Blåsrubbningar vid ryggmärgsskada

Transcription

Blåsrubbningar vid ryggmärgsskada
Blåsrubbningar vid
ryggmärgsskada
dig som ä
r
ö
r
F
– Ren Intermittent Kateterisering
MAN
www.lofric.se
Syftet med denna broschyr är att du ska få
kompletterande information utöver den du
fått från sjukvården, om hur urinvägarna
påverkas vid en skada eller sjukdom som
drabbar ryggmärgen.
Den här broschyren ger dig tips och idéer
om hur du kan göra dina urinvägsproblem
så små som möjligt. Med ökad kunskap
och att vara uppmärksam på eventuella
symtom, har du möjlighet att göra din
vardag enklare.
Det blir också lättare att ställa frågor och
kanske till och med krav på sjukvårds­
personal. Vi vill på detta sätt ge dig värdefull
kunskap om urinblåsan och om självkatete­
risering. Hoppas broschyren kan vara till
nytta för dig.
Vi vill TACKA er sjuksköterskor och arbets­
terapeut som har delat med er av era
erfarenheter och stora kunnande från
ryggmärgsskadeklinikerna i Umeå,
Stockholm, Uppsala och Karlshamn.
Namn ...............................................................................
Ryggmärgsskada .....................................................4
Förekomst.........................................................................4
Vad är en ryggmärgsskada? ................................................4
Vad är Ren Intermittent Kateterisering (RIK)?.................5
Hur fungerar urinvägarna?........................................6
Hur fungerar urinvägarna vid en ryggmärgsskada? ......8
Överaktiv urinblåsa.............................................................9
Underaktiv urinblåsa ...........................................................9
Utredning och uppföljning .......................................10
Miktionslista ....................................................................11
Behandling ..........................................................12
Blåstömning.....................................................................12
Ren Intermittent Kateterisering ..............................................12
Permanent kateter.............................................................12
Behandling med läkemedel ................................................13
Hjälpmedel .....................................................................13
Så här utför du RIK............................................................14
LoFric för män..................................................................17
Öppningsinstruktioner LoFric ...............................................18
Komplikationer.......................................................20
Urinvägsinfektioner ...........................................................20
Autonom dysreflexi (AD) .....................................................21
Tips & trix..............................................................22
Vid resa.................................................................24
Uppföljning............................................................26
Checklista akutrehab ........................................................26
Checklista rehab..............................................................27
Checklista öppenvård ......................................................27
Hjälpmedel som kan underlätta
vid självkateterisering........................................................23
Vinsten med RIK ...............................................................25
Ryggmärgsskada
Förekomst
En skada på de övre kotorna, C1-Th1,
ger fullständig eller delvis förlamning
I Sverige drabbas årligen omkring 150
i armar och ben och kallas också för
personer av en skada på ryggmärgen.
tetraplegi. När de översta kotorna skadas
Oftast sker sådana skador i samband
kan personen bli beroende av andningsmed trafik- eller fallolyckor. Av dem
hjälp (respirator/ventilator). En skada
som skadas är cirka 80% män. Medel­
nedanför Th 2, påverkar benen och
ålder vid skadetillfället är ca 45 år.
kallas för paraplegi. En skada kan vara
Årligen inträffar några fall av ryggkomplett eller inkomplett, beroende på
märgsskada p.g.a. infektion, tumör,
om förlusten av känsel och motorik är
förträngning eller blödning.
fullständig eller delvis saknas.
1. RYGGMÄRGSSKADA (RMS)
Vid både paraplegi och tetraplegi före­­­
Vad är en ryggmärgsskada?
Detta kan medföra problem med regle1.1 Förekomst
kommer
tarm
ringenfunktionsstörningar
av blodtrycket, pulsen och ikroppsMed ryggmärgsskada
avses
en
skada
I Sverige drabbas årligen omkring 120 och urinvägar.
temperaturen.
personer av ienvissa
skada fall
på ryggmärgen.
på själva ryggmärgen,
i
sådana skador
i samband med
kombination Oftast
med sker
en skada
på nervtrafik- eller fallolyckor. Av dem som skarötterna i ryggmärgens
nedersta del.
Primära pontina
Storhjärnan
das är majoriteten (ca 80%) män (Levi,
The Stockholm spinal cord injury study).
Ryggmärgen är
ungefär lika tjock som
Några fall årligen av ryggmärgsskada
ett finger och mycket
ömtålig.
Den
ligger
inträffar också
på grund
av infektion,
i en vätskefylld
kanal
kotpelaren, själva
tumör
elleriblödning.
ryggraden. Ryggmärgen
innehåller
cellerdär
Sverige har idag
sex spinalenheter
som skickar och
tar emot
signaler frånbehandlas.
patienter
med ryggmärgsskada
ligger i Stockholm,
hela kroppen.Dessa
Tackenheter
vare dessa
signaler
Göteborg,
Skåne,
Umeå,ben
Uppsala
kan vi bland annat
röra
armar,
ochoch
Linköping.
andra muskler i kroppen. Det är också
dessa signaler som styr kroppens förär en ryggmärgsskada?
måga till blås-1.2
ochVad
tarmtömning.
Med
ryggmärgsskada
menas en skada på
Man brukar dela in ryggmärgsskador
själva ryggmärgen (medulla spinalis)
i tre kategorier;
och/eller en skada på de sakrala nervrötterna (cauda equina).
