Läxor och läxhjälp på fritidshemmet

Fakulteten för Lärande och Samhälle
Barn Unga Samhälle
Grundlärarutbildning med inriktning mot arbete i fritidshem
Vt 2015
Examensarbete i fritidspedagogik
15 högskolepoäng, grundnivå
Läxor och läxhjälp på fritidshemmet
Homework and homework assistance in the school-age educare center
Rebecka Cato
Sanne Sandell
Grundlärarexamen med inriktning
mot arbete i fritidshem
180 högskolepoäng
2015-03-24
Examinator: Eva Nyberg
Handledare: Caroline Ljungberg
Förord
Vi har under utbildningens gång upptäckt att vi arbetar bra tillsammans och eftersom vi har
liknande värderingar och ett gemensamt intresse för ämnet föll det sig naturligt att vi skulle
skriva examensarbetet ihop. Vi vill börja med att tacka våra informanter för att ni tagit er tid
att besvara våra frågor, utan er hade vår studie inte kunnat genomföras. Därefter vill vi rikta
ett stort tack till vår handledare Caroline Ljungberg som med en stor portion humor handlett
oss tydligt och ärligt under arbetets gång.
Rebecka Cato och Sanne Sandell
2
Abstract
Syftet med vår studie var att undersöka hur läxor och läxhjälp berör fritidshemmets
verksamhet. Studien belyser även en viss problematik gällande föräldrars möjlighet att hjälpa
sina barn med läxorna utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. För att undersöka detta har vi
först tagit del av tidigare forskning om läxor och läxhjälp, därefter har vi intervjuat fyra lärare
för att se hur de ser på syftet med läxor. Slutligen intervjuade vi tre fritidslärare för att se hur
läxhjälpen berör fritidshemmets verksamhet. Vi har i vår slutsats kommit fram till att
merparten av lärarna i vår studie anser att syftet med läxor är att befästa sina kunskaper men
även för att lära eleverna att ta ansvar. Angående läxhjälpen på fritidshemmets tid ansåg
fritidslärarna i vår studie att läxhjälpen inte berörde verksamheten i någon större utsträckning.
Nyckelord: Läxor, läxproblematik, läxhjälp, läxhjälp på fritidshemmet
3
4
Innehåll
1 Inledning.................................................................................................................................. 7
1.1 Syfte och frågeställningar ................................................................................................. 7
2 Forskningsöversikt .................................................................................................................. 9
2.1 Definition av läxa ............................................................................................................. 9
2.2 Vuxnas perspektiv på läxor .............................................................................................. 9
2.3 Barns perspektiv på läxor ............................................................................................... 11
2.4 Läxhjälp .......................................................................................................................... 12
2.5 Läxhjälp på fritidshemmet .............................................................................................. 13
2.6 Sammanfattning .............................................................................................................. 14
3 Metodval och genomförande ................................................................................................. 16
3.1 Metodval ......................................................................................................................... 16
3.2 Urval ............................................................................................................................... 17
3.3 Tolkningsverktyg ............................................................................................................ 18
3.4 Studiens tillförlitlighet .................................................................................................... 18
3.5 Genomförande ................................................................................................................ 19
3.6 Forskningsetiska överväganden ...................................................................................... 20
4 Resultat och analys ................................................................................................................ 21
4.1 Läxor ............................................................................................................................... 21
4.2 Läxhjälp .......................................................................................................................... 26
4.3 Läxhjälp på fritidshemmet .............................................................................................. 27
5 Diskussion ............................................................................................................................. 30
5.1 Slutsats ............................................................................................................................ 30
5.2 Kritisk självreflektion ..................................................................................................... 32
5.3 Relevans för professionen .............................................................................................. 33
5.4 Fortsatt forskning ............................................................................................................ 33
Litteraturlista ............................................................................................................................ 34
Bilaga 1 ................................................................................................................................. 37
Bilaga 2 ................................................................................................................................. 40
5
6
1 Inledning
Vi har valt att fokusera på läxhjälp under fritidshemmets tid då vi har upplevt att elever har
missat fritidshemsaktiviteter på grund av att de har gått på läxhjälp. Därför vill vi undersöka
hur läxhjälpen berör fritidhemmets verksamhet. Vi vill även analysera hur läxhjälpen är
organiserad. För att kunna undersöka detta måste vi först titta på syftet med läxor. Varken i
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet från 1994
eller Läroplanen för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet från 2011 kan vi läsa
något om läxor. Ändå anser Hellsten (2000) att läxor är en självklarhet i dagens skola
(Hellsten 2000). Däremot kan vi i Läroplanen för grundskolan 1980 läsa följande:
Hemuppgifter för eleverna utgör en del av skolans arbetssätt. Att lära eleverna att ta ansvar för en
uppgift, avpassad efter deras individuella förmåga är en väsentlig del av den karaktärsdaning som
skolan skall ge. […] Hemuppgifter bör också utnyttjas för att ge eleverna tillfälle till sådana
övningar och repetitioner som är nödvändiga för att befästa kunskaper och färdigheter.
(Skolöverstyrelsen 1980 s.52)
Vi anser det relevant att ta reda på varför lärare än idag ger eleverna läxor trots att det inte
stått i läroplanen på 20 år. Eftersom vi upplever att det idag är många föräldrar som inte kan
eller inte har tid att hjälpa sina barn med läxorna så kanske det är på tiden att vi tar bort
läxorna. Det i sin tur menar vi kan gynna fritidshemmen eftersom läxhjälpen då inte tar av
tiden där. Vi anser att tiden på fritidshemmet ska vara en fri tid vilket innebär att eleverna ska
få möjligheten att fritt välja vad de vill göra. I skollagen, kapitel 13 2§ står det att
”verksamheten ska erbjuda elever rekreation, en meningsfull fritid och stimulera utveckling
och lärande” (Skolverket 2010), vilket för oss inte innebär att eleverna ska sitta med
skolarbete på fritidshemmet utan att stimulera utveckling och lärande på ett lekfullt sätt till
exempel genom lek och skapande.
1.1 Syfte och frågeställningar
Vår huvudfråga är hur läxhjälpen berör fritidshemmets verksamhet. För att komma dit måste
vi först titta på fenomenet läxor. Eftersom det inte står något i läroplanen om läxor vill vi
därför undersöka varför de fortfarande existerar och vilket syfte de har. På en del skolor finns
7
det tillgång till organiserad läxhjälp. Vi kommer därför titta på hur den är uppbyggd, vem som
ansvarar för den och vid vilken tidpunkt den sker. Därefter vill vi undersöka hur läxor och
läxhjälp berör fritidshemmets verksamhet, med detta menar vi exempelvis om elever missar
planerade aktiviteter, att det inte går att planera aktiviteter vid den tidpunkten eller att
personal på fritidshemmet används på läxhjälpen.
Våra frågeställningar är följande:

Vad är syftet med läxor och vilka problem kan det finnas med läxor?

Hur är läxhjälpen organiserad?

Hur berör läxor och läxhjälp fritidshemmets verksamhet?
8
2 Forskningsöversikt
I detta kapitel kommer vi ta upp olika definitioner av vad en läxa är. Vi har även tittat på
vuxnas och barns perspektiv på läxor. Därefter följer en beskrivning av läxhjälp och dess
innebörd. En översikt av hur läxhjälpen har sett ut på fritidshemmet genom tiderna
presenteras också i detta kapitel.
2.1 Definition av läxa
Läxor är ett svårdefinierat begrepp menar den pensionerade läraren, skolledaren och
skolforskaren Jan-Olof Hellsten. I sin avhandling Skola som barnarbete och
utvecklingsprojekt (2000) definierar han begreppet läxa på följande sätt: ”Läxa är det arbete
som inte sker på lektionstid”. Hellsten märker att begreppet kräver ytterligare förklaringar då
varje elev tolkar läxan efter sina tidigare läxerfarenheter. Enligt Nationalencyklopedin (2015)
är läxa en: ”avgränsad skoluppgift för hemarbete särsk. om visst textstycke som ska läras in”.
I en intervju med Max Strandberg, doktor i didaktik vid Stockholms Universitet, i Alms
(2014) Läxfritt – för en likvärdig skola säger Strandberg att:
En läxa är ett skolarbete som är utanför lektionstiden, utdelat av läraren. Läxor kan
vara rätt enkla och därmed repetitiva. Likvärdiga läxor har hög kvalitet. Det finns
olika syften med läxor, dels att tiden inte räcker till i skolan, dels att man befäster och
tränar. Att elever undersöker och tar med sig berättelser och det de undersökt till
skolan. Man går igenom i skolan och övar hemma, men det är viktigt att läxor följs
upp i skolan efteråt. (Alm 2014, s.20)
2.2 Vuxnas perspektiv på läxor
Hellsten (1997) har bland annat skrivit Läxor är inget att orda om där han beskriver resultaten
av läxforskning som motstridiga och att resultaten ofta präglas av forskarens eget intresse.
Han nämner även forskare som avstått från sina egna resultat då de inte stämt överens med
deras förväntningar. Hellsten skriver exempelvis om Bents-Hill som fann negativa samband
mellan läxläsning och prestation och menade att resultaten då var tvungna att tolkas med
försiktighet (Bents-Hill 1988, se Hellsten 1997, s.210).
9
Epstein sammanfattar läxors nytta sett från ett vuxet perspektiv utifrån sju olika punkter. Öva
färdigheter: Läxan är till för att öva sina färdigheter, vilka färdigheter som ska användas, och
att lära sig förstå när och hur man ska använda sina färdigheter. Öka engagemanget för olika
uppgifter: Läxan ökar den individuella delaktigheten på lektioner. I många klassrum är det ett
fåtal elever som aktivt deltar och för lektionerna framåt medan vissa passivt absorberar
information. I kontrast till det kräver läxan att varje elev deltar aktivt genom att läsa, tänka,
notera egna funderingar och att ta beslut om slutförandet av läxan. Läxan är ett strukturerat
tillfälle för elever att ta kontroll över tänkandet och lärandet. Hemma kan eleverna kontrollera
den tid det tar att lära sig något, hur många de vill konsultera (såsom exempelvis föräldrar) för
att kunna få hjälp med läxan. Fostra elever att ta ansvar och planera sin tid: En del lärare ger
läxa för att hjälpa eleverna att ta ansvar för sitt skolarbete, att registrera uppgiften, utveckla en
plan för arbetet, slutföra den, förvara den i anteckningsblocket och till slut ta med den till
skolan när det är dags. De försöker bygga upp elevens studieteknik genom läxan för att
utveckla elevers uthållighet, förmåga att ta instruktioner, noggrannhet, förmåga att avsluta
något och ett allmänt ansvarstagande. Etablera kontakt mellan barn och föräldrar: Stundtals
är läxan den enda seriösa kommunikation om skolan och lärandet som pågår mellan föräldrar
och elever. Ofta behöver eleverna hjälp med att komma ihåg och tolka vad som lärts i skolan,
lära in stoff som de missförstått eller lärt sig fel och bestämma om deras "prestation" kommer
bli accepterad av läraren. Läxan ger föräldrar och deras barn en anledning att utbyta
information, fakta och attityd till skolan. Fullfölja politiska beslut om läxor: Läxor kan ges i
linje med skolans direktiv att ett visst antal läxor ges till elever ett visst antal dagar i veckan,
varje vecka. Informera föräldrar om skolarbetet: Läxan är ibland till för att informera
föräldrar om elevens arbete i skolan, eller visa hur eleven skriver, tänker och utför en uppgift.
