Läroplanernas och geografiämnets förändring i skolan.

Transcription

Läroplanernas och geografiämnets
förändring i skolan.
En studie av olika läroplansförändringar och geografiläraresupplevelser av dem.
Curricula and Geography studies changing in school.
A study of curriculum reform and geography teacher’s subsequent experiences.
Lise-Lotte Persson
Fakulteten Humaniora och samhällsvetenskap
Geografi C/Lärarutbildningen
15 hp
Hans-Olof Gottfridsson
Nina Christenson
2015-01-15
Sammanfattning
Den här rapporten tittar på innehållet i de läroplaner som funnits i den svenska grundskolan, från den
första som kom 1962 till dagens som infördes 2011.
Den behandlar också ämnet geografi, hur ämnets innehåll sett ut och förändrats över den här tiden samt
intervjuer med verksamma lärare.
Man kan se att läroplanerna inte förändras direkt mycket i sin allmänna del, men att kursplanen
förändrats en hel del med förskjutning från kartografi och fokus på närmiljön till en mer teknisk
undervisning med fokus på samspel mellan människa natur, vilket även framkommer i de svaren lärarna
ger.
Nyckelord: Grundskola, Läroplan, Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80, Lpo 94, Lgr 11, Kursplan, geografi.
Abstract
This report looks at the content of the curricula that existed in the Swedish primary-schools. From the
first one that came in 1962 to the present, introduced in 2011.
It also handles the subject geography, how the content has been presented and changed over this period
of time. I have also interviewed practicing teachers to see if there are any similarities.
One can see that the curriculum has not changed much in its general part, but that the syllabus changed a
lot with the shift from cartography and focus on the local environment to a more technical education
with focus on the interaction between human and nature, which is also the teachers view.
Keywords: Primaryschool, curriculum, Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80, Lpo 94, Lgr 11, syllabus, geography.
Innehåll
Sammanfattning ..........................................................................................................................................................2
Inledning .....................................................................................................................................................................4
Syfte........................................................................................................................................................................4
Frågeställningar ......................................................................................................................................................4
Teori ...........................................................................................................................................................................5
Tidigare forskning ..................................................................................................................................................5
Om läroplanens förändring .....................................................................................................................................5
Om geografiämnets förändring ...............................................................................................................................7
Metod..........................................................................................................................................................................8
Material och begränsningar (Här har jag tagit bort det som pratar om Hermeneutik) ...........................................8
Tillvägagångssätt ....................................................................................................................................................8
Resultatredovisning ..................................................................................................................................................10
Presentation av läroplanerna .................................................................................................................................10
Lgr -62 ..............................................................................................................................................................10
Lgr -69 ..............................................................................................................................................................10
Lgr -80 ..............................................................................................................................................................10
Lpo -94 .............................................................................................................................................................10
Lgr -11 ..............................................................................................................................................................10
Läroplansanalys ....................................................................................................................................................11
Lgr 62 ...............................................................................................................................................................11
Kursplan och timplan Geografi Lgr 62.............................................................................................................14
Lgr 69 ...............................................................................................................................................................15
Lgr 80 ...............................................................................................................................................................18
Kursplan och Timplan So Lgr 80 .....................................................................................................................21
Lpo 94...............................................................................................................................................................22
Kursplan och timplan So och Geografi Lpo 94. ...............................................................................................24
Lgr 11 ...............................................................................................................................................................25
Presentation av respondenterna ............................................................................................................................27
Mia....................................................................................................................................................................27
Filip...................................................................................................................................................................27
Klara .................................................................................................................................................................27
Fredrik ..............................................................................................................................................................27
Lärarnas syn på geografi.......................................................................................................................................27
Slutsats......................................................................................................................................................................30
Läroplanens förändring ........................................................................................................................................30
Kursplanernas förändring .....................................................................................................................................31
Lärarnas tankar .....................................................................................................................................................32
Avslutande diskussion ..............................................................................................................................................33
Litteraturförteckning.................................................................................................................................................34
Bilaga 1 .............................................................................................................................................................35
Inledning
I 1962 års skolbeslut beslutades det bl.a. om att folkskola, realskola och flickskola skulle avvecklas. I
stället skulle en gemensam grundskola införas med tre olika stadium, hög- låg och mellan (Richardsson,
1977, 2004, 2010, s. 115). Den svenska grundskolan fick alltså sin första läroplan 1962 och 2012 fyllde
den svenska grundskolan 50 år.
Den här rapporten kommer att behandla hur Geografiämnet och läroplanerna förändrats över tid i den
svenska grundskolan.
En allmän textanalys av de fem läroplaner som funnits sedan grundskolan infördes 1962 kommer att
göras, det är Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 Lpo 94 och Lgr 11, därefter kommer det ske en textanalys av hur
läroplanen ser på geografiämnet. Det kommer att genomföras intervjuer med verksamma lärare för att se
hur de upplever att ämnet Geografi förändrats över den tid då de arbetat i skolan för att se om det finns
någon koppling mellan läroplanens texter och införanden och lärarnas syn.
Syfte
Syftet är att se hur läroplaner och kursplaner förändrats över tid och om verksamma geografilärare
upplever att geografiämnet förändrats när nya läroplaner och kursplaner införts.
Frågeställningar
Det finns tre frågeställningar som kommer besvara syftet, dessa tre är:
1. Hur har grundskolans allmänna läroplaner förändrats mellan 1962 och 2011?
2. Hur har kursplanerna i geografi förändrats mellan 1962 och 2011?
3. Hur upplever verksamma lärare att geografiämnet har förändrats?
4
Teori
Tidigare forskning
Här kommer jag presentera vad som forskats på tidigare angående geografiämnets förändring och
läroplansforskning.
Om läroplanens förändring
Jag har valt att använda mig av Göran Lindes bok ”Det ska ni veta- en introduktion till läroplansteori”
när jag har tittat på läroplanernas förändring. Stoffet i läroplaner har förändrats över de femtio är som de
funnits och Göran Linde har i sin bok en övergripande och bred beskrivning av förändringen av
läroplanen över tid, vilket ger en bra grund till vad som tidigare sagts om mitt område. Förutom Linde
har jag tittat på vad skolverket har om reformförändring och hittat en rapport som heter ”Forskning och
skolreformer och deras genomslag” (Skolverket, Forskning om skolreformer och deras genomslag,
2013) och ur denna kommer jag lyfta en liten del.
Linde säger att skolan är en del i ett samhälle vars tankar härskar i skolan, men det betyder inte med
automatik att skolans innehåll följer andra rörelser i samhället, det kan lika gärna vara så att skolans
innehåll kan vara en motsättning till vad som sker i samhället (Linde, 2012, s. 17). På 1960-talet var
läroplansteorierna mer empiriskt förankrade, (Linde, 2012, s. 12) fram till dess var det mer spekulationer
om vad som var viktigt att kunna och lära sig. Läroplansdiskussionerna sågs tidigare som svar på
samhällets krav. (Linde, 2012, s. 11) Det är läroplanen som anger den giltiga kunskapen enligt Linde och
när han beskriver ordet ”läroplan” gör han det på följande sätt:
”Ordet läroplan på Svenska leder tanken till en av det officiella trycket utgiven bok med riktlinjer och
föreskrifter för verksamheter d.v.s. de formulerade och officiellt föreskrivna målen och innehållet” (Linde,
2012, s. 7)
Linde har den här uppställningen om läroplanens utveckling; fram till 1960-talet handlade det om att
man skulle försöka med hjälp av diverse olika modeller kunna resonera och analysera sig fram till en
fungerande läroplan. Stoff fanns angivet men enligt Linde handlade det mer om spekulationer om vad
som skulle kunna vara bra att veta och kunna. Funderingar om moral, samhällsnytta och effektivitet var
mer dominant inom läroplanstraditionen fram till 1960-talet (Linde, 2012, s. 11).
Efter 1960-talet började läroplansteorin att förankras i mer empiri fortsätter Linde, han menar att man
kommit på att fler faktorer än föreskrifter påverkar innehållet. Detta ledde till att läroplansforskningen
började intressera sig mer för innehållet i undervisningen samt hur påverkansfaktorerna faktiskt spelade
in. Linde säger att forskning om lärande och undervisning och stoffurval var inom olika
forskningsområden och först när man märkte hur dessa två påverkar varandra kom de att växa ihop och
bli ett. (Linde, 2012, s. 12).
1994 genomfördes en stor förändring i grund- och gymnasieskolan och den reformen med deltagande
målstyrning innebar en stor frihet säger Linde, han skriver vidare att den friheten också beskars igen när
Lgy11 infördes (Linde, 2012, s. 8).
5
Något som också förändrats genom tiden är samarbetet mellan kollegor i skolan, och det kollegiala
samarbetet är något som krävs skriver Linde (Linde, 2012, s. 9) Det har varit något som gått från ensamt
arbete, till ämneslag och vidare till arbetslag.
Linde går vidare med att säga att den senaste läroplanen är i mångt och mycket lik den från 1994, det
finns dock skillnader också påpekar han. Tidigare läroplaner var skrivna för att hålla under en lång
period de var således mer generellt skrivna än idag, till läroplanerna fanns det kursplaner som däremot
skulle revideras. Den nya läroplanen innehåller kursplaner1 redan, målstyrningen, mål att sträva mot och
uppnåendemål är ersatta av syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Kunskapskraven kan tolkas som
betygskriterier eftersom kunskapskraven kan kopplas till betygsnivåer (Linde, 2012, s. 132).
Något annat som varit en påverkande faktor i läroplanens förankring i skolan är tolkningen av den, det
finns mycket faktorer som påverkar. När det gäller tolkningen av läroplanen behöver tid ges, det är inget
som kan förankras med omedelbar verkan, den här tiden är viktig menar Linde. Lärarens
