Folkbiblioteken i Region Västra Götaland

Comments

Transcription

Folkbiblioteken i Region Västra Götaland
Folkbiblioteken i
Region Västra Götaland 2014
Förord
Biblioteken utgör en landsomfattande bildningsinfrastruktur som står
öppen och tillgänglig för alla. Där finns anställda som dagligen
arbetar med att utjämna kunskapsklyftor, hjälpa barn och vuxna att
hitta vägen till läsning, skapa fri tillgång till litteratur, kultur och
information, och värna allas rätt att utvecklas, tänka, tala och skriva
fritt. Biblioteken fungerar också som kunskapscentraler till stöd för
invånarna när kraven på digitala färdigheter och analysförmåga
stiger. På så sätt är biblioteken och deras anställda en viktig motkraft
i samhället när klyftorna ökar och demokratin utmanas.
Bibliotekslagen ger tillsammans med skollagen varje elev i grund- och
gymnasieskolan rätt till skolbibliotek. Enligt lagens förarbeten är ett
skolbibliotek ”en ordnad och samlad resurs av medier och
information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som
ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja
elevernas lärarande.” Enligt Kungliga biblioteket krävs en bemanning
på minst 20 timmar per vecka för att skolbiblioteken ska möta lagens
krav. I dagsläget misslyckas många av landets kommuner med att
leva upp till lagen.
För tionde året i rad har Svensk biblioteksförening brutit ner den
officiella statistik som finns på biblioteksområdet på regional och
kommunal nivå. Vi hoppas att rapporterna ska vara ett stöd i
beslutsfattande och debatt. Tidigare har vi undersökt vilka faktorer
som leder till ökad biblioteksanvändning. De är exempelvis hög
personaltäthet, ett omfattande mediebestånd, en stor andel nyförvärv,
bra tillgång till datorer och ett rikt utbud av tidskrifter. Idag vet vi att
ju mer resurser biblioteken får, desto mer blir de använda.
Bibliotekens uppgift är att verka för det demokratiska samhällets
utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri
åsiktsbildning. Idag, när demokrati och mänskliga rättigheter
utmanas och kunskapsklyftorna djupnar, är biblioteken viktigare än
någonsin. Nu behövs prioriteringar och investeringar som möjliggör
för biblioteken att utföra sin viktiga samhällsuppgift.
Statistiken visar att biblioteken behöver mer resurser till personal och
medieutbud för att leva upp till landets lagar. Den nya bibliotekslagen skärper kraven på bibliotekshuvudmännen. Kommunerna har
ansvar för att alla som vistas i kommunen har tillgång till
biblioteksverksamhet. När det gäller folkbiblioteken ställer lagen
krav på allsidighet och kvalitet i utbudet av medier och tjänster, den
pekar ut prioriterade målgrupper och preciserar folkbibliotekens
ansvar för att främja läsning och tillgång till litteratur, särskilt vad
gäller barn och ungdomar. Under riksdagsbehandlingen var
kulturutskottet tydligt: ”I kommunernas ansvar får anses ligga att
svara för att personalen har den kompetens som krävs för att
uppfylla de i lagen formulerade kraven på biblioteken”.
Niclas Lindberg
Generalsekreterare
Svensk biblioteksförening
2
Fakta om bibliotek
Det svenska biblioteksväsendets uppgift är att verka för det
demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Med vilka resurser genomför
biblioteken den uppgiften och hur påverkar det hur invånarna
använder biblioteken? Vad säger oss statistiken på biblioteksområdet? I följande rapport försöker vi ge en bild av det.
Enligt 2014 års nationella SOM-undersökning har den nedåtgående
trenden brutits, och både förtroendet för och besöken på biblioteken
ökar. I denna rapport redovisas dock endast statistik från Kungliga
biblioteket och Statistiska centralbyrån. Vi har strävat efter att
redovisa siffror som är jämförbara med tidigare år. Det försvåras av
att Kungliga biblioteket har genomfört omfattande förändringar i
biblioteksstatistiken från år 2014. Jämförelser ska därför tolkas med
stor försiktighet, se not på sidan 4.
