docPatientsäkerhets- och Kvalitetsutvecklingsberättelse i
download 
Report Transcription
Patientsäkerhets- och Kvalitetsutvecklingsberättelse i
1 Patientsäkerhets- och Kvalitetsutvecklingsberättelse i Upplands Väsby kommun År 2014 Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Ulla Lönn 2 Innehållsförteckning 1.Patientsäkerhetsberättelse ................................................. 3 1.1 Allmänt ...................................................................................................................... 3 1.2 Övergripande mål och strategier ............................................................................... 3 1.3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet ................................................... 4 1.4 Identifierade patientsäkerhetsområden och struktur för uppföljning/utvärdering .... 5 1.5 Uppföljning genom egenkontroll .............................................................................. 7 1.6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet........................................................................................................ 8 1.7 Samverkan för att förebygga vårdskador .................................................................11 1.8 Riskanalys ................................................................................................................11 1.9 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet ......................................11 1.9.1 Statistik avvikelser ........................................................................................... 12 1.10 Klagomål och synpunkter ..................................................................................... 13 1.11 Övergripande mål och strategier för 2015 ............................................................ 13 2. Kvalitetsutvecklingsberättelse ......................................... 14 2.1 Allmänt .................................................................................................................... 14 2.2 Mål och strategier ................................................................................................... 14 2.3 Struktur för uppföljning/utvärdering....................................................................... 14 2.4 Kvalitets och utvecklingsarbete .............................................................................. 15 2.5 Dokumentationssystemet Pulsen Combine ............................................................. 17 2.6 Förebyggande arbete/Kvalitetsregister ................................................................... 17 2.7 Riskanalys ............................................................................................................... 19 2.8 Rapporteringsskyldighet enligt Lex Maria ............................................................. 19 2.9 Samverkan för att förebygga vårdskador ................................................................ 19 2.10 Samverkan med Stockholms Läns Landsting ...................................................... 20 2.11 Övergripande mål och strategier för 2015 ............................................................ 20 3 1.Patientsäkerhetsberättelse 1.1 Allmänt En vårdskada innebär att en patient fått en skada som skulle kunna ha undvikits om adekvata åtgärder hade använts vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Vårdskador kan ha olika allvarlighetsgrader . Allt från att orsaka en kortvarig sjukdomsperiod till bestående skador med ett väsentligt ökat vårdbehov eller till och med död. Patienter som har många kontakter med vården löper högre risk än andra att drabbas av skador. Till den gruppen hör till exempel multisjuka äldre, kroniskt sjuka och patienter inom psykiatrin. För att minska riskerna med dessa komplikationer är det av stor vikt att all vård-och omsorgspersonal har kännedom om hur de ska arbeta för att skydda patienten från att drabbas av vårdskador. Patientsäkerhetslagen (2010:659) reglerar bland annat hur en vårdgivare ska arbeta avseende patientsäkerhetsfrågor. Av lagen framgår det att en vårdgivare ska : vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. För åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska en tidsplan upprättas utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada ge patienterna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg (IVO lex Maria) Patientsäkerhetslagen gäller vid all typ av vård både offentlig och privat inom kommun och landsting. Resultatet av patientsäkerhetsarbetet ska senast den 1 mars varje år dokumenteras i en patientsäkerhetsberättelse 1.2 Övergripande mål och strategier1 Upplands Väsby kommun är i egenskap av sjukvårdshuvudman ansvarig för den sjukvård som bedrivs inom kommunens ansvarsområde både avseende egen regi, entreprenad och för de platser som kommunen köper hos enskilda verksamheter. Kommunen är därutöver vårdgivare för verksamhet som bedrivs inom egen regi. 1. SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1§2 4 Målet för hälso- och sjukvården enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är en god hälsa och vård på lika villkor. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilde människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde i vården. Social- och äldrenämndens mål är att erbjuda de personer som bor på ett särskilt boende eller vistas på en dagverksamhet för äldre eller funktionsnedsatta en; ”hälso- och sjukvård av god kvalitet på lika villkor oavsett ekonomiska, sociala, språkliga, religiösa och kulturella förhållanden och med respekt för den enskilde personens självbestämmande och värdighet” 1.3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet2 Social och äldrenämnden Social- och äldrenämnden (SÄN) ansvarar för att i egenskap av vårdgivare följa upp och säkerställa att Väsby välfärd planerar och leder sina verksamheter så att kravet på en god hälso- och sjukvård upprätthålls. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) är underställd nämnden avseende hälso- och sjukvårdsfrågor och ansvarar för kvalitet och säkerhet inom de områden som omfattas av kommunens ansvar som sjukvårdshuvudman och vårdgivare. MAS ansvarar för att: säkra att de boende som är i behov av hälso-och sjukvård får en god och säker hälso-och sjukvård på lika villkor arbeta förebyggande för att minska risken för att den boende ska drabbas av en vårdskada i samband med vård och omsorg bygga upp en struktur för hur verksamheterna ska arbeta och identifiera vilka områden om speciellt ska bevakas. Verksamhetschef för HSL Verksamhetschef för HSL ansvarar för att det finns legitimerad personal med rätt kompetens och att verksamheten har den bemanning som krävs för att bedriva en god och säker vård. 2. SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2§ p1 5 Verksamhetschef för HSL ansvarar för att : det finns legitimerad personal med rätt kompetens verksamheten har den bemanning som krävs för att bedriva en god och säker vård personalen följer medicinskt ansvarig sjuksköterskas riktlinjer personalen arbetar förebyggande för att minska risken för att den boende ska drabbas av en vårdskada i samband med vård och omsorg Övriga stödfunktioner inom patientsäkerhetsområdet är :Vårdhygien, Smittskydd och Patientnämnden. 1.4 Identifierade patientsäkerhetsområden och struktur för uppföljning/utvärdering3 Upplands Väsby kommun har fastställt att verksamheterna ska säkerställa patientsäkerheten avseende följande fem områden: fall, trycksår, undernäring, munhälsa och blåsdysfunktion. Målet är att minska risken för att den äldre ska drabbas av vårdskada och i de fall vårdskada redan uppstått om möjligt läka men alltid säkert lindra skadan. Nedanstående text beskriver bakgrund, mål, fastställda åtgärder och uppföljning för respektive identifierat område. Fall Fall är benämningen på en händelse då en person oavsiktligt hamnar på golvet eller marken, oavsett om en skada inträffar eller inte. Begreppet fall används även om personen rullar ur sängen eller glider ner på golvet från en stol. Fall är vanligt hos äldre och orsakar ofta stort lidande. Speciellt drabbas personer som har både fysisk och kognitiv funktionsnedsättning. Även i de fall det inte uppstått någon skada påverkas ofta personen negativt genom att drabbas av oro för att ramla igen. Syfte/Mål Åtgärd Uppföljning 3 förebygga fall och fallskador i samband med vård och omsorg Riskbedömning enligt Downton fall risk index Fallutredning i de fall