handlingsutrymme påverkas inte bara heller av tolkningen av läroplanen utan även av den utrustning
man har till sitt förfogande samt storleken på klasserna är faktorer som påverkar. Innehållet i
undervisningen påverkas också av de formella kompetenskraven och det betygssystem som är gällande.
(Linde, 2012, s. 17).
2011 års läroplan är en åtstramning av kunskapskraven, kursplanerna är mer innehållsstyrda men det
finns ändå utrymme för läraren planera sin undervisning när det gäller innehåll och arbetssätt eftersom
syftet och kunskapskrav inte är skrivna i detalj (Linde, 2012, s. 142).
Linde säger så här ”Läroplanens vision krockar med betyg och statliga beslut”. Med det menar han att
den föreskrivna läroplanen och det stoff som väljs ut till undervisningen inte är på samma plan och
eftersom läroplanen är tolkningsbar så läggs det till och dras ifrån.
I rapporten från skolverket står det att läsa i princip samma sak, reformer tolkas och omtolkas i specifika
skolkulturer och dessa reformer anpassar sig oftare till institutionerna än tvärtom (Skolverket, Forskning
om skolreformer och deras genomslag, 2013, s. 6).
Skolverket menar på att texter som är till för att styra pedagogik oftast blir svag i sin karaktär då den
består av kompromisser. Eftersom det är kompromisser kan styrningen leda åt olika riktningar eftersom
tolkningen av läroplaner eller kursplaner ser olika ut beroende på i vilken skolkultur man befinner sig.
Ämnestraditioner är något som står kvar även om nya reformer förs in i skolan, och ett äldre sätt att se
ämnet lever kvar, detta kan så småningom leda till att det blir trängsel i ämnesstoffet eller till en kamp
mellan ämnesföreträdare som är utbildade inom olika ämnestraditioner. Rapporten stödjer sig härmed på
Sven-Eric Liedman som säger att det inte går att nollställa en institution genom att tillföra en ny reform,
de gamla idéerna kommer att finnas kvar och det kan vara svårt för den nya reformen att få fäste.
(Skolverket, Forskning om skolreformer och deras genomslag, 2013, ss. 10-11).
Hur påverkar då läroplanerna klassrumssituationen? Det här är något som tas upp i rapporten från
skolverket och det är naturligtvis en fråga som har många olika svar, det kan vara att läroplanen kan
omsättas i klassrummet, alltså i praktiken, andra menar att det är verktygen som ska förändra skolan som
behöver förändras, dvs. läroböcker och undervisningsmaterial, utvecklingsarbete och
kompetensutveckling. Här presenteras resultatet av en studie som genomförts av Hattie, den visar att
1
Kursplaner i Gy11 ersattes med ämnesplaner när den väl kom ut. Linde skrev om Gy11 innan den faktiskt var i bruk därav
använder han den gamla termen kursplan. (Författarens ant.)
6
läroplaner och kursplaner inte påverkar elevers studieresultat så mycket, det är mer hur läraren väljer att
använda strategier för genomförande som har betydelse för studieresultaten. Och det betyder att det är
lärarens tolkning av dokumentet som genomförs som undervisning i klassrummet. (Skolverket,
Forskning om skolreformer och deras genomslag, 2013, ss. 12-13)
Om geografiämnets förändring
Här har jag framförallt använt mig av Gabriel Bladhs publikation om Geografididaktisk forskning i
Sverige och Norden. Bladh går längre tillbaka i tiden än vad jag gör, och redovisar geografiämnets
uppbyggnad ända sen slutet på 1800-talet. Det kan ändå vara av relevans för min studie då han lyfter
delar som nationsbyggande och kulturgeografins början i geografiämnet.
Han berättar att geografiämnet blev ett eget ämne i realskolans lägre stadier år 1895, innan det hade det
varit ett underordnat ämne till Historia. Först 1909 blev geografi ett ämne i de högre klasserna och
gymnasiet. Bladh skriver att det främjade Sveriges nationsbyggande. Som en förebild i geografiämnet
användes under 1900-talet sagoboken Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (Bladh).
Under 50-talet så får kulturgeografin sitt uppsving och man började studera rumsliga och funktionella
samband, dessa studier var under 50-talet centrala och den beskrivande regionalgeografin ansågs vara
svag ur ett analytiskt perspektiv skriver Bladh.
På 60-talet (där jag själv tar mitt avstamp) delades geografiämnet upp i två olika vetenskaper,
kulturgeografin tillföll den samhällsvetenskapliga fakulteten och naturgeografin tillföll den
naturvetenskapliga (Bladh).
I skolan blev det under den här tidsepoken mycket regionalgeografi som lärare undervisade om, det var
regionalgeografi tillsammans med naturgeografi om människa-miljötraditionen som dominerade när Lgr
62 och 69 var aktiva. Först i Lgr 80 introducerades den rumsliga traditionen in i undervisningen.
Fram till 1994 var geografi som ämne en del av samhällskunskapen och undervisande lärare hade ofta
annan bakgrund, oftast inom de andra so-ämnena. Bladh menar och stödjer sig här på Wennberg(1990),
Holmén & Anderberg(1993), Ojanes(1999) och Molins(2006) att en äldre geografisyn och den selektiva
traditionen har haft en dominerande roll bland aktiva lärare och även lärarkandidater. Först i Lgr 11 har
andra frågor börjat ta en tydligare plats, såsom hållbar utveckling och andra miljöfrågor (Bladh).
7
Metod
I denna rapport kommer det finnas två olika metoder för att besvara syfte och frågeställningar, dels en
innehållsanalys vilket betyder att jag kommer tolka redan skrivna texter (Bryman, 2008, s. 507), och dels
en strukturerad intervju (Bryman, 2008, s. 203) med verksamma lärare.
Anledningen till att valet föll på strukturerade intervjuer istället för enkäter var för att fördelarna
övervägde nackdelarna som Bryman tar upp i metodboken. En strukturerad intervju valdes för att det
underlättar både frågande och kategorisering av svaren (Bryman, 2008, s. 203), respondenterna kan ta
del av frågorna i förväg och tänka över dom ordentligt innan jag kommer, jag vet vem som besvarat
mina frågor och jag vet att jag får med mig den information jag efterfrågar (Bryman, 2008, ss. 228-233).
I en enkät kan personen som blir intervjuad missuppfatta frågorna och man får egentligen inte svar på de
frågor man ställt (Bryman, 2008, s. 230). Framförallt valdes intervjuer för att alla frågor inte passar i en
enkät, speciellt inte när respondenterna behöver gå tillbaka i historien och försöka minnas. I en enkät tror
jag att det blir för enkelt att besvara en sådan fråga med ett ”jag vet inte” än om jag ska ta emot ett svar
personligen. Dessutom kan man vara helt säker på att man får de intervjuer man efterfrågar, bortfallet
blir eliminerat vid personliga intervjuer (Bryman, 2008, s. 231) jämfört med enkäter.
Material och begränsningar
Materialet som analyseras ur ett är de fem läroplaner som passerat den svenska grundskolan genom åren
sedan 1962. Det är Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80, Lpo 94 samt den senaste Lgr 11. Lgr 69 har ett par tillägg till
sin allmänna del, en del berör skolstarten och ämnena Engelska och Musik dessa tre kommer inte att
beröras i den här rapporten då de saknar relevans. Däremot finns ett tillägg till den allmänna delen med
ändringar som gällde från 1978, denna kommer att beröras i analysen.
Utöver de allmänna skrivelserna i läroplanen kommer en textanalys av ämnet geografi beröras. Jag
kommer också se efter hur Geografi berörs i det fallet ämnet finns inbakat i ett ämnesblock. Att göra en
analys på varje ämne och kursplan är inte hållbart med tanke på tidsaspekten, därför är det begränsat till
läroplanens allmänna del och ett ämne.
Intervjusvaren från de intervjuade lärarna kommer också att användas som material för att kunna besvara
delar av frågeställning och syfte.
Tillvägagångssätt
Det första som gjordes när jag bestämt vilket område jag ville undersöka var att skicka ut en
intresseanmälan till närliggande skolor. Jag skrev att jag skulle vilja komma i kontakt med personal som
undervisar i Geografi, intervjufrågorna skickades med i förväg så lärarna kunde läsa igenom dom i lugn
och ro. Jag gav intresseanmälan ett par dagar och under tiden kunde jag läsa in mig mer på området och
låta skolor ta ställning till om det finns någon eller några lärare som kunde tänka sig att ställa upp på en
intervju. Till slut hade fem lärare från olika skolor svarat på intresseanmälan jag skickade ut och vi
bokade tillsammans en passande tid, tyvärr blev en av respondenterna sjuk och var tvungen att avboka,
sjukskrivningen blev längre än denne hade räknat med från början så pga. tidsbristen så bestämde jag
mig för att bara använda mig av de fyra intervjuer jag genomfört. Lärarna som har intervjuats är aktiva
geografilärare, att det är två kvinnor och två män är en slump. Urvalet av lärare är också slumpmässigt,
8
det enda kravet jag hade var att de skulle undervisa i geografi på högstadiet. Tidsåtgången när man ska
intervjua är stor och därför är antalet inte så större, detta beror på brist på tid när man gör ett sånt här
arbete. Jag hade kunnat göra en enkät som lärare fick svara på men jag tycker att fördelen med intervjuer
är större, dels får man ta del av tonläge, kroppspråk och dessutom kan man ställa följdfrågor om något är
oklart.
Jag kontaktade mitt hembibliotek där jag lånade de läroplaner som fanns hemma vilket gjorde det
möjligt att börja läsa omedelbart. Samtidigt beställde biblioteket hem de tre som inte fanns tillgängliga.
Det tog två veckor innan jag hade alla fem läroplaner hemma. Att läsa dom var ett mer tidskrävande
projekt än jag föreställt mig. Detta berodde dels på språket som användes i de tidigare utlagorna och
förmodligen dels på att jag inte haft någon djupare insyn i hur skolan var uppbyggd och fungerade på
1960-1970-talen.
Eftersom jag valt strukturerade intervjuer så har igenkännande av person inte spelat någon roll eftersom
alla intervjupersoner fått exakt samma frågor. Hade det varit någon annan form av intervju kan
igenkännande göra att intervjuer leder till att man kan tolka in svar i intervjun eftersom man känner
personen, eller tvärtom, man missar något som respondenten menar men inte uttalar eftersom man inte
känner personen och dess kroppsspråk.
Jag hade en intervjuguide som jag använde under intervjun. Det var samma frågor som lärarna fått i
mejlet redan innan, samt de frågeställningar jag vill besvara i den här rapporten. En intervjuguide är
viktig som påminnelse över vilka frågeställningar som ska besvaras. Den hjälper också till att jag som
intervjuare håller mitt fokus på den strukturerade intervjun utan att sväva iväg (Bryman, 2008, s. 419).
Intervjuerna genomfördes med penna och papper, jag valde detta pga. att jag själv blir nervös om det
finns en bandspelare med, det i sin tur kan leda till att jag projekterar min nervositet över på
intervjupersonen. Det innebar lite dubbelarbete eftersom jag först fick skriva för hand under intervjun,
när respondenten svarat på alla frågor sammanfattade jag det denna hade sagt på varje fråga för att se om
jag missuppfattat dennes svar eller om det var något ytterligare denne ville lägga till. Därefter skrev jag
rent det ur minnet med hjälp av anteckningarna direkt efter intervjun. När jag kom hem efter
intervjuerna så skrev jag även rent anteckningarna igen, på dator, på det viset kunde jag återigen se
personerna framför mig och återuppleva intervjun i mitt huvud igen. Jag bad om tillåtelse att få
återkomma om det var något som jag uppfattade som oklart när jag bearbetat intervjumaterialet vilket
var okej för alla men det behövdes inte i något av fallen. Intervjuerna tog mellan 20-30 minuter att
genomföra.
Textanalysen av läroplanerna kommer vara av allmän karaktär och det är de delar som berör högstadiet
eller grundskolans senare år som ligger till grund för analysen, detta beror på att det enbart är lärare som
arbetar i de åldrarna som intervjuats.
När alla läroplaner lästs igenom och alla intervjuer genomförts så påbörjades arbete med att se om några
svar lärarna gett kan härledas till att en ny läroplan implementerats i skolan, om man kunde se någon
skillnad i innehållet i en tidigare använd läroplan och en ny som gjorde att lärarnas arbete förändrades.
9
Resultatredovisning
Resultatredovisningen är uppdelad på följande vis; det blir först en presentation av läroplanerna. Det
följs av textanalysen som genomförts på de fem läroplaner Sveriges grundskola haft, analysen av
kursplanerna ligger i direkt anslutning till den läroplan de är kopplad till. Sist presenteras respondenterna
och deras svar på intervjufrågorna.
Presentation av läroplanerna
Här kommer en kort allmän beskrivning av läroplanerna. Innan grundskolan infördes så fanns det andra
föreskrifter som reglerade de olika skolformerna, den här rapporten handlar om hur läroplanerna i
grundskolan förändrats. Avstampet blir således i Lgr -62.
Lgr -62
Lgr 62 är den första läroplanen som tillämpades i grundskolan. I och med den kom också det relativa
betygssystemet med en femgradig sifferskala från 1-5. Läroplanen är uppbyggd på så vis att den har en
allmän del med mål och riktlinjer, följt av allmänna anvisningar, timplaner och sist kursplaner. Lgr 62
bestod av 475 sidor.
Lgr -69
Är väldigt lik sin föregångare Lgr 62. Den femsiffriga relativa betygsskalan består, dock ges inte betyg
lika ofta under denna läroplanstid. Lgr 69 infördes för att förnya de ålderdomliga inslag som fanns i
föregångaren. T.ex. så avskaffades betyg i ordning och uppförande under den här läroplanen.
Den har en allmän del som är uppbyggd precis som Lgr 62 fast denna har diverse tillägg, t.ex. för
ämnena Engelska och Musik. Skolstarten behandlas i en enskild skrivelse. 1978 var det meningen att en
ny läroplan skulle ha införts men det blev försenat och det infördes istället ett tillägg till den allmänna
delen som reviderade Lgr 69. Lgr 69 bestod av 224 sidor.
Lgr -80
Meningen var att denna skulle ha varit klar till 1978 men det blev något försenat. Detta ledde till att det
fick bli ett tillägg till Lgr -69. Lgr 69 ersattes av den här läroplanen 1980.
Uppbyggd med en allmän del med mål och riktlinjer, kursplaner och timplaner. I och med denna
försvann all betygssättning i de lägre stadierna och eleverna gavs enbart betyg i åk. 8 och åk. 9, men den
relativa 1-5-skalan bestod. Lgr 80 bestod av 166 sidor.
Lpo -94
Innehåller skolans värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer. I och med att denna läroplan