Svensk biblioteksförening har tidigare låtit undersöka vilka faktorer
som leder till att fler besöker och använder folkbibliotek. Det står
klart att ju mer resurser biblioteken får, desto fler använder
biblioteken. Exempelvis leder hög personaltäthet, ett omfattande
mediebestånd, en stor andel nyförvärv, bra tillgång till datorer och ett
rikt utbud av tidskrifter till fler besök och ökad utlåning.
Nytt, brett och allsidigt utbud – då ökar utlåningen
Det görs minst 68 miljoner lån på de kommunala biblioteken varje
år. Nästan hälften av de böcker som lånas är barn- och ungdomsböcker. Att stimulera barns läslust och läsfärdigheter är en central
uppgift för folkbiblioteken, och det är självklart viktigt att utbudet av
barn- och ungdomsböcker har kvalitet, bredd och relevans.
Skönlitteratur står för en stor del av utlåningen och en hög andel
nyförvärv är viktig. Men för bibliotekens besökare är det också
viktigt att böcker som annars är svåra att upptäcka eller få tag i finns
på biblioteken. Därför arbetar biblioteken aktivt med kvalitet och
allsidighet i urvalet, och med fjärrlån. God tillgång till musik, film,
ljudböcker, databaser, tidningar och tidskrifter är också viktiga
faktorer för hög utlåning och många besökare.
Biblioteken bidrar medvetet till att introducera och tillgängliggöra
böcker i andra format än tryckta, som e-böcker, ljud- och talböcker,
för att nå nya användargrupper. När det gäller e-böcker pågår en
förändring som kan bli genomgripande. På folkbiblioteken ökar
e-bokutlåningen. Enligt SOM-institutet har 11 procent av
befolkningen läst minst en e-bok under året. Och läsningen av
e-böcker är tre gånger så utbredd i åldrarna 16 till 29 år som bland
personer som är 65 år eller äldre. För facklitteratur är skillnaden
ännu större.
Teknikutvecklingen innebär stora möjligheter både för biblioteken
och användarna. Utbudet av digitaliserad information och kunskap
som tillgängliggörs på nätet ökar ständigt. Nya format och hjälpmedel gör att biblioteken kan nå nya grupper och tillgängliggöra mer
kunskap, information och kultur. Men det innebär också att
pengarna ska räcka till mer. Samtidigt krymper budgetarna både för
inköp och för kompetensutveckling av personalen. Medan teknikutvecklingen rusat så har bibliotekens inköpsbudget mätt i kronor per
invånare rasat med 10 procent sedan 2000. Gapet växer mellan det
möjliga och det önskvärda.
Nära och öppet – tillgängliga bibliotek lockar fler besökare
De fysiska besöken i folkbibliotekens lokaler minskade något under
2014, medan de elektroniska besöken i stället ökade. Här finns
mörkertal i statistiken. Utlåningsställen där låneregistrering inte sker
har ökat kraftigt, och alla serviceställen har inte möjlighet att räkna
besökare.
De två viktigaste tillgänglighetsfaktorerna för biblioteken är närhet
och öppettider. Biblioteken behöver rent fysiskt finnas på platser
människor lätt kan nå och ha öppettider som passar användarna.
Några av bibliotekens främsta användargrupper är barn, ungdomar
och äldre. Dessa grupper är särskilt beroende av närhet till biblioteksservice och det är därför de som drabbas mest när filialer läggs ner.
Mest alarmerande är att hälften av landets elever saknar tillgång till
skolbibliotek, trots att lagen ger varje elev den rätten. 90 av landets
290 kommuner saknar egna skolbibliotek helt. Samtidigt visar både
svensk och internationell forskning att elever med tillgång till
bemannade skolbibliotek förbättrar både sina läsvanor, läsfärdigheter
3
och studieresultat. Här krävs kraftfulla politiska åtgärder för att
vända utvecklingen.
Antalet publika aktiviteter som lockar besökare till biblioteken ökar.
