vikarier och vaktmästare)
3
Diskrimineringsgrunder
Ett barn kan känna sig missgynnad eller kränkt av många olika skäl. För att det ska kallas
diskriminering eller trakasserier måste det finnas ett samband med någon av de
diskrimineringsgrunder som skyddas i lag.
Diskrimineringsgrunderna är tydligt definierade i diskrimineringslagen och vilar bland
annat på FN-konventionen om de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen. De
diskrimineringsgrunder som skyddas i lag är
Kön
Könsidentitet eller könsuttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Sexuell läggning
Ålder
Kön
Enligt diskrimineringslagen avser diskrimineringsgrunden kön att någon är flicka eller
pojke, kvinna eller man. Även transsexuella personer, dvs. personer som har ändrat eller
kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden
kön.
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsidentitet eller könsuttryck menas en persons identitet eller uttryck i form av
kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende kön.
Diskrimineringsgrunden omfattar transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp
som används om människor som på olika sätt bryter mot tvåkönsnormen och samhällets
föreställningar om hur kvinnor och män och flickor och pojkar förväntas vara, se ut och
bete sig. De som omfattas av skyddet kan till exempel vara transvestiter, intersexuella
(personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner
(personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna)
4
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat
liknande förhållande.
Religion eller annan trosuppfattning
Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i svensk grundlag.
Alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har
också rätta att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro såvida det inte strider mot
Sveriges rikes lag. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin
grund eller samband med en religiös åskådning, till exempel ateism.
Funktionsnedsättning
Funktionsnedsättning beskriver en varaktig nedsättning av fysisk, psykisk eller
intellektuell funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen,
har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Funktionsnedsättning beskriver inte ett
statiskt tillstånd eller hur en person är. Som funktionsnedsättning räknas sådant som
syns, som att man använder rullstol och sådant som inte märks lika lätt som exempelvis
allergi, ADHD och dyslexi.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Ålder
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se
olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering som
har samband med ålder.
5
Främjande arbete på Slättens förskola
Främjande arbete utgår från förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska
värderingar och mänskliga rättigheter. Arbetet är alltså en del av vårt fortgående
värdegrundsarbete och de främjande insatserna riktar sig till alla barn. Vi tillämpar även
ett likabehandlingsperspektiv i samband med verksamhetsplaneringen, i planering av
förskolans lokaler, inköp och användande av pedagogiskt material.
I vårt främjande arbete utgår vi ifrån Diskrimineringsombudsmannens (DO) åtta
diskrimineringsgrunder;
1. Främja likabehandling av flickor och pojkar
I vårt främjande arbete i likabehandling av flickor och pojkar lägger vi stor vikt i vårt
förhållningssätt:
Hur vi tilltalar barn och vuxna?
Vilket tonläge använder vi gentemot barn och vuxna?
Om vi gruppindelar barnen vid aktiviteter, ex i pojk- och flickgrupper, skall syftet
för detta vara genomtänkt och förankrat med både barn och pedagoger samt en
möjlighet för barn att välja
I vår fysiska miljö, både utomhus och inomhus, arbetar vi för att miljön skall vara anpassad
och inbjudande för alla.
I vårt pedagogiska material strävar vi efter att ha material som tilltalar och inbjuder alla. Vi
erbjuder flickor och pojkar samma material vilket ger möjlighet att pröva och utveckla
förmågor och intressen. Vi väljer aktivt ex färger, böcker, dockor och bilar utifrån ett
genusperspektiv för att motverka traditionella könsmönster.
2. Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck
I vårt främjande arbete i likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck är vårt
förhållningssätt viktigt i vårt bemötande av varje individ vi möter på förskolan. Vi stöttar
och bekräftar barnen i deras identitetskapande genom att de får uttrycka sin
personlighet. Om vi gruppindelar barnen vid aktiviteter, ex i pojk- och flickgrupper, skall
syftet för detta vara genomtänkt och förankrat med både barn och pedagoger, samt en
möjlighet för barn att välja.
Vår fysiska miljö, ute och inne, skall vara öppen och inbjudande för alla barn där de kan
utveckla sin identitet och känna trygghet i den. Vårt pedagogiska material erbjuds alla
barn oavsett kön.
