Läs temanumret om elevhälsa här!

Transcription

Läs temanumret om elevhälsa här!
Den ledande tidningen inom sjukgymnastik
07.2013
PLUS
Enkät: Studenter
från hela landet
tycker till!
ELEVHÄLSA
TEMA
Går ekvationen ihop utan
sjukgymnaster i skolan?
FORSKNING
Hur kan vi
jobba med
rörelserädsla?
Brandman &
sjukgymnast
Friskvårdssatsning ledde till drömjobb för Cecilia Segerberg
Stötvågsutrustning
utan begränsningar!
Oavsett om du alltid är på kliniken eller behöver förflytta dig har
vi utrustningen du behöver. Dessutom har vi medicinskt kunniga
produktspecialister över hela landet, vilket gör att du alltid kan
vara säker på att få kompetent rådgivning nära dig. Chattanooga
är ditt självklara val – även när det gäller stötvåg!
Chattanooga stötvåg ger resultat!
30 dagars full ”Nöjd-kund-Garanti”
Är du inte nöjd med resultaten för dina stötvågspatienter under provperioden på 30 dagar har du full
returrätt av produkten! Chattanoogas Stötvågar
levererar resultat! (Kunden står för returfrakt).
Erbjudandet gäller tom. den 1 december 2013.
Mobile
Intelect PW
Äntligen kan du välja en
mobil stötvågsutrustning utan att behöva
kompromissa med
kvaliteten. Med sina nio
kilo är Mobile Intelect
RPW enkel att ta med
sig. Trots det ger den
dig 4 bars tryck och ett
behandlingsdjup på
upptill ca 5 cm.
Chattanooga
Intelect RPW
NYHET!
GENERATION 2
Med en av marknadens bästa prestanda, 5 bars tryck och
21 Hz frekvens, är detta utrustningen för dig som värdesätter
resultat. Lägg till den användarvänliga displayen med touchscreen och anatomiska bilder som gör det extremt enkelt att
välja behandling och den innovativa ergonomiska designen
så förstår du varför Intelect har blivit en favorit för många.
KONTAKTA DIN PRODUKTSPECIALIST:
Helene Garpefors
Mobil 0730-43 70 20
Stockholm, Uppsala,
Örebro, Västernorrland (Tillf.)
Kim Forsell
Mobil 0702-09 71 19
Västra Götaland, Dalarna,
Värmland, Västmanland,
Södermanland, Östergötland,
Gotland, Västerbotten (Tillf.)
by
Kontakta kundtjänst
Tel. 040-39 40 00
Halland, Kronoberg, Jönköping,
Blekinge, Kalmar, Skåne,
Norrbotten (Tillf.)
FÖRMÅNLIG LEASING!
Fördelaktig finansiering med bra leasingavtal
kan ordnas. Kontakta våra produktspecialister
för mer information.
DJO Nordic AB | Murmansgatan 126 | 212 25 Malmö | Tel 040 39 40 00 | E-mail [email protected] | www.DJOglobal.se
Start!
Barn har rätt till
hälsa och motorisk
utveckling
I
Intervjun
FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON
Prisbelönta lärare
om god pedagogik.
Möt Kajsa Johansson,
Theresa Holmgren
och Paul Erixson från
Hälsouniversitetet
i Linköping.
6
NYHETER
Ny satsning på kroniskt sjuka�������������������������������������
REPORTAGET
Cecilia Segerberg brinner för sitt jobb���������
4
12
TEMA: ELEVHÄLSA s. 18–25
Går ekvationen ihop utan sjukgymnaster?���
18
Mer idrott i skolan lönsamt på sikt����������������������23
STUDENTLIV
Enkät: Studenterna tycker till!������������������������������
26
FORSKNING
Sjukgymnastik lindrar luftrörsbesvär����������
35
Rörelserädsla – ett centralt begrepp������������� 38
ALLTID I FYSIOTERAPI
Platsannonser 44 • Korsordet 49 • Medlemsnytt med LSRs ledare 50
det här numret skriver vi om läget i elev­
hälsan avseende sjukgymnastiska insatser.
Den bild som framträder är att barns fysiska
behov möts upp av mycket magra resurser.
Barns rätt till fysisk rörelse, till motorisk
utveckling och till en sund arbetsmiljö är en bort­
tappad pusselbit. Vilka är det som kan plocka upp den
och sätta den på sin rätta plats? Barnen själva blir
sällan informerade om sina rättigheter och anpassar
sig därför ofta till den verklighet som råder. De vet
inte att en ergonomisk stol skulle kunna lindra rygg­
smärtan, att mer fysisk aktivitet skulle kunna stärka
deras fysiska självkänsla och förbättra deras koncen­
tration. De vet inte att de har en arbetsmiljö i skolan
som vuxna skulle vägra att ha i på sina jobb! Därför
måste de vuxna som ansvarar för skola och elevhälsa
ta barnens rätt till hälsa och utveckling på allvar.
År 1990 skrev Sverige under FN:s konvention
om barns rättigheter. Sedan dess pågår en process
med att transformera in barnkonventionens innehåll
i våra lagar samt in i landstingens och kommunernas
verksamheter. Det går trögt. Men år 2010 kom rege­
ringen och SKL överens om att intensifiera arbetet
för att göra barns rättigheter till en självklar del av
medarbetarnas uppdrag, så att barns bästa alltid sätts
i främsta rummet. Nyligen höll SKL en konferens
för att sprida hur personal kan utbildas i barnrätts­
frågor och hur beslutsfattare kan göra konsekvens­
analyser inför beslut som inverkar på barns liv och
vardag. Ett gott initiativ, som gärna får bli fler.
Jag avslutar med att citera
den regeringsproposition som
inledde denna satsning. I den
står det att barn enligt barn­
konventionen har rätt till infor­
mation, ”särskilt sådan som
rör dess välfärd och fysiska
och psykiska hälsa”. Vidare står
det att ”Barnets rättigheter
ska tillgodoses, som med­
borgare, patient, konsu­
ment eller elev.” Starka
ord. Men vi väntar ännu
på att skolbarns fysiska
verklighet ska förändras.
Lois Steen
chefredaktör
NYHETER Redaktör: Hilda Zollitsch Grill • [email protected]
LSR:s seniorer vill bidra
SENIORTRÄFF Vi har ju skapat en
framtidsgrupp, så varför inte skapa en
seniorgrupp för att ta till vara erfaren­
heterna hos dem som gått i pension? sade
förbundsordförande Stefan Jutterdal när
han hälsade deltagarna i Sjukgymnast­
förbundets senior­träff välkomna.
Ett tjugotal pensionerade sjukgym­
naster från hela landet hade hörsammat
inbjudan och samlats på LSR:s kansli
i Stockholm. En presentationsrunda av
deltagarna visade tydligt vilken stor
bredd och rik erfarenhet ett helt yrkesliv
ger. Det är åtskilliga forskningsprojekt
och verksamheter som genom åren har
startats av driftiga och nyfikna sjukgym­
naster. Efter en presentation av LSR:s
pågående verksamhet introducerade
Stefan Jutterdal två föredragshållare,
Eva Laser från Stockholm och AnnSofie Norlén från Söderköping, som
berättade om sina erfarenheter och sin
syn på sjukgymnastik. Många av delta­
garna passade också på att dela med sig
av åsikter och synpunkter.
FOTO: HILDA ZOLLITSCH GRILL
Ett tjugotal personer hörsammade
Stefan Jutterdals inbjudan till LSR:s
seniorträff i mitten av september.
Målet är att på sikt skapa en dialoggrupp för att ta till vara erfarenheter
från förbundets seniora medlemmar.
Glada deltagare i seniorträffen var från vänster: Lisbeth Eriksson från Boden,
Lilly Ekenberg från Luleå och Birgitta Timner från Ingarö.
– Det är viktigt att öppna för en dialog
och låta medlemmar komma till tals i en
organisation som LSR, sa Stefan Jutterdal.
Vilken form träffarna kommer att ha i
fortsättningen är inte klart, det får tiden
utvisa, menar förbundsordföranden.
Regeringen storsatsar på kroniker
Regeringen gör i höstbudgeten en
storsatsning på kroniska sjukdomar.
450 miljoner ska satsas under fyra år
på att förbättra vården för kroniker.
STRATEGI En av nyheterna i höstbudgeten
är regeringens storsatsning på kroniska
sjukdomar. Satsningen har förberetts
under lång tid och nämndes av social­
minister Göran Hägglund (KD) redan vid
Medicinska Riksstämman i november i
fjol. Men det är först nu satsningen blir av.
Tanken är att pengarna ska användas till
flera saker på många områden. Under
4
fysioterapi 7.2013
2014 avsätts 50 miljoner, under 2015
handlar det om 100 miljoner, och under
2016 och 2017 ökas summan till 150 miljo­
ner per år. Målsättningen är enligt Göran
Hägglund att skapa jämlik vård, att invol­
vera patienterna i större utsträckning och
att skapa bättre vårdkedjor. Regeringen
kommer inom kort att tillsätta en nationell
samordnare för arbetet. Inom ett halvår
hoppas Göran Hägglund ha en färdig plan
för vad strategin för kroniska sjukdomar
kommer att innehålla. Han vill först för­
ankra satsningen och involvera sjukvår­
dens beslutsfattare, det vill säga lands­
tingen, i arbetet med strategin. I en inter­
vju i Dagens Medicin ger han en vink om
hur han tänker.
– Det kan handla om att lägga uppdrag
på myndigheter eller att skapa stimulans­
medel för vården. Det kan också handla
om bidrag till olika pilotprojekt, säger han
och lovar tydligare besked inom kort.
LSR:s ordförande Stefan Jutterdal väl­
komnar regeringens satsning och hoppas
att den kommer personer med långvarig
smärta och besvär från rörelseorganens
sjukdomar tillgodo på ett bra sätt.
Källa: Dagens Medicin
Oklart om riktlinjer
för långvarig smärta
För två år sedan strök Socialstyrelsen
efter massiv kritik avsnittet om
långvarig smärta ur de nationella
riktlinjerna för rörelseorganens
sjukdomar. Då lanserades i stället idén
om separata riktlinjer för långvarig
smärta. Så tycks det dock inte bli.
KUNSKAPSSTÖD Efter massiv kritik, bland
annat från LSR, strök Socialstyrelsen
avsnittet om långvarig smärta ur riktlin­
jerna för rörelseorganens sjukdomar. Både
experter och remissinstanser ansåg att
man i riktlinjearbetet använt ett alltför
snävt urval av vetenskapliga studier, vilket
gjorde att många smärtåtgärder diskvalifi­
cerades. Socialstyrelsen lanserade då ett
förslag om att skapa separata riktlinjer för
behandling av långvarig smärta. Nu är det
Röda Korset slutar
driva sjukhus
Rehabiliteringsverksamheten vid Röda
Korsets sjukhus
i Stockholm försvinner den sista
december 2014.
Verksamheten ska
i stället överlåtas till
andra aktörer. Röda Korsets
sjukhus startade 1927 och bedriver nu
rehabilitering av lymfödem och cancersjukdom samt rehabilitering efter armoch benamputation. Verksamheten,
som har 37 anställda, har länge gått
med förlust och Röda Korset vill i stället
prioritera annan verksamhet, till exempel rehabilitering av tortyröverlevare
och krigstraumatiserade personer.
Röda Korsets högskola berörs inte
av nedläggningen.
dock andra, vagare tongångar hos myndig­
heten. Nu finns i stället en idé om att skapa
någon form av kunskapsstöd. I juni fick
därför Socialstyrelsens utredare Sofia von
Malortie i uppdrag att utforma ett förslag
på hur Socialstyrelsen kan förbättra situa­
tionen för smärtpatienter. Hennes förslag
blev klart i somras och omfattade bland
annat en webbportal med en ingång för
profession och en för patienter samt en
rapport om långvarig smärta. Sedan dess
har inget hänt.
– Jag har lämnat rapporten till mina
chefer, men det är resurser och andra
uppdrag som styr vad som händer härnäst.
Än så länge finns det ingen tidsplan för
detta. Regeringsuppdrag går alltid före
interna förslag, säger Sofia von Malortie
till Fysioterapi.
NHR blir Neuroförbundet
Nyligen beslutade Neurologiskt
Handikappades Riksförbund, NHR,
på sin kongress att byta namn till
Neuroförbundet. Ett nytt handlings­
program som sträcker sig fram till 2017
antogs också. En tillgänglig och modern
neurologi för alla är ett centralt mål för
förbundets arbete.
Debatt om bristen på
behandling av barnfetma
”Bara en bråkdel av alla barn
med fetma får hjälp i vården – och flera
sjukhus stänger dörren helt. Det tyder på
allvarlig brist på empati med en utsatt
patientgrupp som dessutom behöver få
insatser i tidig ålder” skrev medlemmar ur
styrgruppen för det nationella kvalitets­
registret för barnfetmabehandling, BORIS,
i en artikel på DN Debatt i september.
Debattörerna framhöll även att barnfetma
har blivit en klassfråga eftersom fetma
ofta drabbar barn i resurssvaga familjer.
DN följde upp debatten på nyhetsplats
dagen därpå och visade att skillnaderna
mellan andelen barn med fetma i olika
delar av Stockholm ökar. Enligt aktuell
forskning som presenterades på DN Debatt
har vart sjätte barn med fetma i Sverige
ÖVERVIKT
förhöjda sockervärden i blodet, vilket är
kopplat till ökad risk för framtida typ
2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
Enligt kvalitetsregistret BORIS tar
29 procent (10 av 35) svenska barnkliniker
inte emot remisser för behandling av fetma,
ett av dem är Norrlands universitetssjuk­
hus i Umeå. I Gävleborg, Jämtland och
Västerbotten saknas behandling av barn­
fetma helt. Samtidigt visar statistik att det
är i Västerbotten som problemet med över­
vikt är som störst. Mot bakgrund av ökade
behov och brist på behandling efterfrågar
experterna bakom BORIS nu en satsning
mot barnfetma i hela Sverige.
Ny hjälp till sjukskrivna
FOTO: COLOURBOX
Sjukhusen borde öppna sina dörrar
för barn med fetma. Det anser flera
medicinska experter i styrgruppen
för det nationella kvalitetsregistret
för barnfetmabehandling.
Regeringen förändrar nu bidragen
kring företagshälsovårdsbranschen
eftersom det nuvarande bidraget inte
har fungerat som det var tänkt. I januari
införs i stället ett nytt bidrag på 180 miljoner till arbetsgivare för att de lättare
ska kunna ta sitt rehabiliteringsansvar
och hjälpa sjukskrivna anställda att
snabbare kunna återgå i arbete. Enligt
socialförsäkringsminister Ulf Kristersson
är det framför allt den psykiska ohälsan
som ska prioriteras. Bidraget ska sökas
av arbetsgivaren, som tillsammans med
Försäkringskassan och den sjukskrivne
ska planera vilket stöd och vilka insatser
som ska ges. Insatserna ska dock inte
ersätta hjälpen från hälso- och sjukvården.
fysioterapi 7.2013
5
INTERVJUN Text: Lois Steen • Foto: Staffan Gustavsson
Det är en ren och sann
glädje att se människor växa,
säger Theresa Holmgren,
Årets pedagog 2009.
Hur kan jag stödja studenterna
till ett livslångt lärande? Den
frågan triggar mig, säger Kajsa
Johansson, Årets pedagog 2012.
Tre prisade lärare
pratar pedagogik
Vad bygger den goda pedagogiken på? Ett outtömligt ämne visserligen,
men många kreativa tips och viktiga ledtrådar lyfts fram i ett dynamiskt
och reflekterade samtal mellan tre prisbelönta pedagoger från sjukgymnast­
programmet vid Hälsouniversitetet (HU) i Linköping.
Innan vi kastar oss in i samtalet en
kort presentation av den dynamiska trion:
Kajsa Johansson, avdelningschef, universi­
tetslektor samt aktiv forskare, har arbetat
på HU sedan 1994. Hon är för närvarande
kursansvarig för Examensarbetet i sjukgymnastik på kandidatnivå men undervisar
genom hela grundutbildningen samt på
avancerad- och forskarutbildningsnivå.
Hennes huvudämnen är forskningsmetodik,
smärta och smärtbehandling, diagnostik och
rehabilitering inom ortopedi med fokus
på övre extremitet. Paul Erixson, universi­
6
fysioterapi 7.2013
tetsadjunkt, har arbetat på HU sedan 1993
och är ansvarig för kursen Sjukgymnastik ur
ett samhällsperspektiv samt kursansvarig
för termin 5. Han undervisar i de flesta
terminer på grundutbildningen och hans
huvudämnen är funktionell anatomi samt
belastningsergonomi. Theresa Holmgren,
universitetsadjunkt, är anställd på HU sedan
2006 och undervisar också i de flesta ter­
miner på sjukgymnastprogrammet men
även i kurser på avancerad nivå. Hennes
huvudsakliga ämnen är undersökning och
behandling av rörelseorganens sjukdomar
med inriktning mot övre extremitet, kliniskt
resonerande och färdighetsträning inom
led- och muskelområdet.
”Brinnande engagemang”, ”brinnande
intresse” och ”passion” nämns i motivering­
arna till era utmärkelser till Årets pedagog.
(se sidan 11.) Vad bottnar er egen motivation
för att undervisa i?
Theresa: Det är en ren och sann glädje att
se människor växa! Hur ljus tänds i deras
ögon när de lär sig något nytt! Det är värt
det varenda dag, för man får så mycket till­
baka! Det är häftigt att få följa de resor som
Jag får energi av de utvecklingsresor
jag får se och vara med om, säger
Paul Erixson, Årets pedagog 2010
samt Årets inspiratör 2012.
studenterna gör, från att jag möter dem i
färdighetsträningen i utbildningens början
tills att de är i slutet, och har utvecklats till
resonerande kliniker som snart är blivande
kollegor.
Paul: Jag får också energi av de utvecklings­
resor jag får se och vara med om. Det är
upplevelser av segrar som jag kan dela med
mina studenter! Men i uppriktighetens
namn drivs vi tre som personer nog också
av att vi är ansvarstagande människor med
behov av bekräftelse. Vi har svårt att nöja
oss med en medioker insats!
Kajsa: Hur kan jag stödja studenterna till
ett livslångt lärande? Den frågan triggar mig!
Jag brinner verkligen för att få alla med på
tåget! Och det är en styrka att vara både
sjukgymnast och lärare, för det finns så
mycket pedagogik att hämta ur den relation
som vi sjukgymnaster vill bygga upp med
våra patienter. Hur gör vi när vi vill få dem
med oss? Vi coachar våra patienter till ett
aktivt ansvar för sin rehabilitering och som
lärare coachar vi våra studenter att ta aktivt
ansvar för sitt lärande och till att våga
utvecklas personligen.
Paul: Jag ser också paralleller i mötet mellan
lärare och elev och mötet mellan sjukgym­
nast och patient. De relationerna liknar
varandra. De bygger på att förmedla kunskap
och lära in ett nytt beteende, på att skapa
aktivitet och delaktighet så att individen
hittar sina egna drivkrafter och börjar ta
eget ansvar för sitt lärande. ”Vi gör det här
tillsammans!” är något jag förmedlar tidigt
till mina studenter, för om de inte möter
upp mig så blir det inte bra. Den kinesiska
filosofen Konfucius sa bland annat att ”Jag
vill inte undervisa en människa som inte är
angelägen att lära sig, och vill inte förklara
något för någon som inte själv försöker få
klarhet.” Det låter lite tufft kanske, men det
visar ändå på ömsesidigheten i ansvaret
för lärandet.
Ni ställer krav på studenterna, men vilka
krav har de rätt att ställa på er som lärare?
Theresa: Det är oerhört viktigt att jag som
lärare är teoretiskt förankrad och trygg i
det ämne som jag ska förmedla kunskap
inom och att vara kliniskt förankrad när
jag lär ut praktiska färdigheter. Ett annat
självklart krav de ska kunna ställa är att den
som föreläser ska ha tagit reda på vilka
förkunskaper studenterna har, så att före­
läsningen ligger på rätt nivå.
Kajsa: De har rätt att ställa krav i både det
lilla och det stora, på delarna och på hel­
heten. Vårt ansvar är att vi inte tar upp tid
med onödiga saker. Vi tampas ju med stoff­
trängsel och måste ständigt ha med oss
frågan hur vi bäst rustar våra studenter för
det framtida sjukgymnastyrket. Målet är
att ge dem en utbildning som gör dem
anställningsbara, uppdaterade och trygga
i sina kunskaper och färdigheter. Det är
också viktigt att de målbilder vi sätter upp
överensstämmer med verkligheten så att
de blir väl förberedda akademiskt, profes­
sionellt och personligt.
Paul: Studenterna har också rätt att ställa
krav på att få en uppfattning om samman­
hanget och kontexten, även om jag bara
kommer in och föreläser om en begränsad
del av den. Därför är våra diskussioner
tillsammans med övriga lärare om den
röda tråden i utbildningen mycket viktiga!
Vad är den största utmaningen med att
möta en alldeles ny grupp studenter?
Theresa: De är den lättaste gruppen att
möta tycker jag. I början är de uppfyllda
av att ha kommit in på sin drömutbildning,
de tycker att det mesta är roligt och är
fortfarande nyfikna på det problembaserade
lärandet som är vår speciella profil här i
➤
Linköping. Men självklart finns det en del
fysioterapi 7.2013
7
INTERVJUN
”Det satt en vis gammal uv i en ek.
Ju mer han begrep desto mindre han skrek.
Ju mindre han skrek ju mer fick han höra.
Så skulle alla lärare göra.”
Modifierad diktstrof av Alf Henriksson
➤ utmaningar i början av studierna också,
till exempel med att hitta sin individuella
studieteknik.
Paul: Jo, det är sant, man får mycket moti­
vation gratis i början, men det är också en
känslig tid, där det kan finnas en del rädsla,
tvivel och funderingar. Jag brukar tänka på
filmregissören Kay Pollak som samman­
fattade sin roll i en mening: ”Min viktigaste
uppgift är att bidra till att ta bort rädslan
i en grupp.” Där kan jag som pedagog göra
mycket nytta i början genom att ge dem
utrymme att reflektera och vara kreativa
utan genast värdera deras svar som rätt
eller fel. Det skapar trygghet.
Kajsa: En del tycker att det är tufft när
studierna växlar upp från gymnasienivån,
med högre tempo, mer ansvar och ett nytt
sätt att lära. Den sociala kontexten är också
ny för dem som flyttat hemifrån. Det kan
bli en del känslor hos högpresterande unga
människor när de inte har blivit godkända
på en tenta. Då gäller det att dämpa stressen
och prestationsångesten; sätta studierna
i perspektiv till andra viktiga saker i livet,
för en motgång innebär inte att loppet
är kört.
Theresa: Vi bagatelliserar inte studenter­
nas känslor, men det är viktigt att så snart
som möjligt och i respekt för individen ge
återkoppling både på det som varit bra och
det som behöver stärkas upp. Har man
blivit underkänd på en tenta två gånger
har studenten dessutom rätt till stöd och
extra resurser. Men initiativet ska komma
från studenten som får berätta ”det här
behöver jag hjälp med”.
Kajsa: En del studenter går som på räls
genom hela utbildningen, medan andra har
en mer utmanande resa. Men alla studenter
får mycket återkoppling både individuellt
och i grupp. Det är en utmaning för oss
lärare, att paketera återkopplingen så att
den blir konstruktiv. Att ge återkoppling är
en sak, men hur jag tar emot återkoppling
8
fysioterapi 7.2013
en annan. Varje individ kan behöva fundera
på: finns det något jag behöver ändra på
i mitt sätt för att fungera optimalt i min
yrkesroll? Men det innebär inte att alla
ska vara stöpta i samma form eller vara
exakt likadana!
Paul: Nej, det får verkligen inte vara så att
vår bild av den goda sjukgymnasten är en
stereotyp bild. Vi behöver få vara olika!
Och olika typer av personligheter passar
inom skilda områden på olika arenor och
kan dessutom ha olika uppdrag under sitt
yrkesliv.
Hur har ett undervisningstillfälle varit för
att du ska känna dig nöjd efteråt?
Theresa: Det ska ha varit aktivt och energi­
fyllt, jag vill känna att jag har väckt studen­
ternas nyfikenhet och att jag har utmanat
dem. Ju mer förberedd man är desto mer
kan man släppa, tänker jag. Det är viktigt
för mig att det finns en tydlig ram men
mycket frihet inom den så att man kan bygga
vidare på de frågor studenterna ställer i
stunden. Under basgruppsarbetet där stu­
denterna arbetar med problembearbetning
låter jag dem ibland vara ute på villospår
för att de senare, när de är på rätt spår, ska
förstå att de har lärt sig av massor sina
misstag. Det är ju en del av poängen med
det problembaserade lärandet, att det ska
vara självstyrt.
Paul: Lektionen behöver inte ha följt min
plan exakt, men jag måste ha fått kontakt
med mina studenter! Det har funnits energi
och vakenhet i rummet och studenterna
har fått utrymme att ställa frågor och disku­
tera. Jag skulle inte vara nöjd om jag hade
pratat själv mesta tiden – möjligen med
undantag av en traditionell föreläsning –
för jag vill ge studenterna utrymme och
lyssna på dem. Om jag föreläser i kommu­
nikation och samtalsträning, måste jag ju
också leva som jag lär! Trovärdighet är
viktigt!
Kajsa: Vårt mål med undervisningen är
inte att vi som lärare ska få fina utvärde­
ringar, även om det var berörande och väl­
digt ärofyllt att få studenternas pris! Allt
växande och lärande innehåller ett visst
mått av frustration eller motstånd, så ibland
släpper jag iväg förvirrade studenter; det
är en del av inlärningsprocessen. Men det
finns en tidsaxel för förvirringen: pågår
den i tio minuter i en basgrupp eller tre
veckor efter en lektion? Ibland kan det vara
bra att skapa trygghet genom att bekräfta
läget: ”Jag vet att detta är komplext, men det
kommer att falla på plats förr eller senare.”
Theresa: Ett nybörjarmisstag som lärare
var att jag var så väldigt ivrig och ville för­
medla så mycket kunskap till mina stu­
denter att jag ibland inte hann med alla de
övningar jag hade planerat att göra på en
lektion. Idag planerar jag och är nöjd med
att hinna några få saker riktigt grundligt
istället. Och då hinner jag också med den
personliga återkopplingen.
Människors inlärning sker på olika
sätt, på olika nivåer och kräver därför olika
pedagogiska verktyg eller lärandetekniker,
betonar Kajsa Johansson.
Kajsa: Det är en utmaning att möta en
grupp studenter och skapa goda förutsätt­
ningar för lärande fast behoven ser olika
ut. För vissa räcker det att bara höra någon
prata för att de ska tillgodogöra sig kunskap,
andra lär sig bäst om de får se illustrationer,
foton eller filmer medan andra behöver få
intryck från såväl hörsel, syn som känsel.
