Kursutbud

Transcription

Kursutbud
STUDIEN BETREUER
Frukta
inte!
Kursutbud 2014–2015
Birdnerd
Publications
ns
ka –16
r
5
lä 1
et 20
si bud
a
mn ut
gy urs
k
KURSUTBUD 15/16
Detta häfte presenterar läroämnen och kurser i Lärkan i en förkortad version av skolans
läroplan. Här får du veta vad olika kurser innehåller, så att du kan planera ditt studieprogram för gymnasiet. Ditt studieprogram skall innehålla minst 75 kurser, av dem skall
minst 10 vara fördjupade kurser. Du får naturligtvis ha flera kurser än 75 i ditt program.
Obligatoriska kurser
O
De obligatoriska kurserna är gemensamma för alla gymnasier i Finland, och
måste ingå i ditt program. Innehållet är bestämt av Utbildningsstyrelsen,
och numreringen av kurserna är löpande från 1. De val du skall göra här
gäller om du skall läsa lång eller kort matematik, vilket obligatoriskt språk
du läser och hur du skall fördela dina kurser i konstämnena (bild, musik).
F
Fördjupade kurser
De fördjupade kurserna är kurser som går djupare in i de enskilda läroämnena. De är också bestämda av Utbildningsstyrelsen och numreras löpande,
som en direkt fortsättning på de obligatoriska.
Valfria läroämnen (t.ex. B2- och B3-lärokurser i språk) innehåller enbart
fördjupade och tillämpade kurser. I alla realämnen finns fördjupade kurser
som du skall beakta, speciellt i det eller de realämnen du planerar att ta med
i din studentexamen. Det är ditt eget intresse och dina planer på eventuella
fortsatta studier som skall leda dig när du avgör vilka valfria läroämnen och
fördjupade kurser du väljer.
Tillämpade kurser
T
MO
FI
A
FI
De tillämpade kurserna är särskilda tilläggskurser, som skolan själv har utvecklat. De kan vara kopplade till de obligatoriska ämnena eller fristående,
som programmet i media och kommunikation. Märk särskilt de studentförberedande kurserna i studentskrivningsämnen.
De tillämpade kurserna är numrerade från 20 (studentförberedande
kurser) eller 21 framåt.
Märk att endast godkända tillämpade kurser beaktas i kursantalet i ditt
studieprogram!
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
INNEHÅLL
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
4
8
FINSKA, A-LÄROKURS 14
FINSKA, B1-LÄROKURS 19
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD
21
ENGELSKA, A-LÄROKURS 24
FRANSKA, A-LÄROKURS 28
ENGELSKA, B2-LÄROKURS 32
FRANSKA, B2-LÄROKURS 34
TYSKA, B2-LÄROKURS
36
FRANSKA, B3-LÄROKURS
38
RYSKA, B3-LÄROKURS40
TYSKA, B3-LÄROKURS42
MATEMATIK , LÅNG LÄROKURS
44
MATEMATIK , KORT LÄROKURS 49
BIOLOGI
52
GEOGRAFI
54
FYSIK
56
KEMI
60
EVANGELISK-LUTHERSK RELIGION 64
ORTODOX RELIGION
66
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
68
FILOSOFI
70
PSYKOLOGI
72
HISTORIA 74
SAMHÄLLSLÄRA 78
HÄLSOKUNSKAP 82
MUSIK
84
BILDKONST
88
GYMNASTIK 92
STUDIEHANDLEDNING 95
MEDIA OCH KOMMUNIKATION
96
SAMHÄLLSENGAGEMANG 100
FRISTÅENDE KURSER
102
STUDENTEXAMEN
104
KURSUTBUD
107
LÄRKAN GLOBAL
MODERSMÅL OCH LITTERATUR
SL
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
4 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
T
E
I
AS
N
Mkation
Y
G ni
DE
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
LAommu
A
OBap & k
L
T G unsk
k
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Lärkan Global
5
Den globala världen medför att människorna knyts närmare varandra på många olika plan. Vi strävar efter att
ständigt ha en interaktion med världen utanför skolan och
efter att våra studerande ska känna ett globalt ansvar,
ha förmågan att kunna sätta sig in i en annan människas
situation och se sig själva som en del av en större helhet.
Under en period varje läsår jobbar flera grupper ämnesöverskridande kring ett gemensamt tema.
Arbetet avslutas med ett globalt
café där de studerande presenterar
och diskuterar sina arbeten.
Internationella projekt inom
ramen för olika ämnen ger de studerande möjlighet att fördjupa sig i
olika länders språk, historia, kultur
och näringsliv. De internationella
projekten kan avlutas med en resa
till området som behandlats.
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
Genom Studia Generalia-föreläsningar i skolan får de studerande
bekanta sig med bland annat aktuella händelser, intressanta fenomen
eller forskningsresultat.
Den som vill engagera sig i globala frågor kan också välja att fördjupa sig i ett tema som man själv
väljer och dokumentera sina erfarenheter i skriftlig eller visuell form,
med andra ord avlägga ett globalt
diplom.
SL
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
6 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
Globalt diplom
För att avlägga ett globalt diplom krävs följande:
specialarbetet kan vara en skriftlig avhand
ling, en portfölj med text- och bildmaterial eller en dokumentärfilm.
diplomarbetet får också utföras på ett annat språk än svenska om studeranden läst det på
A-nivå eller innehar motsvarande kunskaper
i det. I detta fall är språket en bedömnings-
faktor av samma vikt som innehållet.
flera studerande kan samarbeta kring ett gemensamt tema/ämne.
arbetet presenteras inom skolan och kan, om studeranden så vill, publiceras även i andra sammanhang.
För ett utfört specialarbete ges en skild
gymnasiekurs och ett diplom. Special-
arbetet nämns också på avgångsbetyget
från gymnasiet.
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Lärkan Global
Den som planerar att avlägga ett globalt diplom ska vända sig till en lärare för att komma överens om hur arbetet kan inledas.
En bra start för arbetet kan vara att bekanta sig med FN:s millenniemål på webbadressen www.millenniemalen.nu. Det är
också bra att bekanta sig med någon organisation som är engagerad i globala frågor och
internationellt utvecklingsarbete (se kurs
ST21). Sådana organisationer är till exempel
WWF, Plan, Röda Korset, Nada, Kyrkans
Utlandshjälp, Finska Missionssällskapet.
MOK-programmets filmkurs (MOK25)
och filmfestivaler kan ge intressanta och
tankeväckande perspektiv på globala frågor
med filmens uttryck.
goda prestationer. Vi vill satsa på modern
utrustning, utnyttja IKT och hitta innovativa undervisningsmetoder.
Inom alla undervisningsämnen ger projektarbeten en möjlighet för studerande att
fördjupa sig och få extra utmaningar i sitt
arbete.
Studiebesök och samarbete med bland
annat universitet, forskningsinstitutioner,
företag och olika organisationer ger en fördjupning av kunskapen och en inblick i vad
fortsatta studier kan föra med sig.
Kommunikation
Under alla våra kurser jobbar vi med att
våga ha åsikter och ta ställning till vad som
händer i världen och sedan med att också
våga uttrycka dessa åsikter. Interaktionen
är en central del av undervisningen.
Interaktion övas till exempel genom
grupparbeten där studerandena hjälper
varandra och löser problem tillsammans.
Genom muntliga presentationer får de
studerande öva sig på att uttrycka sig inför
publik.
Specialarbeten ger studeranden en möjlighet att presentera sin egen fördjupning
för andra. En betydande del av kommunikationen består också av bilder, film och
musik.
Kunskap
Analytiskt och kritiskt tänkande är viktigt
i dagens värld. Vi strävar efter att våra studerande ska se olika samband och kunna
koppla den kunskap de får i skolan till verkligheten.
Undervisningen i Lärkan strävar efter att
ge studeranden en god bas för kommande
studier. Genom gedigen kunskap når man
konkurrenskraft i den fortsatta utbildningen och i livet.
Vi strävar efter att åstadkomma en studiemiljö som stimulerar våra studerande till
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
7
SL
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
8 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
MODERSMÅL
OCH LITTERATUR
Modersmål och litteratur i Gymnasiet Lärkans läroplan
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
Lärkan erbjuder förutom de nationella kurserna (obligatoriska och fördjupade) en förberedande kurs inför
studentexamensproven samt kurser
inom områdena litteratur och kultur,
media samt drama.
Kursernas innehåll anpassas till
den miljö Lärkan verkar i genom att
de studerande bl.a. får bekanta sig
med det rika kulturutbud som finns
i huvudstadsregionen. Skolans medieinriktning har många knytpunkter
med modersmålsämnet och kursen
i journalistik samarbetar med andra
ämnen och ämnesområden för att ge
ett meningsfullt stoff för journalistiska texter. Kurserna i drama kan
ingå som en del av gymnasiediplom i
teaterkonst och debattforum ger tillsammans med kursen i retorik en god
grund för det muntliga slutprovet i
kommunikation.
ÅRSKURS 1 O MO 1, MO 2
F MO 7
T MO 21, MO 23, MO 24
ÅRSKURS 2
O MO 3, MO 4, MO 5
T MO 21, MO 22, MO 23, MO 24
ÅRSKURS 3
O MO 6
F MO 8, MO 9
T MO 20, MO 21, MO 22
Modersmålet i studentexamen
essäprov. Betyget i modersmål bestäms genom en viktning av de poäng
som ernåtts i vartdera provet. Träning
inför proven ingår i de obligatoriska
kurserna, i kurserna MO8 och MO9
Provet i modersmål och litteratur i
studentexamen är tudelat – i det ingår ett prov i text­kompetens och ett
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Modersmål
samt i den studentförberedande kursen MO20.
I provet i textkompetens mäts den
kritiska och kulturella läsförmågan
och den språkliga uttrycksförmågan.
Med textkompetens avses examinandens förmåga att analysera, tolka, bedöma, tillgodogöra sig och producera
olika texter medveten om deras syfte
och kontext. I kompetensen ingår
också förmåga att göra iakttagelser
om textens uttrycksmedel och att
tillämpa sitt kunnande både i textreception och i textproduktion.
I essäprovet bedöms hur allmänbildad examinanden är, hur väl utvecklade tankeförmågan, den språkliga uttrycksförmågan och förmågan
att behärska helheter är. En del av
uppgifterna i provet är materialbaserade.
Arbetsmetoder
Arbetsmetoder som kan användas är
till exempel lärarledd undervisning i
klass, diskussion i klass, fördjupande
grupp- eller pararbeten, reflekterande självständiga – muntliga och
skriftliga – uppgifter, processkrivning, dramaövningar.
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
9
Bedömning
Bedömningen av kurserna i modersmål och litteratur beaktar läroämnets alla delområden. I kursvitsordet ingår bedömning av såväl
muntlig och skriftlig produktion
som graden av deltagande.
Provet i muntlig kommunikation
Under sista skolåret kan du också
avlägga ett prov i muntlig kommunikation. Provet är landsomfattande och består av två delar:
ett individuellt tal och en gruppdiskussion. Över ett avlagt prov
utfärdas ett diplom, som upptas
som bilaga till ditt avgångsbetyg
från gymnasiet. Diplomet kan ge
extra poäng när du söker till en
högskola. Anmälan till provet i
muntlig kommunikation sker i
samband med anmälan för vårens
studentskrivningar. Ifall du vill
avlägga provet är det önskvärt att
du deltar i MO7.
Närmare upplysningar om provet i muntlig kommunikation får
du av modersmålslärarna.
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
10 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
MO 1 O
En värld av texter
Kursen introducerar modersmål och litteratur som ett ämne där språk, kommunikation,
litterära texter och saktexter bildar en helhet som placeras in i ett teoretiskt sammanhang.
Centralt innehåll: skillnader mellan tal- och skriftspråk och olika stilnivåer, olika textgenrer och deras funktion i samhället, reflektion kring det egna läsandet, introduktion
till de litterära genrernas historia med fokus på novellen och andra typer av kortprosa,
olika sätt att analysera skönlitterära texter, grundprinciperna för materialbaserat skrivande och för gruppkommunikation. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika
delområdena i kursen.
MO 2 O
MO 3 O
Epik och medietexter
Kursen fokuserar på hur man bygger upp texter av olika slag för att nå sina syften.
Centralt innehåll: retorikens grundprinciper som stöd för att disponera muntliga och
skriftliga texter, tidningstexter och andra medietexter, bild- och filmanalys, källkritik,
analys av språkets strukturer, romanen som litterär genre, gränser mellan fakta och
fiktion med dokumentär­romanen och populärkulturen som utgångspunkt samt recensioner. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen.
Texter, kultur och identitet
Kursen tar upp frågor kring språklig och kulturell identitet ur ett finlandssvenskt perspektiv. Den egna litteraturen och dess förhållande till omvärlden diskuteras.
Centralt innehåll: det svenska språkets ursprung och nuläge i Finland, tvåspråkighet,
dialekter, slang och andra språksociologiska fenomen, begreppet språkvård både ur ett
samhälleligt perspektiv och med utgångspunkt i de studerandes egna texter, analys
av text-, sats- och ordstrukturer, den finlandssvenska litteraturen och dess historia,
förberedda diskussioner, till exempel paneldebatter med anknytning till kursinnehållet.
Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen.
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Modersmål
MO 4 O
MO 5 O
11
Texter i Norden
Kursen behandlar de nordiska språkens och den nordiska litteraturens
historia, nordiska texter, texter på nordiska språk samt nordisk kultur.
Inom litteraturundervisningen fokuseras dramatiken.
Centralt innehåll: de nordiska språkens gemensamma bakgrund, skillnader och likheter mellan de nordiska språken, samtalsstrategier som
underlättar umgänget i Norden, produktion av texter i anslutning till
teman i de nordiska texter som behandlats, skönlitterära författarskap
och texter i den nordiska litteraturen, dramatikanalys och teaterbesök,
läsning, dramatisering och gestaltning av texter. Kursen bedöms med
vitsord baserat på de olika delområdena i kursen.
Moderna texter
Kursen innehåller litteraturanalyser och tar upp grundläggande textanalytiska termer.
Centralt innehåll: lyrikanalys: stil, struktur, reception, produktion av
reflekterande och analyserande texter, 1900- och 2000-talets litteratur
och litterära ismer samt litterära diskussioner inför publik.Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen.
MO 6
O
Textens makt
Kursen handlar om det maktbruk som kan ske genom språket.
Centralt innehåll: argumentationsanalys, analys av medietexter och
olika trender i texternas innehåll, språk, stil och utformning, reklamanalys, källkritik, skillnader mellan kvinnligt och manligt språk, äldre och nyare tendenslitteratur samt teori och praktik kring hur man för en muntlig
debatt. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i
kursen.
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
12 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
MO 7
F
Muntlig kommunikation
Kursen ger den studerande möjlighet att fördjupa sina kunskaper och färdigheter inom muntlig kommunikation samt
insikt i den muntliga kommunikationens betydelse i alla sociala sammanhang.
Centralt innehåll: typiska drag i olika interaktionssituationer, verbal och nonverbal kommuni­kation, olika sätt att uppträda vid förhandlingar, på möten och i olika slags diskussioner samt kulturbundna, speciellt finlandssvenska, särdrag
vid muntlig kommunikation. Kursen bedöms med vitsord
baserat på de olika delområdena i kursen.
MO 8
F
Fördjupad skriv- och textkompetens
Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna
i att analysera, tolka, reflektera över samt producera texter.
I kursen repeteras och fördjupas teman som textgenrer,
textanalys och textanalytiska begrepp, textkomposition,
språkstruktur och språkriktighet samt kreativt skrivande.
Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen.
MO 9
F
Litteratur som glädje och kunskap
Förkunskap: MO2
Kursen ger den studerande möjlighet att utveckla sin kunskap, fantasi och lust att lära genom att tillägna sig skönlitteratur i olika former.
Centralt innehåll: tematisk läsning av litteratur från olika
tider och/eller kulturer, intertextualitet, att skriva analytiskt
om litteratur, att gestalta och bearbeta litteratur genom dramatisering och kreativt skrivande. Kursen bedöms med vitsord
baserat på de olika delområdena i kursen.
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Modersmål
MO 20
T
T
MO 22
T
Litteratur på egen hand
Förkunskap: MO2
Centralt innehåll: läsning av ett urval
skönlitterära verk på egen hand, skrivande av portföljarbeten om samtliga
verk, deltagande i en inledande och en
avslutande individuell diskussion. En
skriftlig överenskommelse med läraren
måste vara gjord innan arbetet med
kursen inleds.Kursen bedöms med vitsord, baserat på de olika delområdena i
kursen.
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
MO 24
T
Praktiskt tidningsarbete
Förkunskap: MO23
Kursen ger den studerande möjlighet till
praktiskt tidningsarbete, som medlem i
redaktionen för Lärkans skoltidning Flingan eller som medlem i redaktionen för
Helsingforsgymnasiernas gemensamma
e-tidning som görs i samarbete med Helsingfors arbis och HBL. Kursen bedöms
med prestationsanteckning, baserat på
de olika delområdena i kursen.
Drama
Centralt innehåll: manusskrivande, regiarbete, scensättning, rolltolkning och
scenografi. Kursen bedöms med prestationsanteckning, baserat på de olika delområdena i kursen.
FY
T
Journalistik
Centralt innehåll: analys av medietexter,
nyhetsvärdering, presshistoria, pressetik, metoder för research, källkritik, artiklar, intervjuer och reportage. Kursen
bedöms med prestationsanteckning,
baserat på de olika delområdena i kursen.
Studentförberedande kurs
Kursen ger den studerande beredskap
för studentproven i modersmål och litteratur.
Centralt innehåll: övning att producera texter som motsvarar student­
examensuppgifter samt individuell handledning i skrivprocessen. Kursen bedöms
med prestationsanteckning, baserat på
de olika delområdena i kursen.
MO 21
MO 23
13
SL
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
14 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
FINSKA
Finska i Gymnasiet Lärkans läroplan
Som ett gymnasium i den tvåspråkiga huvudstadsregionen beaktar vår skola den
språkliga verklighet som de studerande lever
i. Även det rikliga kulturutbudet och huvudstaden som centrum för landets samhällsliv
beaktas.
För att förbereda de studerande för studentexamensprovet i finska erbjuder skolan
som tillämpad kurs en preparationskurs för
studentprovet. För att fördjupa de studerandes kännedom om finsk litteratur har skolan
en tillämpad portföljkurs med litteraturläsning.
REKOMMENDERAD STUDIEGÅNG
enligt modellen
FINA; FIM; FINB
ÅRSKURS 1 O FINA 1–3; FIM 1–3; FINB 1–2
T FINA 23; FIM 22
ÅRSKURS 2
O FINA 4–6; FIM 4–6; FINB 3–5
F FINA 8; FIM 8; FINB 7
T FINA 21–23; FIM 21–22
Finska i studentexamen
Studentexamensprovet kan antingen vara
ett prov i A- finska eller B- finska. I provet
ingår en hörförståelsedel samt en skriftlig
del. Finskan kan väljas som obligatoriskt
eller valfritt ämne i studentexamen. När
den studerande vill avlägga studentprovet
i finska bör alla de obligatoriska kurserna
vara avlagda samt helst också FINA20 eller
FIM20 (preparationskurs för studentexamensprov). Provet kan skrivas antingen på
våren i åk 2, på hösten i åk 3 eller på våren
i åk 3, vilket den studerande bör beakta vid
val av kurser för årskurserna 2 och 3 (se
även Rekommenderad studiegång).
(FINA 20; FIM 20)
ÅRSKURS 3
O (FINA6; FIM6)
F FINA 7; FIM 7; FINB 6–7
T FINA 20; FIM 20,
FINA 21–23; FIM 21–22
FINB-kurserna erbjuds centralt i Tölö
specialiseringsgymnasium – aftonlinjens regi.
FINA 22 motsvarar FIM 8
FINA 23 motsvarar FIM 22
Arbetsmetoder
I kurserna i FINA, FIM och FINB utförs
olika slag av muntliga och skriftliga uppgifter. Olika slag av audiovisuella hjälpme-
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Finska
A - lärokurs
del kan användas i undervisningen. Under
kurserna kan föreläsare bjudas in och studiebesök göras.
Bedömning
I bedömningen av kurserna i FINA, FIM
och FINB beaktas de studerandes skriftliga och muntliga prestationer. De obligatoriska och de fördjupade kursernas vitsord
påverkar slutvitsordet i läroämnet. Även de
tillämpade kurserna kan påverka slutvitsordet.
15
Prov i muntliga språkfärdigheter
Du kan avlägga ett prov i muntliga
språkkunskaper i finska. Provet är
nationellt och utformas av Utbildningsstyrelsen. Provet ingår i kurs
FINA7/FIM7/FINB6, det kan inte
avläggas som ett fristående prov.
Över provet i muntlig språkfärdighet ges ett särskilt intyg som bilaga
till avgångsbetyget.
A-LÄROKURS
FINA 1
O
FINA 2
O
Människans vardag och fritid
De studerande bekantar sig med olika verksamheter, situationer och tjänster i
närsam­hället. Ur skönlitteraturen läses en vardagsskildring. I grammatiken behandlas finskans verbformer och grundläggande objektsregler. Kursen bedöms
med vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursens
gång, visat intresse och kursprov.
Natur och miljö
Naturen och olika miljöer i Finland behandlas ur närings-, turist- och rekreations­
synvinkel. De studerande läser saktexter om natur och miljö och iakttar och
diskuterar företeelser och frågor i anslutning till dem. En litterär rese- eller naturskildring läses och refereras. I grammatiken repeteras och fördjupas finskans
nomenböjning, subjekt och unipersonella uttryck. Kursen bedöms med vitsord.
Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång, visat
intresse och kursprov.
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
16 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
FINA 3
O
FINA 4
O
FINA 5
O
Handel, teknik och kommunikation
Genom artiklar, beskrivningar eller bruksanvisningar bekantar sig de
studerande med handel, teknik och tekniska uppfinningar i människans
tjänst, särskilt med fordon och trafikregler. I grammatiken behandlas finskans particip och participuttryck och de satsmotsvarigheter som bygger
på dem. Kursen bedöms med vitsord. Detta baserar sig på muntliga och
skriftliga uppgifter under kursens gång, visat intresse och kursprov.
Samhället och massmedia
Med hjälp av texter om Finlands samhällsskick och om närsamhället
behandlas grundläggande begrepp och drag i politik och samhället. I
tidningar läses nyhetsreportage och ledare. I grammatiken behandlas
finskans infinitiver och de satsmotsvarigheter som bygger på dessa. Studiebesök på någon av radio- och tv-stationerna eller tidningsredaktionerna i staden kan göras. Kursen bedöms med vitsord. Detta baserar sig på
muntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång, visat intresse och
kursprov.
Utbildning, yrkes- och näringsliv
Olika utbildningsvägar och yrkesval diskuteras liksom näringsliv och
tjänster. De studerande tar del av utbildningen och studierna på ett särskilt område och läser texter, annonser och broschyrer om olika yrken. Under kursen kan gästföreläsare från företag och institutioner i Helsingfors
inbjudas. En biografi läses och presenteras. Finlands näringsliv, handel
och produktion behandlas utförligare än i kurs. I grammatiken fördjupas
behärskningen av objekt, de viktigaste adverbialen samt attribut. Kursen
bedöms med vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång, visat intresse och kursprov.
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Finska
A - lärokurs
FINA 6
O
FINA 7
F
FINA 8
F
17
Finsk kultur och litteratur
Kända finska författare och viktiga kulturområden behandlas. Studiebesök på ett museum kan göras. Ett (äldre) skönlitterärt verk läses och analyseras. Dessutom diskuteras olika stil- och variationsfrågor i anslutning till texterna. Under kursen görs ett
teaterbesök. Kursen bedöms med vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga
uppgifter under kursens gång, visat intresse och kursprov.
Denna kurs väljs om möjligt efter att du avlagt kurs HI4.
Presentera och diskutera
Rekommenderas att kursen avläggs efter att alla obligatoriska kurser i finska avlagts.
På basis av innehållet i de tidigare kurserna uppövas förmågan att tala finska i olika
situationer. Temaområden kan vara studie- och arbetslivet, samhället vi lever i, politik
och aktivt medborgarskap, populärt hållen vetenskap och teknik, kultur, mänskliga
relationer, hållbar utveckling och framtidsutsikter ur ett globalt perspektiv. Övningarna ska omfatta såväl monologer som dialoger och debatter. Som utgångspunkt
används aktuella texter och hörförståelsematerial. Som en del av kursen avläggs
ett prov i muntlig språkfärdighet. Kursen bedöms med ett vitsord som baserar sig på
vitsordet i provet i muntlig språkfärdighet och på övrigt under kursen visat kunnande.
Över provet i muntlig språkfärdighet ges ett särskilt intyg som bilaga till avgångsbetyget.
Världen och vi
Under kursen läses och fördjupas innehållet och ordförrådet i olika texter om aktuella
ämnen. Särskild vikt läggs vid globala utvecklingslinjer och ämnen som anknyter till
olika världsbilder. Även skönlitterära texter läses och uppmärksamhet fästs vid texternas samhälleliga och kulturella bakgrund. De studerande övar sig i att sammanfatta, kommentera och diskutera innehållet i texterna. Kursen bedöms med vitsord
som baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursen.