6
3. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet
I vårt främjande arbete i likabehandling oavsett etnisk tillhörighet strävar vi mot att alla
barn skall känna stolthet över sig själv och sin etniska tillhörighet. I vårt förhållningssätt
visar vi intresse, nyfikenhet och respekt för barns och vuxnas olika kulturer och
värderingar. Vi vill med vårt förhållningssätt lyfta barnens egna kunskaper kring sin
etnicitet och ta till vara på dem i verksamheten. Vi samarbetar med modersmålslärare och
strävar mot att gemensamt utveckla vår verksamhet.
Vi strävar efter att utveckla en kunskap hos pedagoger och annan personal kring Sveriges
nationella minoriteter, judar, romer, samer och tornedalingar.
Vi strävar efter att vår fysiska miljö förändras och speglar olika etniska tillhörigheter och
deras högtider och traditioner. Exempel används en multikulturell almanacka på alla
avdelningar.
Vårt pedagogiska material skall innehålla ett varierat utbud ur ett etniskt perspektiv. Detta
innebär dockor med olika etniska ursprung, böcker, sånger, spel och pussel som visar
mångfald. Granskningen av materialet skall ske utifrån ett normkritiskt perspektiv. Vi
strävar mot att erbjuda aktiviteter och traditioner med ursprung från olika kulturer.
4. Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning
I vårt främjande arbete i likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning
strävar vi efter att utveckla kunskap när olika religiösa högtider firas, i de religioner som
finns representerat bland barn och vuxna på förskolan. Kunskapen skall tillämpas i vårt
förhållningssätt gentemot barnen så att de ges möjlighet att utveckla sin förmåga och sitt
intresse för sin religion. I vårt förhållningssätt gentemot vuxna skall kunskapen användas
vid exempelvis planering av föräldramöten.
Vi strävar efter att vår fysiska miljö förändras och speglar olika trosuppfattningar och
deras högtider och traditioner. På alla avdelningar finns en multikulturell almanacka på.
Vi strävar efter att vi i vårt pedagogiska material inte använda något som främjar en viss
religion eller trosuppfattning.
5. Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning
I vårt främjande arbete i likabehandling oavsett funktionsnedsättning strävar vi efter att
varje pedagog visar i sitt förhållningssätt kunskap att bemöta varje barn oavsett
funktionsnedsättning. Planerandet av verksamheten, exempel aktiviteter skall utgå från
barnen och deras möjlighet att delta.
7
Vårt förhållningssätt gentemot föräldrar skall präglas av öppenhet och lyhördhet,
exempel diskussioner kring vad vi pedagoger, barn och andra föräldrar behöver veta om
barnet.
Den fysiska miljön skall vara tillgänglig för alla barn. I vårt arbete med den fysiska miljön,
och placering av pedagogiskt material, utgår vi ifrån att bygga upp en miljö för varje barn
och dess förutsättningar och behov.
Vårt pedagogiska material skall utgå från barnens förutsättningar och behov. Vi strävar
efter att använda böcker, sånger, spel och pussel som visar mångfald. Granskningen av
materialet skall ske utifrån ett normkritiskt perspektiv.
6. Främja likabehandling oavsett sexuell läggning
I vårt främjande arbete i likabehandling oavsett sexuell läggning strävar vi efter att
verksamheten inte präglas av heteronormen. Vårt förhållningssätt skall präglas av
öppenhet och respekt.
Hur vi tilltalar barn och vuxna?
Att vi inte spekulerar kring barns och vuxnas kärlek, ex om Pelle och Sara, tre år,
har fattat tycke för varandra och är ett blivande par. Likaså om Kalles mamma har
ett förhållande med en kvinna.
Vi strävar efter att vår arbetsmiljö inte tar heterosexualitet för given.
Vi strävar efter att i vår fysiska miljö, både utomhus och inomhus, synliggöra och bejaka
olika familjekonstellationer för att varje barn skall kunna känna stolthet för sin familj.
I vårt pedagogiska material strävar vi efter att använda böcker, sånger, spel och pussel
som visar mångfald och som inte framhåller heteronormen. Granskningen av materialet
skall ske utifrån ett normkritiskt perspektiv.