Paul: Jag brukar vara öppen med problema­
tiken i att undervisa en heterogen grupp
och säger till mina studenter att min
ambition är att få med mig alla så långt
som möjligt, men vissa kommer ändå att
efterfråga mer fördjupning samtidigt som
andra ännu försöker landa i grunderna. Till
exempel kan halva gruppen under ett prak­
➤
tiskt inlärningsmoment vara på nivån ”How
Jag vill väcka
studenternas
nyfikenhet och
utmana dem, säger
Theresa Holmgren.
Jag vill ge
studenterna
utrymme och
lyssna på dem,
säger Paul Erixson.
Det var berörande och
väldigt ärofyllt att få
studenternas pris, säger
Kajsa Johansson, vars
undervisningsstil
även inspirerat
hennes kollegor.
Sju kännetecken på en mardrömsföreläsare
1. Inget syfte:
Du har inget tydligt syfte eller mål med din föreläsning.
2. Ingen trovärdighet:
Du låtsas veta eller kunna saker som du inte kan eller vet.
3. Ingen relevans:
Du har inga argument för ditt urval, varför man ska lära sig
just det här.
4. Ingen dialog:
Du talar gärna själv hela tiden och
fångar inte upp åhörarnas signaler.
5. Inga förberedelser:
Du struntar i vilka åhörarna är
och använder inaktuella power-points.
OBSERV
ERA!
Jag före
läser
bara för
min
egen sku
ll!
6. Brister i bemötande:
Du plattar till dem som ställer frågor och
skapar rädsla och otrygghet i rummet.
7. Ingen koll på klockan:
Du håller inte tiden, tar inga
pauser utan fortsätter och
fortsätter och fortsätter...
Vill du vara en god pedagog, gör tvärtom! Ha ett tydligt syfte,
var förberedd, trovärdig och relevant, värna om dialogen med
åhörarna, respektera deras tid och intressera dig för vilka de är.
fysioterapi 7.2013
9
INTERVJUN
➤
OM … Kajsa Johansson
OM … Paul Erixson
OM … Theresa Holmgren
Ålder: 42 år
Sysselsättning: avdelningschef samt
universitetslektor, avd. för sjukgymnastik,
institutionen för medicin och hälsa,
Hälsouniversitetet i Linköping.
Klinisk erfarenhet: jobbat som sjuk­
gymnast inom ortopedi samt inom
primärvården
Utbildning: sjukgymnastexamen -92,
medicine doktor -04, kliniska kurser inom
rörelseorganens funktionsnedsättningar,
kurser i ledarskap samt pedagogik.
Min undervisningsstil: passionerad,
målinriktad och vetenskapligt förankrad.
Ålder: 52 år
Sysselsättning: universitetsadjunkt, avd. för
sjukgymnastik, institutionen för medicin
och hälsa, Hälsouniversitetet i Linköping.
Klinisk erfarenhet: jobbat som sjukgymnast och ergonom inom företagshälsovården, både med individuell behandling och
bedömning av arbetsmiljö.
Utbildning: sjukgymnastexamen -82,
ergonomexamen -89, vårdlärarexamen -93,
magisterexamen -07, svensk och kinesisk
akupunkturutbildning samt OMT-kurser.
Min undervisningsstil: kontaktintensiv,
engagerad och meningsskapande.
Ålder: 39 år
Sysselsättning: universitetsadjunkt, avd.
för sjukgymnastik, institutionen för medicin
och hälsa, Hälsouniversitetet i Linköping
Klinisk erfarenhet: jobbat som sjuk­
gymnast inom primärvården samt inom
offentligt och privat driven ortopedi .
Utbildning: sjukgymnastexamen -97,
medicine doktor -13, kurser i MDT samt
OMT med fördjupning inom skulder­
området.
Min undervisningsstil: energiskapande,
utmanande, kliniskt och vetenskapligt
förankrad.
to do it” medan andra halvan är på nästa
nivå ”How to think about it”. För att varje
elev ska utvecklas från sin nivå behöver de
få specifik återkoppling där de befinner sig.
Jag tänker ofta på Sören Kirkegaards väl­
kända text vars essens är att man inte kan
hjälpa någon människa om man inte förstår
vad de förstår och möter dem där de är.
med studenterna och frågar hur det går
eller ställer följdfrågor som de kan disku­
tera med mig eller med varandra.
Kajsa: Bikupan är ett effektivt verktyg, att
ställa en fråga och låta studenterna disku­
tera i små grupper. Det är viktigt att tänka
på hur länge de orkar koncentrera sig
och passa på att ge en teoribas de första
minuterna, sedan hittar jag på något som
innebär aktiv självreflektion och sedan
kopplar jag ofta ihop den nya kunskapen
med saker jag vet att de har lärt sig förut.
humorn – den kortaste vägen mellan två
människor!
Theresa: En gemensam nämnare för oss
tre är att vi alla fascineras av mötet med
människor och vill vara närvarande här
och nu. Vår syn på lärarrollen är att vi är
här för studenternas skull och vill därför
förmedla att ”du är viktig, det här mötet
med dig är viktigt.” Det gör förhoppnings­
vis att de känner sig sedda.
Kajsa: En bra grund för en god relation med
studenterna är att vi inte slarvar med upp­
draget att klargöra syftet med varje lärtillfälle.
Är jag tydlig med mitt mål är det också
lättare att få aktiva och delaktiga studenter.
Paul: Dessutom arbetar vi med att skapa
mening och en känsla av sammanhang
under hela utbildningen. ”Upplever jag
det här som meningsfullt eller inte?”
Det är en avgörande fråga för männi­
skors vilja att utvecklas och lära.
Alla tre märker direkt när studenterna
börjar förlora intresset, närvaron och slutar
lyssna. Och har sina knep för att få tillbaka
uppmärksamheten och ”öka vakenheten”.
Theresa: Jag sätter ofta igång en ny aktivi­
tet, exempelvis att ställa en utmanande
fråga som studenterna får diskutera i en
mindre grupp för att sedan redovisa inför
hela gruppen.
Paul: Jag brukar göra något annat, skifta
fokus eller ta en paus. Och är det under
färdighetsträning går jag runt och pratar
10
fysioterapi 7.2013
Hur bygger ni upp positiva och goda
relationer med studenterna?
Paul: Som lärare blir du snabbt avslöjad om
du tar på dig en roll. Studenterna märker
om vi verkligen vill få kontakt och vill för­
medla något eller inte. Du måste vilja ett
uppriktigt möte. Jag tror på det autentiska,
på äkthet. Och så får vi inte glömma bort
MOTIVERINGAR ÅRETS PEDAGOG
Priset Årets pedagog har delats ut av studentkåren
Consensus sedan 2008 i syfte att uppmärksamma
skickliga lärare på Hälsouniversitetet i Linköping.
Kajsa Johansson, Årets pedagog 2012:
”Kajsas passion för sjukgymnastik som ett vetenskapligt
fält på frammarsch smittar av sig på alla hon pratar med och
hon lyckas hålla sina föreläsningar på en nivå som varken är
för hög eller för låg. Hon ser alltid till att samtliga förstår
och är inte främmande för att rita upp och illustrera vad
hon menar, samtidigt som hon är drivande, engagerad och
positiv. Kombinationen av stor kunskap och en positiv
inställning bidrar starkt till lärandet hos studenterna på
sjukgymnastprogrammet.”
Paul Erixson, Årets pedagog 2010:
”Årets pedagog 2010 är en lärare med en förmåga att väcka
frågor och skapa nya tankar hos oss studenter och skapar
intressanta diskussioner bland dem han undervisar. I sin
undervisning nyttjar han hela lokalen och ibland även sig
själv för att illustrera det han talar om, så att studenterna kan
knyta an sin kunskap till annat än ord på en whiteboardtavla.
Med sitt brinnande intresse för sitt ämne och för att förmedla
detsamma är han alltid mån om att studenterna förstår och
tar till sig ny kunskap, varför Consensus vill ge priset Årets
pedagog 2010 till Paul Erixson.”
låg
SACROILIACALT STÖD
Navy-X är elastiska och
luftiga gördlar i extra stadigt
och slitstarkt material.
Navy-X låg är ett stabilt
sacroiliacalt bälte som har
kraftiga dragband för extra stöd
och plastskenor baktill i ryggen.
Höjden bak är 18,5 cm
och fram 12 cm.
Den finns i färgerna grå
och blå, och i storlekar
från XS till XXL.
Navy-X låg används med
fördel mot ryggsmärta och
rygginsufficiens.
Theresa Holmgren, Årets pedagog 2009:
”Ett brinnande engagemang och en strålande förmåga till
återkoppling i samband med färdighetsträningar gör Theresa
till en mycket god förebild för alla lärare, handledare och
studenter vid HU. Theresa sätter alltid studenterna i första
hand och bemöter oss studenter på ett glatt och tillmötes­
gående sätt. Hennes sätt att lämna återkoppling är alltid
konkret, välgrundad och lätt att ta till sig. Det är med stor
stolthet Consensus vill tilldela Theresa denna utmärkelse
som en av Årets pedagoger 2009.”
Vill ni veta mer? Kontakta kundsupport
042-25 27 01 [email protected]
www.camp.se
fysioterapi 7.2013
11
REPORTAGET Text: Hilda Zollitsch Grill • Foto: Urban Orzolek
Cecilia Segerberg är liten och späd
men blicken är stadig och handslaget fast.
Vi skulle ha träffats tidigare men orolighe­
terna i Husby och Botkyrka på försommaren
kom emellan och det blev några extra natt­
pass för Cecilia Segerberg och hennes kol­
leger. Cecilia är brandman på Huddinge
brandstation som tillhör Södertörns brand­
försvarsförbund. Hon passar inte riktigt in
på min bild av en brandman som en stor,
stark kille med stålmannenlik utstrålning.
Men bilden är inte helt fel, vi träffar ganska
snart på ett par brandmän som passar in på
den beskrivningen när Cecilia visar runt
på Huddinge brandstation där hon jobbar.
Alla utstrålar vänlighet och lugn och Cecilia
Segerberg bekräftar att stämningen bland
arbetskamraterna är just sådan.
– Den som inte kan samarbeta och inte
kan ta folk gallras ganska snabbt bort häri­
från, säger hon. Man måste kunna lita på
varandra.
En stark drivkraft för henne i valet av
yrke var viljan att hjälpa, göra skillnad och
bli behövd.
– Och så gillar jag att träna, lägger hon till.
Cecilia tog sjukgymnastexamen 2010
och började jobba som sjukgymnast direkt.
Men så en dag fick hon tips av en god vän
om ett event, en prova-på-dag inom brand­
försvaret. Hon nappade på erbjudandet
och blev biten, som hon själv uttrycker det.
Utbildningen till brandman arrangeras av
Myndigheten för samhällsskydd och bered­
skap, är tvåårig och kallas Utbildning i skydd
mot olyckor, förkortat SMO. Man kan också
gå internutbildningsvägen som Cecilia
Segerberg gjort. Hon började med en sju­
veckors kurs som ges till dem som ska
sommarjobba som brandmän och hoppade
på ett sommarvikariat. Sedan fortsatte
hon som vikarie och i våras fick hon en
fast tjänst.
– Det var tack vare min sjukgymnast­
utbildning som jag relativt snabbt fick en
fast tjänst. Den passade bra in i den frisk­
Sjukgymnasten Cecilia Segerberg är
vårdssatsning som håller på att ta form
brandman på Huddinge brandstation.
inom Södertörns brandförsvarsförbund,
säger hon.
Satsningen syftar till att förebygga skador
och förbättra arbetsmiljön för brandmän­
➤
nen. Cecilia har hittills sysslat med sjuk­
Efter en prova-på-dag hos brandförsvaret
bestämde sig Cecilia Segerberg för att bli
brandman. Nu jobbar hon som brandman och
sjukgymnast på Södertörns brandförsvars­
förbund och tycker att hon har drömjobbet.
Hon brinner
för sitt jobb
12
fysioterapi 7.2013
Alla i brandbilen måste
kunna fungera som både
chaufförer och rökdykare
vid en utryckning.
fysioterapi 7.2013
13
REPORTAGET
Cecilia Segerberg instruerar kollegan Pontus Löfving i gymmet.
➤ gymnastisk behandling, men ska i frisk­
vårdssatsningen ansvara för samordningen
av ett friskvårdsteam bestående av bland
annat personliga tränare, fystestledare
och kostvetare.
– Mycket kompetens finns inom förbun­
det, vi har ett par personliga tränare till
exempel, en SM-mästare i klassisk body­
building och många andra som håller på
med sport av olika slag, berättar Cecilia
Segerberg.
En brandman behöver klara årliga
fystester och medicinska tester för att få
arbeta i utryckande tjänst. Själva arbetet
som brandman är som alla förstår fysiskt
krävande med tunga lyft i trånga utrymmen.
Verktyg som plåtsaxar är ofta tunga och
arbetsmiljön innebär att arbetsuppgifterna
inte sällan måste utföras i mycket svåråt­
komliga utrymmen. För att antas som brand­
man måste man klara ett höjdtest, det vill
säga klara att klättra upp i stegbilens stege.
Man måste också genomgå en intervju samt
ett klaustrofobitest, där man med förbundna
ögon och andningsmask ska åla, krypa och
kränga sig igenom en burlabyrint fram till
en räddningsdocka, och ta med sig den
tillbaks igen. Jag inser direkt att brandmans­
yrket inte skulle kunna komma ifråga för
mig, blotta tanken på krypövningarna
avskräcker. Det är också lätt att förstå att
belastningsskador tillhör det som Cecilia
14
fysioterapi 7.2013
Segerberg ofta träffar på som sjukgymnast.
Hon har i sin roll som behandlande sjuk­
gymnast hittills träffat ett sjuttiotal av de
500 anställda inom Södertörns brandför­
svarsförbund, så behovet är stort. Många
skadar sig i samband med träning och
arbetet som brandman är fysiskt krävande.
– Många har problem med rygg och
armbågar, knän och axlar, det blir ju mycket
belastningsrelaterade besvär vid dåliga
arbetsställningar, säger hon.
Lyftteknik är något hon vill ta med som
skadeförbyggande del i friskvårdssats­
ningen. Det skadeförebyggande tänkandet
är något hon även vill införa i fysträningen.
– Nu blir det mycket innebandy, fotboll
och andra lagsporter på fysträningen, men
jag tycker att det skulle behövas mer av
rörlighets- och smidighetsträning, det
ingår inte tillräckligt mycket nu, säger hon
och antyder att det kan vara lite si och så
med motivationen hos arbetskamraterna
för den typen av träning.
– Det blev ramaskri när man för ett par år
sedan tog bort hockey bockey som träning
för att inställelsetiden blev för lång från
ishallen.
Inställelsetid är den tid det får ta från att
larmet tas emot tills att alla är på plats i
bilen. Det ska ta maximalt 90 sekunder. ”Vi
är näst snabbast i Sverige”, ler Cecilia och
drar upp dragkedjan i sin tjocka jacka. Vil­
ken brandstation som är landets snabbaste
Cecilia Segerberg kollar med Johan
Ambros (tv) och Dejan Velickovic vad som
behöver åtgärdas på motorsprutan.
Brandmännen skulle behöva mer smidighetsträning, tycker Cecilia Segerberg.
”Vi övar
mycket inför
olika typer
av larm”
lämnar vi hänsynsfullt därhän. Cecilia har
fått på sig hela sin mundering och tar med
oss ut på gården där bil 20813, ”hennes”
bil, står för genomgång och testning. Hon
visar hur det går till vid skumsläckning
och en jättekaskad av diskmedelsliknande
skum forsar ur slangmunstycket. Det är ett
ordentligt tryck i slangen och snart blir både
träd och buskar dränkta i ett eldkvävande,
men inte giftigt, skum.
Alla tre–fem brandmän i en utryckande
brandbil ska kunna vara chaufförer likaväl
som rökdykare vid en utryckning, men
arbetet leds alltid av en styrke- eller
arbetsledare. På Huddinge brandstation
arbetar brandmännen i fyra skift som
avlöser varandra samt en dagtidsgrupp,
där Cecilia Segerberg ingår.
Hon kan själv lägga upp sitt schema
mellan 7 och 20 på vardagar, kravet är att
det ska bli i snitt 40 timmar per vecka och
att det alltid finns minst tre personer som
kan åka på larm. Dagtidstjänsten innebär
att hennes sjukgymnastkompetens kan
utnyttjas bättre i verksamheten än om hon
skulle jobba både helger, dag- och nattpass.
Vid Huddinge brandstation tar man emot
cirka 1 000 larm per år, men fördelningen
är mycket ojämn. Sommartid dominerar
skogs- och gräsbränder och vintertid är
det adventsljusen som orsakar flest brand­
larm. Andra vanliga larm handlar om tra­
fikolyckor, självmordsförsök, drunkningar
och hjärtstopp. De utryckningar som är
svårast att hantera mentalt tycker Cecilia
Segerberg är när någon hoppat framför ett
tåg, och hjärtstopp hos yngre personer
samt svårare olyckor med barn inblan­
dade. Hon berättar om projektet SPIS,
suicidprevention i Stockholms län, som
innebär att brandkåren alltid åker ut till­
sammans med polis och ambulans vid
larm om att någon står i begrepp att till
exempel hoppa från en bro. På det viset
har man lyckats stoppa flera självmord.
Vad gör då brandmännen när det inte
brinner? undrar jag.
– Vi övar jättemycket inför olika typer av
larm. I morgon är jag till exempel ansvarig
för en dörrbrytningsövning. Vi tränar också
trafikolyckor, rökdykning, hjärtstopp och
hjärt-lungräddning och vattenlivräddning,
berättar Cecilia.
Vi fortsätter vår rundvandring på
brandstationen. I den stora vagnhallen
råder lugnet denna dag. Bilarna är mycket
renare än jag hade föreställt mig. Allt glän­
ser och ser nyputsat ut och Cecilia nickar,
jo de har bilvård varje fredag. Allt måste
vara i bästa skick när det gäller. Ena kort­
väggen i hallen pryds av en jättestor mål­
ning, en Stockholmssiluett, och en rad väl
använda brandhjälmar med namn och
årtal på. Några hjälmar svävar i himlen
➤
fysioterapi 7.2013
15
REPORTAGET
Skummet yr när
Cecilia Segerberg testar
brandbilens utrustning.
Tack vare sin sjukgymnastkompetens fick Cecilia Segerberg
ganska snabbt en fast tjänst som brandman.
➤ ovanför. Cecilia förklarar att alla som går
i pension får sin hjälm uppsatt i raden.
De hjälmar som svävar ovanför tillhör
de brandmän som lämnat jordelivet. Jag
frågar om hennes sambo är orolig när hon
är i utryckningstjänst.
– Nej, han oroar sig i så fall mer för alla
arbetskamrater, det jobbar ju så många
killar här, skrattar hon.
Fast tre av cirka 40 brandmän på sta­
tionen är tjejer, vilket är ovanligt många
jämfört med andra brandstationer i landet.
Men tjejerna blir stadigt fler och det satsas
medvetet på att få in fler kvinnor och fler
med annan etnisk bakgrund än den svenska
berättar Cecilia Segerberg. Jag frågar hur
det varit för henne att som en av få kvinnor
komma till den manliga värld som en brand­
station ändå är, men Cecilia tycker inte att
det varit något problem alls, hon har inte
bemötts med tveksamhet från sina manliga
kolleger för att hon är kvinna.
16
fysioterapi 7.2013
Men livet på en brandstation består inte
bara av övningar, fysisk träning, bil- och
persedelvård i väntan på utryckningar.
Det finns också en omfattande förebyg­
gande verksamhet, som tillsyner och
utbildningar som vänder sig till skolklas­
ser, företag och andra grupper, och många
skolor och dagis får besök från brandkå­
ren. För Cecilia Segerbergs del ingår sjuk­
gymnastiska behandlingar och på sikt
även friskvårdsarbete i jobbet.
– En sak jag vill göra är att skapa ett fast
program för återgång till utryckande tjänst
för dem som skadats eller av andra skäl
inte klarar fystesterna som krävs för det,
berättar hon. Någon tydlig sådan finns
inte i nuläget.
Innan vi går får jag med mig ett kort med
brandsäkerhetstips.
– Stäng alltid av elapparaterna ordent­
ligt, de är de värsta bovarna när det gäller
bostadsbränder, säger Cecilia Segerberg.
Kort om brandförsvaret
Brandförsvaret sköts av kommunerna. Södertörns brandförsvarsförbund omfattar
9 heltidsstationer, 3 deltidsstationer och 9 brandvärn och sköter brandförsvaret i hela
södra Storstockholm inklusive Södertälje, Nynäshamn och södra skärgården.
5 brandskyddstips: • Testa att brandvarnaren fungerar. • Glöm inte släcka ljusen –
den som tänt släcker! • Stäng av elapparater med strömbrytaren. • Skaffa en brandsläckare. • Om du upptäcker en brand och inte själv kan släcka, ring 112.
”Den som inte kan samarbeta och
inte kan ta folk gallras ganska
snabbt bort härifrån.”
fysioterapi 7.2013 17
TEMA: ELEVHÄLSA Text: Margareta Edling • Foto: Colourbox
Sjukgymnasterna
har svårt att få fäste
i skolans värld, trots
larmen om farorna
med stillasittande.
Går ekvationen ihop
utan skolsjukgymnaster?
Elevhälsan fick en starkare ställning genom den nya skollagen. Men sjukgymnas­
terna nämns inte i den och regeringen har inga planer på att föra in dem.
Kunskapen ökar om hur viktigt fysisk aktivitet är för barns utveckling och lärande.
Samtidigt krymper den lilla grupp skolsjukgymnaster som är anställda i landets
kommuner. En ekvation som inte går ihop.
Elevhälsans uppgift är att stödja
elevernas lärande, utveckling och hälsa, så
att de kan nå målen för utbildningen. Den
ska arbeta förebyggande och hälsofräm­
jande. Alla elever ska ha tillgång till skol­
sköterska, skolläkare, kurator och psykolog.
Dessutom ska det finnas personal med
specialpedagogisk kompetens. Kravet på
18
fysioterapi 7.2013
psykolog kom till 2010, då den nya skol­
lagen trädde i kraft och elevhälsan fick
en starkare roll.
Sjukgymnaster som yrkesgrupp nämns
inte i skollagen. Inte heller i de sammanlagt
över tusen sidor text som föregick de poli­
tiska besluten hittar Fysioterapi några
resonemang om vad sjukgymnaster skulle
kunna tillföra elevhälsan. Sjukgymnasterna
har svårt att få fäste i skolans värld – trots
larmrapporter om farorna med stillasittande
och trots forskning som visar att barn som
rör sig mer också lär sig bättre.
Efter den nya skolagen tycks det ha bli­
vit ännu motigare.
– Sjukgymnaster skulle kunna spela en
mycket viktig roll i elevhälsan. Problemet är
att de ansvariga inte alltid har kunskap om
vad vi kan bidra med, säger Anna Darwén,
skolsjukgymnast i Helsingborg.
Hon jobbar i en av de mycket få kom­
muner i Sverige som har sjukgymnastisk
kompetens som en del av den vanliga elev­
hälsan. Tillsammans med specialpedagoger
och logopeder ingår hon i den specialpeda­
gogiska resursenheten, som arbetar med
Helsingborgs drygt 30 kommunala grund­
skolor. Tjänsten, nu på 75 procent, har
funnits länge men hade varit vakant några
år då hon började för snart fyra år sedan.
Frågor om motorik dominerar arbetet.
Idrottslärare eller andra pedagoger kan
kontakta Anna Darwén då de ser att något
barn behöver särskilt stöd i den motoriska
utvecklingen. Hon observerar och ger
lärarna råd om hur de ska arbeta vidare,
till exempel för att hjälpa barnet att bygga
upp en bättre bålstabilitet.
Läroplanen för idrott och hälsa ställer
höga krav på vad eleverna ska klara i olika
åldrar, konstaterar hon. Pedagogen har
ansvaret för att eleverna når målen.
– Det är precis som när någon har svårig­
heter i matte och behöver extra stöd.
I dagens stillasittande samhälle behöver
skolan rustas för att ta emot en ny kategori
barn, som inte har fått tillräckligt med egen
motorisk träning, menar Anna Darwén.
– De har sällan ålat på marken eller klätt­
rat i träd. De behöver möta en idrottsunder­
visning som arbetar mer med grunderna,
men det har inte alla skolor kunskap om.
Om eleverna inte tidigt får stöd i sin
motoriska utveckling finns det risk för
andra problem när de kommer upp i mel­
lanstadiet.
– De kanske skriver kantigt, har svårt
att sitta still och svårt att fokusera på det
de ska lära sig.
Hon skulle gärna arbeta mer förebyg­
gande, till exempel hålla kurser för pedago­
ger om motorikfrågor. Personal i de första
skolåren har många gånger för lite kunskap
om motorisk utveckling, menar hon. Ofta
är det först i mellanstadiet som eleverna
möter utbildade idrottslärare.
I arbetsmiljöfrågor kan sjukgymnastisk
kompetens göra stor nytta, anser Anna
Darwén, som även är ergonom. Det behövs
ett helhetsgrepp på frågor om möbler, bär­
bara datorer, ljud och ljus i skolan, tycker
”Jag har sett flera exempel på elever som
sitter och dinglar med benen, inte når till
ryggstödet eller halkar av hala stolssitsar.”
Anna Darwén, skolsjukgymnast och ergonom
hon. I dag hänger det på rektorerna om
skolsjukgymnasten kopplas in, och hur
synpunkterna tas emot.
– Miljön är så otroligt viktig för inlär­
ningen, men är ett område som tyvärr inte
uppmärksammas på många ställen. Jag
har sett flera exempel på elever som sitter
och dinglar med benen, inte når till rygg­
stödet eller halkar av hala stolssitsar.
Anna Darwén har en handfull kolleger
runt om i landet. En exakt bild är svårt att
ge, eftersom det inte finns övergripande
statistik. Till exempel har Vallentuna och
Ängelholm sjukgymnaster inom den ordi­
narie elevhälsan. Piteå inrättade nyligen
en tillfällig sjukgymnasttjänst på deltid
för dansgymnasiet. Så kallade riksidrotts­
gymnasier ska ha lämplig expertis runt
eleverna, vilket på vissa håll innebär anställd
sjukgymnast. Någon kommun har en
”motorikpedagog” knuten till elevhälsan.
Sjukgymnaster i elevhälsan som enbart
arbetar med särskolans elever förekom­
mer också på några håll.
Det allra vanligaste är dock att elever
som behöver träffa en sjukgymnast skickas
vidare till en vårdcentral, eller till en sjuk­
gymnast som elevhälsan har kontakt med.
Det förekommer även att privatpraktise­
rande sjukgymnaster regelbundet kommer
till skolsköterskans mottagning och ställer
diagnoser på elever som har besvär i till
exempel rygg eller nacke.
I flera kommuner, där det tidigare
fanns sjukgymnaster inom den ordinarie
elevhälsan, har tjänsterna avskaffats,
minskats eller hålls vakanta. I Kalmar togs
sjukgymnasttjänsten bort vid en besparing
2008. Det var ett ekonomiskt beslut, säger
Jonas Hellberg, ordförande (S) i barn- och
ungdomsnämnden. Men det handlade
också om att lagen inte kräver sjukgym­
nastisk kompetens i elevhälsan.
