Ortsfördjupning Björklinge

Transcription

Ortsfördjupning Björklinge
översiktsplan för uppsala kommun
Ortsfördjupningar [7.7]
björklinge
7.7
Förutsättningar och tendenser
den i anslutning till tätorten som inte medförde tydliga
intressekonflikter.
Befolkning och bostadsutbud
I Tibble finns detaljplaner för cirka 25 småhus. Tomtförsäljning pågår. Resterande del av området täcks av en
äldre detaljplan som kan möjliggöra cirka 50 småhus
(planändring har påbörjats). Planarbete pågår för cirka
50 småhus i Hagalundsområdet och vid Kyrkskolan för
cirka 10–15 lägenheter.
1990
Befolkning, totalt
2004 – 12 – 31
2 998
3 169
Småhus (lgh)
848
907
Flerbostadshus (lgh)
189
235
Tillkommande bostäder
fram till år 2030
Summa bostäder (lgh) 1 038
2030
3 900–5 100
250 –700
1 142
1 390–1 840
tabell 7.5 Befolknings- och bostadsutveckling samt prognos
till 2030.
Bebyggelsestruktur, tidigare planer samt pågående planarbete och utbyggnad
Björklinge utvecklades kraftigt i mitten av 1900-talet.
Redan i slutet av 1950-talet hade villabebyggelse vuxit
fram, men den riktigt stora utbyggnaden skedde under
1960- och 1970-talen. Området är även attraktivt för
sommarstugetomter och ett stort antal byggdes under
1940- och 1950-talen både invid sjön och i Häggeby,
väster om Björklinge.
Den senast antagna fördjupade översiktsplanen är från
1980. Alla utbyggnadsområden är i princip ianspråktagna eller påbörjade, utom Sandbrohöjden som utgått på
grund av skydd för vattenkvalitén i Långsjön. Arbetet
med en ny fördjupad översiktsplan påbörjades i samband
med ÖP90. Samrådshandling (1990) och samrådsredogörelse finns, men därefter avbröts planarbetet. Erfarenheten då var att det var svårt att finna utbyggnadsområ-
Teknisk försörjning
VA-verken försörjer förutom Björklinge även Läby och
Skuttunge. Tillgången på dricksvatten är god i Björklinge. Kolfiltsrening har installerats för att kunna avlägsna de spår av bekämpningsmedelsrester som vid några
tillfällen har uppmätts i grundvattnet. Vattenverket har
kapacitet att leverera vatten till ytterligare 2000 personer
(700 bostäder). Reningsverket har motsvarande kapacitet.
Grundvattnet i Björklingeåsen står i direkt förbindelse
med vattnet i Långsjön, vilket bland annat påverkar badvattentemperaturen vid badplatsen. Vid ökat vattenuttag
utöver 5500 personer minskar grundvattenutströmningen till Långsjön, så att vattenkvaliteten i sjön påverkas.
Det ger negativ inverkan på sjöns kransalgflora, som har
stora vetenskapliga kvaliteter (riksobjekt för vetenskaplig naturvård). Vid ett större befolkningstillskott än 5500
måste vatten tas från annan del av åsen, så att sjön inte
påverkas negativt, vilket förutsätter överledning av vatten. Vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för de
kommunala vattentäkterna i Uppsala och Vattholmaåsarna inrättades av Länsstyrelsen den första januari 1990.
Överskottsvärme från Nyby såg är en potential för upp-
111
översiktsplan för uppsala kommun
Ortsfördjupningar [7.7]
värmning av närbelägen bebyggelse. Kommunens egna
byggnader för kommunal service värms idag med olja
och det är angeläget att få till stånd en övergång till hållbar värmeförsörjning.
Dagvatten
Förordnande för Björklinge-Långsjöns avrinningsområde enligt Miljöbalken 9:4 innebär att inget dagvatten får
avledas så att det når Långsjön eller dess tillrinnande vattendrag. Samtidigt gäller restriktioner för dagvattenhantering enligt vattenskyddsföreskrifterna för Björklingeåsen inom delar av samhället.
Hela samhället utom Häggebyområdet ligger inom vattenskyddsområdet för Uppsalaåsen
Naturvård, friluftsliv och kulturmiljö
»Naturvård och friluftsliv«
Odlingslandskapet kring Björklingeån hyser särskilda
landskapsvärden.
Naturvärdena inom samhället sammanfaller i hög grad
med de områden som också är intressanta som rekreationsmarker i sjönära lägen. Björklinge-Långsjön intar
en unik särställning bland centrala Upplands sjöar. Sandvikens friluftsområde är ett mycket viktigt område för
Björklingeborna. Det är mycket önskvärt att skydda
markerna och utveckla tillgängligheten (bland annat genom en stig) längs sjöns sydöstra strand.