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
18 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
T
FINA 2O
Preparationskurs för studentprovet
Hörförståelse och studentprovets skriftliga uppgifter övas. Kursen kräver aktivt deltagande och bedöms med G eller 4.
FINA 21
T
FINA 22
T
FINA 23
T
Litteraturläsning
De studerande väljer och läser åtta verk från kursens boklista, skriver korta rapporter
om böckerna samt deltar i ett slutprov. Kursen är en portföljkurs och omfattar inga lektioner och bör avläggas inom ett läsår. För godkänd kurs krävs att åtta godkända bokrapporter lämnats in och därefter ett godkänt slutprov skrivits. En skriftlig överenskommelse med läraren måste vara gjord innan arbetet med kursen inleds. Kursen bedöms
med prestationsanteckning (G).
Skrivandets konst
Kursen motsvarar FIM 8 i det modersmålsinriktade programmet.
De studerande lär sig skriva olika slag av texter, till exempel redogörelser, protokoll, utredningar, kommentarer, analyser och essäer – även utgående från ett bestämt material. De studerande lär sig att kritiskt granska och bearbeta en text både innehållsligt och
språkligt samt att kunna använda ordböcker, språkriktighetsguider och andra källor.
Olika slag av texter analyseras och skrivs med hjälp av tillgänglig datateknik. Texterna
kan även vara fiktiva. Skrivprocessen från planering till redigering och korrekturläsning.
Kursen bedöms med ett vitsord på basis av till kursen hörande uppgifter.
Kulturprojekt
Studerande bekantar sig under kursen med ett land eller ett område där finskans släktspråk talas. De studerande arbetar med ett tvärvetenskapligt projektarbete med anknytning till landet/området. Slutprodukten för varje studerande är ett skriftligt arbete,
som presenteras även muntligt. I kursen ingår en studieresa till området. Kursen kräver
aktivt deltagande och bedöms med prestationsanteckning G.
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Finska
B1 - lärokurs
B1-LÄROKURS
19
ORDNAS VID TÖLÖ GYMNASIUM
FINB 1
O
FINB 2
O
FINB 3
O
Vardagsfinska
Olika servicesituationer övas, t ex i butiker, telefon, banker, på posten och på resor.
I grammatiken repeteras och utvidgas finskans verblära i aktiv och passiv och i anslutning därtill de viktigaste objektsreglerna, pronomina och unipersonella uttrycken.
Kursen bedöms med vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter
under kursens gång, visat intresse och kursprov.
Människor, natur och sevärdheter i Finland
Texter och lämpliga broschyrer om platser, sevärdheter och naturen på olika håll i
Finland läses. Likaså läses utdrag ur någon lättare skönlitterär skildring om människorna och livet där. I grammatiken repeteras kasus- och pluralböjningen med särskild
uppmärksamhet på finskans konsonant- och vokalväxlingar. Kursen bedöms med
vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång,
visat intresse och kursprov.
Utbildning, intressen och fritid
Via tryckta guider, webbsidor eller artiklar bekantar sig de studerande med någon utbildning. De läser, lyssnar eller tittar på reportage om fritidssysslor. Kursen bedöms
med vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursens
gång, visat intresse och kursprov.
FINB 4
O
Affärs- och yrkesliv
Konsumtionsvanor och arbetsvanor diskuteras med hänsyn även till människans
hälsa och om­givningens förväntningar. Någon artikel om yrkesliv och lämpliga eller
intressanta yrken läses.
I grammatiken behandlas finskans räkneord och användningen av dem i pris- och
tidsuttryck, samt adjektiv och adverb. Kursen bedöms med vitsord. Detta baserar sig
på muntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång, visat intresse och kursprov.
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
20 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
FINB 5
O
Trafik, teknik och miljö
Några lättare texter om trafik och fortskaffningsmedel, vanliga tekniska hjälpmedel
samt exempel på bruksanvisningar läses. Deras förtjänster och nackdelar diskuteras
både ur användnings- och miljösynvinkel. I texterna studeras även användningen av
finskans particip och viktigaste nominaluttryck samt typexempel på hur finskans ordförråd är uppbyggt genom sammansättningar och avledningar. Kursen bedöms med
vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång,
visat intresse och kursprov.
FINB 6
F
Att förstå, tala och skriva finska bättre
Rekommenderas att kursen avläggs efter att alla obligatoriska kurser i finska avlagts.
De studerande ska uppöva sin förmåga att förstå talad finska i olika sammanhang och
vid behov reagera eller svara på talet t.ex. i alldagligt umgänge, vid guidningar och i
presentationer. De ska kunna berätta litet om sig själva och sina intressen samt lära
sig att fråga sig fram och svara på frågor i servicesituationer. Därtill ska de öva sig i att
förstå huvudinnehållet i nyheter, aktualitetsprogram, reportage och filmer, att följa
med diskussioner på teve eller på möten och kunna besvara enkla frågor eller ta ställning till dem. Som en del av kursen avläggs ett prov i muntlig språkfärdighet. Kursen
bedöms med ett vitsord som baserar sig på vitsordet i provet i muntlig språkfärdighet
och på övrigt under kursen visat kunnande. Över provet i muntlig språkfärdighet ges
ett särskilt intyg som bilaga till avgångsbetyget.
FINB 7
F
Finland i dag
De studerande bekantar sig genom massmedier och lämpliga facktexter med det finländska samhälls- och kulturlivet idag. Genom artiklar, TV- eller radioprogram för­
djupar de sig på något område eller i någon genre och bekantar sig med en berömd
finländsk person eller kända inhemska alster på området. I texterna iakttas vid sidan
av innehållet även förekomsten av idiomatik, nominalformer och satsmotsvarigheter.
Kursen bedöms med vitsord, som baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursen.
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Modersmålsinriktad
finska
21
MODERSMÅLSINRIKTAD LÄROKURS
FIM 1
O
Människans vardag och fritid
Dialekter och släktspråk behandlas. Språkets
variation uppmärksammas. Olika varianter av
det finska språket (t.ex. Helsingforsslang) exemplifieras genom läsning av (skönlitterära)
texter. Samtidigt lär sig de studerande grundläggande begrepp inom litteraturanalys. I
grammatiken behandlas verblära, subjektets
och predikatets kongruens, objekt och unipersonella uttryck.Kursen bedöms med ett vitsord på basis av ett kursprov samt till kursen
hörande skriftliga och muntliga uppgifter.
FIM 2
O
FIM 3
O
Bedömning
Studerande som av
lägger gymnasiets studier i fin
ska helt eller
delvis enligt den mo
dersmåls­­
inriktade lärokurse
n ges särskild
anteckning om de
t på avgångsbetyget. Den stude
rande anses
ha följt den lärokur
s enligt
vilken flertalet ku
rser har avlagts. För de ensk
ilda kurserna
antecknas likaså vil
kendera
lärokursen som föl
jts och avlagts av respektive
studerande.
För tvåspråkiga stu
derande
fästs uppmärksamh
et särskilt
vid språklig medv
etenhet och
skriftlig förmåga.
Natur och miljö
Under kursen hålls ett naturvetenskapligt
föredrag, skrivs uppsatser om natur och
miljö, samt naturbeskrivningar. Problem i
Helsingforsmiljön diskuteras. Under kursen
läser de studerande ett skönlitterärt verk,
till exempel en rese- eller naturskildring. I grammatiken
behandlas nomenböjningen. Kursen bedöms med ett vitsord på basis av ett kursprov
samt till kursen hörande skriftliga och muntliga uppgifter.
Handel, teknik och kommunikation
De studerande redogör för något delområde inom handel, teknik och kommunikation, till exempel för varuslag, uppfinningar eller kommunikationsmedel. Artiklar inom
temaområdet läses. Trafik och kommunikation i huvudstadsregionen diskuteras. En
detektivroman läses och analyseras. I grammatiken behandlas infinitiver och particip. Kursen bedöms med ett vitsord på basis av ett kursprov samt till kursen hörande
skriftliga och muntliga uppgifter.
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
22 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
FIM 4
O
FIM 5
O
FIM 6
O
Samhället och massmedia
De studerande ges möjlighet att skriva artiklar, reportage, annonser samt
annonssvar. De studerande skriver en materialbaserad uppsats om media.
Olika texttyper behandlas. Studiebesök på någon av radio- och tv- stationerna eller tidningsredaktionerna i staden kan göras. Ett skönlitterärt verk
som handlar om det moderna finländska samhället läses och analyseras. I
grammatiken behandlas satsmotsvarigheter, objekt och interpunktion. Kursen bedöms med ett vitsord på basis av ett kursprov samt till kursen hörande
skriftliga och muntliga uppgifter.
Utbildning, yrkes- och näringsliv
Olika slag av dokument som behövs i utbildning och yrkesliv studeras. Olika
studievägar, inträdeskrav och sysselsättningsmöjligheter diskuteras. De studerande fördjupar sig i något yrkesområde och genomför små undersökningar. Anställnings- och arbetsintervjuer tränas. Under kursen kan gästföreläsare från företag och institutioner i Helsingfors inbjudas. En biografi läses och
presenteras. I grammatiken behandlas adverbial, attribut och rektionsfrågor.
Grammatiken behandlas även genom översättning till och från finska. Kursen bedöms med ett vitsord på basis av ett kursprov samt till kursen hörande
skriftliga och muntliga uppgifter.
Finsk kultur och litteratur
Ett äldre skönlitterärt verk läses och analyseras. Under kursen behandlas
gemensamt kända finländska författare. Även bildkonst, musik och film behandlas. I kursen kan ingå besök på teater, museer och utställningar. Grammatik från de tidigare kurserna repeteras vid behov. Kursen bedöms med ett
vitsord på basis av ett kursprov samt till kursen hörande skriftliga och muntliga uppgifter. Denna kurs väljs om möjligt efter att du avlagt kurs HI4.
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Modersmålsinriktad
finska
FIM 7
F
Presentera och diskutera
Rekommenderas att kursen avläggs efter att alla obligatoriska kurser i finska avlagts.
De studerande ska förkovra sig i att tala och uppträda på finska, lära sig att kritiskt iaktta sin egen framställning och sitt
språk samt vänja sig vid att både ge och ta emot feedback.
De kan även stifta bekantskap med kulturella särdrag i den
muntliga kommunikationen samt träna olika slag av interaktion, t.ex. att presentera och övertyga, motivera förhandla,
debattera och medla. Olika regler för formell och informell
kommunikation behandlas. Som en del av kursen avläggs ett
prov i muntlig språkfärdighet. Kursen bedöms med ett vitsord som baserar sig på vitsordet i provet i muntlig språkfärdighet och på övrigt under kursen visat kunnande. Över provet i muntlig språkfärdighet ges ett särskilt intyg som bilaga
till avgångsbetyget.
FIM 20
T
Preparationskurs för studentprovet i A-finska
Hörförståelseprov och studentprovets skriftliga delar övas.
Kursen kräver aktivt deltagande och bedöms med prestationsanteckning (G).
FIM 21
T
Litteraturläsning
Den studerande väljer och läser åtta verk från kursens boklista, skriver korta rapporter om böckerna samt deltar i ett
slutprov. Kursen är en portföljkurs och omfattar inga lektioner, men den bör avläggas inom ett läsår. För godkänd kurs
krävs att åtta godkända bokrapporter lämnats in och därefter
ett godkänt slutprov skrivits. En skriftlig överenskommelse
med läraren måste vara gjord innan arbetet med kursen inleds. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G).
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
HÄ
MU
FIM 8
23
F
Skrivandets konst
Olika slag av texter analyseras och skrivs med hjälp av
tillgänglig datateknik. Skrivprocessen från planering till
redigering och korrekturläsning behandlas. Även fiktiva
texter skrivs. Kursen bedöms
med ett vitsord på basis av till
kursen hörande uppgifter.
FIM 22
T
Kulturprojekt
Studerande bekantar sig under kursen med ett land eller ett område där finskans
släktspråk talas. De studerande arbetar med ett tvärvetenskapligt projektarbete
med anknytning till landet/
området.
Slutprodukten för varje studerande är ett skriftligt arbete,
som presenteras även muntligt. I kursen ingår en studieresa till området. Kursen kräver
aktivt deltagande och bedöms
med prestationsanteckning G.
KO
GY
SH
MoK
24 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
FRÄMMANDE SPRÅK
Främmande språk i Gymnasiet
Lärkan
Bedömning
På A-nivå erbjuds kurser i engelska och franska. På B2-nivå erbjuds kurser i engelska,
franska, tyska och ryska. På B3-nivå erbjuds
franska, tyska och ryska.
Studentexamen
Språkproven i studentexamen bygger på
de obligatoriska och fördjupade kurserna i
respektive språk. Språkproven består av ett
hörförståelseprov och en skriftlig del. Den
student­förberedande kursen som normalt
erbjuds i perioderna 1 och 4 rekommenderas starkt som övning inför studentexamen.
Även de övriga tillämpade kurserna främjar
kunskaperna och fokuserar på specifika ämnesområden.
I samtliga kurser ingår praktiskt arbete och vanligen också slutprov. Det
praktiska arbetet, timaktiviteten samt
slutprovet bildar en helhet och påverkar alla vitsordet. En elev som önskar
tentera en kurs utan att delta i undervisningen bör därför enligt överenskommelse med läraren också utföra
vissa uppgifter på egen hand. De til�lämpade kurserna bedöms med prestationsanteckningen godkänd eller
underkänd om inte annat anges. Vid
bedömningen av läroämnet beaktas
alla områden inom språkfärdigheten
enligt prioriteringarna i kursbeskrivningarna.
B3-KURSER HAR SIN MOTSVARIGHET I B2-PROGRAMMET PÅ FÖLJANDE SÄTT
Kurser B3
1
2
3
4
5
6
7
8
Kurser B2
1
2
3
4
5
6
7 8
I ENGELSKAN MOTSVARAS B2-KURSER AV KURSER PÅ A-NIVÅ PÅ FÖLJANDE SÄTT
B-engelska1 2 3 4 5 6 7 8
A-engelska 1 2 3 5 4 6 7
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Engelska
A1 - lärokurs
25
Prov i muntliga språkfärdigheter
I A-språken kan du avlägga ett prov i muntliga språkkunskaper. Provet är nationellt och
utformas av Utbildningsstyrelsen. Provet ingår i kurs A8, det kan inte avläggas som ett
fristående prov. Över provet i muntlig språkfärdighet ges ett särskilt intyg som bilaga till
avgångsbetyget.
A1-LÄROKURS
ENGELSKA
ENA 1
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG FÖR ENA
Det rekommenderas att
kurserna tas i ordningsföljd
O
De unga och deras värld
Kursen sammanlänkar språkundervisningen i den grundläggande utbildningen
med språkunder­visningen i gymnasiet och
befäster ordförrådet och grundstrukturerna enligt de studerandes behov. Ämnesområdena och situationerna skall ansluta
sig till det dagliga livet och till personligt
umgänge och människorelationer och
språket bör vara familjärt och informellt.
I kursen betonas diskussion, förmåga att
uttrycka åsikter och viktiga strategier vid
muntlig kommunikation. Kursen bedöms
med vitsord.
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
ÅRSKURS 1 O ENA 1, ENA 2, ENA 3
ÅRSKURS 2
O ENA 4, ENA 5, ENA 6
F ENA 7
T ENA 22
ÅRSKURS 3
F ENA 7, ENA 8
T ENA 20
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
26 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
ENA 2
O
O
ENA 4
O
O
ENA 6
O
Kultur
I kursen behandlas kultur i bred bemärkelse. De studerande skall läsa
en roman och presentera den muntligt och skriftligt. Kursen bedöms
med vitsord.
Kommunikation och fritid
I kursen övas den muntliga förmågan
mångsidigt och strukturerna befästs och
utvidgas. Ämnesområdena och situationerna skall beröra fritid och intressen
samt tjänster i samband med dem. Den
skriftliga färdigheten övas med hjälp av
kommunikativa uppgifter. Behärskningen
av strategier vid muntlig kommunikation
befästs och kursen fäster vikt vid de studerandes säkerhet att uttrycka sig. Kursen bedöms med vitsord.
ENA 3
ENA 5
Vetenskap, ekonomi och teknik
I kursen betonas de studerandes
förmåga att förstå också krävande
språkligt stoff. Ämnen hämtas från
olika vetenskapsgrenar, tekniska rön,
olika former av kommunikation och
närings­livet. Övningarna i lässtrategier fortsätter och de studerande
slipar sin skriftliga uttrycks­förmåga
genom att skriva ett längre arbete.
Kursen bedöms med vitsord.
Studier och arbete
Kursens ämnesområden och situationer
skall anknyta till studier och arbetsliv och
i kursen övas muntlig och skriftlig kommunikation som är typiska för dem. I kursen
skall också ingå övningar i att förstå och
använda språket i formella situationer.
Kursen bedöms med vitsord.
Samhället och omvärlden
I kursen betonas muntlig språkfärdighet
och textförståelse på en mera krävande
nivå. Övningarna utgår från texter om
samhället i Finland och i engelskspråkiga
länder. I kursen övas olika strategier för
läsförståelse. De studerande övar sin
skriftliga färdighet. Kursen bedöms med
vitsord.
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Engelska
A1 - lärokurs
ENA 7
F
Naturen och en hållbar utveckling
Kursen skall ge den studerande färdigheter att förstå och använda språket på
ämnesområden som anknyter till naturen, naturvetenskaperna och en hållbar
utveckling. Detta kan göras genom extensiv textläsning. Kursen bedöms med
vitsord.
ENA 8
KE
RE
RO
FI
PS
HI
ENA 22
T
ENA 23
T
ENA 24
T
Uppsatsskrivning
Övningskurs för studerande som vill förbättra sin skriftliga uttrycksförmåga. Under kursen skriver studerandena olika typer av texter. Kursen bedöms med vitsord.
F
LK
T
Förberedande övningskurs för studentexamen
Kursen omfattar övningar i anslutning
till studentskrivningarna: hörförståelse,
textförståelse, strukturuppgifter och uppsatsskrivning. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G).
TALA OCH FÖRSTÅ BÄTTRE
Rekommenderas att kursen avläggs efter
att alla obligatoriska kurser i engelska avlagts, om inte tillräcklig kunskap har inhämtats på annat håll (t.ex. genom ett utbytesår
i ett engelskspråkigt land).
I kursen övas olika strategier för
att tala och använda språket muntligt
i olika situationer i enlighet med målen
för språket. Ämnena för de muntliga
övningarna är aktuella händelser och
de övriga kursernas ämnesområden.
Förmågan att tala språket uppövas med
hjälp av krävande texter i anslutning till
nämnda ämnesområden och material
som övar talförståelsen. Som en del av
kursen avläggs ett prov i muntlig språkfärdighet.
Kursen bedöms med ett vitsord som
baserar sig på vitsordet i provet i muntlig språkfärdighet och på övrigt under
kursen visat kunnande. Över provet i
muntlig språkfärdighet ges ett särskilt
intyg som bilaga till avgångsbetyget.
FY
ENA 20
27
Litteraturläsning
Denna kurs avläggs efter kurs ENA5.
Kursens mål är att fördjupa läsintresserade studerandes förmåga att på egen hand
analyseralitteratur. En skriftlig överenskommelse med läraren måste vara gjord
innan arbetet med kursen inleds. Kursen
bedöms med vitsord.
Internationellt samarbete och språkpraktik
Kursens mål är att ge studerandena en
levande kontakt till språket och kulturen.
Kursen av­läggs inom ramen för skolans
utbytesprojekt. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G).
SL
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
28 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
A1-LÄROKURS
FRANSKA
FRA 1
O
De unga och deras värld
Kursen sammanlänkar språkundervisningen i den grundläggande utbildningen med
språkunder­visningen i gymnasiet och befäster ordförrådet och grundstrukturerna enligt de studerandes behov. Ämnesområdena och situationerna skall ansluta sig till det
dagliga livet och till personligt umgänge och människorelationer och språket bör vara
familjärt och informellt. I kursen betonas diskussion, förmåga att uttrycka åsikter och
viktiga strategier vid muntlig kommunikation.
Kursen bedöms med vitsord.
FRA 2
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG FÖR fra
O
Kursen FRA 21 väljs som först a
kurs av samtliga studerande som
läser A-franska. I övrig t rekommendera s det att kurserna tas i
ordningsföljd
Kommunikation och fritid
I kursen övas den muntliga förmågan mångsidigt och strukturerna befästs och utvidgas.
Ämnesområdena och situationerna skall beröra fritid och intressen samt tjänster i samband med dem. Den skriftliga färdigheten
övas med hjälp av kommunikativa uppgifter.
Behärskningen av strategier vid muntlig kommunikation befästs och kursen fäster vikt vid
de studerandes säkerhet att uttrycka sig. Kursen bedöms med vitsord.
FRA 3
ÅRSKURS 1 O FRA 1, FRA 2, FRA 3
T FRA 21
ÅRSKURS 2
O FRA 4, FRA 5, FRA 6
F FRA 7
T (FRA 20)
O
Studier och arbete
Kursens ämnesområden och situationer skall
anknyta till studier och arbetsliv och i kursen
övas muntlig och skriftlig kommunikation som
är typiska för dem. I kursen skall också ingå
övningar i att förstå och använda språket i formella situationer. Kursen bedöms med vitsord.
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
ÅRSKURS 3
F FRA 7, FRA 8
T FRA 20
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Franska
A1 - lärokurs
FRA 4
O
Samhället och omvärlden
I kursen betonas muntlig språkfärdighet och textförståelse på en mera
krävande nivå. Övningarna utgår från
texter om samhället i Finland och i
franskspråkiga länder. I kursen övas
olika strategier för läsförståelse. De
studerande övar sin skriftliga färdighet
genom att skriva texter för olika ändamål. Kursen bedöms med vitsord.
FRA 5
O
FRA 6
O
RE
RO
LK
FI
PS
HI
FRA 8
F
tala och förstå bättre
Rekommenderas att kursen avläggs efter att
alla obligatoriska kurser i franska avlagts, om
inte tillräcklig kunskap har inhämtats på annat
håll (t.ex. genom ett utbytesår i ett franskspråkigt land).
I kursen övas olika strategier för att
tala och använda språket muntligt i olika
situationer i enlighet med målen för språket. Ämnena för de muntliga övningarna är
aktuella händelser och de övriga kursernas
ämnesområden. Förmågan att tala språket uppövas med hjälp av krävande texter
i anslutning till nämnda ämnesområden
och material som övar talförståelsen. Som
en del av kursen avläggs ett prov i muntlig
språkfärdighet.
Kursen bedöms med ett vitsord som
baserar sig på vitsordet i provet i muntlig
språkfärdighet och på övrigt under kursen
visat kunnande. Över provet i muntlig språkfärdighet ges ett särskilt intyg som bilaga till
avgångsbetyget.
Vetenskap, ekonomi och teknik
I kursen betonas de studerandes förmåga att förstå också krävande språkligt stoff. Ämnen hämtas från olika
vetenskapsgrenar, tekniska rön, olika
former av kommunikation och näringslivet. Övningarna i lässtrategier fortsätter och de studerande slipar sin
skriftliga uttrycksförmåga genom att
skriva texter för olika ändamål. Kursen
bedöms med vitsord.
KE
F
Naturen och en hållbar utveckling
Kursen skall ge den studerande färdigheter
att förstå och använda språket på ämnesområdensom anknyter till naturen, naturvetenskaperna och en hållbar utveckling.
Detta kan göras genom extensiv textläsning. Kursen bedöms med vitsord.
Kultur
I kursen behandlas kultur i bred bemärkelse. De studerande skall utföra
ett större arbete om ett självvalt ämne
och presentera det. Kursen bedöms
med vitsord.
FY
FRA 7
29
SL
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
30 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
FRA 20
T
FRA 21
T
FRA 22
T
FRA 23
T
FRA 24
T
Förberedande övningskurs för studentexamen
Kursen omfattar övning med hjälp av tidigare års studentskrivningar: hörförståelse, text­för­ståelse, strukturuppgifter och uppsatsskrivning. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G).
Inledande repetitionskurs
Kursens mål är att hos studerandena skapa en god och likvärdig grund att
bygga på. Den är avsedd för årskurs ett. Repetition av central grammatik och
strukturer. Ordförrådet utvidgas. Kursen bedöms med vitsord.
Uppsatsskrivning
Övningskurs för studerande som vill förbättra sin skriftliga uttrycksförmåga.
Kursen bedöms med vitsord.
Litteraturläsning
Denna kurs avläggs efter kurs FRA 6.
Kursens mål är att fördjupa läsintresserade studerandes förmåga att på egen
hand analysera litteratur. En skriftlig överenskommelse med läraren måste
vara gjord innan arbetet med kursen inleds. Kursen bedöms med vitsord.
Internationellt samarbete och språkpraktik
Kursens mål är att ge studerandena en levande kontakt till språket och kulturen. Kursen kan avläggas antingen inom ramen för skolans utbytesprojekt eller
genom individuella språkstudier som omfattar utlandspraktik. De individuella
studierna måste i förväg planeras med en lärare. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G).
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Franska
A1 - lärokurs
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
HÄ
MU
KO
GY
31
SH
MoK
32 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
VALFRI LÄROKURS SOM PÅBÖRJATS I GRUNDSKOLAN (B2)
ENGELSKA
ENB2 1
F
Fritid och intressen
Ämnesområdena och situationerna anknyter till de ungas dagliga liv, intresseområden, fritid och hobbyer samt till
tjänster i anslutning till dem. I kursen befästs det ordförråd och de strukturer som
de studerande lärt sig i den grundläggande utbildningen. Talförståelse och muntlig kommunikation betonas, bland annat
övas förmågan att uttrycka åsikter och
kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas. Kursen bedöms med vitsord.
