Tomas Lindahl: ”Jag fick en väldigt bra grupp på KI

Transcription

Tomas Lindahl: ”Jag fick en väldigt bra grupp på KI
KIBladet
KAROLINSKA INSTITUTETS PERSONALTIDNING | NUMMER 4 | 2015
SPECIAL
NOBELPRIS-INTERVJUN
Expert? Så får du
publiken att lyssna
Tomas Lindahl:
”Jag fick en väldigt
bra grupp på KI”
Sidorna 18–21
LÄRARDAGEN
Sidorna 4–7
Nya kunskaper
gör världen större
Sidorna 12–13
Bildextra:
Stort grattis,
pristagare och
nya professorer!
Sidorna 26–27
Marie Carlén är en av KI:s forskare som
arbetar med tekniker som utvecklats
av gästprofessorn Karl Deisseroth.
Här finns
tekniken
alla talar om
Foto: GUSTAV MÅRTENSSON
Sidorna 14–15
PORTRÄTTET
NYHETER
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
Alla berörs av det
som pågår i vår värld
E
n utmanande och innehållsrik hösttermin går nu mot sitt
slut. Sedd ur ett universitetsledningsperspektiv har den framförallt
präglats av arbetet med Karolinska
Institutets bidrag till den kommande
forsknings- och innovationspropositionen samt slutfasen av arbetet med att
färdigställa det region­a la ALF-avtalet.
SAMTIDIGT HAR VI alla berörts av det
som pågår i vårt samhälle. Vi ser de
närmast osannolika flyktingströmmarna, där människor flyr för sina liv medan världen åter plågas av tilltagande politiska spänningar, militär eskalering,
etniska motsättningar och terroristattacker. I detta nu blir betydelsen av akademins kärnvärden ännu tydligare och
Karolinska Institutets vision fastare än
någonsin – att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa.
Anders Hamsten
rektor
MOT DENNA BAKGRUND har vi under
den gångna hösten arbetat intensivt
med att formulera Karolinska Institutets bidrag, i form av synpunkter och
prioriteringar, till regeringens kommande forsknings- och innovationsproposition. En fortsatt positiv forskningspolitik, som kompletteras med
kraftfulla satsningar på innovationer
och ökad autonomi inom flera områden, utgör en förutsättning för att Karolinska Institutet ska kunna vidareutveckla och förstärka sin roll som ett
ledande internationellt universitet.
I VÅRT REMISSVAR skriver vi att en be-
tydande ökning av statens sammantag-
TRE SAKER JAG HOPPAS PÅ JUST NU
1
Att regeringen inser betydelsen
av världsledande forskning för
ekonomisk tillväxt inom Life
Science-sektorn.
2
Att Europa kan förenas i
samverkan för ett mänskligt
mottagande av de flyktingar
som ber om vår hjälp.
I detta nu blir
betydelsen av aka­
demins kärnvärden ännu
tydligare och Karo­linska
Institutets vision fast­are
än någonsin – att på ett
avgörande sätt bidra till att
förbättra människors hälsa.
na anslag till forskning, innovation och
utbildning vid universitet och högskolor är nödvändig under de kommande
tio åren. Det ökade basanslaget behövs
för att ge universiteten och högskolorna
större strategiskt handlingsutrymme.
De ökade basanslagen bör också i betydligt högre utsträckning än vad som
nu är fallet fördelas utifrån lärosätenas
faktiska prestationer inom forskning
och utbildning. Ett effektivt utnyttjande av statens sammantagna resurser
kräver också en tydligare profilering
och rollfördelning mellan lärosätena.
Sverige är ett litet land och resurserna
räcker endast till att finansiera ett begränsat antal universitet på en internationellt ledande position. Jag menar att
ett fåtal svenska universitet har förutsättningar att långsiktigt uppehålla en
internationell topposition. Karolinska
Institutet är ett av dem.
STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING är vår
enskilt viktigaste samarbetspartner. Efter ett drygt års intensivt
arbete har vi nu ett nytt regionalt
ALF-avtal som reglerar det fram-
3
tida samarbetet med hälso- och sjukvården. Där stipuleras att universitetet
och universitetssjukvården ska integreras i betydligt större omfattning än vad
som tidigare varit fallet. Avtalet beskriver också en tydligare rollfördelning
mellan universitet och vårdgivare inom
universitetssjukvården. Vidare ska de
verksamhetsförlagda delarna av våra
utbildningsprogram i högre utsträckning än tidigare äga rum i miljöer med
mycket hög vårdkvalitet och kvalificerad och tillräcklig handledning.
I BÖRJAN AV OKTOBER tillkännagavs
att en av årets tre Nobelpristagare i
kemi började sin karriär som läkarstudent på Karolinska Institutet. Professor
Tomas Lindahl, sedan länge verksam i
England, doktorerade vid Karolinska
Institutet 1967 och gjorde här under
början av 70-talet sina första banbrytande upptäckter kring mekanismer
bakom DNA-reparation. De KI-medarbetare som arbetat tillsammans med
Tomas vittnar om en målmedveten, generös och modig forskare, som vågade
satsa på ett område som inte tillhörde
de omhuldade på den tiden. Med stor
glädje och stolthet hälsar vi Tomas Lindahl välkommen till Stockholm för att
ta emot sitt Nobelpris.
JAG ÖNSKAR ER alla en lyckosam fort-
sättning och ett gott slut på höstterminen.
Att vi alla får njuta av
välförtjänt ledig­het
i anslutning till de
kommande helgerna.
Everyone is affected by current events
A CHALLENGING and
eventful autumn
semester is coming to an end. From the
perspective of the university management, it has been dominated by our
input to the coming research and innovation bill and the final preparations of
the regional ALF agreement.
HOWEVER, WE HAVE all been affected
by current events in the wider society.
We are witnessing an almost unbelievable influx of refugees fleeing for
their lives while the world is once again
plagued by political tensions, military
escalation, ethnic conflict and terrorism. At times like this, our core values
as a university become even more important, and our vision more resolute
– to make crucial contributions to the
improvement of human health.
2 | KIBLADET | NUMMER 4 | 2015
IN LIGHT OF THIS, we have spent the autumn working hard on formulating the
opinions and priorities that Karolin­ska
Institutet is to submit to the government’s forthcoming research and inno­
vation bill.
If the government sticks to its auspicious research policy, with continuing
investments in innovation and greater
autonomy across the board, Karolinska Institutet will be very well placed
to develop and consolidate its role as
a university of first-class international
rank.
IN OUR STATEMENT of opinion, we write
that an increase in the total govern­
ment appropriation for research,­inno­
vation and education will be needed
over the coming decade.
The effective utilisation of the total
government appropriation also requires the institutions to present a clear­
er profile and perform clearer roles.
Sweden is a small country and can only
finance a limited number of world-­
leading universities.
Only a handful of Swedish universities have the capacity to sustain such a
leading international position over the
long term. Karolinska Institutet is one
of them.
THE STOCKHOLM COUNTY COUNCIL is
our most important partner by far,
and now after more than a year’s hard
work, we have a new regional ALF
agreement regulating the future of
our collaboration with the healthcare
sector.
The new agreement stipulates that
the university and the university health
care are to be more fully integrated
than at present, and describes a clear­
er division of roles in academic health
care between us.
IT WAS REPORTED IN early October
that one of this year’s three Nobel
laureates in chemistry began his career
as a medical student at Karolinska
Institutet and made his first pioneering
discoveries on DNA-repair mechanisms here. It is with immense pleasure and pride that we welcome Professor
Tomas Lindahl, who has been working
in the UK for many years, back to
Stockholm to receive his Nobel Prize.
I wish you all a happy and fruitful
end of the semester.
ANDERS HAMSTEN
Vice-Chancellor
SPANING
MAN TALAR OM...
… att varna för rovdjur
Hej, Anders Wändahl, som arbetar
med forskarstöd på Karolinska
Institutets universitetsbibliotek,
KIB. Ni varnar ofta publicerande
forskare för så kallade rovdjursförlag eller rovdjurstidskrifter,
vad är det för något?
– Det är ett förlag, eller en enskild
tidskrift, som har stora brister i sin
kvalitetskontroll. De har ingen aka­
demisk förankring, utan har startats
av entreprenörer som ett sätt att
tjäna enkla pengar på forskare
genom publiceringsavgifter. De har
en dålig eller obefintlig peer review­verksamhet och publicerar, lite grovt
sagt, vilka artiklar som helst mot
betalning.
Hur ska en enskild forskare veta
om det handlar om en oseriös
aktör?
– Den här typen av förlag mej­
l­ar enskilda forskare och föreslår
publicering hos dem. Det är en första
varning – blir man kontaktad på det
sättet ska man dra öronen åt sig.
Kan det bli en dyrköpt
erfarenhet att tacka ja?
de borde undvika eller inte.
Blir det vanligare med den
här typen av förlag?
– De tar kanske 400
– Ja, det blir det. Men
dollar för en artikel jäm­
i samband med att folk lär
fört med 1500 dollar hos
sig deras sätt att verka kan
en seriös tidskrift. Men
man tänka sig att det blir en
du får inget för pengarna
avtrappning. Om någon är
och det är ett dåligt sätt att
Anders
osäker får de gärna vända sig
avrapportera din forskning.
Wändahl.
till oss på biblioteket. Vi har
Dels så uppträder du i ett
Foto: ULF SIRBORN
bra koll på detta och kan göra
sammanhang som är tvek­
en bedömning. Vi kommer
samt och dels får du ingen
också gärna ut och pratar och
synlighet i forskarsamhäl­
berättar mer.
let, eftersom din artikel inte finns i
Är det något annat som är bra att
databaserna.
Vad har de här tidskrifterna för
läsare?
– Tidskrifterna hittas via Google.
Så läsekretsen blir väldigt slump­
mässig.
Hur kommer ni på biblioteket i
kontakt med dessa förlag?
– Forskare som blivit kontaktade
brukar i sin tur kontakta oss, för att
fråga oss om det är en seriös tid­
skrift. Då kan vi säga om det är något
veta?
– De erbjuder också forskare att
sitta med i redaktionsrådet – de vill
samla på sig namn som legitimerar
tidskriften. Det förekommer till
och med att de lägger till namn på
ovetande forskare i sina editorial
boards. Så det kan vara bra att
googla sitt namn då och då.
SOFIA STRIDSMAN
BOKEN
Späckat om hälsa
genom historien
D
en medicinhistoriska
samlingen i
Hagströmerbiblio­
teket vid Karolinska
Institutet har varit en
viktig källa till Nils
Uddenbergs rikt
illustrerade verk,
Lidande och
läkedom, Fri Tanke
förlag. Nils Udden­
berg är professor emeritus
i psykiatri och empirisk
livsåskådnings­forskning. I två
fullmatade band guidar han
läsaren genom människans
hälsa och sjukdom genom
årtusendena. Både märk­
liga kurer och betydelsefulla
vetenskapliga upptäckter sätts
in i historiska sammanhang
i det första svenska medicin­
historiska verket på 70 år.
20
SIFFRAN
I oktober jubilerade audio­
nomprogrammet vid Karolinska Institutet. Det var alltså 20
år sedan de första studenterna antogs till det treåriga
programmet. Sedan dess har
ungefär 150 studenter tagit
audionomexamen från KI. Det
hela uppmärksammades med
ett internationellt symposium
i Nobel Forum.
ROVDJUR
ELLER INTE?
Så vet du om du ska
tacka nej till ett förlag.
Anders Wändahl på
Universitetsbiblioteket
tipsar om några tum­
regler som kan hjälpa till
att avgöra om ett förlag
eller en tidskrift är seriöst
eller inte.
l Känner du till tidskrift­
en eller förlaget? Gör
dina kollegor det? Om
inte – varningsflagg!
l Är tidskriften medlem
i någon branschorgani­
sation? Det är ofta en
kvalitetsmarkör.
l Finns tidskriften med
i databaser som Medline
eller Web of Science?
– Att de inte finns med
behöver inte betyda att
de är oseriösa, men då
är det bra att kolla ett
varv till, säger Anders
Wändahl.
CITATET
Det växer
gråbo här
utanför, och
strax innan Nobel­priset
skulle offentlig­göras
gick jag dit och klapp­
ade dem lite. Ni kan
inte ana hur berömda
ni snart kommer att
bli, tänkte jag.”
http://korta.nu/
rovdjursforlag
Läs mer: KI:s bibliotek
har samlat information
om den så kallade open
access-rörelsen och om
rovdjursförlag här.
Se upp för rovdjursförlag.
Det kan bli en dyrköpt affär.
Foto: ISTOCK PHOTO
Urban Lendahl, sekreterare i Nobelförsamlingen,
om minuterna innan
presskonferensen i
Nobel Forum. Såväl
kinesisk sommarmalört, Artemisia
annua, som den
svenska släktingen
gråbo, Artemisia vulgaris, namngivna av Carl von
Linné, har haft betydelse för
behandlingen av malaria som
uppmärksammas i och med
årets Nobelpris i fysiologi
eller medicin.
Publicerat i Medicinsk Vetenskap 4/2015.
KI Bladet, Karolinska Institutet, Kommunikationsavdelningen, Berzelius väg 13, 171 77 Stockholm
Ansvarig utgivare: Christina Bostedt, kommunikationsdirektör, tel 08-524 865 68, [email protected]
Chefredaktör: Madeleine Svärd Huss, tel 08-524 838 94, [email protected] Grafisk form: Iris Media
Översättningar: Neil Betteridge Tips och adressändring: [email protected] Tryck: V-TAB, Västerås 2015.
KI Bladet kommer ut med fyra nummer 2015. Webbplats: ki.se/kibladet
Nästa nummer
av KI Bladet kommer den
19 februari 2016.
KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 | 3
Foto: ERIK CRONBERG
LEDARE
LEDARE
PORTRÄTTET
NYHETER
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
”Jag fick en väldigt bra grupp på KI”
I ett källarlabb på 1970-talets KI gör Tomas Lindahl, en av årets
Nobelpristagare i kemi, flera av sina avgörande upptäckter. Här visar
han att DNA inte är så stabilt som man tidigare trott och beskriver
en mekanism för hur cellen reparerar skador på arvsmassan. TEXT: Sara Nilsson
i Natur­vetenskapliga forskningsrådet då och tyckte att det skulle
vara en stor vinst för Sverige att
han fortsatte forska vid KI. På min
inrådan sökte Tomas en särskild
forskartjänst och fick den placerad
här, berättar Peter Reichard, professor emeritus vid institutionen
för medicinsk biokemi och bio­
fysik vid KI.
DET ÄR TIDIGT 1970-tal. På botten­
VID DEN HÄR TIDEN antar fors-
våningen i dåvarande kemikum,
med ljus från fönster vid taket,
har Tomas Lindahl sitt labb. Han
har nyligen återkommit till KI.
Här har han tidigare läst till läkare
och disputerat, men avhandlingsarbetet gjordes delvis vid Princeton University i USA och därefter
arbetade han som postdoktor vid
Rockefeller University.
– Tiden i USA gav honom
toppublikationer och utbildning
i avancerad forskningsteknik.
Jag var medicinsk representant
karvärlden att DNA-molekylen,
som utgör grunden för allt liv, är
extremt beständig. Något annat
verkar otänkbart.
Men under sin postdoktid i
USA upptäckte Tomas Lindahl att
RNA, den molekylära kusinen till
DNA, lätt bryts ned av värme. Det
fick honom att undra om DNA
verkligen var så stabilt som alla
trodde. Tre år senare, som självständig forskare på KI, börjar han
söka efter svaret.
Den första tiden är det bara
Tiden i USA gav honom
toppublikationer och
utbildning i avancerad
forskningsteknik
PETER REICHARD
Tomas Lindahl och laboratorieassistent Barbro Burt (då Nyberg).
Tillsammans bygger de upp det
lilla labbet.
– Förhållandet mellan forskare
och laboratorieassistent var annorlunda då. Inte lika frispråkigt
som i dag. Det var han som bestämde, men han var ödmjuk och
jättebra i den rollen, säger hon.
Hon minns Tomas Lindahl som
strikt i sitt sätt att vara, men han
visade med gester att han var mån
om sina medarbetare.