– Det var med stor vånda vi tog bort
tjänsten. Det är inget vi är så nöjda med.
Egentligen tror jag att det kunde vara
väldigt bra att snarare bredda elevhälso­
uppdraget, säger han.
Inom elevhälsan har Kalmar på senare
år satsat särskilt på psykologer, enligt
Jonas Hellberg. Han tror inte att kommunen ➤
fysioterapi 7.2013
19
TEMA: ELEVHÄLSA
➤ kommer att inrätta någon ny tjänst som
skolsjukgymnast.
Skolsköterskorna i Kalmar protesterade
när sjukgymnasttjänsten drogs in. De
beskrev att de skulle sakna sjukgymnastens
kunnande när det gällde att bedöma even­
tuella ryggproblem, som skolios, hos elev­
erna. Arbetet med motorikfrågor skulle
också bli lidande. Sjukgymnasten var ofta
ute på skolorna och gav stöd till lärare och
elever. Besparingen var liten, jämfört med
vad eleverna skulle förlora, ansåg de.
– Det blev ungefär som vi trodde, säger
Malou Axelsson, samordnande skolsköter­
ska. Vi får ta in skolläkaren oftare för att
titta på ryggar och vi hänvisar till lands­
tinget. När det gäller motorik får lärarna
göra mer själva.
I Uppsala är tjänsten som elevsjukgym­
nast vakant och det är inte bestämt om
den ska återbesättas. Den förra sjukgym­
nasten arbetade mest med bedömning av
enskilda elever, en tidskrävande uppgift
som skolorna efterfrågade allt mindre,
beskriver Christina Stenhammar, verk­
samhetschef. Skollagen kräver ju inte heller
sjukgymnastisk kompetens i elevhälsan,
konstaterar hon.
– Samtidigt finns det elever som skulle
behöva sjukgymnastik, men som primär­
vården inte utreder eller inte har kompetens
att bedöma. De riskerar att falla mellan
stolarna, vilket är olyckligt, men vi kan inte
tydligt säga att detta är skolans uppdrag.
I Malmö togs den enda tjänsten som
skolsjukgymnast bort för två år sedan.
Marlene Olsen Öbrink hade arbetat i tre
stadsdelar i sju år, men driver nu ett eget
företag och säljer utbildning till skolan. Hon
håller till exempel ryggskola och kurser i
stresshantering för pedagoger. Förra termi­
nen hade hon en kurs i laptop-ergonomi
för eleverna på en stor gymnasieskola.
– Det var en stor, bra satsning, från en
driftig skolsköterska. Hon hade sett det
enorma behovet, men de flesta elever får
ingenting, säger Marlene Olsen Öbrink.
Solveig Hallin, vice ordförande (S) i
skolnämnden i Mölndal, själv sjukgymnast
och lärare, motionerade för några år sedan
om att kommunen skulle anställa två sjuk­
”Det finns elever som skulle
behöva sjukgymnastik, men som
primärvården inte utreder.”
Christina Stenhammar, verksamhetschef
20
fysioterapi 7.2013
gymnaster för ett projekt i elevhälsan.
Bakgrunden var bland annat elevenkäter,
som visade att allt fler flickor i högstadiet
mådde dåligt. Elevhälsan behöver den
helhetssyn på människan – på kropp och
själ – som sjukgymnaster har, anser hon.
Motionen avslogs, med hänvisning till
att kommunen behövde satsa på andra
yrkesgrupper för att leva upp till skollagens
krav. Frågan finns kvar på Socialdemokra­
ternas kommunala kravlista inför nästa
val, men Solveig Hallin vet inte hur hårt
partiet kommer att driva den.
Avsaknaden av sjukgymnaster i elev­
hälsan handlar mycket om traditioner,
enligt Lena Hammarberg, tidigare under­
visningsråd på Skolverket, som har studerat
skolhälsovården. Sjukgymnaster och ”frisk­
gymnaster” var från början samma yrke,
med gemensam utbildning på Kungliga
Gymnastiska Centralinstitutet i Stockholm,
sedermera GIH, som Per-Henrik Ling
startade 1813. Först på 1930-talet delades
utbildningen upp, så att blivande sjukgym­
naster och gymnastikdirektörer studerade
var för sig, berättar hon i ett mejl.
Flera personer med stor betydelse för
skolgymnastikens framväxt hade den
dubbla kompetensen. Lena Hammarberg
nämner Elin Falk (1872–1942) som ett
exempel. Hon lanserade dels friare former i
framför allt den kvinnliga skolgymnastiken,
dels introducerade hon hållningsgymnas­
tiken i skolan. Samtidigt har skolsköterskor
och läkare hela tiden varit skolhälsovårdens
huvudpersoner, konstaterar hon. Sjuk­
gymnaster och arbetsterapeuter har fung­
erat som komplement, framför allt för
barn med funktionsnedsättningar.
Skolverket arbetar nu, i samråd med
flera andra myndigheter, med att ta fram
nationella indikatorer för att mäta kvalite­
ten i elevhälsan. I uppdraget ingår inte att
titta på om det behövs nya yrkesgrupper.
Skolans arbetsmiljö kan bli en het fråga
i många kommuner de närmaste åren.
Arbetsmiljöverket har just inlett en lands­
omfattande granskning, där omkring en
tredjedel av alla skolor ska inspekteras
under en treårsperiod. Inspektörerna ska
titta på personalens och elevernas psyko­
sociala och fysiska arbetsmiljö. I det sam­
manhanget kan behovet av ergonomer med
barnperspektiv mycket väl komma upp.
För Sveriges Psykologförbund var det
en framgång när kravet på psykologer i
elevhälsan togs in i den senaste skollagen.
Förbundet hade jobbat i många år för att
göra politikerna medvetna om behoven,
bland annat genom egna undersökningar,
uppvaktningar och remisskrivande.
Även Legitimerade Sjukgymnasters
Riksförbund, LSR, försöker bearbeta poli­
tikerna. Tidigare förbundsordföranden
Anna Hertting och styrelseledamoten Eva
Storulv, själv skolsjukgymnast, uppvak­
tade förgäves Utbildningsdepartementet
förra året. De ville att ett extra statsbidrag,
som regeringen ger för satsningar på elev­
hälsan 2012–2015, skulle få användas
också för att anställa sjukgymnaster. LSR
skrev till utbildningsminister Jan Björk­
lund i samma ärende, utan att få gehör.
Arbetet med att påverka politiken
fortsätter, enligt LSR:s nya ordförande
Stefan Jutterdal. Frågan om sjukgymnas­
terna i elevhälsan – eller fysioterapeu­
terna för att använda vad som troligen
snart blir den nya yrkestiteln – kommer
att vara en viktig del i förbundets växande
påverkansarbete framöver. Den diskutera­
des nyligen i förbundsstyrelsen.
– Min övertygelse är att samhället ännu
inte fullt ut har förstått värdet av fysiotera­
peuternas insatser, säger Stefan Jutterdal.
Med den typ av global hälsoutmaning som
vi står inför är det viktigt att människor i
alla åldrar kan få tillgång till sjukgymnas­
tik. Det gäller dem i produktiv ålder, men
självklart även äldre och barn.
Han bedömer att sjukgymnasterna
kommer att komma in i elevhälsan på sikt.
Men inte utan politiska beslut – och inte
utan att det skjuts till pengar.
Några politiska beslut på riksnivå är
”Vi tycker självklart att det är väldigt
viktigt med fysisk aktivitet i skolan.”
Bertil Östberg, statssekreterare
dock inte att vänta, enligt Bertil Östberg,
statssekreterare åt utbildningsminister
Jan Björklund. Han svarar på Fysioterapis
frågor om hur ministern ser på sjukgym­
nasternas roll i elevhälsan.
– Vi tycker självklart att det är väldigt
viktigt med fysisk aktivitet i skolan och
har inget emot att det finns sjukgymnaster
i skolan. Men regeringen har inga planer
på att ändra lagstiftningen och ställa krav
på det. Det är inget som vi prioriterar,
säger Bertil Östberg.
Allt kostar pengar och man ”kan inte
lagstifta om allt som är bra”, fortsätter han.
Om risken för att skolsjukgymnasterna
försvinner helt som en följd av nya skolagen
säger Bertil Östberg:
– Kommunerna har betydande frihet att
själva utforma elevhälsan. Lagstiftningen
är en minimilagstiftning, som förtydligar
vad som måste ingå. Det hindrar inte att
andra grupper kan spela en positiv roll.
Andra satsningar, till exempel riktade
statsbidrag som kan användas för att
anställa sjukgymnaster, är inte heller att
hoppas på för elevhälsan.
– Det finns inga sådana planer nu, säger
Bertil Östberg.
VAD SÄGER SKOLLAGEN OM ELEVHÄLSAN?
Skollagen slår fast att det ska finnas elevhälsa för elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande
och stödja elevernas utveckling mot målen för utbildningen.
Det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog
och kurator. Utöver det ska det finnas tillgång till specialpedagogisk kompetens.
Vidare säger lagen att varje elev i grundskolan ska erbjudas
minst tre hälsobesök, som innehåller allmänna hälsokontroller,
jämnt fördelade över skoltiden. Däremellan ska eleverna erbju-
das syn- och hörselundersökningar och mer begränsade hälsokontroller. I gymnasiet ska elevhälsan erbjuda minst ett hälsobesök med en allmän hälsokontroll. Elever får också anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser. Bestämmelserna om
elevhälsa finns i skollagens andra kapitel, paragraferna 25–28.
Läroplanen för grundskolan säger att skolan ska sträva efter att
erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela
skoldagen. För gymnasiet formuleras det som att skolan ska
sträva efter att ge eleverna förutsättningar att regelbundet
bedriva fysiska aktiviteter.
fysioterapi 7.2013
21
TEMA: ELEVHÄLSA Text: Margareta Edling • Foto: Colourbox
Vad säger forskningen om...
Fysisk aktivitet
under skoldagen
Forskning om effekten av sjukgymnasters insatser i elevhälsan är svår att hitta
– om den överhuvudtaget finns. Däremot finns en hel del studier om barns och
ungdomars fysiska aktivitet. Här nedan ges några exempel.
Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU,
gick igenom forskningen om metoder för att främja fysisk aktivitet
i en rapport som publicerades 2007. När det gäller barn och ung­
domar fann SBU starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka 1)
för att den fysiska aktiviteten under idrottslektionerna ökar med
5–25 procent genom interventioner som fokuserar på att
utveckla skolämnet idrott och hälsa, till exempel ökad satsning
på hälsoundervisning, utbildningsmaterial och lärarutbildning.
Det gäller mer för pojkar än för flickor. Det fanns måttligt starkt
vetenskapligt underlag (evidensstyrka 2) för att skolbaserade
interventioner som omfattar flera delar, som utbildning av lärare,
förändring av läroplan, extra aktivitetspass under
lektionstid och/eller raster med mera, har
positiv effekt på barns och ungdomars
fysiska aktivitet under skoldagen och i vissa
fall även på fritiden.
Läs mer: www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/
Metoder-for-att-framja-fysisk-aktivitet
Bunkefloprojektet kallas den mest
kända svenska satsningen på ökad idrott
i skolan. Det startade 1999 som ett samver­
kansprojekt mellan skola, idrottsföreningar
och forskare, med ortopeden Per Gärdsell
som initiativtagare. Effekten av daglig schemalagd
fysisk aktivitet hos barn i skolår 1–9 har följts upp av
olika forskare, inom bland annat ortopedi. Ingegerd Ericson,
Malmö högskola, presenterade nya resultat från Bunkeflo­
projektet i sin doktorsavhandling i pedagogik 2012. Den
visade att idrott i skolan skärper inlärningsförmågan,
framför allt hos pojkar.
Läs mer: www.bunkeflomodellen.com
www.mah.se/Forskning/Sok-pagaende-forskning
Även hjärnforskare vid Sahlgrenska akademin
i Göteborg och Karolinska institutet i Stockholm har
studerat de kognitiva effekterna av fysisk aktivitet.
Ett positivt samband mellan främst konditions­
22
fysioterapi 7.2013
träning och inlärning har lyfts fram allt mer på senare år. Torkel
Klingberg, professor i klinisk neurovetenskap vid KI, har skrivit
en bok om detta, Den lärande hjärnan (2011), som vänder sig till
en bredare publik.
GIH-projektet Skola-idrott-hälsa är tvärvetenskapligt och
samordnas av projektledarna docenten Suzanne Lundvall och
med dr. Gunilla Brun Sundblad. Det har pågått i mer än tio år och
generat en rad rapporter och artiklar. Övergripande syftet med
projektet är att kartlägga villkoren för och omfattningen av barns
och ungdomars fysiska aktivitet i skolan och på fritiden samt att
undersöka vilka medicinska, fysiologiska och sociala konsekvenser
som olikheter i fysisk aktivitet medför. Forskarna intresserar sig
särskilt för förändringar över tid och uppväxtvillkorens betydelse.
Läs mer: www.gih.se
Vid Linnéuniversitetet i Kalmar finns idrotts­
vetenskaplig forskning med naturvetenskaplig
och samhällsvetenskaplig inriktning. Forskare
följer bland annat barns fysiska aktivitet,
kroppskonstitution och upplevda fysiska
självkänsla under lång tid. En av fors­
karna är Anders Raustorp, docent
i sjukgymnastik vid Linnéuniversitetet/
Göteborgs universitet, som bland annat
har introducerat stegräknaren som
metod att främja fysisk aktivitet. Han
forskar även om fysisk aktivitet kopplat till
färdvägar och utformningen av skolgårdar.
Vid Luleå Tekniska universitet pågår
bland annat en studie av ungdomars fysiska
aktivitet och kapacitet. Den görs inom
forskningsämnet sjukgymnastik och Peter
Michaelson, universitetslektor i sjukgymnastik,
är kontaktperson.
Läs mer: www.ltu.se/research/subjects/
Sjukgymnastik/Forskningsprojekt
59 16
MILJONER
i vinst till samhället om
vi har mer idrott i skolan.
MILJONER
är kostnaden för själva
satsningen på idrott.
”Bostadsområden, skolgårdar och andra fysiska miljöer
måste planeras så att de stimulerar lek och rörelse.”
Stefan Kling, skolläkare i Malmö stad
Mer idrott i skolan
lönsamt på sikt
Daglig idrott på schemat kan bli verklighet för alla elever i Malmö. Det
skulle vara en ren vinstaffär för samhället, enligt en hälsoekonomisk analys.
En satsning på att ge alla Malmöbarn
daglig idrottsundervisning under nio år i
grundskolan skulle kosta totalt omkring
4 600 kronor per elev. Vinsten, under tio
år efter avslutad grundskola, beräknas till
38 000 kronor per elev, enligt en slutrapport
som Kommissionen för ett socialt hållbart
Malmö presenterade i våras.
Den oberoende kommissionen, där
forskare från olika discipliner ingick, hade
i uppdrag att ge Malmöpolitikerna förslag
på strategier för att minska den sociala
ojämlikheten, bland annat i hälsa. Förslagen
skulle vara vetenskapligt underbyggda. De
stora sociala skillnaderna mellan stads­
delar och grupper av invånare är väl kända,
men har visat sig vara svåra att påverka.
Kommissionen föreslår bland annat en
satsning på daglig idrott genom hela grund­
skolan, enligt den så kallade Bunkeflomodellen (se artikeln på nästa sida). Bakom för­
slaget ligger en hälsoekonomisk beräkning
som visar vilka effekter nio års daglig skol­
idrott kan få under en tioårsperiod efter
grundskolan, jämfört med om idrotten
ligger kvar på samma nivå som i dag.
För det första skulle mer idrott göra att
eleverna kan förväntas bidra mer till sam­
hällsekonomin, det skulle ge en vinst på
59 miljoner. För det andra skulle kostna­
derna för sjukdom, till exempel fetma- och
diabetesrelaterad sjuklighet, minska med
56 miljoner. Kostnaden för själva satsningen
beräknas till cirka 16 miljoner kronor.
Beräkningarna ska inte ses som exakta
siffror över vinst, utan som illustrationer,
betonar professor Ulf Gerdtham, professor
vid Institutet för hälso- och sjukvårds­
ekonomi. Det handlar om att visa hur eko­
nomiska utvärderingar kan användas och
storleksordningen på hälsovinsterna av
en idrottsintervention.
– Mycket tyder på att det skulle vara
samhällsekonomiskt lönsamt, säger han.
Två förutsättningar, som stöds av
forskningen, ligger i botten för beräkning­
arna. Dels att mer idrott i skolan förbättrar
resultaten i övriga ämnen och gör en högre
andel elever behöriga till gymnasiet, dels att
utbildning har en positiv effekt på hälsan.
Fler idrottslektioner kan i och för sig också
antas ge barnen bättre allmän fysisk hälsa,
vilket i sig skulle minska risken för sjuk­
domar som hänger ihop med inaktivitet.
Men den effekten är, enligt forskarna,
svår att beräkna och tas därför inte med
i rapporten.
Det är mycket viktigt att öka den fysiska
aktiviteten inom skolans ram, anser Stefan
Kling, skolläkare i staden.
– Det skulle ge alla barn möjlighet att,
på lika villkor, röra sig mera.
Men mer idrott på schemat är bara en
av flera betydelsefulla komponenter. Det
behövs till exempel ett livaktigt förenings­
liv, för att alla barn ska få chans att vara
aktiva på fritiden.
– Bostadsområden, skolgårdar och andra
fysiska miljöer måste planeras så att de
stimulerar lek och rörelse. Det ska vara
lätt och roligt att röra sig helt enkelt, säger
Stefan Kling.
Hur det blir med idrottssatsningen i
Malmö är ännu inte beslutat. En arbets­
grupp arbetar med frågan och rapporten är
ute på remiss. I slutet av november ska ären­
det tas upp för beslut i kommunstyrelsen.
Varje år lägger riksdagsledamöter – från
olika partier – fram förslag på satsningar
på att öka barns fysiska aktivitet, till
exempel genom fler idrottslektioner.
De avslås.
fysioterapi 7.2013
23
TEMA: ELEVHÄLSA Text: Hilda Zollitsch Grill
Vem ska hjälpa gråzonsbarnen?
Det undrar skolsjukgymnasterna.
FOTO: COLOURBOX
I hela landet finns bara några
få sjukgymnaster som jobbar
inom elevhälsan. Men behovet
av sjukgymnastens kompetens
inom motorisk utveckling och
fysisk aktivitet är stort.
Skolsjukgymnasterna:
Vi behövs i skolan!
Viktoria Kolm arbetar som sjukgym­
nast inom elevhälsan i Vallentuna kommun
strax norr om Stockholm. Hon är en av
uppskattningsvis fyra (!) sjukgymnaster
i hela landet som har en tjänst inom elev­
hälsan. Det finns visserligen ett antal sjuk­
gymnaster som genom samarbeten eller
egna kliniker kommer i kontakt med barn
och ungdomar i skolan, men det rör sig
ändå bara om en handfull som har fokus
på elevhälsa.
Viktoria är ensam sjukgymnast på Resurs­
centrum dit elevhälsan i Vallentuna hör.
Tidigare, innan skollagen ändrades och krav
infördes på att det måste finnas psykolog­
resurser i skolan, fanns det tre sjukgym­
naster i kommunen, två inom särskolan och
en inom den vanliga elevhälsan. Numera,
sedan början av 2012, ingår både särskolan
och elevhälsan i Viktoria Kolms tjänst.
– Att tillhöra Resurscentrum i stället för
skolhälsovården ger bättre teamförutsätt­
ningar. Jag sitter centralt och har tillgång
till specialpedagog, logoped och flera
psykologer inom min enhet. Men vi har ett
jättebra samarbete med skolhälsovården
också, säger hon.
24
fysioterapi 7.2013
Av hennes arbetstid är 50 procent
schemalagd inom särskolan, 20 procent
går till undervisningsgrupper för barn
med särskilt stödbehov och 30 procent
blir över till elevhälsan. I Vallentuna kom­
mun omfattar elevhälsan 15 skolor med
sammanlagt 4 200 elever från förskolan
till gymnasiet. Även den kommunala trä­
ningsförskolan och språkförskolan ingår
i elevhälsouppdraget.
Viktoria Kolm träffar bara elever via
remiss från skolhälsovården, något som
hon tycker är bra med tanke på hur få tim­
mar hon har till förfogande. Huvuddelen
av remisserna gäller motoriska bedöm­
ningar av lågstadiebarn, där man upptäckt
att de exempelvis har svårt att stå på ett
ben eller tycker att idrotten är tråkig och
har svårt att hänga med. Ofta handlar en
motorisk utredning om barn i gråzonen
som inte tillhör någon diagnosgrupp som
ger dem rätt till stöd och extra resurser
men som ändå har problem i skolan;
kanske svårt att skriva, att sitta stilla
eller delta i leken.
Viktoria Kolm gör också motoriska
utredningar inom ramen för BUS-avtalet
mellan kommun och landsting om utred­
ning av barn med behov av särskilt stöd.
– Medan barnet väntar på en större
neuropsykiatrisk utredning för till exem­
pel adhd kan det vara bra att göra en
motorisk utredning, den kan vara till stor
hjälp i den senare utredningen, förklarar
Viktoria Kolm.
Hon ser ett stort behov av kunskap
om motorisk utveckling hos idrottslä­
rarna, men tycker att det är svårt att få
tiden att räcka till, både sin egen och lärar­
nas, för utbildningsinsatser. Det är också
stor skillnad på hur man ser på ”gråzons­
barnen” på olika skolor inom samma kom­
mun, något som förstås är en ledningsfråga
menar Viktoria Kolm. Vissa skolor satsar
mycket på att stötta så alla elever kan
hänga med, andra satsar nästan ingenting.
De barn som Viktoria kommer i kontakt
med via remiss kan hon stötta genom trä­
ningsprogram som de kan utföra hemma.
– Jag kan aldrig ålägga skolan att träna
med barnet, men på vissa skolor fungerar
det bra att ge återkoppling till personal­
teamet och idrottsläraren. En flicka jag hade
I Malmö jobbar sjukgymnasten Marlene
Olsen Öbrink med elevhälsa sedan sju år
tillbaka. De första åren var hon kommunalt
anställd av Malmö stad och arbetade i fyra
stadsdelsnämnder bland annat med moto­
rikutbildningar, stress, ryggskola, hälso­
dagar och handledning av idrottslärare och
föräldrar. Men efter en omorganisation
förändrades tjänsten och 2011 bestämde
hon sig för att hoppa av och starta eget, inte
minst för att kunna arbeta mer ”hands on”
med behandlingar av enskilda barn. Marlene
Olsen Öbrink nämner precis som Viktoria
Kolm gråzonsbarnen som en grupp med
stort hjälpbehov. I den egna praktiken såg
hon en möjlighet att ta emot dem. I början
arbetade hon via olika underleverantörs­
avtal inom Hälsoval Skåne och hyrde in
sig på vårdcentraler men tyckte det var
svårt att få det att fungera bra.
– Det var tufft ekonomiskt eftersom
rektorerna skulle betala för mina tjänster
på ett annat sätt än tidigare, berättar hon
och konstaterar att pedagogiken går före
hälsosatsningar när det ska satsas pengar
i skolan.
Men efter ett år vände det, Marlene
fick kontakt med flera gymnasieskolor i
samma veva som lap-topanvändningen
kom igång. Flera skolsköterskor såg att
nackbesvären ökade och gick ner i åld­
rarna och började skicka elever till Mar­
lene, som de kände väl sedan tidigare.
Rektorer började också köpa in hennes
tjänster till arbetsplatsträffar och lärarut­
bildningar eller till exempel en ryggskola
för alla elever i en gymnasieskola.
Sedan i somras har hon nu en egen eta­
bleringsrätt, vilket gör det enklare att
utforma verksamheten som hon själv vill
utanför hälsovalet men inom det vanliga
sjukvårdssystemet. Hon ser fyra tydliga
grupper bland dem som söker sig till hennes
FOTO: MÅRTEN ÖBRINK
Viktoria Kolm.
Marlene Olsen Öbrink.
mottagning: Fot- och knäproblem, ryggoch nackproblem inklusive huvudvärk,
ryggproblem till följd av till exempel lättare
skolios och remisser för motoriska bedöm­
ningar. En hel del av de barn och ungdomar
hon träffar är gråzonsbarn. De har ofta
blivit negligerade i den vanliga hälso- och
sjukvåren, som bagatelliserat eller viftat
bort problemen som övergående. Både
Marlene Olsen Öbrink och Viktoria Kolm
tycker att de har mycket att erbjuda dessa
barn, som ofta klarar sig med några få
besök hos sjukgymnast i kombination med
information till föräldrarna och övningar
att göra hemma.
– Ibland träffar jag tioåringar som har
värk och lika stela kroppar som 40-och
50-åringar har. Ofta räcker det med ett
4-6 veckors miniträningsprogram och
information till föräldrarna om ergonomi
och skärmtid, säger Marlene.
Enda kruxet med att ha en egen etable­
ring, enligt Marlene Olsen Öbrink, är hel­
tidskravet som begränsar omfattningen av
sidoverksamheter som kurser och konsult­
uppdrag ute i skolorna. Men hon ser skol­
besök som en del i sin egen utbildning.
– Jag måste ju följa utvecklingen för att
vara bra på det jag gör, säger hon.
OBS! NYTT NAMN
fick till exempel på min inrådan extra
undervisning av idrottsläraren vid några
tillfällen och kunde sedan vara med på
idrotten med de andra barnen, berättar
Viktoria.
Hon tycker generellt att gråzonsbarnen,
där svårigheterna inte omedelbart syns,
behöver större förståelse från idrottslärarna.
Det finns vissa områden som Viktoria
Kolm inte alls hinner med. Ergonomi är ett
område hon istället överlåtit till skolans
specialpedagoger.
– Drömmen vore att kunna ta med sig
ett skelett till skolan och prata ergonomi
och ryggkunskap med eleverna i årskurs 2,
men det låter sig inte göras med alla skolor
och ett trettiotal klasser, säger hon.
En annan dröm är att starta ett övervikts­
projekt med studiedag för lärarna och
prova på-aktiviteter för eleverna, eller en
öppen mottagning för gymnasieelever.
Nej, det är tydligt att det inte saknas idéer,
det är resurserna det hänger på.
FOTO: HILDA ZOLLITSCH GRILL
”Ibland träffar jag tioåringar som
har värk och lika stela kroppar
som 40-och 50-åringar har.”
FÖR ETT LIV I RÖRELSE
Ett funktionellt hjälpmedel för ökad rörelse, aktivitet och funktion. I plagget
finns integrerade elektroder som stimulerar noggrant utvalda muskler.
För personer med spasticitet, rörelsehinder, ökad eller minskad muskelspänning.
Kontakta oss för information och förskrivarutbildning. ✆ 08-410 277 01
[email protected] • www.inerventions.se
fysioterapi 7.2013
25
STUDENTLIV: ENKÄT Text & foto: Lois Steen
Studentlivet är inte bara plugg! Det
blev tydligt när Fysioterapi besökte
Sjukgymnaststudenternas Rikstävling
och pratade utbildning med studenter
från de åtta olika studieorterna.