ENB2 2
REKOMMENDERAD
ENb2
STUDIEGÅNG FÖR
s att
Det rekommendera
ingsföljd
dn
or
i
s
ta
a
rn
rse
ku
ÅRSKURS 1 2
F ENB2 1, ENB2
ÅRSKURS 2
B2 4,
F ENB2 3, EN
6
ENB2 5, ENB2
F
Världen och vi
ÅRSKURS 3
8
F ENB2 7, ENB2
T ENB2 20
Kursen handlar om människor, geografi,
historia, sevärdheter och rekreations­
möjligheter i Finland och i främmande länder. Tonvikten ligger på talförståelse och
muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Skrivfärdigheten övas
med hjälp av kommunikativa uppgifter.
Kursen bedöms med vitsord.
ENB2 3
F
Förr och nu
I denna kurs behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. Teman är till exempel hälsa och välfärd. Tonvikten ligger på talförståelse och
muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas
med hjälp av kommunikativa uppgifter. Kursen bedöms med vitsord.
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Engelska
B2 - lärokurs
ENB2 4
F
ENB2 5
F
Studier och framtidsplaner
Kursen handlar om skola, studier efter
gymnasiet och arbetsliv samt om de
ungas framtids­planer. De studerande
skall öva sig i att uttrycka sig muntligt
och skriftligt om dessa teman, bland
annat i att lägga fram önskemål och
planer för framtiden. Kursen bedöms
med vitsord.
Kultur
Kursen kan till exempel handla om bildkonst, musik, film, teater eller idrott i
engelskspråkiga länder. Alla områden
av språkfärdigheten övas. Kursen bedöms med vitsord.
ENB2 6
F
Vår gemensamma jord
Studierna i kursen utgår från allmänt hållna texter − också medietexter − om den
samhälleliga verk­samheten i Finland och
i engelskspråkiga länder samt om jordens tillstånd och om fram­tiden. I kursen betonas textförståelse samt muntliga och skriftliga skildringar och korta
referat. Kursen bedöms med vitsord.
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
ENB2 7
F
ENB2 8
F
33
Vetenskap och teknik
Kursinnehållet bygger på allmänt
hållna texter från olika vetenskapsområden, om teknik och om olika former
av kommunikation. Tonvikten i kursen
läggs vid textförståelse, skriftliga övningar och grammatik. Kursen bedöms
med vitsord.
Naturen och en hållbar utveckling
Kursen handlar om naturen och naturfenomen samt om människans förhållande till naturen i den egna kulturen
och i kulturen i engelskspråkiga länder.
Kursens tonvikt ligger på textförståelse, skriftliga uppgifter och grammatik.
Kursen bedöms med vitsord.
ENB2 20
T
HÄ
GY
Förberedande övningskurs för studentexamen
Kursen omfattar övning med hjälp av
tidigare års studentskrivningar: hörförståelse, textförståelse, strukturuppgifter och uppsatsskrivning. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G).
MU
KO
SH
MoK
34 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
VALFRI LÄROKURS SOM PÅBÖRJATS I GRUNDSKOLAN (B2)
FRANSKA
FRB2 1
F
Fritid och intressen
Ämnesområdena och situationerna anknyter till de ungas dagliga liv, intresseområden, fritid och hobbyer samt till tjänster i anslutning till dem. I kursen befästs det ordförråd och de strukturer som de studerande lärt sig i den grundläggande utbildningen.
Talförståelse och muntlig kommunikation betonas, bland annat övas förmågan att
uttrycka åsikter och kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas. Kursen bedöms med vitsord.
REKOMMENDERAD
FRb2
STUDIEGÅNG FÖR
ÅRSKURS 1 F FRB2 1, FRB2 2
ÅRSKURS 2
B2 4,
F FRB2 3, FR
6
FRB2 5, FRB2
A
FI
B1
FI
FIM
FRB2 3
F
Förr och nu
I denna kurs behandlas livet förr och nu såväl
ur individens som ur samhällets synvinkel. Teman är till exempel hälsa och välfärd. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs.
Den skriftliga förmågan övas med hjälp av
kommunikativa uppgifter. Kursen bedöms med
vitsord.
ÅRSKURS 3
F FRB2 7, FRB2 8
T FRB2 20
FI
F
Världen och vi
Kursen handlar om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter
i Finland och i främmande länder. Tonvikten
ligger på talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Skrivfärdigheten övas med hjälp av kommunikativa
uppgifter. Kursen bedöms med vitsord.
s att
Det rekommendera
ingsföljd
dn
or
i
s
ta
a
rn
rse
ku
MO
FRB2 2
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Franska
B2 - lärokurs
FR
FRB2 8
4
F
B2
Studier och framtidsplaner
Kursen handlar om skola, studier efter gymnasiet och arbetsliv samt om de ungas framtids­
planer. De studerande skall öva sig i att uttrycka
sig muntligt och skriftligt om dessa teman,
bland annat i att lägga fram önskemål och planer för framtiden. Kursen bedöms med vitsord.
FRB2 5
F
FRB2 20
F
FRB2 21
F
Vetenskap och teknik
Kursinnehållet bygger på allmänt hållna texter
från olika vetenskapsområden, om teknik och
om olika former av kommunikation. Tonvikten
i kursen läggs vid textförståelse, skriftliga övningar och grammatik. Kursen bedöms med
vitsord.
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
T
Internationellt samarbete
och språkpraktik
Kursens mål är att ge studerandena en levande kontakt till språket
och kulturen. Kursen kan avläggas
antingen inom ramen för skolans
utbytesprojekt eller genom individuella språkstudier som omfattar
utlandspraktik. De individuella studierna måste i förväg planeras med
en lärare. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G).
FRB2 7
KE
T
Förberedande övningskurs
för studentexamen
Kursen omfattar övning med hjälp
av tidigare års studentskrivningar:
hörförståelse, textförståelse, strukturuppgifter och uppsatsskrivning.
Kursen bedöms med prestationsanteckning (G).
Vår gemensamma jord
Studierna i kursen utgår från allmänt hållna texter − också medietexter − om den samhälleliga
verk­samheten i Finland och i franskspråkiga länder samt om jordens tillstånd och om fram­tiden.
I kursen betonas textförståelse samt muntliga
och skriftliga skildringar och korta referat. Kursen bedöms med vitsord.
FY
F
Naturen och en hållbar utveckling
Kursen handlar om naturen och naturfenomen samt om människans
förhållande till naturen i den egna
kulturen och i kulturen i franskspråkiga länder. Kursens tonvikt ligger
på textförståelse, skriftliga uppgifter och grammatik. Kursen bedöms
med vitsord.
Kultur
Kursen kan till exempel handla om bildkonst,
musik, film, teater eller idrott i franskspråkiga
länder. Alla områden av språkfärdigheten övas.
Kursen bedöms med vitsord.
FRB2 6
35
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
36 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
VALFRI LÄROKURS SOM PÅBÖRJATS I GRUNDSKOLAN (B2)
TYSKA
TYB2 1
F
Fritid och intressen
Ämnesområdena och situationerna anknyter till de ungas dagliga liv, intresseområden,
fritid och hobbyer samt till tjänster i anslutning till dem. I kursen befästs det ordförråd
och de strukturer som de studerande lärt sig i den grundläggande utbildningen. Talförståelse och muntlig kommunikation betonas, bland annat övas förmågan att uttrycka
åsikter och kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas. Kursen bedöms med
vitsord.
TYB2 2
F
Världen och vi
Kursen handlar om människor, geografi,
historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i Finland och i främmande länder. Tonvikten ligger på talförståelse och
muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Skriv­färdigheten övas
med hjälp av kommunikativa uppgifter.
Kursen bedöms med vitsord.
TYB2 3
REKOMMENDERAD
tyb2
STUDIEGÅNG FÖR
s att
Det rekommendera
sföljd
ing
dn
or
kurserna tas i
ÅRSKURS 1 F TYB2 1, TYB2 2
ÅRSKURS 2
B2 4,
F TYB2 3, TY
6
TYB2 5, TYB2
F
Förr och nu
I denna kurs behandlas livet förr och nu
såväl ur individens som ur samhällets
synvinkel. Teman är till exempel hälsa och
välfärd. Tonvikten ligger på talförståelse
och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa
uppgifter. Kursen bedöms med vitsord.
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
ÅRSKURS 3
F TYB2 7, TYB2 8
T TYB2 20
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Tyska
B2 - lärokurs
TYB2 4
F
Studier och framtidsplaner
Kursen handlar om skola, studier efter gymnasiet
och arbetsliv samt om de ungas framtidsplaner.
De studerande skall öva sig i att uttrycka sig muntligt och skriftligt om dessa teman, bland annat i
att lägga fram önskemål och planer för framtiden.
Kursen bedöms med vitsord.
TYB2 5
F
Kultur
Kursen kan till exempel handla om bildkonst, musik, film, teater eller idrott i tyskspråkiga länder.
Alla områden av språkfärdigheten övas. Kursen
bedöms med vitsord.
TYB2 6
F
Vår gemensamma jord
Studierna i kursen utgår från allmänt hållna texter
− också medietexter − om den samhälleliga verksamheten i Finland och i de tyskspråkiga länderna
samt om jordens tillstånd och om fram­tiden. I
kursen betonas textförståelse samt muntliga och
skriftliga skildringar och korta referat. Kursen bedöms med vitsord.
TYB2 7
F
Vetenskap och teknik
Kursinnehållet bygger på allmänt hållna texter
från olika vetenskapsområden, om teknik och om
olika former av kommunikation. Tonvikten i kursen
läggs vid textförståelse, skriftliga övningar och
grammatik. Kursen bedöms med vitsord.
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
TYB2 8
37
F
Naturen och en hållbar utveckling
Kursen handlar om naturen och naturfenomen samt om människans förhållande till naturen i den egna kulturen
och i kulturen i tyskspråkiga länder.
Kursens tonvikt ligger på textförståelse, skriftliga uppgifter och grammatik.
Kursen bedöms med vitsord.
TYB2 20
T
TYB2 21
T
Förberedande övningskurs för studentexamen
Kursen omfattar övning med hjälp
av tidigare års studentskrivningar:
hörförståelse, text­för­ståelse, strukturuppgifter och uppsatsskrivning.
Kursen bedöms med prestationsanteckning (G).
Internationellt samarbete och språkpraktik
Kursens mål är att ge studerandena en levande kontakt till språket
och kulturen. Kursen kan avläggas
antingen inom ramen för skolans
utbytesprojekt eller genom individuella språkstudier som omfattar
utlandspraktik. De individuella studierna måste i förväg planeras med en
lärare. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G).
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
38 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
VALFRI LÄROKURS SOM PÅBÖRJATS I GYMNASIET (B3)
FRANSKA
F
FRB3 2
F
God dag, trevligt att träffas
Språket i kursen gäller grundläggande funktioner,
såsom att hälsa, att ta avsked och att presentera
sig. De studerande skall öva sig i att berätta om sig
själv och genom frågor locka sin/sina samtalspartner till detsamma. Ämnesområdena täcker också
familjen och mänskliga relationer och de studerande skall lära sig att klara sig i enkla alldagliga
språksituationer. Kursens tonvikt ligger på muntlig
kommunikation. Kursen bedöms med vitsord.
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG FÖR frb3
Det rekommenderas att
öljd
kurserna tas i ordningsf
ÅRSKURS 1 F FRB3 1, FRB3 2,
FRB3 3, FRB3 4
ÅRSKURS 2
F FRB3 5, FRB3 6,
FRB3 7, FRB3 8
Så ska saker och ting skötas
Kursen handlar om släkt, vänner och andra mänskliga relationer och om dagliga rutiner. De studerande skall öva sig i att klara sig i olika alldagliga
situationer, som att göra uppköp och uträtta ärenden i bank, post och hos läkare samt att utnyttja
trafikmedel, inkvarterings- och förplägnadstjänster. I kursen betonas talförståelse och muntlig
framställning. Kursen bedöms med vitsord.
ÅRSKURS 3
F FRB2 7, FRB2 8
T FRB3 20
FRB3 3
FRB3 1
F
Fritid och intressen
Ämnesområden och situationer i denna kurs tas ur de ungas dagliga liv och handlar om
fritidsverksamhet och hobbyer samt tjänster i anslutning till dem. I kursen betonas talförståelse och förmågan att tala det främmande språket, bland annat hur man uttrycker
åsikter på det. Kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas. Kursen bedöms med
vitsord.
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Franska
B3 - lärokurs
FRB3 4
F
Världen och vi
Kursen handlar om människor,
geografi, historia, sevärdheter och
rekreations­möjligheter i eget land
och i främmande länder. I kursen
betonas talförståelse och muntlig
kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Kursen bedöms med
vitsord.
FRB3 5
F
Förr och nu
I kursen behandlas livet förr och nu
såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. Teman är till exempel
hälsa och välfärd. I kursen betonas
talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas
med hjälp av kommunikativa uppgifter. Kursen bedöms med vitsord.
FRB3 6
F
Studier och framtidsplaner
Kursen handlar om skola, studier
och arbetsliv samt om de ungas
framtid. De studerande skall öva
sig i att tala och skriva kring dessa
teman samt lära sig att lägga fram
önskemål och planer för framtiden.
Kursen bedöms med vitsord.
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
FRB3 7
F
FRB3 8
F
39
Kultur
Kursen kan handla till exempel om bildkonst, musik,
film, teater eller idrott i främmande kulturer. Alla områden inom språkfärdigheten övas. Kursen bedöms
med vitsord.
Vår gemensamma jord
Kursstoffet bygger på lättfattliga texter − också medietexter − som anknyter till samhällelig verksamhet
i Finland och i franskspråkiga länder och handlar om
jordens tillstånd och om framtiden. I kursen betonas
textförståelse, beskrivningar och enkla redogörelser i
tal och skrift. Kursen bedöms med vitsord.
FRB3 20
T
Förberedande övningskurs för studentexamen
Kursen omfattar övning med hjälp av tidigare års studentskrivningar: hörförståelse, textförståelse, strukturuppgifter och uppsatsskrivning. Kursen bedöms
med prestationsanteckning (G).
FRB3 21
T
HI
MU
Internationellt samarbete och språkpraktik
Kursens mål är att ge studerandena en levande kontakt till språket och kulturen. Kursen kan avläggas
antingen inom ramen för skolans utbytesprojekt eller genom individuella språkstudier som omfattar utlandspraktik. De individuella studierna måste i förväg
planeras med en lärare. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G).
SL
HÄ
KO
GY
SH
MoK
40 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
VALFRI LÄROKURS SOM PÅBÖRJATS I GYMNASIET (B3)
RYSKA
RYB3 1
F
God dag, trevligt att träffas
Språket i kursen gäller grundläggande funktioner,
såsom att hälsa, att ta avsked och att presentera
sig. De studerande skall öva sig i att berätta om sig
själv och genom frågor locka sin/sina samtalspartner till detsamma. Ämnesområdena täcker också
familjen och mänskliga relationer och de studerande
skall lära sig att klara sig i enkla alldagliga språksituationer. Kursens tonvikt ligger på muntlig kommunikation. Kursen bedöms med vitsord.
RYB3 2
F
RYB3 3
F
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG FÖR ryb3
Det rekommenderas att
öljd
kurserna tas i ordningsf
ÅRSKURS 1 B3 3
F RYB3 1, RYB3 2, RY
ÅRSKURS 2
RYB3 6
F RYB3 4, RYB3 5,
ÅRSKURS 3
F RYB3 7, RYB3 8
T RYB3 20
Så ska saker och ting skötas
Kursen handlar om släkt, vänner och andra mänskliga
relationer och om dagliga rutiner. De studerande skall
öva sig i att klara sig i olika alldagliga situationer, som
att göra uppköp och uträtta ärenden i bank, post och
hos läkare samt att utnyttja trafikmedel, inkvarteringsoch förplägnadstjänster. I kursen betonas talförståelse och
muntlig framställning. Kursen bedöms med vitsord.
Fritid och intressen
Ämnesområden och situationer i denna kurs
tas ur de ungas dagliga liv och handlar om
fritidsverksamhet och hobbyer samt tjänster
i anslutning till dem. I kursen betonas talförståelse och förmågan att tala det främmande
språket, bland annat hur man uttrycker åsikter
på det. Kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas. Kursen bedöms med vitsord.
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
RYB3 4
F
Världen och vi
Kursen handlar om människor, geografi,
historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i eget land och i främmande
länder. I kursen betonas talförståelse
och muntlig kommuni­kation och grund­
strukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunika­tiva
uppgifter. Kursen bedöms med vitsord.
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Ryska
B3 - lärokurs
RYB3 5
F
Förr och nu
I kursen behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. Teman är
till exempel hälsa och välfärd. I kursen betonas
talförståelse och muntlig kommunikation och
grund­strukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Kursen bedöms med vitsord.
RYB3 6
F
Studier och framtidsplaner
Kursen handlar om skola, studier och arbetsliv
samt om de ungas framtid. De studerande skall
öva sig i att tala och skriva kring dessa teman
samt lära sig att lägga fram önskemål och planer för framtiden. Kursen bedöms med vitsord.
RYB3 7
F
Kultur
Kursen kan handla till exempel om bildkonst,
musik, film, teater eller idrott i främmande
kulturer. Alla områden inom språkfärdigheten
övas. Kursen bedöms med vitsord.
RYB3 8
F
Vår gemensamma jord
Kursstoffet bygger på lättfattliga texter − också
medietexter − som anknyter till samhällelig
verksamhet i Finland och i Ryssland och handlar om jordens tillstånd och om framtiden. I
kursen betonas textförståelse, beskrivningar
och enkla redogörelser i tal och skrift. Kursen
bedöms med vitsord.
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
RYB3 20
41
T
Förberedande övningskurs för
studentexamen
Kursen omfattar övning med hjälp
av tidigare års studentskrivningar:
hörförståelse, textförståelse, strukturuppgifter och uppsatsskrivning.
Kursen bedöms med prestationsanteckning (G).
RYB3 21
T
RYB3 22
T
Internationellt samarbete och
språkpraktik
Kursens mål är att ge studerandena en
levande kontakt till språket och kulturen. Kursen kan avläggas antingen
inom ramen för skolans utbytesprojekt
eller genom individuella språkstudier
som omfattar utlandspraktik. De individuella studierna måste i förväg planeras med en lärare. Kursen bedöms
med prestationsanteckning (G).
Turistryska
En fristående kurs för dig som vill bekanta dig med det ryska språket och
den ryska kulturen. Vi lär oss alfabetet
och användbara fraser för att klara de
vanligaste turistsituationerna. Kursens
tonvikt ligger på muntlig kommunikation. Kursen kan väljas i vilket skede av
studierna som helst. Kursen bedöms
med prestationsanteckning (G).
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
42 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
VALFRILÄROKURS
LÄROKURSSOM
SOMPÅBÖRJATS
PÅBÖRJATSIIGYMNASIET
GYMNASIET(B3)
(B3)
VALFRI
TYSKA
TYB3 1
F
God dag, trevligt att träffas
Språket i kursen gäller grundläggande funktioner, såsom att hälsa, att ta avsked och
att presentera sig. De studerande skall öva sig i att berätta om sig själv och genom
frågor locka sin/sina samtalspartner till detsamma. Ämnesområdena täcker också
familjen och mänskliga relationer och de studerande skall lära sig att klara sig i enkla
alldagliga språksituationer. Kursens tonvikt ligger på muntlig kommunikation. Kursen
bedöms med vitsord.
Det rekommenderas att
öljd
kurserna tas i ordningsf
ÅRSKURS 1 F TYB3 1, TYB3 2,
TYB3 3, TYB3 4
ÅRSKURS 2
F TYB3 5, TYB3 6,
TYB3 7, TYB3 8
A
FI
B1
FI
FIM
EN
TYB3 3
F
Fritid och intressen
Ämnesområden och situationer i denna kurs
tas ur de ungas dagliga liv och handlar om
fritidsverksamhet och hobbyer samt tjänster
i anslutning till dem. I kursen betonas talförståelse och förmågan att tala det främmande
språket, bland annat hur man uttrycker åsikter på det. Kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas. Kursen bedöms med
vitsord.
ÅRSKURS 3
F TYB2 7, TYB2 8
T TYB3 20
FI
F
Så ska saker och ting skötas
Kursen handlar om släkt, vänner och andra
mänskliga relationer och om dagliga rutiner.
De studerande skall öva sig i att klara sig i
olika alldagliga situationer, som att göra uppköp och uträtta ärenden i bank, post och hos
läkare samt att utnyttja trafikmedel, inkvarterings- och förplägnadstjänster. I kursen
betonas talförståelse och muntlig framställning. Kursen bedöms med vitsord.
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG FÖR Tyb3
MO
TYB3 2
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Tyska
B3 - lärokurs
TYB3 4
F
Världen och vi
Kursen handlar om människor, geografi, historia,
sevärdheter och rekreations­möjligheter i eget
land och i främmande länder. I kursen betonas
talförståelse och muntlig kommunikation och
grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter.
Kursen bedöms med vitsord.
TYB3 5
F
Förr och nu
I kursen behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. Teman är
till exempel hälsa och välfärd. I kursen betonas
talförståelse och muntlig kommunikation och
grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter.
Kursen bedöms med vitsord.
TYB3 6
F
Studier och framtidsplaner
Kursen handlar om skola, studier och arbetsliv
samt om de ungas framtid. De studerande skall
öva sig i att tala och skriva kring dessa teman
samt lära sig att lägga fram önskemål och planer
för framtiden. Kursen bedöms med vitsord.
TYB3 7
F
Kultur
Kursen kan handla till exempel om bildkonst, musik, film, teater eller idrott i främmande kulturer.
Alla områden inom språkfärdigheten övas. Kursen
bedöms med vitsord.
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
TYB3 8
43
F
Vår gemensamma jord
Kursstoffet skall bygga på lättfattliga texter − också medietexter − som
anknyter till samhällelig verksamhet i Finland och i tyskspråkiga länder och handlar om jordens tillstånd
och om framtiden. I kursen betonas
textförståelse, beskrivningar och
enkla redogörelser i tal och skrift.
Kursen bedöms med vitsord.
TYB3 20
T
Förberedande övningskurs
för studentexamen
Kursen omfattar övning med hjälp
av tidigare års studentskrivningar:
hörförståelse, textförståelse, strukturuppgifter och uppsatsskrivning.
Kursen bedöms med prestationsanteckning (G).
TYB3 21
T
Internationellt samarbete
och språkpraktik
Kursens mål är att ge studerandena en levande kontakt till språket
och kulturen. Kursen kan avläggas
antingen inom ramen för skolans
utbytesprojekt eller genom individuella språkstudier som omfattar
utlandspraktik. De individuella studierna måste i förväg planeras med
en lärare. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G).
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
44 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
MATEMATIK
LÅNG LÄROKURS
Syftet med den långa lärokursen i matematik är att ge de studerande
matematiska färdigheter som behövs i yrkes- och högskolestudier. De
som studerar lång matematik ges tillfälle att tillägna sig matematiska
begrepp och metoder samt lära sig förstå den matematiska kunskapens
natur.
Undervisningen syftar till att ge de studerande en klar uppfattning
om matematikens betydelse i samhällsutvecklingen och dess tillämpningsmöjligheter i vardagslivet, vetenskapen och tekniken.
Tekniska hjälpmedel används som stöd i undervisningen. De studerande skall få rutin i att använda symbolisk räknare också i experimentellt och undersökande syfte.
Lång matematik i Gymnasiet Lärkans läroplan
Avsikten med Lärkans tillämpade kurser är att de skall utgöra ett komplement till de riksomfattande kurserna. Kursen MAA21t läses i åk1,
först av alla kurser, som inledning till lärokursen i lång matematik. Den
repeterar grundläggande element i grundskolans lärokurs och förbereder för gymnasiets lärokurs. Kursen MAA20t ger en helhetsbild över
den långa lärokursen och fördjupar elevernas färdigheter inför studentprovet.
Lång matematik i studentexamen
Provet i lång matematik består av 15 uppgifter, av vilka högst 10 skall
behandlas. Provet innehåller också uppgifter från de fördjupade lärokurserna. Två av uppgifterna är mera krävande och bedöms med 0-9
poäng i stället för normala 0-6. Studerande som läst lång matematik
kan även välja att delta i det korta matematikprovet i studentexamen.
Lärkans kurs MAA20 är en studentförberedande kurs och väljs i anslutning till deltagandet i studentprovet i matematik.
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Matematik
Lång lärokurs
45
Arbetsmetoder
På grund av ämnets karaktär är undervisningen i hög grad lärarledd. Samtidigt uppmuntras studerandena att arbeta i grupp i
klass och självständigt hemma. I de kurser
som innehåller projekt skall studerandena
vägledas till undersökande och experimentella arbetsmetoder. En naturlig del i
undervisningen är användning av tekniska hjälpmedel.
Bedömning
I matematikundervisningen skall bedömningen utveckla de studerandes förmåga att presentera lösningar och stödja
dem i processen att bilda matematiska
begrepp. De skall lära sig att analysera
matematisk text samt kritiskt granska
det egna arbetet. Vid bedömningen av
kunnandet fästs uppmärksamheten
vid räknefärdigheten, valet av metoder
samt vid hur exakt och konsekvent slutsatserna är motiverade.