infördes kom också ett nytt betygssystem som skulle vara mål och kunskapsrelaterat. Det blev en
bokstavsskala från IG-MVG, där elevernas prestation skulle bedömmas enskilt. Lpo 94 bestod av 17
sidor. Lpo 94 har också kursplaner som tillägg.
Lgr -11
Lgr 11 är uppbyggd i tre delar, skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer och
kursplaner som kompletteras med kunskapskrav. Här kom återigen ett nytt betygssystem, fortfarande en
bokstavsskala fast från A-E. Lgr 11 består av 279 sidor.
10
Läroplansanalys
Här ger jag en tydlig analys av de läroplaner som funnits i Sverige med genomslagsåret 1962.
Lgr 62
Lgr 62 är den första av Sveriges läroplaner, den är uppbyggd i tre delar. Det är Mål och riktlinjer i del
ett, timplaner i del två och kursplaner för klasstyperna A och a i del tre. I förordet kan man läsa att
läroplanen är en allmän anvisning för skolans verksamhet (skolöverstyrelsen, 1962, s. 9).
”I samarbete med hemmen skall främja elevernas allsidiga utveckling samt därvid meddela eleverna
kunskaper och öva deras färdigheter” (skolöverstyrelsen, 1962, s. 13).
Så inleds kapitlet med mål och riktlinjer, med detta menar texten att skolan ska ha en fostrande roll med
eleven i centrum, den fostran som eleven ges ska vara av en individuell karaktär, social och vara riktad
mot framtiden. Det betyder att skolans utveckling bör följa samhällets utveckling. Samhälle-skola och
hem ska arbeta sida vid sida för att skola fria och självständiga människor (skolöverstyrelsen, 1962, s.
13).
Det är hemmet som ska stå för den primära fostran och omsorgen av eleven och skolan ska ”så långt det
överhuvudtaget är möjligt” ge lika möjlighet till likvärdig utbildning (skolöverstyrelsen, 1962, s. 14).
Lgr 62 lyfter fram att det är viktigt att ge eleven kunskaper inom närsamhälle, språk, räknefärdigheter
och vidgad syn på natur och kulturens värld. Eleverna skall också ges yrkes och studievägledning av
skolan. Kristendomskunskapen lyfts också upp som en viktig del (skolöverstyrelsen, 1962, s. 15).
Utöver den personlighetsfostran skolan ska ge eleven är ”intellektets skolning” av stor vikt, samt att man
ska sträva efter arbetsglädje. Genom arbetsglädjen kan man fostra eleverna för arbete. Lgr 62 belyser att
ett demokratiskt samhälle är uppbyggt av fria och självständiga människor och det är det skolan ska
fostra eleverna till, genom frihet och självständigheten är det sedan meningen att eleverna ska kunna
vara en del av samverkan och kunna samarbeta ute i arbetslivet (skolöverstyrelsen, 1962, s. 18).
Det är lärarens skyldighet och rättighet att utforma undervisningen så att det leder till önskat resultat,
läraren kan med fördel använda sig av modern massmedia uppger läroplanen. Ska eleven
medverka/aktivt delta i undervisningen är det lättare med mindre grupparbeten eller enskilt
(skolöverstyrelsen, 1962, s. 19). Undervisningen kan också periodläsas, vilket görs med fördel i
orienteringsämnena, det betyder att två eller fler ämnen samarbetar och tar tid från varandra, man läser
mer fokuserat under en period ett ämne och har det sedan avklarat (skolöverstyrelsen, 1962, s. 37).
Lgr 62 har sina kursplaner ämnesvis, i dessa kursplaner anges huvudmoment, de är givna men om
läraren önskar så får denne lägga till moment som faller inför ramen för målsättningen. Huvudmomenten
är oftast angett som grundkurs, det ska alla elever läsa gemensamt, oftast är det läroboken kopplat till
ämnet som är stoffet till grundkursen (skolöverstyrelsen, 1962, ss. 38-39). Det är viktigt att
undervisningsformerna växlar så eleverna får utveckla sin individualitet och lära sig arbeta i både stora
och mindre grupper.
Individualisering av eleven sker genom att överkurser ges till de elever som kan hantera det. Man kan
erbjuda individuell handledning så svagare elever kan nå önskade resultat. Omfattning på uppgifter och
svårighetsgraden kan också individualiseras (skolöverstyrelsen, 1962, s. 52). Lärarens plats är inte i
11
katedern utan ska ge sin hjälp där denne behövs, eleverna kan också hjälpa varandra som stöd i sin
individuella utveckling (skolöverstyrelsen, 1962, s. 53).
Grupparbetenas längd blir längre ju äldre elevgrupperna är, det är viktigt att eleverna kan hantera
tidsföljden vid grupparbeten. För att få till goda arbeten är det viktigt att elever får välja vilken grupp
man ska tillhöra men lärare bör placera ut prestationssvaga eller elever med kontaktsvårigheter så de inte
blir en grupp. En grupp bör vara mellan 2-5 elever (skolöverstyrelsen, 1962, ss. 55-57).
Det är viktigt att undervisningen är konkret och åskådlig. Det ska vara överblickbart (skolöverstyrelsen,
1962, s. 49), det är viktigt att det används pedagogiska hjälpmedel i undervisningen såsom affischer,
bilder, ljudband, väl utarbetade exkursioner, studiebesök och gäster. Lägerskolor kan gynna både elever
i tätort och landsbygd för att vidga sin livssyn.
I Lgr 62:s allmänna anvisningar för skolans verksamhet framkommer det åter igen att det är hemmen
som bär det största ansvaret för barnets fostran, och att det är viktigt att läraren har god kontakt med sina
elevers hem och att ansvaret till första kontakt åligger skolan. Det ska finnas en speciell mottagningstid
för lärare att samtala med föräldrar, det är viktigt med sekretess mellan hem och lärare därför är det
viktigt med speciella samtalsrum där det bör finnas en telefon (skolöverstyrelsen, 1962, ss. 25-26).
Ämneslärarna måste också se elevernas individualitet men det är klassläraren som har den yttersta
kontakten och ska känna sina elever (skolöverstyrelsen, 1962, s. 33). Förutom enskild kontakt med
föräldrar ska det finnas utrymme för klassmöten där man tillsammans med föräldrar diskuterar
”allmänna” uppfostringsfrågor, det är tidskrävande att fostra elever så det är viktigt med trivsel. Genom
att ha ordningsregler så underlättar det att fostra eleverna till att ta ansvar och lägga till sig med goda
vanor (skolöverstyrelsen, 1962, s. 33). Även allmänna föräldramöten bör anordnas en gång per termin
(skolöverstyrelsen, 1962, s. 27).
Det är viktigt för skolan att hålla god kontakt med utomstående organisationer och myndigheter t.ex.
pressen och kommunpolitiker, polis och barnavårdsnämnden. Skolan ska anses vara ett centrum i
samhället dit de allra flesta har någon form av ärende. Det betyder att på andra tider än skoltid kan
lokalerna utnyttjas av andra i samhället (skolöverstyrelsen, 1962, s. 30). De tre ovanstående styckena
finns också återgivet i efterföljaren Lgr 69 med exakt samma ord.
I skolans inre arbete ska lärare och elev vara positivt inställda till varnadra för att ett gott arbetsresultat
ska uppnås, är det inte så ska läraren utreda varför denne inte når fram till eleven. Det är naturligtvis
svårare i en stor skola och i en stor skola ska läraren lyfta fram målen för att eleven ska kunna uppnå
goda arbetsresultat (skolöverstyrelsen, 1962, s. 31). För att ge eleverna arbetsglädje har de tillgång till
något som kallas ”det fria valet” då får eleverna själva styra efter sitt intresse, alltså välja ett ämne som
de finner intressant. Genom att låta eleverna välja främjas också deras individualisering
Det är viktigt att inte skolan försöker fostra alla elever lika men det finns grundläggande regler som
skulle läras in och upprätthållas framförallt beteende och uppföranderegler.
För att ge eleverna motivation till arbete behövs rörelse så de inte bara blir stillasittande. Klasser
behöver socialiseras med varandra, eleverna behöver känna trygghet på sin skola och de behöver också
ha möjlighet att påverka sin skola genom ett elevråd.
Skolans slutgiltiga mål är att individen har utvecklat en egen självständig personlighet. Detta sker genom
att eleven ådrar sig gedigen kunskap, dvs. den fakta läraren meddelar via pedagogik och metodik. För att
12
lärare ska kunna genomföra en bra undervisning krävs planering, den ska vara på årsbasis, terminsvis
och lektionsvis (skolöverstyrelsen, 1962, s. 34).
Hemuppgifter bör ha ökat succesivt från årskurs 1, de bör ges i både grundkurs och överkurs. Syftet med
dessa uppgifter är att eleven ska öva och bli mer säker på sin fakta. Lära sig disponera tiden och känna
ansvar över sitt arbete, samt organisera lärostoffet.
Lgr 62:s allmänna anvisningar gäller framförallt klasstyp A och a, det är homogena sammansättningar
av elever. Den beskriver också hur undervisning i klasstyp B och b (två eller flera årskurser där
gruppundervisningen är den karaktäristiska formen) ska bedrivas. Och även
specialundervisningsformerna anges i läroplanen (skolöverstyrelsen, 1962, s. 68).
Det är viktigt att elevvården fungerar så eleverna får den hjälp de behöver, det bästa är om skolan kan
förebygga skolsvårigheter och personliga problem, skulle det behövas insatser i form av
specialundervisning så är underlaget iakttagelser, iakttagelserna kan komma från flera håll såsom rektor,
lärare, ordningsmän och skolpoliser. Ibland är det även lämpligt att skolan upprätthåller kontakter med
andra myndigheter kring någon elev (skolöverstyrelsen, 1962, s. 71). Genom att undervisa om
sexualförbindelser, tobak, alkohol, puberteten, fusk, osäkerhet, snatterier så kan man nå en förståelse för
varför en del elever kan behöva gå vidare med specialundervisning om det uppfattas som önskvärt eller
nödvändigt (skolöverstyrelsen, 1962, s. 88) eller skapa en förståelse för varför vissa elever beter sig åt på
ett visst sätt. Enligt Lgr 62 är det den intellektuella kapaciteten som är viktig i skolan, vissa elever
försöker dölja dessa brister och blir antisociala, de rymmer eller får en dålig attityd, de är oftast livliga
och lättrörliga och har svårt att möta skolans krav (skolöverstyrelsen, 1962, s. 83). Normalt flyttar en
elev uppåt en årskurs efter varje läsår, sker det en avvikelse så ska möte med vårdnadshavare ske så
snabbt som det bara går för att utreda varför och åtgärder ska vidtas för att eleven ska få den hjälp som
behövs eller eventuellt bestämma om den ska stanna kvar i årskursen ett år till.
Eleverna har en viss del av frihet och ansvar i skolan, skolan fostrar eleverna till att respektera varandra
och köra ett rent spel gentemot sina kamrater. Elevråd och elevers fritidsverksamhet ska stödjas av
skolan, fritidsaktiviteterna som skolan ska stötta är kopplade till skolan, det kan vara arbete med t.ex.
skoltidning. När det gäller fritidssysselsättning i t.ex. en lokal förening faller det utanför skolans ansvar
I alla ämnen som det undervisas i ska Studie och Yrkesvägledning finnas med som en naturlig del av
ämnet, det är viktigt att det ges som upplysande och klargörande information, det får inte var
rådgivande. Studieorienteringen ska ges till både elev och vårdnadshavare och det är extra viktigt när
eleven ska välja någon form av studiealternativ (skolöverstyrelsen, 1962, s. 78).
Hälsovården (skolöverstyrelsen, 1962, ss. 80-83) inom skolan är en kontrollfunktion och eleverna ska
kontrollera sitt psykiska och fysiska tillstånd vid fyra olika tillfällen med undantag de s.k. kontrollbarnen
som ska kontrolleras oftare, skolvården ska föra hälsokort som ska förvaras i ett låst skåp och de är
belagda med sekretess. Idrottslärare samarbetar med fördel med skolhälsovården eftersom dennes
observationer av elever anses vara viktiga.
Det är bedömningen av elevernas arbetsinsats som är viktig, resultaten fungerar som mätinstrument, vad
kan eleven och vad behöver den stöttas i ytterligare? Muntliga och skriftliga redovisningar, föredrag,
uppsatser och prov kan resultera i betygssättning i betygsskala 1-5 (skolöverstyrelsen, 1962, s. 89).
Betygssättningen är viktig för yrkes eller studievägledningen, betygen kan användas som urvalsmetod
13
vid vidare studier eller ses av arbetsgivare vid anställning. Dock är det relativa mått på elevernas
kunskaper och färdigheter eftersom det anger elevens prestation i relation till samtliga elever i riket.
Medel är tre, 38 % av eleverna ska få betyget tre, 24 % ska få betyget 2 eller fyra och 7 % ska få betyget
1 eller 5 (skolöverstyrelsen, 1962, s. 89). Betygen får inte ersätta kontakten mellan skola och hem. Det
ges även betyg i ordning och uppförande i en skala från A-D där A är normalbetyget betygen ska sättas i
hur eleven beter sig i skola och i dess omedelbara närhet (skolöverstyrelsen, 1962, s. 92).
När eleven lämnar skolan skulle den ha vidgat sin livssyn och vara beredd att studera vidare eller kunna
påbörja ett yrke (skolöverstyrelsen, 1962, s. 31).
Kursplan och timplan Geografi Lgr 62
I högstadiet ska man läsa geografi 2 timmar i veckan i årskurs 8 och 9, ingenting i årskurs 7.
Kursplanerna i Lgr 62 anger stoff och färdigheter som anses vara lämpligt för undervisningen men det är
lärarens uppgift ett förnya och anpassa stoffet, de undervisningsmetoder som kan användas är
klassundervisning, gruppundervisning, individuell undervisning och lärarledd grupparbetsundervisnig
men ingen av dessa får användas ensidigt (skolöverstyrelsen, 1962, s. 19).
Målet som ska uppnås i högstadiet är att eleverna ska kunna orientera sig i de nordiska ländernas natur
och kulturgeografiska miljöer. De ska ha en grundläggande kunskap om jorden i övrigt samt att skapa en
förståelse för andra folk.
Huvudmomenten i kursen är: förhållanden inom olika klimat och kulturregioner,
befolkningsförhållanden, viktiga geografiska drag i det internationella ekonomiska samarbetet. Den
fysiska geografin med särskild hänsyn till norden, man ska lägga särskild vikt vid Sverige när det gäller
befolkning, näringsliv och bebyggelse. Hembygdens geografi är viktig och betoningen ska ligga på natur
och kulturvård. Övningar med kartor och andra geografiska hjälpmedel såsom exkursioner och
studiebesök (skolöverstyrelsen, 1962, s. 263).
I åk. 8 ska man behandla några olika klimat och kulturregioner, Amerikas förenta stater, Sovjetunionen,
västeuropeiska I-länder och Ostasien (skolöverstyrelsen, 1962, s. 270). En kortfattad översikt av
världsdelar och världshav samt olika växtligheter kopplade till olika miljöer. U-länder ska beröras
kortfattat även befolkningsgeografi, begreppen tät- gles- och obyggd ska beröras och den snabba
tillväxten och försörjningsproblematiken (skolöverstyrelsen, 1962, s. 271). Kartor och exkursioner ska
ingå i Geografiämnet (skolöverstyrelsen, 1962, s. 264).
I åk. 9 ska man behandla Nordens geologiska utveckling fram till sista nedisningen, naturkunskaper
