SOS Samhalle.indd

Transcription

SOS Samhalle.indd

SO•S Samhälle 7-9
Bedömningsmodell och lösningsförslag till
SOS Samhälle lärarhandledning.
Av Göran Svanelid
SO•S Samhälle 7-9 © Författarna och Liber AB
SOS Samhalle.indd 1
Får kopieras
1
08/04/15 4:57 PM
Bedömningsmodell i samhällskunskap
Alla lärare känner väl till problemet med att bedöma eleverna likvärdigt utifrån kunskapskraven. I samhällskunskap har vi t.ex. följande kunskapskrav (i detta fall för
betyget C):
”Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och
samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individens möjligheter att påverka sin egen och andras situation.”
Inte helt enkelt och vi kan snarare hävda att denna mening innehåller fler än ett kunskapskrav.
I denna lärarhandledning presenterar vi en enklare bedömningsmodell med två nivåer
som vi tror kan vara till hjälp när du som lärare ska ge eleverna feedback (formativ
bedömning) under en lektion. Den formativa bedömningen har bland annat som syfte
att synliggöra svar på frågor som: Var befinner sig eleven kunskapsmässigt? Vart är
eleven på väg? och Hur ska eleven kunna komma till nästa nivå? Vi tror att bedömningsmodellen kan förstås av eleverna, vilket inte alltid är fallet med de bedömningsmatriser som används i svensk skola. Det är ett minimikrav att eleven förstår både
målen och bedömningen.
I en hektisk undervisningssituation är det inte heller helt enkelt att fånga upp elevernas kunskapsnivå, men vi hoppas att denna bedömningsmodell ska göra bedömningen mer transparent. Av samma enkelhetsskäl har vi valt att fokusera på två ”ytterligheter” eftersom vi tror att bedömningen blir tydligare med endast två nivåer och
vi har inte några ambitioner att här skapa ett svårtytt finmaskigt bedömningsstöd.
För detta stöd hänvisar vi till Skolverkets omfattande kommentarmaterial.
Vi tror att bedömningsmodellen gör det lättare att bedöma eleverna formativt
medan de arbetar enskilt eller tillsammans med lärarhandledningens olika övningar.
Dessutom tror vi att det kan vara en bra idé att du som lärare använder denna ”rena”
bedömningsmodell för att dokumentera elevernas kunskapsutveckling. I detta sammanhang är det viktigt att eleverna får information om när du bedömer eleverna,
t.ex. när de arbetar i par eller grupp, och när det mer handlar om träning. För att inte
din bedömning bara ska utgår från elevers resultat på prov så tror vi att det är viktigt
att du dokumenterar elevers prestationer vid olika lektionstillfällen. Du hittar vår
”enkla” dokumentationsmall i tabell 3.
En kvantitativ och en kvalitativ bedömning
Bedömningsmodellen skiljer ut två olika kunskapsaspekter: En kvantitativ och en
kvalitativ. Vi har även med en kvantitativ bedömning i den kvalitativa eftersom vi
anser att det har ett mervärde att kunna ge många exempel på samband, perspektiv,
lösningsförslag samt orsaker och konsekvenser. Den kvalitativa delen består av analysförmågan, dvs. kunskaper som är mer eller mindre ”komplexa” och ”utvecklade”.
En skillnad mellan betygen E och A är, i detta sammanhang, att sambanden, orsakerna, konsekvenserna är ”längre”, och beskrivs i flera led för det högre betyget. En
annan skillnad är att eleven på den högre nivån kan beskriva mer komplexa mönster
och förklaringar samt kan problematisera, dvs. att eleven kan växla mellan olika perspektiv. Det sistnämnda exemplet innebär att eleven kan resonera med hjälp av uttryck som ”å ena sidan, å andra sidan” och resonera om olika konsekvenser t.ex. för
enskilda individer, grupper av människor, samhället och miljön. Att kunna beskriva
mönster handlar om att kunna generalisera, att hitta det gemensamma, likheterna.
SOS Samhalle.indd 2
Får kopieras
2
08/04/15 4:57 PM
I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att det inte räcker att eleven kan
underbygga ett resonemang med fakta, begrepp och exempel. Enligt den kvalitativa
kunskapssynen krävs det redan för betyget E att eleven kan föra enkla resonemang
om samband, orsaker och konsekvenser samt andra delförmågor som vi här har valt
att kalla djupkunskaper.
När det gäller samhällskunskapsämnets centrala begrepp har vi samlat de begrepp
som förekommer i kursplanen. Det är viktigt att eleverna får möta dessa begrepp vid
olika tillfällen i undervisningen, inte minst för att de ska klara de nationella proven
så bra som möjligt, ty provkonstruktörerna utgår alltid från ämnets kursplan när de
konstruerar provuppgifter.
I bedömningsmodell har vi valt att endast presentera två bedömningsnivåer: A och
E. Skälet till detta är att vi tror att modellen blir tydligare och lättare att använda i
en konkret undervisningssituation när vi endast har med de två ytterligheterna. De
elevprestationer som ligger över E och under A blir därmed automatiskt C. Det går
givetvis alldeles utmärkt att byta ut betygsnivåer mot uttryck som ”grundläggande”
respektive ”mycket goda” kunskaper. Forskning har påvisat att det är mer utvecklande för lärandet om pedagogen eller klasskamrater lämnar relevant återkoppling om
styrkor och utvecklingsområden än ett betyg.
Ett konkret exempel
Låt oss ta ett konkret exempel från arbetsområdet ”Samhällets ekonomi”. Ett ”enkelt
samband” skulle kunna innebära att eleven på E-nivån beskriver ett samband i två led
som exempelvis:
”Om skatterna höjs får människor mindre pengar att handla för”.
Ett ”komplext samband”, dvs. ett A-svar, däremot skulle beskriva samband i flera led
och kunna uttryckas på följande vis:
”Om riksdagen bestämmer att skatterna, t.ex. momsen eller inkomstskatten, ska höjas så innebär det bland annat att hushållen får minde pengar att
konsumera för. En annan följd är att hushållens efterfrågan på varor och
tjänster kommer att minska vilket kan leda till att ” de ekonomiska hjulen”
snurrar långsammare vilket i sin tur kan leda till att företagen börjar se sig
om efter att olika sätt att spara pengar, kanske säger de upp personer eller
lägger ner delar av verksamheten. Å andra sidan, om skatterna höjs så kan
staten satsa på att bygga fler lägenheter och vägar eller satsa på att höja
ersättningen för de som är sjuka och arbetslösa. Så, att höja skatten skapar
både vinnare och förlorare.
I A-svaret ser vi även tydligt att det även finns en kvantitetsskillnad mellan de två svaren genom att A-svaret innehåller fler relevanta fakta, begrepp och exempel.
Bredd- och djupkunskaper
I lärarhandledningen kommer du att hitta många uppgifter där bedömningsmodellen
kan användas både i ett formativt och summativt sammanhang. Här följer en lista
som ger exempel på de två bedömningsaspekterna: Dess bredd och djup, dvs. en
kvantitativ respektive kvalitativ bedömning. Vi, liksom Skolverket, har valt att inte
vikta de olika bedömningsaspekterna. För att kunna resonera i termer av orsaker och
konsekvenser krävs det både fakta- och begreppsliga kunskaper. De två aspekterna
kompletterar varandra. För att t.ex. kunna beskriva konsekvenser av en skattehöjning
(kvalitativa djupkunskaper) måste man ha kunskaper bland annat om olika skatter
och att det är riksdagen som beslutar om statliga inkomstskatter och momssatser
(kvantitativa breddkunskaper).
SOS Samhalle.indd 3
Får kopieras
3
08/04/15 4:57 PM
1. Kunskapens bredd i både det centrala innehållet och kunskapskraven
i samhällskunskap
-
Eleven kan förstå innebörden av och kan använda relevanta begrepp. (Se begreppsschemat nedan.)
-
Eleven kan ge exempel på vad som menas med hushåll, företag, banker, det offentliga.
-
Eleven kan beskriva den samhällsekonomiska modellen som ett kretslopp.
-
Eleven kan ge exempel på några viktiga ekonomier i världen samt förstå innebörden i begrepp som regional-, nationell-, internationell- och global ekonomi.
-
Eleven kan beskriva uppbyggnad och funktion hos olika samhällsstrukturer, t.ex.
vilka politiska beslut som fattas på vilken nivå.
-
Eleven uttrycker olika ståndpunkter (som inte behöver vara egna, privata, ståndpunkter).
-
Eleven kan redogöra för innebörden i de mänskliga rättigheterna och kan ge exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen.
-
Eleven kan redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och
rättigheter.
-
Eleven har kunskaper om demokratiska värden och principer.
-
Eleven kan använda olika källor för att söka information om samhället.
Begreppsschema: En sammanställning av kursplanens begrepp där det gäller att:
1.
Känna till innebörden i begreppen, t.ex. vad som menas med skatt.
2.
Kunna använda begreppen i olika sammanhang.
3.
Kunna relatera begreppen till varandra, t.ex. skatternas påverkan på både konsumtion och produktion.
Tabell 1
CENTRALA BEGREPP I KURSPLANEN FÖR SAMHÄLLSKUNSKAP
Identitet och livsstil
Kön, etnicitet och sexuell läggning
Befolkning
Välfärd
Arbetslöshet
Individ, grupp och samhälle
Integration och segregation
Medier och opinionsbildning
Mänskliga fri- och rättigheter, minoriteter
Demokrati och diktatur
Rättsystem, rättsäkerhet, kriminalitet och våld
Företagens och samhällets ekonomi
Arbetsmarknad, arbetsmiljö och arbetsrätt
Utbildning, yrkesval och entreprenörskap
Rättvisa, jämlikhet och jämställdhet
SOS Samhalle.indd 4
Får kopieras
4
08/04/15 4:57 PM
CENTRALA BEGREPP I KURSPLANEN FÖR SAMHÄLLSKUNSKAP
Politik, partier, ideologier och politiska beslut
Riksdag, regering, landsting och kommuner
Stats- och styrelseskick i världen
Krig, konflikter och FN
Europeiskt samarbete, EU
2. Kunskapens djup i kunskapskraven i samhällskunskap: Eleven ska resonera om, beskriva, förklara samt redogöra för:
-
Eleven kan beskriva hur olika delar i samhällets ekonomi hänger samman.
-
Eleven kan resonera om orsaker till förändringar i samhällsekonomin.
-
Eleven kan resonera om konsekvenser av dessa förändringar i samhällsekonomin.
-
Eleven visa på samband mellan olika samhällsstrukturer, t.ex. genom att koppla
samman politiska beslut med förändringar i ekonomin.
-
Eleven kan resonera om hur individer kan påverka samhället och vice versa, samt
även beskriva hur olika faktorer (som t.ex. utbildning, makt, kön, etnicitet) kan
påverka individers möjlighet att påverka politiska beslut och livsvillkor.
-
Eleven kan resonera om samhällsfrågor ur olika perspektiv och kan då beskriva
mer eller mindre komplexa samband.
-
Eleven kan resonera om för- och nackdelar med olika former för beslutsfattande
och kopplar då resonemanget till olika demokratiska rättigheter och skyldigheter.
-
Eleven kan resonera om källors och informationens trovärdighet och relevans.
Vikten av analys
I punkterna A–C nedan har vi sammanställt antalet gånger som olika kvalitativa
djupkunskaper förekommer i det centrala innehållet respektive kunskapskraven i
samhällskunskap.
A. Orsaker: 2+0 = 2, dvs. ”orsaker” återfinns två gånger i det centrala innehållet,
men ingen gång i kunskapskraven.
Konsekvenser och effekter: 2+0 = 2
B.
Samband (inklusive uttrycken i det centrala innehållet ”påverkar” och ”hänger samman”): 9+4 = 13
C. Perspektiv 0+2 = 2
D. Möjligheter och risker (med Internet): 1+0 = 1
E.
För- och nackdelar: 0+1 = 1
Summerar vi A–E finner vi drygt 21 exempel på djupkunskaper i kursplanen i samhällskunskap. Det är viktigt att se att dessa djupkunskaper ingår i analysförmågan
och att de återfinns i såväl det centrala innehållet och kunskapskraven. Att analysförmågan (se A–E ovan) har en ”tung” roll i samhällskunskap är tydligt även när vi
studerar de långsiktiga målen. Av de totalt sex målen så innehåller två (33%) av dessa
explicit begreppet ”analys”. Dessutom kan vi hävda att även det andra och fjärde
målet även de innehåller analys eftersom de innehåller delförmågan ”att se utifrån
olika perspektiv”.
Slutsatsen är given: Det kan vara en god idé att prioritera analys- och begreppsförmågan för att hjälpa eleverna att lyckas på de nationella proven, vars uppgifter alltid
utgår från kursplanerna, samt att denna prioritering kommer att leda till en ökad
möjlighet för eleverna att ”knäcka kunskapskoden” och därmed nå en bättre måluppfyllelse.
SOS Samhalle.indd 5
Får kopieras
5
08/04/15 4:57 PM
En bedömningsmodell för främst den formativa bedömningen
Vår formativa bedömningsmodell se ut som följer i Tabell 2:
GODTAGBARA KUNSKAPER:
E-NIVÅ
MYCKET GODA KUNSKAPER:
A-NIVÅ
A: Kunskapens
bredd: En kvantitativ bedömning
där resonemangen mer eller
mindre underbyggs med stöd av
de fakta, begrepp och exempel
som eleven redogör för.
Använder FÅ relevanta fakta,
begrepp, exempel, faktorer,
ståndpunkter, argument, källor
samt beskrivningar t.ex. hur olika
samhällsstrukturer är uppbyggda
och fungerar.
Använder MÅNGA relevanta
fakta, begrepp, exempel, faktorer,
ståndpunkter, argument, källor
samt beskrivningar t.ex. hur olika
samhällsstrukturer är uppbyggda
och fungerar.
B: Kunskapens djup: En i
huvudsak kvalitativ bedömning där
resonemangen är mer eller mindre
utvecklade genom de samband
och andra kvalitativa kunskaper
som eleven redogör för.
Använder FÅ och ENKLA
förklaringar av samband, orsaker,
konsekvenser, perspektiv,
möjligheter och risker samt föroch nackdelar.
Använder MÅNGA och KOMPLEXA
förklaringar av samband, orsaker,
konsekvenser, perspektiv,
möjligheter och risker samt föroch nackdelar.
Modellen går att använda både för ett formativt och summativt syfte där vi skiljer
mellan:
1.
En kvantitativ bedömning, dvs. ”kunskapens bredd”, besvarar frågor om Var?
Vad? Vilka? När? och Vem? Progressionen mellan de två bedömningsnivåerna
handlar i detta fall om kvantiteten (antal) av exempelvis fakta, begrepp, beskrivningar och exempel som eleven visar. Var gränsen går mellan de olika nivåerna
går aldrig att fastslå, utan det får sammanhanget avgöra. För att nå upp till kravet på godtagbara kunskaper (betyget E) räcker det dock inte med att ha mycket
goda faktakunskaper. Det krävs även djupkunskaper.
2.
En kvalitativ bedömning, dvs. ”kunskapens djup”, motsvaras av uttryck i kunskapskraven som att förklara eller att föra ”välutvecklade resonemang” samt
besvarar frågan Varför? Progressionen mellan de två nivåerna handlar främst
om kvaliteten i de analyser som görs, dvs. hur ”komplexa” och ”välutvecklade”
resonemangen om sambanden, orsakerna, konsekvenserna, perspektiven, för- och
nackdelarna samt möjligheterna och riskerna, är. Den kvalitativa skillnaden i
progressionen ligger i hur många led eller steg sambanden beskrivs med. I ”kunskapens djup” finns det även med en kvantitetsaspekt. Det är givetvis bättre att
kunna flera relevanta exempel på risker och möjligheter med t.ex. Internet jämfört med att bara kunna ge ett enda exempel.
Vi vill även uppmärksamma att djupkunskaperna även återfinns i det centrala innehållet. Här följer fyra exempel, men det finns fler.
•
Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas (dvs.
ett samband) till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.
•
Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning.
Konsekvenser (!) av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt (tre perspektiv!).
•
Nyhetsvärdering och hur den kan påverka (samband) människors bilder av omvärlden.
•
Orsaker (!) till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter (konsekvenser) de kan få för individer och grupper (perspektiv).
SOS Samhalle.indd 6
Får kopieras
6
08/04/15 4:57 PM
Elev/Grupp:
Lektionsinnehåll:
klass:
Datum:
Tabell 3: Dokumentation under/efter en lektion
GODTAGBARA KUNSKAPER (EXEMPEL)
MYCKET GODA KUNSKAPER (EXEMPEL)
Djup
Bredd
KUNSKAPENS
SOS Samhalle.indd 7
Får kopieras
7
08/04/15 4:57 PM
Elev/Grupp:
Lektionsinnehåll:
klass:
Datum:
Tabell 4: Sammanfattande kommentarer i mitten av ett arbetsområde
LÄRARENS KOMMENTARER OM:
ELEVENS KOMMENTARER OM:
utvecklingsbehov om
kunskapens djup
starka sidor om
kunskapens djup
utvecklingsbehov om
kunskapens bredd
starka sidor om kunskapens
bredd
ELEVENS:
Tabell 4 ska uppfattas som en sammanfattande formativ bedömning i ”halvtid” då
det fortfarande finns möjligheter att påverka lärandet. Samma tabell kan givetvis även
användas för att sammanfatta elevprestationer summativt, efter att ett arbetsområde
är avslutat.
Det kan också vara givande att jämföra elevers nivå vid början av ett nytt arbetsområde (utifrån elevernas förförståelse) med kunskapsnivån vid slutet av undervisningen kring ett specifikt innehåll.
SOS Samhalle.indd 8
Får kopieras
8
08/04/15 4:57 PM
SO.S Samhälle 7
1. Sverige förr och nu
1:1 Den stora frågan
Uppgift 1
Elevens svar
Uppgift 2 Vad betyder begreppen?
BEGREPP
MIN TOLKNING AV BEGREPPET
Landsbygd
Är motsats till stad, dvs. stora glesbefolkade områden med lantlig bebyggelse.
Medellivslängd
Är ett mått (antal år) på hur länge t.ex. män och kvinnor förväntas leva från
födseln. I Sverige blir kvinnorna i genomsnitt några år äldre än männen (84
respektive 80 år).
Demokratiska rättigheter
Exempel på demokratiska rättigheter är allmän och lika rösträtt, yttrande- och
åsiktsfrihet, demonstrationsfrihet m.fl.
Jämlikhet
Att alla människor har samma värde oavsett kön, ras, sexuell läggning, religiös
tro eller funktionshinder.
Jämställdhet
Jämställdhet betyder jämlikhet mellan könen, mellan män och kvinnor.
Välstånd
En synonym är levnadsstandard, dvs. ett ekonomiskt mått på rikedom eller
fattigdom.
Urbanisering
Med urbanisering menas inflyttning till städerna från landsbygden, vilket
förekommer i alla länder.
Kommunikationer
Exempel på kommunikationer är bil, tåg, buss och flyg, dvs. olika sätt att
förflytta sig på.
Mänskliga rättigheter
Dessa rättigheter fastslogs av FN 1948 och gäller alla människor i hela världen.
De mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar som tar upp en mängd
demokratiska friheter som yttrandefrihet och religionsfrihet samtidigt som bl.a.
slaveri och tortyr förbjuds.
Sekularisering
Sekularisering innebär att religionens roll i samhället minskar i betydelse.
Religionsfrihet
Rätten att få tro den gud man vill, utan att bli förföljd, fängslad eller dödad för
att man tror på ”fel” gud.
Mångkulturellt land
Ett land som innehåller flera olika grupper av människor som representerar olika
folkslag, språk, kulturer m.m.
1:2 Vilka är de stora förändringarna?
FRÅN EN SITUATION
TILL EN ANNAN …
ORSAKER BAKOM FÖRÄNDRINGEN
De flesta bodde på
landet
De flesta bodde i
städerna
Städerna lockade med arbete och nöjen.
De flesta arbetade
inom jordbruket
De flesta arbetade
inom industrin
Jordbruket mekaniserades och då behövdes inte lika
många jordbruksarbetare.
De flesta var fattiga
De flesta var inte
fattiga
Sverige lyckades bra med att exportera varor vilket gjorde
att lönerna kunde höjas och senare skatterna, vilket bl.a.
ledde till bättre bostäder, skola och sjukvård.
SOS Samhalle.indd 9
Får kopieras
9
08/04/15 4:57 PM
FRÅN EN SITUATION
TILL EN ANNAN …
ORSAKER BAKOM FÖRÄNDRINGEN
Medellivslängden var
låg
Medellivslängden blev Flera nya mediciner, som penicillinet, gjorde att färre
allt högre
dog. Samtidigt blev bostäderna bättre, avloppsystemen
förbättrades och tillgången till rent vatten ökade.
Sverige var
odemokratiskt
Sverige blev
demokratiskt
Genom kravet på människors lika värde blev det, efter
en lång politisk kamp, omöjligt att hålla stora grupper
människor utanför styret av samhället (stat och kommuner).
