Ortsfördjupning Skyttorp

Transcription

Ortsfördjupning Skyttorp
Ortsfördjupningar [7.10]
översiktsplan för uppsala kommun
skyttorp
7.10
Förutsättningar och tendenser
Befolkning och bostadsutbud
1990
2004 – 12 – 31
2030
Befolkning, totalt
573
679
735–1 100
Småhus (lgh)
163
181
64
80
Flerbostadshus (lgh)
Tillkommande bostäder
fram till år 2030
Summa bostäder (lgh)
261
En detaljplan för cirka 20 småhus finns färdig för antagande sedan hösten 2001.
Teknisk försörjning
20 –150
227
I samband med ÖP 90 upprättades förslag till fördjupad
översiktsplan som gick så långt som till en utställningsversion utan att sedan antas. I denna reserveras flera
områden för en större utbyggnad.
280–410
tabell 7.8 Befolknings- och bostadsutveckling samt prognos
till 2030.
Bebyggelsestruktur, tidigare planer samt pågående planarbete och utbyggnad
Skyttorp har uppstått som ett stationssamhälle och de
tidigaste bostadshusen lokaliserades i närheten av järnvägen. Kring sekelskiftet startade ett par småindustrier i
anslutning till järnvägen. Under slutet av 1920-talet startade trä- och snickerirörelse i liten skala som sedan expanderade och satte stark prägel på samhället. Bostadsbebyggelsen ökade snabbt med industrialiseringen på
1920-talet för att sedan i jämn och försiktig takt expandera under större delen av 1900-talet. Orten består av
mindre delområden, runt skolan finns ett äldre villaområde från 1900-talets första hälft och öster om järnvägen
ligger villabebyggelse från 1900-talets andra hälft. Idag
är de stora industribyggnaderna intill stationen i stort sett
tomma.
Skyttorp har en generalplan från 1970 som är inaktuell.
VA-anläggningarna klarar ett tillskott av max 150 nya
bostäder eller drygt 400 nya innevånare.
Vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för de kommunala vattentäkterna i Uppsala och Vattholmaåsarna
inrättades av Länsstyrelsen den första januari 1990.
Bebyggelseområdet Södergärde (Örkälla) är ett område
med fritidsbebyggelse där det pågår en omvandling till
permanentboende och där avloppsfrågan lösts genom
enskilda avloppsanläggningar. Kommunalt dricksvatten
är anslutet till fritidshusområdet. Även samlad bebyggelse nordväst om samhället intill planområdet för Skyttorp
har enskild avloppslösning. Riktlinjer bör tas fram för
hanteringen av ny- eller utbyggnad inom eller intill dessa
omvandlingsområden eller annan samlad bebyggelse
med enskilda avloppslösningar.
Naturvård, friluftsliv och kulturmiljö
»Naturvård och friluftsliv«
Fyrisåns (Vattholmaån) dalgång öster om samhället är
någorlunda bred och bitvis öppen, medan naturen norr
om samhället mest kantas av skog, mader eller smärre
odlingsmarker.
Skyttorp har mycket god tillgång på närfriluftsmarker.
26
Ortsfördjupningar [7.10]
översiktsplan för uppsala kommun
Det går dock knappast att peka ut något större skogsområde som är avsevärt mer skyddsvärt än andra som närströvmark. Närmast att nämna är några kvadratkilometer
av skogsmarkerna öster om väg 290. I detta område finns
ett elljusspår. Mindre, men skyddsvärda, friluftsmarker
finns kring Vattholmaån. Det är ett småbrutet och
omväxlande landskap. Med ett par spänger och åkerstigar skulle tillgängligheten kunna öka ytterligare. På
östra sidan av ån precis norr om bron ligger Såghagen
som är betydelsefull för landskapsbilden och skolundervisning.
Enda sjön utanför ådalgångarna är den lilla Igelsjön norr
om Skyttorp. Med en målmedveten restaurering kan
rekreationsvärdet ökas. Det finns en golfbana söder om
Salsta slott.
»Kulturmiljö«
Skyttorp är beläget strax väster om Fyrisån (Vattholmaån) och gränsar till dess dalgång som sedan sträcker sig
söderut förbi Salsta och Vattholma. Utmed ån sträcker
sig även Åsbyåsen där flera fornlämningar är belägna.
Området är i tidigare inventeringar inte klassat som kulturhistoriskt värdefullt. Det finns dock kulturhistoriska
och framför allt miljömässiga värden i området närmast
åsen och ån som är väl värda att beaktas och lyftas fram
i den fysiska planeringen. Även järnvägsstationen med
sin tidstypiska tegelarkitektur och banvaktarstugan, samhällets äldsta byggnad, har kulturhistoriska värden som
ska uppmärksammas.
Trafik och kollektivtrafik
Skyttorp ligger vid stambanan och Upptåget stannar på
orten. Framkomligheten på väg 290 förbättras när ny E4
tas i bruk vilket avlastar väg 290.
