BKAB Årsred 99•P

Verksamheten
99
i n n e h å l l
Året som gått ___________________ 3
VDs kommentar ________________ 4
Produktion ____________________ 6
Miljökonsekvenser ______________ 8
Personal & Kompetens ___________9
25 år i sammandrag ____________ 10
Förvaltningsberättelse ___________ 12
Resultaträkning _______________ 13
Balansräkning ________________ 14
Finansieringsanalys ____________ 16
Noter ________________________ 17
Revisionsberättelse _____________ 21
Organisation __________________ 22
–2–
Mot sin vilja inledde Barsebäcks personal arbetet
med att tömma Barsebäck 1 på bränsle. Inte för att
urladdningen skiljer sig från vad man tidigare gjort
varje år inför ny revision. Skillnaden är bara att
den här gången är det för alltid!
Strax före midnatt tisdagen den 30
november visade effekttavlan för
Barsebäck 1 tre nollor. Barsebäck 1
försvann för alltid från det svenska
elnätet och regeringens energipolitik
hade genomförts. Samtidigt blev
Sverige ett importland av el.
Driften har alltid varit hotad av politiska beslut, men vi på Barsebäck trodde
inte att scenariot skulle bli verkligt. Samhällsekonomin, miljöfrågorna och jobben
inom industrin talade för oss.
Det politiska stoppet av Barsebäck 1
innebar en förlust av en månads produktion, vilket motsvarar cirka 0,5 miljarder
kilowattimmar. Dubbelt så mycket som
Sveriges vindkraftverk producerar under
ett år.
Produktionsmässigt var 1999 ett av
Barsebäcks sämsta år. Det berodde på det
politiska stoppet och den långa avställningstiden under sommaren då reparationer av härdstrilen i moderatortanklocken på båda reaktorerna genomfördes.
Revisionsavställningen för block 1
startade den 12 maj och beräknades ta en
månad. Avställningen förlängdes dock
med fyra månader på grund av skador i
moderatortanklocket. Revisionen av Barsebäck 2 var planerad att starta i augusti,
men Barsebäck 2 ställdes av redan i juni
för kontroll med anledning av skadorna
på Barsebäck 1. Samma typ av skador
konstaterades och återstarten sköts upp
drygt tre månader.
Barsebäck 2 återstartade torsdagen den
23 september och efter ytterligare ett
dygn var även Barsebäck 1 på nätet.
Säkerhetsmässigt var 1999 det bästa
året på nittiotalet och antalet rapporterade händelser till myndigheterna var lika
få som under kraftverkets bästa år. Utsläppen till luft och vatten är så små att de
i dagligt tal är helt försumbara.
Personalläget har trots oron för politiska beslut varit stabilt. Under 1999 har
19 personer slutat, vilket är ungefär dubbelt så många som normalt, men inte oroväckande. Inget anmärkningsvärt finns
att notera kring sjukfrånvaro eller rörlighet.
Energiuppgörelsen i februari 1997 mellan socialdemokraterna, vänsterpartiet
Året som gått
Nyckeltal
Produktion
(GWh netto)
Elförsäljning
(Mkr)
Resultat efter avskrivningar
(Mkr)
Anläggningsinvesteringar
(Mkr)
Produktionskostnad
(exkl produktionsskatter)
(öre/kWh)
Tidstillgänglighet
(%)
Antal anställda 31/12
varav kvinnor
Säkerhetsindex (ju lägre desto bättre)
Den förste juni bytte Barsebäck Kraft VD. Gert Lyngsjö
(till vänster) blev chef för affärsområde Produktion vid
Sydkraft i Malmö, medan Barsebäcks nye VD är Per
Lindell. Han har tidigare arbetat vid Barsebäck under
åren 1975 – 85 bland annat som driftchef.
TWh
1999
1998
6 123
1 198
– 77
229
8 332
1 615
242
312
19,2
62,1
430
74
0,6
14,9
85,7
426
75
1,4
Produktion
10
8
och centern ledde till en ny lag om kärnkraftens avveckling som antogs av riksdagen i december 1997. Den 5 februari 1998
beslöt regeringen att använda lagen mot
Barsebäck och begära att Reaktor 1 skulle stängas före den 1 juli 1998. Barsebäck
ansökte om rättsprövning i Regeringsrätten som sköt på verkställigheten i avvaktan på en juridisk prövning. Den 16 juni
1999 meddelade Regeringsrätten att man
ogillade Barsebäcks talan mot regeringens
avvecklingsbeslut. Samtidigt gav man
Barsebäck möjlighet att driva Reaktor 1
till och med den 30 november 1999.
Förtroendet är starkt, särskilt i närområdet. Det är en överväldigande majoritet på denna sida om Öresund som vill
driva Barsebäck vidare. 85 procent av skåningarna vill behålla Barsebäck. Stödet
har till och med ökat för Barsebäck 2 efter att Barsebäck 1 stängts. Detta gäller
även i Köpenhamn, även om en majoritet
av danskarna vill att Barsebäck stängs.
Det förefaller dock som att allt fler inser
att utsläppen av växthusgaser kommer att
öka dramatiskt om kärnkraften väljs bort.
6
4
2
0
1995
1996
1997
1998
1999
Produktionsmässigt var 1999 ett av Barsebäcks sämsta
år, endast 6,1 miljarder kilowattimmar levererades. Det
berodde på den långa avställningstiden under sommaren
då reparationer av härdstrilen i moderatortanklocket på
båda reaktorerna genomfördes samt att Barsebäck 1 var
stängd under december efter politiska beslut.
Starkt förtroende och stöd
för Barsebäck
Skåne
Köpenhamn
Förtroende
92%
68%
Driv Barsebäck
vidare
85%
39%
Olycksoro
(sällan eller aldrig)
88%
73%
Risken för en olycka
är liten eller obetydlig
92%
85%
85 procent av skåningarna vill behålla Barsebäck visar
en Temo-mätning våren 2000. I kommunerna kring
Barsebäck är det bara 12 procent av invånarna som
stöder regeringens beslut att stänga en av två reaktorer
i Barsebäck. SIFO-undersökningar på riksbasis visar
samma resultat för övriga svenskars inställning som
skåningarnas.
–3–
VDs kommentar
organiserat sätt. Det nya Barsebäck är i
mycket likt den gamla strukturen. 82 procent har fått sina förstahandsval tillgodosedda i den justerade organisationen. 9
procent sitt andraval.
Ingen kompetensflykt
När detta skrivs i maj år 2000 har Sveriges riksdag precis godkänt avtalet mellan
staten, Vattenfall och Sydkraft. Med de
regler som finns om parternas bekräftelse
av avtalen och den period om 30 dagar
som ska gå, så träder avtalen i kraft sommaren 2000.
Barsebäck Kraft AB blir då ett dotterbolag till Ringhals AB. Ett nära samarbete
har initierats av Ringhals ägare som till
74,2 procent är Vattenfall AB och till 25,8
procent är Sydkraft AB. Samarbetet har
redan påbörjats och löper bra inom såväl
tekniska som administrativa områden.
Samarbete kan till exempel bestå av att
personerna på Barsebäcks tekniska avdelning hjälper till i Ringhals och på så sätt
får ett bredare arbetsfält. Samma sak gäller
de personer som arbetar på vår serviceoch underhållsavdelning. Det ska bli
spännande att se vad samarbetet kan leda
till i framtiden.
Sedan den 1 maj har vi ändrat organisationen på Barsebäck med hänsyn till att
vi har ett block i drift och ett under avveckling. Även om de flesta behåller sina
tidigare huvuduppgifter är det viktigt
att överlämningen av ansvar sker på ett
Sedan avvecklingen av Barsebäck 1 den 30
november 1999 är personalproblemet i
Barsebäck inte övertalighet, utan risken är
att kompetent personal säger upp sig. Vi
försöker därför att utveckla våra medarbetare, t ex genom nya arbetsuppgifter, så att
de väljer att stanna kvar på företaget.
Under det halvår som gått sedan
november 1999 har 20 anställda slutat sin
anställning och ersatts av internt sökande.
De som slutat är ett representativt urval
av alla kategorier av medarbetare. Det
finns ingen tonvikt på specialiserad, teknisk personal. Många avvaktar för att se
vad som händer med Barsebäck 2 och vad
samarbetet med Ringhals kan komma att
innebära. Barsebäck är trots allt en bra
arbetsplats, för att inte tala om att vi har
en ren arbetsmiljö.
Det Barsebäck Kraft som hade två
reaktorer i drift sysselsatte som mest 440
anställda. I dag har vi gjort en ny målorganisation med 350 anställda. Det nya
Barsebäck har formats genom förslag från
medarbetarna och stor delaktighet i
arbetsgrupper. Vi kommer att lösa upp
kommande övertalighet med hjälp av
naturlig avgång, avgångspensionering och
omskolning av anställda.
Den rullande femåriga anställningsgaranti som infördes vid energiuppgörelsen 1997 stoppades vid årsskiftet. I juli
2000 finns alltså fyra och ett halvt års
garanterad anställning kvar för alla i
Barsebäck.