Byte av lärokurs
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
ÅRSKURS 1 O MAA 1, MAA 2, MA
A 3, MAA 4
F MAA 11
T MAA 21
ÅRSKURS 2
O MAA 5, MAA 7, MA
A 8, MAA 9,
MAA 6
F MAA 11,
(MAA 12 ,kräver MAA 8)
T MAA 22
ÅRSKURS 3
O MAA 10
F MAA 12, MAA 13 (eft
er alla
obligatoriska kurser)
T MAA 20
Vid byte från lång lärokurs till kort
används följande kursmotsvarigheter:
MAB1, MAA3
MAB2,
MAA1
MAB5, MAA7
MAB4 och MAA8
MAB3. TilläggsMAA6
prestationer kan krävas, särskilt om kursvitsordet måste omprövas.
En godkänd kurs som saknar motsvarighet i kort lärokurs överförs som en
tillämpad kurs och bedöms med ett G (godkänd prestation). En underkänd kurs
som saknar motsvarighet i den korta lärokursen kan inte överföras och räknas
därmed inte till godo som studieprestation.
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
46 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
MAA 1
O
MAA 2
O
Funktioner och ekvationer
Centralt innehåll: potensfunktioner,
potensekvationer, rotuttryck och potenser med rationell exponent samt
exponentialfunktioner. Förutom
kursprovet beaktas vid bedömningen
även timaktivitet och räkneflit.
FI
A
FI
B1
O
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
MAA 5
O
MAA 6
O
Vektorer
Centralt innehåll: vektorernas grundegenskaper, addition och subtraktion med vektorer
samt produkten av en skalär och en vektor,
skalärprodukten av vektorer i koordinatsystemet, räta linjer och plan i rymden. Förutom
kursprovet beaktas vid bedömningen även
timaktivitet och räkneflit.
Geometri
Centralt innehåll: den rätvinkliga triangeln, likformighet hos figurer och
kroppar, sinus- och cosinussatserna,
geometrin för cirkeln, dess delar och
räta linjer i anslutning till den, beräkning av längder, vinklar, areor samt
volymer i anslutning till figurer och
kroppar. Förutom kursprovet beaktas
vid bedömningen även timaktivitet
och räkneflit.
MO
O
Analytisk geometri
Centralt innehåll: punktmängdens ekvation,
räta linjens, cirkelns och parabelns ekvationer, ekvationer och olikheter med absoluta
belopp, lösning av ekvationssystem samt
en punkts avstånd från en linje. Eventuellt genomförs ett mindre projekt. Förutom
kursprovet beaktas vid bedömningen även
timaktivitet och räkneflit samt ett eventuellt
projekt.
Polynomfunktioner
Centralt innehåll: polynom samt kvadrerings- och konjugatreglerna, polynomfunktioner, andragrads- och högregradsekvationer, antalet rötter till
andragradsekvationer, faktorisering
av andragradspolynom, andragradsoch högregradsolikheter. Förutom
kursprovet beaktas vid bedömningen
även timaktivitet och räkneflit.
MAA 3
MAA 4
Sannolikhet och statistik
Centralt innehåll: diskret och kontinuerlig
statistisk fördelning, fördelningens karakteristikor, klassisk och statistisk sannolikhet, kombinatorik, reglerna för beräkning av
sannolikheter, diskret och kontinuerlig sannolikhetsfördelning, väntevärde för diskret
fördelning samt normalfördelning. Förutom
kursprovet beaktas vid bedömningen även
timaktivitet och räkneflit.
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Matematik
Lång lärokurs
MAA 7
O
MAA 8
O
MAA 9
O
47
Derivata
Centralt innehåll: rationella ekvationer och olikheter, funktioners
gränsvärde, kontinuitet och derivata, derivering av polynomfunktioner och av produkter och kvoter av funktioner, undersökning av polynomfunktioners förlopp och bestämning av deras extrem­v ärden.
Förutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitet och
räkneflit.
Rot- och logaritmfunktioner
Centralt innehåll: rotfunktioner och rotekvationer, exponentialfunktioner och exponential­ekvationer, logaritmfunktioner och logaritmekvationer, derivatan av sammansatta funktioner, inversa funktioner,
derivatan av rot-, exponential- och logaritmfunktioner. Eventuellt
genomförs ett mindre projekt. Förutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitet och räkneflit samt ett eventuellt projekt.
Trigonometriska funktioner och talföljder
Centralt innehåll: riktade vinklar och radianer, trigonometriska funktioner och deras symmetriska och periodiska egenskaper, trigonometriska ekvationer, de trigonometriska funktionernas deri­vator och
talföljder. Förutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitet och räkneflit.
MAA 10
O
Integralkalkyl
Centralt innehåll: begreppet primitiv funktion, primitiva funktioner till
elementära funktioner, bestämd integral, beräkning av areor och volymer. Förutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitet och räkneflit.
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
48 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
MAA 11
MAA 20
F
Talteori och logik
Centralt innehåll: formalisering av satser,
sanningsvärden hos satser, öppna satser,
kvantorer, direkta bevis, kontrapositionsbevis och indirekta bevis, hela tals delbarhet och delbarhets­ekvationer, Euklides
algoritm, primtal, aritmetikens grundsats
och kongruens hos hela tal. Förutom kursprovet beaktas vid bedömningen även
timaktivitet och räkneflit.
MAA 12
F
MAA 13
F
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
T
MAA 22
T
Matematiska IT-hjälpmedel
Centralt innehåll: Under kursen lär man sig använda program för att t.ex. visualisera rymdgeometriska objekt och rymdkroppar, utföra
symboliska och statistiska beräkningar.
Bedömning: Ett par större projekt utförs på
lektionstid och bedöms. För godkänt kursvitsord (G) krävs att dessa projekt är godkända.
Om eleverna gör ett projektarbete eller en
rapport för någon annan kurs kan även detta
utgöra underlag vid bedömningen.
Fortsättningskurs i differentialoch integralkalkyl
Centralt innehåll: funktioners kontinuitet
och deriverbarhet, allmänna egenskaper
hos kontinu­erliga och deriverbara funktioner, gränsvärden för funktioner och talföljder när variabelns värde går mot oändligheten samt generaliserade integraler.
Förutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitet och räkneflit.
FI
MAA 21
Matematikens verktyg
Kursen repeterar och fördjupar grunderna från
högstadiet, och inleder programmet i lång
matematik.
Centralt innehåll: Bråkräkning, förenkling
av uttryck, kvadrerings- och konjugatreglerna. Ekvationer av första graden, förstagradsfunktionen och räta linjen. Grundläggande
procent­
räkning, ekvationssystem. Kursen
bedöms med prestationsanteckning.
Numeriska och algebraiska metoder
Centralt innehåll: absoluta och relativa
fel, Newtons metod och iteration, delbarhetsalgoritmer för polynom, delbarhetsekvationer för polynom, förändrings­
hastigheter och areor. Förutom kursprovet
beaktas vid bedömningen även timaktivitet och räkneflit.
MO
T
Repetitionskurs
Centralt innehåll: procenträkning och problemlösning, ekvationslära, geometri och
trigonometri, differential- och integralkalkyl
samt behandling av gamla studentuppgifter i
matematik. Kursen bedöms med prestationsanteckning. För godkänt (G) krävs deltagande
i preliminärprovet i matematik.
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Matematik
Kort lärokurs
49
MATEMATIK
KORT LÄROKURS
Kort matematik i Gymnasiet Lärkans läroplan
Lärokursen i kort matematik består av sex obligatoriska och två fördjupade kurser.
Utöver dessa finns två tillämpade kurser: kursen MAB21 är en stödkurs i matematik, repetitions­kursen MAB20 rekommenderas för alla som deltar i studentprovet
i matematik.
Kort matematik i studentexamen
Korta matematiken kan väljas som ett frivilligt eller obligatoriskt ämne. Själva matematikprovet består av 15 uppgifter, av vilka högst 10 skall behandlas. I provet
ingår även uppgifter från de fördjupade kurserna.
Bedömning
I matematikundervisningen skall bedömningen utveckla de studerandes förmåga
att presentera lösningar och stödja dem i
processen att bilda matematiska begrepp.
De skall lära sig att analysera matematisk
text samt kritiskt granska det egna arbetet. Vid bedömningen av kunnandet fästs
uppmärksamheten vid räknefärdigheten,
valet av metoder samt vid hur exakt och
konsekvent slutsatserna är motiverade.
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
ÅRSKURS 1 O MAB 1, MAB 3, MA
B6
T MAB 21
ÅRSKURS 2
O MAB 2, MAB 4, MA
B5
F MAB 7
T MAB 21
Rekommenderad studiegång
Observera, för att slutföra programmet i
kort matematik inom tre år borde man
avlägga de obligatoriska kurserna under
de första två åren.
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
ÅRSKURS 3
F MAB 7, MAB 8
T MAB 20
SL
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
50 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
MAB 1
O
MAB 2
O
MAB 3
O
Uttryck och ekvationer
Centralt innehåll: linjära samband och
proportionalitet mellan storheter,
procenträkning och problemlösning,
uppställning av ekvationer samt grafisk och algebraisk lösning av dessa,
polynomfunktioner av andra graden
samt andragradsekvationer. Förutom
kursprovet beaktas vid bedömningen
även timaktivitet och räkneflit.
Geometri
Centralt innehåll: likformighet och areor, trigonometri i rätvinkliga trianglar,
Pythagoras sats, geometri i koordinatsystemet, polygoner och cirklar,
rymdkroppar och volymer. Förutom
kursprovet beaktas vid bedömningen
även timaktivitet och räkneflit.
Matematiska modeller I
Centralt innehåll: linjära och exponentiella modeller, lösning av exponentialekvationer med hjälp av logaritmer,
samt potensekvationer. Eventuellt genomförs ett mindre projekt. Förutom
kursprovet beaktas vid bedömningen
även timaktivitet och räkneflit samt
ett eventuellt projekt.
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
MAB 4
O
MAB 5
O
MAB 6
O
Matematisk analys
Centralt innehåll: grafiska och algebraiska
metoder för tolkning av derivatan, derivatan av en polynomfunktion, analys av
polynomfunktioners tecken och förlopp
samt största och minsta värdet för en polynomfunktion. Förutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitet
och räkneflit.
Statistik och sannolikhet
Centralt innehåll: sannolikhetsbegreppet,
formler för sannolikhet och användning av
modeller som åskådliggör dem, kombinatorik, karakteristikor för kontinuerliga och
diskreta statistiska fördelningar, samt
normalfördelning. Eventuellt genomförs
ett mindre projekt. Förutom kursprovet
beaktas vid bedömningen även timaktivitet och räkneflit samt ett eventuellt
projekt.
Matematiska modeller II
Centralt innehåll: ekvationer med två variabler, linjära ekvationssystem, grafisk
lösning av olikheter med två variabler,
linjär optimering samt talföljder. Förutom
kursprovet beaktas vid bedömningen
även timaktivitet och räkneflit.
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Matematik
Kort lärokurs
MAB 7
F
MAB 8
F
51
Ekonomisk matematik
Centralt innehåll: index och inflation, valutor, räntor och ränteräkning, kredit- och
skatte­kalkyler och andra liknande beräkningar, matematiska modeller för talföljder
och summor i ekonomiska sammanhang. Förutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitet och räkneflit.
Matematiska modeller III
Centralt innehåll: trigonometriska funktioner med hjälp av enhetscirkeln, vinkelenheten radianer, trigonometriska ekvationer av typen f(x) = a, grafiskt framställda funktioner av formen f(x) = A sin (bx) som modell för periodiska fenomen, vektorbegreppet
och principerna för grundläggande beräkningar med vektorer, framställning i komponentform och skalär produkt av vektorer i koordinatsystemet samt undersökning av
punkter och vinklar i två- och tredimensionella koordinatsystem med hjälp av vektorer. Förutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitet och räkneflit.
MAB 20
T
Repetitionskurs
Centralt innehåll: procenträkning och problemlösning, uttryck och ekvationer,
exponential­funktioner och –ekvationer, geometri och analytisk geometri, derivatan
och funktions­förlopp, sannolikheter och normalfördelningen. Kursen bedöms med
prestationsanteckning.
MAB 21
T
Stödkurs i matematik
Centralt innehåll: Mångsidiga övningar från centrala områden inom den korta matematikkursen. Kursen riktar sig till studerande som upplever att matematik är svårt
och kursen utformas i hög grad enligt deltagarnas behov. Betoning ligger på räknefärdighet och räknesäkerhet, samt att bygga upp ett helhetstänkande. Kursen rekommenderas under årskurs 1 eller 2.
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
52 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
BIOLOGI
Biologi i studentexamen
Biologi i Gymnasiet Lärkans
läroplan
De obligatoriska och fördjupade kurserna skall ge den studerande en god biologisk grund­kunskap och väcka intresse
hos studerandena för biologins olika
delområden.
De tillämpade kurserna i Gymnasiet
Lärkan vill ge de studerande en möjlighet att i praktiken studera naturen och
lär ut arbetsmetoder för biologiska studier både i fält och laboratorium.
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
ÅRSKURS 1 O BI 1
F BI 3
T BI 22, BI 23
FI
A
FI
B1
FI
FIM
Arbetsmetoder
I biologiundervisningen används ett brett
urval av arbetsmetoder. Föreläsningar, filmer och litteratu­rstudier samt studerandes
eget arbete och grupparbeten kompletteras med demonstrationer, laborationer och
praktiskt arbete. Även besök på institutioner, museer, exkursioner i naturen o. dyl.
förekommer i de fördjupade och tillämpade
kurserna.
Bedömning
I biologin bedöms de studerandes förmåga att
behärska och använda centrala begrepp inom
biologin samt att tillämpa biologisk kunskap.
Vid bedömningen skall läraren fästa uppmärksamhet vid de studerandes förmåga att
förstå naturvetenskapliga lagbunden­heter,
orsak och verkan, insikten om växelverkans
betydelse samt helhetsuppfatt­n ingen. Vid
bedömningen av färdigheterna betonas de
studerandes naturvetenskapliga skicklighet,
deras förmåga att arbeta i grupp och deras
förmåga att utnyttja olika källor och kritiskt
bedöma fakta. Man kan också ta hänsyn till
visat intresse för biologins olika delområden.
ÅRSKURS 2
O BI 2
F BI 4, BI 5
T BI 21, BI 22, BI 23
ÅRSKURS 3
F BI 5
T BI 20, BI 21, BI 22
MO
Ämnesrealen i biologi ingår i realgrupp 1
(BI, FIL, FY, HI, PS) och omfattar 12 frågor
av vilka man besvarar max. 8 frågor. Frågorna ställs utgående från de obligatoriska
och fördjupade kurserna, men de tillämpade
kurserna stöder dessa. Realprovets frågor i
biologi är ofta tillämpade och kan även vara
ämnesövergripande med kontakt­
y tor till
bl.a. geografi, hälsokunskap och kemi.
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Biologi
BI 1
O
BI 2
O
Organismernas värld
Centralt innehåll: biologin som vetenskap, biodiversitet och systematik, evolutionen dvs. livets utveckling och ekologi dvs. hur naturen fungerar. Kursen
bedöms med vitsord som baserar sig på
prov, arbeten och timkunskap.
KE
RE
RO
LK
F
FI
PS
HI
SL
BI 5
F
Bioteknologi
Förkunskaper: BI2.
Centralt innehåll: cellens finstruktur och kommunikationen mellan cellerna, cellerna
som protein­tillverkare, genfunktionerna, genteknologin
och dess möjligheter, mikroberna och deras betydelse,
biotekniken i industrin, växtoch djurförädling, etik och
lagstiftning inom gen­tekniken.
Kursen bedöms med vitsord
som baserar sig på prov, arbeten och timkunskap.
Miljöekologi
Förkunskaper: BI1.
Centralt innehåll: ekologisk forskning,
biodiversiteten och dess betydelse,
globala och lokala miljö­pro­blem och
vad som orsakar dem och tänkbara lösningar, den finländska naturens känslighet och en hållbar utveckling. Kursen
bedöms med vitsord som baserar sig
på prov, arbeten och timkunskap.
FY
F
Människans biologi
Förkunskaper: gärna BI2.
Centralt innehåll: särdragen hos
människans celler och vävnader, organismens byggnad
och funktion, regleringen av
livsfunktionerna, människans
förökning och livscykel, organismens anpassningsförmåga
och försvarsmekanismer. Kursen bedöms med vitsord som
baserar sig på prov, arbeten
och timkunskap.
Cellen och ärftligheten
Centralt innehåll: cellen som grundenhet
för livet, cellens energihushållning, hur
cell­funktionerna styrs, celldelning, ärftlighetens grunder, populationsgenetik
och den syntetiska evolutionsteorin.
Kursen bedöms med vitsord som baserar sig på prov, arbeten och timkunskap.
BI 3
BI 4
53
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
54 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
Bi 20
T
Repetitionskurs i biologi
Förkunskaper: BI 1, BI2, BI 3, BI 4, gärna Bi 5
Centralt innehåll: Kursen repeterar och fördjupar gymnasiekursen i biologi samt förbereder studerandena inför realprovet i biologi.
Kursen bedöms med prestationsanteckning
(G) på basis av timaktivitet, inlämningsuppgifter och prov.
BI 21
T
Laborativ kurs
Förkunskaper: BI1, BI2.
Centralt innehåll: laborationer och övningar
inom cellbiologi, genetik, populationsbiologi
och miljöekologi. Kursen bedöms med vitsord
som baserar sig på inlämnad laborationsdagbok med rapporter samt timkunskap.
BI 22
T
BI 23
T
Naturstudier
Centralt innehåll: skogsekosystem, myrekosystem, vattenekosystem, kulturekosystem
och stads­ekosystem. Kursen bedöms med
prestationsanteckning på basis av naturdagbok och timkunskap.
Djurens beteende
Förkunskaper: BI1.
Centralt innehåll: nedärvda och inlärda beteenden, djurens sinnen och kommunikation,
habitatval, födosöksbeteende, sociala beteenden, beteende i samband med reproduktion dvs. beteendeekologi och forskningsmetodik. Kursen bedöms med vitsord som
baserar sig på prov, arbeten och timkunskap.
GEOGRAFI
Geografi i Gymnasiet Lärkans läroplan
Bedömning
Undervisningen i geografi i gymnasiet skall
hjälpa de studerande att förstå globala, regionala och lokala företeelser och problem
och ge dem en inblick i hur problemen kan
lösas. De studerande skall lära sig hur man
med geografisk kunskap bättre kan se de
faktorer som bidrar till att världen förändras. De skall lära sig att formulera motiverade åsikter, att ta ställning till de förändringar som pågår både nära inpå och i hela
världen
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
I geografin bedöms hur förmågan att tänka
geografiskt utvecklats visavi kunskaper
och färdig­heter. Bedömningen skall inriktas på behärskningen av grundbegreppen,
på skickligheten i att motivera geografiska
påståenden och ställningstaganden samt
på förmågan att se regionala samband. Vid
bedömningen beaktas dessutom förmågan
att tolka och bedöma geografiskt kunskapsstoff och att tillämpa geografisk kunskap i
olika situationer. Färdigheter som bedöms
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Geografi
Arbetsmetoder
Geografiundervisningen använder sig av föreläsningar, diskussioner, filmer och littera­tur­­
studier. De studerandes eget arbete, grupparbeten och datorstött arbete är viktiga element
speciellt i de fördjupade kurserna.
Geografi i studentexamen
RO
LK
FI
PS
HI
O
GE 3
F
Riskernas värld
Förkunskap: GE 1, GE 2
Centralt innehåll: klassificering av risker,
deras betydelse, endogena hasarder, klimathasarder, miljörisker, befolkningshasarder och produktionshasarder. Vi studerar globala problem och risker samt sätt
att gardera sig mot dem. Kursen bedöms
med vitsord på basis av prov, arbeten och
timkunskap.
ÅRSKURS 3
F (GE 4)
T GE 20
RE
GE 2
En gemensam värld
Centralt innehåll: kulturgeografins väsen
och uppgifter, befolkningen och bosättningen, naturtillgångar, primärproduktion, industri och energi, kommunikationer och växelverkan, den mänskliga
verksamhetens regionala struktur, regionplanering och hållbar utveckling. Kursen bedöms med vitsord på basis av prov,
arbeten och timkunskap.
Ämnesrealen i geografi omfattar tio frågor av vilka
sex frågor får besvaras. Frågorna ställs utgående
från de obligatoriska och
fördjupade kurREKOMMENDERAD
serna. Det finns
STUDIEGÅNG
även ämnesöver­
gripande frågor. ÅRSKURS 1 O GE 1
Geografi ingår i
realgrupp 2 (RE,
ÅRSKURS 2
LK, SL, KE, GE,
O GE 2
HÄ).
F GE 3, GE 4
KE
O
Den blå planeten
Centralt innehåll: ett geografiskt tänkesätt,
jordens planetariska karaktär, atmosfärens och hydrosfärens uppbyggnad och
funktion, väder och klimat, endogena och
exogena processer, jordklotets växtlighetszoner och tolkning av naturlandskap
med hjälp av kartor och bilder. Kursen bedöms med vitsord på basis av prov, arbeten och timkunskap.
är förmågan att analysera, behandla och lägga
fram geografiska uppgifter såsom att läsa kartor
och annan grafisk framställning samt förmågan
att samarbeta.
FY
GE 1
55
SL
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
56 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
GE 4
GE20
F
Regionstudier
Förkunskap: GE 1, GE 2
Centralt innehåll: kartografins grunder och geografiska källor samt geografiska informations­system.
I kursen görs även en egen undersökning av ett
område: val av undersöknings­område, insamling
av material med hjälp av kartor, statistik, digitalt
GIS-material eller annat käll­material, behandling
och tolkning av materialet som resulterar i en områdesrapport. Kursen bedöms med vitsord på basis av
prov, arbeten och timkunskap.
T
Repetitionskurs i geografi
Förkunskap: GE 1, GE 2, GE 3, GE 4
Centralt innehåll: Kursen repeterar och fördjupar gymnasiekursen i geografi samt förbereder
eleverna inför realprovet i geografi. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G) på basis
av inlämningsuppgifter, timaktivitet och prov.
FYSIK
Fysik i Gymnasiet Lärkans läroplan
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
De olika fysikkurserna utgör självständiga helheter.
Trots detta, beroende på fysikens kumulativa natur,
krävs det ofta förkunskaper till vissa kurser. I den
rekommenderade studiegången har kravet på förkunskaper till de fördjupade kurserna på ett naturligt sätt
beaktats. De tillämpade kurserna, med undantag för
kursen Modern fysik (FY23), kräver inga som helst förkunskaper och kan väljas när som helst under gymnasietiden.
ÅRSKURS 1 O FY 1
F FY 2, FY 3
ÅRSKURS 2
F FY 4, FY 5, FY 6
T FY 21, FY 22
ÅRSKURS 3
F FY 7, FY 8
T FY 20, FY 23
Fysik i studentexamen
Realprovet i fysik ingår i realgrupp 1 (BI, FIL, FY, HI,
PS). Uppgifterna är 13 till antalet, varav högst åtta
besvaras. Uppgifterna i fysik baserar sig på kurserna
FY1-FY8.
Ca 60% av uppgifterna består åtminstone delvis
av räkneuppgifter, som mäter identifieringen av feno-
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Fysik
derande ges också en möjlighet att via exkursioner bekanta sig med närliggande industri,
universitet, högskolor och forskningsinstitut.
men och tillämpningen av de lagar som styr dessa
fenomen. Vidare kan dessa uppgifter bestå av
tolkning av grafiska framställningar och analys av
mätresultat. Ca 40 % av uppgifterna är essäuppgifter, som i fysiken ofta är slutledningsuppgifter,
analys av fenomen utifrån kunskaper i fysik samt
uppgifter av typen ”svara kort” och ”motivera det
rätta alternativet”. I realprovet kan finnas 1-4 uppgifter som överskrider ämnesgränserna. Provet i
fysik kan innehålla uppgifter integrerade med andra naturvetenskaper, särskilt med kemin.
För de studerande som ämnar delta i realprovet i fysik rekommenderas repetitionskursen
FY20, där en helhetsbild av fysiken presenteras
och där helheter sammanfattas. Direkta uppgifter från de övriga tillämpade kurserna ingår ej i
realprovet, men indirekt ökar de djupet i de studerandes fysikkunskaper, vilket kan återspeglas i
provprestationerna.
Bedömning
Bedömningen i ämnet fysik skall stödja sig
på de punkter i de olika kurserna som nämns
i läroplanen och beakta hur väl den studerande behärskar och kan tillämpa dem speciellt med hjälp av matematiska modeller. I
bedömningen beaktas även skickligheten i
experimentellt arbete och informationsteknik samt hur väl andra nödvändiga färdigheter, som att beskriva fysikaliska problemlösningsprocesser, har utvecklats.
Bedömningen grundar sig dels på skriftliga prov, förhör, inlämnade alster och utförda
laborationer, men även på en kontinuerlig
iakttagelse av den studerandes inställning,
motivation, engagemang och prestationer
under lektionstid. I början av varje kurs genomgås mera noggrant bedömningskriterierna för respektive kurs.
