Skenet förför - Karlskrona kommun

Transcription

Skenet förför - Karlskrona kommun
N U M M E R 01 2 015
Karlskrona
56° 9´41´´N 15° 35´21´´E
Skenet förför
Motorsport på export
Familjehem efterlyses
Nu skrotas sista oljepannan • Vilt och delikat i Askunga
Nya möjligheter för Fur • Fiskaren i forskningens tjänst
i Karlskrona nr 01 2015
Vi bygger för en hållbar utveckling
Som en av Sveriges ekokommuner vill vi i Karlskrona främja utvecklingen mot ett hållbart
samhälle. Utifrån en ekologisk grundsyn vill vi skapa en attraktiv
miljö där människor lever, arbetar, studerar, känner sig trygga
och mår bra. För att vi ska kunna erbjuda livskvalitet för alla krävs
inte minst fler bra bostäder. Vi får inte låta bostadsbristen hindra
utvecklingen, utan måste få fart på byggandet och i god tid planera
Tidningen ”i Karlskrona”
ges ut av Karlskrona
kommun för att ge
information om vad som
sker inom näringsliv och
kommunal verksamhet.
Finns som taltidning på
www.karlskrona.se
för tomter, bostäder och lokaler – i staden, på landsbygden och i
skärgården. Därför arbetar vi nu fram ett bostadsförsörjningsprogram
som ska beskriva hur många nya villor, radhus, bostadsrätter och
hyresrätter som behövs i Karlskrona – och på vilka ställen bostäderna
bör byggas.
Vi har haft en gemensam workshop om det kommande pro-
Utgivare:
Karlskrona kommun
371 83 Karlskrona
tel 0455-30 30 00
www.karlskrona.se
grammet med privata aktörer, för det är genom samverkan som vi
kan utveckla Karlskrona för framtiden. Vid sidan om detta fortsätter
vår prioriterade satsning på att skapa förutsättningar för nya bostäder,
kontor och butiker på Pottholmen. Dessutom pågår spännande
Ansvarig utgivare:
Ulla Nelson
diskussioner om nya bostäder på andra platser i kommunen. Jag
Produktion:
Infab Vitamin AB
Norra Smedjegatan 4
371 33 Karlskrona
www.infabvitamin.se
fantastiska förutsättningar för att kunna växa och utvecklas på ett
Text:
Christer Carlbäck
Kommunstyrelsens ordförande
hoppas att vi inom kort får se ännu fler byggkranar. Karlskrona har
hållbart sätt.
Patrik Hansson
ACM och SPM i Torskors levererar specialtillverkade bil- och motordelar till
Projektledare:
Elin Malmhult
Formgivning:
Ulrika Landbring
Malin Bringeback
Redaktion:
Ulla Nelson
Thomas Johansson
Sara Persson
Joakim Ekberg
Bengt Lingman
Sofia Kummel
Anna Wallin
Heléne Söderström
Hans Juhlin
Elin Malmhult
Christer Carlbäck
Tina-Mari Eriksson
Carl-Axel Ottosson
Foto:
Andreas Blomlöf
där inget annat anges
Tryckeri:
Printfabriken
Upplaga:
33 000 ex
Copyright:
Karlskrona kommun
2015
Racerbildelar i världsklass
motorsportfrälsta världen över. Bakom systerföretagen står den förre racerföraren
Varför förbjuda
människan att fiska
när vissa arter äter
mer än vi? Det
undrar fiskaren Per
Månsson, som är
för licens- respektive skyddsjakt på
säl och skarv.
10
Lampor och lyktor från
Karlskrona börjar få en
tydlig kändisfaktor.
6
4 Stort behov av familjehem
6 Säl- och skarvforskare hyllar Aspöfiskaren
7 Karlskronahem blir fritt från oljan
innehåll
– Jag skulle lätt ha kunnat bli fartblind, men jag
cylinderhuvud i samarbete med den legendariske
känner stort ansvar för mina sju anställda och åter­
motorkonstruktören Gunnar Axelsson. Bland bildels­
investerar mest hela tiden, säger han.
kunderna finns i sin tur stall inom rally, rallycross,
Under en framgångsrik karriär som rallyförare
racing och drifting, som är en snabbväxande tung-
finslipade Lars Adolfsson sin kunskap inom bilar och
viktsgren inom motorsporten. Flera av kunderna är
motorer. 2004 valde han att ”tagga ner” och satsa
SM-vinnare.
på hem, hus och företagande istället. Han köpte en
3 ACM sätter fart på racingen
Det är inne med närproducerat,
ekologiskt och småskaligt i Karlskrona.
Lars Adolfsson som utvecklat sin hobby till en mångmiljonbusiness.
8 Ansvar och asylboenden i Fur
9 Trafiklösningar går i lås vid Bergåsa
10 Karlskrona Lampfabrik är inne igen
12 I strålkastarljuset
13 Välbesökta träffpunkter för äldre
14 Askunga Dovvilt lockar finsmakare
sporten. De uppskattar vårt sortiment, vår kvalitet
verkstad – vilket blev startskottet för en ny karriär.
och vår service, säger Lars Adolfsson.
Kolfiber på beställning
Stora på Internet
Redan efter ett år hyrde han lokal i Torskors och
Sedan några år tillbaka sker tillverkningen i en egen
började anställa. Verkstaden hade vuxit till en industri
fastighet på Silvervägen i Torskors. Den har dock
för tillverkning av racerbildelar i kompositmaterial.
redan blivit trångbodd, så Lars Adolfsson har börjat
– 80 procent av våra bil- och motordelar går till
planera för att bygga nytt. I fastigheten inryms både
motorsporten, säger Lars Adolfsson. Vi levererar
produktionen och en allbilsverkstad med däckhotell,
egentillverkade unika karosseridelar i glasfiber eller
men också basen för ACM:s stora webbshop.
kolfiber till 30 länder i Europa, Amerika, Asien och
Australien.
Namnkunniga partners
16 I huvudet på: tekniske arbetsledaren
Fokus ligger på karosseridelar, som tak, dörrar,
18 Affärsverken tar över renhållningen
19 In brief
20 Spökar det på Drottningskärs kastell?
– Vi har tusentals artiklar och en internationell
kundkrets. Vi hade över två miljoner besök på vår
hemsida under 2014, säger Lars Adolfsson.