Barnadödligheten var
hög
Barnadödligheten
sjönk
Genom upplysning om bättre hygien, inte minst i samband
med förlossningen, och med tillgången på bättre mat kom
fler barn att överleva det första dramatiska året.
Många barn måste
arbeta
Barnarbete förbjöds
i lag
En orsak var att barnen inte behövdes längre i fabrikerna
samtidigt som allt fler började anse att barn var en tillgång
som skulle gå i skolan istället för att arbeta i de farliga
fabrikerna.
Sverige var ett
utvandrarland
Sverige blev ett
invandrarland
Sverige var för 150 år sedan ett mycket fattigt land. När
Sverige med tiden blev rikare behövde man inte flytta från
landet för att klara sin försörjning. Sverige blev istället ett
invandrarland från och med årtiondena efter 1945.
1:3–1:4
Elevens svar
1:5 Ut på sambandsjakt
1.
Detta ledde till att både de gravida kvinnorna och de nyfödda barnen många
gånger dog i samband med en förlossning. Det var även många som dog på grund
av bristande hygien inom sjukvården, vilket berodde på att man inte hade förstått
sambandet mellan hygien och smittrisk. Ett annat skäl till sämre sjukvård var att
man saknade botemedel mot dödliga sjukdomar som smittkoppor och polio.
2.
Det beror på att sjukvården blir allt bättre på att bota sjukdomar vilket i sin tur
beror på att stora summor pengar satsas av både staten och företag på medicinsk
forskning. Staten tjänar på att människor håller sig friska och företagen ökar sina
vinster om man lyckas genom forskning ta fram nya mediciner som går att sälja
över hela världen.
3.
Denna ökning beror till största delen på att medellivslängden har ökat. Det beror
alltså inte på att det föds fler barn. Sedan 1990-talet ökar Sveriges befolkning
genom invandring.
4.
Berodde på om man var man med en egen förmögenhet. Övriga hade inte rösträtt. “Vanliga” människor, yrkesarbetare, fick inte rösta då man inte ansågs ha
tillräckligt med kunskaper för att kunna delta i de politiska valen och kvinnor
skulle inte ägna sin tid åt politik, eftersom det störde deras arbete med att ta
hand om hem och barn.
5.
Desto lägre blir lönen. Det är en anledning till att det länge bara var män som
kunde välja att arbeta som poliser, präster, läkare och brandmän och därför blev
dessa yrken mansdominerande.
1:6 10 viktiga varför-frågor
1.
Genom upplysning om hur bättre hygien och mat påverkar små barn. Kunskap
om hur viktigt hygienen är vid själva förlossningen och förbättrad sjukvård vid
komplicerade förlossningar har bidragit till att färre barn dör i samband med
födseln.
2.
Det två främsta orsakerna är: a) för att komma undan terror, krig och fattigdom,
samt b) för att få det bättre, att helt enkelt börja ett nytt liv och skapa sig en ny
och bättre framtid.
SOS Samhalle.indd 10
Får kopieras
10
08/04/15 4:57 PM
3.
De yngre har stora möjligheter att både studera och söka arbete utomlands. De
inte har hunnit bygga upp ett hem och kanske inte heller har någon egen familj.
4.
Det är länder som liknar vårt eget land och många talar bra engelska. Dessutom
kan ett varmare klimat i länder som Spanien spela in. Skälet till att många flyttar
till Norge är efterfrågan på svensk arbetskraft vilket gör att det är lätt att få ett
jobb t.ex. som sjuksköterska eller på restaurang. Norge är dessutom ett grannland, dvs. det är lätt att ta sig till och från Norge vilket gör att man lättare kan
hålla kontakt med sina nära och kära. Många ungdomar reser till andra länder
för att förbättra sina språkkunskaper och för att utbilda sig. EU stöder dessutom
att ungdomar studerar inom unionen.
5.
Dels finns det områden i USA som har ett liknande klimat och natur som hemma
i Sverige. Dessutom lockade USA immigranterna att komma till landet eftersom
USA behövde folk för att kolonisera och bruka jorden, samt att fylla på med arbetsamma människor inom den snabbt växande industrin.
6.
Norge och Danmark ockuperades av tyskarna vilket gjorde att motståndsmän
och judar flydde för att rädda sina liv. Från Finland kom människor som flydde
från Sovjet-diktaturens angrepp på landet. Det var framför allt barn som kom till
norra Sverige. I och med flytten till Sverige minskade oron för att barnen skulle
hamna mitt i det pågående kriget.
7.
Det finns normer som säger vad som är “normalt” och länge har det ansetts vara
“omanligt” för män att arbeta med omvårdnad, att ta hand om barn, sjuka och
äldre. Likaså har det ansetts vara “okvinnligt” för kvinnor att arbeta som rörmokare och brandman. De fysiska kraven för att bli brandman kan också ha hindrat
kvinnor från att söka sig till yrket.
8.
Irak styrdes under många år av diktatorn Saddam Hussein som förföljde minoritetsgruppen av kurder. Efter Husseins fall har krig och terror fortsatt. De senaste
åren har många flyktingar kommit från de krigshärjade länderna Syrien och Somalia.
9.
Dagens ungdomar har mer pengar att spendera än tidigare generationer. Därför
vänder sig också allt mer reklam till köpstarka och trendkänsliga ungdomar.
10. Barnen arbetar för att hjälpa till med familjens ekonomi. Även om barnen inte
tjänar några stora summor så är det mer än vad de får om de går i skolan. Att gå
i skolan kan dessutom innebära utgifter i form av att skolböcker och skolresor
ska betalas.
1:7 10 viktiga fakta
1.
Ett mångkulturellt land.
2.
Antalet barn som dör innan de fyllt fem år.
3.
Rättigheter: t.ex. rätt till liv, frihet och personlig säkerhet, åsiktsfrihet, yttrandefrihet och religionsfrihet.
Skyldigheter: t.ex. skolplikt och att betala skatt på inkomst.
4.
Grundlagar är de lagar som bestämmer hur landet ska styras och vilka rättigheter och skyldigheter medborgarna har. De är svårare att ändra än andra lagar.
5.
En allt större andel av den arbetande befolkningen börjar arbeta inom industrin.
6.
Invandring: människor flyttar in i ett land. Utvandring: människor flyttar från ett
land.
7.
Exempelvis läkare, sjuksköterska, undersköterska, förskolelärare.
8.
Ett samhälle där en liten elit styrde.
Får kopieras
11
08/04/15 4:57 PM
9.
Se fråga 3.
10. Allmän skolplikt införs (1882), sjuårig obligatorisk folkskola införs (1937), aga i
skolan förbjuds (1958), nioårig grundskola införs (1962), barnaaga förbjuds helt
(1979), FN:s konvention om barnens rättigheter (1989), Barnombudsmannen
(BO) bildas (1993).
1:8 Förmågan att sammanfatta en text, del 1
RUBRIK
FÖRSLAG PÅ RUBRIKFRÅGA
”Från fattigt till rikt land”
Vilka förbättringar har skett i vårt land de senaste 150 åren?
”Urbaniseringen”
Vilka förändringar har skett när det gäller befolkningens fördelning
de senaste 150 åren?
”Svenskarna blir äldre”
Vilka problem har länder som Italien och Grekland?
”Kommunikationer”
Vilka konsekvenser har de förbättrade kommunikationerna fått?
”Jämställdhet mellan könen”
Hur ser jämställdheten ut i Sverige i dag?
”Religionsfrihet”
Hur har synen på religionsfriheten förändrats i Sverige de senaste
150 åren?
”Barn som arbetskraft”
Hur har barnarbetet förändrats i Sverige det senaste århundradet?
1:10 Dags för debatt!
Elevernas svar.
1:11 Vilka blir konsekvenserna?
HÄNDELSE OCH ÅRTAL
KONSEKVENSER AV HÄNDELSEN
Kvinnor får ta studentexamen
(1870)
Ökade kvinnors möjlighet att studera vidare på universitet och bli
akademiker.
Kvinnlig rösträtt (1921)
Partierna blev tvungna att ta hänsyn till att kvinnor utgjorde en stor del av
de valberättigade.
Aga i skolan förbjuds (1958)
Relationen mellan elev och lärare övergick från rädsla till att bygga mer på
respekt.
Aga i hemmen förbjuds (1979)
Färre barn behövde vara rädda och känna skam för att de blev slagna av
sina egna föräldrar.
P-piller börjar användas
(1960-talet)
Kvinnor kunde själva bestämma om och när de ville bli gravida. De slapp
känna ångest för att bli gravid mot sin vilja.
Daghem införs (1970-talet)
Underlättade för kvinnorna att arbeta utanför hemmet vilket gav en egen
lön vilket i sin tur medförde större frihet att bestämma över en egen
ekonomi.
1:12 Bildanalys
Elevernas svar.
Får kopieras
12
08/04/15 4:57 PM
2. Folk i Sverige
Uppgift 2
Elevens svar
Uppgift 2 Vad betyder begreppen?
BEGREPP
MIN TOLKNING AV BEGREPPET
Flykting
En person som tvingas fly från sitt land på grund av krig eller förföljelse.
Invandrare
En person som kommit till Sverige, frivilligt eller på flykt.
Naturkatastrofer
En händelse som orsakas av naturen och som starkt påverkar miljön. Jordbävning,
vulkanutbrott, torka och översvämning är alla exempel på naturkatastrofer.
Asyl
Får en flykting asyl betyder det att man få bo permanent i Sverige.
Kvotflyktingar
Grupper som får asyl direkt i Sverige. Uttagningen av kvotflyktingar görs i samarbete med
FN:s flyktingorgan UNHCR.
Integration
När man är integrerad i ett land känner man att man passar in, man är en del av
samhället.
Segregation
När olika folkgrupper lever skilda från varandra, t.ex. i olika delar av en större stad.
Diskriminering
Att diskriminera betyder att man inte anser att alla människor har samma värde. Man
kan bli diskriminerad på grund av ålder, tro, politisk åsikt, hudfärg, sexuell läggning eller
för att man är funktionshindrad.
Minoritet
Tillhör man en minoritet tillhör man en mindre grupp. Motsatsen är majoritet.
EU
EU består av 28 demokratiska länder som har valt att samarbete för att bland annat öka
handeln och andra kontakter mellan länderna. Det ska leda till att länderna inom EU vill
samarbeta och inte kriga, vilket man gjort vid många tillfällen i historien. 2012 fick EU
Nobels fredspris.
2:2 Vad är vad?
BEGREPP
FÖRKLARING
HÄNDELSE
Invandrare
C
H
Flykting
D
E
Familjeanknytning
A
G
Kvotflykting
B
F
2:3 Vilka kom när och varför
I ordning uppifrån och ner:
Finländare
1950-1960
arbetskraft
Ungrare
1956
Sovjet ockuperar landet
Greker
1950-1960-tal
arbetskraft
Bosnier (f.d. Jugoslavien)
1990-tal
krig, förföljelse
Får kopieras
13
08/04/15 4:57 PM
Kurder
1980-tal
förföljelse
Somalier
1990-2000-tal
inbördeskrig
Estländare
1939-1945
andra världskriget
Irakier
1990-2000-tal
förtryck, krig, inbördeskrig
Chilenare
1970-tal
militärkupp
2:4 Den svenska invandringens historia
Tyskar
1100-talet, tillhörde handelsorganisationen Hansan.
Finländare
1500-talet mitten av 1600-talet, fick skattefrihet mot att röja
mark, odla och bosätta sig i den svenska urskogen.
Valloner
Slutet av 1600-talet, lärde svenskarna att arbeta med järn i
järnbruken.
Fransmän
1700-talet, konstnärer, filosofer och lärda kom.
Italienare
1800-talet, de lärde svenskarna hur man gör stuckaturer i tak.
Skottar
1800-talet, flyttar hit och startar bryggerier.
Jugoslaver
1950-60, 1990-talet, 1950-60 kom de som arbetssökande,
under 1990-talen som flyktingar från inbördeskrig.
2:5 De viktiga orsakerna
1.
Viktigast är att personen kan bevisa att han/hon riskerar att dödas om han/hon
sänds tillbaka.
2.
Det finns inte några krig eller diktaturer att fly ifrån i Europa.
3.
Under 40-talet var det kopplat till att Finland låg i krig med Sovjet under andra
världskriget. Senare kom många finländare till Sverige för att arbeta, vilket berodde på att det var ont om arbete i Finland samtidigt som efterfrågan på arbetskraft var stor i Sverige, speciellt under 1950- och 60-talen.
4.
En orsak kan var språket, det kan ta tid att lära sig svenska. En annan orsak
kan vara att man saknar utbildning eller har en utbildning som inte efterfrågas i
Sverige. Man kan också ha en examen men det är krångligt och tar tid att få den
godkänd. Det kan också röra sig om ren diskriminering på grund av att den arbetssökande kommer från en annan kultur.
5.
En förklaring kan vara de traditionella könsrollerna; normen att endast män
ska arbeta utanför hemmet medan kvinnornas arbetsplats är hemmet. Genom
att kvinnorna tar hand om hem och barn kan det bli svårare att komma in i det
svenska samhället. Det kan t.ex. ta längre tid att lära sig svenska och få ett eget
kontaktnät utanför familjen. Ett sådant nätverk skulle kunna bidra till ett arbete.
6.
Krig och konflikter. Ungrarna flydde undan Sovjets ockupation av landet. Libaneserna, somalier, människor på Balkan och kurder flydde på motsvarande sätt
undan krig/inbördeskrig och terror mot civilbefolkningen.
7.
Naturtillgångar och markutnyttjande. En orsak till konflikt är de intrång som
görs på samiska områden och som stör rennäringen och/eller jakt och fiske. Samtidigt finns det skogs- och markägare som anser att renarna förstör deras marker.
Fritidsfiskare och jägare vill kunna fiska och jaga i samma områden. Dessutom
finns det önskemål om att utöka turistnäringen genom att locka hit svenska och
utländska turister. Även utbyggnad av vattenkraft, gruvdrift och vargjakt skapar
konflikter.
Får kopieras
14
08/04/15 4:57 PM
8.
Man söker sig till områden där landsmän redan bor. Det medför bl.a. en känsla
av gemenskap och det kan också underlätta vardagen genom att man kan hjälpa varandra både med språket och praktiska saker som arbete. På samma sätt
gjorde svenskarna när de emigrerade till USA för cirka 100 år sedan. Även dessa
svenskar önskade bosätta sig där det redan fanns svenskbygder.
Elevernas svar.
2:7 Förmågan att sammanfatta en text, del 1
RUBRIK
FÖRSLAG PÅ EN SAMMANFATTANDE RUBRIKFRÅGA.
På flyktingförläggningen
Vad menas med asyl och vilka får asyl i Sverige?
Invandrargrupper
Vilka för- och nackdelar finns det med att komma till ett annat land?
Segregation i storstäder
Hur kan man göra för att försöka minska segregationen?
Medborgarskap
Vilka rättigheter följer med att man får svenskt medborgarskap?
Bråk om markerna
Vad handlar bråket om markerna om?
Romer och resande
Hur har romerna påverkat oss i Sverige?
2:8 Förmågan att sammanfatta en text, del 2.
Elevens svar.
1.
Därför att Sverige har inte haft krig på över 200 år, samtidigt som vårt land tillhör de rikaste länderna i världen vilket bl.a. gör att ingen behöver svälta i vårt
land.
2.
Vilket betyder att Sverige har lovat att hjälpa människor som är på flykt undan
krig och förföljelse.
3.
För att ta reda på så mycket som möjligt om var personen kommer ifrån samt
varför han/hon har flytt till Sverige.
4.
Därför att man försöker hitta barnens föräldrar.
5.
Orsakerna till dessa konflikter är ofta att det finns olika intressen. Exempelvis
så vill samerna ha tillgång till sina marker för renbete, medan andra markägare
hävdar att renarna förstör markerna. Andra konflikter kan gälla jakt- och fiskerättigheter.
2:10 Vill du bli miljonär
c, b, b, c, c, b, c
Får kopieras
15
08/04/15 4:57 PM
3. Att leva tillsammans
Begreppsförståelse
BEGREPP
MIN TOLKNING AV BEGREPPEN
Välstånd
Välstånd är ett ord som kan ha många betydelser, men är ett mått på rikedom (eller
välfärd). Ofta menar man att välstånd betyder att människor har tillgång till arbete,
bostad, utbildning, sjukvård och trygghet.
Sexuella trakasserier
När t.ex. en person ger kommentarer om någon annans kropp eller genom beröring
utsätter en annan person för obehag (tafsar).
Mobbning
Att mobba någon kan ske på många olika sätt, t.ex. genom att sprida elaka och
falska rykten, retas, utestänga någon från gemenskapen, hota eller använda våld.
Sociala roller
Vi uppför oss på olika sätt i olika grupper. Till exempel uppför vi oss många gånger
olika om vi är med familjen, äldre släktingar eller är med kompisar.
Identitet
Vi har alla en uppfattning om vem och hur vi är, vår identitet är vår personlighet.
Tolerans
Att visa tolerans innebär att visa respekt och uppskattning av en person även om
man inte delar den andres värderingar och åsikter.
Norm/normer
En norm är en oskriven regel som talar om hur vi ”bör” bete oss för att passa in.
Socialisering
Att socialiseras innebär att vi tar över normer och beteenden för att anpassa oss till
olika situationer och grupper. Detta gör vi för att slippa komma i konflikt för ofta.
Kulturkrock
En konflikt som beror på att människor kommer från, och har formats av, olika
kulturer. Det kan t.ex. gälla hur man bör uppfostra barn och om synen på vad som är
manligt och kvinnligt.
Utanförskap
Att vara utanför samhället p.g.a. att man inte har något arbete och inte lärt sig
språket och kulturen i landet.
Främlingsfientlighet
När man tar avstånd från människor från andra länder och visar misstro och
fientlighet.
Jämlikhet
Även jämlikhet är ett ord med många betydelser, men grundbetydelsen är att jämlika
människor har samma värde (eller rättigheter) oavsett om en person är man eller
kvinna, ung eller gammal, frisk eller sjuk, född i Sverige eller invandrare från ett
annat land.
Uppgifterna 3:2–3:7
Elevens svar.
3:8 Analysera för- och nackdelar
GRUPPTILLHÖRIGHET
FÖRDEL MED ATT TILLHÖRA …
NACKDEL MED ATT TILLHÖRA …
Familjen
Ställer alltid upp.
Kan vara kontrollerande, begränsa friheten.
Kompisarna/vännerna
Bra att prata med om saker
som man inte kan ta upp med
familjen.
Risk för grupptryck, att man göra dumma saker
för att passa in i gruppen. Kan kännas hårt att bli
sviken av sina kamrater.
Skolklassen
Gemenskap i en mindre grupp
bland alla andra elever på
skolan.
Är stämningen dålig, t.ex. av mobbning, påverkas
lärandet negativt. Kan skapa stress genom alltför
höga prestationskrav.
Får kopieras
16
08/04/15 4:57 PM
GRUPPTILLHÖRIGHET
FÖRDEL MED ATT TILLHÖRA …
NACKDEL MED ATT TILLHÖRA …
Idrottslaget
Ger möjlighet att uppleva
starka känslor.
Kan vara jobbigt om man inte platsar i laget. Det
kan vara en hård jargong och tuff konkurrens.
Bostadsorten
Ger en trygghet som man
saknar när man är på en okänd
ort.
Ger inga nya intryck som kan få oss att se nya
möjligheter.
Arbetsplatsen
Ger gemenskap utanför
familjen.
Risk för stress och hets kring att göra karriär
och vara till lags mot chefen. Vuxenmobbning
förekommer.
Samhället
Ger hjälp vid sjukdom och
skydd genom polisen.
Måste följa lagar som man kanske ogillar, som att
cykla mot rött.
3:9–3:10
Elevens svar
3:11 Analysera mera!
Orsaker:
•
Den som mobbar saknar empati.
•
Mobbarna skapar en känsla av gemenskap mellan sig genom att samlas kring en
person som står utanför gruppen.
•
Maktkamp pågår inom mobbargruppen om att ha mest status.
•
Gruppen utanför mobbarna är tyst och säger inte ifrån.
•
Dåligt klimat i klassen eller på arbetsplatsen.
Konsekvenser:
•
Den mobbade kan bli rädd, ensam och deprimerad, självkänslan sjunker. Man
går omvägar för att slippa möta mobbarna och börjar vara borta från skolan allt
oftare. Relationer till andra både under skoltiden och i vuxenlivet kan påverkas.
Även yrkeslivet kan påverkas om man t.ex. har slutat skolan i förtid.
•
Den som mobbar kan få svårt att sluta mobba andra även som vuxen. Kan få en
snedvriden syn på sig själv.
Lösningsförslag:
•
Våga se problemen, tala om dem, ta det på allvar.
•
Ställ upp på den mobbades sida.
•
Försök se strukturerna och inte bara individernas roll.
•
Flytta på eller separera mobbarna.
•
Jobba både förebyggande och ingripande.
•
Ta kontakt med BRIS eller Friends.