Skada på ryggmär• Förvärvad traumatisk
ryggmärgsskada
torakalt, lumbalt och sakralt medför
(orsakad avgen
olycka
t.ex. fall eller
olika grad av förlamningar i benen, paradykning) plegi. Skada på ryggmärgen cervikalt ger
olika
grad av förlamningar
i både armar
• Förvärvad icke
traumatisk
ryggmärgsskada
och ben, tetraplegi.
Vid enav
komplett rygg(skada på ryggmärg
på grund
märgsskada är förlusten av känsel och
sjukdom som
tumör, infektion eller
motorik fullständig nedom skadestället,
blödning) inklusive de sakrala segmenten. Om skadan är inkomplett förekommer viss för• Medfött ryggmärgsbråck
4
lust av viljestyrda muskulära funktioner
Ryggmärgsskadan
klassificeras
efteri huden
var
och/eller
kvarstående känsel
skadestället.
Vidryggbåde para- och
skadan sitter inedom
förhållande
till
förekommer även funktionsstörradens kotor. tetraplegi
Det finns
29 kotor som
ningar i de nedre urinvägarna och tarmen,
bland annat har
uppgift
att skydda
samtsom
nedsatt
sexualfunktion.
Personer
ryggmärgen. med ryggmärgsskada, särskilt tetraplegiker, kan dessutom ha obalans i det autonoma nervsystemet.
miktionscentrum
•
•
C1
Cervikala
kotor
C7
C1
Th1
T1
Thorakala
Torakala
kotor
kotor
Th12
T12
L1
Lumbala
kotor
L5
S1
Sakrala
kotor
S5
Svanskotor
Ryggmärgen
2
U
D
m
u
te
fu
M
fu
v
m
In
(u
sk
a
o
ra
m
sa
b
h
n
I
re
n
b
o
tr
ö
d
u
so
e
U
cm
U
D
b
m
u
Vad är Ren Intermittent Kateterisering (RIK)?
Det var Dr. Ludwig Guttmann som 1946
införde metoden SIK (Steril Intermittent
Kateterisering) och Dr. Jack Lapides
publicerade 1972 den första rapporten
om metoden RIK (Ren Intermittent
Kateterisering).
Lapides konstaterade att det var viktigare
att uppnå regelbunden tömning av urinblåsan än att utföra behandlingen sterilt.
I Sverige har metoden tillämpats sedan
slutet av 1970-talet.
Ren Intermittent Kateterisering är idag
den bästa behandlingen vid neurogen
blåsrubbning och blir för de flesta
skadade en livslång behandlingsform.
Ren Intermittent Kateterisering
– självkateterisering är en metod som
innebär att man regelbundet tömmer
Blåsproblem kan
drabba vem som helst,
när som helst i livet
– alla kan få en
acceptabel lösning
blåsan med en engångskateter. RIK är
det näst bästa sättet att kissa, det sätt
som allra mest liknar det naturliga sättet
att kissa. Det är effektivt oavsett om
orsaken är lagrings- eller tömnings­
problem. Även om det kan kännas lite
konstigt i början så är det enkelt och
säkert.
Detta verkar kanske lite skrämmande,
svårt eller kanske bara obekvämt. Men
precis som allting annat så ger övning
färdighet. Många människor runt om i
världen självkateteriserar sig fyra till
sex gånger per dag, varje dag – och
deras erfarenhet är att det löser många
av deras problem och gör livet mycket
enklare. Dessutom före­bygger det risken
för urinvägsinfektion och njurskador.
Många människor,
barn som vuxna, själv­
kateteriserar sig dagligen,
som en naturlig del i
vardagen
5
Hur fungerar urinvägarna?
De övre urinvägarna omfattar njurar
och urinledare. De nedre urinvägarna
omfattar urinblåsan med blåsmuskulatur,
urinröret och slutmuskeln som stänger
och öppnar urinröret.
Njurarna producerar urin genom att
filtrera bort slaggprodukter från blodet.
Urinen transporterar avfallsprodukter
från njurarna och ut från din kropp.
Urinblåsans funktion är att lagra och
tömma urin. För att för­­hindra att urinen
rinner tillbaka mot njurarna mynnar
urinledarna snett ned i urin­blåsan.
I övergången från urin­ledare till urinblåsan uppstår då en ventil­funktion,
som hindrar att urin trycks tillbaka mot
njurarna (s.k. reflux).
I urinblåsans vägg sitter receptorer som
registrerar blåsans uttänjning under
blåsfyllnaden.
Trycket i urinblåsan ska under fyllnads­
fasen vara lågt. Mängden urin vi kissar
varierar mellan olika personer, i regel
200–400 ml per gång och 1–2 liter per
dygn. De flesta kissar 4–8 gånger per
dag. Under hela blåstömningen är
trycket i urinblåsan högt och slutmuskeln är öppen.
Njurar
Urinledare
Urinblåsa
Inre slutmuskel
Yttre slutmuskel
Urinrör
6
Muskulaturen i bäckenbotten har en
viktig funktion att förhindra urinläckage.
Urinrörets slutmuskel har två funktioner.
Den ena är att hålla urinen kvar i urin­
blåsan under påfyllnad, den andra är att
muskeln slappnar av runt urinröret när
urinblåsan ska tömmas. Detta kräver ett
fint samspel mellan urinblåsan och urinröret. Blåstömningen styrs via centrala
nervsystemet genom ett mycket komplicerat samspel mellan det viljestyrda och
det icke viljestyrda nervsystemet.
När du börjar bli kissnödig skickar
receptorer i blåsväggen information
via ryggmärgen till hjärnan. Tack vare
detta samspel har du möjlighet att
välja när du vill tömma urinblåsan.