Under 2014 anordnade folkbiblioteken 214 000 publika aktivitetstillfällen. Drygt 60 procent av dessa var olika läsfrämjande aktiviteter
riktade till barn och unga. Därutöver genomförs datakurser för äldre,
bokcirklar, författarbesök, informationsmöten, öppna samtal och
mycket mera. Biblioteken är en plats för läsning, kunskapsinhämtning och reflektion, men också för människors möten och
samtal. I ett hårdnande samhällsklimat blir biblioteken som arena för
ett öppet demokratiskt samtal bara viktigare.
Fler kompetenta bibliotekarier – så stärks medie- och
informationskunnigheten
delaktiga. Här gör biblioteken och de biblioteksanställda betydande
och mycket resurskrävande insatser.
Biblioteken – en motkraft när klyftorna ökar och demokratin
utmanas
Hälften av landets skolelever saknar tillgång till ett skolbibliotek som
är bemannat minst 20 timmar i veckan. Allt fler får längre till
biblioteken när filialer försvinner. Män läser och använder
biblioteken mindre än kvinnor. Personer med lägre utbildning läser
och använder biblioteken mindre än personer med högre utbildning.
Vad vi ser är växande kunskapsklyftor, vikande läsförståelse,
sjunkande skolresultat, digitalt utanförskap – och alltför många
elever utan tillgång till skolbibliotek. Det saknas inte oroande
tendenser.
Varje dag görs fantastiska insatser av biblioteksanställda i möten med
barn, arbetslösa, flyktingar, företagare, studenter och forskare.
Bibliotekens service får också toppbetyg och förtroendet för
biblioteken hos allmänheten är fortsatt högt. Utöver att ta del av
litteratur är det vanligaste skälet till biblioteksbesök att en vill ha
sakkunnig hjälp.
Demokratin och yttrandefriheten är idag utmanad i hela Europa, och
Sverige är inget undantag. Den landsomfattande bildningsinfrastruktur som biblioteken utgör är en stor och mäktig samhällsresurs som behövs mer än någonsin och behöver prioriteras.
Bibliotekarien och dennes kompetens att guida i informationslandskapet spelar alltså en avgörande roll för viljan att besöka
biblioteket. Personaltäthet och kompetensutveckling är A och O.
Både för att användarna ska få sin hjälp, och för att bibliotekspersonalen ska kunna ge den under goda arbetsvillkor.
Kungliga biblioteket (KB) har genomfört en omfattande förändring av Sveriges
officiella biblioteksstatistik. Statistikinsamlingen bygger numer på en ny enkät med
vissa förändringar av frågornas innehåll, definitioner och antalet inrapporterande
bibliotek. Förändringarna påverkar statistiken för år 2014. KB presenterar också det
statistiska materialet på ett nytt sätt från och med i år.
Kraven växer på både barns och vuxnas förmåga till källkritik, att
sovra, analysera och kritiskt värdera information, att hantera
identitet och integritet på nätet. Det handlar om medie- och
informationskunnighet, och de främsta experterna på detta finns just
på biblioteken. Inte minst gäller det skolbibliotekarierna som har
specialkompetens i informationssökning och källkritik.
Allt fler använder bibliotekens publika datorer med internetuppkoppling, med eller utan stöd av sakkunnig hjälp från
bibliotekens personal. Och de måste bli fler. Enligt rapporten
Svenskarna och internet 2014 saknar fortfarande en miljon svenskar
daglig tillgång till internet. Den digitala kunskapsklyftan måste
överbryggas för att alla invånare ska kunna vara demokratiskt
Not
KB anger att ett viktigt skäl för den förändrade statistikinsamlingen är att man med
tidigare system riskerade dubbelräkning av uppgifter från bibliotek i samma
bibliotekssystem, till exempel från folkbiblioteket och skolbiblioteket som är
integrerade. Med den nya metoden minimeras denna risk. Denna förändring kan
dock medföra att jämförelser bakåt i tiden blir missvisande.
Datamaterialet som ligger till grund för 2014 års statistik i Svensk
biblioteksförenings rapporter bygger som en följd av förändringarna i högre grad än
tidigare år på föreningens egna beräkningar.
Svensk biblioteksförening har strävat att endast visa variabler och nyckeltal som är
jämförbara med föregående års. Det går trots det inte att utesluta felkällor i
datamaterialet, till exempel till följd av att biblioteken tolkat de nya frågorna på
olika sätt. En del kommuner har dessutom avstått att svara på frågorna helt eller
delvis.