Uppsala Universitet vann årets
Rikstävling och arrangerar
evenemanget nästa år.
Studenterna
Stockholm
1. Varför vill du bli sjukgymnast och
vilket område vill du jobba inom?
Namn: Maja Nylén
Det känns som ett ädelt yrke! Man jobbar
Ålder: 26 Termin:T5
hela tiden med att få människor att må
Högskola: Karolinska Institutet
bättre och få dem att fungera bättre i sin
Roll i SJG-studenterna:
kropp. Just nu är jag mest intresserad av
SACO-representant i nationella styrelsen,
smärta för den kan uppkomma när som
tillfällig ordförande i lokala styrelsen
helst i livet och av olika orsaker eftersom
den kan vara både fysisk och psykisk. På det
området kan sjukgymnasten även erbjuda
mycket hjälp och vara peppande. Men jag
tycker även att biomekanik är jätteroligt!
2. Vilka saker är du nöjd med
på den utbildningsort du går på?
Jag är jättenöjd med den professionella
nivån på våra föreläsare och lärare, det är
verkligen specialister som föreläser. Det
gör att den information och kunskap vi
får är uppdaterad och aktuell, det känns
väldigt häftigt!
3. Vad skulle kunna utvecklas till det
bättre på Karolinska Institutet?
Jag saknar arbetslivsanknytningen. Just
på KI som har en sådan forskningsinrikt­
ning blir det ibland lite för teoretiskt. Det
behövs mer satsningar på att vi även blir
duktiga kliniker.
26
fysioterapi 7.2013
4. Har du haft praktik? Hur var den?
Ja, jag har haft en längre praktik på
sjukhus inom slutenvården och sedan
två kortare inom geriatrik och pediatrik.
Som helhet har det varit jättebra, men det
hänger på handledaren man får en bra
praktik! Jag har haft tur, medan andra har
mött sjukgymnaster som inte är lämpliga
som handledare. Nu ser jag fram emot en
längre praktik inom primärvården inrik­
tad på led- och muskelområdet.
5. Varför är du medlem
i Sjukgymnaststudenterna?
Den vanliga studentkåren på KI är mest
inriktad på det sociala med fester, kollo
och idrottsaktiviteter och på grundutbild­
ningen får man inte så mycket insyn om
vad LSR gör och vad de kan erbjuda.
Jag gick med i Sjukgymnaststudenterna
redan i T1 och känner att jag får en större
och vidare inblick i mitt framtida yrkesliv.
Det känns viktigt att sätta sig in i vad det
kommer att innebära att jobba som
sjukgymnast.
Färgstark student
från Luleå.
Laget från Göteborg
på väg att vinna
uthållighetstestet.
Stockholmslaget
laddar upp inför
hallonremsstafetten.
tycker till!
Göteborg
Namn: Sara Fendricks
Ålder: 21 Termin:T5
Högskola: Göteborgs Universitet
Roll i SJG-studenterna:
Vanlig medlem, men har tidigare varit
ledamot i den nationella styrelsen.
1. Varför vill du bli sjukgymnast och
vilket område vill du jobba inom?
Jag tycker att det är roligt med träning och
blandningen av fysiologi, träning, männ­
iskor – de här grundstenarna är jättekul!
Jag är sugen på primärvården ända från
början. Det är den bild jag hade av sjuk­
gymnaster från början. Jätteintressant att
få möta människor med olika typer av ska­
dor och behandlingsbehov. Väldigt brett!
2. Vilka saker är du nöjd med
på den utbildningsort du går på?
Vi läser mycket i block, neurologi teori
först och neuropraktik sedan. Det gör det
lätt att knyta an teorin till verkligheten.
Likadant med primärvårdsblocket. Vi har
nya fina lokaler och lärarna är jättebra!
Man blir sedd som en person.
3. Vad skulle kunna utvecklas till det
bättre på Göteborgs Universitet?
Mer interprofessionellt samarbete och
teamkänsla med andra professioner, de
som vi sedan ska samarbeta och jobba
med i vården. Men jag tror det kommer!
4. Har du haft praktik? Hur var den?
Precis varit på strokeavdelning på Sahl­
grenska i 4 veckor. Bra! Stort universitets­
sjukhus, de är vana att ta emot studenter
och vara handledare. Kul att patienterna
behöver mycket sjukgymnastik men givet­
vis tunga öden att möta.
5. Varför är du medlem
i Sjukgymnaststudenterna?
Jag är med för att man får en bra inblick
i sitt kommande yrkesliv, man kommer ur
studentbubblan. Det här med Rikstäv­
lingen är jättekul och träffa blivande
kollegor från hela landet. Tidningen
Fysioterapi är också jättebra! Den gör det
lätt att hänga med i forskningen.
Göteborg
bygger egen
pyramid.
fysioterapi 7.2013
27
STUDENTLIV: ENKÄT
Lund
Namn: David Najafi
Ålder: 28 Termin: T5
Högskola: Lunds Universitet
Roll i SJG-studenterna:
suppleant i lokala styrelsen
Västerås
Namn: Linn Rydén
Ålder: 25 Termin: T5
Högskola: Mälardalens Högskola
Roll i SJG-studenterna:
ledamot i nationella styrelsen
28
fysioterapi 7.2013
1. Varför vill du bli sjukgymnast och
vilket område vill du jobba inom?
Dels har jag ett stort intresse för människo­
kroppen och för träning och dels handlar
det om den sociala biten att få jobba med
människor. Vad jag har velat jobba med
har varierat mycket. I början var jag mest
intresserad av den mentala biten, men nu
lutar det mer åt att vilja jobba med rörelse­
apparaten och biomekanik. Drömmen är
att arbeta i ett sammanhang där maskin
och människa möts.
2. Vilka saker är du nöjd med
på den utbildningsort du går på?
Jag är nöjd med de praktiska momenten
på utbildningen med färdighetsträning
och att utbildningen har en kårorganisa­
tion knuten till sig som har gett många
möjligheter till engagemang och nät­
verkande.
3. Vad skulle kunna utvecklas till det
bättre på Lunds Universitet?
Jag skulle önska en mer genomgående röd
tråd i utbildningen, och att utbildningen
på ett mer konkret sätt lyfte vad det vi lär
oss kan användas till och när.
1. Varför vill du bli sjukgymnast och
vilket område vill du jobba inom?
För att hälsa, att leva bra, alltid har varit
ett stort intresse, även om jag inte är en
idrottsperson. Tack vare att jag blir sjuk­
gymnast kan jag själv göra det och även
förmedla det till andra. Jag tycker om
äldre människor. De är tacksamma och de
förtjänar att ha det bra. Det är också det
som inte behandlas så väl i världen. Där
kan jag ge mycket hjälp som gör skillnad.
2. Vilka saker är du nöjd med
på den utbildningsort du går på?
Vi är ute mycket på praktik jämfört med
andra orter. Vi har också en beteendemedi­
cinsk inriktning som jag lärt mig att gilla.
Den kunskapen är viktig att ha med sig.
3. Vad skulle kunna utvecklas till det
bättre på Mälardalens Högskola?
På vår VFU sprids vi ut över hela Väst­
manland och Sörmland. Det kan vara långt
att åka och man får bara 100 kr per vecka
för att täcka extra boendekostnader. Det
är alldeles för lite!
4. Har du haft praktik? Hur var den?
Jag har nyss varit på Hallstahammars
vårdcentral och jag har gillat allt med
4. Har du haft praktik? Hur var den?
Jag har haft tre längre praktikperioder, alla
tre förlagda på Skånes universitetssjukhus
(SUS). Först på Ortopediska kliniken i
Malmö, sedan på en Internmedicinsk
avdelning i Malmö och den sista på Reu­
matologiska kliniken i Lund. Genomgå­
ende för alla praktikperioder är att man
lär sig så otroligt mycket. Personligen så
upplever jag att jag lär mig mycket mer och
snabbare i kontextbaserade sammanhang.
5. Varför är du medlem
i Sjukgymnaststudenterna?
Främst för att få tillgång till LSR:s hemsida
med all information och för att man får
prenumerationen på tidningen Fysioterapi.
Om LSR:s studentförening
För 150 kr/termin kan du bli medlem i
LSR, som tillvaratar dina intressen och
investerar i din framtida yrkestitel.
Vad får du som studentmedlem?
• Professionsutveckling samt fackligt stöd
• Möjlighet till engagemang i din studentorganisation, vilket ger kontakter och
meriter. Möjlighet att delta i Rikstävlingen.
• Kostnadsfritt medlemskap i en
av förbundets 16 sektioner.
• Möjlighet att söka stipendium
för stöd under utbildningen.
• Försäkringar speciellt för studenter.
• Prenumeration på tidningen Fysioterapi.
Läs mer www.sjukgymnastforbundet.se
praktiken! Den har varit jättebra! En hand­
ledare med handledarutbildning är helt
avgörande för att det ska fungera. På min
tidigare praktik i Gnesta hade min hand­
ledare ingen sådan erfarenhet och då blir
det väldigt ostrukturerat. Det jag ser fram
emot under det här läsåret är en utlands­
praktik i två månader på ett Rehabcenter i
Mexico. Det ska bli jättespännande!
5. Varför är du medlem
i Sjukgymnaststudenterna?
Jag blev inspirerad av en kursare som var
med. Man får många nya kontakter. Vi
erbjuds mycket stöd och hjälp från LSR:s
kansli och studentansvariga där. Det känns
kul, nästan som att allt är möjligt! Det känns
som LSR kan ge all uppbackning man
behöver både under och efter utbildningen.
Namn: Christian Fell
Ålder: 30 år Termin: T5
Högskola: Luleå Tekniska Universitet
Roll i SJG-studenterna:
kassör i nationella studentstyrelsen
1. Varför vill du bli sjukgymnast och
vilket område vill du jobba inom?
Jag ville bli sjukgymnast eller dietist men
sjukgymnastyrket vann eftersom det kändes
mer brett med sina många arbetsområden.
För mig är sport och idrott en viktig del
och jag trodde först att sjukgymnaster hade
mest fokus på idrottsskador. Nu har jag
förstått att det ingår mer rehabilitering vid
sjukdomar. Jag vill antingen jobba med
äldre eller på vårdcentral, det verkar kul!
Jag vill leva ett långt och hälsosamt liv
själv, men även förmedla den kunskapen
till äldre generationer för att få dem att
leva ett aktivt liv.
2. Vilka saker är du nöjd med
på den utbildningsort du går på?
Över lag är det hög kvalitet på undervis­
ningen och så har Luleå sin egen nisch inom
utveckling av e-hälsa. Det finns en god
sammanhållning och det är många som
bor på samma område. Det finns också
många bra alpina aktiviteter under året.
3. Vad skulle kunna utvecklas till det
bättre på Luleå Tekniska Universitet?
Även om föreläsarna är kunniga inom sina
områden så är de inte alltid så pedagogiska.
Hur man lägger upp en föreläsning så att
den blir intressant att lyssna på, det skulle
kunna bli bättre. Jag tror också på en för­
längd utbildning. Just nu är det lite för
kompakt teoretiskt och för lite av praktiskt
handlag.
4. Har du haft praktik? Hur var den?
Vi har vår första praktik i T4 så i våras
var jag ute två gånger fem veckor. Den
ena inom slutenvården (hjärt/lungrehab)
och andra på vårdcentral. Det har varit bra
och lärorikt!
5. Varför är du medlem
i Sjukgymnaststudenterna?
Jag har suttit i styrelsen i cirka 1,5 år,
det är en kul grej! Jag gillar att vara med
och bestämma saker och har ofta åsikter.
I början visste jag inget alls om vad LSR
gör för yrket men nu förstår jag vilken
styrka det är att ha många i ryggen när
man ska påverka. LSR känns som en stor
reklampelare för yrket! Till exempel hur
de jobbat för att göra remissfriheten känd
och för att sjukgymnaster ska kunna få
bli specialister.
salabim.nu
Luleå
Ont i axlar, nacke eller armar?
Om man arbetar flera timmar timmar i sträck vid datorn, riskerar man att drabbas
av t. ex. musarm eller smärta i rygg och nacke. Prova att byta din vanliga datormus mot en Mousetrapper. Det är första steget mot att undvika och förebygga
smärtan – oavsett om du redan känner av den eller inte.
Med Mousetrapper arbetar du med armar och händer centrerade framför kroppen.
Det gör att du kan styra pekaren samt klicka och scrolla med båda händerna och
samtliga fingrar. Helt enkelt mer naturligt, avslappnat, varierat och ergonomiskt.
Prova Mousetrapper i två veckor på jobbet och se vad du tycker. Det är helt
gratis och du gör din beställning på provamousetrapper.se.
Prova gratis!
Har du några frågor är du välkommen att kontakta:
Patrik Amundsson | +46 (0) 722-53 28 82, [email protected]
Magnus Ranäng | +46 (0) 723-19 01 31, [email protected]
Läs mer på www.mousetrapper.se eller besök vårt showroom på
Tegnérlunden 14, Stockholm, tisdag–torsdag kl 9–16.
MOU005_annons_fysioterapi_180x112.indd 1
2013-09-17 14:42
fysioterapi 7.2013
29
STUDENTLIV: ENKÄT
Umeå
Namn: Frida Eriksson
Ålder: 26 år Termin: T3
Högskola: Umeå Universitet
Roll i SJG-studenterna:
ordförande i nationella studentstyrelsen
Uppsala
Namn: Matilda Enman
Ålder: 21 år Termin: T2
Högskola: Uppsala Universitet
Roll i SJG-studenterna:
vice ordförande i lokala studentstyrelsen
30
fysioterapi 7.2013
1. Varför vill du bli sjukgymnast och
vilket område vill du jobba inom?
Yrket har alltid intresserat mig och när jag
pluggade idrottsvetenskap hade jag praktik
hos en sjukgymnast. Jag har inte bestämt
mig för vilket område jag vill arbeta inom,
även om idrottsmedicin är ett stort intresse
hos mig. Just nu vill jag vara öppen för alla
områden.
2. Vilka saker är du nöjd med
på den utbildningsort du går på?
Det är bra struktur och bra upplägg på
utbildningen. Jag har ju studerat på Umeå
universitet förut och är van vid det, det
kan ha viss betydelse också för hur jag
uppfattar allt. Eftersom jag pluggat här
tidigare och kommer från Umeå är jag lite
lugnare nu med att hänga med på högsko­
lans studentaktiviteter även om det finns
väldigt mycket att hitta på här.
3. Vad skulle kunna utvecklas till det
bättre på Umeå Universitet?
Det man ser är att föreläsarna trots sin
kunskap på olika områden inte är så
pedagogiska. De är inte utbildade till
just lärare.
1. Varför vill du bli sjukgymnast och
vilket område vill du jobba inom?
Jag har alltid gillat träning och idrott och
så gillar jag patientkontakten. Läkare
kändes inte som min grej, men jag har en
dröm att jobba med Läkare utan gränser.
Nu kan man åka ut med dem även som
sjukgymnast. Jag vill jobba med barn och
helst på ett universitetssjukhus.
2. Vilka saker är du nöjd med
på den utbildningsort du går på?
Det är bra samhörighet mellan termi­
nerna, man lär sig av varandra och har
mycket aktiviteter ihop. Lärarna lyssnar
på oss och tar emot våra förslag. Vi har
praktik redan i termin ett, sex halvdagar.
3. Vad skulle kunna utvecklas till det
bättre på Uppsala Universitet?
Det är problem med att hitta praktikplat­
ser i Uppsalatrakten. Och det är inte så
många som vill vara handledare. Det gör
att man kan få praktik så långt bort som på
Gotland eller uppe i Falun. Det är svårt att
hitta boende och det är dyrt! 200 kronor
per natt räcker inte som kompensation.
4. Har du haft praktik? Hur var den?
Jag har haft mina sex halvdagar. Det är
4. Har du haft praktik? Hur var den?
Jag har inte haft praktik än, men ska snart
göra det. Men jag kan berätta att Sjukgym­
naststudenterna håller på med en kart­
läggning om hur VFU:n ser ut på de olika
studie­orterna. Syftet är att skanna av verk­
samheten och se vilka olikheter och even­
tuella brister som finns, så att dessa kan
rättas till. Vi hoppas på att kunna presen­
tera resultaten senare i höst.
5. Varför är du medlem
i Sjukgymnaststudenterna?
Jag tog reda på vilka saker som det fanns
att engagera sig i. För vill man förändra
saker kan man inte bara sitta i soffan och
prata om det. Jag vill vara med för att
utvecklas personligen och för att utveckla
det yrke jag ska jobba inom. Genom att
engagera mig i styrelsen får man en extra
stor möjlighet att både få inblick i och
förändra saker och ting.
Glada segrare
från Uppsala.
grymt bra att få den tidiga kontakten med
sitt blivande yrkesområde; hitta yrkes­
känslan och börja möta patienter.
5. Varför är du medlem
i Sjukgymnaststudenterna?
Det är roligt att lära känna andra och att
engagera sig. När man möter studenter
på andra orter, som nu på Rikstävlingen,
kan man både lära känna varandra och
jämföra hur de olika sjukgymnast­
programmen ser ut.
Linköping
Namn: Anders Johansen
Ålder: 28 år Termin: T3
Högskola: Linköpings Universitet
Roll i SJG-studenterna:
ledamot i nationella studentstyrelsen
1. Varför vill du bli sjukgymnast och
vilket område vill du jobba inom?
Jag älskar att jobba med människor och
har tidigare jobbat som reseledare och
inom vården. Dessutom har jag idrotts­
bakgrund och gillar den fysiska aspekten
av yrket. Som sjukgymnast finns man mitt
i detta. Jag vill jobba med primärvård och
lägga upp individuella rehabprogram. Jag
drömmer också om att vara sjukgymnast
för ett allsvenskt fotbollslag, har spelat
mycket fotboll själv.
2. Vilka saker är du nöjd med
på den utbildningsort du går på?
Linköping sticker ut med att använda sig
av PBL (problembaserat lärande). Hard­
core PBL genomsyrar hela programmet!
Varje lärare har en basgrupp om 8 elever.
Det blir en lärartät studieform. Fördelen
är att man får lära sig att tänka själv och
att leta efter svar. Det är bra att komma
igång med det inför att man ska ut i
arbetslivet.
3. Vad skulle kunna utvecklas till det
bättre på Linköpings Universitet?
Det svåra är att veta att man fått med sig
allt, för risken med PBL och många lärare
är att det är svårt att få alla att dra åt
samma håll. De kan fokusera på olika
saker inom ett ämnesområde och det kan
påverka hur tentorna är upplagda.
4. Har du haft praktik? Hur var den?
Jag har haft min första praktik, en vecka
inom äldreomsorgen. Spännande att komma
ut med sjukgymnastiska kunskaper i baga­
get, även om jag redan varit inom vården
förut. Men det ska bli roligare att praktisera
inom ett nytt område nästa gång.
5. Varför är du medlem
i Sjukgymnaststudenterna?
Jag ville aktivera mig så fort jag kunde och
den plats som var ledig var som Linköpings
representant i Sjukgymnaststudenternas
styrelse. Jag har jobbat som chef inom
reseledarbranschen, det har blivit en del av
mig att ta stort ansvar. Dessutom är det kul
att engagera sig och driva saker framåt.
Drömmen är att arbeta med
ett allsvenskt fotbollslag.
Rätt hållning vid sittande
ger rätt förutsättningar för en frisk rygg och nacke
The Original McKenzie
Nack-& Ländryggsstöd
Stöd för hållningskorrigering i sittande. Finns i
flera utföranden för anpassning till individuella
behov i olika stolstyper och kroppsstorlekar.
Ergonomiska kuddar, dynor
och madrasser
Mjukare
mittsektion
Kildynor
Ger en aktiv hållningskorrigering
som ger en sitttällning där ryggen
behåller sin naturliga S-form.
Fler kliniker
behövs som
återförsäljare.
Kontakta oss för mer information.
Extra skivor
NeckRest 2.0
för höjdjustering
huvudkudde
Sektionsbyggd huvudkudde med
anpassningsbar höjd i 6 nivåer. Ger ett optimalt
stöd i både liggande på rygg och på sidan.
Scanergo ab,
Solkraftsvägen 33
135 70 Stockholm
Tel: 08-770 25 00
Fax: 08-770 25 70
[email protected]
BilKudden och CarRest
Ryggstöd som ger en bra och
komfortabel sittställning i fordonssäten.
E-shop med inloggning för Återförsäljare
www.scanergo.se
fysioterapi 7.2013
31
STUDENTLIV: GENUS Text & foto: Hilda Zollitsch Grill
Kursplaner hanterar
inte genusfrågor
Genus kan man förklara som den
sociala aspekten av kön. Det handlar om att
medvetandegöra de normer och strukturer
i samhället som formar vår uppfattning om
och attityder till kvinnor respektive män.
Genusperspektiv inom vården kan beskri­
vas som att se hälsa och ohälsa som ett
samspel mellan biologiska faktorer och
mäns och kvinnors livsvillkor. I högskole­
förordningen finns krav på att genusanalys
och genusmedicin ska finnas med i kurs­
målen och examineras. Trots detta saknar
vårdutbildningarnas kursplaner ett genus­
perspektiv, konstaterar Malin Materton,
forskare och projektledare för ett genus­
projekt vid Uppsala universitet.
– Om studenterna inte får grundläggande
kunskap om genusteori och genusmedicin
så riskerar de senare, som legitimerade
sjukgymnaster, att bryta mot hälso- och
sjukvårdslagen om rätt till vård på lika
villkor, säger hon.
I ett vårdyrke är det särskilt viktigt att
vara medveten om sina egna antaganden
och fördomar om andra människor, efter­
som det påverkar bemötande och bedöm­
ningar. Ett exempel är hur man utformar
informationsmaterial till föräldrar så att
det inte blir exkluderande och bara vänder
sig till kärnfamiljer.
Genusperspektivet är också relevant
som reflektion över vilka normer som
finns på arbetsplatsen och omger yrkes­
rollen, menar Malin Masterton.
På sjukgymnastutbildningen i Uppsala
har studenterna kunnat delta i ett frivilligt
projekt med syfte att granska sjukgymnastoch logopedutbildningarna ur ett genus­
perspektiv. Efter en introduktionsdag med
föreläsningar i genusteori och genusbiologi
32
fysioterapi 7.2013
FOTO: CATARINA OLSSON
Läroboksbilder av en förälder visar bara mammor, aldrig en pappa.
När sjukgymnaststudenter i Uppsala genusgranskade sjukgymnast­
utbildningen såg de att kurslitteratur och föreläsningar är fulla av
stereotypa bilder av kvinnor och män.
Order uppifrån krävs, men Malin Mas­
terton tror att krav från studenterna också
kan driva på utvecklingen.
– Att man kan erbjuda ett genusperspek­
tiv kan ju bli en framtida rekryteringsfråga
för utbildningarna, säger hon.
Sjukgymnaststudenterna Andrea
Malin Masterton, forskare och projektledare
för genusprojektet vid Uppsala Universitet.
fick studenterna bland annat göra littera­
turgranskningar och observera föreläsare
och kurskamrater ur ett genusperspektiv.
Sedan sammanställde Malin Masterton
observationerna i en rapport. Den ska
sedan bland annat användas som underlag
i dialog med vårdutbildningarnas program­
kommittéer om genusperspektivet i kurs­
planer och undervisning.
Malin Masterton tror inte att man på
utbildningarna är införstådd med att det
finns ett krav i högskoleförordningen om
att det ska finnas med ett genusperspektiv
i undervisningen.
– Det borde i så fall synas i kursmålen
och det gör det inte, så troligen finns det
inte så mycket.
Hon har stor förståelse för att lärarna
tycker att det är svårt och menar att det
behövs resurser i form av till exempel
arbetsgrupper som tittar på hur man ska
få in genusfrågan i kursmålen.
Wittmar, 24 år, och Andrés Flores Delgado,
31 år, hoppade på Uppsala universitets genus­
projekt, och fick sig en rejäl tankeställare.
– Det var intressant men jobbigt med ett
nytt perspektiv. Man får syn på sig själv,
konstaterar Andrea Wittmar som går
termin 3.
Hon har alltid varit intresserad av genus­
frågor och blev nyfiken på genusprojektet
utifrån sin framtida roll som yrkesverksam
sjukgymnast.
– Genusfrågor är fortfarande i stor
utsträckning en kvinnofråga och en ”skyl­
digfråga”, men det borde intressera alla,
tycker hon.
Hon tycker att genusfrågor ytterst hand­
lar om medmänsklighet, vad det innebär
att vara medmänniska och om att få syn på
vilka förutfattade meningar man själv har
i mötet med patienter.
Andrès Flores Delgado, som går termin 6,
nickar instämmande.
– Vi jobbar med människor och genus­
frågor närmar sig frågor om etik, bemötande
och respekt och griper in i andra fördomar
om härkomst, ålder med mera, fyller han i.
Andrès valde att bland annat granska en
lärobok i lungfysiologi som används på
sjukgymnastutbildningen och fann att
texten visserligen är könsneutral men att
mannen används som norm när det till
exempel gäller riktvärden för lungvolym
Andrea Wittmar och Andrés
Flores Delgado tycker att
studenter behöver bli mer
genusmedvetna och mer
kritiska till kurslitteraturen.
”Det var intressant men jobbigt
med ett nytt perspektiv. Man får
syn på sig själv.”
Andrea Wittmar, termin 3
trots att kvinnors lungvolym är mindre om
man tittar på gruppnivå. Även lärobokens
bilder gav anledning till eftertanke – bilder
där barn och föräldrar förekom visade
uteslutande mammor, inga pappor.
Andrés Flores Delgado, som själv är
pappa till två små pojkar, ler lite och ruskar
på huvudet. Som föräldraledig pappa såg
han tydligt hur starka normerna är kring
föräldraskap, både hos män och hos kvinnor.
Andrea Wittmar valde i sin litteraturgransk­
ning en amerikansk bok om leder, och rea­
gerade på hur patienterna genomgående
beskrivs olika om de är män eller kvinnor.
– Männen beskrevs utifrån sina yrken
medan kvinnorna beskrevs utifrån sina
fritidsintressen och sin sociala roll, till
exempel som mamma eller hustru.
Bägge två tycker att kurslitteraturen
borde granskas mer kritiskt av studenterna.
– Vi utgår från att kurslitteraturen är
objektiv och sväljer allt som fakta. Vi är
för okritiska till att till exempel bara man­
nen används som norm, säger Andres.
Andrea Wittmar tycker att studenterna
behöver bli mer genusmedvetna.
– Man måste vara observant på till
exempel att gruppresonemangen bygger
på genusstrukturer.
Själv har hon genom projektet blivit
medveten om att detta med jämställdhet
”inte är färdigt än”, att man måste gå på
djupet för att få syn på strukturerna. I den
taltidsgranskning hon gjorde under lektio­
nerna såg hon till exempel att killarna fick
och tog sig betydligt mer taltid än tjejerna,
trots att de var i minoritet. Tjejerna satt
längre fram och ställde korta, tydliga frågor
medan killarna i stället oftare satte sig
längre bak och kom med påståenden eller
egna utläggningar.