riskbedömningen påvisar förhöjd fallrisk. Identifiera aktuella fallriskfaktorer Bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas Registrera fallavvikelser Senior Alert Registrering av avvikelser Vårdplan SOSFS 2011:9 3 kap. 2 §, 6 Trycksår Trycksår är en lokal skada i huden och underliggande vävnad som uppstår vid immobilisering i samband med sjukdom, vård och behandling. En skada som påverkar den drabbade både fysiskt och psykosocialt. De vanligaste riskfaktorerna för att utveckla trycksår är nedsatt rörlighet, hög ålder, inkontinens, malnutrition , nedsatt känsel, demens, allvarlig kronisk eller terminal sjukdom och tidigare förekomst av trycksår. Syfte/Mål Åtgärd Uppföljning förebygga och behandla trycksår i samband med vård och omsorg riskbedömning enligt Modifierad Nortonskalan- Senior Alert dokumentera klinisk bedömning- hudstatus identifiera aktuella riskfaktorer för att utveckla trycksår bedöm vilka åtgärder som behöver vidtas registrera trycksår senior Alert granskning av dokumenterat hudstatus registrering/statistik av avvikelser vårdplan Undernäring Undernäring uppstår när den äldre förbrukar mer energi och eller andra näringsämnen än han eller hon har förmåga att inta. Detta tillstånd orsakar ofta en nedsatt funktionsförmåga och försämrad livskvalitet hos den äldre. Det finns dessutom ett starkt samband mellan sjukdomsrelaterad undernäring och ökad sjuklighet och död. Syfte/Mål Åtgärd Uppföljning förebygga och behandla undernäring i samband med vård och omsorg riskbedömning enligt Mini Nutritional Assessment (MNA)- Senior Alert identifiera aktuella riskfaktorer för att utveckla undernäring bedöm vilka åtgärder som behöver vidtas registrera trycksår senior Alert granskning av dokumenterat nutritionsstatus vårdplan Munhälsa God munvård underlättar förmågan att tillgodogöra sig näringsriktig kost samt påverkar positivt den äldres personens sociala liv och livskvalitet. En god munvård innebär att dagligen göra munnen ren, använda fluorpreparat samt att fukta slemhinnorna i munnen. Syfte/Mål Åtgärd förebygga och behandla oral ohälsa i samband med vård och omsorg riskbedömning enligt Revised Oral Assessment Guide (ROAG) – Senior Alert identifiera aktuella riskfaktorer för att utveckla oral ohälsa bedöm vilka åtgärder som behöver vidtas 7 Uppföljning registrera munhälsa Senior Alert granskning av dokumenterat munhälsostatus vårdplan Blåsdysfunktion / urininkontinens Urininkontinens, eller ofrivilligt urinläckage, är ett symtom som kan uppstå på grund av flera olika bakomliggande orsaker som t.ex. demens och stroke. En typ av urininkontinens som är mycket vanlig hos multisjuka äldre är den vårdbetingade inkontinensen. Denna form av inkontinens innebär att en person drabbas av urinläckage trots att urinorganen fungerar normalt. Urinläckaget beror ofta på att personen inte hinner till toaletten i tid på grund av nedsatt rörlighet eller andra praktiska faktorer som kläder, avstånd till toaletten, belysning mm Syfte/Mål Åtgärd Uppföljning förebygga blåsdysfunktion/urininkontinens basal utredning av urininkontinens ska genomföras i samband med att den äldre flyttar in på ett vård-och omsorgsboende om den äldre har en urinläckage som ej är medicinskt utredd. Bedöm vilka åtgärder som behöver vidtas Senior Alert Granskning av dokumenterat eliminationsstatus Vårdplan 1.5 Uppföljning genom egenkontroll4 Under 2014 har Väsby Välfärd genomfört riskbedömningar i kvalitetsregistret Senior alert avseende, fall, trycksår, undernäring, munhälsa och blåsdysfunktion/urininkontinens. Enligt riktlinjerna ska en riskbedömning angående fall, trycksår, undernäring, munhälsa och blåsdysfunktion/urininkontinens genomföras när en person flyttar till ett vård-och omsorgsboende. Riskbedömningarna ska genomföras senast 14 dagar efter inflyttning för att så fort som möjligt fånga upp eventuella risksituationer. Verksamheten för statistik över antalet genomförda riskbedömningar. Statistiken skickas till MAS varje kvartal. 