under och efter istiden. Befolkning, bebyggelse och näringsliv, tyngdpunkten läggs vid Sverige.
Begreppet Norden. Befolkningsgeografisk fördelning, livsmedelsförsörjning, energiåtervinning och
storföretag (skolöverstyrelsen, 1962, s. 265). Miljön är en av geografins viktigaste uppgift att skildra, så
exogena och endogena processer ingår också i åk 9 (skolöverstyrelsen, 1962, s. 265).
Lärostoffet ska vara lämpligt urval, sifferuppgifter går ej att undkomma men de föråldras lätt. Man ska i
största möjliga mån utgå från elevernas egna iakttagelser och aktuella händelser. Val av arbetssättet är
upp till läraren men det ska leda till att eleven kan hantera kartor och statistisk data. Bilden är viktig i
geografi, eleven ska kunna analysera bilder och ta till sig fakta.
14
Lgr 69
Den här läroplanen gäller från och med läsåret 1970-71. Den ersätter föregångaren Lgr 62. Lgr 69 är en
läroplan som är uppbyggd av tre delar, det är mål och riktlinjer, timplaner och kursplaner
(Skolöverstyrelsen, Lgr 69 Läroplan för grundskolan, 1969, s. 8).
”Den genom samhällets försorg bedrivna undervisning av barn och ungdom har till syfte att meddela
eleverna kunskaper och att öva deras färdigheter samt att i samarbete med hemmen främja elevernas
utveckling till harmoniska människor och till dugliga samhällsmedlemmar” (Skolöverstyrelsen, Lgr 69
Läroplan för grundskolan, 1969, s. 10).
Så lyder den första paragrafen i skollagen och det är detta den här läroplanen i sin skrift ska uppnå.
Precis som sin föregångare ska eleven vara satt i centrum. Det ska råda solidaritet mellan människorna
och skolan ska formas efter elevernas behov och de samhällskrav som ställs. I den grundläggande
utbildningen eleven ska få är det viktigt att den (eleven) utvecklas på ett personligt plan, lär sig hur den
ska kunna påverka och leva i det som var dagens samhälle. Det innehåll som anges i kursplanerna kan
därför komma att bytas ut för att följa med i samhällets förändringar. En bred allmän utbildning ska ges
men den ska ha en naturvetenskaplig orientering (Skolöverstyrelsen, Lgr 69 Läroplan för grundskolan,
1969, s. 12).
Det är skolan som ska meddela hemmen om hur grundskolan är utformad och samarbete mellan hem
skola och samhälle är viktigt. Alla har rätt till en gemensam utbildning men det ska finnas utrymme för
skiftande intressen (Skolöverstyrelsen, Lgr 69 Läroplan för grundskolan, 1969, s. 11), detta görs genom
att det finns obligatoriska ämnen som alla läser och något tillvalsämne som eleven själv får välja.
Skolan ska verka för jämställdhet och skapa förståelse för grupper med särskilda problem. Precis som i
Lgr 62 är det samlivet i det demokratiska samhället som är målet, eleverna ska formas till fria och
självständiga människor (Skolöverstyrelsen, Lgr 69 Läroplan för grundskolan, 1969, s. 14).
Undervisningsformerna som kan förekomma är klass, grupp, individuellt, det är viktigt att det inte sker
ensidigt, en varierad undervisning är att föredra. Ju äldre eleverna är desto större grupparbeten ska ges så
deras samarbetsförmåga övas upp. Det är viktigt att de lär sig att följa den tidsramen som finns för ett
arbete. Motivera-Planera-bearbeta-redovisa och utvärdera ska hinnas med i tidsramen för ett arbete.
Gruppstorleken är optimal när det är 2-5 personer men ej mer än 15 (Skolöverstyrelsen, Lgr 69 Läroplan
för grundskolan, 1969, s. 64). Undervisning ska ske av lärare i skolan men det kan även finnas inslag av
handledarledd undervisning i aktiviteter utanför skolan. Det är viktigt att läraren är i takt med sin
undervisning både när det gäller ämnes- och undervisningsmetodik, och bör utnyttja film, radio och tv i
sin undervisning. För att nå de resultat som förväntas bör läraren samarbeta med andra lärare och
ledning på skolan (Skolöverstyrelsen, Lgr 69 Läroplan för grundskolan, 1969, ss. 15-16). Läraren ska så
långt det är möjligt bilda sig en uppfattning om varje elev och individualisera undervisningen
Det är viktigt i en demokratisk skola att det råder en gemenskapskänsla, att man kan samarbeta och
känna medansvar och samtidigt ha självdisciplin. Skolstyrelsen ansvara för att sammansättningen är
allsidig, det ska råda en gemenskapskänsla över klassgränserna. Grupparbete är ett bra sätt att överbygga
gränser och skapa sociala kontakter mellan eleverna (Skolöverstyrelsen, Lgr 69 Läroplan för
grundskolan, 1969, s. 17).
15
Eleverna ska delta aktivt och självständigt, detta bör öka med elevens ålder och personliga mognad.
Samarbete mellan ämnen kan främjas genom att man ser stoff och elevers erfarenheter som en helhet
istället för vad för sig. Undervisningen ska präglas av konkretion och åskådlighet vilket görs genom att
man anknyter till elevernas erfarenheter och iakttagelser (Skolöverstyrelsen, Lgr 69 Läroplan för
grundskolan, 1969, s. 16). I slutändan är det inte läraren som lär eleven utan eleven lär sig själv, det blir
lättare för eleven att lära sig om denne är motiverad, att motivera eleven är lärarens roll
1976 kom det ett beslut på att skolans inre arbete skulle förändras, ovan skrivna stycken gällde enbart
fram till 1 juli 1978. Efter 1978 fram till att Lgr 80 trädde i kraft skulle skolan ge en grundläggande
utbildning med en gemensam referensram. Utbildningen skulle vara bred men fortfarande individuell.
Skolan skulle sträva efter att skapa arbetsglädje, eleverna skulle utveckla ett känsloliv och skapa en bred
självtillit, detta skulle ske genom att det råder god motivation och främja elevernas självverksamhet.
Skolöverstyrelsen delar ut resurser till de platser där resurserna skulle komma att behövas
(Skolöverstyrelsen, Tillägg tilll Lgr 69, 1978, ss. 6-12).
Det är klassföreståndarens ansvar att samverka för elevernas bästa, men precis som i Lgr 62 är det
hemmen som bär huvudansvaret för fostran medan läraren ska bidra till en vidare utveckling av eleven.
Utöver hem och skola är kamratkretsen en viktig del för den sociala utvecklingen (Skolöverstyrelsen,
Lgr 69 Läroplan för grundskolan, 1969, s. 20). I den sociala utvecklingen ingår det även att skolan har
gemensamma aktiviteter, det kan vara i klass eller hela skolan. Det kan röra sig om olika samlingar eller
andakter. För att hem och skola ska kunna skapa de bästa förutsättningarna för elever är kontakten viktig
mellan de båda, hur kontakten ska skötas är ordagrant kopierat från Lgr 62. Det ska ske på
mottagningstid med personliga samtal, är det via telefon ska det ske i samtalsrum. Utöver de personliga
samtalen ska det finnas klassråd och allmänna föräldramöten precis som i Lgr 62. Det är även viktigt att
skolan samarbetar med andra instanser såsom polis, barnavårdsnämd osv. (Skolöverstyrelsen, Lgr 69
Läroplan för grundskolan, 1969, ss. 21-25).
Eftersom skolan ska drivas i en demokratisk anda så är medflytande medansvar viktigt, det är bra om
eleverna får vara med och forma deras egen arbetsmiljö eftersom skolan är en arbetsplats. Man kan låta
elever ta ansvaret för grupp eller skolans gemensamma angelägenheter. Elevråd är ett bra forum där
elever och personal kan mötas. För att få till elevråd är det brukligt att man använder sig av klassråd där
eleverna kan lyfta sina frågeställningar. Därefter tar elevrådsrepresentanter med sig det till elevråd
(Skolöverstyrelsen, Lgr 69 Läroplan för grundskolan, 1969, s. 30). Även elevernas fritidsverksamhet
berörs på samma sätt som i Lgr 62, det avsnittet är också en ordagrann kopiering av föregångaren.
Skoltidning är en bra sysselsättning för eleverna på fritiden, de får chansen att utöva det fria tryckta
ordet. Finns det ett politiskt intresse bör eleven ta chansen att gå med i det ungdomsförbund som driver
intressefrågorna (Skolöverstyrelsen, Lgr 69 Läroplan för grundskolan, 1969, s. 30). Övrig
friluftsverksamhet kan vara lägerskola där eleverna kan studera natur och människors beteende på andra
ställen än på studieorten. Lägerverksamhet är lämpligast att förlägga på höst eller vår
De elever som tillfälligt är lektionsfria kräver uppmärksamhet och det är viktigt att det finns vettiga
sysselsättningar för dom att utöva under ledig tid (Skolöverstyrelsen, Lgr 69 Läroplan för grundskolan,
1969, s. 31).
Under läsåret 1970/71 fram till 1978 hade eleverna rätt till något som hette ”Det fria valet” det var ett
val som skulle föregås av yrkes- och studievägledning, därefter så fick eleven ett ämne som skulle vara
16
lämpligt att läsa utifrån dennes intresse och färdigheter, detta gällde även elever som läste i någon form
av specialklass. ”Det fria valet” var ett ämne som var årligt återkommande och syftet var att eleven
skulle ”lära känna sig själv och förverkliga sina anlag” (Skolöverstyrelsen, Lgr 69 Läroplan för
grundskolan, 1969, ss. 34-36). Hela det här stycket ströks sedan ur läroplanen när tillägget till Lgr 69
kom som började gälla fr.o.m. 1 juli 1978 (Skolöverstyrelsen, Tillägg tilll Lgr 69, 1978).
Studie och yrkesorientering har ett eget avsnitt i Lgr 69, den ska precis som i 62:an vara informerande
och klarläggande, det är i slutet eleven själv som bär ansvaret tillsammans med sina föräldrar att välja.
Betygspoängen har betydelse för det val eleverna gör och det är viktigt att skolan informerar att det finns
chans att läsa upp betygen i en vuxenutbildning. Studie och yrkesorienteringen är delvis obligatorisk, då
sker utbildningen i obligatoriska ämnen och praktik, men den enskilda vägledningen är frivillig
Innehållet i undervisningen bör vara sådan att den leder eleven framåt i sin utveckling, den ska vara
objektiv, saklig och allsidig samtidigt som den ska präglas av de värderingar man anser vara eniga i.
Läraren har sin åsikt och uppfattning men han ska respektera elevens integritet och får inte påverka
eleven i en viss riktning. Stoffet ska ha en mening och vara av överskådlig karaktär. Periodläsning kan
vara att föredra mellan två eller flera ämnen särskilt inom NO eller SO-blocken. Huvudmomenten i
kursplanen ska alla elever ta del av, läraren kan själv välja att ta med eget utvalt stoff om det faller inom
ramen för målen (Skolöverstyrelsen, Lgr 69 Läroplan för grundskolan, 1969, s. 43).
Huvuddelen av arbetet ska vara förlagt på skoltid och lektionerna ska vara till för aktiv inlärning.
Läraren ska inte förvänta sig samma arbetsprestation av alla elever och det är viktigt att läraren tar
hänsyn till variationerna i gruppen. Hemuppgifter ska ha en underordnad betydelse och bör vara
frivillaga för eleverna (Skolöverstyrelsen, Lgr 69 Läroplan för grundskolan, 1969, s. 70).
Utvärdering av studierna bör ske med jämna mellanrum och kan vara av karaktären målrelaterad,
normrelaterad eller individrelaterad och det är oftast den sistnämnda som är av intresse eftersom det är
där man ser hur eleverna utvecklats från tidigare testtillfällen (Skolöverstyrelsen, Lgr 69 Läroplan för
grundskolan, 1969, s. 71). Diagnostiska prov mäter kunskap och färdigheter hos eleven, uppstår det
några svårigheter hos någon elev behandlas dessa i speciella elevvårdskonferenser där man diskuterar
sig fram till en lösning som anses vara bäst för eleven (Skolöverstyrelsen, Lgr 69 Läroplan för
Precis som i Lgr 62 är de allmänna föreskrifterna normen för klasserna A och a för andra klassificeringar
t.ex. B och b och specialklasser är det angivet på samma sätt som föregångaren. Skolhälsovården är
också ordagrant avskriven med ett tillägg, det ska förekomma förebyggande tandvård i skolan
Det är elevernas arbetsresultat som ska bedömmas, det ges alltså inte längre betyg i ordning och
uppförande men för övrigt såg betygssystemet likadant ut som i Lgr 62, dvs. en femgradig relativ skala.
Kursplan och timplan Geografi Lgr 69
Timplanen i Lgr 69 är lite annorlunda utformad gentemot den annars så lika Lgr 62. Det ska ägnas 10
timmar i veckan åt ALLA samhällsorienterade ämnen. Tim och kursplanen i Lgr 69 ska anses vara ett
hjälpmedel så målen kan bli realitet, de ska utgöra ramen för grundskolans verksamhet och beskriva
utbildningens innehåll.
17
Precis som i föregångaren så anges huvudmålen i kursplaner men det ska alltid ske en förnyelse av
lärostoffet (Skolöverstyrelsen, Lgr 69 Läroplan för grundskolan, 1969, s. 15).
Målet i ämnet geografi är att eleven ska känna till Sverige och nordens natur och kulturgeografiska
miljöer samt en grundläggande orientering om jorden i övrigt. Man bör kunna se hur människorna
utformar sina levnadsförhållanden under olika förhållanden och hur de utnyttjar jordens resurser. Målet
är att skaffa sig kunskap om hur andra människor lever och även hur samarbete kan fungera mellan
länder (Skolöverstyrelsen, Lgr 69 Läroplan för grundskolan, 1969, s. 186).
Huvudmomenten i kursen är: förhållanden inom olika klimat och kulturregioner,
befolkningsförhållanden, viktiga geografiska drag i det internationella ekonomiska samarbetet. Den
fysiska geografin med särskild hänsyn till norden, man ska lägga särskild vikt vid Sverige när det gäller
befolkning, näringsliv och bebyggelse. Hembygdens geografi är viktig och betoningen ska ligga på natur
och kulturvård. Övningar med kartor och andra geografiska hjälpmedel såsom exkursioner och
studiebesök. Exakt samma som i föregångaren, däremot är det läraren som avgör vart man ska dyka
djupare. Det är viktigt att utbildningen ger eleven en vidgad syn på världen (Skolöverstyrelsen, Lgr 69
Läroplan för grundskolan, 1969, s. 186).
Stoffet i Geografi är rikt men några hjälpmedel som kan vara behjälpliga är bilder, exkursioner,
väggkartor, jordglober, uppslagsböcker och statistiska publikationer (Skolöverstyrelsen, Lgr 69 Läroplan
för grundskolan, 1969, s. 188).
Lgr 80
Det var meningen att denna läroplan skulle ha varit klar tidigare men det blev förseningar, det är dessa
förseningar som är anledningen till de tillägg som kom ut och började gälla 1978 i Lgr 69.
Lgr 80 är uppbyggd på olika förordningar, förordningen om mål och riktlinjer, förordningen om
kursplaner och förordningen om timplaner (Skolöverstyrelsen, Lgr 80 läroplan för grundskolan, 1980, s.
4). Det är Sveriges Riksdag och regering som utformat dessa föreskrifter, grundskolans föreskrifter
bygger på avtal och riktlinjer som sluts mellan stat och personalorganisationer eller kommuner och
personalorganisationer, och det är i skollagen som de grundläggande bestämmelserna regleras. Men det
viktigaste förordningen är skolförordningen, det är i denna som undervisningens organisation regleras