Vi kan konstatera att Barsebäck även i
fortsättningen tycks vara en attraktiv arbetsplats. Vi försöker att besätta alla viktiga jobb med intern rekrytering. I något
fall har vi sökt kompetens på den öppna
arbetsmarknaden. När vi i mars år 2000
sökte en ny medarbetare till vårt kemilab
hade vi 29 sökande.
Lugn och värdighet
Något som varit viktigt för både samhörighet och yrkesstolthet i Barsebäck är
naturligtvis att avvecklingen av Barsebäck
1 skedde med lugn och värdighet. Trots
en stark känsla av besvikelse, lyckades
vi professionellt att infria den rådande
energipolitiken.
Vi har skapat engagemang, delaktighet och motivation i organisationen. Vi
klarar driften av Barsebäck 2 under nya
förhållanden. Vi stängde Barsebäck 1
klockan 23.59 natten till den 1 december
1999, det vill säga på minuten när drifttillståndet gick ut. 1999 hade vi vårt bästa
–4–
säkerhetsindex någonsin och vi har minskat antalet rapportervärda omständigheter. Både ägare och myndigheter känner förtroende för oss, vi har en god relation till media, opinionen talar till vår fördel som aldrig förr. Vi har lärt oss mycket
om förändringsarbete – något som tidvis
kan vara mycket tungt men ändå inspirerande och utvecklande. Detta är vi
mycket stolta över i Barsebäck.
Framtid, forskning, förvaltning
I den nya organisationen finns den nya
avdelningen ”F” med cirka 20 medarbetare. F:et kan utläsas som framtid, förvaltning, företagsstrategi eller forskning och
utveckling. Vad det går ut på är att förvalta Barsebäck 1 samt utveckla strategier
för hur reaktorn ska kunna användas på
bästa möjliga sätt. Vi ser t ex över våra
möjligheter att flytta det knappt använda
bränslet i Barsebäck 1 till Barsebäck 2.
I dag är kontrollrummet i Barsebäck 1
alltid bemannat med två personer. Så
länge det finns radioaktivt material kvar
kommer reaktorerna att övervakas som
en nukleär anläggning. Någon rivning blir
det inte förrän tidigast år 2015, det står i
avtalet med staten.
Förändringarna vid Barsebäck har egentligen inga säkerhetsmässiga konsekvenser.
Den enda skillnaden är att det är dyrare att
ha ett block i drift, men de merkostnaderna får vi täckning för genom avtalet.
Ljusglimtar som talar för Barsebäck
Framtiden i Barsebäck innebär drift med
ett block. Ingen vet i skrivande stund hur
länge Barsebäck 2 får drivas vidare. Men
Sveriges näringsministers uttalande i mitten av maj 2000 betraktas i Barsebäck
som en ljusglimt i mörkret. Näringsministern sa nämligen att det inte verkar finnas
förutsättningar att stänga Barsebäck 2 den
1 juli år 2001. Samtidigt så säger en ny
EU-rapport att EU-länderna bör bygga ut
kärnkraften med cirka 100 reaktorer om
man ska nå de uppsatta målen vad beträffar att minska utsläppen av koldioxid.
Sedan Barsebäck 1 genom politiska
beslut stängdes den 30 november 1999
har Sverige hela vintern importerat stora
mängder kolkraft från Danmark. På fyra
månader efter stängningen motsvarade
importen från Danmark cirka en halv
miljon ton uppeldat stenkol, vilket gett
utsläpp av bland annat cirka en miljon ton
koldioxid.
Ett sämre bidrag till de pågående klimatförändringarna i FN:s regi är svårt att
tänka sig. Att minska utsläppen från trafiken är i sig värdefullt, men de kolkraftverk som ersätter svensk kärnkraft får
siffrorna från trafiken att blekna.
Ett aggregat i Barsebäck sparar in koldioxid motsvarande att alla Sveriges per-
sonbilar drar två deciliter mindre bensin
per mil. Hade Ringhals varit ett kolkraftverk i stället för ett kärnkraftverk hade
utsläppen från Ringhals överträffat hela
Sveriges vägtrafik.
För att stänga även Barsebäck 2 måste
ett politiskt villkor uppfyllas, nämligen att
bortfallet av el ska kompenseras med
förnybar energi och energibesparingar.
Det finns stor risk att ordet förnybart
härvid tappas bort. Allt talar för fossila
bränslen som alternativ.
I energiuppgörelsen anslås 9,1 miljarder kronor för att underlätta omställningen av energisystemet. Av de pengarna
avsattes 3,1 miljarder kronor till kortsiktiga åtgärder i syfte att återskapa eller
spara in de fyra terawattimmar el som en
reaktor i Barsebäck varje år producerar.
Men både i regeringens egen budgetproposition och i ett utlåtande från Statens Energimyndighet påpekar man att
målen inte kommer att nås. Hittills har
sparande och bidrag beviljats till drygt 1
TWh, enligt Energimyndigheten. Men det
verkliga utfallet är troligen betydligt
lägre. Fyra av sju biobränsleeldade kraftvärmeverk, som fått bidrag, har ännu inte
kommit igång och kanske inte byggs alls.
Vad gäller vindkraften så ökar den snabbt,
men enbart tack vare höga subventioner.
Däremot har bidragen till småskalig
vattenkraft stoppats helt. Anledningen är
att de gav liten effekt och stötte på stort
motstånd från miljörörelsen.
Juridik, förhandlingar rykten,
oro och förhoppningar…
präglade Barsebäck under 1999. Jag tillträdde som VD den 1 juni 1999 och den 16
juni kom Regeringsrättens besked, som
innebar att man godkände Regeringens
hantering av avvecklingen av Barsebäck 1.
Den skulle stängas den 30 november.
Vi och vår ägare Sydkraft gav oss ändå
inte, utan gjorde en ny anmälan till EUkommissionen den 28 augusti om att
Regeringsrätten inte inhämtat förhandsavgörande i EG-domstolen. Redan tidigare fanns en annan anmälan hos EU om att
regeringens beslut strider mot EU:s konkurrensregler.
Den 6 oktober lämnade vi en ny ansökan till Stockholms Tingsrätt där vi ville
att regeringens beslut inte skulle få verkställas förrän konkurrensärendet avgjorts
av EU-kommissionen. Sydkraft överklagade denna fråga i november ända upp till
Högsta Domstolen.
Samtidigt pågick förhandlingar mellan
staten, Vattenfall och Sydkraft. En uppgörelse blev klar den 30 november när så
gott som alla juridiska spår var uttömda.
Barsebäck 1 stängdes samma dag och
Sydkraft erhöll ersättningskraft från statens företag Vattenfall.
Avtalet, mellan staten, Vattenfall och
Sydkraft ger Sydkraft ersättning för merkostnaden för både Barsebäck 1 och Barsebäck 2, men förutsätter att Barsebäck 2
drivs vidare. I statens ersättningar ingår
de kostnader som uppstår vid singeldrift
av Barsebäck 2 och för avställnings- och
servicedrift av Barsebäck 1.
Barsebäck under ekonomisk press
1999 var inget normalt år och produktionskostnaden var för första gången i vår
historia över 20 öre per kilowattimme, inklusive produktionsskatt. Normalt producerar vi el till en total kostnad under 18
öre. Produktionskatten är en tung börda.
Vid årsskiftet 1999/2000 höjdes den från
2,2 öre till 2,7 öre per kilowattimme. Det
är bara Sverige inom EU som har en särskild produktionsskatt på kärnkraft. Skatten är rent fiskal, utan koppling till miljö,
och innebär att Barsebäck, med en reaktor, åderlåts på cirka 100 Mkr ett normalår. Att därefter komma och säga att verksamheten är olönsam är synnerligen
märkligt. Kärnkraften är åtminstone lönsam för staten. Från kärnkraften totalt är
statens intäkter från produktionsskatten
cirka två miljarder kronor per år.
Utan skatter och avgifter har Barsebäck förutsättningar att långsiktigt producera el till en total kostnad under 15 öre
per kilowattimme. Lägre produktionskostnader kan man bara visa i äldre vattenkraftverk. Skulle kolkraften bära sina
miljö- och hälsokostnader skulle de aldrig kunna konkurrera. Vindkraft kostar
minst dubbelt så mycket som el från Barsebäck. Men eftersom staten ger bidrag
till mer än halva kostnaden, så blir även
vindkraft utbyggd. Det är skattebetalarna
som betalar.
–5–
Stort engagemang för framtiden
Det finns många argument att driva Barsebäck 2 vidare: tekniska, miljömässiga,
ekonomiska – allting talar till vår fördel.
Men vi vet ju sedan tidigare att politiskt
sett kan precis vad som helst inträffa. Tills
vidare är jag positiv och ser fram emot en
fortsatt drift av Barsebäck 2 samt ett fördjupat samarbete inom Ringhals-familjen.
Alla våra kontakter med Ringhals har varit positiva och konstruktiva. Vi möter en
stor nyfikenhet från våra nya kollegor och
våra diskussioner handlar om hur vi kan
förstärka varandra.