4 SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 2 § p2 8 Resultat : 2014 Antal riskbedömningar Antal lägenheter (lgh) / inriktning Hedvigsgården 75 32 lgh demens, 8 lgh somatisk Korpkulla: 28 15 lgh demens Marieborg: 39 19 lgh demens Speldosan: 55 23 lgh somatisk I de fall en riskbedömning påvisat en risk har också en vårdplan upprättats 1.6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet5 Verksamheterna arbetar utifrån salutogenes med ett rehabiliterande förhållningssätt. Målsättningen är att genom att identifiera både friskfaktorer och riskfaktorer (riskbedömningar) stimulera den boendes funktionsförmåga samtidigt som man aktivt arbetar för att minska risken för vårdskada. Nedanstående tabeller är hämtade från kvalitetsregistret Senior Alert. Tabeller beskriver vilka som är de fem vanligaste åtgärdena som hälso-och sjukvårdspersonalen har ordinerat. Det saknas uppgifter angående blåsdysfunktion/urininkontinens. Det beror på att det är det sista området som aktualiserats i Senior Alert. Fall: de fem mest planerade åtgärderna under vald tidsperiod i Upplands Väsby Tabellen är hämtad från kvalitetsregistret Senior Alert 5 SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 1-2, 9 Analys: Verksamhetens val av åtgärder stämmer väl överens med de åtgärder som stimulerar förmågan att röra sig och minska risken för fall. Punkterna assistans vid personlig omvårdnad och förflyttning och stöd vid personlig vård är kontrollpunkter på att personalen arbetar utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt. Två åtgärder som saknas i de vanligaste åtgärdena är balansträning och styrketräning Dessa områden behöver utvecklas under 2015 eftersom balansträning och styrketräning ökar den äldres förmåga till att förflytta sig och minskar risken för fall. Trycksår: de fem mest planerade åtgärderna under vald tidsperiod i Upplands Väsby Tabellen är hämtad från kvalitetsregistret Senior Alert Analys: Av de fem mest planerade åtgärdena som verksamheten har prioriterat saknas åtgärderna avlastning och fördelning av tryck samt lägesändring. Viktiga åtgärder för att förhindra utveckling av trycksår. Verksamheten har fångat upp åtgärdena hudvård och hudinspektion som utgör viktiga insatser för att fånga upp hudförändringar i ett tidigt skede. Personer med undervikt, övervikt eller som är intorkade löper ökad risk att utveckla trycksår. Åtgärderna angående tillgång till mellanmål och egentillverkad näringsdryck/smoothies uppfyller det behovet. 10 Undernäring: de fem mest planerade åtgärderna under vald tidsperiod i Upplands Väsby Tabellen är hämtad från kvalitetsregistret Senior Alert Analys: Verksamhetens val av åtgärder överensstämmer vid förebyggande arbete avseende undernäring. Åtgärder som inte lyfts fram är vilka ätstödjande åtgärder som vidtagits samt utformningen av måltidmiljön. Munhälsa: de fem mest planerade åtgärdena under vald tidsperiod i Upplands Väsby Tabellen är hämtad från kvalitetsregistret Senior Alert Analys: De vidtagna åtgärdena stämmer överens med lämpliga åtgärder. Åtgärden tandborstning -assistans eller fullständig bör prioriteras eftersom det är en grundläggande åtgärd för god munhälsa. Under 2015 kommer arbetet påbörjas att systematiskt följa upp effekterna av de ordinerade åtgärderna. 11 1.7 Samverkan för att förebygga vårdskador6 Arbetet med Senior alert grundar sig på att det i verksamheten finns ett tydligt teamarbete mellan samtliga yrkeskategorier. Vid riskbedömningarna är det därför viktigt att inhämta information om den boende från det tvärprofessionella team som består av omvårdnadsansvarig sjuksköterska, kontaktman, sjukgymnast och arbetsterapeut. Utifrån resultatet av riskbedömningen tar teamet fram en vårdplan. 1.8 Riskanalys7 Riskanalys är en metod för att identifiera och bedöma risker och hot som finns i verksamheten. Metoden lyfter fram hur stor sannolikheten är att en oönskad händelse ska inträffa genom att skatta allvarlighetsgrad och sannolikhet. Sedan utgår bedömningen från en riskmatris Upplands Väsby kommun använder en riskmatris för att bestämma det numeriska värdet på riskens storlek. Riskens storlek tas fram genom att multiplicera värdet för bedömd allvarlighetsgrad med den bedömda sannolikheten. Vid risker som skattas till 8 eller mer värderas risken som stor och de bakomliggande faktorerna ska identifieras och en handlingsplan ska tas fram. Handlingsplanen ska signeras av ansvarig chef. 1.9 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet8 Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada till vårdgivaren. Personalen är skyldig att följa MAS riktlinjer angående vårdskador. Rapportering av avvikelser vid risk för vårdskada Legitimerad personal och personal med delegering är skyldiga enligt lag att rapportera negativa händelser eller tillbud . Verksamheten har en lokal rutin som reglerar hur personalen agera vid kännedom om en avvikelse. Den lokala rutinen förvaras i en gemensam kvalitetspärm i personalrummet. 