– Han hjälpte mig till exempel
att få högre lön. Skrev brev till KI
att jag gjorde ett jättebra jobb och
hade alldeles för dåligt betalt. Det
är inte alla som gör så! Han var
omtänksam och generös, säger
hon.
BARBRO BURT STÅR ofta påpäl-
sad i kylrummet och renar fram
enzymer från slaktvävnad. DNA
har hon inte arbetat med tidigare,
men Tomas Lindahl lär pedagogiskt upp henne och berättar vad
arbetet går ut på. Jobbet är omväxlande och hon trivs.
På ett par av de första artiklarna på vägen mot den nu prisade
reparationsmekanismen av DNA,
är hon och Tomas Lindahl de enda
författarna.
– Att som labbass få vara med
på publikationer var inte vanligt.
Då tänkte jag inte på vilken betydelse resultaten kunde ha, men
nu förstår jag att en del av det jag
arbetade med fortfarande gäller,
säger Barbro Burt.
Så småningom kommer de för-
sta doktoranderna. Stefan Söder­
häll påbörjar sin doktorandutbildning 1971.
– Tomas lämnade oss ganska
mycket ifred. Han fanns där, var
tillgänglig, deltog i planering och
var intresserad av våra resultat,
men jagade inte på oss. Men visst,
vi jobbade mycket, säger han.
TOMAS LINDAHL KOMMER ofta in
vid tio och sitter kvar senare än de
andra i labbet, som i början även
fungerar som skrivrum. Stefan
Söderhäll beskriver honom som
eftertänksam, vänlig och generös.
Generositeten visar sig bland annat i hans sätt att lyfta fram sina
medarbetare.
En av Stefan Söderhälls forskningsartiklar accepteras av den
prestigefulla tidskriften Nature.
Det praktiska jobbet hade han
gjort själv, men Tomas Lindahl
hade bidragit med råd och skrivhjälp.
– Som min handledare kunde
han hävda att han skulle stå med
på arbetet, men han tyckte att jag
skulle vara ensamförfattare. Få
skulle ha resonerat så generöst,
varken då eller i dag, säger Stefan
Söderhäll.
– Jag blev väldigt glad när jag
hörde att han hade fått Nobelpriset. Inte bara för att jag känner
honom, utan för att han har nått
fram utan akademisk framfusig­
het. Utan att till varje pris, med
mer eller mindre justa medel,
försöka skaffa sig resurser på andras bekostnad. Det gläder mig
att kompetensen bär.
UPPTÄCKT AV DNA-REPARATION GER NY CANCERBEHANDLING
l Nobelpriset i kemi 2015 delas av
Tomas Lindahl, Paul Modrich och
Aziz Sancar, för att de på molekylär
detaljnivå har kartlagt hur celler
lagar skadat DNA och felsäkrar den
genetiska informationen.
l Tomas Lindahls bidrag handlar
om upptäckten av ett molekylärt
4 | KIBLADET | NUMMER 4 | 2015
maskineri, base excision repair, som
lagar DNA när någon kvävebas i
DNA-molekylen har tagit skada.
Första steget är att ett enzym kallat
glykosylas hittar felaktigheten och
klipper bort den skadade basen.
Ett par andra enzymer avlägsnar
resterna, hålet fylls igen med en
korrekt bas och kedjan klistras ihop
av andra enzymer.
l Upptäckterna har gett grundläggande insikter i hur celler fungerar,
kunskaper som exempelvis kan användas för att förstå åldrande och
utveckla nya cancerbehandlingar.
l Ett läkemedel som bygger på
Tomas Lindahls upptäckt är olaparib, framtaget av Thomas Helleday,
professor vid institutionen för
medicinsk biokemi och biofysik
vid KI. Det dödar cancerceller
genom att blockera ett av cellens
reparationsenzymer för DNA och
är godkänt för behandling av äggstockscancer.
Tomas Lindahl
betonar vikten
av god stämning
i forskningslabbet.
FOTO: THE FRANCIS CRICK INSTITUTE
J
ag minns honom sitta där
i labbet. Ett papperskromatogram i handen. ”Men det
här … det är ju uracil!” Vi
förstod att det inte passade
in i vad han letade efter, men insåg
naturligtvis inte hur långt fyndet skulle komma att bära, säger
Stefan Söderhäll, en av Tomas
Lindahls första doktorander.
SIV LJUNGQUIST börjar hos Tomas
Lindahl 1971 med ett trebetygs­
arbete. Hon trivs bra och fortsätter med doktorandstudier.
– Det var mycket självständigt
arbete. Jag satte upp mina metoder och jobbade på. Han gav de
stora riktlinjerna och gjorde det
pedagogiskt. Sedan fick jag använda mitt eget huvud, läsa
mycket, säger hon.
Tomas Lindahl var ganska
tystlåten, inne i sin forskning,
minns Siv Ljungquist, men
hade glimten i ögat.
Även hon uppfattar honom som mån om sin personal – lyckade publi­
ceringar firas med en
flaska vin och på jul­
arna äter gruppen på
stan eller hemma
hos honom.
– Vi åkte till
Utö också. Bad­
ade, åt, barnen
var med. Det var
väldigt avslappnat och trevligt.
Den personliga
delen av honom visades oftare utanför
labbet, säger hon.
När Siv Ljungquist är relativt ny
doktorand blir Tomas Lindahl inbjuden att föreläsa vid ett
DNA-reparationsmöte
i Prag. Han kan inte åka
men tycker att hon ska
ta hans plats. Väl där får
hon veta att hon också ska
Jag hade lite undervisning
och inget speciellt tryck på
mig att producera. Det var
bara att försöka få
fram något nytt.
vara moderator för en
session.
– Jag blev
TOMAS LINDAHL
jättenervös – det
hade ingen sagt
till mig, de tyckte
väl att det var självklart.
Man blev tvungen att ta plats, helt
enkelt. Tomas fostrade oss att ta
egna initiativ, säger hon.
ÖVER TELEFON FRÅN det fashion­
abla området Highgate i norra
London, minns Tomas Lindahl en
tid för ungefär 40 år sedan.
– Jag fick en väldigt bra grupp
på KI. Barbro, Siv och Stefan är
dessutom utomordentligt hjälpsamma och trevliga personer.
– Det var en bra tid. Jag hade
lite undervisning och inget speciellt tryck på mig att producera.
Det var bara att försöka få fram
något nytt, säger Tomas Lindahl.
DET LYCKAS han med. 1972 visar
han och Barbro Burt att DNA
inte är så stabilt som alla tidigare
trott, utan naturligt sönderfaller i
en takt som borde ha omöjliggjort
livets utveckling på jorden.
Han visar att kvävebasen
cytocin i DNA lätt tappar en
amingrupp, vilket gör den till
basen uracil. Får felet finnas kvar
kommer en mutation att uppstå
nästa gång DNA kopieras. Tomas
Lindahl drar slutsatsen att cellen
måste ha något sätt att motarbeta
dessa skador.
I en studie publicerad 1974
identifierar han i E. coli enzymet
TOMAS LINDAHL
l Ålder: 77 år.
l Bor: Highgate i norra
London. ”Det är ett trevligt område med gamla hus. Inte olikt
Bromma där jag växte upp”.
l Familj: Två barn, som båda
bor i USA, och barnbarn. Sedan
drygt 35 år partner med Beverly
Griffin, tumörvirolog.
l Gör: Emeritus gruppledare
vid Francis Crick Institute, som
är under uppbyggnad i centrala
London, och emeritus chef
för Cancer Research UK vid
Clare Hall Laboratory utanför
London. Även senior vetenskaplig rådgivare vid IFOM, ett
forskningsinstitut för molekylär
onkologi i Milano.
l Fritid: Musik. ”London har
ett utomordentligt utbud av
fina konserter. Jag lyssnar ofta
på kammarmusik på Wigmore
Hall, till exempel. Jag är även
vinintresserad. Provade under
KI-tiden vin tillsammans med
några kamrater och skrev
recensioner”.
KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 | 5
LEDARE
PORTRÄTTET
NYHETER
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
“I HAD AN
EXCELLENT
GROUP AT KI”
Foto: GUSTAV MÅRTENSSON
A basement
laboratory at KI
in the 1970s: this
is where Tomas
Lindahl, one of this
year’s Nobel laureates in chemistry,
makes many of
his pioneering
discoveries. It
is here that he
shows that DNA
is not as stable
as once thought
and describes a
mechanism for
how cells repair
genetic damage.
His colleagues at
the time describe a
generous, thoughtful person. Tomas
Lindahl himself
recalls his time at
KI as stimulating
and stresses the
importance of a
good laboratory
atmosphere.
STUDIER
FRÅN KI
Barbro Burt (då Nyberg),
68 år. Laboratorieassistent
i Tomas Lindahls grupp vid
institutionen för medicinsk
kemi II 1969–1978.
Foto: GUSTAV MÅRTENSSON
Siv Ljungquist, 67 år. Forskade i Tomas
Lindahls grupp vid institutionen för
medicinsk kemi II 1971–1977. Först för
ett så kallad trebetygsarbete, sedan
som doktorand. Disputerade 1977.
Foto: GUSTAV MÅRTENSSON
Stefan Söderhäll, 67 år.
Barnonkolog och forskare vid
institutionen för kvinnors och
barns hälsa på KI. Doktorand i
Tomas Lindahls grupp vid institutionen för medicinsk kemi II
1971–1976. Disputerade 1976.
”Han hade nya intressanta
uracil-DNA glykosylas, som hittar
och avlägsnar den felaktiga uracilbasen. I artikeln beskriver han
de grundläggande koncepten för
den nu Nobelprisbelönade reparationsmekanismen, base excision
repair, som han senare karaktäriserar vidare.
– Det var spännande. Jag kan
inte säga specifikt när, men allt
eftersom stod det klart för mig att
vi hade hittat något nytt och avgörande, säger Tomas Lindahl.
De lyckade publiceringarna firas med en flaska vin eller champagne. Alla inblandade ska känna
sig stolta. Att medarbetarna får
6 | KIBLADET | NUMMER 4 | 2015
erkännande för det de åstadkommit är viktigt för Tomas Lindahl.
– Barbro Nyberg var utomordentligt skicklig på att göra försök. Det är ett viktigt arbete att
göra det så noga som hon gjorde
och alldeles riktigt att hon står
med på artiklarna, säger han.
Att vara generös mot sina medarbetare och hjälpa dem vidare på
karriärstegen ligger också bakom
strategin att tidigt skicka ut doktoranderna på konferenser. Den
som har gjort något bra ska visas
upp för omvärlden.
Detsamma gäller medförfattarskap.
– På den tiden behövde doktorander publikationer där de var
enda författare för att kunna få
egna tjänster. Eftersom jag hade
väldigt bra studenter vore det dålig form om jag satte mitt namn på
varje arbete. Och jag klarade mig i
alla fall, säger han.
TOMAS LINDAHL BESKRIVS ofta
som systematisk och målmedveten i sin forskning. Han håller
med om den bilden, men tillägger
att det är viktigt att vara öppen för
oväntade resultat.
– Det är bland det mest stimulerande med forskning. Att man
inte bara rutinmässigt mal ut
data, utan måste titta på det man
producerar och undra ”säger det
här mig någonting, har jag tänkt
fel?”, säger han.
ARNE HOLMGREN, professor vid
institutionen för medicinsk biokemi och biofysik på KI, ledde
vid den här tiden en forskargrupp
i samma byggnad som Tomas
Lindahl. De delade en del instrument och han beskriver Tomas
Lindahl som vänlig och lätt att
samarbeta med och respekterad
som forskare.
– Att han gjorde bra forskning
Foto: GUSTAV MÅRTENSSON
Read the
article in full on
ki.se/en/news
Peter Reichard, 90 år.
Professor emeritus, institutionen för medicinsk
biokemi och biofysik
vid KI. Var professor vid
samma institution som
Tomas Lindahl, men
lämnade 1970 för att bli
chef för den biokemiska
avdelningen vid Medicinska Nobelinstitutet på KI.
Arkivbild från 1992. Foto: ULF SIRBORN
Arne Holmgren, 75 år.
Professor vid institutionen för medicinsk
biokemi och biofysik
på KI. Ledde 1973–1978
en forskargrupp vid
institutionen för
medicinsk kemi I och
delade vissa instrument
med Tomas Lindahl.
Viktiga studier
under Tomas
Lindahls KI-tid,
1969–1978:
l Lindahl, T. och
B. Nyberg, Rate
of depurination
of native deoxyribonucleic acid.
Biochemistry,
1972. 11(19): s.
3610-8.
l Lindahl, T. och
A. Andersson,
Rate of chain
breakage at
apurinic sites in
double-stranded
deoxyribonucleic acid.
Biochemistry,
1972. 11(19): s.
3618-23.
l Lindahl, T.
och B. Nyberg,
Heat-induced
deamination of
cytosine residues
in deoxyribonucleic acid.
Biochemistry,
1974. 13(16): s.
3405-10.
l Lindahl, T., An
N-glycosidase
from Escherichia
coli that releases
free uracil from
DNA containing
deaminated cytosine residues.
Proc Natl Acad
Sci U S A, 1974.
71(9): s. 3649-53.
l Lindahl, T.,
New class of
enzymes acting
on damaged
DNA. Nature,
1976. 259 (5538):
s. 64-6.
idéer och auktoritet i labbet”
begrep vi, men kanske inte att det
skulle bli så här stort, säger han.
PÅ KI DRIVS TOMAS LINDAHL av
att arbeta med ett spännande område och stimulerande äldre kollegor. Hans stora förebild är Peter
Reichard, som var professor vid
samma institution och sedan chef
för den biokemiska avdelningen
vid Medicinska Nobelinstitutet
på KI.
– Han byggde upp en utomordentligt fin institution, hade bra
medarbetare och löste forskningsproblem som jag är lite besviken
över att han inte har fått Nobelpris
för. Jag inspirerades och försökte
göra forskning som jag såg honom
göra det.
Hur var det?
– Han hade nya, intressanta
idéer och auktoritet i labbet. Var
en mycket skicklig forskare. När
man hör en verkligt fin musiker
spela vet man att det är så här det
ska göras. Den känslan fick jag av
hans forskning.
Då som nu var kampen om
forskningsmedel hård. Tomas
Lindahl konstaterar att han klarade sig hyggligt med sin forskartjänst, men att hans grupp förblev
liten.
– Jag hade tänkt utöka den lite.
Men det blev konkurrens inom
institutionen och forskaren jag
konkurrerade med var en driftig
administratör, skicklig på att få
fram medel. Jag var inte lika bra
på det, säger han.
Efter nio år, 1978, lämnar han
KI. En professur i medicinsk och
fysiologisk kemi har utlysts vid
Göteborgs universitet och enligt
Tomas Lindahl innebär forskartjänsten att han måste söka.
Fyra år senare flyttar han vidare till London och bygger upp det
framgångsrika Clare Hall Laboratories.
Vad tog du med dig från
KI-tiden?
– Att det är viktigt med en bra
atmosfär i forskarlabbet; vänlig
och hjälpsam. Då kommer mycket
annat av sig självt.
Hur skapar man bra atmosfär?
– Genom att ha tur, satsa på rätt
personer och vara ett personligt
föredöme. Det är viktigt att vara
generös. Det finns motsatta exempel, tyranner som har fått fram
fina resultat genom att piska sina
medarbetare. Så vill inte jag jobba,
säger Tomas Lindahl.
[email protected]
KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 | 7
LEDARE
PORTRÄTTET
NYHETER
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
”Oväntat men inte
så överraskande”
Kampen mot
sjukdomarna
fortsätter på KI
Foto: MARY SCHWALM/ SCANPIX
Foto: EVERETT KENNEDY BROWN/SCANPIX
Foto: STR/SCANPIX
Årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin revolutionerade behandlingen av parasit­
sjukdomar med effektiva mediciner. Pristagarna själva reagerade lugnt, överraskat – och
med skepsis när de fick reda på att deras upptäckter hade belönats. TEXT: Anders Nilsson FOTO: TT/Reuters
THE FIGHT
AGAINST
DISEASES
CONTINUES
NOBEL
LECTURES
Artemisinin and
Avermectin/
Ivermectin – the
discoveries that
were awarded this
year’s Nobel Prize
in Physiology or
Medicine – have
saved millions of
lives from malaria,
river blindness
and elephantiasis.