7. Främja likabehandling oavsett ålder
I vårt främjande arbete i likabehandling oavsett ålder, vill vi med vårt förhållningssätt
skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att
begränsas av stereotypa förväntningar baserade på ålder.
8
Vår fysiska miljö skall utmärkas av en anpassning till barnens förmågor, mognad och
förutsättningar, inte ålder.
Det pedagogiska materialet skall inte begränsas utifrån ett åldersperspektiv.
Inget barn är ”för litet” och inget barn ”stort nog”, utan ”alla kan”.
8. Främja ett socialt klimat fritt från kränkningar
I vårt arbete för att främja ett socialt klimat fritt från kränkningar vill vi med vårt
förhållningssätt arbeta för att ha en gemensam syn på förskolans värdegrundsuppdrag
och likabehandlingsarbete.
Att inte tala illa om varken anställda, barn eller föräldrar.
Att inte tala ”över huvudet på barnen”, eller visa detta med kroppsspråk eller
ironi.
Bekräfta barnens uppmärksammande av kränkningar, istället för att se det som
”skvaller”. Ex om ett barn blir puttad av en kompis och ett annat barn kommer
och berättar detta för en pedagog.
Vi baserar vårt förhållningssätt i vår läroplan, Lpfö 98, och tränar därmed barnens
förmåga till empati och respekt för allas lika värde och att ge barnen redskap för att lösa
konflikter.
Vi eftersträvar att i vår fysiska miljö inte ha platser som är ”gömda” och som därmed kan
inbjuda till att kränkningar förekommer och inte uppfattas av pedagoger eller barn.
Vi strävar efter att i vårt pedagogiska material även ha material för främjande insatser
kring empati, respekt för allas lika värde och värderingsövningar.
9
Kartläggning av nuläget (med hjälp av Husmodellen)
Kartläggningen har gjorts på samtliga avdelningar på Slättens förskola under februari
2015.
Kapprum
Vi har observerat att det förekommer risk för diskriminering i kapprum.
Utifrån kön:
ex. uttryck som fin till flickor och tuff till pojkar, pojkar får oftare hjälp än flickor.
Utifrån ålder:
ex. ”du som är så stor klarar dig själv”
Utifrån sexuell läggning:
ex. information märkt med mamma och pappa/föräldrar istället för vårdnadshavare.
Utifrån könsöverskridande identitet
ex. kommentarer kring barnens färg på klädsel.
Mål
Barnen ska bemötas med samma förhållningssätt i alla kapprumssituationer oavsett kön,
ålder, sexuell läggning samt könsöverskridande identitet.
Åtgärder
Vi lägger stor vikt vid bemötandet av varje barn som individ och inte efter
klädsel/utseende.
Alla barn har rätt att få samma uppmuntran och hjälp oavsett kön och ålder.
All information från förskolan, som läggs i barnens fack, skall märkas med
”vårdnadshavare” istället för ”mamma och pappa”eller föräldrar.
Vårdnadshavare ska informeras och bjudas in till dialog kring åtgärder.
ToaIetter/Skötrum
I kartläggningen kom det fram att det finns risk för diskriminering på toaletter och
skötrum.
Utifrån kön ex. flick- och pojktoalett, ex bilder på toalettväggen som barnen själva tolkar
som flick- och pojkobjekt såsom docka, bil.
10
Utifrån ålder ex. ”du är för stor för blöja” eller ”du är för stor för att kissa på dig”.
Utifrån religion och annan trosuppfattning ex. hur toalettbesöket går till.
Mål
Barnen ska bemötas med samma förhållningssätt i alla toalett- och skötrumssituationer
oavsett kön, ålder, religion och annan trosuppfattning.
Åtgärder
Vi lägger stor vikt vid bemötandet av varje barn som individ och inte efter
klädsel/utseende.
Alla barn har rätt att få samma uppmuntran och hjälp oavsett kön och ålder.
All information från förskolan, som läggs i barnens fack, skall märkas med
”vårdnadshavare” istället för ”mamma och pappa”eller föräldrar.
Vårdnadshavare ska informeras och bjudas in till dialog kring åtgärder.
”Stora rummet”
Kartläggningen visar att det förekommer risk för diskriminering i allrum, samlingsrum,
matrum, vilrum och samlingsrum.