6 7 8 SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §, 7 kap. 3 § p 3 SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 § SFS 2010:659, 6 kap. 4 § och SOSFS 7 kap. 2 § p 5 12 1.9.1 Statistik avvikelser Korpkulla Läkemedel Fall Marieborg Läkemedel Fall 15 lägenheter Missade doser Förväxlade doser Dubbel dos Med skada Utan skada 2014 33 0 0 2 24 2013 11 1 1 9 30 2012 14 0 0 10 33 2011 0 2 0 3 17 2014 13 0 0 0 40 2013 5 0 0 3 25 2012 5 0 0 6 14 2011 6 0 0 4 2 2014 26 1 0 0 69 2013* 12 0 6 13 64 2012 13 2 0 13 46 2011 32 4 0 3 17 2014 81 2 0 7 82 2013 51 0 0 14 42 2012 40 3 0 12 49 2011 21 0 0 7 7 19 lägenheter Missade doser Förväxlade doser Dubbel dos Med skada Utan skada Hedvigsgården 40 lägenheter Läkemedel Missade doser Förväxlade doser Dubbel dos Fall Med skada Utan skada *Saknar uppgifter kvartal 4 2013 Speldosan Läkemedel Fall 23 lägenheter Missade doser Förväxlade doser Dubbel dos Med skada Utan skada 13 1.10 Klagomål och synpunkter Rutiner för flöde av klagomål och synpunkter Inkommer till diariet för registrering i LEX Registrator skickar bekräftelse till den som skickat klagomål/synpunkter Registrator skickar följebrev till berörd utförare tillsammans med klagomål/synpunkter Klagomål/synpunkt med följebrev flödas till MAS Svar från utförare flödas till MAS MAS utreder klagomålet eller synpunkten MAS informerar när ärendet kan avslutas Inget klagomål har inkommit under 2014. 1.11 Övergripande mål och strategier för 2015 Verksamheten ska: fortsätta arbeta med kvalitetsregistret Senior Alert genom att säkerställa att alla som har en risk att utveckla trycksår har en aktuell vårdplan samt att följa upp effekten av ordinerade åtgärder arbeta fram rutiner för att säkerställa att verksamheten skriver avvikelser vid tillstånd som kan kopplas till vårdskador skapa rutiner för att föra statistik över inkomna klagomål som rör vård-och omsorg skapa rutiner så att sjuksköterska och chef har möjlighet att tillsammans regelbundet genomföra händelse- och riskanalyser för att fånga upp bister i verksamhetens rutiner och personalbemanning skapa rutiner för hur informationen avseende avvikelser och klagomål återkopplas till personalen 14 2. Kvalitetsutvecklingsberättelse 2.1 Allmänt Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för kvalitet och säkerhet i den verksamhet som kommunen bedriver enligt 18 och 18a§§HSL. Ansvaret avser den vård och behandling som patienterna ges samt de krav som ställs på läkemedelshantering, dokumentation, avvikelsehantering mm. MAS ska upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet. I uppdraget ingår att planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet. 2.2 Mål och strategier Upplands Väsby kommun är i egenskap av sjukvårdshuvudman ansvarig för den sjukvård som bedrivs inom kommunens ansvarsområde både avseende egen regi, entreprenad och enskilda verksamheter. Kommunen är därutöver vårdgivare för verksamhet som bedrivs inom egen regi. Målet för hälso- och sjukvården enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är en god hälsa och vård på lika villkor. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilde människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde i vården. Social- och äldrenämndens mål är att erbjuda de personer som bor på ett särskilt boende eller vistas på en dagverksamhet för äldre eller funktionsnedsatta en; ”hälso- och sjukvård av god kvalitet på lika villkor oavsett ekonomiska, sociala, språkliga, religiösa och kulturella förhållanden och med respekt för den enskilde personens självbestämmande och värdighet”. 