Svensk biblioteksförening tar inte ansvar för eventuella felaktigheter i KB:s eller
SCB:s statistik.
4
Folkbiblioteken i Region Västra Götaland
Åldersfördelning
I denna rapport belyses hur biblioteksverksamheten i Region Västra
Götaland ser ut. Jämförelser görs mellan kommunerna i länet samt
med riksgenomsnittet.
Riket
Som bakgrundsfakta redovisas här inledningsvis några siffror om
inkomst- och utbildningsnivå samt siffror som visar hur intresset för
högre studier i Region Västra Götaland ser ut. Nedanstående data är
hämtad från SCB. Andel högutbildade i befolkningen avser andel av
befolkningen i åldern 25-64 år som år 2013 hade minst 3-årig
eftergymnasieal utbildning. Uppgift om medelinkomst avser år 2013,
andelen högskolenybörjare läsåret 2013/14 och andelen utrikes födda
avser år 2014. Åldersfördelningen avser år 2014.
0
20
Region Västra Götaland
40
60
80
100
Andel utrikes födda
20%
15%
10%
5%
0%
Region Västra
Götaland
tkr
Medelinkomst
Andel högskoleutbildade
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
300
250
200
150
100
50
0
Region Västra
Götaland
Riket
Riket
Andel högskolenybörjare*
15‰
10‰
5‰
0‰
Region Västra
Götaland
Riket
Region Västra
Götaland
Riket
* Med högskolenybörjare avses studerande som för första
gången är registrerad i grundläggande högskoleutbildning.
5
Antal biblioteksenheter per 1000 invånare
Svenljunga
Tjörn
Karlsborg
Öckerö
Munkedal
Ulricehamn
Gullspång
Bollebygd
Orust
Töreboda
Tanum
Bengtsfors
Färgelanda
Vara
Ale
Tidaholm
Sotenäs
Falköping
Herrljunga
Dals-Ed
Lysekil
Essunga
Grästorp
Lilla Edet
Mark
Härryda
Skövde
Lerum
RIKET
Kungälv
REGION V.GÖTALAND
Hjo
Borås
Mellerud
Skara
Vänersborg
Lidköping
Tibro
Vårgårda
Tranemo
Mariestad
Åmål
Strömstad
Alingsås
Götene
Uddevalla
Mölndal
Trollhättan
Göteborg
Stenungsund
Partille
2014
2012
2010
2008
2006
0
0,2
0,4
0,6
Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Region Västra Götaland 2014
0,8
1
6
Antal besök per invånare
Grästorp
Färgelanda
Härryda
Orust
Essunga
Åmål
Tanum
Tjörn
Skara
Stenungsu
Trollhättan
Herrljunga
Mölndal
Göteborg
Mark
Bengtsfors
Lidköping
Karlsborg
Vårgårda
Ale
Dals-Ed
Vara
RIKET
Götene
Töreboda
Mellerud
Tidaholm
Gullspång
Alingsås
REGION
Hjo
Uddevalla
Svenljunga
Bollebygd
Lysekil
Borås
Lerum
Munkedal
Vänersborg
Mariestad
Partille
Tibro
Ulricehamn
Sotenäs
Strömstad
Lilla Edet
Tranemo
Falköping
Skövde
Öckerö
Kungälv
2014
2012
2010
2008
2006
0
5
10
Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Region Västra Götaland 2014