Slutbedömningen i fysik grundar sig på
den studerandes samtliga kurser, dock så
att de senare kurserna väger tyngre än de
tidigare.
Arbetsmetoder
Arbetsmetoderna består av föreläsningar, diskussioner, demonstrationer och laborationer - där
alldeles särskild vikt fästs vid användning av digital mätteknik och på datorbaserad behandling av
mätdata. Vidare utför de studerande ibland självständigt arbete och olika projektarbeten. De stu-
FY 1
57
O
Fysiken som naturvetenskap
Centralt innehåll: fysikens betydelse ur historisk synvinkel samt i våra dagar, materiens
och universums grundstruktur och grundformerna för växelverkan, energiförändringar,
speciellt strålning i både naturliga och artificiella processer, betydelsen av experiment
och modeller då fysikaliska teorier byggs upp, mätningar, presentation av mätresultaten och uppskattning av deras tillförlitlighet, kraft som orsak till att en rörelse förändras
och de grundbegrepp som behövs för att beskriva rörelser samt grafisk avbildning av
rörelser. Kursen bedöms med vitsord.
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
58 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
FY 2
F
FY 3
F
Värme
Centralt innehåll: gasers tillståndsförändringar och värmeutvidgning,
tryck, hydro­statiskt tryck, uppvärmning och avkylning av kroppar, fasförändringar och värmeenergi, mekanisk
energi, arbete, effekt och verkningsgrad, värmelärans huvudsatser, energi i slutna system och energikällor.
Kursen bedöms med vitsord.
FI
A
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
F
FY 7
F
Elektromagnetism
Centralt innehåll: magnetisk kraft, magnetfält och
materia i magnetfält, laddade partiklar i homogena el- och magnetfält, induktionslagen och
Lenz’ lag, induktions­fenomen: virvel­strömmar,
generatorer och självinduktion, energitransport
med hjälp av elström, mätning av effektiv spänning och ström samt bestämning av impedansens frekvensberoende, svängnings­kretsar och
antenner, elektromagnetisk kommunikation,
elsäkerhet och energiindustrin. Kursen bedöms
med vitsord.
F
FI
FY 6
Elektricitet
Centralt innehåll: galvaniska element, elström i
metalliska ledare, mätning av ström och spänning, Ohms lag, Joules lag, resistans, koppling
av motstånd och Kirchhoffs lagar, Coulombs lag,
homogena el-fält och materia i el-fält, kondensatorer, kopplingar och energi samt elström i halvledare. Kursen bedöms med vitsord.
Rörelselagarna
Centralt innehåll: rörelsemodeller och
Newtons lagar, distans- och kontaktkrafter, speciellt krafter som
motverkar rörelse samt lyftkraft,
rörelsemängdens konstans och impulsprincipen, kinetisk och potentiell
energi, begreppet arbete, samt vibrationsrörelsens energi. Kursen bedöms
med vitsord.
MO
F
Rotation och gravitation
Centralt innehåll: kraftmoment och rotationsjämvikt, modeller för rotationsrörelse, likformig
och likformigt accelererad rotationsrörelse, ekvationen för rotationsrörelse, rörelse­mängds­
momentets konstans, rotationsrörelsens energi,
cirkelrörelse och dess acceleration, gravitation
och rörelser som påverkas av gravitation, kaströrelser och planeternas rörelser, satelliter och
deras användning. Kursen bedöms med vitsord.
Vågrörelse
Centralt innehåll: harmoniska krafter
och vibrationsrörelser, vågrörelsers
uppkomst och utbredning, vågrörelsers interferens, diffraktion och
polarisation, reflexion, brytning och
totalreflexion, ljus, speglar och linser,
ljud, hälsoeffekter av buller och olika
sätt att skydda sig mot kraftigt ljud.
Kursen bedöms med vitsord.
FY 4
FY 5
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Fysik
FY 8
F
Materia och strålning
Centralt innehåll: elektromagnetisk strålning, röntgenstrålning,
svarta kroppars strålning, fotoelektriska effekten, strålningens
partikelkaraktär och partiklars
vågkaraktär, atommodeller med
Bohrs atommodell som exempel,
kvantfenomen, linjespektrum,
atomens energitillstånd och energinivådiagram, atomkärnans
byggnad, radioaktivitet och strålsäkerhet, ekvivalensen mellan
massa och energi, kärnreaktioner
och kärnenergi, materiens minsta
beståndsdelar och klassificeringen av dem samt studiebesök.
Kursen bedöms med vitsord.
FY 20
RE
RO
LK
T
FI
PS
HI
FY 22
T
FY 23
T
Fysikens idéhistoria
Bland annat följande teman tas upp: personerna bakom alla de kända namnen
vi läser om i fysiken, rörelsens problem
från Zenon, via Galilei till myoner, termodynamik och tidens riktning, rumtid och
fyrdimensionell världsbild, relativitet, att
begripa sig på världen, solen på natten,
kvantmekaniken och svaren på de eviga
frågorna. Kursen bedöms med prestationsanteckning. För godkänd prestation krävs aktivt deltagande och fullgjort projektarbete.
Kursen erbjuder en repetition av
gymnasiets fördjupade fysik, en
översikt över fysikens olika delområden, en sammanfattning
av helheter samt repetition inför
studentexamen. Kursen bedöms
med prestationsanteckning. För
godkänd kurs krävs aktivt deltagande samt genomfört preliminärt prov i fysik. Kursen beaktas
som en tilläggsprestation vid
fastställandet av slutvitsordet
för hela lärokursen i fysik.
KE
T
Astronomi och kosmologi
Centralt innehåll: avstånd och avståndsmätning, himlakroppars rörelse, lagarna
som styr universum, gravitation, ljusets
spridning, ljusets spektra, stjärnors uppkomst, sammansättning och utveckling,
planetsystemet, stjärnbilder och mytologi, Big Bang-teorin samt astronomiska
observationer i skolans observatorium.
Kursen bedöms med prestationsanteckning.
Repetitionskurs inför studentexamen
FY
FY 21
59
Modern fysik
Förkunskap: FY8
Centralt innehåll: relativitetsteori, kvantmekanik, elementarpartiklar, fördjupad
kärnfysik och studiebesök. Kursen bedöms med prestationsanteckning.
SL
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
60 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
KEMI
Kemi i Gymnasiet Lärkans läroplan
i realgrupp 2 (RE, LK, SL, KE, GE, HÄ)
och omfattar tolv (12) uppgifter av varierande svårighetsgrad, av vilka åtta
(8) besvaras. Uppgifterna baserar sig
på den obligatoriska och de fördjupade
kurserna. En till tre (1-3) av uppgifterna kan vara ämnes­överskridande,
vilket innebär att behandlingen bör
omfatta stoff från närliggande ämnen,
för kemins del i första hand från de övriga naturvetenskaperna biologi, fysik
och geografi.
Kemikurserna i Gymnasiet Lärkans läroplan motsvarar riksläroplanen utökad
med två tillämpade skolvisa kurser. Den
första av dem, KE20 Repetitionskurs, har
kommit till av behovet att sammanfatta
och integrera delområdena i gymnasiets
kemikurser till en helhet samt att förse
studerandena med beredskap, färdigheter
och arbetsrutiner så att de framgångsrikt
kan besvara kemiuppgifter i ämnesrealprovet för sin studentexamen.
Den andra tillämpade kursen, KE21
Hälsans kemi, betjänar åtminstone två
syften, dels att ge en allmänbildning
med kemiskt perspektiv på sunda livsvanor, dels att förbereda studerandena för
inträdes­förhör och studier förknippade
med människans hälsotillstånd som t.ex.
läkare, psykolog, sjukvårdare, fysioterapeut, gymnastiklärare eller tränare. Kurs
KE21 kan förverkligas i samarbete med
biologi och eventuellt också psykologi och
hälsolära för att integrera dessa ämnen
och ge beredskap att besvara ämnes­över­
skridande uppgifter i realprovet.
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
ÅRSKURS 1 O KE 1
F KE 2
ÅRSKURS 2
F KE 3, KE 4, KE 5
T KE 21
ÅRSKURS 3
T KE 20
Kemi i studentexamen
Kemi är ett av de valbara realämnesalternativ som enligt studerandes val kan ingå
i student­e xamen antingen som ett frivilligt eller ett obligatoriskt prov. Kemi ingår
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Kemi
Arbetsmetoder
samt utvärdering av arbetsbeskrivningar,
projekt, föredrag och rapporter. Dessutom
följer man kontinuerligt med hur studerandes begreppsliga och metodiska kunskaper
och färdigheter utvecklas. Kurserna KE1,
KE2, KE3, KE4, KE5 och KE21 bedöms
enligt vitsordsskalan 4-10, kursen KE20
som godkänd /underkänd. De tillämpade
kurserna KE20 och KE21 kan inte avläggas
genom att tentera.
Centrala arbetsmetoder för undervisning i
kemi är föreläsningar, handledda och självständiga övningsuppgifter samt räkneövningar, demonstrationer och laborationer
med tillhörande laborationsrapporter, projektarbeten både individuellt och i grupp,
användning av virtuella inlärningsmiljöer
samt företagsbesök och exkursioner.
Bedömning
Rekommenderad studiegång
I bedömningen poängteras studerandes förmåga att förstå och tillämpa kemiska fakta.
Dessutom bedöms förmågan att experimentellt och med hjälp av övriga tillförlitliga källor både ta fram och på olika sätt bearbeta
information. Den studerandes kunskaper
och färdigheter i kemi bedöms genom kurstentamina och uppföljning av aktivitet,
initiativ­förmåga och experimentellt arbete
KE 1
61
För ett fungerande helhetsarrangemang
föreslås att kurserna i kemi väljs enligt stigande kursnummer, med undantag av kurs
KE21, Hälsans kemi, som kan väljas när
som helst efter att kursen KE1 avklarats.
Studeranden som planerar avlägga ämnesrealprovet i kemi rekommenderas välja
repetitionskurs KE20.
O
Människans kemi och kemin i livsmiljön
Centralt innehåll: organiska ämnesgrupper som kolväten, organiska syreföreningar,
organiska kväveföreningar samt deras egenskaper och tillämpningar, bindningar i
och polaritet hos organiska föreningar, olika slags blandningar, substansmängder
och halter, organiska föreningars redoxreaktioner och reaktioner med protonöverföringar.
I bedömningen betonas studerandens förmåga att förstå och tillämpa kemiska
fakta. Dessutom bedöms förmågan att experimentellt och med hjälp av litteratur
både ta fram och på olika sätt bearbeta information. Kursen omfattar alternativt
en serie räkneuppgifter i kemi eller ett skriftligt projektarbete om någon valbar
organisk föreningstyp, klassificerad enligt funktionell grupp och bedöms enligt
vitsordsskalan 4-10 så att räkneuppgifterna/projektarbetet bestämmer högst en
fjärdedel av kursvitsordet.
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
62 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
KE 2
F
KE 3
F
Kemins mikrovärld
Förkunskap: KE1
Centralt innehåll: grundämnenas egenskaper och det periodiska systemet, elektron­höljets strukturer och atomorbitaler, bestämning av oxidationstal och förenings­formler,
kemisk bindning, bindningsenergi och kemiska ämnens
egenskaper, hybridi­sering av atomorbitaler och organiska
föreningars bindnings- och rymdstrukturer samt isomeri.
I bedömningen poängteras de studerandes förmåga
att förstå och tillämpa kemiska fakta. Dessutom bedöms
förmågan att experimentellt och från övriga källor både ta
fram och på olika sätt bearbeta information. Kursen omfattar alternativt en serie räkneuppgifter i kemi eller ett
skriftligt projektarbete om ett valfritt grundämne, dess
egenskaper och användning och bedöms i vitsordsskalan
4-10. Räkneuppgifterna/projektarbetet bedöms som en
provuppgift.
Reaktioner och energi
Förkunskap: KE2
Centralt innehåll: symbolspråket för kemiska reaktioner, organiska och oorganiska reaktionstyper, mekanismer och til�lämpningar, stökiometriska beräkningar och den allmänna
gaslagen, energiförändringar i kemiska reaktioner samt reaktionshastigheter och de faktorer som påverkar hastigheterna.
I bedömningen poängteras studerandes förmåga att
förstå och tillämpa kemiska fakta, speciellt i stökiometriska
räkneuppgifter. Dessutom bedöms deras förmåga att experi­
mentellt och med hjälp av andra källor både ta fram och på
olika sätt bearbeta information. Kemiska räkne­uppgifter ingår
i kursen som inlämningsarbete och kurs­bedöm­ningen sker i
vitsordsskalan 4-10 så att inlämningsuppgiften bedöms som
en provuppgift.
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
KE 4
F
Metaller och material
Förkunskap: KE3
Centralt innehåll: metallernas elektrokemiska spänningsserie, normalpotential, kemiska element och
elektrolys, redoxreaktioner,
metaller, icke-metaller och
deras syre- och väteföreningar samt biopolymerer,
syntetiska polymerer och
kompositer.
I bedömningenbetonas
studerandes förmåga att förstå och tillämpa kemiska fakta. Dessutom bedöms deras
förmåga att experimentellt
och med hjälp av övriga källor
både ta fram och på olika sätt
bearbeta information. Kursen
omfattar alternativt en serie
räkneuppgifter i kemi eller
ett skriftligt projektarbete
om antingen en grupp (4-6 st)
centrala grundämnen och deras framställning och egenskaper eller (alternativt) om
en framställningsprocess eller central produkt inom den
kemiska industrin. Kursen
bedöms enligt vitsordsskalan
4-10 så att räkneuppgifterna
/projektarbetet ger högst en
fjärdedel av kursvitsordet.
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Kemi
KE 5
F
Reaktioner och jämvikt
Förkunskap: KE4
Centralt innehåll: reaktionsjämvikt, jämvikt
mellan syror och baser, starka och svaga
protolyter, buffertlösningar och deras betydelse, löslighet och mättad lösning samt
grafisk framställning av jämvikt.
I bedömningen betonas studerandes
förmåga att förstå och tillämpa kemiska
fakta, speciellt i stökiometriska uppgifter
där man matematiskt behandlar kemiska
jämvikter. Dessutom bedöms deras förmåga att experimentellt ta fram och på olika
sätt bearbeta information, speciellt grafiska presentationer. Kursen omfattar stökiometriska uppgifter om kemisk jämvikt
och grafisk tolkning av dem som obligatoriskt inlämningsarbete och bedöms enligt
vitsordsskalan 4–10 så att inlämningsuppgiften bedöms som en prov­uppgift.
KE 20
T
Repetitionskurs i kemi
Kursen repeterar innehållet i kemikurserna
KE1, KE2, KE3, KE4 och KE5. Studerandes
individuella skriftliga inlämningsarbeten
som är av samma eller liknande typ och
kravnivå som realprovsuppgifterna utgör
grund för bedömningen. Kursen bedöms
med prestations­a nteckning (G). Denna
kurs kan inte avläggas genom tentamen.
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
KE 21
63
T
Hälsans kemi
Förkunskap: KE1
Centralt innehåll: funktionell föda och
genmodifierad mat, de centrala kemiska
processerna vid hälsa och sjukdomstillstånd, läkemedelsindustrin av idag och
hur den har sitt ursprung i urgamla traditioner som läkemedelsväxter, hälsoörter
och homeopati, spårämnen och enzym
och deras funktion i de biokemiska processerna i levande organismer.
I bedömningen betonas studerandes
förmåga att förstå och tillämpa kemiska
fakta. Dessutom bedöms förmågan att
på olika sätt, främst med hjälp av litteraturkällor, ta fram och på olika sätt bearbeta information. Kursen omfattar tre
individuella delprestationer: en skriftlig
essä, en muntlig presentation för samt
en opponering av en annan deltagares
muntliga presentation. Tonvikten i bedömningen ligger på den kemiska infallsvinkeln i behandlingen av ämnet.
De tre delområdena är 1) mervärdesmat och funktionell föda, 2) biokemiska
processer i människo­kroppen vid hälsa
och sjukdom samt 3) läkemedelsörter
och mediciner. Delprestationerna bedöms enligt skalan 4-10 och ett vägt
medeltal med huvudvikt på den skriftliga
essän avgör kursvitsordet. Denna kurs
kan inte avläggas genom tentamen.
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
64 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
RELIGION
EVANGELISK-LUTHERSK
Evangelisk-luthersk religion i Gymnasiet Lärkans läroplan
Ämnet evangelisk-luthersk religion omfattar i Lärkan förutom de nationella obligatoriska och fördjupade kurserna en kurs i aktuell religion i media och forskning,
där lärostoffet i de tidigare kurserna även repeteras. Kursen Religionernas värld
(RE4) förverkligas i samarbete med kursen Olika sätt att förklara världen i livsåskådningstraditionen (LK5).
Ämnet i studentexamen
Evangelisk-luthersk religion är ett ämne som kan avläggas som ett realprov i studentexamen. Provet i evangelisk-luthersk religion ingår i realgrupp 2 (RE, LK, SL,
KE, GE, HÄ) och omfattar tio (10) uppgifter varav maximalt sex (6) uppgifter skall
besvaras. Varje prov kan innehålla 1-2 speciellt krävande jokeruppgifter. Dessutom
innehåller varje realämnesprov 1-4 uppgifter som överskrider ämnesgränserna.
Både vanliga uppgifter och jokeruppgifter kan vara ämnes­övergripande. Provet baseras på de obligatoriska och fördjupade kurserna. Kursen RE20 repeterar de tidigare kursernas innehåll och förbereder för studentprovet i religion.
Arbetsmetoder
Undervisningen varieras genom att erbjuda olika arbetsmetoder. Exempel på arbetsmetoder är lärarledd undervisning i klass, fördjupande grupp- eller pararbeten
och reflekterande självständiga – muntliga och skriftliga – uppgifter samt diskussion i klass.
Bedömning
I religionsundervisningen inriktas bedömningen på hur väl de studerande kan tänka och uttrycka sig i religiösa termer, vilket innebär förmåga att jämföra, analysera
och bedöma religioner och den växelverkan som sker mellan religionen, kulturen
och samhället. De handleds i att själva försöka bedöma hur väl de uppnått sina mål.
Studiernas omfattning och kvalitet samt de studerandes individuella färdigheter
beaktas. Bedömningen skall sporra de studerande till att planera, utvärdera och
utveckla sitt arbete.
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Religion
evangelisk-luthersk
ÅRSKURS 2
O RE 2
F RE 4, RE 5
ÅRSKURS 3
O RE 3
T RE 20, RE 21
LK
RE 3
O
Centralt innehåll: de centrala livsfrågorna, den
kristna synen på Gud, människan, naturen och
frälsningen, begreppen gott och ont, den kristna
etiken och etiska teorier, individualetiska och
samhällsetiska frågor. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen.
De som avser att avlägga realprovet
i religion före tredje årets vårtermin
måste planera sina kursval i tid och
diskutera saken enskilt med ämnesläraren.
RO
O
Människans liv samt etik
Rekommenderad studiegång
RE
RE 2
Kyrkan, kulturen och samhället
Centralt innehåll: den kristna kyrkans uppkomst,
från urkyrkan till separationen mellan den östkatolska och den västkatolska kyrkan, den västkatolska kyrkan under medeltiden, utvecklingen
inom den östkatolska kyrkan, reformationen och
kyrkornas utveckling under nya tiden, den moderna kristenheten och kyrkornas roll i dagens
värld samt dialogen mellan olika kyrkor och religioner. Kursen bedöms med vitsord baserat på
de olika delområdena i kursen.
ÅRSKURS 1 O RE 1
KE
O
Religionens natur och betydelse
Centralt innehåll: religionsbegreppet och religionsforskning, religiösa kärnfrågor, religionen i
samhället och som individuell upplevelse, världsreligioner: judendom, islam, hinduism, buddhism.
Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika
delområdena i kursen.
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
FY
RE 1
65
FI
PS
HI
SL
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
66 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
RE 4
F
RE 5
F
RE 20
Religionernas värld
I kursen behandlas Kinas och Japans religioner,
samt fördjupning i de övriga världsreligionerna
och olika naturreligioner. Världsbild och föreställningar, heliga skrifter, riter och högtider samt
olika religioners förhål­lande till kultur och politik
granskas. Kursen bedöms med vitsord.
T
Fördjupa och repetera religion
Kursen fördjupar och repeterar innehållet från de obligatoriska och fördjupade kurserna i religion och förbereder
för realprovet i religion. Kursen bedöms
med prestationsanteckning (G).
RE 21
T
Aktuell religion i media och forskning
Under kursen granskas hur religionen
lyfts fram i olika media. Dessutom behandlas aktuell religionsvetenskaplig
och teologisk forskning. Under kursen
kopplas aktuella teman till innehållet i
övriga religionskurser. Kursen bedöms
med prestationsanteckning (G) baserat på de olika delområdena i kursen.
Vad tror finländaren på?
Centralt innehåll: den fornfinska religionen, huvudlinjer i den finländska kyrkohistorien, den
lutherska kyrkan och övriga kristna kyrkor i dagens Finland, icke-kristna rörelser i Finland och
kristendomens inflytande på den finländska
kulturen och det finländska samhället. Kursen
bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen.Kursen erbjuds inte läsåret 2014-15.
RELIGION ORTODOX
Undervisningsarrangemang
Provet i ortodox religion omfattar tio
(10) uppgifter varav sex (6) uppgifter
skall besvaras. Provet kan innehålla 1–2
speciellt krävande jokeruppgifter.
De ortodoxa religionskurserna läses som växelkurser i tur och ordning. De bjuds ut som s.k. ”centralt utbjudna kurser” för samtliga svenskspråkiga
gymnasier i Helsingfors. De obligatoriska kurserna läses under höstterminen och de fördjupade
kurserna under vårterminen.
Bedömning
I religionsundervisningen skall bedömningen inriktas på hur väl de studerande
kan tänka och uttrycka sig i religiösa termer. Studiernas omfattning och kvalitet
samt de studerandes individuella färdigheter beaktas.
Ämnet i studentexamen
Ortodox religion är ett ämne som kan avläggas
som ett realprov i studentexamen och ingår i realgrupp 2 (RE, RO, LK, SL, KE, GE, HÄ). MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Religion
ortodox
RO 1
O
RO 2
O
RO 3
O
RO 4
F
RO 5
F
67
Den ortodoxa världen
Centralt innehåll: fornkyrkan, den bysantinska tiden, separationen mellan den
östliga och den västliga kyrkan, den ryska kyrkan och de övriga lokala ortodoxa
kyrkorna, de orientaliska kyrkorna samt kyrkorna i väst. Kursen bedöms med
vitsord.
Dogmatik och etik
Centralt innehåll: källorna för den ortodoxa läran och begreppet helig, den heliga
Treenigheten, Gudaföderskan, heliga människor och helgandet av tiden, den ortodoxa människosynen samt individualetiska och samhällsetiska frågor. Kursen
bedöms med vitsord.
Bibelkunskap
Centralt innehåll: Gud och människan i Pentateuken, Vishetslitteraturen, profeterna och väntan på Messias, evangeliernas tillkomst och särdrag, Jesu person
samt Apostlagärningarnas beskrivning av kyrkans första skeden samt Paulus
och hans brev. Kursen bedöms med vitsord.
Religionernas värld
Under kursen behandlas hinduismen, buddhismen, de kinesiska och japanska
religionerna, judendomen och islam utgående från nedannämnda teman. Dessutom granskas de drag som är gemensamma för naturfolkens religioner. Kursen
bedöms med vitsord.
Det ortodoxa Finland
Innehåll: fornfinsk tro, de ortodoxa mellan öst och väst, från katolicism till lutherdom, den ortodoxa kyrkan i självständighetstidens Finland, den ortodoxa traditionen hos invandrare, enhet och särdrag samt den religiösa situationen i våra
dagars Finland. Kursen bedöms med vitsord.
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
68 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
REKOMMENDERAD STUDIEGÅNG
LIVSÅSKÅDNINGS-
KUNSKAP
ÅRSKURS 1 O LK 1
Livsåskådningskunskap i Gymnasiet Lärkans läroplan
ÅRSKURS 2
O LK 2 ELLER LK 3
F LK 4, LK 5
ÅRSKURS 3
O LK 2 ELLER LK 3
F LK 4, LK 5
T LK 20
Ämnet livsåskådningskunskap omfattar i Gymnasiet Lärkan förutom de nationella obligatoriska och fördjupade kurserna en repetitionskurs
(LK20) som förverkligas i samarbete med kursen
Filosofisk repetition (FI20). Kursprogrammet i LK
erbjuds växelvis, så att LK1 erbjuds varje år och
LK2 respektive LK3 erbjuds turvis vartannat år.
Kursen Det kulturella arvet och identiteten (LK4)
förverkligas i samarbete med kursen Den kulturella
identiteten (PS22) och kursen Olika sätt att förklara
världen i livsåskådningstraditionen (LK5) i samarbete med kursen Religionernas värld (RE4).
Den som avser att avlägg
a
realprovet i livsåskådning
skunskap måste planera sin
a
kursval i tid och diskutera
enskilt med läraren.
Livsåskådningskunskap i studentexamen
Realprovet i livsåskådningskunskap ingår i realgrupp
2 (RE, LK, SL, KE, GE, HÄ). Provet omfattar tio (10)
uppgifter av vilka sex (6) uppgifter skall besvaras.