3:12 Analysera mera, del 2
BEGREPP
I HEMMET
I SKOLAN
I SAMHÄLLET
Regler
Läggtider
Räcka upp handen
Håll jämn fart vid bilkörning
Normer
Att äta upp maten på
tallriken.
Hälsa på vuxna. Svara på
frågor.
Att man ska bilda familj och
skaffa barn
Lagar
Arv
Betyg från åk 6
Val vart fjärde år
Får kopieras
17
08/04/15 4:57 PM
3:13
1.
En folkgrupp har något gemensamt, de kan ha ett gemensamt språk, en gemensam religion, härkomst och kultur.
2.
De har samma svårigheter att uttrycka sin kultur och att få använda sitt språk.
3.
Elevens svar.
4.
Elevens svar.
5.
Elevens svar.
6.
Det kan till exempel betyda att personer kan ha olika ekonomisk bakgrund (fattig/rik), olika social bakgrund (föräldrar med hög eller låg utbildningsnivå), eller
att de kommer från storstad eller landbyggd.
7.
Olika uppfattningar om vad som är rätt eller fel, normalt eller onormalt, vad som
ät tillåtet och inte tillåtet.
8.
Grupper påverkar individerna, t.ex. vilka regler som ska gälla inom gruppen, hur
man ska bete sig, vad som är bra eller dåligt.
3:14
Elevens svar.
3:15 Analysera ett samhällsproblem!
Orsaker:
•
Kriminella gäng vill visa och behålla sin makt över området
•
Utanförskap: känslan av att inte vara integrerad i samhället
•
Hög arbetslöshet
•
Sociala problem
•
Vuxenstöd saknas
•
Brist på sysselsättning
•
Fattigdom
•
Känsla av rotlöshet och diskriminering.
Konsekvenser:
•
Skötsamma familjer flyttar ut
•
Området får dåligt rykte
•
Ökad polisövervakning
•
Affärer stänger och flyttar från området.
Lösningsförslag:
•
Se till att ungdomar får stöd i skolan tidigt
•
Satsa på att få ungdomar i arbete
•
Utöka antalet fritidsgårdar
•
Satsa på områdets goda och egna krafter
•
Utbilda fler poliser med invandrarbakgrund
•
Förbättra relationen mellan polisen och områdets invånare
•
Inför hårdare straff.
Får kopieras
18
08/04/15 4:57 PM
3:16 Debatten!
Elevernas svar.
3:17 Förmågan att sammanfatta en text
Uppgift 2
RUBRIK
FÖRSLAG PÅ ”RUBRIKFRÅGA”
”Fungera själv och i grupp”
Varför kan det vara bra att redan i skolan få träna på att arbeta både
på egen hand och tillsammans med andra?
”Vissa grupper betyder mer än
andra”
Vilka olika grupper ingår du i och vilka tycker du är de viktigaste?
”Även vuxna kan mobbas”
Vilka konsekvenser kan det bli av att vuxna mobbas på sin
arbetsplats?
”Identiteten formas tillsammans
med andra”
Vilka för- och nackdelar kan kopplas till att vi söker vår identitet?
”Olika förutsättningar på grund av
uppväxtmiljö”
Hur kan olika uppväxtmiljöer forma en människas värderingar, åsikter
och livschanser?
”Grupptryck”
Varför förknippas grupptryck ofta med något dåligt?
Får kopieras
19
08/04/15 4:57 PM
4. Lag och rätt
Vad betyder begreppen?
BEGREPP
GE EXEMPEL ELLER SÄTT IN BEGREPPET I EN MENING
Rättssäkerhet
Ett samhälle som är rättssäkert innebär att man döms efter de lagar som finns just när
brottet begås, att rättegångarna är offentliga och att en misstänkt person har rätt till en
försvarsadvokat.
Straffmyndig
I Sverige är man straffmyndig när man är 15 år, vilket betyder att man då anses vara
mogen för att kunna skilja på vad som är lagligt och olagligt.
Dom
En rättegång avslutas alltid med en dom där en person antingen blir dömd eller frikänd.
Domstol
Domstolen består av nämndemän och en domare som tillsammans ska komma överens
om en dom.
Rättegång
En rättegång ska avgöra om en person är skyldig eller inte. I en rättegång finns en eller
flera åtalade personer, brottsoffer, domare, nämndemän, åklagare, försvarsadvokat samt
ett eller flera vittnen.
Kriminalitet
Ett annat ord är brottslighet. En kriminell person är en person som håller på med brott.
Lagstiftning
Lagstiftningen sker i Sveriges riksdag eftersom man vill att lagarna ska vara bestämda av
”folkets representanter”, dvs. vara beslutade på ett demokratiskt sätt.
Organiserad
brottslighet
Denna typ av brottslighet skiljer sig från ”enskild brottslighet” genom att det är kriminella
gäng som begår brott. Man talar även om brottsliga ligor.
Brottsoffer
Den som blivit utsatt för brottet t.ex. blivit rånad.
Påföljd
Påföljd är samma sak som straff. Exempel på påföljder är böter och fängelse.
Kriminalvård
Kriminalvården tar hand om personer som är dömda till fängelse genom att bestämma
vilket fängelse som den dömde ska sitta av sitt straff på samt vad personen ska göra
under fängelsetiden. Kriminalvården ansvarar även för att anstalterna är rymningssäkra.
4:2 Vem gör vad?
VEM …
… GÖR VAD?
Polisen
Tar emot polisanmälan. Genomför förundersökningen och håller förhör med vittnen.
Kan gripa misstänkta för brott.
Socialtjänsten
Blir inkopplad och gör egna utredningar om den misstänkte är under 18 år.
Åklagaren
Beslutar om förundersökning. Kan besluta om husrannsakan, anhållan och att väcka
åtal.
Försvarsadvokaten
Företräder (ser till att allt går rätt till) den anklagade i polisförhör och under
rättegången.
Domaren
Efter att ha lyssnat på åklagare, försvarsadvokat, vittnen, målsägare och den
tilltalade håller domaren enskild överläggning tillsammans med nämndemännen.
Därefter kommer de fram till om den tilltalade ska dömas eller frikännas.
Vittnet
Berättar om vad han eller hon har sett.
Nämndemännen
Kommer tillsammans med domaren fram till en dom.
Målsägande
Är den som blivit utsatt för brott.
Får kopieras
20
08/04/15 4:57 PM
4:3 Förbättra din läsförståelse
Elevens eget svar.
4:4 Vem arbetar med lagen?
Domaren: 2. Håller enskild överläggning, 5. Tillsammans med nämndemännen den
som dömer eller frikänner en åtalad person.
Polisen: 1. Gör en förundersökning, 4. Griper misstänkta, 9. Håller förhör med misstänkta.
Åklagaren: 8. Ska hitta bevis på att en misstänkt person är skyldig, 3. Åtalar en person, 7. Beslutar om en person ska häktas.
Försvarsadvokaten: 6. Försvarar den som är anklagad för ett brott.
4:5 Sortera brotten
S
förmögenhetsbrott
C
ärvdabalken
O
skollagen
C
äktenskapsbalken
O
semesterlagen
S
brott mot person
O
skollagen
S
brott mot allmänheten
S
specialstraffrätten
C
jordabalken
O
miljöbalken
4:6 brott och påföljd
Elevens svar.
4:7 Lag och rätt på fotbollsplanen
Elevens eget svar.
4:8 Ska vi bekämpa ungdomsbrottsligheten?
Elevens svar.
4:9 Lika inför lagen
Elevens eget svar.
4:10 Analysera personrån
Orsaker:
Individ:
Man vill få snabba pengar och saker för att behålla eller sälja vidare för
pengar, grupptryck, vill visa sig tuff och därmed få högre status inom
den kamratgrupp där man ingår, lågt självförtroende och dålig självkontroll, vissa får en «kick» av att begå brott.
Familj:
Relationsproblem med föräldrarna – vanligt med dåliga relationer till papporna, bristande vuxenstöd, sociala problem som missbruk och misshandel.
Skola:
Misslyckanden i skolan kan leda till frustration och skapa aggression
som kan leda till våld mot andra.
Samhälle:
Utanförskap, att bo i segregerade förorter ökar risken att hamna i kriminella gäng.
Får kopieras
21
08/04/15 4:57 PM
Lösningsförslag:
Individ:
Att lämna sina kriminella kompisar och söka sig till andra kamratgrupper.
Familj:
Familjen kan få socialt och ekonomiskt stöd.
Skola:
Att våga se problemen och sätta in pedagogiskt och psykologiskt stöd.
Samhälle:
Viktigt att fånga upp ungdomar som riskerar att bli kriminella, minska
segregeringen mellan olika grupper, bekämpa arbetslösheten speciellt
bland unga riskgrupper, skapa mer meningsfull fritid, fler poliser i kriminella miljöer.
4:11 Svara på insändaren
Elevens svar.
4:12 Beslagtagen narkotika
l.
Cannabis, amfetamin, läkemedel, heroin, kokain.
2.
1971-2001
3.
Kokain
4.
Cannabis
5.
Ungefär 7 000 beslag.
6.
Ungefär l 200 beslag.
7.
Samtliga
8.
Det görs betydligt fler beslag av droger de senaste åren, speciellt har beslagen av
cannabis, läkemedel och amfetamin ökat kraftigt under perioden.
9.
Tänkbara orsaker: användandet av droger har ökat de senaste åren, fler smugglar
droger till Sverige, tullen har blivit effektivare på att beslagta droger.
4:13 Vad skulle du göra?
Elevens svar.
4:14 ”De stora sambanden”
SAMBAND MELLAN DE OLIKA
SAMHÄLLSSTRUKTURERNA
FÖRTYDLIGANDE FRÅGOR
KRING SAMBANDEN
DINA/ERA SVAR OCH EXEMPEL PÅ
SAMBAND
Rättsliga och ekonomiska
strukturer
Vilka samband finns mellan
kriminalitet och ekonomiska
kostnader för samhället?
Ju högre kriminalitet desto högre
kostnader för samhället, t.ex.
sjukhuskostnader för brottsoffer, genom
skador på egendom, domstolskostnader
samt kostnader för Kriminalvården.
Rättsliga och politiska
strukturer
kriminalitet och politiska beslut
i riksdagen?
Ju högre kriminalitet desto mer politisk
diskussion och beslut i riksdagen om
hårdare tag genom ändrad lagstiftning
och fler poliser kontra mer förebyggande
satsningar och bekämpning av
arbetslöshet.
Rättsliga och sociala
strukturer
kriminalitet och människors
uppväxtmiljö, boende och
inkomst?
Om en ung människa växer upp i
en kriminell miljö, ofta i någon av
storstädernas segregerade förorter där
många människor har låga inkomster, ökar
risken för att hamna i kriminalitet.
Får kopieras
22
08/04/15 4:57 PM
SAMBAND MELLAN DE OLIKA
SAMHÄLLSSTRUKTURERNA
FÖRTYDLIGANDE FRÅGOR
KRING SAMBANDEN
DINA/ERA SVAR OCH EXEMPEL PÅ
SAMBAND
Rättsliga och mediala
strukturer
kriminalitet och mediers
nyhetsbevakning?
De kommersiella mediernas
nyhetsvärdering påverkas av hur en viss
sorts nyheter inverkar på försäljningen.
Nyheter om brott säljer bra, därför skriver
man om brott eftersom det ökar vinsterna
för medieföretagen.
4:15 Besvara lärobokens frågor
FRÅGOR I RUBRIKEN
DITT SAMMANFATTANDE SVAR PÅ FRÅGORNA I RUBRIKEN
Ökar brottsligheten?
Generellt har brottsligheten ökat sedan 1980, men det finns skillnader mellan
olika typer av brott. Bl.a. har våldtäkter ökat medan cykelstölder har minskat.
Vilka begår brotten i
Sverige?
Kort svar: Unga män begår de flesta brotten.
Vilka är det som
drabbas?
Samma som ovan: Unga män.
Var begås brotten?
De flesta brotten begås i så kallade ”hot spots” (parker, utanför vissa krogar, ett
speciellt bostadsområde) i Stockholm, Södermanland och Västmanland.
Varför straff?
Av två skäl: 1. I förebyggande syfte och 2. Vedergällning.
4:16 Analysera ett samhällsproblem
Elevens svar.
RUBRIK I LÄROBOKEN
DITT FÖRSLAG PÅ EN ”RUBRIKFRÅGA” VARS SVAR SAMMANFATTAR
DET VIKTIGASTE I AVSNITTET
”Rättssäkerhet”
Vad betyder begreppet rättsäkerhet och varför är det en viktig
demokratisk princip?
”Ungdomsbrottslighet”
Vilka skillnader finns mellan pojkars och flickors kriminalitet?
”Unga kriminella behöver hjälp”
Vad händer med ungdomar som begår allvarliga brott?
”Dödsstraff”
Vilka argument finns för och mot dödsstraff?
”Brottsförebyggande arbete”
Vad menas med brottsförebyggande arbete och hur kan man arbeta
med detta?
”Droger och brott”
Vilket samband finns det mellan droger och brottslighet?
14:18 Vill du bli miljonär?
d, c, b, a, c, c, a, d
Får kopieras
23
08/04/15 4:57 PM
5. Våra pengar
BEGREPP
BEGREPPETS BETYDELSE
Inkomst
En familjs inkomst utgörs av lön och bidrag. Ett företags inkomst består av pengarna
det tjänar på försäljningen av varor och tjänster. (Ett företags inkomst kallas intäkt.)
Varor och tjänster
En vara är något du kan ta på, en bil, en möbel eller en dator. En tjänst är något som
en person utför t.ex. en hårklippning.
Skatt
Skatt är en utgift för ett hushåll eller ett företag och betalas till kommun och
stat. Skattepengarna går tillbaka till hushållen och företagen i form av bidrag och
samhällsservice som t.ex. vägunderhållning och snöröjning.
Arbetsgivare
Den som anställer en person och som betalar ut lön till de anställda. Arbetsgivare kan
vara både privat eller offentlig (statligt eller kommunalt anställda).
Nettolön
Nettolön är den inkomst som återstår efter att man har betalat skatt.
Hushåll
En person som bor ensam eller flera personer som delar bostad. Det vanligaste
hushållet består av ”ensamstående utan barn” och utgör nästan 40 procent av alla
hushåll.
Budget
En sammanställning av inkomster och utgifter under t.ex. en månad eller ett år. Både
hushåll, företag, din kommun och staten gör en budget.
5:2 Ekonomiska sammanhang
Räntan stiger
Höjd ränta > dyrare lån > dyrare boendekostnader > lägre disponibel inkomst
Det hänger ihop
Företagen går bra: Företagen får in mer pengar och har möjlighet att öka de anställdas löner.
Lönehöjningar: De anställda får mer pengar att röra sig med.
Folk köper mer varor: Fler får möjlighet att använda sina pengar till konsumtion eller
sparande.
Arbetslösheten minskar: Det göra att företagen går bättre och behovet av arbetskraft
ökar.
Staten far in mer skatter: Fler som arbetar ger fler personer som betalar inkomstskatt.
Nya reformer blir möjliga: Staren får in mer skattepengar och kan använda detta till
samhällets fördel såsom samhällsservice eller annat.
5:3 Hur skulle du använda ditt bidrag?
Elevens svar.
5:4 Hjälp till där hemma!
Elevens svar.
5:5 Argumentera och ta ställning
Elevens svar.
Får kopieras
24
08/04/15 4:57 PM
5:6 Inkomster och utgifter
Familjen
Inkomster: Lön, Aktieutdelning, Ränta, Barnbidrag
Utgifter: Moms, Hyra, Avgifter för el. värme och vatten, Inkomstskatt, Ränta (på
banklån)
Staten
Inkomster: Moms, Hyra, Inkomstskatt, Aktieutdelning
Utgifter: Lön, Hyra, Avgifter för el, värme och vatten, Ränta (på lån) Barnbidrag
Företaget
Inkomster: Hyra, Avgifter för el, värme och vatten, Försäljning av varor och tjänster,
Aktieutdelning, Ränta (på banklån)
Utgifter: Lön, Hyra, Avgifter för el, värme och vatten, Reklamkostnader, Ränta
(banklån)
5:7 Stackars familjen Karlsson
1.
KARLSSONS
STATEN
Skattehöjning
-
+
Höjd moms
-
+
Sänkt barnbidrag*
-
+
Höjda räntor på lån
-
-
Sänkta löner
-
-
Prisökning på livsmedel
-
-
Fru Karlsson är sjukskriven
-
-
Herr Karlsson är arbetslös
-
-
*Observera att detta kanske inte gäller i ett längre perspektiv. Sänkta barnbidrag kan leda till att familjen
handlar mindre och det leder till att staten får in mindre i moms. På samma sätt kan höjda skatter på längre
sikt innebära att Karlssons handlar mindre vilket ger staten mindre i moms.
2. Elevens svar
5:8 Svara på insändaren
Elevens svar.
5:9 Tio nya samband!
1.
… desto mer pengar finns det att låna samtidigt som konsumtionen minskar vilket kan leda till mindre efterfrågan.
2.
… desto mer kommer efterfrågan på varor och tjänster att öka vilket både skapar
nya arbetstillfällen och ökar inflationen.
3.
… desto mer kommer efterfrågan av varor och tjänster att öka vilket skapar fler
jobb, men ökar risken för stigande inflation.
4.
… desto mindre pengar har människor att använda till konsumtion, men samtidigt får det offentliga mer pengar att satsa på välfärd som skola och sjukvård,
höjda bidrag som t.ex. barnbidrag och på saker som försvar.
5.
… att just barnfamiljer skulle få mer pengar, vilket kan leda till ökad efterfrågan
på t.ex. kläder eller resor.
Får kopieras
25
08/04/15 4:57 PM
6.
… desto mindre utgifter får låntagarna vilket i sin tur gör att de får mer pengar
över som de kan välja att spara, betala av (amortera) på lånet eller konsumera
varor och tjänster.
7.
… desto mer skatt kommer in till det offentliga vilket kan leda till att välfärden
byggs ut samtidigt som risken för inflation ökar.
8.
… desto mer kommer försäljningen av varor och tjänster att öka vilket kan leda
till att företagen anställer fler människor vilket gör att samhällets utgifter för
arbetslösheten sjunker.
9.
… desto större är risken att företagen tvingas avskeda människor vilket kommer
att leda till ökade utgifter för det offentliga, vilket på sikt kan leda till höjda skatter.
10. … desto mer ökar efterfrågan på varor vilket gör att mer kommer att produceras
viket leder vidare till att fler får jobb, samtidigt som miljön kan försämras genom
både att mer naturresurser kommer att behövas samtidigt som sopberget kommer att bli större.
MENING I LÄROBOKEN
DIN FÖRKLARING TILL TEXTEN
”Pengar är ingen garanti för att vi
ska bli lyckliga”
Att satsa allt på att bli rik kan göra att vi missar våra nära relationer
och egentligen blir mindre lyckliga dvs. vi blir olyckligare.
”Vanligtvis måste man betala en
viss lön i skatt.”
Skattepengarna som vi betalar går tillbaka till oss genom olika bidrag
och reformer.
”Hur mycket bidrag som betalas
Bidraget påverkas av hur många barn man har, man får barnbidrag,
beror på i de flesta fall hur mycket men även hur höga dina bostadskostnader (hyra) är samt om du har
man tjänar.”
andra inkomster än lön.
”Även miljonärer får barnbidrag så Det finns många förklaringar: De som betalar för bidragen genom att
länge de har barn under 16 år.”
betala skatt ska också få del av dem. Tanken är också att bidraget går
till barnet (och inte föräldrarna) och att det skulle vara svårt att dra en
gräns för vem som ska få/inte få. Om alla barnfamiljer får barnbidrag
behöver ingen känna sig utpekad som särskilt ”behövande” eller fattig.
Det är också en uppmuntran till alla, även rika, att skaffa barn.
5:11 Den nyttiga analysmodellen
Orsaker:
•
Låg efterfrågan på arbetskraft
•
Utbildningen efterfrågas inte eller är för gammal
•
Ofullständig utbildning p.g.a. hoppat av gymnasiet
•
Företag flyttar utomlands
•
Hårdare global konkurrens
•
Ny teknik (mekanisering) kräver färre anställda.
Konsekvenser:
•
Sämre ekonomi för den som är arbetslös
•
Självförtroendet kan bli lägre hos den som är arbetslös
•
Ökad risk för hälsoproblem för den som är arbetslös
•
Ökad risk att dras in i kriminalitet om man inte kommer in på arbetsmarknaden
Får kopieras
26
08/04/15 4:57 PM
•
Lägre skatteinkomster för det offentliga
•
Högre utgifter för det offentliga genom bidrag och satsningar på arbetslösa.
Lösningsförslag:
•
Praktikplatser
•
Omskolning
•
Utbildning
Får kopieras
27
08/04/15 4:57 PM
SO.S Samhälle 8
6. Demokrati och diktatur
BEGREPP
BEGREPPET INSATT I ETT SAMMANHANG
Direkt demokrati
Exempel på detta är folkomröstningar, dvs. folket och inte riksdagens ledamöter
röstar i en fråga. Senaste gångerna i Sverige var om kärnkraften (1980), ja eller
nej till EU (1994) och EMU (2003).