15 I hetluften: att handla ekologiskt
17 Platsvarumärket Karlskrona tar plats
– Vi är väl beprövade i de kretsarna inom motor-
gård i Kvarngården norr om Rödeby och startade
kärmar och stötfångare, men ACM och SPM har
även utveckling av samt agenturer för en mängd
motordelar. Exempelvis utvecklas nu ett nytt
Lars Adolfsson vet vad han vill och tror på. Han har
utvecklat ACM, förvärvat SPM och drömmer nu om en ny
industrilokal med både bil- och motorverkstad.
|
3
4
|
i K a rlskrona nr 01 2015
i Karlskrona nr 01 2015
|
”Vi behöver
fler familjehem”
Många barn och ungdomar
i Karlskrona far illa och
behöver ett alternativt så
kallat familjehem under en
kortare eller längre tid.
Är du redo att hjälpa till?
– Vi vill placera fler i familjehem och
ber intresserade att anmäla sig till
oss, säger Helena Lithander, verksam­
hetsledare för familjehemsgruppen
vid socialförvaltningen. Med fler hem
hos ensamstående eller i barnfamiljer,
både i lägenheter och på landet, kan
vi matcha behoven bättre.
”
stor familj
Vi tycker om
att vara en
Anja och Ola Johansson har fem barn
– två egna och tre familjehemsbarn.
De tre senare delar de med barnens
Viktig betänketid
Om du är intresserad så kan du via
kommunens hemsida fylla i en
intresse­anmälan om att bli familje­
hem. Du blir sedan kontaktad av
familjehemsutredare, varpå socialförvaltningen gör en utredning för att ta
reda på om din familj är lämplig.
Ser sig som syskon
Utredningen är också en process
En flicka, som nu är 20 år, har de haft hos sig sedan hon var nio. De
som syftar till att du ska få tid att
egna barnen, som är 18 respektive 15 år, har därmed nästan alltid
smälta informationen och fundera
haft extra syskon.
över om du är redo.
– Det är viktigt att hela familjen är med på det. Vi tog förstås
– Det inkluderar samtal om livet,
beslutet åt våra egna barn eftersom de var små, men det har fungerat
relationer, uppväxt och värderingar,
jättebra. De har fått ut mycket gott av det här, men de har också
säger Helena Lithander. Alla nya
fått dela med sig av sina morföräldrar. Vi tycker om att vara en stor
familjehem erbjuds familjehemsut-
familj. Det är härligt att ha många barn och att kunna hjälpa till, säger
bildning. Det är som att få ett barn
Anja Johansson.
till plus en relation med både barnets
biologiska familj och socialtjänsten.
För barnens skull
Det kan vara upp till 21 år eller en
Men man måste förstå att man också blir involverad med
Familjen Johansson ser sig som vilken vanlig familj som helst. De har
kort period tills barnet kan flytta hem
socialtjänsten och i barnets viktiga släkt och nätverk, säger
dock fått vänja sig vid och leva med att tre av barnen åker till sina
till sina föräldrar. Målet är ju att barnet
Anja Johansson.
biologiska föräldrar varannan helg och att de plötsligt en dag kanske
ska till sin biologiska familj när det går.
– Att få ett barn placerat hos sig är som att få en familjemedlem till.
Anja Johansson, som jobbar inom socialtjänsten i en
flyttar iväg för gott.
Både familjen och barnet får sina
egna handläggare, så att båda kan få
olika biologiska föräldrar och på sätt
annan kommun, såg hur stort behovet av familjehem är.
Hon pratade igenom saken med sin man och efter en kort
ifrån sig igen. Men det här är ingen adoption, utan man har faktiskt
stöd och råd i sina respektive situa-
och vis även med socialtjänsten i vad
research var han lika entusiastisk som hon – och på den
hand om någon annans barn. Om de flyttar beror det ju på att det
tioner. Kommunen har just nu cirka
vägen är det. De senaste elva åren har Johanssons samman-
50 familjehem som får ersättning i
som kallas ”det tredelade föräldraskapet”.
har ordnat upp sig för dem. Och går det bra för barnen så klarar man
lagt haft sex placerade barn.
allt, säger Anja Johansson.
form av arvode och för omkostnader.
– En del tar inte emot barn av rädsla för att inte orka lämna dem
5
i Karlskrona nr 01 2015
Per Månsson levde på att fånga torsk, lax och
piggvar till för tio år sedan då debatten kring bristen
på fisk i Östersjön kulminerade. En del krävde fiskeförbud, andra skyllde på glupska arter som säl och
skarv. Aspöfiskaren övergick själv till småskaligt fiske
inomskärs med beredning och leverans av gädda,
abborre och sik till lokala handlare.
Engagerad testpilot
Foto: Sven-Gunnar Lunneryd
Forskarnas
Men han var också nyfiken på vad som höll på att hända
i havet. Han började arbeta på uppdrag av forskarna
på SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, bland annat
med att testa nyutvecklade fångstredskap i ett försök
favoritfiskare
En levande skärgård behöver
ett lokalt fiske och balans i
ekosystemet. Det menar
att ersätta garnen.
– Sälen vittjar garnen
på all fisk, säger Per
Månsson. Den biter ofta
bara bort levern från torsken och lämnar kvar kilovis
0
m3
utplånat vårt torskfiske med garn och krok.
Jakt för ny kunskap
Per Månsson på Aspö
– som fiskar och jagar
maginnehåll, vilket resulterat i officiella rapporter om
tjänst.
1200till
med förstörd mat. Alla dessa sälar har i stort sett
Han har också inventerat och jagat skarv för SLU.
i miljöforskningens
från
Hammarbygården blir av med sin och Karlskronahems sista oljepanna.
Styrelse­ordförande Börje Dovstad, tekniske chefen Ulf Klint och f d vice ordförande
Eva-Marie Malmgren gläds åt bolagets seger över oljeberoendet.
Hans jakt har gjort att de kunnat analysera skarvarnas
att skarven påverkat fiskbeståndet negativt.
– Vi yrkesfiskare fångade max fem procent av de
kommersiella fiskarterna, säger Per Månsson. Skarven
däremot åt upp 118 ton torsk, 106 ton abborre och
93 ton gädda per år i Karlskrona kommun. Nu har vi
äntligen bevis för det!