Utifrån kön:
ex. bestämda platser vid måltider och samlingar för att få lugn med flickor som placeras
bredvid stökiga pojkar och vice versa, material som erbjuds i ex målarbilds-pärmar
innehåller många prinsessbilder.
Utifrån ålder:
ex. ”lilla och stora vilan”, bestämda platser för att kunna hjälpa de yngsta.
Utifrån funktionsnedsättning
ex. barn får alltid placering bredvid en vuxen.
Utifrån religion och annan trosuppfattning:
ex. endast ”svenska sånger” sjungs i ex samlingar, material som presenteras i samband
med traditioner utgår ifrån endast svenska traditioner.
Mål
Barnen skall ha lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett kön, ålder,
funktionsnedsättning samt religion och annan trosuppfattning.
11
Åtgärder
Vi lägger stor vikt i verksamheten att varje barn möts som enskild individ och inte
efter kön, ålder, funktionsnedsättning eller religion och annan trosuppfattning.
Alla barn har rätt till att få samma uppmuntran, möjlighet till trygghet och stöd vid
måltider och samlingar, oavsett kön, ålder och funktionsnedsättning.
Alla miljöer, händelser, rutiner och traditioner som är återkommande i
verksamheten skall inte benämnas med namn som kan uppfattas som
diskriminerande utifrån kön, ålder och religion eller annan trosuppfattning.
”Dockvrå, familjerum, hemvrån, huset, kaffestugan”
I kartläggningen har avdelningarna observerat att det finns risk för diskriminering i
dockvrån etc. utifrån kön, ex. fördelning av roller i rollekar, sexuell läggning
ex. ”mamma, pappa, barn-lek”, könsöverskridande identitet ex. utbud av
utklädningskläder och vem som får ha vad.
Mål
Barn skall bemötas med samma förhållningssätt i alla situationer som kan uppstå i
rollekar i dockvrån etc. oavsett kön, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet.
Åtgärder
Pedagoger skall ständigt arbeta med att förebygga diskriminering i de rollekar
som förekommer i dockvrån. Detta kräver närvarande pedagoger för att stötta
barnen i de roller de vill vara i leken.
Byggrum
I kartläggningen har pedagoger observerat att det i byggrummet finns risk för
diskriminering.
Utifrån kön:
Ex. då det är fler pojkar som leker i byggrummet än flickor.
Utifrån könsöverskridande identitet:
Ex. pedagoger har ifrågasatt det material som finns tillgängligt att bygga med, ex. lego
som verkar rikta sig till pojkar.
Mål
Miljö och material i byggrummet skall utformas så att alla barn oavsett kön och
könsöverskridande identitet, inbjuds till lek och lärande.
12
Åtgärder
Pedagoger skall stötta varje barn att delta i lek i detta rum, oavsett kön.
Vid val av material skall pedagoger utgå ifrån barnens intresse och skapa en miljö
som bjuder in alla barn oavsett kön och könsöverskridande identitet.
Matsalen
I kartläggningen har pedagoger observerat att det i matsalen finns risk för diskriminering
utifrån kön ex. pedagoger väljer platser som barnen skall sitta på och då blir det oftast
varannan pojke, varannan flicka, utifrån religion eller annan trosuppfattning ex. vissa har
specialkost utifrån sin religion, utifrån funktionsnedsättning ex. specialkost vid allergier
etc.
Mål
Barnen skall bemötas med samma förhållningssätt i alla matsituationer oavsett kön,
religion och annan trosuppfattning samt funktionsnedsättning.
Åtgärder
Pedagoger ska inte skilja på pojkar och flickor vid placeringar vid borden.
Varje barn ska bemötas lika vid matsituationer och vid frågor kring specialkost,
utifrån religion och annan trosuppfattning samt funktionsnedsättning, skall dessa
besvaras och förklaras utan värderingar.
Reflektioner efter kartläggning enligt husmodellen
2015 görs den första kartläggningen enligt husmodellen bland personalen. Mer kunskap
behövs angående diskrimineringsgrunder och hur vi tänker kring dessa samt skillnaden
mellan kränkningar och diskriminering. Detta arbete skall fortsätta under kommande år.