Kort om Genusprojektet
• Under vårterminen 2013 utbildades
sju studenter vid Uppsala universitet
som genusgranskare. Syftet var att
granska ett brett spektrum av sjukgymnast- och logopedutbildningarnas delar
ur ett genusperspektiv för att hitta
luckor i undervisningen. Ett långsiktigt
mål är att inkludera genusperspektiv
i respektive program. Projektet har
finansierats med pengar från Jämställdhetskommittén vid Vetenskapsrådet
för Medicin och Farmaci.
• Genusteori utgår från en analys av
kön men innefattar även andra identitetstillhörigheter som klass, etnicitet,
funktionshinder, trosuppfattning, ålder,
könsidentitet eller sexuell läggning. De
olika identitetskategorierna inverkar på
varandra. Man kan alltså inte enbart se
till kön eller enbart se till funktionshinder
när man gör en så kallad maktanalys.
Lästips:
(O)jämställdhet i hälsa och vård – en
genusmedicinsk kunskaps­översikt,
Goldina Smirthwaite, SKL 2007.
fysioterapi 7.2013
33
FORSKNING Redaktör: Lois Steen • [email protected]
Evidens stärker professionen
FOTO: KENNET RUONA
”Att forska innebär
en stor frihet, men också
ansvar och hårt arbete.”
Ur ett patientperspektiv och samhällsekonomiskt
perspektiv är det viktigt att det finns evidens för sjuk­
gymnastiska åtgärder – det stärker vår profession. Ur ett
personligt perspektiv så tror jag att forskning ofta hand­
lar om ett starkt intresse, en drivkraft och en nyfikenhet
att få fördjupa sig i ett ämne och försöka få svar.
Att forska innebär en stor frihet, men också ansvar
och hårt arbete. Det är stor konkurrens om forsknings­
anslagen, och finansiering är ju en förutsättning för
att kunna forska. Bidragsgivarna måste tycka att forsk­
ningen är intressant och viktig. Det gäller att kunna
formulera nya, intressanta forskningsfrågor och att
skriva bra ansökningar, vilket inte alltid är så lätt.
Klinisk forskning är ofta tidskrävande; att planera
studierna, att finna lämpliga patienter, att genomföra
mätningar och behandlingar för att sedan utvärdera
resultaten. Därefter ska all data analyseras och presen­
teras, så att resultaten kan spridas.
Att sprida forskningsresultaten, såväl vetenskapligt
som populärvetenskapligt, är oerhört viktigt. Det är
förstås glädjande att kunna visa att en viss behandling
eller åtgärd har effekt, men det är minst lika viktigt att
påvisa när en åtgärd inte har haft den förväntade effek­
ten. Systematiska översiktsartiklar, där resultaten från
vetenskapliga publikationer sammanställs och värderas
kan ge en god vägledning över vilka metoder det finns
evidens för.
En utmaning är att hinna ta del av all den nya kunskap
som forskningen genererar och att överföra den i kliniken.
Trots besparingar och anställningsstopp är det viktigt
att skapa utrymme i det kliniska arbetet och att hinna
bedriva professions- och utvecklingsarbete. Nya tränings­
metoder måste kanske införas och det är viktigt att
använda reliabla och valida utvärderingsinstrument
för att kunna planera och utvärdera åtgärder. Ett för­
ändringsarbete tar tid och det kräver flexibilitet, tålamod
och stöd.
Jag har för egen del en kombinationsanställning vilket
gör att jag har möjlighet att både forska, undervisa och
ha en klinisk förankring. Dessa tre områden är viktiga
och berikar varandra även om det ibland är svårt att få
tiden att räcka till. Forskning ger en ytterligare dimen­
sion till sjukgymnastyrket som är kul och utmanande,
vilket jag varmt kan rekommendera!
Christina Brogårdh
Universitetslektor, docent, leg. sjukgymnast,
Lunds universitet samt Skånes universitetssjukhus
FORSKNING I KORTHET
Hjärtsjukdom dubbelt så
vanligt i utsatta områden
KTH-forskare kan tillverka
mänskliga reservdelar
Ny träningsmetod ska
förebygga fall bland äldre
Hjärt-kärlsjukdom är mer än dubbelt så
vanligt bland personer som bor i mindre
välbeställda områden jämfört med dem
som bor i mer välbeställda områden. På
initiativ av Hjärt-Lungfonden har en stor
pilotstudie genomförts i Göteborg inom
ramen för SCAPIS, Swedish Cardiopul­
monary Bioimage Study. Resultaten
presenteras i Hjärt-Lungfondens Hjärt­
rapport 2013. Studien visar att hjärt-kärlsjukdomar är mer än dubbelt så vanliga
bland personer som bor i ekonomiskt
mindre välbeställda områden jämfört med
dem som bor i mer välbeställda områden.
Det är även tre gånger så vanligt med diabetes i socioekonomiskt svagare områden.
Den som idag slitit ut sina höftleder kan
få nya konstgjorda höftleder inopererade.
Men dessa kan innebära så väl biverkningar och komplikationer som en hög
prislapp. Nu har forskare vid Kungliga
Tekniska Högskolan KTH tagit fram
biomaterial som möjliggör att mänskliga
reservdelar kan produceras utan att
ovanstående problem uppstår.
– Vi har lyckats laga brutna ben på
råttor med hjälp av vårt biomaterial. De
material vi tillverkar ska stödja cellerna så
att de kan växa i och på det. Materialet är
alltså inte passivt utan aktivt, det styr och
optimerar bentillväxten, säger Minna
Hakkarainen, professor vid KTH.
Drygt 400 äldre över 75 år, som nyligen
fått rollator eller hemtjänst, testar i en ny
forskningsstudie en ny träningsmetod för
att förhindra fall. Forskare vid Uppsala universitet samarbetar med Uppsala kommun
samt Mälardalens högskola. Syftet är att
utvärdera och jämföra effekten av regelbunden träning på förekomsten av fall och
fallskador samt sjukvårdskostnader och
kostnader för stöd i hemmet. Deltagarna
delas in i tre grupper: en erbjuds balans och
styrketräning via hemträningsprogram
samt promenader, en erbjuds balans och
styrketräning via hemträningsprogram
samt promenader i kombination med
motiverande samtal samt en kontrollgrupp.
34
fysioterapi 7.2013
Text & foto: Hilda Zollitsch Grill AVHANDLING
En patient med sensorisk hyperreaktivitet, SHR, är lungfrisk men
har lika inskränkt bröstkorgsrörlighet och hög andningsfrekvens som
en patient med svår KOL. Det finns
ingen bot, men sjukgymnastik
lindrar symtomen.
I media kallas det doftallergi men
den korrekta beteckningen är sensorisk
hyperreaktivitet, SHR. Det är dock en
betvivlad diagnos, även bland många lung­
läkare, berättar Ewa-Lena Johansson,
specialistsjukgymnast i lungmedicin som
disputerat på en avhandling om denna
patientgrupp.
Ewa-Lena Johansson arbetar inom
öppenvården mot astma- och allergienheten,
lungmottagningen och foniatriska mot­
tagningen vid Sahlgrenska universitets­
sjukhuset i Göteborg. I sin kliniska vardag
träffar hon många patienter med SHR, de
flesta kommer på remiss från astma- och
allergimottagningen. SHR är en relativt
vanlig sjukdom som drabbar ungefär sex
procent av befolkningen, framför allt
medelålders kvinnor. Det är en nedprio­
riterad grupp konstaterar Ewa-Lena
Johansson. En orsak är att det saknas
kunskap om SHR.
– Många har tidigare fått astmamediciner
men de här patienterna har normal lung­
funktion och är lungfriska, så de blir ju inte
hjälpta av astmamediciner, förklarar hon.
En patient som har SHR har en störning
i luftvägarnas så kallade TRP-receptorer
som gör att en liten mängd kemisk sub­
stans, till exempel parfym, utlöser en jätte­
reaktion med intensiv hosta, slembildning,
rinnande ögon, yrsel, huvudvärk, tryck
och smärta över bröstet och så vidare.
Reaktionen har ingenting med luktsinnet
eller nervus olfactorius att göra, det är
nervus trigeminus som hanterar impulser
från den överretade receptorn.
– Det kan vara en lika stark reaktion
som om du skulle andas in koncentrerad
ammoniak, jämför Ewa-Lena Johansson.
Diagnosen ställs med hjälp av ett test,
capsaicintestet, där man registrerar host­
reaktionen vid olika koncentrationer av
capsaicin, det starka ämnet i chili. Ett mycket
jobbigt test för en patient med SHR.
Eftersom det saknas kunskaper om
SHR har ett syfte med avhandlingen varit
att belysa sjukdomen. I sammanlagt fyra
studier har hon visat att ansträngnings­
provokation i kall luft ökar capsaicinkäns­
ligheten men inte påverkar lungfunktionen.
Hon har också visat att provokation med
torrbehandlad och koldioxidförstärkt luft,
vilket motsvarar en rejäl ansträngning för
luftvägarna, nedreglerade både hosta och
capsaicinkänslighet.
– Det var ett något förvånande fynd. Om
det är den torra luften eller koldioxiden
som är orsak vill vi studera vidare.
Den tredje studien visade att SHRpatienterna kan jämföras med KOLpatienter när det gäller bröstkorgsrörlighet
och andningsfrekvens, trots att de alltså
är lungfriska.
FOTO: SUSANNAH ELERS
Sjukgymnastik kan
lindra luftrörsbesvär
Ewa-Lena Johanssons forskning visar att ett
hemträningsprogram kan lindra luftrörsbesvär.
Det finns ingen bot för sjukdomen men
den fjärde delstudien visade att ett tolv­
veckors hemträningsprogram med
rörelse-, andnings- och avspänningsöv­
ningar ökade bröstkorgens rörlighet och
minskade känslan av tryck över bröstet.
Dessutom noterades lite överraskande en
positiv påverkan på capsaicinkänsligheten,
kanske en följd av andningsövningar, tror
Ewa-Lena Johansson som konstaterar att
sjukgymnaster har mycket att erbjuda
denna grupp då det inte finns någon
annan behandling tillgänglig.
SYFTE
RESULTAT
TITEL
Belysa olika aspekter av symtom
och reaktioner från luftvägarna
och bröstkorgen hos patienter
med SHR och utvärdera effekten
av ett sjukgymnastiskt behandlingsprogram.
Ansträngningsprovokation i kall luft ökade
capsaicinkänsligheten men påverkade inte
lungfunktionen. Vid provokation med torr
koldioxidberikad luft nedreglerades hostan
och känsligheten för capsaicin. Sjukgymnastisk behandling ökade bröstkorgsrörligheten
och minskade upplevelsen av tryck över
bröstet och känsligheten för capsaicin.
Airway reactions and breathing
movements in sensory hyperreactivity, Göteborgs universitet, 2013
Länk till fulltext:
http://hdl.handle.net/2077/31722
fysioterapi 7.2013
35
FACKPRESS Redaktör: Åsa Fagerström • [email protected]
Forskare efterlyser mer
prerehab i cancervården
ONKOLOGI Prerehab är ett relativt
modernt begrepp, men nu publiceras en
genomgång av den forskning som finns på
området. I regel fokuserar prerehab på
konditionsträning, styrka och uthållighet
för att skapa bästa möjliga utgångsläge
inför behandling och återhämtnings­
perioden därefter. Men färska studier
visar att det finns mer att göra. Exempelvis
kan sväljövningar vara väsentligt före
operation av tumör i huvud eller nacke,
medan bäckenbottenövningar före
operation av prostatacancer minskar
risken för urinläckage.
Patienter som fått cancerbesked är, i
regel oroliga för att prognosen försämras
ifall de måste avvakta innan behandling
sätts in. Ändå brukar det ofta bli en viss
väntetid. Oavsett om denna handlar om
dagar eller veckor kan tiden ses som ett
”fönster” för möjligheten att stärka
patienten både kroppsligt och mentalt.
Prere­habilitering verkar ge allra bäst
effekt då den inkluderar både fysisk och
psykologisk intervention, skriver fors­
karna. Ett psykosocialt stöd i samband
med diagnosen har redan kunnat kopplas
till förbättrad behandlingseffekt vid pro­
stata-, bröst- och äggstockscancer. En
vidare prerehabilitering kan öka patientens
chanser att fullfölja rekommenderad
behandling – och därmed även chansen
till överlevnad – ytterligare. Artikelförfat­
tarna tror att en rehabiliteringsmodell
som minskar funktionsnedsättning genom
prerehab kommer att visa sig lönsam för
alla parter – både vad gäller livskvalitet
på individnivå, och för samhället genom
minskade sjukvårdskostnader. Vad som
är de mest kostnadseffektiva insatserna
återstår dock att reda ut.
Prere­hab verkar ge bäst effekt
då den inkluderar både fysisk
och psykologisk intervention.
FOTO: COLOURBOX
Det finns goda möjligheter att förbättra cancervården genom ”prerehabilitering”. Rätt åtgärder under
tiden mellan diagnostillfälle och
behandling kan förbättra patientens
fysiska och mentala hälsa för framtiden, menar två Harvardforskare.
Silver JK, Baima J. Cancer prehabilitation: an opportunity to decrease treatment-related morbidity,
increase cancer treatment options, and improve
physical and psychological health outcomes.
Am J Phys Med Rehabil. 2013 Aug;92(8):715-27.
Isbad efter träning utan effekt
I studien rekryterades
20 unga män. Hälften randomiserades till
en interventionsgrupp, som fick löpträna
40 minuter på ett lätt nedåtsluttande löp­
band (10 grader), och därefter genomgick
20 minuters nedkylning av benen. För­
sökspersonerna stod under denna tid
i femgradigt vatten upp till låren, något
som upplevdes plågsamt kallt av flertalet.
KRYOTERAPI
36
fysioterapi 7.2013
Kontrollgruppen tränade på samma sätt
men genomgick ingen kylbehandling.
Försökspersonerna i båda grupperna
följdes under tre dagars tid, med början en
timme efter avslutad träning. De jämförde
bland annat träningsvärk (ömhet vid
trappgång nedåt), muskelstyrka (quadri­
ceps), muskelsvullnad, samt förekomsten
av markörer för inflammation i blodprov
(CCL2). Varken vad gällde styrka eller
muskelömhet kunde några signifikanta
skillnader noteras mellan de två grup­
perna. Svullnad, i form av förändring av
lårets omkrets, kunde inte ses i någon av
grupperna. I kylbehandlingsgruppen fanns
dock, efter 6 timmar, en icke signifikant
tendens till mindre inflammationsmarkörer
än i den andra gruppen.
Forskarna bakom studien konstaterar
att deras resultat inte tyder på att det finns
grund för rekommendation om kryoterapi
efter träning.
Crystal NJ et al. Effect of cryotherapy on muscle recovery and inflammation following a bout of damaging
exercise. Eur J Appl Physiol. 2013 Jul 20, e-pub ahead.
Deltagarna i studien kylde
bara benen upp till låren.
FOTO: COLOURBOX
Nedkylning av musklerna efter hård
träning är en metod som ibland til�lämpas inom idrotten. Det kan exempelvis handla om att hoppa ned i ett
iskallt bad efter träningspasset. En ny
studie visar dock inga belägg för att
sådan kryoterapi har positiv effekt på
vare sig styrka eller träningsvärk.
Intervallträning kan vara
extra effektivt för kvinnor
Intervallträning är ett etablerat sätt
att få en maxeffekt av träning på kort
tid, och metoden kan innebära extra
fördelar för kvinnor.
Fotvalvens utformning
påverkar fotsulans belastning
Mindfulnessbaserad terapi
vid colon irritable kan funka
Meniskskada: Inga skillnader
mellan operation och träning
Hur påverkas trycket på fotsulan då vi
bär en tung utrustning, och spelar det
någon roll hur våra fotvalv är utformade?
Septembernumret av Physical Therapy har
ett militärt tema. I en av artiklarna har
forskare intresserat sig för hur soldater
belastar sina fötter då de bär tung utrust­
ning. 97 män och 18 kvinnor ingick i stu­
dien. Försökspersonerna gick på special­
anpassat löpband under tre olika förhål­
landen: med enbart uniform, med 20 kilos
respektive 40 kilos packning. De bar
militärkängor under samtliga tester.
Forskarna kunde slå fast att det fanns en
signifikant koppling mellan ett lågt fotvalv
och ökad belastning i stortå-området,
både med och utan utrustning. På motsva­
rande sätt gav höga fotvalv en ökad belast­
ning på fotens mediala del. Däremot fann
forskarna att den relativa tryckfördel­
ningen inte förändrades nämnvärt vid
ökad vikt på packningen.
Det finns preliminär evidens som visar att
mindfulnessbaserad terapi, MBT, har god
effekt på vissa störningar med somatise­
ring. Det visar en systematisk genomgång
av studier av MBT vid bland annat fibro­
myalgi, CFS (kroniskt trötthetssyndrom)
och IBS (colon irritable).
Mindfulnessbaserad terapi har länge
ansetts kunna lindra vissa av de problem
som ofta finns med i sjukdomsbilden vid
dessa diagnoser, såsom kronisk smärta,
depression och ångest. Enligt denna nya
metaanalys finns numera en växande
vetenskaplig grund för att så är fallet.
Mindfulnessbaserad stressreduktion
och mindfulnessbaserad kognitiv terapi
visade generellt bättre effekt än mer
ospecifik MBT.
I studiens subanalyser fann forskarna
bäst, men sparsam, evidens för god effekt
av MBT vid IBS (minskad smärta, symp­
tom, ökad livskvalitet).
Vid meniskskada och artros står valet
ofta mellan artroskopisk operation och
sjukgymnastik med anpassad träning.
Men ett halvår senare spelar det inte stor
roll vilken behandling man väl bestämde
sig för, enligt en nyligen publicerad studie.
I studien randomiserades 351 patienter
med meniskskada samt lätta till måttliga
artrosförändringar till en av två olika
behandlingar: artroskopisk meniskektomi
följt av rehabiliterande sjukgymnastik
alternativt sjukgymnastik (med rätt att
välja kirurgi i ett senare skede).
Vid uppföljning efter såväl 6 som 12
månader saknades signifikanta skillnader
mellan grupperna vad gällde funktionell
förbättring eller oönskade händelser.
Slutsatsen är dock inte glasklar;
30 procent av de som randomiserats
till enbart sjukgymnastik valde att ändå
genomgå operation före studiens
halvårsuppföljning.
Goffar SL et al. Changes in dynamic plantar
pressure during loaded gait. Phys Ther. 2013
Sep;93(9):1175-84.
Lakhan SE, Schofield KL. Mindfulness-based therapies in the treatment of somatization disorders: a
systematic review and meta-analysis. PLoS One.
2013 Aug 26;8(8):e71834.
Katz JN et al. Surgery versus physical therapy
for a meniscal tear and osteoarthritis.
N Engl J Med. 2013 May 2;368(18):1675-84.
FOTO: COLOURBOX
TRÄNINGSEFFEKT I en amerikansk studie
har 8 män och 8 kvinnor testats vad gällde
bland annat syreupptagning och hjärtfrek­
vens under intervallträning, HIIT (high
intensity interval training). Deltagarna
sprang sex fyra-minuterspass på löpband
i den maxfart de kände sig kunna klara av.
Tre olika längder på återhämtning mellan
intervallerna testades; 1, 2 och 4 minuter.
Männen valde genomgående ett högre
löptempo, men kvinnorna jobbade hårdare
vad gällde hjärtfrekvens och procent av
maximal syrekonsumtion. Detta, menar
forskarna, visar att intervallträning för­
modligen innebär en
ännu större tränings­
effekt för kvinnor än
för män. Den subjek­
tiva uppfattningen av
uttröttning och åter­
hämtning var lika hos
båda könen.
Resultaten bekräftar
tidigare forskning som
visat på bäst tränings­
effekt när förhållandet
mellan intervall och vila motsvarar 2:1. I
detta fall bedömdes tvåminuterspauserna
som optimala för såväl kvinnor som män.
Under träningspassen hade studiedelta­
garna inte tillgång till feedback vad gällde
hjärtfrekvens eller syreupptagning. En
intervallträning som innebär att man
upplever sig ”ge järnet”, med vila enligt
2:1-principen, rekommenderas för bästa
resultat.
Laurent CM et al. Sex specific responses to s
elf-paced, high-intensity interval training with
variable recovery periods. J Strength Cond Res.
2013 Jul 8. E-pub.
fysioterapi 7.2013
37
FORSKNING PÅGÅR Redaktör: Birgit Rösblad • [email protected]
SAMMANFATTNING
Rörelserädsla är ett centralt område för oss sjukgymnaster. Oavsett vad vi arbetar med så
består en stor del av vår vardag av att på olika sätt få människor att våga röra sig. Att vara
rädd för att röra sig är inget patologiskt, utan en högst normal reaktion på ett hot mot något
som vi upplever som obehagligt. Många människor lider dock av sin rädsla på så sätt att det
hindrar dem att leva det liv de önskar. Mest välstuderat är förekomsten av rörelserädsla hos
människor med långvarig smärta, men även människor som inte har ont oroar sig för att
fysisk aktivitet kan skada dem. Att arbeta systematiskt med människors tankar och föreställningar
i kombination med att de får pröva att göra det som de oroar sig för har visat sig framgångsrikt.
Utmaningen för oss sjukgymnaster är att integrera vår gedigna specifika sjukgymnastiska
kompetens med de behandlingsprinciper som visat sig effektiva. Vidare så behöver vi också
utöka vår kunskap om rörelserädsla in i andra mer outforskade områden. I denna artikel
kommer du som läsare att bli bekant med vad rörelserädsla är och hur du kan lära dig att
känna igen det. Du kommer också att få en inblick i hur vi som sjukgymnaster kan arbeta med
människor som är rädda för att röra sig.
Rörelserädsla
Ett centralt begrepp för sjukgymnaster
FOTO: EVA DALIN
Majoriteten av oss sjukgymnaster har en
MARI LUNDBERG
Leg. sjukgymnast samt
specialistsjukgymnast
i ortopedisk kirurgi,
docent, Ortopedkliniken,
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.
38
positiv attityd till att röra sig. Själva ordet rörelse
har enligt en studie gjord av vår finska kollega
Camilla Wikström-Grotell däremot hela 66 syno­
nyma betydelser, och många människor vi möter
i vårt yrke har inte en positiv attityd till att röra
sig. Under det senaste decenniet har begreppet
rörelserädsla, även kallat kinesiofobi, arbetat sig
in som ett välkänt begrepp för oss sjukgymnaster.
Vad är då rörelserädsla, vem är rädd för att röra
sig och vad innebär det för oss sjukgymnaster?
Vad är rörelserädsla?
Jag vill påstå att rörelserädsla och kinesiofobi är
centrala teman inom sjukgymnastik. Oavsett var vi
arbetar och vilka patientgrupper vi möter så arbetar
vi under en stor del av vår dag med att få människor
att våga röra sig. Rädslan kan se olika ut. En del
patienter är rädda för att utlösa smärta, men andra
kan vara rädda för att utlösa en ny astmaattack eller
att få en ny infarkt. Det vi vet mest om är vad rörelse­
rädsla betyder för människor med smärta, men vi står
nu inför en tid när kunskapen håller på att överföras
till andra för oss sjukgymnaster viktiga områden.
Begreppet rörelserädsla lanserades 1995 av
Johan Vlaeyen. Under den här tiden var Johan pro­
fessor i psykologi vid universitetet i Maastricht och
han hade under en längre tid intresserat sig för
människors beteenden i samband med smärta.
fysioterapi 7.2013
Baserat på olika teorier, som lagts fram i Tampa, USA,
några år tidigare, lade Vlaeyen och hans medarbetare
fram en modell över hur rörelserädsla skulle kunna
hänga ihop med andra faktorer som verkade vara
relevanta för utvecklande av långvarig smärta.
Modellen kallades ”kognitiv-beteende rädsla-undvikande modell” (cognitive-behavioural fear-avoidance
model)(1). Rörelserädsla definierades i denna
modell som ”en specifik rädsla för rörelse och fysisk
aktivitet som ( felaktigt) antas orsaka ny skada”.
Enligt Johan Vlaeyens modell (se figur 1) så färgas
smärtupplevelsen av hur man som människa tänker
kring smärtan. Att å ena sidan tänka negativa tankar
om smärtan kallas att man har katastroftankar och
de skapar i sin tur rädsla. Katastroftankarna och
rädslan för att röra sig leder till att patienten undviker
att röra sig och konsekvensen blir att kroppen inte
används som den är gjord för (disuse) vilket leder till
nedstämdhet och nedsatt funktionsförmåga (disability). Å andra sidan så leder inga katastroftankar till
att man konfronteras med hotet, i detta fall rörelse och
aktivitet, vilket leder till ett snabbare tillfrisknande.
Sedan dess att Johan Vlaeyen lanserade sin hypo­
tetiska modell så har intresset för rörelserädsla
fullkomligt exploderat. År 1995 fanns det bara en
enda vetenskaplig artikel som behandlade ämnet
och i dag är det flera hundratals olika artiklar som
berör ämnet. Själva modellen har också utvecklats
över tid och faktorer så som betydelsen av tilltro till
Figur 1. En förenklad version av Johan Vlaeyens
Tillfrisknande
Skada
kognitiva-beteendemodell av rädsla–undvikande.
Dysfunktion
Nedstämdhet
Undvikandebeteende
Tidigare
smärtsamma
upplevelser
Rörelserädsla
Katastroftankar
Konfrontation
Inga
katastroftankar
Faktaruta 1. Sammanfattning av de mest centrala begreppen i relation till kinesiofobi
Smärtrelaterad rädsla
Smärtrelaterad rädsla
Kinesiofobi
”innefattar rädsla för smärta, rädsla för
att skada, rädsla för fysisk aktivitet och
så vidare”
”en specifik rädsla för rörelse och fysisk
aktivitet som (felaktigt) antas orsaka
ny skada”
”en överdriven, irrationell och begränsande
rädsla för fysisk rörelse och aktivitet som
ett resultat av en känsla av sårbarhet för
smärtsam skada”
patientens egen förmåga (self-efficacy) och en ökad
uppmärksamhet mot kroppens signaler (hypervigilance) har placerats in i modellen (2). Vidare så finns
det stöd för att en ökad ångestbenägenhet och infor­
mation som man uppfattar som hotande, ökar kata­
stroftankarna. Det intressanta med fenomenet rörelse­
rädsla är att det inte enbart utvecklats som en veten­
skaplig företeelse utan det är i hög grad ett kliniskt
fenomen som många sjukgymnaster känner igen.
Intresset för rörelserädsla har också kommit att spridas
till andra områden än ”smärta”, så som till exempel
rädsla för att röra sig efter en hjärthändelse (3).