Per Lindell
Drygt hundra representanter för massmedia möter Barsebäcks VD Per Lindell och Sydkrafts vice VD Leif Josefsson
den 30 november kl 13.00. Barsebäck 1 är ännu i full drift,
men innan dagen är slut har reaktorn stängt ner för alltid.
Produktion
Sommarens revision av turbiner och
generator säkerställer vinterhalvårets
elproduktion.
På grund av den politiska stängningen av
Barsebäck 1 den sista november och den
långa avställningen under sommaren blev
1999 ett av Barsebäcks sämsta produktionsår.
Anledningen till det ovanligt långa servicen var dels att det tog tid att utveckla
reparationsmetod för moderatortanklocken, dels att reparationerna gjordes på
undersidan av ett lock som ligger 14 meter ner i en vattenbassäng i reaktorhallen.
Årets revisioner har i övrigt genomförts som planerat med bra resultat. Bland
annat har ett nytt turbinregleringssystem
införts på Barsebäck 1, vilket gjordes på
Barsebäck 2 året innan. Nya brandskyddssystem, med släckutrustning och separation av elutrustning, gör också anläggningarna ännu säkrare mot brand. Utöver
Barsebäcks egen personal har cirka 1 100
entreprenörer varit engagerade under
sommaren.
Arbetet med en konstruktionsanalys
av Barsebäck avslutades under året och en
uppdaterad säkerhetsredovisning överlämnades till produktionsavdelningarna
efter fem års arbete. Arbetet har bedrivits
som ett samarbete mellan OKG, Barsebäck och ABB Atom. Underlaget är skickat
till Statens Kärnkraftinspektion (SKI) och
ska bilda stommen i vårt framtida arbete
med myndighetens föreskrifter.
Millennieskifte utan
driftstörningar
Det uppstod inga dataproblem på Barsebäck vid årsskiftet. Det berodde på att
systemen säkrades i god tid. I ett par
viktiga system, effektmätningen och
omformarna för likström/växelström, har
klockorna ställts tillbaka. De återställs
under år 2000.
Av de rapporter som kommit in om
händelser i världens 440 kärnkraftverk
har ingen klassats som av någon säkerhetsmässig betydelse och därför har heller ingen hamnat på den internationella
säkerhetsskalan, International Nuclear
Event Scale (INES).
Barsebäck 1
Nettoproduktion för Barsebäck 1 blev
2 641 GWh. Energitillgängligheten blev
–6–
därför under året endast 53 procent.
Orsaken till utfallet var den politiska
stängningen i november och en oplanerad
revisionsförlängning med 105 dygn på
grund av åtgärder mot upptäckta sprickor
i härdstrilens infästningar på moderatortanklocket. Revisionen pågick mellan den
12 maj – 23 september, totalt 134 dygn
mot normalt ca 30 dygn.
Därtill kommer en kraftbalansreglering som innebar ett produktionsbortfall motsvararande ca 4,5 fulleffektdygn.
Coastdown-drift innebar ett produktionsbortfall motsvarande ca 2 fulleffektdygn.
Verksamhetsåret blev det märkligaste
och mest omtumlande i Barsebäcks historia. Den 16 juni meddelade Regeringsrätten sin dom som innebar att man gav
regeringen rätt i frågan att stänga Barsebäck 1, Tidpunkten sattes till 30 november 1999.
Den 30 november klockan 23.59 var
samtliga styrstavar helt inkörda, och Barsebäck 1 stoppad för gott. Dessförinnan,
klockan 23.46 öppnades generatorbrytaren och blocket hade producerat sin sista
kWh.
Under året har det varit stort fokus på
personalfrågorna och den situation det
politiska trycket har skapat. Inom företaget har arbetet med inviduella kompetensutvecklingsplaner fortsatt. En bred
kompetenshöjning har skett både inom
skift- och dagtidspersonal. Vissa enskilda
kompetensområden kommer även fortsättningsvis att förstärkas.
Snabbstopp
Under uppgång efter revisionsavställning
den 26 september provades kylkedjans
kapacitet. På grund av läckage från en
ventil i kylsystemet som används när
reaktorn är avställd löstes ett automatiskt
reaktorsnabbstopp.
Händelser
Vid arbete i elbyggnaden den 10 maj
hakade man upp dörrar mellan två olika
rum. Om en brand hade inträffat hade det
funnits risk för spridning mellan de separerade elledningarna. Arbete pågick bland
annat med förberedelser för montage av
nya ställverk. Ansvarsbilden mellan de
olika projekten var oklar, vilket medförde
brister i kommunikationen. Bristerna kan
härledas till planeringen av arbetena.
Händelsen klassades till nivå 1 enligt INES.
I samband med snabbstoppet den 26
september konstaterades att vissa skalventiler inte hade stängt på order. Händelsen innebar en påverkan av djupförsvaret.
Reaktorinneslutningens uppgift är att
bland annat förhindra att luft- och/eller
vattenburen aktivitet sprids till omgivningen. Om isolering av reaktorinneslutningen löst ut hade skalventilerna inte
stängt, vilket inneburit en degradering av
inneslutningen som barriär. Händelsen
klassades till nivå 1 enligt INES.
I samband med återkommande kontroll av reaktortanken och dess interna
delar vid Oskarshamn 2 den 30 maj konstaterades sprickor i konsoler och upphängningar för härdstrilen på moderatortanklocket. Med anledning av detta utfördes motsvarande kontroll på Barsebäck 1
och 2. Även i Barsebäck konstaterades
sprickor.
Den 27 maj i samband med återkommande besiktning av reaktorinneslutningen upptäcktes en håltagning i mellanbjälklaget, och som inneburit en degradering av mellanbjälklaget. Händelsen klassades till nivå 1 enligt INES.
Långsiktig produktionskostnad
med olika energislag
Öre/
kWh
60
Prisspannet för
ny elproduktion
40
20
Kolkondens
Gaskombikondens
Kraftvärme
biobränsle
Vind
Vatten
Barsebäck
kärnkraft
0
NY ELPRODUKTION
Att producera el i nya anläggningar blir i flera fall mer
än dubbelt så dyrt som att producera kärnkraftel i
Barsebäck. Siffrorna inkluderar skatter och avgifter.
Barsebäck 2
För Barsebäck 2 blev nettoproduktionen
3 481 GWh. Energitillgängligheten blev
under året 70 procent. Orsaken till det
låga utfallet var en revisionsförlängning
med 77 dygn på grund av åtgärder mot
upptäckta sprickor i härdstrilens infästningar på moderatortanklocket.
Revisionen pågick mellan 10 juni – 23
september, totalt 105 dygn. Nedregleringen av kraftbalansskäl motsvarade ca 6
fulleffektdygn. Ingen coastdown-drift
förekom under året.
Den avreglerade elmarknaden ställde
större krav än vanligt på effektivisering av
verksamheten utan att ge avkall på säkerhet, kvalitet och tillgänglighet. Vi kom en
bra bit på väg, men här återstår ytterligare
arbete.
Året präglades av ett mycket stort
tryck på personalfrågor. För att skapa
optimism och framtidstro för personalen
analyserades de olika framtidsscenarierna
i arbetsgrupper inom företaget. Utomstående intressenter, myndigheter med
flera, visade sin uppskattning av vårt
arbetssätt och resultat.
Fokuseringen på planering i all vår
verksamhet har lett till betydande förbättringar av kvalitet, säkerhet och ekonomi.
Det långsiktiga arbetet med strålskyddsarbetet enligt ALARA (As Low As Reasonably Achievable) fortskrider positivt
enligt plan. Planering är ett viktigt ledord
även här. Årets dosutfall blev betydligt
bättre än måltalet, till stor del beroende
på planering av verksamheten i anläggningen för att undvika kollisioner mellan
skilda verksamheter, väntetider med mera.
Snabbstopp
Århundradets orkan den 5 december
orsakade reaktorsnabbstopp på grund av
bortfall av 400 kV-förbindelsen till yttre
ställverk. Reaktorn var i drift vid full
effekt. Bortfallet orsakades av överslag på
400 kV-ledningen pga saltbeläggning på
–7–
isolatorerna. I samband med orkanen
erhölls även en RO orsakad av öppnad
rökevakueringslucka på turbinhallstaket
och ett antal skador på byggnader.
Händelser
Under ett periodisk prov den 25 maj i
rensverkssystemet för havsvatten, stängdes av misstag åtta intagsluckor för havsvatten till hjälpkylsystemen. Händelsen
klassades till nivå 2 enligt INES.
Vidare utfördes arbeten på moderatortanklocket med samma skadebild som för
Barsebäck 1.
Miljökonsekvenser
Miljöbelastning
Årliga utsläpp i ton
Barsebäck Kraft
Kolkraftverk
C02
SO2
NOX
3 500
–
3
6 800 000
3 600
3 600
Naturgas i kraftvärme
3 500 000
–
3 100
Naturgas i kombicykel
2 700 000
–
1 500
Biobränsle kraftvärme
190 000
2 100
11 800
Biobränsle kondens
130 000
1 500
7 300
Tabellen visar de årliga utsläppen om motsvarande mängd
el som Barsebäck producerar (8 TWh) hade producerats
i moderna kraftverk eldade med olika bränsleslag.