Varje prov kan innehålla 1-2 speciellt krävande jokeruppgifter. Dessutom innehåller varje realämnesprov
1-4 uppgifter som överskrider ämnesgränserna. Både
vanliga uppgifter och jokeruppgifter kan vara ämnesövergripande. En studerande som deltar i realprovet i
livsåskådningskunskap bör gärna ha avlagt åtminstone samtliga obligatoriska kurser.
Bedömning
I livsåskådningskunskapen bedöms
förutom hur de studerande tillägnat
sig faktakunskaper hur deras förmåga att förstå livsåskådningsfrågor
utvecklas och deras förmåga att uttrycka sig mångsidigt, skickligt och
kreativt. Livsåskådningsfrågor är ofta
personliga, men underlaget för reflektionerna kring dem utgörs av de intellektuella dygderna: kritiskt tänkande,
logik, konsekvens och systematik. I
bedömningen och beskrivningen av
olika livsåskådningar, värderingar och
föreställningar uppskattas tolerans
samt förmågan att beakta olika synvinklar och andras synsätt.
Arbetsmetoder
Undervisningen varieras genom bruk av olika
arbetsmetoder. Exempel på arbetsmetoder är lärarledd undervisning i klass, diskussion i klass,
reflekterande, självständiga – muntliga och skriftliga – uppgifter, fördjupande individuella, par- eller grupparbeten och gäster och studiebesök.
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Livsåskådning
LK1
O
Ett gott liv
Under kursen reflekterar man över
vad ett gott liv är, vilka element
identiteten och ett individuellt liv
består av och vilka möjligheter människan har att eftersträva ett gott
liv. Kursen bedöms med vitsord
baserat på de olika delområdena i
kursen.
LK 2
O
Världsbilden
Under kursen diskuteras uppkomsten av en världsbild och skillnaderna
mellan olika världsbilder. De studerande skall göra sig förtrogna med
olika sätt att begreppsligt gestalta
världen och med den roll som kunskapen och olika samhällsinstitutioner spelar i detta. Kursen bedöms
med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen.
LK 3
O
Individen och samhället
Under kursen diskuteras individen,
gemenskapen, samhället och växelverkan mellan människor. De studerande skall göra sig förtrogna med
hur rättvisa, mänskliga rättigheter
och demokrati förverkligas. Kursen
bedöms med vitsord baserat på de
olika delområdena i kursen.
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
LK 4
F
LK 5
F
69
Det kulturella arvet och identiteten
Under kursen behandlas det kulturella arvet
som utgångspunkt för ett gott liv och som mått
på ett sådant samt som en företeelse som är
stadd i oavbruten utveckling och förändring.
De studerande skall göra sig förtrogna med den
kulturella mångfalden i världen och i våra dagars
fin­ländska samhälle. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen.
Kursen erbjuds inte läsåret 2014–15.
Olika sätt att förklara världen i livsåskådningstraditionen
Under kursen begrundas olika sätt att förklara
världen enligt mytiska traditioner, religiösa
traditioner och livsåskådningstraditioner. De
studerande skall göra sig förtrogna med olika
världsåskådningars uppkomst, historia och
med forskningen om dem. Kursen förverkligas i
samarbete med kursen Religionernas värld (RE 4).
Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika
delområdena i kursen.
LK 20
T
Repetitionskurs i livsåskådning
Centralt innehåll: repetition och fördjupning av
centrala begrepp och idéer samt träning i argumentation och analys genom varierande metoder. Kursen förverkligas i samarbete med kursen
Filosofisk repetition (FI 20). Kursen bedöms med
prestationsanteckning baserat på de olika delområdena i kursen.
SL
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
70 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
FILOSOFI
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
Ämnet filosofi i Gymnasiet Lärkans läroplan
ÅRSKURS 2
O FI 1
F FI 2 OCH/ELLER FI 3
I Gymnasiet Lärkan omfattar kursutbudet i filosofi, förutom den obligatoriska kursen FI1 och de tre fördjupade
kurserna FI2, FI3 och FI4, även en repetitionskurs i filosofi FI20.
FI 4
ÅRSKURS 3
F FI 2 OCH/ELLER FI 3 OCH
/ELLER FI 4
T FI 20
Ämnet i studentexamen
Den som avser att avlägg
a realprovet
i filosofi måste planera sin
a kursval i
tid och diskutera enskilt
med läraren.
Realprovet i filosofi ingår i realgrupp
1 (BI, FIL, FY, HI, PS). Uppgifterna i
filosofi tio till antalet, varav två är jokeruppgifter. Högst sex uppgifter får
lösas. Maximipoängtalet för en vanlig
uppgift är sex poäng och för en jokeruppgift nio poäng. Filosofi som ämne
stöder, förutom ett flertal andra realämnen, färdigheter i modersmålet.
MO
OCH/ELLER
Arbetsmetoder
Bedömning
Arbetsmetoderna i filosofi följer en
långt utstakad tradition där stor vikt
fästs vid olika former av diskussion.
Frågeställningar penetreras och svar
analyseras i mindre och större grupper både i klassrum eller i virtuell
form på nätet. Förutom diskussion
har textläsning och olika former av
aktivt ifrågasättande sin givna del i
sökandet efter filosofisk kunskap.
I filosofin bedöms med vilken framgång de
studerande tillägnat sig begrepp och teorier
samt hur väl de kan uttrycka egna filosofiska
tankar. De studerandes förhållande till filosofiska frågor är individuellt men som grund för
en filosofisk diskussion bör ligga tänkandets
kognitiva dygder: kritik, konsekvens, entydighet och systematik. Kurserna FI1, FI2, FI3 och
FI4 bedöms med vitsord medan kurs FI20 bedöms med prestationsanteckning.
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Filosofi
FI 1
O
FI 2
F
71
Introduktion i filosofiskt tänkande
Centralt innehåll: vad filosofi är, de filosofiska frågornas natur och deras förhållande till praktiska, vetenskapliga och religiösa spörsmål, filosofiska grundtankar om verklighetens natur,
grund­läggande filosofiska uppfattningar om kunskap och vetande samt om hur de förhåller sig till vetenskapliga och alldagliga synsätt, förhållandet mellan individen och samhället
som en filosofisk fråga, begreppen rättvisa och frihet, det goda och det rätta som filosofiska
begrepp, arten av de moraliska värderingar som styr människans handlande, dessa värderingars förhållande till fakta och andra värdeomdömen. Kursen bedöms med vitsord baserat
på de olika delområdena i kursen.
Filosofisk etik
Centralt innehåll: tillämpande och normativ etik angående
moralfrågor samt metaetik, grunden för olika moraliska
värderingar och normer, moralens förhållande till rätt
och religion, förnuftets och känslornas andel i moralisk
övertygelse, objektivitet och subjektivitet i moraliska värderingar och normer, fakta i etiska grundfrågor samt våra
möjligheter att nå fram till etiska sanningar, grunderna
för den klassiska dygdetiken samt för konsekvens- och
pliktetiken samt filosofisk etik och frågan om ett gott liv.
Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen.
FI 3
F
Kunskap och verklighet i filosofin
Centralt innehåll: metafysikens centrala frågor och
grundbegrepp, olika uppfattningar om metafysikens
väsen samt verklighetens natur i ljuset av naturvetenskaplig, humanistisk och praktisk kunskap, det sannas
natur och sanningsteorierna, kunskapens möjligheter
och gränser, kunskapens berättigande, att veta, förstå
och tolka, den vetenskapliga forskningens natur och
metodiska grundbegrepp samt grunderna i argumentation och härledning. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen.
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
HÄ
FI 4
F
Samhällsfilosofi
Centralt innehåll: samhällelig
rättvisa, individens rättigheter
och skyldigheter, det berättigade i samhällsordningen, makten och ägandet, politisk filosofi
samt filosofiska spörsmål i den
moderna kulturen. Kursen bedöms med vitsord baserat på de
olika delområdena i kursen.
FI 20
T
Filosofisk repetition
Centralt innehåll: repetition och
fördjupning av centrala begrepp
och idéer samt träning i argumentation och analys genom
varierande metoder. Kursen förverkligas i samarbete med kursen Repetitionskurs i livsåskådning (LK20t). Kursen bedöms
med prestationsanteckning baserat på de olika delområdena i
kursen.
MU
KO
GY
SH
MoK
72 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
PSYKOLOGI
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
Ämnet psykologi i Gymnasiet Lärkans läroplan
ÅRSKURS 1 O PS 1
T PS 21
Skolan erbjuder förutom den nationella läroplanens obligatoriska fördjupade kurser
tre tillämpade kurser i psykologi. I dessa
kurser tillämpas och fördjupas de teman
som behandlas i den obligatoriska kursen
samt i de fördjupade kurserna. Kursen Den
kulturella identiteten (PS22) förverkligas i
samarbete med kursen Det kulturella arvet
och identiteten (LK4). I kursen Undersök och
repetera psykologi (PS20) fördjupar man kunskaperna om den forskning som pågår inom
ämnet samt repeterar innehållet från tidigare kurser.
ÅRSKURS 2
F PS 2, PS 3, PS 4
T PS 21
ÅRSKURS 3
F PS 5
T PS 20
Den som avser att avlägg
a
realprovet i psykologi för
e tredje
årets vår termin måste pla
nera sina
kursval i tid och diskutera
saken
enskilt med ämneslärare
n.
Ämnet i studentexamen
Realprovet i psykologi ingår i realgrupp 1
(BI, FIL, FY, HI, PS). Provet i psykologi omfattar tio (10) uppgifter varav sex (6) uppgifter skall besvaras. Varje prov kan innehålla
1-2 jokeruppgifter. Uppgifterna ställs på
basis av den obligatoriska och de fyra fördjupade kurserna. I provet ingår också en eller
fler ämnesöverskridande uppgifter.
Den som planerar att skr
iva realprovet i psykologi rekom
menderas
att välja kurs PS2 under åk1
Bedömning
Arbetsmetoder
Vid bedömningen fästs vikt vid sådan kunskap som tar sikte på en kognitivt högtstående fattningsförmåga. Förmåga att bearbeta
information och behärska helheter i stället
för upprepning av enskilda fakta betonas. De
studerande skall visa att de har förstått det
som de läst och kan tillämpa det inlärda.
Undervisningen varieras genom att erbjuda
olika arbetsmetoder. Exempel på arbetsmetoder är lärarledd undervisning i klass,
fördjupade grupp- eller pararbeten, reflekterande självständiga – muntliga och skriftliga – uppgifter samt diskussioner i klass.
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Psykologi
PS 1
O
PS 2
F
Ps 3
F
73
Psykisk aktivitet, lärande och interaktion
Centralt innehåll: den psykiska aktiviteten och dess samband med sociala och biologiska faktorer, psykologi som vetenskap och olika psykologiska riktningar, inlärning samt socialpsykologins grunder. Kursen bedöms med vitsord.
Människans psykiska utveckling
Centralt innehåll: individens psykiska utveckling i livets olika skeden, den psykiska
utvecklingens delområden i ljuset av utvecklingspsykologiska teorier, den psykiska
utvecklingens samband med biologiska faktorer, till exempel med arvsfaktorerna och
nervsystemets utveckling, den sociala interaktionens och kulturens betydelse för människans psykiska utveckling, problem i den
psykiska utvecklingen och hur man kan påverka dem samt forskningen om den psykiska
utvecklingen. Kursen bedöms med vitsord
baserat på de olika delområdena i kursen.
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
F
PS 5
F
Motivation, känslor och intelligent aktivitet
Centralt innehåll: motiv och olika sätt att
utveckla och upprätthålla motivationen,
känslor samt deras uppkomst, uttrycksformer och betydelse, grundläggande teorier
och forskning om motivation och emotioner, motivationens, emotionernas och de
kognitiva funktionernas inbördes inverkan
på människans handlande, högtstående
kognitiv verksamhet som tänkande, problemlösning och beslutsfattande. Kursen
bedöms med vitsord baserat på de olika
delområdena i kursen.
Grunderna för människans informationsbehandling
Centralt innehåll: grundläggande kognitiva
processer, reglering av aktiviteten, sömn och
dröm, nervsystemets struktur, nervcellens
och nervsystemets funktion och deras samband med psykiska funktioner, störningar i
den kognitiva aktiviteten, hjärnskador och
rehabilitering, forskning i och tillämpning av
kognitiv psykologi och neuropsykologi. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika
delområdena i kursen.
FY
PS 4
Personligheten och den mentala hälsan
Centralt innehåll: centrala begrepp inom personlighetspsykologin, definitioner på och förklaringar av personligheten ur olika synvinklar
inom psykologin, personlighets­
forskning,
faktorer som påverkar den mentala hälsan
samt psykiska störningar, psykoterapi och
medicinering vid behandling av psykiska problem samt upprätthållande av den psykiska
hälsan. Kursen bedöms med vitsord baserat
på de olika delområdena i kursen.
SL
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
74 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
PS 20
PS 21
T
Forska i och repetera psykologi
I kursen presenteras den forskning som
är aktuell i psykologin och kriterierna för
vetenskapligt hållbara undersökningar
granskas. Kursen repeterar innehållet i
tidigare psykologikurser. Kursdeltagarna
planerar, genomför och presenterar en
undersökning, aktuella forsknings­resultat
presenteras och diskuteras, innehållet
från tidigare kurser sammanfattas, uppgifterna i realprovet i psykologi granskas
och den studerande får förbereda sig inför
provet. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G) baserat på de olika delområdena i kursen.
T
Den sociala människan
Kursen utvecklar och fördjupar kunskaper
i socialpsykologi. I kursen granskas teman
som gruppbildning och gruppdynamik, socialisation, reklam- och mediepsykologi, verbal
och nonverbal kommunikation samt miljöpsykologi. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G) baserat på de olika delområdena i kursen.
HISTORIA
Ämnet historia i Gymnasiet Lärkans läroplan
naturliga kopplingar till skolans särinriktning på media och kommunikation.
Utöver de nationella obligatoriska och
fördjupade kurserna i historia erbjuder
skolan fyra tillämpade kurser: en aktualitetskurs (HI21=SL21), en projektkurs
och en repetitionskurs inför studentexamen, avsedd för studerande som skriver
realprovet i historia. Ämnet har också
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
Historia i studentexamen
Realprovet i historia ingår i realgrupp 1 (BI,
FIL, FY, HI, PS). Provet innehåller 10 uppgifter, av vilka 6 skall besvaras. För ett framgångsrikt deltagande i realprovet i historia
rekommenderas studerandena att åtmins-
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Historia
75
tone inhämta de obligatoriska och fördjupade
kurserna. Även de tillämpade kurserna stöder
ett historiskt tänkande och bidrar till en större
historisk djupsyn. Historia som ämne stöder, förutom ett flertal andra realämnen, färdigheter i
modersmålet.
Bedömning
Vid bedömningen skall speciell vikt fästas vid
den studerandes förmåga att bygga upp väl
strukturerade helheter, att skilja på väsentliga
och oväsentliga fakta, att överblicka tidsförlopp
och orsakssammanhang och att kritiskt bedöma
historiska fenomen och källor. Olika slag av instuderingsuppgifter, projektarbeten och andra
alternativa metoder kan ligga till grund för bedömningen. De obligatoriska och fördjupade kurserna bedöms med vitsord medan de tillämpade
kurserna bedöms med prestationsanteckning.
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
ÅRSKURS 1 O HI 1, HI 2
F HI 5, HI 6
T HI 21, HI 22
ÅRSKURS 2
O HI 3, HI 4
F HI 5, HI 6
T HI 21, HI 22, (HI 20)
HI 1
Människan, miljön och kulturen
Kursen behandlar växelverkan mellan människan och naturen samt den uppbyggnad
och utveckling av kulturmiljön som skett
som ett resultat av denna växelverkan från
förhistorisk tid till nu.
Centralt innehåll: förhistorien, jordbruket
och de förändringar det medförde, Medelhavets ekonomiska sfär under antiken, det
ekonomiska systemet och samhällssystemet under medeltiden, upptäcktsfärderna,
den industrialiserade världen och det globala konsumtions­samhället. Kursen bedöms med vitsord.
ÅRSKURS 3
T HI 20, HI 21, HI 22
FY
KE
RE
RO
LK
FI
O
PS
HI
SL
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
76 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
HI 2
O
Den europeiska människan
Kursen behandlar centrala vinningar inom den europeiska kulturen
samt förändringarna i den europeiska människans världsbild och den
vetenskapliga och idéhistoriska
utveckling som ligger bakom förändringarna. De studerande skall
bekanta sig med den europeiska
kulturens vinningar med hjälp av
olika slags historiskt källmaterial.
Kulturen bör förstås som ett över­
gripande begrepp.
Centralt innehåll: antiken, enhetskulturen under medeltiden, den nya
tidens genom­
brott, upplysningens
tidevarv, idéernas århundrade samt
nutiden. Kursen bedöms med vitsord.
HI 3
FI
A
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
HI 5
F
HI 6
F
Finland från förhistorien till autonomin
Kursen behandlar de viktigaste utvecklingslinjerna i Finlands historia före år 1809 och det finländska kulturarvet.
Centralt innehåll: förhistorien, den nya tidens nya vindar, stormakts­tiden samt frihetens och nyttans tid. Kursen bedöms med vitsord.
O
FI
O
Vändpunkter i Finlands historia
Kursens syfte är att analysera viktiga förändringsprocesser och utvecklingslinjer i Finlands historia från
1800-talet till nutiden. Centrala frågor är förändringarna
i Finlands statliga och internationella ställning, kriser
i anslutning till dem, övergången från ståndssamhälle
till medborgarsamhälle samt ekonomiska och kulturella
brytningar.
Centralt innehåll: arvet från den svenska tiden, maktskiftet, finskhetsrörelsens uppkomst och den nationella
väckelsen, samhällelig och ekonomisk brytning, Finlands
självständig­hets­process, från tudelning till enande, andra världskriget och dess följder, välfärds­­statens uppkomst och Finlands nya internationella ställning. Kursen
bedöms med vitsord.
Internationella relationer
Kursen behandlar de viktigaste händelserna och förändringarna inom
den internationella politiken från
och med slutet av 1800-talet och deras bakgrund. Företeelserna analyseras utgående från den ekonomiska, ideologiska och maktpolitiska
konkurrensen. En central infallsvinkel är demokrati kontra diktatur.
Centralt innehåll: stormakternas
strävan efter dominans, tiden mellan världskrigen samt andra världskriget, det kalla kriget och en ny tid
av osäkerhet. Kursen bedöms med
vitsord.
MO
HI 4
Kulturmöten
Under kursen behandlas valfritt särdragen och nuläget
i någon eller några kulturkretsar samt kulturell växelverkan. Kulturen bör uppfattas som ett övergripande
begrepp. De kulturområden som behandlas skall ligga
utanför Europa. Ett eller flera av följande kulturområden
skall behandlas: Afrika, arktiska kulturer, ursprungskulturerna i Australien och Oceanien, Indien, den islamska
världen, Japan, Kina, Korea, Latinamerika eller Nordamerikas ursprungskulturer. Kursen bedöms med vitsord.
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Historia
HI 20
77
T
Historia som realämne
Repetitionskurs inför realprovet i historia. Kursen bedöms
med prestationsanteckning (G).
HI 21
T
HI 22
T
Vår värld idag
Observera att kursen är identisk med SL 21, man kan inte välja båda.
Under kursen behandlas aktuella frågor i dagens värld, där
bakgrund och nuläge diskuteras och analyseras. Temaområden för kursen väljs i samråd med kursdeltagarna, som
sedan gruppvis undersöker och presenterar ett valt tema.
Deltagande i kursen förutsätter en aktiv bevakning av dagshändelser via massmedia.
Centralt innehåll: kritisk analys av olika samhällsfenomen, världsekonomin och dess dagsläge, nationell och internationell ekonomi samt deras interaktion, tidningsmedia, bildjournalistik, TV-journalistik, dokumentärfilm, film
och reklamanalys. Kursen bedöms med en prestationsanteckning (G).
Projekt- och fördjupningskurs
I samråd med skolans studerande och övriga lärare erbjuds
en eller flera projekt- och fördjupnings­­kurser. Dessa kurser
kan t.ex. behandla den europeiska integrationen i ett längre
perspektiv, det arabiska Europa, tanke och handling i det
euklidiska Grekland eller temat ”förintelsen som historiskt
undantag?”. Kursen lägger särskild vikt vid att studerandena
lär sig samarbeta kring ett givet tema. Detta samarbete kan
till exempel ta sig uttryck genom genomförande och dokumentering av en tematisk seminariehelhet, en tematisk
skrift, en webbsida, en video­produktion eller ett resande
seminarium. Kursen bedöms med prestationsanteckning
(G). Kursen är inte schemalagd. Antagning till kursen sker på
basis av ansökan.
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
78 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
SAMHÄLLSLÄRA
Samhällslära i Gymnasiet Lärkans läroplan
Utöver de nationella obligatoriska och fördjupade
kurserna i samhällslära erbjuds en kurs kring aktuella frågor i dagens värld (SL21), en fördjupningskurs
i nationalekonomi (SL22) som genomförs i samarbete med kurs MAB7 (ekonomisk matematik) och en
repetitionskurs inför student­e xamen (SL20), avsedd
för studerande som skriver realprovet i samhällslära.
Ämnet har naturliga kopplingar till skolans särinriktning på media och kommunikation.
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
ÅRSKURS 1 O SL 2
T SL 21
ÅRSKURS 2
O SL 1
F SL 3, SL 4
T SL21, SL 22, (SL 20)
Ämnet i studentexamen
Realprovet i samhällslära ingår i realgrupp 2 (RE, LK,
SL, KE, GE, HÄ) och omfattar 10 uppgifter, av vilka 6
skall besvaras. Uppgifterna bygger på innehållet i de
obligatoriska och fördjupade kurserna. Även de til�lämpade kurserna stöder ett samhälleligt tänkande
och bidrar till en ökad insyn i samhälleliga frågor.
Samhällslära som ämne stöder, förutom ett flertal
andra realämnen, även färdigheter i modersmålet.
ÅRSKURS 3
T SL 20, SL21, SL 22
Bedömning
Vid bedömningen av de studerandes insikter i samhällslära fästs vikt vid hur väl de behärskar lärokursens sakinnehåll och centrala begrepp och vid hur
väl de kan uttrycka sina kunskaper strukturerat och
kritiskt bedöma och tolka samhällsföreteelser samt
verbal, numerisk och grafisk information i olika
form. Dessa färdigheter bedöms i anslutning till
kurserna med mångsidiga provuppgifter eller genom
andra bedömnings­metoder.
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Samhällslära
SL 1
O
SL 2
O
Samhällskunskap
Under kursen orienteras de studerande
i politik och samhällssystem med tonvikt på det finländska samhället, som
analyseras med hjälp av begrepp och
teorier i statskunskap, socialpolitik och
sociologi. Utvecklingen av samhällets
grundstrukturer, makt och inflytande
utgör centrala perspektiv. Kursen bedöms med vitsord.
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
F
SL 4
F
Medborgarens
lagkunskap
Kursen skall ge de studerande
grundläggande kunskaper
om Finlands rättsordning och
lära dem att bevaka sina rättigheter samt att själva utföra
enkla rättshandlingar.Kursen
bedöms med vitsord.
Europeiskhet och Europeiska unionen
Kursen orienterar de studerande i Europeiska unionens
verksamhet och i den enskilda
medborgarens ställning i ett
integrerat Europa samt uppmuntrar dem att delta i den
aktuella debatten om unionen. Kursen bedöms med vitsord.
Ekonomisk kunskap
Kursen utgör en introduktion i näringslivets verksamhetsprinciper. Den grundar
sig på de ekonomiska vetenskaperna. I
den behandlas mikro- och makroekonomiska frågor ur konsumentens, företagens
och staternas synvinkel. De studerande
ges en inblick i näringslivet med hjälp av
olika typer av statistik och andra källor.
Kursen bedöms med vitsord.
FY
SL 3
79
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
80 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
SL 20
T
Samhällslära som realämne
Repeterande kurs i statskunskap, nationalekonomi, juridik och Europakunskap. Kursen förbereder för realprovet i samhällslära. Kursen bedöms med en prestationsanteckning (G).
SL 21
T
SL 22
T
Vår värld idag
Kursen är identisk med HI 21, man kan inte välja båda.
Under kursen behandlas aktuella frågor i dagens värld, där bakgrund
och nuläge diskuteras och analyseras. Temaområden för kursen väljs i
samråd med kursdeltagarna, som sedan gruppvis undersöker och presenterar ett valt tema. Deltagande i kursen förutsätter en aktiv bevakning av dagshändelser via massmedia.
Centralt innehåll: kritisk analys av olika samhällsfenomen, världsekonomin och dess dagsläge, nationell och internationell ekonomi
samt deras interaktion, tidningsmedia, bildjournalistik, TV-journalistik, dokumentärfilm, film och reklamanalys. Kursen bedöms med en
prestationsanteckning (G).
Samhällsdebatt
Kursen i samhällsdebatt är en kurs vars syfte är att stimulera de studerandes engagemang och aktiva intresse för aktuella samhällsfrågor. För att kursen ska anordnas bör en grupp studerande ta initiativ
till detta. Kursens noggrannare innehåll utvecklas av kursdeltagarna i
samarbete. En plan över kursens uppläggning presenteras vid kursinledningen för en handledande lärare. Kursen bedöms med en prestationsanteckning (G). För godkänd kurs krävs ett aktivt deltagande i hela
kursen.