2.3 Struktur för uppföljning/utvärdering Särskilda boenden och dagverksamheter för äldre och funktionsnedsatta följs upp regelbundet. Uppföljningarna genomförs genom planerade eller oanmälda besök och/eller enkäter. Vilka verksamheter som ska följas upp och hur uppföljningen ska genomföras baseras på riskbedömningar och prioriteringar som diskuterats fram av MAS, sakkunniga och avdelningschef på Äldre-och omsorgsavdelningen/kontoret. Uppföljningen av hälso-och sjukvården genomförs med hjälp av GPA-modellen. GPA är en förkortning av : granskning, patientsäkerhet och ansvar. 15 Modellen består av 12 delar : kontakt med läkare och annan hälso-och sjukvårdspersonal, läkemedelshantering, delegering, avvikelsehantering/vårdskador-Lex Maria, dokumentation, hygien, preventivt arbete, demens, rehabilitering/habilitering, medicintekniska produkter, vård i livets slut och dokumentationsgranskning. Varje område är poängsatt och viktat efter dignitet. Resultatet för varje område beskrivs i form av färger, där grönt innebär godkänd kvalitetsnivå, gul färg att det finns delar som behöver utvecklas och rött som innebär att vissa delar behöver åtgärdas omedelbart. Förutom delbedömningarna kommer verksamheten även få en totalbedömning. Om verksamheten bedriver en kvalitet över denna nivå ska detta lyftas fram i rapporten. Det är viktigt att kvalitetsuppföljningar stimulerar verksamheterna till ständig förbättring och vidareutveckling. Resultatet av uppföljningarna dokumenteras och arkiveras i datasystemet QUEST. Från och med 2015 kommer uppföljningen att presenteras i Stratsys. Följande verksamheter följdes upp under 2014. Vid dessa tillfällen var inte GPAmodellen färdigställd vilket innebär att verksamheterna är uppföljd enligt tidigare framtaget uppföljningsmaterial. Uppföljningarna har tagits upp i Social-och äldrenämnden 2014. Vård och omsorgsboende: Hedvigsgården Bostad med särskilt stöd och service: Frestavägens gruppbostad, Hasselvillans gruppbostad, Runby gruppbostad och Majsangruppen 2.4 Kvalitets och utvecklingsarbete Överenskommelser/uppdrag De överenskommelser som reglerar Väsby Välfärds uppdrag har reviderats med fokus på ökad patientsäkerhet och verksamhetens transparens. Områden som bland annat lyfts fram i överenskommelserna är bemanningen av hälso- och sjukvårdspersonal samt kompetenskrav på chefsrollen. Överenskommelse mellan Familjeläkarna Saltsjöbaden och Upplands Väsby kommun I Upplands Väsby ansvarar läkarorganisationen, Familjeläkarna i Saltsjöbaden, för läkarinsatserna i vård- och omsorgsboendena. Uppdraget finansieras av Landstinget. En lokal överenskommelse har tagits som reglerar samverkan mellan respektive verksamhet. Syftet med överenskommelsen är att öka patientsäkerheten. Läkemedel Den enskilde finansierar själv sina läkemedel. För att öka patientsäkerheten vill vi att de boende ska ansluta sig till APO-dos. APO-dos innebär att läkemedlen är förpackade i små påsar med just de läkemedel som personen ska ta vid det aktuella tillfället. Varje påse är märkt med personens namn och personnummer, vilka läkemedel som finns i påsen samt 16 datum och tidpunkt när läkemedlen ska tas. Påsen är försluten och har paketerats av Apoteket AB. Samtliga vård-och omsorgsboenden är anslutna till APO-dos. Landstinget finansierar de akut - och buffertförråd som finns på våra vård- och omsorgsboenden. Akut- och buffertförrådet är ett komplement till dosordinerade läkemedel och läkemedel förskrivna på recept. Syftet med förrådet är att snabbt kunna sätta in läkemedel och därmed minska behovet av att skicka in personen till sjukhuset. Läkemedelsförråd innehåller ett mindre antal läkemedel för akuta tillstånd t.ex. antibiotika och smärtstillande. På korttidsboende är situationen en annan än på vård- och omsorgsboenden. De personer som vistas där har sällan APO-dos och det ökar kravet på verksamheten för att kunna erbjuda en trygg och säker läkemedelshantering. För att kunna garantera läkemedelshanteringen på korttidsboendet Lavendelgården har ett fullständigt läkemedelsförråd inrättats. Detta medför att sjuksköterskorna själva dispenserar läkemedlen i dosetter. Fullständigt läkemedelsförråd bekostas av Landstinget. Extern granskning av läkemedelsförråden Samtliga vård-och omsorgsboenden ska en gång om året kontrolleras av en extern aktör. Korpkulla, Marieborg, Speldosan och Hedvigsgården granskades 2014 av Apoteket AB . Kopia på protokollet skickas till