(Källor: Naturvårdsverket, rapport 4526/NUTEK,
B 1996:4, Statens energiverk, Biobränslekommissionen
samt SCB, Statens energiverk/SOU 1992:90.)
Den svenska regeringen har stängt en av
två reaktorer i Barsebäck. En åtgärd som
leder till ökade utsläpp av växthusgaser,
då ersättningskraften i första hand kommer från kolkraftverk under lång tid framöver. För varje terawattimme (TWh) el
som produceras i ett kärnkraftverk istället för i ett kolkraftverk undviks utsläpp
av nära en miljon ton koldioxid. Stängningen av Barsebäck 1 ökar CO2-utsläppen med ca 3,5 miljoner ton årligen! Det
mer än fördubblar Sveriges bidrag till de
globala CO2-utsläppen från elproduktion.
Utsläpp av växthusgaser är ett globalt
problem då de inte känner några nationsgränser. I andra länder är det erkänt att
kärnkraft är nödvändig för att uppfylla
klimatmålen fastställa på FN:s klimatkonferens 1997. Så har till exempel det amerikanska energidepartementet begärt anslag för att förlänga livslängden på kärnkraftverken i USA. Spaniens miljöminister har som ett svar på klimatkonferenserna meddelat att landets nio reaktorer
kommer att öka sin elproduktion och att
deras livslängd kommer att förlängas. Det
är ett sätt för Spanien att minska sina utsläpp av växthusgaser.
Vi är övertygade om att förnybara
energikällor kommer att bli kommersiellt
konkurrenskraftiga – i framtiden. Men
ska vi uppnå klimatmålen bör vi använda kärnkraftselen så länge den är
kommersiellt konkurrenskraftig och andra ekologiskt hållbara system saknas.
Sverige
1997
1998
Danmark
1999
1997
1998
1999
Elproduktion (TWh)
144
154
151
42
39
37
Koldioxid (kiloton)
2 000 2 000
2 000
35 000
29 000
25 000
Svaveldioxid (ton)
2 000 2 000
2 000
71 000
55 000
38 000
Kväveoxider (ton)
3 000 3 000
3 000
69 000
66 000
55 000
Det är en markant skillnad i utsläpp mellan dansk och
svensk elproduktion. I Europa är det bara Polen som har
större utsläpp per producerad kWh än Danmark. De
danska siffrorna inkluderar i viss mån värmeproduktion, då man inte särredovisar elproduktionen. (Källor:
Svenska Kraftverksföreningen resp Elkraft och Eltra.)
Hälso- och miljöeffekter
i form av externkostnader
Skälet för omställningen av Sveriges
energisystem är att det ska bli mera ”ekologiskt uthålligt”. I vår skrivelse till Regeringsrätten 1998 framförde vi att det är en
brist att en så genomgripande systemförändring, som att stänga kärnkraftverk,
inte blivit föremål för en miljökonsekvensanalys, dvs vilka energislag kommer
att ersätta och vad får det för påverkan på
hälsan och miljön.
Beräkning av externkostnader är en
vidareutveckling av livscykelanalyser och
utgår från de skador som identifieras, som
utsläpp, markexploatering, hälsa, dödsfall
etc. Slutligen sätts ett penningvärde på
skadorna. Externkostnadsberäkningarna
går längre än livscykelanalyser bl a genom
att också inkludera och värdera olycksrisker. Analysen redovisas i öre/kWh, vilket
underlättar en direkt och total jämförelse
mellan energislag.
EU-kommissionen initierade 1991 projektet ExternE, för mer rättvisande miljökonsekvensanalyser mellan de bästa framtida energisystemen.
Det stora problemet i beräkningarna är
kostnaden för växthuseffekten. I ExternE
har dessa kostnader uppskattats utifrån
scenarier framtagna av IPCC (The International Panel on Climate Change).
Externkostnaden för CO2 blir 160 – 400
kr/ton.
De externa kostnaderna för fossila
–8–
bränslen har två helt dominerande komponenter: växthuseffekten och hälsoskador pga luftföroreningar.
Naturgas i moderna kraftverk ger små
hälsoeffekter, växthuseffekten dominerar.
För biobränsle dominerar hälsokostnaderna.
För kärnkraft domineras externkostnaderna av de globala effekterna från kol14 samt lokala och regionala effekter av
radon från urangruvor. De gruvor Barsebäck handlar med är miljögranskade och
godkända.
De beräkningar som gjorts med hänsyn till externkostnader visar att kostnaden för att stänga en reaktor i Barsebäck,
ur hälso- och miljösynpunkt, är cirka 1,5
miljarder kronor per år.
Barsebäcks restprodukter
Sedan starten 1975 har Barsebäck producerat drygt 180 TWh el, som jämförelse
var elanvändningen 1999 för hela Sverige
142 TWh. För detta har vi använt 682 ton
uran. Skulle motsvarande el producerats
med stenkol så hade det behövts minst 75
miljoner ton.
Även bortsett från utsläppen så är det
en viss skillnad på att transportera och
i övrigt hantera 682 ton jämfört med
75 000 000 ton.
Kärnkraftens radioaktiva restprodukter delas in i låg-, medel- och högaktivt
avfall.
Lågaktivt avfall är t ex overaller, trasor
samt verktyg och behandlas som radioaktivt avfall, men kan hanteras utan strålskärmning. Oftast är det praktiskt taget
ingen strålning alls från materialet. Avfallet uppdelas i brännbart, deponerbart
samt metallskrot för återvinning.
Medelaktivt avfall är t ex filtermassor
som används vid rening av reaktorvatten,
utbytta ventiler eller andra komponenter
som är radioaktiva. Filtermassorna gjuts
in i bitumen, ett asfaltliknande material.
Avfallet slutförvaras av SFR (Slutförvar
För Radioaktivt driftavfall) i Forsmark.
1999 uppgick dessa två typer av avfall
till 459 ton.
Högaktivt avfall utgörs till största delen av använt bränsle från reaktorerna.
Det använda bränslet förvaras först i
kraftverkets bränslebassänger i cirka ett
år. Därefter förs det i strålskärmade transportbehållare till mellanlagring i CLAB
(Centralt mellanlager för använt kärnbränsle) i Oskarshamn. Under 1999 transporterades 52,7 ton bränsle inklusive
komponenter till CLAB.
Könsfördelning
Antal
personer
Personal & Kompetens
Kvinna
Man
100
80
60
40
Totalt är ca 17 procent av medarbetarna kvinnor. De
arbetar huvudsakligen inom administration och ekonomi.
Av företagets 74 kvinnor finns 18 inom olika ingenjörsbefattningar. Två kvinnor är enhetschefer.
20
0
Staber
Produktion 1
Produktion 2
Teknik
Service
Administration
Det politiska avvecklingshotet och pågående förhandlingar mellan staten och
Barsebäcks ägare har inneburit att behovet av att upprätthålla engagemang och
motivation har varit en av de viktigaste
uppgifterna inom Barsebäck. Med olika
former av åtgärder har vi försökt att underlätta den påfrestning på personalen
som det aktuella avvecklingshotet skapar.
Principen öppen, aktiv och snabb informationsspridning har varit en grundpelare. Information har lämnats såväl
skriftligt som muntligt. En nära dialog
med chefer, medarbetare och fackliga företrädare har varit avgörande för att fånga
behov och möta upp med olika typer av
åtgärder i syfte att skapa trygghet.
De viktigaste motivationsskapande
åtgärderna under hösten 1999 har varit
genomförandet av projekten ”Framtidsfabriken”, ”1 december” samt ”Nya Fabriken”. För att ha en god krismedvetenhet
i organisationen och för att ge individuellt
stöd till medarbetare och chefer har programmet ”Stöd i förändring” genomförts.
Tillsynsmyndigheterna SKI och SSI
har kontinuerligt under året hållits informerade om personalläget via månadsrapporter samt via möten.
Sammanfattningsvis kan konstateras
att arbetsklimatet i organisationen varit
förhållandevis gott och stabilt under året.
En arbetsklimatenkät som genomfördes
i november med mycket positivt utfall
bekräftade detta.
Nyrekrytering av personal har följt
normala rutiner och befattningarna har
kunnat besättas med kvalificerad personal enligt uppställda kompetenskrav.
Den interna rörligheten, dvs personer
som bytt arbete mellan avdelningarna, är
i stort sett oförändrad jämfört med föregående år.
Sjukfrånvaron har under året varit 2,8
procent, vilket ligger högre än måltalet på
2,0 procent, och beror främst på att andelen långtidssjuka ökat. Medelvärdet av
antalet sjukfrånvarotimmar är 52,9 per
medarbetare, en ökning från 38,3 för
1998.
Medelvärdet övertidstimmar är 42,2
per medarbetare, vilket innebär att övertidsmålet på 50 timmar har innehållits.
Delaktighet och kommunikation har varit
ledstjärnor för att anpassa Barsebäck till de
politiska besluten. Medarbetarnas förslag har
bland annat presenterats på föredrag och
skärmutställningar.