Prästgårdsskogen är viktig som närnatur till skolan och
som ett centralt promenadområde. Elljusspåret, som
även berör Sandviksområdet, går igenom skogen. Som
närområde för skolans naturstudier fungerar även den
lilla skogsdungen vid högstadieskolan samt forssträckan
i Björklingeån, bortom sågen.
Häggebyskogen och Häggebybackarna utgör Björklinges mest närbelägna och utnyttjade strövmark, men skogen klyvs genom fritidsbebyggelse i en nordlig och sydlig del. I området ingår det småbrutna odlingslandskapet
kring byarna Häggeby och Vigle med fornlämningsrika
hag- och skogsbackar.
» Kulturmiljö «
Björklingebygden är rikt på fornlämningar som vittnar
om en lång boendekontinuitet. Samhället Björklinge har
sitt ursprung i ett medeltida sockencentrum där kyrkan
utgjort den naturliga mittpunkten och där flera vägar
knöts samman. Kyrkan uppfördes på 1300-talet och har
en framträdande roll i landskapsbilden.
Väster om kyrkan ligger prästgården med flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Hela denna miljö utgör
den nordligaste delen av riksintresset Björklingeåns dalgång (K 30). Den raka vägen mellan Uppsala och Björklinge (E4) anlades redan på 1600-talet och är ett intressant uttryck för stormaktstidens storslagna planeringsvilja och utgör en annan viktig del av riksintresset.
112
Sandbro säteri är av riksintresse och ingår i det ovan
nämnda K 30 medan Sätuna gård och delar av dess ägor
bildar ett eget riksintresseområde (K 27). Lämningar
efter två medeltida sätesgårdar finns norr och öster om
Långsjön.
Trafik och kollektivtrafik
E4 går genom Björklinge och är av stor betydelse för
tätortens goda bussförbindelser med Uppsala, men utgör
även en stor trafikfara för oskyddade trafikanter. Den
långväga trafiken försvinner från Björklinge när ny E4
blir klar 2007. Väg 700 kommer att få stor betydelse för
överflyttning av trafik från nuvarande till ny E4 i avsnittet söder om Björklinge. Befintligt utbud av kollektivtrafik ger goda möjligheter till såväl arbetspendling som
resor på fritid.
Gatunät: E4 är huvudvägen. För övrigt finns ett välutvecklat gatunät. Vägförening är väghållare.
Kollektivtrafik: Landsvägsbuss mot Uppsala och norrut.
Åktid till centrala Uppsala är 24 minuter.
Vägstandard till Uppsala: E4 50, 70 och 90 km/tim.
Ny E4 nås via väg 700 som flyttas ut från tätorten
med ny sträckning. Åktid till centrala Uppsala är 20
minuter.
Bilar per 1000 invånare (2003): 406 (386 är genomsnittet för tätorter utanför staden)
Gång- och cykeltrafik: Väster om E4 finns ett väl
utbyggt gång- och cykelvägnät. Det finns en gångoch cykeltunnel under E4 vid centrum.
Arbetsmarknad och pendling
Det finns flera större arbetsplatser i Björklinge, men inget
samlat arbetsområde. Nyby såg ligger i söder, Ramsjö såg
och vägverket i norr samt en del småindustri på Industrivägen. Småföretag finns utspridda överallt i tätorten
Antal företag (2003): 300, varav 125 i tätorten, övriga i
omlandet.
Antal företag med 2–9 anställda: 20, med 10–49 anställda: 10, med mer än 50 anställda: 2.
FörvärvsAndel som
Andel som
arbetande natt- arbetar inom den arbetar i
befolkning
egna bygden
Uppsala stad
1 505
19%
59%
Andel som
arbetar utanför
kommunen
12%
Service
Björklinge har god tillgång till service. Det finns:
Distriktssköterska, tandvård, förskolor, grundskolor
årskurs 1–6 samt 7–9, bibliotek, fritidsgård, sporthall,
ishall, fotbollsplaner, friluftsbad, brandstation, restauranger och caféer, posttjänst, banktjänst samt apotekstjänst. Dessutom finns en dagligvarubutik och ett antal
småbutiker spridda längs E4. I Björklinge finns också
vårdboende och LSS-boende.
översiktsplan för uppsala kommun
Ortsfördjupningar [7.7]
Område medbevarandevärde;
friluftsliv, naturvård, kulturmiljö
Befintlig tätortsmiljö med möjlighet
till viss förtätning/omvandling
”Blått /grönt” kärnområde
Ny E4 med anslutande vägar
Utredningsområde för bebyggelse
Särskild bevakningszon
Se även; Generell förklaring till beteckningar
på plankartor och i text på sista sidan i detta dokument.