Representativ demokrati
Folket väljer sina representanter (politiker från olika partier) som fattar beslut i
folkets ställe.
Allmän och lika rösträtt
Alla (över en viss ålder) har rösträtt, alla har en röst och och att var och ens röst
är lika mycket värd.
Majoritetsbeslut
När ett beslut stöds av mer än hälften, mer än 50 procent.
Rättssäkerhet
Att alla är lika inför lagen, alla ska ha rätt till en försvarsadvokat även om man
inte har råd. Rättegångarna ska vara offentliga, dvs. öppna för allmänheten och
det ska gå att överklaga en dom. Man ska räknas som oskyldig till dess att man
blivit dömd.
Offentlighetsprincipen
Alla beslut som fattas av det offentliga ska kunna granskas av alla. Alla brev som
t.ex. statsministern får kan vi läsa om vi ber om det. Principen är viktig för att
journalister ska kunna granska makthavare inom det offentliga. Det finns dock
sekretess, t.ex. får man ta del av information som handlar om rikets säkerhet
eller känsliga personuppgifter.
Censur
Censur innebär att staten granskar tidningar, filmer och böcker innan de kommer
ut för att se till att inget kritiskt sägs om de som har makten eller är opassande.
Mänskliga fri- och
rättigheter
Beslutades av FN 1948 och har skrivits under av så gott som alla världens
länder. Exempel på rättigheter är att alla har samma värde, alla har rätt till
utbildning, religions- och yttrandefrihet m.m.
Opinionsbildning
I en demokrati ska alla kunna skapa opinion för en viss fråga utan att bli hindrad
av staten. Detta kräver t.ex. yttrande- och tryckfrihet.
Intresseorganisation
En organisation som företräder ett visst intresse. Det kan t.ex. vara LO eller
Svenskt näringsliv vars syfte är att tillvarata medlemmarnas intresse; i detta fall
arbetarnas respektive företagarnas.
6:2 Jämförelse mellan demokrati och diktatur
RÄTTIGHET/FRIHET
DEMOKRATI
DIKTATUR
Skolans roll
Lära sig att alla människor har samma
värde samt att det är viktigt att värdera
information kritiskt.
Lära att inte ifrågasätta de som har
makten och att lyda är viktigare än att
ifrågasätta. Läroböcker är censurerade.
Övervakning
Få förekomma men först efter rättslig
prövning och med principen att den
personliga integriteten är viktig.
Förekommer utan begränsningar och
kan ske även hemma hos kritiska
medborgare.
Får kopieras
28
08/04/15 4:57 PM
RÄTTIGHET/FRIHET
DEMOKRATI
DIKTATUR
Domstolarnas roll
Döma alla efter lagen och att se till att alla
har samma möjligheter att försvara sig.
Domstolen är makthavarnas ”förlängda
arm”, domstolens beslut kan inte
överklagas och är ofta hemliga. Många är
dömda på förhand.
Mediernas roll
En huvuduppgift är att kritiskt granska de
som har makt.
Huvuduppgiften är att inte informera
om något som kan vara negativt för
makthavarna i landet. Propaganda är
vanligt förekommande.
Politiska partiernas Ska försöka vinna val genom att framföra
roll
sina åsikter fritt.
Oftast finns det bara ett parti och de
politiker man kan välja mellan kommer
från samma parti.
Val och röstning
Val förkommer regelbundet, i Sverige vart
fjärde år, och är allmänna och lika.
Val förekommer, men inte mellan
konkurrerande partier.
Rättssäkerheten
Alla har rätt till en advokat som försvarar
dig. Principen gäller att allt är tillåtet som
inte är förbjudet genom lag.
En anklagad person kan dömas till
döden utan att få chansen att försvara
sig. Misstänkta kan tvingas att erkänna
genom tortyr.
6:3 Fyra frågor
Elevens svar.
6:4 Vad behöver en demokrati?
Elevens svar.
6:5 Civil olydnad
Elevens svar.
6:6 Demokratins och diktaturens ABC
BESKRIVNING
DIKTATUR
Parlamentarism
Landets regering är ansvarig
inför parlamentet.
Förekommer ej. Det kan finnas Finns i demokratier. (Men ett land behöver
parlament, men det är utan
inte ha parlamentarism för att vara
makt.
demokratiskt. Det kan ha presidentstyre där
presidenten är vald av folket).
Rättssäkerhet
Man ska kunna räkna med
ett rättvist förfarande i
domstol
Ofta osäkert i en diktatur där
makten är koncentrerad till
en elit som också kontrollerar
domstolarna.
Finns i princip i alla demokratier
Tryckfrihet
Rätt att publicera sina
åsikter utan begränsningar.
Finns ej, censur förekommer.
Finns. Behövs för åsiktsspridning.
Enpartistat
Ett parti styr staten.
Vanligt i bl.a. kommunistiska
stater.
Finns inte i demokratier.
Valhemlighet
Ingen registrering av vad
man röstar på.
Förekommer inte i diktaturer.
Finns i demokratier.
Propaganda
Staten försöker påverka folks
åsikter.
Vanligt i diktaturer.
Påverkan av åsikter finns i demokratier men
partierna har likartade förutsättningar och
sanningskrav att leva upp till.
Rösträtt
Medborgares rätt att delta i
politiska val.
Begränsas på olika sätt i
diktaturer.
Endast små begränsningar (ofta
medborgarskap och ålder).
DEMOKRATI
Får kopieras
29
08/04/15 4:57 PM
6:7 dags för debatt
Elevens svar.
6:8 Olika sätt att fatta beslut
Elevens svar.
6:9 Vem bestämmer över vad?
Elevens svar.
10 samband om demokrati och diktatur
1.
… nu blev en demokrati där rösträtten var allmän (gällde både män och kvinnor)
och lika (en röst vardera).
2.
… då är inte medierna fria eftersom medier inte får publicera eller ge uttryck för
olika åsikter och därför råder det inte tryckfrihet och yttrandefrihet.
3.
… de är rädda för kritik som kan leda till att människorna i landet vänder sig
mot och hotar makthavarna; att de som har bestämt allt skulle kunna förlora sin
maktposition.
4.
… demokratierna hade förstått vad diktaturländer, som Nazityskland, kunde
göra mot människor i det egna och i andra länder.
5.
… journalister, författare och alla vi andra ska kunna utrycka sina åsikter fritt i
tidningar och böcker utan att straffas för detta.
6.
… om denna princip inte fanns skulle makthavarna kunna döma människor
till hårda straff utan att allmänheten skulle få kännedom om varför och hur de
dömdes.
7.
… maffian, eller annan organiserad brottslighet, tar lagen i egna händer och upprättar egna lagar och bestraffar personer utanför samhällets kontroll.
8.
… dessa rättigheter var starkt kopplad till och genomförd på initiativ av de
demokratiska länderna och de var riktade mot just diktaturländernas brist
på demokrati.
9.
… det fortfarande var så att de flesta kvinnor, både rika och fattiga, saknade rösträtt. Detta ändrades i och med valet 1921.
10. … företagen vill hålla sina planer hemliga för konkurrenterna. Det kan gälla nya
produkter som man inte vill skylta med innan man har fått patent (ensamrätt) på
sin nya produkt. Skulle insynen vara total skulle vilket annat företag som helst
kunna stjäla en ny idé och själv kunna tjäna stora summor pengar. Det är därför
det händer att företag ibland «spionerar», olagligt, på varandra.
6:11 förmågan att sammanfatta en text
RUBRIK
FÖRSLAG PÅ EN ”RUBRIKFRÅGA” SOM SAMMANFATTAR DET
VIKTIGASTE I AVSNITTET
Demokratiska spelregler
Vilka rättigheter och skyldigheter har vi som lever i en demokrati?
Två stormakter – En demokrati och en
diktatur
Vilka positiva och negativa exempel på bristande demokrati finns i
USA och Kina?
Opinionsbildning
Vilka olika sätt finns det för att skapa opinion?
Folkrörelser
Vilka samhällsproblem under 1800-talet ledde till att folkrörelser
bildades?
Dagens intresseorganisationer
Vilka nya samhällsproblem har lett till dagens
intresseorganisationer?
Får kopieras
30
08/04/15 4:57 PM
RUBRIK
FÖRSLAG PÅ EN ”RUBRIKFRÅGA” SOM SAMMANFATTAR DET
VIKTIGASTE I AVSNITTET
Dagen då Rosa vägrade att resa sig
Vilka konsekvenser fick Rosa Parks protest?
Även i en demokrati finns det brister
Vilka brister finns i demokratiska stater?
b, c, b, d, c, a, d
Får kopieras
31
08/04/15 4:57 PM
7. Parti och ideologi
BEGREPP
Politiskt parti
Ett politiskt parti har gemensamma mål och har även ett program för hur målen ska nås.
Ideologi
En ideologi är en samling idéer och värderingar som bildar en helhet av åsikter. Politiska
ideologier vill förändra samhället så att det bättre stämmer överens med dessa idéer och
värderingar.
Kompromiss
När man inte kan få igenom allt man själv vill får man gå ”halva vägen var”, dvs. man får
lov att komma överens, kompromissa.
Makt
Makt har en person som kan påverka viktiga beslut och som påverkar många andra
människor. USA:s president har kanske mest makt i världen.
Grundlag
Sverige har fyra grundlagar och dessa lagar handlar om hur landet ska styras, vilka
rättigheter och skyldigheter alla medborgare har. Dessa grundlagar anses vara särskilt
viktiga och är därför svårare att ändra på jämfört med andra lagar.
Monarki
Ett land är en monarki om statschefen är en kung eller drottning, som i Sverige.
Republik
Ett land är en republik om statschefen är en president som i USA.
Konservatism
Konservatism är en ideologi och som vill gå försiktigt fram med stora förändringar av
samhället. Konservatism betyder ”att bevara”.
Liberalism
Liberalism betyder ”frihet” och denna ideologi var emot dåtidens kungamakt och ville ha
större frihet för individer att själva bestämma över sina liv. Staten ska inte lägga sig i för
mycket i hur människor väljer att leva sina liv.
Socialism
En socialist vill ha så små skillnader som möjligt mellan olika grupper av människor och
kämpar för en stark stat, vilken ses som en garanti för att hålla tillbaka det privata ägandet
vilket uppfattas som en orsak till stora orättvisor i samhället.
Feminism
Att vara feminist betyder att kämpa för att kvinnor ska få mer makt och inflytande. De är
för ett jämställt samhälle där t.ex. män och kvinnor får lika lön för lika arbeten och där
män och kvinnor delar lika på barn och hemarbete.
Ekologism
Ekologism är den nyaste ideologin och innebär att man kämpar för djurens och naturens
rättigheter. Det betyder att man är kritisk till att människor ständigt ökar konsumtionen av
materiella ting eftersom detta tär på vår gemensamma miljö.
7:2 Politik – vad är det?
a) Politik, b) ej politik, c) ej politik, d) politik, e) ej politik, f) ej politik, g) politik, h)
politik, i) politik, j) ej politik.
7:3 Mitt partiprogram
Elevens svar.
7:4 Jämförelse mellan monarki och republik
Norge
Finland
Tyskland
Frankrike
Italien
USA
Monarki
Republik
Republik
Republik
Republik
Republik
Får kopieras
32
08/04/15 4:57 PM
7:5 Utveckla din läsförståelse
MENING I LÄROBOKEN
FÖRSTÅELSE AV MENINGEN
• Vilka hot och belöningar
kan det vara?
Hoten kan vara att bryta en överenskommelse och rösta på ett annat partis
förslag. Belöningar kan vara att lova ett visst antal ministerplatser i en
kommande regering.
• Hur mycket svårare?
Det krävs två likadana beslut om en grundlagsändring samt att det ska vara
ett riksdagsval mellan de två besluten.
• Hur bryter de dessa regler?
De bryter reglerna genom att inte följa dem, t.ex. att inte behandla alla
grupper i samhället lika eller använda tortyr för att få fram ett erkännande.
• Förklara sambandet
tydligare!
En sådan maskin var traktorn och en annan var skördetröskan vilket gjorde
att arbetet gick fortare (mer effektivt) vilket medförde att det behövdes färre
människor som arbetade inom jordbruket.
• Varför?
Därför att ideologierna skapades på 1800-talet och därför kanske inte har
svar på dagens alla nya problem.
• Förklara!
Det betyder att nya lagar i en demokrati inte främst bygger på texter ur
Bibeln eller någon annan religiös skrift (eller urkund). Beslut i en demokrati
bygger på vad majoriteten bestämmer och dessa beslut begränsas enbart av
olika friheter och rättigheter som bestäms i grundlagen.
7:6 En jämförelse mellan våra fyra grundlagar
GRUNDLAG
INNEHÅLLET I RESPEKTIVE GRUNDLAG
Regeringsformen
Här finns våra friheter uppräknade som t.ex. religions-, åsikts-, mötes- och
demonstrationsfriheterna. I RF finns det även med att gränsen för att få rösta i
Sverige är 18 år.
Successionsförordningen
Denna grundlag är den enda som inte reglerar vår demokrati, utan SO beskriver
hur tronföljden är reglerad. När vår nuvarande statschef, kungen, avlider finns
det bestämmelser om att det är kungafamiljens äldsta barn som blir ny monark
i Sverige, dvs. kronprinsessan Victoria.
Tryckfrihetsförordningen
TF är den äldsta i världen när det gäller att garantera stor frihet för tidningar
skriva vad de vill (som inte bryter mot andra lagar) och inte begränsas av
statens censur. Vem som helst ska dessutom kunna starta en ny tidning, oavsett
hur kritisk den är mot makthavarna i landet.
Yttrandefrihetslagen
Denna grundlag innehåller samma saker som TF. Skillnaden är att här gäller det
andra medier, som film, tv och radio.
Elevens svar
7:8 Jämförelse av ideologierna
IDEOLOGI
DETTA ÄR IDEOLOGIN FÖR
DETTA ÄR IDEOLOGIN EMOT
Liberalism
Ju större frihet för individer och företag
desto bättre. Människor vet själva bäst
vad som är viktigt för dem och ska själva
kunna uppnå sina mål. Alla människor ska
ges samma chans att utvecklas. Är starka
försvarare av demokratin.
Statens makt över individerna ska
begränsas. Detta betyder att liberaler
är emot socialism och kommunism.
Liberaler ogillar höga skatter för att
de tar ifrån människor rätten att själva
bestämma över sina pengar.
Får kopieras
33
08/04/15 4:57 PM
IDEOLOGI
DETTA ÄR IDEOLOGIN FÖR
DETTA ÄR IDEOLOGIN EMOT
Konservatism
Är för monarki och ett starkt försvar och har
blivit allt mer liberala i sin syn på individer
och samhällets utveckling. Att bevara
traditioner anses fortfarande viktigt.
Är emot snabba och radikala förändringar
och är därför emot både socialism och
kommunism.
Socialism
Är för jämlikhet i samhället. Samhället ska
förändras så att de ekonomiska skillnaderna
mellan människor blir så små som möjligt.
Demokratiska socialister, socialdemokrater,
vill förändra samhället genom reformer
(demokratiskt beslutade lagar). Socialister
är för höga skatter eftersom staten då får
inkomster som kan användas till att jämna
ut skillnader mellan människor.
Är motståndare till liberalism och
konservatism. Vill ha en stark stat med
högre skatter. Socialister som står lång till
vänster är tveksamma till privat ägande
och privata företag. Socialdemokrati vill
hitta en balans mellan en stark offentlig
sektor (stat och kommuner) och privata
företag.
Kommunism
Är för en stor förändring av samhället
med enbart statligt ägande av företag
och naturresurser. Kämpar för ett jämlikt
samhälle, där arbetarklassen ska leda
utvecklingen. Makten i samhället kommer
att tas över genom revolution.
Liksom socialisterna är man emot
liberalism och konservatism.
Kommunister anser att orättvisor uppstår
som en följd av privat ägande.
Fascism
Är en nationalistisk ideologi som hyllar både
en stark stat, ledare och parti som ska ha
oinskränkt makt.
Är emot både liberalism, socialism och
kommunism. Anser att liberalism leder till
ett för stort fokus på individer. Är, liksom
kommunism och fundamentalism, emot
fria demokratiska val.
Fundamentalism
Målet är ett samhälle som styrs av en
religion, dvs. ett lands lagar och politik
utgår från heliga böcker/texter. Skiljer inte
mellan stat och religion utan de går ”hand i
hand”. Präster har stor makt.
Bekämpar allt som inte utgår från
”rätt” religion och tänkande. Bekämpar
demokrati och sekularisering, ibland med
användandet av våld.
Feminism
För jämställdhet mellan män och kvinnor
inom samhällets alla områden dvs. både
privat och inom arbetslivet (lika lön). Är för
lagstiftning om kvotering för att få in fler
kvinnor i företagens styrelser.
Är emot allt som inte utjämnar
orättvisor mellan könen och önskar bryta
den manliga dominansen inom alla
samhällsområden.
Ekologism
Denna ideologi är för ett hållbart
samhälle som innefattar ekologisk odling,
satsning på förnyelsebar energi samt
satsning på kollektivtrafik. Veganer och
djurrättsaktivister är typiska grupper.
Är mot ständig ekonomisk tillväxt
eftersom denna leder till exploatering
av naturresurser vilket leder till olika
miljöproblem. Denna ideologi är mot
kommersialism och storskalig produktion.
7:9 Minsta gemensamma nämnare
l.
Ideologier
2.
Kommunister
3.
Olika historiska namn på moderaterna.
4.
Sociala reformer genomförda under socialdemokratiska regeringar.
5.
Nyckelfrågor för miljöpartiet.
6.
Borgerliga partier.
7.
Viktiga delar i marxistisk-socialistisk-kommunistisk ideologi.
8.
Medborgerliga rättigheter som regleras av våra grundlagar.
9.
Fascism
10. Blommor som förknippas med svenska riksdagspartier.
Får kopieras
34
08/04/15 4:57 PM
7:10 Förmågan att sammanfatta en text/Punkt 2
RUBRIK
FÖRSLAG PÅ RUBRIKFRÅGA SOM SAMMANFATTAR DET VIKTIGASTE I AVSNITTET
Makt och innehåll
Vad handlar ytterst politik om?
Ideologi och människosyn
Hur kan olika människosyner skilja sig åt?
Från ideologi till parti
Vilka avgörande skillnader finns mellan olika politiska partier/block?
Våra största partier
Vilka partier ingår i de två ”politiska blocken”?
Nya partier uppstår och
andra upplöses
Vilka partier har funnits sedan länge och vilka partier är nya?
7:11 Läxförhöret
Elevens svar.
Får kopieras
35
08/04/15 4:57 PM
8. Så styrs Sverige
BEGREPP
BEGREPPENS BETYDELSE INSATT I ETT SAMMANHANG
Regering
Regeringen styr ett land och leds av en regeringschef. I Sverige kallas
regeringschefen statsminister. Regeringar i Sverige består ofta av flera partier, dvs.
det är oftast en flerpartiregering.
Riksdag
I Sveriges riksdag sitter 349 män och kvinnor som alla tillhör ett politiskt parti.
Riksdagen har den verkliga makten då det är här nya lagar och andra viktiga beslut
bestäms. De viktigaste beslutet gäller statsbudgeten, där statens inkomster och
utgifter bestäms.
Kommun
En kommun har ansvar för förskolor, skolor, kollektivtrafik och vägar. I Sverige finns
det 290 olika kommuner, några mycket små andra stora (när det gäller både till ytan
och till befolkningens storlek). Alla i Sverige är ”medlemmar” i en kommun och
betalar skatt till kommunen man bor i.
Landsting
Landstingen är oftast detsamma som län och har främst hand om sjukvården. Vi
betalar skatt till landstingen.
Statsskick
Ett lands statsskick talar om hur ett land styrs. Det kan vara en monarki eller
republik och vara demokratiskt eller inte demokratiskt (diktatur eller auktoritärt
styre).
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige kan liknas vid en riksdag på kommunal nivå. Det är här
debatterna förs och besluten tas.
Kommunstyrelse
Kommunstyrelsen kan liknas vid en regeringen på kommunal nivå. Det är
kommunstyrelsen som styr kommunen och består oftast av olika partier.
Kommunstyrelser består relativt ofta av partier från båda blocken.
Utskott
Riksdagsarbetet bedrivs främst i just utskotten och som kan ses som små
”miniriksdagar” där partiernas antal motsvarar deras antal i riksdagen.
Minister
En minister är chef för ett departement, t.ex. Utrikesdepartementet, och ministrarna
(drygt 20 stycken) ingår alltid i regeringen.
Departement
I departementen arbetar experter och deras roll är att förbereda ett regeringsbeslut
inom sitt ”sakområde”. Departementen leds av en minister och spelar en stor roll för
regeringens arbete.
Proposition
En proposition är ett förslag som kommer från regeringen och som sedan,
efter debatt, riksdagen fattar beslut om. Den viktigaste propositionen är
budgetpropositionen.