Påminna om krav som ställs – som straff: Läxa kan förekomma som straff för elevers dåliga
uppförande eller bristande uppmärksamhet. Läxan är inte ett maktutövande av läraren utan
används för att ta upp tid hemma, som eleven själv annars hade bestämt över (Epstein 1988).
2014 gav Skolverket ut Läxor i praktiken – ett stödmaterial om läxor i skolan. Stödmaterialet
är uppbyggt på aktuell forskning och styrdokument för att kunna arbeta med läxan på ett
genomtänkt sätt som bidrar till elevers kunskapsutveckling. Varje kapitel följs upp av frågor
som ämnar föra diskussioner om skolans läxpraktik framåt. Materialet bygger på resonemang
om vad en god läxa kan vara, att den ska vara meningsfull, hänga ihop med det som sker i
klassrummet men även följas upp på ett sätt som stödjer lärandet. En god läxa kräver inte att
10
eleven behöver ta hjälp av någon annan, den lämnar inte heller eleven ensam med ansvaret för
sitt lärande (Skolverket 2014b).
2.3 Barns perspektiv på läxor
Westlund (2004) menar att elever utmanar vuxnas harmoniska bild av läxor då de vuxna ofta
tar för givet att läxor har ett värde och att läxor lär eleverna att bland annat planera och öka
deras engagemang för skolarbetet. Frågar man eleverna så menar Westlund (2004) att deras
upplevelser av läxor är negativa. I en studie av Warton (1997) genomförd i Australien visar
resultaten att barnen inte kunde se någon koppling mellan läxor och ansvarstagande,
planeringsförmåga eller studieförmåga. Vidare visade studien att barn i årskurs 2 ansåg att
läxan var ett sätt att lära sig något medan barnen i årskurs 6 tyckte att läxan var en repetition
(Warton 1997 se Westlund 2004, s.38). Enligt Hellstens (2000) studie med elever från årskurs
8 menar de att läxans viktigaste uppgift är att de ska hinna med mer och att lektionstiden inte
räcker till. Elevernas åsikter är delade om inlärningen via läxor, vissa anser att de lär sig bättre
hemma i lugn och ro medan andra tycker att de lär sig på lektionerna. I en intervju med en
elev får Hellsten (2000) som svar på frågan varför man läser läxor: ”Man funderar inte över
läxan den bara är där”. Eleverna tycker att läxan är en sådan självklarhet att vissa till och med
går till skolledningen och klagar på de lärare som inte ger dem läxor.
I Barnombudsmannens undersökning från 2004 Barn och unga berättar om stress
framkommer det att 46 % av elever mellan 9 och 16 år känner sig stressade i skolarbetet på
grund av för mycket läxor (Barnombudsmannen 2004). Ulf Leo (2004) ser i sin studie att
stress och läxor går hand i hand (Leo 2004). Även Westlund (2004) ser ett samband mellan
läxor och stress. Westlund (2004) genomförde en studie 1988 där elever fick skriva uppsatser
om tidens betydelse i skolsammanhang, en liknande studie gjordes 2003. Vid analysen av
uppsatserna såg Westlund (2004) att benämningen av ordet stress i läxsammanhang hade ökat
från 5 % 1988 till 29 % 2003. Vidare menar Westlund att kostnaden av läxor enlig eleverna
kan leda till minskad tid med kompisar. Detta kan enligt Westlund leda till att sociala mål inte
uppfylls (Westlund 2004).
11
2.4 Läxhjälp
I rapporten Mer än bara läxor från Skolverket (2014c) med syfte att utvärdera
läxhjälpsverksamheten på tio olika skolor i utanförskapsområden konstateras att läxhjälp är
ett komplext begrepp. Skolverket antyder att verksamheten handlar om hjälp med läxor men
att det ger en dålig ledning om vad verksamheten innebär då det inte finns någon tydlig
förståelse mellan skolor och lärare för vad en läxa är eller vad hjälp egentligen innebär. I
rapporten framkom tre outtalade syften med läxhjälp. Det första är att ge eleverna praktiska
förutsättningar för studier. Skolorna vill erbjuda elever en lugn plats att studera på då många
elever saknar den möjligheten. Det andra är att ge eleverna stöd i det löpande skolarbetet.
Målet här är att kompensera för barns olika förutsättningar exempelvis de som inte får rätt
hjälp hemifrån eller de som inte hänger med i skolan. Det tredje är att stärka elevernas
förmåga att långsiktigt ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Meningen här är att skolorna ska
stärka elevernas ansvarskänsla för sin egen kunskapsutveckling. För att detta syfte ska vara
möjligt måste de två tidigare syftena uppfyllas (Skolverket 2014c).
I ett försök att utjämna sociala skillnader infördes under en period obligatorisk läxhjälp för
årskurs 1-4 i alla skolor i Norge. Resultatet visar dock på motsatsen då läxhjälpen tenderade
att öka skillnaderna något. Utvärderingen visade också att de elever som var i störst behov av
läxhjälpen hade svårt att dra nytta av den (Backe-Hansen, Bakken & Huang 2013). Liknande
resultat finner vi även i en utvärdering av läxhjälp i Sverige. Där når läxhjälpen främst de med
en viss studiemotivation och varierande kunskapsresultat, det vill säga både elever som har
och inte har uppfyllt kunskapskraven (Skolverket 2014c). I den norska rapporten Litt
vanskelig at alle skal med! förklaras skillnaderna på elevernas skolprestationer, både
nationellt och internationellt, med föräldrarnas utbildningsnivå och hemmets förmåga att följa
upp barnens skolarbete (Seeberg, Seland & Hassan 2012). I Högdins avhandling (2007) kan
vi läsa att resultaten av en undersökning genomförd av Jonsson (2001) visar att 70 procent av
eleverna får stöd av sina föräldrar i sin läxläsning (Jonsson 2001 se Högdin 2007, s.46).
Vidare kan vi i studier av Lareua (2000 & 2003) läsa att föräldrar från arbetarklassen ofta
lämnar barnens utbildning till lärarna då de anser att de är auktoritetspersoner och de själva är
rädda för att lära barnen fel saker (Lareua 2000 & 2003 se Högdin 2007, s.46). I en
undersökning av Harris och Robinson (2014) menar de att föräldrars delaktighet i sina barns
läxläsning snarare kan stjälpa dem då föräldrarna kan ha glömt eller aldrig förstått stoffet som
12
barnen lärt sig i skolan. I den holländska studien Who benefits from homework assignments?
(2011) menas att de yngre eleverna inte har några välutvecklade studietekniker och har
svårare att stänga ute ”störmoment” i hemmiljön än vad äldre elever har. Hur mycket de lär
sig av läxan beror därför på hur mycket hjälp de får av sina föräldrar. Forskarna fann också att
yngre elever från familjer med hög socioekonomisk status lär sig mer av sin läxa än eleverna
från familjer med låg socioekonomisk status, eftersom de eleverna får mindre hjälp med
läxorna hemma. Undersökningen visar att elever som har en hög socioekonomisk status
presterar bättre när de får läxa än elever från en lägre socioekonomisk status, vars prestationer
förblev oförändrade. I en jämförelse mellan de klasser som har läxor och de klasser som inte
har läxor visade provresultaten att skillnaden var större i de klasser som fick läxor. Föräldrar
från etniska minoriteter tenderar att hjälpa sina barn mindre, vilket troligtvis beror på att de
inte är så bekanta med språket. Även föräldrar vars högsta utbildningsnivå är lågstadiet eller
lägre tenderar att hjälpa sina barn mindre än föräldrar med högre utbildningsnivå (Rønning
2011). Enligt Leos studie (2004) så visar den att två av tre föräldrar upplever att det blir
konflikter i hemmet vid läxläsning. I båda fallen har föräldrarna valt att ta skolans parti och
inte kontaktat dem för råd eller stöd. Eleverna upplevde dock inte att det blev konflikter utan
att de själva tog ansvar för läxorna och tyckte att föräldrarna hade en passiv roll vid
läxläsningen (Leo 2004).
2.5 Läxhjälp på fritidshemmet
Enligt Rohlin (2001) ansågs arbetsstugan vara en föregångare till vår tids fritidshem, den sågs
som en ”kompletteringsanstalt” till folkskolan och läxläsning fick därför tidigt en plats i
arbetsstugorna i slutet på 1800-talet. På eftermiddagshemmen, som arbetsstugorna bytte namn
till på 1930-talet, var rekreation det viktigaste. Det enda kravet som fanns på
eftermiddagshemmen var att eleverna skulle läsa sina läxor. 1934 var det obligatoriskt med
läxläsning på eftermiddagshemmen. Det fanns en tydlig koppling mellan skolan och
eftermiddagshemmen. Rohlin (2001) skriver att Mona Carlborg som arbetade på
Tranebergsgårdens fritidshem på 1940-talet ensam kunde ha läxläsning med 35-40 flickor.