MAS. Påtalade brister ska verksamheten åtgärda enligt handlingsplan. Nationell patientöversikt (NPÖ) Upplands Väsby kommun har anslutit sig till att använda NPÖ. Genom denna funktion har sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter inom Väsby Välfärd möjlighet att läsa patientjournaler som upprättats inom landstinget. Rättigheten att använda NPÖ gäller enbart de patienter som hälso- och sjukvårdspersonalen har ett vårduppdrag hos och som bor på ett vård-och omsorgsboende. Överenskommelser mellan primärvården och bostad med särskild service. För att tydliggöra vilket ansvar primärvården har i våra bostäder med särskild service har en lokal överenskommelser tagits fram mellan respektive boende och Vårdcentral/ DSK. Överenskommelserna beskriver tydligt respektive huvudmäns ansvar. Under hösten har kommunens övertagande av sjukvården inom bostäder med särskild service aktualiserats och därmed skulle 11§ i Principöverenskommelsen mellan KSL och landstinget från den 26 maj 1994 upphöra. Planeringen är att kommunernas övertagande ska ske från 1 oktober 2015 och att skatteväxlingen ska träda i kraft den 1 januari 2016. 17 2.5 Dokumentationssystemet Pulsen Combine Under juni månad började hälso-och sjukvårdspersonalen att dokumentera i Pulsen Combine. Programmet har stora brister vilket innebär att hälso-och sjukvårdspersonalen har problem med att dokumentera och att söka information i patientdatajournalen. Ett annat problem är att hälso- och sjukvårdspersonalen inte längre har tillgång till en elektronisk delegeringsmodul. Dessa uppgifter kommer därför personalen få hantera med papper och penna. Problemen med Pulsen Combine behöver en snar lösning och ett flertal kontakter för att få hjälp har redan tagits med ansvariga för Pulsen Combine. Under 2015 kommer MAS och representanter för sjuksköterskegruppen försöka att hitta en alternativ lösning. 2.6 Förebyggande arbete/Kvalitetsregister Syftet med att arbeta med kvalitetsregister är att premiera förebyggande arbete. Metoden baserar sig på teamarbete med ett tydligt fokus på den enskildes behov. Verksamheterna registrerar i följande kvalitetsregister; Senior alert, BPSD-registret och palliativa registret. Senior alert Senior alert baseras på riskbedömningar. Beroende av resultatet vidtas en rad åtgärder som dokumenteras i en vårdplan. Resultatet av åtgärderna följs upp och dokumenteras. Kvalitetsregistret omfattar fall, trycksår, undernäring, munhälsa och blåsdysfunktion/urininkontinens. Totala antal genomförda riskbedömningar avseende alla fem områdena 2014 Antal riskbedömningar Antal lägenheter/ inriktning Hedvigsgården 75 32 lägenheter demens 8 lägenheter somatisk Korpkulla: 28 15 lägenheter demens Marieborg: 39 19 lägenheter demens Speldosan: 55 23 lägenheter somatisk BPSD-registret BPSD är en förkortning av Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. BPSD är ingen diagnos utan en term som beskriver ett tillstånd som en person med demens kan 18 befinna sig i t.ex. aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar . Ett tillstånd som den sjuka försätts i på grund av att omgivningen inte kan tolka och förstå den demenssjuka. Det är därför nödvändigt att personalen har förmåga att se bakom olika beteenden och symtom och kan koncentrera sig på personens upplevelser. Beteendena kan vara relevanta för den enskilde men svåra att förstå för de som finns i omgivningen. Metoden baserar sig på probleminventering. Antalet genomförda registreringar i BPSD-registret 2014 Antal registreringar Antal lägenheter/ inriktning Hedvigsgården 0 32 lägenheter demens 8 lägenheter somatisk Korpkulla: 19 15 lägenheter demens Marieborg: 5 19 lägenheter demens Speldosan: 0 23 lägenheter somatisk Arbetet med att registrera i BPSD-registret påbörjades under hösten 2014 Palliativa registret Syftet med att registrera i palliativa registret är att förbättra kunskapen om hur vården i livets slut ska utformas. Metoden baserar sig på att utifrån ett antal frågor kartlägga den avlidnes sista vecka i livet. Uppgiften är att registrerar hur vården har genomförts den sista veckan i patientens liv. Informationen från registreringen kan sedan användas för att se vilken kvalitet som vården håller och vad som behöver förbättras. Antal genomförda registreringar i palliativa registret 2014 Antal registreringar Antal lägenheter/ inriktning Hedvigsgården 4 32 lägenheter demens 8 lägenheter somatisk Korpkulla: 3 15 lägenheter demens Marieborg: 12 19 lägenheter demens Speldosan: 7 23 lägenheter somatisk Samtliga personer som avlidit på enheterna har registrerats i det Palliativa registret. 