Motion
En motion är ett förslag från riksdagsledamöter som riksdagen fattar beslut om.
8:2 Jämförelse mellan regering och riksdag
DETTA GÖR REGERINGEN
DETTA GÖR RIKSDAGEN
Arbetar fram förslag (propositioner) till nya lagar
Ansvarar för att fattade riksdagsbeslut genomförs
Utnämna högre tjänstemän (chefer) för statliga
myndigheter
Ansvarar för utrikespolitiken
Hålla kontakt med andra länders regeringar och
internationella samarbetsorganisationer.
Godkänner statsministern efter ett riksdagsval
Stiftar nya lagar
Kan lämna förslag till nya lagar (motioner)
Fatta beslut om statens budgeten
Kontrollera att regeringen och dess myndigheter gör
vad de ska
Får kopieras
36
08/04/15 4:57 PM
8:3 Riksdag eller regering?
a)
Regering
b)
Riksdag
c)
Regering
d)
Regering
e)
Riksdag
f)
Regering
g)
Riksdag
h)
Riksdag
i)
Regering
j)
Riksdag
FRÅGA
FÖRSTÅELSE AV MENINGEN/FRÅGAN
Vad menas med
offentlig makt?
Offentlig makt är den makt som utövas av riksdag, statsförvaltning, domstolar,
landsting och kommuner. Hur den offentliga makten utövas bestäms i
grundlagarna.
Vad betyder det att
regeringen styr landet?
Att styra innebär att regeringen påverkar hur samhället utvecklas genom att ge
förslag på nya och förändra gamla lagar.
Vad betyder det att
riksdagen är folkets
främsta företrädare?
Riksdagsledamöterna är valda av folket i fria, allmänna och lika val och
representerar därför folket.
Vad betyder det att
Riksdagen har röstats fram av folket i allmänna val vart fjärde år. Riksdagens
riksdagens beslut är ett beslut är ett beslut av representanter som uttrycker folkets vilja. Regeringen har
uttryck för folkets vilja? inte samma folkliga stöd eftersom det är statsministern som utser regeringens
olika ministrar, inte riksdagen.
Hur kontrollerar
riksdagen regeringen?
Kontroll kan utövas genom att enskilda riksdagsledamöter kan ställa frågor till
ansvarig minister. Konstitutionsutskottet (KU) kan kalla ministrar till förhör
om det finns misstanke om att regeringen inte har följt reglerna. Riksdagen
kan, om den tappat förtroendet för regeringens sätt att styra landet, göra en
misstroendeförklaring. Då röstar riksdagen om de har förtroende för ministern. Blir
svaret nej, måste ministern avgå.
Justitieombudsmannen (JO) granskar om den den statliga förvaltningen, som lyder
under regeringen, gör sitt arbete på rätt sätt.
Vilket slags arbete
utförs i utskotten?
I riksdagen förs debatter och det är här de avgörande besluten fattas, men det är
i utskotten som allt förberedande arbete och diskussioner har förts. Varje utskott
(antalet varierar) ansvarar för olika ”politikområden”.
Varför måste
regeringen ha
riksdagens stöd?
Om inte regeringen har riksdagens förtroende kan landet inte styras och då ska
regeringen avgå och/eller utlysa nyval.
Hur hjälper
förvaltningen
regeringen?
Förvaltningen finns till för att hjälpa regeringen, dels genom att ta fram aktuell
statistik och ett underlag för en nya lagförslag, dels genomföra de fattade
besluten.
Får kopieras
37
08/04/15 4:57 PM
8:5
Elevens svar. Utgångspunkten är:
POLITISK NIVÅ
EXEMPEL PÅ BESLUT SOM PÅVERKAR DIG OCH DIN FAMILJ
Kommunal nivå
Ansvarar för barnsomsorg, grund- och gymnasieskola, socialtjänst,
vård och omsorg av äldre, byggfrågor, renhållning och avfallstjänst,
räddningstjänst, vatten och avlopp.
Landstingsnivå
Ansvarar för hälso- och sjukvård, tandvård, lokaltrafik och regional
planering.
Riksdagsnivå
Ansvarar för de myndigheter som ska se till att riksdagens beslut
genomförs på regional (regioner och landsting) och lokal nivå
(kommuner).
8:6 Vad bestäms var?
1
Kommunen
2
EU
3
Riksdagen
4
Riksdagen
5
Kommunen
6
EU
7
Landstinget
8
Riksdagen
9
Landstinget
10
EU
11
Riksdagen
12
Kommunen
13
EU
14
Kommunen
8:7 Vem har makt?
l.
Toppnivå: Riksdagsledamot, Näringsminister, Finansminister, Kungen, Statsminister, företagschef (Ericsson),
Mellannivå: Landshövding, Landstingspolitiker,
Lokalnivå: Kommunalråd, Företagschef (Wikanders städ AB), Sjukhuschef. Rektor, Fritidspolitiker i kommunen
2.
Statsministern och finansministern har stort inflytande över politiken. Näringsministern är också viktig och har mer inflytande än en normal riksdagspolitiker.
Kungen har ingen formell makt men betyder mycket som symbolperson. Ericssons chef har stort inflytande inom det egna företaget men mindre makt i samhället än ministrarna.
8:8 Fördelningspolitik
Elevens svar.
Får kopieras
38
08/04/15 4:57 PM
9. Arbete och försörjning
BEGREPP
BEGREPPETS BETYDELSE INSATT I EN MENING SÅ ATT SAMMANHANGET KLARGÖRS
Arbetsmarknaden
Det finns olika marknader där saker säljs och köps. På arbetsmarknaden säljs och
köps arbete. Är efterfrågan stor på ett visst arbete och utbudet litet, som t.ex. för
plåtslagare, kan priset/lönen för detta arbete bli högt/hög.
Företagare
En företagare är en person som driver ett företag, stort eller litet.
Anställd
En anställd person jobbar åt en privat företagare eller inom den offentliga sektorn.
Högskola
På högskolan går man efter gymnasiet och fördjupar sina kunskaper eller skaffar sig en
yrkesutbildning.
Arbetsgivare
En arbetsgivare kan vara privat, som t.ex. IKEA eller H&M, eller offentlig som de som
arbetar på en kommunal skola, ett landstingsstyrt sjukhus eller Statens järnvägar, SJ.
Arbetslöshet
Arbetslöshet är ett av de allvarligaste problemen, både för individen som drabbas och
för samhället. Att vara arbetslös betyder att inte ha ett arbete trots att man vill ha det.
Att studera på högskola är inte att vara arbetslös.
Entreprenör
Att vara en entreprenör menas att vara driftig, framåt och påhittig. Ofta förknippas
begreppet med företagare och uppfinnare. En typisk entreprenör är Ingvar Kamprad,
grundaren av IKEA, eller Niklas Zennström, en av grundarna av företaget Skype.
Privat sektor
Företag som är privata ägs och drivs av privata företagare/bolag och får sina inkomster
via försäljning. De privata företagen har ofta tuffa konkurrenter och måste gå med vinst
för att kunna bibehålla och utveckla verksamheten.
Offentlig sektor
Den offentliga sektorn får oftast sina inkomster från skatter, men även via avgifter och
utgörs av alla de verksamheter som drivs av kommuner, landsting och staten.
Arbetsmiljö
Arbetsmiljö handlar om hur arbetsplatserna lever upp till olika krav på en god miljö för
de som arbetar där. Det kan handla om luften, temperatur, risker med maskiner eller
kemikalier och stress.
Svartjobb
Att jobba svart innebär att man inte betalar skatt för ett jobb man utfört.
Diskriminering
Att vara diskriminerad betyder att någon behandlas negativt på grund av t.ex. kön,
etnicitet, sexuell läggning eller någon form av handikapp.
9:2 Fyra frågor
Elevens svar.
9:3 Svartjobb
l.
Påståenden som stämmer: a, c, d, e, g, h, j.
2.
Svartjobbaren: a, c, e, g, h, j
Samhället: d
Elevens svar
1.
… att barnens inkomster behövs för familjen ska slippa gå hungriga.
2.
… det finns framtidstro, en förhoppning att företagens försäljning och därmed
produktion kommer att öka i framtiden.
Får kopieras
39
08/04/15 4:57 PM
3.
… inkomsterna försvinner och bidragen täcker inte inkomstbortfallet vilket leder
till lägre välfärd. Detta kan även leda till sämre självförtroende och vidare till
missbruk och till kriminalitet.
4.
… arbetslösheten leder till att det offentliga får in mindre i skatt samtidigt som
utgifterna ökar.
5.
… skatt på sin inkomst som sedan går tillbaka genom att samhället betalar tillbaka med förskola, skola, skolmat, vägar med mera.
6.
… mer tjänar du.
7.
… arbetskraften är billig i många länder, dvs. det blir billigare för företagen att
tillverka i så kallade låglöneländer.
8.
… jobben i dag kräver mycket mer av teoretiska kunskaper jämfört med för 20–
30 år sedan. «Enklare» mer mekaniska arbetsuppgifter och yrken har försvunnit
och utförs nu i länder i Asien och Afrika.
9.
… lönerna kan stiga eftersom det är färre som konkurrerar om samma jobb, men
även det motsatta kan inträffa.
10. …
9:10 Utveckla din läsförståelse
FRÅGA/MENING
SVAR PÅ FRÅGAN/FÖRSTÅELSE AV MENINGEN
Det beror på att kraven för att få ett arbete idag är mycket högre,
Varför är det svårare att få ett jobb
idag jämfört med tidigare om man inte vilket i sin tur beror på att enklare jobb har försvunnit och dessa
företag har flyttat utomlands.
har gått igenom gymnasiet?
Vad menas med att ha misskött sig
allvarligt på en arbetsplats?
Det handlar om att ha gjort något brott, t.ex. ha stulit saker som
tillhörde någon arbetskamrat eller företaget eller betett sig mycket
illa mot en arbetskamrat eller chef.
Vad betyder det att klimatet för
småföretagare måste bli bättre?
Det betyder att det måste bli lättare att ha ett mindre företag. Det
kan t.ex. gälla mindre pappersarbete (administration), förenklade
regler för skatter samt att kunna göra undantag från LAS om
företaget måste avskeda personal.
Varför bytte man inte jobb flera gånger
förr?
Det främsta skälet var att jobben inte förändrades så snabbt förr i
tiden. Ett annat skäl var att det var mycket svårare tidsmässigt att
pendla förr, då kommunikationerna var sämre.
Vad menas med ”ovanligt många” som Det ovanliga är att det är betydligt fler arbetstagare i Sverige som
är med i facket?
är med i facket jämfört med de flesta andra länder, som t.ex. USA,
men det minskar i Sverige.
Varför väljer många att bosätta sig
utomlands?
En orsak kan vara att det kan vara bra för karriären att ha
erfarenhet från andra länder samtidigt som man lär sig språket
bättre.
9:11 Den nyttiga analysmodellen
Problemet med stigande ungdomsarbetslöshet
Orsaker:
•
LAS gör det svårare att komma in på arbetsmarknaden, men skapar trygghet för
den äldre arbetskraften.
•
Yngre människor har mindre erfarenheter från arbetslivet.
•
En lågkonjunktur gör att efterfrågan på arbetskraft minskar.
Får kopieras
40
08/04/15 4:57 PM
•
Ungdomarna kan ha en utbildning som inte efterfrågas eller bristande utbildning
genom att man har hoppat av gymnasiet eller högskolan.
•
Dåligt självförtroende och bristande språkkunskaper kan göra det svårare att få
ett jobb.
Konsekvenser:
•
För individen kan en lång tid som arbetslös innebära att den utbildning man har
blir omodern vilket riskerar att öka problemen.
•
Är man utan jobb kan man tappa tron på sig själv och blir arbetslösheten långvarig finns det risk för sämre hälsa.
•
För samhället innebär ungas arbetslöshet stora kostnader genom uteblivna skatteinkomster och p.g.a. att olika stöd, bidrag, betalas ut till den arbetslöse.
•
De arbetslösa har sämre ekonomi vilket gör att de konsumerar mindre än de som
har ett arbete. Ökar arbetslösheten minskar efterfrågan vilket i sin tur kan leda
till att ännu fler blir arbetslösa.
Lösningsförslag:
•
Samhället försöker via arbetsförmedlingen att hjälpa arbetslösa ungdomar genom att erbjuda utbildning, uppdatering inom det yrke man utbildat sig till eller
genom omskolning till ett nytt yrke. Lärlingsutbildning är ett exempel.
•
Samhället kan göra det billigare och enklare att anställa ungdomar genom att
minska avgifterna (arbetsgivaravgifter) för arbetsgivarna på olika sätt, t.ex. genom att staten bidrar till avgifterna eller genom att sänka andra skatter för företagen.
Får kopieras
41
08/04/15 4:57 PM
10 Massmedier
BEGREPP
BEGREPPEN INSATT I EN ELLER ETT PAR MENINGAR
Massmedia
De vanligaste och äldsta medierna är tidningar, radio, film och tv som kan
beskrivas som olika kanaler för att få ut information till många människor.
Informationssamhälle
Det nuvarande samhället som har ersatt jordbruks- och industrisamhället.
Infotainment
En mix av information och entertainment. Begreppet syftar på att även nyheter
presenteras på ett underhållande sätt.
Propaganda
Propaganda är information vars syfte är att påverka oss genom att ensidigt lyfta
fram det positiva eller negativa. Är ett vanligt sätt att påverka i diktaturländer.
Morgon- och
kvällstidning
Exempel på morgontidningar är Dagens nyheter och Svenska dagbladet som
många prenumererar på och får i sin brevlåda tidigt på morgonen. De största
kvällstidningarna i Sverige är Aftonbladet och Expressen som dock går att köpa
redan på förmiddagen.
Opinionsbildning
Opinionsbildningens syfte är att påverka åsikter, oftast politiska. De stora
företagen, fackföreningarna och andra intresseorganisationer försöker att påverka
politiker för att få igenom sina synpunkter och krav.
Yttrandefrihet
Yttrandefriheten mycket viktig och bör vara så stor som möjligt, dvs. med så få
och små inskränkningar som möjligt. Yttrandefriheten är inskriven i den svenska
grundlagen. Denna frihet bekämpas hårt av diktatorer.
Public service
Public service är de radio- och tv-kanaler som står fria från reklaminkomster (SVT
samt Sveriges radio) Programmen finansieras med hjälp av pengar från avgifter.
Sociala medier
De sociala medierna har vuxit enormt i omfattning och betydelse de senaste tio
åren vilket hänger samman med att ”alla” i dag är uppkopplade till internet via en
dator eller mobil. Exempel på sociala medier är Facebook och Instagram. En orsak
till de sociala mediernas framgång är att de är exempel på tvåvägskommunikation.
Tryckfrihet
Tryckfriheten har stor betydelse för att tryckta tidningar ska kunna arbeta så fritt
som möjligt och utan att riskera statlig censur eller andra inskränkningar av det
tryckta ordet. Bekämpas av alla diktatorer.
Offentlighetsprincipen
Denna princip är speciellt viktig för att journalister ska kunna granska makten
genom att de ska kunna ta del av all information, även brev, som kommit till
en myndighet, som t.ex. en minister. Allt är offentligt, inget är hemligt, är
grundprincipen. Gäller dock inte privata företag.
Nyhetsbyrå
En ”byrå” som har korrespondenter spridda över hela världen för att ”nosa”
reda på nyheter, helst först av alla. Dessa nyheter säljs sedan till olika medier
över hela världen. De största nyhetsbyråerna är AP och UPI i USA och Reuter i
Storbritannien. I Sverige har vi TT, Tidningarnas Telegrambyrå.
1.
… antalet medier ökar och därmed konkurrensen mellan dem. En annan orsak är
att informationen i dag går ”med ljusets hastighet” från en kontinent till en annan och nyhetsvärdet försvinner snabbt dvs. en nyhet blir snabbt gammal.
2.
… större vinster gör den kommersiella kanalen och företaget som äger kanalen.
3.
… de inte har några säkra tidningsköpare, prenumeranter, och måste konkurrera
på ”liv och död” varje dag, bland annat via säljande löpsedlar.
Får kopieras
42
08/04/15 4:57 PM
4.
… de är den mindre av två tidningar på en viss ort och skulle bli utkonkurrerad
av den större tidningen om inte man fick statligt presstöd. Ett stöd som dock har
minskat.
5.
… ett program eller en film avbryts, cirka fyra gånger per timme, av olika reklaminslag. Detta leder, bland annat, till att en långfilm blir betydligt längre.
6.
… underhållningsprogram är populära vilket betyder stora tittaskaror vilket gör
att reklam vid dessa program blir dyrare och vinsterna för tv-bolaget större.
7.
… risken för monopol minskar möjligheterna att få ta del av olika röster som
har olika uppfattningar vilket är viktigt i en demokrati för att människor ska
kunna ta ställning efter att ha tagit del av olika åsikter.
8.
… det är massmedierna som har i uppdrag att kritiskt granska olika makthavare,
både politiker och inom företagsvärlden. Massmedierna kallas ofta för ”den tredje statsmakten” där riksdagen och regeringen utgör de två andra «makterna».
9.
… denna princip underlättar för journalisterna att utföra sin kritiska granskning.
10. Eget förslag på samband.
MENING OCH FRÅGA
FÖRSTÅELSE AV MENINGEN
Varför kontrollerades tidningen Orsaken var att Sverige på denna tid inte var en demokrati, utan en
så noga?
monarki där kungen med hjälp av en liten grupp rådgivare styrde med
oinskränkt makt, och kungen ville inte ha någon kritik. Sverige var på den
tiden ofta i krig med olika länder och krävde total lojalitet av befolkningen.
Vad är en samhällsfråga?
En samhällsfråga, till skillnad mot en privat fråga, gäller många människor
och där det finns olika åsikter.
Varför är reklam förbjudet i de
statliga kanalerna?
Reklam är förbjudet främst för att man inte vill vara påverkad av
reklampengarna och företagen som betalar för reklamen. Man vill vara fri
från olika vinstintressen.
Varför är internet ett hot?
Internet är svårt att kontrollera genom att människor kan ta del av och
sprida information, t.ex. kan personer med hjälp av smarta telefoner ta och
sprida bilder av händelser som de kinesiska ledarna inte vill att omvärlden
ska få veta något om.
Varför är det lönlöst?
Skälet till detta är att det alltid kommer att finnas möjligheter att komma
förbi diktaturernas försök att stoppa spridningen av kritisk information.
Fördel för vem, för vad?
Fördelen är för de som är kritiska mot den kinesiska diktaturen och de som
stödjer deras kamp för demokrati.
På vilket sätt är medierna
viktiga för demokratin?
Mediernas viktigaste roll i en demokrati är att kritiskt granska de som
har makten, främst politiker och andra makthavare, t.ex. chefer för stora
företag eller organisationer.
Varför är det extra viktigt att
försöka hänga med i medierna
när man fyllt 18 år?
När man fyllt 18 år har man rösträtt och för att veta vad man ska rösta på
är det viktigt att försöka skaffa information från olika håll.
Varför är det viktigt att inte
nyhetsuppläsare tar ställning i
en fråga?
En nyhetsuppläsare måste vara neutral, objektiv, och absolut inte ta
ställning för eller emot någon eller något. Skulle detta ske skulle vi tappa
förtroendet både för journalisten och den kanal han/hon tillhör.
Får kopieras
43
08/04/15 4:57 PM
10:4 En kommunikationsmodell
Morgonekot på P l: Sveriges Radio/Nyheter/Radio/Radiolyssnare
Inrikesnyhet i Svenska dagbladet: Svenska dagbladet/Nyhet/Tidning/Läsare
Reklampelare på torget: Företag/Sälja produkt/reklampelare/konsument,
köpare
Hemsida om trädgårdsodling: Trädgårdsentusiast/Odlingstips/internet/Andra
intresserade
Rockkonsert: Rockband/Underhålla, sprida åsikter/rockfans
Elevens svar
10:9 Minsta gemensamma nämnare
1.
Massmedier
2.
Kvällstidningar
3.
Nyhetssidor
4.
Tidningens inkomster
5.
Massmediernas roll i en demokrati
6.
Kommersiella radiokanaler
7.
Webbadresser – Toppdomäner
8.
Nyhetsbyråer
9.
Informationskällor eller bara ”källor”
10. Hobbytidningar.
Får kopieras
44
08/04/15 4:57 PM
11. Reklam
BEGREPP
BEGREPPET INSATT I EN ELLER ETT PAR MENINGAR
Reklam
Reklam är ett massmedium, vars huvudsyfte är att via uppmärksamhet kring en
vara eller tjänst påverka försäljningen och därmed vinsten för företaget bakom
reklamen.
Information
Information kan vara både saklig och osaklig, innehålla fakta och värderingar.
Mängden information har ökat enormt de senaste 15 åren på grund av internet.
Propaganda
Huvudsyftet med propaganda är att påverka andra människor att ändra åsikter
och beteenden, och i mindre grad informera sakligt. Propaganda används inom
politiken och används speciellt av diktaturer för att lyfta fram det positiva hos
ledaren och landet.