But the fight against the diseases
continues – here
at KI too. A large
percentage of the
annual 500,000
estimated victims
of malaria are
babies; older
children and adults
in malaria-ridden
areas have had
time to build up an
immunity to the
disease. “We aim
to have completely
eradicated the
disease by 2050,
which is
an enormous
undertaking,”
says Professor
Mats Wahlgren.
Aula Medica
7 December,
2015, 13.00.
Satoshi Omura:
“A splendid gift
from the Earth:
The origins &
impact of Avermectin”
The lecture will
be presented in
Japanese with
translation into
English.
William
C Campbell:
“Ivermectin:
A reflection on
simplicity”
YOUYOU TU
SATOSHI OMURA
8 | KIBLADET | NUMMER 4 | 2015
”
© ® Nobelstiftelsen
”
A little unexpected, but also not
quite surprised” sa Youyou Tu om
Nobelpriset till China Daily. ”This
is not my personal achievement, but an
award to all Chinese scientists. We worked
on this together for decades, so the prize
shouldn’t be a surprise.”
l Youyou Tu föddes i Zhejiang Ningpo, Kina, 1930. I Kulturrevolutionens Kina forskade hon i ett
hemligt militärt projekt, där
ett stort antal forskare sökte
mer effektiva behandlingar
mot malaria. Skälet var
främst militärt: att stödja
Nordvietnams sida i det
pågående Vietnamkriget.
l Youyou Tu arbetade i
den del av projektet som tog
avstamp i traditionell kinesisk
medicin. Försök med sommarmalört
föll först inte väl ut, men efter att Tu
konsulterat skrifter från 300-talet lyckades
hon utvinna ett ämne som visade sig vara
mycket effektivt mot malaria – Artemisinin.
l Tu är i dag chefprofessor vid China
Academy of Traditional Chinese Medicine.
Hon har enligt Nature aldrig belönats med
något betydande kinesiskt vetenskapspris
för sin upptäckt. 2011 fick hon Laskerpriset.
My job is just receiving the power
of microbes, and I have been doing so by studying what microbes
were doing” sa en överraskad Omura till
Japan Times apropå Nobelpriset. Enligt tidningen är Omura – som började sitt yrkesliv
som lärare i gymnastik och naturvetenskap – en hängiven längdskidåkare och
golfspelare. Han är också konstvän
och filantrop och har donerat
en konstsamling och en stor
summa pengar till uppförandet av ett konstmuseum i sin
hemstad Nirasaki.
l Satoshi Omura föddes 1935
i Nirasaki, Japan, har dubbla
doktors­examina – i farmaceutisk vetenskap och kemi.
Han har forskat vid Kitasato
Institute och Kitasato University,
där han i dag är professor emeritus.
l Omura blev mycket framgångsrik i att
odla och isolera bakteriestammar. I sitt
sökande efter bakterier med antibakteriell
verkan odlade han tiotusentals bakterie­
kulturer. Några särskilt lovande stammar
skickades till William C Campbell på Merck
i USA. Bakterien som ledde till upptäckten
av Avermectin kommer från ett jordprov
som Omura tagit på en golfbana.
WILLIAM C CAMPBELL
”
It’s not that I mistrust you, but
is there some way that I can
verify this?”
Boston Globe rapporterar att Campbell
fick beskedet om Nobelpriset på telefon
av en reporter, men trodde att det var
ett skämt och avslutade samtalet. Sedan
ångrade han sig och ringde tillbaka för att
fråga efter bevis.
Reportern hänvisade till Nobelstiftelsens
webbplats.
l Campbell föddes i Ramelton, Irland,
1930. Efter grundexamen vid Trinity
College, Dublin kom han till University
of Wisconsin, USA, där han doktorerade.
Som forskare på läkemedelsbolaget Merck
sökte Campbell efter nya behandlingar mot
parasiter hos husdjur.
l En substans från en av de bakterie­
odlingar som Omura levererat tycktes ha
särskilt god effekt och kunde så småningom
isoleras. Den fick namnet Avermectin. En
modifierad, mer effektiv version döptes till
Ivermectin. Campbell fick tillstånd att pröva
Ivermectin på människa, och resultaten föll
väl ut. Sedan 1987 donerar Merck Iver­
mectin till alla behövande.
l Campbell är i dag research fellow
emeritus vid Drew University, Madison,
New Jersey, USA.
Youyou Tu:
“Discovery of
Artemisinin
– A gift from
Traditional
Chinese Medicine
to the World”
The lecture will
be presented in
Mandarin with
translation into
English.
l Free admission
from 11.30. Seats
must be taken by
12.45.
Live broad­casting:
nobelprize.org
nobelprize­
medicine.org
500 000 människor
per år beräknas dö
i malaria. Foto: ISTOCK
Vanligt att inspireras
av traditionell läkekonst
n Att Youyou Tu inspirerades av
traditionell läkekonst har väckt
viss uppmärksamhet, men är
inte något ovanligt eller konstigt,
förklarar vetenskapshistorikern
Hjalmar Fors, som vid årsskiftet
tillträder som förstebibliotekarie
för Hagströmerbiblioteket på KI.
– Tvärtom skulle jag säga att det
är mycket vanligt, säger han. Vi
behöver inte gå längre än till Artemisinins föregångare, Kinin. Det
har sitt ursprung i sydamerikanska indianstammars användning
av cinchonaträdets bark. Ett mer
vardagligt exempel är antikens
medicinska användning av pilbark och pilblad som lett fram till
våra dagars acetylsalicylsyra.
I sin egen forskning undersöker Hjalmar Fors tillsammans
med kollegan Nils-Otto Ahnfelt
ett svenskt traditionellt läkemedel
från tidigt 1700-tal: Hjärnes testamente.
– Vårt syfte är främst historiskt:
att förstå vad den här medicinen
betydde för sin samtid, säger Fors.
Vår hypotes var ursprungligen att
apotekarna arbetade väldigt systematiskt för att maximera placebo.
Men sedan vi inledde de kemiska
analyserna har vi också blivit intresserade av medicinens faktiska
effekt. Den innehåller mer aktiva
ämnen är vi hade väntat oss.
Artemisinin och Avermectin/
Ivermectin – upptäckter som
i år belönas med Nobelpriset
i fysiologi eller medicin – har
räddat miljoner människor
från malaria, flodblindhet
och elefantiasis.
Kampen mot sjukdomarna
fortsätter – även i KI:s forskning.
Av de 500 000 per år som beräknas dö i malaria är en mycket stor
andel små barn. Ungdomar och
vuxna i malariaområden har hunnit bygga upp ett immunförsvar
mot sjukdomen. Professor Anna
Färnert studerar denna immunitet.
– Vi har bland annat visat att
människor som infekteras kontinuerligt med flera parasitstammar
har ett bättre försvar mot sjukdomen. Det tyder på att ett framtida
malariavaccin bör innehålla flera
delar för att ge bra skydd.
Färnerts kliniska forskning i
Sverige har lett till en ny syn på
immuniteten mot allvarlig malaria. Den är inte livslång, vilket
man tidigare trodde.
– Patienter som ursprungligen
kommer från Afrika men som levt
länge i andra delar av världen tappar sitt skydd, säger hon.
Anders Björkman, senior professor, har forskat om malaria i
35 år. Ett av hans forskningsspår
gäller Zanzibar utanför Tanzanias
kust, där ambitiösa insatser mot
malaria pågått länge.
– Det handlar om en kombination av framför allt Artemisinin men även myggkontroll och andra åtgärder,
säger Björkman. Öarna
har 1,5 miljoner invånare
och insatserna har sänkt
malaria­förekomsten med
97 procent med halveringen av
total barnadödlighet.
ÄVEN PROFESSOR Akira Kaneko
intresserar sig för öar, och har
lyckats göra och behålla Aneityum i Stilla havet, med 700 invånare, helt malariafri. Nu
tänker han göra samma
sak i Victoriasjön.
– Det rör sig om
fyra öar samt en
del av fastlandet,
säger han. Vi börÖarna har 1,5 miljoner
jar en pilotstudie
invånare och insatser­
på en liten ö i
na har sänkt malaria­
januari 2016. Införekomsten med
satsen är en kombination av olika
97 procent
åtgärder, inklusive
läkemedelsbehandling
till alla 60 000 i området. På grund
av människors rörlighet kommer
det komma in nya malariafall
i området, men med den här strategin hoppas vi få ner förekomsten
av sjukdomen från 30 till under
1 procent på fyra år.
GEMENSAMT FÖR malariaforskar-
na är att de alla är oroade av den
ökade resistensen mot Artemisinin. Pedro Gil är en av dem som
ägnar sin forskning åt detta hot.
– Vi forskar om de molekylära
mekanismerna bakom resistens
för att hitta optimala kombinationer av läkemedel för detta,
säger han. Syftet är att hitta kombinationer där parasiten inte kan
utveckla resistens mot alla ingående delar, att placera den i ett
Moment 22: utvecklar den resistens mot A blir den angripen av
B och tvärtom. Vi planerar för
kliniska försök om detta i Mali
under 2016.
ETT ANNAT SÄTT att motverka re-
sistensens effekter är att utveckla
nya läkemedel.
– Vi har tagit fram en kandidat
kallad Sevuparin som fungerar
enligt en helt ny princip: genom
att blockera en receptor, berättar
professor Mats Wahlgren. Det
hindrar parasiten att ta sig in i de
röda blodkropparna. Vi är klara
med en fas I/II-studie och har just
skickat in resultaten för publicering.
ÄVEN NÄR DET gäller Ivermectin –
läkemedlet mot parasitmask – kan
resistens bli ett problem i framtiden, berättar forskaren Susanne
Nylén.
– Det finns inga tydliga tecken
på resistenta maskar hos människa än, men hos boskap förekommer det, säger hon. För djur
används dock Ivermectin mycket
mer, så trycket för att utveckla
resistens har varit betydligt större
där.
Hon konstaterar att Ivermectin
hittills varit ett mycket framgångsrikt vapen i kampen mot flodblindhet och elefantiasis: många
länder är, eller är på väg att bli,
fria från sjukdomarna och på sikt
kan ett fullständigt utrotande vara
möjligt.
För malariabekämpningen är
läget betydligt svårare.
– Målet är att utrota sjukdomen
helt till 2050, vilket är en gigantisk
utmaning, säger Mats Wahlgren.
ANDERS NILSSON
[email protected]
KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 | 9
PORTRÄTTET
NYHETER
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
Någon av dem
blir KI:s prorektor
CONSTRUCTION
STARTS ON NEO
On 22 October a
proper, if symbolic,
turf was cut to
mark the con­
struction start of
the new Neo
research block,
strategically
located between
KI and Karolinska
University Hospital. The building
will be ready for
use as soon as
2017, while the
scientists who
are to have their
labs in the large
Biomedicum centre on the Solna
campus will have
to wait until 2018.
Det blev ett jämnt lopp när
hörandeförsamlingen röstade
om de två prorektors-kandidaterna, professorerna Karin
Dahlman-Wright och Birgitta
Henriques Normark. Därefter har en styrgrupp inom
konsistoriet avgjort vem av
de två som ska lyftas fram för
konsistoriet den 30 november. Men först då blir det känt
vem det är.
Första spadtaget för Neo. Från vänster: Per Berggren, Hemsö, Steinar Stokke, Sveanor, Kerstin Tham, tidigare prorektor KI, Daniel Dronjak,
kommunstyrelsens ordförande Huddinge. Foto: ERIK CRONBERG
Nu är bygget av Neo igång
En av alla på plats var Karin Dahlman-Wright, vicedekan för infrastruktur vid KI och professor vid
institutionen för biovetenskaper
och näringslära. Hennes forskar-
5
grupp räknar med att flytta in när
Neo står klart.
– Vi vill att människor som
jobbar med olika saker ska kunna träffas och forma nya idéer, sa
hon.
Det finns stora förhoppningar på vad som ska ske när man
samlar forskare från skilda forskningsmiljöer, från flera institutioner.
– Vi kommer inte ha isolerade
institutioner – och därför kan de
riktigt banbrytande forsknings-
10 | KIBLADET | NUMMER 4 | 2015
Ingången är gemensam med
KTH som bygger ett forskningshus bredvid. Tanken är att forskarna som sitter här ska samsas
om dyrbar utrustning.
Redan i slutet av 2017 ska personal kunna flytta in i Neo, medan
de som ska ha sin arbetsplats i det
stora forskningshuset Biomedicum på campus Solna, får vänta
till 2018.
Mingel för CIMED.
FINAL PRO-­VICECHANCELLOR
CANDIDATE
CHOSEN
Karin
Dahlman-­
Wright.
Birgitta
Henriques
Normark.
kända inom ledningen sedan tidigare. Birgitta Henriques Normark
är vicedekan för rekrytering sedan 1 april 2014 och Karin Dahlman-Wright är sedan 1 januari
2015 vicedekan för infrastruktur
vid KI.
Det var bara de två som tackade
ja till att kandidera av de sammanlagt åtta personer som sökkommittén valde att gå vidare med av
från början 33 nominerade.
– Jag kontaktade alla åtta kandidater och alla är mycket kompetenta. De flesta hade redan viktiga
uppdrag som prefekt eller ordförande i nationella organisationer
som de inte kunde, eller ville,
släppa med så kort varsel, säger
Henrik Grönberg, sökkommitténs
ordförande.
Fram till årsskiftet då den nya
prorektorn tillträder är det Martin Ingvar, vicerektor för samordning av frågor avseende framtidens hälso- och sjukvård, som är
tillförordnad
ställföreträdande
rektor.
MADELEINE SVÄRD HUSS
[email protected]
It was neck and
neck between
the two pro-vice-chancellor
candidates, Karin
Dahlman-Wright
and Birgitta Henriques Normark,
as the members of
the Consultative
College cast their
votes. It was then
up to a University
Board steering
committee to
decide which of
the two to present
to the board on
30 November.
Not until then will
the name of the
final candidate be
announced, since
the steering committee has elected
to keep its choice
confidential.
CIMED i Huddinge invigt
n I oktober invigdes Centrum
för innovativ medicin, CIMED, i
Huddinge, ett samarbete mellan
Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.
CIMED är ett forskningscentrum inom biomedicinsk,
translationell och patientnära
klinisk forskning, med målet
att hitta nya behandlingar för
folkhälsosjukdomar. Centrumet finansieras huvudsakligen av
Stockholms läns landsting men
organiseras under Karolinska
Institutet och har nära samarbete med flera institutioner. Hittills
är 18 forskningsgrupper från
fyra olika institutioner knutna till det virtuella centrumet:
Biovetenskaper och näringslära,
Medicin i Huddinge, Laboratoriemedicin samt Neurobiologi,
vårdvetenskap och samhälle.
Gemensamma seminarieserier,
möten och forskningsprojekt
knyter samman forskarna.
De behåller examenstillstånd
n Drygt ett år senare får nu kandidatexamen i biomedicin och
masterexamen i toxikologi vid
Karolinska Institutet godkänt.
Detta efter att ha inkommit med
åtgärder för de brister som utbildningarna bedömdes ha vid
Universitetskanslersämbetets ut­värdering 2014. Då fick masterexamen i biomedicin högsta betyg – mycket hög kvalitet – men
kandidatexamen i biomedicin
och masterprogrammet i toxi­
kologi fick underbetyget bristande kvalitet.
Det gällde bland annat studenternas förmåga att bedöma de
samhälleliga och etiska aspekt­
erna kopplade till biomedicinutbildningen och områ­det ”fördjupade metodkunskaper” i toxi­kologi. Efter uppföljningen bedömer UKÄ att bristerna är
åtgärdade och utbildningarna
får därmed behålla sina examenstillstånd.