Sven-Gunnar Lunneryd, säl- och skarvforskare vid
SLU, berömmer hans arbete:
– Han har varit till stor hjälp genom att testa olika
typer av redskap och skjutit skarv så att vi har kunnat
se vad de äter. Det skulle finnas fler Per Månsson längs
Sista oljepannan åker ut
Karlskronahem tar ett historiskt steg i sitt miljöarbete i samband med renoveringen av
äldreboendet Hammarbygården i Jämjö. Den allra sista oljepannan kasseras till förmån
för driftsäker och klimatvänlig fjärrvärme.
Sveriges kuster. Det hade underlättat för forskningen.
Åtgärder för balans
Per Månsson säger att länsstyrelsen gjorde rätt som
sanktionerade skyddsjakt på skarv. Han förespråkar
jakt för bättre balans och tror stenhårt på Östersjön.
– Det gäller att hitta lösningar som upprätthåller
balansen. Nu finns det mer fisk, men också mer säl
och havsörn.
Han fiskar nu för kontroll av den svartmunnade
smörbulten. Enligt Sven-Gunnar Lunneryd är det viktigt
att följa upp denna nykomling i Karlskrona skärgård,
för en ny art kan antingen störa det ekologiska
systemet – eller komplettera det:
– Hittills har vi sett att den är bra föda för torsk och
abborre.
Per Månsson är
av tvättäkta fiskarsläkt
och yrkesfiskare på Aspö
sedan 1989. Nu kombinerar
han småskaligt fiske med jakt
och fiske för forskningens skull.
– Under de senaste åren har vi successivt byggt bort olje­be­ro­
Varje kubikmeter olja beräknas ha resulterat i cirka 2,8 ton
endet från våra fastigheter i enlighet med kommunens
oönskade utsläpp av koldioxid. 2015 är det kommunägda
mål. Det känns mycket bra att gå i mål först av alla,
bostadsbolaget nere på en oljeanvändning som är lika med
säger Ulf Klint, teknisk chef på Karlskronahem.
noll.
Hammarbygården, som renoveras och byggs ut
– Det är tack vare ett idogt och framsynt arbete av
mellan 2015 och 2016, befrias i dagarna från sina två
styrelsen, bolagets ledning och inte minst all personal som
oljepannor och en gammal havererad elpanna. Istället
Karlskronahem nu är en föregångare i miljöarbetet, säger
kopplas det kommunala äldreboendet till Affärsverkens
nya pelletseldade fjärrvärmecentral i Jämjö. Det ska ge
Hammarbygården och den bredvidliggande Annagården
värme och varmvatten.
– Fjärrvärmen är mer driftsäker, säger Ulf Klint. Men
våra stora satsningar på sjö-, berg- och fjärrvärme handlar
inte bara om pengar, utan också om att skona miljön. Vi
vill och måste bidra till att minimera koldioxidutsläppen.
Börje Dovstad, ordförande i Karlskronahems styrelse. De
1 200 kubikmeter olja som vi ersätter motsvarar, om jag
räknar rätt, bränslet till minst 500 flygresor med fullsatta
plan från Blekinge till Stockholm.
Eva-Marie Malmgren, som i år lämnat posten som vice
ordförande, är stolt över att det målmedvetna arbetet har
lyckats:
– Vi i Karlskronahems styrelse har arbetat mot en
Slipper tusentals ton koldioxid
gemensam vision om att ligga i framkant när det gäller att
Så sent som 2000 gick det åt 1 200 kubikmeter eldnings­
ersätta oljan med förnybara alternativ. Därför känns det nu
olja per år i pannorna i Karlskronahems fastighetsbestånd.
extra skönt när den allra sista oljepannan skrotas.
|
7
8
|
i K a rlskrona nr 01 2015
i Karlskrona nr 01 2015
I månadsskiftet april-maj öppnar den nya bron mellan Sunnavägen och Ekorrvägen
Flyktingar
kan bli lyft
för Fur
vid Wämöskolan. Då kan du som är trafikant vid Bergåsa och sjukhuset börja välja
Nya asylboenden kan göra att Fur och Saleboda växer från
cirka 200 till över 800 invånare. Byborna vill hjälpa, men
hoppas också på nya vänner, ökad busstrafik och en affär.
– Vi får öva engelska och barnen får nya kompisar precis som när vi hade
300 bosniska flyktingar här, säger Villy Eklöv, granne med asylboendet. Jag
som mycket trevlig.
bjuder gärna hem långväga gäster för att se på fotboll på TV eller blir bjudna
på helstekt gris på stranden igen. Senast det begav sig hade de ofta besök
Sylvia Edwinsson, som driver
teaterverksamhet i Älmtamåla skola.
Säkrare trafik
vid Bergåsa
mötte en av bosnierna på hans jobb i Kalmar i fjol och han mindes sin tid här
Även Barbro och Lennarth Söderlund gläds åt att det är liv i bygden. De
”Vi är ett 20-tal som
träffade flyktingarna
tidigt för att starta en
musikgrupp, en grupp
som stickar och virkar
och en grupp som
ses hemma och fikar.
Mötet var roligt; vi
planerade även klädinsamlingar och beställningar från affären.”
nya och säkrare vägar.
av en äldre herre som inte kunde tala engelska, men som bjöd på kaffebönor.
– Sedan kom han och grät när han blev utvisad, ryser Barbro Söderlund.
Hur onda kan människor vara? Vi måste ju hjälpa dem som har det svårt.
Välj rätt väg
när tågen ska passera Bergåsa station. Du kan istället
Det finns en del annat att tänka på efter omläggningen.
fara tryggt och smidigt över bron.
Du som kommer med bil norrifrån gör till exempel klokt
– Vi öppnar snart bron över järnvägen för bil- och
i att välja väg redan vid trafikljusen vid Sunna kanal.
busstrafik och stänger samtidigt av den gamla järnvägs­
Du som ska till sjukhusområdet svänger med fördel till
övergången för bilar och bussar, säger projektchef
höger och kör upp över järnvägen, medan du som ska
Johan Stenér på kommunen.
till Bergåsa kör rakt fram på Sunnavägen.
Du som cyklar eller är fotgängare får använda en
Skolplatser och vatten
Migrationsverket ansvarar för och bekostar landets asylboenden. För kommunens del handlar det främst om att ordna skolplatser för de barn som så
önskar. Samt att säkra vattenleveranserna till de privatägda fastigheterna.