Marknadsföring
Att marknadsföra handlar om att informera om en vara eller tjänst så att
konsumenterna vill köpa varan eller tjänsten. Ytterst handlar marknadsföringen
om att besvara frågan: Hur ska vi informera om vår produkt, tjänst så att det leder
till att nya och gamla kunder köper företagets varor eller tjänster?
Målgrupp
Målgrupp är den grupp som kan förväntas köpa en viss vara eller tjänst.
Exempelvis kan barn vara en målgrupp om man ska marknadsföra leksaker och
småbarnsföräldrar om man säljer blöjor.
Marknadsundersökning
Man undersöker marknaden för att ta reda på vilket intresse det finns för en ny
produkt eller tjänst samt vad målgruppen är beredd att betala.
Direktreklam
Exempel på direktreklam är den reklam vi får direkt i vår brevlåda eller i datorn.
Sponsring
Sponsring är ett sätt för t.ex. Sveriges television att få in reklaminkomster i
samband med stora idrotts- eller musiktävlingar. Kraven på sponsringen är att
den bara får visas före och efter programmet och inte innehålla mer än företagens
namn (logga) utan rörliga bilder. En annan betydelse av sponsring är när företag
stöder en idrottsklubb eller en opera för att bli förknippad med något positivt.
Produktplacering
Produktplacering kan ses som ett försök till ”smygreklam” och handlar om att
visa upp en produkt i en film eller i ett studioprogram. I filmen kan hjälten köra
en viss bil och i studion dricker alla ur Coca-Colaflaskor.
11:2 Dags att debattera!
Elevens svar.
RUBRIK
ETT FÖRSLAG PÅ EN RUBRIKFRÅGA SOM SAMMANFATTAR DET VIKTIGASTE I AVSNITTET
Tre sorters reklam
På vilka tre olika sätt kan vi dela in olika typer av reklam?
Reklamen som vill Vilka olika metoder använder reklamen för att påverka oss så att vi köper varan eller
få oss att reagera
tjänsten?
Marknadsföring
På vilka sätt (genom vilka kanaler) kan företag öka sin försäljning genom att informera
om sina varor eller tjänster?
Regler för reklam
Vilka är reglerna och varför finns den?
Sponsring
Vad menas med sponsring och var förekommer den?
Produktplacering
Vad menas med produktplacering och varför är den svår att upptäcka?
Får kopieras
45
08/04/15 4:57 PM
11:14 Fakta eller värdering
V, F, F, V, V, F, V, F, V, V, F
11:5 Vad är fel?
F, S, F, F, F, S, S, S, F, S
Elevens svar.
Får kopieras
46
08/04/15 4:57 PM
SO.S Samhälle 9
12. Samhällets pengar
BEGREPP
SÄTT IN BEGREPPET I ETT SAMMANHANG, I EN ELLER ETT PAR MENINGAR
Utbud och efterfrågan
Det är sambanden mellan utbudet och efterfrågan som avgör priset. Utbudet
på t.ex. gräs är mycket stort och efterfrågan liten. Därför blir priset lågt på gräs.
Utbudet på diamanter är däremot mycket litet och efterfrågan stor. Därför blir
priset högt.
Ekonomiskt system
Ett ekonomiskt system bestämmer hur samhällets ekonomi ska fungera: Vad som
ska produceras? Hur ska produktionen gå till? Hur resultatet av produktionen ska
fördelas mellan människor? Varje land har ett eller en mix av olika ekonomiskt
system. I Sverige har vi en marknadsekonomi med inslag av planekonomi, dvs.
samhällel bekostar, äger och driver produktion av varor och tjänster.
Planekonomi
Planekonomi betyder att staten bestämmer vad som ska produceras i ekonomin,
hur det ska gå till och hur resultatet ska fördelas. För att staten ska kunna
bestämma detta så äger staten alla naturresurser och företag, som t.ex. i Nordkorea
och på Kuba.
Marknadsekonomi
I en marknadsekonomi är det konsumenter och producenter (företag) som
bestämmer vad som ska produceras, hur produktionen ska gå till och hur
fördelningen ska bli. Ett annat sätt att säga samma sak är att det är ”marknaden”
(producenternas utbud av varor och tjänster och konsumenternas efterfrågan på
dessa) som bestämmer vad, hur och hur det ska fördelas. När t.ex. företagen
fattar sina beslut måste de ta hänsyn till vad konsumenterna vill ha och vad de är
beredda att betala för en vara eller tjänst.
Blandekonomi
I en blandekonomi finns det en mix av privat och offentligt ägande.
Det ekonomiska
kretsloppet
Det ekonomiska kretsloppet visar hur pengar, varor och tjänster rör sig mellan olika
delar av ekonomin. Delarna består av hushåll, banker, företag och det offentliga
(stat, landsting och kommuner).
Produktionsfaktor
De fyra produktionsfaktorerna är: arbetskraft, råvaror, realkapital och kunskap.
Realkapital
Med realkapital menas det som behövs i form av maskiner, datorer och lokaler för
att det ska gå att producera varor och tjänster.
Konkurrens
Motsatsen till konkurrens är monopol, dvs. att det bara finns en ägare inom en
bransch. I en marknadsekonomi finns det många företag som tävlar mot varandra
för att tjäna pengar på sin verksamhet.
Statsskuld
Om statens utgifter är större än dess inkomster är statsskulden negativ. Detta är
ingen katastrof på kort sikt men kan bli ett problem om statsskulden fortsätter att
stiga under en längre period.
Hög- och
lågkonjunktur
Den ekonomiska utvecklingen har sina goda år (högkonjunktur) och dåliga år
(lågkonjunktur) och som byter om varandra.
Inflation
Med inflation menas att pengarnas värde minskar. Ett annat sätt att beskriva
inflationen är att säga att man måste betala mer för samma vara ett år senare.
Sverige har som mål att inflationen ska ligga kring 2 procent per år.
Får kopieras
47
08/04/15 4:57 PM
12:2 Produktionsfaktorer
Kock:
Realkapital: stekpanna, restaurangkök, köksutrustning
Arbetskraft: sin egen
Kunskap: förstå recept, vara kreativ, känna till priser och kvalitet på olika livsmedel
Råvaror: kött, kryddor, grönsaker
Snickare
Realkapital: tumstock, hammare, såg, spik och skruv, borrmaskin
Kunskap: priser och kvalitet på olika träslag, tyda en ritning, veta vilka verktyg som
passar vid olika tillfällen
Råvaror: olika träslag, gipsväggar, plywoodskivor
Bonde
Realkapital: traktor, skördetröska, harv
Kunskap: hur olika grödor trivs på olika jordar, om hur olika gifter påverkar miljön,
när det är dags att så och skörda
Råvaror: sättpotatis, spannmål, gödningsmedel, bekämpningsmedel
Webbdesigner
Realkapital: dataprogram, mus, hårddisk, datorskärm
Kunskap: hur en hemsida skapas och hur den görs så begripliga som möjligt för användarna, presenterar information så enkelt som möjligt,
12:3 Vad bestämmer priset?
l.
minskar
2.
ökar
3.
ökar
4.
minskar
5.
minskar
6.
ökar.
12:4 prispåverkan
2.
utbudet minskar, priset ökar
3.
utbudet minskar, priset ökar
4.
utbudet ökar, priset minskar
5.
efterfrågan minskar, priset minskar
6.
utbudet ökar, priset minskar
7.
efterfrågan ökar, priset ökar.
12:5 Finansministern behöver hjälp
Elevens svar.
12:6 Analysera ett problem
Orsaker:
•
Inflationen är hög vilket har gjort att räntan stigit kraftigt, vilket har lett till att
kostnaderna för lånen har blivit dyra som i sin tur har lett till att biltvätten går
dåligt.
Får kopieras
48
08/04/15 4:57 PM
•
Efterfrågan på biltvätt kan ha minskat vilket kan vara en orsak till problemet.
•
Skatterna t.ex. moms och arbetsgivaravgifterna kan ha höjts.
•
Avgifter, t.ex. som ska bekosta arbetet med att ta hand om miljöfarliga biltvättmedel, kan ha höjts.
•
Lönekostnaderna kan ha blivit dyrare vilket minskar vinsterna.
•
Konkurrensen kan ha blivit hårdare om t.ex. en annan biltvätt har öppnat i närheten och som tvättar billigare.
•
Utbudet av biltvättande företag har ökat; dvs. samma som med den ökade konkurrensen.
•
Hyreskostnaderna kan ha stigit vilket har förvärrat problemen.
•
De totala kostnaderna har stigit samtidigt som inkomsterna har sjunkit.
Konsekvenser:
•
De som arbetar har att välja mellan att jobba mer eller att en tvingas sluta arbeta
på biltvätten.
•
De som arbetar i företaget ”tvingas” ta hjälp av samhällets bidrag.
Åtgärder för att komma till rätta med problemen:
•
Företaget kan försöka sänka priset för att locka fler till tvätten.
•
Företaget kan förbättra reklamen för att öka efterfrågan.
•
Företagarna kan välja att ta ut mindre i lön från företaget, dvs. de sänker sin levnadsstandard för att rädda företaget.
•
Företaget kan försöka sänka kostnaderna, t.ex. genom att använda mindre och
billigare bilschampoo.
•
Företaget kan arbeta mer, ha öppet längre på kvällarna, ha öppet under helgerna
för att på så sätt öka utbudet av arbetskraften i företaget.
Elevens svar.
MENING/FRÅGA
Vad menas med att
länderna är duktiga?
Sverige, t.ex., har gott om skog och har lång erfarenhet av och kunskap om
att utnyttja skogen som råvara för att exportera papper, pappersmassa och
trämöbler (IKEA).
Hur kan man använda
pengarna effektivt?
Att använda pengarna effektivt betyder att göra kloka investeringar som ökar
värdet på företaget .
Varför leder
marknadsekonomin till
stora inkomstskillnader?
Dels beror det på att man tillåter privat ägande och egna idéer. En person
som Ingvar Kamprad skulle aldrig ha blivit mångmiljonär i ett land med
planekonomi.
Varför leder planekonomi
till dålig ekonomisk
utveckling och effektivitet?
I en marknadsekonomi bestämmer priset på en vara/ tjänst om en företag
vill tillverka just den varan/tjänsten och om konsumenten vill köpa just den
varan/tjänsten till detta pris. Priset bestäms på en fri marknad och uppstår
i samspelet mellan producenter och konsumenter. I en planekonomi är det
staten som bestämmer vad som ska produceras och vilket priset ska vara. Men
staten har svårt att veta vad konsumenterna egentligen efterfrågar och vad de
är beredda att betala för en vara/tjänst. Det leder ofta till att fel varor/tjänster
produceras till fel priser, vilket är att ”slösa” med resurserna.
Vilken typ av skatt påverkas Om människor konsumerar mycket, som under julen och vid högkonjunktur,
av människors konsumtion? kommer staten att få in mer i moms som i de flesta fall är 25%.
Får kopieras
49
08/04/15 4:57 PM
MENING/FRÅGA
Varför är inlåningsräntan
lägre än utlåningsräntan?
Det är denna skillnad som gör att bankerna går med vinst. Bankerna tjänar
pengar genom detta.
Hur hänger det ihop?
Detta beror på att staten får in mindre pengar vilket gör att staten måste spara
in på olika bidrag. Samtidigt är förhoppningen den att lägre skatt ska skapa
fler jobb (människor vill arbeta mer därför att de får behålla en större del av
sin lön) vilket minskar bidragen till arbetslösa.
Vad menas med
arbetsmarknadens parter?
En ”part” är en del och i detta fall är de två delarna arbetsgivarna och
löntagarna som gör upp om löner och arbetsmiljöfrågor samt fortbildning på
arbetsmarknaden.
Hur gör Riksbanken för
att hålla koll på räntan
och varför är en jämn och
låg ränta bra?
Räntan justeras av Riksbankens penningpolitik genom att man föreslår att
räntan ska vara oförändrad, högre eller lägre. Om räntan är låg är det bra för
investeringarna (det är billigt att låna pengar) och att den är jämn är bra för att
räntan inte hoppar upp och ner vilket skapar osäkerhet, bl.a. för de som planerar
att investera i något, t.ex. i en ny maskin till fabriken eller i en ny bostad.
12:12 Vilka konsekvenser?
ANTA ATT DETTA HÄNDER HUR PÅVERKAS INDIVIDER OCH HUR PÅVERKAS SAMHÄLLET?
GRUPPER?
Företag flyttar utomlands
Detta kommer att göra
människor arbetslösa, speciellt
de med lägre utbildning och
yrkeserfarenheter.
Kostnaderna för arbetslösheten stiger,
skatteintäkterna minskar och kanske måste
därför skatterna höjas.
Sveriges kommuner
måste spara
Detta riskerar att göra
människor arbetslösa och
eventuellt måste små förskolor
och skolor stängas, vilket
ger längre väg för elever och
anställda.
En konsekvens för samhället är att
kommunernas service försämras. Det blir
mindre attraktivt att bo där och huspriserna
kan därför sjunka.
Riksdagen beslutar om
höjda barnbidrag
För gruppen barnfamiljer
betyder det att man kan
konsumera eller spara mer.
För samhällsekonomin kan de höjda
barnbidragen innebära en injektion, dvs. större
efterfrågan som kan leda till ökad produktion
och fler i arbete.
Riksbanken sänker sin
ränta
Detta är bra för alla med
stora lån, t.ex. villaägare i
storstadsområdena.
Med lägre ränta blir det billigare för företagen
att låna pengar till investeringar vilket kan leda
till att fler anställs och arbetslösheten minskar.
Riksdagen beslutar att
Vinnarna skulle vara de som
sänka bensinskatten med kör bil till jobbet och har långa
20 %
resor.
Inflationen skulle minska samtidigt som
utsläppen av koldioxid skulle öka vilket i sin
tur skulle leda till att växthuseffekten skulle
påverkas negativt.
Om alla får en
löneförhöjning på 20 %
Vinnarna skulle vara de som
har ett arbete, i alla fall på kort
sikt.
Skulle människorna konsumera mycket
mer skulle inflationen snabbt öka och
löneförhöjningen skulle ”ätas upp” av
prishöjningarna i det längre perspektivet.
En stor sänkning av
kommunalskatten
Vinnarna skulle vara alla
grupper som har en inkomst.
De kan välja att spara eller
konsumera mer.
Skulle människorna konsumera mer skulle det
ske samma saker som i det tidigare exemplet
med en stor löneförhöjning.
Pensionsåldern höjs med
två år
Skulle säkert uppfattas
negativt, speciellt de med
tunga arbetsuppgifter.
Risk finns att fler människor blir utslitna
och får yrkesskador vilket gör att
sjukvårdskostnaderna stiger. När alla arbetar
längre så kommer fler att betala skatt vilket
ger samhället större skatteinkomster som kan
satsas på nya reformer eller skattesänkningar.
Får kopieras
50
08/04/15 4:57 PM
12:13 Problemet med en snabbt stigande inflation
Vad menas med inflation?
-
Att värdet på pengar minskar
-
Ett annat sätt att uttrycka samma sak är att säga att varor och tjänster blir dyrare. Du får allt mindre varor och tjänster för samma summa pengar. Till exempel
att en läsk som kostade 12 kronor förra året kanske kostar 15 kronor i år.
Orsaker:
•
Lönerna stiger, vilket leder till att priserna höjs osv. Detta kallas löne-prisspiralen.
•
Då det är dålig konkurrens inom en bransch ökar riskerna för att priserna stiger.
Detta är ett exempel på kostnadsinflation och som även kan uppstå genom att
oljepriset ökar snabbt. Detta leder till att bensinpriset kommer att öka, vilket i
sin tur kommer att leda till transporter och uppvärmning av bostäder fördyras.
Detta kommer att leda vidare till att löntagarna vill ha högre löner för att kompensera för dyrare utgifter. Eftersom oljan är en viktig importvara kan denna typ
av inflation kallas för ”importerad inflation”.
•
Inflation kan också orsakas av en hög efterfrågan. Hög efterfrågan på varor och
tjänster leder till högre priser.
•
Inflationen kan orsakas av psykologiska faktorer, som att många människor förväntar sig att inflationen kommer att fortsätta och stiga.
Konsekvenser:
•
Låntagare med sparpengar är förlorare om inflationen är högre än bankens sparränta.
•
Pensionärer är också förlorare då denna grupp inte kan kompensera dyrare varor
och tjänster med högre löner.
•
Människor med stora skulder är vinnare om inflationen är högre än låneräntan.
Inflationen hjälper då till att ”betala av” lånen.
•
Om inflationen gör att priserna på svenska exportvaror fördyras mer än andra
länders varor så blir svenska varor dyrare vilket kan påverka Sveriges utrikeshandel negativt. Det kan i sin tur leda till arbetslöshet inom branscher med hög andel
exportvaror. Sveriges konkurrenskraft försämras med andra ord.
Lösningsförslag:
•
Riksbanken kan höga sin styrränta vilket kommer att leda till att människors
efterfrågan minskar då det blir dyrare att låna till konsumtion.
•
Regeringen kan genom sin finanspolitik minska efterfrågan t.ex. genom att höja
skatter och avgifter och minska statliga investeringar.
•
Parterna på arbetsmarknaden, fack och arbetsgivare, kan komma överens om
löneökningar som inte spär på inflationen.
12:14 Analysmodellen: del 2
Vad menas med ekonomisk tillväxt?
•
Vanligtvis mäts ekonomisk tillväxt genom att se hur mycket BNP (BruttoNationalProdukten), dvs. det samlade värdet av alla varor som produceras i ett land,
ökar under ett år. Oftast mäts förändringen av BNP mellan två månader, månader, kvartal eller år och mellan olika länder.
(BNP/capita är BNP dividerat med antalet invånare i landet.)
•
Sveriges hela ekonomi (BNP) har ökat 3-4 procent per år under hela 2000-talet.
Får kopieras
51
08/04/15 4:57 PM
Orsaker:
•
En minskning kan orsakas av dålig produktivitet. Med produktivitet menas hur
effektiv produktionen är, t.ex. hur mycket som produceras per arbetstimme, eller
hur mycket det kostar att producera en vara eller tjänst. Om det tar längre tid att
producera en vara eller tjänst, eller om det kostar mer att producera den, säger
man att produktiviteten minskar.
•
Att det tar längre tid eller kostar mer att producera en vara eller tjänst kan bero
på att landets företag inte har hängt med i den tekniska utvecklingen av produktionen. Maskiner och arbetssätt kan ha blivit omoderna.
Konsekvenser:
•
Detta med dålig produktivitet leder till att varorna blir dyrare vilket i sin tur
kommer att leda till lägre efterfrågan och därmed ökad risk för arbetslöshet och
lågkonjunktur.
•
Om den ekonomiska tillväxten tappar fart får staten in mindre skattepengar och
besparingar måste kanske göras inom välfärdssektorn, vilket främst drabbar
”svaga grupper” i samhället, som sjuka, handikappade och småbarnsföräldrar.
•
En positiv effekt av lägre ekonomisk tillväxt är att mindre naturresurser används
vilket i sin tur är bra för miljön.
Lösningsförslag:
•
Staten kan få fart på ”de ekonomiska hjulen” genom att öka sina investeringar
inom t.ex. bostadsbyggandet och satsningar på infrastruktur (transporter).
•
Staten kan minska skatterna vilket ger konsumenterna mer pengar som de kan
använda för att köpa företagens varor och tjänster, vilket leder till att företagen
kan behålla sina anställda.
•
Riksbanken kan genom sin penningpolitik (sänka styrräntan) påverka efterfrågan
och investeringar för att få fart på den ekonomiska tillväxten.
12:15 Analysmodellen: del 3
Vad menas med lågkonjunktur?
•
Lågkonjunktur förknippas oftast med ”dåliga tider”, med många människor som
är utan arbete. Priserna och efterfrågan minskar i en lågkonjunktur.
•
Lågkonjunktur inträffar när tillväxten i ekonomin är lägre än den genomsnittliga
BNP.
Orsaker:
•
Minskad total efterfrågan på varor och tjänster.
•
Hög inflation gör att resurser, varor och tjänster blir dyrare vilket kan leda till att
riksbanken tvingas höja sin styrränta vilket kan göra att ”luften går ur” ekonomin.
•
Genom den höjda räntan blir det dyrare att låna till konsumtion och investeringar vilket leder till att de ekonomiska hjulen snurrar långsammare.
Konsekvenser:
•
Ökad arbetslöshet.
•
Risken för ökade konflikter i samhället då resurserna minskar samtidigt som
skillnaderna mellan olika samhällsgrupper (rika och fattiga) ökar.
•
Minskad(e) konsumtion och investeringar.
•
Inflationen är låg, dvs. sjunkande priser.
Får kopieras
52
08/04/15 4:57 PM
•
Svagare statsfinanser p.g.a. minskade skatteinkomster bland annat beroende
på den högre arbetslösheten och minskad konsumtion (minskade intäkter från
moms).
Lösningsförslag:
•
Riksbanken kan via sin penningpolitik sänka räntan vilket leder till ökad efterfrågan och investeringar.