Begreppsförvirring
Rörelserädsla är något som alla sjukgymnaster tycks
kunna relatera till. De flesta säger sig någon gång,
eller ofta, ha träffat en människa som de uppfattat
som rädd för att röra sig. Så såg det sannolikt ut
även innan namnet rörelserädsla blev ett känt
begrepp, det vill säga att man som sjukgymnast
kände till företeelsen. Det som kan te sig förvir­
rande är att det florerar olika uttryck som säger sig
täcka in ”rörelserädsla”. Begreppen smärtrelaterad
rädsla (pain-related fear), rörelserädsla (fear of
movement) och kinesiofobi (kinesiophobia) används
som synonyma begrepp i litteraturen, även om det
är en skillnad i betydelse mellan dem (se faktaruta
1). Kinesiofobi beskrevs 1990 som ett tillstånd där
patienten har ”en överdriven, irrationell och begränsande rädsla för fysisk rörelse och aktivitet som ett
resultat av en känsla av sårbarhet för smärtsam
skada”. Fem år senare kom begreppet rörelserädsla,
och det definierades då som ”en specifik rädsla för
rörelse och fysisk aktivitet som (felaktigt) antas
orsaka ny skada”. För närvarande används termen
smärtrelaterad rädsla mycket i litteraturen, vilket
är en bredare och mer generell term, som omfattar
all typ av rädsla i relation till smärta och inte bara ➤
fysioterapi 7.2013
39
FORSKNING PÅGÅR
Faktaruta 2. Förteckning över de instrument som finns tillgängliga på svenska
för att screena för konsekvenser av smärtrelaterad rädsla.
Instrument
Kort beskrivning
Svensk version
Psykometriska
egenskaper
Pain Beliefs
Screening
Instrument
(PBSI)
Screena för vilka patienter med muskuloskeletal
smärta som löper risk att
utveckla nedsatt funktionsförmåga.
Formuläret är framtaget i Sverige, men
är baserat på redan befintliga formulär.
Formuläret har befunnits vara
tillförlitligt på patienter med
muskuloskeletal smärta och det
finns även stöd för dess validitet.
Formuläret täcker över
smärtintensitet, disability, tilltro till sin egen
förmåga, rädsla–undvikande och katastroftankar.
Örebro
Musculoskeletal
Pain Screening
Questionnaire”
Screena för vilka patienter
med smärta som har störst
behov av tidiga insatser.
Innehåller psykosociala
variabler, bemästrande,
funktion, stress, sinnesstämning och inställning
till rädsla–undvikande.
Pain Disability Index, Tampa Scale
for Kinesiophobia, Coping Strategy
Questionnaire, Self-Efficacy Scale)
Formuläret är framtaget i Sverige, men
är baserat på redan befintliga formulär.
(Outcome evaluation questionnaire,
Activities of daily activities in patients
with chronic pain scale, Coping strategy
questionnaire, Fear Avoidance Beliefs
Questionnaire, Pain and Impairment
Relationship Scale)
➤ rörelse. Fear-avoidance beliefs är ett exempel på ett
begrepp som är svårt att direktöversätta till svenskan.
För det mesta används fear-avoidance beliefs även
i svenskan. Steven Linton översätter det som
rädsla–undvikande–inställning.
Det kan tyckas förvirrande med alla begrepp.
Vlaeyens definition av rörelserädsla anses vara den
mest lättillgängliga, men det finns en skillnad mellan
rörelserädsla och det starkare begreppet kinesiofobi.
Att vara rädd för att röra sig är i de flesta fall en helt
normal reaktion. Som exempel kan ges den rädsla
som de flesta nyopererade känner när de ska upp
och stå första dagen efter operation. Det är inget
konstigt att vara rädd för det. Om man däremot
fastnar i ett beteende som innebär att man konse­
kvent undviker att röra sig, av rädsla för att kunna
få mer ont eller skada sig på nytt, då har rädslan
sannolikt övergått i ett mer fobiskt tillstånd. Oavsett
vad vi kallar det så är alla begrepp, eller begrepps­
liga definitioner, konstruerade av forskare för att
beskriva ett syndrom och inte en sjukdom i sig själv.
Vem är rädd för att röra sig?
Förekomsten av kinesiofobi är särskilt väl beskriven
i patientgrupper där smärta är det dominerande
40
fysioterapi 7.2013
Formuläret har befunnits vara
tillförlitligt samt ha validitet
för patienter med långvarig
muskuloskeletal smärta.
inslaget i symtombilden. Kinesiofobi har konstaterats
hos patienter med fibromyalgi, kroniska trötthets­
syndrom, komplexa regionala smärttillstånd och
främre korsbandsskada (4). Det är också vanligt
förekommande hos patienter med ländryggssmärta,
nacksmärta, och hos patienter med hos patienter
med arm-, nacke- och skulderbesvär. Man har också
kunnat se att män skattar högre grad av rörelserädsla
än kvinnor (5).
Forskare i Örebro har visat att människor som
hade en förhöjd grad av rädsla-undvikande inställ­
ning har en ökad risk med upp till två gånger att
över tid utveckla ryggbesvär (6). Holländska fors­
karna har funnit höga nivåer av kinesiofobi i den
allmänna befolkningen (7).
Hur rörelserädsla är relaterat till funktion och
återgång till idrott har intresserat många. Sjukgym­
nast Nina Buer har visat att ju högre grad av rädsla–
undvikande-inställning patienter med frakturer hade
desto högre var risken att patienten hade smärta
och saknade full muskelstyrka vid uppföljningen (8).
Ortopeden Nicklas Olsson och hans medarbetare
har visat att de som skattade hög grad av rörelse­
rädsla hade sämre funktion efter en hälseneruptur.
Forskargruppen kring Joanna Kvist i Linköping har
också en hel del spännande forskning på gång kring
rädsla och återgång till idrott.
Under de senaste åren har man tillämpat tan­
karna om rörelserädsla från Vlaeyens hypotetiska
modell till områden som cancer och hjärtbesvär.
Som sjukgymnast är det logiskt att tänka att rädsla
för rörelse inte bara behöver vara relaterat till
smärta, utan till så många andra saker såsom att
förlora självständighet eller funktion. Betydelsen
av att inte kunna röra sig så som man brukar är
särskilt intressant. I tidigare intervjustudier kunde
vi visa att människor som inte kan röra sig så som
de önskar har en känsla av att förlora sin identitet
(9). I en intervjustudie ifrån Luleå anser de inter­
vjuade att det är bland annat rädslan för att röra
sig som är kopplad till att man tror att man ser på
kroppen som skör och att fysisk aktivitet kan skada
den ytterligare.
Hur vet man om någon
är rädd för att röra sig?
Då rörelserädsla är ett abstrakt begrepp så fångas
det bäst av ett frågeformulär. Det finns flera olika
frågeformulär att välja bland och för att hitta rätt så
behöver man fundera över vilket syftet är (10, 11).
Det finns instrument som är framtagna för att
screena, det vill säga hitta personer som löper risk
för att utveckla konsekvenser av smärta, sedan
finns det instrument som är framarbetade för att
bedöma nivån av rörelserädsla eller för att utvärdera
utfallet av en rehabiliteringsinsats.
Örebro Musculoskeletal Pain Screening Question­
naire syftar till att screena för vilka patienter som
har störst behov av tidiga insatser. Formuläret
innehåller 25 frågor som innehåller psykosociala
variabler, coping (bemästrande), funktion, stress,
sinnesstämning och inställning till rädsla–undvikande.
Frågorna summeras till en totalsumma och delas in
i tre kategorier: hög risk, medelrisk och låg risk.
Formuläret är utvecklat i Sverige och har befunnits
ha goda mätegenskaper för patienter med långvarig
muskuloskeletal smärta.
Pain Belief Screening Instrument är även det fram­
arbetat i Sverige för att screena för vilka patienter
med muskuloskeletal smärta som löper risk att
utveckla nedsatt funktionsförmåga (disability).
Formuläret säger sig täcka in smärtintensitet, disa­
bility, tilltro till sin egen förmåga (self-efficacy),
rädsla–undvikande och katastroftankar och är en
sammansättning av flera andra formulär. Formuläret
har funnits vara tillförlitligt på patienter med
muskuloskeletal smärta och det finns även stöd
för dess validitet, (se faktaruta 2).
Bedömning och utvärdering
Det finns flera olika instrument som säger sig
bedöma smärtrelaterad rädsla och närliggande
begrepp däribland Fear Avoidance Beliefs
Questionnaire, (FABQ) och Tampa Scale for Kinesio­
phobia (TSK), (se faktaruta 3).
Fear-Avoidance Beliefs Questionnaire (FABQ)
mäter rädsla–undvikande-inställning (fear-avoidance beliefs) till hur fysisk aktivitet och arbete
påverkar smärtan. FABQ består av 16 påståenden,
indelade i två olika faktorer: fysisk aktivitet och
arbete. Varje påstående besvaras på en sjugradig
skala från 0 (instämmer inte alls) till 6 (instämmer
helt). Svaren summeras sedan till en totalsumma
från 0 till 96, där höga poäng indikerar att patienten
har en hög grad av rädsla–undvikande–inställning.
Den svenska versionen av FABQ används flitigt
men det finns ingen vetenskaplig publikation som
stödjer dess validitet. Det finns en modifierad ver­
sion av FABQ, vilken kallas MFABQ, som visat sig
vara tillförlitlig för att använda på en svensk smärt­
population.
Tampaskalan för kinesiofobi (TSK) säger sig mäta
patientens skattning av kinesiofobi. TSK består av
17 påståenden, där varje påstående kan skattas från
1 = Håller inte alls med till 4 = Håller med helt.
➤
Faktaruta 3
Förteckning över de instrument som finns tillgängliga på svenska för att mäta kinesiofobi och närliggande begrepp
IInstrument
Kort beskrivning
Svensk version
Psykometriska egenskaper
Fear-Avoidance
Mäter rädsla–undvikandeBeliefs Questionnaire inställning till hur fysisk
(FABQ)
aktivitet och arbete påverkar smärtan.
Det finns en modifierad
version av FABQ, vilken
kallas MFABQ.
Tillförlitlig för att använda
på en svensk smärtpopulation.
Tampa Scale for
Kinesiophobia (TSK)
Det finns en svensk version, TSK-SV.
TSK-SV har visat sig vara
tillförlitlig och det finns
stöd för dess validitet på
patienter med långvarig
ryggsmärta.
Mäter patientens subjektiva skattning av kinesiofobi.
fysioterapi 7.2013
41
FORSKNING PÅGÅR
Faktaruta 4 Jämförelse mellan graderad aktivering och kognitiv exponering
Teori
Graderad aktivitet
Kognitiv exponering
Instrumentell inlärning
Kognitiv teori
Teknik
Positiv förstärkning av en förutbestämd Kognitiva processer i vilka rädslan aktiveras, katastroftankar
kvotering av aktiviteter.
utmanas och förkastas vilket resulterar i en minskning av hotet
av det ursprungliga smärtsamma stimulit.
Uppmärksamhet
Uppmärksamhet ges till de positiva för- Fokus är på att upprätta en individuell hierarki baserad på det
stärkare som identifieras, när den i för- smärtrelaterade stimulit.
väg bestämda kvoten uppnås.
Aktiviteter
Inkluderar individuellt anpassade
övningar baserade på patientens funktionella kapacitet och individuella
arbetsbelastning.
Baseras på en hierarki av rädslan och de överkänsliga aspekterna av rädslan.
➤ Totalsumman varierar mellan 17 och 68. Ett högt
värde på TSK (>37) indikerar kinesiofobi. Mätfelet,
det vill säga det fel som själva instrumentet kan upp­
visa är 3 poäng. Detta gör att ett värde mellan 34 och
40 bör få dig att som sjukgymnast gå vidare och
fördjupa dig i hur din patient resonerar när det gäller
att röra sig med sin smärta.
Hur kommunicerar vi då detta oss emellan och
till andra vårdgivare och hur skriver vi i journalen?
Som vi talat om tidigare så är kinesiofobi ingen
sjukdom och det är inte en egenskap man har eller
inte har, vi kan därför inte tala i termer av att någon
har eller inte har kinesiofobi. Vi kan däremot
uttrycka oss i termer av att patienten i fråga verkar
ha en förhöjd grad av kinesiofobi.
Det kan vara förvirrande att läsa om TSK i den
vetenskapliga litteraturen eftersom det finns många
olika versioner av skalan. Även i Sverige finns det
olika versioner. Det finns en svensk validerad version
av TSK, vilken kallas TSK-SV. Den anses ha goda
mätegenskaper för patienter med långvarig rygg­
smärta (12). Sedan 2012 finns även en svensk version
som avser att skatta rörelserädsla hos patienter med
hjärtbesvär, TSK-SV Heart (13). På LSR:s hemsida
kan du hitta såväl formuläret som manualen för
TSK-SV.
Oavsett vilket formulär du väljer att använda så
får du endast en skattning. Det ger ingen fastställd
diagnos, men det ger oss ytterligare en pusselbit
i det stora pussel vi lägger när vi vill ringa in en
patients problem.
Vad kan vi göra med informationen?
Som sjukgymnaster så strävar vi efter att människor
ska återfå eller upprätthålla funktioner så att de får
återerövra sin kropp och kan känna rörelseglädje.
42
fysioterapi 7.2013
Om en människa vi möter uppvisar tecken på rädsla
för att röra sig, så behöver vi ha en strategi för att
bemöta den rädslan.
Att vi som sjukgymnaster möter människor som
är rädda för att röra sig är inget nytt. Det nya som
hände i och med att Johan Vlaeyen och hans kollegor
lanserade sin modell är att rörelserädsla blev något
som vi började fundera över mer systematiskt.
Forskningen kring rörelserädsla har i första hand
drivits av psykologer, i nära samarbete med sjuk­
gymnaster. Baserat på de ovan beskrivna principerna
så utvecklade Vlaeyen och hans medarbetare i nära
samarbete med Steven Linton och hans kollegor ett
behandlingsprogram som visade sig vara mycket
effektivt på rädsla och undvikandebeteende hos
patienter med långvarig ryggsmärta. (14). Program­
met var ett slags kognitiv exponering, baserat på
principerna för kognitiv beteendeterapi. Att sjuk­
gymnaster varit delaktiga i den behandling av kine­
siofobi som visat sig framgångsrik är tydligt, men
på vilket sätt är inte så väl beskrivet.
De två olika behandlingsalternativ som presenterats
som likvärdiga är instrumentell graderad aktivering
och kognitiv graderad exponering. Båda behand­
lingsalternativen liknar varandra i det avseendet att
de båda syftar till att gradvis öka aktivitetsnivån,
smärtan till trots. Däremot så skiljer sig de åt i de
bakomliggande teorierna och i hur man tillämpar
behandlingen (se faktaruta 4). En randomiserad
kontrollerad studie utförd i Holland visade ingen
skillnad på funktion eller reduktion av rörelserädsla
mellan behandling med graderad aktivering och KBT.
Graderad aktivering är baserad på Skinners
operanta inlärningsteorier, vilket innebär att de
beteenden vi lär oss blir instrument att förändra
något och uppnå något som är önskvärt. I relation
till kinesiofobi handlar det då om att patienten som
rör sig uppnår en ökad funktion. Sannolikheten att
vi fortsätter att använda det vi lärt oss ökar om vi får
något vi vill ha omedelbart efteråt, som till exempel
minskad smärta efter träning. Därför kallas operant
inlärning även motivationsinlärning. Man säger då att
beteendet är förstärkt. När man vill förändra ett
beteende är positiv förstärkning det absolut bästa sättet
att uppnå ett positivt resultat. Detta kan vara en extra
utmaning i samband med behandling av långvarig
smärta där träning initialt kan ge mera smärta.
Kognitiv exponering däremot innebär att patienten
utmanas i sina tankar och föreställningar i att utföra
det som aktiverar rädslan, och patientens katastrof­
tankar utmanas. Detta innebär att om patienten är
rädd för att falla när hon/han går i trappa så består
behandlingen av att låta patienten träna på just det.
Det finns starka stöd för att upplevelsen av att
pröva ett nytt beteende är mycket mer effektiv än
rationella argument. Om vi omtolkar detta till rädslan
för att röra sig så är det viktigt att patienten får
uppleva hur det är att röra sig trots sina besvär, och
inte bara ges rådet att det är bra att röra sig. Som
sjukgymnast består utmaningen i att välja den typ
av aktiviteter som utmanar patientens rädslor, men
som är på en sådan nivå att patienten får en positiv
upplevelse av att röra sig. För mer detaljerad läsning
om hur man kan lägga upp sina behandlingsprinci­
per hänvisar jag till följande referenser (14–15).
Framtidsvisioner
Än så länge så vet vi allra mest om hur vi ska göra när
rörelserädsla har uppkommit. Däremot så är det
inte lika väl studerat hur vi kan göra för att undvika
att människor blir så rädda att de undviker att röra
sig. Det är spännande studier på gång och jag får
flera mail i veckan av kreativa, nyfikna kollegor som
önskar undersöka hur vi som sjukgymnaster kan
arbeta med rörelserädsla inom våra olika uppdrag.
Hanna Lotzke på Spine Center AB i Göteborg
håller som bäst på med att undersöka vilken effekt
det har att som sjukgymnast systematiskt arbeta med
människors rädslor och undvikandebeteende innan
planerad ryggkirurgi. Då vi vet att kirurgin i sig inte
ändrar människors tankar och föreställningar är
tanken att genom att försöka arbeta med dessa innan
kirurgin så har patienten bättre förutsättningar att
kunna återgå till ett aktivt liv efter kirurgin.
Maria Bäck, nydisputerad kollega på Sahlgrenska
Universitetssjukhuset i Göteborg, ska under hösten
2013 starta en studie som avser att undersöka vilken
roll rörelserädsla har för utfallet av hjärtrehabilitering.
Så sent som i förra veckan hade jag mailkontakt
med en kollega i Skåne som vill undersöka rörelse­
rädsla hos barn. Smärtteamet på Karolinska sjuk­
huset har varit aktiva inom området och framför allt
då psykolog Richard Wicksell. Det vi saknar kunskap om är vad det är som gör att
rörelserädsla uppkommer över huvudtaget. Nästa vår startar en studie på
Östra sjukhuset i Göteborg där vi ska undersöka förekomsten och utvecklingen
av rörelserädsla hos barn som frakturerar sig.
Jag får ofta frågan hur rörelserädsla uttrycks och varierar i olika kulturer.
Det är ett område som vi vet väldigt lite om. Det finns en studie ifrån Schweiz
där man kunnat visa att förekomsten av kinesiofobi var högre hos de människor
som inte var födda i Schweiz. Det är intressant att veta hur det kommer sig att
människor från andra länder har en högre förekomst av kinesiofobi, ännu mer
intressant är att ta reda på vad vi ska göra med den informationen?
Andra områden som jag tänker där vi som sjukgymnaster kan motverka att
rörelserädsla uppkommer är inom skolan och idrottens värld. På min fritid är
jag aktiv som tränare för ett flicklag i fotboll och slås ofta av attityden föräldrar
har till att fortsätta röra sig vid lättare skador så som stukningar och olika typer
av överbelastningsskador. Här kan jag se att många har bilden av att rörelse
kan skada mer. Här har vi ett viktigt uppdrag i att vara med och skapa kunskap
om kropp och själ på alla nivåer i samhället.
Det finns många nya frågor som behöver besvaras och det är det som gör
hela fenomenet till ett så spännande fält för oss sjukgymnaster, och det är vi
studenter, aktiva kollegor och forskare, det vill säga vi sjukgymnaster som ska
göra jobbet. Riktigt spännande ska det bli! REFERENSER
• 1. Vlaeyen J, Kole-Snidjers M, Rotteveel A, Ruesink R, Heut P. The role of fear of movement/
(re)injury in pain disability. J Occup Rehab 1995;4:235-252.
• 2. Vlaeyen JW, Linton SJ. Fear-avoidance model of chronic musculoskeletal pain: 12 years on
Pain. 2012 June;153(6):1144-7. Epub 2012 Feb 8.
• 3. Bäck, M. Exercise and physical activity in relation to kinesiophobia and cardiac risk markers in coronary artery disease. Göteborg: Institutionen för medicin, Göteborgs Univ.; 2012.
• 4. Nijs J, Roussel N, Van Oosterwijck J, De Kooning M, Ickmans K, Struyf F, Mira Meeus M,
Lundberg M. Fear of movement and avoidance behavior towards physical activity in chronic
fatigue syndrome and fibromyalgia: State of the art and implications for clinical
practice. Accepted for publication in Clinical Rheumatology.
• 5. Bränström H, Fahlström M. Kinesiophobia in patients with chronic musculoskeletal pain:
differences between men and women.
J Rehabil Med. 2008 May;40(5):375-80. doi: 10.2340/16501977-0186.
• 6. Buer N, Linton SJ. Fear-avoidance beliefs and catastrophizing: occurrence and risk factor in
back pain and ADL in the general population. Pain 2002;99(3):485-91.
• 7. Houben RM, Leeuw M, Vlaeyen JW, Goubert L, Picavet HS. Fear of movement/injury in the
general population: factor structure and psychometric properties of an adapted version of the
Tampa Scale for Kinesiophobia. J Behav Med 2005;28(5):415-24.
• 8. Linton, S. J., Buer, N., Samuelsson, L. & Harms-Ringdahl, K. (2010). Pain-related fear, catastrophizing and pain in the recovery from a fracture. Scandinavian Journal of Pain, 1, 38-42.
• 9. Lundberg M, Styf J, Bullington J. Experiences of moving with persistent pain--a qualitative
study from a patient perspective. Physiother Theory Pract. 2007 Jul-Aug;23(4):199-209.
• 10. Lundberg M, Jansson B, Styf J. On what patients does the Tampa Scale for Kinesiophobia
fit? Physiother Theory Pract, 2009;25:495-506.
• 11. Lundberg M, Verbunt J, Ekman A, Simmonds M. The assessment of fear-avoidance, painrelated fear, kinesiophobia and related constructs - a critical review. Pain Res Treat,
2011:494196. Epub 2011 Nov 15.
• 12. Lundberg M, Carlsson S, Styf J. A psychometric evaluation of the Tampa Scale for Kinesiophobia - from a physiotherapeutic perspective. Physiother Theory Pract 2004;20(June):1-13.
• 13. Bäck M, Jansson B, Cider Å, Herlitz J, Lundberg M. Validation of an instrument to detect
kinesiophobia (fear of movement) in patients with coronary artery disease. J Rehabil Med
2012;44(4):363-69.
• 14. Vlaeyen J, Morley S, Linton SJ, Boersma K, De Jonj J. Pain-Related Fear: Exposure-Based
Treatment for Chronic Pain. Seattle: IASP Press, 2012. p. 196.
• 15. Lundberg M. Kinesiofobi. Lund: Studentlitteratur, 2008. p. 184.
Denna artikel finns i pdf-format på www.fysioterapi.se under fliken Forskning.
fysioterapi 7.2013
43
ANNONSER Annonskontakt: Mie Karlsson, 08-556 960 14, [email protected]
PLATS- & ETABLERINGSANNONSER
Är Du intresserad av Idrottsmedicin/OMT och tycker det är
stimulerande att arbeta i en verksamhet med utveckling och
forskning inom området.
Då är det kanske Dig vi söker?
Vi är ett sammansvetsat rehabteam på 25 sjukgymnaster och arbetar i nya stora
lokaler på Sophiahemmet. Rehabenheten har ett mycket nära samarbete med
ortopeder på mottagning och operation.
Kliniken bedriver en högspecialiserad verksamhet inom området artroskopisk
kirurgi och rehabilitering, där framförallt idrottsrelaterade skador i knä, axel, fotled,
höft och armbåge behandlas.
Kliniken arbetar gemensamt med Centrum för Idrottskadeforskning och
Utbildning (CIFU) Karolinska Institutet för att utveckla ämnesområdet. Kliniken är
också ackrediterad FIFA Medical Centre of Excellence.
Krav: Klar specialist inom Idrottsmedicin/OMT enligt LSR alternativt godkänd för
övergångsregler inom Vårdval Specialist Sjukgymnastik/Stockholms Läns Landsting.
Läs mer om kliniken på www.capioartroclinic.se
Vid frågor kontakta:
Rehabchef Karna Karlsson, 08-406 26 35, [email protected]
Facklig representant Sjukgymnast Med Dr Christina Mikkelsen, 08-406 26 96,
[email protected]
Välkommen med din ansökan via mail till Karna Karlsson senast den 15 nov -13.
Lidingö Ortopedmedicinska Team AB
söker
Leg. Fysioterapeut med eller utan auktorisering/egen etablering.
Kliniken är en specialistmottagning med läkare, psykolog
och fysioterapeuter.
Har kontinuerlig internutbildning, modernt gym och apparatur
samt gruppträningsrum.
Kontaktperson; Karin Gibo Leg. Fysioterapeut
[email protected] 073 545 1911 www.lomtab.se
Unikt tillfälle att köpa en stor väl
inarbetad sjukgymnastklinik i Täby
på ca 300 kvm med goda träningsmöjligheter.
Huvudinriktning är OMT och idrottsskador.
Kliniken har funnits sedan början av 60-talet. Den ligger i
Näsby Park Centrum intill en husläkarmottagning.
Det finns ledig plats för en sjukgymnast med auktorisation.
Kontakta Roy Persson Tel. 0701701371 eller
[email protected]
Ersättningsetablering i GÖTEBORG/VÄSTRA GÖTALAND till salu.
Vi söker Sjukgymnaster!
För budgivning (senast mitten november) se www.vgregion.se
För mer info kontakta Lars Molin tel. 073-923 38 48 alternativ
Gothia Sjukgymnastik tel. 031-55 22 11
Stockholm Spine Center är Sveriges största specialistklinik för rygg- och nackproblem.
Vi arbetar utifrån ett biopsykosocialt förhållningssätt och strävar mot att vara den
kompletta ryggkliniken. Vi har lokaler på Löwenströmska sjukhuset i Upplands Väsby
samt i Garnisonen på Karlavägen i Stockholm.
Under 2014 skall vi utöka vår verksamhet och behöver flera nya sjukgymnaster.
SE TILL ATT DU SYNS
I FYSIOTERAPI
NÄSTA ÅR!
Vi söker därför erfarna sjukgymnaster som skall bedöma och behandla våra försäkringspatienter, primärbedöma SLL-patienter som kommer på remiss med kirurgisk
frågeställning samt arbeta med postoperativ rehabilitering. Vi behöver även en
sjukgymnast som skall ersätta en föräldraledighet på vår ryggkirurgavdelning VT 2014,
och som därefter fortsätter att arbeta med pre- och postoperativ träning i kombination
med avdelningsarbetet.
Kontakta vår säljare på Ad4You
Mie Karlsson på tel: 08–556 960 14
Kvalifikationer: Du bör ha många års erfarenhet som sjukgymnast och av att arbeta
med rygg- och nackpatienter samt god förmåga att bemöta och hantera människor
med akut och långvarig smärta. Specialistkompetens är meriterande men inte ett krav.
Du skall ha vidareutbildning inom rörelse- och stödjeorganen, smärta och träning.
