Lindeborgsskolans likabehandlingsplan 2015-2016

Likabehandlingsplan
avsedd för verksamheterna förskoleklass, skola samt fritidshem
Läsåret 2015-2016
Lindeborgsskolans rasthall med den ”berömda pyramiden” som samlingspunkt
Upprättad 2015-09-11
Fastställd av Skolledning
Personal
Elever
1
Viktig information till elev och vårdnadshavare
Du/ni ska alltid ta kontakt med någon vuxen på skolan om du/ditt barn blivit utsatt för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Förutom mentorer och andra pedagoger i
ditt arbetslag kan du även kontakta någon i elevhälsoteamet eller ledningen.
Arbetslag AB
Arbetslag CD
Arbetslag E
Arbetslag G
Arbetslag H
Arbetslag I
34 70 04
34 70 05
34 34 17
34 70 01
34 70 06
34 70 10
Skolsköterska Ane Louise Benthien
Kurator Isabelle Fremer
Studiecoach Juan Naranjo
34 66 32
34 77 28
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Rektor Karl-Axel Arvidsson
Bitr. rektor Lars Bäckgren
Bitr. rektor Caroline Andersson
34 66 28
34 66 29
34 34 15
[email protected]
[email protected]
[email protected]
2
Innehållsförteckning:
1. Vision/ Mål
sid 4
2. Lagar
sid 4-5
3. Definitioner
sid 5-6
4. Kartläggning och nulägesanalys
sid 6-8
5. Planerade åtgärder innevarande läsår
sid 8-9
6. Att förebygga diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling på individ, grupp- och verksamhetsnivå
7. Att upptäcka diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling på individ, grupp- och verksamhetsnivå
8. Handlingsplan avseende att utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier
sid 9-11
sid 12
och kränkande behandling
sid 13
9. Att åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
sid 13-14
10. Handlingsplan avseende att utreda och åtgärda upprepad kränkande
behandling eller trakasserier.
sid 14
11. Uppföljning och dokumentation av åtgärder
sid 15
12. Medverkan och delaktighet i upprättandet av Likabehandlingsplanen
sid 15
13. Förankring av Likabehandlingsplanen
sid 15
14. Uppföljning, utvärdering och upprättande av Likabehandlingsplanen
sid 15-16
Bilaga 1. Allmänna trivselregler
sid 17
Bilaga 2. Handlingsplan vid incidenter och dyl.
sid 18
Bilaga 3. Handlingsplan för ogiltig och oroande frånvaro
sid 19
3
1. Vision/Mål
Lindeborgsskolans vision: Att lära för framtiden med verktyg att lyckas. All verksamhet på
Lindeborgsskolan ska genomsyras av Engagemang, Inspiration och Utmaningar.
Hos oss får du verktyg så att du utvecklar kunskap, ett rikt språk, ett demokratiskt synsätt,
social kompetens och initiativförmåga.
All personal på Lindeborgsskolan skall arbeta aktivt för att främja likabehandling och
förebygga och åtgärda all form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Det innebär att all personal på Lindeborgsskolan skall agera kring och dokumentera allt
slags beteende och förhållningssätt som kan falla under diskrimineringslagen (2008:567)
och Skollagen kap 5 och 6, åtgärder mot kränkande behandling (2010:800).
Varje incident av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling skall resultera i en
reaktion från de vuxna i skolan och hanteras utifrån vår handlingsplan.
2. Lagar
Skolan har i uppdrag att arbeta för en skolmiljö som är fri från diskriminering, trakasserier ch
kränkande behandling. Likabehandlingsarbetet regleras i två lagar
Skollagen (2010:800) kap 5 och 6 samt diskrimineringslagen (2008:567).
Enligt skollagen 5 kap ska utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras
en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.
Enligt skollagen 6 kap är huvudmannen skyldig att;
- Målinriktat arbeta för att motverka kränkande behandling av barn och elever
- Genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för
kränkande behandling.
- Varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga
och förhindra kränkande behandling.
Enligt Diskrimineringslagen är huvudmannen skyldig att;
- Aktivt främja och målmedvetet arbeta för barns och elevers lika rättigheter och möjligheter
oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.
- Varje år upprätta en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över det som behövs
göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever samt förebygga,
förhindra och åtgärda trakasserier.
Skollagen 2011/2012
•Alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Det
gäller även elever som lätt uppnår kunskapsmålen.
•Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan
och också studie- och yrkesvägledning. Alla elever ha tillgång till skolbibliotek.
•Beslut om åtgärdsprogram kan överklagas liksom beslut om rätt till skolskjuts..
4
•Lärares och rektorers allmänna befogenheter förtydligas. Fler disciplinära åtgärder kan
användas mot elever som stör andra elevers trygghet och studiero. Skriftlig varning och
tillfällig avstängning även i grundskolan är några av åtgärderna.
•Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet
och studiero.
•I enstaka fall är det tillåtet att ta ut frivilliga avgifter för skolresor och liknande.
•Skolinspektionen har möjlighet till skarpare sanktioner mot de skolor som missköter sig.
(Skolverket, 2012)
3. Definitioner
De sju diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen:
1. Kön: att man är av manligt eller kvinnligt kön.
2. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som man eller
kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
3. Etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller
etniska ursprung, ras eller hudfärg.
4. Religion eller annan trosuppfattning
5. Funktionsnedsättning/hinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom
fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
6. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
7. Ålder: uppnådd levnadslängd (ej tillämplig på grundskolan)
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever
och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck
eller ålder. Diskrimineringen kan vara antingen direkt, indirekt, aktiv eller passiv.
Direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till
exempelvis elevens kön. Exempel på direkt diskriminering; När en flicka nekas tillträde till
ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta
program.
Indirekt diskriminering: När skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Exempel på indirekt diskriminering;
Om alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på
grund av religiösa skäl behöver annan mat.
Aktiv och passiv diskriminering: Aktiv diskriminering är när någon diskriminerar någon
genom att handla på ett visst sätt. Exempelvis en elev som är rullstolsburen får stanna kvar i
skolan under tiden resten av klassen åker på utflykt för läraren anser att det blir svårt för
eleven att ta sig fram.
5
Passiv diskriminering är när man diskriminerar någon genom att låta bli att agera.
Exempelvis ” det är inte lönt att fråga A. Han förstår ändå inte svenska”.
Strukturell diskriminering: En nivå av diskriminering som inte kan reduceras till enskilda
utan är kopplad till en samhällsstruktur, ex; ett agerande utifrån normer, rutiner, vedertagna
förhållningssätt och beteenden som resulterar i en samhällsordning som utgör hinder för
människors lika rättigheter.
Trakasserier: ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck,
ålder. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier.
Främlingsfientlighet: Rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom
fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristiska.
Homofobi: En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett
samhälle och som ger uttryck för en stark negativ syn på homo- och bisexuella personer.
Kränkande behandling: Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att
vara diskriminering enligt ovan kränker ett barns eller en elevs värdighet. Det kan vara
fysiska (slag, knuffar), verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, grimaser,
alla går när man kommer), materiella (förstörelse av kläder, böcker etc.),
texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier och meddelanden på olika
webbcommunities).
Mobbning: Enligt nya styrdokument från Skolverket vill man inte att begreppet mobbning
används. I stället vill man att vi använder definitionen upprepad kränkande behandling eller
trakasserier. Skolverkets menar att mobbning är kränkningar eller trakasserier som upprepas
vid flera tillfällen med ett uppsåt att göra någon illa och skollagen kräver att även enstaka
kränkningar ska motverkas.
Konflikt: Konflikt utspelar sig, till skillnad från kränkning och trakasserier, mellan ungefär
lika starka parter och det kan röra sig om sak- eller värdefrågor. Det kan leda till gräl, bråk
eller slagsmål.
4. Kartläggning och nulägesanalys
Vi använder oss av elevenkäter varje vårtermin. I enkäten ingår bl.a. frågor som berör
trygghet och studiero och känslan av att kunna påverka något genom våra råd på skolan.
Sammanställningen av enkäterna finns tillgängliga på skolans hemsida.
Varje läsår inleds med värdegrundsdagar. Vi har valt att använda dessa dagar till att göra
eleverna delaktiga i skolans Likabehandlingsplan och att arbeta med detta tema. Varje klass
har arbetat med genomgång av Likabehandlingsplanen. Eleverna ska ange riskområden på
och utanför skolan som ska uppmärksammas. Eleverna ska även ange hur de tycker skolan
ska arbeta med jämställdhetsfrågor och hur skolan ska hantera kränkningar och trakasserier,
upplevelsen av delaktighet när det gäller likabehandlingsplanen samt se över skolans regler.
I varje klass görs anteckningar. Dessa anteckningar diskuteras därefter vidare i varje arbetslag
genom skolans AMOR-eleverstödjare i Amorrådet tillsammans med ansvariga AMOR-vuxna.
6
I de lägre åldrarna går denna process via elevrådet. På detta sätt varje arbetslag fått uttrycka
tankar och idéer till läsårets Likabehandlingsplan.
Som sista steg ser pedagoger och personal från elevhälsan i Amorrådet över slutarbetet av
den nya Likabehandlingsplanen.