Utbildning
Grundskola
eller likvärdigt
8%
Högre
utbildning
34 %
Gymnasie eller
liknande, inklusive
gymnasieingenjör
58 %
Barsebäcks personal har en relativt god skolutbildning.
Åldersfördelning
30 – 39
28 %
Normal personalomsättning
Arbetsmiljö
Den rullande femåriga anställningsgarantin som infördes under 1997 har omvandlats till en fast period med slut den siste
december 2004.
Antalet tillsvidareanställda var vid årsskiftet 430, en ökning med fyra personer
sedan 1998. Under året lämnade 19 medarbetare sin anställning vid BKAB för annan arbetsgivare. Flera av dessa tillhörde
avdelningarna Teknik, Produktion 2 samt
Administration. Avgångssamtal har förts
med samtliga och några lyfter fram energiöverenskommelsen som bidragande skäl.
Antalet är högre jämfört med föregående
år. Tre medarbetare har lämnat BKAB pga
pension.
Totalt under året har rapporterats 25
arbetsskador, 1 färdskada och 11 tillbud.
Av totalt 37 arbetsskador och tillbud är
28 rapporterade vid revisionsarbete. 18
arbetsskador har drabbat entreprenörer i
huvudsak under revisionstid, 10 av dessa
har lett till läkarvård.
–9–
40 – 49
29 %
20 – 29
11 %
> 60 4 %
50 – 59
28 %
1999 var medelåldern för hela Barsebäck 45 år, vilket
är ett år mer jämfört med 1998. Medelåldern för kvinnorna var 44 år och för männen 45,5 år.
25 år i sammandrag
25 ÅR I SAMMANDRAG
Produktion
1975
1976
1977
1978
1979
1980
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
per block: B1
(GWh netto)
1540
3545
2700
3908
2250
3551
4133
3957
3988
4161
4099
4372
4556
per block: B2
(GWh netto)
–
–
2625
3836
3929
3377
3803
4606
3719
4021
4306
4129
4448
Totalt
(GWh netto)
1540
3545
5325
7744
6179
6928
7936
8563
7707
8182
8405
8501
9004
Elförsäljning
(Mkr)
128
331
464
757
788
973
977
939
1035
859
979
1070
1186
Resultat efter avskrivningar
(Mkr)
37
110
189
387
336
309
386
262
340
83
139
149
198
Anläggningsinvesteringar
(Mkr)
697
310
222
44
21
40
39
78
62
108
117
70
53
(öre/kWh)
5,7
6,3
4,7
4,8
7,3
9,6
7,5
7,9
9,1
9,5
10
11,5
11,6
Tidstillgänglighet
(%)
63,2
80,6
77,8
82,2
66,9
72,2
87,3
91,2
86,2
89,6
95,6
88,5
92,9
Energitillgänglighet
(%)
54,5
70,1
71,6
78,3
62,3
69,6
79,9
89,5
83,7
86,8
92,5
87,3
91
98
858
1022
976
1026
1303
1467
831
2210
1970
1055
2316
1525
(mSv)
0,0000
0,0004
0,0006
0,0011
0,0004
0,0009
0,0006
0,0012
0,0005
0,0005
0,0006
0,0009
0,0003
(ton uran)
0
0
11,8
45,9
31,2
30,4
44,4
20,4
45,7
45,1
14,3
41,8
30
Förbrukat bränsle inkl element/komponenter
(ton)
0
0
20,5
79,4
54
52,7
76,9
35,3
80
78,8
25,4
73,2
52,7
Låg- och medelaktiva restprodukter
(ton)
0
68
145
133
309
614
219
196
160
122
102
105
91
20
27
34
26
49
51
68
50
55
53
43
59
57
Produktionskostnad1
Kollektivdos: Millimansievert till personal
Utsläpp i millisievert till omgivningen2
Antal anställda 3 31/12
varav kvinnor
Antal olycksfall3
Förbrukat bränsle
Säkerhetsindex4
Antal RO
1) I löpande penningvärde beräknat på resultatet efter avskrivningar, exkl Cogema (1975 och 1976 extra höga avskrivningar).
2) Till luft och vatten. Till utsläppet ska läggas ett beräknat värde av Kol 14 som för två block i drift är 0,0006 mSv per år.
– 10 –
Tidstillgänglighet
%
Barsebäck 1
Barsebäck 2
100
80
60
40
20
0
75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99
Barsebäcksverkets tidstillgänglighet har i snitt varit
drygt 82 procent under den tid då båda reaktorerna varit
drift, dvs 23 år. Det är fyra händelser som försämrar
statistiken för Barsebäck – ett generatorhaveri 1979 på
Barsebäck 1, ombyggnad av nödkylsystem 1992 på
båda blocken, korrosion i reaktorinneslutningens tätplåt
1993 på Barsebäck 2, årets reparation av härdstrilen
på moderatortanklocket på både Barsebäck 1 och 2
samt det politiska stoppet av Barsebäck 1.
Säkerhetsindex
Barsebäck 1
Säkerhet
Barsebäck 2
4
2
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
Totalt
4393
4328
4310
4497
2867
3117
4370
3938
4142
3731
4322
2641
93 416
4393
4206
4210
4614
2643
2859
3745
3751
3772
3901
4010
3482
88 385
8786
8534
8520
9111
5510
5976
8115
7689
7914
7632
8332
6123
181 801
1131
1086
1164
1345
963
1198
1629
1534
1564
1518
1615
1198
26 431
183
123
158
310
80
210
484
374
295
197
242
– 77
5 504
0
1995
1996
1997
1998
1999
1999 var överlägset det bästa året för säkerhetsindex
sedan det infördes 1991. Då indexet baseras på typ av
fel och reparationstid innebär det att ju närmare noll på
skalan ju bättre värde.
Rapportervärda omständigheter
Barsebäck 1
RO
Barsebäck 2
48
33
59
56
64
199
96
145
167
229
312
229
11,2
11,4
12
12,1
18,2
17,1
14,4
15,4
16,6
16,0
14,9
19,2
92,8
92,8
92,5
93,4
62,6
62,4
82,8
79,7
78,3
76,3
85,7
62,1
91,6
91,6
91,7
92,4
61,8
62,5
78,4
74,3
76,2
73,7
80,5
59,0
3 498
40
20
0
1995
1930
1826
1416
1483
2407
6223
2256
3032
4500
3700
3340
2 466
51 236
0,0008
0,0018
0,0003
0,0009
0,0011
0,0002
0,0001
0,0002
0,0003
0,0001
0,0001
0,0001
0,0140
349
377
377
387
386
360
384
395
411
421
426
430
48
59
63
68
67
58
60
70
66
66
75
74
19
24
14
39
21
20
26
18
23
26
230
1996
1997
1998
1999
Antalet rapporterade händelser (RO) var 45, vilket är
det lägsta sedan 1985.
Öre/KWh
löpande
penningvärde
(exkl skatter)
Produktionskostnader
21
18
15
32,9
31,2
27,2
29,3
29,7
11
24,6
28,9
30,3
30,2
21,7
24,3
682
57
54
47,1
50,9
51,5
19,8
42,2
50,3
52,7
52,7
37,8
42,2
1 187,1
411
192
225
157
280
305
183
291
248
475
421
459
5 911
7,4
8
3,4
2,8
1,6
1,1
2,2
1,4
0,6
70
86
90
108
67
59
66
55
45
12
9
6
3
0
1995
57
72
63
3) Uppgifterna är inte jämförbara längre tillbaka i tiden.
4) Infördes 1991.
– 11 –
1 430
1996
1997
1998
1999
1999 blev produktionskostnaden den högsta hittills i
Barsebäcks historia: 19,2 öre per kWh (exkl skatter).
Långsiktigt beräknas produktionskostnaden per kWh
vara cirka 15 öre.
Förvaltningsberättelse
Produktionsbortfall på grund av kraftbalansreglering uppgick till 158 (255) GWh
brutto.
Bolagets verksamhet
Bolaget äger och driver kärnkraftverket i Barsebäck. Av den producerade
elenergin har 100 (100) % sålts till Sydkraft AB.
Väsentliga händelser under året
Revisionsavställningen för block 1 i mitten av maj beräknades ta en månad. På
grund av reparation av sprickor i konsoler och stag som stöder rör i härdstrilsystemet på reaktortanklocket förlängdes avställningen med fyra månader.
Revisionsavställningen för block 2 var planerad att starta i augusti men ställdes
av redan i juni för kontroll med anledning av skadebilden på Barsebäck 1. Samma
skadetyp konstaterades och återstarten sköts upp drygt tre månader.
Energipolitiken
Med stöd av lagen om kärnkraftens avveckling beslöt Regeringen 1998-02-05
att dra in drifttillståndet för Barsebäck 1 fr o m utgången av juni månad 1998.
En ansökan om rättsprövning av Regeringens beslut inlämnades av Barsebäck
Kraft AB till Regeringsrätten 1998-02-24. Regeringsrätten beslöt 1998-05-14
att meddela inhibition, dvs att beslutet icke får verkställas före dom har fallit i
rättsprövningen. Den 16 juni 1999 offentliggjordes Regeringsrättens dom, som
innebar att Regeringens beslut om stängning av Barsebäck 1 skulle stå fast.