MAJA LUNDBÄCK
[email protected]
Foto: MARATHONFOTO®
HALLÅ DÄR …
… Lisa Juntti-Berggren,
professor i experimentell
medicin vid institutionen för
molekylär medicin och kirurgi,
KI. Du sprang New York maraton i november, hur var loppet?
nya ledamöter invalda
i Pedagogiska Akademin
KI:s Pedagogiska Akademi, som består av lärare som
utmärkt sig genom pedagogisk skicklighet, har fått
fem nya ledamöter. Alla är universitetslektorer och
verksamma vid institutionen för neurobiologi, vård­
vetenskap och samhälle: Eric Asaba, Malin Nygren
Bonnier, Helena Salminen, Sofia Vikström och Anna
Carin Wahlberg. Syftet med Pedagogiska Akademin
är att öka kvaliteten inom utbildningen genom
att bland annat främja pedagogiskt utvecklingsarbete och uppmärksamma lärare som gör
excellenta insatser. De nya ledamöterna
har valts in för att de under flera år
bidragit till utveckling av
studenternas lärande.
resultaten uppstå här, sa tidigare
prorektor, Kerstin Tham, som
greppade den fyrarmade spaden
tillsammans med byggföreträdare
och kommunstyrelseordföranden
i Huddinge.
Syftet med att placera Neo alldeles intill sjukhuset är att man
lättare ska kunna bedriva laboratoriebaserade studier baserade på
aktuella sjukdomsproblem inom
sjukvården och att resultaten ska
lyftas tillbaka in i vården och förbättra behandlingsmetoder.
– Det var fantastiskt! Det är ett
fruktansvärt underlag – betong,
som är hårdare än asfalt – men tack
vare publikens otroliga stöd lyfts
du fram. Publiken behandlar varje
löpare som en vinnare.
Hur många maratonlopp har
du sprungit?
Lisa Juntti-Berggren blev
trea i sin åldersgrupp.
– Det här var mitt 17:e maraton.
Jag har sprungit fyra i Honolulu,
elva i Stockholm, ett i Berlin och nu
i New York. Leonard Cohen sjunger
”First we take Manhattan, then
we take Berlin”, men jag gjorde
tvärtom. En av mina drömmar har
varit att springa maraton i Berlin
och New York – och nu har jag
uppfyllt den.
Du sprang på en väldigt bra tid,
03.39.
– Ja, trea i min åldersgrupp!
Hur går det att kombinera
maratonträningen med jobbet
på KI?
– Jag springer kanske tre gånger
i veckan och så går jag på Friskis &
Svettis för att få allsidig träning.
En gång i veckan springer jag lite
längre, runt 2–2,5 mil. Jag tror inte
det är nyttigt att springa maraton
– det är för långt och sliter på kroppen. Jag har peppar peppar klarat
det bra, även om jag en gång fick
en stressfraktur. Det häftigaste med
maraton är att efter 42 195 meter
passera mållinjen.
SOFIA STRIDSMAN
Foto: ULF SIRBORN
Den 22 oktober togs ett
rejält, om än symboliskt,
spadtag för att markera
byggstart för det nya forskningshuset Neo i Huddinge
med sitt strategiska läge
mellan KI och Karolinska
Universitetssjukhuset.
Hörandeförsamlingen, där alla
KI:s institutioner är representerade, är rådgivande. Vid omröstningen den 26 oktober fick Karin
Dahlman-Wright 50 röster och
Birgitta Henriques Normark 48
röster. En röst var blank.
Den 12 november sammanträdde styrgruppen, en arbetsgrupp
inom konsistoriet, och beslutade
då att föra fram en av kandidaterna, men också att hålla namnet
hemligt till dess att konsistoriet
tagit sitt beslut.
– Det är för att konsistoriet ska
känna så stor frihet som möjligt
och har det slutliga ansvaret. Det
är inte avgjort förrän konsistoriet har fattat sitt beslut, säger Lars
Leijonborg, ordförande i konsistoriet samt i konsistoriets styrgrupp.
Den jämna fördelningen av rösterna i hörandeförsamlingen tycker han inte är förvånande.
– Vi kände när vi gick till hörandeförsamlingen att vi hade två
utmärkta kandidater. Vem det än
blir så blir det en utmärkt prorektor, säger Leijonborg.
De två kandidaterna är väl
Foto: STEFAN ZIMMERMAN
LEDARE
Fritt fram för
gymträning
Testa gående
möte i Solna
Gymmet för studenter och
medarbetare på Alfred Nobels
allé 23 i Huddinge är i full
gång. Den 6 oktober kom 300
personer för att se på de nya
lokalerna vid invigningen.
Under hösten har Friskvården
vid KI sedan stegvis utvecklat
olika typer av aktiviteter och
pass på gymmet. Gå in på
Friskvårdens sidor på internwebben.ki.se för att läsa mer
om utbudet.
Går du hellre än gymmar? Nu finns
guiden för dig som vill ta med dig
mötet ut på promenad, i alla fall i
Solna. Du hittar flera olika turer runt
campus, allt från 30 minuter långa
till dryga timmen. Gående möten är
bra för både hälsan och kreativiteten,
hälsar Ellen Segerhag, sjuksköterska,
och professor Mai-Lis Hellénius vid
institutionen för medicin, Solna, som
tagit fram de utstakade mötesrundorna. Sök på ”Walk and talk” på internwebben.ki.se.
KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 | 11
LEDARE
PORTRÄTTET
NYHETER
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
HÖRT UNDER LÄRARDAGEN
Så kan studenter förberedas
för att möta nyanlända
KI GOES GLOBAL
It was to a packed
auditorium that
Hans Rosling
delivered his
presentation as
the first speaker
at the Lärardagen
2015 talks on 30
September. This
year’s theme
was the internationalisation of
higher education,
and almost 200
participants were
there. Many of the
speakers talked of
how the internationalisation of
education is also
about culture and
values. Universities
and healthcare are
affected by social
migration, and
the importance of
thinking in terms
of global health
in domestic as
well as international terms, was
discussed during
the open-floor
session.
Professor Anna Mia Ekström och pedagogiska utvecklaren Jennifer Valcke.
n Ett sätt att få in det globala perspektivet i utbildningen på hemmaplan är att använda virtuella
patienter, interaktiva datorsimuleringar av scenarier i primärvården.
Det kan exempelvis handla om
en flykting som söker vård, som
tränar studenterna i hur de kommunicerar. Efteråt får studenten
återkoppling både från den virtuella patienten och från en virtuell
handledare. Studenterna sitter vid
varsin dator men kan diskutera
sitt lärande och sina upplevelser
med varandra.
– Vi behöver öka studenternas
kompetens och förbereda dem för
att möta nyanlända i vården, sa
Solvig Ekblad, professor i mångkulturell hälso- och sjukvårdsforskning vid institutionen för
lärande, informatik, management
och etik samt vid Akademiskt primärvårdscentrum.
Nätbaserat samarbete mellan
länder ökar förståelsen
n Marie Klingberg Allvin, forskare och prorektor vid Högskolan i
Dalarna, berättade om en masterutbildning i sexuell reproduktionshälsa som ges i Somaliland
via nätbaserat lärande. Mödraoch barndödligheten i området är
bland de högsta i världen och behovet av barnmorskor är mycket
stort. Utbildningen har funnits i
fem år och är ett samarbete mellan universitet i Somaliland och
Högskolan i Dalarna. I Dalarna
har lärarna använt erfarenheterna
från samarbetet till att föra in den
ökade interkulturella förståelsen
i den svenska utbildningen och
till forskning kring erfarenheter
av graviditet hos somalienfödda
kvinnor i Sverige.
En natt hos en familj mer
lärorik än fem veckors kurs
Hans Rosling var en av talarna och passade på att testa KI-lärarnas kunskaper under Lärardagen.
Foto: ERIK CRONBERG
Lärardagen: Hög tid att
KI blickar ut i världen
Det var fullt i salen när Hans
Rosling höll sin presentation
som den första av talarna
under Lärardagen 2015 den
30 september.
Årets tema var internationalisering av ut­bildningen,
och närmare 200 deltagare
var på plats.
”Best result ever – I’m at home,”
utbrast KI-professorn emeritus
Hans Rosling, när publikens svar
på hans frågor om global hälsa redovisades. Rosling kunde snabbt
konstatera att KI-lärarna var
ovanligt väl insatta, även om sju
av tio hade underskattat exempelvis utbildningsnivån hos världens
kvinnor.
– År 2100 kommer Asien och
Afrika utgöra 80 procent av världens befolkning. Det är där KI ska
finnas. Det blir centrum för världen, sa Hans Rosling.
ÖVNINGEN ILLUSTRERADE varför
undervisande personal på KI behöver grundläggande kunskaper
12 | KIBLADET | NUMMER 4 | 2015
År 2100 kommer Asien
och Afrika utgöra 80
procent av världens
befolkning. Det är där
KI ska finnas.
om internationell hälsa, och varför det är hög tid att KI blickar ut
i världen.
Integration av globala hälsofrågor på alla KI:s grundutbildningar
är ett av målen för internationaliseringen av utbildningen. Alla
utbildningar ska också innehålla
minst en kurs på engelska.
Under Lärardagen blev det
tydligt att internationalisering av
utbildning kan innebära många
olika saker.
Förutom att undervisningen
sker på ett annat språk, innefattar
det även att lärarna har ett internationellt och interkulturellt perspektiv i undervisningen och ett
tankesätt som inte bara handlar
om de internationella studenterna.
– Den drivande faktorn för
lärosäten som internationaliserar
utbildningen är ökad kvalitet för
alla studenter, inte enbart de studenter som rör sig mellan olika
länder, sa Karen Lauridsen, Århus
universitet, som har arbetat med
det internationella samarbetsprojektet IntlUni.
FLERA AV TALARNA återkom till
att det också handlar om kultur
och värderingar. Akademin och
sjukvården påverkas av migrationen i samhället och under frågestunderna diskuterades vikten av
att tänka i termer av global hälsa
även på hemmaplan. Det är inte
bara utomlands studenterna träffar människor från olika kulturer
och patienter som de måste kom-
municera med på andra språk än
svenska.
Flera frågor från lärarna rörde
kravet att alla utbildningsprogram ska ge minst en kurs om
minst 7,5 hp på engelska. Är det
orättvist att kravet är samma för
korta och långa utbildningar?
Vilka sorters kurser passar bäst
att ge på engelska och måste kursen även täcka in interkulturella
aspekter? Hur försäkrar man sig
om att examinationer testar studenternas ämneskunskaper och
inte språkkunskaperna?
Jennifer Valcke, pedagogisk utvecklare vid KI, arbetar med den
sortens frågor och ska under de
kommande tre åren vara ett stöd
för alla som vill utveckla undervisningen i det multikulturella
klassrummet.
Professor Solvig Ekblad får ordet av Helena Nordenstedt. Eric Asaba
lyssnar.
på vårdinrättningar i låginkomstländer och träffar lokala studenter
inom medicinska utbildningar.
Studenterna gör även besök hemma hos familjer.
I Uganda stannar studenterna
över natten.
– En natt i hemmet hos en
familj lär studenterna mer än fem
veckors kurs, sa Helena Nordenstedt vid institutionen för folk­
hälsovetenskap.
SAGT UNDER LÄRARDAGEN
Ni är bäst hittills. Det är bra,
men inte tillräckligt.”
Hans Rosling, professor emeritus, om KI-lärarnas resultat,
som redovisades statistiskt, på hans frågor om strukturen
i världen.
Deltagarna diskuterade internationalisering under årets Lärardag.
Internationalisering av utbildning
sker inte av sig självt, utan måste
vara en avsiktlig process.”
Karen Lauridsen, Århus universitet.
Genom att ge studenterna möjligheten att dela sin kunskap och sina
erfarenheter kan läraren illustrera
att det finns olika sätt att se på saker.”
Sandrine Bacquart, från Simuleringscentrumet på
universitetet i Casablanca, Marocko, angående olika sätt
att hantera olikheter i värderingar och kulturell bakgrund.
En blandning av kulturer ger oss
en möjlighet till kreativitet, och det
är det vi strävar efter i vårt yrke.”
KARIN SÖDERLUND LEIFLER
[email protected]
Lärardagen arrangeras en gång om
året av utbildningsstyrelsen och riktar
sig till all personal inom utbildningen.
n En studieresa till en annan del
av världen är höjdpunkten i den
fem veckor långa KI-kursen i global hälsa.
Kursen startades av Hans Rosling för omkring tjugo år sedan
och tar i dag in studenter från alla
KI-utbildningar som är intresserade av att delta. Lärarna som undervisar kommer från fler än tio
olika yrken.
I kursen gör studenterna besök
Karen Lauridsen, Århus universitet, talade om samarbetsprojektet
intluni.eu.
Maria Masucci, KI:s vicerektor för internationella frågor.
KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 | 13
LEDARE
PORTRÄTTET
NYHETER
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
Foto: CHRISTOPHER HUNT
Här finns folk
som det är väldigt
spännande att
tala med.
Marie Carlén, forskare vid institutionen för neurovetenskap på KI, är en av dem som använt tekniken optogenetik länge. Professor Karl Deisseroth vid Stanford har fått flera priser och är knuten till KI.
FOTO: GUSTAV MÅRTENSSON
Hans spektakulära teknik används vid KI
Karl Deisseroth är professor
vid Stanford, där hans forsk­
argrupp utvecklat två spektakulära forskningstekniker
– optogenetik och genomskinlighetstekniken, Clarity.
Sedan 2013 är han dessutom
verksam vid Karolinska Institutet som just investerat i en
facilitet för Clarity.
Neuroner som slås av och på med
laserljus. Genomskinliga hjärnor
som kan studeras utan att skäras
sönder. Neuroforskaren och psykiatern Karl Deisseroth har sinne
för spektakulära innovationer och
när han omnämns i medier är det
inte sällan som Nobelpristippad.
PÅ KI ANVÄNDS i dag båda tek-
nikerna som hans labb utvecklat
– optogenetik och Clarity. Båda
är betydelsefulla för forskare som
undersöker komplexa neurala
strukturer, men viktigare ändå
är att KI knutit till sig Deisseroth
14 | KIBLADET | NUMMER 4 | 2015
CLARITY VID KI
Sandra
Ceccatelli.
Ole Kiehn.
som foreign adjunct professor,
betonar prefekt Sandra Ceccatelli
vid institutionen för neurovetenskap.
– Det är ett privilegium att ha
en så framstående forskare som
besöker oss på regelbunden basis –
som delar med sig av sin expertis,
föreläser för doktorander och diskuterar med kollegor, säger hon.
KI:s facilitet för Clarity stod
klar för bara ett par månader se-
l Den nya Clarity-faciliteten
drivs av institutionen för neuro­
vetenskap tillsammans med
CLICK (Center for Live Imaging
of Cells at Karolinska Institutet),
men kan också användas av
andra forskargrupper.
l Tekniken fungerar på de flesta
organ i kroppen.
dan. I denna teknik prepareras
(död) vävnad så att den blir genomskinlig. Det gör det möjligt
att till exempel studera strukturer
i hjärnan utan att skära sönder
vävnaden.
– Metoden består av två delar, säger Ole Kiehn, professor i
neurovetenskap vid KI. Dels den
kemiska processen att göra vävnaden genomskinlig; dels den
digitala avbildningen, vilken krä-
ver avancerade mikroskop, mycket tid och stor lagringskapacitet.
Clarity är en mycket lovande
teknik, men ung och i behov av
fortsatt utveckling, förklarar han.
– Det blir fantastiskt snygga bilder, men vi måste komma längre
än så. Inte minst krävs fortsatt
mjukvaruutveckling på området.
CLARITY, SOM BARA har ett par
år på nacken, är inte den första forskningsteknik som Karl
Deisse­
roths forskargrupp lanserat. I en artikel 2005 la de grunden
för opto­genetik – en forskningsmetod som sedan dess fått mycket
stor spridning. På KI används den
i dag av ett flertal grupper.
Enkelt uttryckt innebär optogenetik att enskilda celler i hjärnan
eller ryggmärgen förses med en
on/off-funktion: de kan inaktiveras på ett ögonblick, och sedan
aktiveras på nytt lika snabbt.
– Metoden har gett oss helt
nya möjligheter att ta reda på oli-
ka cellers funktion, säger Marie
Carlén, forskare vid institutionen
för neurovetenskap. Mest revolutionerande är tidsskalan – att vi
slår av och på de här cellerna med
en precision på tusendelar av en
sekund. På ett fåtal år har optogenetiken lett till väldigt mycket ny
kunskap om vilka nervceller som
ger upphov till olika funktioner i
hjärnan. Vi har börjat få förståelse för hur olika beteenden skapas
och utförs, från lokomotion till
beslutsfattande, och börjar också
förstå grunden till företeelser som
uppmärksamhet, minne, rädsla,
hunger, sömn och drogberoende.