Att skolan har ett team (AMOR-rådet) som ska uppmärksamma när elever utsätts för
upprepad kränkande behandling eller trakasserier och hur skolan går tillväga i dessa fall är väl
känt bland eleverna såväl i det lägre som i de högre årskurserna. Flertalet elever tycker skolan
hanterar dessa utredningar på ett bra sätt men det finns elever som upplever att det inte
fungerar på ett tillräckligt bra sätt. Det är viktigt att vi fortsätter arbeta för att alla elever ska
ha en tillit till oss vuxna på skolan att vi hanterar upprepad kränkande behandling eller
trakasserier på ett bra sätt. Forum för vidare diskussioner är klassråd/ elevråd, info-möten
och i AMOR-rådet.
Alla skolans elever är delaktiga i utarbetandet av Likabehandlingsplanen då eleverna ser över
föregående läsårs Likabehandlingsplan under värdegrundsdagarna i början av det nya läsåret.
Det är viktigt att lärarna på skolan fortsatt arbetar med Likebehandlingsplanen och
regelbundet samtalar om värdegrunden under läsåret, t.ex. på mentorstid och klassråd.
Elevernas uppfattning om elevråden varierar. Flertalet säger i utvärderingen sig vara nöjda
med sina klassråd, de upplever att man har möjlighet att nå fram med sina synpunkter. Några
elever anger att det inte regelbundet hålls elevrådsmöten i arbetslaget, och det är även en del
elever som upplever att deras synpunkter inte kommer till centrala elevrådets kännedom.
Eleverna är medvetna och uppmärsamma på genusfrågor. Det finns en upplevelse av att
Lindeborgsskolan är en jämnställd skola. Det finns dock också elever som upplever att
lärarna är snällare mot tjejer och att killarna får mer uppmärksamhet.
I de lägre årskurserna upplever eleverna att bemötandet mellan lärare-elev överlag är bra. I de
högre årskurserna upplever eleverna att bemötandet lärare-elev ofta fungerar bra. Några
elever tar upp att vissa elever inte har respekt mot vuxna på skolan. Många tar upp att det är
olika från person till person, både när det gäller elever och lärare. Eleverna i ett arbetslag tar
upp att de tycker att det är bra att elever och vuxna hälsar på varandra inom och utanför
arbetslagen.
I januari 2015 antogs det nya trivselregler på Lindeborgsskolan. Under skolstartens
värdegrundsdagar diskuteras även skolans trivselregler. Det framkommer att eleverna och
vårdnadshavare känner till skolans regler och de flesta av eleverna känner att de har varit
delaktiga i arbetet med att ta fram dessa. Eleverna tycker att reglerna är bra, men att det är
negativt att inte alla respekterar reglerna.
7
Kartläggning av riskområden
Riskplatser enligt eleverna skolår 1-5
*Buskarna vid silverlekplatsen
*A-ingången och lekstuge-kiosken vid A-laget
*Korridorerna
*Omklädningsrummen
*Kapprummet
*Röda stugan fotbollsplanen
Riskplatser enligt eleverna skolår 6-9
*Rasthallen
*E-lagets toaletter
*Pingvinen
*Slussen
*Skåpen i rasthallshörnan vid gympadörrarna
*Bakom sporthallen
*Buskarna fotbollsplanen
*Källartrapporna
*ICA, bakom ICA
*Korridorerna
*Cykelbanor
*Skolgården
*Torget
*Fotbollsplanen
*Busshållsplatsen
*Ingångarna till skolan
*Ingången till gymnastiksalen
*Matkön
*Vid kyrkan
*Där det inte finns kameror
5. Planerade åtgärder innevarande läsår
Kortsiktiga mål under läsåret
Genom arbetet med värdegrunden har vi förändrat uppmärksamheten kring vikten av att alltid
verka för en miljö och ett förhållningssätt som aktivt beaktar människors lika värde.
I skolans likabehandlingsarbete är diskussioner kring diskriminering, trakasserier, kränkande
behandling och människors lika värde ett viktigt led för både personal och elever.
Verksamheten byggs upp så att vi aktivt verkar för att förändra stereotypa föreställningar om
olika grupper. I vår inventering av utvecklingsområden har vi funnit följande att fokusera på
under året:
Förbättra elevernas arbetsmiljö.
Detta sker genom fortsatt fysik förbättring som ombyggnation av lokaler, byte av belysning
samt omläggning av skolans tak.
8
Förra läsåret fick skolan nya fönster och tillsammans med bättre isolerat tak kommer det att
medföra minskat problem med värme/kyla i klassrummen.
Arbeta med att ta fram främjande, förebyggande samt åtgärdande insatser för att få
större elevnärvaro. Vi har ändrat Handlingsplan för ogiltig och oroande frånvaro med syftet
att elevhälsan ska kopplas in i ett tidigare skede.
Under höstterminen kommer pedagogisk personal på mellanstadiet och delar av
elevhälsan att påbörja elevarbete med EFFEKT – mot tobak. Det är aven målet att
fortsätta utbilda personal inom detta för fortsatt implementering av EFFEKT-programmet
som även finns riktad mot högstadiet.