Hjärnan kan strunta i signalerna tills
de blir så starka att man måste tömma
urinblåsan. När det är tillåtet att kissa,
t. ex. på en toalett skickar hjärnan
information till urinblåsans reflex­center som får urinblåsan att dra ihop
sig och slutmuskeln att slappna av så
att urinen kan rinna ut.
Mannens urinrör är 20–25 cm långt
och S-format.
Inre slutmuskel
Yttre slutmuskel
Urinrör
Prostata
Ändtarm
Urinblåsa
7
Hur fungerar urinvägarna
vid en ryggmärgsskada?
Vid en ryggmärgsskada är förbindelsen
mellan hjärnan och urinblåsan helt eller
delvis ur funktion (beroende på om
skadan är komplett eller inkomplett).
Detta medför ofta en funktions­störning
i urin­blåsans fyllnads- och tömningsfas,
vilket innebär problem att känna sig
kissnödig. Dessutom påverkas möjlig­
heten att viljemässigt tömma urinblåsan.
De första veckorna till månaderna efter
ryggmärgsskadan präglas blåstömningen
av den så kallade spinala chockfasen
med underaktiv urinblåsa och total urin­
retention (omöjligt att kissa självmant).
Under denna period är det vanligt med
en stor urinproduktion. När chockfasen
har avklingat kan reflexaktiviteten i
urin­blåsan återkomma.
Beroende på skadenivån och den
neurologiska situationen kan följande
blåsrubbningar uppkomma:
• Överaktiv urinblåsa
• Underaktiv urinblåsa
8
Överaktiv urinblåsa
Detta förekommer vid ryggmärgs­­skada i nivå Th12-L1 eller högre.
När den spinala chockfasen är över
kan personer med ryggmärgsskada
ovanför Th12-L1 utveckla s.k.
reflexblåsa.
Underaktiv urinblåsa
Detta tillstånd är vanligt hos paraplegiker
med ryggmärgsskada inom eller nedanför Th12-L1. Förbindelsen med centrala
nervsystemet är bruten. Det medför
förlust av reflexbågen mellan urinblåsan
och ryggmärgen.
Kännetecken:
Kännetecken:
• Vid en komplett skada har man ingen
känsla av blåsfyllnad, eller ”kissnöd”.
Eventuellt kan man känna behov av
blåstömning i form av autonoma
signaler så som ansiktsrodnad, lätt
huvudvärk och svettning.
• Vid en komplett skada har man
ingen känsla av kissnödighet
eller blåsfyllnad.
• Blåsmuskeln har liten eller ingen
tömningskraft vilket innebär att det
är en stor mängd urin kvar i blåsan.
• Vid en inkomplett skada kan en känsla
av urinträngning ofta förekomma,
även om själva trängningen har en
annan karaktär än före skadan.
• Blåsan är ofta utspänd och
överfylld.
• Resturin kan leda till inkontinens
och urinvägsinfektion.
• Icke viljestyrda sammandragningar av
blåsan kan förekomma, blåsmuskeln
har fortfarande tömningskraft.
Detta kan leda till ofrivilliga urin­­läckage (reflexblåsa).
• Resturin: urinblåsans sammandrag­nings­­förmåga är inte tillräcklig för full­
ständig blåstömning. Det kan leda till
urin­inkontinens och urinvägsinfektioner.
• Trycket i slutmuskeln är ofta lågt
vilket kan leda till urininkontinens
vid ökat buktryck så som vid fysisk
ansträngning, hosta och nysning.
• Blåssammandragningar mot stängt
urinrör (detrusor-sfinkter-dyssynergi)
leder till högt tryck i blåsan med risk
för backflöde upp till njurarna (reflux).
9
Utredning och uppföljning
Så snart som möjligt efter den spinala
chockfasen bör man försöka fastställa
typen av blåsfunktionsrubbning.
Utifrån detta kan man sedan sätta in
korrekt behandling. Urinblåsans funktion kan förändras ytterligare under de
första åren efter skadetillfället och man
bör följa upp både blåsfunktion och
behandling.
Miktionslista
När man påbörjar RIK kan det vara bra
att fylla i en egen urin- och dryckeslista.
– Hur mycket dricker och kissar jag?
– Fungerar mina RIK-tider?
– Är det något jag behöver justera?
Detta är även bra för att kunna se
samband med eventuella läckage.
Mätning av resturin
Mätning av resturin görs med hjälp av
ultra­ljud eller kateterisering. Mätningen
måste göras omedelbart efter en blåstömning.
Undersökning
Följande prover tas vid behov:
Urinprov; urinodling.
Blodprov; njurvärdesprov så som
Kreatinin och/eller Cystatin-C.
Urodynamisk undersökning
Utförs oftast 3-6 mån efter skade­tillfället.
Cystometri är den vanligaste urodynamiska undersökning. Blåsmuskulaturens
funktioner mäts, dvs känsel i urinblåsan
och blåsväggens elasticitet under blås­
fyllnad. Dessa är avgörande för blåsans
kapacitet. Cystometri visar om urinblåsan är överaktiv eller underaktiv.
Normalt uppträder inga muskelsam10
mandragningar i urinblåsan när
den fylls med vätska.
Röntgen undersökning
Någon form av röntgen­under­sökning
som t.ex. ultraljud njurar, kan göras
under den akuta rehabfasen och därefter
vid behov utifrån blåsrubbningen.
Uretrocystoskopi
Vid cystoskopi tittar läkaren in i urin­
blåsan med ett instrument för att se
eventuella förändringar i urinblåsan
t.ex. inflammationer och blåssten. Den
här undersökningen görs främst vid
misstanke om blåssten eller svår­
behandlad symtom­givande urinvägs­
infektion.