Nytt bebyggelseområde
Planeringsprinciper/riktlinjer
Orten får en ny situation med väg 700 och flytt av E4
och det kommer troligen att påverka efterfrågan på
bostäder uppåt och på vissa verksamhetslokaler nedåt i
Björklinge. Flytten av E4 kommer också att öppna möjligheter till bostadsbyggande inom tätorten. Omkring
250 bostäder bör kunna inrymmas inom nuvarande tätort
samt med omvandling av fritidshus.
Björklinges VA-kapacitet medger större utbyggnad
(ytterligare cirka 450 bostäder). Samtidigt är det svårt att
strukturellt expandera orten så att den får ett gott sammanhang och konkurrenskraftig kollektivtrafik utan att
inkräkta på kulturmiljövärden av riksintresse. Om nuvarande huvudsakligen långsträckta struktur måste brytas
bör en fördjupad översiktsplan upprättas för att lägga
grunden för en ny struktur. Två alternativa utredningsområden har identifierats för en sådan vidlyftigare utbyggnad upp till kapacitetstaket för VA.
De kvarvarande sjönära skogsmarkerna längs sjöns sydvästra del bör skyddas som naturreservat med friluftsliv
som huvudsyfte (se kap 5). *) Riksintressena för kulturmiljövården och naturvården bedöms inte skadas av
den bebyggelseexpansion som föreslås.
Omlandet (se plankarta 1a, ÖP 2010)
Den lantliga karaktären ska bevaras och omlandet hållas
fritt från ny bebyggelse och andra ingrepp som kan försvåra en planmässig utbyggnad efter planperioden.
Ingrepp som försvårar fortsatt hävd och djurhållning ska
undvikas. Små tillskott till befintliga bebyggelsegrupper
kan prövas. Undantag kan också medges för bostad i
samband med generationsskifte inom jordbruket och till-
*) ej längre aktuellt
skott med anknytning till friluftsliv, jord- och skogsbruk
eller annan landsbygdsnäring.
Inom omlandet kan bygglovsansökningar avslås med
hänvisning till detaljplanekravet för områden med högt
bebyggelsetryck.
Bebyggelseutveckling
Tätorten kan inte expandera särskilt mycket mot norr
och nordost med tanke på de höga kulturmiljövärdena
och hänsyn till Långsjön. Väster om E4 finns visst
utrymme för bebyggelse i det värdefulla kulturlandskapet, men avståndet till ”centrala” Björklinge är stort.
Åkern söder om kyrkan har höga kulturmiljövärden med
kyrkan i fonden och kan därför inte bebyggas. Dessutom
finns miljöfarlig industri och reningsverk i närheten som
påverkar utbyggnadsmöjligheten. Att bygga söder om
den nya sträckningen av väg 700 är inte heller lämpligt
med tanke på kulturmiljön rund Sandbro och kyrkan.
Det finns svårigheter att skapa goda förutsättningar för
kollektivtrafik vid en större utbyggnad av Björklinge,
eftersom bebyggelsen blir spridd över ett stort område.
Björklinge är förhållandevis välförsedd med flerbostadshus. Det är dock viktigt att bevaka att framför allt
central mark som kan frigöras prövas för tätare bebyggelse och kompletterande bostadstyper. Mark för verksamheter och service såsom handel, kontor och industri
samt förskolor, skolor och vårdboende med mera kan
ordnas i de föreslagna bebyggelseområdena. Kommunal
service och verksamheter som inte är miljöfarliga kan
ligga intill bostäder. Befintligt centrum kan förlora en
del av sitt kundunderlag när E4 flyttas och ytterligare
service i det läget skulle kunna stödja befintliga verk-
113
Ortsfördjupningar [7.7]
samheter. Miljöfarliga verksamheter lokaliseras till
lägen avskilt från bostäder men nära större vägar, till
exempel norr om tätorten vi E4 samt längs med den nya
väg 700 mot den nya trafikplatsen.
Förtätning och omvandling
Centrumområdet
Centrumområdet behöver utvecklas och kompletteras
med service och mer handel. En del av området bör
kunna bebyggas med flerbostadshus när E4 flyttas. Ytterligare förtätning kan ske inom tätorten längs nuvarande
E4.
Övriga platser
Det pågår även planarbete som syftar till förtätning och
omvandling av fastigheten Björklinge 2:5, som är belägen strax norr om Kyrkskolan. Omvandlingen kan resultera i 10–30 lägenheter, bland annat beroende på hur
skolans behov ser ut.