Arbeta vidare med att implementera Lindeborgsskolans vision.
Fortsatt samarbete med Malmö kulturskola och Ung fritid.
Fortsätta arbeta för att göra eleverna medvetna om sina val av aktiviteter ur ett
jämställdhetsperspektiv samt att eftersträva att talutrymmet fördelas jämlikt mellan
pojkar och flickor.
Satsa på språkutvecklande aktivitet på fritids för att öka elevers ordförråd och språkliga
medvetenhet vilket bidrar till bättre språkbruk mellan elever.
Skapa fler aktiviteter i biblioteket, t ex högläsning.
Vi satsar på att öka antalet fritidsaktiviter för eleverna på skolan. Syftet med detta är att
skapa en innehållrik och utvecklande fritid.
Förändra måltidspass i matsalen genom att utforska möjligheten för att införa
pedagogiska måltider på högstadiet.
Det är även målet att utveckla ett hållbart rastvärdsschema.
6. Att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på
individ, grupp- och verksamhetsnivå.
Långsiktiga mål
På Lindeborgsskolan arbetar vi aktivt och kontinuerligt med att förebygga kränkande behandling,
diskriminering och trakasserier. Allt förebyggande arbete vilar på vår gemensamma värdegrund.
Individnivå:
All undervisande personal arbetar med sociala frågor på individnivå.
Skolan har ett elevhälsoteam med skolsköterska, skolläkare, kurator, specialpedagoger, övrig
resurspersonal som ex. studiecoach, resurspedagog m.fl. vilka arbetar med individuella insatser vid
elevernas behov.
9
Gruppnivå:
Varje läsår börjar med värdegrundsdagar som genomsyras av arbetet med Likabehandlingsplanen.
Mentorerna ansvarar för detta arbete i sina respektive klasser. Värdegrundsdagarna är en bas för
fortsatt arbete under året kring förhållningssätt och kommunikation mellan människor.
Elevhälsoteamet bistår med stöd i detta arbete.
I de lägre åldrarna arbetar man även med livskunskapsprogrammet ”stegvis”. På fritidshemmet
gör man tre olika kartläggningar för att mäta barnens välmående. Man använder Skl ”knappar”
som varje barn lägger i en burk antingen med en glad eller ledsen ”gubbe” på. Varje barn har ett
nummer på sin knapp så att pedagogerna kan härleda knapparna till respektive barn. Pedagogerna
kartlägger även hur man har sett/ uppmärksammat varje barn under veckan. Ett tredje
kartläggningssystem som används är att dokumentera vad varje barn gör för aktivitet. Detta för
att uppmärksamma att varje barn är delaktigt.
I skolår nio har eleverna s.k. ungdomssamtal, som hålls i av personal från Malmö stad.
Fältgruppen i området kan i liten omfattning erbjuda förebyggande insatser i form av exempelvis
killgrupp på skolan vid elevernas behov. Mentorer kan även ansöka till elevhälsan gällande killtjejgrupper eller då en klass behöver stöd kring exempelvis gruppdynamik. Kurator håller i
utbildning för eleverna i Amor-rådet kring rollen som AMOR-elevstödjare varje hösttermin.
Verksamhetsnivå:
Skolan har ett elev- & personalkafé i rasthallen för eleverna åk 6-9. Detta har bland annat som
syfte att främja relationerna mellan eleverna och eleverna och personalen på skolan. Eleverna är
delaktiga i kaféverksamheten genom skolprao.
På Lindeborgsskolan har pedagogerna schemalagd rasttillsyn och lunchtillsyn. Detta för att skapa
ökad trygghet och att närvaron av vuxna fungerar förebyggande mot kränkande behandling,
diskriminering och trakasserier.
Vi har öppnat upp och bemannat biblioteket, datasalen samt ett samtalsutrymme för eleverna åk
6-9 under lunchtid för att minska antalet elever som uppehåller sig i rasthall och korridorer.
På fritidshemmet har man delat in skolgården i zoner. Detta för att täcka upp hela skolgården. På
rastvärdsschemat står vilken zon rastvärdarna ansvarar för. Antalet rastvärdar har utökats och på
rasterna finns det alltid en rastvärd placerad vid fotbollsplanen.
Buskage runt skolan beskärs kontinuerligt för att få bort dolda miljöer.
Arbetet grön skolgård har genomförts. Detta har lett till en skolgård med inbjudande aktiviteter.