– Vi har inte fått mycket förhandsinformation från Migrationsverket. Det
beror på att det inte finns så mycket information förrän allt är klart och då
går det fort. Men vi har försökt hålla samhällsföreningen informerad, säger
socialförvaltningens Lars Fagerberg, kommunens samordnare.
provisorisk övergång i anslutning till järnvägskorsningen,
Enklare att komma fram
i väntan på att den nya gång- och cykeltunneln under
Målet med de omfattande åtgärderna är att öka säkerheten
järnvägen blir färdig. Tunneln ska förberedas mellan
för cyklister och fotgängare och att öka framkomligheten
Monsunparken och järnvägen för att sedan snabbt
för kollektivtrafiken. Idag passerar stadsbussarna järn-
kunna lyftas på plats efter att berget sprängts och
vägskorsningen 700 gånger per dygn fastän bommarna
tågrälsen kapats.
fälls nära 70 gånger. Med fortsatt ökad tågtrafik skulle
– Vi räknar med att lägga tunneln på plats under tre
veckor i augusti, säger Johan Stenér. Då kommer järnvägskorsningen och tågtrafiken att vara helt avstängda.
Nya möjligheter
Kultur- och fritidschef Ann-Katrin Ohlsson förberedde byborna vid ett informationsmöte:
– Många ser nya möjligheter. Men det gäller att inte förhärliga situationen,
utan förstå att flyktingarna har tvingats fly hit. De har olika seder och kulturer.
Många kan ha traumatiska upplevelser i bagaget, säger hon och fortsätter:
– Det är ju en stor förändring för byn, men vi bör också se flyktingarna som
en tillgång. Vi måste bara hjälpas åt att förklara hur Sverige fungerar.
All dramatik, ängslan och ovisshet kan dock sluta lyckligt. Det vet Söderlunds,
som i somras fick besök av ett par som bodde som asylsökande i Fur 1995:
– Deras lille pojk har hunnit bli 22 år och alla tre bor och jobbar i Sverige!
Asyl = rätt till skydd.
Sverige ska enligt lagen pröva varje ansökan om
asyl. Den som bedöms vara flykting enligt FN:s
kriterier ska få skydd. Den som får avslag måste
lämna landet.
Vill du bidra?
Kontakta välkomstkommittén
i Fur via [email protected].
Villy Eklöv, Barbro och Lennarth Söderlund är några av de många boende
i Fur och Saleboda som gärna hjälper och umgås med de asylsökande.
Du som kör bil eller åker buss slipper att stanna för bommar
man inom kort behöva fälla bommarna 108 gånger per
dygn, vilket hade gjort trafiksituationen ohållbar.
– När bron öppnar har vi kommit långt, men projektet
Därefter kan tågen börja gå igen. När tunneln är på plats
är inte färdigt förrän till hösten. Det blir begränsningar för
ska trappor och ramper byggas, så det dröjer ytter­
biltrafiken under den fortsatta byggtiden och vi hoppas
ligare en tid innan tunneln kan öppnas för gående och
att alla respekterar avspärrningarna och har överseende
cyklister.
med de resterande byggarbetena, säger Johan Stenér.
|
9
10
|
i Karlskrona nr 01 2015
i Karlskrona nr 01 2015
|
11
Karlskrona Lampfabrik står för ett genuint svenskt industrihantverk. Även om miljö
och maskiner doftar 1800-tal, ligger företaget rätt i tiden och levererar trivselljus till
såväl Stureplans inneställen som inredningsmässigt heta hotell. Senast sågs
Koholmenlyktorna skapa stämning i TV4:s ”Så mycket bättre”.
– Vi har gått från ”mossiga” till ”trendiga”. Efter trenden med
värmeljusstakar och fotogenlyktor till kompletta bad-
murriga färger i ett hemtrevligt sken från flera vackra
rumsbelysningar och stora elljuskronor – och priserna
ljuskällor, säger vd Valdemar Skantze, som är femte
spänner från 300 till 20 000 kronor styck. Med jämna
generationens ägare tillsammans med sin fru Katarina.
mellanrum tillverkas unika exemplar på beställning. De
Det anrika företaget har på tre år fördubblat både sin
En lysande
affärsidé
Katarina och
Valdemar
Skantze.
byggnadsvårdsbutiker. I fabriken görs allt från små
vitt och fräscht i ett kallt ljus har det blivit populärt med
flesta lamporna köps av privatpersoner, men allt fler
personalstyrka och sin omsättning. Och fjolårets utnäm-
arkitekter och inredare som skapar miljöer väljer alltså
ningar till ”Årets företagare”, först i Karlskrona och därpå i
nu Karlskronalampor. När de figurerar på Restaurang
Blekinge, bekräftade återigen att paret Skantze satsat rätt.
Tennstopet och Stureplansgruppens restauranger i
De har fokuserat på att lyfta marknadsföringen och kund-
Stockholm, på formförföriska Hotel Pigalle i Göteborg
servicen. De har också tydliggjort sitt koncept – att skapa
och i olika inredningstidningar, får företaget fin draghjälp.
och tillverka klassiska lampor och lyktor av hög kvalitet.
– Det har gjort oss kända hos allmänheten. I dag vill
– Människor vill inte längre bara ha lokal mat, utan
många veta historien om sina prylar. Saker som kallas
närproducerat gäller också inom möbler och inredning,
”äkta” är ofta tillverkade någon annanstans. Men vi har
säger Katarina Skantze. De vill ha äkta mässingshant-
en sann story och en riktig fabrik att berätta om.
verk och vara säkra på att lampan inte har serietillverkats
under usla arbetsförhållanden och transporterats ända
Karlskrona för alltid
från Asien.
Det är därför som de har planer på att utveckla Karlskrona
Lampfabrik till ett levande besöksmål för alla som är
Samling kring eldskenet
intresserade av svensk industrihistoria. Det är också
I tiden ligger också en reaktion mot det kalla kliniska
därför som de är så måna om att all den kompetens
ljuset från de nya LED- och lågenergilamporna. Motviljan
som sitter i fabriksväggarna förs vidare från de äldre till
mot ett alltför starkt och bländande ljus påminner om
de yngre medarbetarna. Det handlar i mångt och mycket
forna tiders protester mot glödlampans intåg. I dag
om ett manuellt hantverk. Vid nyrekrytering brukar paret
söker många inredare åter ett varmt ljus som skänker en
Skantze faktiskt inte kräva andra
känsla av trygghet kring lägerelden. Istället för att gömma
förkunskaper än händighet och
undan ljuskällan à la ”vitt och fräscht”, hyllar de lampan.
intresse.
