Vallfröskörden ska planeras noga

Vallfröskörden
ska planeras noga
Skörd och efterbehandling är
viktiga moment i fröodlingen.
Med god planering ökar chansen
till ett smidigt och bra arbete.
På hugget.
Genom att
planera trösk­
ningen kan man
utnyttja de bästa
tillfällena. För
rödklöver kan det
handla om några
timmar på efter­
middagen. Ju mer
det ryker desto
bättre!
Text: Tore Dahlquist, SFO
Foto: Hans Jonsson, Svensk Frötidning
E
tablering och övervintring har
överlag varit bra för våra frö­
vallar. Utvecklingen under
vår och försommar inger när
detta skrivs i mitten av maj, förhopp­
ningar om gott fröår 2015. Vallfröskörd
går före det allra mesta. Det handlar om
att hitta rätt dag, ja till och med ibland
rätt timme, för att skörden ska gå smi­
digt och bra. En bra grund är att i god
tid ha planerat ungefärlig skördetid­
punkt, skördeteknik, lagring, luft ning
och torkning.
Blomning indikerar skördetidpunkt
Ett spännande och viktigt moment
i fröodlingen är att upptäcka när
blomning/pollinering sker. För
gräsen ger det en uppskattning av när
strängläggning eller direkttröskning ett
normalår kan planeras till. Vitklöver
och rödklöver behöver från den mest
intensiva pollineringsdagen 25–28
respektive 35–42 dagar till nedvissning
»
scandinavianseed.se
Svensk Frötidning 4/15
25
Planera skörden med ax-/vippgångsdatum
Art
Blomning
Strängläggning Direkttröskning
20
55
60
Ängssvingel
15
40
Eng rajgräs
15
48
Rörsvingel
18
Hundäxing
20
Rödsvingel
20
Ängsgröe
16
Timotej
% vattenhalt i fröet efter torkning
50
Rel.fukt./
temp.
5 grader
10 grader
15 grader
20 grader
56
90 %
32
26
22
21
44
50
80 %
24
20
18
17
48
54
70 %
20
15
13
12
48
55
60 %
16
13
11
10
40
54
50 %
13
12
8
7
Tabell 1. Prel . antal dagar från ax-/vippgång till blomning,
strängläggning och direkttröskning.
Tabell 3. Sambandet mellan relativ fuktighet/tempera-
Anpassa lagring och luftning efter vallfrögröda
Råvara kg/ha
Råvara kg/m3
Behov lageryta
m2/ha
Vitklöver
600
550
1–2
Rödklöver
600
550
1–2
Timotej
800
450
2–4
Art
Naturlagarna gäller
Ängssvingel
1400
250
5–7
Eng rajgräs
1800
270
5–8
Rörsvingel
1200
220
5–7
Hundäxing
1200
200
5–7
Rödsvingel
1500
210
6–9
Ängsgröe
1200
190
5–7
tur i förhållande till fröets vattenhalt. En grads höjning
av torkluften sänker den relativa fuktigheten med 4 %.
Ex. en relativ fuktighet på 70 % och torkluft på 10 grader
möjliggör att torka ner till 15 % vattenhalt. Med + 5 graders
tillsatsvärme ges möjlighet att torka ner till 8 % vattenhalt.
Viktigt att tänka på
inför vallfröskörden
• Notera bästa blomnings-/pollineringsdag för din frövall.
• Tänk igenom fröets logistik på gården.
• Bedöm lagringsbehovet i m2 golvyta, behållare och
luftningsfickor.
• Viktigt med snabb inläggning på lager - lufta omedelbart.
• Ha tillskottsvärme i beredskap.
• Kontinuerlig tillsyn av frölagret.
Tabell 2. Antal m3 råvara per hektar samt lageryta för luftning/torkning.
med Reglone eller strängläggning 1–2
dagar tidigare (tabell 1).
Lagerbehovet varierar
Planering är A och O när det gäller vall­
fröskörd. När väl skörden är i gång då
ska alla moment vara förberedda. Bland
det viktigaste är givetvis att ha gott om
plats för skörden för luft ning, men även
lagring. Behoven varierar väldigt mycket
mellan fröslagen. En normalskörd
timotej kräver cirka 2–4 m2 per hektar,
medan lagret måste vara 2–3 gånger
större vid rödsvingelodling (tabell 2).