Uppföljning
Den urologiska uppföljningen är viktig
för livskvaliten och för att undvika
njurfunktionsnedsättning. Den är också
viktig för att minimera de negativa
effekterna som urinläckage, täta trängningar, blåstömningssvårigheter och
infektioner.
På spinalenheterna följs patienter i det
akuta skedet. Vid fortsatt rehabilitering
sker sedan en urologisk bedömning,
kontroll, behandling och livslång upp­
följning genom ett samarbete mellan
urologer, rehabläkare och sjuksköterskor/uroterapeuter.
Den ryggmärgsskadade bör under alla
omständigheter remitteras för kontroll
med ett till tre års intervall, sök vård
om du får nya problem.
Vid detrusor-sfinkter-dyssynergi är det
viktigt att förebygga njurskador och
upptäcka en eventuell försämrad njur­
funktion så tidigt som möjligt.
Miktionslista
Dag 1
Datum:
wc
Klockslag Vätskeintag
(ml)
wc wc
wc
Kissad volym Kateteriserad
(ml)
volym (ml)
wc
wc
Urindropp
(X) wc
Urinläckage Byte av skydd Stark urinwc (X)
trängning (X)
(X)
06.00
07.00
08.00
09.00
10.00
11.00
12.00
13.00
14.00
15.00
16.00
17.00
18.00
19.00
20.00
21.00
22.00
23.00
24.00
01.00
02.00
03.00
04.00
05.00
Total
Genomsnitt
Ladda ned LoFric Mic Chart App
Med LoFric® Mic Chart App kan du registrera hur
mycket vätska du dricker och hur mycket du kissar
under två eller tre dagar (48/72 timmar).
Appen kommer att påminna dig om när
det är dags att avsluta mätningen.
11
Behandling
Tre huvudprinciper styr behandlingen:
• Förhindra reflux och njurskada
•Förhindra komplikationer som stor
mängd resturin och urinvägs­infektioner
•Höja livskvaliteten genom att reducera
inkontinens och täta trängningar
Blåstömning
Kateterisering av urinblåsan är den bästa
behandlingen om urinblåsan inte töms
helt eller har för mycket urin kvar efter
du kissat. Det finns två olika kateteriseringsmetoder RIK – Ren Intermittent
Kateterisering och permanent kateter.
RIK – Ren Intermittent Kateterisering
är förstahandsval och innebär att urin­blåsan töms regelbundet med en engångs­
kateter som förs in via urinröret till
urinblåsan. När urinblåsan tömts på all
urin dras katetern ut igen och kastas.
Vinsten med RIK
Fördelarna med att använda sig av RIK
gentemot att ha en inneliggande kateter
är många. Risken för urinvägs­infektioner
minskar och man upprätthåller normala
urin­­vägar därmed minskar risken för
infektioner och funktionsnedsättning på
njurarna. Målet med RIK är att för­hindra
urinläckage, täta trängningar och där­­­
med få en förbättrad livskvalitet. Att
använda sig av RIK ökar möjligheten till
ett sexuellt aktivt liv.
12
Hur ofta? Antalet kateteriseringar
beror på hur stor urinmängden är och
bör inte vara mer än 400 ml per tillfälle.
Studier har visat ett klart samband mellan
långa kateteriseringsintervaller och förekomst av bakterier i urinen. Hur många
gånger kateteriseringen ska utföras är
varierande från person till person och
beroende på vätskeintag. Vanligtvis
utförs RIK 4-6 gånger per dag, sällan
nattetid.
Intermittent kateterisering är dagens
"golden standard" som:
• Skyddar de nedre och övre
urinvägarna
• Minskar förekomsten av UVI
• Minskar urininkontinens
Permanent kateter
KAD – kvarliggande kateter
KAD sätts oftast direkt efter skadan
och bör tas bort så snart som möjligt.
SPK – suprapubisk kateter
Denna kateter förs in i urinblåsan via
bukväggen. Fördelen är att den inte
sitter i urinröret och att den möjliggör
RIK träning. Används när RIK inte är
möjligt.
Behandling med läkemedel
Hjälpmedel
Det finns läkemedel som blockerar
receptorerna i urinblåsans muskel i syfte
att minska urinträngningar. Det finns
även läkemedel som påverkar urin­
produktionen.
Vid urinläckage används inkontinensskydd. Skydden anpassas till den enskildes behov och måste vara praktiska.
Det är viktigt att skydden byts regel­
bundet för att minska riskerna för urin­
v­ägsinfektioner och hudproblem. Vid
RIK kan förlängningsslang eller urinpåse användas som komplement vid
begränsad tillgänglighet eller svårighet
med förflyttning till toalett.
Antikolinerga läkemedel
Läkemedel som kan användas är
antikolinergt/antimuskarint läkemedel
som verkar avslappnande på musklerna
i urinblåsan. För att tömma urinblåsan
måste musklerna spännas. Dessa läkemedel bidrar till att musklerna blir mer
avslappnade och det minskar risken
att urinblåsan töms okontrollerat. Det
kan göra det lättare att hålla en större
mängd urin i urinblåsan, men kan även
påverka tömningsförmågan om man
kissar utan kateter.
Botulinumtoxin
Läkemedel med botulinumtoxin minskar
spasticitet i blåsmuskeln. Oftast behöver
man kateterisera sig efter behand­­­­­­­lingen
p.g.a. att läkemedlet är så effektivt att
urinblåsans muskel inte kan dra ihop
sig för att tömma urinblåsan. Läkemedlet
sprutas in i blåsmuskulaturen vid ett
behandlings­tillfälle och har en långtidsverkan på ca 6-12 månader.