(Skolöverstyrelsen, Lgr 80 läroplan för grundskolan, 1980, ss. 8-9).
Läroplanen är ett styrdokument för all personal som arbetar i skolan. Den består av två delar en allmän
och en kommentarsdel, den senare har inga föreskrifter utan ska ses som inspiration till de
utvecklingsprogram som ska upprättas inom varje rektorsområde. Den allmänna delen rör mål och
riktlinjer, kursplaner och timplaner (Skolöverstyrelsen, Lgr 80 läroplan för grundskolan, 1980, s. 10),
precis som sina två tidigare föregångare.
Lgr 80 inleds med 1 § i skollagen och det är den grunden texten bygger på. Som synes är den nästintill
likadan som föregångarens grund.
”Den genom samhällets försorg bedrivna undervisning av barn och ungdom har till syfte att meddela
eleverna kunskaper och att öva deras färdigheter samt att i samarbete med hemmen främja elevernas
utveckling till harmoniska människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar”
(Skolöverstyrelsen, Lgr 80 läroplan för grundskolan, 1980, s. 13)
Läroplanen speglar demokratins samhällsyn och synen på människan, människan är en aktiv och
skapande varelse som måste ta ansvar och söka sig den kunskap som krävs för att i samverkan med
18
andra förbättra sina egna och andras livsvillkor. Skolan har en skyldighet att ge eleverna ett ökat ansvar
och medinflytande, detta ska ökas ju äldre och mognare eleven blir. Skolan ska ge eleven goda
kunskaper och färdigheter, detta ska ske i samarbete med elevernas hem (Skolöverstyrelsen, Lgr 80
läroplan för grundskolan, 1980, s. 13).
Å ena sidan ska skolan vara öppen för olika värderingar och åsikter och främja och stödja elevernas
personliga engagemang (Skolöverstyrelsen, Lgr 80 läroplan för grundskolan, 1980, s. 20), å andra sidan
är skolans huvuduppgift att påverka och stimulera eleverna att vilja omfatta demokratins grundläggande
värderingar, syftet är att eleverna ska låta dessa handlingar lysa igenom i praktisk vardaglig handling.
Lyckas skolan med det så kommer eleverna utveckla egenskaper som förstärker demokratins principer.
Huvuduppgiften är att eleverna ska visa respekt för sanning och rätt. Se varje människas egenvärde, dess
personliga integritet och människolivets okränkbarhet (Skolöverstyrelsen, Lgr 80 läroplan för
grundskolan, 1980, s. 17). Eleverna ska ges insikten att” ingen människa får utsättas för förtryck, ingen
människa med svårigheter får lämnas åt dess öde” (Skolöverstyrelsen, Lgr 80 läroplan för grundskolan,
1980, s. 17).
Det är hemmet som har den primära uppfostrande och vårdande rollen, skolan ska vara ett
kompletterande stöd, uppstår det motsättningar mellan hem och skola så bör det diskuteras och
överbyggas med lösningar som är bra för båda parter. Hemmets uppgift är också att anmäla frånvaro
medan skolan sköter närvarokontroll och registrering (Skolöverstyrelsen, Lgr 80 läroplan för
grundskolan, 1980, s. 24). Lärare kallar till samtal 2 gånger per år för enskilda samtal där eleven
medverkar om det är möjligt (Skolöverstyrelsen, Lgr 80 läroplan för grundskolan, 1980, s. 25).
Det är skolstyrelsens uppgift att elever grupperas in så att det blir en allsidig social sammansättning, och
det är viktigt att alla elever tillåts vara olika (Skolöverstyrelsen, Lgr 80 läroplan för grundskolan, 1980).
Alla elever ska ha samma möjligheter att kunna fortsätta studera på gymnasieskolan efter avslutad
grundskoleutbildning. Hemspråksundervisning är en rättighet och ska erbjudas alla som talar ett annat
språk än Svenska i hemmet, svenska som andraspråk blir då obligatoriskt som främmandespråk
(Skolöverstyrelsen, Lgr 80 läroplan för grundskolan, 1980, s. 57). Skolan ska stötta de elever som av
olika anledningar har särskilda svårigheter, krav som ställs ska ställas utifrån varje elevs förutsättningar.
De utvalda kunskapsområden som finns angivna är uttagna av hänsyn till det samhälle som vi lever i
idag, det ska sikta mot vårt framtida samhälle och den kulturkrets som vi tillhör. Skolans uppgift är att
leda elevernas kunskapssökande in på väsentliga områden samtidigt som man vidgar deras perspektiv.
Det är centrala begrepp och sammanhang som bildar en grund för deras kunskapsutveckling
(Skolöverstyrelsen, Lgr 80 läroplan för grundskolan, 1980, s. 14).
Skolan ska ge en likvärdig utbildning för alla, det betyder att ämnena som ges är obligatoriska och alla
ska ta del av samma stoff. Grundskolans uppgift är inte att skola till ett speciellt yrke. Eleverna ska läsa
minst ett främmande språk. Tala, läsa, skriva och räkna utgör grunden för det mesta arbetet som utförs i
skolan och att träna kommunikationsfärdigheterna är en central del i arbetet (Skolöverstyrelsen, Lgr 80
läroplan för grundskolan, 1980, ss. 15-16). All verksamhet i skolan präglas av de uppsatta målen och har
således ett pedagogiskt syfte (Skolöverstyrelsen, Lgr 80 läroplan för grundskolan, 1980, s. 20). Skolan
ska se till att eleverna kommer i kontakt med olika kulturyttringar, detta sker med fördel i bild, musik,
slöjd och idrottsämnen (Skolöverstyrelsen, Lgr 80 läroplan för grundskolan, 1980, s. 27). Ett
tillvalsämne har eleverna rätt att välja, i de ämnena ska elevernas intressen få komma till uttryck, ett
krav är att tyska och franska alltid ska erbjudas. Syftet är att eleverna ska stärka sin motivation och finna
studierna givande (Skolöverstyrelsen, Lgr 80 läroplan för grundskolan, 1980, s. 34).
19
Ett annat sätt att motivera eleverna är temaarbeten, en riktlinje är att eleverna har 12 stadieveckotimmar
att ägna åt sitt temaarbete, det kan vara ämnesövergripande teman men ska hållas inom ramarna för
huvudmoment (Skolöverstyrelsen, Lgr 80 läroplan för grundskolan, 1980, s. 35). Temaarbeten eller
redovisningar kan koncentreras till hela dagar så att alla kan få ta del av det (Skolöverstyrelsen, Lgr 80
Det är viktigt att arbetsuppgifterna utvärderas, stoff, läromedel och arbetssätt ska vara av varierade art,
uppgifterna kan ges i klass, mindre grupp eller vara individuellt anpassade (Skolöverstyrelsen, Lgr 80
läroplan för grundskolan, 1980, s. 46). Om arbetet kan utgå från ett problem övar eleverna
problemlösning, kan man variera iakttagelser, teori och tillämpning så kan det oftast vara det
värdefullaste arbetssättet (Skolöverstyrelsen, Lgr 80 läroplan för grundskolan, 1980, s. 49). Men det
finns inget arbetssätt som passar alla elever bäst därför ska undervisningen varieras (Skolöverstyrelsen,
Lgr 80 läroplan för grundskolan, 1980, s. 50).
Skoldagen ska innehålla tid för vila och skolan ska tillgodose och stimulera elevers verksamhetsbehov,
sociala kontaktbehov och den kulturella stimulansen. Genom att samlas kring gemensamma intressen tar
eleverna ett eget ansvar för en god skolmiljö. Genom kollektiva arbetsuppgifter kan man bryta
främlingsskap, motverka tendenser till mobbing och skadegörelse samt stärka deras självförtroende.
Den fria aktiviteten övar eleven i eget ansvar, men skolan ska stötta, det kan vara genom att de engagerar
sig i olika grupper, breddar kännedom om föreningslivet eller att bredda kontakter med andra vuxna
utanför skolan. Det ska finnas tillgång till ett skolbibliotek, skolan ska främja elevers musikaliska
intresse och rektor har frihet att bevilja musikintresserade elever extra ledigt för musikverksamhet
(Skolöverstyrelsen, Lgr 80 läroplan för grundskolan, 1980, ss. 21-23). 4-8 dagar per år ska ägnas åt
friluftsdagar för att ge eleverna omväxling i studierna (Skolöverstyrelsen, Lgr 80 läroplan för
Skolan ska också ha samarbete med näringslivet, eleverna har rätt att få minst 6 veckors praktik i
grundskolan, syftet är att eleverna ska under veckolånga perioder skaffa sig erfarenhet från
teknik/tillverkning, handel, kommunikation, service, jord/skogsbruk, kontor och förvaltning, vård och
undervisning. I årskurs nio sedan intensifieras studie och yrkesorienteringen (Skolöverstyrelsen, Lgr 80
läroplan för grundskolan, 1980, ss. 28-29). Studie och yrkesorienteringens syfte är att förbereda inför
yrkesval och arbetsliv, det ska integreras i skolans ämne. För att nå fram till eleverna ska syo knyta an
till elevernas verklighetsuppfattning och succesivt vidga deras perspektiv. Syos roll ska vara
klarläggande, informerande men även rådgivande (Skolöverstyrelsen, Lgr 80 läroplan för grundskolan,
1980, ss. 37-38).
Lärare och elever ska tillsammans avgöra hur lång tid de vill ägna åt olika moment, vilka metoder som
ska användas och vilka läromedel man ska använda. Läraren anger vilka insikter och färdigheter man
ska ha uppnått efter en viss tid, och för att eleverna ska orka ha motivationen uppe är det bra om
etappmål ges. Vid planeringen ska man utgå från de centrala begreppen som anges i kursplanen och
därefter bestämma metod och läromedel. Enbart bokliga studier är förbjudet (Skolöverstyrelsen, Lgr 80
läroplan för grundskolan, 1980, s. 28). Eftersom mängden fakta är så stor måste lärostoffet begränsas,
detta görs till viss del med hjälp av de kursplaner som finns men även lärare och elever behöver
begränsa urvalet och komma överens om vilken kärna man ska arbeta med (Skolöverstyrelsen, Lgr 80
läroplan för grundskolan, 1980, s. 30). Stoffet som används ska vara väsentligt och relevant samt vara
sakligt och ge en allsidighet. Eleverna ska utveckla ett kritiskt och självständigt tänkande,
grundläggande värderingar ska diskuteras och läraren ska klargöra vad som är kontroversiellt och
20
okontroversiellt, men det personliga ställningstagandet är elevens ansvar (Skolöverstyrelsen, Lgr 80
läroplan för grundskolan, 1980, ss. 32-33). Lär sig eleverna att argumentera rationellt bedöma
påståenden och kritiskt granska lösningar så har skolan lyckats med den demokratiska fostran samtidigt
som eleverna lärt sig eget ansvar (Skolöverstyrelsen, Lgr 80 läroplan för grundskolan, 1980, s. 45).
Hemuppgifter är en del av skolans arbete, hemuppgifter ger eleverna tillfälle att öva på och organisera
stoffet (Skolöverstyrelsen, Lgr 80 läroplan för grundskolan, 1980, s. 50).
Jämställdhet ska råda i skolan, likaså ska skolan arbeta aktivt med att invandrare ska innefattas i
samhällsgemenskapen (Skolöverstyrelsen, Lgr 80 läroplan för grundskolan, 1980, s. 17).
Rektorsområdet ska vara uppdelade i arbetsenheter, det är lättare för lärare att samarbeta i arbetslag.
Arbetsenheterna har en viktig roll när det kommer till den pedagogiska planeringen (Skolöverstyrelsen,
Lgr 80 läroplan för grundskolan, 1980, s. 43).
Samråd sker ofta i informella former på skolan men det är viktigt att det kommer till stånd i fastare
arbetsformer, konferensplanering åligger rektorsområdet för att det ska kunna utföras realistiskt
Skolan ska försöka att motverka att elever får svårigheter i arbetet, det är viktigt att anpassa sig till
individen. Om en elev upplever svårigheter ska skolan i första hand ändra arbetssättet. Det är viktigt att
det erbjuds ett mångsidigt innehåll (Skolöverstyrelsen, Lgr 80 läroplan för grundskolan, 1980, s. 52).
Det är elevens behov som ska sättas i centrum och man kan inom arbetsenheten lösa mycket. Uppstår
problem ska det anges i ett åtgärdsprogram och en lista på vad skolan och vårdnadshavare kan göra för
att stötta eleven ska upprättas. I sista led kan det leda till en anpassad studiegång där eleven arbetar helt
eller delvis på t.ex. en arbetsplats. Det beslutas genom elevvårdskonferens, man ska i största möjliga
mån använda sig av specialpedagogik och i största möjliga mån undvika specialundervisning
(Skolöverstyrelsen, Lgr 80 läroplan för grundskolan, 1980, ss. 55-56).
Betyg anges i en femgradig skala, sifferbetyg 1-5, precis som i föregångarna Lgr 62 och Lgr 69. Några
direkt givna procentsatser för varje betyg finns dock inte men antalet ettor och femmor bör vara färre än
antalet tvåor och fyror. Tre är medletalet och rikssnittet bör vara tre men klassavvikelser kan
förekomma. Betygen ska grundas på standardprov men även omfatta iakttagelser och anteckningar av
läraren. Är det så att det är fler sökande än platser till vidare studier så är betygen urvalsgrunden
För den verksamhet som bedrivs under skoldagen är skolstyrelsen huvudman men det är viktigt att det
decentraliseras så långt det bara är möjligt, ansvaret bör ligga på varje rektorsområde och dess
arbetsenheter för att uppnå bra resultat. Grundskolan är samhällets största insats för ungdomar och barn,
skolan ska ses som ett centrum för samarbete och uppgiften skolstyrelsen har är att i samarbete med
andra nämnder se till att dessa resurser utnyttas på bästa sätt (Skolöverstyrelsen, Lgr 80 läroplan för
Skolan har ett uppföljningsansvar för eleverna tills det att de fyllt 18 år (Skolöverstyrelsen, Lgr 80
Kursplan och Timplan So Lgr 80
Kursplanerna består av huvudmoment och mål, stoffet som anges belyser de centrala begrepp som
eleverna ska arbeta med. Kursplanerna innehåller även olika vägar att öva elevernas färdigheter.
21
Samhällsorienterade ämnen ska ha 17 studieveckotimmar, (Skolöverstyrelsen, Lgr 80 läroplan för
grundskolan, 1980, s. 157) en studieveckotimme är 40 minuter, det betyder inte med automatik att en
lektion är 40 minuter. Elever och lärare får komma överens om lämplig längd på passen
I kursplanen är det till största delen samhällskunskapen som lyfts fram men det som kan kopplas till
geografi är huvudmomentet om människans omgivning, där kan stoffet vara Jordens uppbyggnad, dess
historia och framtid. Kartans betydelse förr och nu, läge, avstånd och utbredning. Man kan använda sig
av diagram, kartor och modeller. I människans omgivning ska man också titta på hur landskapet
förändrats i olika områden. Hur människan påverkat landskapet i form av bebyggelse, utformning av
samhällen, näringsliv och handel (Skolöverstyrelsen, Lgr 80 läroplan för grundskolan, 1980, s. 123).
I regionalgeografiskt avsnitt kan man ta upp sådant som befolkningsfördelning och
befolkningsförändringar, industrialisering, urbanisering och omflyttningar. Markplaneringsfrågor och
samhällsplanering. Miljövård och miljöförstöring. Även Hembygdens utveckling kan beröras
Lpo 94
Den här läroplanen ersätter lgr 80, lsä 90 och kompletterande skrifter om specialskola.
Staten anger de övergripande målen och riktlinjerna och kommunen ansvarar för verksamheten inom
grundskolan. Det är läroplanen som styr skolan, den innehåller bindande föreskrifter för verksamheten