– Allting blir vackrare i ett varmt ljus, som från fotogen.
– Vi vet att flera företag i vår
Vi rekommenderar alltid flera små ljuskällor och låga
bransch har flyttat ut sin verk-
wattal. Om man behöver en stark lampa i rummet bör
samhet, förlorat kompetensen
den ha dimmerfunktion, säger Valdemar Skantze.
och sedan ångrat sig. Vi har ett
bra samarbete med både fastig-
Ärlighet varar längst
hetsägaren och kommunen och
Det finns ingen butik i fabriken på Pantarholmen, utan
skulle aldrig kunna tänka oss att
all försäljning sker via lamp- och inredningsaffärer eller
flytta fabriken från Karlskrona.
130 ÅR AV UPPLYSNING AB Karlskrona Lampfabrik grund­ades 1884 av Valdemar
Skantzes farfars morfar, Johannes Swan. Fabriken har sedan 1899 legat på Långgatan
på Pantarholmen. Företaget har 14 anställda och omsätter 11 miljoner kronor.
”Det är något
speciellt med ett
sken som lyst upp
tillvaron för flera
generationer.”
Gabriella Johansson
Karlskronabo
|
i Karlskrona nr 01 2015
i Karlskrona nr 01 2015
|
13
strålkastarljuset
Alla kanaler bär
till Karlskrona
Karlskrona intar nu även digitalt sin rättmätiga plats på solsidan
av Sveriges turistkarta. Det är resultatet av ett idogt arbete av
Snacka om
bland andra turistchef Terje Pedersen och hans kollegor Karin
träffpunkt!
Löwenadler och Therese Hagström Andersson på marknadsavdelningen i kommunala bolaget ”i Karlskrona AB”. Under
varumärket Visit Karlskrona marknadsför trion Karlskrona som
destination – och slår på trumman via flera digitala kanaler och
sociala medier. Hemsidan visitkarlskrona.se hade till exempel
478 194 besökare under 2014 (jämfört med 139 319 året innan),
och på den världsomspännande reseguiden ArrivalGuides finns
information om Karlskrona på hela nio språk. Målet är att locka
Ingegerd Antonsson och
besökare från andra länder och från andra delar av Sverige.
Bengt Sellgren hade båda
– Vi uppmanar dig som vill vara ambassadör för Karlskrona
att hjälpa oss!
blivit ensamma på äldre dar.
Här kan du dela med dig av Karlskrona till världen
Så träffades de på äldreförvaltningens
Facebook
Instagram
Twitter
– skriv om upplevel-
– sprid bilder från
– bjud utflyttade
ser för potentiella
evenemangen och
karlskroniter på
besökare från när
smultronställena i
rappa tips som ger
och fjärran
skärgården
dem hemlängtan
Träffpunkten Bryggan – och blev ett par!
Vill du veta mer om hur du eller ditt företag kan bli ambassadör
för Karlskrona? Kontakta turistchef Terje Pedersen.
Terje Pedersen, projektanställda Arlinda Krasniqi (som delar sin tid mellan
marknadsavdelningen och turistbyrån) samt Therese Hagström Andersson
och Karin Löwenadler marknadsför Karlskrona. När besökarna väl anlänt
till Karlskrona plussar kollegorna på turistbyrån på servicen med allt från
kartor till bokningar.
Nu går de dit tre gånger i veckan för att umgås och ha roligt med sina vänner.
– Träffpunkten är det bästa som hänt sedan jag blev pensionär, säger Ingegerd
Antonsson. Jag slipper ju sitta hemma och titta in i väggen.
Att hon dessutom träffade Bengt och blev bjuden på dans gör inte saken sämre.
Träning och gemenskap
Det är nära till skratt på Bryggan denna eftermiddag. Det är wii-bowling – ett
TV-spel som kräver både koncentration och fysisk prestation – som gäller.
Vårens evenemangstips
– Jag har aldrig spelat riktig bowling, men det här är roligt. Vi tränar både
KONSERTHUSTEATERN
7/3
Finstämt med Sanne Salomonsen,
Mats Ronander och Benneth Fagerlund
14/3
Unik och lokal musikupplevelse med
Freudiophilharmonic
27- Det turnerande buskisgänget från Vallarna
28/3 ger ”Brännvin i kikar’n”
12
maj
”ÄGD – Vad kostar ett rikare liv?” med
Henrik Schyffert och Fredrik Lindström
KONSTHALLEN
14/3
Henrik Schyffert och
Fredrik Lindström
Fotograf: Mats Bäcker
12
Storytellerkonsert i två akter med Tomas Andersson Wij
SPARRESALEN
18/4
”Kör för alla!” – din chans att sjunga i kör
med Caroline af Ugglas
kroppen och huvudet. Ett gott skratt förlänger livet, säger Kerstin Isgren.
– Vi har fin sammanhållning, fastän vi är vinnarskallar, ler Kerstin Knudsen.
De kallar Bryggan för sitt ”andra hem”. Faktum är att flera av dem har fått nya
vänner som de börjat umgås och gå på stan med även utanför träffpunkten.
Öppet för alla över 65
Äldreförvaltningen har 13 fasta träffpunkter runt om i kommunen. De flesta ligger
i anknytning till ett äldre­boende – men samtliga är öppna för alla över 65.
– Alla är välkomna att delta i allt vi arrangerar, säger Lotta Folkesson, områdeschef för dagliga aktiviteter. Föranmälan krävs bara vid utflykter.
Det rika utbudet av kostnadsfria aktiviteter bygger på de äldres egna önskemål.
Exempelvis arrangeras underhållning, studiecirklar, bingo eller sittgympa.
Det finns även ett specialanpassat gym för äldre på äldre­boendet af Klint och två
”mobila träffpunkter” som brukar hyra in sig i olika hembygdsgårdar.
– När de äldre inte kunde komma till oss tog vi oss till dem, säger Lotta Folkesson.