•
Regeringen kan få fart på ekonomin genom att satsa på offentliga investeringar
och höja bidrag och statliga investeringar eller sänka skatterna (moms och på
inkomster) för att få fart på efterfrågan.
12:16
d, c, a, d, b, c, d, b
Får kopieras
53
08/04/15 4:57 PM
13. Handel i världen
BEGREPP
BEGREPPENS BETYDELSE INSATT I EN MENING
Handel
Sverige bedriver handel med många olika länder vilket betyder att vi säljer egna varor
(export) och köper andra länders varor (import).
Naturtillgångar
Med naturtillgångar menas allt detta som människor kan utnyttja av naturen och
som har ett ekonomiskt värde. Exempel på naturtillgångar är olja, skog, vatten och
järnmalm.
Frihandel
Med frihandel menas att handeln mellan länder ska vara så fri som möjligt från olika
typer av hinder, t.ex. tullar (skatter på importvaror) eller kvoter (bara en viss mängd av
import tillåts).
Protektionism
Detta är motsatsen till frihandel, dvs. länderna vill skydda sina egna varor från
konkurrens.
Råvaror
En råvara är något som kan utvinnas ur naturen men är obearbetad. Exempelvis skog
och malm.
Globalisering
Med globalisering menas olika processer där hela världen är inblandad. Exempelvis
så är alla världens länder inblandade i den globala handeln liksom i den globala
kommunikationen via internet.
Valuta
Valuta är ett lands pengar och som är godkända som betalningsmedel inom ett lands
gränser. I Sverige har vi kronan som vår valuta. I EU gäller euro, i USA dollar och i
Storbritannien betalar man med sitt lands valuta och som är pund.
Import
När Sverige köper andra länders varor är det exempel på importvaror, t.ex. olja och gas.
Export
När Sverige säljer varor som produceras här, som t.ex. stål och papper, så är det
exempel på export.
Tull
Tull är en skatt på importvaror.
Investera
När en person, ett företag eller staten gör en investering så betyder det att man satsar
pengar på något projekt med förhoppningen om att vinna fördelar (pengar) i framtiden.
Att investera betyder därför att man väljer att inte konsumera något i dag utan någon
gång i framtiden.
Finansmarknaden
Finansmarknaden är ett samlingsbegrepp för för alla transaktioner (köp och försäljning)
av aktier, fonder, valutor och råvaror. De som handlar på finansmarknaden är t.ex.
banker, försäkringsbolag, aktiemäklare och pensionsfonder.
13:2 Vilka hör ihop?
Planekonomi:
Staten avgör vad som ska produceras och hur produktionen
ska ske.
Naturtillgångar:
Olja, skog, fisk, malm är exempel på detta.
Råvarubörs:
Här säljs och köps t.ex. kakao, guld och socker.
Export:
Varor som ett land säljer till ett annat land.
Globalisering:
Länder i världen knyts samman och blir beroende av
varandra.
Positiv handelsbalans: Värdet av ett lands export är högre än importen under ett år.
Tull:
En avgift som läggs på importvaror.
Valutaunion:
Flera länder har samma valuta, EMU är exempel på en sådan.
Valutamarknad:
Här kan du köpa och sälja valutor, t.ex. svenska kronor.
Får kopieras
54
08/04/15 4:57 PM
13:3 Förädlade varor
RÅVARA
FÖRÄDLAD VARA
Kakaoböna
Choklad
Potatis
Chips, pommes frites
Skog
Trämöbler, trähus, papper, tidningar, pappkartonger
Järnmalm
Järn, stål, tandläkarborr
Olja
Bensin, diesel, plastprodukter
Guld
Smycken, tandlagning
Komjölk
Grädde, fil, yoghurt, keso, smör, ost
Bomull
Tråd, tyger, skjorta och andra kläder, hemtextilier och i förbandsartiklar (tops)
13:4–13:6
Elevens svar
c, c, d, d, a, b, d, a
Får kopieras
55
08/04/15 4:57 PM
14. Världssamfundet
BEGREPP
Internationella
organisationer
Organisationer som finns i många länder, t.ex. FN, EU och Röda korset
Terroristorganisationer
Organisationer som t.ex. Al-Qaida och IS som använder terror för att sprida
fruktan hos sina fiender, med syftet att tvinga fram förändringar med våld.
Anders Behring Breivik är exempel på en ensam terrorist.
Världssamfundet
Med världssamfundet menas FN och dess medlemsstater.
Globalisering
En process som innefattar allt större delar av alla världens länder och som binds
samman via t.ex. handel, gemensam kultur och medlemskap i FN. Människor
blir allt mer beroende av varandra och delvis lika varandra.
Mänskliga rättigheter
MR gäller alla människor i alla länder och bestämdes av FN 1948 och innehåller
generella rättigheter som t.ex. att alla människor har rätt till frihet och personlig
säkerhet och ska inte kunna utsättas för tortyr eller tvingas till slaveri.
Informationssamhälle
Dagens samhälle är ett informationssamhälle. Detta betyder att människor, via
datorer och andra medier, har tillgång till otroligt mycket information. Detta
gäller inte i samma grad fattiga människor och inte heller i diktaturer.
Internationella relationer
Internationella relationer handlar om samarbete och konflikter mellan stora
globala aktörer som FN, EU, stormakter, enskilda stater, internationella
organisationer och stora världsomspännande företag.
Suveränitetsprincipen
Denna princip säger att alla länder och folk har rätt att styra sig själva, fatta
viktiga beslut, utan inblandning från andra länder.
Etnisk rensning
Med detta uttryck menas att en folkgrupp tvingas bort från sitt område via tvång.
Senast detta inträffade i Europa var i f.d. Jugoslavien i början på 1990-talet.
Rasism
Med rasism menas att man gör skillnad på människor efter deras hudfärg eller
ursprung. Färgade människor har historiskt förföljts och diskrimineras av vita.
Ännu i dag sitter t.ex. betydligt fler svarta människor i fängelser i USA jämfört
med vita.
Främlingsfientlig
Att vara främlingsfientlig betyder att man tar avstånd, ogillar, främlingar. Ett
exempel på detta är när svenskar ogillar invandrare.
Multinationella företag
(MNF)
Företag som finns i många olika länder. Dessa stora företag är viktiga aktörer
på den internationella arenan och försöker påverka beslut, lobbyister, som kan
skada deras vinster. MNF har huvudkontor i ett land samt verkar genom sina
”dotterbolag” i andra länder. Svenska MNF är t.ex. Ericson, H&M samt IKEA.
14:2 Stormakt
Frankrike: ekonomiskt, militärt, organisation, teknik/industri (och ev. naturresurser).
Japan:
befolkning, ekonomsikt, militärt, organisation, teknik/industri.
Brasilien: befolkning, ekonomiskt, råvaror, (och ev. organisation, men landet har
utbredd korruption).
Kina:
samtliga kriterier utom organisation (ej en demokrati).
Indien:
befolkning, ekonomiskt, militärt, (ev. organisation då landet är en demokrati)
Tyskland: ekonomiskt, militärt, organisation, teknik/industri (ev. befolkning, drygt
80 milj.).
USA:
samtliga kriterier
Får kopieras
56
08/04/15 4:57 PM
14:3 Minoirerna – ett förtryckt folk
Elevens svar
14:4 Vilken typ av organisation?
Individ och företag:
Humana värden:
En eller flera stater (länder):
Ekonomiska värden:
AstraZeneca, Röda Korset, Amnesty, WWF, Läkare
utan gränser, Lutherhjälpen
ATO, EU, FN, Röda Korset, Amnesty, WWF, Läkare
utan gränser, Lutherhjälpen
OPEC, ATO, EU, FN
OPEC, ATO, EU, AstraZeneca
14:5 Internationella relationer: Aktörer, deras beslut och konsekvenser
AKTÖR
EXEMPEL PÅ BESLUT
MÖJLIGA KONSEKVENSER AV BESLUTEN
G 8-gruppen
Bekämpa skattefusk och minska
korruptionen.
Svårare för den internationella kriminella
brottsligheten (maffian) att verka ostört.
FN:s generalförsamling
Att skicka FN-soldater till ett land
med inbördeskrig.
Möjligheterna för en fredligare utveckling kan
öka.
Amnesty International
Bekämpar och informerar om
länder som fortfarande använder
dödsstraff.
Gör det svårare för länder att utföra
avrättningar, t.ex. i USA som är en demokrati.
Världsnaturfonden
Bekämpar och informerar om
tjuvjakt på utrotningshotade djur,
som noshörningen.
Gör det svårare för de som bedriver
tjuvjakten.
EU
Ger ekonomiskt stöd till
jordbruket och glesbygden inom
EU.
Gör det möjligt för både bönder och
befolkningen i glesbygden att bo kvar.
OPEC
Beslut om priset på olja.
Oljepriset påverkar mer än någon annan
enskild råvara den ekonomiska utveckling i
hela världen.
Multinationella företag
De kan fatta beslut om att bryta
diamanter i ett afrikanskt land.
Det positiva är att gruvan ger jobb och
inkomster. Det negativa är att arbetet i gruvan
är en farlig arbetsplats då företagen kanske
inte satsat tillräckligt på arbetsmiljön och
säkerheten.
14:6–15:7
Elevens svar.
RUBRIK
FÖRSLAG PÅ FRÅGA SOM SAMMANFATTAR DET VIKTIGASTE I TEXTEN
Globalisering
På vilket sätt skiljer sig dagens globaliserade värld jämfört med
industrisamhället på 1800-talet?
Olika typer av globalisering
Vilka är de fyra olika typerna av globalisering och vad skiljer dem åt?
Stater
Vad är det gemensamma som gäller alla stater i världen?
Suveränitetsprincipen
Vilka för- och nackdelar finns med suveränitetsprincipen?
Rasism
Förintelsen och apartheid är exempel på rasism. Vad finns det för skillnad
mellan dessa två rasistiska ”system”?
Får kopieras
57
08/04/15 4:57 PM
RUBRIK
FÖRSLAG PÅ FRÅGA SOM SAMMANFATTAR DET VIKTIGASTE I TEXTEN
Multinationella företag i
u-länder
Vilka för- och nackdelar finns det med att multinationella företag finns i
uländerna?
Uppförandekod i europeiska
företag
Vad innebär det att europeiska företag ska följa speciella
uppförandekoder?
14:9 Globalisering förekommer inom flera områden
GLOBALISERINGEN INOM
FÖLJANDEOMRÅDEN
KONKRETA EXEMPEL PÅ HUR GLOBALISERINGEN TAR SIG OLIKA
UTTRYCK IN RESPEKTIVEOMRÅDE
Ekonomi
Utländska företag flyttar till Sverige (eller köper svenska företag) och
svenska företag flyttar produktionen utomlands eller köper utländska
företag. Detta leder till att jobb både kan försvinna och skapas.
Den svenska ekonomin följer den internationella utvecklingen. Går
ekonomi bra i omvärlden går det också bra i den svenska ekonomin,
och tvärt om.
Miljö
Miljöproblem är ofta gränsöverskridande och kräver
gränsöverskridande beslut, och därför sammarbete mellan länder.
Kultur
Musik, film, mode, sport och mycken annan kultur har världen
som sin marknad. En del talar om en ”västernisering” eller
”amerikanisering” av kulturen. Inte minst har internet medfört att
människor över stora delar av världen ser samma filmer, lyssnar på
samma musik, har samma idoler och följer samma mode.
Politik
Sverige, liksom de flesta andra länder, är medlemmar i
internationella organisationer. Medlemskap i en organisation
betyder ofta att landet måste följa de regler som bestämts av
organisationen. Att vi i Sverige är medlem av EU innebär t.ex. att
regering och riksdag måste rätta sig efter EU:s grundlagar”.
14:10 Vilka länder har mest makt
Elevens svar. Se även uppgift 14:2.
Får kopieras
58
08/04/15 4:57 PM
15. Krig eller fred
Vad betyder begreppen??
BEGREPP
BETYDELSEN AV BEGREPPET
Mellanöstern
Består nästan till största delen av muslimska länder som Turkiet, Syrien, Libanon Irak
och Israel samt länderna på den arabiska halvön. Även Israel ingår.
Krig
Med krig menas en konflikt där våld används mellan olika folk och stater. Krig kan vara
mellan två stater eller ett stort krig som det andra världskriget.
Inbördeskrig
Ett krig inom ett land och mellan olika folkgrupper kallas inbördeskrig. Krig handlar
oftast om makt och kontroll över naturtillgångar. Parterna är ofta olika grupper som
menar att de står i motsättning till varandra på grund av religion, ideologi eller
skillnader i klass och rikedom.
Folkrätt
Folkrätten försöker upprätta regler för hur länder ska bete sig mot sin egen befolkning
och andra länder. En svaghet med folkrätten är att den inte är en lag som alla länder
måste följa och det är svårt att avkräva straff för brott mot folkrätten, t.ex. då soldater
torterar fångar eller våldtar kvinnor.
Konventioner
En konvention är en internationell överenskommelse med FN:s medverkan. Den mest
kända konventionen är konventionen om de mänskliga rättigheterna.
Sanktioner
Sanktioner är ett slags straff som kan ha beslutats av EU eller FN. Den vanligaste
sanktionen är av ekonomisk art. Exempelvis så kan EU besluta att inte handla med ett
land eller att bara exportera eller importera en viss mängd varor. Det första är exempel
på bojkott, det andra om att införa kvoter.
Säkerhetspolitik
Med säkerhetspolitik menas alla de åtgärder som ett land gör för att skydda landet från
yttre hot. Det kan t.ex. handla om att ha ett starkt militärt försvar, men det kan också
handla om att ha en säkerhetspolis som spanar på terrorister och spioner eller försök av
andra att slå ut ett lands internetsystem eller andra informationskanaler som tv, radio
och tidningar.
Försvarsallians
Med en allians menas att olika länder samarbetar om sitt militära försvar. Den största
försvarsalliansen är NATO.
Neutralitetspolitik Sverige är inte medlem i NATO, vi är neutrala vilket betyder att Sverige är alliansfria,
dvs. att vi inte ingår i någon militärallians. Norge och Danmark ingår i NATO där
supermakten USA är den yttersta militära garanten.
Maktbalans
Maktbalans förknippas till tiden för det så kallade kalla kriget (1947-1991) och som
utmärktes av maktbalansen mellan den tidens två stormakter; USA och Sovjetunionen.
Nedrustning
Nedrustning är motsatsen till upprustning, dvs. ett eller flera länder beslutar att minska
på sitt militära försvar. Det finns dock olika uppfattningar om nedrustning gör världen
fredligare eller om krigsrisken snarare ökar.
Terrorism
Grupper eller individer som begår våldshandlingar för att förändra samhället eller
politiken i samhället. Att våldet drabbar civila är ofta ett medvetet syfte då det skapar
rädsla i samhället.
15:2 Fredsstaten
2.
Exempelvis: Medveten politik, tala samma språk, kärlek/giftermål, lära känna
varandra, samarbete, stark ledning
15:3 Oljebråket
FN:
Föreslå handelsbojkott av Sandistan, medla mellan Petrolia och Sandistan, protestera, ev. truppnärvaro (säkerhetsstyrkor).
Får kopieras
59
08/04/15 4:57 PM
Supermakt:
Föreslå handelsbojkott av Sandistan, medla mellan Petrolia och Sandistan, protestera, truppnärvaro i regionen.
Grannländer:
Medla mellan Petrolia och Sandistan, protestera.
Sverige:
Medla, som enskilt land eller tillsammans med EU, mellan Petrolia
och Sandistan, protestera.
15:4 Olika typer av krig
a)
Inbördeskrig
b)
Världskrig
c)
Befrielsekrig
d)
Internationellt krig
e)
Kallt krig
15:5 Orsaker till krig
Individer
c)
Maktgalna ledare.
j)
Personlig konflikt mellan två ledare i olika länder.
Politik
b)
Hämnd för förluster i tidigare konflikter.
d)
Utrensning av andra folkslag och minoriteter.
f)
Stormakter konkurrerar om makt med varandra.
g)
En lång tids militär upprustning.
i)
Politisk ideologi som uppmanar till konflikt med andra.
k)
Landet dras in i krig för att det är med i en försvarsallians.
j)
Ett land anfaller ett annat för att hindra landet från att bli för mäktigt
i framtiden.
Religion
h) Religiös fanatism som leder till konflikt med andra.
Resurser
a)
Kamp om naturresurser, t.ex. olja eller vatten.
m) En strävan efter större yta för sina medborgare.
Ekonomi
n)
Kamp om viktiga naturresurser, handelsområden eller marknader.
e)
Landet är fattigt och instabilt. Rikedom och stabilitet ska vinnas genom krig och
erövringar.
15:6 Minsta gemensamma nämnaren
1.
Säkerhetspolitik
2.
FN-organisationer
3.
Frivilliga försvarsorganisationer
4.
Kärnvapenländer
5.
FN-organ
Får kopieras
60
08/04/15 4:57 PM
6.
Konflikter där NATO agerat
7.
Det svenska försvaret (försvarsmakten)
8.
Kalla kriget
9.
Folkrätten
15:7 Internationella relationer: Aktörer, deras beslut och konsekvenser
AKTÖR PÅ DEN
INTERNATIONELLA
ARENAN
EXEMPEL PÅ BESLUT
MÖJLIGA (KONKRETA) KONSEKVENSER AV
BESLUTEN
FN:s säkerhetsråd
Sanktioner riktade mot ett land som
går ut på att avancerade datorer
inte får exporteras dit då de kan
komma att användas för att utveckla
kärnvapen.
Den som exporterar avancerade datorer
begår ett brott och kan komma att straffas.
Al Qaida
Beslutar att genom hot och våld
hindra flickor i ett land från att gå i
skola.
Familjer sluta sända sina döttrar
till skolor vilket påverkar flickornas
framtidsmöjligheter. Det skapar stora
hinder för att samhället ska utvecklas både
socialt och ekonomisk.
NATO
En princip om solidaritet gäller då
ett medlemsland blir attackerat.
Alla medlemmar ska med militära medel
hjälpa landet som blivit attackerat.
EU
Frihandelsavtal angående
jordbruksprodukter med USA.
Avtalet gäller för samtliga medlemsländer
EU (och USA). Europeiska bönder får t.ex.
konkurrens av amerikanskt smör, men kan
också exportera smör till USA.
Internationella
Brottmålsdomstolen i
Haag
Arresteringsorder utfärdas för en
politiker som är misstänkt för
folkmordsbrott.
Befinner sig personen i ett land som skrivit
under avtalet om domstolen ska personen
arretseras av landets polis och utvisas till
domstolen.
15:8–15:9
Elevens svar
RUBRIK
SAMMANFATTA DET VIKTIGASTE I TEXTEN GENOM EN FRÅGA
Olika slags konflikter
Vilka olika typer av krig finns det och vilket är det vanligaste kriget i dag?
Folkrätten
Vad är skillnaden mellan sedvanerätten och traktater?
Säkerhetspolitiken
Tidigare var den viktigaste delen i ett lands säkerhetspolitik det militära
försvaret, men hur är det i dag? Vilka nya hot finns?
Svensk neutralitet
Vilka skillnader finns det när det gäller Sveriges relation till NATO, EU och FN?
Vapenindustrin
Vilka positiva och negativa fakta kan nämnas för att beskriva satsningen på
världens vapenindustri sedan kalla krigets slut 1991?
Den svenska
vapenindustrin
Vilka argument finns för och mot att Sverige har en stor egen vapenindustri?
Terrorism
Vilka är terroristernas vanligaste metoder och vilka är deras motiv?
Elevens svar.
Får kopieras
61
08/04/15 4:57 PM
16. Hur mår världen?
BEGREPP
BETYDELSEN AV BEGREPPEN.
Utvecklingsland
Förkortas oftast u-land och innebär fattiga länder med låg BNP/capita.
Industriland
Förkortas ofta i-land och innebär rika länder med hög BNP/capita och är motsatsen
till u-land.
Klimathot
Klimathotet innebär en förändring av klimatet på så sätt att det blir allt varmare på
vår jord, vilket leder till fler extrema vädertyper med översvämningar och stigande
havsnivåer som följd.
Milleniedeklarationen
Denna deklaration står FN bakom och innehåller åtta övergripande mål för en bättre
värld
Välstånd
Begreppet välstånd är ett ekonomiskt mått på ett lands rikedom (eller brist på
rikedom, dvs. fattigdom). Närbesläktade begrepp är levnadsstandard och välfärd.
Analfabetism
Begreppet analfabetism är ett mått på hur många människor som inte kan läsa
eller skriva. Analfabetismen är högre i ett u- land som Somalia jämfört med i-landet
Sverige.
BNP/capita
Det är ett mått på ett lands rikedom. Begreppet BNP/capita räknas ut genom att
addera värdet av ett lands sammanlagda värde av varor och tjänster som produceras
under ett år, delat per invånare i landet.
Epidemier
Begreppet används främst för smittsamma infektionssjukdomar som ofta sprids
snabbt inom ett område eller inom en grupp. Exempel på kända epidemier är pest,
kolera, ebola och smittkoppor.