som bedrivs. I läroplanen anges de mål och riktlinjer skolan ska följa samt skolans värdegrund och
uppgifter. I lpo 94 kan man läsa om vilka krav staten ställer på verksamheten, vilka krav föräldrar och
elever kan ställa på skolan men även vilka krav skolan ställer på eleverna. Lpo 94 stiftar också upp vem
som bär ansvaret på olika områden (Utbildningsdepartementet, 1994, s. 2).
Grundskolan vilar på en demokratisk grund och ska utformas i överenskommelse med de grundläggande
demokratiska värderingar som råder. Alla som arbetar i skolan ska främja varje människas egenvärde
och visa respekt för den gemensamma miljön. Skolan ska förmedla och gestalta följande värden:
människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet,
solidaritet med de svaga och utsatta. I överenskommelse med den etik kristen tradition och västerländsk
humanism har fostras eleven till en ansvarstagande, tolerant, generös individ. Skolans uppgift är att låta
varje elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet och undervisningen som
ges ska vara icke-konfessionell. Det är viktigt att skolan motverkar mobbing, bekämpar trakasserier och
bemöter främlingsfientlighet.(Utbildningsdepartementet, 1994, s. 5).
Lpo 94 är gällande för grundskolan, sameskolan, specialskolan och obligatoriska särskolan. Uppgifter
och förutsättningar kan skilja sig åt mellan dessa men det framgår under de olika skolformernas rubriker.
Läroplanen bygger på den skollag regering och riksdag bestämt, vilket betyder att alla barn ska ha rätt
till en likvärdig utbildning. Skolan ska tillsammans med hemmen främja elevernas harmoniska
utveckling så de kan växa upp och bli ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar
(Utbildningsdepartementet, 1994, s. 2). Skolan ska främja kvinnor och mäns lika rättigheter och
motverka traditionella könsroller och mönster (Utbildningsdepartementet, 1994, s. 6).
Läroplanen är utformad som så att målen anger inriktningen för skolans arbete, det finns två
övergripande mål (Utbildningsdepartementet, 1994, s. 3). Dels de mål skolan ska arbeta mot, här skrivs
det bl.a. eleverna ska utveckla nyfikenhet och lust att lära, utveckla ett eget sätt att lära sig på, skaffa sig
22
en vana att formulera ståndpunkter. Och dels de mål som eleverna kan nå, de ska behärska det svenska
språket, grundläggande matematiskt tänkande och känna till grundläggande begrepp och sammanhang
inom de naturvetenskapliga, tekniska och samhällsvetenskapliga kunskapsområdena
(Utbildningsdepartementet, 1994, ss. 9-10). Att målen nås är upp till skolhuvudman, rektor och övrig
personal på skolan. Som komplement till läroplanen finns det kursplaner och timplaner
(Utbildningsdepartementet, 1994, s. 3).
Lärare och elever ska tillsammans utforma undervisningsmål, dessa mål ska utgöra grunden för val av
arbetsätt. I en lokal arbetsplan ska skolan ange hur undervisningsmålen ska förverkligas och de ska
konkretiseras i en lokal planering (Utbildningsdepartementet, 1994, s. 3). En del undervisningsmål är att
eleverna ska utveckla förmåga till kreativt skapande, känna sig förtrogen med det svenska kulturarvet
och ha förståelse för andra kulturer. Kunna kommunicera i tal och skrift i Svenska och Engelska,
grunder i samhället- lagar, regler, normer. Olika länders beroende av varandra. Medier och dess roll.
Eleven ska också kunna tillämpa sig djupare kunskaper i ämnen av fritt val(Utbildningsdepartementet,
1994, s. 10). Undervisningen som sker ska vara saklig och allsidig och eleven ska lära sig att ta ställning.
Undervisningen ska anpassas efter varje individs förutsättningar och behov och man ska kunna vara
säker på att utbildningen är likvärdig var man än anskaffar den, det betyder inte enligt Lpo 94 att den ska
utformas på samma sätt överallt eller att resurser fördelas lika överallt (Utbildningsdepartementet, 1994,
s. 6).
Kunskap kommer i olika former och det är viktigt att ta reda på vilken kunskap som är viktig idag och
vad som kan tänkas vara viktigt i framtiden. Genom ett sampel mellan fakta, förståelse, färdighet och
förtrogenhet kan man förmedla det helhetsperspektiv som ett balanserat lärande kräver
(Utbildningsdepartementet, 1994, s. 8). Det är skolans uppgift att klargöra vilka mål utbildningen har,
vilka krav skolan ställer samt vilka rättigheter och skyldigheter eleven och dess vårdnadshavare har. De
arbetsformer som används ska vara demokratiska och förbereda eleverna på det kommande samhällslivet
(Utbildningsdepartementet, 1994, ss. 6-7).
Huvuduppgiften är att förmedla kunskaper och i samarbete med hemmet forma eleven till
ansvarskännande människor, skolan ska i första hand vara ett stöd för hemmen i fostran och främja
elevens utveckling genom manuellt och intellektuellt arbete (Utbildningsdepartementet, 1994, s. 8).
Skolan ska ge eleverna möjlighet att ta egna initiativ och ansvar, lära sig arbeta självständigt och lösa
problem. Eleverna ska övas i att ta personliga ställningstaganden genom etiska perspektiv. Skolan ska
hjälpa eleverna att utveckla sin förmåga att göra etniska ställningstaganden som är grundade på
kunskaper och personliga erfarenheter. Respektera människors lika värde och ta avstånd från
odemokratiska värderingar (Utbildningsdepartementet, 1994, s. 7).
God miljö behövs för att eleven ska känna sig trygg och kunna utvecklas, en bra miljö leder till lust att
lära och eleven får känna glädje över sin växande framgång (Utbildningsdepartementet, 1994, s. 8). Men
för att eleverna ska lyckas behöver skolan utvecklas kvalitativt, det förutsätter en pedagogisk ledning
och att undervisningsmålen utvärderas och följs upp (Utbildningsdepartementet, 1994, s. 9).
Lärarens ska utgå från varje enskild elevs behov och förutsättningar. Stärka elevens vilja att lära,
stimulera, handleda och ge särskilt stöd till de elever som behöver det. Genom att samarbeta med andra
lärare kan man tillsammans uppnå de gemensamma målen. Genom att arbeta mot ett mål utefter
riktlinjer så mynnar det ut i att alla elever får en hög kvalitét på sin utbildning och har ett underlag för
fortsatta studier. Målet är att: när eleverna lämnar skolan så har de tillräckliga kunskaper och
erfarenheter för att kunna välja, ta ställning till frågor som rör deras framtid. Ha en inblick i närsamhället
23
och har kännedom om fortsatta studier (Utbildningsdepartementet, 1994, s. 12). Det är rektorn som har
det övergripande ansvaret att se till att verksamheten uppnår riksmålen, rektor ska också anpassa
resursfördelning så det hamnar där det gör mest nytta. Det är också rektor som ser till att personalen får
den kompetensutveckling som behövs så verksamheten förnyas och håller sig uppdaterat mot samhällets
utveckling (Utbildningsdepartementet, 1994, s. 17).
I Lpo 94 finns det ett nytt betygsystem, det är målstyrt och består av Godkänd nivå, Väl godkänd Nivå
och Mycket väl godkänd nivå. Eleverna ska själva ta ansvar för sina studier och bedöma sina egna
resultat utifrån målen. Utvecklingssamtal ska främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,
eleverna har rätt att få en allsidig utvärdering, både muntligen och skriftligen (Utbildningsdepartementet,
1994, s. 16).
Kursplan och timplan So och Geografi Lpo 94.
Timplanen som anges är att so-blocket ska ha 885 timmar under hela högstadiet vilket ger 295 timmar
på ett år, varje timme är 60 minuter. Det finns inte specificerat per ämne.
Kursplaner och betygskriterierna är uppdelade i So-blocket som helhet och geografiämnet har en egen
del.
Ämnets karaktär och uppbyggnad berör ämnets kärna och specifika egenskaper samt perspektiv som kan
läggas på undervisningen.
Mål att uppnå anger minimikrav för eleven att nå i åk.5 och åk.9. Kursplanerna anger vad alla ska lära
sig men utrymme för läraren är stort, arbetssätt organisation och metod finns inte angivet utan det är
fritt. I undervisningen ska eleverna utveckla förmåga att dra slutsatser, generalisera, förklara och
argumentera för sitt tänkande och sina slutsatser. För att nå betyget godkänt ska eleven ha kunskaper
som motsvarar målen som anges i kursplanen, betygskriterierna preciserar vilka kunskaper som krävs för
högre betyg och de högre betygssatserna innefattar kraven för de lägre (Skolverket, 2000).
I den skriften som är för hela ämnesblocket kopplar man till geografi på följande vis: Eleven ska
förvärva instinkter om naturgivna och materiella förutsättningar format och formar samhällen. Man ska
utveckla förståelse för ekologiska sammanhang och olika sätt att fördela och använda resurser. Soblocket ska även behandla människor, deras omvärld och livsbetingelser samt relationer dess emellan.
Lokala och Regionala miljöer, man ska få en djupare förståelse för hur människa utnyttjat jordens
resurser, förr, nu och hur framtiden kan bli. Se hur resurserna påverkas av sampelet mellan människanatur-teknik-samhälle.
Mål som eleverna ska ha uppnått i So-blocket i årskurs nio är att se samband, förstå och pröva ett
ekologiskt tänkande, se konsekvenser av olika handlingsalternativ i miljö-, livs-, och samhällsfrågor
(Skolverket, Skolverket, 2000).
I skriften som avser ämnet geografi så är syftet att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap
när det gäller frågor som rör människan och dess omgivning. Eleven ska stärkas i sin rumsuppfattning
och se samband, sammanhang och helheter när det gäller överlevnad, resursanvändning och
miljöpåverkan. Att läsa om samspel människa-natur ger eleverna verktyg som ska få dem att känna ett
ansvar för den gemensamma miljön och resursanvändningen. Det ska leda till att möjliggöra en
långsiktig hållbar utveckling.
24
Målen att sträva mot är att öka förståelsen för människans levnadsvillkor. Förstå olika naturgivna
processer samt värdera processernas konsekvenser. Se hur landskap förändras över tid och förstå hur
landskapet fungerar som resurs. Eleverna ska arbeta med problem som avser lokala och globala miljö
och överlevnadsfrågor, utveckla förmåga att dra slutsatser och generalisera.
Eleven ska succesivt lära känna sin värld. Det centrala i Geografi är begreppet landskap, natur och
kulturlandskap. Plats, läge och utbredning är andra begrepp. Kartor är nödvändiga hjälpmedel i ämnet.
Klimat och vegetationszoner, jordbruksdistrikt och industriregioner. Här är kretsloppstänk en viktig del.
Målen eleven ska ha uppnått i åk. 9 är bl.a. ha kunskap om världskarta och känna till viktiga namn. Hitta
på globen. Förstå vad som är resurser i naturen. Förstå hur människor lever och arbetar i olika miljöer i
världen.
När man gör bedömningen av elevens kunskaper för nivå G är det insikter och förståelse i hur människanatur samspelar. Eleven ska förstå hur platser och regioner länkas samman och dra slutsatser.
Geografiska förutsättningar och konsekvensbedömmande ska också vara en del av betygssättningen
(Skolverket, Skolverket, 2000).
Lgr 11
Lgr 11 är uppdelad i tre delar, Skolans värdegrund och uppdrag, Övergripande mål och riktlinjer för
utbildningen och Kursplaner som kompletteras med kunskapskrav. I den allmänna delen är Lgr 11
väldigt lik sin föregångare och många strofer är direkt kopierade från Lpo94 men även Lgr 80.
Det är skolverket som fastställt grundskolans kunskapskrav och regeringen som fastställt värdegrund och
uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer. Precis som föregångarna bygger Lgr 11 på demokratisk
grund och skolans uppgift förutom de grundläggande demokratiska värdena är att ge varje elev chans att
finna sin unika egenart och därigenom kunna vara en del i samhällslivet genom att ge sitt bästa i
ansvarig frihet. Det är viktigt att man inom skolan främjar förståelse för andra människor.
Främlingsfientlighet och intolerans ska bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.
Man ska se värden i en kulturell mångfald eftersom vi har växande rörlighet över nationsgränser. Det är
viktigt att skolan är öppen för skilda uppfattningar, framhålla att personliga ställningstaganden är av
värde. Undervisningen ska anpassas till varje enskild elevs behov och förutsättningar och utbildningen
ska vara likvärdig varthän i landet den anordnas, likvärdigheten är det som anges i de nationella målen.
Därmed menar Lgr 11 att undervisningen inte behöver vara exakt lika. Skolan ska också meddela vilka
mål utbildningen har, vilka krav som ställs åt olika parter. Undervisningen måste bedrivas i
demokratiska former, det räcker inte med att förmedla dessa (Skolverket, Läroplan för grundskolan,
förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 2011, s. 8). Skolan ska vara en social och kulturell mötesplats
och det finns en möjlighet och ett ansvar att bygga på förmågan att se dessa värden (Skolverket,
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 2011, s. 7). Skolan ska samarbeta
med hemmen, och vara ett stöd i familjerna i deras ansvar att fostra eleverna (Skolverket, Läroplan för
grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 2011, s. 9).
En av skolans viktiga uppgifter är att ge överblick och sammanhang, eleverna ska få ta initiativ och
ansvar, utvecklas genom att arbeta själv och tillsammans med andra. Skolan ska bidra till ett
förhållningssätt som främjar entreprenörskap. I de övergripande perspektiven ska man ge ett historiskt,
miljö, internationellt och etiskt perspektiv. Man ska främja lärande genom aktiv diskussion, och varje
elev ska stimuleras att bilda sig och växa med sina uppgifter. Skolan ska visa olika uttryck för
25
kunskaper, uttrycksformer ska testas och eleverna ska uppleva olika känslor och stämningar. Det är inte
bara eleverna som måste utvecklas utan även skolan. Huvudmannen har ett ansvar att detta sker.
Ledningen ska vara pedagogisk och lärarna professionella, då kan skolan utvecklas och nå de nationella
målen (Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 2011, s. 10).
I avsnittet som rör mål och riktlinjer anges de normer, värden och kunskaper eleverna ska ha när de
lämnar grundskolan, målen anger riktningen på det arbete skolan ska genomföra. Skolan ska medvetet
och aktivt påverka eleverna så de får gemensamma demokratiska värderingar, eleverna ska kunna göra
etiska ställningstaganden, respektera andra människor, sätta sig in i hur andra människor har det och ta
avstånd från förtryck och kränkande behandling. Det är lärare och övrig personals uppgift att undervisa
och föregå med gott exempel (Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