19 2.7 Riskanalys Riskanalys är en metod för att identifiera och bedöma risker och hot som finns i verksamheten t.ex. incidenter, prioriteringar och vid omstruktureringar av verksamheter. Metoden lyfter fram hur stor sannolikheten är att en oönskad händelse inträffar. Vid bedömningen används en speciellt framtagen matris för riskanalys. Under 2014 har äldre- och omsorgsavdelningen börjat utföra riskanalyser, enligt rutinerna i ledningssystemet, i samband med prioriteringar vid uppföljningar och vid införandet av nya metoder. 2.8 Rapporteringsskyldighet enligt Lex Maria Hälso- och sjukvårdspersonalen ska enligt 6 kap.4§ patientsäkerhetslagen rapportera till vårdgivaren om en vårdskada uppstått eller om en händelse kunnat medföra en vårdskada Vid allvarliga händelser ska medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) senast inom tre arbetsdagar underrättas. MAS ansvarar för att bedöma och anmäla allvarliga händelser till Inspektionen för vård- och omsorg (IVO).I övriga fall handläggs händelsen av ansvarig leg. personal och ansvarig chef på vård- och omsorgsboendet. Under 2014 har två anmälningar enligt Lex Maria skett till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Lex Maria nr 1 Verksamhet: Hedvigsgården Anmälan avser brister i patientsäkerheten i samband med sondmatning i en PEG-sond Lex Maria nr 2 Verksamhet: Korpkulla Anmälan avser brister i patientsäkerheten i samband med en uppkommen skelettskada /fraktur 2.9 Samverkan för att förebygga vårdskador Under 2014 har arbetet med projektet In-och utskrivningsklar slutförts. Syftet med projektet är att skapa gemensamma rutiner mellan kommunen, geriatriska kliniken, hemtjänst och primärvården i Upplands Väsby avseende informationsöverföring i samband med att en person skrivs ut från sjukhuset och har behov av kommuns och andstingets insatser. Målet är att minska risken för vårdskador i samband med utskrivningen från sjukhuset. Under 2015 kommer arbetet med att införa rutinerna att genomföras. Medicinskt ansvarig sjuksköterska är projektledare. 20 Vårdkedjemöte i Väsby Upplands Väsby kommun och Stockholm Läns landsting styrs delvis av olika lagstiftningar, men har i vissa frågor ett sammanlänkat ansvar för att tillgodose invånarnas behov av samordnade insatser från respektive huvudman. För att öka samverkan och förståelsen mellan respektive huvudman träffas representanter från olika delar i vårdkedjan 3-4 gånger per år för att bland annat: informera om förändringar i verksamheterna som kan påverka vårdkedjan tydliggöra våra olika ansvarsgränser diskutera avvikelser i vårdkedjan Medicinskt ansvarig sjuksköterska är sammankallande till dessa vårdkedjemöten. 2.10 Samverkan med Stockholms Läns Landsting 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Läkarmedverkan i särskilda boenden och daglig verksamhet In- och utskrivning i slutenvården Andningshjälp i hemmet Uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade Personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning Individ som behöver praktisk hjälp med egenvård Vård och omsorg för personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och stöd till deras närstående 8. Uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade 9. De mest sjuka äldre 10. Kostnadsfördelning av läkemedel och läkemedelsnära produkter i särskilt boende för äldre 11. Ansvars- och kostnadsfördelning för tekniska hjälpmedel 12. Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering 2.11 Övergripande mål och strategier för 2015 Verksamheterna ska upparbeta nya rutiner för avvikelsehantering och vid delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter utveckla och säkra dokumentationssystemet Pulsen Combine i enlighet med Patiendatalagen. utveckla arbetet med BPSD-registret, Senior Alert och det palliativa registret implementera den Lokala rutinen för ut- och inskrivningsklar