Enligt Regeringsrättens dom skulle Barsebäck 1 stängas den 30 november 1999.
Under hösten 1999 prövade Sydkraft alla möjligheter att förhindra att den förtida stängningen av Barsebäck 1 blev verklighet. Sydkraft anmälde bland annat
Regeringsrättens beslut till EU-kommissionen, då rätten inte inhämtat förhandsavgörande i EG-domstolen. Vidare ansökte Sydkraft om inhibition medan
konkurrensärendet behandlades i EU-kommissionen och begärde resning av
Regeringsrättens dom i barsebäcksmålet den 16 juni. Inhibitionsansökan avslogs
i Stockholms tingsrätt och överklagades i både Svea hovrätt och Högsta domstolen. Dessutom avslog Regeringsrätten ansökan om resning av domen. Den
30 november offentliggjordes uppgörelsen mellan Sydkraft, Staten och Vattenfall.
I samband med att detta avtal träder i kraft, vilket bland annat förutsätter
Regeringens/Riksdagens och Konkurrensverkets godkännande, kommer samtliga
rättsliga åtgärder att återkallas. Vid midnatt den 30 november 1999 kopplades
Barsebäck 1 bort från nätet.
Sedan återstarten hade Barsebäck 1 lugn drift fram till det definitiva stoppet den
30 november. Barsebäck 2 hade lugn drift resten av året med undantag av ett
kort stopp på grund av överslag i ställverket vid stormen i början av december.
Personal
För att motivera personalen att stanna kvar har bolaget tidigare beslutat om en
rullande femårig anställningsgaranti. Rullningen av garantin upphörde den 31
december 1999 och gäller därmed t o m 2004-12-31. Under hösten 1999
arbetade grupper av personalen med olika frågor som behövde klarställas inför
de olika scenarier som skulle kunna uppstå i framtiden. Efter den 30 november
fortsatte arbetena inom bl a områdena Organisation, Styrning, Kompetens och
Teknik, vilka år 2000 ska resultera i förslag till företagets fortsatta utveckling.
Personalen har också erbjudits personlig karriär- och livsplanering. Ett stort antal
seminarier har arrangerats. Särskilt stöd för chefer har införts. Personal och ledning har genomfört en dialog vid ett flertal stormöten.
Personalomsättningen har fördubblats under 1999 från cirka 3 procent till cirka
6 procent (24 personer).
Utveckling de fem senaste åren
Uppgörelsen mellan Sydkraft, Staten och Vattenfall
1995
Effekten för Barsebäck Kraft AB med anledning av uppgörelsen blir följande:
Ett ramavtal har tecknats mellan ovanstående parter. Avtalet omfattar både Barsebäck 1 och 2. Enligt detta avtal bildas en ny koncern med Ringhals AB som
moderbolag och Barsebäck Kraft AB som helägt dotterbolag. Ägare till Ringhals
AB blir Vattenfall till 74,2 procent och Sydkraft till 25,8 procent. Sydsvenska
Värmekraft AB, helägt dotterbolag till Sydkraft AB, äger anläggningarna Barsebäck
1 och 2 och blir innehavare av samtliga tillstånd enligt kärntekniklagen för dessa
reaktorer.
Barsebäck Kraft AB erhåller nyttjanderätt avseende produktion av elkraft i reaktor
Barsebäck 2 inklusive rätten till den kraft som produceras där. Sydkraft kompenseras för den förtida stängningen av Barsebäck 1 genom ersättning i form av
kraftproduktion till motsvarande produktionskostnader och miljöpåverkan från
Ringhals AB. Staten betalar till Barsebäck Kraft AB 2,6 miljarder kronor som
kompensation för förlusten av framtida kassaflöden till följd av stängning av
Barsebäck 1. I statens kostnader ingår också merkostnader som uppstår vid s k
singeldrift av Barsebäck 2 och för avställnings- och servicedrift av Barsebäck 1.
Denna kompensation erläggs årligen med ett inledande belopp på knappt 400 Mkr,
vilket årligen reduceras till cirka 240 Mkr sista året. Nuvärdesberäknat utgör dessa
ersättningar cirka 3,3 miljarder kronor.
För avtalets giltighet krävs bl a följande villkor: att Regeringen/Riksdagen godkänner de avtal i vilka Staten är part samt att Konkurrensverket godkänner uppgörelsen. Under tiden gäller interimsavtal mellan parterna.
Uppgörelsen har till ingen del tagits med i redovisningen. Vid tillträdesdagen,
30 dagar efter bland annat Regeringens/Riksdagens godkännande, kommer effekterna av avtalet att hanteras per den 1 januari 2000.
Produktion
Produktionsvärden
Block 1
1999
1998
Block 2
1999
1998
Summa
1999
1998
1996
1997
1998
1999
Produktion (GWh netto)
7 689
7 914
7 632
8 332
6 123
Energiomsättning (Mkr)
1 534
1 564
1 518
1 615
1 198
Rörelseresultat (Mkr)
374
295
197
242
– 77
Investeringar i anläggn (Mkr)
145
167
229
312
229
Medelantal anställda
390
403
416
424
428
Forskning och utveckling
Kostnaderna för forskning och utveckling inom företaget uppgick 1999 till 13
Mkr. Kostnaderna har använts för forskning och utveckling för ökad tillgänglighet
och säkerhet. Till detta kommer avgifter, 12 Mkr, som erlagts till Statens Kärnkraftsinspektions och Statens Strålskyddsinstituts forskningsprogram.
Miljöredovisning
Barsebäck Kraft AB driver två tillståndspliktiga anläggningar enligt miljöbalken,
kärnkraftverk och vätgasfabrik. Miljöpåverkan är liten och utsläppen till luft och
vatten var år 1999 endast 0,1 procent av tillåtna värden.
Förslag till vinstdisposition
Styrelsen föreslår att till bolagsstämmans förfogande stående medel utgörande:
– balanserad vinst
– årets nettovinst
816 309:43
10 586:14
Summa kronor:
826 895:57
disponeras på följande sätt:
Produktion
(GWh netto)
2 641
Tidutnyttjningsfaktor (%)
53,8
Energiutnyttjningsfaktor (%)
50,9
4 322
3 482
4 010
6 123
8 332
87,2
70,3
84,1
62,1
85,7
83,6
67,0
77,4
59,0
80,5
– till balanserad vinst avsättes
826 895:57
Summa kronor:
826 895:57
– 12 –
Resultaträkning
Kkr
Nettoomsättning
Aktiverat arbete för egen räkning
Övriga rörelseintäkter
Not
1999
1998
1, 21
1 327 379
13 181
77
1 753 245
13 221
0
1 340 637
1 766 466
– 1 234 381
– 182 861
– 1 360 910
– 163 274
– 1 417 242
– 1 524 184
– 76 605
242 282
3 493
– 34 758
4 083
– 32 375
– 107 870
213 990
108 270
– 389
– 40 219
– 50 521
11
123 250
Summa rörelseintäkter
Ordinarie rörelsekostnader
Avskrivningar enligt plan
2, 3, 4, 5, 21
9
Summa rörelsekostnader
RÖRELSERESULTAT
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
7
7
Resultat efter finansiella poster
Bokslutsdispositioner
Skatt
8
ÅRETS RESULTAT
– 13 –
Balansräkning
Kkr
Not
1999-12-31
1998-12-31
9
9
9
9
18 236
93 214
1 271 570
35 450
18 271
113 308
1 202 016
38 910
10
482
38 659
482
45 090
1 457 611
1 418 077
11
829 230
775 517
12
2 860
154 747
126 661
42 277
10 303
3 361
264 509
221 207
17 541
20 698
Summa omsättningstillgångar
1 166 078
1 302 833
SUMMA TILLGÅNGAR
2 623 689
2 720 910
Byggnader
Mark
2 835 844
160 542
2 835 844
160 542
Summa
2 996 386
2 996 386
3 589 977
3 649 200
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar
Mark och övrig fast egendom
Byggnader
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Inventarier, verktyg och installationer
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier i intresseföretag
Fordringar hos intresseföretag
Summa anläggningstillgångar
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Varulager
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Fordringar hos koncernföretag
Fordringar hos intresseföretag
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
TAXERINGSVÄRDE
Avsatta medel för framtida
hantering av högaktivt kärnbränsleavfall
13
– 14 –
Kkr
Not
1999-12-31
1998-12-31
40 000
8 000
40 000
8 000
817
11
29 567
123 250
48 828
200 817
278 557
0
814 503
278 557
79 014
843 759
1 093 060
1 201 330
2 964
3 084
1 130 048
788 830
80 106
16 598
10 783
13 384
227 918
95 860
23 180
28 797
47 607
331 405
Summa skulder
1 478 837
1 315 679
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
2 623 689
2 720 910
11 375
19 559
845 000
254 000
845 000
254 000
1 099 000
1 099 000
EGET KAPITAL OCH SKULDER
EGET KAPITAL
14
Bundet eget kapital
Aktiekapital (400 000 stamaktier á nom 100 kr)
Reservfond
Fritt eget kapital
Balanserad vinst
Årets resultat
Summa eget kapital
OBESKATTADE RESERVER
Periodiseringsfond
Skatteutjämningsreserv K
Ackumulerade avskrivningar utöver plan
15
15
Summa obeskattade reserver
AVSÄTTNINGAR
Reservering för framtida hantering av
låg- och medelaktivt avfall
16
SKULDER
17
Räntebärande skulder
Skuld till koncernföretag
Icke räntebärande skulder
Leverantörsskulder
Skulder till koncernföretag
Skulder till intresseföretag
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
18
POSTER INOM LINJEN
ANSVARSFÖRBINDELSER
19
STÄLLDA SÄKERHETER
Fastighetsinteckningar till förmån för Sydkraft AB
Företagsinteckningar till förmån för Sydkraft AB
Summa
– 15 –
Kassaflödesanalys
Den 30 november var demonstranterna delade
i två läger: På den ena sidan vägen stod danska
Reell Energioplysning, Miljövänner för kärnkraft
och Fria Moderata Studentförbundet. På andra
sidan hade Greenpeace parkerat en kärra med
vindsnurra på taket.