2011, 2011, s. 13). Eleverna har rätt till en utbildning av hög kvalitet, de ska också förvärva sig sådana
kunskaper så de kan göra ett aktivt val till fortsatt utbildning. Det ligger både på lärare och studie och
yrkesvägledaren att stödja eleverna och bidra med information (Skolverket, Läroplan för grundskolan,
förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 2011).
De kunskaper eleverna tillämpar sig i grundskolan är den grund som behövs för att kunna fortsätta att
studera. När eleven lämnar skolan ska den bl.a. kunna använda det svenska språket, kommunicera i tal
och skrift i engelska, använda ett matematiskt tänkande, arbeta självständigt och i grupp. Eleven ska ha
kunskaper om förutsättningar som behövs för en god miljö och en hållbar utveckling. Använda sig av
olika uttrycksformer och ta del av modern teknik. När de närmar sig slutet ska de kunna göra ett
underbyggt val för fortsatt utbildning (Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet 2011, 2011, s. 14). Eleverna själva ska ta ett eget ansvar för sina studier och läraren ska
utgå från att det är vad eleverna kan och vill göra. Eleverna har tillsammans med lärare och övrig
personal ett ansvar och ett inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön (Skolverket,
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 2011, s. 17).
I samband med att Lgr 11 blev det styrdokument att rätta sig efter kom också ett nytt betygssystem.
Betyget visar på vad den enskilda eleven har uppnått i de mål som finns angivna i varje ämne. I
Kursplanerna finns det angett de kunskapskrav eleverna ska uppnå för olika betygsnivåer. Betygen anges
i bokstavform, A-E.
Kursplan och timplan Geografi Lgr 11.
Syftet i geografi är att eleverna ska skaffa utveckla en geografisk referensram och ett rumsligt
medvetande. De ska ges kunskaper om hur mänskliga verksamheter och naturliga processer påverkar
jorden. Eleverna ska också undervisas i olika rum och tidsperspektiv, se hur människa och natur
samspelar. Undervisningen ska också leda till att eleverna ska kunna göra geografiska analyser av
omvärlden och kunna presentera med hjälp av geografiska begrepp. Förstå varför intressekonflikter om
resurser uppstår och hur vi kan göra för att få en mer acceptabel levnadsmiljö för alla (Skolverket,
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 2011, s. 159).
Undervisningen ska behandla livsmiljöer, geografins metoder, begrepp och arbetssätt, miljö, människor
och hållbarhetsfrågor. I dessa huvudmoment ska man göra djupdykningar inom alla områden. För att
eleven ska ha uppnått lägsta godkända betyg i geografi alltså ett E kräver man att det finns
grundläggande kunskaper, eleven ska kunna föra enkla resonemang och använda verktyg på ett
fungerande sätt. I betygsskalans stigande betyg ökar dessa krav (Skolverket, Läroplan för grundskolan,
förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 2011, s. 166).
26
Timplanen är densamma som för Lpo 94, 885 timmar ska fördelas på de fyra so-ämnena.
Presentation av respondenterna
Det är fyra intervjuer som genomförts, dessa fyra personer jobbar på olika kommunala skolor
någonstans i Värmlands län. Det föreföll sig helt slumpmässigt att det blev två kvinnor och två män,
detta har ingen relevans i den här rapporten eftersom jag inte kommer titta närmare på om svaren skiljer
sig åt mellan olika kön. Alla fyra har en fast eller tillsvidareanställning på ett högstadium och undervisar
i årskurs 7-9. Jag kommer i resultatdelen benämna de fyra med fiktiva namn och nedan följer en kort
allmän presentation av de fyra.
Mia
Mia har en under 13 år arbetat på den skola där hon idag arbetar, hon undervisar i So-ämnen alltså
Historia, Religion, Samhällskunskap och Geografi. Hon har behörighet att undervisa i samtliga av dessa
ämnen. När Mia började sitt arbete så var Lpo-94 den rådande läroplanen att rätta sig efter.
Filip
Filip blev utbildad lärare för 18 år sedan, innan han läste arbetade han som vikarie inom skolan, men han
har arbetat på samma skola sedan han var nyutexaminerad. Han undervisar i Svenska, Engelska, Historia
och Geografi. Geografi har han idag behörighet i efter att han läst in det via Lärarlyftet men han har
alltid undervisat i ämnet. När Filip vikarierade så var det i sluttampen på Lgr -80 men när han fick sin
tjänst var det Lpo-94 som var den rådande läroplanen.
Klara
Klara har arbetat som lärare i 15 år men hennes totala yrkeserfarenhet inom skolan är 30 år, hon är idag
behörig i ämnena Samhällskunskap, historia och religion men undervisar även i Geografi. När Klara
började arbeta var det Lpo-94 som var den rådande läroplanen.
Fredrik
Fredrik undervisar i Svenska, Historia, Geografi och Religion, han är behörig i dessa ämnen. Han har
arbetat som lärare i fem år och den rådande läroplanen var Lpo-94.
Lärarnas syn på geografi
Mia upplever att ämnet geografi har blivit mer kursplanestyrt idag, vilket hon anser har med
ämnesbehörigheten att göra. I och med att lärare idag oftast har behörighet och en utbildning att
undervisa i ämnet så upplever hon att den mer läromedelsstyrda undervisningen som man använde förut
har mer eller mindre försvunnit. Hon tror att lärarna idag är mer trygga i de ämnen de undervisar i, det är
inte hela världen om man inte kan svara på precis allt som eleverna undrar över.
Mia ser också att tekniken påverkar undervisningen i större utstäckning idag, eleverna har egna datorer
vilket gör att hon som pedagog kan använda mer tekniska hjälpmedel idag än för ett par år sedan.
Det är med den nya kursplanen lättare att få in geografin som en del av elevernas värld/vardag. Idag
anknyter geografiämnet mer till ”människor”, deras behov och levnadsvillkor förr, nu och framtid, än
vad det gjorde när hon började arbeta. Då var det mer fokus på kartor, statistik och fakta vilket eleverna
kunde uppfatta som något som låg mer långt ifrån dem. I och med den nya kursplanen är det mer fokus
27
på elevernas förmågor vilket gör att man oftast ser delar som man sedan sätter in i ett större
sammanhang än enskilda faktakunskaperkunskaper anser Mia.
Filip är inne på samma spår som Mia, han tycker att i början av karriären handlade det mycket mer om
kunskapsförmedling, det var Atlas som var det stora underlaget och blindkartor jag använde, jag
formade på något vis elevernas mentala bild av jorden genom atlas och kartor.
Idag är det mer styrt efter samhällets strömning, det diskuteras mer om människors roll, man pratar om
sårbara platser och miljöer. Problematik lyfts fram och eleverna får tänka mer kreativt åt mer det
problemlösande hållet. Kort sagt kan man säga att i början fokuserades det mer på naturgeografi och
kartor och idag ligger fokus mer åt kulturgeografi, även om det fortfarande används atlaser och
blindkartor.
Filip tycker att det är viktigt att styrdokumenten förändras med tiden eftersom vår syn på kunskap gör
det.
Tyvärr har tiden blivit en större faktor att ta hänsyn till idag än vad det var förr. Förut kunde man ha lite
mer exkursioner, de var inte lika väl planerade som de måste vara idag. I dag hinner man nästan inte
med att ta ut sina elever utan lång tids planering i förväg och det är lite tråkigt, men man får leta vägar
och göra exkursionerna mer planerade och målmedvetna.
Elevernas roll har förändrats över tid också anser Filip, de är mer självgående och har en mer forskande
roll idag. ”Jag som lärare är idag mer av en moderator än ett vandrande facit”. Filip tycker att sättet han
undervisar på idag skiljer sig mycket mot början av karriären men även mot hur det var för några år
sedan bara, i och med att han läste lärarlyftet fick han en nytändning och nya infallsvinklar på hur han
ska undervisa.
”Läroplaner spelar roll men framförallt behöver lärare och andra inom skolan också få utvecklas med
fortbildningar eller vidareutbildningar” säger Filip avslutningsvis.
Klara tycker inte att ämnet geografi har förändrats så mycket genom åren, i alla fall inte när man pratar
om det centrala innehållet. Däremot har det skett en förskjutning av tyngdpunkten mot den hållbara
utvecklingen som behövs för människans överlevnad.
Klara lyfter också tekniken, de tekniska hjälpmedlen vi har idag är en av de stora anledningarna till att
undervisningen lättare kan komma i kontakt med forskning och lyfta in olika teknologier i klassrummet.
Via internetuppkoppling som idag är tillgängligt för alla kan man streama filmer som ger en större
helhetsbild av t.ex. jordens uppbyggnad istället för att man ska stå och beskriva ett enskilt mineral eller
bergart.
Idag ligger också fokus mer på elevarbete, eleverna ska använda mer av sitt sunda förnuft och jag
tillsammans med andra diverse underlag ska se till att eleverna förstår och lär sig grunder som behövs
för att de ska kunna göra sina ställningstaganden.
Klara har alltid försökt att variera sin undervisning men upplever att Lgr 11 har sett till att det är
elevernas förmågor som ska lyftas fram i första hand, till skillnad från föregående läroplaner som satt
faktakunskap i första hand. Hon påpekar att det egentligen inte är undervisningen som förändrats utan
sättet hon ska se på elevernas kunskap att använda fakta de blir givna. Det har till viss del funnits i de
tidigare läroplanerna men mer fokus på det idag.
28
”Analys, reflektion och argumentation är viktiga begrepp som fått större roll inom
geografiundervisningen” anser Klara.
Fredrik tycker att han inte har arbetat så länge så han kan se någon större förändring i sitt sätt att
undervisa. Fast även han precis som de andra jag intervjuat tycker att det är mer fokus på hållbar
utveckling och miljödilemman idag än när han började undervisa. Det är lätt att lyfta in geografiämnet i
andra ämnen.
Han är den enda geografiläraren på den här skolan och tror att om det finns fler undervisande lärare i ett
ämne så kan man använda varandra som bollplank, den möjligheten har inte Fredrik idag och det är
synd, för då hade man kunnat byta erfarenheter när det kommer till stoff och undervisningssätt anser
han. Men sättet att undervisa skiljer sig ju mycket från lärare till lärare, utbyta erfarenheter kan man göra
men det är viktigt att man hittar sin egen stil.
Det känns som att eleverna upplever världen som ganska liten och jag tror det beror på hur media
rapporterar och hur enkelt det är att ta del av information som händer just nu. I dag kan du följa mycket i
realtid. Sker det en jordbävning eller tsunami så kan man nästan direkt haka på det och lyfta in det i
undervisningen. Det kunde man i och för sig göra när jag började undervisa också men inte när jag gick i
skolan själv, då var nyheten en färsking kanske dagen efter om man hade tur, idag klickas det upp på
datorn, eller telefonen direkt säger han. Det har förändrat mycket tror jag, många personer får tillgång
till samma information direkt och kan börja diskutera, förr byggde det mer på att någon hade sett eller
läst och sedan berättat det vidare. Diskussioner kommer igång mycket lättare idag anser han.
Fredrik använder läroplanen ofta det har han alltid gjort men han upplever inte att den påverkat hans
undervisning i någon större grad, den bara finns där och han kollar av den inför nya avsnitt så han kan
bocka av centrala innehåll och se efter vilka mål som kan tänkas bli täckta. Det är viktigt att
styrdokument finns.
De flesta lärarna tycker teknikens intåg i undervisningen har underlättat att undervisa i ämnet, den
läromedelsstyrda undervisningen har minskat säger respondenterna. Elevernas roll är också något som
förändrats över tid säger de, det är mer fokus på dem nu än förr, de tar upp mer plats och utrymme i
undervisningen. Det är viktigt att läraren får chans att vidareutbildas för att vara i fas med utbildningens
utveckling. En av respondenterna säger att han använder läroplanen ofta och har alltid gjort det, men det
är mest för att kunna bocka av det centrala innehållet.
29
Slutsats
Läroplanens förändring
En del av syftet var att undersöka hur läroplanerna i allmänhet har förändrats, när man läser
styrdokumenten så slås man av hur lika texten egentligen är. Det står samma saker, ordföljden är inte
densamma överallt, meningarna skiljer sig åt mellan de olika läroplanerna men i princip så är det samma
uppbyggnad, de ska har mål som ska nås, riktlinjer som ska följas, timplaner och kursplaner anges
ibland i ämnet och ibland i block.
Det som man kan urskilja när man läser texten är riktning till person, de tidigare läroplanerna är riktade
mer som vägledning för läraren, hur läraren ska förhålla sig till sitt uppdrag och vad denne ska ta upp i
sin undervisning, under årens gång förskjuts det till att omfatta all personal på skolan till att på senare år
vara ett dokument som riktar sig inte bara mot personalen i skolan utan även mot elever och föräldrar.
En slutsats man då kan dra är att det är tolkningen av dokumenten som har förändrats eftersom texten är
så lika varandra. Alltså hur samhället såg på människan, vilken status läraren hade osv. Jämställdhet är
något som funnits inskrivet i varje läroplan men vi står här år 2014 och vi lever fortfarande i ett samhälle
där jämställdhetsfrågan är ett problem. Samhällets syn på hierarki har troligen haft ett inspel i hur man
tolkat styrdokumenten både förr och nu.
Förr skulle eleverna i grundskolan skolas mot ett arbete eller eventuellt om du var lättlärd skulle man
söka vidare till högre studier. Det ändrades senare i lgr 80 till att alla ska skolas mot vidare studier i
gymnasiet åtminstone och i senaste läroplanen lgr 11 står det att eleverna i grundskola ska skolas mot ett
entreprenörskap och att vidare studier nästintill är en självklarhet.
Texten är ibland också motsägelsefull ett exempel på det är att läroplanen å ena sidan talar om att det
inte spelar någon roll vilken religion, kön eller etnisk tillhörighet man har och att det är viktigt att
(Utbildningsdepartementet, 1994)individerna utvecklas till att bli egna individer till andra sidan där det
står att undervisningen och värderingar ska präglas efter kristna värderingar och västerländska
traditioner.
Läroplanens sidanatal har minskat för varje läroplan som kommit ut, fram till och med lpo 94, därefter
vände det och lgr 11 bestod av ett par hundra sidor och en mer utförlig beskrivning. Linde har i sin text