AMOR-rådet
På Lindeborgsskolan har vi AMOR-rådet som arbetar förebyggande mot och med utredning av
upprepad kränkande behandling och trakasserier. AMOR-rådet består av ett elev- och ett
vuxenteam. I elevteamet (AMOR-elevstödjare) ingår elever med representanter från varje
10
arbetslag. I vuxenteamet ingår pedagoger, kurator, skolsköterska och studiecoach. AMOR-rådet
har regelbundna träffar i varje arbetslag. Detta är ett forum för eleverna att lyfta frågor och bl.a.
stämma av hur det är på skolan. Även vuxenteamet i AMOR-rådet har träffar för att lyfta vad
eleverna tagit upp på sina enskilda möten med representanterna i arbetslagen. Under
höstterminen kommer AMOR-rådet att diskutera sammanställningen inför årets revidering av
Likabehandlingsplanen.
För mer information om hur skolan hanterar utredning av upprepad kränkande behandling eller
trakasserier. se under rubriken ”att utreda och åtgärda upprepad kränkande behandling eller
trakasserier”.
Elevråd
Elevrådet är uppbyggt av två klassrepresentanter från varje klass. Från varje arbetslag väljs två
representanter som bildar arbetslagets elevråd. I gång/ mån har respektive elevråd möte med en
ansvarig pedagog från varje arbetslag. Två elever från varje arbetslag bildar Skl skolans centrala
elevråd som representerar Lindeborgsskolan. Det centrala elevrådet fungerar som en länk mellan
interna och externa grupper och har kontinuerliga möten med skolledningen. Centrala elevrådet
träffas 2 gång/ mån, ett förberedande möte där man diskuterar vad som kommit upp från varje
elevråd. Därefter träffar även centrala elevrådet tillsammans med elevskyddsombuden
skolledningen. Elevråd och Centrala elevrådet arbetar med elevinflytande, elevdemokrati,
trivselfrågor, trygghetsfrågor mm. Genom elevrådet har skolan utvecklat fler råd. Trivselråd,
Matråd och Biblioteksråd.
Elevrådet gick i oktober 2014 en heldagsutbildning genom SVEA, Sveriges Elevråd och Sveriges
Elevkårer, tillsammans med andra elevråd i Malmö. För att ytterligare stärka elevdemokratin gick
Elevrådet under 2014 även en heldagsutbildning på Visionsfabriken.
Vi ska se över huruvida vi kan få till en sådan utbildning till elevrådet under höstterminen 2015.
Elevskyddsombud
Enligt lag måste det finnas elevskyddsombud på skolan. Elevskyddsombuden arbetar ungefär
som ett elevråd, fast med mer inflytande på skolan. De finns här för att se till att alla har det bra
på skolan och att ingen behöver må dåligt. Man kan komma till elevskyddsombuden med det
mesta. Det kan vara allt ifrån att det är dammigt i klassrummet, dålig belysning eller om någon
klasskamrat känner sig utsatt. Det är viktigt att all information om hur centrala elevrådet och
elevskyddsombuden jobbar kommer till kännedom för samtliga elever på skolan. Elever och
personal i klasserna samverkar och rutiner finns för vem som gör vad och vilka ansvarsytor man
har.
Antalet Elevskyddsombud utökades från 2 st till 5 st under hösten 2014. Elevskyddsombuden
gick under 2014 en heldagsutbildning genom SVEA, Sveriges Elevråd och Sveriges Elevkårer.
Genom denna satsning för både elevråd och elevskyddsombud hoppas vi öka känslan av
delaktighet och öka elevernas möjlighet till påverkan.
Vi ska åter se över så att vi har 4 – 5 elevskyddsombud läsåret 2015 – 2016 och ombesörja att
dessa får utbildning under hösten 2015.
11
7. Att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på
individ-, grupp- och verksamhetsnivå
All personal ska vara uppmärksam på klimatet mellan elev/elev, personal/elev. Kränkande
tillmälen och aktiviteter ska stoppas. All personal ingriper omedelbart vid konflikter och felaktigt
beteende. Alla tecken på förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
uppmärksammas och åtgärdas utifrån skolans handlingsplan. All personal verkar för ett klimat
där man tar elevernas synpunkter på allvar. Åtgärder och arbetsgång för elevvårdsarbete ska vara
känd bland all personal, elever och föräldrar.
Individnivå:
Skolan har schemalagd mentorstid där lärare och elev ges möjlighet att diskutera elevens situation
på skolan och i klassen.
Varje vecka stämmer elevhälsoteamet av läget bl.a. kring enskilda elever. Rapporter som kommer
in från ex. arbetslagen, antimobbare och andra hanteras utifrån skolans handlingsplan.