Äldreförvaltningens
träffpunkter
Utkiken, af Klint
Amiralitetsgatan 2, Karlskrona
Björkbacken
Tussilagovägen 8, Lyckeby
Bosniska Träffpunkten
Kungsmarksvägen 87, Kungsmarken
Solhaga, Elineberg
Rödebyvägen 20, Rödeby
Samkvämet, Fredriksdal
Fredriksdalsvägen 13, Nättraby
Ankaret, Fregatten
Pantarholmskajen 18, Pantarholmen
Lindbacken
Fridlevstad Servicecenter, Fridlevstad
Gläntan
Kungsmarksvägen 49, Kungsmarken
Hammarbygården
Hammarbyvägen 12, Jämjö
Skogsgläntan
Servicevägen 1, Holmsjö
Bryggan
Norra Smedjegatan 20, Karlskrona
Jämjö
Centrumvägen 7, Jämjö
Handelsträdgården
Lyckebyvägen 21, Lyckeby
14
|
i Karlskrona nr 01 2015
i Karlskrona nr 01 2015
|
15
hetluften
Vilt, vågat
och vackert
Är det viktigt för dig att
handla ekologiskt?
Vi ställs i allt högre utsträckning inför valet att
köpa varor som är klassade som ekologiska
eller inte. Vi ställde frågan ovan till några
Karlskronabor i farten.
Vad tycker du själv? Dela med dig på
www.karlskrona.se/ikarlskrona.
Ing-Marie Nilsson, psykolog på
Arbetsförmedlingen, Långö:
– Nej, det är det faktiskt inte.
Visst kan jag välja att handla
Dovhjortarna i Askunga slipper slakteri­stressen, de långa transporterna och den
stora köttdisken i storköpet. De betar rofyllt
På bara fyra år har Jill och Peter Widebrant utvecklat ett trevande
försök inom hjortuppfödning och gårdsbutik till ett
Det som började med en enkel frysbox och några
blomstrande företag mellan Fridlevstad och Spjutsbygd.
inköpta hjortar från Karlstad är idag en växande
Askunga Dovvilt har ett par hundra hjortar och en kött-,
småskalig verksamhet som omfattar marknader,
korv- och delikatessbutik som på senaste marknads-
företagsevent och provsmakningar. Widebrants
i sitt hägn, lever hela livet på landet och tas
dagen lockade över tusen gäster.
sedan om hand hemma på gården.
här ute på landet, men det har till och med gått bättre än
– Maken trodde aldrig att det skulle gå att ha en butik
vad jag själv kunde drömma om. Hela byn, som bara har
fem hushåll, lever upp igen, säger Jill Widebrant.
Från mjölk till vilt
Gården, som varit i Widebrants ägo i generationer, hyste
fram till för några år sedan mjölkkor. Det var då som
paret Widebrant fick smaka hjortkött och föll pladask
för det goda och nyttiga viltet. De läste på – och vågade
byta levebröd.
– Jag har marknadsfört oss mycket via Facebook,
berättar Jill Widebrant. Många har köpt en låda hjortkött
och bjudit sina vänner på middag och på så vis har in-
Besök Askunga
Cirka 6 km norr om Rödeby, vid Bostorp, visar en skylt vid väg 28 in på den lilla
vägen mot Höryda och Askunga Dovvilts gårdsbutik. Då är det 3 km kvar till
gårdsbutiken, som är öppen på torsdagar klockan 16-19 och söndagar 13-16.
Växande sortiment
har bland annat investerat i en hanteringsanlägg-
ekologiskt ibland, men jag letar
inte efter det. Jag föredrar att
handla närodlat.
Janet Mutavi, frisörska,
Ing-Marie Nils
Trossö:
ning där de kan kontrollera varje dovhjort en gång
– Ja, det tycker jag att det är.
per år. I butiken i det renoverade arbetshäststallet
Jag anser att de bästa och
finns nu allsköns mathantverk – från hjort, älg och
nyttigaste varorna är ekologiska.
ren till kryddor, marmelader och naturliga skön-
Jag kommer från Kenya, och där
hetsprodukter. Vad sägs till exempel om en faluring
är allting ekologiskt.
på hjort eller en flaska älgörtssaft? Till de absoluta
storsäljarna i gårdsbutiken hör Askunga Dovvilts
Morgan Karlsson,
eget hjortisterband.
beteendeterapeut, Hasslö:
Mer för besökarna
Widebrants, som knappt hunnit smälta populariteten,
smider redan nya planer:
– Vi vill utöka öppettiderna och bli ett bättre
Janet Mut avi
– Ja, jag försöker handla eko­
logiskt. Det är bra att det inte
är så dyrt längre, utan prisvärt.
En del forskare tror att det
går bra att bedriva ett hållbart
formationen om oss spridit sig som ringarna på vattnet.
besöksmål för barnfamiljerna. Många promenerar
ekologiskt jordbruk, men det
– Vi rider också på att det ligger i tiden med både
gärna den 2,7 kilometer långa rundan kring hägnet
kan vara svårt att nå upp till de
närproducerat och hjortkött, fortsätter hon. Hjort är
som bjuder på härliga naturupplevelser. Fast det är
volymer som krävs och i så fall
lättlagat, antibiotikafritt och rikt på omega 3. De lagar
inte säkert att man får se några hjortar. De är vilda
kanske man hellre ska satsa på
ju hjort på teve och serverar hjortfilé på Nobelfesten.
och kommer bara fram om de själva vill.
närproducerat.
Morgan Karls
son
son
16
|
i Karlskrona nr 01 2015
i Karlskrona nr 01 2015
huvudet på
Per Persson är arbetsledare på drift- och
Smart, frisk, storslagen
och välkomnande...
serviceförvaltningen. Hans team ansvarar
Grunden är lagd för platsvarumärket Karlskrona. En tydlig essens av det som
för underhållet av ledningar och rör för vat-
gör platsen unik ska hjälpa staden att locka fler invånare, företag och besökare.
ten och avlopp i hela kommunen. Till deras
viktigaste uppgifter hör att spola rent i rören
och att laga läckor.
Fjolårets arbete med att ta fram en varumärkesplattform för platsen Karlskrona
involverade såväl politiker som näringsliv och invånare. Arbetet hade sin grund
i målbilden Vision Karlskrona 2030 och ska resultera i en verktygslåda som kan
användas i kommunens marknadsföring och utveckling av Karlskrona. Den ska
även kunna användas av andra som vill berätta utåt om ”vår plats i världen”.