15
20
7
Total utlåning per invånare
Mark
Bollebygd
Stenungsund
Härryda
Borås
Orust
Ale
Mölndal
Tjörn
Essunga
Grästorp
Dals-Ed
Ulricehamn
Tranemo
Trollhättan
Svenljunga
Munkedal
Töreboda
Alingsås
Skara
REGION V.GÖTALAND
Öckerö
Lerum
Kungälv
Lidköping
Bengtsfors
Gullspång
Göteborg
Mellerud
Uddevalla
Åmål
RIKET
Tidaholm
Partille
Mariestad
Strömstad
Falköping
Färgelanda
Vänersborg
Vårgårda
Götene
Sotenäs
Karlsborg
Lilla Edet
Tibro
Lysekil
Vara
Tanum
Herrljunga
Skövde
Hjo
2014
2012
2010
2008
2006
0
5
10
Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Region Västra Götaland 2014
15
20
8
Aktiva låntagare per invånare
Härryda
Stenungsund
Mellerud
Åmål
Lidköping
Svenljunga
Bengtsfors
Mark
Tjörn
Tanum
Orust
Göteborg
Kungälv
Munkedal
Grästorp
Alingsås
Götene
Lerum
Essunga
Skara
REGION V.GÖTALAND
RIKET
Öckerö
Karlsborg
Töreboda
Ulricehamn
Vara
Tranemo
Ale
Mölndal
Herrljunga
Sotenäs
Strömstad
Falköping
Bollebygd
Gullspång
Lysekil
Mariestad
Partille
Trollhättan
Uddevalla
Färgelanda
Tidaholm
Skövde
Tibro
Vårgårda
Borås
Hjo
Vänersborg
Lilla Edet
Dals-Ed
2014
2012
2010
2008
2006
0
0,2
0,4
Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Region Västra Götaland 2014
0,6
0,8
9
Antal barnbokslån per barn 0-17 år *
Härryda
Ale
Borås
Mark
Stenungsund
Orust
Skara
Bollebygd
Alingsås
Svenljunga
Ulricehamn
Tranemo
Bengtsfors
Dals-Ed
Lidköping
Strömstad
Tibro
Kungälv
Mölndal
Skövde
RIKET
Lerum
Uddevalla
Åmål
Trollhättan
REGION
Falköping
Lilla Edet
Karlsborg
Götene
Gullspång
Mellerud
Vara
Tidaholm
Tanum
Herrljunga
Vårgårda
Vänersborg
Partille
Munkedal
Göteborg
Töreboda
Lysekil
Färgelanda
Tjörn
Hjo
Grästorp
Mariestad
Öckerö
Essunga
Sotenäs
2014
2012
2010
2008
2006
* Från och med 2014 års statistik har åldersintervallet ändrats från 0-14 till 0-17 år. Se sidan 19.
0
5
10
15
20
25
Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Region Västra Götaland 2014
30
35
10
Antal barnböcker per barn 0-17 år *
Tjörn
Svenljunga
Bengtsfors
Gullspång
Herrljunga
Skara
Karlsborg
Tranemo
Mellerud
Bollebygd
Orust
Tanum
Götene
Mark
Stenungsund
Töreboda
Färgelanda
Vara
Ale
Borås
Lidköping
Strömstad
Dals-Ed
Falköping
Åmål
Tibro
Uddevalla
Tidaholm
Skövde
Vårgårda
RIKET
Lysekil
Lilla Edet
REGION
Trollhättan
Härryda
Mölndal
Vänersborg
Munkedal
Kungälv
Lerum
Ulricehamn
Alingsås
Göteborg
Partille
Mariestad
Öckerö
Hjo
Grästorp
Essunga
Sotenäs
2014
2012
2010
2008
2006
* Från och med 2014 års statistik har åldersintervallet ändrats från 0-14 till 0-17 år. Se sidan 19.