Gatunät: Väg 707 är genomgående med tunnel under
järnvägen. Vägförening väghållare.
Kollektivtrafik: Upptåget, landsvägsbuss. Åktid till centrala Uppsala 19 minuter (tåg).
Vägstandard till Uppsala: Väg 290, huvudsakligen
90 km/tim. Åktid till centrala Uppsala 27 minuter.
Bilar per 1000 invånare (2003): 378 (386 är genomsnittet för tätorter utanför staden)
Gång- och cykeltrafik: Gång- och cykelväg längs den
planskilda huvudvägen.
Arbetsmarknad och pendling
Antal företag (2003): 45, varav 30 i tätorten, resten i
omlandet.
Antal företag med 2–9 anställda: 5.
FörvärvsAndel som
Andel som
arbetande natt- arbetar inom den arbetar i
befolkning
egna bygden
Uppsala stad
347
12%
60%
Andel som
arbetar utanför
kommunen
10%
Service
Förskola, grundskola årskurs 1–6, fritidsgård, sporthall,
fotbollsplaner, bad i Fyrisån, dagligvarubutik, bensinstation, pizzeria samt apotekstjänst och systembolagsombud.
Planeringsprinciper/riktlinjer
Skyttorp kan byggas ut till kapacitetsgränsen för VAanläggningarna med högst 150 bostäder.
Stationen kan på sikt attrahera fler att bosätta sig på eller
nära orten. Skyttorps attraktionskraft kan även ökas om
bostadsbyggandet kan inriktas på speciella nischer.
Styckebyggartomter och bebyggelsegrupper med särpräglad profil kan vara en möjlighet. Bebyggelsen bör
även lokaliseras till de delar av Skyttorp som är attraktivast, det vill säga i närheten av åsen och Fyrisån. Alltför
stor täthet (små tomter) kan vara mindre attraktivt på det
här avståndet från Uppsala.
Skyttorp har stor andel bostäder i flerbostadshus och
bedöms inte ha marknadsförutsättningar för fler inom
närmaste framtid. Det bör dock hållas öppet för framtida
tätare bebyggelse i stationsnära lägen. Mark för verksamheter och service såsom handel, kontor och industri
samt förskolor, skolor och vårdboende med mera kan
ordnas i de föreslagna bebyggelseområdena. Kommunal
service och verksamheter som inte är miljöfarliga kan
ligga intill bostäder. Miljöfarliga verksamheter kan lokaliseras till delar av de äldre industriområdena och eventuellt öster om väg 290 intill befintlig bergtäkt. Hänsyn
ska då tas till befintligt elljusspår.
Omlandet (se plankarta 1a, ÖP 2010)
Bebyggelsetillskott i omlandet bör prövas positivt främst
i lägen som ligger så till i vägsystemet att stationssamhället måste passeras för vidare färd mot Uppsala stad.
På så sätt kan tillskotten förväntas i högre grad bidra
med serviceunderlag för orten och det finns större incitament till att använda tåget än i andra lägen.
Bebyggelseutveckling
Marken väster och sydväst om Skyttorp består huvudsakligen av organiska jordar, vilket innebär dåliga förutsättningar för bebyggelse. Fyrisåns dalgång och Åsboåsen är de kvaliteter som bör tillvaratas för att skapa en
attraktiv boendemiljö i Skyttorp. Ny bebyggelse bör därför lokaliseras intill dessa områden, men inte på dem.
Omvandling
Örkälla: Omvandling av fritidshus till åretruntbostäder.
VA-försörjningen måste ordnas på ett långsiktigt hållbart sätt.
Nya bebyggelseområden
b1 Tensta-Åsby 4:84 med flera.
Det finns ett förslag till detaljplan för området men den
är inte antagen. Förslaget innehåller 18 småhus.
27
Ortsfördjupningar [7.10]
översiktsplan för uppsala kommun
Område medbevarandevärde;
friluftsliv, naturvård, kulturmiljö
”Blått /grönt” kärnområde
Utredningsområde för bebyggelse
Nytt bebyggelseområde
Befintlig tätortsmiljö med möjlighet
till viss förtätning/omvandling
Ny E4 med anslutande vägar
Särskild bevakningszon
Se även; Generell förklaring till beteckningar på
plankartor och i text på sista sidan i detta dokument.
b2 Åsby
Området väl lämpat för bostäder och ligger i närheten av
den vackra Åsbyåsen. Området bör utforams med hänsyn till landskapsbild och rekreationsvärden. Kan
rymma cirka 30–40 småhus. Detaljplan behöver ej föregås av program.
b3 Område öster och norr om gamla sågen
Det stora område som ligger norr om Vikstavägen (väg
707), mellan järnvägen och Fyrisån är mest attraktivt att
bebygga. Närheten till såväl skola, pendeltågstation samt
landskapet runt Fyrisån är en stor tillgång. En nackdel är
det rikliga förekomsten av hästgårdar inom området. Så
länge de ligger där kan bara den sydligaste delen av
området planläggas för vanliga bostäder. Utrymme bör
lämnas för en infartsgata från Vikstavägen.