Behandlingen kan sedan upprepas.
Antidiuretiskt hormon
Läkemedlet desmopressin minskar
urinmängden. Det är viktigt att inte inta
så mycket vätska i samband med denna
behandling.
Absorberande inkontinensskydd
• Finns i olika storlekar och typer
med olika uppsugningsförmåga.
Dessa ska vara noga utprovat och
individanpassat.
• Kombineras med kalsong som
håller skyddet på plats.
Urindroppsamlare/uridom är ett
kondomliknande hjälpmedel för män
med urinläckage. Urindroppsamlaren
rullas ut på penis som en kondom och
kopplas till en urinpåse som fästes på
benet. Urindroppsamlaren säkerställer
att urinen förs vidare ner i urinpåsen.
Urinpåsen ska tömmas med jämna
mellanrum. Urindroppsamlare finns
i olika storlekar och modeller och kan
bäras både dag och natt. Det är mycket
viktigt att urindroppsamlaren passar
perfekt vad gäller omkrets och längd.
13
Så här utför du RIK
1
Tvätta händerna med tvål och vatten.
Rekommendation; tvätta underlivet
1 ggr/dygn med mild tvål.
Gör sedan klar din kateter.
3
För ner penis i normalt läge
igen när urinen börjar rinna
genom katetern.
Håll katetern så stilla som
möjligt, eftersom det kan
ta lite tid för blåsan att
tömma sig.
14
2
Lyft penis upp mot magen så att urinröret rätas ut. För långsamt in katetern
i urinröret. När urinen börjar rinna,
för då in katetern ­ytterligare ett par
centimeter.
4
När urinen slutat rinna, dra ut katetern
långsamt, men stoppa om det kommer
mer urin. När du är säker på att blåsan
är tom, vik katetern eller placera ett finger
över änden av konnektorn (om du inte
använder påse eller förlängningsslang)
innan du drar ut den hela vägen. På så
sätt skapas ett vakuum och man säkerställer
att de sista dropparna blir kvar i katetern.
Detta är viktigt eftersom det hindrar att urin
som är kvar i katetern strömmar tillbaka till
blåsan eller droppar när katetern är ute.
Hitta en lämplig ställning som passar dig,
plocka fram de hjälpmedel som behövs
Sitter du i rullstol och kateteriserar dig kan en urinpåse eller
förlängningsslang vara till hjälp.
Här används förlängningsslang
direkt till toalettstolen för tömning.
Ett tips så att slangen ligger still vid
tömning är att placera den mellan
porslinet och toalettringen.
15
LoFric – katetrar för män
LoFric Origo – kateter med justerbart handtag
i diskret förpackning
LoFric® Origo™ är en kateter för män designad för att ge en säker,
hygienisk och smidig kateterisering. Den smarta förpackningen
kan vikas till fickformat och gör LoFric Origo diskret och enkel att
bära med sig. LoFric Origo har ett greppvänligt justerbart handtag
för en mer stabil och säker kateterisering. Katetern är klar att
användas omedelbart efter aktivering. LoFric Origo finns i olika
längder och storlekar för pojkar och män.
LoFric
– det klassiska originalet
LoFric® är vår klassiska hydrofila lågfriktionskateter som kom 1983.
Det är en kateter för alla tillfällen. LoFric behöver rent vatten för att
den hydrofila ytan ska aktiveras. LoFric har klinisk bevisning som
borgar för säker intermittent ­kateterisering – även under många
års användning. LoFric finns i längder och storlekar som passar
kvinnor, män och barn.
LoFric Primo
– vikbar kateter med sterilt vatten
LoFric® Primo™ är förpackad med eget sterilt vatten – användaren
kan kateterisera sig säkert även om det inte finns något rent vatten
tillgängligt. Katetern blötläggs och aktiveras när den skall användas.
LoFric Primo kan vikas och är enkel att ta med. LoFric Primo finns i
storlekar för män, kvinnor och barn.
LoFric Hydro-Kit
– var som helst, när som helst
LoFric® Hydro-Kit™ är det kompletta kateter-setet. Med både
LoFric-kateter, vattenbehållare och uppsamlingspåse gör den
användaren helt oberoende av toalett eller tillgång till vatten.
LoFric Hydro-Kit erbjuder frihet och trygghet att kateterisera
sig var användaren än är. Finns i storlekar för män, kvinnor
och barn.
Samtliga LoFric katetrar är PVC- och ftalatfria för bästa
miljöval*
LoFric var den första hydrofila tappningskatetern och har
stor samlad erfarenhet efter mer än 30 års användning.
Med sin unika, friktionsfria yta är LoFric skonsam och
snäll mot ditt urinrör.
*Journal of Cleaner Production; Stripple et al.
17
Så här öppnar du och använder
LoFric/LoFric Primo
LoFric
Öppna förpackningen genom
att dra isär flikarna 5–6 cm.
3
2
1
Fyll vatten direkt i förpackningen.
Vanligt kranvatten går bra.
Efter 30 sek är katetern klar
att använda.
LoFric Primo
1
2
+30 Sec
Vik och tryck ihop vattenpåsen
så att vattnet rinner ner i
katetern.
3
+30 Sec
+30 Sec
Häng upp LoFric Primo med
hjälp av öglan eller den själv­
häftande sidan. Låt katetern
vätas i 30 sek, medan du
förbereder dig.