om läroplaner samma åsikt och säger att 2011 års läroplan är en åtstramning av kunskapskraven,
kursplanerna är mer innehållsstyrda men det finns ändå utrymme för läraren planera sin undervisning när
det gäller innehåll och arbetssätt eftersom syftet och kunskapskrav inte är skrivna i detalj (Linde, 2012,
s. 142). Kortfattat kan man säga att fram till lpo 94 fungerade läroplanerna som en manual för lärare,
man kan anta att det som stod i dom kom oftast inte utanför lärarrummet. Speciellt Lgr 62 som var den
första läroplanen, den hade i princip allt beskrivet, hur ofta man skulle ha klassmöten, hur kontakten
med föräldrar skulle ske, vilka arbetsmetoder som var godkända. Lgr 69 var väldigt lik sin föregångare.
Man kan anta att det beror på att det inte är helt enkelt att sjösätta något helt nytt som grundskolan ändå
var. Tydliga riktlinjer för lärarna behövdes nog. Skolverket visade senare på att det är verktygen i skolan
som behöver förändras, något som Hattie håller med om. Hatties stora undersökning visar på att
läroplaner och kursplaner inte har så stor betydelse för elevernas lärande.
Fram till och med lpo 94 så var läraren kunskapskällan och även om eleven alltid varit det centrala i
skolan är det inte förrän lpo 94 eleverna började få ta plats i läroplanen. Det började egentligen redan i
30
Lgr 80, elever skulle så långt det var möjligt ingå i den vanliga undervisningen, uppstod något problem
skulle skolan ändra sin undervisningsmetod, innan sattes elever i olika former av specialundervisning.
Man kan även se förstadiet till kommunaliseringen som skedde i mitten på 1990-talet redan i lgr 80. Det
framkommer i Lgr 80 att skolstyrelsen är huvudmannen men att verksamheten ska decentraliseras så
långt ner det bara är möjligt, gärna ner till rektorsområden. Och i lpo-94 skedde den förändringen som
gjorde att kommunerna fick ta över. Detta gjorde att läroplanerna bestod mer av krav än tidigare. Det
framgår det vilka krav staten ställer på skolan, vilka krav elever och föräldrar kan ställa och vilka krav
skolan kan ställa på eleverna. Det är den stora skillnaden från tidigare, och anledningen till detta är just
kanske att ansvaret fördelades om.
Kursplanernas förändring
Det som förändrats en del i läroplanen är ämnet geografi, i Lgr 62 och 69 handlade det mycket om
kartan och närmiljö, man skulle lära sig om sin hembyggd, Sverige var också en stor del, lite norden och
även något om övriga världen. Även Lgr 80 var mycket naturgeografi, fokus låg på landskap,
vegetationszoner, jordklotet och lite regionalgeografi sist. Lpo 94 ändrade även det, fokus riktades mot
samspelet människa och natur. Och även I lgr 11 är det mycket mer fokus på samspelet människa och
natur. Kulturgeografin tar ett större område efter lpo 94. Bladh håller med om detta, han säger att det är
först i Lgr 11 som andra frågor såsom hållbar utveckling och miljöfrågor börjat ta plats. Tidigare har det
varit den äldre geografisynen som genomsyrat undervisningen. Det kan bero på att geografiämnet var
inbakat i so-block och att undervisande lärare haft annan bakgrund än geografilärare.
Lgr 62 och 69 angav stoff och färdigheter och det var upp till läraren att förnya, undervisningen skulle
vara konkret och åskådlig. I lgr 69 så lades geografiämnet in i block och skulle förbli i block fram till lgr
11. Huvudmomenten i dessa två var kopior och det angavs exempel på pedagogiska hjälpmedel som
skulle kunna tänkas användas i undervisningen, detta kunde vara kartor, exkursioner och jordglobar
exempelvis.
I lgr 80 kunde man se lite likheter med föregångarna men såsom att det fortfarande anges stoff och att
lärarens uppdrag skulle vara att förnya. Här säger man också att mängden fakta är väldigt stor och att det
är upp till lärare tillsammans med elever att begränsa faktan. Här kan man se början till förskjutningen
att läroplan och kursplanen inte längre bara är till för läraren, utan även för eleven och dess medverkan i
skolan.
Lgr 80 hade som sin föregångare från 1969 geografiämnet inslaget i blockundervisningen och ämnet
hade inte så stort utrymme i kursplanen. I lpo-94 låg geografiämnet kvar i So-blocket, 885 timmar skulle
fördelas ut mellan so-ämnena i hela högstadet, nytt i lpo-94 var att geografi hade ett eget utrymme i
kursplanen men läraren hade ett stort tolkningsutrymme för hur undervisningen skulle genomföras. Lgr 11 har kvar Lpo-94 timplan men har infört en mer styrd kursplan än sin föregångare. Tid och rum är
viktigt i kursplanen och det framkommer i Lgr 11 flera områden som det ska göras djupdykningar i
vilket är en stor skillnad från tidigare.
31
Lärarnas tankar
En annan del av syftet var att ta reda på hur undervisande lärare tycker att ämnet geografi förändrats
under deras verksamma år. När man läser de svar som undervisande lärare ger ser man att det finns en
syn att det är en förskjutning från mer faktaundervisning till en mer problemlösande undervisning nu,
även om alla med undantag av en började sin karriär under Lpo 94.
Det kan vara så att Lgr 80 spelat sin roll även en bit in i Lpo 94. Lpo 94 var väldigt annorlunda gentemot
sina föregångare så det kan vara så att det behövdes en ganska lång omställningsperiod, även om Göran
Linde säger att de två senaste läroplanerna är lika.
Sven-Eric Liedman pratar också om omställningsperioden, det är inte möjligt att nollställa en institution
menar han på, gamla idéer hänger kvar under en period och det är omöjligt att bara börja om. Mina
intervjuer visar på liknande resultat, även om det kanske skulle vara önskvärt från styrande myndigheter
att genomföra en förändring så snabbt det bara går är det inte så enkelt eftersom man vet vad som
fungerat tidigare och varit genomförbart med hjälp av rådande läroplan. Med ny läroplan tar det tid att
”uppfinna” nya sätt som fungerar både i undervisning gentemot elever och hållbart mot de rådande
riktlinjer, regler och förordningar som anges uppifrån.
Så är det så att undervisningen förändrats genom att det kommit nya kursplaner eller har kursplanerna
tillkommit efter att undervisningen förändrats mot det som är viktigt i samhället idag? Jag tror att
samhället är den drivande aktören, skolan lyfter in det som är viktigt i samhället och därefter förändras
styrdokumenten. Filip säger att det är viktigt att styrdokumenten förändras med tiden eftersom vår syn
på kunskap gör det.
Lärarna finner mycket av sitt stöd när det kommer till tolkning av nya styrdokument hos kollegor,
skolorna finner egna sätt att tolka läroplanen, detta kan i sin tur leda till att olika skolor kan tolka
läroplanerna på olika sätt, det här är något som skolverkets forskning också beskriver. Läroplaner är en
kompromiss vilket gör att tolkningen av dessa kommer att skilja sig åt mellan olika skolor. Och visst
spretar det lite när respondenterna å ena sidan säger att det är viktigt att deras dokument förändras
eftersom samhället gör det men å andra sidan säger någon av de andra lärarna att denne använder
styrdokumenten som en form av checklista så den inte missar att ta med delar som är tillskrivna lärarna i
det centrala innehållet.
En förändring som är genomgående för respondenterna är förskjutningen till området som rör miljön,
eller hållbar utveckling. Den har ökat markant det är de överens om även om de som Göran Linde säger
att det egentligen inte förändrats så mycket genom tiderna, men även Bladh säger att det är först i Lgr-11
som hållbar utveckling och andra frågor tar en större plats. Klara och Mia tänker ganska lika och menar
på att en förändring som märks är att det är mer fokus på elevernas förmågor i Lgr-11 jämfört med
tidigare. Något annat som Mia och Klara tar upp är teknikens intåg i skolan, det är lättare med hjälp av
tekniken att undervisa om globala frågor. Fredarik säger att världen har blivit mindre och det går också
att koppla till tekniken då han menar på att det är mediers rapportering som krympt världen. Klara är den
enda som säger att hon inte tycker att ämnet förändrats så mycket, i alla fall inte om man tittar på det
centrala innehållet, utan det är bara tyngdpunkten som har förändrats.
En annan koppling man kan se är att både läroplanerna och lärare tycker att vidareutbildningen är en
viktig del för hur undervisningen påverkas. Utan vidareutbildning är det svårt att få nya infallsvinklar,
det behövs nya perspektiv och ny information så stoffet kan hänga med i samhällets utveckling. En bra
32
sådan form är t.ex. Lärarlyftet där lärare får chans att vidareutbilda sig i sitt ämne eller bygga på sin
behörighet.
Alla lärare anser att läroplaner och kursplaner är viktigt, Fredrik använder den mer som checklista och
tycker inte att den påverkar hans undervisning i någon större grad men han är också den läraren med
minst erfarenhet och kan inte heller se någon förändring i sitt sätt att undervisa än.
Avslutande diskussion
Min undersökning kan inte ses som något representativt för landets grundskolelärare, syftet var att se hur
undervisande lärare uppfattade att ämnet geografi förändrats. Denna uppsats visar fyra olika lärares syn,
de representerar sig själva och det är deras egen åsikt de beskriver. För att kunna se om det finns någon
likhet behöver en större undersökning bland lärare göras. Jag trodde att det skulle finnas en mer tydlig
koppling till läroplansskifte med förskjutning upp till något år pga. av omställningstiden, jag kan inte se
några tydliga kopplingar till det.
Intervjuerna som gjorts har lett till liknande svar bland respondenterna fast, validiteten är som sagt
tveksam. Kan det kanske vara så att det är minnet som spökar, eftersom de tidigare läroplanerna ändå
tagit upp att stoff i geografi ska vara mer än bara kartor? Men det är ändå just kartkunskapen lärarna
tyckte tog den största delen av undervisningen förr, och även om det stått med i tidigare läroplaner att
ämnet geografi ska innehålla mer än kartkunskap så lyfter även Gabriel Bladh i sitt utkast att det var
mycket regionalgeografi som dominerade. Det går inte att dra några generella slutsatser utav de svar jag
fått men man kanske gjorde tolkningen av läroplanerna på det viset.
Göran Linde säger i sin text att skolan är en del i samhället men att det inte med automatik gör att
samhället hänger med i svängarna som pågår i samhället, och det är så jag upplever det med den här
rapporten, jag hade föreställt mig att det skulle finnas ett tydligt mönster mellan implementering av en
ny läroplan/kursplan och förändring i undervisningen. För övrigt är jag överens med litteraturen,
framförallt Bladhs beskrivning av ämnets förändring, från att ha varit ett delat ämne och tillhört både
NO och SO-blocket, till att till sist hamna i ett eget ämne med en förskjutning från området i sin
omedelbara närhet till ett mer globalt hållbart samhälle.
Det jag kort kan avsluta med är att läroplanen som text är viktigt som styrdokument, men vad som
kanske är än viktigare är hur man ska tolka den, som lärare, som personal, som elev eller
vårdnadshavare. Vissa delar är lätta att förstå, det går inte att tolka på mer än ett sätt. Men det mesta som
står ligger i lärarens tolkning av både läroplan och kursplan.
Jag har inte kunnat hitta någon forskning på hur läroplanen tolkats av lärare, det finns någon kort rapport
om hur läroplanen påverkat förskolan men inget om vad den haft för betydelse för grundskolan och det
är något man skulle kunna tänka sig att forska vidare om.
33
Litteraturförteckning
Arevik, S., & Hartzell, O. (2007). Att göra tänkandet synligt- en bok om begreppsbaserad undervisning. HLS
Förlag.
Bladh, G. (u.d.). Geografididaktisk forskning i Sverige och Norden. En översikt med utblickar. Karlstad.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Holmén, H.,& Anderberg, S. (1993) Geografiämnet i gymnasiet. Kunskapssyn, ämnesuppfattning, arbetsformer.
Pedagogiskt utvecklingsarbete vid Lunds Universitet nr 93:191
Linde, G. (2012). Det ska ni veta. Lund: Studentlitteratur.
Molin, L. (2006). Rum, Frirum och moral. En studie av skolgeografins innehållsval. Geografiska regionsstudier,
Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet nr.69
Ojanne, K.(1999). Vad är geografi för en blivande lärare? Geografiska Notiser. 1999:1. s 18-31
Richardsson, G. (1977, 2004, 2010). Svensk utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (07 2000). Skolverket. Hämtat från www.skolverket.se:
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=1314&infotyp=15&skolform=11&id=2087&ext
raId= den 04 01 2014
raId=2087 den 04 01 2014
raId=2087 den 04 01 2014
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Edita.
Skolverket. (2013). Forskning om skolreformer och deras genomslag. Stockholm: Skolverket.
Skolöverstyrelsen. (1969). Lgr 69 Läroplan för grundskolan. Stockholm: Bröderna Lagerström AB.
Skolöverstyrelsen. (1978). Tillägg tilll Lgr 69. Stockholm: Liber tryck .
Skolöverstyrelsen. (1980). Lgr 80 läroplan för grundskolan. Stockholm: Axlings Tryckeri AB.
skolöverstyrelsen, K. (1962). Läroplan för grundskolan 62. Stockholm: Emil Kihlströms tryckeri.
Utbildningsdepartementet. (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna.
Stockholm: utbildningsdepartementet.
Wennberg, G. (1990): Geografi och skolgeografi. Ett ämnes förändringar. Stockholm: Almquist & Wiksell
34
Bilaga 1
Intervjufrågor C-uppsats i Geografi ht-13
1. Vilken åldersgrupp undervisar du i?
2. Om du har en ämneskombination, vilken är det?
3. Vilken läroplan var rådande när du började arbeta? (Lgr 69, Lgr 80, Lpo 94 eller Lgr 11)
4. Hur många yrkesaktiva år har du?
5. Om du tänker på just ämnet Geografi, hur upplever du att det har förändrats sedan du
började arbeta?
Fundera gärna över ämnesinnehållet, sättet att undervisa, din roll, elevernas roll.
6. Om du upplever att någon förändring skett, när och varför skedde just den här
förändringen då?
35

Läroplanernas och geografiämnets förändring i skolan.

Transcription

Similar documents

Spanaruppdraget Spana på vatten - Norrköping Vatten och Avfall AB

Utveckla förmågorna i matematik

Pedagogisk planering Argumenterande text

Måndagsmatte F-6 vecka 15 med facit

LPP år 4 biologi, Varför ser växter ut som de gör? Spelar växterna

LPP år 4 geografi, Vad kan du få veta i en Atlas? Varför ser det så

Undervisning Din uppgift är att skriva en robinsonad

Matematikens Måltavlor 1:5

UB03VU Inför kursstart HT15

Bedömning av och för lärande.