Utgivningsplan 2014
Nr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
44
Bokning
9 dec -13
27 jan
24 feb
31 mars
12 maj
9 juni
16 sep
29 sep
10 nov
Material
12 dec -13
30 jan
27 feb
3 april
15 maj
12 juni
19 sep
2 okt
13 nov
fysioterapi 7.2013
Lev bilagor
10 jan
14 feb
14 mars
25 april
2 juni
6 sep
4 aug
17 okt
28 nov
Utgivning
23 jan
27 feb
27 mars
8 maj
19 juni
19 sep
14 aug
30 okt
11 dec
Tillträdesdatum och tjänstegrad: Till vår kirurgavd på Löwenströmska behövs du
from 7 januari 2014, övriga tjänster from 1 februari eller enligt överrenskommelse.
Du kan arbeta heltid eller deltid. Vi tillämpar provanställning i 4 månader.
Sista ansökningsdatum: 2013-10-31
Maila din ansökan till: [email protected]
Vid frågor kontakta:
Sjukgymnast Roland Fransson: [email protected]
Överläkare Vibeke Blecher: [email protected]
Överläkare Peter Försth: [email protected]
PRODUKT / ÖVRIGT
– En helt ny design!
Kontakta oss:
Jag kommer att avveckla min verksamhet i oktober och säljer därmed
2 st eldrivna britsar, värmebehållare på hjul, planscher, skelettdelar,
TNS, psoaskuddar m.m.
Ring på tel 070-7710028 eller mejla [email protected]
för ytterligare info.
EVIDENSBASERAD STEGRÄKNING SOM GER RESULTAT
Validerade stegräknare och en vetenskapligt baserad webbtjänst för
FaR®. Läs mer på keepwalkingmedical.se och keepwalking.se.
GLÖM INTE BOKA!
Du har väl inte glömt att boka in dig i nr. 9?
Passa på att synas i slutet på året när våra
läsare planerar för kurser och inköp 2014.
Jag ger dig mer
information om
utgivningsdatum,
annonsformat och
annonspriser.
Välkommen!
Kontakta mig!
ANNONSBOKNING
Mie Karlsson
e-post: [email protected]
telefon: 08 – 556 960 14
fysioterapi 7.2013
45
ANNONSER
KURSANNONSER
tser kva
r
Pla
A
xa
.
tt
rs är att vä
gå ku
Fördjupa dina kunskaper
Utvecklas
ö st
ih
Få nytändning
B- kurs
ber
-30 novem
27
Stockholm
C-kurs
ber
-30 novem
27
Stockholm
D-kurs
Svenska McKenzieinstitutet erbjuder ett kursutbud
från grundläggande kunskap om MDT till certifierad examen på en hög nivå. Våra kursledare
har internationell lärarexamen och är aktivt
verksamma inom MDT.
Anmäl dig idag och hitta inspirationen och
glädjen i ökad kunskap!
r
9 novembe
6Jönköping
Examen
Göteborg
ber
23 novem
Kurser våren 2014
A-kurs
Lumbalryggen
Göteborg
Stockholm
D-kurs
12-15 mars
7-10 maj
B-kurs
Cervikal- och Thorakalryggen
Stockholm
2-5 april
Avancerad problemlösning,
manuella tekniker,
övre extremitet
Stockholm
9-12 april
Examen
Stockholm
24 maj
C-kurs
Examen i MDT kan vara en
del av din specialistkompetens.
Problemlösning, workshops,
nedre extremitet
Stockholm
i mars (exakt datum
Du vårt
har väl
sett vårt kursprogram!
Se
kursprogram
för 2013
www.ibk.nu
www.ibk.nu
46
fysioterapi 7.2013
meddelas senare)
Mer information om kurserna
www.mckenzie.se
KURSANNONSER
Höst och vinter/vår 2014
STOCKHOLM 12 - 13/12 2013 UMEÅ 6 - 7/2 2014
LULEÅ 13 - 14/2 2014 LUND 20 - 21/3 2014
(2 dagar) Kommunikation och fysisk aktivitet som smärtbehandling.
Kognitiv Rehabiliteringsterapi (KRT)
Se hit du som är sjukgymnast och
är intresserad av globala hälsofrågor
och internationellt hälsoarbete!
UMEÅ 8 - 9/2 2014
(2 dagar) Medicinsk träningsterapi (MTT) för nack och skuldersmärta -
huvudvärk. Axel-, armbåge- och handledssmärtor - dysfunktion i övre extremitet.
Läs internationell hälsa, ett påbyggnadsår i
Thailand 2014/2015 − en personlig såväl som yrkesmässig upplevelse. Ansök senast 15 januari 2014.
LULEÅ 15-16/2 2014
LUND 22-23/3 2014
Medicinsk träningsterapi för thorakala och lumbala ryggsmärtor ischias. Höft-, knä- och ankelsmärta - dysfunktion i nedre extremitet.
För mer info kontakta [email protected]
Anmälan: [email protected] | www.holteninstitute.com | tel: 0707-344 102
Läs mer på
VÅRTERMINEN 2014
UPPDRAGSUTBILDNINGAR i NEUROVETENSKAP
Sveriges bästa kurser i manuell terapi
NYHET!! ReSet grundkurs: 23/11 NYHET!!
NYHET!! ReSet grundkurs: 7/1 NYHET!!
FMT grundkurs: 8-10/1 & 5-7/2
SNAP: 6-7/3 & 3-4/4
• Perspektiv på neurosjukvård, 7,5 hp
• Stroke,
ett tvärprofessionellt vårdkedjeperspektiv,15 hp
• Traumatiska ryggmärgsskador, 7,5 hp
YTTERLIGARE INFORMATION OCH ANSÖKNINGSHANDLINGAR
www.neurophys.gu.se UTBILDNING - UPPDRAGSUTBILDNINGAR
- NEUROVETENSKAP och PSYKIATRI - KURSINFORMATION
Läs mer på spinalapproach.com
GUNNEL CARLSSON, UNIVERSITETSLEKTOR
[email protected], tel: 031-342 37 43
Kurs i ledmanipulation, mixad teknik
ANNIKA BÄCK, KURSSEKRETERARE
[email protected], tel: 031-342 12 29
Nästa kurs i Stockholm 16-17 november.
Fullständigt kursprogram och webbanmälan
winback.se
KURSAVGIFT: 9.400 kr/ 7.5 hp
SISTA ANMÄLNINGSDAG: 15 nov 2013
i mån av plats kan anmälan tas emot fram till kursstart
Kurser Kursbeskrivning:
Kinesiotape KT1:
hösten
2013!
KT1 introducerar deltagarna i kinesiotape metoden. Screening- och muskeltester samt tejpapplikationer utifrån vanliga diagnoser introduceras.
Kinesiotape KT2/KT3:
För deltagare som genomfört KT1. Lär dig metodens korrektionstekniker och deras användningsområden i förhållande till specifika diagnoser.
Vi utbildar enligt ett internationellt utbildningskoncept med originaltejpen
Kinesio Tex Gold!
Kurskalender:
5/11
6-7/11
12/11
20/11
26-27/11
28/11
2-3/12
Formthotics fotbäddar, Ystad
KT1, Ystad
KT 5h repetition, Ystad
KT 3h introduktion, Ystad
KT2/KT3, Ystad
Formthotics fotbäddar, Ystad
KT1, Stockholm i samarbete
med
Naturligtvis kan du köpa din
tejp till förmånligt pris av oss!
Övrigt:
Besök gärna vår hemsida för mer information
rörande vårt övriga kursutbud, kurskalender
våren 2014 och utbildare!
Anmälan och ytterligare info
Kursinfo/anmälan: [email protected]
Betalning: [email protected]
www.ystadrehab.se
[email protected]
0411-791 40
fysioterapi 7.2013
47
ANNONSER
KURSANNONSER
KAROLINSKA INSTITUTET UPPDRAGSUTBILDNING
Kompetensutveckling inom vård, omsorg och hälsa
Eftertraktade kurser i höst och till våren
Den tränande kroppen 7,5 hp HT-13
- hur påverkar träning människokroppens organsystem, ämnesomsättning och prestation.
Livsfarligt att sitta stilla - vad kan vi göra? 1 dag HT-13
- vetenskaplig grund och praktiska råd och metoder för att motverka stillasittande.
Att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder 7,5 hp VT-14
- förstå och implementera socialstyrelsens riktlinjer för att ändra levnadsvanor och förbättra hälsa.
Interprofessionell primärvårdsrehabilitering inom neurologi VT-14
- teamets arbete vid rehabilitering av bl.a. amyotrofisk lateralskleros, hjärntumör, hjärnskada och stroke.
Koordinering av rehabprocessen 7,5 hp VT-14
- bygg på dina kunskaper om rehabprocessen och öka din kompetens som koordinator.
Led- och muskelrelaterade funktionsproblem OMT 30 hp 2014
- ett led mot specialistkompetens inom ortopedisk manuell terapi.
Medicinsk Akupunktur 15 hp VT-14 samt HT-14
- behandling utifrån smärtfysiologiska principer baserad på smärt- och akupunkturfysiologi.
Psykosomatisk sjukgymnastik - reflektion och evidens 7,5 hp VT-14
- kliniska frågeställningar integreras med aktuell forskning, huvudsakligen inom området psykisk ohälsa.
Sjukgymnastik med inriktning mot neurologisk sjukdom/skada 15 hp VT-14
- sjukgymnastiska bedömnings- behandlings- och utvärderingsmetoder vid neurologisk sjukdom/skada.
Tillämpad beteendemedicin i primärvården 7,5 hp VT-14 samt HT-14
- beteendemedicinska verktyg samt interprofessionell kommunikation och samarbete.
Att leda grupper och gruppaktiviteter i hälso- och sjukvården 15 hp HT-14
- att delta i grupper och att leda dem, få erfarenhet
av interprofessionell samverkan.
Kurserna hittar du på
www.ki.se/uppdragsutbildning
www.ki.se/uppdragsutbildning
Observera att dessa inte är fristående kurser i KIs ordinarie
utbildningskatalog: mer information om kursinnehåll, kursavgift,
hela vårt kursutbud och anmälan, finner du på vår hemsida.
48
fysioterapi 7.2013
KRYSSAT
AVVÄRJDE
OM
HAR
PLATS
FÖR
EN AV
OMADDUKTOR- FORMAS
MUSKNÅGOT
LERNA
UNDER
BLEV
AV
FÖRR
NGT FÖR
STABILITETSTRÄNING
LÅRBEN
SKA
DEGAR
OFTA
VARA
BYGGS OFTA
SKÅLFORMAT
38O
STOD
FÖR STOR
LÄCKA
KLÄMMA
SKALL
SPELDEL
© ORDSMEDJAN
SÄTTA
SOMRIGT
PLAGG
SKARA
JÄTTE-
ÄR VÄL
BÄTTRE
PÄLS
SOM
PRECIS
HITTATS
SPAK
I
PLANLAGDA
I
DETALJ
LÅNGSJAL
KRYSSET
MUNKEN
RESTE
MED
“GIRAFFEN”
CHATTSKRATT
ÖVERROCK
DEN
ONDE
GRABB
SLÅR
MAN
MED
RUSKA I
MASSAGEUPPREDSKAP
DATERAD FÖRSVINNANDE
GRÅBEN
SKRAPAS
OFTA
BORT
HAR DET
SKRIVITS
PÅ
LIGGER
VID
VÄTTERN
I DEN
SÄGER
MAN DET
I TONER
HAR
OFTA
PIPOR
STÅND
HA
FINESS
TÄCKA
FASAD
BARA
BORT
FLEMING
SAMMANSTÖRTANDE
METROPOL
INOM
DEN
URINVÅNARE
FINGERBANDAGE
AVSLAG
BLOTADES
DET
TAS UNDER ARMEN
SOM
EN
BOLL
HALT
ÅSTADKOMMA
TRO
Kryssa rätt och vinn två biobiljetter!
Kryssa fram de skuggade ord som gömt sig i korsordet. Maila rätt lösning till [email protected] senast den 11 november!
Rätt korsordslösning i Fysioterapi nr 5-13 var: KYLIGT AGERANDE. Vinnare: Elisabeth Holmborg, Skellefteå.
Är du vår nya samarbetspartner?
Formgjutna fotbäddar kan vara ett bra komplement
i mötet med patienten. En viktig byggsten i den vård
och rehabilitering som patienten förväntar sig i mötet
med en sjukgymnast.
Footbalance historia börjar 2003 med Erkki Hakkala,
en sjukgymnast specialiserad på podiatrisk medicin.
Hakkalas målsättning var att utveckla mer moderna
behandlingsmetoder för att bättre kunna hjälpa patienter. Resultatet är Footbalance Medical.
Vill du veta mer om hur du kan integrera Footbalance
Medical i dina patientmöten kika då in på vår hemsida, www.footbalance.se eller ta direkt kontakt med
Tassos Karamouzis, Area Manager Scandinavia, mob.
073-4449981 [email protected],
eller Totte Karström, samarbetspartner Medical Sverige, totte.karströ[email protected], 070-8282819
WWW.FOOTBALANCE.SE
fysioterapi 7.2013
49
Lösningar till gamla korsord? www.fysioterapi.se
HÄR BLIR DET AV
MEDLEMSNYTT Det senaste från LSR hittar du alltid på www.sjukgymnastforbundet.se
LEDAREN
FOTO: EVA DALIN
Omsätt fakta
till levande verklighet
När du läser det här är det mitten på oktober
och hösten har nog anlänt med vackra färger och
kanske lite mer tid inomhus. För många av oss är
hösten en nystartsperiod när vi tar tag i saker efter
en längre semester. Årets sommar och inte minst
sensommar har verkligen bidragit till att vi ska få
ladda batterierna. Under sensommaren har också
sjukgymnaster och vårt professionsområde varit i
fokus i olika media. Vår kompetens är ”right in time”.
Inte minst syntes det vid Sjukgymnastikens dag där
fantastiska aktiviteter skedde i hela landet i sommar­
värme och under helgtid. Tack alla ni som bidrog!
Med laddade batterier känns det viktigt att
omsätta fakta i verkligheten och att förse beslutsfat­
tare med kunskapsunderlag för att kunna ta kloka
beslut. I denna spalt har vår ordförande Stefan Jut­
terdal tidigare skrivit om att hälso- och sjukvården i
mångt och mycket ser likadan ut som för 100 år
sedan. Det kan vara så frustrerande – men jag upple­
ver att förändringar sker nu, även om de sker lång­
samt. Många verksamheter arbetar med förbätt­
ringsarbete och det ger resultat. Samtidigt visar för­
bättringsarbetena oss tydligt och klart hur beroende
vi är av varandras kunskap och ger även ständiga
påminnelser om att samarbete är den enda vägen för
att komma vidare. Dessa processer ger också medar­
betarna möjligheter att påverka sin arbetsvardag och
få använda sin kreativitet.
Kanske är vi äntligen – genom alla dessa samarbets­
processer – på väg att bygga in hängrännor mellan
våra stuprör längs hälso- och sjukvårdens byggnader?
Utan att för den skull tappa bort vilka kompetenta
och driftiga projektledare sjukgymnaster ofta visar
sig vara. Sjukgymnaster, med sin helhetsyn och
resursinriktade hållning, är rustade för att se till att
50
fysioterapi 7.2013
vårdkedjor kartläggs och utformas hela vägen och
inte stannar halvvägs eller efter bara ett kort stycke.
Om man exempelvis kortar ambulanstiden och det
akuta omhändertagandet för att människor ska få
lindrigare skador eller funktionshinder gäller det
ändå att vi också har en rehabiliteringskedja värd
namnet efteråt, och att patienten själv får vara invol­
verad i sin planering. Här är vi viktiga! Involvera dig
i vårdkedjearbete, använd den evidens vi har, fråga
patienter och anhöriga om deras erfarenheter och
vidarebefordra det.
En sak som kan vara bra att ha i åtanke är att vi
sjukgymnaster ofta behöver förklara förhållanden
som vi kanske anser självklara för våra chefer och de
politiker som styr vården. Många av dem har tyvärr
kvar sina traditionella bilder av samhällets och
hälso- och sjukvårdens strukturer. Men det finns
alltid möjligheter att få folk att öppna ögonen, inte
minst nu när valåret 2014 närmar sig med stormsteg.
Förhoppningen är att hälso- och sjukvårdsfrågor
kommer att debatteras högt och lågt av våra politiker
inom en snar framtid.
Ett råd inför valrörelsen fick förbundsstyrelsen
nyligen från en riksdagspolitiker: ”Bjud in politi­
kerna att gå i dina skor!” Det är ett gott råd som ger
en möjlighet till ett samtal mellan beslutsfattare och
sjukgymnaster mitt i vardagen på klinikgolvet. Jag
tänker i alla fall bjuda in politikerna till min vardag
och ser fram mot det! Kanske är det ett praktiskt sätt
att omsätta torra fakta till levande verklighet och att
förse beslutsfattare med aktuell kunskap. Varför inte
prova du också?
helena pepa
vice förbundsordförande
Hjälp oss med lönestatistiken!
Ditt svar i årets arbetsmarknads- och
löneenkät är avgörande för att vår
lönestatistik ska vara vederhäftig och
relevant. Enkäten tar cirka 10 minuter
att besvara. Gå in på förbundets hemsida från måndagen den 28 oktober och
följ instruktionerna. Tack för din hjälp!
Uppgifterna från enkäten används bland
annat till Saco Lönesök som är en uppskattad
medlemsförmån där du får hjälp att hålla
koll på hur din lön ligger i förhållande till
andra medlemmar. Statistiken bygger på att
vi har aktuella uppgifter om vad du och
andra medlemmar tjänar.
Siffrorna i enkäten är en bra vägledning
för förbundet att bedöma hur arbetsgivaren
följer de kollektivavtal som förbundet tecknat
och dess intentioner. Enkäten ligger också
till grund för flera analyser som i sin tur är en
grund för hur förbundet med sin kongress
och förbundsstyrelse vill att förbundet
utvecklas i framtiden. Därför är det viktigt
att du svarar på årets arbetsmarknads- och
löneundersökning!
Årets enkät påbörjas den 28 oktober.
Från detta datum kan du gå in på www.sjukgymnastforbundet.se och följa instruktio­
nerna för att svara på enkäten. Utgå ifrån
den lön du får i oktober när du svarar. Sista
dag att svara är den 15 december.
Tack för att du tar dig tid att svara på
enkäten! Som vanligt är alla svaren anony­
mitetsskyddade. Vid frågor mejla:
[email protected]
www.sjukgymnastforbundet.se
Anmäl dig till chefskonferensen
Den 6–7 februari 2014 anordnas en
tvärprofessionell chefskonferens på
Grand Hotel Saltsjöbaden utanför
Stockholm med temat ”Mod att leda”.
Genom chefskonferensen får du möjlighet
att utveckla dig i din chefsroll, utbyta erfa­
renheter och nätverka med chefskollegor.
Inspireras och motiveras av erfarna och
spännande medverkande personer i en vacker
miljö. Bland programpunkterna finns en
föreläsning med rubriken ”Våga improvisera
i ditt ledarskap” och en workshop med
kreativitet, lust och mod i fokus.
Sista anmälningsdag är den 20 november
via förbundets hemsida. Praktiska frågor
ställs till [email protected] Välkommen
med din anmälan!
Konferensen är ett led i förbundets satsning
på chefer och ledare. Som chefsmedlem i
förbundet erbjuds du utöver ordinarie med­
lemsförmåner och denna konferens:
• digitalt nyhetsbrev regelbundet
• en direkt kontakt med LSR:s ombudsmän
• Chefstidningen åtta gånger per år
i din brevlåda
• del av Sacos samarbete i chefsfrågor
www.sjukgymnastforbundet.se/chefer
Omvärldsbevakaren
• Göran Hägglund har en enastående möjlighet att avsätta medel för
ett kunskapslyft inom fysioterapi.
Det skriver ordförande Stefan
Jutterdal, tillsammans med Reumatikerförbundet och Riksförbundet
HjärtLung, i en debattartikel.
(Dagens Medicin 9 september)
• Fysisk aktivitet och fysioterapi
har bevisligen mycket bra effekt vid
behandling av många sjukdomar.
Vården måste bättre ta till vara
den kunskap som finns hos sjukgymnasterna så att fler patienter
får tillgång till bästa möjliga vård.
Det skriver ordförande Stefan
Jutterdal tillsammans med lokala
företrädare i olika lokaltidningar.
(Bl.a. Eskilstuna-Kuriren och
Dalarnas Tidningar 5 september)
• Nya forskningsrön från sjukgymnasten Nina Lindelöf tyder på att
intensiv fysisk träning har en
mycket positiv inverkan på gamla
personer. Normalt förekommer
bara lätt fysisk träning på äldreboenden, men de nya resultaten
tyder på att träningen kan intensifieras. (SVT Rapport 29 augusti)
• Fallskador hos äldre är mer vanligt i Västmanland än på många
andra platser i landet. Men en ny
stor studie om att förebygga fall­
skador är igång på Mälardalens
högskola och Akademiska sjukhuset i Uppsala. Tre kommuner är
inblandade i projektet: Uppsala,
Västerås och Eskilstuna samt
Torshälla stadsförvaltning.
(SVT Västmanland 29 augusti)
Senaste nytt
Omvärldsbevakaren finns på
www.sjukgymnastforbundet.se/
omvarldsbevakning
Kontakta mig!
Jag är är informationsansvarig
på LSR:s kansli och
ansvarar för
dessa sidor.
Kontakt:
[email protected]
Tel: 08–567 06 117
fysioterapi 7.2013
FOTO: EVA DALIN
Snart dags:
51
MEDLEMSNYTT Det senaste från LSR hittar du alltid på www.sjukgymnastforbundet.se
Sjukgymnastikens dag
firades över hela landet
I fokus för firandet fanns bytet av namnet
på yrket från sjukgymnast till fysioterapeut
från 1 januari 2014. Det formella beslutet
väntas riksdagen ta i november.
Vykort med budskapet ”Fysioterapeut
– nytt namn på yrket sjukgymnast” hade
totalt beställts i 25 000 exemplar från för­
bundets kansli av medlemmar, tillsammans
med 2 000 affischer kring fysisk aktivitet
och 12 000 broschyrer med information
om vad sjukgymnaster kan och gör. Totalt
var det över 500 medlemmar som passade
på att beställa material.
I Örebro fanns sjukgymnaster på plats
på Friskis och Svettis för information och
rådgivning. Dessutom hölls en föreläsning
om övervikt och fysisk aktivitet. Distrikt
Blekinge anordnade en picknick i Brunns­
parken i Ronneby för alla medlemmar, och
besökare erbjöds råd om fysisk aktivitet
och möjlighet att testa sin fysiska kapacitet
genom några enkla styrketest.
På Västmanlands sjukhus i Västerås valde
man att fira måndagen den 9 september
genom att alla avdelningar med sjukgym­
naster gick ihop för en samlad aktivitet.
FOTO: PETER KARLSSON/LSR.
I början av september firades Internationella Sjukgymnastik Dagen med
hundratals aktiviteter i hela landet.
Eftersom den 8 september i år inföll
på en söndag var det även aktiviteter
dagarna före och efter.
Sjukgymnastikens dag firades på Västmanlands sjukhus i Västerås.
Både i entréhallen och ljusgården fanns
bord med information och besökarna kunde
prova på olika aktiviteter såsom stavgång
eller att testa sin balans och kondition.
Intresset från media var stort. Journalister
och fotografer från både Västmanlands
Läns Tidning och TV4 Västerås var på
plats för att göra reportage.
Inför Sjukgymnastikens Dag skickades
ett pressmeddelande ut med en lista på alla
aktiviteter och en debattartikel publicera­
des i en rad lokaltidningar med budskapet
om att sjukgymnaster spar stora pengar.
På webben finns länkar till foton och
artiklar från Sjukgymnastikens Dag.
Flera besökare
på webben
Gå med i a-kassan
under studietiden
Vinnare av studenternas
stipendium utsedd
Förbundets nya webbplats är populär.
Sedan den lanserades den 10 april fram till
sista augusti hade antalet unika besökare
ökat med över 40 procent till 38 619 jämfört med 27 265 för samma period förra
året. Statistiken visar också att besökarna
stannar kvar längre tid på webben och
besöker fler webbsidor i snitt. I vinter
genomförs en webbundersökning för att
mäta hur nöjda besökarna är.
www.sjukgymnastforbundet.se
Även som student kan du ha rätt till
a-kassa. Men då krävs att du är medlem
i AEA, Akademikernas a-kassa, som är
skilt från förbundet. Du kan ansöka om
medlemskap på deras sajt. Tänk på att
medlemskapet i a-kassan tidigast kan
gälla från den första i den månad ansökan
kommer in till AEA. Har du varit medlem
kortare tid än 12 månader kan du få
grundbeloppet.
www.aea.se
Styrelsen för Sjukgymnaststudenterna
har utsett vinnaren av Sjukgymnast­
studenternas stipendium 2013. Stipendiet
tilldelas i år Elin Perslow Sjöberg som
är student vid Lunds universitet. Hon
får stipendiet för att hon genom en
inspirerande kandidatuppsats undersöker
möjligheterna för optimering av reha­
biliteringsarbete i Haiti.
www.sjukgymnaststudenterna.se
52
fysioterapi 7.2013
www.sjukgymnastforbundet.se/
sjukgymnastikensdag
FRÅGA FACKET
Vi ska snart ha barn och jag vill
redan nu planera föräldraledig­
heten. Min arbetsgivare säger
att om jag vill ta ut hel föräldra­
ledighet så kan jag bara göra
det så länge mitt barn är under
18 månader. Vad gäller?
SVAR
En förälder har rätt till hel ledighet till
dess att
barnet är 18 månader oavsett om föräl
dern får
föräldrapenning eller inte.
Du har därutöver rätt till hel ledighet även
efter det att barnet blivit 18 månader, men
det
förutsätter att du får hel föräldrapenni
ng och
har dagar kvar att utnyttja.
Föräldrar kan tillsammans ta ut 480 daga
r
med föräldrapenning innan barnet fylle
r åtta år
eller första skolårets sista dag, varav 60
dagar
måste tas ut av mamman och 60 dagar av
pappan,
eftersom dessa inte får överlåtas på den
andra
föräldern. Det går bra att ta ut föräldrap
enning
som hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedel
s eller
en åttondels dag.
Har du en fråga du vill få publicerad
tillsammans med svar i tidningen.
Maila [email protected]
Ta del av förbundets
remissvar i olika frågor
Du vet väl om att förbundet är remiss­
insats i en rad frågor som berör hälsooch sjukvården? I år har förbundet bland
annat lämnat in remisser kring pensionsåldersutredningen och ny patientlag,
samt frågan om en mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet.