OLE KIEHN OCH Marie Carlén hör
till dem som använt optogenetik
länge. Kiehn introducerade tekniken på KI och i Sverige 2007
– samma år som Carlén, då postdok, började använda den på MIT,
Massachusetts Institute of Technology. Först ett par år senare fick
tekniken sitt stora genomslag.
– De fem första åren med optogenetik slet vi hårt i labbet för att
lösa en rad problem, säger Karl
Deisseroth. Först därefter, framåt
2009, blev det en spridd och viktig metod. Jag tycker att utvecklingen för Clarity i dag påminner
om optogenetikens första år – fast
kanske går det lite fortare. Det har
redan kommit en del intressanta
Clarity-artiklar – bland annat just
från KI.
Vad är det då som lockar
honom hit?
– KI:s neurovetenskap har en
stark tradition inom avbildning,
fysiologi, genetik och anatomi,
svarar Karl Deisseroth. Här finns
folk som det är väldigt spännande
att tala med. Dessutom känner jag
starkt för Sverige, eftersom min
morfar var svensk – Olof Lundberg, som emigrerade till New
York i början av 1900-talet.
ANDERS NILSSON
[email protected]
CLARITY TECHNIQUE
NOW AT KI
“Metoden har gett oss helt nya möjligheter att ta reda på oli­ka cellers
funktion”, säger Marie Carlén.
Karl Deisseroth is a
professor at Stanford, where his group
has developed two
spectacular scientific
techniques – opto­
genetics and CLARITY.
He has also been
working since 2013 at
Karolinska Institutet,­
which has just invested
in a CLARITY facility,
which opened just two
months ago. The technique is used on prepared (dead) tissue to
render it transparent,
making it possible,
for example, to study
cerebral structures
without cutting up
the brain tissue.
KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 | 15
LEDARE
PORTRÄTTET
NYHETER
SPECIAL
NYHETER
PORTRÄTTET
AKTUELLT
NOTERAT
Så ska KI samverka
med nya sjukhuset
HALLÅ DÄR …
Olle Terenius.
Foto: JENNY SVENNÅS-­
GILLNER, SLU
KI ON WIKIPEDIA
On 3 December, Olle
Terenius will be holding a
workshop on Wikipedia
and malaria. Terenius is
a malaria research­er at
the Swedish University of Agricultural
Sciences (SLU)
and head of the
Wikipedia project,
in which Karolinska Institutet has
been participating
since earlier in the
year. “I’ve been
out and about like
a kind of missionary, preaching the
benefits of being involved in Wiki­pedia,”
he says.
… Olle Terenius, malaria­
forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och
projektledare för det Wikipediaprojekt där Karolinska
Institutet medverkar sedan
2015.
Berätta mer om projektet!
– Det handlar om att få forskare – de som vet mest om ett ämne
– att vara med och bidra till den
kunskapskälla som i princip alla
människor använder. Från forskarhåll upplevs det ofta som att
det som står på Wikipedia kanske
inte är korrekt eller uppdaterat
vad gäller det egna specialområdet.
Hur ska forskarna gå tillväga
för att bidra till Wikipedia?
– Tanken är att utnyttja
den typen av texter som
vi producerar ändå:
pressmeddelanden,
sammanfattningar av avhandlingar och liknande.
Det räcker med
De är skrivna för
någon timme per år
en mer allmän
publik
och vi kan
för att göra stor
återanvända dem
skillnad.
på Wikipedia för
att sprida vår kunskap till världen.
KOM IGÅNG
VILL DU KOMMA IGÅNG
PÅ WIKIPEDIA?
l Har du frågor och vill veta
mer om hur du kan bidra med
information på Wikipedia?
Mejla till: [email protected]
WORKSHOP DEN 3 DECEMBER
l Torsdag 3 december mellan
klockan 13 och 16 håller Olle
Terenius, malariaforskare på
SLU och projektledare för
Wikipedia­projektet, en workshop om Wikipedia och malaria
i sal H371 på MTC i Solna. Ingen
föranmälan krävs.
Vad har ni på SLU gjort för att
få forskarna att medverka?
– Jag har varit ute som ett slags
missionär och pratat om Wikipedia och fördelen med att vara med.
Vi har även kom igång-workshops
på 30 minuter, där folk får skapa
ett konto och en användarsida och
vara ute och redigera och känna
på hur det fungerar.
Möter du något motstånd vad
gäller medverkan i Wikipedia?
– Det motstånd som finns
handlar generellt om att folk säger
att de inte har tid. Sedan i våras
är det mycket enklare att jobba i
Wikipedia. Det räcker med någon timme per år för att göra stor
skillnad.
Varför håller du i en workshop
om Wikipedia och malaria?
– Under första halvan av december kommer det att vara en
stor mediehajp runt malaria tack
vare Nobelpriset, och då är det
viktigt att det finns korrekt uppdaterad information på Wiki­
pedia. Eftersom intresset är så
stort är det läge för en workshop,
där vi redigerar sidor om malaria
i Wikipedia, säger Olle Terenius
och fortsätter:
– Vi jobbar inte bara på svenska och engelska, utan på alla modersmål som finns representerade
hos de medverkande forskarna.
I ett antal länder i Afrika är Wikipedia gratis att använda i mobilen. När vi skriver något viktigt
kan en person i en by i Kenya dra
nytta av den nya kunskapen som
kommer dem till del, på deras
eget språk, i samma stund som
KI-forskaren har tryckt på spara-­
knappen.
SOFIA STRIDSMAN
[email protected]
HOSPITAL’S
REORGANISATION
AFFECTS KI
The reorganisation of Karolinska
University Hospital
has ramifications
for Karolinska Institutet, which has
appointed twelve
change managers
to safeguard the
academic perspective, research and
education. The
new organisation is
based on thematic
fields, and medical
personnel are to
work in teams
around patients.
KI researchers and
teachers will occupy a key position.
Att Karolinska Universitets­
sjukhuset genomför en om­
organisation innebär ett stort
förändringsarbete som också
påverkar Karolinska Institutet. För att säkra det akade­
miska perspektivet, forskning
och utbildning, har KI tillsatt
tolv förändringsledare.
Nästa höst går första flyttlasset för
Karolinska Universitetssjukhuset
till den nya sjukhusbyggnaden
i Solna. Samtidigt görs organisationsstrukturen om. Den nya
organisationen bygger på temaområden som Hjärta-Kärl, Barn
och Kvinnosjukvård, och funktionsområden som Akut samt Bild
och Funktion. Dessutom kommer
man att arbeta kring patienterna på ett ”flödesorienterat” sätt i
team runt en patient.
TEMAN OCH FUNKTIONER PÅ NYA SJUKHUSET
Ett tema består av flera patientområden, som i sin tur består av flera
patientgrupper. Funktioner stöttar behoven i temaområdena.
KI:s förändringsledare
per tema:
l Lars Sävendahl – Barn och
Kvinnosjukvård
l Dan Grandér – Cancer
l John Pernow – Hjärta-Kärl
l Kristina Broliden – Inflammation och Infektion
l Lou Brundin – Neuro
l Li Tsai – Trauma och Reparativ
medicin
l Maria Eriksdotter – Åldrande
läraren kommer att få en central
plats i patientflödet, säger Lars I
– FLÖDET BÖRJAR REDAN innan- Eriksson, professor i anestesiologi
för dörren och fortsätter gradvis och intensivvård vid institutiomedan patienten rör sig genom nen för fysiologi och farmakolosjukhuset. KI-forskaren och KI-­ gi (FyFa), och utsedd till att leda
KI:s förändringsledare
per funktion:
l Per Svensson – Akut
l Staffan Holmin – Bild och
Funktion
l Lena von Koch – Hälso­
professioner
l Matti Sällberg – Karolinska
universitetslaboratoriet (KUL)
l Lars I Eriksson – Perioperativ
Medicin och Intensivvård
förändringsarbetet mellan KI och
sjukhuset.
För att det akademiska perspektivet inte ska komma på efterkälken
tillsattes under hösten tolv förändringsledare per tema- och funk-
tionsområde. Uppdraget kallas KI
Change och huvudansvariga är
Martin Ingvar, vicerektor för samordning av frågor avseende framtidens hälso- och sjukvård, Lars I
Eriksson och Sara Lindholm, chef
för projektkontoret på KI.
DE TRÄFFAR SIN motsvarighet på
sjukhussidan varje vecka.
– Nu är det KI:s ansvar att säkerställa att man i den nya organisationsmodellen kan bedriva
forskning och utbildning lika bra
eller ännu bättre än tidigare, säger
Sara Lindholm.
Hur KI ska organisera och anpassa sina kliniska institutioner är
en fråga som återstår.
– Här finns en stor potential
som kan skapa en närmare samverkan jämfört med vad vi har
i dag. Men en förutsättning är att
vi behöver förändra vårt sätt att
arbeta, säger Lars I Eriksson.
MAJA LUNDBÄCK
[email protected]
Ordning och reda i frysen!
Med frysrack kan du organisera så att du enkelt hittar dina
prover, samtidigt som du utnyttjar hela frysens utrymme.
Vi har ett brett sortiment av rack för din labfrys.
You command
connections.
The in-market resources that come with World Courier’s unsurpassed
knowledge, global reach and fawless supply chain execution mean
that whether your product is going across town or across the world,
you can trust us with what matters most: your commitment to
improving global health.
Choose confdently. Choose World Courier.
Learn more at worldcourier.com.
LabRum
16 | KIBLADET | NUMMER 4 | 2015
- Inredning och utrustning för laboratorier. Läs mer på LabRum.se
KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 | 17
LEDARE
PORTRÄTTET
NYHETER
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
Så fångar proffsen in sina lyssnare
Beppes mission:
Barnen ska förstå
Som expert är du duktig på allt inom ditt ämne. Men hur får du andra att
ta till sig kunskapen? Vi bad fem proffs att dela med sig av sina bästa knep.
FEM SNABBA TIPS
1
2
3
4
5
Efter föreläsningen, be om
feedback. Vad var bra och
vad var inte bra?
Om feedback är svårt att
få, skaffa en ”critical friend”
som ger dig återkoppling.
Håll reda på den röda
punkten, det vill säga
återvänd alltid till ditt
”take home message”
för föreläsningen.
Våga ta pauser. Publiken
behöver det, det gör du
också.
Avsluta med att sammanfatta det du sagt och bjud
in till fortsatt dialog. ”I dag
har jag berättat om detta.
Om ni har några frågor så
finns jag här.”
Sarah Holst använde
rekvisita i sitt föredrag
i tävlingen Forskar Grand
Prix. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON
”Jag bjuder på mig själv ohämmat”
Hon har stått i en busskur på
scenen och använt en korg
full med ölflaskor och godis
för att förklara alkoholberoende, ett av hennes forskningsområden. Men Sarah
Holst låter inte formen ta över
presentationen. För att nå en
viss publik kan det vara nödvändigt att använda klassisk
powerpoint.
Det behövs fler slagkraftiga pedagogiska grepp, så hur kommer det sig att de uteblir? Sarah
Holst vid institutionen för neuro­
vetenskap, KI, och vid Uppsala
universitet, får frågan för att hon
deltagit i Forskar Grand Prix, en
ståupp-tävling för forskare. Hon
har ett kort svar: ”Lärandet ligger
inte högst i prioriteringen.”
KNIP ETT KNEP FRÅN SARAH HOLST
l Ta reda på hur din publik
vill lära sig. ”I min roll som
kör­a ssistent har jag lärt mig att
extrem tyd­lighet kombinerat
med vänlighet fungerar bra för
vissa barn med koncentrationssvårigheter, det har jag använt
mig av i undervisningen och när
jag handleder studenter: Din
forskningsrapport ska vara klar till
jul, hur ska vi nå dit? Du kan vara
hur peppande som helst, men det
är fortfarande de som ska vilja
lära sig och då är det bra att de
upptäcker premiss­erna.”
l Förbered dig för rätt publik.
”Forskare inom andra ämnesområden är de som är svårast att nå.
De har redan bestämt sig för vad
de tycker. Allmänheten är mer
öppna och nyfikna. Det gäller att
vara tydlig på olika sätt beroende
på vem du talar för. Till exempel
kan äldre kollegor förvänta sig att
du slänger ut mycket fakta medan
studenterna inte gör det.”
l Jabba upp ditt självförtroende. ”Kan du din vetenskapliga
teori, så har du gjort din läxa och
kan även verifiera din kunskap.
Då borde du kunna presentera
det du kommit fram till i stället
för att bara referera till andra. Om
du inte känner dig bekväm med
att prata engagerat om ett ämne,
berätta hur du tänker lägga upp
din föreläsning så att publiken
enkelt kan följa dig.”
EXCELLENTA pedagogiska fram-
ställningar tar tid. De kräver
tydlighet och förberedelse. Själv
låg hon i hårdträning inför
ståupp-tävlingen och till slut satt
den tre minuter långa presentationen som tog henne ända till
regions­final.
– Om jag ska entusiasmera en
18 | KIBLADET | NUMMER 4 | 2015
publik måste jag veta var den befinner sig i sin kunskap i förhållande till min, säger Sarah Holst.
Nu ägnar hon sin forskning åt
beteendeprofilering på psykiatriska sjukdomar och riskprofiler, och
vill hitta ett jämförbart sätt att
mäta djurbeteende för att förstå
människobeteende.
I publiken kan det finnas skolungdomar som inte vet något alls
om forskningen, eller en senior
forskare som ger sig själv tolkningsföreträde. Om de är öppna
för föreläsningen eller inte avgör
om hon når fram. Sarah Holst jobbar med olika grepp för att hitta
nyckeln in.
– Jag ställer frågor och försöker få fram vad de förväntar sig
av ämnet. Jag försöker motivera
varför de ska lära sig detta och
jag bjuder på mig själv – ohämmat. Om någon hellre vill ha en
manual – det här ska vi lära oss,
då måste jag också kunna erbjuda
det.
I STÅUPPEN HANDLADE det om
rekvisita och om att locka till
skratt på kort tid. Men i vissa
sammanhang behövs en mer traditionell ledsagning i ämnet, en
systematisk genomgång, för att
publiken förväntar sig det. Som
när den akademiska ledningen
sitter i publiken och hon talar för
nätverket EQ Network, om slutsatser och förslag för ett jämställt
universitet.
– Då måste jag presentera min
värld, och sedan leda det jag säger
i bevis.
MADELEINE SVÄRD HUSS
[email protected]
Fler tips
på nästa
uppslag!
CAPTIVATE
YOUR AUDIENCE
Barn är den bästa mätstickan
för om du lyckas förmedla
det du kan. Det säger Beppe
Singer, pedagogisk inspiratör,
författare och tidigare programledare för barn- och
ungdomsprogrammet Hjärnkontoret. I tider av Nobelpriser borde fler kunna hänga
på när de stora upptäckterna
presenteras, anser han.
As an expert, you
know about everything in your field.
But how do you
get this knowledge
across to others? We
asked five professionals to share their
best tricks.
SARAH HOLST
Genom att berätta en historia,
som att visa hur snurrig man blir
av att gå i Lustiga huset, kan man
förklara hur hjärnan påverkas
av olika sinnesintryck. Då blir
det lättare att intressera tittarna
för att ta reda på mer. Det gjorde
Hjärnkontoret, programmet som
förklarar allt från kemiska experiment till hur hjärnan fungerar.
Efteråt var det inte bara barn som
hörde av sig, utan också deras föräldrar: ”Äntligen förstår jag hur
det fungerar”, kunde de säga, berättar Beppe Singer.
– Som barn hade jag själv alltid
komplex för att jag inte förstod.
Det handlar om att råda bot på ett
utanförskap, säger han.
Excellent pedagogical presentations
take time. They
need to be clear
and well-prepared.