Kraven från läraren kändes tydligt enligt Mona Carlborg. Hon nämner också att ett av barnen
hade med sig en anteckningsbok varje dag där läraren hade skrivit ner dagens läxor. Mona
Carlborg berättar vidare att hon skulle anteckna alla barn som läst och förhörts på läxorna,
13
även de barn som hade ogiltig frånvaro skulle antecknas. På 1950-talet påbörjades en ny form
av samarbete mellan fritidshem, skola och föräldrar. Detta gjordes bland annat genom
”eftermiddagskaffe” och studiebesök mellan fritidshemmet och skolan. I och med detta så
hade de som arbetade på eftermiddaghemmen skrivit ett ”program” där de bland annat
berättade om verksamheten, det stod om deras vardagsrutiner så som aktiviteter och dylikt
men även hur barnen mådde och hur det gick för dem i skolan och tog också upp vilket stöd
som gavs för läxläsning. I mitten av 1960-talet introducerades småskolans metodik i den nya
grundutbildningen för fritidspedagoger. De skulle alltså läsa inlärningsmetodik, med särskild
vikt vid grundläggande läs-, skriv- och räkneinlärning. Fritidspedagoger benämns även som
lärare i fritidshem vid denna tid. 1984 står det i program för innehåll i fritidsverksamhet att
eleverna ska ges möjlighet att befästa de kunskaper de lärt i skolan och att praktiskt kunna
tillämpa dem (Rohlin 2001). 1988 i Pedagogiskt program för fritidshem definieras barns fritid
som ”den tid då de inte är bundna av skolans lektionstider eller av det arbete med
hemuppgifter som ingår i skolarbetet”. Därmed lämnas läxorna utanför fritidshemmet
(Socialstyrelsen 1988). Idag omfattas fritidshemmet av skollagen och av Läroplanen för
grundskola, förskoleklass och fritidshemmet 2011. I skollagen kapitel 14, 2 § står det att:
”[f]ritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan […].
Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en
meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och
elevens behov” (Skolverket 2010). I Läroplanen för grundskola, förskoleklass och
fritidshemmet 2011 är det främst kapitel 1 som handlar om skolans värdegrund och uppdrag
och kapitel 2 om övergripande mål och riktlinjer som berör fritidshemmet. Eftersom
fritidshemmet ska komplettera skolan, vilket innebär att stimulera elevers lärande, kan det
även vara bra om personalen har en inblick i kursplanerna (Skolverket 2014a).
2.6 Sammanfattning
Det finns ingen gemensam uppfattning om vad en läxa är. Läxan tolkas efter egna
erfarenheter vilket gör att den blir svårdefinierad. Forskningen går isär om vad en läxa är och
hur den bör användas. Vad gäller läxhjälpen skiljer sig syftena åt och det visar sig att
läxhjälpen inte når de elever som är i behov av den. Försöket att genom läxhjälp utjämna
sociala skillnader bland elever gav motsatt effekt och ökade istället skillnaderna något.
14
Läxhjälpen har varit en del av fritidshemmet sen långt tillbaka och det är först på senare tid
som den inte är lika tydligt framskriven som den var förr. Idag ska istället fritidshemmet
komplettera skolan, vilket kan tolkas på olika sätt.
15
3 Metodval och genomförande
I det här kapitlet diskuterar vi vårt metodval och vad vi har funderat kring när vi valt ut våra
informanter. Därefter följer ett avsnitt om vårt genomförande av studien och de
forskningsetiska överväganden vi tagit hänsyn till vid våra intervjuer.
3.1 Metodval
Samtalet är en väsentlig del av det mänskliga samspelet där vi lär känna människor och deras
erfarenheter, känslor och förhoppningar (Kvale 1997). Vi har använt oss av kvalitativa
intervjuer. En kvalitativ metod kännetecknas av närheten till informanten. För att kunna
studera ett fenomen måste man sätta sig in i informantens situation och se fenomenet ur
dennes perspektiv och därefter växla till ett yttre perspektiv för att kunna förklara och förstå
fenomenet man studerat (Holme Magne & Solvang Krohn 1991). Kvalitativa metoder står för
insikt och förståelse medan kvantitativa står för översikt och förklaring (Tjora 2012). En av
fördelarna med kvalitativa metoder är möjligheten att ställa följdfrågor vilket kan ge
fördjupande svar till skillnad från en kvantitativ metod som exempelvis enkät där följdfrågor
är omöjliga. En viss grad av struktur rekommenderas om erfarenhet av intervju saknas
(Larsen 2009). Vi har använt oss av halvstrukturerade intervjuer eftersom vi vill att
informanten ska ha ett stort inflytande under intervjun. Med halvstrukturerade intervjuer
menas att vi utgår från våra intervjufrågor men det är inte nödvändigtvis så att de följs till
punkt och pricka då det under intervjusituationen kan dyka upp andra aspekter som vi inte
tänkt på tidigare (Holme Magne & Solvang Krohn 1991). Vid varje intervjutillfälle har vi valt
att spela in samtalet för att kunna fokusera helt på informanten och flytet i samtalet och
samtidigt vara säkra på att information inte går förlorad (Tjora 2012). Skriftspråket och det
talade språket är inte detsamma, vi använder oss inte av skiljetecken eller stycken när vi
pratar. Förlusten av till exempel stämning och andra synliga spår under intervjun minskar om
det är samma person som intervjuar och transkriberar, är samma person även med i senare
delen av forskningsprocessen blir förlusten ännu mindre. När man läser en transkriberad text
16
från en intervju man själv varit med på är det lätt att tänka tillbaka på situationen och komma
ihåg uttryck och kroppsspråk (Tjora 2012).
3.2 Urval
Vi har intervjuat fyra lärare och tre fritidslärare på totalt fyra skolor i två olika kommuner.
Detta innebär att vi har intervjuat en lärare och en fritidslärare på vardera tre skolor och på
den fjärde skolan har vi endast intervjuat en lärare. Vår grundtanke var att intervjua tre lärare
och tre fritidslärare men eftersom svar dröjde och vi tog kontakt med en fjärde skola så ville
vi även där få intervjuer med en lärare och en fritidslärare. Tyvärr fanns inte möjligheten till
en intervju med en fritidslärare vilket resulterade i att vi endast intervjuade en lärare på denna
skola. Vi har intervjuat behöriga lärare som arbetar med barn i årskurs 2 och 3. Vi är
medvetna om att deras utbildningar kan se olika ut men anser att det viktigaste är att de har
rätt behörighet. Anledningen till att vi enbart valt att intervjua behörig personal är att vi då är
säkra på att de har tagit del av de styrdokument som både skola och fritidshem arbetar efter.
När vi talar om fritidslärare innefattar det även fritidspedagoger. Då utbildningen av
fritidslärare är relativt ny finns det få att tillgå och därför intervjuar vi även fritidspedagoger
då vi anser att behörigheterna är likvärdiga i detta avseende. Vi har valt att endast använda oss
av sju informanter då det är en tidskrävande process att både intervjua och bearbeta materialet
(Dalen 2008). Då målet med vår undersökning inte är att spegla hela populationens åsikt har
vi gjort ett icke-sannolikhetsurval. Detta innebär att uppnå kunskap inom ett visst område men
att det nödvändigtvis inte gäller för andra än just de som deltagit i studien. Vi är medvetna om
att en generalisering inte är möjlig då det empiriska underlaget är begränsat. Vi har därefter
gjort ett godtyckligt urval, vilket innebär att vi medvetet valt ut informanter beroende på deras
lämplighet att belysa våra frågeställningar (Larsen 2009). Vi har valt en skola i Vellinge
kommun och tre skolor i Trelleborgs kommun. Vi har valt dessa skolor dels för att vi är
bosatta i Trelleborgs kommun och på så vis känner till skolorna och områdena de är belägna i
och dels för att vi har kontakter på de olika skolorna. En av oss har dessutom kontakter på
skolan i Vellinge kommun. Detta gör att vi känner till personalen på skolorna vilket hjälpte
oss i urvalet av informanter. Antingen intervjuade vi våra kontakter eller så rekommenderade
de lämpliga informanter. Vi har valt skolor som vi anser har olika socioekonomisk status. Två
av skolorna i Trelleborgs kommun har även ett större antal elever med utländsk bakgrund. En
annan anledning till att vi valt de olika skolorna är att vi vill se om det finns några skillnader
17
mellan läxhjälpen på de olika skolorna och föräldrarnas inställning till läxhjälp och deras
förmåga att hjälpa sina barn utifrån deras socioekonomiska status.
3.3 Tolkningsverktyg
Vi har använt oss av något som liknar den hermeneutiska tolkningsmetoden vid analysen av
våra intervjuer. Hermeneutik betyder läran om tolkning och genom betoningen på den
kvalitativa forskningens förståelse och tolkning bildar den en vetenskaplig grund. Vid
tolkning av ett uttalande är det väsentliga att försöka se förbi det budskap som först uppfattas
och försöka se en djupare mening. För att kunna göra det måste budskapet sättas in ett
sammanhang (Dalen 2008). Förståelsen av en text sker genom en process där de enskilda
delarnas betydelse bestäms av textens helhetliga betydelse som i sin tur bestäms av de
enskilda delarnas betydelse, vilket bildar den hermeneutiska cirkeln. Denna cirkel ses om en
fruktbar cirkel som ger möjlighet till en djupare förståelse. I den hermeneutiska
tolkningsmetoden är det viktigt att forskaren har en förförståelse för ämnet (Kvale 1997).
3.4 Studiens tillförlitlighet
När man talar om kvalitet i kvalitativ forskning brukar begreppen, tillförlitlighet, giltighet och
generaliserbarhet användas som kriterier. Alla forskare har på ett eller annat sätt ett
engagemang inom sitt forskningsfält. Denna subjektiva syn kan då leda till att forskaren
påverkar resultaten. Det kan även ses som en tillgång och inom vissa områden ses
förkunskaper och engagemang som en förutsättning för att kunna studera fältet. Det är lättare
att ställa exakta frågor om forskaren besitter stor kunskap inom ämnet men det kan även
innebära nackdelar då forskaren kan ha förutfattade meningar. Att spela in intervjuerna ger
forskaren möjlighet att citera informanten ordagrant. Detta stärker studiens trovärdighet då
läsaren i viss mån får ta del av informantens ord (Tjora 2012). Vi upplever att vi uppnått
kriterierna för tillförlitlighet genom att forskningen vi valt att presentera visar på skilda
resultat och speglar inte vår personliga uppfattning. Vi har vid intervjuerna tänkt på att inte
ställa några positivt eller negativt laddade frågor. Vi har även tänkt på att undvika att ställa
ledande frågor men vid ett par tillfällen har vi tvingats göra det för att få ett tydligare svar.