Maskinparken ska vara i trim
Hösten är ofta stressig och inte minst i
vallfröodlingen gäller det att utnyttja de
bästa dagarna för skörd. Det kan vara
skillnaden mellan en knepig tröskning
med mycket spill till en behaglig resa
genom fältet. Var därför ute i tid med
översyn av tröskans knivblad, inmat­
ningsskruv, skärbord, slagsko, cylinder,
såll, fläkt och hack. Det förebygger trösk­
stopp under värdefulla trösktimmar.
Strängläggare, stränglyftare bör också ses
26
över före skörd. Har du ingen egen så hör
gärna av dig till kollegor för om möjligt
planera för att hyra en maskin vid behov.
Stränglägga eller direkttröska?
Både direkttröskning och strängläggning
används i de flesta arterna. Val av metod
begränsas oftast av brist på strängläggare
i fröodlarens närhet. Odlingens ”grön­
ska” i botten och varierande liggbildning
är avgörande för vilken metod som
passar bäst. I timotejfröodlingen har
strängläggning ökat markant efterhand
som odlarna uppskattat fördelarna med
att arbeta med en mer lätthanterlig råvara
med lägre och homogen vattenhalt. Här
används ”gamla” rapshuggare i flera av
våra gräs. I ekologisk vit­/rödklöver är
strängläggning med slåtterbalk bästa
alternativet och oftast nödvändigt för att
klara skörden.
Strängläggningsarbetet kräver kvali­
tet. En frösträng som ligger ojämn och
tussig torkar upp sämre, tar längre
tid att tröska och inte minst påverkas
tröskresultatet negativt.
Fröskörden är utdragen över cirka
2 månader. De tidiga gräsen kommer
ofta igång i mitten av juli, medan
trösksäsongen avslutas med rödklövern i
september.
Nyskördat vallfrö går före allt
Efterbehandling ­ luft ning/kylning/
torkning av nyskördat frö är en helt
avgörande åtgärd för att bevara fröets
kvalitet från fältet. Otillräcklig efter­
behandling kan reducera grobarheten
och i värsta fall äventyra partiets certi­
fiering. Och ingen certifiering = ingen
intäkt!
Fröråvaran kan luft as/torkas med
olika system till exempel planlager med
pansartopp, körbart golv med kanaler,
spannmålstork, Östgötatork (perfore­
rad plåt på reglar), luft ningsfickor och
vagnstork.
Råvaran ska fördelas jämnt i lag­
ret, gå inte i fröet. Tillför rikligt med
kallluft de första 2–4 dagarna (dygnet
runt), dels för att få ner vattenhalten till
ca 20 %, dels för att förhindra värme­
utveckling (tabell 3). En tumregel säger
att fläkten ska klara 360 m3 luft per
Svensk Frötidning 4/15
Full koll. En flödesmätare ljuger aldrig
och ger bra koll på torkningsarbetet.
Man ska heller inte gå i fröet, vil­
ket en sann fröodlare lär sig
från barnsben!
Skarpt läge. Det är
smart att använda bästa
tänkbara kniv vid vall­
fröskörd. Speciellt vid
direktskörd och återväxt
i botten.
Ordning och reda.
Planera lagringen
av vallfröet med
tanke på plats­ och
torkningsbehov.
timme per m 2 golvyta. Det är ett måste
att ha kontroll på luft flödet Knepen är
många, en flödesmätare ”ljuger” aldrig.
Det översta skiktet på 10–20 cm är en
riskzon för kondens. Detta kan avhjäl­
pas med att grepa igenom detta skikt
Svensk Frötidning 4/15
eller tömma lagret och lägga in fröet på
nytt. Ett fröparti bör vara färdigtorkat
inom 10–14 dagar efter skörd.
Ett lagringsdugligt frö bör torkas ner
till 10,5–11,0 %. Detta mål kan nås med
kalluft en varm höst, med tillskotts­
värme på 5–7 grader i tork luften för
planlager eller max 35–40 grader i kon­
tinuerlig spannmålstork är ett lagrings­
dugligt kvalitetsfrö lättare och säkrare
att uppnå.
Lycka till!
•
27