0
5
10
15
20
Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Region Västra Götaland 2014
25
30
11
Antal böcker per invånare
Skara
Svenljunga
Bengtsfors
Åmål
Töreboda
Färgelanda
Dals-Ed
Gullspång
Essunga
Vårgårda
Bollebygd
Herrljunga
Tanum
Mellerud
Karlsborg
Grästorp
Öckerö
Tidaholm
Ulricehamn
Munkedal
Stenungsund
Tjörn
Mariestad
Strömstad
Mark
Vara
Orust
Borås
Tranemo
Falköping
Sotenäs
Götene
Lysekil
Hjo
Uddevalla
Tibro
Skövde
Lilla Edet
Ale
RIKET
Lerum
REGION
Trollhättan
Härryda
Lidköping
Kungälv
Vänersborg
Mölndal
Alingsås
Partille
Göteborg
2014
2012
2010
2008
2006
0
2
4
6
8
10
Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Region Västra Götaland 2014
12
14
12
Nyförvärv, medier per invånare
Svenljunga
Töreboda
Grästorp
Orust
Färgelanda
Bollebygd
Öckerö
Essunga
Stenungsund
Skara
Bengtsfors
Vårgårda
Strömstad
Karlsborg
Mark
Vara
Lerum
Härryda
Gullspång
Dals-Ed
Herrljunga
Åmål
Partille
Sotenäs
Tranemo
Götene
Ulricehamn
Mölndal
Borås
Kungälv
Ale
Alingsås
Tanum
REGION
Uddevalla
Tjörn
RIKET
Munkedal
Tidaholm
Lidköping
Lilla Edet
Falköping
Mellerud
Hjo
Mariestad
Trollhättan
Lysekil
Göteborg
Tibro
Vänersborg
Skövde
2014
2012
2010
2008
2006
0
0,2
0,4
0,6
Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Region Västra Götaland 2014
0,8
1
13
Antal biblioteksdatorer per 100 000 invånare *
Gullspång
Grästorp
Karlsborg
Vara
Orust
Dals-Ed
Lysekil
Tjörn
Vårgårda
Svenljunga
Essunga
Herrljunga
Bengtsfors
Kungälv
Bollebygd
Härryda
Tidaholm
Strömstad
Skara
Vänersborg
Töreboda
Trollhättan
Öckerö
Skövde
REGION V.GÖTALAND
RIKET
Uddevalla
Falköping
Göteborg
Sotenäs
Mellerud
Stenungsund
Borås
Mölndal
Tanum
Ulricehamn
Hjo
Lidköping
Alingsås
Lerum
Åmål
Ale
Lilla Edet
Tibro
Partille
Tranemo
Mariestad
Färgelanda
Götene
Mark
Munkedal
2014
2012
2010
2008
2006
* Se sidan 19
0
50
100
150
Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Region Västra Götaland 2014
200
250
14
Heltidsanställda per 1000 invånare *
Bengtsfors
Skara
Karlsborg
Svenljunga
Tjörn
Tanum
Orust
Vara
Trollhättan
Borås
Tranemo
Töreboda
Essunga
Herrljunga
Dals-Ed
Lidköping
Grästorp
Stenungsund
Kungälv
Härryda
Mölndal
Åmål
Öckerö
Gullspång
Lysekil
Bollebygd
REGION V.GÖTALAND
Mellerud
Uddevalla
RIKET
Mark
Ale
Göteborg
Ulricehamn
Strömstad
Mariestad
Lilla Edet
Sotenäs
Vårgårda
Tibro
Götene
Falköping
Tidaholm
Färgelanda
Lerum
Skövde
Munkedal
Vänersborg
Alingsås
Hjo
Partille
2014
2012
2010
2008
2006
* Avser antal årsverken
0
0,2
0,4
0,6
0,8
Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Region Västra Götaland 2014
1
1,2
15
Total driftskostnad (kr) per invånare
Färgelanda
Vara
Skara
Tjörn
Karlsborg
Orust
Borås
Dals-Ed
Stenungsund
Mölndal
Tranemo
Tanum
Kungälv
Bollebygd
Trollhättan
Härryda
Öckerö
Essunga
Herrljunga
Mellerud
RIKET
Lidköping
REGION V.GÖTALAND
Göteborg
Munkedal
Sotenäs
Svenljunga
Grästorp
Lysekil
Ale
Gullspång
Åmål
Mark
Bengtsfors
Töreboda
Vårgårda
Uddevalla
Tidaholm
Lerum
Tibro
Partille
Ulricehamn
Falköping
Hjo
Alingsås
Mariestad
Vänersborg
Götene
Lilla Edet
Strömstad
Skövde
2014
2012
2010
2008
2006
0
100
200
300
400
500
Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Region Västra Götaland 2014
600
700
16
Nyckeltal för landets samlade folkbibliotek
Fysiska besök på biblioteket (Miljoner)
2014
2012
2010
2008
2006
0
20
40
60
80
Utlåning fysiska medier (Miljoner)
2014
2012
2010
2008
2006
0
20
40
60
80
Utlåning barnlitteratur (Miljoner) *
2014
2012
2010
2008
2006
0
5
10
15
20
25
30
35
Bestånd av barnlitteratur (Miljoner) *
2014
2012
2010
2008
2006
0
2
4
6
8
10
12
14
* Från och med 2014 års statistik har åldersintervallet ändrats från 0-14 år till 0-17 år. Se sidan 19.
Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Region Västra Götaland 2014
17
Nyckeltal för landets samlade folkbibliotek
Fysiskt bokbestånd - skönlitteratur och facklitteratur (Miljoner)
2014
2012
2010
2008
2006
0
10
20
30
40
50
Nyförvärv tryckta medier (Tusental) *
2014
2012
2010
2008
2006
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000
Årsverken heltidsanställda
2014
2012
2010
2008
2006
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
7 000
Total driftskostnad (Mkr)
2014
2012
2010
2008
2006
0
*
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
Från och med år 2014 ingår AV-medier inte längre i underlaget. Jämförelser bakåt i tiden bör därför undvikas
eller tolkas med stor försiktighet.
Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Region Västra Götaland 2014
18
Det statistiska materialet i rapporten är huvudsakligen hämtat från de öppna data som Kungliga biblioteket (KB) tillhandahåller för
biblioteksstatistik från 2014 och statistikrapporter från åren 2005-2013. (Fram till och med 2009 utgavs dessa av Statens kulturråd.) Rapporterna
finns tillgänglig på www.kb.se och www.kulturradet.se. Svensk biblioteksförening har utifrån 2014 års öppna data gjort egna beräkningar av
nyckeltalen som utgår från viktade medelvärden. Svensk biblioteksförening tar inte ansvar för eventuella felaktigheter i KB:s och Kulturrådets
statistik.
Stora förändringar mellan enskilda år ska tolkas med försiktighet. Dessa kan bero på ändrade redovisningsrutiner och liknande. Saknade staplar i
diagrammen är en följd av saknade värden i KB:s och Kulturrådets statistik.
Under 2015 anpassade KB biblioteksstatistiken till ISO-standard 2789:13 och 11620:13. Detta innebär att variabler och nyckeltal för 2014 års
statistik delvis skiljer sig åt från föregående års statistikredovisning. KB rekommenderar därför att jämförelser bakåt i tiden ska tolkas med stor
försiktighet, även om folk- och högskolebiblioteken i stort sett behållit sina tidsserier på de centrala variablerna. Mer om detta går att läsa i KB:s
rapport: Bibliotek 2014.
För Svensk biblioteksförenings rapport innebär detta framför allt att:
- jämförelser med tidigare data rörande AV-media inte längre går att utföra
- skolbiblioteken redovisas separat. I vilken utsträckning dessa tidigare innefattades i statistiken är oklart men detta borde i allt väsentligt inte
påverka jämförbarheten mellan åren
- data som berör gruppen barn har utökats från 0-14 år till 0-17 år. Denna förändring är sannolikt av mindre betydelse, då de flesta biblioteken
redan tidigare använt J (juvenile) som sortering och därför i praktiken redovisat utlåningen för all barn- och ungdomslitteratur. En del av
jämförbarheten kan även bevaras då rapporten i allt väsentligt redovisar mått per 1000 barn
- i statistiken för 2014 så finns ett tämligen stort bortfall av data som gör att alla kommuner inte kommer kunna redovisas med komplett data.
- definitionen av vilka datorer och terminaler som ska ingå i underlaget har preciserats från och med 2014 års statistik. Detta kan påverka
innehållet i variabeln antal biblioteksdatorer per 100000 invånare. Jämförelser med tidigare år bör därför göras med viss försiktighet
- statistiken per kommun är inte komplett för alla variabler. I de fall data saknas har variabeln fått värdet noll. Den summerade länsstatistiken
påverkas då den totala summan för länet i dessa fall blir lägre än den annars skulle ha blivit. Jämförelser bakåt i tiden bör därför tolkas med viss
försiktighet
Nordmaling och Ronneby har inte rapporterat någon statistik för 2014 varför 2013 års värden redovisas även för 2014 för dessa kommuner.
World Trade Center • Box 70380 • 107 24 Stockholm
Tel: 08-545 132 30 • [email protected]
www.biblioteksforeningen.org
19

Similar documents