Researcher Sarah
Holst trained hard
for the standup competition
Forskar Grand Prix
and had to time
her presentation
again and again. In
the end, she nailed
her three-minute
presentation, which
took her all the way
to the regional final. But she doesn’t
let form triumph
over substance.
“Tell your audience
how you intend to
structure your presentation so that
they can keep up
with you easily.”
HANS MISSION HAR hela tiden va-
rit att barnen ska förstå att de inte
är ensamma om att ibland känna
sig ”dumma i huvudet”. Och med
både barn, och vuxna, i publiken
är hela den kunskapstörstande
allmänheten inkluderad, ett nyckelord för att inspirera fler än de
redan insatta, anser han.
Det händer att forskare tycker
att det populäriserade blir för en-
BEPPE SINGER
Children are the
best measure of
how good you
are at explaining
things. Or so says
Beppe Singer,
former presenter
of the children’s TV
show Hjärnkontoret. When Nobel
Prize time comes
around, a wider
audience should
be able to understand the discoveries presented,
he says. “Here we
are, before hugely
significant discoveries that affect the
whole of humankind. Everyone
should be able to
get a handle on
them, but very few
can since they are
packaged in such
an elitist way.”
kelt. Rent av fördummande. Beppe Singer tycker att de borde fråga
sig vad de egentligen vill. Han tar
Nobelpris-eventen i tv som ett exempel.
– Här står vi inför avgörande upptäckter som gäller hela
mänsklighetens utveckling. Alla
borde få hänga med i det, men få
kan eftersom det paketeras så elitistiskt.
Problemet är att det utesluter
alla som inte är experter.
– Jag upplever att många forskare i första hand vill hålla ryggen fri akademiskt genom att Ett:
få med allt. Två: inte utelämna
svåra begrepp och tjusiga ord.
Forskningen är visserligen på allvar. Men det gäller att inte ta sig
själv på så himla stort allvar, säger
Beppe Singer.
UPPDRAGET ÄR att väcka intresse
för att ta reda på mer, att skapa
engagemang och – i förlängningen – att det återspeglas i tillväxten
inom naturvetenskapen, att fler
elever och studenter går vidare
inom området.
Bland förebilderna finns stamcellsforskaren som använde ett
blomkålshuvud för att visa vad
som händer när delar av hjärnan
går sönder. Eller marinarkeologen
som tog med sig Beppe Singer och
tv-tittarna på en dykarstrapats i
havet. Det glömmer han aldrig.
– Han fick mig att känna som
om jag var på skattjakt på riktigt.
MADELEINE SVÄRD HUSS
[email protected]
HÄRMA HJÄRNKONTORET – SÅ GÖR DU
1
Tänk Hollywood – hur kan
du ge din presentation en
början, en mitt och ett slut?
Vilka ”cliff hangers” (ungefär: hur
sjutton ska det gå?) rymmer din
story? Och vilken är din ”point of
no return”?
3
“Som barn hade jag själv
alltid komplex för att jag
inte förstod. Det handlar om
att råda bot på ett utanförskap”, säger Beppe Singer.
Foto: GUSTAV MÅRTENSSON
2
Plocka russinen ur kakan.
Skriv ett 60-minuters
föredrag. Stryk 90 procent.
Berätta om beläggen för en ny
upptäckt i stället för att visa alla
moment som ledde fram till den.
Säg INTE: I dag ska vi lära oss allt
om DNA-reparation. Säg i stället:
Nu ska ni få höra något riktigt
galet!
Finns det några
“cliff hangers”
i din berättelse?
Foto: ISTOCK PHOTO
Säg aldrig: ”Det här är för
komplicerat att gå in på”.
Det är det inte alls. Sök på
internet: googla forskning + fun
+ experiment + for kids – kolla
videoklippen där expertkunskaper förklaras för barn. Byt
ut de svåra orden och hitta
lättsamma formuleringar som
förklarar dem.
KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 | 19
LEDARE
PORTRÄTTET
NYHETER
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
MARGARETAS TIPS – GÖR SÅ HÄR …
Eller: ”Regelverket/forskningen
ger inget entydigt svar.”
l Ha täta pauser, gärna var 45:e
minut – ge möjlighet till rörlighet
och bjud på något att äta och
dricka.
… MEN UNDVIK DET HÄR
l Du blir för ivrig och fyller i
halva meningen åt en deltagare
som tvekar lite.
l Du låter enstaka deltagare ta
över med många frågor som inte
är relevanta för gruppen – styr
upp så att alla kan delta.
l Du visar bild efter bild efter
bild …
Each new course takes preparation, says work
environmentalist Margareta Bratt Carlström, who says it needs
humour, recognition and engagement. Her lectures and workshops
weave together theory and practice and the pace is high. “I might
have said this a hundred times before, but for most participants it’s
still the first time.”
Foto: GUSTAV MÅRTENSSON
Humor och igenkänning räddar
För någon som lett hundra utbildningar om året, och som
utbildat i sammanlagt 25 år, borde både ämnet och
presentationen sitta. Och det stämmer i arbetsmiljöexperten
Margareta Bratt Carlströms fall.
Men det betyder inte att hon slappnar av. Varje nytt
utbildningstillfälle kräver förberedelse.
Humor, igenkänning och engagemang. De är komponenter som
Margareta Bratt Carlström tycker
är viktiga för sina workshopar och
föreläsningar.
– Det är rätt låg hippfaktor på
ÖVA FÖR MEDIA
Cynthia Bulik är en
av de topprekryteringar som gjordes
till KI i fjol. Förutom sin professur
vid institutionen
för medicinsk
epidemiologi och
biostatistik vid KI,
arbetar hon fortfarande halvtid vid
University of North
Carolina i USA. Där
syns hon ofta i TV.
– Vad är meningen med forskning
om vi inte når
ut? frågar hon
retoriskt.
Cynthia Bulik tänker
på sin mamma när
hon ska presentera
sin forskning.
Foto: MARTIN STENMARK
20 | KIBLADET | NUMMER 4 | 2015
Jesper Rönndahl,
who leads the
science radio
show Institutet on
Swedish Radio P3,
thinks that scientists are becoming
better at expressing themselves
simply and in a
way that appeals
to the interested
layperson. His
motto is simple:
Correct but not
complete. Choose
the two or three
things that you
find most interesting. Mention
them at once.
MARGARETA BRATT CARLSTRÖM
Margareta Bratt Carlström
använder både kroppen
och rösten för att variera
det hon säger och fånga
åhörarnas intresse.
Fortsättning
från föregående
uppslag
l Du använder en gammal presentation och glider snabbt förbi
delar av den. Du kunde lika gärna
ha sagt: ”Jag har inte ansträngt
mig ett dugg för er”.
l Du går på deltagares argument
”jag antecknar i mobilen”. Tipsa
om att mobilerna gärna får användas i de täta pauserna.
JESPER RÖNNDAHL
Foto: MARIE AGERHÄLL
l Sök aktivt ögonkontakt med
alla deltagare i lokalen redan de
första minuterna.
l Öppna för delaktighet redan
från start. Välkomna frågor.
l Visa att du är en expert utan att
vara en besserwisser, var ödmjuk
inför andras kunskaper och erfarenheter.
l Svara tydligt på frågor. Kan du
inte svaret, säg det. ”Det här ligger
utanför mitt kompetensområde.”
mitt ämnesområde – alla vill ha
en bra arbetsmiljö men få vill jobba systematiskt med frågorna –
därför måste jag fånga deltagarna,
säger hon.
Viss hjälp har hon av sin tidi-
låg hippfaktor
gare profession som sjukgymnast
och ergonom, hon jobbar med
kroppsmedvetenhet och rösten,
som hon varierar för att understryka vikten av det hon säger.
Sedan snart ett år arbetar hon vid
KI:s personalavdelning med inriktning arbetsmiljö.
Under åren som arbetsmiljöexpert har hon samlat på sig en
bank med verkliga händelser och
situationer i arbetslivet som hon
använder sig av när hon utbildar
chefer, medarbetare och skyddsombud.
betar i en giftig miljö. ”Är vi bra
förebilder på arbetet?”, frågar hon
deltagarna.
Empiriskt vet hon att hon måste
få arbetsmiljön angelägen på riktigt, och att börja med lagparagrafer och krav skulle vara dödfött.
MARGARETA BRATT CARLSTRÖM
HON VISAR GÄRNA bilder med
en stor portion humor mot bakgrund av ett djupt allvar. Som till
exempel fotot på mannen i shorts
och T-shirt som står bredvid fullt
skyddsutrustade personer som ar-
MEN ÄVEN OM HUMOR och igen-
vet att hon bara har ett par minuter på sig innan publiken har
bestämt sig, ”är det här intressant
för mig och vad kan jag göra?”.
känning väcker intresset, så måste
engagemanget hela tiden hållas
vid liv. Därför varvar hon teori
med praktik, takten är intensiv
och hon har förberett varje mo-
ment noga. Dels med verkliga fall
som ger liv åt regelverket. Dels
med gruppdiskussioner och övningar som deltagarna kan koppla
till sin egen arbetsmiljö.
– Även om jag har talat om det
här så många gånger så är det första gången för de allra flesta deltagarna. När vi skiljs åt ska de känna
att det här är viktigt och fundera
över vad de kan och vill göra på
hemmaplan.
MADELEINE SVÄRD HUSS
[email protected]
”Stick to
your message”
Professor Cynthia Bulik was
one of the top names recruit­
ed to KI last year and she still
works part time at the University of North Carolina in
USA. She also makes frequent
appearances on TV. “What’s
the point of science if you
don’t communicate it?” she
asks rhetorically.
comprehensible manner. Her best
trick is rather simple.
“Decide on your message – and
then stick to it,” she says.
Cynthia Bulik at the Department
of Medical Epi­demiology and Biostatistics has a lot of expe­rience
with the media and she has done
a lot of media training. Being interviewed is a good way to learn
how to explain things in an easily
A SCIENTIST WHO TALKS to the
interested layperson as if she
was talking to a colleague can
come across as boring and baffling. One of the most common
problems that prevents scientists from communicating their
findings is not using punctuation.
This is true whether they are
being interviewed by the media or teaching their students,
according to Cynthia Bulik.
“They talk and talk and talk.
Speak in short sentences
and leave pauses.”
WHEN RELATING HER
I imagine that I am
findings on eating
talking
to someone who
disorders through the
media and out to the
is important to me,
general public, she has
like my mother
some clever ruses not to
sound too academic.
“I imagine that I am talking to someone who is important to me, like my mother, or to
someone who does not have higher education,” she says.
MAJA LUNDBÄCK
[email protected]
På spåret-favoriten Jesper Rönndahl arbetar ofta med liknelser när
han berättar om forskning i radioprogrammet Institutet.
Radioprofilen:
”Man måste
lura in publiken”
Hej, Jesper Rönndahl, som
leder vetenskapsprogrammet
Institutet i P3 tillsammans med
Karin Gyllenklev. Ni gör en
massa intervjuer med forskare – hur bra tycker du att de är
på att berätta om sina expert­
kunskaper?
– Det är himla olika! Vissa är
väldigt skillade medan andra behöver lite mer kärlek vid klipp­
bordet. Men det går åt rätt håll.
Det blir allt lättare för en oinitierad att följa med. Om jag säger att
jag ringer från ett radioprogram
i P3 så fattar de att de måste uttrycka sig lite mer populärvetenskapligt. Kanske får de fler och fler
frågor i den genren.
Vad tar du till för grepp för att
få publiken engagerad och lära
sig något om forskning?
– Ett knep är att få till en liknelse som håller hela vägen. Jag
har ju lite den lyxen att ha ett
manus när vi spelar in. Om jag
hittar en liknelse, säg kring
epigenetik som jag kopplar till
Toker, en av de sju små dvärgarna, då har vi en bild som alla
har sett. Hans dragspel får vara
DNA-spiralen, som har ett visst
antal tangenter men som man kan
spela olika melodier på. Då känner jag mig trygg – sedan kan vi
snacka. Man måste inte berätta
allt på cell- eller molekylnivå, men
för att hitta en liknelse måste man
först ha läst på, så det är en lång
väg dit.
Vilken är din egen drivkraft för
att förklara forskning?
– Jag har alltid varit intresserad
av allt. Jag hatar saker jag inte förstår. Jag tror att det var Einstein
som sa det, jag inte säker på att
det var han, men nu tillskriver
vi honom det här citatet: Kan du
inte förklara så har du inte förstått.
Vilken är den största utmaning­
en när man ska presentera
komplicerad och detaljrik
kunskap?
– Utmaningen är att få folk intresserade från första början. Att
säga att nu ska vi prata om elektronen i 20 minuter, är ingen bra
start. Man måste lura in publiken
och göra den benägen att följa
med.
Hur gör man då?
– Vi har en devis: Korrekt men
inte komplett. Välj de två till tre
grejer som du själv tycker är roligast. Ta med dem med detsamma.
Även om det finns en del besserwissrar bland lyssnarna som klagar på att vi inte har förklarat allt,
så är de flesta oerhört positiva. De
hör av sig till oss och säger att ”nu
har jag äntligen förstått norrsken”
eller ”det är ni som fått mig att
välja natur på gymnasiet”.
Vad säger forskarna själva?
– Oftast: Det här blev ju jättebra!
MADELEINE SVÄRD HUSS
[email protected]
KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 | 21
PORTRÄTTET
NYHETER
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
DATABASE SHOWS
KI PATENTS
GOOD LUCK,
KERSTIN THAM!
While all the more
is being talked
about innovation,
the fact is that
researchers at
Swedish universities could know
a great deal more
about how to
commercialise
their ideas. For
example, you do
not have to state if
you have applied
for or received
a patent. Now,
doctoral students
Charlotta Dahlborg
and Danielle
Lewensohn have
reviewed all
patents that have
been granted in
the past fifteen
years to KI scientists.
Kerstin Tham
stepped down
as pro-vice-­
chancellor at KI
at the end of
October to
become the
vice-chancellor
of Malmö University. “It’s been
a fascinating
time since KI is in
the middle of a
change process,”
she says of her
Kerstin Tham avtackades i oktober. Här med Anders Gustafsson och
term as pro-viMarianne Schultzberg, dekan respektive prodekan för forskarutbildningen.
ce-chancellor
at KI. “I’d say the
report on the
quality and
research basis
of courses and
study programmes is my most
important contribution.”
SÅ KAN DATABASEN KIIP ANVÄNDAS
Charlotta
Dahlborg
och Danielle
Lewensohn har
upptäckt att
en grupp på 35
forskare stod för
hälften av upp­
finningarna vid
KI mellan 1995
och 2010.
– Innovationsstödsverksamheten kan med hjälp av den
här datan få kunskap om vilka
forskargrupper på KI som står
bakom patenterade uppfinning­
ar och vilka som har grundat
spin-off bolag, säger Danielle
Lewensohn om Karolinska Institutet Intellectual Property (KIIP).
Det går även att se vilka grup-
per som behöver mer hjälp med
innovationsstöd.
– Men man kan också
utveckla belöningssystem för
innovativa forskargrupper, säger
Charlotta Dahlborg.
I förlängningen hoppas de
att metoden ska komma till
användning på fler lärosäten
i landet.
Foto: ULF SIRBORN
”Tydligt att vi har en patentelit”
Det talas allt mer om innova­
tion. Men faktum är att det
finns en stor kunskapslucka
på svenska lärosäten kring
hur duktiga forskarna är på
att nå ut kommersiellt. Som
forskare behöver man ex­
empelvis inte rapportera om
man har ansökt om eller fått
patent.
När doktoranderna Charlotta
Dahlborg och Danielle Lewensohn,
vid enheten för bioentreprenörskap på institutionen för lärande,
informatik, management och etik
vid KI, lägger fram sina avhandlingar under 2016 hoppas de kunna täppa igen kunskapsluckan vad
gäller åtminstone KI-forskarnas
innovationskraft.
– Tidigare fanns ingen samlad
statistik över svenska universitets
uppfinningar och innovationer.
Problemet är att det då blir svårt
att hävda sig internationellt, säger
Danielle Lewensohn.
Under ett seminarium i Widerströmska huset den 11 november
presenterade doktoranderna en
HALLÅ DÄR …
Mark
Farmery.