+30 Sec
Förpackningen har en själv­
häftande flik. Avlägsna den
blå skyddslappen och fäst
förpackningen på lämplig
torr yta.
Dra isär förpackningen.
Greppa öglorna på förpack­
ningen ovanför vattenpåsen
med båda händerna.
Dra tills katetern visar sig.
Klar att använda!
+30 Sec
+30 Sec
...............................................................................................................................
...............................................................................................................................
...............................................................................................................................
...............................................................................................................................
...............................................................................................................................
...............................................................................................................................
18
Så här öppnar du och använder
LoFric Origo
Allt som behövs är ett lätt tryck och LoFric Origo är aktiverad.
1
Vikbar till fickformat.
3
Omedelbar aktivering – alltid fräscht.
Allt som behövs är ett lätt tryck och
LoFric Origo är aktiverad med salt­
vattenlösningen.
5
Justerbart handtag för bättre grepp
och kontroll, utan att ta på katetern.
2
Självhäftande flik på baksidan för
enkel upphängning på torr och
ren yta.
4
Peel-open.
6
Kan kastas hygieniskt och diskret.
19
Komplikationer
Ryggmärgsskadade är särskilt utsatta
för komplikationer i urinvägarna p.g.a.
att skadan i ryggmärgen ger blåstöm­
ningsrubbningar.
Urinvägsinfektioner (UVI)
Urinvägsinfektioner är ett problem för
många kateteranvändare och för perso­
ner med andra tillstånd som påverkar
förmågan att tömma urinblåsan helt
eller delvis. En UVI är en bakteriell
infektion som påverkar någon del av
urinvägarna. Urinen innehåller en
mängd vätskor, salter, och avfallspro­
dukter. Vanligtvis finns inte bakterier i
urinen. När bakterier trots allt kommer
in i urinblåsan eller njuren och förökar
sig i urinen angriper de slemhinnan och
orsakar en UVI. Den vanligaste typen av
UVI är en infektion i urinblåsan, cystit.
En annan typ av UVI är en infektion i
njurbäckenet, pyelonefrit, även känt som
en övre urinvägsinfektion och är mycket
allvarligare.
Urinvägsinfektion delas upp i asym­
tomatisk och symtomatisk UVI.
Asymtomatisk UVI betyder att man
har bakterier i urinen utan symtom
från urinvägarna.
Att ha förhöjda värden av bakterier i
urinen utan symtom innebär inte att
man har en urinvägsinfektion. Om
man behandlar bort dessa bakterier
med antibiotika är risken stor att
senare få "elakare" bakterier som ger
kraftigare symtom. Resistens kan
utvecklas av att ta bort bakterier bland
annat genom över- och felanvändning
av antibiotika. Var noga med att lämna
urinprov vid misstanke om UVI, så du
får rätt antibiotika.
20
Kännetecken vid symtomgivande UVI:
•Förändrad blåsfunktion
•Läckage/ökat läckage
•Sveda/brännande känsla vid
blåstömning
•Täta trängningar
•Smärtor över nedre delen av buken
eller ryggen
•Blod i urinen
•Feber och/eller nedsatt allmäntillstånd
•Ökad spasticitet
•Ökade autonoma reaktioner som
svettning och frysningar
•Autonom dysreflexi hos patienter med
ryggmärgsskada ovanför Th6
Om du har symtom på en urinvägsinfektion
– kontakta sjukvården för vidare utredning.
Utredning vid UVI
• Urinodling
• Kartläggning av blåstömningsrutiner
(teknik, hygien, frekvens vid RIK,
användning av urinuppsamlings­
hjälpmedel)
Utredning vid återkommande UVI
Definitionen på återkommande UVI
är två UVI på sex månader eller tre på
ett år.
• Kartläggning av blåstömningsrutiner
(teknik, hygien, frekvens vid RIK,
användning av urinuppsamlings­
hjälpmedel)
• Miktions- och vätskelista
• Kontroll av resturin
• Röntgenundersökningar och
cystoscopi
Behandling vid UVI
Autonom dysreflexi (AD)
• En symtomatisk UVI behandlas med
antibiotika efter resistensbestämning
Autonom dysreflexi är ett tillstånd av
ofrivillig överaktivitet i nervsystemet.
Det förekommer enbart hos de personer
som har en skada i eller ovanför Th6.
Förebyggande behandling
• Regelbunden blåstömning så att
volymen i blåsan inte överstiger
400 ml. Antalet blåstömningar ska
vara mer än 4 gånger/dygn.
• Vätskeintaget under ett dygn bör
uppgå till minst 1,5 liter.
• Töm helt tomt, ta god tid på dig
vid kateteriseringen.
• Var noga med hygienen.
• Förstoppning kan även öka risken
att få urinvägsinfektion. En bra
tarm­regim kan förebygga urin­­vägs­infektion.
• Kateterval och att utföra kateter­
iseringen med no touch-teknik
kan vara förebyggande.
Symtom kan bl.a. vara svettning
ovanför skadenivån, högt blodtryck
med pulserande huvudvärk, ansikts­
rodnad i samband med fysisk aktivitet,
illamående och gåshud.
Om du drabbas av detta: inta/bibehåll
sittande ställning, kontrollera att urin­
blåsa och tarm inte är överfyllda, titta
efter om du har fått något sår, lossa
åtsittande kläder, om du har sex
– sluta omedelbart.
Autonom dysreflexi kan vara ett
allvarligt tillstånd som inte ska
nonchaleras. Kontaka sjukvården om
symtomen inte går över.
urinvägsinfektioner
21
Tips och trix
Töm tomt
Detta kan uppnås genom att ändra
kroppsställning då katetern fort­farande
är inne i urinblåsan. Dra långsamt ut
katetern för att få med all urin – ha inte
för bråttom. Om det fortfarande finns
urin i urinblåsan, är det större risk för
att få urinvägsinfektion.