18
Ledande frågor behöver inte minska intervjuns tillförlitlighet, utan kan istället öka den genom
att pröva tillförlitligheten i informantens svar och där igenom stärka forskarens tolkning
(Kvale & Brinkmann 2014). Giltigheten stärks genom att forskaren är öppen med hur
forskningen utförts, och vilka val som gjorts. Det viktigaste är att forskningen pågår inom
ramarna för vetenskaplighet och är förankrad i relevant forskning för att hålla en hög giltighet
(Tjora 2012). I vissa studier bortser man från att generalisera eftersom målet kan vara att gå
djupare in i ett specifikt problemområde. Forskaren vill kanske belysa eller lösa ett problem
och inte utveckla en insikt för området (Tjora 2012). Målet med vår studie är inte att
generalisera utan att belysa området.
3.5 Genomförande
Vi tog kontakt med rektorerna på tre av skolorna, två genom mail och en genom ett personligt
möte. Vi fick inga svar på våra mail, vilket gjorde att processen tog längre tid än väntat. Vi
valde då att ta kontakt med ytterligare en skola i hopp om att få tillräckligt med informanter.
Eftersom svar från rektorerna uteblev så kontaktade vi informanterna personligen. Tanken var
att intervjua tre lärare och tre fritidslärare men eftersom vi tagit kontakt med en fjärde skola
och fick svar från en lärare där, så valde vi att ta med en lärare extra. Alla intervjuer utom en
genomfördes av oss båda, detta för att inte riskera att missa eller misstolka någonting.
Anledningen till att en intervju genomfördes ensam var förhinder. Intervjusituationerna med
fritidslärarna skedde alla i anknytning till barngruppen medan intervjuerna med lärarna
skedde i enskildhet. Fritidslärarna var oftast inte ensamma under intervjun, deras kollegor
kom med ett och annat tillägg men dessa har inte gjort någon skillnad för studien.
I efterhand upptäckte vi att vi inte riktigt fått svar på vissa av våra frågor, detta var inget vi
tänkte på under intervjuernas gång. Däremot kunde vi se att vi fått svar på frågor på andra
ställen än det var tänkt. En del frågor var långa och då glömdes vissa delar bort, vi borde ha
delat upp frågorna för att säkerställa att allt i frågan besvarades. Vi valde att transkribera
intervjuerna i nära anslutning till utförandet, för att det fortfarande var färskt i minnet.
Transkriberingen skedde enskilt eftersom vi ansåg att det var mest effektivt.
Transkriberingarna skrevs därefter ut och sammanfattades. Därefter gjorde vi tabeller med
frågorna och de sammanfattande svaren fördes sedan in i tabellerna (bilaga 1 och bilaga 2).
19
3.6 Forskningsetiska överväganden
Enligt Vetenskapsrådet finns det fyra forskningsetiska principer att förhålla sig till:
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Kraven
finns till för att skydda både informanten och forskaren och vid eventuella konflikter dem
emellan. Det är viktigt att forskaren ger informanten uppgifter om forskningens syfte och hur
undersökningen kommer att genomföras. Forskaren måste upplysa informanten om att
deltagandet är frivilligt och att uppgifterna endast kommer att användas i forskningssyfte.
Informanten kan när som helst välja att avbryta sin medverkan. Forskaren har tystnadsplikt
gällande informanternas personuppgifter (Vetenskapsrådet 2002).
Vi har informerat rektorerna på respektive skola om syftet med vår studie, därefter har vi tagit
kontakt med de berörda informanterna och berättat vad intervjun kommer att handla om. Vi
har valt att inte lämna ut intervjufrågorna i förhand för att vi vill ta del av spontana reaktioner
så som ansiktsuttryck och dylikt under intervjun. Vid intervjutillfället förklarade vi syftet med
vår studie och i stora drag hur den skulle genomföras. Vi talade om att deltagandet var
frivilligt, viket innebär att de när som helst kunde avbryta sin medverkan och att
informanterna skulle vara anonyma. Vi har valt att skriva vilka kommuner skolorna ligger i
eftersom vi anser att studiens ämne inte är känsligt. Skolorna är dock anonyma för vi vill inte
”hänga ut” någon lärare eller fritidslärare i deras syn på läxor och läxhjälp. Alla skolor har
tilldelats fiktiva namn i form av varsin planet. Vi har därför valt att kalla dem
Merkuriusskolan, Saturnusskolan, Jupiterskolan och Neptunusskolan. Merkuriusskolan ligger
i Vellinge kommun och Saturnusskolan, Jupiterskolan och Neptunusskolan ligger i
Trelleborgs kommun. Lärarna och fritidslärarna har även de fiktiva namn, som har samma
begynnelsebokstav som skolan de arbetar på. Exempelvis så arbetar läraren Maria och
fritidsläraren Moa på Merkuriusskolan. Vi har valt att ge fritidslärarna något kortare namn än
lärarna för att enklare kunna skilja dem åt.
20
4 Resultat och analys
I kapitlet nedan kommer vi att presentera intervjusvaren. För att underlätta kommer vi att visa
en tabell över vad de olika lärarna (grön) och fritidslärare (lila) har svarat på våra frågor. Vi
kommer knyta an resultaten till relevant forskning från tidigare kapitel.
4.1 Läxor
Eftersom forskningen går isär gällande om läxor är bra eller dåliga, så menar vi att det är
konstigt att så många lärare fortfarande ger läxor. Trots att forskningen är motsägelsefull
(Hellsten 1997) anser de flesta lärare i våra intervjuer att läxa är bra. Vad beror detta på? När
det inte finns belägg för ett positivt resultat varför fortsätter man då att ge läxor? Lärarna i vår
studie är medvetna om elevernas olika förutsättningar och ger därför eleverna läxor som de
anser att eleverna ska klara av på egen hand. Vi upplever att lärarna gör sitt bästa för att skapa
en ”bra” läxa. En av lärarna hade inte gett läxor om det inte var för läxhjälpen på skolan.
Fråga
Vilket syfte har
du när du ger
dina läxor?
Maria
Framför allt för
att lära dem att
ta ansvar.
Men även för att
träna mer på det
vi gör i skolan.
Sofia
Främst en
repetition av
något som
eleverna är väl
förtrogna med.
Johanna
Träna ännu mer
på det vi gör i
skolan.
Nina
Befästa sina
kunskaper.
Enligt Epsteins sju punkter om läxors nytta har vi funnit vissa likheter i lärarnas syfte med
läxor. Till exempel öva färdigheter: Alla lärare vi har intervjuat har på ett eller annat sätt
uttryckt att de vill att eleverna med hjälp av läxan ska repetera det som de arbetat med i
skolan. Maria nämner ansvar som sitt huvudsyfte i likhet med Epsteins punkt fostra elever att
ta ansvar och planera sin tid. Sofia nämner också att det är viktigt att lära sig att ta ansvar för
sina läxor och att lära sig att planera sin tid. Hon menar att detta är viktigt för kommande
studier på till exempel högstadiet och gymnasiet där eleverna får ta ett större egenansvar.
Punkten fullfölja politiska beslut om läxor ser vi som skolans läxpolicy. Merkuriusskolan,
21
Saturnusskolan och Jupiterskolan har bestämt att läxor ska ges, Jupiterskolan har till och med
bestämt antalet läxor per årskurs. Det är däremot ingen av lärarna som riktigt vet vad
ledningens beslut om läxor är grundat på. Maria nämner att läxan kan ge föräldrarna en bild
av vad eleverna gör i skolan alltså informera föräldrar om skolarbetet, vilket enligt
fritidsläraren Jill faller eftersom föräldrarna vill att deras barn går på läxhjälpen, detta gör att
föräldrarna ändå inte får ta del av det eleven arbetar med i skolan. Påminna om krav som
ställs – som straff: Denna punkt är det ingen av lärarna som nämner men däremot menar Jill
att det är okej att få med uppgifter hem om eleven inte gjort vad den ska under lektionstid.
När vi frågade lärarna om vilket syfte de har när de ger sina läxor frågade vi också om de
lutade sig mot någon forskning, styrdokument eller stödmaterial. Det var endast Sofia som
nämnde att hon tagit del av forskning om läxor. Sofia nämner inte vilken forskning hon tagit
del av. Alla nämner olika syften med läxor men ingen av lärarna har någon teoretisk
förankring i varför de ger läxor. Alla pratar till exempel om att det är viktigt att läsa, men
varför? Vem säger att det är viktigt att läsa? Är det beprövad erfarenhet eller har de tagit del
av forskning som styrker detta? Det framgick dock aldrig av intervjuerna. Vi frågade även alla
lärarna om de har tagit del av Skolverkets Läxor i praktiken – ett stödmaterial om läxor i
skolan som kom 2014. Ingen av lärarna har tagit del av den. Detta tycker vi är konstigt då det
är mycket diskussioner om läxors vara eller icke vara och i och med detta ifrågasätts läxans
syfte vilket gör att det är viktigare än någonsin att hålla sig uppdaterad.
Johanna, Nina och Sofia anser att läxornas syfte har förändrats över tid. Läxa är en tradition
men de tycker att det idag finns en tanke bakom läxan, medan Maria inte tycker att den har
förändrats alls. Johanna känner att läxan idag är ett måste. Flertalet lärare pratar om att
eleverna har mycket aktiviteter på fritiden som både elever och föräldrar prioriterar framför
skolarbetet. Trots att lärarna vet att elever och deras föräldrar prioriterar annat så ger de läxor
vilket kan tyckas motsägelsefullt. Då krävs det att det finns någon form av läxhjälp för att
läxan ska bli gjord och finns det ingen läxhjälp att tillgå riskerar läxan att bli bortprioriterad.
Fråga
Vilken typ av
läxor ger du
dina elever?
Maria
1.Läsläxa
2.Matematikläxa
3.Rättstavning
(ibland)
Sofia
1. Läsläxa
2. Rättstavning
3.Matematikläxa
4.Engelskläxa
Johanna
Nina
1.Läsläxa
1.Engelska
2.Engelskläxa
glosor
3.Matematikläxa
22
Beroende på om lärarna undervisar i årskurs 2 eller 3 är det skillnad på antalet och vilka
ämnen de ger läxor i. Överlag var det läsläxa, matematikläxa och rättstavning. De lärare som
undervisar i årskurs 3 ger även engelskläxa. Nina undervisar endast i engelska, därför ger hon
sina elever enbart engelskläxa. Lärarna ger eleverna läxa varje vecka.
Fråga
Hur följs läxan
upp?
Maria
1.Läsläxan
förhörs.
2.Matematikläxan
går vi igenom
tillsammans,
diskuterar med
eleverna om det
är något de tyckt
varit svårt.
3.Rättstavningen
förhörs i en
rättstavningsbok.
Sofia
1.Läsläxan får
eleverna läsa
upp för varandra
parvis. Varje
vecka lyssnar
jag på några
stycken och för
lite
anteckningar.