22 | KIBLADET | NUMMER 4 | 2015
… Mark Farmery, affärs­
utvecklare på KI Innovations
(ett bolag inom KI:s innova­
tionssystem). Du anställdes
i samband med att KI Hold­
ing AB tecknade ett sam­
arbetsavtal med Johnson &
Johnson Innovation och
arbetar nu på campus Solna.
Vad gör du egentligen?
genomgång av samtliga patenteringar under femton års tid som
KI-forskare står bakom. Arbetet
har resulterat i databasen Karolinska Institutet Intellectual Property (KIIP) och innehåller också
fakta om patentens livslängd och
vem som i dag äger dem.
DE FLESTA ÄR överens – man vill
att forskningsresultaten ska få en
samhällelig betydelse. Det gäller
inte bara den enskilda forskaren
eller det enskilda lärosätet.
– Skattebetalarna pumpar in
– Jag hjälper alla forskare som
vill kommersialisera sin forskning
och bygga företag. Det går bra att
få hjälp med allt från rådgivning
till investeringshjälp. Jag är en
del av ett team som hjälper till
med patent, affärsplan, lämpliga
partners och finansiering. Men
min huvuduppgift är att hitta bra
innovationer från KI som passar in
i Johnson & Johnson Innovations
intresseområde.
stora summor i forskning, men
vet inte vad som kommer ut i
form av uppfinningar, företag och
jobb. Genom att mäta patentering
kan man ta reda på detta, säger
Charlotta Dahlborg.
samma period handlar det om
drygt 6 procent av staben.
– Det är ingen konstig siffra och
en likvärdig nivå internationellt,
säger Charlotta Dahlborg.
FÖR ATT TA REDA på hur duktiga
kare har gjort visar att antalet patenteringar inte sker på bekostnad
av vetenskapliga publiceringar.
Däremot kan man se att samma
personer står bakom många av
patenten.
– 35 forskare står för hälften av
uppfinningarna. Det är tydligt att
KI-forskare är på att kommersialisera sin forskning sökte de på
anställdas namn i patentdatabaser mellan 1995 och 2010. Till sist
fann de att 437 forskare stod bakom drygt 700 uppfinningar. Eftersom 7 110 forskare varit anställda
Innovation är ett ord som
används brett – vad tycker du
att det står för?
– För mig är det att ha en bra idé
– som bra forskning – och göra den
nyttig för samhället. Det handlar
om att ge forskningen ett fokuserat
syfte.
Vad hoppas du ska bli resultatet
av ditt jobb?
– Att jag kan hjälpa till att bidra
EN GENOMGÅNG SOM andra fors-
till KI:s konkurrenskraft och att vi
lyckas nå framgång när det gäller
att kommersialisera forskning. Jag
hoppas att det här läkemedelsbolaget kommer att göra nyinvesteringar och satsa på KI-forskares
innovationer. Och så önskar jag att
KI kommer att kunna ha fler parallella samarbeten med läkemedelsföretag i framtiden.
MAJA LUNDBÄCK
vi har en patentelit, säger Danielle
Lewensohn.
Hon tror att enskilda forskare
behöver starkare incitament för
att satsa på innovation.
– Det finns en press att spotta ut
sin avhandling snabbt och att producera artiklar. De flesta är inte
negativa till kommersialisering,
men utmaningen handlar om var
man ska lägga sin kraft som forskare, säger hon.
MAJA LUNDBÄCK
[email protected]
KI:s helägda bolag Karolinska
Institutet Holding AB tecknade i
maj 2015 ett samarbetsavtal med
Johnson & Johnson Innovation.
Som en del av samarbetet
skapade Johnson & Johnson
Innovation ett nav vid KI, för att
tillsammans med Karolinska Institutet Holding AB stödja och driva
tillväxten av life science.
Karin Dahlman-Wright, vicedekan för infrastruktur och prorektors­
kandidat, kramar om den förra prorektorn.
Tack och lycka till!
Den sista oktober slutade
Kerstin Tham som prorektor
vid KI för att bli rektor vid
Malmö högskola.
Du tillträdde för knappt tre
år sedan. Vilka har varit de
stora frågorna för dig som pro­
rektor?
– Det har varit en spännande
tid eftersom KI befinner sig i en
förändringsprocess. Mycket av arbetet har handlat om att vara med
och staka ut Strategi 2018. Utredningen om utbildningens kvalitet
och forskningsanknytning är väl
mitt eget viktigaste bidrag. Det
är roligt att se den implementeras nu, och att den faktiskt åberopas från både utbildnings- och
forskarhåll. Samordningsarbetet
med landstinget har också varit
en viktig fråga på mitt bord – där
har särskilt 4D varit ett spännande projekt att arbeta med.
Vad har varit största
utmaningen?
– KI är läkartungt. Med min
bakgrund i arbetsterapin har jag
ofta, inte bara som prorektor utan
också i tidigare chefsroller, varit
den som fått fajtas för andra professioner och andra utbildningsprogram. Det har varit påfrestande ibland, och trögt, men jag
tycker ändå att det skett en viss
utveckling.
Vilka lärdomar som pro­rektor
tar du med dig till ditt nya
uppdrag?
– Erfarenheterna av att samverka med andra delar av sam-
hället kommer jag att ha stor
nytta av – i synnerhet då Malmö
högskola uttalat fokuserar på
betydande samhällsutmaningar. En annan sak jag lärt mig på
KI är vikten av akademiskt ledarskap – till exempel att ledare
fortsätter att vara aktiva forskare. KI:s känsla för kvalitet tar jag
också med mig – att satsa på kvalitet är att använda sina resurser
på bästa sätt. Det är om möjligt
ännu viktigare på en högskola
som Malmös, med begränsade
forskningsresurser.
När du ser tillbaka – hur ser du
på dina 20 år på KI?
– Jag tänker framför allt på alla
arbetsgemenskaper jag varit en
del av. Jag blir helt tagen när jag
går igenom dem i mitt huvud. Det
som gör KI helt fantastiskt är alla
fantastiska människor.
Behåller du någon relation
med KI?
– Jag fortsätter att ha delar av
min forskning samt doktorander
vid KI. Min KI-mejl kommer att
fortsätta fungera.
Vad är det första du tar itu med
som ny rektor i Malmö?
– Jag lyssnar och lär känna. Det
handlar om att bekanta mig med
min ledningsgrupp och mina närmaste medarbetare, men också
om att lära känna verksamheten
och medarbetarna på de olika fakulteterna.
Lycka till på nya jobbet.
– Tack!
ANDERS NILSSON
[email protected]
KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 | 23
Foto: ERIK CRONBERG
LEDARE
LEDARE
PORTRÄTTET
NYHETER
SPECIAL
NYHETER
PORTRÄTTET
AKTUELLT
NOTERAT
KARoLInSKA InStItutEtS StIFtELSER oCH FondER
KARoLInSKA InStItutEt FoundAtIonS And FundS
Målet: Göra resor
smidigare att boka
utlysningar
våren 2016
notifcations
spring 2016
KI resebidrag och Axel Hirschs resebidrag för kirurger (period 1)
Reseperiod: dagen för utresan måste ligga inom perioden
1 april–30 september 2016. Ansökningsperiod: 5–19 januari
KI travel grant and Axel Hirsch travel grant for surgeons (Period 1)
travel period: departure date must be between April 1 and
September 30, 2016. Application period: January 5–19
Hanteringen av resor på KI
ses över. Det handlar inte bara
om att avtalsresebyrån inte
används fullt ut, utan också
om hur administrationen runt
bokningen av resor kan bli
bättre.
Loo och Hans Ostermans stiftelse för medicinsk forskning
Geriatrik. Ansökningsperiod: 12–26 januari
Loo and Hans Ostermans foundation for medical research
Geriatrics. Application period: January 12–26
Aina Börjesons stiftelse för logopedisk forskning och behandling
Logopedisk forskning och behandling. Ansökningsperiod: 19 januari
–2 februari
Aina Börjeson foundation for speech language pathology research
and treatment
Speech language pathology research and treatment.
Application period: January 19–February 2
KJELL-OVE LINDGREN har också
tagit sig an uppgiften att strama
upp och utveckla bättre stöd för
resehanteringen.
– KI-resenärerna har som sin
huvuduppgift att forska eller undervisa och de ska kunna koncentrera sig på sitt KI-jobb. Målet är
att resandet inte ska komplicera
deras vardag, säger han.
Arbetet har just börjat. Kjell-
I DAG HAR KI ram­
avtal med rese­
byrån BCD Travel.
Alla bokningar
Målet är att
ska gå via dem.
resandet
inte ska
Men så ser det inte
komplicera deras
riktigt ut eftersom
KI-anställda hittar
vardag
bättre alternativ.
– Det största problemet tycker vi är att
resenärerna själva hittar
bättre resvägar och bättre priser
än vad BCD Travel hittar åt oss,
säger Stina Nordman, administratör på institutionen för medicin, Solna.
KARIN SÖDERLUND LEIFLER
[email protected]
CHECKLISTA INFÖR RESA
l Innan du reser: Skriv en
reseorder som din närmaste
chef godkänner. Den ligger till
grund för att resan godkänns som
tjänsteresa och därmed täcks av
tjänste­reseförsäkringen.
l Resor upp till 50 mil:
Välj tåg i första hand.
l Boka alla resor genom BCD
Kjell-Ove Lindgren
ska strama upp
resehanteringen.
Travel som KI har ramavtal med.
l Registrera reseräkningen
senast tre månader efter din
resa.
l Fundera gärna: Kan mötet lika
gärna arrangeras som en videoeller telefonkonferens? Då sparar
du både tid och pengar, och inte
minst miljön.
n Terrorattacken i Paris den 13
november var ett exempel på när
KI snabbt behövde ta reda på om
några medarbetare och studenter
befann sig i området, och om de
var utom fara.
Kjell-Ove Lindgren, Travel
Manager på KI, fick genom KI:s
avtalsresebyrå, BCD Travel, information om att en anställd befann
sig på platsen och kunde snart säkerställa att medarbetaren befann
sig i säkerhet.
– Det är en säkerhet både för
In honour of the 2015 Nobel Prize in Physiology and Medicine to Youyou Tu
(for the discovery of the anti-malarial drug Artemisinin) the KI Center for
Malaria Research organizes Nobel week lectures on malaria.
Link to program: http://ki.se/sites/default/fles/program_nobelweek_
malaria2015.pdf
24 | KIBLADET | NUMMER 4 | 2015
EFFICIENT TRAVEL
ADMINISTRATION
NEEDED
The administration
of official KI travel
is to be made
more efficient.
KI’s new Travel
Manager, Kjell-Ove
Lindgren, will now
be looking into
how the booking
process can be
improved as well
as what trips are
actually made and
what administrative procedures
have been used in
their arrangement.
To streamline the
process, KI must
make much more
frequent use of its
contracted travel
agency.
Viktigt att veta var KI:s
personal finns vid kriser
Nobel week lectures organized by
the KI Center for Malaria Research
Starts 7 december.
Foto: ERIK CRONBERG
Kjell-Ove Lindgren, Travel Manager på KI sedan augusti, menar att
avtalsresebyrån inte används fullt
ut i dag.
– Där finns en klar förbättrings­
potential. Det finns möjligheter
för oss att se till att resenärerna
alltid kan använda resebyrån när
de ska boka resor. Målet är att det
ska finnas ett enda ställe att gå till
och att resenären ska veta att bokningen blir den mest kostnadseller tidseffektiva resan som går
att få, säger han.
Ove Lindgren kontaktar alla institutioner för att få en bild av vilka behov som finns när det gäller
tjänster som köps av en resebyrå
och utformningen av resereglemente.
Genom att undersöka reseflödena och följa upp de resor som
görs blir det även möjligt att se
vilka leverantörer som används
mest. Det kan eventuellt öppna
för förhandlingar om bättre
pris och andra fördelar.
resenären och för KI vid sådana
situationer att resorna bokats genom avtalsresebyrån, som snabbt
kan ge samlad information om
vilka personer som rest till olika
platser, säger Kjell-Ove Lindgren.
För KI:s studenter i krisdrabbade områden är det avdelningen
för utbildnings- och forskarutbildningsstöd som har ansvar för
att lokalisera och kontakta de som
befinner sig på plats.
Ingen av KI:s studenter skadades vid terrorattacken i Paris.
Annonsera i KI Bladet 2016
Nr 1
Nr 2
Nr 3
Nr 4
Nr 5
Materialdag 8 februari
4 april
30 maj
5 september
14 november
Kontakt: [email protected]
Utgivningsdag
19 februari
15 april
10 juni
16 september
25 november
Karolinska Institutets stiftelse för virusforskning
Resestipendium. Ansökningsperiod: 19 januari–2 februari
Ruth och Richard Julins stiftelse
Gastroenterologi. Ansökningsperiod: 26 januari–9 februari
Alex och Eva Wallströms stiftelse för vetenskaplig forskning
och utbildning
Cancer och reumatism. Ansökningsperiod: 2–16 februari
Hirsch Fellowship för kirurger
Resestipendium, kirurgi. Ansökningsperiod: 9–23 februari
Dr Åke Olssons stiftelse för forskning inom haematologi
Haematologi. Sista ansökningsdag: 23 februari
Erik och Edith Fernströms stiftelse för medicinsk forskning
Resebidrag juniora forskare. Sista ansökningsdag: 1 mars
Elin Danielssons stiftelse
Endokrinologi. Sista ansökningsdag: 1 mars
Gösta Fraenckels stiftelse för medicinsk forskning
Flygmedicin. Ansökningsperiod: 23 februari–8 mars
Robert Lundbergs minnesstiftelse
Cancer. Ansökningsperiod: 23 februari–8 mars
ìShizu Matsumuraîs donation
Pediatrik. Sista ansökningsdag: 15 mars
KIs forskningsstiftelser
Forskningsbidrag för disputerade forskare med anknytning till KI.
Ansökningsperiod: 5–26 april
KI resebidrag och Axel Hirschs resebidrag för kirurger (period 2)
Reseperiod: dagen för utresan måste ligga inom perioden
1 juli–31 december 2016. Ansökningsperiod: 26 april–10 maj
Stiftelsen för ålderssjukdomar vid Karolinska Institutet
Åldersforskning. Ansökningsperiod: 3–17 maj
Mer information:
internwebben.ki.se/sv/karolinska-institutetsstiftelser-fonder och fonder.ki.se
Frågor? Skicka e-post till: [email protected]
Karolinska Institutet foundation for virus research
travel grant. Application period: January 19–February 2
Ruth and Richard Julin foundation
Gastroenterology. Application period: January 26–February 9
Alex and Eva Wallström foundation for scientifc research
and education
Cancer and rheumatism. Application period: February 2–16
Hirsch Fellowship for surgery
travel grant, surgery. Application period: February 9–23
Dr Åke Olsson foundation for haematology research
Haematology. Last day of application: February 23
Erik and Edith Fernström foundation for medical research
travel grant, junior researchers. Las day of application: March 1
Elin Danielsson foundation
Endocrinology. Last day of application: March 1
Gösta Fraenckel foundation for medical research
Aviation medicine. Application period: February 23–March 8
Robert Lundberg memorial foundation
Cancer. Application period: February 23–March 8
ìShizu Matsumuraîs donation
Paediatrics. Last day of application: March 15
KI research foundations
Research grants for KI-affliated researchers, with a doctoral degree
Application period: April 5–26
KI Travel Grant and Hirsch Travel Grant for Surgeons (Period 2)
travel period: departure date must be between July 1 and
december 31 2016. Application period: April 26–May 10
Foundation for geriatric diseases at Karolinska Institutet
Geriatric diseases. Application period: May 3–17
More information:
internwebben.ki.se/en/karolinska-institutetfoundations-funds och fonder.ki.se
Questions? Email [email protected]
LEDARE
PORTRÄTTET
NYHETER
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
Installationshögtiden är Karolinska Institutets årliga fest för att uppmärksamma nyblivna
professorer och de finaste akademiska utmärkelserna. I år hölls hela ceremonin på
engelska för första gången och förutom diplom av rektor, delades rikligt med applåder
ut av familj och kollegor som bjudits in till Aula Medica. TEXT: Madeleine Svärd Huss FOTO: Erik Cronberg
Som nybliven professor i i molekylär systembiologi fick Sten Linnarsson också ta
emot Eric K Fernströms pris 2015 för metoder som lett till “biologiska upptäckter
av genombrottskaraktär”.