Genom Skola24 får mentorerna tidigt signaler om elevers återkommande frånvaro. Enligt
rapporten ” Elever på vift- Vilka är skolkarna”(Sundell m fl. 2005) framkommer det att hög
frånvaro kan leda till misskötsel såsom missbruk och kriminalitet. Hög frånvaro kan bero på
kränkningar eller utanförskap. Varje mentor ansvarar därför för att regelbundet följa upp
elevernas frånvaro och kontakta hemmet för att utreda frånvaron. Malmö stads Skolkplan följs. I
samarbete med fältgruppen och Individ och Familj (I o F) kan man också ha s.k.
bekymringssamtal angående elev med hög frånvaro.
Skolan har en handlingsplan för oroande och ogiltig frånvaro.
Gruppnivå:
I de lägre åldrarna är det extra viktigt att vi är uppmärksamma på de signaler barnen kan ge.
Dessutom arbetar man regelbundet med livskunskap ”Stegvis”.
Alla klasser har klassråd en gång i veckan med en dagordning.
Samtliga klasser i år 6-9 har AMOR-elever som träffar ansvarig AMOR-vuxen för respektive
arbetslag en gång i månaden. Inför sina träffar har eleverna ett förmöte med sina mentorer för att
diskutera läget i klassen ur ett elevperspektiv.
Verksamhetsnivå:
Mentorer informerar ny personal/studenter om skolans värdegrund och våra handlingsplaner.
På de allmänna utrymmena som ex. skolgård, korridorer, matsal och rasthall ska det finnas
personal närvarande för att skapa kontakt och öka tillgängligheten till vuxna. Rast- och
matvärdskapet är schemalagt och ingår i pedagogernas arbetsuppgifter.
12
8. Handlingsplan avseende att utreda och åtgärda diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling
Lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig
ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta
till rektorn. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna
kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att
förhindra kränkande behandling i framtiden.
Följande rutiner och tider gäller enligt Grundskoleförvaltningen:

Anmälan bör göras av personal till rektor senast nästa arbetsdag.

Anmälan bör göras av rektor till huvudman senast andra arbetsdagen efter mottagen
anmälan.

Utredning om omständigheterna startas och eventuella åtgärder för att förhindra
kränkande behandling i framtiden vidtas – utredningen bör vara klar inom fem
arbetsdagar.
Ytterligare förtydliganden samt blankett för anmälan hittar du på Komin.
Anmälningsskyldigheten gäller även trakasserier eller sexuella trakasserier enligt
diskrimineringslagen. Rektor ansvarar för att utredningen genomförs och beslut om skäliga
åtgärder för att förhindra kränkande behandling i framtiden är delegerat till rektor.
Rektorerna ansvarar för att arbetsgången vid diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling är väl känd i verksamheten och att verksamheten har de redskap som behövs för att
den följs. Återkommande diskussioner/information kring ärenden sker på arbetslagsträffar.
Rektorer ansvarar för att arbetsgången med åtgärder, dokumentation och uppföljning följs.
Ansvaret för arbetet med att upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling vilar ytterst på rektor.
Ytterligare åtgärder: Föranleder utredningen ytterligare åtgärder ska Handlingsplanen vid
incidenter följas (se bilaga 2).
9. Åtgärder vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Syftet med åtgärderna är att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska upphöra
omedelbart. Åtgärderna inkluderar även den som blivit utsatt. Ingen ska behöva känna sig utsatt
eller fastna i rollen som förövare.
I Lindeborgsskolans arbete med barn/elev som diskriminerat/trakasserat/kränkt arbetar man
med stöd från elevhälsan. Stödet kan riktas till individer eller grupper och syftet är att
åstadkomma långsiktiga lösningar. Det kan t.ex. vara
-
Samtalsstöd och medlingssamtal.
Konflikthantering.
13
-
Observationer i klassrum och på raster i syfte att i tidigt skede se negativa mönster.
Bekymringssamtal tillsammans med Individ och Familj.
För elev som blir föremål för insatser upprättar ansvarig mentor ett åtgärdsprogram. Stödet kan
också innebära att mentorn tillsammans med rektor inleder ett samarbeta med
Individ och Familj eller annan myndighet. Elevvårdande insatser kan innebära remiss till
Psykologteam Väster och/eller kontakt med Barn och Ungdomspsykiatrin.
I en akut situation av allvarligare karaktär, eller efter varaktiga allvarliga incidenter, skiljer man de
inblandade åt och garanterar arbetsro och säkerhet för den utsatte. Undervisningen ska fortgå.
Det kan innebära att rektor beslutar att den som utsätter ska under en begränsad tid ha
- enskild undervisning
- undervisning i annan klass
- hemundervisning
”I allra sista hand, när alla andra åtgärder prövats, kan rektor besluta att en elev flyttas från skolan
till en annan skola t.o.m. mot elevens eller vårdnadshavarens vilja. Detta måste dock motiveras av
att eleven kan få bättre stöd för att nå målen i en annan skola och för att garantera andra elevers
trygghet och arbetsro samt deras rätt till en god utbildning”
(Skollagen 5 kap. Trygghet och studiero 2010:800)
10. Handlingsplan avseende att utreda och åtgärda upprepad kränkande
behandling eller trakasserier.