Naturkatastrof
En händelse som orsakas av naturkrafter och som har svåra konsekvenser
människor, samhällen och djur. Jordbävningar, vulkanutbrott, orkaner,
översvämningar, långa perioder av torka är exempel på naturkatastrofer.
Bistånd
Begreppet bistånd betyder i detta fall den hjälp som i-länder ger u-länder, antingen
direkt (bilateralt bistånd) eller via FN (multilateralt bistånd). Kallades tidigare
u-hjälp.
Jämställdhet
Jämställdhet betyder att män och kvinnor har samma rättigheter, skyldigheter och
möjligheter att förverkliga sina egna drömmar.
Hållbar utveckling
Begreppet innefattar mycket och brukar definieras som ”en utveckling som
tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter
att tillfredsställa sina behov.” Används oftast i samband med diskussioner om den
globala miljön och olika hot mot klimatet.
16:2-3 Vad är ett u-land?
2.
Följande länder kan kallas för fattiga, fet text markerar värden som pekar på
möjlig fattigdom.
Sverige
Nej
3
71,4
1,5
3.0
99,0
3 141
521
31 310,2 -
Kongo
Ja
128 34,4
6,7
62,7
64,1
1 637
0
-
-
Sydafrika
Viss fattigdom
55
43,2
3,1
9,3
86,0
2 805
70
3 938,4
11,5
Colombia
Viss fattigdom
25
60,9
2,6
19,9 92,2
2 567
27
20 003,6 19,1
Kina
Tecken på fattigdom finns
32
62,1
1,8
66,0
3 044
26
818,8
85,4
18,8
Får kopieras
62
08/04/15 4:57 PM
Bangladesh Ja
54
49,2
3,6
54,6
42,6
2 201
1
355,8
29,4
Bolivia
Ja
62
51,4
3,9
43,9 86,7
2 237
-
951,6
14,4
Egypten
Tecken på fattigdom finns
37
57,1
2,9
23,6 56,9
3 323
9
1 155,2
3,1
Sudan
Ja
66
45,1
4,9
60,2
60,0
2 359
2
319,1
-
USA
Nej
6
67,2
2,0
2,0
99,0
3 754
500
31 806,3 -
16:4 Tänkbara följder
ORSAK
HÄNDELSE
TÄNKBAR FÖLJD
Orättvis världshandel
Låga exportinkomster för
landet
Sämre möjligheter att satsa på bättre
skolor.
Bristande vattenrening
Tyfus, bilharzia
Sämre motståndskraft mot sjukdomar.
Fattig landsbygd så man flyttar in
till städer
Fattiga kåkstäder i
stadsområdena
Ökad risk för kriminalitet i de fattiga
och urbaniserade områdena.
Primitivt svedjebruk
Jorden utarmas
Svårt att odla, ökad fattigdom och
svält.
Skolsystemet fungerar dåligt
Analfabetism
Större risk för arbetslöshet då krav på
läskunnighet krävs för att få jobb.
Outvecklad industri
Arbetslöshet
Svårt för människor att påverka sina
liv. Fortsatt fattigdom utan jobb.
Brist på mat
Svält
Ökad risk för att drabbas av allvarliga
sjukdomar och för tidig död.
3. Samband i en enda orsakskedja
Orättvis världshandel Låga exportinkomster Risk för ökad arbetslöshet Mindre statliga satsningar på t.ex. vattenrening och skola Ökad risk för epidemier
bland landets fattigaste befolkning Epidemierna gör att de fattigaste grupperna får
sämre motståndskraft och t.o.m. svälter Riskerna för förtidig död och lägre medellivslängd för de utsatta grupperna.
16:5–16:6
Elevens svar
16:7 Vägar ur fattigdom
ORSAK TILL FATTIGDOM
MOTSATS/POSITIVT MÅL
BEHOV 1-3
Dålig hälsa
God hälsa
Sjukvård, utbildning, tillgång till mat, pengar
Brist på sjukvård
Tillgång till bra sjukvård
Utbildning, bra teknik, mediciner, pengar
Inget avlopp
Avloppsrening finns
Utbildning, bra teknik, pengar
Förorenat vatten
Rent vatten
Utbildning, bra teknik, pengar
Få egna val
Möjlighet till många egna
val
Pengar, bra standard, självbestämmande, bra jobb,
bra lön, tillgång till utbildning
Fördomar
Öppenhet och acceptans
Utbildning, demokrati, hygglig levnadsstandard
Ingen utbildning
Många utbildade
Utbildning, pengar, inflytande
Dålig ekonomi
Bra ekonomi
Handel, bra industri, bra jordbruk, ingen korruption
Får kopieras
63
08/04/15 4:57 PM
ORSAK TILL FATTIGDOM
MOTSATS/POSITIVT MÅL
BEHOV 1-3
Inga pengar
Folket har pengar
Välavlönade arbeten/jobb
Ingen makt
Folket har makt och
inflytande
Demokrati, bryta gamla maktstrukturer och
korruption
Brist på mark
Det finns mark att äga/
odla
Nyodla, jordreformer, säker äganderätt
Brist på mat
Alla kan äta sig mätta
Utveckling av jordbruket/jordreformer, bra
ekonomi, handel, pengar
16:8 Rätt eller fel (1)
PÅSTÅENDE
VILKA BLIR VINNARE
PÅ KORT SIKT?
VILKA BLIR
VILKA BLIR VINNARE FÖRLORARE PÅ
PÅ LÅNG SIKT?
KORT SIKT?
VILKA BLIR
FÖRLORARE PÅ LÅNG
SIKT?
a)
De fattigaste som får
tillfälligt mer pengar.
Företag som blir av
med sitt avfall.
Länder som annars
skulle haft det.
Skräddarna. De
Företagen och
länderna som annars fattiga länderna som
skulle haft ansvaret. direkt utsätts för
miljöproblemet.
De fattiga länderna.
b)
De hiv-smittade
Brasilien
De hiv-smittade
Läkemedelsföretagen
Läkemedelsföretagen
eller Brasilien
om de straffas
internationellt för sin
pirattillverkning.
c)
IMF och
Världsbanken
Kanske ingen om
man tror på allmän
tillväxt.
U-länderna
I värsta fall hela
världen om man tror
att stora klyftor är
av ondo och leder
till t.ex. krig och
terrorism.
d)
Företagen
De som annars hade
varit arbetslösa får ett och eventuellt
u-länderna.
jobb.
Företagen sänker sina
kostnader.
Konsumenterna som
köper företagens
produkter får billigare
varor.
Eventuellt de
lågavlönade som
jämfört med arbetare i
väst har för låga löner.
Arbetare i i-länderna
förlorar arbetstillfällen.
16:9 Rätt eller fel? (2)
Elevens svar.
16:10 Viktiga samband
PROBLEM FÖR INDIVIDER,
GRUPPER OCH SAMHÄLLET
Låg ekonomisk tillväxt
DÄRFÖR ATT …
Detta leder till att samhället inte har råd att hjälpa människor som är sjuka,
analfabeter eller arbetslösa. Samhället saknar resurser för att bygga ut
infrastruktur (vägar, tågtrafik med mera), utbildningssystem och sjukvård,
samt en effektiv förvaltning (polis, domstolar med mera).
Får kopieras
64
08/04/15 4:57 PM
PROBLEM FÖR INDIVIDER,
GRUPPER OCH SAMHÄLLET
DÄRFÖR ATT …
Orent vatten
Detta leder till att människor blir sjuka, försvagade och kan dö i förtid vilket
leder till att samhällets resurser till stor del går till att satsa på sjukvård.
Utsläpp av koldioxid
Detta leder till att människor, främst i de stora städerna, drabbas av
hälsoproblem samt att koldioxiden ”hjälper till” med att förvärra den
globala uppvärmningen.
Utfiskning
Detta leder till att yrkesfiskarna blir utan arbete vilket kräver större
hjälpinsatser från staten.
Extremt väder, torka, stormar
och översvämningar
Detta leder till att människor skadas och dör samt att de drabbade länderna
tvingas satsa miljarder för att reparera de skador som det extrema vädret
orsakat.
Snabb befolkningsökning
Detta leder till att det är fler munnar att mätta samt att fler skolor och
sjukhus byggs och kräver att landet har en snabb ekonomisk tillväxt.
Hiv/aids
Detta leder till att de drabbade grupperna försvagas eller helt enkelt inte
överlever vilket skapar stora problem, inte minst för de barn som blir
föräldralösa
Analfabetism
Detta leder till att det blir svårare för individer och grupper att få ett
arbete vilket blir en påfrestning på landets ekonomi och en ökad risk för
kriminalitet.
16:11–16:12
Elevens svar.
RUBRIK
FÖRSLAG PÅ FRÅGA SOM SAMMANFATTAR DET VIKTIGASTE I AVSNITTET
Många länder är skuldsatta
Vilka är orsakerna till att många u-länder har svårt att betala tillbaka lånen?
Aids och hiv
Vilka skillnader finns det mellan olika länder när det gäller synen på aids/hiv?
Hållbar utveckling
Vad innebär begreppet hållbar utveckling?
Ekologiskt avtryck
Vilka länder lämnar störst ”ekologiskt avtryck” och varför just dessa länder?
Vatten en viktig resurs
Vad används världens vatten till och varför är det viktigt med rent vatten?
Klimathotet
Vad menas med klimathot och vilka länder orsakar och vilka drabbas av
hotet?
En obekväm sanning
Vad föreläser Al Gore om och varför tror du att han fick Nobels fredspris?
Uppgift 16:14 Förbättra din läsförståelse
FRÅGA
DIN FÖRSTÅELSE/SVAR PÅ FRÅGAN
Varför är det så?
De rika länderna har helt enkelt fått ett försprång ekonomiskt och drabbas inte
av allvarliga sjukdomar så ofta som de fattiga länderna. De kom också igång med
den industriella revolutionen tidigare vilket gjorde det möjligt att satsa på olika
utvecklingsprojekt som gynnade både dessa länder och människorna där. Bland
annat rent vatten och en utbyggd skola och sjukvård.
Varför blir det en lägre
tillväxt i euro-länderna?
Dels beror detta på att euro-länderna redan ligger på en hög ekonomisk nivå i
jämförelse med länderna i Asien och Afrika, samtidigt som euro-länderna har
tappat i konkurrens med de snabbväxande länderna med stor inre marknad som
t.ex. Kina och Indien.
Får kopieras
65
08/04/15 4:57 PM
FRÅGA
DIN FÖRSTÅELSE/SVAR PÅ FRÅGAN
Vad menas med en
”politisk resning”
Länderna reste sig från att vara kontrollerade (politiskt) av de rika
kolonialmakterna. Man tog helt enkelt över den politiska makten, att t.ex. få
bestämma själva vilka lagar som skulle gälla.
Förklara sambandet!
Att vara undernärd betyder att man inte har tillräckligt med upptag av energi,
att t.ex. viktiga näringsämnen (näringsbrist) saknas i kroppen liksom livsviktiga
vitaminer, proteiner och mineraler.
Varför gör man inte mer
å problemet och vilka
blir konsekvenserna?
Orsakerna till varför inte mer avloppsvatten renas beror främst på ekonomi, det
kostar för mycket. Det beror till viss del även okunskap om sambanden mellan
avlopp och ohälsa.
Varför drabbas dessa
grupper mest?
Att det främst är små barn och äldre som drabbas hårdast beror på att dessa
grupper har sämre motståndskraft mot sjukdomar på grund av näringsbrist.
Främsta skälet till att högutbildade föder färre barn har att göra med att de vill
leva jämställda och självständiga, dvs. ha ett jobb och en inkomst som inte
gör dem helt beroende av männens inkomst. Lågutbildade kvinnor föder fler
barn eftersom de behöver barnen som hjälp i jordbruket och i hemmen samt på
ålderdomen då de inte kan klara sig själva. Många barn är också en garanti för de
spädbarn som dör i förtid.
Det är vi i de rika länderna som förbrukar de mesta av jordens naturresurser och
skulle de fattiga länderna förbruka lika mycket olja, papper, elektricitet och äta
lika mycket kött så skulle det krävas fler jordklot.
Koldioxid är en gas som ökar växthuseffekten vilket i sin tur gör att klimatet blir
varmare vilket i sin tur orsakar extrema väder/naturkatastrofer som torka och
översvämningar.
Uppgift 16:15 Den nyttiga analysmodellen: del 1.
Rättelse: I texten under rubriken på rad fyra ska det stå: ”Problemet med fattigdomen
i u-länderna” (och inte ”problemet med den stora arbetslösheten”).
Problemen med fattigdomen i världen
Problembeskrivning: De fattiga länderna har det gemensamt att de har en låg BNP,
både totalt och per capita. Av jordens 7 miljarder är en stor del fattiga, de lever under existensminimum. De fattiga länderna kännetecknas även av att det är brist på
rent vatten, samt att befolkningstillväxten är hög samtidigt som spädbarnsdödligheten också är hög. Samtidigt är det viktigt att känna till att andelen mycket fattiga
människor har halverats sedan 1990 och att två miljarder under samma tidsperiod
har fått tillgång till rent vatten.
Orsaker till och konsekvenser av fattigdom i u-länderna:
•
Sjukdomar gör människor försvagade vilket leder till att man inte orkar arbeta.
•
Sjukdomarna orsakas bland annat av olika epidemier, Aids/hiv eller orent vatten.
•
Analfabetismen är en annan orsak vilket är en konsekvens av att länderna inte
har råd att satsa på utbildning.
•
Korrupta diktatorer satsar mer på att behålla sin egen makt vilket gör att de satsar mer på att stärka landets polis och militär än sjukvård och skola.
•
Den snabba befolkningsökning leder till att resurserna inte räcker till för att t.ex.
täcka de behov som finns.
•
Ett ineffektivt jordbruk, på grund av ålderdomliga redskap och brist på kunskap
leder till att inte tillräckligt med mat produceras. Dessutom drabbas vissa u-länder av naturkatastrofer som torka och/eller översvämningar som till en del kan
förklaras med den globala uppvärmningen.
Får kopieras
66
08/04/15 4:57 PM
•
Många av de fattiga länderna drabbas av arbetslöshet/undersysselsättning vilket i
sin tur leder till ökade motsättningar mellan olika folkgrupper samt till ökat våld
och kriminalitet.
•
BNP/capita är relativt sett låg vilket bland annat beror på att industrin och exporten är ”outvecklad”. Många gånger är u-länderna beroende av några få råvaror samtidigt som de saknar tillgång till egna och viktiga råvaror som olja.
Lösningsförslag:
•
Många u-länder har stora problem med sina höga skulder och därmed ränteutgifter. Ett sätt att förbättra denna situation skulle vara att dessa lån skrevs av.
•
Ett annat sätt att utvecklas är att satsa på att göra jordbruket mer effektivt samt
att satsa på exporten.
•
En säker framgångsfaktor är att se till att människor får i sig näringsrik mat samt
en god utbildning för att utrota undernäring, sjukdomar och svält.
•
En annan framgångsfaktor är att stödja kvinnorna, det är de som ser till barnens
bästa och det är oftast flickor och barn som drabbas hårdast av fattigdom.
•
Viktigt är också att få bukt med korruptionen och hoppas på en mer demokratisk utveckling.
•
En mer demokratisk utveckling skulle dessutom kunna gynna fred framför förödande våld och inbördeskrig.
Uppgift 16:16 Den nyttiga analysmodellen: Del 2
Beskrivning av och orsakerna till problemet med u-ländernas skuldkris
Allt sedan 1980-talet har många av u-länderna tvingats ta stora lån vilket har resulterat i stora räntekostnader för dessa lån. Den utlösande faktorn till denna skuldkris
var de snabbt stigande oljepriserna under 1970-talet. U-länderna behövde köpa olja
men hade inte egna pengar för denna oljeimport vilket tvingade dessa länder att låna
till att köpa en allt dyrare olja (en ökning på hundratals procent under 1970-talet).
En faktor som ökade problemen var att oljekrisen ledde till en lågkonjunktur i den
rika världen som saknade egna oljetillgångar vilket slog hårt mot u-ländernas export.
När sedan räntorna steg blev lånen dyrare och skuldkrisen förvärrades. I många av de
mest korrupta u-länderna förvärrades skuldkrisen eftersom diktatorerna inte sparade
på ”onyttig produktion” t.ex. militära utgifter.
Konsekvenser av skuldkrisen:
•
Genom att de skuldtyngda u-länderna var tvungna att betala skyhöga räntekostnader till bankerna i norr (den rika världen) hindrade detta att pengarna kunde
användas i mer nyttiga och fattigdomsbekämpande projekt. Ännu i dag är u-ländernas räntekostnader betydligt större än de rika ländernas bistånd.
•
Genom att det är de rika länderna som lånat ut till de fattiga länderna kan de
rika länderna få makt och kontroll över de redan svaga u-länderna. De rika kan
bestämma spelreglerna efter mottot: Gör som vi säger, eller …
Lösningar:
•
En lösning är givetvis att u-länderna betalar sina skulder, men problemet är att de
har inte råd.
•
En annan lösning är att de rika ländernas regering och deras banker efterskänker
skulderna, men detta är inte populär varken hos de rika ländernas skattebetalare
och inte heller bland bankernas aktieägare.
Får kopieras
67
08/04/15 4:57 PM
Uppgift 16:17 Den nyttiga analysmodellen: Del 3
Problemet med den globala uppvärmningen
Beskrivning av den globala uppvärmningen:
Klimatforskare är nu säkra på att klimatet blir allt varmare och mer extremt med
återkommande naturkatastrofer.
Utsläppen av växthusgaser kommer främst från människornas allt större användning av fossila bränslen (bensin, eldningsolja, kol och naturgas) men även genom nya
metoder inom jordbruket ( t.ex. konstgödning) samt genom att vi huggit ner stora
skogsarealer, inte minst i Amazonas.
Orsaker:
•
Huvudorsaken är människans allt större utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid, men även naturliga utsläpp av andra växthusgaser som metan.
•
Koldioxidhalten i atmosfären har ökat stadigt från och med den industriella revolutionen. Ökningen har skett främst i industriländer som USA, Japan, Västeuropa, men även i ett nyligen industrialiserat Kina.
Konsekvenser:
•
Mer extrema väderförhållanden som långa perioder med torka på vissa platser
med ökenspridning och stora regnmängder med påföljande översvämningar på
andra platser.
•
Ökad risk för att tundran i norr tinar upp vilket kommer att öka utsläppen av
växthusgasen metan.
•
Det finns även en risk att de stora glaciärerna och inlandsisarna kommer att
smälta vilket skulle betyda stora översvämningskatastrofer för de låglänta områdena på jorden, dvs. vattenytans nivå skulle stiga. Detta scenario skulle kunna
göra att ögrupper som Maldiverna och Seychellerna samt befolkningstäta och
lågt liggande områden som Nederländerna, Indien, längs med Nilen och Bangladesh skulle hamna under vattenytan.
•
De olika konsekvenserna skulle sammantaget leda till enorma mängder mer klimatflyktingar.
•
Forskarna har även påtalat att det finns risk att de stora havsströmmarnas riktning kan ändras genom förändringar av havens temperatur. Exempelvis skulle
Golfströmmen ta en annan väg vilket skulle göra klimatet kallare i Norden.
•
Flera djur- och växtarter skulle försvinna eller sprida sig till nya områden.
Lösningsförslag:
•
Eftersom de flesta forskare, bland annat FN:s klimatpanel, har pekat ut att det
är vi människor och vår livsstil som orsakat den globala uppvärmningen så är
det även vi människor som kan förändra oss, vår livsstil, och vår produktion och
konsumtion.
•
Det handlar t.ex. att byta ut de fossila bränslena mot förnybara bränslen.
•
Vi måste även byta ut transporter, från bil till buss och tåg (kollektiva färdmedel).
•
Ett annat alternativ till att var och en sitter ensam i sin egen bil är att organisera
samåkning. Det blir dessutom mycket billigare.
•
På det privata planet kan vi säkert använda cykeln mer och bilen mindre. Vi kan
även använda lågenergilampor och över huvud taget spara på elenergi hemma.
Får kopieras
68
08/04/15 4:57 PM
•
Ett effektivt sätt att spara energi är att sänka temperaturen i hemmen.
•
Genom att äta mindre nötkött så sparar vi på växthusgaserna.
•
Viktigast av allt är dock att världens länder tillsammans bestämmer sig för att
dra ner på utsläppen av växthusgaserna, och detta gäller framför allt de rika länderna samt Kina.
Får kopieras
69
08/04/15 4:57 PM

SOS Samhalle.indd

Transcription

Similar documents

Hur fungerade 113 13 och Rakel under insatsen?

Tummen upp! Teknik åk 3

Hämta provlektion ur Specialpedagogik 2

Kultur - Johan Fornäs

15 Nytt på marknaden - Välkommen till Reumatikertidningens arkiv

Pedagogisk plattform för Lidingö särskola

Hur skapar jag elevkonton i Digitecken? (PDF)