Erik Norberg vid Institutet för miljömedicin fick Malin och Lennart Philipsons pris
och forskningsanslag 2015 för “resultat som kan leda till nya former av cancer­
diagnostik”.
Olli Kallioniemi, professor i molekylär precisionsmedicin och ny direktör för
SciLifeLab, tar emot sitt diplom. Till vänster om honom: professorerna Janne
Lehtiö och Eva Kosek. Till höger: Karin Broberg.
Katrin Willig, forskargruppledare knuten till Max Planck i Tyskland, tilldelades
Lennart Nilsson Award 2015 för “banbrytande bidrag till superupplöst mikroskopi
av levande celler”.
I år hedrades tre professorer emeriti med Stora silvermedaljen: Britta Wahren, klinisk virologi, SGO Johansson, allergologi, och Gunnel Biberfeld, klinisk immunologi.
Medaljen delas ut till personer som gjort särskilt goda insatser till stöd för Karolinska Institutets verksamhet.
Stort grattis, professorer och pristagare!
Som doktorand upptäckte Per Uhlén att kalciumkoncentrationen i celler kan
svänga med en viss frekvens – ungefär som en radiosignal. Nu är han professor i
dynamisk avbildning av intracellulär signalering.
26 | KIBLADET | NUMMER 4 | 2015
Robert Månsson och Emma Andersson var glada för Sven och Ebba-Christina
Hagbergs pris i medicin som går till yngre, disputerade forskare.
Miriam Elfström, fick Dimitris N Chorafas pris 2015 för sin avhandling “Optimiz­
ing cervical cancer prevention through screening and HPV vaccination”.
Vid installationen uppmärksammades såväl
professorer som adjungerade professorer
och gästprofessorer. Läs mer på KI Nyheter:
http://korta.nu/KIprofessorsinstallation
Till sist var alla professorer installerade. Här är gästprofessorna Thomas Sakmar,
Rockefeller University, och Terumi Kohwi-Shigematsu, University of Californa, på
väg ut.
KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 | 27
PORTRÄTTET
NYHETER
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
Masterstudenter
fick fint stipendium
NYA PROFESSORER
Adnane Achour har anställts som
professor i molekylär immunologi vid
institutionen för medicin, Solna från
den 1 augusti 2015.
n Den 28 oktober firades Karolinska Institutets ”Global Masters
Scholarship Ceremony”. Ceremonin
uppmärksammar de utomeuropeiska
masterstudenter som varje år får
stipendiet på akademiska meriter,
och som på så sätt kan finansiera
studieavgiften vid KI.
Första gången stipendierna
delades ut var för tre år sedan när
Sverige införde studieavgifter för
utomeuropeiska studenter. Sedan
dess har mellan fem till tio stipendier
delats ut varje år, drygt 300 studenter
söker varje omgång.
På bilden, från vänster till höger:
Prodekan för utbildning Gunnar
Nilsson, Fariha Binte Hossain, Guan
Yi Lee, rektor Anders Hamsten.
Mellanraden: Jennifer Wilson,
Xenia Mihai. Översta raden:
Ismael Gonzales Flores, Srinivas
Bobba, Christopher Brown.
Maria Albin har anställts som professor i arbets- och miljömedicin vid
Institutet för miljömedicin från den 15
oktober 2015.
Martin Bergö har kallats att från den
1 oktober 2015 vara professor i mole­
kylär medicin vid institutionen för
biovetenskaper och näringslära.
Xu Biao har anställts som gästprofessor i folkhälsoepidemiologi vid institutionen för folkhälsovetenskap från den
1 oktober 2015.
Malin Flodström Tullberg har anställts som professor i typ 1-diabetes
vid institutionen för medicin, Huddinge från den 1 september 2015.
Matti Hämäläinen har anställts som
gästprofessor i magnetencephalografisk metodutveckling vid institutionen
för klinisk neurovetenskap från den 1
mars 2015.
Foto: ERIK CRONBERG
Veikko Jousmäki har anställts som
gästprofessor i magnetencephalografisk metodutveckling vid institutionen
för klinisk neurovetenskap från den 1
oktober 2015.
Robert Oostenveld har anställts som
gästprofessor i magnetencephalografisk metodutveckling vid institutionen
för klinisk neurovetenskap från den 1
oktober 2015.
Rickard Sandberg har anställts som
professor i molekylär genetik vid institutionen för cell- och molekylärbiologi
från den 1 november 2015.
Annika Tibell har anställts som
adjungerad professor i medicinsk etik
vid institutionen för lärande, informatik, management och etik från den 1
oktober 2015.
Unnur Valdimarsdóttir har anställts
som gästprofessor i epidemiologi vid
institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik från den 1
oktober 2015.
Riitta Veijola har anställts som gästprofessor i pediatrisk diabetologi vid
institutionen för kvinnors och barns
hälsa från den 1 september 2015.
Bengt Samuelsson, Hans Wigzell, Harriet Wallberg och Anders Hamsten.
Per Wester har anställts som
gästprofessor i strokeforskning vid
institutionen för kliniska vetenskaper,
Danderyds sjukhus från den 1 oktober
2015.
n Det är inte ofta både tidigare rektor-
Vi är experter på frysförvaring och har över 40 års erfarenhet av Formafrysar. Vi erbjuder även all typ av inredning, kontakta oss för en konsultation!
Vi kan även erbjuda kompletta frysar – frys, rack, askar och rör (Nunc/Nalgene) enligt önskemål.
Kunder på Karolinska har alltid fri frakt, installation på anvisad plats.
Om nöden kräver är vi snabbt där med back-up/ lånefrys.
Naturvetarnas disputerade ombudsmän
och karriärrådgivare vägleder och coachar
dig genom din karriär. Dessutom ingår vår
förmånliga inkomstförsäkring.
Up-to-date informaton about core facilites and service
companies. Academic facilites join for free!
Your gateway to life science capacites
08-590 962 00 www.ninolab.se
er och nuvarande rektor för Karolinska
Institutet samlas på en och samma bild.
Men när tillfälle väl uppstår ser de så här
glada ut.
Det var vid avtackningen för tidigare
universitetsdirektör Bengt Norrving
som Nobelpristagaren Bengt Samuels­
son, professor emeritus Hans Wigzell,
universitetskansler Harriet Wallberg och
KI:s rektor Anders Hamsten fanns på plats
samtidigt i Aula Medica.
De har i tur och ordning haft uppdraget
som rektor för KI sedan 1983 då Bengt
Samuelsson tillträdde. År 1995 kom turen
till Hans Wigzell och därefter till Harriet
Wallberg, 2004. Anders Hamsten är rektor
sedan 2013.
Vi fokuserar på patientnära
forskning med inriktning på
individanpassad behandling
inom alla cancerdiagnoser.
Det innebär att vi stöder
forskning som snabbt kan
komma patienter till nytta
i form av tidigare upptäckt
och bättre behandling av
cancer. Nu hoppas vi på
en julgåva från dig.
Trygghet genom
hela karriären
Kontakta alltid oss när det gäller
värme, kyla och klimat.
Ninolab är er partner och
ramavtalsleverantör!
Fyra rektorer fångade på en och samma bild
Din julgåva
kan bota fler
Ninolab är er ramavtalsleverantör!
www.toolsofscience.se
Foto: SUSANNE RÅDSTRÖM
LEDARE
Naturvetarna är fackförbundet för
akademiker inom naturvetenskap.
Våra 31 000 medlemmar arbetar inom life
science, jord, skog och miljö, de fysiska
vetenskaperna, matematik och data.
Vi coachar, företräder och stöttar naturvetare genom hela arbetslivet.
www.naturvetarna.se
SwiSha Din julgåva
till 123 90 06 909
LY F T E R
N AT U R V E TA R E
rahfo.se
LEDARE
PORTRÄTTET
NYHETER
SPECIAL
NYHETER
PORTRÄTTET
Erik Melén med Hjärt-Lungfondens generalsekreterare Kristina Sparreljung
och prins Daniel. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON
Erik Melén får 6 miljoner kronor
n Erik Melén vid Institutet för
miljömedicin, KI, och BAMSE-studien, fick i september Prins Daniels
forskningsanslag till yngre lovande
forskare.
Det innebär att han får 6 miljoner
kronor av Hjärt-Lungfonden för
sin forskning om riskfaktorer för
lungsjukdomar och allergi.
Studien följer över 4 000 barn
och har hittills visat att både ärftliga
och miljörelaterade faktorer tydligt
påverkar risken att utveckla astma
respektive allergi.
!
AKTUELLT
NOTERAT
DE FINANSIERAS AV KNUT OCH
ALICE WALLENBERGS STIFTELSE
Ragnar Söderberg­
forskare utsedda
n Knut och Alice Wallenbergs stiftelse beslutade i oktober
n Årets Ragnar Söderbergforska-
om finansiering med drygt 133 miljoner kronor till forskning
på embryonala stamceller, cancerbehandling, hjärnforskning
och orsaker till ofrivillig barnlöshet, samt 16 miljoner kronor
i fortsättningsanslag till ett forskningsprojekt kring ärftlig
blodfettsrubbning.
l Elias Arnér vid institutionen för medicinsk biokemi och
biofysik får 44 miljoner kronor under fem år för att i ett projekt med totalt sju forskargrupper undersöka hur så kallade
reaktiva syreradikaler (ROS) kan förbättra behandlingen av
olika former av cancer.
l Sten Linnarsson vid institutionen för medicinsk biokemi
och biofysik får 27 miljoner kronor under fem år för att med
DNA-sekvensering förstå de mekanismer som gör att kroppens celler kan specialisera sig på vissa funktioner i specifika
organ.
l Juha Kere vid institutionen för biovetenskaper och
näringslära får 17 miljoner kronor under fem år för att öka
kunskapen kring de molekylära och cellulära mekanismer
som styr normal embryoutveckling och fertilitet.
l Olli Kallioniemi vid Karolinska Institutet och SciLifeLab får
46 miljoner kronor för ett projekt som syftar till att utveckla
nya strategier och kliniskt samarbete kring translationell och
precisionsmedicin, samt använda flera av de existerande
teknologiska plattformerna vid SciLifeLab och utveckla nya
för att få en snabb tillämpning av cancerforskningen.
l Bo Angelin vid institutionen för medicin, Huddinge får
16 miljoner kronor i fortsättningsanslag för ett projekt som
2013 fick stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse som
handlar om kartläggning av de arvsanlag som styr förhöjda
blodfetter.
Protect your most
re i medicin 2015 har utsetts, som
får ett femårigt anslag om cirka
åtta miljoner kronor vardera.
Bland årets sju utvalda är fyra
forskare vid Karolinska Institutet:
Olaf Bergmann vid institutionen
för cell- och molekylärbiologi,
Maria Genander vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Helin Vakifahmetoglu
Norberg vid Institutet för miljömedicin och Ning Xu Landén vid
institutionen för medicin, Solna.
Réu vann mentor­
program på IVA
n Pedro Réu, doktorand vid
institutionen för cell- och
molekylärbiologi, vann årets
mentorprogram Mentor4­
Research (M4R) som IVA, Kungl.
Ingenjörsvetenskapsakademien
genomfört för tionde året i rad.
Genom programmet får lovande
forskare mentorstöd av personer
i näringslivet under ett år.
Vinnaren Pedro­Réu får ett
stipendium på 100 000 kronor för
att ha gjort den längsta utvecklingsresan under programmet.
Medicinska föreningens kammarkör sjunger in julen med stämningsfull musik
av bland annat Whitacre, Sixten, Alfvén och Sargent.
Dirigent Sofia Ågren.
NYA DOKTORER FIRADES I STADSHUSET. Den 13 november promoverades Karolinska Institutets 154 nya doktorer varav de flesta disputerat under våren 2015. Det var
en regnig fredagkväll men Blå hallen i Stockholms stadshus var vackert upplyst, och ceremonin ramades in av tal, underhållning och salut från stadshuskajen. Under
högtiden uppmärksammades även årets jubeldoktorer, som promoverades vid Karolinska Institutet för 50 år sedan.
Foto: STEFAN ZIMMERMAN
KI/SLL forskarskolor
utlyser kursplatser
•
Storage at liquid nitrogen temperature temp.,
-80, -20, 5° C and room temp of clinical samples,
biobanks and reference samples
Fulflls storage requirements for investgatonal
and medicinal products i.e. GMP/ GDP certfed by
the Swedish MPA
•
Power back-up and 24/7 monitoring of storageconditons
•
Wholesale distributor, import and batch release
of investgatonal and medicinal products from 3rd
countries (Asia and the US)
•
Complete logistcs chain - pick up/delivery, transport and storage
Karolinska Institutet och SLL erbjuder från november 2016 en forskarskola i allmänmedicin med inriktning mot primärvård med upp till 15
platser.
Läs mer och köp biljetter på
www.ascalpella.se/julkonsert
Student: 90 kr i entrén, förköp 75 kr
Vuxen: 150 kr i entrén, förköp 120 kr
KÖP ÅRETS JULKLAPP TILL SPECIALPRIS!
LIDANDE OCH LÄKEDOM
av Nils Uddenberg
för endast 195 kr per band
(ord. pris 279 kr)
[email protected]
Forskarutbildningsstyrelsen vid Karolinska Institutet
erbjuder i samarbete med Stockholms läns landsting (SLL)
ett antal kliniska forskarskolor.
För ytterligare information, se
ki.se/utbildning/forskarskola-kisll-i-molekylarmedicin-for-kliniker
ki.se/utbildning/forskarskola-kisll-for-kliniker-inom-epidemiologi
Utbildningen vänder sig till dig som är verksam inom SLL:s verksamhetsområde eller hos vårdleverantör som har samarbetsavtal med SLL.
Du som söker bör ha en kliniktillhörighet genom tillsvidareanställning,
ST-block eller annat längre åtagande med primärvårdsanknytning.
Utbildningsprogrammet omfattar sammanlagt 20 veckor heltidsstudier
(30 hp) och pågår under två år. Kursavsnitten är uppdelade på fyra block
om vardera fem veckor. Lönekompensation utgår till arbetsgivaren à 33
740 kr (exkl. LKP) per block.
ansökan
Sista ansökningsdag är den 1 mars 2016 kl. 16.30. Meddelande om
antagning går ut i mitten av maj.
För ytterligare information, se
ki.se/utbildning/forskarskolakisll-i-allmanmedicin
… a KISP (Karolinska Insttute Science Park) company,
Banvaktsvägen 22, Hagalund, Solna
+46 (0)708 28 47 38
+46 (0)708 76 52 00
Syftet med forskarskolan är att ge en forskarutbildning till kliniskt verksamma personer som avser att genomföra ett avhandlingsarbete.
Sista ansökningsdag den 1 mars 2016.
Secure your sample at your glocal safe storage supplier
www.clinstorage.se
ansök
senast
1 mars
2016
Bakgrund
valuable samples
•
KI/SLL forskarskola
i allmänmedicin
utlyser kursplatser
För att beställa, gå in på fritanke.se/ki och ange rabattkod 53478
KI Bladet
Karolinska Institutet
171 77 Stockholm
Foto: NASA, ESA, and the Hubble Heritage Team (STScI/AURA)-ESA/Hubble Collaboration
Bortom din sökmotor
finns ett universum av
information
Skaffa det kraftfullaste
verktyget för din forskning
• Förenklar och automatiserar din referenshantering
• Tillgång till tusentals databaser från världens ledande institutioner
• Molntjänsten i EndNote erbjuder obegränsat med lagringsutrymme
• Arbeta både lokalt och webbaserat
• Bygg upp ett eget referensbibliotek och dela material med kollegor
• Importera fulltextartiklar från nätet, hämta och spara PDF-filer
• Innehåller över 6000 olika tidskriftsstilar (APA, MLA med flera)
EndNote finns tillgängligt under Karolinska Institutets
selectavtal. Kontakta din licensansvariga för beställning
till det rabatterade priset ca 1400 kr (ord.pris 2189 kr). Läs
mer om EndNote på www.alfasoft.se eller ring 031-60 43 80