Hur blev du teknisk arbetsledare?
Per Persson
Arbetsledare inom VA,
vatten och avlopp
– Det var roligt att se hur engagerade allmänheten, företagen och
– Jag jobbade med liknande uppdrag på en entreprenörs-
organisa­tionerna var. Nu finns en förväntan på nästa steg och vi är överens
firma när den här tjänsten blev ledig. Jag sökte och fick
om att kommunen ska vara pådrivande, säger Ulla Nelson på Karlskrona kom-
jobbet. Även om jag hade arbetat många år inom industrin
mun som ska leda det fortsatta arbetet med varumärket.
och det privata näringslivet var det inget bekymmer att byta
till den offentliga sektorn.
Lyfter fram styrkorna
Vad utkristalliserades då i attitydundersökningen, workshopparna, invånarnas
Uppvuxen i Nättraby
Bor i Nättraby
Utbildad processtekniker, projektledare
och arbetsledare
År inom kommunen 2
Vad går ditt jobb ut på?
inlägg på webben samt referensgruppens och kommunstyrelsens mangling?
– Jag leder och fördelar arbetet med våra nedgrävda rör
Jo, att Karlskronas största tillgångar är:
för vatten och avlopp. Vi har ett gammalt nät av stumma
• Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona – en ständigt levande marin historia
gjutjärnsledningar som påverkas av spänningar och tempe-
• Innovativa utbildningar – inflyttning och tillväxt tack vare spetskunskap
raturskillnader. Vi har 30-50 läckor om året, men det är en
• Internationella storföretag – hög nivå inom IT, telekom och marinteknik
myt att det inträffar fler läckor på våren än annars.
• Unika boendemiljöer på öar – havsluft varje dag och bad mitt i staden
Vad är det bästa med ditt jobb?
hitta det som är unikt för Karlskrona och som inte finns i alla andra städer.
Det finns mer som kan locka, men allt ryms inte i skyltfönstret. Det gäller att
– Det är friheten och förtroendet jag har fått från min
– Jag tror att många kommer att bli överraskade när de väl är här och ser
allt det som Karlskrona har att erbjuda, säger Ulla Nelson.
Sveriges Kommuner och Landsting,
arbetsgivare. Jag har stor handlingsfrihet och tycker mycket
SKL, driver en nationell kampanj för
om att jobba med min personal. Jag ansvarar för tio killar,
att få fler unga till den offentliga sektorn.
men det hade förstås varit roligt om vi hade fått hit någon
när man berättar om Karlskrona. Diskussionerna landade ner i fyra ord:
Satsningen grundas på en undersökning som kom fram
tjej också. Sammantaget har jag varit arbetsledare i 20 år.
• Välkomnande – en förut sluten stad som blivit bra på värdskap
En annan fråga som engagerade många var vilka känslor som bör förmedlas
till att ungdomar vill att ett arbete ska vara intressant,
• Storslagen – platsen är liten, men stolt, stark och trygg i sig själv
roligt och meningsfullt – och sådana jobb finns det
• Smart – en välutbildad och högteknologisk plats sedan över 300 år
gott om i kommunen. 420 000 personer behöver
• Frisk – Karlskrona är maritim, sund och välmående med vind i håret
rekryteras till Sveriges offentliga sektor fram till 2020.
Koppling till havet
Sammantaget får vi en bättre bild av vad platsen Karlskrona är känd för,
nämligen livskvalitet, upplevelser och spetskompetens precis intill havet.
– Vi vill vara kända för kopplingen till havet, säger Ulla Nelson. Vårt
420
000
nya personer behövs
till den offentliga sektorn
i Sverige fram till 2020.
10
läge i skärgården, världsarvet och företagen inom marin teknik kan ingen
anställda arbetar på VA-avdelningen,
åtta med nätet och två med spolbilen.
150
konkurrera med. Den bilden vill vi att man ska förknippa med Karlskrona.
I vår börjar arbetet med att ta fram en logotyp och ett grafiskt
koncept samt information för alla som vill använda platsvarumärket.
Ju fler ambassadörer som säger samma sak, desto enklare att
yrken finns att välja på inom
kommunens verksamheter.
uppnå ett starkt och tydligt varumärke.
|
17
|
i Karlskrona nr 01 2015
i Karlskrona nr 01 2015
|
19
notiser
De jobbar redan på bred front för en bra vardag i Karlskrona – med el, värme,
stadsnät, skärgårdsturer och avfallshantering. I dagarna tar Affärsverken
Vilken dag som helst framöver kan
Grusad vår
för gruset
dessutom över hela ansvaret för kommunens renhållningsverksamhet.
Det nya rundtumlade stenfliset som
använts mot halkan på gatorna i vinter
har gjort ett bra jobb. Men gruset får ändå
inte ligga kvar och gotta sig i vårsolen.
Affärsverken tar ett större
miljöansvar
– Vi vill ta bort gruset så fort som
möjligt, säger enhetschef Claes Persson
på kommunen. Vi måste dock vara
ganska säkra på att det inte kommer snö
efteråt och att vattnet vi använder inte
fryser till is. Det fina med det nya gruset är
att det ska ryka mindre och inte slamma
igen gatubrunnar.
dricks­vattnet i kranarna i Karlskrona
komma från den naturliga filtrerings­
processen i Johannis­husåsen. Sedan årsskiftet har Karlskrona vattenverk intensivt
provat vattnet och testat olika möjligheter
för att snabba på den nya vattenreningsprocessen. Den bygger på att man först renar
vatten från Lyckebyån och sedan pumpar iväg
det för filtrering genom Johannis­hus­åsen innan
hållsavfallet, på entreprenad. Men nu tar man alltså över ansvaret för
renhållningen från drift- och serviceförvaltningen (tidigare tekniska
alltså inte vänta så länge som det sagts.