Kvarstående fritidshus inom tätorten kan successivt
omvandlas till permanentboende och till del förtätas.
Det finns en efterfrågan att bygga permanentbostäder vid
fritidshusområdena öster om Långsjön. Detta måste
vägas mot möjligheten att ordna långsiktigt hållbara VAlösningar samt ett gott skydd för vattnet i Långsjön.
Detta bedöms inte som aktuellt inom planperioden.
Nya bebyggelseområden
b1 Skommarbo
Norr om Snöromsvägen (Skommarbo) föreslås ett
mindre bostadsområde med cirka 20 småhus.
b2 Hagalund
Planarbete pågår. Planen syftar till att möjliggöra en
utbyggnad med friliggande småhus nära Sandbroviken.
Totalt kan området komma att inrymma närmare 50
bostäder.
b3 Södra Tibble
Planändring pågår för att möjliggöra småhus i två våningar på mark planlagd för bostäder i 1 våning.
Utredningsområden
Det finns bara två större områden som kan rymma en
utbyggnad av Björklinge med 2000 invånare (700 lägenheter): Häggeby väster om och Sandbro-Rippebo öster
om Björklinge. Områdena kan byggas ut samtidigt men
det är mycket viktigt att VA-försörjningen ordas på ett
godtagbart sätt samt att skolvägar ses över.
u1 Häggeby
Bebyggelse i Häggeby skulle troligen stödja den service
som finns i Björklinge och delvis uppfattas som en del av
tätorten, eftersom de boende måste passera tätorten på
väg till Uppsala. Med kraftig expansion kan dock krävas
ny vägförbindelse som rimligen dras söder om tätorten,
innebärande att boende i Häggeby inte kommer att passera Björklinge på väg till Uppsala.
114
översiktsplan för uppsala kommun
Centralt ligger fritidshusområdet som redan delvis övergått till permanentboende. Skogen norr och söder om
Häggeby har högt värde som närrekreationsmark för
Björklinge. Norr om Häggeby kan cirka 100 småhus
rymmas och söder om Häggeby cirka 300.
Den befintliga vägen i Häggeby fritidshusområde kan
inte användas som infart till utredningsområdena norr
och söder därom. Därför ska bebyggelse inte tillåtas om
den kan blockera nya infartsvägar mellan Häggeby och
Skuttungevägen samt mellan Skuttungevägen och en
anslutning till väg 700, se nedan.
För områden väster om Björklingeån är en anslutning till
den allmänna VA-anläggningen förknippad med stora
kostnader. Det kan i sådana fall bli aktuellt med en
särskild områdesanknuten VA-taxa. Vägen över Bjöklingeån (väg 641) är dålig och kan behöva ersättas med
en bättre väg och bro om hela Häggeby byggs ut. Vid en
småskalig utbyggnad kommer ingen ny skola att uppföras och då behöver gång- och cykelvägarna mot Björklingeskolan och Kyrkskolan förbättras.
Planläggning i detta område ska föregås av fördjupad
översiktsplan eller motsvarande. Begränsade komplement som kan hjälpa till att bära en VA-lösning för fritidshusområdet får dock planläggas med enbart program
som grund under villkor att befintlig väg 641 kan klara
dessa tillskott.
u2 Sandbro-Rippebo
Efterfrågan kommer troligen att öka för ny bostadsbebyggelse längs väg 700 mellan Björklinge och ny E4.
Dessutom kommer det troligen att uppstå intresse för
verksamheter i anslutning till trafikplatsen (Forsamotet).
Ett bostadsområde här kommer troligen att uppfattas
som ett eget, självständigt bostadsområde (förort) även
om den närmaste servicen finns i Björklinge.
Området kan rymma lika mycket bostäder som Häggeby.
Om området inte bebyggs i stor skala skulle mindre
grupper med bostadshus kunna tillåtas, förutsatt att VAfrågan klaras på ett långsiktigt hållbart sätt och att säkra
anslutningar till väg 700 kan klaras. Vid en småskalig
utbyggnad kommer ingen ny skola att uppföras och då
behöver gång- och cykelvägarna mot Kyrkskolan och
Björklingeskolan förbättras. I sämsta fall blir de boende
i området helt beroende av bil som transportmedel.
Detaljplan för bostadsbebyggelse ska föregås av en fördjupad översiktsplan. För verksamhetsetableringar vid
den nya trafikplatsen krävs programutredning.
Särskilda bevakningszoner
Områden som kan behövas som tillfartsvägar vid planmässig utbyggnad av utredningsområdena får inte
bebyggas förrän det finns en fördjupad översiktsplan
eller motsvarande.