Kkr
Not
1999
1998
20
– 93 176
– 18 798
182 861
230 653
– 49 542
163 274
70 887
344 385
208 877
– 53 713
– 192 874
– 32 789
19 803
– 81 341
33 177
250 058
Investeringar i anläggningar
Långfristiga fordringar
– 228 826
6 431
– 311 845
66 847
Kassaflöde efter investeringar
– 189 218
– 5 060
346 018
– 4 800
– 152 000
111 540
– 16 600
– 100 000
Resultat efter finansnetto
Betald skatt
Återläggning avskrivningar
Kassaflöde före förändring i rörelsekapital
FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL
Förändringar av rörelsefordringar
Förändring av varulager
Förändring av rörelseskulder
20
Kassaflöde från rörelsen
INVESTERINGSVERKSAMHET
FINANSIERINGSVERKSAMHET
Nya lån
Amorteringar
Utdelning
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL
0
0
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT
0
0
1 130 048
788 830
NETTOLÅNESKULD
– 16 –
Noter
Sociala kostnader
ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR
Uppgift om moderbolag
Företaget, som äger och driver kärnkraftverket i Barsebäck, är ett helägt dotterbolag till Sydsvenska Värmekraft AB, 556132-6371, som i sin tur är ett helägt
dotterbolag till Sydkraft AB, 556006-8420, Malmö. Barsebäck Kraft AB ingick i
Sydkraftkoncernens affärsområde Produktion.
Redovisning av leasingavtal
1999
1998
Styrelse och VD
varav pensionskostnader
Övriga anställda
varav pensionskostnader
723
(330)
68 127
(18 688)
805
(423)
64 428
(14 689)
Totala sociala kostnader
varav pensionskostnader
68 850
(19 018)
65 233
(15 112)
För verkställande direktören gäller vid uppsägning från bolagets sida rätt till avgångsvederlag motsvarande en årslön samt rätt att avgå med pension från och
med 60 års ålder.
Återbäring av överskottsmedel från SPP
Företaget disponerar endast i liten omfattning tillgångar via leasingavtal. Samtliga
avtal är av operationell karaktär. Företagets kostnader för nämnda leasingavtal
är inte väsentliga.
SPP har lämnat besked att 36 Mkr reserverats för bolaget. Detta har inte beaktats
i årsredovisningen. Formerna för när och på vilket sätt de reserverade medlen kan
användas är för närvarande inte fastställda.
Intresseföretag
Not 4
Som intresseföretag betraktas företag i vilka Sydkraftkoncernen totalt innehar
mer än 20 % av röstetalet.
Fordringar
Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli
betalt.
Varulager
Skulder har, om ej annat anges nedan, upptagits till anskaffningsvärden med
sedvanliga reserveringar för upplupna kostnader. Avsättningar har gjorts för kända
eller befarade risker efter individuell prövning.
UPPLYSNINGAR TILL ENSKILDA POSTER
1999
1998
36 735
33 326
14 694
9 184
180 863
134 697
630 593
227 615
16 663
12 497
287 002
183 295
610 875
217 252
1 234 381
1 360 910
Upplösning av prisregleringsreserv med 1 104 kkr, har minskat årets produktionskostnader (avsättning med 21 740 kkr). Prisregleringsreserven, som vid årets
utgång uppgick till 36 135 (37 239) kkr, motsvarar differensen mellan anskaffningsvärde och beräknat återanskaffningsvärde avseende kärnbränslelagret.
Avsättningar och skulder
(kkr)
Nettoomsättning
Not 5
1998
Energiomsättning
Annan omsättning
1 198 295
129 084
1 614 404
138 841
Summa nettoomsättning
1 327 379
1 753 245
Punktskatter m m
Ingående i bolagets kostnader
1999
1998
Fastighetsskatt
Kärnkraftskatt
14 996
134 697
14 995
183 295
Summa kostnadsförda skatter
149 693
198 290
Not 6
1999
Not 2
Årets avsättning för högaktivt avfall,
se Not 13
Årets avsättning för låg- och
medelaktivt avfall, se Not 16
Studsviksavgift
Övriga råvaror och förnödenheter
Kärnkraftskatt
Övriga externa kostnader
Personalkostnader
Summa ordinarie rörelsekostnader
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde.
Not 1
Ordinarie rörelsekostnader
Arvode och kostnadsersättning till revisionsföretag
SET Revisionsbyrå AB
Revisionsuppdrag
Andra uppdrag
Ernst & Young AB
Revisionsuppdrag
73
256
30
Medeltal anställda
Not 7
1999
1998
Kvinnor
Män
75
353
74
350
Totalt
428
424
Vid utgången av året fanns 430 (426) personer anställda i bolaget fördelade på
74 (75) kvinnor och 356 (351) män.
Finansiella intäkter och kostnader
1999
Ränteintäkter från övriga företag
3 493
4 083
Summa finansiella intäkter
3 493
4 083
1999
1998
Räntekostnader till koncernföretag
Räntekostnader till övriga företag
Övriga finansiella kostnader
– 34 276
– 458
– 24
– 31 355
– 994
– 26
Summa finansiella kostnader
– 34 758
– 32 375
– 31 265
– 28 292
Not 3
Personalkostnader, pensioner och övrigt
Löner
1999
1998
Styrelse och VD
Övriga anställda
1 178
148 126
1 156
145 458
FINANSNETTO
Totalt löner
149 304
146 614
Not 8
Barsebäck Krafts personal ingår i Sydkraftkoncernens resultatandelssystem. Andelarnas storlek är beroende av vilket resultat koncernen uppnår. Andelarna förvaltas
av en stiftelse som har att placera erhållna medel i Sydkraftaktier. För 1999 uppgår
avsättningen till stiftelsen till 1 500 (2 000) kr per heltidsanställd. Dessutom
har bolaget ett lokalt bonussystem till personalen. Bonusen utföll med 2 000 kr
per heltidsanställd.
– 17 –
1998
Bokslutsdispositioner
Förändring av periodiseringsfond
Återföring av skatteutjämningsreserv K
Avskrivningar utöver plan
Summa bokslutsdispositioner
1999
1998
0
79 014
29 256
– 43 219
39 507
– 36 507
108 270
– 40 219
Noter
Not 9
Materiella anläggningstillgångar
Anläggningstillgångarna har värderats till historiska anskaffningsvärden
1999
Mark och
övrig fast
egendom
Byggnader
Maskiner och
andra tekniska
anläggningar
Inventarier,
verktyg och
installationer
Ingående balans
Årets investeringar
44 051
443 593
877
2 989 205
218 672
197 838
9 277
Utgående balans
44 051
444 470
3 207 877
207 115
Ingående balans
Årets avskrivningar enligt plan
Ackumulerad avskrivning på försäljning/utrangering
25 780
35
330 285
20 971
1 787 189
149 118
158 928
12 737
Utgående balans
25 815
351 256
1 936 307
171 665
18 236
93 214
1 271 570
35 450
ANSKAFFNINGSVÄRDEN
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
BOKFÖRT VÄRDE
Materiella anläggningstillgångar skrivs av rakt över den bedömda ekonomiska livslängden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider:
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Inventarier, verktyg och installationer
Byggnader, produktionsanläggningar
25 år
5 år
25 år
Kontorsbyggnad
Byggnader, övriga
Markanläggningar
25 år
25 år
20 år
Tilläggsinvesteringar avskrivs på 25 år eller kortare tid beroende på investeringens karaktär.
Not 10
Aktier i intresseföretag
Bolag
Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB
SQC AB
Svensk Kärnbränslehantering AB
AB Svafo
Organisationsnummer
Säte
Antal
aktier st
Kapitalandel (%)
Andel
röster (%)
Bokfört
värde (kkr)
556167-1784
556527-6424
556175-2014
556446-3411
Stockholm
Täby
Stockholm
Stockholm
1000
2500
120
1200
25
25
12
12
25
25
12
12
100
250
12
120
Summa aktier i intresseföretag
Not 11
482
Varulager
Kärnbränslelager
Reservdelslager
1999
1998
728 676
100 554
679 862
95 655
829 230
775 517
Som uttryck för verkliga värdet avseende kärnbränslelagret har använts beräknat återanskaffningsvärde. Se kommentar Not 4.