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Samhällslära
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
HÄ
MU
KO
GY
81
SH
MoK
82 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
HÄLSO-
REKOMMENDERAD STUDI
Följande studiegång rek
ommenderas vid
ett treårigt studieprogra
m för de elever
som avser att avlägga rea
lprovet i häl sokunskap tredje årets vår
termin:
KUNSKAP
Hälsokunskap i studentexamen
ÅRSKURS 1 O HÄ 1
F HÄ 2
T HÄ 21
Realprovet i hälso­kunskap ingår i
realgrupp 2 (RE, LK, SL, KE, GE,
HÄ) med 10 uppgifter av vilka 6
besvaras. Uppgifterna bygger på
den obligatoriska + de fördjupade
kurserna. Några uppgifter kan
vara ämnesöverskridande. Närliggande ämnen är t.ex biologi,
psykologi och samhällslära.
ÅRSKURS 2
F HÄ 3
T HÄ 22, (HÄ 20)
ÅRSKURS 3
T HÄ 20
Bedömning
Vid bedömningen betonas de
studerandes förmåga att förstå
och tillämpa fakta om hälsa och
sjukdom, samt iakttas hur väl
de kan använda och kombinera
information ur olika källor. Därtill bedöms deras förmåga att reflektera över etiska värderingar
om hälsa och sjukdom och att
motivera sitt sätt att sköta sin
hälsa samt också deras förmåga
att bedöma samhälleliga beslut
om hälsa och sjukdom. Hälsokunskapen kan bedömas genom
kursprov, genom arbetsuppgifter
som utförs enskilt eller i grupp,
genom föredrag, mindre kartläggningar och undersökningar
samt på basis av konkreta uppdrag.
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
EGÅNG
HÄ 1
O
Hälsokunskapens grunder
I den obligatoriska kursen skall de studerande fördjupa
sig i faktorer som påverkar det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet.genom att bekanta sig med våra
vanligaste folksjukdomar och smittosamma sjukdomar, risk- och skyddsfaktorer, hälsoskillnader i världen,
egenvård av sjukdomar och blessyrer och första hjälpen. I kursen belyses folkhälsan ur ett hälsofrämjande
perspektiv. Hälsoaktualiteter presenteras och de studerande lär sig att kritiskt granska fakta som framställs
i medierna. Övriga faktorer som inverkar på hälsa, såsom kost, vila, motion och socialt stöd behandlas mer
ingående i kurs HÄ 2.
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Hälsokunskap
HÄ 2
F
Ungdomar, hälsa och vardagsliv
I kursen fördjupas målsättningarna i
kurs HÄ 1, speciellt beträffande unga
människors levnadss­
ä tt och hälsovanor. Kulturella, psykologiska och
samhälleliga fenomen som berör hälsa
analyseras och tolkas. De studerande
planerar hälsokampanjer och begrundar värdefrågor i grupparbeten och
diskussioner som tangerar kursens temaområden: självkännedom, förberedelse för vuxenliv och familjeliv, mental
hälsa, livsglädje och stresshantering,
sexualitet och sexuell hälsa, näring och
ätstörningar, motion samt tobak, alkohol och droger.
HÄ 3
F
Hälsa och forskning
De studerande bekantar sig med historiska faktorer och perspektiv som
påverkar hälsan. De bekantar sig med
existerande forskning och gör ett eget
småskaligt forskningsarbete inom
hälsovården. Genom olika fallbeskrivningar utför de diagnostiskt detektivarbete. Därtill fördjupas innehållet i
den obligatoriska kursen beträffande
hälsovårdspraxis av olika slag, utbudet
på hälsovårdstjänster och individens
ställning inom hälso- och sjukvården.
Under kursen behandlas dessutom moderna fenomen som medikalisering och
teknologins utveckling Kursen bygger
på aktivitet, praktiskt lärande, undersökande metoder och studiebesök
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
HÄ 20
83
T
Repetitionskurs
Kursen är en förberedelse för studentskrivningarna. Under kursen repeteras innehållet i tidigare kurser. Uppgifter ur realprovet i hälsokunskap
granskas och i kursen ingår essäskrivnings­
övningar. För att kursen skall bedömas som godkänd (G), bör det preliminära provet i hälsokunskap avläggas med godkänt vitsord.
HÄ 21
T
HÄ 22
T
Stresshantering och mental hälsa
Kursens syfte är att ge de studerande ökade
färdigheter i stresshantering och kunskap om
mental hälsa. Kursen bygger på ett hälsofrämjande perspektiv och de studerande lär sig att
fokusera på sina hälsoresurser. Under kursen går
vi igenom olika metoder som påverkar individen
positivt. Vi sänker stressnivån, strävar efter att
främja en god självkänsla, bekantar oss bland
annat med avslappning, meditation och yoga.
Den mentala hälsan behandlas i teori och praktik. Kursen bedöms med prestationsanteckning
(G). En förutsättning för en godkänd prestation
är ett aktivt deltagande i kursen.
Hälsoaktualiteter
I kursen analyseras aktuellt hälsomaterial. Nyheter inom vetenskaplig forskning och media
granskas kritiskt. Moderna trender inom folkhälsoarbetet behandlas. Under kursen gör eleverna ett portfoliearbete. Kursen lämpar sig för
de elever som ämnar avlägga hälsokunskap i realprovet i studentexamen. Kursen bedöms med
prestationsanteckning (G).
SL
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
84 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
MUSIK
Musik i Gymnasiet Lärkans läroplan
Gymnasiet Lärkan poängterar musiken som ett kreativt, estetiskt ämne
där alla studerande deltar i aktiv musicering. Genom aktivt lyssnande lär
sig studerandena sätta in olika musikstilar i ett historiskt och kulturellt
perspektiv. Studerandena planerar tillsammans och övar in musikinslagen till skolans fester. Studerandena har också möjlighet att förkovra sig i
musikteknologi. I skolans inspelningsstudio kan man öva upp sina färdigheter i digital ljudbehandling samt olika dator­baserade verktyg för kreativt ljudarbete. Tillsammans med skolans medieinriktning bildar musik­­
teknologikursen en omfattande helhet i medieteknik.
Arbetsmetoder
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
Musikundervisningen lägger tonvikt
på betydelsen av estetisk upplevelse
genom musicering i form av sång och
ensemblespel. Studerandena utför
kreativa uppgifter tillsammans för
att kollektivt skapa musik. Förarbetet innebär utvecklande av speltekniska samt ljudtekniska färdigheter.
Musikaliska begrepp och stilistiska
idiom tas upp i klingande musikaliska samman­hang. Studerandena reflekterar över sina egna musikaliska
preferenser i ett skriftligt arbete.
Andra arbetsmetoder som används
är förberedande och genomförande
av musikaliska fram­t rädanden samt
presentationer av grupparbeten.
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
ÅRSKURS 1 O MU 1
F MU 5
ÅRSKURS 2
O MU 2
F MU 3, MU 4
T MU 21
ÅRSKURS 3
T MU 21
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Musik
85
Bedömning
Musikundervisningen skall samtidigt erbjuda flera sätt att utveckla de studerandes musikaliska talang och musikaliska kunnande. Varje studerande skall fördjupa sina musikaliska
färdigheter både självständigt och i grupp. Dessa särdrag i musik­undervisningen förutsätter en kontinuerlig och allsidig bedömning, som styr och preciserar inlärningsprocessen.
Bedömningen skall på ett positivt sätt bidra till de studerandes musikaliska förkovran och
fördjupa deras förhållande till musiken. Bedömningen skall vara inriktad på hela den musikaliska processen och på att de mål som uppställts för studierna nås. Vid bedömningen
bör man ta hänsyn till den studerandes utgångsläge, och se till att hans eller hennes kunnande kan komma till uttryck på vilket delområde som helst inom musiken. Den studerandes självvärdering utgör en väsentlig del av bedömningen. Det som skall bedömas är de
studerandes musikaliska verksamhet i skolan, inte deras allmänna musikalitet.
MU 1
O
Musiken och jag
De studerande skall finna sitt eget sätt att verka
på musikens område. De skall via sitt förhållande
till musiken reflektera över musikens betydelse för
människan och växelverkan människor emellan.
De skall undersöka sina möjligheter att göra och
tolka musik, att lyssna på musik och att utnyttja
kulturella tjänster. Under kursen skall de studerande bekanta sig med varandras musikintressen
och med det lokala musiklivet. De studerande
skall utveckla sin röstbehandling och sin spelförmåga som uttrycksmedel för musik. Under kursen
fördjupas deras kännedom om musikaliska grundbegrepp genom praktisk musicering. De studerande skall lära sig att iaktta ljudmiljön och sätta
sig in i hörselvård. Bedömningen baserar sig på
den studerandes aktivitet under kursen, den studerandes förmåga att anpassa sig till att musicera
i grupp, att utveckla sina egna kunskaper och färdigheter i sång, spelteknik och musiklära, samt på
musikkännedom och på eventuella prov.
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
MU 2
O
Ett flerstämmigt Finland
De studerande skall lära känna den
finländska musiken och stärka sin
kulturella identitet. De skall undersöka olika musikkulturer i Finland och
även deras subkulturer samt lära sig
att förstå deras bakgrundsfaktorer,
utveckling och väsentliga drag. Under kursen granskas den europeiska
konstmusikens inflytande på den finländska musikkulturen. Stoffet bör
företräda olika musikarter: populärmusik, konstmusik och folkmusik.
Bedömningen baserar sig på den studerandes aktivitet under kursen, den
studerandes förmåga att anpassa
sig till att musicera i grupp, förmåga
att utveckla sina egna kunskaper och
färdig­heter i sång och spelteknik samt
på musikkännedom och på eventuella
prov.
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
86 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
MU 3
F
MU 4
F
MU 5
F
Fritt fram för musik
De studerande skall stifta bekantskap med främmande genrer och musikkulturer och förstå musikens kulturbundenhet. De skall studera likheter och olikheter i musikalisk praxis hos olika musikkulturer och lära sig att förstå hur varje
kultur själv definierar sin musikuppfattning. Under kursen skall studerandena
sätta sig djupare in i några musikstilar eller musikkulturer. De skall utveckla
sina egna musikaliska färdigheter och sin förmåga att skaffa sig kunskaper. Bedömningen baserar sig på den studerandes aktivitet under kursen, den studerandes förmåga att anpassa sig till att musicera i grupp och att kunna delta i
unison eller flerstämmig sång samt ensemblespel och på eventuella prov.
Musikens budskap och makt
De studerande skall bli förtrogna med hur musiken utnyttjas och med dess
möjligheter att påverka inom olika konstformer och media. De studerande
skall sätta sig in i musikens andel till exempel i filmer, teater, massmedier och
Internet samt undersöka hur musiken samverkar med text, bild och rörelse. I
innehållsanalysen och arbetssätten betonas mångsidighet. Musikens förmåga
att påverka undersöks genom analys av existerande material och av musik som
de studerande själva åstadkommit. Den studerandes aktivitet och resultatet
av den studerandes arbete självutvärderas och bedöms. Bedömningen baserar
sig även på eventuella prov.
Ett musikaliskt projekt
Kursens mål är att de studerande skall lära sig att i grupp eller självständigt
planera och genomföra ett helt musikaliskt projekt, i vilket de utnyttjar de
kunskaper och färdigheter som de förvärvat sig. Det kan vara fråga om t.ex. en
mindre konsert, ett program för en fest i skolan, en inspelning eller ett tvärkonstnärligt projekt. Den studerandes aktivitet under kursen utgör grunden för
bedömningen.
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Musik
MU 21
MU 22
T
Musikteknologi
Kursen presenterar de verktyg som dagens
musikteknologi erbjuder. Studerandena jobbar med midi-protokollet, syntetisatorer och
sequenser samt lär sig hur man med olika
effekter kan inverka på ljudets klangfärg.
Kursen klargör de vanligaste begreppen som
behövs för självständigt arbete inom datorbaserad behandling av ljud. Banbrytande sound
och producenter inom popmusiken presenteras. Bedömningen baserar sig på hur bra
den studerand e tagit till sig användandet av
musik­teknologi, såväl krea-tivt som rent tekniskt. Kursens slutarbete självutvärderas och
bedöms.
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
87
T
Aktiv musik
Kursens mål är att samla studerande med musikintresse för att målmedvetet öva in program för bl.a.
jul- och vårfest och att tillsammans
planera motiverade programhelheter. Kursen inleds med gemensam planering. Sånger arrangeras,
stämmor övas in och eventuella solister väljs. Bandackompanjemang
inövas. Övningarna kan också läggas in utanför schemat. För fullgjord kurs (G) krävs medverkan i tre
av skolans musikevenemang (juloch vårfester).
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
88 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
BILDKONST
Bildkonsten i Gymnasiet Lärkans
läroplan
I ämnet bildkonst finns ett antal färdighetskurser, som skall ge den studerande
redskap att utveckla sitt konstnärliga
uttryck. Vi vill ge eleverna möjlighet
att lära sig fotografering för att kunna
uttrycka sig i olika sammanhang, såväl
journalistiska som konstnärliga. Vi erbjuder eleverna en möjlighet att fördjupa
sig i keramik för att kunna formge och
uttrycka sig genom ett tredimensionellt
medium. Utöver det skapande arbetet
erbjuder vi en möjlighet att se, diskutera
och analysera nutidskonst i samband
med aktuella utställningar.
De obligatoriska och fördjupade
nationella kurserna bedöms med
vitsord, medan de tillämpade kurserna bedöms med prestationsanteckning (godkänd / G).
Gymnasiediplom i bildkonst
Lärkan erbjuder dig möjlighet att
avlägga gymnasiediplom i bildkonst.
Se anvisningar i samband med diplomkursen, KO26.
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
Bedömning
Bedömningen i bildkonst skall vara långsiktig och interaktiv. Den skall informera de studerande om deras framsteg
och sporra dem att uttrycka sig djärvt
med tilltro till sin egen konstnärliga förmåga. Undervisningen i bildkonst skall
utveckla de studerandes förmåga att bedöma sig själva. Bedömningen skall gälla
arbetsprocesser och -resultat, innehållsliga, konstnärliga och tekniska färdigheter samt förmågan att tillämpa teoretisk
kunskap i den egna framställningen.
Vid kursbedömningen beaktas visuella
och skriftliga individuella uppgifter och
grupparbeten, skisser, självständiga uppgifter och allmän aktivitet.
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
ÅRSKURS 1 O KO 1
F KO 3
ÅRSKURS 2
O KO 2
F KO 3, KO 4, KO 5
T KO 21, KO 23
ÅRSKURS 3
T KO 21, KO 23, KO
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
24, KO 26
MA
A
MA
B
BI
GE
Bildkonst
KO 1
O
KO 3
F
KO 2
Jag, bilden och kulturen
Centralt innehåll: konstens väsen, bildens
makt och bilder av makten i kulturen, konsten
som tolk för kulturen, det egna konstnärliga
uttrycket, olika medel för att bygga upp en
bild, bildtolkning och bildanalys visuellt och
verbalt samt introduktion i olika sätt att analysera konst. Arbetsmetoder kan vara föreläsningar och demonstrationer, själv­ständigt arbete, utställnings­besök och exkursioner samt
sammanställning av en arbets­dagbok.
Bedömningen grundar sig på aktivitet, flit
och intresse. Dessutom görs en bedömning av
portfolio, arbetsdagbok, skisser och färdiga
arbeten.
KO 4
Medierna och
bildernas budskap
FY
KE
RE
RO
LK
O
Miljö, plats och rum
Centralt innehåll: rummet som begrepp, grundbegreppen inom arkitektur och formgivning, föremål och konstverk som materiella, andliga och
estetiska yttringar av respektive tids kulturhistoria, arkitektur och formgivning ur miljöns och
näringslivets synvinklar, modeller, reliefer, miniatyrer och experiment med olika material. Arbets­
metoder kan vara föreläsningar och demonstrationer, självständigt arbete, utställ­nings­besök
och exkursioner samt samman­ställning av en
arbetsdagbok.
Bedömningen grundar sig på aktivitet, flit och
intresse. Dessutom görs en bedömning av portfolio, arbetsdagbok, skisser och färdiga arbeten.
KO 5
F
Från bildkonst till egna bilder
Motsvarar kurs MOK 20
Centralt innehåll: bilden i
medierna, grafisk planering,
iakttagelse av kulturen och
kritisk analys av idéinnehållet i mediala bilder, fotografiets roll i medierna, film och
video samt det visuellas roll
i utformningen av produkter
och varumärken. Arbetsmetoder kan vara föreläsningar,
diskussioner och analyser,
exkursioner samt studerandes egna projektarbeten.
Bedömningen grundar sig
på aktivitet, flit, intresse och
på godkända projektarbeten.
PS
HI
SL
HÄ
F
Verkstad för samtidskonst
Centralt innehåll: tolkning och
analys av konst i bild och ord,
uttryck för kulturella betydelser och uppfattningar i
bildkonsten under olika tidsperioder, utveckling och skissering av motiv som en del av
den konstnärliga processen,
bildens innehåll och form
som uttryck för konstnären
och kulturen. Arbetsmetoder
kan vara föreläsningar och
exkursioner, självständiga studier och projektarbeten.
Bedömningen grundar sig
på prov alternativt på godkänt projektarbete.
FI
89
Centralt innehåll: samtidskonstens väsen, samtidskonst och
växelverkan mellan kulturerna,
visuella subkulturer, tvärkonstnärliga projekt i och utanför skolan, en egen produktion samt
visuella yrken i samhället och
organisationer inom konstbranschen. Arbetsmetoder kan vara
föreläsningar, exkursioner och
självständiga projektarbeten.
Bedömningen grundar sig på
aktivt deltagande, förmåga att
kritiskt och analytiskt granska
samtidskonst, den studerandes
eget projekt och processbeskrivning.
MU
KO
GY
SH
MoK
90 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
KO 21
T
KO 23
T
Keramik
Centralt innehåll: grundläggande teori om framställning av keramiska produkter, om
materialet och om dekorering av produkter. Finländska formgivare och deras arbeten
introduceras. Den studerande utför ett självständigt arbete och sammanställer en
arbets­dagbok.
Arbetsmetoder kan vara föreläsningar och demonstrationer, självständigt arbete
och studiebesök.
Bedömningen grundar sig på aktivitet, flit och intresse under kursen, förmåga att
kritiskt granska sin egen arbetsprocess och resultatet av densamma och att kunna
omsätta teori i praktiken. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G).
KO 24
Grunderna i digitalfotografering
Centralt innehåll: genomgång av digitalkamerans funktioner, grunderna i fotografering, analys av bildens
form. Grunderna i bildhantering
genom användning av programmet
Photoshop. Arbetsmetoder: föreläsningar,
demonstrationer, fotograferingsexkursioner, diskussioner och analys av bilder.
Bedömningen grundar sig på
aktivitet, flit och intresse under
kursen, förmåga att kritiskt granska sin egen arbetsprocess och
resultatet av densamma och att
kunna omsätta teori i praktiken.
Kursen bedöms med prestationsanteckning (G).
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
T
Forsättningskurs i digitalfotografering
Förkunskap: Du bör ha avlagt KO23 eller vara
väl förtrogen med kamerans funktioner, ha
kun­skaper om bildkomposition och behärska
grunderna i Photoshop (curves, levels, layers,
masks).
Centralt innehåll: Färgrymder, bitdjup,
RGB, CMYK, LAB, resolution, digitalbildens
uppbyggnad. Fotografering, grunderna i
blixtanvändning, belysning, ljusmätning. Vi
fördjupar oss i Photoshop, bl.a. HDR (High
Dynamic Range), panorama, blending modes, avancerad bildretuchering, skärpning
och jobbar med RAW-filformat.
Arbetsmetoder: demonstrationer, fotoexkursioner, utställningsbesök och självständigt arbete. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G).
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Bildkonst
KO 26
91
T
Gymnasiediplom i bildkonst
Du kan välja att avlägga ett gymnasiediplom i bildkonst för att visa
ditt särskilda intresse och kunnande. Diplomet bifogas till ditt studentexamensbetyg. Utbildnings­styrelsen presenterar årligen uppgifter varav du väljer en, utför den själv­ständigt under bildlärarens
översyn. Under kursen för du en inlärningsdagbok (portfolio), där du
beskriver, reflekterar över och analyserar din arbetsprocess, faktorer
som påverkat både processen och den färdiga produkten. Du deltar
också i ett prov där du visar att du kan sätta in ditt arbete i ett vidare
sammanhang (”kontext”), visar din kännedom om konstens olika uttryck samt om de bakgrundsuppgifter du inhämtat för genomförandet
av din uppgift. Du bör ha avlagt minst fyra kurser i bild innan diplomkursen.
Rekommenderade kurser: KO1: Jag, bilden och kulturen, KO2: Miljö,
plats och rum, KO5: Verkstad för samtidskonst, samt en kurs som stöder ett speciellt uttryck inom bildkonsten, till exempel fotografering,
film eller keramik.
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
92 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
GYMNASTIK
Bedömning
REKOMMENDERAD
STUDIEGÅNG
Vid bedömningen av kurserna i gymnastik beaktas de studerandes aktivitet,
ansvars­fullhet och inställning samt deras
färdigheter, kunskaper och funktionsförmåga. Den fullföljda lärokursen i gymnastik bedöms normalt med ett vitsord.
Om den studerande begär det antecknas
dock endast en fullgjord prestation för
gymnastik.
ÅRSKURS 1 O GY 1
F GY 3, GY 5
T GY 22
ÅRSKURS 2
O GY 2
F GY 3, GY 4, GY 5
T GY 22
Rekommenderad studiegång
Kurserna i gymnastik kan väljas antingen i en normal position med alla timmar
inom en period, eller i en spridd position,
så att kursen pågår en hel termin (höst /
vår) med 2 t /vecka.
GY 1
O
Färdighet och kondition
Centralt innehåll: uppövning, testning
och bedömning av den fysiska konditionen, muskelvård och avslappning,
bollspel, klubbspel och racketspel,
gymnastik, dans, vinter­idrott, simning och livräddning, friidrott samt
orientering och motion. Kursen bedöms med vitsord.
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
ÅRSKURS 3
F GY 5
T GY 23
GY 2
O
Träning ensam och tillsammans med andra
Centralt innehåll: träning av den fysiska konditionen, muskelvård och avslappning, bollspel,
klubbspel och racketspel, gymnastik, dans,
vinteridrott, konditionssimning och vattenmotion, konditionsidrott samt någon ny idrottsgren eller motionsform. Konditionstest. Kursen bedöms med vitsord.
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Gymnastik
GY 3
F
GY 4
F
GY 5
F
93
Stimulerande motion
Syftet med kursen är att hjälpa de studerande att
orka och att öka vakenheten i studierna genom
avslappnande och stimulerande erfarenheter av
idrott. Kursen kan bestå av en eller flera motionsformer. Läraren preciserar kursinnehållet tillsammans med gruppen. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G).
Motion tillsammans
Syftet med kursen är att främja de studerandes
gemensamma motionsintresse. I arbetssätten
betonas samverkan i grupp. Kursinnehållet kan
bestå av gamla danser eller någon annan motionsform som idkas tillsammans. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G).
Motionsidrott
Syftet med kursen är att effektivera regelbunden motion, att höja och iaktta konditionen och
att inse betydelsen av att ständigt röra på sig.
De studerande gör upp ett personligt motionsprogram som genomförs både självständigt och
i grupp. Läraren preciserar kursinnehållet tillsammans med gruppen. Kursen bedöms med
prestationsanteckning (G).
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
94 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
GY 21
T
GY 22
T
GY 23
T
Motionsprojekt
Kursdeltagarna genomför ett motionsprojekt genom att delta i ett
på förhand valt nationellt eller internationellt motionsevenemang.
Under kursen vägleds och förbereds deltagarna fysiskt och psykiskt
för projektet. Alla kursdeltagare får personliga träningsprogram
som genomförs både självständigt och i grupp. Kursen kan medföra
små kostnader i form av deltagaravgifter. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G).
Fysisk träning i grupp
Syftet med kursen är att på egen nivå men tillsammans med de övriga
kursdeltagarna idka fysisk träning, såväl aerob som anaerob. Med
hjälp av bl a pulsmätaren får kursdeltagarna en insikt i hur man kan
variera sin fysiska träning, så att den bäst tjänar det personliga målet.
Träningen kan bestå av t ex jogging, cykling/spinning, simning, skidning, cirkelträning, styrketräning, orientering m.m., dock inte bollspel. Läraren preciserar kursinnehållet tillsammans med gruppen.
Kursen kan medföra små utgifter beroende på kursinnehållet. Kursen
bedöms med prestationsanteckning (G).
Abi jumppa
Syftet med kursen är att erbjuda avslappning och att minska stressen i form av jumppa tillsammans för abiturienterna under det annars
så teoretiska abi-året. Läraren preciserar kursinnehållet tillsammans
med gruppen. Kursen kan medföra små utgifter beroende på kursinnehållet. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G).
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
95
STUDIEHANDLEDNING
Bedömning
Kurserna i studiehandledning bedöms med prestationsanteckning. På avgångsbetyget
från gymnasiet bedöms studiehandledningen med en anteckning om fullgjord prestation.
Grupphandledartimmarna utgör också en del av studiehandledningen.