– Så fort vi vet att det konstgjorda grundvattnet
från Johannishusåsen är tillräckligt bra för vår
slutliga rening kör vi igång, säger vattenverkets
driftchef Ola Gren.
kvarter varje år så att alla får vara först
på tur någon gång. I fjol började arbetet
vecka 12, men allt hänger på vädret.
förvaltningen) och fortsätter med såväl avfallshämtning som övrigt
När det börjar närma sig kan du se årets
miljöarbete. Med i flytten följer tre anställda. Totalt arbetar nu ett
60-tal av Affärsverkens nära 200 medarbetare med renhållningsfrågor.
för nya
dricksvattnet
bution. Den som väntar på något gott, behöver
Grusupptagningen i Karlskrona inleds
Affärsverken utförde tidigare vissa uppgifter, som att hämta hus-
Premiär
man för det tillbaka för slutlig rening och distri-
enligt en väl inarbetad tradition i olika
schema på karlskrona.se.
Final för jätteprojekt
20 år och kostat 375
miljoner kronor, men den innebär också att Karlskrona äntligen har
en bra reservvattentäkt och ett dricksvatten av bättre kvalitet
Satsningen på Johannishusåsen har tagit
och med jämnare temperatur än förut. Åsen ska ta emot 550
kubikmeter vatten i timmen och rymma en reserv för 14 dagar.
Fokus på helheten
– Det är roligt, intressant och utvecklande för oss att vi nu
kan påverka renhållningsarbetet längs hela kedjan, säger
Åke Svensson, som är chef för affärsområdet Renhållning på
Affärsverken. Drift- och serviceförvaltningen har gjort ett bra jobb,
och vi ska se till att driva utvecklingen vidare.
Förändringen går helt i linje med Affärsverkens strategi. Det
kommunägda bolaget arbetar med inriktning på framtiden och har
en mängd idéer, planer och projekt igång som ska bidra till en
hållbar samhällsutveckling i Karlskrona.
– Det ligger i vårt uppdrag att blicka framåt, säger Åke Svensson.
Ny energi ur matrester
Affärsverken håller till exempel på att
undersöka möjligheterna att bygga,
alternativt köra till, en biogasanläggning
som kan förvandla matavfall till samhällsnyttig energigas.
– Vi fortsätter att kompostera hushållsavfallet, men förbereder oss samtidigt för
nya lösningar för att ta vara på avfallet,
”
”Det är roligt och
intressant att vi
nu kan påverka
renhållningsarbetet
längs hela kedjan”
säger Åke Svensson. Vi tar fram förslag
på förändringar och förbättringar som politikerna sedan beslutar om.
Själva övertagandet av renhållningsverksamheten blir dock inte
dramatiskt:
– En skillnad för kommuninvånarna blir att räkningen för avfalls­
hämtningen kommer från oss istället för från kommunen från och
med den 1 mars. I övrigt ska vi fortsätta att utveckla renhållningen
i kommunen så att vi ligger i framkant med miljön i fokus.
– in brief
18
•This magazine from the Municipality of Karlskrona reflects
•In three years, the famous old Karlskrona Lampfabrik has
•”We need to build more homes. Karlskrona has amazing
dull and old-fashioned to trendy,” says MD Valdemar Skantze.
Chair of the Municipal Executive Board.
channels. This spring will see Konserthusteatern, Sparresalen
activities and business.
conditions for sustainable growth,” writes Patrik Hansson,
doubled its workforce and its turnover. ”We’ve moved from being
•”i Karlskrona AB” markets Karlskrona as a destination via digital
•Former racing driver Lars Adolfsson’s ACM and SPM in
and Konsthallen hosting music events and performances.
•Many children and young people are in distress and need
places for everyone over the age of 65. Ingegerd Antonsson and
Torskors deliver spare parts for racing cars to 30 countries.
•The Care for the Elderly Department has 13 regular meeting
a family home. Anja and Ola Johansson have two children of
Bengt Sellgren met at Bryggan and became a couple!
their own as well as three they look after together with different
•Jill and Peter Widebrant run Askunga Dovvilt. They breed
biological parents and social services.
•Per Månsson from Aspö fishes and hunts cormorants on behalf
of environmental researchers at SLU, the Swedish University
of Agricultural Sciences. He also advocates hunting seals and
deer and run a delicatessen.
•Per Persson is supervisor of the municipality’s team that is
responsible for water and sewage pipes.
cormorants to achieve a better balance in the ecosystem.
•Work on Karlskrona as a brand continues: the city of
•Karlskronahem is scrapping its very last oil-fired boiler in
unique assets associated with the sea.
favour of reliable, climate-friendly district heating.
•Refugees seeking asylum may cause a multiple increase in
the population in Fur and Saleboda. The reception process
brings challenges, but also major hopes and opportunities for
a boost to the area.
•A bridge will soon be opening with the effect that cars and
buses will no longer have to stop for trains at Bergåsa. Cyclists
and pedestrians will have to use a temporary crossing point
until the safe pedestrian and cycle tunnel has been completed.
Karlskrona is welcoming, grand, smart and fresh, and has
•Affärsverken is assuming full responsibility for municipal
refuse collection activities.
•As soon as the weather permits, the municipality removes the
stone chippings used to prevent skidding on the streets.
•After 20 years of work, drinking water filtered through the
ridge Johannishusåsen is now available.
•Drottningskärs Citadel on the island of Aspö offer exciting
stories about prisoners and ghosts.
Fångarna
på kastellet
Drottningskärs kastell utanför Aspö var förr i tiden allt annat än
en gäst- och evenemangsvänlig marinhistorisk attraktion. Särskilt
eländigt var det för de arma busar som kastades i fängelsehålans
totala mörker. Guiden Olle Melin fick redan på 60-talet historierna
om fångar och även spöken berättade för sig av tillsyningsmannen
Heribert Mortenson. Enligt honom är det bara en populär och väl
underhållen myt att greve Rålamb skulle ha suttit i hålan i 17 år och
sedan dött efter bara ett par dagar i solen. Däremot, menar den
förre kustartilleriofficeren, finns det belägg för att en mördare – en
timmermansgesäll som förflyttats från Stralsund – överlevt fem dagar
i hålan och sedan tillfrisknat på en sjukvårdsinrättning i Karlskrona.
Den påläste Olle Melin konstaterar att historierna lever vidare, men
han är föga vidskeplig och avfärdar bestämt påståendet om att det
skulle spöka på kastellet. Å andra sidan vore det inte så underligt om
någon själ blivit rastlös efter tiden i hålan…
Tyck till om ”i Karlskrona”
Gå in på: www.karlskrona.se/ikarlskrona eller förmedla dina
synpunkter och idéer till Karlskrona kommun på Facebook.