Not 12
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Försäkringar
Övrigt
Summa förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter
Not 13
1999
1998
8 461
1 842
12 056
8 642
10 303
20 698
Avsatta medel för framtida hantering av högaktivt kärnbränsleavfall (Mkr)
Enligt finansieringslagen (1992:1537 och förordningen 1981:671) ska en avgift baserad på producerad energi från kärnkraftverket inbetalas till Kärnavfallsfonden. Medlen insätts på ett konto hos Riksgälden. Återbetalning sker från Kärnavfallsfonden i takt med kärnkraftföretagens utbetalningar för
omhändertagande av använt kärnbränsle m m. Avgift per producerad MWh för 1999 uppgår till 6 (4) kr.
– 18 –
Noter
1999
1998
Avsatta medel 1 januari
Årets avgifter
Värdeförändring
Utnyttjat
3 649,2
36,7
– 25,7
– 70,2
3 568,7
33,3
130,8
– 83,6
Avsatta medel den 31 december
3 590,0
3 649,2
Aktiekapital
Reservfond
Balanserad
vinst
Årets
nettovinst
Summa
Ingående balans
Överföring
Utdelning
Årets resultat
40 000
8 000
29 567
123 250
– 152 000
123 250
– 123 250
11
200 817
0
– 152 000
11
Utgående balans
40 000
8 000
817
11
48 828
1995 tax
1996 tax
1997 tax
1998 tax
1999 tax
48 431
73 831
76 704
36 372
43 219
Not 14
Not 15
Eget kapital
Obeskattade reserver
Av obeskattade reserver utgör 28 % latent skatt.
Periodiseringsfond
Periodiseringsfond
Periodiseringsfond
Periodiseringsfond
Periodiseringsfond
Summa periodiseringsfond
278 557
Ackumulerade avskrivningar utöver plan
1999
1998
Mark och övrig fast egendom
Byggnader
Maskiner och andra tekniska anläggningar
3 500
32 449
778 554
3 500
43 705
796 554
Summa ackumulerade avskrivningar utöver plan
814 503
843 759
Not 16
Reservering för framtida hantering av låg- och medelaktivt avfall
MWh
Ingående reservering
Årets ökning
175 670 205
6 122 594
Reservering
181 792 799
1999
á-pris
kkr
MWh
2:40
225 469
14 694
167 338 596
8 331 609
240 163
175 670 205
Utnyttjat, ackumulerat
Reserverade medel den 31 december
Not 17
1998
á-pris
kkr
2:00
208 806
16 663
225 469
– 237 199
– 222 385
2 964
3 084
Skulder
Förfallotidpunkt
Räntebärande skulder
Skuld till koncernföretag *)
Icke räntebärande skulder
Leverantörsskulder
Skulder till koncernföretag
Skulder till intresseföretag
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Summa skulder
inom 1 år
mellan 1 – 5 år
Summa
1 130 048
1 130 048
80 106
16 598
10 783
13 384
156 586
71 332
80 106
16 598
10 783
13 384
227 918
1 407 505
71 332
1 478 837
)
* Skuld till koncernföretag avser koncernkonto som saknar avtalad uppsägningstid.
– 19 –
Noter
Not 18
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
1999
1998
Upplupna löner
Upplupna räntekostnader
Upplupna sociala avgifter
Omhändertagande av utbränt kärnbränsle
Fastighetsskatt
Avgift för använt kärnbränsle
Avgift för visst radioaktivt avfall
Övrigt
28 833
274
17 732
142 662
14 996
12 656
3 164
7 601
30 684
870
17 162
253 632
14 995
8 576
3 216
2 270
Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
227 918
331 405
Not 19
Ansvarsförbindelser
Garantiförbindelse
Borgensförbindelser
EMANI, åtagande att täcka underskott i försäkringsfond maximerat till 4 x årspremien
100
625
10 650
11 375
Härutöver förekommer borgensförbindelser för koncernbolag (Sydkraft AB och Sydgas AB) samt AB Sydvatten avseende expropriationsersättningar m m
vid ledningsframdragningar. Några sådana ersättningskrav har ej framförts.
Not 20
Kassaflödesanalys
Kostnader för reservering vid hantering av kärnavfall, se not 16, ingår ej, då dessa ej är likviditetspåverkande. Reserveringen avser låg- och medelaktivt
avfall.
Not 21
Försäljning till/inköp från koncernföretag (%)
1999
1998
92
9
93
9
Försäljning till koncernföretag
Inköp från koncernföretag
Malmö den 8 mars 2000
Leif Josefsson
Styrelsens ordförande
Lars Bäckström
Tommy Cervin
Christer Green
Arbetstagarledamot
Ronald Hagbert
Gert Lyngsjö
Anders Träff
Christina Wilhelmsson
Arbetstagarledamot
Per Lindell
Verkställande direktör
– 20 –
Revisionsberättelse
Till bolagsstämman i Barsebäck Kraft AB, organisationsnummer: 556094-5197
Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Barsebäck Kraft AB för år 1999.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om
årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad
försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och
annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande
direktörens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande
direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har
handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra
uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och därmed en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet
med god redovisningssed i Sverige.
Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen
och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Malmö den 14 mars 2000
Ernst & Young AB
SET Revisionsbyrå AB
Torbjörn Hanson
Auktoriserad revisor
Gilbert Larsson
Auktoriserad revisor
– 21 –
Organisation
VD
Barsebäcks organisation baseras på ett
beställar – utförarkoncept.
Avdelningarna Servicedrift och Produktion är beställare och har ansvaret för
drift och säkerhet. Teknik, Service och
Administration är utförare.
Till sin hjälp har VD och företagsledningen fem staber. Staberna omfattar 20
av företagets ca 400 anställda.
Med beställar – utförarkonceptet har
uppnåtts ett tydligt ansvar, en skärpt dialog samt en helhetssyn och produktionsorienterad prioritering.
XE
Göran Larsson
Personal
Eva Telg
XP
Ekonomi
Bengt-Arne Ohlin
Information
Lars-Gunnar Fritz
XI
A
S
T
P
Se
n
n
io t
at i s
tr kv
is ng
in E
m ar
Ad g e m
In
e o
ic ss
rv en
Se s Sv
r
de
An
ik son
kn rs
Te t La
ng
Be
n
tio
uk st
od f Ö
Pr Lei
gi
te
ra
St arck
t & sm
rif Bis
ed e
ic rg
rv eo
G
Utgångspunkten för förändringen är att
det rör sig om en justering av befintlig
organisation – där vi förutom anpassning
till stängningen av B1 och den avtalsstruktur som överenskommits mellan Staten,
Sydkraft och Vattenfall – även tar hand
om förändringar som vi anser nödvändiga
av andra skäl. Bland annat vill vi minska
antalet gränssnitt i beslutsgång och rapporteringsvägar samt samla kompetens och
resurser för exempelvis säkerhetsanalys.
XQ Kvalitet & Säkerhet
F
Justerad organisation
fr o m 2000–05–01
Verkställande Direktör
Per Lindell
Ny justerad organisation gäller fr o m 1 maj 2000 som är bättre anpassad till drift av endast ett reaktorblock.
Rolf Nordin tar Barsebäck 1 ur drift för alltid. En tidigare och en ny
VD för Barsebäck Kraft var med vid den historiska händelsen.
– 22 –
Det politiska beslutet är verkställt.
När Barsebäck 1 nu har stängts ökar de nordiska utsläppen
av koldioxid med ca 3,5 miljoner ton per år på grund av den
tvungna importen av dansk kolersättningskraft. Om även Barsebäck 2 stängs kommer de årliga utsläppen att öka med
totalt sju miljoner ton! Dvs en fyrdubbling av Sveriges bidrag
till de globala CO2-utsläppen från elproduktion. Utsläppen
motsvarar att alla Sveriges personbilar skulle öka sin bensinförbrukning med fyra deciliter per mil!
Bilden visar koldrift på den danska sidan av Öresund. Danmark importerar och bränner 30 miljoner ton stenkol per år.
Verksamhetsberättelsen är producerad av Ohlsson Industrial
Marketing, Malmö. Tryckt på Art Silk, Svanenmärkt papper
med licensnummer 444008. Tryckeri: Halls Offset, Växjö.
Upplaga: 5000 svenska och 2000 engelska. Ytterligare exemplar kan beställas från Barsebäck Kraft AB.
– 23 –
Om du vill hålla dig à jour med Barsebäcks utveckling har du följande
möjligheter:
•
•
•
•
informationsbrev
tidningen ”Nyheter från Barsebäck”
utställning juni – augusti
öppet för guidade besök september – maj
Kontakta oss om du vill vara med på våra utsändningslistor eller för att
få ytterligare information.
Barsebäck Kraft AB
Box 524
246 25 Löddeköpinge
Telefon 046- 72 40 00 • Fax 046-77 57 93