Lindeborgsskolan använder sig av en modifierad Farstametod kring utredning och åtgärder vid
upprepad kränkande behandling eller trakasserier. Modifieringen innebär att vuxna från AMORteamet underrättar vårdnadshavarna i samband med att utredningen påbörjas samt vid
uppföljning.
1. Vid misstanke om upprepad kränkning eller trakasseri anmäls ärendet till vuxen AMORteamet.
2. Två vuxna påbörjar utredningen. En ansvarig och en medsittare.
3. Information samlas in från anmälaren.
4. Samtal med den utsatta.
5. Samtal med den/ de som utsätter.
6. Vårdnadshavare till samtliga elever kontaktas. Kontaktlärare och Rektor får information
via mail.
7. Uppföljning (efter 2veckor) med båda parter. Om upptäckt kränkning eller trakasseri
upphört avslutas ärendet. Vårdnadshavare till samtliga elever kontaktas även vid
uppföljning.
8. Om upptäckt upprepad kränkning eller trakasseri inte upphör följs ärendet upp med
ytterligare samtal. Löses det inte i samband med samtalet lämnas ärendet vidare till rektor
för fortsatt elevvårdsarbete.
14
11. Uppföljning och dokumentation av åtgärder
Alla insatser eller åtgärder måste dokumenteras genom minnesanteckningar, åtgärdsprogram,
elevvårdsmötesprotokoll etc. Åtgärderna måste vara tidsbegränsade och ska utvärderas
regelbundet. Syftet är att skolan skall ha kontroll på att diskrimineringen, trakasserierna och
kränkningarna upphört och att insatserna varit verksamma.
Utredning av upprepad kränkande behandling eller trakasserier dokumenteras på särskild
blankett.
Uppföljningen av andra ärenden som inte är diskriminering, trakasserier, kränkningar, sker
genom att mentorn har samtal med de inblandade. Vid dessa samtal förs minnesanteckningar.
Vid möten (ex elevvårdsmöten) förs mötesprotokoll. Den som ansvarar för åtgärder och
uppföljning bedömer om en utökad krets av personal behöver kännedom om ärendet. På så vis
ökas uppmärksamheten och risken för upprepning minimeras.
12. Medverkan och delaktighet i upprättandet av Likabehandlingsplanen
Lindeborgsskolan har olika råd för att säkerställa de demokratiska processerna i verksamheten.
Dessa råd är arbetslagen, AMOR-rådet, matrådet, biblioteksrådet, trivselrådet, centrala elevrådet,
arbetslagens elevråd, klassråd, föräldraråd samt skolråd. Vid terminsstart har varje klass
gemensamt med mentorer varit delaktiga i och medverkat i genomgång och utvärdering av
Likabehandlingsplanen.
13. Förankring av Likabehandlingsplanen
Planen ska presenteras för elever och vårdnadshavare vid terminsstart, för detta ansvarar
mentorerna. Planen läggs ut på skolans hemsida och på MaApps: lindeborg.skola.malmo.se
Information om förändringar sker, förutom genom arbetet i de olika råden, genom information
på föräldramöten, personalmöten etc.
14. Uppföljning, utvärdering och upprättandet av Likabehandlingsplanen
För att säkerställa dokumentets aktualitet skall det utvärderas och upprättas årligen. Underlag för
upprättandet av ny plan för läsåret 2016/2017 inhämtas enligt följande grupper:






arbetslagen, utvärderingen i juni 2016.
elevråden, under våren 2016.
föräldraråd, skolråd, under våren 2016.
elevhälsoteamet, utvärderingen i juni 2016.
AMOR-rådet, under våren 2016 samt arbetar med sammanställningen hösten 2016.
skolledningen, incidentrapporter och tillbud, inför utvärderingen i juni 2016.
15


Elever och lärare går igenom Likabehandlingsplanen och anger Riskområden i uppstarten
av höstterminen 2016.
Under hösten 2016 har vi värdegrundsdagar med fokus på värdegrund och
likabehandling. Ledningen ansvarar för att tiderna läggs in i skolans gemensamma
kalendarium.
16
Bilaga 1.
Allmänna trivselregler för eleverna på Lindeborgsskolan F-9
Skolans allmänna trivselregler är upprättade för allas trivsel samt för att skapa en bra
arbetsmiljö för elever och personal.
För att klara av ditt skolarbete på bästa sätt är det viktigt att du:




Är på rätt plats
Är i rätt tid
Har rätt saker med dig
Har ett trevligt uppförande
Tänk på att:
- Jackor, ytterkläder, mössor och kepsar förvaras på rätt plats.