2.De får ett
klassiskt
stavningsprov.
(uppföljning av
matematikläxan
och
engelskläxan
nämnde hon
inte.)
Johanna
Nina
1.De läser för
1.Glosförhör
varandra i
mindre grupper.
De får berätta
vad de tyckte
om boken och
varför. Så det är
mycket samtal
kring läsläxan.
2.Glosförhör, de
ska även kunna
uttala och
översätta.
3.Vi går igenom
varje uppgift så
att alla verkligen
har förstått.
Alla lärarna följer upp sina läxor. Det gör de oftast via glosförhör och rättstavningstest. Vid
läsläxa får eleverna samtala om texten och ta upp eventuellt svåra ord och läsa högt för
varandra. Matematikläxan brukar oftast gås igenom i helklass så att alla har förstått den.
Överlag anser lärarna att eleverna är positiva till läxor. Maria säger till exempel: ”Nu jobbar
jag ju med de små barnen så de är ju rätt så glada i sin läxa, överlag. Sen finns det ju alltid
någon som tycker att det är lite extra tufft så klart”. Alla lärare har diskuterat läxor med sina
kollegor, Sofia säger att ”vi har diskuterat detta jättemycket eftersom det är ju ett…det är ju
väldigt mycket debatt kring läxor ju”. På Saturnusskolan har föräldrarna enligt Sofia uttryckt
att de kan tycka att det är jobbigt med läxläsningen i perioder och att de då söker stöd hos
henne. Till skillnad från föräldrarna i Leos studie (2004) väljer föräldrarna här att söka stöd
hos läraren. På Jupiterskolan har föräldrarna uttryckt att de saknar studiestöd men har förutom
det inga åsikter om läxor.
Fråga
Hur mycket tid
Maria
Vill gärna att de
Sofia
Max 30 minuter
Johanna
En och en halv
Nina
15-20 minuter
23
per dag tänker
du att dina
elever ska
lägga på
läxläsning?
läser en liten
stund varje dag,
räcker med 5
minuter. Det
beror på hur
föräldrarna
lägger upp det.
per dag.
timme per vecka
(slår vi ut detta
på en vecka blir
det cirka 20
minuter per
dag).
per dag.
Sofia, Johanna och Nina tycker att eleverna bör lägga cirka 20 minuter per dag på läxläsning.
Maria menar att det är upp till föräldrarna och hur de lägger upp det. Det är intressant att
flertalet lärare har svarat liknande på hur mycket tid de anser att eleverna ska lägga på
läxläsning. Vi är nyfikna på vad detta kan bero på, delvis för att ingen nämner någon grund
för detta men även för att tiden kan spenderas olika beroende på vilken elev det handlar om.
Vi menar att alla elever har olika förutsättningar och olika arbetstempo och hinner därför
olika mycket på 20 minuter.
Sofia och Johanna anser att läxan är något som eleverna ska klara av på egen hand. Johanna
ger även individanpassade läxor. Detta beror på att Jupiterskolan har varit en
Montessoriskola. Idag är skolan dock bara Montessoriinspirerad. Alla lärare baserar sina läxor
på det de arbetar med i skolan, de ger alltså inga läxor på något som eleverna inte redan är
bekanta med.
Fråga
Ser du några
problem med
läxor?
Maria
Svaga elever.
Sofia
Noll stöd
hemifrån.
Johanna
Språksvårigheter
både från elever
men även
föräldrar.
Nina
Språk- och
kunskapssvårigheter
bland föräldrarna.
Både Johanna och Nina har upplevt språksvårigheter bland föräldrarna vilket utgör ett
problem när de ska hjälpa sina barn med läxorna. Även om inte alla skolorna ser detta
problem så anser alla lärarna att läsning är viktigt, där utvecklar eleverna en förståelse för
språket. De lär sig bland annat hur ord stavas, meningsbyggnad och de utvecklar ett flyt i
läsnigen. Johanna menar att om eleverna inte behärskar språket och har en god läsförståelse
så har de oftast svårigheter i skolans andra ämnen. När vi frågade lärarna om de ser några
problem med läxor svarade Johanna så här:
Om jag skulle uppleva några problem här så är det ju i så fall till exempel svenskan och
matteläxor som är lite mer problemlösning. Svåra ord som eleven inte har förståelse för, och så
då handlar det mycket om förståelsen att man har ett annat språk till exempel, och då är det
24
genast svårare att förstå längre textuppgifter och lösa dem. Sen kan det även vara svenskan
ibland, om det kan va, men därför är det viktigt att man hittar rätt nivå, är det för svår nivå så är
det svårt att dom inte förstår hela sammanhanget vad boken handlar om. Så det handlar i så fall
mycket om språket. Förståelsen. (Johanna)
Nina gav detta svar:
Ja det är ju föräldrarna här, många kan ju inte svenska och många som, som är svenska saknar
kunskaper själva. De är inte jättebra på engelska många av dem och de har inte kanske slutfört
egen skolgång och matematiken är svår och så på det sättet är det, är det tufft för föräldrarna,
och därigenom barnen med läxa. För är det så att du, ja många har ursäkter när de kommer
tillbaks för att de inte har gjort läxan. Att den har försvunnit eller blivit uppäten eller någonting
och då har det i själva verket varit så att det är ingen som bryr sig hemma eller så bryr de sig
men kan inte. (Nina)
Jupiterskolan och Neptunusskolan har en högre andel elever med utländsk bakgrund än
Merkuriusskolan och Saturnusskolan, vilket innebär att de upplever språket som främsta
problemet. I likhet med Rønnings (2011) undersökning har föräldrar med utländsk bakgrund
svårare att hjälpa sina barn med läxorna eftersom de inte behärskar språket. En annan likhet
med Rønnings (2011) undersökning är att föräldrar med låg socioekonomisk status är mindre
benägna att hjälpa sina barn med läxorna. Som vi tolkar det så menar Nina att om föräldrarna
inte har slutfört sin skolgång kan detta leda till låg socioekonomisk status vilket gör att de inte
kan hjälpa sina barn eftersom de kanske inte har tillräcklig kunskap inom vissa områden.
Varierande utbildningsnivå hos föräldrarna och hemmets förmåga att följa upp barnens
skolarbete menar Seeberg, Seland och Hassan (2012) är en förklaring till skillnaderna på
elevers prestationer i skolan.
Maria pratar om de ”svaga” eleverna:
Ja det gör jag ju och det är de här svaga eleverna som jag har pratat om, som har det tufft
redan. Där kan man känna ibland att alltså, man skulle ju gärna vilja ha individanpassad läxa i
så fall och kanske rent av ta bort den för vissa elever som man känner redan kämpar och har
det väldigt tufft. För man är rädd att döda lusten ju. (Maria)
Sofia tar upp barns olika förutsättningar:
Det skulle ju vara om man har någon elev där man vet att det finns noll stöd hemifrån och
eleven, även om man då skickar hem en läxa som eleven själv kan göra men eleven kanske
saknar förutsättningar att ens ta upp den ur väskan. Då, då kan det ju såklart vara ett problem
men det är ju därför man inte heller får ge läxor som har någon betydelse i undervisningen så
att säga. (Sofia)
I en diskussion med Sofia om läxpolicyn på skolan så säger hon så här:
För vi kan ju inte ge eleverna läxor de inte kan få hjälp med hemma. Där det i princip krävs att
man, att föräldrarna får undervisa. Alltså, för så kan det ju vara. Det kan ju alltså som i
matematik till exempel om det är nya räknesätt och så det måste man ju få, måste man själv
25
vara insatt. Det är ju inget man bara kan lära sina barn. Det är ju vi som ska lära eleverna det
ju. (Sofia)
Här menar Sofia att föräldrarnas kunskap inte är uppdaterad vilket gör att de inte kan hjälpa
sina barn på rätt sätt, detta i likhet med Harris och Robinson (2014) som menar att föräldrarna
kan ha glömt eller inte riktigt förstår det barnen lär sig i skolan. Det finns även en risk att
föräldrarna lär sina barn fel (Lareua 2000 & 2003 se Högdin 2006).
4.2 Läxhjälp
Fråga
Hur är
läxhjälpen
organiserad?
Maria
En gång i
veckan.
Tre pedagoger
håller i den.
60 minuter en
gång i veckan.
Efter
mellanmålet.
Sofia
Har ingen nu,
men när de hade
var det från
årskurs 3 till 5.
Efter skoltid.
Röda Korset en
kort period.
Johanna
Har ingen nu.
När de hade var
det två, tre lärare
som höll i den
och då hade de
2:or och 3:or.
30 minuter en
gång i veckan.
Direkt efter
skolan.
Nina
30 minuter fyra
dagar i veckan,
mån-tors.
Direkt efter
skolan.
Arbetslaget
turas om att
hålla i det.
Röda Korset
hade läxhjälp en
period.
Alla skolor har haft läxhjälp men den har tagits bort på Saturnusskolan och Jupiterskolan.
Lärarna på Saturnusskolan hade inte utrymme att ta av undervisningstid till detta och på
Jupiterskolan var det för att vissa lärare inte ville ta av sin planeringstid. På samtliga skolor
är/var det lärare som ansvarar för läxhjälpen. På Saturnusskolan och Neptunusskolan har
Röda Korset hållt i läxhjälpen en kortare period. Antalet dagar och längden på läxhjälpen
skiljer sig åt på de olika skolorna. På Merkuriusskolan, Saturnusskolan och Jupiterskolan
är/var det läxhjälp en gång i veckan, på Neptunusskolan är det läxhjälp fyra gånger i veckan,
måndag till torsdag. På Jupiterskolan och Neptunusskolan är/var läxhjälpen i 30 minuter och
på Merkuriusskolan och Saturnusskolan är/var det 60 minuter per tillfälle. Endast
Merkuriusskolan har läxhjälp efter mellanmålet och då är det fritidslärarnas ansvar att
eleverna kommer iväg till läxhjälpen, de övriga har det i direkt anslutning till skoldagens slut.
Det är främst på föräldrarnas initiativ som eleverna går på läxhjälp. Det kan även vara som en
åtgärd, då är det läraren i samråd med föräldrarna som kommer överens om att eleven ska gå
på läxhjälp.