Följande utvecklingsmöjligheter ser vi för nästkommande kartläggning. Många av
observationerna som lämnats har rört konflikter som inte kan härledas till någon
diskrimineringsgrund. Pedagogerna behöver även beskriva utförligare exempel i sina
observationer. Vissa miljöer, såsom gården, korridorer och personalrum har inte tagits
upp i materialet. Det visar sig även att barnens egna upplevelser och beskrivningar inte
syns i observationerna. VI behöver utveckla ett verktyg för att involvera vårdnadshavare,
exempelvis vid föräldramöte eller föräldraråd.
13
Utvärdering av kartläggning av respektive rum/miljö
Vi utvärderar genom kontinuerliga observationer i respektive miljö en gång i månaden.
Resultaten från observationerna presenteras som en del i reflektionsprotokollen och i
terminens utvärdering. Utvärdering görs av varje avdelning två gånger per läsår.
Använda årshjulet, som stöd i vår planering, för reflektion enligt likabehandlingsplanen.
Ansvariga
På varje avdelning utses en förskollärare som ansvarar för den skriftliga
utvärderingen.
Observationerna av respektive miljö är hela arbetslagets ansvar.
Förskolechefen ansvarar för att likabehandlingsplanen läggs in i årets
utvecklingsarbete.
Samtliga anställda medverkar aktivt i alla åtgärder.
14
Förebyggande arbete på Slättens förskola
Det förebyggande arbetet handlar om att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier
eller kränkande behandling som finns i just vår verksamhet. Vårt förebyggande arbete
utvecklas ständigt. Varje år kartläggs nuläget på vår förskola och fjolårets insatser
utvärderas. Analysen ligger sedan till grund för det förebyggande arbetet under
kommande år.
Det förebyggande arbetet bedrivs kontinuerligt, systematiskt och målinriktat. Arbetet ska
integreras i verksamheten och återspeglas i bland annat förhållningssätt och pedagogiskt
material.
Förebyggande åtgärder sätts in på förekommen anledning, det vill säga för att
kartläggningen har visat på risker och problem i verksamheten.
Vi, på Slättens förskola, har sett att där finns risker för diskriminering genom vår
kartläggning. De åtgärder som beskrivits i kartläggningen är de förebyggande åtgärder
som vi utformat.
Åtgärder i akuta situationer
Det är viktigt att alla anställda på Slättenss förskola tar alla signaler om trakasserier och
kränkande behandling på allvar och agera snabbt. Förskolan måste utreda vad som har
hänt och vidta de åtgärder som behövs för att förhindra fortsatta kränkningar.
All personal på Slättens förskola ska veta hur de förväntas agera vid misstanke
om att ett barn utsätts för kränkningar av något slag.
Barnen ska veta vilka rättigheter de har och vem de ska vända sig till när de själva
eller någon kamrat upplever sig vara utsatt.
Vårdnadshavare ska känna till vilka rättigheter deras barn har och hur de ska gå
till väga för att göra en anmälan till förskolan.
Vi har riktlinjer för uppföljning, utvärdering och dokumentation i det enskilda
fallet.
Vi har särskilda rutiner för att hantera kränkningar som utförs av anställda.
Vi har rutiner för kontinuerlig uppföljning och utvärdering.
15
Begrepp, regler och lagar
Diskrimineringslagen och skollagen skyddar barn mot diskriminering, trakasserier,
kränkande behandling och repressalier. Nedan förklaras dessa begrepp. Skyddet gäller
både för barn som finns i verksamheten och för barn som söker till verksamheten.
Diskriminering
Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner. Eftersom
diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den
som utför diskrimineringen. I förskolan är det huvudmannen eller personalen som kan
göra sig skyldig till diskriminering. Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk
bemärkelse.
Exempel:
En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt
svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp.
En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en
stor majoritet pojkar på förskolan.
Trakasserier
Trakasserier handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet.
Trakasserier kan vara:
* fysiska (slag, knuffar)
* verbala (hot, svordomar, öknamn)
* psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när barnet kommer)
* texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier)
Ett barn kan bli utsatt för trakasserier av såväl personal som av andra barn. Både
diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för förskolans anställda
att utsätta barn för trakasserier.
16
Bilaga 1.
Husmodellen
17
Bilaga 2.
Handlingsplan för akuta situationer
Policy:
Det råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling för alla som vists på
våra förskolor.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling:
Aktiva, engagerade och observanta vuxna i barngruppen som ingriper direkt i konkreta
situationer.