SH 1
O
SH 2
F
Utbildning, arbete och framtid Den obligatoriska kursen i studiehandledning
fördelas på samtliga årskurser. Centralt innehåll: studiernas uppbyggnad och utvecklandet
av studiefärdigheter, självkänne­dom, förtrogenhet med egna handlingsmönster och starka sidor,
arbetslivs­kunskap, student­examen, yrkesinriktning och fortsatta studier, ansöknings­procedurer
för fortsatta studier och övergången till arbetslivet.
Bedömningen baserar sig på aktivt deltagande och på utförda uppgifter. Kursen bedöms med
prestationsanteckning.
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SH 22
T
Kurs för studerande med läs- och skrivsvårigheter
I kursen ingår avsnitt om självkännedom och
olika intressetest, karriärplanering, CV och arbetsansökan, studiesociala förmåner, olika studieinriktningar, arbetskraftsbyråns utbud av
utbildnings- och yrkesvägledningstjänster och
ungdoms­arbetsförmedling och nätet som hjälpmedel vid studieorientering. Studerandena besöker studiemässor och informa­tions­tillfällen som
universitet och högskolor anordnar. Alla sammanställer en egen portfölj.
Bedömningen baserar sig på graden av deltagande och på en individuell portfölj. Kursen bedöms med prestationsanteckning.
KE
T
Tutorkurs
Kursen fokuserar på gruppdynamik, ledarskap
och handledning. Kursdeltagarna informerar och handleder nya studerande: planerar
mottagandet av dem, presenterar skolkultur
och rutiner, hjälper i kursval och planerar en
eventuell lägerskola. Tutorerna lämnar in en
tutordagbok efter avslutad kurs.
Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). Endast en godkänd kurs kan beaktas
som kursprestation.
Studier, arbetsliv och yrkesval
FY
SH 21
I kursen ingår avsnitt om begreppet dyslexi, olika inlärningsstilar, koncentration och planering,
inlärningstips, lästeknik, läsdagbok, skrivregler,
anteckningar och mind­mapping, datorn som
hjälpmedel och om essäsvar. Testning utförs
och den studerandes egna texter på olika språk
utgör grunden för individuell handledning. Arbetssättet är processinriktat och enskild handledning är en väsentlig del av kursen.
Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). Bedömningen baserar sig på arbets­
prestationerna under kursens gång.
SL
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
96 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
MEDIA
OCH KOMMUNIKATION
Programmet i media och kommunikation
Kursprogrammet i media och kommunika- ytterligare tre mediekurser. Kurser
tion är ett inom Lärkan utvecklat program, som kan ingå i denna helhet är alla
som utgör en särinriktning i vår skola. Kur- kurser i media och kommunikation
serna i media lär dig analyser och förstå hur och kurser i andra läroämnen med
olika medietexter som reklam, nyheter och en medieförankring. Själva slutarbefilm är uppbyggda och hur de fungerar (me- tet för diplomet görs i samband med
dia läskunnighet). Du lär dig också att skapa kurs MOK30.
bättre presentationer med olika
program, publicera grafiskt maBEROENDE PÅ GYMNSIEDIPLOMETS INRIKTNING terial och fördjupa dig i filmskaREKOMMENDERAS FÖLJANDE KURSER
pandet (media skrivkunnighet).
FILM & VIDEO
Genom att lägga tyngdpunkten
MOK 21, MOK 22, MOK 23 OCH MOK 25
på omsättningen av de nya mediakunskaperna och -verktygen i
MULTIMEDIA
MOK 26, MOK 27 OCH MOK 28
praktiken, ger kurserna deltagarna färdigheter de kommer att
JOURNALISTIK
ha nytta av på många olika livsMO 23, MO 24, MOK 28, KO 23
områden, både under studier och
i arbetslivet.
MO
Gymnasiediplomet i media
Angränsande kurser
Skolan erbjuder möjlighet att avlägga ett
nationellt gymnasiediplom i media. För att
avlägga diplomet bör den studerande ha klarat av grundkursen MOK20 eller KO3 och
Inom flera andra läroämnen finns
kurser som stöder inriktningen på
media och kommuni­k ation. Bl.a.
ingår inriktningen på journalistik i
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
MOK
97
modersmålsämnet. Vi rekommen­derar att studerande som intresserar sig
för media bekantar sig med dessa kurser och väljer dem i lämplig anslutning till medieprogrammet: MO2, MO23, MO24, KO3, KO23, KO24, MU4,
MU21, HI21/SL21, SL22.
Bedömning
Samtliga kurser i medieprogrammet bedöms med prestationsanteckning (G).
Studiegång
Om du ämnar avlägga flera mediekurser rekommenderas att du tar MOK20
och MOK21 i åk1.
MOK 20
T
Medievärlden
Grundkurs i media och kommunikation. I kursen ingår grunderna i kommunikationsteori med tyngdpunkten på masskommunikation: mediehistoria,
-analys och -kritik. Särskild vikt läggs vid bildspråksanalys: Vi ser, diskuterar
och analyserar olika medietexter: filmer, musikvideor, nyheter, reklamer och
granskar innehåll, bildspråk, ljudsättning, text, mm. för att komma underfund med hur medietexter är producerade, vad de innehåller och varför de
fascinerar oss.
MOK 21
T
Att göra film 1: Grundkurs i video
Förkunskap: MOK 20/KO 3
En kurs i videoarbete som ger möjlighet att själv göra videofilm, att i små
grupper skriva manus, öva kamerateknik och editering. Genom praktiska övningar lär vi oss konstruera egna medietexter.
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
98 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
MOK 22
T
MOK 23
T
MOK 25
T
MOK 26
T
Från ord till bild
Förkunskap: MOK 20 eller KO 3, MOK 21
Att lära sig skriva filmmanuskript. Grunderna i berättarteknik, dramaturgi och
manus­skrivning. Praktiska övningar. Manusskrivning i grupper.
Att göra film 2:
Fördjupningskurs i video
Förkunskap: MOK 20/KO 3, MOK 21, MOK 22
Kursen är en fördjupningskurs i videofilmning. Den innehåller manusövningar,
inspelnings­planering, filmning av egna kortfilmer samt redigeringsteknik. Kursen är inriktad på att utveckla studerandenas kreativitet, initiativ och skicklighet. Tyngdpunkten ligger på det praktiska arbetet.
Filmkunskap
Alla filmer gestaltar audiovisuella ”verkligheter”, fiktiva, dokumentära, animerade. Uttryckta på filmens språk förmedlar de livsuppfattningar, värden
och värderingar. Är filmspråket lika i olika kulturer? Hur har filmspråket utvecklats? Vilka värden återspeglar filmerna? Vi ser filmer från olika tider, olika länder och olika världsdelar, diskuterar deras innehåll, form och struktur.
Grundläggande datakunskap
Kursen är en praktiskt orienterad kurs i att använda dator, lära sig använda
grundläggande dataprogram och se de möjligheter datorn ger som ett modernt redskap för arbete och i sökandet efter information. Användning av olika
program såsom textbehandling, tabellkalkylering, e-post med mera. Informationssökning på internet.
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
MOK
MOK 27
T
MOK 29
T
MOK 30
T
Fördjupad datakunskap
Förkunskap: MOK 26
Kursen är en fördjupningskurs inom informationsteknik.
I kursen behandlas databashantering med programmet
Access och fördjupad kalkylering med Excel. I databasdelen
får deltagarna en inblick i teorin om relationsdatabaser.
Vi skapar och kopplar ihop tabeller, uppgör formulär och
frågor samt skapar rapporter för datapresentation. Vi
använder bland annat en elevdatabas som pedagogiskt
verktyg. I kalkyleringsdelen koncentrerar vi oss på följande
områden: effektiv kalkylbladshantering och formatering,
fördjupad formelanvändning (fast och relativ cellreferens),
-Excels statistikegenskaper och funktioner, användning av
mallar. En strävan med kursen är att ge färdigheter att
avlägga europeiskt datakörkort (ECDL).
99
MOK 28
T
grafisk design
Förkunskap: MOK 26
Kursen är en fördjupningskurs
i publikation och presentation.
Kursen lär teori kring layout och
omsätter de teoretiska kunskaperna i praktiken. Kursen innefattar bildbehandling, grafik och
ombrytning av text samt användande av ett professionellt
ombrytningsprogram. Målet är
att kunna producera arbeten
där text, bild, grafik och färger
kan kombineras så att layouten
stöder innehåll och avsikt.
Projektkurs i media
Förkunskap: MOK 20/KO 3
Denna kurs siktar på en slutprodukt i form av en utställning, en tematisk videoproduktion, en
publikationsserie eller dylikt. Kursen genomförs i samarbete med övriga skolor och den pågår
under flera perioder. Närmare detaljer om hur kursen utformas ges inför kommande läsår.
Diplomkurs
Slutkurs för studerande som avlägger det nationella gymnasiediplomet i media.
Kursen består av två delar: inlärningsdagbok samt slutarbete. Inlärningsdagboken består av
en mediesjälvbiografi, en dagbok förd under de tidigare avlagda mediekurserna samt eventuella provarbeten som gjorts under dessa kurser. Slutarbetet består av en medieprodukt
som den studerande självständigt planerat och gjort. Slutarbetet innehåller en skriftlig del i
vilken den studerande reflekterar över sitt eget arbete och dess förhållande till medievärlden.
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
100 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
SAMHÄLLSENGAGEMANG
Kursprogrammet Samhällsengagemang
utgörs av tillämpade kurser som kan fullgöras
genom personlig aktivitet. Kurserna bedöms
inte med vitsord, utan den studerande får en
prestationsanteckning och ett särskilt intyg
över den utförda insatsen, vilket bifogas avgångsbetyget från gymnasiet.
ST 21
VÅRT SAMHÄLLE
Den studerande kan få en kurs till godo genom att på egen tid och utan lön arbeta (cirka
40 timmar) för någon av skolan godkänd medborgarorganisation, ett sjukhus, ett åldringshem eller dylikt. Den studerande bör också
allmänt bekanta sig med organisationens
verksamhet. Den studerande kan själv planera uppläggningen av kursen, varefter kursprogrammet godkänns av en handledande
lärare. Kursen följs upp med dokumentation
från arbetsplatsen och en muntlig eller skriftlig rapport som avges i skolan. En förtjänstfull rapport på ett främmande språk kan bedömas som en delprestation i detta språk.
T
Denna kurs är en funktionärskurs, som fullgörs genom deltagande i elevkårens verksamhet på centrala ansvarsposter. Genom
detta engagemang får den studerande värdefulla erfarenheter av förenings- och organisationsarbete. Som handledare fungerar
elevkurator eller rektor.
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
ST 24
T
ST 25
T
VÅR SKOLA
Den studerande kan vid läsårets början anmäla sig för tjänstgöring och ansvarar antingen
för biblioteket, för arrangemang före och efter
tillställningar i skolan, för skolans data- och
AV-utrustning eller deltar i dokumentationen
av skolans verksamhet. Efter cirka 50 timmars
effektiv tjänstgöring kan den studerande räkna sig denna kurs till godo. Om en elev fullgjort
olika ansvarsuppgifter i tillräcklig omfattning enligt kursens krav, kan två skilda kurs­
prestationer godkännas.
ELEVKÅRSVERKSAMHET
MO
T
ELEVFORUM
Elevforum är ett debatt- och remissforum som
representerar skolans elevkår. Till elevforum
väljs två representanter för varje basgrupp.
Medlemmarna i elevforum fungerar som kontaktpersoner i sin respektive basgrupp och
ansvarar för information mellan gruppen och
elevforum. I basgruppen fungerar elevforums
representanter som gruppordförande resp.
viceordförande och bistår grupphandledaren
i frågor som gäller gruppen. För en godkänd
kursprestation krävs ett deltagande i elevforum under två och ett halvt läsår.
T
ST 22
ST 23
VÅR SKOLA 2
Kurs för tilläggsprestationer inom ramen för
skolans verksamhet, omfattningen enligt ST24.
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Specialkurser
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
HÄ
MU
KO
GY
101
SH
MoK
102 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
FRISTÅENDE KURSER
TSP 21
T
TRF 21
T
Kurs i teckenspråk
Teckenspråket är de dövas första
språk. Det är ett språk bland andra
språk – det uppfyller alla kriterier
som ställs på ett språk. Teckenspråket består av tecken, mimik,
mun- och kroppsrörelser och har sin
egen grammatik, som ofta avviker
från språkreglerna i svenska. Centralt kursinnehåll är teckenspråkets
uppbyggnad, handformer, enskilda
tecken och deras variationer, inlevelse- och pantomimövningar, ickemanuella faktorer, grammatik, egen
produktion, förståelseövningar,
dövsamfundet, dövas historia och
kultur. Kursen bedöms med en prestationsanteckning (G).
Kurs i trafikkunskap
Kursen i trafikkunskap utgör teoridelen vid avläggandet av körkort
och innehåller de avsnitt som ingår i
bilskolornas teoretiska trafikundervisning. Centralt innehåll: att vara
förare i trafiken, att köra i olika trafiksituationer, självständig körning
och körning i svåra förhållanden.
Kursen verkställs inom ramen för en
bilskolas verksamhet och bedöms
med prestations­anteckning (G).
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
KUL 21
T
fenomenbaserad portföljkurs
Kulturkursen är en portföljkurs. Du kan ta ett till två läsår på
dig att avlägga kursen. Du kan också avlägga flera kurser om
du så vill. Så här gör du: Välj ett tema eller ett ämne. Sätt rubrik
och gör upp en preliminär disposition och tidsplan för ditt arbete. Lämna in ditt förslag till den handledare du valt och vidtalat. På ett lärarmöte presenteras ditt förslag för kollegiet.
Vi diskuterar och godkänner (eller förkastar) det. Vi fastslår
tidsplanen och bekräftar din handledare och språkgranskare.
Ditt tema kan i princip vara hur enkelt eller hur exotiskt
som helst. Matkultur, kläder, kroppskultur (dans, sport av alla
slag), lekar, spel och religiösa eller profana ritualer. All slags
musik: folk, jazz, pop. Konst, keramik, serier och levande bilder,
video, film. Jord- och skogsbruk, agrikultur. Folklig läkekonst
och kemi, fysik, astronomi. Sådant som existerar nu och sådant som funnits tidigare. Ditt arbetssätt skall vara undersökande och/eller jämförande. Ett referat av händelser och företeelser är i sig inte nog. Du måste ställa frågorna Varför? Hur
så? Vad beror det på? Hur har det blivit så? Vad kan det leda
till? Du skall alltid försöka placera in händelser och företeelser
i deras kontext, dvs i deras historiska, kulturella och sociala
sammanhang.
Ditt arbete eller din forskning kan presenteras både som
dans, gymnastik, musik, keramik, mat, dryck, bild, film eller
annat visuellt eller njutbart. Men det måste alltid åtföljas av
en skriftlig del i vilken du redogör för det du undersökt och det
du kommit till. Den skriftliga delen kommer att språkgranskas.
För arbeten som presenteras på främmande språk kan du räkna med extra plus i det språket
Ditt arbete bedöms av din handledare, din språkgranskare
och ev. annan vidtalad lärare eller utomstående sakkunnig.
Kursen bedöms med en prestationsanteckning (G). En kursprestation kan noteras endast för en godkänd kurs.
FR
A
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Specialkurser
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
HÄ
MU
KO
GY
103
SH
MoK
104 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
STUDENTEXAMEN
Vilka ämnen skall ingå i studentexamen?
Rätt att delta
För att få rätt att delta i studentprovet i ett
ämne måste du ha avlagt alla obligatoriska
kurser i ämnet. För att delta i ett språk enligt kort lärokurs måste du ha avlagt minst 3
kurser i språket.
I din studentexamen skall ingå fyra obligatoriska ämnen, av vilka modersmålet måste
vara ett. De övriga tre väljer du bland följande
ämnen: det andra inhemska språket, ett främmande språk, ett realprov, provet i matematik.
I praktiken kommer ditt fjärde val antagligen
att stå mellan matematik och ett realprov. Det
är viktigt att du väljer det alternativ du är starkast i!
Utöver detta kan du avlägga ett eller flera
extra prov. Det finns inte någon begränsning i
antalet prov som kan ingå i din examen.
Du får själv avgöra på vilken nivå proven
i de olika ämnena avläggs, oberoende av ditt
studieprogram. Minst ett obligatoriskt prov
måste avläggas enligt A-nivå.
När skall kurserna i ett studentämne vara avlagda?
Om du deltar i vårens studentprov måste du
ha klarat av de obligatoriska kurserna senast
i period 3. För att delta i höstens studentprov måste de obligatoriska kurserna senast
vara avlagda senast i period 5 (föregående
vårtermin). De ämnen du skriver på hösten
på trean måste du alltså ha klarat av under
årskurs 2!
Från vilka kurser kommer uppgifterna i studentexamen?
När skall / får man inleda sin studentexamen?
Provuppgifterna i studentexamen bygger på
innehållet i de obligatoriska och fördjupade
kurserna. Läs närmare om detta under varje
läroämne (ämnet i studentexamen).
Du avgör själv när du inleder din studentexamen. Du har rätt att använda upp till tre på
varandra följande examenstillfällen (t.ex. vårhöst-vår) för att avlägga din examen. När du
anmäler dig till ditt första examenstillfälle
avgör du i praktiken också när din examen
(senast) måste bli klar. Planera dina studier
så att du alltid är väl förberedd för de studentexamensprov du tänker delta i.
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
FR
Hur många gånger får man skriva
ett prov i studentexamen?
Varje godkänt prov kan förnyas (tas om) en
gång. Ett underkänt prov kan förnyas två
gånger.
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
Studentexamen
Finska eller modersmålsfinska?
Provet i realämnen
Du kan avlägga provet i finska antingen
som traditionellt språkprov eller som
modersmålsprov. Vi rekommenderar
ändå att du väljer det traditionella språkprovet i finska, eftersom under­v isningen
i finska vid svenska gymnasier inte förbereder för modersmålsprov. Du kan efter
slutförd examen komplettera din examen
med modersmålsprovet i finska, om du så
vill.
Vart och ett av följande realämnen har sitt eget
prov i studentexamen: evangelisk-luthersk religion, ortodox religion, livsåskådnings­kunskap,
psykologi, filosofi, historia, samhällslära, fysik, kemi, biologi, geografi och hälso­kunskap.
I tabellen nedan kan du se vilka ämnen som
skrivs samma dag, hur många obligatoriska
och fördjupade kurser ämnet har (som ligger
som grund för realprovsuppgifterna i ämnet),
antalet uppgifter som skall besvaras och antalet uppgifter totalt, per ämne.
Främmande språk i studentexamen
Vid ett och samma examenstillfälle kan
du avlägga endast ett prov i språk enligt
lång lärokurs (A-språk). Om flera språk
på A-nivå ingår i din examen måste dessa
prov avläggas vid skilda examenstillfällen.
Vid ett och samma examenstillfälle
kan du avlägga två språk enligt kort lärokurs. Du får då rätt till förlängd tid vid
det skriftliga provet (+ 2 timmar).
Studentförberedande kurser
I studentexamensämnena finns särskilda
s.k. studentförberedande kurser, under
vilka man repeterar, övar och förbereder
för ämnets studentprov. Dessa kurser
har alltid kursnumret 20. Välj alltid den
förberedande kursen i alla studentämnen
(i period 1 med tanke på höstens skrivningar, i period 3 med tanke på vårens
skrivningar).
FY
105
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
realgrupp 1
Ämne
psykologi
filosofi
Kurser
Antal uppgifter
6 av 10
1 + 4
1 + 3
historia
6 av 10
6 av 10
4 + 2
fysik
1 + 7
biologi
8 av 13
2 + 3
8 av 12
realgrupp 2
Ämne
ev-luth religion
ortodox religion
livsåskådning
samhällslära
kemi
hälsokunskap
HÄ
MU
Antal uppgifter
6 av 10
3 + 2
6 av 10
6 av 10
3 + 2
2 + 2
1 + 4
geografi
SL
Kurser
3 + 2
2 + 2
1 + 2
KO
6 av 10
8 av 12
6 av 10
6 av 10
GY
SH
MoK
106 | Gymnasiet Lärkan | Kursutbud 2015–2016
Måste man skriva realprov?
Examinanden avgör själv vilka prov
han/hon avlägger som obligatoriska.
Det är alltså du som avgör om du
deltar i realprovet, vilket/vilka realämnesprov du deltar i, och om du avlägger (ett) ämnesrealprov som obligatoriskt prov.
Kan man skriva realprov i flera ämnen?
Proven skrivs under två skilda provdagar vid varje studentskrivningsomgång
(vår resp. höst). Under en provdag kan
man delta i endast ett ämnesrealprov.
Utnyttjar man båda realprovs­dagarna
kan man alltså avlägga två realprov vid
varje examens­omgång (vår resp. höst).
Hur många är provuppgifterna,
hur många uppgifter måste
man besvara?
Antalet provuppgifter i de enskilda
realämnesproven varierar mellan 1013, likaså antalet uppgifter som skall
besvaras (6-8), se tabellen ovan. Uppgifterna grundar sig på innehållet i de
obligatoriska och fördjupade kurserna
i ämnet. Bland uppgifterna kan ingå
1-4 uppgifter som överskrider ämnesgränserna.
MO
FI
A
FI
B1
FI
FIM
EN
A
EN
B2
FR
A
När skall / kan man delta i olika
realämnesprov?
Eftersom provuppgifterna grundar sig på
innehållet i de obligatoriska och fördjupade
kurserna är det viktigt att du läst alla dessa
kurser i det/de realämnen du deltar i.
Om du vill delta i flera ämnesrealprov
måste du planera hur du lägger upp proven.
Om du vill delta i prov som skrivs samma
provdag måste du sprida dem på två olika
examenstillfällen. Ämnets kursantal (obl +
fördj) styr tidpunkten för att delta i provet.
Ämnen med stort kursantal (fysik, historia) avläggs lämpligen först våren tredje
studieåret, övriga ämnen kan eventuellt
avläggas hösten tredje studieåret. Hälsolära kan möjligen avläggas redan våren andra studieåret.
Mognad och grepp om uppgiften påverkar dina svar och dina poäng. Därför
rekommenderar vi att du går upp i ett realämnesprov så sent som möjligt.
Råd med tanke på kursplanering
Fundera över vilket / v ilka realämnen du är
mest intresserad av, vilka ämnen du tror
du har mest nytta av med tanke på fortsatta studier efter studenten. Följ ämnets
rekommendationer som säger när och i vilken ordning du avlägger kurserna.
FR
B2
FR
B3
TY
B2
TY
B3
RY
B3
MA
A
MA
B
BI
GE
KURSUTBUD
ENLIGT LÄROPLANEN
O
Obligatorisk
Fördjupad
F
T
Tillämpad
Modersmålet
1
2
3
4
5
6
7
8
Finska A
1
2
3
4
5
6
7
8
20 21 22 23
6
7
8
20 21 22
6
7
Finska, MoFi
1
2
3
4
5
Finska B
1
2
3
4
5
9
20 21 22 23 24
Engelska A
1
2
3
4
5
6
7
8
20
Franska A
1
2
3
4
5
6
7
8
20 21 22 23 24
1
2
Tyska B3
- " -
B2
Franska B3
- " -
1
2
B2
Engelska B2
Ryska B3
1
Matematik, lång
1
2
3
4
7
8
9 10
Matematik, kort
1
2
3
4
5
6
5
6
2
3
4
5
6
7
8
1
2
3
4
5
6
4
5
6
7
8
2
3
4
5
6
7
8 20 21
1
2
3
4
5
6
7
8 20
3
4
5
6
7
8
20 21
20 21 22
11 12 13
20 21 22
7
20 21
8
1
2
3
4
5
1
2
3
4
5
4
5
2
8 20 21
3
Fysik
1
20 21
7
1
Kemi
Biologi
3
6
7
8
20 21 22 23
20 21
20 21 22 23
Geografi
1
2
3
4
20
Religion
1
2
3
4
5
20 21
Livsåskådning
1
2
3
4
5
Filosofi
1
2
3
4
Psykologi
1
2
3
4
Historia
1
2
5
6
Samhällslära
1
2
Hälsokunskap
1
3
4
22 23 24
20
20
5
20 21
20 21 22
3
4
20 21 22
2
3
20 21 22
Bildkonst
1
2
3
4
5
21 22 23 24 25 26
Musik
1
2
3
4
5
21 22
Gymnastik
1
2
3
4
5
21 22 23
Studiehandledning
1
2
21 22
Media
20 21 22 23 25 26 27 28 29 30
Samhällsengagemang
21 22 23 24
Teckenspråk
21
Trafikkurs
21
Specialarbete
21
Avläggs första året
Avläggs första eller andra året
Avläggs andra året
Avläggs tredje året
FY
KE
RE
RO
LK
FI
PS
HI
SL
HÄ
MU
KO
GY
SH
MoK
Kurs. En kurs är ett definierat moment i en utbildning,
som i allmänhet består av flera lektioner eller andra
tillfällen för undervisning, och ett eller flera tillfällen
till examination.
Utbud, vardagligt kallat ”tillgång” är enligt
nationalekonomisk definition den totala kvantitet
av en vara eller ”kurs” som alla säljare på en
marknad bjuder ut vid varje prisnivå. I regel beskrivs
utbudsfunktionen som positivt lutande, vilket innebär
att en säljare är beredd att sälja större kvantiteter om
priserna stiger. Det finns dock undantag från denna
generalisering.