26
Under intervjuerna framkom det olika syften med läxhjälpen. I likhet med rapporten Mer än
bara läxor (Skolverket 2014c) menade både lärare och fritidslärare att de kunde erbjuda
eleverna en plats att sitta på, vilket överrensstämmer med punkten ge eleverna praktiska
förutsättningar för studier. Enligt punkten ge eleverna stöd i det löpande skolarbetet
(Skolverket 2014c) är Nina den enda som pratar om att läxhjälpen fungerar som en
kompensation för elevernas olika förutsättningar. Hon menar att om eleverna stannar kvar och
gör läxorna på läxhjälpen så underlättar det för föräldrarna och eleverna, eftersom inte alla
elever har samma möjlighet till hjälp hemma. Merkuriusskolan, Saturnusskolan och
Jupiterskolan har inte möjlighet att hjälpa de svagaste eleverna, i enlighet med Backe-Hansen,
Bakken och Huang (2013) som menar att de elever som har störst behov av läxhjälp inte kan
dra nytta av den. Maria menar att det är många elever på läxhjälpen och då är det svårt att sitta
med en elev. Hon rekommenderar att de eleverna gör läxan hemma för att föräldrarna kan
sitta ner och hjälpa sina barn på ett annat sätt. Maria tycker att föräldrarna är väldigt
engagerade och hjälpsamma när det gäller läxor, och ser det därför inte som ett problem att
lägga över läxhjälpen på föräldrarna. Enligt Jonssons undersökning (2001) så får 70 % av
eleverna hjälp av sina föräldrar med läxan, detta kan vara en anledning till varför Maria lägger
över ansvaret på föräldrarna. Fritidsläraren Moa påpekar även att många elever har tillgång
till privat läxhjälp via företag. Att Merkuriusskolan ligger i en kommun med hög
socioekonomisk status bekräftar den forskning vi tidigare nämnt om att föräldrar med hög
socioekonomisk status hjälper sina barn mer med läxorna (Rønning 2011). På Neptunusskolan
anser man att läxhjälpen når de svagaste eleverna. Till skillnad från skolverkets utvärdering
av läxhjälp (2014c) som visar att läxhjälpen främst når de elever med en viss studiemotivation
så fångar Neptunusskolan upp de svaga eleverna. Nina menar att de ”duktiga” eleverna klarar
sig på egen hand vilket ger henne större möjlighet att hjälpa de svaga eleverna.
4.3 Läxhjälp på fritidshemmet
Ingen av fritidshemmen är inblandade i läxhjälpen, mer än att ett fritidshem ansvarar för att
eleverna går till läxhjälpen efter mellanmålet. Det händer att eleverna, på föräldrarnas
initiativ, frågar om de får göra läxan på fritidshemmet, detta gäller samtliga fritidshem. De
erbjuder eleverna en plats att sitta på men kan inte hjälpa till mer än att svara på enstaka
frågor. Jill nämner att det ibland kan vara svårt att hitta ett rum där eleverna kan få vara ifred
27
och göra läxan. Jill påpekar att de inte tar några konflikter om läxläsning, vill inte eleven så är
det upp till föräldrarna att prata med sitt barn om detta.
Fråga
Tar ni hänsyn till
läxhjälpen när ni
planerar
fritidsverksamheten?
Moa
Både ja och nej. Vi
har valt att lägga
fritidsgympan under
tiden det är läxhjälp,
men allt vi har på
fritids är ett
erbjudande.
Siv
Har ingen läxhjälp.
När läxhjälpen fanns:
Nej, för vi har ingen
planerad verksamhet
vid den tiden.
Jill
Har ingen läxhjälp.
När läxhjälpen fanns
så fick vi planera
efter det, att de
dagarna kunde man
inte lämna enheten
eller de gångerna
kunde man inte gå
iväg.
Eftersom det endast är en av skolorna som vi intervjuade fritidslärare på som har läxhjälp så
har vi även tagit med hur fritidslärarna gjorde när det fanns läxhjälp. Saturnusskolan och
Jupiterskolan hade läxhjälpen i direkt anslutning till skoldagens slut och den planerade
fritidshemsverksamheten börjar efter mellanmålet på Saturnusskolan, därför ansåg Siv att det
inte var några problem att ta hänsyn till läxhjälpen. Jupiterskolan däremot har sin planerade
fritidsverksamhet innan mellanmålet vilket gjorde att de inte kunde ha någon planerad
verksamhet den dagen det var läxhjälp. Anledningen till att de har valt att lägga den planerade
fritidsverksamheten innan mellanmålet är att större delen av barngruppen går hem efter
mellanmålet, vilket gör att det är för få barn kvar för att ha någon planerad verksamhet. De
har även en hel del elever som går på hemspråk vilket gör att de sällan kan planera någon
verksamhet om de ska ta hänsyn till allt detta. Jupiterskolan gör så att de elever som kommer
från hemspråk får gå in på någon annan avdelning om det skulle behövas. Läxhjälpen är
borttagen från Jupiterskolan vilket Jill tycker är skönt, för det tog av deras tid, och att det är
en sak mindre att ta hänsyn till vid planering. På Merkuriusskolan har de en planerad aktivitet
under tiden det är läxhjälp, fritidsgympa. Denna aktivitet är frivillig och inget man måste vara
med på. Moa menar att:
Man vet ju att ungarna väljer ju hellre det roliga än att gå på läxhjälp, samtidigt som det är en
mindre skara här som går på läxhjälp, vilket gör att, det är ju svårt också liksom att de flesta
väljer att gå på fritidsaktiviteten, och då måste man ju erbjuda dem någonting och givetvis
finns det ju de barn som då liksom blir, jag vill gå på fritidsaktiviteterna men föräldrarna har
bestämt att jag ska gå på läxhjälpen. Sen är det ju så att många här nere har privat läxhjälp
hemma också, alltså via företag och sånt. (Moa)
Hur många elever är det egentligen som har tillgång till privat läxhjälp? Detta framgick tyvärr
inte i intervjun. Vår tolkning är att det inte gör så mycket om eleverna missar läxhjälpen på
skolan eftersom de får hjälp med läxorna antingen av föräldrarna eller via läxhjälpsföretag av
28
olika slag. För övrigt så är det fria aktiviteter på fritidshemmet så som rita, bygga med Lego,
ateljén är öppen för de elever som vill pyssla. På Saturnusskolan var det utevistelse och sedan
kanske en samling som eleverna som gick på läxhjälp missade, vilket för Siv inte verkade
vara någon större förlust.
Många, både lärare och fritidslärare, pratar om att eleverna går/gick på läxhjälp för att slippa
sitta med det när de kom hem på kvällen. Detta gynnar både eleverna och föräldrarna då de
kanske är hemma sent och det ska hinnas med matlagning och eventuella aktiviteter. Siv och
Jill tycker att om man ska ha läxhjälp så är det lärarna som ska hålla i det, Jill ”tycker inte det
är fritids som ska hålla i det för att, inte riktigt kanske det uppdraget man har i
fritidshemmet”.
Fråga
Finns det elever
som gör läxan på
fritidshemmet? På
vems initiativ sker
det då?
Moa
Ett litet fåtal, men det
är nästan bara de
äldre eleverna, de
som går i 4:an och
5:an. Elevernas
initiativ.
Siv
Väldigt sällan.
Enstaka elever har
blivit tipsade av
lärare att göra läxan
på fritids. Några
elever har även haft
det som åtgärd.
Jill
Önskemål från
föräldrar att göra
läxan på fritids.
Det fanns en tydlig koppling till läxläsning på fritidshemmet förr, ett tag var det till och med
obligatoriskt med läxläsning. Fritidslärarna kände tydligt lärarnas krav på att hjälpa till med
läxläsning (Rohlin 2001). Denna koppling ser vi inte i resultaten av vår studie. Enligt den sker
läxläsningen idag i väldigt liten utsträckning på fritidshemmet. Det är endast om föräldrar,
lärare eller elever anser att det finns ett behov av det. I en diskussion med Siv om kunskaper
genom aktiviteter menar Siv att det är synd om eleverna går miste om den kunskapen bara för
att de ska repetera saker. Här ser vi en likhet med Westlunds studie (2004) som visar att
elever anser att de förlorar tid med kompisar eftersom de måste lägga den tiden på läxläsning
vilket leder till att sociala kunskaper går förlorade (Westlund 2004).
29
5 Diskussion
I föreliggande kapitel kommer vi att diskutera resultaten av vår studie. Vi tar även upp
problem som har uppstått under studiens gång. Detta följs av studiens relevans för
professionen och fortsatt forskning i ämnet.
5.1 Slutsatser
Syftet var bland annat att ta reda på syftet med och anledningen till varför läxor ges. Vi har
även tittat på hur läxhjälpen är organiserad. Slutligen har vi undersökt vad som sker med
fritidshemmets verksamhet under tiden det är läxhjälp.
Våra frågeställningar var följande:

Vad är syftet med läxor och vilka problem kan det finnas med läxor?

Hur är läxhjälpen organiserad?

Hur berör läxor och läxhjälp fritidshemmets verksamhet?
Vi har kommit fram till att lärare fortfarande ger läxor. Lärarna menar att skillnaden med
läxan förr och idag är att idag finns det ett syfte med läxan som exempelvis att befästa
kunskaper. Sofia menar att förr fick eleverna läxa på det de inte hann med i skolan. Nina
säger: ”Det kanske har varit mer förr att man skulle rabbla […]”. Lärarna menar att idag
handlar det mer om att repetera det som eleverna arbetar med i skolan, men även för att lära
eleverna att ta ansvar genom att planera sin tid vilket var ett syfte redan i Lgr80. Trots att
lärarna vet att alla elever inte får hjälp med läxan hemma kan de inte erbjuda läxhjälp på alla
skolor. Detta beror på att lärarna inte vill eller kan ta av sin undervisnings- eller planeringstid.
Alla skolor utom en har en läxpolicy som säger att de ska ge läxa, men ingen av lärarna kan
riktigt svara på vad den är baserad på. Vi frågade lärarna om de hade tagit del av ett
stödmaterial om läxor som skolverket gav ut 2014, men ingen av lärarna viste vad det var för
något. Vi menar att ska man ge läxor bör man hålla sig uppdaterad inom forskningen i ämnet,
om inget annat så borde ledningen se till att de anställda tar del av det senaste materialet.
30
Kanske borde läxor regleras i någon form av styrdokument så att alla förhåller sig till samma
regler och på så vis göra läxan likvärdig.