God hygien
För att inte tvätta bort den naturliga
bakterieflora som skyddar mot infektioner, rekommenderas tvättning av underlivet en gång per dag med mild tvål.
Dricka
Kroppen behöver i allmänhet 1,5–2 liter
vätska dagligen för att urinblåsan ska få
en god genomsköljning. Detta minskar
risken för UVI.
Sopsortering
LoFric förpackningen delas i två delar.
Den med papper kastas i pappersinsamlingen och plasten i plastinsamling.
Påsen som LoFric katetrarna ligger i
sorteras som plast och kartongen läggs
i pappersinsamlingen. LoFric Primo
och LoFric Origo förpackningarna
sorteras som plast.
22
Antal kateteriseringar
Vanligtvis kateteriserar du dig 4–6 ggr/
dag. Detta kan variera från person till
person beroende på blåsproblem, hur
mycket du dricker, hur stor urinmängd
du har samt om du kan kissa utan
kateter. Som regel bör urinblåsan inte
innehålla mer än 400 ml urin. För att
undvika komplikationer är det viktigt
att du följer rekommendationerna du
har fått vid upplärning.
Svårighet att föra in katetern
Spasticitet kan göra det svårare att föra
in katetern. Hitta en bra ställning, hosta
lite och slappna av. Pressa inte in katetern.
Om kateteriseringen har misslyckats,
bör du ta en ny kateter, för att minska
risken för UVI. I början av behandlingen
kan det förekomma blod i urinen eller
på katetern. Detta är ofta orsakat av att
urinröret är irriterat. Erfarenhet visar att
detta snart går över, men är du osäker
kontakta din uroterapeut/sjuksköterska.
Hjälpmedel som kan underlätta
vid självkateterisering
Referenser
Bakke A. Digranes A. Bacteriuria in patients
treated with clean intermittent catheterization.
Scand J Infect Dis 23:577–582,1991.
Praktiskt hjälpmedel för att hålla penis för
att underlätta vid RIK, om man bara kan
använda en hand t. ex. efter handoperation.
Hjälpmedlet kan tillverkas av en ortoped­
tekniker eller en arbetsterapeut.
Bakke A. Physical predictors of infection in patients
treated with clean intermittent catheterization:
A prospective 7-year study. J Urol ,1997.
Farrelly E et al. Uppföljningsprogram vid neurogen
blåsrubbning efter ryggmärgsskada. Urologiska
kliniken, Karolinska sjukhuset, 2013.
Logan K. Shaw C. Webber C. et al.
Patients’ experiences of learning clean intermittent
self-catheterization: a qualitative study.
Journal of Advanced Nursing 62(1), 32–40 doi:
10.1111/j.1365-2648.2007.04536.x, 2008.
Logan and Shaw Intermittent self-catheterization
service provision: perspectives of people with spinal
cord injury, 2011.
RIK-handtag som tillverkas individuellt för
tetraplegiker med nedsatt handfunktion.
Katetern träs in i handtaget, som fästs på
handen med hjälp av ett universalband,
så att det är lättare att föra in katetern i
urinröret. Handtaget tillverkas i ortos­
material av en ortopedtekniker eller
arbetsterapeut.
MS och urinvägsproblem. Hur hänger det ihop?
77866-SE-0706-Wellspect HealthCare
Madeleine Stenius Rehab Station Stockholm
Om tarm- och blåsrubbning 2011.
www.1177.se Vårdguiden
www.rgaktivrehab.se RG aktiv rehabilitering
www.rtp.se Personskadeförbundet RTP
www.cercadeti.se CercaDeTi
www.spinalistips.se Spinalisklinikens tips
www.lofric.se LoFric
Facebook grupper:
Byxkrok sätts i kalsongen och byxan med
ena kroken och den andra under rullstolen
för att hålla bort kläderna vid RIK.
Byx­kroken är en vanlig "bagagestropp"
som går att köpa på t.ex. Claes Ohlson.
Byxkroken kan anpassas individuellt av en
arbetsterapeut med ett handtag i ortosplast
om man har nedsatt handfunktion.
Vi som har en ryggmärgsskada
Föräldrar i rullstol
Anhöriga och ryggmärgsskadade
Vid resa
Ta med dina katetrar och
hjälp­medel
Att bagage kommer på avvägar vid
flygresor är tyvärr inte ovanligt.
Förvara därför alltid katetrar för minst
några dagar i handbagaget.
Packa med dig rikligt med katetrar om
något oförutsett skulle inträffa t.ex.
försenat flyg vid hemresa.
Hygien
Om du reser i länder där vattenkvaliten
inte är lika bra som i Sverige, ta med
katetrar med vätska. Då behöver du
inte oroa dig för dålig vattenkvalitet
som skulle kunna orsaka UVI.
Att ta med ett par engångshandskar är
ett bra sätt att hålla sig ren om händerna
t.ex. vid förflyttning på offentlig toalett.
Handsprit är ett annat bra hjälpmedel
för att hålla bakterier borta.
En liten glidbräda eller matta underlättar
förflyttningen.
24
Blåstömningar på flyget
Europeiska flygbolag ska bistå passagerare som behöver hjälp till och från
toaletterna ombord i flyget enligt Europaparlamentets och rådets förordning
(EF) 1107/2006. Kabinpersonalen kan
endast ge assistans genom att dra rullstolen till och från toaletten. Passageraren måste kunna flytta sig i och ur rullstolen på egen hand eller med hjälp av
sitt resesällskap. Vid längre flygningar,
kontakta ditt flygbolag för att kontrollera vilken hjälp du kan få.