Området kan rymma cirka 50 traditionella småhus om
hänsyn inte tas till hästgårdarna. Detaljplan behöver ej
föregås av program.
b4 Den gamla sågen
De gamla industrierna ligger centralt i tätorten och
antingen kan de användas till olika typer av verksamheter, men en del av industriområdet kan även omvandlas
till bostadsområde, gärna med flerfamiljshus och verksamheter som inte är miljöfarliga. Marken kan vara föro-
renad.Vid en omvandling kan industriområdena sammanlagt rymma cirka 50–70 lägenheter. Detaljplan behöver ej föregås av program.
b5 Del av Tensta-Åsby 34:1
Område söder om Vikstavägen med någorlunda goda
markförhållanden. Järnvägen skär av området från
Åsbyåsen och Fyrisåns dalgång. Kan rymma cirka 50
småhus.
Detaljplan behöver ej föregås av program.
b6 Tensta-Åsby 34:1
Centralt beläget område med gammal industribebyggelse som även fortsättningsvis kan användas till verksamheter eller omvandlas till bostadsområde. Detaljplan
behöver ej föregås av program
Övrigt
Hagalund – Tensta-Säby
Området ligger i skogen norr om sågen och öster om
järnvägen. Det är nära stationen och har vackra omgivningar. Här medför hästgårdarna svårigheter att planlägga för vanliga bostäder. Å andra sidan kan det vara just
den typ av nischat boende som kan vara intressant i Skyttorp.
Området bör inte planläggas av hänsyn till hästgårdarna.
28
Förklaring till beteckningar på ortskartan och i texten
(Texten anpassad redaktionellt efter antagandet av översiktsplan 2010)
Befintlig tätortsmiljö med möjlighet till viss förtätning/omvandling
Markerade områden utgör delar av tätorten och/eller bebyggelsegrupper i tätortens närhet där
viss förtätning, permanentning av fritidshus eller omvandling från exempelvis
verksamhetsmiljöer till bostadsmiljöer bedöms vara möjlig.
Nytt bebyggelseområde
Område med relativt begränsad utbredning som bör kunna planläggas utan omfattande
programarbete eller fördjupad översiktsplan (FÖP) som grund. En del av de områden som
markerats är redan planlagda eller är under planläggning.
Utredningsområde för bebyggelse
Utredningsområdena är väl tilltagna och ska rymma såväl ny bebyggelse och anläggningar
som områden för bevarande och utveckling av befintliga värden, t ex naturmark och
kulturmiljöer. Planläggning för ny bebyggelse måste föregås av programarbete eller
upprättande av fördjupad översiktsplan, där kvarstående avvägning mellan allmänna intressen
görs.
Inom vissa utredningsområden ska enstaka nya hus kunna tillkomma utan detaljplanekrav. På
så vis får t ex ingående befintliga bebyggelsemiljöer möjlighet att kompletteras under tiden
fram till dess att program/detaljplan upprättats och i vissa fall – när alternativa
utbyggnadsområden inte finns – kan sådana mindre bostadstillskott kortsiktigt vara av
betydelse för att stödja lokal service. Det är dock mycket viktigt att kompletterande
bebyggelse kan klara VA-försörjningen på ett godtagbart sätt.
Särskild bevakningszon
I särskilda ”bevakningszoner” (ligger oftast inom utredningsområden) ska exploatering
avvakta tills ytterligare utredningar genomförts. Det handlar exempelvis om partier som
behövs för att säkerställa infarter till utredningsområdena som helhet och olika delar inom
dem eller om platser som avsätts som reservat för pendeltågstationer med kringfunktioner.
”Blått/grönt kärnområde”
Beteckningen har blivit inaktuell i och med att översiktsplan 2010 trätt i kraft. Kan läsas som
nedanstående beteckning (bevarandevärde mm)
Område med bevarandevärde; friluftsliv, naturvård, kulturmiljö
Dessa ofta vidlyftiga områden sammanfattar var rubricerade intressen finns. Där de överlagras
med beteckningen ”nytt bebyggelseområde” har exploateringsintresset företräde.
Omlandet (OBS markerat endast på plankarta 1a i översiktsplan 2010)
Omlandet innefattar det område som skrafferats runt varje tätort på plankarta 1a i den
kommuntäckande översiktsplanen och inte är markerat som nytt utbyggnadsområde eller
utredningsområde för bebyggelse på plankartan som tillhör ortsfördjupningen.
Varje ortsfördjupning har egna riktlinjer för lovprövning mm inom omlandet. Därutöver ska
de allmänna intressena beaktas, utom i de avseenden där riktlinjerna för respektive omland
säger något annat.