Forskningen visar inte enbart på att läxor är bra, hur kan det då komma sig att lärarna
fortsätter att ge läxor när det finns forskning som till exempel visar att läxor kan öka
klassklyftorna? De starka eleverna blir bara bättre medan de svaga eleverna inte kommer
framåt. De problem som lärarna ser med läxor skiljer sig mellan skolorna. Eftersom en del
skolor ligger i invandrartäta områden upplever lärarna på dessa skolor språket som ett
problem medan andra lärare istället pratar om svaga elever eller elevers olika förutsättningar.
Läxor är inte problemfria oavsett vilken skola det handlar om, problemen tycks bara se olika
ut. Det kan handla om svårigheter med språket, svaga elever eller föräldrar som inte kan
hjälpa sina barn med läxorna. Ingen av lärarna nämner att problemet med läxor ligger hos
skolan utan de skjuter ifrån sig ansvaret och menar att problemen med läxor ligger hos elever
och föräldrar. Det är trots allt lärarna som är utbildade och vi anser att det är de som har det
yttersta ansvaret för elevernas kunskapsutvecklig. Samma tendenser ser vi även hos
föräldrarna i Leos studie (2004) då de inte ifrågasätter skolans ansvar för läxorna utan istället
ser problem och brister hos sina barn. Att inte ha sina föräldrars förtroende och stöd när det
gäller läxläsning kan leda till dåligt självförtroende och dålig självkänsla, om föräldrarna inte
ser det positiva i sina barn hur ska då barnen själva kunna göra det? Att en så stor andel som
46 % av eleverna dessutom känner stress i samband med läxor gör att vi i ännu större
utsträckning ifrågasätter läxans vara eller icke vara. Tyvärr fanns inte tiden till att genomföra
intervjuer med elever, det hade varit intressant att jämföra elevers och lärares syn på läxor och
läxhjälp då yngre elever enligt forskning inte verkar se sambandet mellan läxa och ansvar på
samma sätt som lärarna.
Läxhjälp fanns på två av fyra skolor. Alla skolor har vid ett eller annat tillfälle haft läxhjälp.
Merkuriusskolorna har läxhjälp en gång i veckan á 60 minuter efter mellanmålet,
Neptunusskolan har läxhjälp fyra gånger i veckan á 30 minuter direkt efter skolans slut. Det är
lärare som ansvarar för läxhjälpen. Hur kan det komma sig att Neptunusskolan har läxhjälp
fyra gånger i veckan medan Merkuriusskolan bara har det en gång per vecka, och varför har
inte Saturnusskolan och Jupiterskolan någon läxhjälp alls? Kan det vara så att Neptunusskolan
anser att de måste finnas till hands eftersom eleverna saknar stöd hemifrån? En av lärarna
säger så här om varför läxhjälpen togs bort på deras skola:
De andra fick inte ihop det. Det handlar ju mycket om hur du som lärare om du vill ge en
halvtimme av din planeringstid eller inte. En halvtimme är inte mycket, det känner jag liksom
31
för oss, för det hade gynnat oss i fram, om man tänker framöver så hade det, för vår del hade
det varit jättebra. (Johanna)
Lärarna vill inte använda sin tid till att hjälpa eleverna med läxor men föräldrarna eller
fritidslärarna ska ta av sin tid. Är detta rätt? Föräldrarna har kanske inte kunskapen att hjälpa
sina barn med läxorna, vem ska då hjälpa dem om inte lärarna gör det?
Fritidshemmen verkar inte ha någon större åsikt om läxhjälpen, eftersom den inte verkar
inverka på deras verksamhet. Förutom på Jupiterskolan, där läxhjälp inte längre finns, vilket
de tycker är skönt då den inverkade på deras verksamhet på ett negativt sätt genom att de inte
kunde ha några planerade aktiviteter vid det tillfället. Då skolan även har en hel del elever
som går på hemspråk gjorde detta att när läxhjälpen försvann fick de en sak mindre att ta
hänsyn till. Inte heller läxor verkar skapa något problem på fritidshemmet. På
Merkuriusskolan har de planerad verksamhet under tiden det är läxhjälp men detta verkar inte
skapa några problem. Vill eleverna göra läxan på fritidshemmet så erbjuds de en plats att sitta
på, kanske inte alltid den optimala platsen eftersom det är stora barngrupper på begränsad yta.
5.2 Kritisk självreflektion
Vi valde att ta kontakt med rektorerna på respektive skola för att få ett godkännande att
intervjua deras personal. Svaren dröjde tyvärr vilket gjorde att vi tog direktkontakt med
informanterna, vilket vi borde gjort från början. Vi fick snabbt svar från informanterna och
kunde boka in intervjuerna.
Det var endast en lärare som nämnde att hon tagit del av forskning om läxor. Detta kan ha
berott på att det var för många frågor i samma fråga. Vi borde ha delat upp frågorna i mindre
frågor så att de blev mer specifika. Detta gjorde att vi inte riktigt fick svar på frågorna vi
ställde, vilket vi inte tänkte på under tiden utan först när svaren skulle analyseras. Det i sin tur
ledde till att vi kom på nya frågor i efterhand. Vid exempelvis ett tillfälle nämner en
fritidslärare att många elever har privat läxhjälp och då borde vi ha frågat hur många är många
och hur hon vet detta. Vi känner att vår svaghet ligger i att ifrågasätta saker och ting.
Det var synd att vi inte fick en intervju med någon fritidslärare på Neptunusskolan. I och med
att svaren från läraren skilde sig från de andra lärarnas hade det varit intressant att se om
32
svaren från fritidsläraren också skilde sig från de övriga. Hade vi haft mer tid hade vi även
intervjuat ledning, elever och kanske till och med föräldrar för att få en bredare syn på ämnet.
5.3 Relevans för professionen
Denna studie är relevant för både lärare och fritidslärare. Den berör lärarna dels för att vi
belyser problemen som läxor för med sig både vad gäller elever och deras förutsättningar att
få hjälp av sin omgivning, och dels för att få lärarna att tänka efter innan de ger läxor. Tittar vi
på varför den är relevant för fritidslärarna så ser vi att om vi samarbetar med lärarna istället
för att vi går i försvarsposition skulle detta kunna gynna eleverna.
Vi gick in i studien med en negativ syn på läxhjälp under fritidshemmets tid då vi själva
upplevt negativa händelser i samband med detta. En förklaring till varför vi haft en negativ
syn på läxhjälp kan vara att vi har upplevt att det finns en statusskillnad mellan lärare och
fritidslärare vilket har gjort att vi har sett det som att lärarna tagit av vår tid till läxhjälpen och
därmed inte tagit särskilt stor hänsyn till vår verksamhet. Detta har inneburit att vi har varit
måna om att stå upp för vår verksamhet, dels för att försöka stärka vår yrkesroll och dels för
att vi anser att vår verksamhet är lika viktig som skolans. Det vi har insett under studiens gång
är att vi inte måste se det som att läxhjälpen tar av vår tid utan istället göra det till en del av
vår tid. Om man istället samarbetar, tar hänsyn och respekterar varandra så kan man få det att
fungera eftersom vi alla vill elevernas bästa.
5.4 Fortsatt forskning
Det hade varit intressant att jämföra resultat med en läxfri skola. Har eleverna bättre
kunskapsmässiga resultat på en läxfri skola? Måste eleverna ha läxa för att lära sig något? Att
intervjua ledning, elever och föräldrar för att få deras syn på läxor och läxhjälp hade lett till
att få ett bredare perspektiv på ämnet.
33
Litteraturlista
Alm, Pernilla (2014). Läxfritt - för en likvärdig skola. Helsingborg: Hoi
Backe-Hansen, Elisabeth, Bakken, Anders & Huang, Lihong (2013). Evaluering av
leksehjelptilbudet 1.-4.trinn Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring på
Tillgänglig på Internet: http://www.hioa.no/Om-HiOA/Senter-for-velferds-ogarbeidslivsforskning/NOVA/Publikasjonar/Rapporter/2013/Evaluering-av-leksehjelptilbudet1.-4.-trinn
Barnombudsmannen (2004). Barn och unga berättar om stress [Elektronisk resurs].
Stockholm: Barnombudsmannen. Tillgänglig på Internet:
http://www.barnombudsmannen.se/Global/Publikationer/barn%20o%20u%20berattar%20om
%20stress.pdf
Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups
Epstein, Joyce. L (1988). Homework practices, achievements, and behaviors of elementary
school students. Baltimore: VSP Industries
Tillgänglig på Internet: http://files.eric.ed.gov/fulltext/ED301322.pdf
Harris, Angel L. & Robinson, Keith (2014). The broken compass: Parental Involvement with
Children's Education. Harvard: University of Harvard
Hellsten, Jan-Olof (1997). Läxor är inget att orda om. Pedagogisk Forskning i Sverige årg. 2
nr 3 s. 205-220. Tillgänglig på Internet: http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/issue/archive
Hellsten, Jan-Olof (2000). Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt: en studie av hur
grundskoleelevers arbetsmiljö skapas – förändras – förblir som den är. Diss.Uppsala:Univ.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1991). Forskningsmetodik: om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Högdin, Sara (2007). Utbildning på (o)lika villkor – om kön och etnisk bakgrund i
grundskolan. Stockholm: US-AB Print Center. Tillgänglig på Internet: http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:196956/FULLTEXT01.pdf
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
34
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.]
uppl. Lund: Studentlitteratur
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups
Leo, Ulf (2004). Läxor är och förblir skolarbete: en studie om inställningar till läxor i ett F9spår i grundskolan. Malmö: Malmö Högskola. Tillgänglig på Internet:
https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/1491/laxorUlfLeo04.pdf?sequence=1
Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94
(1996). Stockholm: Utbildningsdepartementet
Läroplan för grundskolan: Lgr 80. (1980). Stockholm: Skolöverstyrelsen
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm:
Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
NE.se [Elektronisk resurs]. (2000-). Malmö: Nationalencyklopedin
Tillgänglig på Internet: http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/läxa
Pedagogiskt program för fritidshem (1988). Stockholm: Socialstyrelsen
Rønning Marte (2011). Who benefits from homework assignments? Economics of Education
Review 30 (2011) 55-64
Seeberg, Marie Louise, Seland Idunn & Hassan, Sahra Cecilie (2012). Litt vanskelig at alle
skal med! Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring. Tillgänglig på
Internet: http://www.nova.no/asset/5383/1/5383_1.pdf
Skolverket (2014a) Fritidshem. Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3301
Skolverket (2014b) Läxor i praktiken: ett stödmaterial om läxor i skolan. Stockholm:
Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3340
35
Skolverket (2014c) Mer än bara läxor: en utvärdering av läxhjälp på tio skolor. Stockholm:
Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3264
Tjora, Aksel (2012). Från nyfikenhet till systematisk kunskap: kvalitativ forskning i praktiken.