Pedagoger håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom och utomhus.
Personal som barn och föräldrar ska vända sig till
Personal på avdelningen, utvecklingsledarna eller förskolechefen. Har man förtroende för
annan personal så vänder man sig till denna, som sedan vidarebefordrar till
förskolechefen.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn
Bryt handlingen omedelbart. Lyssna in och konkretisera situationen på ett förståeligt sätt
för barnen om vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Ställ frågor för att
få händelsen klarlagd, diskutera med barnen varför det hände, vad man kunde gjort
annorlunda och på så sätt reda ut händelsen. Den som uppdagat situationen meddelar
berörd personal som i sin tur meddelar föräldrarna om situationen.
Vid upprepade trakasserier
Den som uppdagat situationen gör som ovan samt anmäler till förskolechefen som
ansvarar för utredningen samt för information vidare till huvudmannen. Behöver
arbetslaget kontakta specialpedagog eller förskolechef så upprättas en handlingsplan.
Denna bygger på personalens iakttagelser och specialpedagogens observationer.
Berörda föräldrar informeras om handlingsplanens upprättande och innehåll. När barn
kränker med verbala uttryck stoppas detta direkt av vuxen. Vid de situationer då barn
kränker vuxna verbalt vid upprepade tillfällen kontaktas förskolechef och specialpedagog
för vidare handledning.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal
Förskolan agerar skyndsamt när det finns misstanke om att ett barn blivit kränkt av
personal. När en personal kränker ett barn skall den som sett/hört det ta upp situationen
och tydliggöra för den personen. Samtalet sker alltid utanför barngruppen. Anmäl till
förskolechefen som ska ansvarar för utredningen samt föra informationen vidare till
huvudmannen.
18
I varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter. Vid
allvarliga fall kan disciplinära åtgärder såsom varning enligt LAS 18§, omplacering enligt
LAS 7§, uppsägning LAS 7§ och avsked enligt LAS 18§. Innan dessa åtgärder vidtas ska den
anställdes fackliga organisation kontaktas.
Rutiner för uppföljning
Personalen arbetar efter den upprättade handlingsplanen. Uppföljning av handlingsplan
tillsammans med specialpedagog, förskolechef och arbetslag utförs efter en månad för
att se förändring.
Rutiner för dokumentation
Handlingsplanen är en konkret del av dokumentationen. Arbetslaget ansvarar för att
kontinuerligt dokumentera det som händer på avdelningen och använda utvalda
observationer.
Ansvarsförhållande
Förskolan har skyldighet att utreda så fort det kommer till förskolans kännedom att det
kan förekommer kränkningar och trakasserier. Personalen är då skyldig att anmäla till
förskolechefen som i sin tur är skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen.
Plan för agerande:
Rutiner
1. Upptäcka tidigt - Hur agerar personalen?
2. Vem ansvarar för kontakt med föräldrar samt anmäler varje fall till förskolechef
och huvudmän
3. Utreda
4. Åtgärda
5. Uppföljning
6. Dokumentation. Det är viktigt att personalen dokumenterar vidtagna åtgärder och
uppföljning.
19
Bilaga 3
Förebyggande åtgärder
1. Den positiva kontakten med barn är mycket viktig. Vi vuxna måste intressera oss
för alla barn, lägga märke till andras barn och lyssna på dem om de har något att
säga. Alla barn är allas barn.
2. Alla vuxna har samma ansvar och skyldighet att ingripa när barn på något sätt bär
sig illa åt. Det gäller inte minst när de svär, skriker eller tilltalar någon otrevligt,
bitning och slag. Detta gäller även alla vuxna som befinner sig i verksamheten.
3. Barnen ska i sin tur respektera tillsägelser från förskolans personal.
4. Situationer och platser där kränkningar lätt kan förekomma uppmärksammas
särskilt av alla.
5. Arbetet med att förhindra kränkande behandling skall vara ett ständigt
återkommande inslag i förskolans verksamhet. Exempel på sådana inslag är
barnintervjuer, konkreta aktiviteter såsom flanosagor, rollspel mm.
6. På kontinuerliga samtal med vårdnadshavare/barn/pedagoger följs barnens sociala
situation upp.