- Mobiltelefoner och mediaspelare får inte vara synliga och användas under
lektionstid om undervisande lärare inte ger sin tillåtelse.
- Vara en god förebild.
- Röra dig tyst och lugnt inom skolan.
- För att nå ännu bättre studieresultat och en god hälsa får inte godis, chips, nötter,
glass, läsk och energidrycker förtäras eller förvaras inom skolans lokaler.
- Ta ansvar för skolans saker. Rätt sak på rätt plats.
- Vara rädd om din miljö – kasta allt skräp i papperskorgar. Ta ansvar för att det är
rent på skolan t ex genom att hjälpa till med städning av hemklassrum och
ansvarsområde.
- Jackor, ytterkläder, mössor och kepsar får inte tas med in i matsalen.
- Rökförbudet inbegriper även e-cigaretter.
- Rullskridskor, inlines, skateboard och liknade endast får användas utanför skolans
område.
Observera:
- Det är du som ansvarar för dina värdesaker, skolan har inga försäkringar som
täcker det du blir av med i skolan.
På F-5
-
Är vi utomhus på rasterna.
Går vi ”utehållet” när vi ska till Fritids eller ska gå hem.
-
Sker allt bollspel på grusplanen.
Är vi i rasthallen eller utomhus under rasterna, inte i bibliotekskorridoren.
På 6-9
17
Handlingsplan vid incidenter o dyl.
Bilaga 2.
Denna handläggningsgång ska följas då . . . .
- du ser eller råkar ut för att en elev bryter mot någon av våra
antagna regler,
- en elev svarar eller tilltalar dig på ett otrevligt sätt,
- eller ….
- vid misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling:
1. Samtal: berörd personal ansvarar och avgör i samtal med de inblandade om
situationen föranleder vidare utredning. Det kan räcka med att ansvarig personal
pratar med eleven/eleverna. Mentorn ska underrättas.
OBS! En kort minnesanteckning görs på föreskriven blankett.
2. Föräldrarna underrättas: det kan oftast behövas ett samtal hem och då ska detta
ske skyndsamt. Det är den som uppmärksammat situationen som är den som för
informationen vidare/kontaktar hemmet etc. om inte annat överenskommits med
elevens mentor.
Underrättas föräldrarna ska ansvarig personal föra minnesanteckningar över det
inträffade och den bedömning som gjorts. Originalet arkiveras i valvet. Kopia
lämnas till mentor.
3. Ytterligare åtgärder: Föranleder utredningen ytterligare
åtgärder ska följande arbetsgång gälla.
 Elevens föräldrar kallas till samtal med mentorn.
Om ytterligare åtgärd krävs . .

Eleven kallas till samtal med rektor och mentorn.
Elevens sociala IUP ses över/uppdateras.
Föräldrar informeras (mentors ansvar).
Om problemet kvarstår . . .

Föräldrar och elev kallas till Elevhälsomöte med mentor och rektor.
Mentor eller rektor ansvarar för kallelsen.
18
Bilaga 3.
Handlingsplan för ogiltig samt oroande frånvaro
1. Vid ogiltig/oroande frånvaro skall mentorn informera vårdnadshavare samma dag/skyndsamt.
2. Ansvarig mentor samtalar med eleven angående frånvaron.
3. Vid fortsatt ogiltig/oroande frånvaro kallar mentorn till ett möte med vårdnadshavare angående elevens
frånvaro. Här kan mentor koppla in elevhälsans resurser. Skolsköterska, kurator eller specialpedagog kan
kallas till detta möte med vårdnadshavaren, allt utifrån typen av frånvaro och känd problematik.
4. Vid fortsatt ogiltig/oroande frånvaro ska mentorn meddela ansvarig rektor om elevens frånvaro.
5. Rektor samtalar med eleven angående frånvaron.
6. Rektor avgör om ett åtgärdsprogram ska upprättas.
7. Om ingen förbättring sker kallar rektor vårdnadshavarna och elev till möte tillsammans med mentor.
Vårdnadshavarna informeras på detta möte om att en anmälan kommer att göras till socialtjänsten efter
första ogiltiga eller oroande frånvaro efter detta möte.
Vid anmälan från skolan är det viktigt att det framkommer vilken typ av oro skolan har för
eleven, såsom tidigare kunskap om eleven, insatser från skolans eller Elevhälsoteamets sida. Anmälan görs
till Stadsområde Väster, Individ och familjeomsorg. Kopia av åtgärdsprogrammet och IUP skall bifogas
anmälan till socialtjänsten.
8. Om det fortfarande inte skett någon förbättring av närvaron för eleven gör rektor en ansökan till chefen
för barn- och ungdomsverksamheten gällande ett eventuellt vitesföreläggande.
19
20