1. Uppl. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Tillgänglig på Internet: http://www.cm.se/webbshop_vr_pdfer/etikreglerhs.pdf
Westlund, Ingrid (2004). Läxberättelser: läxor som tid och uppgift. Linköping: Linköpings
universitet, Institutionen för beteendevetenskap
36
Bilaga 1
Sammanfattande intervjusvar från lärarna
Fråga
Vilket syfte
har du när
du ger dina
läxor?
Vilken typ
av läxor ger
du dina
elever?
Hur följs
läxan upp?
Hur mycket
tid per dag
tänker du att
dina elever
ska lägga på
läxläsning?
Finns det
någon
läxpolicy på
skolan?
Maria
Framför allt för
att lära dem att
ta ansvar.
Men även för att
träna mer på det
vi gör i skolan.
1.Läsläxa
2.Matematikläxa
3.Rättstavning
(ibland)
1.Läsläxan
förhörs.
2.Matematikläxan går vi
igenom
tillsammans,
diskuterar med
eleverna om det
är något de tyckt
varit svårt.
3.Rättstavningen
förhörs i en
rättstavningsbok
.
Vill gärna att de
läser en liten
stund varje dag,
räcker med 5
minuter. Det
beror på hur
föräldrarna
lägger upp det.
Ja. Vi ska ge
läxor.
Sofia
Främst en
repetition av
något som
eleverna är väl
förtrogna med.
Johanna
Träning ännu
mer på det vi gör
i skolan.
Nina
Befästa sina
kunskaper.
1.Läsläxa
2.Rättstavning
3.Matematikläxa
4.Engelskläxa
1.Läsläxan får
eleverna läsa
upp för varandra
parvis. Varje
vecka lyssnar
jag på några
stycken och för
lite
anteckningar.
2.De får ett
klassiskt
stavningsprov.
(uppföljning av
matematikläxan
och
engelskläxan
nämnde hon
inte.)
Max 30 minuter
per dag.
1.Läsläxa
2.Engelskläxa
3.Matematikläxa
1.Engelska glosor
En och en halv
timme per vecka
(slår vi ut detta
på en vecka blir
det cirka 20
minuter per dag).
15-20 minuter per
dag.
Ja. Vi ska ge
läxor. Det ska
vara en
repetition av det
vi arbetar med i
skolan och
eleverna ska
klara av att göra
läxan själv.
Ja. Vi har
beslutat att vi ska
ha läxor. Alla
elever i samma
årskurs ska
dessutom ha lika
många läxor
oavsett vilket
spår de går på.
Vi har sagt tre
Nej det tror jag
inte. Jag tror man
lite grann gör som
man själv tycker.
1.De läser för
1.Glosförhör
varandra i
mindre grupper.
De får berätta
vad de tyckte om
boken och varför.
Så det är mycket
samtal kring
läsläxan.
2.Glosförhör, de
ska även kunna
uttala och
översätta.
3.Vi går igenom
varje uppgift så
att alla verkligen
har förstått.
37
Hur ser
ledningen på
läxor?
Vad säger
kollegor,
föräldrar
och elever
om läxor?
Har
läxornas
syfte
förändrats
över tid?
Har haft
diskussioner
med chefen vid
ett tillfälle. Har
inte hunnit
diskutera det
vidare.
Har inte hört
mycket verken
från kollegor
eller föräldrar.
Eleverna: är rätt
så glad i sin
läxa. De tycker
det är roligt med
sin läxa.
Nej det tycker
jag inte.
Ser du några Svaga elever.
problem
med läxor?
Upplever du
att det finns
elever som
inte får hjälp
med läxorna
hemma?
Inte just i den
här barngruppen.
Föräldrarna är
väldigt
engagerade.
De är med i
diskussionerna.
Kollegor: rätt
samstämmiga
angående läxor.
Föräldrar: kan
ibland komma
och säga att de
har det jobbigt
med
läxläsningen
hemma.
Eleverna: finns
ju alltid elever
som tycker det
är jobbigt med
läxor.
Förr fick man
läxa på det man
inte hann med i
skolan. Läxa var
något man
skulle ha.
Vi vet att det är
bra att läsa lite
varje dag. Nu
ser vi att det är
bra med
repetition
Noll stöd
hemifrån.
Ja det är klart vi
har. Finns inte
förutsättningarn
a hemma då är
vår uppgift att
kompensera för
det här i skolan.
läxor i trean.
De tycker att vi
ska ha det.
Jag tror inte de
riktigt är
involverade i det
på samma sätt.
Kollegor:
Föräldrar: har
inte uttryckt
några åsikter,
mer än att de
saknar
studiestöd.
Elever: de är rätt
så positiva till
det.
Kollegor:
Samarbetar.
Föräldrar: tycker
att det har varit
lagom.
Eleverna: kan
ibland tycka att det
är mycket läxor.
Idag känns det
mer som en
måste grej.
Läxan kommer
inte i första hand
längre.
Förr skulle man
rabbla, nu är det
mer en förståelse
bakom.
Språk svårigheter
både från elever
men även
föräldrar.
Jag upplever att
de eleverna här
får hjälp. Om de
inte har föräldrar
som kan hjälpa
dem säger de till
oss så går vi
igenom det i
skolan eller så
stannar de kvar
en stund efter
Språk- och
kunskapssvårighet
er bland
föräldrarna.
Ja det är många
som inte får någon
hjälp. Då måste vi
försöka få
föräldrarna att
förstå att eleverna
måste stanna kvar
på läxhjälpen.
38
En gång i
Hur är
veckan.
läxhjälpen
organiserad? Tre pedagoger
håller i den.
60 minuter en
gång i veckan.
Efter
mellanmålet.
På vems
initiativ går
eleverna på
läxhjälp?
Vilken
uppfattning
har du om
vilka elever
som behöver
läxhjälp och
vilka elever
som får den?
Föräldrarnas.
Ibland kan vi
lärare diskutera
det i samråd
med föräldrarna
om en elev varit
borta en längre
tid.
Det är oftast inte
de elever som
behöver som går
hit.
Har ingen nu,
men när de hade
var det från
årskurs 3 till 5.
Efter skoltid.
Röda Korset en
kort period.
Både och. Vi
hade många
elever som
frivilligt gick på
läxhjälpen.
Ganska jämnt
fördelat. Risken
är att de elever
som tycker det
är lite jobbigt
inte frivilligt går
på läxhjälpen.
skolan och får
hjälp.
Har ingen nu.
När de hade var
det två, tre lärare
som höll i den
och då hade de
2:or och 3:or.
30 minuter en
gång i veckan.
Direkt efter
skolan.
Lärare, elever
och föräldrars.
Det är lite
blandat. Jag hade
önskat att det
hade varit fler
som gick som
behövt det.
30 minuter fyra
dagar i veckan,
mån-tors.
Direkt efter skolan.
Arbetslaget turas
om att hålla i det.
Röda Korset hade
läxhjälp en period.
Lärarnas. Men man
måste ha med
föräldrarna i det
också.
Både de som får
det och de som
behöver det är
svaga och har
trasiga
hemförhållanden,
socialt.
39
Bilaga 2
Sammanfattande intervjusvar från fritidslärarna.
Fråga
Hur är läxhjälpen
organiserad?
Moa
Läxhjälpen är efter
mellanmålet, vi
ansvarar för att
eleverna kommer
iväg till läxhjälpen.
En gång i veckan
cirka 60 minuter.
Siv
Har ingen läxhjälp.
Den var för årskurs
3,4 och 5. Den var
efter skolan. Det har
nog varit olika men
1-2 gånger i veckan
tror jag . Cirka 60
minuter. Det är en
lärare som ansvarar
för det.
Vilken uppfattning
har ni om vilka
elever som behöver
läxhjälp och vilka
elever som får det?
Lärare och
fritidslärare
diskuterar eleverna.
Lärarna försöker föra
eleverna dit de vill.
På vems initiativ går
eleverna på
läxhjälp?
Lärarnas och
föräldrarnas.
Finns det elever som
gör läxan på
fritidshemmet? På
vems initiativ sker
det då?
Ett litet fåtal, men
det är nästan bara de
äldre eleverna, de
som går i 4:an och
5:an. Elevernas
initiativ.
Tar ni hänsyn till
läxhjälpen när ni
planerar
fritidsverksamheten?
Både ja och nej. Vi
har valt att lägga
fritidsgympan under
tiden det är läxhjälp,
men allt vi har på
fritids är ett
erbjudande.
Vad händer på
fritidshemmet när
det är läxhjälp?
Vi erbjuder
fritidsgympa annars
får eleverna själva
välja vad de vill
göra.
Vi hinner inte prata
Vissa som har
svårigheter i något
ämne kan
rekommenderas att ta
vara på den tiden där
det finns en lärare
som kan hjälpa till.
Någon kan liksom
Lärarna kan föreslå
fått det ordinerat, tips det men det är
på att man ska gå.
framförallt
föräldrarnas.
Väldigt sällan.
Önskemål från
Enstaka elever har
föräldrar att göra
blivit tipsade av
läxan på fritids.
lärare att göra läxan
på fritids. Några
elever har även haft
det som åtgärd.
Har ingen läxhjälp.
Har ingen läxhjälp.
När läxhjälpen fanns: När läxhjälpen fanns
Nej, för vi har ingen så fick vi planera
planerad verksamhet efter det, att de
vid den tiden.
dagarna kunde man
inte lämna enheten
eller de gångerna
kunde man inte gå
iväg.
Det var utevistelse
De planerade inte
eller samling.
några aktiviteter
eftersom det var
läxhjälp.
Hur pratas det om
Här tycker jag inte
Jill
Har ingen läxhjälp.
När den fanns var det
lärarna som höll i
den. Den såg olika ut
på olika spår på
skolan. Det var också
därför den togs bort
eftersom den inte var
likvärdig. Tillfällena
varierade i antal men
låg i anslutning till
skolans slut.
Alla fick
erbjudandet, så det
varierade.
Det pratas nästan
40
om det. Vi pratar
läxor och läxhjälp
mycket med läraren
bland kollegor,
föräldrar och elever? om vilka elever som
är mer
svagpresterande och
som behöver mer
stöd.
Nej.
Har läxhjälpen
förändrats över tid?
att jag hört så där
jättemycket.
ingenting om det
eftersom läxhjälpen
togs bort.
Nej.
Den försvann.
41