Kvarliggande kateter kan ibland sättas
vid långflygningar.
Reseintyg
För att förenkla vid tull­kontrollen kan
du beställa ett hjälpmedels­intyg som
beskriver varför du har katetrar i ditt
bagage. Kortet är på flera olika språk.
Du kan få kortet från din uroterapeut/
sjuksköterska eller kontakta oss på
Wellspect HealthCare. Du kan också
skriva ut det själv från vår webbplats
www.lofric.se
Vinsten med RIK är olika från person till person
beroende på orsak till självkateterisering
Förbättra livskvaliteten
Genom att minimera risken för urinvägs­
infektioner och/eller läckage­problem,
kan man i större utsträckning leva ett
normalt liv utan rädsla för generande
urinlukt eller våta kläder.
Med en helt tömd urinblåsa minskar
urinträngningarna, vilket leder till en
god nattsömn eftersom du inte behöver
gå upp flera gånger under natten för att
tömma urinblåsan.
Likaså blir toalettbesöken färre dagtid
och du får mer tid över till annat.
Förebygga urinläckage och täta
trängningar
Genom att tömma urinblåsan regelbundet undviker du läckage och täta
trängningar. En överfylld urinblåsa
kan ge okontrollerat läckage.
Om urinblåsan inte är fullständigt tömd
så kan den endast fyllas med en liten
mängd urin innan du får behov av att
tömma urinblåsan igen.
Minska risken för urinvägs­
infektioner
Genom att hålla urinblåsan fri från
kvar­varande urin, minskar risken för
infektioner. För att förhindra urin­vägsinfektioner bör man regelbundet
tömma urinblåsan helt tom.
Upprätthålla normal njurfunktion
Genom att tömma urinblåsan helt tom
regelbundet undviks njurskada, speciellt
vid neurogen skada/sjukdom då urinblåsan har ett onaturligt högt tryck.
25
Checklista inför uppstart vid RIK
För att göra din uppstart och fortsatta egenvårdsbehandling med RIK så bra som
möjligt följer här punkter på den information som du bör ha fått med dig under din
sjukhus- och rehabiliteringstid.
Fylls i tillsammans med personal:
CHECKLISTA AKUTREHAB
Kontaktperson: .....................................................................
Arbetsplats: .............................................................. Telefon: .................................................
CH: ............................................ Längd: ................cm
Märke: ..........................................
Information om RIK
£Urinvägarnas anatomi
£Urinvägarnas normala funktion
£Orsaker till blåstömnings­problem
£Fördelar med RIK
£Undervisning i RIK metoden
£RIK under handledning
£Vätskemängd och
£Kontroll av resturin med
bladderscan efter RIK
£Information om tarmregim
£Information om komplikationer
såsom urinvägsinfektioner
£Inkontinensprodukter och
produktegenskaper
tappningsintervaller
...............................................................................................................................
...............................................................................................................................
...............................................................................................................................
...............................................................................................................................
...............................................................................................................................
...............................................................................................................................
26
CHECKLISTA REHAB (innan hemgång)
Kontaktperson: ..............................................
Arbetsplats: .............................................................. Telefon: .................................................
CH: ............................................ Längd: ................cm
Märke: ..........................................
Uppföljning av RIK
£Nyheter/hemsidor
£Praktiska tips vid t.ex. resa
£Inkontinensprodukter och
£Repetition om komplikationer
såsom urinvägsinfektioner
£Repetition om RIK-teknik
£Repetition av tarmregim
£Tappningsintervall fastställs
produktegenskaper
genom miktionslista
..............................................................
£Kontroll av resturin med
...............................................................
£Hjälpmedel inför hemgång
...............................................................
bladderscan efter RIK
...............................................................
CHECKLISTA ÖPPENVÅRD
Kontaktperson: ....................................................................
Arbetsplats: .............................................................. Telefon: .................................................
CH: ............................................ Längd: ................cm
Märke: .........................................
Uppföljning av RIK efter ........... månader
(telefon-/fysiskt möte)
10
9
Livskvalitet
8
7
6
5
4
3
2
1
£Repetition om komplikationer
såsom urinvägsinfektioner
£Repetition av RIK- teknik
£Repetition om tarmregim
£Nyheter/hemsidor
£Påverkan av livskvalitet pga RIK
£Utvärdering av miktionslista så
som t.ex. läckage
£Praktiska tips vid t.ex. resa
£Inkontinensprodukter och
produktegenskaper
.....................................................
.....................................................
.....................................................
.....................................................
.....................................................
0
27
Lyssna till andra
användare
Instruktioner
på video
• Lär dig mer om kroppen och olika diagnoser
• Förstå värdet av Ren Intermittent Kateterisering (RIK)
med LoFric
• Se instruktioner på video
• Ta del av personliga berättelser
Allt detta och mer, hittar du på: www.lofric.se
Wellspect HealthCare
Aminogatan 1, Box 14, 431 21 Mölndal.
Tel: 031-376 40 00. Fax: 031-376 30 17.
Kundservice: 031-376 40 20.
www.lofric.se
Tips och
tricks
© 2015 Wellspect HealthCare, a DENTSPLY International Company. All rights reserved. 72713-SE-1505.
LoFric ® is the registered trademark of Wellspect HealthCare.
Vill du veta mer om LoFric och självkateterisering?