20
Bilaga 4.
FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen)
1. Ett barn är varje människa under 18 år.
2. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.
3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.
4. Politiker som styr länder ska ansvara för att alla barn får det som de har rätt till.
När det gäller barnets ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska staten
utnyttja det yttersta av sina resurser. Där så behövs, ska man samarbeta
internationellt.
5. Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets
uppfostran och utveckling och ska hjälpa barnet att få det som barnet har rätt till.
6. Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.
7. Varje barn har rätt till ett eget namn, ett medborgarskap och att känna till sitt
ursprung. Barnet har rätt, så långt det är möjligt, att få veta vilka föräldrarna är och
bli omvårdat av dem.
8. Varje barn har rätt att behålla sin identitet.
9. Ett barn ska inte skiljas från föräldrarna mot deras vilja, utom när det är för barnets
bästa. Ett barn som är skilt från föräldrarna har rätt att träffa dem regelbundet.
10. Ett barn har rätt att återförenas med sin familj om familjen splittrats. Ansökningar
från familjer som vill återförenas över statsgränser ska behandlas på ett positivt,
humant och snabbt sätt.
11. Staten ska bekämpa olovligt bortförande och kvarhållande av barn i utlandet.
12. Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet.
Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.
13. Varje barn har rätt till yttrandefrihet, att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter.
14. Alla barn har rätt till att tro på vilken gud de vill, eller ingen alls.
15. Barn har rätt att starta och delta i föreningar och organisationer.
16. Varje barns rätt till privatliv ska respekteras.
17. Varje barn har rätt att få tillgång till information via till exempel internet, radio och
tv. Staten ska ta ansvar för massmediers roll när det gäller varje barns tillgång till
information.
21
18. Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling.
Staten ska hjälpa föräldrarna.
19. Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård
eller utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet.
20. Ett barn som inte kan bo med sina föräldrar har rätt att få hjälp att hitta ett nytt
hem.
21. Vid adoption ska staten tänka på barnets bästa.
22. Ett barn på flykt har rätt till skydd och hjälp att hitta sina föräldrar.
23. Ett barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv och
hjälp att delta i samhället på lika villkor.
24. Varje barn har rätt till bra hälsa och rätt till sjukvård. Traditionella sedvänjor som är
skadliga för barns hälsa ska avskaffas.
25. Staten ska regelbundet se till att ett barn som är omhändertaget av myndigheterna
behandlas bra.
26. Varje barn har rätt till social trygghet, och hjälp om föräldrarna till exempel har lite
pengar.
27. Varje barn har rätt till skälig levnadsstandard, en bostad, kläder, mat och rent
vatten.
28. Varje barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara gratis.
29. Skolan ska hjälpa barnet att utvecklas och lära sig om mänskliga rättigheter.
30. Ett barn som tillhör en minoritet eller ursprungsbefolkning har rätt till sitt språk,
sin kultur och religion.
31. Varje barn har rätt till lek, vila och fritid.
32. Varje barn har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande och arbete som är
skadligt eller hindrar barnets skolgång.
33. Varje barn har rätt att skyddas mot droger.
34. Varje barn har rätt att skyddas mot sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i
prostitution och pornografi.
35. Ingen får köpa eller sälja ett barn. Staten ska bekämpa handel med barn.
36. Varje barn ska skyddas mot alla former av utnyttjande.
37. Inget barn får utsättas för tortyr, annan grym behandling eller bestraffning eller
dödsstraff. Frihetsberövande av ett barn ska ske i enlighet med lag och får endast
användas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid.
22
38. Barn ska skyddas mot krig och inget barn får användas som soldat.
39. Ett barn som utsatts för övergrepp eller utnyttjande har rätt till rehabilitering och
social återanpassning.
40. Ett barn som är anklagat för brott eller har blivit dömt för en straffbar handling har
rätt till att behandlas rättvist och bra.
41. Om det finns bestämmelser som gör mer för barns rättigheter än innehållet i
barnkonventionen, gäller de bestämmelserna i stället.
42. Alla barn och vuxna har rätt att få reda på vad som står i barnkonventionen.
43-54. Regler om hur de som bestämmer i länderna ska göra för att följa
barnkonventionen.