Röda lacket från Norrköping

C8
NORRKÖPINGS TIDNINGAR · LÖRDAG 25 AUGUSTI 2007
STOLTA STAD · C9
NORRKÖPINGS TIDNINGAR · LÖRDAG 25 AUGUSTI 2007
Redigering: Lotta Friman
Redaktör: Lasse Södergren, telefon 011-200 151, e-post: [email protected]
STOLTA STAD
Den som sår pengar skördar fattigdom
(Ordspråk från Norge)
I DAG HÄR ODLADES TOBAKEN I NORRKÖPING
ARKIVBILD: BJÖRN LARSSON
Allmän visning av Hofgren
Temat för Kulturhusens dag den 9 september är i år K-märkt och
i Norrköpings kommun kommer det att ordnas visningar av mangårdsbyggnaden vid Hofgren, Vikbolandet och av Jonsbergs kvarn.
Hofgren uppfördes omkring 1753 och har under tio år restaurerats av
Östkinds hembygdsförening, i samarbete med antikvariska myndigLASSE SÖDERGREN
heter. Jonsbergs kvarn härrör från 1700-talet.
Fet och prickig. När det var dags att skörda
i augusti var tobaksbladen över halvmetern
i diameter.
Stadskarta på nätet
Stadsarkivet har i ett samarbete med Lantmäteriet lagt ut
en Norrköpingskarta från 1879 på kommunens hemsida på
internet. Kartan gavs ut av A. R. Lundgren och visar mycket
detaljrikt den dåvarande staden. Det går att klicka på bilderna för att få dessa förstorade. Web-adressen är www.norrkoping.se. Skriv in Stadsarkivet i sökrutan. LASSE SÖDERGREN
På tork. Vid skörden skars tobaksbladen upp längs
mittnerven och träddes upp på bamburör. Bladen
torkades en knapp månad.
Nöjd. Tillfredsställande syning av tobaksbladen
innan skörd i början av 1940-talet. Efter torkning
gick skörden med tåg till Skåne för att bli till snus.
Vid skörden gick det åt omkring 80 personer för att ta hand om tobaksFOTO: CALLE WERNGREN
plantorna.
Röda Lacket
- snuset från
Norrköping
NORRKÖPING
Röda Lacket är Sveriges näst äldsta
snusvarumärke, efter Ljunglöfs Ettan.
Snuset började tillverkas vid Swartzarnas snusfabrik i Norrköping.
Världens nordligaste
I juli 1942 var Svenska Dagbladet på besök vid
de stora tobaksfälten längs Söderköpingsvägen.
Svenska Tobaksmonopolet hade då överlåtit
odlingarna till godsherren Axel N Olsson på Fiskeby gård.
Svenska Dagbladet kallade de vidsträckta tobaksfälten för världens nordligaste och Sveriges
största.
Av reportaget framgick att det behövdes en
personalstyrka på cirka 80 personer vid skörden som började i augusti. Då var tobaksbladen
över halvmetern i diameter, feta och gulfläckiga.
Skörden gick till så att bladen bröts och samlades
i torkladorna.
•
•
•
•
Ur NT i augusti
1940, där tidningen
skrev att det var risk för
nedläggning av tobaksfälten vid S:t Johannes.
Krönta
Morianen
som hade odlingar på sju tunnland, troligen vid det
område som senare utvecklades
till Södra Förstaden. Tobak odlades även vid det
som senare blev Nya Torget och på fälten utanför Hötorget, vid dåvarande Södra Plankgatan,
dagens S:t Persgatan.
Kvartersnamn
Vid det senare hade tobaksfabrikören Ljunglöf
från Stockholm odlingar under 1840- och 50-ta-
len och den berömda Ljunglöfs Ettan blandades
med tobak från just Norrköping.
Vid fälten nedanför S:t Johannes kyrka
ska det snart börja byggas bostäder, i det
som kallas för Vasastan. I dag finns det inget
som påminner om att det här växte tobaksplantor på en areal av hela 20 tunnland.
Inget annat än tre kvartersnamn. Kvarteren Röda Lacket och Tobakslandet vid Albrektsvägen,
i den direkta närheten. Och kvartersbenämningen på Stjärnhusen, som går under namnet
Monopolet.
LASSE
SÖDERGREN
Reporter. 011-200 151
[email protected]
•
•
•
•
A_jgVeVg`Zc
Vc
c
iV
\V
c
ViV
gV\
j
_
A
\
c
a~\
YZ
gaZ gjcY
Z
Y
<
HŽ
H/I?D=6CC:H
@NG@6
Vc
Vi
h\
Zb
V]
c
\
=6<:7N
KuG98:CIG6A
?:CHItGC>C<
Dålig lönsamhet
Där skars bladen upp längs mittnerven och träddes upp på bamburör.
Efter en knapp månad av torkning gick sedan
skörden vidare med järnväg till Skåne för att bli
till snustobak.
Men slutet för landets största tobaksodling
var
nära,
främst på grund
av dålig lönsamhet. 1947
upphörde den helt. Den sista tobaksladan revs 1951.
Den första tobaksfabriken i Norrköping anlades annars redan i slutet av 1600-talet. Det var
år 1686 som handelsmannen J Sievers-Hansson
fick tillstånd att starta ett litet tobaksspinneri
i staden, det andra privilegiet i landet, sedan
hanteringen med tobak hade släppts fri.
Efterhand odlades det tobak på flera håll
i Norrköping, bland annat vid tobaksspinneriet
Tobaksladorna och fälten. När tobaken hade skördats torkades den i de stora lador som stod vid fälten
nedanför S:t Johannes kyrka. Den sista ladan revs 1951.
iVc
\V
Wn
\Z
=V
Tobakslador
De egna odlingarna återfanns efterhand på de
vidsträckta fälten längs Söderköpingsvägen vid
S:t Johannes kyrka, ned mot det som i dag är
Ljura. Här stod även tre stora, faluröda tobakslador, där tobaken hängdes och torkades efter
skörden.
När den svenska tobaksindustrin förstatligades på 1910-talet övergick odlingarna vid
S:t Johannes till Svenska Tobaksmonopolet.
Men tillverkningen vid den Swartziska snusfa-
Klassikern. Röda
Lacket blev
den Swartziska
snusfabrikens
mest berömda
snus.
c
ViV
gV\
A_j
Det berömda snuset lever vidare än i dag och lanserades för ett par år sedan som portionssnus.
Bakom Röda Lacket stod släkten Swartz som
under flera generationer var dominerande när
det gällde tobak i Norrköping. Swartzarnas tobak gick helt och hållet till snus, som framställdes i snusfabriken i kvarteret Knäppingsborg,
vid Gamla Rådstugugatan.
briken upphörde först i början på 30talet och det var det goda anseendet hos
Röda Lacket som fördröjde avvecklingen.