På webben kan du läsa remissvaren i sin
helhet som pdf-dokument.
www.sjukgymnastdagarna.se/remissvar
REFLEKTERAT
Vill du skriva en krönika, kontakta Peter Karlsson:
[email protected]
Målbilden är vägen
När jag tog studenten så var framtiden redan klar. Har sedan
barnsben blivit inpräntad att jag kan bli vad jag vill. Det är bara jag som
sätter gränserna. Att möjligheter leder till andra möjligheter. Möjligheter
är aktiva val. Jag tror på aktiva val. Jag har dubbelarbetat med både jobb
och studier sedan 15 års ålder för att jag alltid strävat framåt. Mot något,
med en målbild. Ibland vill jag något, ibland något annat, men hela tiden
med ett syfte framåt. Jag hade gått från att vilja bli arkitekt till kock till
ingenjör till ekonom. Hade passerat alla möjliga yrkestitlar, men aldrig
varit nära vården.
Efter sjukgymnastexamen flyttade jag från min hemstad och utbild­
ningsort Umeå, till huvudstaden för att det var där möjligheterna fanns.
Bara ett problem; jag hade varken privat eller professionellt kontaktnät.
Efter ett par vårdjobb dök möjligheten upp, i Nord-Norge, Europas ände.
Nordkap var grannkommunen. Där startade min sjukgymnastresa.
Eller fysioterapeut som jag faktiskt hette. Jag stannade i nio månader.
Pluggade på distans. Gick privata kurser i OMI och sög åt mig av kunska­
pen. Ett tag kändes allt hopplöst. Blir jag kvar här uppe kommer jag att
ruttna. Tackade nej till förlängning på vikariatet. Jag ville inte vara kvar,
jag ville hem.
Efter flera ansökningar och på sin höjd ett ”tack, men vi har gått vidare
med andra sökande”-mejl så blev jag äntligen kallad på intervju. Att det
tog mig närmare dygnet att resa och kostade ungefär som en vecka i
Egypten spelade ingen roll. Jag fick jobbet. Jag var hemma igen.
Att jag fått in en fot på arbetsmarknaden var helt avgörande när jag
väl fick mitt första jobb i Sverige. Kommunjobb. Ny stad. Nytt kontaktnät.
Nya förutsättningar. Det fungerade bra. Jag pratade lite norska till en
början, men det gick över. Trivdes bra socialt, men jobbet var inte riktigt
vad jag ville syssla med. Efter cirka ett år sökte jag in på ytterligare en
kurs på universitet och tog ut semesterdagar för att kunna läsa. På kursen
fortsatte jag med att suga åt mig av kunskap och skapa ytterligare grenar
i kontaktnätet. Det tog inte mer än tre månader så var jag på intervju för
drömjobbet. Jobb inom primärvård. Jobb i Stockholm. Jobbet som jag
strävat efter. Alla val som längs vägen möjligen setts som felsteg, men
som jag alltid trott skulle leda mig rätt, hade äntligen gjort det. I mars
började jag. Jag var i mål.
Nu har jag landat där drömmarna sträckte sig. Nu tar jag paus från allt
sökande. Allt letande. Allt springande. Målbilden är avgörande för valen.
Med aktiva val i målriktningen så når man förr eller
senare fram. Nu funderar jag i stället på om jag verk­
ligen satte upp rätt mål. Är jag verkligen hemma?
Daniel Öster-Waara
leg. sjukgymnast,
(blivande fysioterapeut)
fysioterapi 7.2013
53
MEDLEMSNYTT Det senaste från LSR hittar du alltid på www.sjukgymnastforbundet.se
NYTT FRÅN SEKTIONERNA
Texter skickas till [email protected]. Sektionernas webbplatser: www.sjukgymnastforbundet.se/sektioner
Andning och cirkulation
Sektionen behöver nya medlemmar i styrelsen och valberedningen! Vi har ett bra samarbete genom regelbundna telefonmöten
och två fysiska möten varje år. Varje styrelsemedlem har huvudansvar för ett arbetsområde. Hör av dig till ordförande Linda
Moberg ([email protected]) eller
någon annan i styrelsen.
Ergonomi
Vi vill passa på att slå ett slag för vår
Face­book-grupp. Sidan är öppen att använda
för diskussioner, frågor, information, idéer
och tips. Sök på Sjukgymnastförbundet
Ergonomi-Nätverk. Välkomna!
Mer info på hemsidan
Fysisk aktivitet
& Idrottsmedicin
Sektionens kursprogram: Block 2 B Gerda­
hallen, Lund 7–9/11. Block 2 A Bosön,
Lidingö 10–12/11. Gemensam kongress med
Sekt OMT, 21-22/3 2014 ämne, Clinical
Reaso­ning, Hands On Hands Off. Huvudtalare är Gwendolen Jull, Australien. Planerad Block 3 riktad mot Golf vecka 14, 2014
i Costa del Sol. Mer info på hemsidan eller
kontakta [email protected]
Habilitering& pediatrik
I november arrangerar vi en Halliwick-kurs
i Stockholm. 2014 års Hab och Ped-dagar
äger rum den 30–31 januari på Sachsska
barnsjukhuset i Stockholm. Tema: fysisk
aktivitet. Mer info och aktuella nyheter
hittar du på hemsidan
stipendium vi utlyser. Mer info på hemsidan
Mekanisk Diagnostik & Terapi
Satsa på vidareutbildning i höst! Den popu­
lära senskade-kursen går i repris 26/11.
Begränsat antal platser. Anmäl dig redan
idag! Det finns även lediga platser på
B-kursen 27–30/11. Dags att fräscha upp
dina kunskaper? Det finns lediga platser
på A och B repetitions­kurser 14–15/11
(prissänkt). Upprepning är kunskapens
moder! Mer info på hemsidan
Anmälan på www.netigate.se/priss
Mer info på hemsidan
Ortopedisk Manuell Terapi
OMT/IM-kongressen Hands on – hands off
21–22 mars 2014 i Täby. Keynote speaker är
professor Gwendolen Jull från universitetet
i Queensland. Mer info på vår hemsida.
Kurser i Cervicogenic headache and dizzi­
ness med Deborah Falla och Martin B.
Josefsen på Haninge Fysiocenter i vår.
Mer info på hemsidan
Mental hälsa
Reumatologi
Anmäl dig idag till sektionens höstmöte
i Göteborg den 26 oktober och professor
Michel Probsts spännande workshop The
body in movement, the cornerstone of a
physiotherapy approach in mental health:
theory and practice. Vi välkomnar kollegor
från alla sektioner. Anmäl dig innan den
20/10 via sektionens hemsida.
Sitter du inne på idéer inom ämnet reuma­
tologisk sjukgymnastik och skulle vilja nå
många? Då ska du skriva en rad till reuma­
[email protected] . Vi söker dig
som vill engagera dig i styrelsen från och
med 2014. Mer info på hemsidan
Neurologi
Det är nu hög tid att börja fundera på att
söka stipendium, sista ansökningsdagen
är den 19 november. För mer information
och ansökningsblankett var god se sektionens hemsida. Varmt välkomna med er
ansökan! Mer info på hemsidan
Onkologi & palliativ medicin
Välkomna till årets hematologiska konferens för sjukgymnaster på Karolinska
Universi­tetssjukhuset, Huddinge den 7–8
november 2013. Mer info på hemsidan
Kvinnors hälsa
Ortopedisk-kirurgisk
rehabilitering
Vi är glada över allt intresse som visats på
symposium, workshop, utbildningsdag,
besök vid posters och i vår lounge under
Sjukgymnastdagarna i Göteborg. Tack för
alla bidrag till tankeväckande diskussioner,
kloka frågor, idéer, synpunkter och engage­
mang i ”vårt” ämne! Glöm inte att söka det
PRISS, Protesrelaterade infektioner ska
stoppas – Tvärprofessionellt symposium/
projektavslut torsdag 21 november 2013 kl.
10–15 i Stockholm, Münchenbryggeriet, lokal
”Stallet”. Ok-sektionen är en av flera med­
verkande. För ytterligare information kon­
takta [email protected]
Sektionernas kontaktpersoner
Smärta & sensorisk stimulering
Sektionen planerar en endagskongress i
Stockholm om ”smärta och levnadsvanor”.
Preliminärt datum är 28 februari 2012. Håll
utkik efter kommande program. Vi tar gärna
emot idéer på innehåll till vår tid­skrift Sens
och du är välkommen att ställa smärtrelaterade frågor. Har du önskemål om föreläsning eller workshop. Kontakta oss på
[email protected] Mer info på hemsidan
Äldres hälsa
Styrelsen efterlyser fler kontaktpersoner
ute i landet för. Hör av dig till Frida Bodén
i styrelsen. Sektionens egen utbildnings­dag
går av stapeln i mars 2014.
Mer info på hemsidan
Sjukgymnaststudenterna
Styrelsen vill tacka alla glada studenter
som var framme och hälsade samt deltog
i Sjukgymnastdagarna. Är du intresserad
av att engagera dig på din stu­dieort –
tveka inte att höra av dig till res­pektive
representant! Mer info på hemsidan
Andning och cirkulation, [email protected] • Ergonomi, [email protected] • Äldres hälsa, lena.ziden@
vgregion.se • Habilitering och pediatrik, [email protected] • Fysisk aktivitet och idrottsmedicin, [email protected]
• Kvinnors hälsa, Karin Torell, [email protected] • Mekanisk diagnostik och terapi (MDT), [email protected] • Neurologi, maria.palmer@
live.se • Onkologi och palliativ medicin, [email protected] • Ortopedisk-kirurgisk rehabilitering, [email protected]
• Ortopedisk manuell terapi (OMT), [email protected] • Primärvård, [email protected] • Mental hälsa, [email protected]
• Reumatologi, [email protected] • Veterinärmedicin (LSVET), [email protected] • Smärta och sensorisk stimulering,
[email protected] • Sektionernas hemsidor kan nås via LSR:s webbplats www.sjukgymnastforbundet.se/sektioner
54
fysioterapi 7.2013
LOKALA OMBUD (Ring ditt lokala ombud först!)
Blekinge • Kontakta distrikt Blekinge via
www.sjukgymnastforbundet.se/distrikt
Dalarna • Pia Ohlsson
e-post: [email protected]
arbete: 0768-37 57 02
Gotland • Marianne Lyttkens, Visby
e-post: [email protected]
arbete: 0498-26 80 00,
mobil: 0704-47 69 81
Gävleborg • Eva Matton
e-post: [email protected]
tel. 026-158689
Halland • Kia Leckne
e-post: [email protected]
arbete: 0340-64 79 55.
Jämtland/Härjedalen
• Monica Berg
e-post: [email protected]
Jönköping • Catrin Ericson
e-post: [email protected]
arbete: 036-32 18 77
Kalmar • Angelika Fahrenbruch Lindell
e-post: [email protected]
arbete: 0491-782 689 mobil: 070-250 2901
Kronoberg • Sara Eliasson
e-post: [email protected]
arbete: 0372-58 50 65
Värmland • Sofia Stridsman
e-post: [email protected]
arbete: 0550-862 82
Norrbotten • Marianne Markström, Luleå
e-post: [email protected]
arbete: 0920-28 43 59
mobil: 070-616 08 31
Västerbotten • Ingrid Tjärnlund
e-post: [email protected]
arbete: 0910-72 58 08
Skåne
• Tuomo Takkunen
e-post: [email protected]
mobil: 0727-06 50 79
Stockholm • Aina Blom
e-post: [email protected]
tel: 0707-63 01 29
• Violetta Bränn
e-post: [email protected]
tel: 08-123 35 864
• Mikael Malmén, (företagare)
e-post: [email protected]
arbete: 08-611 92 62
Sörmland • Emma Malm
e-post: [email protected]
arbete: 016-10 45 70
Uppsala • Agneta Engvall, Uppsala
e-post: [email protected]
arbete: 018-611 65 42
Legitimerade Sjukgymnasters
Riksförbund, LSR
Postadress: Box 3196, 103 63 Stockholm
Besöksadress: Vasagatan 48
Tel ( växel ): 08-567 06 100
mån–fre 8.30–16.45, lunchstängt 12.00–13.00
Fax: 08-567 06 199 E-post: [email protected]
Webbplats: www.sjukgymnastforbundet.se
Medlemsregistret, prenumeration och ekonomi:
Telefon: 08‑567 06 150,
E-post: [email protected]
Medlemsjour
Telefon: 08-567 06 100
Telefonjour: 9-12 måndag-fredag (ej tisdagar)
samt torsdagar även 13-15.
Företagarjour
Telefon: 08-567 06 100
Måndag, onsdag-fredag kl 9-12, torsdag även 13-15.
E-post: [email protected], [email protected]
Västmanland
• Kontakta distrikt Västmanland via
www.sjukgymnastforbundet.se/distrikt
Västernorrland • Elisabeth Haraldsson, Sundsvall
e-post: [email protected]
arbete: 060-18 15 43
Västra Götaland
• Abdol Vazae
e-post: [email protected]
arbete: 073-663 6889
Örebro • Mark Aarts
e-post: [email protected]
[email protected]
tel: 019 – 602 91 11
mobil: 0704–128643
Östergötland • Albert de Haan, Linköping
e-post: [email protected]
mobil: 0705-902 085.
FÖRBUNDSSTYRELSEN
Ordförande
08–567 061 01, 070–624 98 95
[email protected]
Helena Pepa
Vice ordförande
019–602 23 04, 070–334 04 84
[email protected]
Ledamöter:
Lennart Dückhow
031–750 40 10, 0734–12 04 66
[email protected]
Mari Lundberg
0701–10 46 62
[email protected]
Marie Granberg
08–89 30 75, 0708–89 83 00
[email protected]
Pia Nilsson
0340–48 20 36, 0708–24 73 70
[email protected]
Elisabeth Haraldsson
060–18 15 43, 070–240 28 32
[email protected]
Cecilia Winberg
046–222 18 09, 0705–59 60 01
[email protected]
Stefan Jutterdal
Mikael Hjerne
010–103 34 57, 0703–99 70 48
[email protected]
fysioterapi 7.2013
55
LÄST & HÖRT
Praktiskt och danskt
om balans
Den danske lektorn Ulf Laessöe har
i en ny lärobok på ett genomtänkt,
praktiskt och strukturerat sätt
lyckats beskriva det komplexa
fenomenet balans.
BALANS Det är med nöje som jag läser den
nyutkomna läroboken Balance – postural
kontrol skriven av den danske lektorn Ulf
Laessöe. Balans är ett komplext fenomen
som författaren beskriver utifrån dess olika
aspekter, såsom biomekanik och senso­
motorisk kontroll. Han utgår ifrån de krav
som ställs på balansen och de förutsättningar
som finns för att klara att upprätthålla den.
Laessöe är lärare vid fysioterapiutbildningen
i Aalborg, Danmark och har genom år av
undervisande fått fundera på balansens
betydelse för rörelser inom rehabilitering
och idrott. Terminologin som författaren
använder kommer från Shumway-Cook
3
och Wollacott (2001) samt från Gentile,
men boken är ändå värdefull och en mer
praktiskt tillämpad skrift för nordiska länder.
Ett plus med boken är den rediga referens­
hanteringen. Boken är lämpligast för utbild­
ningar av sjukgymnaster och idrottsvetare,
men passar även för den som vill veta mer
om balans utan att ha dessa förkunskaper.
Danska språket kan vara något svårläst till
en början, men efter några sidor går det
bättre att följa resonemangen. Av någon
anledning är det alltid lättare att förstå
andra språk om man läser högt. Boken är
genomtänkt och strukturerad, den fyller
ett outtalat behov om denna del av grov­
motoriken som ger möjlighet till vidare för­
kovran i balans för fysioterapeuter och andra.
Gästrecensent:
börje rehn
universitetslektor,
Umeå universitet
TIPS om nya böcker
Fysioterapi för barn och ungdom Mot långvarigt stillasittande
1
I boken Fysioterapi för barn och ungdom medverkar tjugosju författare,
en majoritet fysioterapeuter, med
gedigen praktisk erfarenhet och
specialiserad teoretisk kunskap.
Den inleds med en skildring av barns
utveckling ur olika perspektiv, med tyngdpunkten lagd på barnets rörelseutveckling.
Därefter följer några ny­- skrivna kapitel
som behandlar fysioterapeutiska insatser
för barn och ungdomar med varierande
diagnoser. Boken riktar sig till fysioterapistudenter inom grundutbildning och fortbildning samt till fysioterapeuter som
i sitt yrke möter barn och ungdomar.
Titel: Fysioterapi för barn och
ungdom – teori och tillämpning
Redaktörer: E. Beckung, E. Brogren Carlberg, B. Rösblad
Förlag: Studentlitteratur, 2013
(andra upplagan)
56
Titel: Balance – postural kontrol
Författare: Ulf Laessöe
Förlag: Munksgaard, Köpenhamn, 2013
fysioterapi 7.2013
2
Långvarigt dagligt stillasittande,
oberoende av övrig fysisk aktivitet, innebär en ökad risk för
flera stora folksjukdomar samt
förtida död. I en ny bok beskrivs
för första gången det stillasittande beteendet och metoder för att mäta och motverka
stillasittande. Dessutom beskriver läkaren,
sjuksköterskan, sjukgymnasten samt hälsopedagogen hur de arbetar med stillasittande
i sina yrkes­roller. Boken vänder sig till
verksamma inom hälso- och sjukvård,
friskvård, företagshälsovård samt studerande på olika vårdutbildningar.
Titel: Långvarigt stillasittande.
En hälsofara i tiden
Redaktör: Elin Ekblom Bak
Förlag: Studentlitteratur, 2013
Motiverande samtal vid övervikt
3
Motiverande samtal (MI) är en
etablerad metod för stöd vid förändring av patienters levnads­
vanor. I en ny bok presenteras för
första gången hur MI kan kombineras med KBT för att behandla patienter
med övervikt och fetma. Genom dialoger
som baseras på autentiska patientfall ges
en direkt inblick i hur MI-samtal och överviktsbehandling kan gå till för att ta itu med
nyckelområden som ohälsosamma mat­
vanor och otillräcklig fysisk aktivitet. Boken
vänder sig till praktiker i hälso- och sjukvård, mödra- och barnhälsovård, elevhälsa,
företagshälsovård och friskvård samt
till studerande på vård­
utbildningar.
Titel: Motiverande samtal och
behandling vid övervikt och fetma
Författare: B. Holm Ivarsson, L.
Kuehn Krylborn, S. Trygg Lycke
Förlag: Gothia fortbildning, 2013
KRÖNIKA
R
Mer fickpengar eller
budget i balans?
Hur känner du igen SALLI®?
Höstbudgeten har burits i blågula band längs Stockholms
gator. Vi har fått veta vilka portmonnäer som fått påfyllning och
vilka konton som dragits ner, vad politikerna tror och tycker att
vi behöver och vad som får anstå. Jag är alltid lika fascinerad av
dramaturgin kring budgetpresentationen – en tätt packad klunga
av journalister och fotografer samsas med de öronsnäcksförsedda
killarna från Säpo om utrymmet kring ministern och luntan, så
effektfullt! Därtill kommer sedan munhuggandet med opposi­
tionen. Kanske man kan lansera den egna hushållsbudgeten på
samma sätt? Jag tänker mig att jag tar med mig min hushålls­
budget och min bankdosa, vackert hopbundna med lämplig rosett,
på en symbolisk promenad genom bostaden och placerar den
högtidligt på middagsbordet, bredvid falukorven.
– I år är målet att ha en budget i balans. Det gagnar oss alla på
lång sikt, ska jag säga och spänna ögonen i familjen.
Min egen familj är liten, så en så stor scen kan tyckas vara att
ta i, men det är principen som räknas, att helhetsgreppet om
den gemensamma ekonomin ska presenteras och utsättas för
oppositionens granskning. Om jag nu vore Borg skulle jag sedan
fortsätta presentationen med en motsägelse:
– Men vad sägs om att alla får lite mer fickpengar? Då har vi
visserligen inte råd med några kompetensutvecklande fritids­
aktiviteter, inte råd att byta bil eller att renovera hemma, men
det är ju jätteviktigt att vi bidrar till att shoppinggallerian kan
anställa fler, eller hur? Jobben behövs!
Den mer kortsiktigt inriktade tonåringen vid bordet tycker
som Borg, att en större fickpeng är en finfin idé. Fast själv vill jag
hellre spara till en bränslesnålare bil och betala av på lånen. I
min fantasi hör jag hur tonåringen redan har lyssnat och tagit
intryck av Borg:
– Men alla andra har typ mycket mer lån än vi, och det vore ju
typ synd om alla i gallerian blev typ av med jobbet, eller hur?
Lagom till att falukorven har hunnit kallna har familjen enats
om en liten höjning av fickpengen och att bilen får vänta lite, den
är ju inte såå rostig ändå. Då blir alla lite nöjda just nu, det får räcka.
Det slår mig hur detta resonemang går igen lite varstans, även
inom hälso- och sjukvården: Det är enklare att behandla
med symtomlindrande läkemedel än att satsa på ett
långsiktigt och förebyggande helhetstänkande när
det gäller sjukdom och hälsa. Trots att kunskapen
om hur man jobbar långsiktigt med helheten
finns: Borg och alla våra andra politiker behö­
ver inför nästa budgetpresentation bara träffa
en fysioterapeut! Ni vet ju hur man gör!
• Enda patenterad tvådelade
sadelstol som förbättrar
även cirkulationen i underlivet
• Sätet är gjort i metall med
läder klädsel
• Har en identitetsplatta med
ett serienummer
• Är producerad i Finland
www.salli.com
Se video:
Att på ett enkelt sätt utveckla din befintliga fysioteknik...
Att kunna möta kundernas ökade behov av ortopediska fotbäddar.
Att med helt ny exklusiv scanner-teknik kunna göra en exakt avläsning av
foten som skickas vidare digitalt för tillverkning av ortopediska fotbäddar.
Att inte behöva några extra lagerkostnader.
Vill du också...
... Få nya kunder
... Möta näthandeln
... Utveckla verksamheten
... Öka lönsamheten
Kontakta oss och ta del av ett unikt
koncept.
Helgjutet erbjuder genom en exklusiv unik 3D-teknik specialutformade ortopediska
fotbäddar. Kundens fot scannas och avbildas sedan av en detaljerad fräsmaskin vilken
ligger till grunden för fotbädden. 3D-tekniken möjliggör en produktion av mer detaljerade
fotbäddar än konkurrenters. Slutresultatet i Helgjutets fotbäddar blir mer anpassat för
användaren och lindrar eller förebygger därför bättre smärta i rygg/leder/fötter/knän/
höfter. Jämfört med avgjutningslådor sparar butikerna även en vägs fraktkostnad.
Hilda Zollitsch Grill
redaktör
PS. Vad saknar du i årets budget?
070-251 06 54 och [email protected]
fysioterapi 7.2013
57
Delta i Sacos fototävling!
Vad betyder akademikernas ansvar för dig? Kanske är det en person
som tar ansvar för hälsan, miljön, teknisk utveckling, ekonomisk välfärd, kultur eller
lärande? Eller något helt annat? Låt fantasin flöda fritt och fotografera din idé!
KREATIVITET
Tävlingen pågår till den
31 oktober 2013. Vinnaren
utses på Sacos kongress
14–15 november 2013.
Första pris är ett presentkort
på fotoutrustning för
4 000 kronor.
Postadress:
Box 3196, 103 63 Stockholm
Besöksadress: Vasagatan 48
Tel (vx): 08-567 06 100
Fax: 08-567 06 199
E-post: [email protected]
Chefredaktör & ansvarig utgivare
Lois Steen
Tel: 08-567 06 104, 0709-286 104
E-post: [email protected]
Redaktör
Hilda Zollitsch Grill
Tel: 08-567 06 103, 0709-286 103
E-post: [email protected]
Grafisk form
Malcolm Grace AB
Lena Carlberger-Hedlund
Göran Hagberg
Tel: 08-642 18 60
E-post: [email protected]
Annonser
Läs mer på
www.saco.se/
saco-kongress-2013/fototavling/
Ad4you media AB
Mie Karlsson
Tel: 08-556 960 14, 070-725 66 77
E-post: [email protected]
FOTO : LOIS STEE N
Tryck
Lenanders Grafiska AB, Kalmar
I nästa nummer
Energi, värme och livslust! Det
finns på Malmö stads dagrehabilitering
där sjukgymnasterna Sofia Jarlbrings
och Christina Hanssons pedagogiska
vårdhundar ger motivation till rörelse
och rehab, för vuxna med förvärvade
hjärnskador, funktionshinder eller
utvecklingsstörning.
Vi rapporterar även från invigningen,
plenaren och det vetenskapliga programmet på Sjukgymnast­dagarna i Göteborg.
Fysioterapi
nr 8, 2013
kommer 14 november.
Skriv till oss:
[email protected]
58
fysioterapi 7.2013
Prenumeration
Helår 780 kronor inklusive moms
Lösnummer 90 kronor (+ porto)
Utlandet 979 kronor
Adressändring, utebliven tidning,
prenumerationsärenden:
Tel: 08-567 06 150
E-post: [email protected]
ISSN 1653-5804
TS-kontrollerad upplaga: 12 100 (2012)
Fysioterapi finns på CD för Daisyspelare
För insänt icke beställt material – text
såväl som bilder – ansvaras ej. Allt
material i Fysioterapi lagras elektroniskt
för publicering på tidningens hemsida.
Fysioterapi på internet
www.fysioterapi.se
Inloggning pdf-arkiv: FysioT2013
Följ oss på facebook!
Sök på Tidningen Fysioterapi
Omslagsbild
Cecilia Segerberg,
brandman i Huddinge
Foto: Urban Orzolek
Tidningen Fysioterapi
ges ut av Legitimerade
Sjukgymnasters
Riksförbund
låt specialisterna ta hand om
dina patienters åderbråck
Venous centre är sveriges ledande specialistklinik för modern åderbråcksbehandling.
nu kan vi även erbjuda behandling av ådernät med Yag-laser.
Vi finns i stockholm, malmö och Göteborg. privat sjukvårdsförsäkring accepteras.
läs mer om oss på www.scandinavianvc.se
stockholm 08 - 587 101 33
|
malmö 040 - 20 80 92
|
GöteborG 031 - 81 09 08
POSTTIDNING B / Economique
Returer till ”Fysioterapi”
Box 3196, 103 63 Stockholm
Stötvågsbehandling
med originalet Swiss DolorClast®
Stötvågsbehandling är en beprövad och kliniskt väldokumenterad behandlingsmetod för att reducera
eller eliminera besvär i muskler, senor och senfästen. Ett effektivt alternativ till kortison och kirurgiska
ingrepp. Medema rekommenderar Swiss DolorClast som har en unik teknik som uteslutande använts
vid de kliniska studierna inom området.
Ny modell:
Master
Touch
MEDEMA
180x228
Alpine som väljer
r till Ski Te am Sweden ör OS i Sotji 2014
ntö
era
lev
är
ma
de
Me
er inf
art i sina förberedels
Swiss Dolor Cla st Sm
Möjlighet att spara individuell
data per behandling och patient
Touchscreen innehållande foton, videofilmer, förslag
på behandlingsinställningar, medicinsk data mm
Bkgr .se
Levereras med den revolutionerande
Evo Blue applikatorn
Vill du veta mer?
Kontakta oss idag för
demonstration och attraktiva
finansieringslösningar
För aktuella priser och mer information: www.medema.se
Medema Physio AB
Box 1169, 171 23 Solna
08-404 12 00
[email protected]